angående upp¬ låtande av lågenheter från förra militiébostållet Silbo- holm med underlydande i Skaraborgs län

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 33.

1 Nr 33.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående upplåtande av lågenheter från förra militiébostållet Silboholm med underlydande i Skaraborgs län; given Stockholms slott den 1 maj 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen medgiva,

dels att till förra majorsbostället 1 mantal Silbobolm nr 5 med därunder lydande 1 mantal Sil nr 4 Måns Nilsson, 1 mantal Sil nr 6 Råbogård och 1 mantal Sil nr 7 Stakagård i Sils socken av Skaraborgs län hörande utskiftena Maden och Arnemossen, det senare delat i två lotter, må vart för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från de fastigheter, vartill dess ägor höra, avsöndras och å offentlig, auktion till den högstbjudande försäljas på de i kungl. brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;

dels ock att till egendomen hörande lägenheterna Freden, Källstorp, Björkelund, Furubacken och Ljungbacken samt backstugorna Paris och Ljungbacken må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från egendomen upplåtas enligt kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande av de i kungl. brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare bestämmelser rörande tillämpningen av berörda grunder.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. lsaml. 15 käft. (Nr 33 — 35.) 1

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Johan Beck-Friis.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.

3 Utdrag av protokollet över jordbrukscirenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott den 1 maj 1914.

N ärvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg, Statsråden: Hasselrot, von Sydow, friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis, anförde härefter.

Under år 1910 har å förra majorsbostället Silboholm nr 5, 1 mantal, med därunder lydande Sil nr 4 Måns Nilsson, 1 mantal, Sil nr 6 Råbogård, 1 mantal, och Sil nr 7 Stakagård, 1 mantal, i Sils socken av Skaraborgs län hållits uppskattning för förnyad utarrendering från den 14 mars 1913 av nämnda egendom, som då lämnade 3,225 kronor i årligt arrende, och har härvid förslag väckts om försäljning av områden från egen-

Med anledning härav och sedan åtskilliga ytterligare utredningar ägt rum, har domänstyrelsen med skrivelse den 31 oktober 1913 underställt ärendet Kungl. Maj:ts prövning och därvid överlämnat samtliga ärendet rörande handlingar, däribland en av vice kommissionslantmätaren Olof Nilsson över egendomens magor ar 19Uy

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.

upprättad karta med beskrivning och en år 1911 av förste lantmätaren J. F. Johanson över rågångarna omkring egendomen upprättad karta samt två kartutdrag.

Av handlingarna inhämtas, bland annat, följande.

Egendomen, som är belägen 2 mil från Skara och 2.1 mil från Lidköping samt 0.2 5 mil från Göteneds järnvägsstation, innehåller en sammanlagd areal av 392 hektar 39.5 ar, därav 264 hektar 49.9 ar tomter, åker o. d., 29 hektar 53.8 ar äng, 88 hektar 26.9 ar skogsmark och 10 hektar 8.9 ar impediment.

Å egendomen finnas åtskilliga torp och lägenheter; och hava uppskattningsmännen föreslagit, att följande med innehavarna tillhöriga hJgguader. försedda lägenheter måtte för åsätta saluvärden hembjudas respektive innehavare, nämligen:

Egendomen i övrigt har av uppskattningsmännen föreslagits till sonderdelnmg i tre arrendelotter, en bestående av utskiftet Maden, omtattande å förstnämnda karta ägofigurerna nr 1—100, en av utskiftet Arnemossen med torpet Lilla Tomten, omfattande ägofigurerna nr 101— 219 och 467—481 jämte därinom belägen skogsmark samt den tredje av återstående delen av egendomen, innefattande bland annat dess huvudgärd.

5 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 33.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet har förordat uppskattningsmännens förslag.

Som det emellertid syntes domänstyrelsen kunna ifrågasättas, huruvida det icke vore lämpligt att jämväl avyttra ovanberörda två utskiften till bildande av självständiga jordbrukslägenheter, antingen ostyckade eller uppdelade i smärre lägenheter, återremitterade styrelsen ärendet till Kungl. Maj:ts befallningshavande med anmodan att låta uppskattningsmännen taga denna fråga i förnyat övervägande med uppdrag åt dem att verkställa saluvärdering av de områden, som tilläventyrs kunde finnas för ändamålet passande, samt vidtaga de ändringar i nämnda uppskattningsinstrument, som härav påkallades.

Med skrivelse den 6 juli 1911 överlämnade därefter Kungl. Maj:ts befallningshavande vederbörande uppskattningsmäns yttrande och förslag rörande den ifrågasatta försäljningen av förberörda två utskiften ävensom övriga till ärendet hörande handlingar och kartor, däribland yttrande i ärendet från förste lantmätaren i länet.

Av sistnämnda handlingar inhämtas, bland annat, följande.

Uppskattningsmännen hava åsatt utskiftet Maden med en areal enligt Nilssons ovannämnda ägobeskrivning av 52 hektar 83.8 ar inrösningsjord, därav 69.8 ar impediment, ett saluvärde av 16,000 kronor. Skiftet saknar skog. Utskiftet Arnemossen med torpet Lilla Tomten innehåller inrösningsjord med en areal enligt åberopade ägobeskrivningen av 45 hektar 91.7 ar, vartill kommer skogsmark med en areal av 35 hektar 35.39 atelier tillhopa 81 hektar 27.09 ar. Detta skifte har saluvärderats till 21,550 kronor, därav för skog och skogsmark 9,550 kronor; och hava uppskattningsmännen på det livligaste tillstyrkt den ifrågasatta försäljningen av utskiftena i ostyckat skick.

Av en av lantmäteristyrelsen på anmodan av domänstyrelsen verkställd utredning angående lämpligaste sättet för samtliga berörda områdens avskiljande från egendomen med mera framgår, att bostället består av tre vid behörigen fastställda laga skiftesdelningar utbrutna ägolotter, nämligen:

1) 2 8/8 mantal Silboholm litt. Ca.

2) l8/g mantal Silboholm litt. Cb.

3) Silboholms andel i lägenheten Stjälkaskogen nr 1;

och har lantmäteristyrelsen vidare anfört, att bostället varken i sin helhet eller delvis under nuvarande förhållanden kunde sönderdelas genom laga skifte eller ägostyckning. Från var och en av de under boställets ägovälde hörande tre ägolotter kunde däremot genom avsöndring upplåtas lägenheter, dock givetvis med iakttagande av bestämmelserna i gällande

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.

lag om jord avsöndring, enligt vilken Kungl. Maj:ts befallningshavande ägde befogenhet att, där omständigheterna därtill föranledde, meddela tillstånd till att större andel än en femtedel av ägolottens ägoområde finge avsöndras.

I ärendet hörd, har överjägmästaren i västra distriktet förklarat sig icke hava något att erinra mot de av uppskattningsmännen föreslagna försäljningar av berörda lägenheter samt av utskiftena Maden och Arnemossen. Vad den sistnämnda beträffar har över jägmästaren särskilt anfört, att, ehuru den till försäljning föreslagna skogsarealen vore jämförelsevis ej obetydlig, det ej vore lämpligt att behålla denna skog till huvudgården, belägen som den vore inuti inägoskiftena, vartill komme, att den ifrågavarande marken såsom skogsmark betraktad vore mindre god men lämpade sig till odling.

Då utskiftet Arnemossen att döma ‘av ovanberörda karta syntes styrelsen lämpligen kunna uppdelas i flera jordbrukslägenheter och då vidkommande Maden, varå enligt instrumentet över den år 1910 hållna arrendeuppskattningen funnes boningshus av gjutmassa med tak av tegel och ladugård likaledes av gjutmassa under tak av spån, erfordrades nytt stall med vagnbod och magasin, vilka uthuslägenheter syntes åtminstone till huvudsaklig del kunna inredas i ladugården, om brukningsområdet inskränktes, återremitterade styrelsen ånyo ärendet till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet med anmodan att låta domänintendenten och vederbörande uppskattningsmän taga under förnyat övervägande frågan om upplåtande från egendomen av förenämnda utskiften och avgiva förslag till upplåtelse av Maden i tre delar, därav en omfattande lämpligt brukningsområde med hänsyn till nu befintliga åbyggnader med förändring på sätt ovan ifrågasatts samt av Arnemossen likaledes i flera brukningsdelar.

Med skrivelse den 26 augusti 1913 överlämnade Kungl. Maj:ts befallningshavande protokoll över av domänintendenten och vederbörande uppskattningsmän den 15 februari sistnämnda år å egendomen hållen förrättning för utrönande av lämpligheten av att uppdela ovanberörda skiften i flera lotter ävensom av vederbörande jägmästare vid förrättningen i fråga avgivet yttrande angående fördelning av saluvärdet av skogen å skiftena.

Uppskattningsmännen hava vidhållit sin åsikt, att Arnemossen lämpligast borde säljas odelad, beroende på markens läge och att vid en delning den sämre jorden skulle uteslutande tillfalla den av delarna, å vilken byggnader saknades och vilken i följd härav bleve svårsåld, i synnerhet som byggnadsvirke i trakten vore svåranskaffat och dyrt.

7 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.

Skulle emellertid en uppdelning av detta skifte likväl ske, hava uppskattningsmännen föreslagit, att detsamma uppdelades i högst två lotter. Av dessa skulle den ena (a) omfatta de å kartan med nr 101—182 och 219 betecknade ägofigurer jämte skogsmark med en sammanlagd areal av 33 hektar 69.6 ar, därav 24 hektar 54.9 ar åker och äng, 28.7 ar impediment och 8 hektar 86 ar skogsmark, samt den andra (b) ägofigurerna nr 183—218 och 467—481 jämte skogsmark med en sammanlagd areal av 47 hektar 57.49 ar, därav 20 hektar 88.4 ar åker och äng, 19.7 ar impediment samt 26 hektar 49.39 ar skogsmark. Lotten a har saluvärderats till 9,785 kronor, därav för skog 4,285 kronor, och lotten b till 11,765 kronor, därav för skog 5,265 kronor. Angående själva sättet för en eventuell försäljning hava uppskattningsmännen föreslagit, att hela utskiftet först borde utbjudas och sedan de båda lotterna var för sig, varefter det fördelaktigaste anbudet borde antagas.

Beträffande utskiftet Maden hava uppskattningsmännen anfört, att skiftet i hög grad lede av ständigt återkommande översvämningar. Uppdelning av skiftet vore olämplig, enär, för den händelse skiftet delades i två delar å ömse sidor av den med ägofigurerna nr 98 och 100 betecknade vägen, den bättre men tillika sänka och därför ofta mindre brukbara jorden komme att tillfalla den med byggnader försedda delen, för vilken byggnaderna därtill vore för stora. Till följd av jordens läge och beskaffenhet samt byggnadernas ändamålsenlighet för hela skiftet Maden hava uppskattningsmännen fortfarande tillstyrkt skiftets försäljning i dess helhet. Möjligen skulle ägofigurerna nr 95 och 96, som läge skilda från skiftets övriga jord, kunna särskilt säljas för ett till följd av översvämningarna lågt pris, men enligt uppskattningsmännens mening borde även dessa områden såsom utgörande skiftets enda ängsoch betesmark därtill bibehållas.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har instämt i vad uppskattningsmännen i berörda protokoll anfört och har hemställt, att utskiftena Maden och Arnemossen måtte odelade upplåtas i enlighet med föreskrifterna i nådiga brevet den 29 maj 1874.

Då de avsöndringar, som skulle ifrågakomma från en var av de särskilt för sig skattlagda ägolotterna av egendomen, syntes komma att överstiga en femtedel av arealen, anhöll domänstyrelsen om Kungl. Maj:ts befallningshavandes yttrande, huruvida från Kungl. Maj:ts befallningshavandes sida något vore att erinra däremot, att de till försäljning föreslagna områdena frånskildes egendomen genom avsöndring.

I skrivelse den 18 oktober 1913 anförde Kungl. Maj:ts befallningshavande i anledning härav följande. De till försäljning ifrågasatta

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.

utskiftenas och lägenheternas sammanlagda areal, såsom utgörande närmast 47i0o av stamhemmanens hela ägovidd, överstege väsentligt 7s av egendomens storlek. På denna grund ansåge sig Kungl. Maj:ts befallningshavande med hänsyn till innehållet i lagen om hemmansklyvning, ägostyckning och j ordavsöndring den 27 juni 1896 förhindrad tillstyrka, att j ordavsöndring i den omfattning, som föreslagits, verkställdes från ifrågavarande egendom. Av lantmäteristyrelsens yttrande framginge emellertid, att utskiftet Arnemossen ävensom Stjälkaskogen, å vilken senare trakt en del av de till försäljning föreslagna torpen vore belägna, ursprungligen icke tillhört Silboholm, utan vid särskilda delningar av kronoparkerna med samma namn åren 1808 och 1828 tillagts bostället. Av denna anledning och då Arnemossen och torpen bestode av jord, vars olika slag i värde ej obetydligt understege motsvarande jord till huvudgården, borde däremot enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes mening hinder icke möta för avsöndring av utskiftet Arnemossen jämte samtliga de till försäljning föreslagna torpen och backstugorna, ehuru sammanlagda arealen av dessa lägenheter, uppgående till omkring I 27ioo av det hela, jämväl överstege en femtedel av egendomens område, utan borde § 22 i ovanberörda lag kunna med sådan begränsning av avsöndringsförfarandet tillämpas.

För egen del har domänstyrelsen lika med uppskattningsmännen ansett försäljning böra ske av såväl samtliga ifrågavarande sju lägenheter som även de bägge utskiftena Maden och Arnemossen, det sistnämnda efter utbud dels i dess helhet och dels i lotter på sätt uppskattningsmännen föreslagit, och har styrelsen med erinran att ovanåberopade lag om jordavsöndring med mera ej utan särskild föreskrift är tillämplig å jord av krononatur, förklarat sig anse hinder av det av Kungl. Maj:ts befallningshavande anförda förhållandet ej böra möta för Kungl. Maj:t att med Riksdagen bestämma att jämväl utskiftet Maden skall avsöndras.

Vidare har domänstyrelsen meddelat, att ifrågavarande egendom på styrelsens föranstaltande utarrenderats för tiden till den 14 mars 1915 mot ett årligt arrende av 3,000 kronor.

I likhet med domänstyrelsen anser jag, att härovan omförmälda områden böra försäljas. Hinder torde nämligen ej böra möta för att även utskiftet Maden frånskiljes egendomen. Beträffande utskiftet Arnemossen håller jag emellertid före, att denna lämpligen bör försäljas i två lotter

med de områden, som i senaste uppskattningsprotokollet finnas angivna.

9 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 33.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

dels att förenämnda utskiften Maden och Arnemossen, det senare delat i två lotter, må vart för sig med ovan angivet område från de fastigheter, vartill dess ägor höra, avsöndras och å offentlig auktion till den högstbjudande försäljas på de i nådiga brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;

dels ock att lägenheterna Freden, Källstorp, Björkelund, Furubacken och Ljungbacken samt backstugorna Paris och Ljungbacken må var för sig med förut angivet område från egendomen upplåtas enligt kungörelsen den 17 oktober 1913 angående grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från vissa kronoegendomar och med iakttagande av de i nådiga brevet till domänstyrelsen samma dag meddelade närmare bestämmelser rörande tillämpningen av berörda grunder.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall och förordnade, att propositionen i ämnet av den lydelse bilaga. .. till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

A. Lekander.

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 15 höft. (Nr 33—35.) 2