angående tilläggs¬ pension åt före detta förste vaktmästaren i finansdeparte¬ mentet J. F. Lindgren

Kungl. Maj ds Säd. Proposition Nr 161.

1 Nr 161.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående tilläggspension åt före detta förste vaktmästaren i finansdepartementet J. F. Lindgren; given Stockholms slott den 27 mars 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen medgiva,

att före detta förste vaktmästaren i finansdepartementet Johan Ferdinand Lindgren må, räknat från och med den 1 januari 1917, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära en tilläggspension av tvåhundra kronor årligen.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Vennersten.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 137 käft. (Nr 161—162.) 1

2 Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 161.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 mars

1917.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG, Statsråden: Hasselrot, von Sydow, friherre Beck-Frhs,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Vennersten anförde:

Förste vaktmästaren i finansdepartementet Johan Ferdinand Lindgren, som från och med den 6 februari 1914 oavbrutet varit på grund av sjukdom urståndsatt att sköta sin tjänst och med anledning härav åtnjutit tjänstledighet för tiden till och med den 5 december 1916, anhöll i en till chefen för finansdepartementet ställd skrift, under åberopande av tidigare ingivet läkarintyg, om ytterligare tjänstledighet under en tid av två månader, räknat från och med den 6 berörda december. Därest emellertid tjänstledighetsansökan icke kunde bifallas, anhöll Lindgren om avsked från tjänsten med rätt att komma i åtnjutande av pension. Tjänstledighet beviljades Lindgren till utgången av år 1916, varjämte utlåtande i ärendet infordrades från statskontoret.

8 Kurtgl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 161.

I skrivelse deri 20 december 1916 avgav statskontoret det begärda utlåtandet och anförde i fråga om den rätt till pension, som enligt nu gällande bestämmelser kunde tillkomma Lindgren, följande.

»Då sökanden, förste vaktmästaren i finansdepartementet .lohan Ferdinand Lindgren, såvitt statskontoret har sig bekant, icke gjort sådan anmälan, som finnes omförmäld i 18 § a) av lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, och icke heller av annan anledning synes vara underkastad bestämmelserna i nämnda lag, skall alltså i fråga om sökandens rätt till pension komma till tillämpning nådiga brevet den 1 juni 1877, enligt vilket tjänstinnehavare, vars avlöning är fördelad i lön och tjänstgöringspenningar, må, när han uppnått 65 levnads- och minst 35 tjänstår, vid avskedstagande! från tjänsten ä allmänna indragningsstaten undfå pension till lönens hela belopp.»

Vid statskontorets utlåtande fogade handlingar utvisa, att Lindgren är född den 27 oktober 1850, att han den 18 februari 1874 inträtt i statens tjänst, då han antagits till extra vaktmästare i finansdepartementet, samt att han befordrats den 27 februari 1883 till ordinarie vaktmästare och den 16 maj 1885 till förste vaktmästare därstädes.

Enligt nådigt brev den 30 december 1916 förklarade Kungl. Maj:t Lindgren, som uppbar, förutom tjänstgöringspenningar, lön till belopp av 800 kronor, berättigad att från och med månaden näst efter den, vari avgång från tjänsten ägde rum, under sin återstående livstid åtnjuta pension från allmänna indragningsstaten till sistnämnda belopp. Samma dag, detta Kungl. Maj:ts beslut meddelades, erhöll Lindgren avsked från tjänsten med utgången av år 1916.

Emellertid hade statskontoret i sitt förberörda utlåtande den 20 december 1916 jämväl uttalat sig i frågan, huruvida Lindgren borde beredas pensionstillägg, och yttrade statskontoret härom följande:

»Såsom statskontoret framhållit i underdånigt utlåtande den 6 innevarande december angående vaktmästaren i justitiedepartementet N. Jönsson Bliichers pensionsrätt m. m.. kan vid beräknande av den pension, som författningsenligt tillkommer tjänstinnehavare vid statsdepartementen och vissa andra ännu icke lönereglerade verk. avseende icke i någon mån fästas vid det provisoriska avlöningstillägg, varav de sedan flera år tillbaka är o i åtnjutande; och erinrade statskontoret tillika om sitt angående kanslisekreteraren i sjöförsvarsdepartementet R. A. Sundms ansökning om pensionsförhöjning den 28 februari 1916 avgivna underdåniga utlåtande, däri framhållits, att det måste anses billigt, att tjänstinnehavare, som efter att i många år hava varit i åtnjutande av provisoriskt avlöningstillägg nödgades från tjänsten avgå, innan definitiv lönereglering ännu genomförts, erhölle pension, som stode i skäligt förhållande till avlöningen i dess helhet, och hemställts, att åt kanslisekreteraren Sundin måtte beredas en pensionsförhöjning, motsvarande den del av det provisoriska lönetillägget, som betecknats som lön. I överensstämmelse härmed borde åt sökanden, som i provisoriskt avlöningstillägg åtnjuter 400 kronor, varav 100 kronor skola anses såsom lön, beredas en pensionsförhöjning av 100 kronor,

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 161.

varigenom pensionen i sin helhet skulle uppgå till 900 kronor. Men såsom vederbörande departementschef anfört till statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för den 14 januari 1916 vid anmälan av frågan om provisorisk lönereglering för departementet lärer det fä anses med billighet överensstämmande att i ett sådant fall som det nu föreliggande beredes den pension, som kan beräknas hava bort utgå, därest den slutgiltiga löne- och pensionsregleringen trätt i tillämpning med 1916 års ingång. Vid sådant förhållande och då hel pension för förste vaktmästare i. lönereglerat verk, vilken intjänat ålderstillägget, utgör 1,000 kronor, samt förutsättningarna för att komma i åtnjutande av hel pension såsom förste vaktmästare med ålderstillägg äro av sökanden uppfyllda, synes det kunna ifrågasättas, huruvida icke genom framställning till riksdagen borde åt sökanden utverkas en tilläggspension å 200 kronor att från allmänna indragningsstaten utgå under hans återstående livstid från samma tidpunkt, då han tillträder den honom författningsenligt tillkommande pensionen.»

Lönereglerii.gskommittén har numera avgivit betänkande angående reglering av löneförhållanden m. in. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare. Enligt kommitténs förslag skulle för förste vaktmästare i regel utgå en begynnelseavlöning av 1,600 kronor, därav lön 900 kronor, samt däröver två ålderstillägg till lönen, vartdera ä 100 kronor, efter 5 respektive 10 år. Om detta förslag varit genomfört skulle alltså pensionen för Lindgren kommit att utgöra 1,100 kronor.

Det synes mig skäligt, att, på sätt jämväl i det av statskontoret åberopade departementschefsyttrandet av den 14 januari 1916 förutsättes, i ett fall som detta pension utgår med det belopp, som tillkommer förste vaktmästare med ålderstillägg i lönereglerat verk. Då vad Lindgren angår härför erfordras beviljande av en tilläggspension å 200 kronor, som bör utgå räknat från och med innevarande år, får jag alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att före detta förste vaktmästaren i finansdepartementet Johan Ferdinand Lindgren må, räknat från och med den 1 januari 1917, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten uppbära eu tilläggspension av tvåhundra kronor årligen.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle proposition i ämnet av lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Georg Sjöcrona.