angående anslag till bestridande av vissa utskylder för det brittiska be¬ skickning shuset i Stockholm
Kungl. May.ts nåd. proposition nr 168.
1 Nr 168.
Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående anslag till bestridande av vissa utskylder för det brittiska beskickning shuset i Stockholm; given Stockholms slott den 27 mars 1917.
Under åberopande av bilagda utdrag av i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen
att för bestridande, enligt angivna grunder, av den bevillning för år 1918 och viss del av de kommunalutskylder för år 1917, som komma att påföras det brittiska beskickningshuset i Stockholm, på extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1918 bevilja ett förslagsanslag av 1,000 kronor.
Kungl. Magt förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.
GUSTAF.
Axel Vennersten.
Bihang till riksdagms protokoll 1917. 1 samt. 142 höft. (Nr 168.)
2 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 168.
Utdrag av protokoll över utrikesdeparlementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 9 juni 1916.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wall en be eg, Statsråden von Sydow,
friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
W ESTMAN,
Broström.
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anförde i underdånighet:
»Härvarande brittiske minister har i en till mig den 25 augusti 1915 avlåten skrivelse meddelat, att han från vederbörande skattemyndighet mottagit en debetsedel å kronor 508: 19, utgörande den på det nya brittiska beskickningshuset i Stockholm uttaxerade kommunalskatten för år 1914. Då ingen annan utländsk beskickning än den brittiska besutte eget beskickningshus härstädes, och något precedensfall beträffande betalningen från en främmande beskicknings sida av skatter av nu ifrågavarande slag således icke syntes förefinnas, hade bemälde minister hänskjutit frågan till brittiska regeringen och därefter till utrikesdepartementet överlämnat en av det brittiska finansdepartementet avgiven promemoria i ärendet, av vilken framgår, att såsom en tillfredsställande lösning av denna skattefråga föresloges, att svenska regeringen ville förbinda sig att i första hand ut-
Kangl. Maj:ts nåd. proposition nr 168. •>
betala totalbeloppet av de skatter, som i förevarande avseende tillkomme Stockholms kommun, och därefter hos brittiska ministern uttaga den del därav, som proportionellt motsvarar den del av det beskickningshuset i London påvilande avgiftsbelopp, vilket av svenska beskickningen i London erlägges för därstädes åtnjutna kommunala förmåner.
Brittiske ministern har sedermera i skrivelse den 23 februari innevarande år till utrikesdepartementet förmält, att han jämväl fått sig tillställd en debetsedel å kommunalskatt för beskickningshuset för år 1915, lydande å 956 kronor.
Sedan denna fråga blivit till statsrådet och chefen för finansdepartementet remitterad, har bemälde departementschef i skrivelse den 3 sistlidne mars erinrat, att i skrivelse den 30 april 1913 till ministern för utrikes ärendena dåvarande chefen för finansdepartementet, i anledning av från tyska utrikesministeriet framställd förfrågan, huruvida en för tyska beskickningen i Stockholm eventuellt inköpt fastighet komme att vara fri från skatt, upplyst, att enligt gällande beskattningslagar för utländska beskickningshus här i Stockholm skulle erläggas enahanda fastighetsbevillning och därå löpande kommunalskatt som för fastigheter i enskild ägo, samt meddelat, att någon åtgärd från hans sida icke syntes honom lämpligen böra vidtagas i det i ovan omförmälda promemoria antydda syfte.
De kommunala skatter (parochial rates), som påföras det svenska beskickningshuset i London, hava under de två senaste skatteperioderna, 1 oktober 1913—30 september 1915, utgjort för 1913—1914 kronor 3,492: 02 och för 1914—1915 kronor 3,382: 45, i medeltal kronor 3,437:24. Av detta belopp, vilket i första hand inbetalts till vederbörande skattemyndighet av det brittiska finansdepartementet, har bemälda departement definitivt bestritt kronor 2,122: 15 eller omkring 62 % och av svenska beskickningen i London uttagit kronor 1,315:08 eller omkring 38 %. Enligt det från England framställda förslaget skulle de brittiska beskickningen påförda kommunalutskylder för 1914 och 1915, respektive kronor 508: 19 och kronor 956: —, tillhopa kronor 1,464: 19, i första hand betalas av svenska regeringen, som därefter skulle själv vidkännas omkring 62 % av beloppet eller 908 kronor och av brittiska legationen uttaga 38 % eller 556 kronor.
Då de engelska kommunalutskylderna för vårt beskickningshus i London, därav den större delen påvilar den engelska statskassan, äro betydligt högre än de kommunalutskylder, som i Stockholm påföras det brittiska beskickningshuset, synes mig en anordning i det av brittiska regeringen föreslagna syftet i fråga om dessa senare utskylder böra vinna godkännande från svensk sida.
4 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 168.
Brittiske ministern har sedermera än vidare anmält, att för brittiska beskickningen blivit utfärdade debetsedlar å bevillning av beskickningsfastigheten till belopp av kronor 7: 97 för år 1914 och kronor 15 för år 1915. Då någon skatt till brittiska staten icke erlägges för vårt beskickningshus i London torde, med tillämpning av reciprocitetsprincipen, ifrågavarande fastighetsbevillning böra till hela sitt belopp gäldas av svenska statsmedel.
Några medel för betalande av utskylder för en främmande makts beskickningshus i Stockholm finnas emellertid icke tillgängliga; och torde därför framställning böra göras hos riksdagen för ändamålet. Närmast skulle ju frågan gälla utskylder för brittiska beskickningshuset härstädes, men då liknande fall kunna uppstå, i händelse för andra utländska beskickningar härstädes hus i framtiden komma att inköpas, torde framställningen till riksdagen böra omfatta alla utländska beskickningshus i Stockholm påvilande skatter, angående vilka Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt att, med iakttagande av reciprocitetsprincipen, träffa överenskommelser med vederbörande utländska re^erinsrar.
Då någon proposition i ämnet till följd av den långt framskridna tiden icke kan ifrågakomma att avlåtas till den nu församlade riksdagen, torde, i avvaktan på ett blivande riksdagsbeslut, av utrikesdepartementet böra bestridas den det brittiska beskickningshuset påförda bevillning samt av de nämnda beskickningshus påförda kommunalutskylder så stor andel, som av brittiska regeringen betalts av den det svenska beskickningshuset i London under nästförfiutna skatteperiod påförda kommunalskatt; och torde den bevillning och de kommunalutskylder för det brittiska beskickningshuset, som av utrikesdepartementet sålunda skulle gäldas, lämpligen utgå av tredje huvudtitelns besparingar.
På grund av vad jag sålunda anfört får jag i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. j\laj:t behagade, i avvaktan på riksdagens beslut i ärendet, bemyndiga utrikesdepartementet att av tredje huvudtitelns besparingar erlägga dels den brittiska beskickningen i Stockholm för dess härvarande hus påförda bevillning, dels ock av de beskickningen påförda kommunalutskylder så stor del, som svarar mot den del av den svenska beskickningshuset i London påförda kommunalskatt för nästföregående skatteperiod, som av brittiska regeringen definitivt erlagts;
Och får jag tillika hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte besluta, att ärendet skall, för vad angår avlåtande av nådig proposition till riksdagen, överlämnas till chefens för finansdepartementet vidare handläggning.»
Kungl. MajUs nåd. proposition nr 168.
Till vad herr ministern under förestående tio punkter hemställt, däruti övriga närvarande statsrådsledamöter i underdånighet förenade sig, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder lämna bifall.
Ur protokollet:
Axel Stridbeck.
6 Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 168..
Utdrag av protokollet över jinansärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 mars
1917.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg, Statsråden: Hasselrot, von Sydow, friherre Beck-Friis,
Stenberg,
Linnér,
Mörcke,
Vennersten,
Westman,
Broström.
Efter gemensam beredning med hans excellens herr ministern för utrikes ärendena anmälde departementschefen, statsrådet Vennersten, ett jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 9 juni 1916 från utrikesdepartementet till finansdepartementet för vidare handläggning överlämnat ärende angående bestridandet av det brittiska beskickningshuset i Stockholm påförda kommunalutskylder m. m.
Efter att hava redogjort för innehållet i det finansdepartementet tillställda utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för den 9 juni 1916, som innehåller Kungl. Maj:ts berörda beslut, anförde departementschefen följande:
»Såsom av det upplästa protokollsutdraget framgår, hava av de kommunala skatter, vilka för de två skatteperioderna 1 oktober 1913—30 september 1915 påförts det svenska beskickningshuset i London, det brittiska finansdepartementet definitivt bestritt omkring 62 procent. Någon skatt
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 1S8.
till brittiska staten för nyssnämnda beskickningshus, motsvarande den hos oss utgående fastigketsbevillningen, erlägges icke.
Det synes mig uppenbart, att reciprocitetsprincipen i förevarande fall bör vinna tillämpning och alltså den engelska staten för sitt beskickningshus i Stockholm beredas motsvarande fördelar i beskattningsavseende, som tillkomma svenska staten för dess beskickningshus i London. Skulle framdeles någon annan stat än den engelska förskaffa sig eget beskickningshus i vår huvudstad, synes även i sådant fall, under förutsättning av reciprocitet, enahanda anordningar böra vidtagas.
För ernående av ifrågavarande syftemål torde någon lagändring icke böra ifrågakomma, utan lärer det vara lämpligast att begagna samma tillvägagångssätt, som kommit till användning beträffande kommunalskatterna för vårt beskickningshus i London. Med tillämpning därav skulle av svenska statsmedel för vederbörande utländska makts beskickningshus i Stockholm inbetalas därå belöpande bevillning och kommunalutskylder till uppbördsmyndigheten och därefter av den utländska beskickningen av kommunalutskylderna uttagas ett belopp, som procentuellt motsvarade vad svenska staten för samma eller närmast jämförliga skatteperiod finge erlägga i kommunalskatter för sitt beskickningshus hos den utländska makten. Bevillningen och återstoden av kommunalutskvlderna skulle definitivt bestridas av svenska staten.
Då några medel härför icke nu finnas anslagna, torde framställning till riksdagen om beviljande av anslag till ändamålet i fråga böra göras.
Vidkommande storleken av det för år 1918 erforderliga beloppet får jag till en början erinra, att den bevillning och de kommunalutskylder, som förfallit eller förfalla till betalning före 1918 års ingång, torde, i den mån så ej redan skett, jämlikt Eders Kungl. Maj:ts den 9 juni 1916 lämnade nådiga bemyndigande, komma att av utrikesdepartementet erläggas med medel ur tredje huvudtitelns besparingar. Anslaget bör således omfatta bevillningen för år 1918 samt den efter förut angiven grund på svenska staten fallande andelen av kommunalutskylderna för år 1917, vilka skatter skola erläggas under år 1918. Kommunalutskylderna för år 1916, vilka nyligen inbetalats av utrikesdepartementet, hava, enligt mig lämnad uppgift, uppgått till 1,270 kronor 50 öre. Då det ej är uteslutet, att kommunalutskylderna för år 1917 kunna komma att utvisa en ökning, torde, under förutsättning att den svenska statens andel av dessa utskylder beräknas till i avrundat tal 65 procent av hela beloppet, anslaget böra upptagas till ett belopp av 1,000 kronor, vilket synes tillräckligt att därmed bestrida även den obetydliga bevillning, som enligt vad förut är sagt skulle i sin helhet erläggas av svenska staten.
Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 168.
Ehuru medel för ändamålet icke beräknats i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag, torde dock tillgång till dylika medel kunna å budgeten beredas.
Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att
för bestridande enligt här ovan angivna grunder av den bevillning för år 1918 och viss del av de kommunalutskylder för år 1917, som komma att påföras det brittiska beskickningshuset i Stockholm, på extra stat under sjunde huvudtiteln för år 1918 anvisa^ett förslagsanslag av 1,000 kronor.»
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen förordna, att proposition i ämnet skulle till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilagan litt. vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Georg Sjöcrona.
Stockholm 1917. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.