angående beredande av understöd åt f. d. korpralen 0. S. Svens¬ son
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.
1 Nr 39.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen angående beredande av understöd åt f. d. korpralen 0. S. Svensson; given Stockholms slott den 31 december 1913.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen medgiva
att f. d. korpralen vid Karlskrona kustartilleriregemente Oskar Selfrid Svensson må från allmänna indragningsstaten under sin återstående livstid uppbära ett årligt understöd av trehundra kronor, att utgå från och med den 1 januari 1914.
De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Jacob Larsson.
Bihang till Riksdagens protokoll 1914. 1 sand. 21 käft. (Nr 39.)
\
2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 89.
Ang. f. d. korpralen 0. S.Svenssons ansökning om årligt understöd.
Utdrag av protokollet över sjöförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 31 december 1913.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Staaff,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvård, Statsråden Petersson,
Schotte,
Berg,
Bergström, friherre Adelswärd,
Petrén,
Stenström,
Larsson,
Sandström.
Härefter anförde departementschefen, statsrådet Larsson.
Uti underdånig skrivelse den 6 maj 1913 anmälde marinförvaltningen, att chefen för Karlskrona kustartilleriregemente till förvaltningen överlämnat en av t. d. korpralen vid regementet Oskäl Selfrid Svensson till regementschefen ingiven ansökan om understöd av allmänna medel.
Därvid anförde marinförvaltningen huvudsakligen följande.
Under tjänstgöring vid Karlskrona kustartilleriregementes huvudstation i Karlskrona insjuknade Svensson i mars 1909. Sedan det konstaterats, att Svensson led av börjande lungtuberkulos, blev Svens-
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.
son sjukskriven och vistades sedermera dels omkring två månader i sitt föräldrahem, dels under fyra månader å Blekinge läns sanatorium vid Fur. Svensson utskrevs från nämnda sanatorium i oktober 1909 och förklarades då vara frisk. Efter tjänstgöring dels i Karlskrona och dels vid Ålfsborgs kustartilleridetachement fick Svensson den 20 april 1911 lungblödning. Han vårdades därpå dels å detachementets sjukhus, dels i sitt föräldrahem, dels å sanatoriet vid Fur. Efter fyra månaders vistelse å sanatoriet inställde sig Svensson vid regementet för genomgående av underofficersskolan, men insjuknade ånyo efter en dags tjänstgöring och vistades därpå dels i föräldrahemmet, dels å sanatoriet vid Fur, dels å Malmö allmänna sjukhus för vård av struptuberkulos. Vid den undersökning, som den 30 och 31 oktober 1912 hölls vid Ålvsborgs kustartilleridetachement med anledning av tillämnad framställning om ersättning till Svensson jämlikt nådiga förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, framhöll Svensson, att han ansåg, att sjukdomens förnyade utbrott föranletts av hans tjänstgöring den 13—31 januari 1911 å minstationen invid Oscar II:s fort inom Ålfsborgs fästning. Efter uttjänt kapitulation erhöll Svensson den 31 oktober 1912 avsked ur krigstjänsten. Sedan Svensson anmälts hos riksförsäkringsanstalten för erhållande av ersättning enligt berörda förordning den 18 juni 1909, förklarade riksförsäkringsanstalten den 21 februari 1913, att, då förordningen icke ägde tillämpning å skada eller sjukdom, som uppkommit före den 1 januari 1910 samt, för så vitt av upplysningarna i ärendet framginge, Svenssons militärtjänstgöring efter nämnda tid icke kunde anses hava bidragit till den sjukdom, lungtuberkulos, varav han lede och för vilken han erhållit avsked, riksförsäkringsanstalten funne ersättning icke kunna med stöd av bestämmelserna i ovannämnda förordning tillerkännas Svensson i anledning av ifrågavarande sjukdom. I sin underdåniga ansökan hade Svensson nu framhållit, att han varit i militärtjänst 4 år 9 månader och därunder sju gånger haft lungblödning; att han legat på Furs sanatorium omkring ett år, men att hans sjukdom, som numera vore långt framskriden, icke kunnat botas; att hans föräldrar vore gamla och fattiga, vadan han icke från dem kunde förvänta någon hjälp; att han själv icke orkade arbeta, enär hans båda lungor vore svårt angripna; samt att han, därest han icke inom kort erhölle understöd av allmänna medel, måste begära underhåll av den församling, varest han vore mantalsskriven.
Tillika förklarade marinförvaltningen — under erinran att Kungl. Maj:4 genom nådigt brev den 27 maj 1909 medgivit, att ersättning för Svens-
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.
Departements
chefen.
sons vård under högst 3 månader å något av jubileumsfondens sanatorier med högst 1 krona 25 öre för dag eller å sanatoriet vid Fur med högst 1 krona för dag finge utgå av anslaget till sjukvård för kustartilleriets personal — sig böra hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes, i likhet med vad förut i dylika fall ägt rum, tilldela Svensson ett understöd för en gång av etthundra kronor.
Vid underdånig föredragning härav den 30 maj 1913 fann Kungl. Maj:t, i enlighet med förvaltningens hemställan, gott tilldela Svensson ett understöd för en gång av etthundra kronor, att utgå av femte huvudtitelns anslag till extra utgifter.
Nu har Svensson i en den 29 september 1913 dagtecknad skrift, under åberopande av ovan anförda omständigheter samt med förmälan att han sedan sitt första sjukdomsfall i Göteborg år 1911 haft 9 lungblödningar, därav en del mycket svåra, anhållit att komma i åtnjutande av ett stadigvarande underhåll, som vore tillräckligt till hans fullständiga uppehälle.
Statskontoret har i häröver avgivet utlåtande av den 8 innevarande december, med erinran att Svensson genom nådigt brev den 30 maj 1913 erhållit ett understöd av 100 kronor, anfört, att under andra förhållanden skäl måhända kunde förelegat att nu hemställa om beviljande av ytterligare något tillfälligt understöd åt Svensson, men att i betraktande av den korta tid, som förflutit sedan Svensson senast kom i åtnjutande av statsunderstöd, statskontoret ansåge sig för närvarande icke kunna till den underdåniga ansökningen tillstyrka nådigt bifall.
Om än Svensson, som i mars 1909 insjuknat i lungtuberkulos, icke på grund därav är berättigad till understöd enligt nådiga förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, samt det ej heller kan anses ådagalagt, att Svenssons militärtjänstgöring under tiden efter nämnda förordnings ikraftträdande den 1 januari 1910 bidragit till uppkomsten av den sjukdom, på grund av vilken han erhållit avsked, finnas dock i detta fall omständigheter, som synas mig böra föranleda, att staten träder hjälpande emellan. Det förefaller nämligen mycket sannolikt, att Svenssons återfall i sjukdomen år 1911 i någon mån kan tillskrivas den militära tjänstgöringen. Det heter sålunda i ett av marinläkaren A. F. Kuylenstjerna den 2 november 1912 avgivet utlåtande, »att sannolikt den militära tjänstgöringen varit orsaken till, att bemälde Svensson, som haft lungtuberkulos, men efter längre tids vård förklarats frisk, ånyo ådragit sig denna åkomma», och vidare i ett av
5 Katigt. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 39.
marinläkaren J. Ch. Johnstone den 23 januari 1913 utfärdat intyg, att »tjänstgöringen i och för sig kan ej vara orsaken till sjukdomens uppkomst men däremot kan ju klimatet såväl som uniformen (med den öppna bringan) tänkas bidragit till sjukdomens framträdande». I övrigt föreligga ju i detta fall särdeles ömmande omständigheter. På grund härav anser jag, att hos Riksdagen bör göras framställning därom att ett årligt understöd, som lämpligen torde höra bestämmas till 300 kronor, måtte tillerkännas Svensson.
Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t i proposition föreslå Riksdagen medgiva
att f. d. korpralen vid Karlskrona kustartilleriregemente Oskar Selfrid Svensson må från allmänna indragningsstaten under sin återstående livstid uppbära ett årligt understöd av trehundra kronor, att utgå från och med den 1 januari 1914.
Till vad departementschefen sålunda hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter, lämna bifall; och skulle proposition till Riksdagen avlåtas av den lydelse, en vid detta protokoll fogad bilaga utvisar.
Bihang till Riksdagens protokoll 1914.