angående upp¬ låtande av lägenheter från förra militiehostället Kloster nr 1 i Kalmar län

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

1 Nr 31.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående upplåtande av lägenheter från förra militiehostället Kloster nr 1 i Kalmar län; given Stockholms slott den 31 december 1913.

Åberopande bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgiva,

att sex till förra skvadronschefsbostället 7* mantal Kloster nr 1 i Hvena socken av Kalmar län hörande, med I, II, III, IV, V och VI betecknade lägenheter må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från egendomen upplåtas enligt kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande av de i kungl. brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare bestämmelser i fråga om tilllämpningen av berörda grunder.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 saml. 16 käft. (Nr 31—32 ) 1

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 december 1313.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve EhreNSVÄRD, Statsråden: Petersson,

SciIOTTE,

Berg,

Bergström, friherre ÅDELSWÄRD,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Departementschefen, statsrådet Petersson, anförde:

Vid en år 1912 hållen uppskattnings förrättning för förnyad utarrendering från den 14 mars 1915 av förra skvadronschefsbostället V, mantal Kloster nr 1 med V4 mantal Lönnekulla nr 1 i Hvena socken av Kalmar län, vilken egendom nu lämnar 2,210 kronor i årligt arrende, hava uppskattningsmännen väckt förslag om försäljning av vissa lägenheter från egendomen.

I skrivelse den 23 april 1913 har domänstyrelsen underställt det väckta förslaget Kungl. Maj:ts prövning och därvid överlämnat instrumentet över berörda förrättning och övriga till ärendet hörande handlingar, däribland två av vikarierande distriktslantmätaren Herman Lindahl år 1911 —1912 kompletterade kartor över inägorna till ifrågavarande

3 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

hemman med tillhörande beskrivning jämte dels en beskrivning över alla ägorna till Kloster dels ock en beskrivning över de till försäljning föreslagna lägenheterna.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, bland annat, följande.

Av ifrågavarande arrendeegendom, som är belägen vid sjön Hulingen 4 kilometer från Hultsfreds järnvägsstation, innehåller hemmanet Kloster en sammanlagd areal av 515 hektar 75.5 ar, därav 121 hektar 64.6 ar tomt, åker och dylikt, 79 hektar 70.5 ar äng, 312 hektar 84.2 ar avrösningsjord och 1 hektar 56.2 ar impediment.

Hemmanet Lönnekulla, som ligger ävenledes vid nämnda sjö omkring 1.5 kilometer söder om Kloster, därifrån skilt genom enskilda ägor, innehåller enligt inägobeskrivningen 43 hektar 66 ar, vartill kommer omkring 140 hektar skogsmark. Åkern till Lönnekulla är utlagd till betesmark. Husen å hemmanet äro "med undantag av ladugården nedtagna och använda vid nybyggnad å andra delar av egendomen.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att nedannämnda å förberörda karta med röda gränslinjer utmärkta områden av hemmanet Kloster måtte från detsamma avsöndras och försäljas, nämligen:

Fanjunkaren Thorsell har vid uppskattningsförrättningen' anhållit, att, utom det område han bebyggt och nu innehade, även lå köpa det så kallade Borggärdet, eu utmark motsvarande ägofigurerna nr 17 och 18 samt större delen av ägofiguren nr 21 om tillhopa 17 hektar 5 ar. Denna ansökan hava uppskattningsmännen ansett sig icke kunna tillstyrka, emedan sökanden vore i aktiv tjänst och således icke, enligt,

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

uppskattningsmännens förmenande, ägde förutsättning att jämlikt bestäm” melserna i kungörelsen den 31 december 1909 själv driva ett mindre jordbruk. Då dessutom under förrättningen till uppskattningsmännens kännedom kommit, att sökandens önskan att förvärva så stort område både sin grund i hans avsikt att sedermera själv i spekulationssyfte stycka området i tomter för försäljning, och då nämnda kungörelse ej tillkommit i dylikt syfte, hava uppskattningsmännen ansett ytterligare skäl föreligga att icke biträda ansökningen i denna del. Efter erhållen del av detta uppskattningsmännens beslut, hemställde Thorsell vid förrättningen, huruvida det icke kunde medgivas honom att få köpa den del av ägofiguren nr 21, som å kartan utmärkts med III a och omfattar en areal av 1 hektar 87.5 ar. Uppskattningsmännen hava, för den händelse det skulle anses, att ett så pass stort skogbärande område borde tilldelas en bostadslägenhet, åsatt området saluvärde, därvid markens värde upptagits till 562 kronor 50 öre och skogens till 589 kronor 29 öre eller tillhopa 1,151 kronor 79 öre.

Innehavaren av torpet Stora Horva K. J. Andersson samt Karl Oskar Karlsson från Nedsjönäs hava anhållit den förre att få inköpa nämnda torp och den senare att få köpa eller arrendera en byggnadsplan om ungefär 400 kvadratmeter å skogsmarken invid vägen vid Åbro. Dessa ansökningar hava avstyrkts av uppskattningsmännen, vilka till stöd härför anfört följande. Torpet Stora Horva kunde ej såsom dagsverkstorp undvaras, med mindre ytterligare ett stathus vid egendomen uppfördes, vilket uppskattningsmännen ansåge vara för kronan oekonomiskt. Dessutom ansåge jägmästaren torpet behövligt såsom skogsarbetartorp, därest detsamma ej komme att bibehållas vid egendomen. Det område, Karlsson önskade bebygga, vore för ändamålet alldeles för litet, oländig! och beläget på det område Thorsell innehade och invid hans boningshus. Dessutom hade utrönts, att Karlsson icke ämnade åt sig uppföra ett boningshus, utan ett hus för uthyrning till kaffeservering, vilket förhållande styrktes av hans nekande att åtnöjas med annat område, emedan detta ej Inge vid allmän väg och lika nära Hultsfreds exercisplats.

Några avsöndringar utöver de här ovan angivna hava uppskattningsmännen icke ansett sig kunna tillstyrka.

Kungl. Maj.ts befallningshavande har biträtt uppskattningsmännens förslag i fråga om försäljning av de med I, II, III, IV, V och VI utmärkta områdena. Beträffande det med III a betecknade området, som innehavaren av lägenheten III önskade förvärva, har Kungl. Maj:ts befallningshavande uttalat, att detsamma icke torde få anses erforderligt för ett ändamålsenligt begagnande av sistnämnda lägenhet. Enligt Kungl.

5 Rungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 31.

Maj:ts befallningshavandes uppfattning syntes således skäl ej föreligga för områdets försäljning till Thorsell och då området icke torde lämpa sig till egnahemslägenhet för mindre bemedlade eller obemedlade, har Kungl. Maj:ts befallningsh avande för sin del hemställt, att ifrågavarande område måtte bibehållas till egendomen. I övrigt har Kungl. Maj:ts befallningshavande ej haft något att erinra i anledning av vad vid uppskattningsförrättningen förekommit.

;s Vidkommande förslaget om upplåtelser av lägenheter från hemmanet Kloster har domänstyrelsen förklarat sig instämma i Kungl. Maj:ts befallningshavandes yttrande i ärendet.

Efter det domänstyrelsen till Kungl. Maj:t avlåtit sin ovanberörda skrivelse den 23 april 1913, har, enligt vad styrelsen i skrivelse den 12 september samma år meddelat, domänintendenten i länet till styrelsen anmält, att åbyggnaderna å den av ovanbemälde Thorsell innehavda lägenheten numera blivit av Thorsell försålda till handlanden A. Andersson vid Hults freds slätt och att denne vore en förmögen man. I av nämnda styrelse infordrat yttrande med anledning av denna anmälan har domänintendenten anfört, att som punkten 7 i kungörelsen den 31 december 1909 ej vidrörde lägenbetsinnehavarens förmögenhetsvillkor och Andersson vore en aktningsvärd man med gott anseende, han syntes domänintendenten vara så kvalificerad, att lägenheten i fråga borde hembjudas honom, men att, om denna uppfattning ej vore riktig, lägenheten ändock borde försäljas till åsätta värdet, enär lägenheter vore eftersökta på ifrågavarande trakt.

1 ett med anledning härav av Kungl. Maj:ts befallningshavande infordrat yttrande från bemälde Andersson har denne förklarat sig villig inköpa ifrågavarande lägenhet för en köpesumma, motsvarande det lägenheten åsätta saluvärdet 800 kronor. Sedan vederbörande länsman därefter vitsordat, att Andersson befunne sig i goda ekonomiska omständigheter och vore fullt vederhäftig för nämnda belopp, har Kungl. Maj:ts befallningshavande hemställt, att då Andersson icke kunde anses vara obemedlad eller mindre bemedlad, lägenheten måtte till honom försäljas mot kontant likvid vid tillträdet.

j Domänstjmelsen har i sin sist omförmälda skrivelse, med ändring av vad styrelsen i sin skrivelse den 23 april 1913 tillstyrkt i fråga om denna lägenhets försäljning, biträtt Kungl. Maj:ts befallningshavandes sistberörda hemställan.

På grund av vad i ärendet sålunda förekommit och under erinran, att enligt punkten 7 i kungörelsen den 17 oktober 1913 angående

6 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 31.

grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar, beträffande lägenhet, som är bebyggd med enskild person tillhörande boningshus, icke för hembudsrätt numera erfordras, att personen i fråga är obemedlad eller mindre bemedlad, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå Riksdagen medgiva,

att ovannämnda med I, II, III, IV, V och VI betecknade lägenheter må var för sig med ovan angivet område från egendomen upplåtas enligt kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande av de i nådiga brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare bestämmelser i fråga om tillämpningen av berörda grunder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordande, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till Riksdagen.

Ur protokollet: Ernst Öberg.