angående pris¬ reglering å vissa gödselmedel

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr 28.

1 Jir 28.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående prisreglering å vissa gödselmedel; given Stockholms slott den SO januari 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen

att för vidtagande i enlighet med i statsrådsprotokollet angivna grunder av åtgärder för nedbringande under tiden till den 1 juli 1917 av priset å chilisalpeter med 5 kronor per 100 kilogram samt av priset å superfosfat, för 100 kilogram räknat, med 15 öre per procent vattenoch citratlöslig fosforsyra å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 4 miljoner kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må under innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna för ändamålet erforderligt belopp.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Johan Beck-Friis.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 sand. 22 höft. (Nr 28.)

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 28.

Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 januari 1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena WALLENBERG, Statsråden: Hasselrot, von Sydow, friherre BECK-FRns,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet friherre Beck-Friis anförde:

När till följd av den rådande kristiden åtgärder från statens sida befunnos nödvändiga beträffande tillgodoseendet av landets behov av brödsäd, kunde de till en början inskränkas till att söka dels genom exportförbud bevara de inhemska förråden, dels genom import samt förmalningsföreskrifter m. m. utöka dem, dels ock genom maximipris åstadkomma deras tillhandahållande åt konsumtionen till måttliga pris. Ehuru hittills importen av brödspannmål kunnat ske, om än icke i den forcerade grad, som regeringen önskat, så dock på ett någorlunda tillfredsställande sätt, har det på senare tid visat sig icke kunna med säkerhet antagas, att bristen i landets spannm ålstillgång skall kunna fyllas genom

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 28. ■'«

importerad spannmål. Då nu 1916 års höstsädesgröda, som under sommarens lopp lovade normal skörd, sedermera under skördetiden väsentligt skadades och tyvärr vid tröskningen visat sig lämna, särskilt vad råg angår, ett undermåligt resultat, har Kungl. Maj:t sett sig nödsakad förordna om ransoneringssystem, för att de tillgängliga förråden måtte räcka under avsedd tid och komma alla landets invånare till godo.

Då man synes böra räkna med, att nyss antydda importsvårigheter komma att ännu under någon tid — vars längd icke kan förutsägas — bestå samt måhända även ökas, har det, även med beaktande av att importen skall fortfarande bedrivas i största möjliga omfattning, för mig framstått såsom en oavvislig nödvändighet att söka tillse, genom vilka åtgärder landets egen tillgång på brödsäd utav 1917 års skörd må kunna förökas. Det är nämligen tydligtvis icke tillräckligt att på ett lämpligt sätt fördela de tillgängliga förråden utan första förutsättningen för folkbehovets tillgodoseende är, att tillräcklig tillgång förefinnes att dela. Jag har funnit desto mer orsak till sådana åtgärders vidtagande, som dels höstens regniga och flerstädes för höstsådd mindre lämpliga väderlek torde föranlett, att icke alla till höstsådd avsedda fält kunnat besås samt att åtminstone å flera orter sådden skett väl sent och under ogynnsamma, förhållanden, dels ock inom stora delar av landets brödsädsodlande distrikt snö fallit över nästan ofrusen jord, varigenom höstsädesfältens bestånd synes vara satt i fara.

Det har synts mig finnas väsentligen två sätt, på vilka en sådan utökning genom numera möjliga åtgärder kan äga rum. Det ena gäller den redan sådda vintersäden och avser att söka underhjälpa, att av densamma erhålles så riklig och god skörd som möjligt. Det medel, som härtill erbjuder sig, är främst övergödsling med chilisalpeter på höstsädesfälten tidigt på våren. Det är ju allmänt känt, att dylik övergödsling i rätt tid och tillräcklig mängd kan kraftigt upphjälpa en svag höstsädesbrodd samt därigenom möjliggöra att av densamma få eu god skörd. I år är en sådan övergödsling mer än vanligt önskvärd även av den anledningen, att höstens regniga väderlek i ovanligt hög grad utlakat salpetern ur jorden.

Den andra möjligheten består i utvidgad odling av sådan vårsäd, som kan användas till brödföda, vårvete, i vissa fall vårråg, samt isynnerhet korn, särskilt i Norrland men även i övriga delar av landet, enär detta sädesslag numera torde böra betraktas såsom brödsäd. För en (dylik utsträckt odling av dessa säden och isynnerhet för att av odlingen erhålla så stora skördar som möjligt kräves gödsling med konstgödsel, främst superfosfat.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 28.

Åven för potatisodlingen är det alldeles nödvändigt att i ganska riklig mängd tillföra konstgödsel.

Samma nödvändighet föreligger i ännu högre grad vid odlingen av sockerbetor. Då landets sockertillgång visat sig så knapp, att sockret måst göras till föremål för ransonering, är det uppenbarligen ett viktigt intresse för hela landet, att sockerbetsodlingen icke blott bibehålies vid utan även utökas utöver den omfattning den haft år 1916 samt att betskörden å betfälten blir så stor som möjligt. Till en stor del beror utfallet av skörden på gödslingen, vilken bör bestå av såväl chilisalpeter som superfosfat.

Nu är det emellertid ett för jordbruksidkarna bekymmersamt faktum, att prisen på de viktigaste konstgödselmedlen, chilisalpeter och superfosfat, stigit oerhört under de senaste åren. Under det att våren 1914 chilisalpeter kostade något över 20 kronor och 20-procentig superfosfat knappt 7 kronor, kunna prisen på dessa varor, ifall icke särskilda åtgärder vidtagas för deras nedbringande, nu anslås minst till 40 kronor för chilisalpeter och 19 kronor för 20-procentig superfosfat, allt för 100 kilogram. I betraktande härav är det tyvärr all anledning att befara, att de höga prisen skola avskräcka eller förhindra lantmännen att i tillräckligt stor utsträckning begagna dessa gödselmedel. Det är otvivelaktigt, att redan de i jämförelse med normala förhållanden mycket höga pris per 100 kilogram av omkring 35 kronor för chilisalpeter och 15—16 kronor för 20-procentig superfosfat, som gällde under år 1916, medfört väsentligt minskad användning av dessa gödselmedel, och då är det ju antagligt, att än mera höjda pris skulle ytterligare minska användningen. En inskränkt användning av dessa gödselmedel kommer emellertid givetvis att medföra minskat skördeutbyte och kan medföra oberäkneliga svårigheter för landets förseende med sådana livsförnödenheter, som skulle producerats genom de vunna skördarna. Att befrämja användandet av konstgödsel under instundande vår är därför ett ytterst viktigt nationellt intresse.

Redan ganska tidigt under förliden höst igångsattes därför utredningar och underhandlingar för att söka åstadkomma någorlunda drägliga pris å ifrågavarande konstgödselmedel. Dessa arbeten togo emellertid ganska lång tid i anspråk och först den 15 januari 1917 inkommo dels statens livsmedelskommission och statens industrikommissions arbetsutskott med förslag till avtal med vederbörande superfosfattillverkare om pris m. m. å superfosfat och dels statens livsmedelskommission med framställning om bemyndigande att medelst statsmedel reglera prisen å superfosfat och chilisalpeter.

Kungl. Maj. Is Nåd. Proposition Nr 28. 5

Sistnämnda skrivelse utgjorde jämväl svar å särskilda remisser, varigenom till livsmedelskommissionen överlämnats nedannämnda under tiden 8—21 december 1916 inkomna framställningar. Arvidsjaurs kommunalstämma både sålunda anhållit, bland annat, att Kungl. Maj:t måtte dels träffa uppgörelse med konstgödselfabrikerna att under instundande vår tillämpa sådant pris å tomasfosfat och kalkkväve, som något så när motsvarade den verkliga tillverkningskostnaden, dels ock träffa liknande uppgörelse för att i möjligaste mån nedbringa prisen å andra slag av konstgödsel. Dalarnas lantbruksklubb hade hemställt om övervägande, huruvida icke i Sverige kraftiga åtgärder av liknande art, som beslutats i Norge, borde vidtagas för förbilligande av fosforsyregödselmedel. Värnamo sockens lantmannaförening hade hemställt om åtgärder för att få prisen på inom landet producerade gödselmedel reducerade. Kopparbergs läns hushållningssällskap hade anhållit, att åtgärder måtte vidtagas för sådan reglering av prisen å konstgjorda gödselmedel, att deras användning läte sig förenas med ekonomiskt bedriven växtodling. Av Arvidsjaurs kommunalstämma och Värnamo lantmannaförening hade därjämte ifrågasatts införande av maximipris å konstgödsel eller vissa slag därav.

Jag kan därjämte nämna, att även i andra till Kungl. Maj:t ingivna framställningar frågan berörts. I eu skrivelse från frisinnade landsföreningen framhålles sålunda önskvärdheten av, att produktionen av lantmannaprodukter ökas genom att prisen på konstgödsel göras så låga som möjligt. Bland de av den s. k. dyrtidskongressen fattade resolutioner förekommer även, att åtgärder borde vidtagas för att säkra landets behov av gödselmedel till utökande av jordbrukets avkastning och nedbringande av denna närings produktionskostnader. Från Sunnerbo härads avdelning av Kronobergs läns hushållningssällskap har den 17 januari 1917 genom hushållningssällskapets förvaltningsutskott inkommit eu framställning i liknande syfte.

Under erinran att beträffande andra gödselmedel än chilisalpeter och superfosfat några åtgärder för prisreglering av den art, jag nu ämnar föreslå, icke synas, åtminstone för närvarande, erforderliga, anhåller jag nu att först få redogöra för frågan angående chilisalpeter.

Då chilisalpeter helt och hållet är en importvara, har Sverige icke möjlighet att inverka på dess anskaffningskostnad å produktionsorten. Någon anledning för staten att omhändertaga importen härav, såsom skett exempelvis med brödsädsspannmål, har icke förelegat, enär importen hittills, vad kvantiteten angår, på tillfredsställande sätt fort-

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 28.

gått för enskild räkning. För mig har uppgivits, att fullt tillräcklig kvantitet för vårbehovet redan inköpts, att eu mindre del därav redan inkommit och att en stor del är pa väg. Det kan förtjäna anmärkas, att, enär den svenska handelsflottan icke räcker till att ombesörja ens hälften av den nödvändiga importen av spannmål, fodermedel, gödselmedel m. in., största delen av denna import måste ske genom främmande nationaliteters fartyg. Då en stor del av det svenska tonnaget genom särskilt avtal numera tagits i anspråk för spannmålsoch foderimporten, måste gödselmedelsimporten huvudsakligen ske genom utländska fartyg. Beträffande dessa saknar man givetvis möjlighet att genom särskilda åtgärder nedbringa frakterna.

Med hänsyn till dessa förhållanden måste man beträffande chilisalpetern inskränka sig till att söka nedbringa varans pris, sådant detta är vid varans ankomst till landet. Att detta icke låter sig göra genom maximipris, bör utan vidare vara klart, då ju, om detta sättes under importpriset, importen för enskild räkning uppenbarligen kommer att upphöra. Det synes då ej givas annan utväg än att staten träder emellan för att nedbringa prisen, och synes detta enklast kunna ske genom att staten lämnar ett bidrag per 100 kilogram, mot att försäljningspriset sänkes med motsvarande belopp. Härvid är det naturligtvis en nödvändig förutsättning, att kostnaderna för inköp och transport underkastas statlig kontroll, så att det pris, från vilket reduktionen skall räknas, är av statens livsmedelskommission godkänt. Statens livsmedelskommission har också, under framhållande av detta gödselmedels störa betydelse för upprätthållande av landets produktion av spannmål och sockerbetor, förordat en statlig reglering av priset därå i likhet med vad tidigare genom Kungl. Maj:ts beslut skett beträffande fodermedel och enligt i huvudsak därvid tillämpade principer. Kommissionen bär beräknat, att en prissänkning med omkring 5 kronor per 100 kilogram skulle möjliggöra att tillhandahålla chilisalpeter för konsumtionens behov till ett pris av omkring 35 kronor.

Genom en sådan sänkning av nuvarande handelspris skulle ungefär samma pris å chilisalpetern erhållas som i fjol, vilket torde få anses nöjaktigt och bör utgöra en kraftig sporre till användningen därav.

Vad därefter beträffar superfosfaten, tillverkas densamma inom landet vid fabriker, som erhålla råfosfaten och största delen av svavelkisen genom import. På grund härav kan ej heller för denna vara maximipris lämpligen tillämpas.

Angående den föreslagna regleringen av superfosfatpriset innehåller

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 28. 7

föronämnda skrivelse från statens industrikommissions arbetsutskott och statens livsmedelskommission följande.

»Under nu rådande kristid har en ständig uppåtgång ägt rum beträffande prisen å konstgjorda gödningsämnen. Särskilt på grund av ökade pris å råmaterial och förnödenheter av skilda slag för fabrikation samt stegrade frakt- och produktionskostnader ha under senare tid prisen å här åsyftade produkter — speciellt å fosforsyrerika gödningsämnen — uppdrivits till en sådan höjd, att, såvida icke särskilda åtgärder bliva vidtagna, det med skäl kan befaras, att gödningsämneskonsumtionen inom jordbruket kommer att under stundande säsong avsevärt förminskas till allvarlig fara för landets sädes- och sockerbetsproduktion.

I syfte att förebygga en dylik menlig utveckling hava statens industrikommissions arbetsutskott och statens livsmedelskommission gemensamt sökt vidtaga vissa åtgärder för att på överenskommelsens väg ernå eu reglering beträffande försäljningspriset å superfosfat för den kommande vårsäsongen. Med utgångspunkt från nödiga utredningar i ärendet — verkställda dels inom statens industrikommission, dels ock efter uppdrag av statens livsmedelskommission av byråchefen Wilh. Heyman, Stockholm, filosofie doktorn H. v. Feilitzen, Jönköping, professorn H. (t. Söderbaum, Stockholm, och ingenjören Th. Thorssell, Göteborg, såsom särskilt tillkallade sakkunniga — hava arbetsutskottet och kommissionen sålunda inlett förhandlingar angående prisfrågan med representanter för superfosfatindustrien och -försäljningen. Härvid har åsyftat resultat i stort sett kunnat ernås. Sålunda har mellan statens livsmedelskommission å ena sidan och å andra sidan Svenska superfosfatförsäljningsaktiebolaget, Hälsingborg, jämte Konstgödningsfabriksaktiebolaget, Landskrona, träffats eu preliminär överenskommelse rörande försäljningsprisen å superfosfat, under förutsättning att staten jämväl kommer att medelst penningmedel bidraga till förbilligande av för kommande säsong behövliga mängder superfosfatgödning. Beträffande sist nämnda angelägenhet — statlig prisreglering av gödningsämneshandeln — tillåta sig arbetsutskottet och kommissionen emellertid hänvisa till särskild underdånig framställning i ärendet från statens livsmedelskommission.

Med anledning av vad sålunda förekommit få arbetsutskottet och kommissionen härmed gemensamt hemställa, att Eders Kungl. Maj:t ville bemyndiga statens livsmedelskommission att med ovan nämnda tvenne bolag träffa överenskommelse rörande pris å superfosfat för den tid och enligt de grunder, som närmare angivas i bilagda förslag till avtal.»

Förslaget till avtal är av följande lydelse:

»Emellan statens livsmedelskommission å ena samt Svenska superfosfatförsäljningsaktiebolaget i Hälsingborg, härnedan kallat försäljningsbolaget, och Konstgödningsfabriksaktiebolaget i Landskrona, härnedan kallat Landskronabolaget, å andra sidan, är följande avtal träffat.

Ovannämnda bolag förbinda sig att vid försäljning av superfosfater och superfosfatblandningar, vilka antingen redan äro framställda eller för vilkas framställande råvaror nu finnas inom riket, icke vare sig direkt eller indirekt betinga sig eller mottaga högre priser än 79 öre per procent vatten- och citrat Lödig fosforsyra, hanfritt köparens närmaste saltsjöhamn, i enlighet varmed prisen på de olika varuslagen bliva:

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 28. •

för 20 procent superfosfat per 100 kilogram kronor 15.8 0

»19» » »» » » 15.01

» 18 » » » » » » 14.22

»17» » » » » » 13.43

»16» » »» » » 12.64

» 15 » » » » » » 11.85

»14 » » » » » » 11.06

samt i fråga om superfosfatblandningar 79 öre per procent för i varje blandning befintlig vatten- och citratlöslig fosforsyra, allt med tillägg av frakt från närmaste saltsjöhamn. Då varan levereras i lös vikt, beräknas priset till 1 krona lägre per 100 kilogram.

Förut gällande förhöjningar av prisen för superfosfat och superfosfatblandningar, levererade till orter i Norrland från och med Gävle och norr därom, skola fortfarande tillämpas, nämligen:

för Gävle och orter norr därom intill Hudiksvall 10 öre per 100 kilogram

» Hudiksvall » » » » » Sundsvall 20 » » » »

Bolagen ansvara för, att deras avnämare och de, som eventuellt vidare komma att försälja varorna i fråga, noggrant ställa sig dessa prisbestämmelser till efterrättelse, så att för vara, utgången från något av bolagen, ej på någon hand kommer att erläggas högre pris än ovan bestämts. För överträdelse därav erlägger det av ovannämnda bolag, från vilket varan utgått, ett skadestånd till statens livsmedelskommission av 50 kronor per 100 kilogram av den för överpris sålda superfosfaten eller superfosfatblandningen.

Enär det pris, bolagen sålunda äga uttaga, med 15 öre per procent understiger det pris, som desamma betingat sig och statens livsmedelskommission tillsvidare godtagit såsom grundpris, förbinder sig statens livsmedelskommission att ersätta denna prisskillnad med 15 öre per procent under kontraktstiden försåld vatten- och citratlöslig fosforsyra. Likvid erlägges månatligen kontant med 3 procent kassarabatt, sedan bolagen till statens livsmedelskommission insänt av notarius publicus till riktighet bestyrkt rapport för den gångna månaden angående försålda och expedierade varor, med rätt för statens livsmedelskommission att när så önskas genom ombud kontrollera dessa rapporters riktighet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 28. 9

1 truga om den överenskommelse, som träffats därom, att Stockholms supertosfatfabriksaktiebolag skall äga rätt att för sina leveranser från Gäddviken på de olika skånska fabrikernas bekostnad tillgodoräkna sig ett pris, som med 3 öre per procent vatten- och citratlöslig fosforsyra överstiger härovan fixerade grundpris, skall avräkning mellan nämnda bolag och ifrågavarande skånska bolag, nämligen aktiebolaget Svenska konstgödnings- och svavelsyrefabrikerna, Skånska superfosfatoch svavelsyrefabriksaktiebolaget samt Landskronabolaget, ske genom försäljningsbolaget efter kontraktstidens slut.

Detta kontrakt skall för att gälla förses med godkännande av Svenska lantmännens riksförbund.»

Såsom av dessa handlingar framgår, har det utgångspris, från vilket reduktionen beräknats, utgjort per procent vatten- och citratlöslig fosforsyra 79 + 15 öre = 94 öre, motsvarande för 20-procentig vara kronor 18.so och för 19-procentig vara kronor 17.80. Den första frågan är då, huruvida detta utgångspris är skäligt eller om det innebär för stor förmån för de tillverkande bolagen. Innan staten träder emellan, bör nämligen fabrikanten själv hava gjort allt vad av honom rimligen kan fordras för att tillmötesgå konsumtionens krav på billigt pris. Det bör anmärkas, att från fabrikanternas sida anförts, att detta utgångspris kan av dem godkännas endast under förutsättning, att genom särskilda åtgärder superfosfatens användning uppdrives, så att kostnaderna kunna fördelas på en stor omsättning.

Nyssnämnda fråga har naturligtvis varit föremål för ingående utredningar och underhandlingar mellan kommissionerna och deras sakkunniga samt bolagen. Det torde icke vara nödvändigt att här redogöra för det närmare förloppet av dessa förhandlingar, vid vilka man genom utförliga beräkningar, framläggandet av slutnotor, fraktavtal m. m. sökt vinna en sa tillförlitlig grundval för prissättningen, som varit möjlig. Det må emellertid nämnas, att det slutligen överenskomna priset är resultatet av från ömse håll vidtagna jämkningar i de vid underhandlingarnas början kalkylerade prisen samt att kostnaderna visat tendens till fortgående stegring allt efter som tiden fortskridit. Sedan underhandlingarnas början i oktober 1916 har således måst beräknats eu kostnadsökning av omkring 60 öre per 100 kilogram för 19-procentig superfosfat. I betraktande av den sakkunskap, de från kommissionernas sida utsedda underhandlarna besitta, och de allvarliga bemödanden, som gjorts att granska värjo särskild detalj samt nedbringa kostnadsberäkningen, anser jag det med allt fog kunna anses, att det erhållna utgångspriset är skäligt. Såsom exempel på de omständigheter som föranlett den nuvarande prisökningen, kan anföras, att allenast de ökade prisen på råfosfat och svavelkis beräknas hava medfört redan i oktober år 1916 en Bihang Ull riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 22 höft. (Nr 28.) 2

10 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 28.

o

kostnadsökning i jämförelse med under våren år 1914 av icke mindre än kronor 8.10 per 100 kilogram 19-procentig superfosfat, alltså mer än hela försäljningspriset å sådan vara år 1914, eller kronor 6.2 7. Jag kan även nämna, att enligt av bolaget lämnade uppgifter priset per procent fosforsyra för våren år 1917 fastställts i Danmark till kronor 1.14, motsvarande kronor 22.8 0 för 20-procentig superfosfat, samt att i Norge staten uppköpt tillgängliga kvantiteter superfosfat till kronor l.io å 1.15 per procent fosforsyra men tillhandahåller detsamma för 75 å 77 öre. Det kan även nämnas, att redan tidigt under hösten år 1916 riksvärderingsnämnden bestämt priset å 20-procentig superfosfat vid eventuell tvångsuttagning enligt förloganderättslagen till 19 kronor per 100 kilogram.

Vad därefter storleken av den föreslagna nedsättningen beträffar, genom vilken priset skulle nedbringas för 20-procentig superfosfat till kronor 15.8 0 och för 19-procentig vara till omkring 15 kronor, synes densamma vara lämplig. Om nedsättningen göres mindre, är det att befara, att ändamålet, ökad användning av superfosfaten, förfelas. Genom nedsättningen nedbringas priset ungefär till tjolårets nivå.

Det bör observeras, att avtalet galler. endast de fabrikat, som antingen redan äro framställda eller för vilkas framställande råvaror nu finnas inom riket. Enligt vad jag inhämtat äro dessa förråd tillräckliga att i det allra närmaste tillgodose landets behov under instundande vårsäsong. För behovet vid höstsädessådden år 1917 är alltså icke avtalet avsett utan torde tillgodoseendet av detta behov böra, om så erfordras, bli föremål för särskilt övervägande.

Jag har vidare inhämtat, att från svenska lantmännens riksförbund något hinder icke möter för godkännande av en sådan prisreglering, som avtalet innehåller.

Statens livsmedelskommission har i sin förenämnda särskilda skrivelse tillstyrkt prisreglering medelst statsmedel även beträffande superfosfat.

Kommissionen har därvid meddelat, att kostnaderna för statsverket under stundande säsong för prisreglering i föreslagen omfattning beträffande såväl chilisalpeter som superfosfat kunna uppskattningsvis angivas till omkring 4 miljoner kronor.

I beräkningen av de ändamål, till vilka det belopp av 24 miljoner kronor till åtgärder i prisreglerande syfte, som Kungl. Magt i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition tillsvidare beräkna utom huvudtitlarna, har ingått även att medelst prisreglering nedbringa kostnaderna för konstgödsel. Det hade

11 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 28.

visserligen varit ensidigt, att alla de behov, som avses att befrämjas genom bidrag från sagda anslag, kunnat på en gång föreläggas riksdagen och alltså samtidigt företagas till övervägande och prövning. Utredningarna i andra hänseenden äro emellertid ännu icke slutförda. De hava dock kommit så långt, att man kunnat bedöma, att ett belopp av omkring 4 miljoner kan avses till prisreglering av gödselmedel, utan att andra ändamål obehörigen eftersättas, och kommer hänsyn härtill att tagas vid blivande förslag till fördelning av nämnda, beräknade prisregleringsbelopp. Att nu, utan avvaktan på övriga utredningar, så skyndsamt som möjligt träffa avgörande i gödselmedelfrågan är av högsta behov påkallat. I vanliga fall pläga fabrikerna redan under årets första dagar utsända sina priskuranter, för att rekvisitioner må hinna ingå och varorna expedieras i så god tid, att de kunna användas å avsedd årstid. Då å vissa orter och för vissa ändamål konstgödseln bör utströs redan i mars månad samt järnvägarnas hårt i anspråk tagna tralikförmåga göra transporterna i år osäkrare än vanligt, är ärendet därför i år av synnerligen brådskande natur.

På grund härav får jag tillstyrka, att proposition i ämnet avlåtes till riksdagen, i förhoppning att ärendet där må bliva avgjort med sådan skyndsamhet, som dess vikt och de nuvarande omständigheterna göra önskvärt.

Jag får på grund av vad jag sålunda anfört hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vidtagande i enlighet med ovan angivna grunder av åtgärder för nedbringande under tiden till den 1 juli 1917 av priset å chilisalpeter med 5 kronor per 100 kilogram samt av priset å superfosfat, för 100 kilogram räknat, med 15 öre per procent vatten- och citratlöslig fosforsyra å extra stat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 4 miljoner kronor ävensom medgiva, att Kungl. Maj:t må under innevarande år av tillgängliga medel förskottsvis utanordna för ändamålet erforderligt belopp.

Till vad departementschefen sålunda hemställt, däruti statsrådets övriga ledamöter förenade sig, behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet skulle avlåtas till riksdagen av den lydelse, bil. — vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Julius Söderhiehn.