angående för¬ säljning av förra militiebostället Ångsholmen nr 1 med Borghaga nr 1 i Stockholms län med visst undantag

8 Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 9.

Nr 9.

Kungl. Maj;ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning av förra militiebostället Ångsholmen nr 1 med Borghaga nr 1 i Stockholms län med visst undantag; given Stockholms slott den 1 maj 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan förra överstebostället 2 mantal Ångsholmen nr 1 med Borghaga nr 1 i Ytter järna socken av Stockholms län med undantag av dess andel i Över- och Ytterjärna socknars allmänning blivit genom ägostyckning i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet omförmält förslag styckat i fem lotter, med iakttagande att egendomens andel i de med Dåderö by gemensamma ägoområdena bibehålies såsom fortfarande gemensam för de särskilda hemmanslotterna, dessa lotter må var för sig å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande under de i kungl. brevet den 29 maj 1874 omförmälda villkor.

De till ärendet hörande handlingar och kartor skola riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min aHernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF ADOLF.

Johan Beck-Friis.

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 9.

9 Utdrag av protokollet över jord b r u ks ärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d Stockholms slott den 1 maj 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg, Statsråden: IIasselrot, von Sydow, friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Yennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis, anförde vidare.

Å förra överstebostället 2 mantal Ångsholmen nr 1 med Borgbaga nr 1 i Ytterjärna socken av Stockholms län verkställdes den 15 november 1912 samt den 20 och 25 februari 1913 arrendeuppskattning för uppgörande av förslag till förnyad utarrendering från den 14 mars 1915 av denna egendom, som nu lämnar 1,600 kronor i årligt arrende.

Av instrumentet över förrättningen och övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland tre av förste lantmätaren C. A. Sjöberg upprättade kartor, en över hemmanet Ångsholmen, en över hemmanet Borgbaga samt den tredje över hemmanens andel i Ytter- och Över järna socknars allmänning jämte beskrivningar, framgår, att egendomen, som är belägen omkring en mil från Järna järnvägsstation å en med Mörkön Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 6 höft. (Nr S—10.) 2

10 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 9.

sammanhängande halvö, Dåderön, vars förbindelse med fastlandet uppehälles medels färja över Ulvsundet, har en areal av 293 hektar 52.10 ar, därav 119 hektar 86.40 ar åker, trädgård och tomter, 11 hektar 31.90 ar äng, 159 hektar 4.7 0 ar avrösningsjord och 3 hektar 29.10 ar impediment.

Därjämte äger kronoegendomen andel till hälften i följande med Dåderö by gemensamma ägoområden nämligen Färjtorpet vid Ulvsundet och en norr om Ångsholmen belägen grupp av holmar, benämnda Koholmarna och Jämsten, med följande arealer: Färjtorpet 12 hektar 94.7 0 ar, därav 2 hektar 61.50 ar åker, 1 hektar 54.60 ar äng, 3 hektar 74.50 ar vassbotten, 4 hektar 92.30 ar avrösningsjord och 11.80 ar impediment, samt Koholmarna och Jämsten 9 hektar 9.9 0 ar, därav 1 hektar 68.20 ar äng, 1 hektar 6.50 ar betesmark och 6 hektar 35.20 ar berg.

I egendomens areal innefattas ett å Över- och Ytterjärna socknars allmänning beläget skogsskifte om 80 hektar 41.2 0 ar, varav 79 hektar 62.2 0 ar avrösningsjord och 79 ar impediment. Då detta skifte vore beläget 1.5 mil från Ångsholmen och angränsade Sjuenda kronopark, har vederbörande revirförvaltare föreslagit, att skiftet åvsättes till kronopark.

Den återstående delen av skogsmarken beräknas lämna en årlig virkesavkastning av 48 kubikmeter med ett värde av 150 kronor.

Vid förrättningen togs under omprövning, huruvida egendomen skulle lämpa sig för uppdelning till egnahemslägenheter. Uppskattningsmännen funno därvid, att det till Ångsholmen hörande ägoskiftet i följd av åkerjordens koncentrerade belägenhet omkring gården icke lämpade sig till styckning eller avsöndringar. Åven beträffande Borghagaskiftet, som på grund av sitt från huvudgården vid Ångsholmen avskilda läge eljest möjligen skulle kunna lämpa sig till uppdelning i mindre områden, ansågo sig uppskattningsmännen på grund av skiftets belägenhet långt från järnvägsstation på eu ö utan annan förbindelse med fastlandet än genom färja ävensom med hänsyn till alt i orten rik tillgång funnes på salubjudna mindre jordbrukslägenheter med vida fördelaktigare belägenhet och att med anledning därav föga utsikt förelåge att finna köpare till jordområden, saknande åbyggnader och med så dåliga kommunikationsförhållanden, som här vore fallet, icke kunna förorda skiftets uppdelande till mindre lägenheter.

Beträffande dispositionen av egendomen föreslogs av uppskattningsmännen, att andelen i ovanberörda sockenallmänning måtte införlivas med Sjuenda kronopark och att återstoden av egendomen, som åsatts ett arrendevärde av 1,965 kronor, måtte ånyo utarrenderas.

En omfattande eldsolycka övergick emellertid egendomen den 6

11 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 9.

mars 1913, därvid mangård sby ggnaden, stall, loge, fähus, redskapslider, lada och vagnshus i grund nedbrunno.

I anledning därav sammanträdde uppskattningsmännen å egendomen den 18 mars 1913 för omprövning, huru egendomen under förhandenvarände förhållanden på lämpligaste sätt skulle kunna disponeras, därvid uppskattningsmännen enades om att hänsyn borde tagas till följande förhållanden, nämligen:

att svårligen ett så omfattande nybyggnadsarbete, som erfordrades för egendomens fullständiga återuppbyggande, skulle kunna medhinnas under den återstående delen av arrendeperioden;

att egendomens nuvarande arrendator, som visserligen enligt gällande arrendekontrakt vore skyldig att på vissa villkor åter uppbygga de nedbrunna husen, förklarat, att han på inga villkor vore hågad övertaga arrendet av egendomen för nästkommande arrendeperiod och att han följaktligen icke kunde väntas hava något intresse av det sätt, varpå ett dylikt nybyggnadsarbete skulle komma att utföras;

att under förhanden varande förhållanden det skulle möta stor svårighet att finna annan lämplig person villig att övertaga arrendet av egendomen på något så när antagliga villkor;

att under avvaktan därpå ett tillfälligt disponerande av egendomen bleve nästan omöjligt att få till stånd utan stor förlust för kronan och att en sådan anordning utan tvivel skulle i väsentlig mån bidraga till att ytterligare undergräva egendomens anseende, som redan förut blivit i avsevärd grad nedsatt, dels på grund av dålig skötsel under en följd av år, dels, sedan den arrendator, som därtill gjort sig skyldig, blivit på grund av vauhävd skild från arrendet, genom det täta ombyte av arrendatorer, som därefter förekommit;

att kostnaderna för egendomens förseende med erforderliga tidsenliga byggnader enligt approximativa beräkningar skulle, om byggnaderna uppfördes vid Ångsholmen för hela egendomens behov, uppgå till omkring 25,000 kronor och, för den händelse Ångsholmen och Borghaga skulle bebyggas var för sig, till omkring 40,000 kronor;

att det vore otänkbart, att arrendebelopp tillnärmelsevis motsvarande jordens värde med tillägg av den erforderliga byggnadskostnaden skulle kunna erhållas; samt

att såsom ovan nämnts uppskattningsmännen icke ansett egendomen lämpa sig för uppdelning till mindre jordbrukslägenheter.

På grund av dessa förhållanden och då egendomens bibehållande såsom arrendegård med all säkerhet skulle medföra stora förluster för kronan samt det föreliggande fallet uppenbarligen måste betraktas såsom

12 Kungl. Mnj.ts Nåd. Proposition År 9.

ett undantagsfall, föreslogo uppskattningsmäunen nu, att egendomen med frånskiljande av allmänningslotten måtte försäljas sådan den befunnes.

Den förnyade uppskattningsförrättningen avslutades den 11 april 1913, därvid egendomen i befintligt skick saluvärderades till 60,350 kronor.

Ehuru domänstyrelsen icke ansåg, att egendomen lämpade sig för att disponeras i egnahemssyfte, fann styrelsen likväl, att egendomen i händelse av försäljning borde utbjudas i mindre lotter, varför styrelsen gick i författning om upprättande av förslag till uppdelning av hemmanet Angsholmen i tre jordbrukslotter, av vilka huvudgårdslotten skulle vara något större än de övriga, och av hemmanet Borghaga i två ungefär lika stora lotter.

För detta ändamål sammanträdde vederbörande arrcndeuppskattningsmän ånyo å egendomen den 28 maj 1913. Vid denna förrättning, som avslutades den 13 november 1913, föreslogs, att egendomen måtte uppdelas på sätt, som å kartorna blivit utmärkt av t. f. extra lantmätaren Virde, nämligen:

Hemmanet Äng sholmen:

Lotten nr 1 eller huvudgården med där kvarvarande byggnader och omfattande ägotigurerna nr 110—186, 188—192 och 200—210 samt delar av ägotigurerna nr 106, 109, 193, 194, 196, 198 och 199 ävensom en åttondel i den med Dåderö by gemensamma marken;

Lotten nr II, obebyggd, innehållande ägotigurerna ur 72—89, 92—96, 98, 99, 101—105, 107, 108 och 211 samt delar av nr 71, 106 och 109 ävensom en sextondel i den gemensamma marken;

Lotten nr III, utan byggnader, motsvarande ägotigurerna nr 1—70, 195 och 197 samt delar av ägotigurerna nr 71, 193, 194, 196, 198 och 199 ävensom en sextondel i den gemensamma marken;

Hemmanet Borghaga:

Lotten nr I, utan byggnader, omfattande ägotigurerna nr 5—29, 31—37, 41, 43—52 och 54—58 samt delar av ägotigurerna nr 1, 38,

39, 53 och 60 ävensom en åttondel i den med Dåderö by gemensamma marken;

Lotten nr II, med en stolplada, motsvarande ägofigurerna nr 2—4,

40, 59 och 61—87 samt delar av ägotigurerna nr 1, 38, 39, 53 och 60 ävensom eu åttondel i den gemensamma marken.

Såsom gemensamma undantag till vägar föreslogos att avsättas ägotigurerna nr 90, 91, 97, 100 och 187 av Ångsholmen samt nr 30 och 42 av Borghaga.

13 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 9.

De olika styckningslotterna skulle enligt detta förslag innefatta nedannämnda arealer, andel i gemensam mark dock oräknad, samt hava åsatts följande salu- och arrendevärden.

I saluvärdena ingå för växande skog i runda tal följande belopp:

Lotten I av Ängsholmen 6,805 kronor, lotten II av Ängsholmen 1,190 kronor, lotten III av Ängsholmen 4,275 kronor, lotten I av Borghaga 3,230 kronor och lotten II av Borghaga 7,700 kronor.

Uppskattningsmännen hava ansett, att samtliga styckningslotter på grund av deras storlek böra säljas i enlighet med de i nådiga brevet den 29 maj 1874 omförmälda villkor.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 31 december 1913 med överlämnande av till ärendet hörande handlingar och kartor underställt detsamma Kungl. Maj:ts prövning samt därvid meddelat, att enligt vad styrelsen under hand inhämtat från lantmäterikontoret i länet hinder för ägostyckning av hemmanen ifråga icke skulle förefinnas. Under åberopande av vad uppskattningsmännen anfört rörande svårigheten att vid nuvarande förhållanden utarrendera egendomen, har domänstyrelsen, som icke ansåge egendomen lämpligen böra i vidare män, än som föreslagits, överlämnas till skogsstatens vård och förvaltning och icke heller hade sig bekant någon anledning att för annat allmänt ändamål behålla någon del av egendomen i kronans ägo, tillstyrkt uppskattningsmännens förslag, dock med den ändring med hänsyn till stadgandet i 12 § andra stycket av lagen den 27 juni 1896 om hemmansklyvning, ägostyckning och jordavsöndring, att hemmanens andelar i de med Dåderö by gemensamma ägoområdena skulle bibehållas såsom fortfarande gemensamma för de särskilda hemmanslotterna.

För egen del biträder jag domänstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

14 Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 9.

att, sedan egendomen med undantag av dess andel i över- och Ytterjärna socknars allmänning blivit genom ägostyckning i huvudsaklig överensstämmelse med uppskattningsmännens ovannämnda förslag styckad i fem lotter, med iakttagande att egendomens andel i de med Dåderö by gemensamma ägoområdena bibehdlles såsom fortfarande gemensam för de särskilda hemmanslotterna, dessa lotter må var för sig å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande under de i nådiga brevet den 29 maj 1874 omförmälda villkor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall och förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: A. Lekander.