angående drift¬ kostnader under år 1916 för statens domäner
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
1 Nr 6.
Kungl. Maj.ts nådiga proposition till riksdagen angående driftkostnader under år 1916 för statens domäner; given Stockholms slott den 14 januari 1915.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att _
dels från och med år 1916 i den för domänstyrelsen gällande avlöningsstat uppföra ytterligare en första gradens tjänsteman med i statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner samt tillika höja ej mindre anslagsposten till dylika tjänstemän med 4,000 kronor än även den i berörda stat uppförda anslagspost till arvoden åt amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader från 48,700 kronor med 2,400 kronor till 46,100 kronor, till följd varav statens slutsumma kommer att höjas med tillhopa 6,400 kronor och uppgå till 168,600 kronor;
dels från och med år 1916 i den för skogsstaten gällande avlöningsstat ej mindre uppföra ytterligare trettien kronojägarbefattningar med de i statsrådsprotokollet angivna avlöningsförmåner, varigenom statens slutsumma kommer att höjas med 45,850 kronor, ävensom höja respenningarna för jägmästaren i nuvarande Ombergs, framdeles Linköpings revir från 500 till 600 kronor samt nedsätta respenningarna för jägmästaren i Kinda revir från 700 till 600 kronor än även, i avbidan på de propositioner angående tillsyn ä enskildas skogar i lappmarkerna och Sårna socken samt angående tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, i samma stat beräkna en ytterligare ökning med 255,950 kronor, i följd varav statens Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. 6 höft. (Nr 6.) 1
2 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 6.
slutsumma komme att höjas med tillhopa 301,800 kronor och uppgå till 1,526,200 kronor;
dels och, beträffande de i statsrådsprotokollet gjorda beräkningar i fråga om kostnader för domänstyrelsen och för statens jordbruksdomäner, med godkännande av samma beräkningar samt, beträffande de i statsrådsprotokollet beräknade kostnaderna för statens skogsdomäner, i avbidan på nyssnämnda propositioner, såsom driftkostnader under år 1916 för statens domäner förslagsvis beräkna ett belopp av 8,870,900 kronor, att utgå av domänfondens avkastning.
De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Johan Beck-Friis.
Kuwjl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
3 Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 januari 1915.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg, Statsråden: Hasselrot, von Sydow, friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis, anförde vidare.
Med godkännande av Kungl. Maj:ts därom framställda förslag har sistlidna års senare riksdag såsom driftkostnader under år 1915 för statens domäner förslagsvis uppfört ett belopp av 8,000,100 kronor att utgå från domänfondens avkastning.
Till grund för detta beslut hava lagts följande beräkningar rörande driftkostnaderna under sistberörda år, nämligen:
4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
1. Kostnader för domänstyrelsen:
avlöningsstat för styrelsen.............
ålderstillägg åt styrelsens personal pensionering av styrelsens personal anställande av extra amanuenser och biträden hos styrelsen samt
renskrivning m. m.......................
domänstyrelsens expenser.................
rese- och traktamentsersättning åt
styrelsens personal.........................
tryckning av styrelsens årsberättelse
kronor 162,200
» 11,000
> 2,000
12,000
18,000
6,000
5,000 kronor 216,200.
11. Kostnader för statens skogsdomäner:
5 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
I skrivelse den 2 oktober 1914 har nu domänstyrelsen framställt förslag rörande driftkostnaderna för statens domäner under år 1916.
I Kostnader för domänstyrelsen.
Den nu gällande staten för domänstyrelsen fastställdes av riksdagen år 1908, varefter ändringar och tillägg till densamma skett åren 1911, 1912 och 1913. Den slutar på 162,200 kronor.
I ovanberörda skrivelse har domänstyrelsen föreslagit vissa ändringar i denna stat och därom anfört följande.
Enligt föreskrift i § 5 av gällande instruktion för domänstyrelsen den 12 september 1913 ankomme det på första skogsbyrån att bland annat handlägga skogsstatistiska ärenden. I sådant avseende tillkomme det nämnda byrå att utarbeta den till Kungl. Maj:t årligen avgivna berättelsen rörande styrelsens verksamhet utom beträffande jordbruksstatistiken, vars upprättande ålåge lantbruksbyrån. För fullgörande av detta arbete hade hittills den å första skogsbyrån anställde amanuensen, biträdd av ett kvinnligt biträde, bearbetat och sammanställt uppgifterna i de av skogspersonalen till styrelsen ingivna årsberättelserna, varjämte byråchefen ägnat avsevärd tid åt arbetet ifråga dels genom att övervaka och granska detsamma i dess helhet, dels genom att själv utarbeta vissa delar därav. Amanuensens del i utarbetandet av styrelsens berättelse hade emellertid i huvudsak krävt arbete å övertid, varjämte även vissa andra av styrelsens extra tjänstemän, likaledes å övertid, biträtt härmed.
I anledning av det betydande arbete, som numera ålåge första skogsbyrån, vilket arbete i följd av skogshushållningens, särskilt i Norrland, årliga, högst avsevärda utveckling ökats, hade vederbörande byråchef dock ej kunnat i den omfattning och 'inom den tid, som vederbort, ägna sig åt behörig granskning av styrelsens förvaltningsberättelse. Än mindre hade han haft tillfälle att i tillräcklig grad arbeta på skogsstatistikens förande framåt och vidare utveckling, ehuru med hänsyn till domänfondens och den därmed förenade affärsrörelsens stora omfattning sådan utveckling måste anses vara på det högsta av behovet påkallad.
Av dessa orsaker hade domänstyrelsen under senare är icke sett sig i stånd att till Kungl. Maj:t avlämna berättelse över sin verksamhet förrän senare på våren andra året efter berättelseårets utgåug, ehuru det tillkomme styrelsen att avlämna densamma före utgången av det år, som följt näst efter respektive berättelseår.
Domän-
styrelsens
avlöningsstat.
Domcln-
styrelsen.
6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Så länge byråchefen icke till ifrågavarande arbete hade tillgång till ett biträde, som genom att år efter år arbeta sig in i handläggandet av sådana ärenden blivit skolat för detta uppdrag, såge styrelsen sig icke i stånd att avlämna statistiken i det skick, som styrelsen skulle önska.
För att i huvudsak fullgöra det statistiska arbetet inom styrelsen ansåge styrelsen det vara ovillkorligen nödigt, att ytterligare en ordinarie tjänsteman anställdes, vilken, då han erhölle fast anställning och sålunda komme att år efter år handhava likartat arbete, kunde i högst väsentlig grad underlätta byråchefens arbete i dessa avseenden, varjämte amanuensen å första skogsbyrån, vilkens arbetstid mer än väl erfordrades till andra uppgifter, bleve befriad från det honom hittills åliggande arbetet med styrelsens årsberättelse. Den ifrågasatte nye tjänstemannen borde enligt styrelsens förmenande äga högre skoglig utbildning, d. v. s. hava avlagt fullständig avgångsexamen från skogsinstitutets eller skogshögskolans högre kurs. Arbetet med upprättandet av styrelsens årsberättelse vore så tillvida ett säsongarbete, som revirförvaltningens årsredogörelser, vilka utgjorde huvudsakliga grunden för styrelsens berättelse, icke inkomme förr än under april månad. Vid sådant förhållande borde den nu föreslagna ordinarie befattningshavaren i ganska avsevärd utsträckning kunna deltaga i annat arbete inom styrelsen, för vilket skoglig utbildning vore erforderlig.
Med avseende på avlöningsförmåner syntes han lämpligen böra likställas med övriga styrelsens tjänstemän i första graden och alltså erhålla: lön, 2,200 kronor, tjänstgöriugspenningar, 1,500 kronor, samt ortstillägg, 300 kronor, eller tillhopa 4,000 kronor med rätt till tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor, ävensom pensionsrätt, allt enligt givna bestämmelser. Styrelsen ansåge, att denna nya första gradens tjänst borde inrättas, oavsett den omorganisation av ämbetsverket och domänförvaltningen, som kunde betingas av den norrländska skogskommitténs, de för ordnandet av statens skogshushållning inom södra delen av landet tillkallade skogssakkunnigas och skogslagstiftningskommitténs förslag.
Den ändringen syntes vidare böra företagas i domänstyrelsens stat, att den extra amanuens, till vilken arvode under en följd av år anvisats i sammanhang med anslaget till extra skrivbiträden, måtte få överföras till det antal fast anställda amanuenser, som blivit bestämt för ämbetsverket. Det stadigvarande behovet av denna amanuensbefattning vore nu till fullo konstaterat, och det hade visat sig svårt att till platsen få fullt kvalificerad'person, enär innehavarens ställning varit oviss och han hittills icke kunnat komma i åtnjutande av det arvodes-
7 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
tillskott, som eljest tillkomme fast anställd amanuens efter vissa givna bestämmelser. Någon anslagsökning för styrelsen för år 1916 behövde icke förekomma på grund av en dylik ändrad anordning, utan det erfordrades allenast en överflyttning av visst belopp (2,400 kronor) från anslaget till extra biträden till domänstyrelsens avlöningsstat.
För inrättandet av ytterligare en första gradens tjänstemannabefattning hos domänstyrelsen synes mig styrelsen hava anfört tungt vägande skäl. Det låter visserligen tänka sig, att till följd av de förändringar, som må kunna äga rum med anledning av det förslag, som framdeles må bliva avlämnat av de sakkunniga, vilka äro sysselsatta med utredning och förslag angående domänförvaltningens bokföring, behovet av särskilt kvalificerat biträde för statistikens bearbetande och uppsättandet av styrelsens årsberättelse måhända icke blir fullt lika trängande som nu, enär ju möjligen denna bokföring blir omlagd på sådant sätt, att de nödiga uppgifterna lättare kunna hämtas ur densamma. Men på grund av de upplysningar jag inhämtat angående den arbetsmängd, som påvilar domänstyrelsens skogsbyråer, och den erfarenhet därom, jag själv förvärvat, tvekar jag icke att som min bestämda övertygelse uttala, att denna styrelse är i stort behov av ökade arbetskrafter och att den nu ifrågasatte tjänstemannen förvisso kommer att allt framgent bliva behövlig för styrelsens verksamhet, huru än bokföringen omlägges. Skogsstatens personal är ju stadd i stadigt fortgående ökning genom delning av de alltför stora tjänstgöringsområdena i syfte att befrämja en intensivare skötsel av de allmänna skogarna. Det är då icke gärna antagligt, att det centrala ämbetsverkets arbetsbörda och behov av arbetskrafter skall åtminstone inom överskådlig tid komma att minskas. Tvärtom synes all sannolikhet tala för att de komma att ökas i mån som skogsskötseln och den därmed förknippade affärsrörelsen utvecklas. Någon betänklighet att nu uppföra denne tjänsteman å ordinarie stat med de av domänstyrelsen föreslagna avlöningsförmånerna kan jag därför icke finna föreligga.
Vad beträffar det ifrågasatta överflyttandet till den ordinarie statens anslagspost till arvoden åt amanuenser m. m. av det arvodesbelopp å 2,400 kronor, som hittills utgått av det i förut meddelade tabell upptagna anslag för anställande av extra amanuenser m. m., vill jag erinra, att sedan den av 1908 års riksdag godkända avlöningsstaten för styrelsen blivit av Kungl. Maj:t fastställd, Kungl. Maj:t den 11
Departements-
chefen.
8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
december 1908 förordnade, att de fasta årsarvodenas belopp skulle utgöra för skogligt bildad amanuens minst 2,400 kronor och högst
3,000 kronor, fsyssberörda anslagspost å den ordinarie staten var beräknad för anställande av, bland andra, nio dylika amanuenser. Domänstyrelsen hade emellertid under den förberedande behandlingen av ärendet påyrkat ytterligare tre. Redan i skrivelse den 24 september 1909 påvisade därefter domänstyrelsen nämnda anslagsposts otillräcklighet för erhållande av tillräckligt antal skogligt bildade amanuenser och för bestridande av andra utgifter, för vilka den var avsedd, samt hemställde om dess höjning med 6,000 kronor. Efter åtskillig utredning föreslog Kungl. Maj:t 1910 års riksdag att å extra stat för år 1911 bevilja 6,000 kronor för anställande av en extra amanuens samt för beredande av ökade medel till renskrivningskostnader och vikariatsersättningar m. m. Anledningen, varför anslaget begärdes å extra stat, förklarades av dåvarande departementschefen vara den, att vissa andra frågor, som kunde föranleda ändring i det ordinarie anslagets belopp, nämligen om anställande av fasta kvinnliga biträden samt om semester åt vaktmästare, då ännu icke förelåge i utrett skick. Riksdagen beviljade det begärda anslaget. Detta har därefter årligen utgått å extra stat, oaktat nyssnämnda bägge frågor under tiden vunnit sin lösning. Anslaget liar bibehållits vid oförändrat belopp, till dess riksdagen år 1914 på Kungl. Maj:ts förslag fördubblade detsamma för år 1915 till 12,000 kronor, på grund av att det numera visat sig i så hög grad otillräckligt, att Kungl. Maj:t måst medgiva, att av domänfondens avkastning härtill finge användas ytterligare medel.
Behovet av den vid 1910 års riksdag upprättade extra amanuensbefattningen har alltså, såsom var att vänta, visat sig konstant, från denna synpunkt bör därför icke möta något hinder att överföra motsvarande arvodesbelopp till avlöningsstaten. För en sådan åtgärd talar också särskilt den av domänstyrelsen framhållna omständigheten, att det visat sig svårt att till platsen erhålla fullt kvalificerad person på grund av innehavarens mera ovissa ställning. Då nu i allt fall ändring bör vidtagas i styrelsens stat för anställande av ovannämnde första gradens tjänsteman, synes mig även denna föreslagna överflyttning lämpligen kunna vidtagas. Anslagsposten till arvoden åt amanuenser m. m., nu 43,700 kronor, skulle till följd härav ökas med 2,400 kronor till 46,100 kronor.
Då domänstyrelsens stat redan förut vid olika till!Allen undergått ändringar, anser jag det lämpligt att här återgiva densamma i dess helhet, sådan den skulle bliva efter de nu föreslagna ändringarna, nämligen:
Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr G.
9 Efter 5 år kan lönen öjas med 600 kronor.
Efter 5 år kan lönen öjas med 500 kronor och | efter 10 år med ytterligare [500 kronor.
Efter 5 år kan lönen
Efter
år kan lönen
Efter 5 år kan lönen öjas med 100 kronor.
Efter 5 år kan lönen öjas med 100 kronor och fter 10 år med ytter-
Anm. Därest, vaktmästare i sådan egenskap åtnjuter fri bostad samt bränsle, skall, så länge denna förmån kvarstår, ortstillägg ej till honom utgå ävensom å lönen avdragas'100 kronor årligen.
Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. G käft. (Nr G.) 2
10 Ålderstillägg till och pensionering av domänstyrelsens personal.
Extra
amanuenser och biträden hos domänstyrelsen samt renskrivning
m. m.
Domänstyrelsens expenser samt reseoch traktamentsersättning ävensom tryckning av styrelsens årsberättelse.
Skogsstatens
ordinarie
personal.
Dömaitstyrelsev.
Kung!. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.
Inalles skulle vid bifall till de bägge ovanberörda förslagen styrelsens avlöningsstat böjas med 6,400 kronor eller från 162,200 kronor till 168,600 kronor.
I kostnaderna för ålderstillägg åt styrelsens personal samt för pensionering av samma personal ifrågasättes ingen ändring ocb torde desamma följaktligen böra för år 1916 beräknas till samma belopp som för år 1915 eller till resp. 11,000 och 2,000 kronor.
Kostnaderna för anställande av extra amanuenser och biträden hos styrelsen samt renskrivning m. m. kunna vid bifall till förslaget om ökning med 2,400 kronor av anslagsposten till arvoden åt amanuenser m. m. å avlöningsstaten i enlighet med domänstyrelsens förslag minskas med motsvarande belopp eller från 12,000 kronor till 9,600 kronor.
Någon ändring har icke ifrågasatts i de belopp, som för år 1915 upptagits till domänstyrelsens expenser, 18,000 kronor, till rese- och traktamentsersättning åt styrelsens personal, 6,000 kronor, samt till tryckning av styrelsens årsberättelse, 5,000 kronor. Dessa belopp torde därför böra oförändrade upptagas även för år 1916.
Vid bifall till ovannämnda förslag skulle kostnaderna för domänstyrelsen inalles ökas med 4,000 kronor eller från 216,200 kronor till 220,200 kronor.
II. Kostnader för statens skogsdomäner.
I ovanberörda skrivelse den 2 oktober 1914 har domänstyrelsen, under erinran om två av styrelsen den 10 november 1913 och den 28 januari 1914 med anledning av norrländska skogsvårdskommitténs betänkande avgivna förslag till inrättande av vissa nya tjänstebefattningar vid skogsstaten, förnyat dessa förslag, vilka inneburo inrättandet av en ny överjägmästartjänst genom delning av nuvarande Umeå och mellersta Norrlands distrikt, 5 nya jägmästartjänster huvudsakligen för förvaltning av statsskogarna i lappmarkerna och Sårna socken med Idre kapellag, 12 nya jägmästartjänster för förvaltning av hemmansskogar under utsyningstvång i lappmarkerna, 32 nya kronojägartjänster inom lappmarkerna och Sårna socken med Idre kapellag samt 31 nya
11 Kunyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr (i.
kronojägartjänster inom vissa delar av Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs och Kopparbergs län. Kostnaden för denna nya ordinarie personal har av styrelsen upptagits till inalles 211,150 kronor.
Frågan om inrättandet av den nya överjägmästartjänsten, de 17 nya jägmästartjänstena och de 32 nya kronojägarbefattningarna i lappmarkerna och Sårna socken med Idre kapellag sammanhänger med frågan om det sätt, på vilket frågan om personal för handhavande av utsyningslagens tillämpning i dessa delar av landet blir ordnad. I detta hänseende har domänstyrelsen, på given anledning, den 11 december 1914 framlagt ett nytt förslag, varigenom antalet nya jägmästare i lappmarkerna nedbragts till 15, vartill komme en ny i Idre blivande revir eller tillhopa 16. Förslaget om den nye överjägmästaren och de 32 nya ordinarie kronojägarna vidhålles fortfarande. Då frågan om anställandet av denna personal i väsentlig mån är beroende av frågan om ändringar i själva utsyningslagen, varom jag har för avsikt att inom kort förelägga Kungl. Maj:t förslag till proposition, lärer även personalfrågan nu böra undanskjutas för att tagas under omprövning i samband med författningsfrågan. För närvarande synes därför endast visst belopp böra beräknas för anställande av sådan ny personal och torde detta på grund av domänstyrelsens förslag i skrivelserna den 2 oktober och den 11 december 1914 nu böra upptagas sålunda:
1 överjägmästare ............
1 jägmästare.....................
. 5 > .....................
1 > .....................
6 > (en i Idre)
1 > ....................
2 > .....................
1 kronoj ägare ..................
31 » ..................
.............. kronor 8,900
.............. » 6,200
.............. » 31,000
.............. > 6,000
.............. » 36,000
.............. » 5,900
.............. » 11.800
.............. » 1,650
................*_ 51,150
Summa kronor 158,600
Beträffande de föreslagna 31 nya kronojägartjänsterna i Västernorrlands, Jämtlands, Gävleborgs och Kopparbergs län anförde domänstyrelsen i utlåtandet den 10 november 1913, att förstärkning erfordrades i fråga om bevakningen inom här ifrågavarande landsdelar, med avseende varpå styrelsen ville meddela, att förutom de ordinarie kronojägarna följande antal extra kronoj ägare ansetts för år 1914 böra
Departements-
chefen.
Domän-
styrelsen.
12 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 6.
erhålla anställning med årsarvoden enligt av Kungl. Maj:t härför bestämda grunder, nämligen
5 extra kronoj ägare
2 » »
4 » >
3 » »
2 » »
3 » »
4 » »
2 » »
2 » >
1 » >
3 » »
2 » »
1 » »
4 » »
1 » »
1 > »
2 » »
1 » »
1 » »
1 > »
Sammanlagda antalet av dessa extra kronojägare uppginge sålunda till ej mindre än 45. Därjämte erfordrades inom de flesta revir tillfällig anställning av extra kronojägare under längre eller kortare tider av året, och i mån som bevakargöromålen ökades måste även dessa extra kronojägare anställas med årsarvoden. De med årsarvoden anställda extra kronojägarna tjänstgjorde antingen inom reviren utan särskilda bevakningstrakter, eller ock hade avskilts vissa delar, varav bildats särskilda för extra kronojägares tjänstgöring inrättade bevakningstrakter. Antalet av dessa senare utgjorde 27, och i sådant avseende måste under närmaste framtiden avskiljas ytterligare minst 4 bevakningstrakter, alltså tillsammans 31, vilka allt framgent vore nödiga för att göromålen skulle kunna utföras på ett tillfredsställande sätt. Styrelsen ansåge sig fördenskull böra hemställa, att ordinarie kronojägare måtte få anställas i alla de fall, där göromålen nu påkallade anställande av extra kronojägare med egna bevak-
Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6. 13
ningsområden, nämligen i 18 uppgivna revir tillsammans 31 kronojägare.
Dessa kronojägartjänster skulle komma att avse, förutom skyddsskogarna inom Jämtlands, Västernorrlands och Kopparbergs län, inom samma län ävensom i Gävleborgs län belägna allmänna skogar.
Avlöningsförmånerna för ifrågavarande kronojägarbefattningar syntes böra bestämmas i överensstämmelse med vad för dylika befattningar inom samma landsdelar funnes föreskrivet i brevet den 17 juni 1908 angående lönereglering för skogsstaten m. m. och uppginge tillhopa till 45,850 kronor. Härvid borde dock anmärkas, att genom dessa befattningars inrättande lika många extra kronojägare med årsarvoden skulle kunna undvaras, varigenom utgifterna för extra bevakning komme att minskas.
I skrivelsen den 2 oktober 1914 har domänstyrelsen framlagt följande detaljerade kostnadsberäkning för dessa 31 kronoiägares anställande.
Beträffande de övriga delarna av riket har domänstyrelsen i avvaktan på de regleringsförslag, som de för de södra och mellersta delarna av landet tillkallade skogssakkunniga kunde komma att avgiva, nu icke ifrågasatt några nya tjänster därstädes. Dock ansåge styrelsen ett något ökat antal avlönade assistenter här ytterligare erfordras.
Under hänvisning till styrelsens förslag i skrivelse den 30 april 1914 angående ändrad omfattning av nuvarande Ombergs och Kinda
14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
revir, liar styrelsen vidare i skrivelsen den 2 oktober 1914 hemställt, att från och med år 1916 respenningarna för jägmästarna i dessa revir, för närvarande 500 och 700 kronor, eller för de revir, som skulle träda i dessas ställe, måtte jämkas att utgöra 600 kronor för var och en av dem.
1 den åberopade skrivelsen den 30 april 1914 har styrelsen anfört bland annat följande.
Därest styrelsens framställning angående förflyttning av Skogshålls skogsskola till Omberg skulle vinna bifall, syntes Kinda revir och, efter frånskiljande från Ombergs revir av viss del, som skulle ställas under den blivande skogsskolföreståndarens förvaltning, återstoden av sistnämnda revir böra sins emellan regleras och fortfarande utgöra två revir, av vilka det ena syntes böra benämnas Linköpings revir, och det andra, till vilket jägmästartjänsten i det nuvarande Ombergs revir skulle förflyttas, Ydre revir.
Den 11 november 1910 och den 6 oktober 1911 hade Kungl. Maj:t i sammanhang med inrättande av Gullbergs och Karlsby revir beslutat om ny reglering av reviren i Östergötlands län. Kinda revir, som därvid blivit det största, hade sedan dess genom markinköp ytterligare förstorats, varför det vore synnerligen önskvärt att begagna det tillfälle, som nu erbjödes, att förminska detsamma. Ytvidden av de allmänna skogarna hade den 31 december 1913 uppgått inom Kinda revir till 21,488.59 hektar och inom Ombergs revir till 12,476.95 hektar.
Domänstyrelsen, som ansåge, att som övningsskogar för den lägre skogsskolan vid Omberg borde anslås kronoparkerna Omberg och Kungs-Starby, Dals häradsallmänning, Lysings häradsallmänning samt skogen till kronodomänen 1 mantal Rödje nr 1 i Trehörna socken, vilka fem skogar, med en ytvidd av tillsammans 5,196.59 hektar, stode under skogsstatens förvaltning, hemställde,
att till Ombergs skolrevir måtte hänföras Dals och Lysings härader med en areal allmänna skogar av 5,838.5 1 hektar,
att Linköpings revir måtte omfatta Bankekinds, Hanekinds, Yalkebo, Yifolka och Göstrings härader med en areal allmänna skogar av 15,026.58 hektar, samt
att Ydre revir måtte omfatta Kinda och Ydre härader av Östergötlands län samt av Jönköpings län den del av kronoparken Österås, som vore belägen i Ingatorps socken och Södra Yedbo härad, varigenom reviret skulle omfatta 13,118.63 hektar allmänna skogar.
Jägmästarna i Ombergs och Kinda revir åtnjöte nu vardera i
15 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.-
lön 2,300 kronor ock i tjänstgöringspenningar 2,000 kronor. I respenningar uppbure jägmästaren i Ombergs revir 500 kronor och jägmästaren i Kinda revir 700 kronor.
Genom den föreslagna regleringen skulle visserligen Linköpings och Ydre revir bliva mindre än de nuvarande Ombergs och Kinda revir, i det att en del skogar komme att tilldelas Ombergs skolrevir. Men å andra sidan hade sedan år 1909, då nu gällande lönestat börjat tillämpas, avsevärda markinköp inom särskilt Kinda revir ägt rum, och flera sådana syntes vara omedelbart förestående. Härtill komme, att skogar till kronans utarrenderade jordbruksdomäner och ecklesiastika boställen till allt större antal ställts och efterhand komme att ställas under skogsstatens förvaltning. Den intensivare skötsel, som därigenom komme dessa skogar till del, nödvändiggjorde tätare besök av jägmästaren, vilkens resekostnader alltså skulle ökas. Styrelsen ville därför hemställa, att någon nedsättning i sammanlagda beloppet av de till jägmästarna i Kinda och Ombergs revir nu utgående respenningarna icke måtte vidtagas, men att, i händelse av bifall till styrelsens ovannämnda förslag om revirreglering, en efter revirens inbördes storlek och inom dem befintliga kommunikationer avpassad fördelning av respenningarna måtte vidtagas. Då Ydre revir å ena sidan skulle få mindre ytvidd allmänna skogar än Linköpings revir, men å andra sidan också sämre kommunikationer, syntes jägmästarna i dessa revir böra, förutom lön och tjänstgöringspenningar till ovan angivna belopp, tillerkännas respenningar till ett belopp av 600 kronor vardera.
Såsom ovan anförts lärer nu böra för anställande av ytterligare en överjägmästare samt av ökat antal revirförvaltare och kronojägare inom lappmarkerna och Särna socken med Idre kapellag beräknas en ökad kostnad av 158,600 kronor.
Behovet att inom övriga delar av Norrland och Dalarna anställa ytterligare 31 ordinarie kronojägare synes mig vara av domänstyrelsen till fullo styrkt. Då den extra bevakarpersonalen måst i dessa trakter ökas i så hög grad, som skett, och särskilda bevakningstrakter måst anvisas åt dylika extra kronojägare till fullt det antal, som nu ifrågasatts att uppföras å ordinarie stat, torde det vara uppenbart, att ett stadigvarande behov av nya ordinarie tjänster av detta slag i angivna utsträckning föreligger. För en kraftigt bedriven skogsskötsel är påtagligen en tillräcklig kår av bevakare ett oeftergivligt villkor. Jag biträder därför förslaget i denna del, v^ket medför, att kostnaden för den ordinarie personalen höjes med 45,850 kronor.
Departements-
chefen.
16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Under erinran, att 1914 års riksdag godkänt förslaget om Ombergs skogsskolas förändring från den 1 oktober 1915 till utbildningsanstalt för skogsbevakare liksom övriga skogsskolor i riket, får jag beträffande den föreslagna regleringen av tjänstgöringspenningarna åt jägmästarna i de bägge revir, som skulle ersätta de nuvarande Kinda och Ombergs revir, förklara mig icke hava något att erinra mot densamma. Den skulle icke föranleda någon ökad kostnad för statsverket. Vad angår benämningen å det revir, som föreslagits skola kallas Ydre revir, vill jag dock framhålla, att för detta revir namnet Kinda revir torde vara lämpligare.
Vid behandlingen denna dag under nionde huvudtiteln av frågan om anställande av särskild personal för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland (dimensionslagen) har jag anfört, att jag hade för avsikt att framdeles underställa Kungl. Maj:t förslag till proposition härom. Jag anser det, särskilt med hänsyn till denna personals befordringsmöjligheter samt för effektiv tillsyn över dess verksamhet önskligt, att denna personal inordnas under skogsstaten. Kostnaden för densamma bör därför upptagas bland domänfondens driftkostnader. I sagda personal skulle, enligt vad nu kan beräknas, ingå ordinarie befattningshavare med avlöningar och andra förmåner, som böra upptagas å ordinarie stat, till belopp av tillhopa 97,350 kronor. Detta belopp synes nu, i avbidan på förenämnda proposition, böra här upptagas.
Kostnaden för skogsstatens ordinarie personal, nu upptagen till 1,224,400 kronor, skulle vid bifall till vad sålunda föreslagits ökas med dels 158,600 kronor, dels 45,850 kronor och dels 97,350 kronor eller med tillhopa 301,800 kronor till 1,526,200 kronor.
Vid nionde huvudtitelns behandling förut denna dag har Kungl. Maj:t även, på min hemställan, beslutat föreslå riksdagen att i avbidan på blivande propositioner å ordinarie stat beräkna dels ett anslag av
170,000 kronor för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och Sårna socken och dels ett anslag av 135,000 kronor för bestridande av kostnaden för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland. Därest, såsom jag har för avsikt att föreslå, handhavandet av utsyningslagen skall fortfarande anförtros åt revirpersonalen, vilken för sådant ändamål skuHe erhålla ovan beräknad tillökning vad angår den ordinarie personalen i de trakter, där denna lagstiftning gäller, samt även den för hand-
17 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
havandet av dimensionslagen behövliga personalen inordnas under skogsstaten, böra nämnda bägge äskade anslag under nionde huvudtiteln tillföras domänfonden såsom inkomst. Att nämnda begärda anslag till och med överstiga ovanberörda beräknade kostnader för den ordinarie personalen, beror huvudsakligen därpå, att anslagen äro avsedda att utgöra ersättning jämväl för arbete av assistenter och annan extra personal. Dessas avlöningskostnad ingår icke i nu förevarande post, som blott avser den ordinarie personalen, utan skall upptagas i den längre fram bland skogsdomänernas driftkostnader ingående post till egentliga förvaltningskostnader. För övrigt torde jag beträffande de närmare beräkningsgrunderna få återkomma därtill vid framläggandet av förslag till nyss antydda särskilda propositioner. I varje fall kommer genom beviljandet av dylika anslag och deras överförande till domänfonden såsom inkomst denna fonds nettokostnad för den nu ifrågasatta personalökningen att, vad beträffar personalen inom utsyningslagens tillämpningsområde, till allra största delen ersättas och att fullt gottgöras, vad den för dimensionslagens handhavande avsedda personalen angår.
I de bägge posterna för ålderstillägg åt skogsstatens personal,
114,000 ki-onor, samt för pensionering av samma personal, 65,000 kronor, har domänstyrelsen icke ifrågasatt någon ändring. Dessa poster torde därför böra för år 1916 beräknas till oförändrade belopp.
I ovanberörda skrivelse den 2 oktober 1914 har domänstyrelsen beträffande de egentliga förvaltningskostnaderna för statens skogsdomäner anfört huvudsakligen följande.
Under en följd av år hade de egentliga förvaltningskostnaderna för kronoskogarna varit i en jämn stegring, liksom förhållandet ock varit med inkomsterna från dessa skogar. Skälen till denna utgiftsstegring hade upprepade gånger framhållits av styrelsen, varför det syntes vara tillfyllest att allenast påpeka den ökade möjligheten att till följd av nya flottleders anordnande och tillkomsten av nya järnvägsförbindelser å allt vidsträcktare områden vinna avsättning för smärre virkessortiment, vilka till stor del kunde försäljas upphuggna och framdrivna till flottled eller till och med framflottade till kusten, ävensom för träkol, vars tillverkning och framforsling till närmaste järnvägsstation ombesörjdes av skogsförvaltningarna. Statsverkets alltjämt fortsatta förvärv av nya egendomsområden ökade givetvis även utgiftssummorna genom de skogsvårdsåtgärder, byggnadsföretag, skattskyldighet och bevakningsanordningar, som följde med dessa. Skogs- Bihavg till, riksdagen* protokoll 1915. 7 saml. <> käft. (Nr 6.) :i
Ålderstillägg till och pensionering av skogsstatens personal.
Egentliga
förvaltnings-
kostnader.
Domän-
styrelsen.
liungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 6.
hushållningens och skogsvårdens ökade intensitet i olika delar av landet hade samma påföljd. Skatteutgifterna för statsskogarna visade också stor benägenhet att stiga genom de väsentligt höjda taxeringsvärdena. Såsom exempel på huru utgifterna årligen ökats ville styrelsen lämna följande jämförande uppställning för under de senaste fem åren bestridda utgifterna för avverkning och virkestransport:
785.542 kronor
år 1909 . » 1910
> 1911
> 1912. » 1913
880,810 > 1,054,902 >
1,349,862 1,933,833
För år 1914 hade motsvarande kostnader beräknats till 2,221,324 kronor.
På grund av de nu rådande osäkra förhållandena å den utländska trävarumarknaden vore det icke möjligt att tillförlitligt bedöma behovet av rörelsekapital för statsverkets skogsdrift under år 1916. Efter de nu pågående krigen syntes dock under ett eller annat år kunna påräknas en stegrad efterfrågan på sågade trävaror med därav föranledda höjda pris.
För att i någon mån kunna bedöma medelbehovet för den egentliga statsskogsförvaltningen under år 1916 hade styrelsen gjort en sammanställning av liknande behov under år 1915, sådant detta blivit beräknat av vederbörande revirförvaltare i deras till överjägmästarna ingångna förvaltningsförslag. Med erinran, att dessa krav på förvaltningsmedel för år 1915 kunde komma att vid den slutliga granskningen hos dom än styrelsen av förenämnda förvaltningsförslag bliva i viss mån begränsade, har styrelsen meddelat, att till förvaltningsmedel för år 1915 begärts 5,450,518 kronor, varav 4,669,098 kronor ansetts oundgängligen nödvändiga. Det syntes styrelsen knappast kunna ifrågasättas, att de direkta förvaltningsutgifterna för år 1915 skulle kunna hållas inom det sistnämnda beloppet, och icke heller syntes det styrelsen tillrådligt att genom ett alltför knappt tillmätt anslag äventyra utförandet av jämväl synnerligen önskvärda och av behovet påkallade skogsvårdsåtgärder. Betydelsen av, att den stora arbetarstam, som hade sin huvudsakliga utkomst av arbetena å statens skogar, icke genom en alltför stark begränsning av dessa arbeten råkade i bekymmer för det dagliga brödet, vore också en faktor, med vilken styrelsen i detta avseende hade att räkna. Styrelsen ansåge därför, att åtminstone
5,100,000 kronor borde beräknas erforderliga till förvaltningsutgifter
19 Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
under år 1915. iled detta belopp såsom utgångspunkt syntes omkostnaderna för skogsdomänernas förvaltning under år 1915 komma att
ungefärligen bliva följande:
1. De direkta förvaltningsutgifterna ....................... kronor 5,100,000.
2. För skogsindelnig, dagarvoden, resekostnader, vissa byggnadsarbeten m. m., lika med anslaget
härtill i generalförslaget för år 1914....................... > 647,782.
3. För avlöning åt extra tjänstemän m. m. med undantag av extra bevakare, vilkas arvoden inginge i beloppet direkta förvaltningsutgifter här
ovan, lika som i generalförslaget för år 1914 ...... » 429,300.
4. Till överjägmästares expenser m. m., lika som
för år 1914 ................................................................ > 18,550.
Summa ki’onor 6,195,632.
Till täckande av dessa utgifter funnes anvisade 6,200,000 kronor.
Domänstyrelsen tilltrodde sig icke att för år 1916 såsom direkta förvaltningsutgifter kunna beräkna lägre belopp än vad revirförvaltarna ansett helst höra anvisas för år 1915 eller 5,450,518 kronor. Från detta belopp borde dock, därest de föreslagna nya ordinarie tjänsterna komme att inrättas, kunna göras ett avdrag å 65,000 kronor, motsvarande årsarvoden å ungefär 1,350 kronor åt 20 extra kronojägare och å ungefär 1,225 kronor åt 31 dylika befattningshavare. Under denna förutsättning skulle sålunda de direkta förvaltningsutgifterna för år 1916 kunna beräknas till lägst (5,450,518 — 65,000) 5,385,518 kronor, eller i runt tal 5,400,000 kronor.
A andra sidan måste hänsyn tagas jämväl till det förhållandet, att därest trävarumarknaden efter krigets avslutande komme att, såsom förut vore antytt, bliva ännu livligare, detta måste hava till följd ökad avverkning och framforsling av virke genom skogsstatens försorg, varigenom jämväl kostnaderna härför skulle komma att i högst väsentlig grad stiga. Med ledning av de senare årens stegring i detta avseende syntes ökningen för år 1916 kunna beräknas till omkring 300,000 kronor, vadan de under 1 här ovan upptagna direkta förvaltningsutgifterna under år 1916 måste beräknas till minst 5,700,000 kronor.
Beräknades ingen stegring vara erforderlig i utgifterna för de ändamål, som omförmäldes under 2 och 4 här ovan (666,332 kronor), och beaktades i övrigt att vid ifrågasatt inrättande av föreslagna 17 nya jägmästarbefattningar det under 3 angivna anslaget till den extra skogspersonalen skulle kunna minskas med arvode och respenningar
Departement*'
chefen.
20 Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
åt 2 biträdande jägmästare å 3,600 kronor och 5 årsanställda revirassistenter å 3,200 kronor eller med 23,200 kronor till 406,100 kronor, skulle behovet av medel för statsskogarnas förvaltning år 1916 uppgå till (5,700,000 + 666,332 + 406,100 =) 6,772,432 kronor eller i avrundat tal till 6,800,000 kronor.
Om de ifrågasatta nya skogsstatstjänsterna icke ansåges böra uppföras på ordinarie stat, skulle däremot icke allenast behovet av 2 biträdande jägmästare, 5 årsanställda revirassistenter och 51 extra kronojägare, med beräknade ai’voden av tillhopa 88,200 kronor kvarstå, utan syntes ytterligare omkring 10 revirassistenter och ungefär 15 extra kronojägare, samtliga med årsarvoden till sammanlagt 51,500 kronor behöva anställas för att provisoriskt kunna möta det ständigt ökade behovet av arbetskrafter. Under sådant antagande borde anslaget till skogsdomänernas förvaltningskostnader, förenämnda 6,800,000 kronor, ökas med 140,000 kronor.
A andra sidan syntes, därest ett av styrelsen i särskild skrivelse samma dag framlagt förslag till anställande av särskilda tjänstemän, skogsingenjörer, för handhavande av kontrollen och skogsskötseln å enskildas skogar inom Norrbottens och Västerbottens kustland komme att vinna Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, en ytterligare besparing på omkring 70,000 kronor kunna göras i anslaget till direkta förvaltningsutgifter.
Domänstyrelsen har på grund härav hemställt, att för år 1916 måtte av riksdagen äskas ett anslag till förvaltningsutgifter för kronoskogarna av i runt tal 6,800,000 kronor, varav fortfarande minst
150.000 kixmor skulle användas till avdikning av sumpmarker å kronans skogar i de norrländska länen och Kopparbergs län.
Med anledning av uppkommen fråga, huruvida icke för år 1916 ökade inkomster från statens skogar skulle kunna tillföras statsverket, har domänstyrelsen i skrivelse den 8 december 1914 anfört, att detta syntes kunna äga rum genom ytterligare ökade avverkningar, varigenom större virkesmängder bleve tillgängliga för försäljning. Emellertid krävde detta ökade arbetskostnader, av domänstyrelsen beräknade till
300.000 kronor, med vilket belopp alltså i detta fall den av styrelsen i skrivelsen den 2 oktober beräknade summan för egentliga förvaltningskostnader för skogsdomänerna borde ökas.
Till belysande av statsskogarnas brutto- och nettoavkastning under de sist förflutna åren vill jag till en början framlägga några siffror.
21 Kvngl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
Härvid torde emellertid bemärkas, att bruttoavkastningen för år 1914 naturligen endast kunnat beräknas approximativt. Nettoavkastningen för sistnämnda år kan ej nu ens tillnärmelsevis angivas.
statens domäner numera blivit fastställt, har jag med ledning av detta förslag ävensom generalförslaget för år 1914 låtit för jämförelse uppgöra följande tabell, upptagande de förvaltningskostnader för skogsdomänerna under berörda två år, som utgöras av jägmästarnas förvaltningsmedel jämte kostnader för extra skogsbevakning, och vilka för år 1915 motsvaras av domänstyrelsens omförmälda, preliminära summa av 5,100,000 kronor.
Det av domänstyrelsen i skrivelsen den 2 oktober 1914 förslagsvis till 5,100,000 kronor beräknade beloppet har alltså i generalförslaget nedsatts med något över 230,000 kronor. Ökningen i kostnaderna för extra skogsbevakning visar behovet av anställande av ytterligare
22 Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 6.
bevakningspersonal, varom jag förut yttrat mig, vad den ordinarie personalen angår. Kostnaderna för avverkning och virkestransport förete en högst betydlig ökning, vilket ju sammanhänger med att en större mängd produkter torde komma att uttagas ur skogen. Skatternas ökning är jämväl betydlig. Minskningar hava ägt rum å samtliga övriga poster, isynnerhet å posterna för byggnader, dikning och vägar, vilka arbeten synts på grund av de rådande förhållandena kunna för tillfället väsentligt inskränkas.
Vad beträffar domänstyrelsens beräkning angående förvaltningskostnaderna för år 1916, i skrivelsen den 2 oktober 1914 upptagna till 6,800,000 kronor, vill jag först erinra att, då jag dels nu tillstyrker inrättandet av 31 ordinarie kronojägartjänster i södra Norrland och Dalarna samt förmält mig hava för avsikt att framdeles föreslå anställande av ökat antal dylika befattningshavare i lappmarkerna och Sårna socken, jag anser den av domänstyrelsen under förutsättning av bifall till styrelsens förslag i dessa hänseenden angivna besparing å omkring 65,000 kronor å kostnaden för den extra bevakningspersonalen kunna göras. Denna besparing har av styrelsen redan iakttagits vid beräkningen. Av motsvarande anledningar synes den av domänstyrelsen jämväl beräknade besparingen å 23,200 kronor för biträdande jägmästare och assistenter befogad. Däremot har domänstyrelsen icke verkställt avdrag för det belopp, angivet till 70,000 kronor, varmed styrelsen ansett förvaltningskostnaderna kunna minskas i händelse av anställande av slcogsingenjörer för tillsyn över enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland. Då jag, såsom ovan framhållits, har för avsikt att framlägga förslag om anställande av sådan personal, anser jag avdrag böra här göras för kostnaden för den nuvarande extra personal, som vid bifall till förslaget kommer att ersättas av dylik särskild personal, och torde samma kostnad böra enligt domänstyrelsens beräkning upptagas till 70,000 kronor. Då jag icke i övrigt har någon erinran mot domänstyrelsens beräkningar, skulle alltså slutsumman för de egentliga förvaltningskostnaderna, därest blott de av domänstyrelsen i skrivelsen den 2 oktober 1914 angivna utgifterna skulle här inräknas, upptagas till 6,730/100 kronor.
Under hösten nästlidet år anmodade jag domänstyrelsen att vidtaga åtgärder i syfte att möjliggöra ökad avverkning under år 1916, därest förhållandena skulle göra en sådan ökning önskvärd. I överensstämmelse härmed och på grund av domänstyrelsens skrivelse den 8 december 1914 anser jag en ökning med 300,000 kronor i de direkta förvaltningsutgifterna för år 1916 nu böra beräknas.
23 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr (i.
Vidare är att beakta, att de åtgärder för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland, vilka jag liar för avsikt att föreslå, torde kräva anställandet icke blott av ordinarie personal, här ovan omförmäld vid behandlingen av frågan om skogsstatens ordinarie personal, utan även av viss extra personal. Kostnaden härför har icke här av domänstyrelsen tagits i beräkning, enär styrelsen antagit, att denna personal skulle direkt avlönas från anslagunder nionde huvudtiteln. Då jag däremot av skäl, som jag antytt beträffande den ordinarie personalen, anser, att denna personal bör upptagas bland skogsstatens personal, ehuruväl domänfonden skulle genom anslag å riksstaten erhålla full gottgörelse för de härav föranledda kostnaderna, bör sagda kostnad för denna extra personal här upptagas. Den synes kunna beräknas till 36,200 kronor.
Genom dessa bägge ökningar höjes beloppet av de egentliga förvaltningsutgifterna till 7,066,200 kronor, som torde böra avjämnas till
7,070,000 kronor.
Samtliga under rubriken »kostnader för statens skogsdomäner» upptagna utgifter skulle vid bifall till de nu framställda förslagen beräknas till 8,775,200 kronor. Då de anslag, Kungl. Maj:t förut denna dag föreslagit riksdagen att beräkna för tillsyn å enskildas skogar dels i lappmarkerna och Särna socken och dels i Västerbottens och Norrlands läns kustland, uppgående till respektive 170,000 och 135,000 kronor, böra tillföras domänfonden såsom inkomst och alltså avdragas från nyssnämnda summa, återstår en nettokostnad av 8,470,200 kronor.
III. Kostnader för statens jordbruksdomäner.
Beträffande de för domänintendenternas avlönande hittills beräknade medel har domänstyrelsen icke föreslagit någon ändring. Det belopp, som för detta ändamål erfordras, lärer därför böra för år 191 6 upptagas till samma belopp som för år 1915 eller till 35,500 kronor.
Till resekostnader för domänintendenterna har domänstyrelsen för år 1916 uppfört samma belopp, eller 45,000 kronor, som beräknats för år 1915. Mot detta förslag har jag intet att erinra.
Jämväl övriga med förvaltningen av kronans jordbruksdomäner förenade kostnader, nämligen utgifterna för lantmäteriförrättningar, jordbruksdomänernas deltagande i vattenavledningsföretag, husröte-
Avlöning åt domänintendenter.
Resekostnader vid domänfdrvaltningen.
Övriga förvaltningskostnader.
Samman-
fattning.
24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
ersättningar med mera. hava av domänstyrelsen upptagits för år 1916 till samma belopp som för år 1915 eller 100,000 kronor, vilket icke föranleder någon erinran från min sida.
Vid bifall till mina här ovan gjorda framställningar skulle följaktligen driftkostnaderna för förvaltningen av statens domäner under år 1916 komma att beräknas på följande sätt:
I. Kostnader för domänstyrelsen:
tryckning av styrelsens årsberättelse
5,000 kronor 220,200.
II. Kostnader för statens skogsdomäner:
skogsstatens ordinarie personal., kronor 1,526,200 ålderstillägg åt skogsstatens personal................................... > 1 14,000
pensionering av skogsstatens personal ........................................ » 65,000
egentliga förvaltningskostnader, därav minst 150,000 kronor till avdikningar å kronans skogar i de norrländska länen och i Kopparbergs län ............................. >
> 7,070,000
kronor 8.775.200.
Avgår anslag för tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och Sårna socken ............... kronor 170,000
Transport kronor 220.200.
Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6. 25
Transport kronor 220,200.
Avgår anslag för tillsyn å enskildas skogar i Västerbottens och Norrbottens läns kustland ..................... kronor 135,000 kronor 305,000 > 8,470,200.
III. Kostnader för statens jordbruksdomäner:
avlöning åt domänintendenter ...... kronor 35,500
resekostnader vid domänförvaltningen..................................................... » 45,000
övriga med förvaltningen av jordbruksdomänerna förenade kostnader ............................................... » 100,000 » 180,500.
Summa kronor 8,870,900.
På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att
dels från och med år 1916 i den för domänstyrelsen gällande avlöningsstat uppföra ytterligare en första gradens tjänsteman med av mig härovan tillstyrkta avlöningsförmåner samt tillika höja ej mindre anslagsposten till dylika tjänstemän med 4,000 kronor än även den i berörda stat uppförda anslagspost till arvoden åt amanuenser och biträden samt för byggnadsplaners granskning, flitpenningar åt extra tjänstemän och extra vaktmästare, vikariatsersättning samt tryckningskostnader från 43,700 kronor med 2,400 kronor till 46,100 kronor, till följd varav statens slutsumma kommer att höjas med tillhopa 6,400 kronor och uppgå till 168,600 kronor;
dels från och med år 1916 i den för skogsstaten gällande avlöningsstat ej mindre uppföra ytterligare trettien kronojägarbefattningar med de härovan föreslagna avlöningsförmåner, varigenom statens slutsumma kommer att höjas med 45,850 kronor, ävensom höja respenningarna för jägmästaren i nuvarande Ombergs, framdeles Linköpings revir från 500 till 600 kronor samt nedsätta respenningarna för jägmästaren i Kinda revir från 700 till 600 kronor än även, i avbidan på de propositioner angående tillsyn å enskildas skogar i lappmarkerna och Sårna socken samt angående tillsyn å enskildas skogar i Väster- Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 samt. 6 höft. (Nr 6). 4-
26 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 6.
bottens och Norrbottens läns kustland, som Kungl. Maj:t må komma att avlåta till riksdagen, i samma stat beräkna en ytterligare ökning med 255,950 kronor, i följd varav statens slutsumma komme att höjas med tillhopa 301,800 kronor och uppgå till 1,526,200 kronor;
dels ock, beträffande de av mig härovan gjorda beräkningar i fråga om kostnader för domänstyrelsen och för statens jordbruksdomäner, med godkännande av samma beräkningar samt, beträffande de av mig beräknade kostnaderna för statens skogsdomäner, i avbidan på nyssnämnda propositioner, såsom driftkostnader under år 1916 för statens domäner förslagsvis beräkna ett belopp av 8,870,900 kronor, att utgå av domänfondens avkastning.
Till vad departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde, täcktes Hans Maj:t Konungen lämna bifall, samt förordnade, att proposition i ärendet skulle med den lydelse, bilaga — till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: A. Lekander.
%
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1915-