Doc 1917:307

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

1 Nr 307.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående beredande av lokal för den föreslagna byggnadsstyrelsen m. m.: given Stockholms slott den 27 april 1917.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen, att, under förutsättning att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts i proposition den 16 april 1917 (nr 258) framställda förslag om överintendentsämbetets omorganiserande, å extra stat för år 1918 anvisa förberedande av lokal för ämbetsverket samt för anställande av en extra vaktmästare bos verket ett förslagsanslag, högst 9,300 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1917 disponera erforderlig del av beloppet.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Conrad Carleson.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 saml. 264 käft. (Nr 307.)

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 april

1917.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern SWARTZ, Statsråden: VON SYDOW,

Stenberg,

Falk,

Hammarström,

Mårten Ericsson,

Åkerman,

Carleson,

Hans Ericson,

Dahlberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Carleson anhöll att få för Kungl. Maj:t anmäla frågan om beredande av lokal för den föreslagna byggnadsstyrelsen samt anförde i berörda avseende följande:

Överintendentsämbetets ämbetslokaler äro inrymda i f. d. Preisiska huset med adressnummer 36 vid Drottninggatan och 6 vid Brnnkebergsgatan i Stockholm. Ifrågavarande egendom är belägen å Brunkebergsåsens västra sluttning. Dess tomt är nästan kvadratisk med omkring 38 meters sida. Egendomen är bebyggd med dels en huvudbyggnad utefter Drottning- och Brunkebergsgatorna, innehållande, förutom vind och källare, åt Drottninggatan tre våningar samt åt Brunkebergsgatan två våningar och i en del av byggnaden en undervåning, dels två med huvudbyggnaden

3 Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

sammanbyggda gårdsflyglar, den ena, »norra flygeln», innehållande tre våningar och vind, samt den andra, »gårdsflygeln», sträckande sig efter tomtens östra gräns och innehållande en våning, vind och bottenvåning, som inrymmer en del bodar, dels ock å gården en stallbyggnad, innehållande stall och höskulle. Egendomen är huvudsakligen disponerad dels till ämbetslokaler för länsstyrelsen i Stockholms län och överintendentsämbetet och dels till tjänstebostad åt t. f. landshövdingen i nämnda län. Att angiva, huru många rum disponeras för de olika ändamålen är tämligen vanskligt, då det beträffande åtskilliga utrymmen uti ifrågavarande gamla hus är svårt att avgöra, om de kuuna betraktas som rum. Man torde emellertid kunna anse, att landshövdingens boställsvåning, som är belägen i gatuhusets tredje våning ävensom vindsvåning, innehåller femton delvis stora och delvis mycket små rum, badrum, serveringsrum och kök. Till landshövdingens tjänstebostad är även att räkna en husets bottenvåning befintlig portvaktslägenhet om ett rum och kök ävensom en stallägenhet, vartill jag strax återkommer. Överintendentsämbetets lokaler, som äro belägna i bottenvåningen och våningen en trappa upp i huset åt Drottninggatan med tillhörande gårdsflygel, den norra, bestå av fjorton rum jämte en till ämbetets förste vaktmästare upplåten lägenhet om ett rum och kök. Länsstyrelsen, som huvudsakligen är inrymd i byggnaden åt Brunkebergsgatan och därtill hörande gårdsflygel, disponerar tjugutre rum samt en vaktmästarlägenhet om två rum och kök. Till lägenheterna höra källar- och vinds- samt andra s. k. kontorsutrymmen ävensom en gemensam tvättstuga. Utom vad nu nämnts inrymmer egendomen en stallägenhet, upplåten åt chefen för lantförsvarsdepartementet. Denna lägenhet och landshövdingens förut omförmälda stallägenhet omfatta tillsammans två stall, tre vagnsbodar och två kuskbostäder, vardera om två rum, belägna, den ena, chefens för lantförsvarsdepartementet, i norra flygeln och den andra, landshövdingens, å vinden i byggnaden åt Brunkebergsgatan. Stallägenheterna användas icke för vederbörande innehavares egen räkning utan äro uthyrda.

Både överintendentsämbetet och länsstyrelsen äro synnerligen trångbodda i sina nuvarande lokaler. Enligt den proposition om överintendentsämbetets omorganiserande till »kungl. byggnadsstyrelsen» m. m., som Eders Kungl. Maj:t den 16 innevarande april avlåtit till riksdagen, skulle ämbetetsverkets personal betydligt ökas. Vinner nämnda proposition riksdagens bifall, blir en given följd härav, att verket måste beredas väsentligt större ämbetslokaler än de nuvarande. De, enligt nådigt bemyndigande den 24 oktober 1913, av dåvarande chefen för finansdepartementet den 29 i samma månad tillkallade sakkunniga för

Överinten-

denitämtets-

tak/nmniga.

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

avgivande av förslag till omorganisation av överintendentsämbetet in. in. hava i sitt den 1 november 1915 avgivna betänkande berört nämnda förhållande. I sådant avseende hava de sakkunniga anfört följande.

Ämbetets nuvarande lokaler, inrymda i f. d. Preisiska huset med adressnummer 36 vid Drottninggatan i Stockholm, förefölle redan nu ganska trånga för ämbetets behov. Efter den personalökning, som i och med den nya regimen skulle tillföras ämbetsverket, skulle ifrågavarande lokaler uppenbarligen bliva alldeles otillräckliga. I betraktande härav och med hänsyn jämväl till det ytterligare utrymme, som skulle behövas för inhysandet av det byggnadsstatistiska materialet, till stor del bestående av skrymmande kartor och ritningar, samt provsamlingen av byggnadsmaterialier, vore det därför oundvikligt, att, i sammanhang med omorganisationen, större lokal ställdes till ämbetsverkets disposition.

Vid ordnandet av denna angelägenhet vore att uppmärksamma, bland andra, två synpunkter, som sammanhängde med de av de sakkunniga framställda förslagen i avseende å ämbetsverkets framtida uppgifter och vilka de sakkunniga därför ansåge sig böra framhålla. Den ena vore att, alldenstund kulturhistoriska byrån, enligt sakens natur, för sina arbeten titt och ofta måste behöva anlita det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvarisk-topografiska arkivet, det för denna byrå vore till stor fördel, om byggnadsstyrelsens och akademiens lokaler vore belägna intill eller åtminstone i närheten av varandra, en anordning som, med hänsyn till ämbetsverkets stora samling av äldre, kulturhistoriskt betydelsefulla ritningar, även vore av fördel för akademien och riksantikvarien. Den andra synpunkten vore att ämbetsverket, som i stor utsträckning mottoge besök av allmänheten, just med hänsyn härtill borde vara centralt beläget, särskilt som ökning av allmänhetens besök vore att emotse, efter det den till omedelbart utnyttjande även för enskilda byggnadsintresserade personer avsedda provsamlingen inrättats. Samtidigt tillgodoseende av båda dessa synpunkter syntes emellertid, såsom förhållandena antagligen koinme att gestaltas, icke låta sig göra. Akademien och riksantikvarien, vilka egentligen icke hade något behov av centralt läge för sina lokaler, antoges nämligen, enligt vad de sakkunniga försport, vid en förestående flyttning från sina nuvarande ämbetsrum i nationalmusei byggnad komma att få sina nya lokaler förlagda så långt från stadens centralare delar, att med hänsyn till allmänhetens bekvämlighet tanken på samboende med akademien syntes böra för byggnadsstyrelsens del uppgivas. Vid sådant förhållande syntes styrelsens lokalfråga, från de sidor de sakkunniga haft ^anledning att skärskåda densamma, icke behöva bereda några större svårigheter. Överintendentsämbetets nuvarande lokaler hade nämligen ett så tillfredsställande läge, som skäligen kunde begäras, och det större utrymme, som bleve för byggnadsstyrelsen erforderligt, syntes kunna erhållas genom att till styrelsen upplåta den i samma hus och intill överintendentsämbetets lokaler belägna boställsvåning, som disponerades av landshövdingen i Stockholms län. Landshövdingen finge under sådana omständigheter givetvis beredas boställsvåning på annat håll eller ock vederlag i en eller annan form.

Sammanslagningen av överintendentsämbetets nuvarande lokaler och nämnda boställsvåning, särskilt den senare lägenhetens apterande till lämpliga tjänstelokaler, komme givetvis att medföra vissa kostnader. Enligt ett på de sakkunnigas anmodan inom överintendentsämbetet utarbetat förslag med kostnadsberäkning skulle

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 307. 5

dessa uppgå, därest uppvärmningen skulle såsom nu ske medelst kakelugnar, till omkring 12,500 kronor och, i fall centraluppvärmning skulle inrättas, till ytterligare omkring 9,000 kronor.

Över vad de sakkunniga i sitt betänkande sålunda * anfört bär K B: * Stoch Eders Kungl. Maj:ts befallningshavande .i Stockholms län den 7 september l°m>

1916 avgivit infordrat utlåtande.

Häruti har befallningshavanden gjort gällande vissa betänkligheter mot att skilja landshövdingens boställsvåning och länsstyrelsens ämbetslokaler åt. Härigenom kunde nämligen arbetet inom länsstyrelsen komma att lida. Begreppet länsresidens kunde vidare komma att mer och mer försvinna, vilket särskilt i fråga om Stockholms läns, där landshövdingen och länsstyrelsen befunne sig utom länet, icke vore utan betydelse för sammanhållningen mellan länet och dess ledning. Emellertid funne befallningshavanden olägenheter, särskilt i hygieniskt avseende, vidlåda den nuvarande boställsvåningen. Det syntes därför befallningshavanden som om det nu framkomna, tillfället borde begagnas att bereda i sistnämnda hänseende bättre boställslokaler åt landshövdingen i Stockholms län. Men det följde, enligt befallningshavandens förmenande, icke därav, att boställsvåningen kunde avstås åt överintendentsämbetet. Länsstyrelsen hade nämligen själv ett oavvisligt behov av bättre förlagda och utvidgade lokaler och det måste anses vara klart, att boställsvåningen icke kunde avstås till ett främmande förvaltningsområde, förrän det visats, hur länsstyrelsen på annat sätt kunde få erforderliga lokaler inom residensfastigheten. Vidare framhåller befallningshavanden, att landshövdingen måste, om tjänstebostaden bleve disponerad till ämbetslokaler, beredas boställsvåning på annat håll eller ock vederlag i en eller annan form.

I sammanhang härmed har t. f. landshövdingen i länet förklarat sig beredd att avstå från den nu anvisade boställslägenheten under förutsättning, att åt honom i lämplig stadsdel förhyrdes skälig bostad, vilken syntes kunna begränsas till 12 rum och kök med badrum, att i utbyte mot kuskrum, stall och vagnbodar den nya bostaden lämnades med fri uppvärmning samt att de direkta flyttningskostnaderna ersattes t. f. landshövdingen efter räkning.

På grund av det förestående behovet av utökade lokaler för över- övenntenintendentsämbetets räkning och med anledning av ej mindre vad de dentlämbetetl sakkunniga för omorganisationen av ämbetet anfört än även vissa fram- tillbyggnad av ställningar i ämnet, som länsstyrelsen i Stockholms län gjort hos ämbetet, Pr££tka har överintendentsämbetet med skrivelse den 31 oktober 1916 över-

6 Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 307.

lämnat förslag till förändring och utvidgning av ämbetets egna och nämnda länsstyrelses ämbetslokaler inom det så kallade Preisiska huset. Förslaget finnes återgivet i två ritningsblad samt kostnadsberäkning av den 23 augusti 1916 med bilagor. I berörda skrivelse anför överintendentsämbetet, hurusom förslaget innebure i huvudsak att — efter det landshövdingebostaden upphört såsom sådan och likaså det till samma bostad börande stailutrymme ävensom det enahanda utrymme, som i förevarande fastighet vore chefen för lantförsvarsdepartementet tilldelat — med tillgodogörande i möjligaste mån av de i nuvarande byggnader å tomten i fråga varande lägenheter, där varest stallbyggnaden nu vore belägen uppföra en ny byggnad, förbindande gårdsflygeln med norra flygeln och helt avsedd för länsstyrelsen. Härförutom vore beträffande det föreliggande förslaget att märka, att »byggnadsstyrelsen», jämte nuvarande lokaler, tilldelats det huvudsakligaste av landshövdingebostaden, varvid lägenheter å vinden mot Drottninggatan omändrats, att till länsstyrelsen överflyttats från nyssnämnda boställe rum n:ris 91—94 samt utrymmena n:ris 109—113 a; att länsstyrelsens vaktmästare, som förut käft sin bostad på vinden, tilldelats rummen n:ris 61 b)—64 och 66 i bottenvåningen, att länsstyrelsens arkivlokal, rummen n:ris 27, 27 b), 28, 29, 30 b) och 31, tillagts »byggnadsstyrelsen», att domänintendenten hemställts skola få bibehålla sitt nuvarande rum nr 26 samt att för chefens för lantförsvarsdepartementet behov föreslagits skola bibehållas rummen n:ris 43—46 såsom — i enlighet med vad tidigare ifrågaställts — garage och bostad för chaufför.

Den i ärendet företedda kostnadsberäkning gåve vid handen, att omkostnaderna för iordningsställande av lokaler för länsstyrelsen skulle bestiga sig till 52,600 kronor och av dylika för »byggnadsstyrelsen» till 25,900 kronor, vartill kornme kostnaderna, beräknade gemensamt, för värmeledning med pannrum och belysningsledningar, ävensom för håltagnings- och efterlagningsarbeten ett belopp av 33,200 kronor, vadan, med tillägg av poster för oförutsedda utgifter, ritningar och kontroll, kostnadssumman i förevarande fall skulle uppgå till 123,000 kronor. Då från statskontoret den upplysning under hand vunnits, att »fonden för ändrande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden» för närvarande uppginge till cirka 700,000 kronor, finge överintendentsämbetet för sin del i underdånighet hemställa, att här ifrågavarande omkostnadsbelopp 123,000 kronor måtte få utgå från nyssberörda fond.

Av de förslaget tillhörande ritningarna inhämtas, att f. d. Preisiska huset, vilket således vore avsett att, med undantag för det utrymme, som reserverats för automobilgarage åt chefen för lantförsvars-

7 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

departementet, helt disponeras av överintendentsämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län, skalle delas mellan nämnda båda myndigheter så, att

1 stort sett överintendentsämbetet finge de västra och norra samt länsstyrelsen de södra och östra delarna av byggnadskomplexet. Överintendentsämbetet eller byggnadsstyrelsen skulle tilldelas: i bottenvåningen

2 rum för arbetschefer vid under ämbetsverket ställda byggnadsföretag,

1 väntrum, 1 skrivrum, 5 rum för arkiv, utställning av byggnadsmateriel och förråd samt vaktmästarebostad om 2 rum och kök; i våningen en trappa upp vaktrum, 2 rum för verkets chef, sessionsrum tillika bibliotek, väntrum, kulturhistoriska byråns lokaler, bestående av 1 rum för byråchefen, 1 rum för intendenten, 1 ritrum och 2 arkivrum, samt administrativa byråns lokaler, omfattande 1 rum för byråchefen, 1 rum för sekreteraren, 1 rum för ämbetsverkets kassa och 1 skrivrum; i våningen två trappor upp intendents- och stadsplanebyråernas lokaler, utgörande för den förra byrån 1 rum för byråchefen,

1 rum för vardera av de två intendenterna, 1 rum för assistenten och kontrollanten, 1 väntrum, 1 mottagningsrum och 1 arkiv- och ritrum samt för den senare byrån 1 rum för byråchefen, 1 rum för intendenten, 1 ritrum och 2 rum för arkiv och bibliotek ävensom för båda byråerna gemensamt 1 skriv- och förrum; i vindsvåningen byggnadsbyråns lokaler, nämligen vaktrum, 1 rum för vardera av byråchefen, de två intendenterna, de två assistenterna och statistikern, 2 arkiv- och skrivrum samt slutligen 1 reservrum, vari plats kunde beredas för blivande länsarkitekt i Stockholms m. fl. län. — Länsstyrelsen skulle tilldelas: i bottenvåningen rum för domänintendent; i våningenen trappa upp vaktmästarebostad och arkivrum; i våningen två trappor upp vaktrum, expeditionsrum, arbetsrum för landshövdingen, väntrum, sessionssal samt lokaler för landskontoret; i vindsvåningen lokaler för landskansliet.

Över ifrågavarande förslag har Eders Kungl. Maj:ts befallnings- K- B- *' sioekhavande i Stockholms län, på grund av remiss, den 16 december 1916 holms län' avgivit utlåtande. Befallningshavanden har därvid tillkännagivit, att intet vore att från befallningshavandens sida erinra mot förslaget, vilket utarbetats efter samråd mellan befallningshavanden och överintendentsämbetet. Ändringsförslagets genomförande skulle komma att tillgodose ett synnerligen trängande behov av rymligare och mera ändamålsenligt anordnade om ock anspråkslösa tjänstelokaler för länsstyrelsen. Särskilt borde framhållas, att på detta sätt landskansliets lokaler komme att bliva förlagda till en våning i stället för tre. Rörande förslagets detaljer samt frågan om beredande av ersättning åt t. f. landshövdingen för

Överintendentsämbetet ang. boställsvåning åt landshövdingen i Stockholms län.

Departements-

chefen.

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

frånträdandet av bostiillsvåningen finge befallningshavanden hänvisa till sitt förut omförmälda utlåtande den 7 september 1916 med anledningav överintendentsämbetssakkunnigas betänkande.

Under erinran om överintendentsämbetets nyssberörda förslag och att detta förslag innebure, bland annat, att de lägenheter, som vore upplåtna såsom boställe åt landshövdingen i Stockholms län, skulle tagas i anspråk för ämbetets räkning, anmodade i skrivelse den 7 februari 1917 dåvarande chefen för finansdepartementet, enär landshövdingen i länet borde beredas gottgörelse för den sålunda mistade bostadsförmånen, överintendentsämbetet att, i samråd med landshövdingen, till Eders Kungl. Maj:t avgiva förslag antingen till förhyrning av lämplig boställsvåning eller ock, därest ersättning i penningar prövades i stället böra utgå, till det belopp, som i sådant hänseende kunde anses skäligt. Med anledning härav har överintendentsämbetet, efter med landshövdingen hållen överläggning, i skrivelse den 6 mars 1917 anfört följande:

»Vad förhyrande av en boställsvåning, passande för förevarande ändamål, angår, är det för tillfället ogörligt att framkomma med lämpligt förslag härom, då några större våningar, enligt vad av ämbetet verkställd annonsering givit vid handen, icke nu finnas lediga; först efter den första nästinstundande april torde underrättelse kunna erhållas angående tjänliga våningar, lediga till förhyrning den 1 oktober detta år.

En våning lämpad för här omhandlade ändamål måste vara — om icke alldeles centralt — dock belägen i en förstklassig stadsdel samt försedd med bekväm nutida inredning. För en sådan våning på cirka 12 rum med tillbehör anser överintendentsämbetet böra beräknas en hyresersättning av högst 10,000 kronor per år, varuti då skulle ingå ett belopp av 100 kronor för rum i och för uppvärmning, och synes det ämbetet med rättvisan förenat, att boställshavaren ifråga, som nödgas lämna förmånen av ett boställe om 17 rum, hall, badrum, serveringsrum och kök, jämte en portvaktslägenhet om ett rum och kök, bekommer ersättning för uppvärmningskostnaderna i den nya bostaden.

Skulle hyresersättningsbelopp komma att utgå, synes detta, enligt såväl landshövdingens som ämbetets förmenande, lämpligast böra ställas till ämbetets förfogande med skyldighet för ämbetet att förhyra och boställshavaren tillhandahålla en våning av ovan antydda beskaffenhet.»

Det föreliggande förslaget avser att bereda förbättrade och utökade tjänstelokaler åt överintendentsämbetet och länsstyrelsen i Stockholms län genom att omändra och tillbygga f. d. Preisiska huset i Stockholm. Den härför erforderliga byggnadskostnaden har beräknats till 123,000 kronor. En förutsättning för förslagets genomförande är, att den nuvarande boställsvåningen för landshövdingen i nämnda län dispo-

9 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 307.

neras till tjänstelokaler, på grund varav landshövdingen under någon form måste beredas vederlag för den mistade bostadsförmånen. Detta vederlag har beräknats till omkring 10,000 kronor för år räknat.

Ehuru omformälda förslag otvivelaktigt skulle lösa såväl frågan om anordnande av bättre lokaler för länsstyrelsen i Stockholms län som ock frågan om beredande av lämpliga lokaler för det ämbetsverk, som är avsett att övertaga överintendentsämbetets och eu del andra funktioner, eller byggnadsstyrelsen, finner jag mig emellertid icke nu kunna förorda det föreliggande förslaget till lösning av samma frågor. Utom det att i dessa tider, då statskassan anstränges med stora oavvisliga utgifter, med varje utgift, som utan allt för stora olägenheter kan uppskjutas, också bör anstå, förefinnas enligt min mening ytterligare två starka skäl för uppskov med byggnadsarbetena. Med den ständiga stegring i kostnader för material m. m., som gör sig alltjämt gällande, kan man icke basera en beräkning för ett byggnadsarbete på ett kostnadsförslag, som är mera än ett halvt år gammalt. Man har sålunda all anledning antaga, att de verkliga kostnaderna komma att högst betydligt överstiga de beräkningar, som gjordes i oktober 1916. Härtill kommer, att frågan om Stockholms läns upphörande såsom administrativ enhet ännu är oavgjord, vilket givetvis måste mana till försiktighet vid utgifter för länsstyrelsens räkning för behov, som avse en längre tid framåt. Slutligen har jag ej kunnat undgå hysa vissa betänkligheter emot förslaget till ordnande av landshövdingens i länet bostadsfråga, och denna frågas ordnande är ju, som jag nyss antytt, en förutsättning för att byggnadsförslaget skall kunna utföras.

På nu anförda skäl har jag meddelat överintendentsämbetet, att jag icke anser mig kunna föreslå Eders Kungl. Magt att förelägga innevarande riksdag förslag till omändring och tillbyggnad av f. d. Preisiska huset. Efter erhållen kännedom härom har ämbetet i skrivelse den 10 april 1917 yttrat sig i fråga om anskaffandet av för ämbetetsverket till följd av omorganisationen behövligt ökat utrymme. Ämbetet har därvid förklarat, att, därest ämbetets omorganisation beslutades och det nya verket förty bleve i oundgängligt behov av ökat lokalutrymme, detta verk, kungl. byggnadsstyrelsen, till eu början kunde fullgöra sina åligganden inhyst i lokaler uti skilda byggnader, under förutsättning, att en dylik anordning bleve allenast ett provisorium av kort varaktighet. I sådant avseende ville ämbetet hava föreslagit antingen att — då av ämbetet framlagt förslag till jordbruksdepartementets förflyttande till fastigheten nr 1 i kvarteret Sjöhästen, enligt ämbetet lämnad uppgift, för närvarande icke komme att föranleda någon åtgärd — till byggnadsstyrelsen måtte upplåtas, Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. 264 käft. (Nr 307.) 2

Överintendentsämbetet angående provisoriska lokaler för byggnadsstyrelsen.

Departementschefen.

10 Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 307.

förutom ämbetets nuvarande lokal, andra våningen i nyssnämnda fastighet, i vilket fall det bleve erforderligt att för kommunalskattekommittén och kommittén för omarbetande av fattigvårds- och lösdrivarelagstiftningen, som disponerade sagda våning, förhyra behövliga lokaler, vartill syntes åtgå ett belopp av 8.000 kronor, eller ock att till byggnadsstyrelsens förfogande ställdes enahanda belopp för förhyrande i närheten av ämbetets tjänstelokal av 10 å 12 rum för inrymmande däri av två utav de inom styrelsen avsedda fem byråer. Skulle bemälda styrelse arbeta inom tvenne skilda byggnader, syntes det emellertid bliva oundgängligt att medel bereddes denna för avlönande av eu ytterligare vaktmästare, och syntes det härför behövliga belopp skäligen böra bestämmas till den enligt de nya lönestaterna för vaktmästare upptagna avlöning eller 1,200 kronor.

På vilket sätt byggnadsstyrelsens lokalfråga slutligen skall kunna ordnas, kan jag för närvarande icke angiva. Definitivt förslag därutinnan torde emellertid kunna föreläggas nästkommande års riksdag. I sådant avseende skulle redan nu flera lösningar kunna komma under diskussion. Utom f. d. Preisiska huset erbjuder sig möjlighet till beredande av lokaler åt byggnadsstyrelsen dels vid om- och nybyggnader av vetenskapsakademiens förra fastigheter vid Drottninggatan, dels ock vid fullt utnyttjande av de fastigheter, som i proposition den 23 innevarande april ifrågasatts till inköp för pensionsstyrelsens räkning, nämligen fastigheterna n:ris 13 och 14 i kvarteret Norrtälje i Stockholm.

Med hänsyn till angelägenheten av överintendentsämbetets omorganisation synes mig lokalfrågan icke böra stå hindrande i vägen för inrättande av den föreslagna byggnadsstyrelsen. Såsom överintendentsämbetet framhållit, föreligger intet hinder för ett provisoriskt ordnande av nämnda fråga. Ur ekonomisk synpunkt är givetvis intet att erinra mot ett dylikt provisorium, ilven om lokalfrågan kunnat lösas genom ombyggnad av f. d. Preisiska huset för en kostnad av 123,000 kronor, skulle ändock räntan å detta belopp jämte hyresersättning till t. f. landshövdingen i Stockholms län betydligt överstiga de kostnader, som följa av en lokalfrågans provisoriska lösning.

För den händelse, att den tillämnade byggnadsstyrelsens lokaler skulle bliva förlagda till skilda håll, har överintendentsämbetet begärt medel för anställandet av en extra vaktmästare. För närvarande äro hos ämbetet anställda två ordinarie vaktmästare. I det för riksdagen framlagda förslaget till överintendentsämbetets omorganiserande till »kungl. byggnadsstyrelsen» hava, i överensstämmelse med vad de för

11 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 307.

berörda organisationsfråga särskilt tillkallade sakkunniga föreslagit, å ämbetsverkets stat upptagits endast två vaktmästare, ehuru verket genom omorganisationen högst avsevärt utvidgats. De sakkunniga tyckas emellertid hava hyst en viss tveksamhet vid att, i trots av berörda omständighet, endast bibehålla det nuvarande antalet vaktmästare. Bliva ämbetsverkets t, jans telokal er förlagda till olika hus, är det uppenbart, att vakttjänstgöringen inom verket ej kan tillfredsställande bestridas genom två ordinarie vaktmästare och de extra ordinarie krafter, som under vanliga förhållanden skulle stå verket till buds. Jag har därför intet att erinra emot att, under nämnda förutsättning, en extra vaktmästare ställes till verkets förfogande.

I avseende å det »av överintendentsämbetet för den extra vaktmästarens avlönande föreslagna beloppet, 1,200 kronor, torde en jämkning böra göras. Denne tjänsteman bör, såsom ämbetet ock avsett, åtnjuta ersättning motsvarande vaktmästares begynnelseavlöning, dock enligt vedertagna grundsatser med ett mot pensionsavgift svarande avdrag. Som bekant stå vaktmästaravlöningarna i allmänhet för närvarande under omreglering, vadan det belopp, som bör tillkomma ifrågavarande vaktmästare, ej nu kan till siffran bestämt angivas. I den den 16 april 1917 till riksdagen avlåtna propositionen angående omorganisation och lönereglering av överintendentsämbetet m. m. är begynnelseavlöningen till vaktmästare föreslagen till 1,300 kronor. Enahanda belopp torde böra i nu förevarande avseende beräknas.

För åtnjutande av extra vaktmästareavlöningen torde böra gälla i tillämpliga delar enahanda villkor och bestämmelser, som eventuellt komma att fastställas för ordinarie vaktmästare i byggnadsstyrelsen.

För provisoriskt tillgodoseende av överintendentsämbetets eller byggnadsstyrelsens lokalbehov torde alltså för år 1918 under vissa betingelser erfordras ett sammanlagt belopp av 9,300 kronor. Detta skall jag beakta vid avlåtande av förslag till anskaffande av medel för vissa andra större på senare tiden framkomna anspråk på statskassan. Alldenstund det kan tänkas bliva nödvändigt att förhyra de behövliga lokalerna, om denna utväg skall i ett eller annat avseende användas, redan från och med den 1 oktober detta år, torde erforderlig del av ovannämnda belopp böra få disponeras redan under innevarande år.

På grund av vad jag i ämnet anfört hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte i proposition till riksdagen föreslå riksdagen,

att, under förutsättning att riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts i proposition den 16 april 1917 (nr 258) framställda förslag om överintendentsämbetets omorganiserande, å extra stat för år 1918 anvisa för

12 Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 307.

beredande av lokal för ämbetsverket samt för anställande av en extra vaktmästare hos verket ett förslagsanslag, högst 9,300 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att under år 1917 disponera erforderlig del av beloppet.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt och föreslagit, däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen i nåder gilla och bifalla; och skulle proposition i ämnet av den lydelse bilagan litt . . . vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

%

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1917.