angående ränte- friliet å lån för anskaffande av utsädespotatis

Kungi. Maj:tf Nåd. Proposition Nr 133.

i

t

Nr 133,

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående räntefriliet å lån för anskaffande av utsädespotatis; given Stockholms slott den 20 m,ars 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen medgiva,

att för lån, som av statsmedel beviljas hushållningssällskap intill ett belopp av 1 miljon kronor för anskaffande och tillhandahållande av utsädespotatis våren 1917 i huvudsaklig överensstämmelse med lantbruksstyrelsens förslag, räntefrihet må åtnjutas för tiden intill fastställd återbetalningsdag, som dock icke må sättas senare än den 1 december 1917.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 109 höft. (Nr 133.)

9 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 133.

Utdrag av protokollet över jordbrulcsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 mars 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Statsråden: Hasselrot, von Sydow, friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

'Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde:

Då jag förut denna dag anmälde frågan om åtgärder för befordrande av brödsädsodlingen, meddelade jng, att förslag förelåge till dylika åtgärder jämväl beträffande potatisodlingen. Jag åsyftade härmed en den 16 i denna månad inkommen, den 10 innevarande mars dagtecknad framställning från lantbruksstyrelsen angående beredande av räntefritt lån • till hushållningssällskap för utlämnande av utsädespotatis åt odlare, för vilken framställning jag nu torde få redogöra. Jag vill emellertid dessförinnan nämna, att jag redan i skrivelse den 13 innevarande mars anmodat statens livsmedelskommission att skyndsammast föranstalta om utredning, huruvida icke förhållandena göra åtgärder från statens sida genom garanti av minimipris eller på annat sätt nödvändiga för befordrande av potatisodlingen. Kommissionen har nu i skrivelse den 15 mars 1917 meddelat, att densamma för frågans utredning tillkallat fem

3 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 133.

sakkunniga personer ävensom anmodat professorn II. Juhlin-Dannfelt att biträda kommissionen vid behandlingen av de förslag i ämnet, som de sakkunniga kunde komma att framlägga. Kommissionen bär därjämte förklarat sig på det kraftigaste instämma i syftet med lantbruksstyrelsens förenämnda framställning och särskilt betonat, att, därest ej utsädes potatis i tid kunde anskaffas i erforderlig mängd, andra åtgärder för uppmuntrande av potatisodling helt visst icke skulle leda till åsyftat resultat.

Lantbruksstyrelsen har i nämnda skrivelse anfört följande:

»I underdånig skrivelse den 29 januari 1917, angående åtgärder för befordrande av odlingen av vårvete och korn, bär lantbruksstyrelsen även framhållit, bland annat, att åtgärder från statens sida borde vidtagas för att i den män detta läte sig göra betrygga största möjliga odling instundande vår av potatis. Styrelsen ansåg nämligen, att ett ingripande från statens sida i detta avseende vore så mycket mera av behovet påkallat, som fara förelåge, att brist på utsäde eljest kunde komma att i vår uppstå dels på grund av förra årets svaga skörd, dels på grund av ökad konsumtion till följd av otillräcklig tillgång på andra nödvändighetsvaror av samma slag och härav föranledda högre pris, som locka till försäljning av för utsäde avsedd potatis, dels och därför att den i höstas skördade potatisen visade stor benägenhet att under förvaringen skadas av röta.

Innan lantbruksstyrelsen emellertid kunde framställa förslag till åtgärder, lämpliga att för ändamålet vidtaga, hade styrelsen ansett, att erforderlig utredning i ämnet bordo verkställas.

En sådan utredning har sedermera utförts med biträde av hushållningssällskapen, vilka genom sina underavdelningar och ombud avgivit av lantbruksstyrelsen begärda upplysningar rörande dels tillgången på utsädespotatis för en normal odling och för en utökad sådan, dels överskottet till avsalu och huruvida potatisen vant angripen av röta, dels ock utsikterna för åstadkommande av en större potatisodling än den normala.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t genom nådig förordning den 15 februari 1917 anbefallt en fullständig inventering av potatisförråden, men enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat torde resultatet av denna icke vara att förvänta förrän tidigast i medlet av nästinstundande april månad. Att dröja med åtgärders vidtagande till denna tidpunkt torde icke vara tillrådligt, enär de åtgärder, som äro behövliga, kräva en tämligen lång förberedelse.

Av de genom hushållningssällskapen insamlade uppgifterna synes framgå, att ' tillgången inom landet på sättpotatis i allmänhet är tillräcklig för normal odling, samt att, om också undantagsvis överskott därå råder, endast små utsikter förefinnas att få en över det normala utsträckt odling därav till stånd. I Kopparbergs och Gävleborgs län förefinnes dock brist även för en normal odling.

Såsom lantbruksstyrelsen i sin förberörda underdåniga skrivelse anfört, är det av stor betydelse, att en normal potatisodling säkerställes och om möjligt att åtgärder vidtagas för en utökning av densamma. Genom potatisodlingen erhålles nämligen den största mängden folknäring per ytenhet, varjämte genom att potatisen kan odlas på jord, som annars varit avsedd till höskörd eller bete under året, någon inskränkning av årets sädesskörd ej behöver ifrågakomma genom utökning av potatisodlingen.

4 Kungl. Maj As Nåd Proposition Nr 133.

Frisel; på sättpotatisen torde emellertid bliva avsevärt högt och skall odlingen säkerställas, synas åtgärder böra av staten vidtagas för att underlätta densamma.

Enligt lantbruksstyrelsens förmenande torde detta bäst kunna ske genom att hushållningssällskapen erbjudas tillfälle att erhålla räntefria lån för tillhandahållande av utsäde åt odlare, som därav vore i behov, i första rummet åt sådana, som vore villiga att utöka arealerna för potatisodlingen.

Något tvivel torde icke behöva råda därom, att hushållningssällskapen skola befinnas villiga att i detta fall tjäna såsom mellanhänder. Då brist på annat utsäde vid föregående tillfällen förelegat, hava de på motsvarande sätt, utan anlitande av statsbidrag i någon form, trätt hjälpande emellan. Att nu ställa samma fordran på deras offervillighet anser sig dock lantbruksstyrelsen icke böra ifrågasätta, då det här galler ett utsäde, vars anskaffande och tillhandahållande är förbundet med väsentligt större svårigheter och risk. än då fråga är om olika slag av spannmål.

Ansökning om län för inköp av utsädespotatis borde av hushållningssällskap ingivas till lantbruksstyrelsen, varefter styrelsen borde hava att mellan de olika sällskapen fördela lånebeloppen, vilka mot hushållningssällskapens skuldförbindelser borde utbetalas av statskontoret. Återbetalningen borde ske före årets utgång och ränta beräknas med ö procent endast från den 1 december 1917 till dess återbetalning sker. De belopp, som av hushållningssällskapen icke före den 1 juli 1917 använts, borde omedelbart återbetalas. Hushållningssällskapen borde till odlarna utlämna potatisen till självkostnadspris mot förbindelse dels att potatisen användes till utsäde, dels att betalningen erlägges före den 1 december 1917, varefter ränta å skulden skulle beräknas med 6 procent.

Vid beräkning av storleken av det för omförmälda ändamål erforderliga beloppet torde man kunna utgå från, att bristen på utsäde i en del län jämte den möjliga utökningen av utsädesbehovet i andra kan uppskattas till minst 100,000 deciton, och då inköpspriset icke torde kunna beräknas lägre än till 9 kronor 50 öre per deciton, synas minst 950,000 kronor krävas för ändamålet. Härigenom skulle utsäde kunna åstadkommas till omkring 6.000 hektar, vilka annars icke skulle komma till användning för potatisodling.

_ Hen även andra åtgärder torde böra vidtagas för att söka åstadkomma en utökning av potatisarealen. Så torde en upplysningsverksamhet rörande lämpligheten av och sättet för en ökad potatisodling böra ifrågakomma. Även här äro hushållningssällskapen lämpliga såsom mellanhänder, då de genom sina konsulenter och undervisare in. fl. äro i tillfälle att utföra det behövliga arbetet härför.

På grund av vad sålunda anförts, får lantbruksstyrelsen i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående föreslagits bereda ett belopp av 950,000 kronor för att användas till utlämnande av räntefria lån åt hushållningssällskap för' inköp av utsädespotatis.»

Vid styrelsens skrivelse var fogat ett sammandrag över de från hushållningssällskapen inkomna uppgifterna. I dessa klagas isynnerhet över den skada frosten åstadkommit, på många håll redan i höstas, innan potatisen kom ur jorden, men isynnerhet under den ovanligt stränga vintern, ^då potatisen frusit i stukorna.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 133. 5

Då nödvändigheten av att för nästa konsumtionsår erhålla så riklig tillgång på inhemsk potatis som möjligt bör för envar vara uppenbar samt en förutsättning härför är, att sättpotatis i tillräcklig mängd och av tillfredsställande beskaffenhet finnes att tillgå för årets potatisodling, men utredningen visar, att tillgången på dylik sättpotatis inom vidsträckta delar av landet är för ringa, synes det mig särdeles välbetänkt att nu inrikta de närmaste åtgärderna för potatisodlingens befordrande på att underlätta anskaffandet av sättpotatis. Förhållandena synas göra ett ingripande från statens sida i sådant syfte fullt motiverat. Det av lantbruksstyrelsen nu framlagda förslaget synes mig vara väl avpassat för ändamålet och kunna i huvudsak godkännas. Törhända böra vid dess genomförande jämkningar i detaljer vidtagas.

Jag vill alltså tillstyrka sagda förslag. Det belopp av statsmedel, som må för lånen få tagas i anspråk, synes mig för säkerhets skull böra höjas till en miljon kronor men kommer naturligtvis endast i mån av behov att användas. Det torde kunna erhållas från de medel till belopp av 115 miljoner kronor, som Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i form av kreditiv ställa till Kungl. Maj:ts förfogande för anskaffande av livsförnödenheter. Då förslaget innefattar, att å inlånade statsmedel icke skulle betalas ränta för tiden före lånets förfallodag, torde i detta hänseende riksdagens medgivande i ämnet böra inhämtas.

På grund härav får jag nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen medgiva,

att för lån, som av statsmedel beviljas hushållningssällskap intill ett belopp av 1 miljon kronor för anskaffande och tillhandahållande av utsädespotatis våren 1917 i huvudsaklig överensstämmelse med lantbruksstyrelsens förslag, räntefrihet må åtnjutas för tiden intill fastställd återbetalningsdag, som dock icke må sättas senare än till den 1 december 1917.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga . . . till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Julius Söderhjelm.

Departementschefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 109 höft. (Nr 133.)