angående försäljning till Jukkasjärvi socken samt Jukkasjärvi för¬ samling och Vittangi kapellförsamling av vissa kronan tillhöriga områden i Kiruna municipalsamhälle

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

1 Nr 131.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning till Jukkasjärvi socken samt Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling av vissa kronan tillhöriga områden i Kiruna municipalsamhälle; given Stockholms slott den 1 mars 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen medgiva,

att följande kronan tillhöriga, i Kiruna municipalsamhälle belägna samt å regleringskartan för samhället utmärkta områden må försäljas, nämligen till Jukkasjärvi socken tomten nr 3 i kvarteret nr 2, ett område om 16,860 kvadratmeter, å kartan betecknat med »område för kommunala byggnader», och tomterna nr 1, 2, 3, 4 och 6 i kvarteret nr 97 samt till Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling kvarteren nr 21, 22 och 39, med undantag av den del om 75 kvadratmeter av kvarteret nr 21, som enligt 1912 års riksdags beslut jämte annan kronomark med äganderätt utan lösen upplåtits till municipalsamhället, allt under iakttagande,

att för ett vart av de särskilda områdena förslag till köpeskilling skall uppgöras av vederbörande revirförvaltare och en av Kungl. Maj:ts befällningshavande i Norrbottens län utsedd person, därvid särskilt värde bör åsättas själva jorden och särskilt värde såväl de å området växande träd som ock — beträffande område, som redan blivit bebyggt — de därå vid områdets bebyggande befintliga träd, i den mån sådant kan utrönas; skolande värderingsmännen, där de stanna i olika meningar rörande värdet av något område, till tredje värderingsman tillkalla någon av de utav länets landsting eller hushållningssällskap utsedda uppskattningsmän för arrendevärderingar;

att område därefter må av Kungl. Maj:ts befallningshavande till vederbörande upplåtas för en köpeskilling, motsvarande minst den på nämnda sätt föreslagna;

Bihang till riksdagms protokoll 1918. 1 samt. 116 höft. (ISr 131.)

2 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

att vid avslutande av köp rörande område köpare skall till fullo gälda köpeskillingen därför; samt

att köpeskillingarna för samtliga områdena skola ingå till statsverket för att användas till inköp för kronans räkning av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

3 Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans May.t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den l mars 1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för ntrikes ärendena Hellner, Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Efter gemensam beredning med cheferna för jordbruks- och ecklesiastikdepartementen anförde chefen för civildepartementet statsrådet Schotte följande:

I skrivelse den 14 maj 1899, nr 136, meddelade riksdagen, att riksdagen, i anledning av framställning av Kungl. Maj:t, medgivit, att vissa angivna områden av den vid avvittnngen i Jukkasjärvi socken till kronopark avsatta mark finge från kronans mark avskiljas för att, fördelade i tomter, för bebyggande upplåtas åt enskilda med äganderätt. Vid upplåtelse av ifrågavarande områden, vilka äro belägna inom nuvarande Kiruna municipalsamhälle, skulle iakttagas, bland annat, att förslag till köpeskilling för de särskilda tomterna skulle uppgöras av vederbörande

4 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

revirförvaltare och en av Kung!. Majrts befallningshavande i Norrbottens län utsedd person, varvid särskilt värde borde åsättas å tomt befintlig skog och särskilt värde själva jorden, och skulle värderingsmännen, där de stannade i olika meningar rörande värdet av någon tomt, till tredje värderingsman tillkalla någon av de utav länets landsting eller hushållningssällskap utsedde uppskattningsmän för arrendevärderingar; att tomt därefter finge, av Kungl. Maj:ts befallningshavande till pris, motsvarande minst den på nämnda sätt föreslagna köpeskillingen, upplåtas till den som „ hos Kungl. Majrts, befallningshavande anmälde sig till erhållande av sådan tomt och därvid erlade värdet för å tomten befintlig skog jämte en femtedel av köpeskillingen för jorden; att återstående köpeskillingen skulle efter områdets bebyggande erläggas; samt att köpeskillingarna för ovannämnda tomter Ange, efter avdrag av kostnaden för den regleringsplan jämte beskrivning, som kunde komma att över områdena upprättas, tills vidare och intill dess annorlunda kunde varda av Kungl. Maj:t bestämt, användas till bestridande av sådana utgifter, som funnes erforderliga lör området behöriga ordnande, samt för sådant ändamål till en början och innan municipalsamhälle på platsen bildats av Kuno-l. Majrts befallningshavande disponeras för att, när municipalstyrelse komme till stånd, omhändertagas av denna.

I enlighet härmed fattade Kung! Majrt den 26 maj 1899 beslut.

1 För bebyggande , av Kiruna municipalsamhälle upprättades en regieringsplan, dära vissa områden undantogos lör gator, toro* och

allmänna platser. Denna plan fastställdes av Kungl. Majrt den 27 april 1900.

Sedermera har Kungl. Majrt den 28 februari 1908 fastställt stadsplan för samma område.

Med bifall till Kungl. Majrts därom gjorda framställning medgav 1912 års riksdag, att vissa, huvudsakligen för gator, torg och allmänna ändamål avsedda områden i Kiruna municipalsamhälle finge till samhället upplåtas med äganderätt utan lösen, dock utan rätt för samhället att av nuvarande eller blivande tomtägare uttaga ersättning för sålunda upplåten mark.

Jämte det Kungl. Majrt meddelade beslut i ämnet i enlighet med vad riksdagen sålunda medgivit, bemyndigade Kungl. Majrt den 21 juni 1912, med hänsyn till samhällets dåmera vunna utveckling, Kungl. Majrts befallningshavande att, om och i den mån Kungl. Majrts befallningshavande funne lämpligt, på municipalstyrelsen i Kiruna municipalsamhalle överlåta befogenheten att upplåta tomter till enskilda.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131. 5

Med skrivelse den 13 mars 1917 har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län översänt en till Kungl. Magt ställd skrift, däld en av Jukkasjärvi sockens kommunalstämma tillsatt kommitté, på grund av densamma av kommunalstämman samt Jukkasjärvi församlings kyrkostämma lämnat uppdrag, hemställt, att vissa i Kiruna municipalsamliälle befintliga, kronan tillhöriga områden, som tagits i anspråk för kommunala byggnader, måtte med äganderätt utan lösen upplåtas till Jukkasjärvi socken samt Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling' Kommittén har därvid anfört huvudsakligen följande:

Den år 1899 skedda upplåtelsen omfattade icke de områden, som av Jukkasjärvi socken och Jukkasjärvi församling med Kungl. Maj:ts befallningshavandes medgivande tagits i anspråk för kommunala byggnader och för skolor. Jukkasjärvi socken hade nämligen inom Kiruna municipalsamhälle låtit uppföra tingshus, epidemisjukhus och barnhem. Dessa byggnader vore uppförda å följande, å berörda den 27 april 1900 fastställda regleringsplan på nedannämnda sätt angivna tomter och område, nämligen tingshuset å den med »Präst» betecknade tomten nr 3 i kvarteret nr 2 om 3,246 kvadratmeter, epidemisjukhuset å tomterna nr 1, 2, 3, 4 och 6 i kvarteret nr 97 om 7,451 kvadratmeter samt barnhemmet å viss del om 16,860 kvadratmeter av det med »Sluttning mot norr, olämplig att bebygga» utmärkta område. För Jukkasjärvi församling, som med Vittangi kapellförsamling hade gemensam ekonomi och gemensamt skolväsende, erfordrades därjämte till plats för skolhusbyggnader de områden, som å sagda regleringsplan angivits på följande sätt, nämligen kvarteret nr 21, betecknat »Sjukhus» och innehållande 6,050 kvadratmeter, kvarteret nr 22, betecknat »Skola», om 7,687 kvadratmeter samt kvarteret nr 39, likaledes betecknat »Skola», om 8,334 kvadratmeter. På sätt framginge av ansökningen bilagt utdrag av protokoll, hållet vid municipalstämma med Kiruna municipalsamhälle den 4 juli 1915, hade municipalstämman dels uppdragit åt byggnadsnämnden att vidtaga åtgärder för åstadkommande av vissa närmare angivna och med syftet med ifrågavarande ansökning överensstämmande ändringar i samhällets stadsplan, dels ock tillstyrkt, att de i ansökningen omförmälda områden måtte på däri avsett sätt med äganderätt upplåtas.

Med stöd av vad sålunda anförts har kommittén hemställt, att, på sätt som skett år 1912 beträffande mark, som vore avsedd för gator, torg, allmänna platser och reserverade områden inom Kiruna municipalsamhälle, ifrågavarande tomter inom municipalsamhället måtte med äganderätt utan lösen upplåtas, tomten nr 3 i kvarteret nr 2, tomterna nr 1, 2, 3, 4 och 6 i kvarteret nr 97 och förenämnda område om 16,860 kvadratmeter till Jukkasjärvi socken samt kvarteren nr 21, 22 och 39 till Jukkasjärvi och Vittangi församlingar.

Ansökning om upplåtelse med äganderätt av vissa kronan tillhöriga områden i Kiruna municipalsamhälle.

I sin berörda skrivelse av den 13 mars 1917 förklarar Kungl. Maj:ts Kungi. Maj:ts befallningshavande sig böra understödja den gjorda ansökningen samt ^hava^df meddelar därjämte, att genom Kungl. Maj:ts befallningshavandes resolu- i Norrbottens

6 Kammar-

kollegium.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

tioner den 13 december 1916 tre av ovan omförmälda områden erhållit nya beteckningar, i det att tomten nr 3 i kvarteret nr 2 benämnts »Tingshus», förenämnda område om 16,860 kvadratmeter »område för kommunala byggnader» samt kvarteret nr 21 »Skola», varjämte sistnämnda kvarter utökats med 75 kvadratmeter av municipalsamhället tillhörig gatumark. A kvarteren nr 21 och 22 funnes skolhus uppförda; kvarteret nr 39 vore ännu ej taget i anspråk för byggnadsändamål men syntes inom ej alltför avlägsen tid komma att behövas för skolhusbyggnader. Sistnämnda tre kvarter vore å regleringsplanen avsedda till skolhustomter.

_ Till följd av remiss har kammarkollegium den 31 december 1917 avgivit utlåtande i ärendet samt därvid överlämnat ett av kollega tredje arkivkontor avgivet tjänstememorial, däri arkivkontoret anfört, bland annat, följande:

• „ >>r)en. 23 december 1908 förklarade Kungl. Maj:t dels, med fastställande av

i sådant hänseende av Kungl. Maj:ts befallningshavande meddelat beslut, att ordningsstadgan och brandstadgan för rikets städer samt hälsovårdsstadgans för riket föreskrifter rörande stad skulle i tillämpliga delar gälla för det område av Kiruna gruvsamhälle, för vilket jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 28 februari 1908 lagen angående stadsplan och tomtindelning förklarats äga motsvarande tillämpning, dels ock att med avseende å det område, för vilket Kungl. Maj:t den 27 april 1900 fastställt regleringsplan, skulle gälla vad i 2 § av lagen angående stadsplan och tomtindelning sägs om stadsplan, som av ålder består.

Från den 23 december 1908 kan således Kiruna municipalsamhälle såsom sådant räkna sin uppkomst.

Den 8 november 1912 föreskrev Kungl. Maj:t, bland annat, att viss del av Jukkasjärvi församling skulle från och med den 1 januari 1913, utan rubbning i då bestående kommunala förhållanden, bilda en särskild kapellförsamling under namn av Yittangi kapellförsamling, med rätt för denna att med moderförsamlingen hava gemensam kyrklig ekonomi och gemensamt skolväsen.

Jukkasjärvi lappmarks tingslag utgöres av Jukkasjärvi socken.

I fråga om folkmängden och de finansiella förhållandena inom Jukkasjärvi socken och den del av samma socken, som utgöres av Kiruna municipalsamhälle, må till belysande av sagda kommuns och samhälles utveckling med ledning av uPPghter, som arkivkontoret erhållit hos statistiska centralbyrån, meddelas följande.

Socknens folkmängd utgjorde vid slutet av år 1910 11,530 personer och vid 1915 års slut 14,477 personer. Av denna folkmängd voro inom municipalsamhället bosatta respektive 8,212 och 8,110 personer.

Den sammanlagda beräknade beskattningsbara inkomsten utgjorde i socknen ar 1910 8,000,017 kronor och år 1915 14,835,930 kronor. Den på grund av beslut av den borgerliga och kyrkliga kommunen verkställda utdebitering för 100 Kronors inkomst uppgick i socknen år 1910 till 3 kronor 75 öre och år 1915 till

lvu it tji. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

2 kronor 90 öre. Socknens skulder belöpte sig vid sintet av år 1911 till 343,799 kronor och vid 1916 års slut till 484,212 kronor, svarande mot tillgångar till värde av respektive 722,772 och 1,069,937 kronor.

Inom Kiruna municipalsamliälle utgjorde den sammanlagda beräknade inkomsten är 1910 2,282,386 kronor och år 1915 4,364,748 kronor. Den på grund av municipalstämmans beslut verkställda utdebitering för 100 kronors inkomst uppgick år 1910 till 56 öre och år 1915 till 89 öre. Municipalsamhällets skulder bestego sig vid slutet av år 1911 till 43,000 kronor och vid 1916 års slut till 94,794 kronor, svarande mot tillgångar till värde av respektive 73,991 och 344,047 kronor.

I sammanhang härmed torde böra nämnas, att före år 1898, då statsbanan från Gällivare förbi Luossavara och Kirunavara malmfält till riksgränsen började byggas, den plats, där municipalsamhället nu ligger, var så gott som alldeles öde och obefolkad samt att den sammanlagda beräknade inkomsten i Jukkasjärvi socken år 1898 icke utgjorde mera än omkring 106,750 kronor.

Härav torde man finna, att municipalsamhället varit föremål för en efter förhållandena här i riket enastående snabb utveckling och att såväl samhället som Jukkasjärvi socken redan för åtskilliga år tillbaka ernått en i finansiellt hänseende synnerligen väl konsoliderad ställning.»

Arkivkontoret meddelar, att genom Kungl. Maj:ts ovanberörda beslut den 21 juni 1912 icke till municipalsamhället upplåtits annan del av den mark, varom nu vore fråga, än det till gatumark då avsedda område om 75 kvadratmeter, som enligt Kungl. Maj:ts befallningshavandes förberörda resolution den 13 december 1916 numera inginge i kvarteret nr 21. Arkivkontoret anför vidare följande:

»De ändamål, för vilka nu ifrågavarande områden användas eller äro avsedda att användas, hänföra sig uteslutande till sådana angelägenheter, vilkas tillgodoseende påvilar Jukkasjärvi församling med Yittangi kapellförsamling eller Jukkasjärvi socken, den sistnämnda jämväl i dess egenskap av särskilt tingslag. På grund härav och med hänsyn tillika till vad härovan blivit upplyst i fråga om denna kommuns finansiella ställning, torde förevarande områden allenast mot erläggande av skäliga köpeskillingar böra överlåtas till sagda församlingar och kommun. I fråga om sättet för bestämmandet av dessa köpeskillingar torde böra meddelas i huvudsak enahanda föreskrifter, som innehållas i Kungl. Maj:ts förutberörda beslut den 26 maj 1899. Beträffande dispositionen av berörda köpeskillingar torde följande omständigheter hora bemärkas.

Uti sin ovan omförmälda skrivelse den 14 maj 1899 hänvisade riksdagen — såvitt angick i Kungl. Maj ds däri avhandlade framställning förekommande förslag i avseende å användandet av köpeskillingarna för de till bebyggande av enskilda avsedda delar av förenämnda kronopark — till vad riksdagen i liknande fråga uttalat i samma dag avlåten skrivelse angående upplåtelse av mark till aktiebolaget Gällivare malmfält. I sistnämnda skrivelse hade riksdagen i berörda hänseende anfört följande:

'Beträffande köpeskillingarna för tomterna å detta område har Kungl. Maj:t föreslagit, att de efter avdrag av vissa kostnader må, tills vidare och intill dess annorlunda kan varda av Kungl. Maj:t bestämt, användas till bestri-

8 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

dande av sådana utgifter, som finnas erforderliga för områdets behöriga ordnande. Mot denna bestämmelse, som----innebär ett frångående från den

hittills i allmänhet följda åsikten om disposition av köpeskillingar för försåld kronomark, har riksdagen hyst vissa betänkligheter. Men då det torde vara av vikt, att inga medel försummas, som kunna bidraga till att ifrågavarande område varder så snart som möjligt ordnat, har riksdagen icke velat motsätta sig vad Kungl. Maj:t i detta^ avseende föreslagit, helst riksdagen antager, att Kungl. Maj:t icke lärer underlåta att, så snart omständigheterna sådant medgiva, enligt det därom gjorda förbehållet, bestämma. om köpeskillingarnas indragande till statsverket’.

Iiiksdagens mening har således uppenbarligen varit, att köpeskillingarna för försålda tomter å de områden, som voro avsedda för bebyggande av enskilda skulle, efter det municipalsamhälle å platsen kommit till stånd, av samhället få disponeras allenast så länge de oundgängligen erfordrades till bestridande av kostnaderna för ordnande av gator m. in. inom sagda områden. Med hänsyn till riksdagens sålunda uttalade uppfattning och då municipalsamhället numera må anses vara i stånd att utan större svårighet självt bära kostnaderna för de anordningar i enlighet med stadsplanen, som ännu kunna återstå att vidtaga, torde de köpeskillingar, som må komma att inflyta för den mark, om vilken i förevarande ärende är fråga, böra till statsverket ingå för att användas till inköp for statsverkets rakning av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark.»

På de av arkivkontoret anförda skäl har kammarkollegium hemställt, att Kungl.. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att följande kronan tillhöriga, i Kiruna municipalsamhälle belägna områden må försäljas, nämligen tomten nr 3 i kvarteret nr 2, det å regleringskartan med »område för kommunala byggnader)) betecknade område om 16,860 kvadratmeter och tomterna nr 1, 2, 3, 4 och 6 i kvarteret nr 97 till Jukkasjärvi socken samt kvarteren nr 21, 22 och 39, med undantag av den till gatumark avsedda del om 75 kvadratmeter av kvarteret 21, som år 1912 med äganderätt upplåtits till Kiruna municipalsamhälle till Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling, allt under b kttagande,

att för ett vart av de särskilda områdena förslag till köpeskilling skall uppgöras av vederbörande revirförvaltare och eu av Kungl. Maj.ts befallningshavande i Norrbottens län utsedd person, därvid särskilt värde bör åsättas själva jorden och särskilt värde såväl de å området växande träd som ock — beträffande område, som redan blivit bebyggt — de därå vid områdets bebyggande befintliga träd, i den mån sådant kan utrönas; skolande värderingsmännen, där de stanna i olika meningar rörande värdet av något område, till tredje värderingsman tillkalla någon av de utav länets landsting eller hushållningssällskap utsedda uppskattningsmän för arrendevärderingar;

att område därefter må av Kungl. Maj:ts befallningshavande till vederbörande upplåtas för eu köpeskilling, motsvarande minst den på nämnda sätt föreslagna;

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

att vid avslutande av köp rörande område köpare skall till fullo

gälda köpeskillingen därför; samt .

att köpeskillingarna för samtliga områdena skola till statsverket ingå för att användas till inköp för kronans räkning av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark.

På grund av föreliggande omständigheter finner jag mig höra till-Departementsstyrka, att ifrågavarande i Kiruna municipalsamhälle belägna områden, som redan användas eller äro avsedda att användas för allmänna ändamål, upplåtas med äganderätt till Jukkasjärvi socken, respektive Jukkasjärvi och Vittangi församlingar. Därvid torde, såsom kammarkollegium framhållit böra undantagas den del om 75 kvadratmeter av kvarteret nr 21, som tillhör den år 1912 till municipalsamhället med äganderätt upplåtna, till gator m. m. avsedda mark, men som av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län genom omförmälda resolution den 13 december 1916 tillagts berörda kvarter. Med hänsyn till vad i ärendet blivit upplyst rörande nämnda kommuners nuvarande ekonomiska ställning anser iag i likhet med kammarkollegium, att berörda områden böra upplåtas endast mot erläggande av skäliga köpeskillingar. I fråga om sättet för bestämmandet av dessa torde böra utfärdas de av kammarkollegium föreslagna föreskrifterna, vilka huvudsakligen äro desamma, som 1899 års riksdag meddelade för upplåtelse av kronomark inom municipalsamhällets blivande område till bebyggande av enskilda. Vad au går frågan om köpeskillingarnas användande, torde på grund av vad förut anförts rörande ifrågavarande kommuners finansiella ställning och med hänsyn till riksdagens år 1899 gjorda, här ovan omförmälda uttalande böra föreskrivas, att de°skola, på samma sätt som köpeskillingarna för försålda mindre kronoegendomar, användas till inköp för kronans räkning av skogbärande

eller till skogsbörd tjänlig mark. .

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att följande kronan tillhöriga, i Kiruna municipal- ' samhälle belägna samt å regleringskartan för samhället utmärkta områden må försäljas, nämligen till Jukkasjärvi socken tomten nr 3 i kvarteret nr 2, ett område om 16,860 kvadratmeter, å kartan betecknat med »område för kommunala byggnader», och tomterna nr 1, 2, 3, 4 och 6 i kvarteret nr 97 samt till Jukkasjärvi församling och Vittangi kapellförsamling kvarteren nr 21, 22 och 39, med undantag av den del om 75 kvadratmeter av

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. ±16 haft. (1vr 131.)

10 Kung1, Maj:ts Nåd. Proposition Nr 131.

kvarteret nr 21, som enligt 1012 års riksdags beslut jämte annan kronomark med äganderätt utan lösen upplåtits till municipalsamhället, allt under iakttagande, att för ett vart av de särskilda områdena förslag till köpeskilling skall uppgöras av vederbörande revirförvaltare och en av Kung!. Maj:ts befallningshavande i Norrbottens län utsedd person, därvid särskilt värde bör åsättas själva jorden och särskilt värde såväl de å området växande träd som ock — beträffande område, som redan blivit bebyggt — de därå vid områdets bebyggande befintliga träd, i den mån sådant kan utrönas; skolande värderingsmännen, där de stanna i olika meningar rörande värdet av något område, till tredje värderingsman tillkalla någon °av de utav länets landsting eller hushållningssällskap utsedda uppskattningsmän för arrendevärderingar;

att område därefter må av Kung]. Majrts befallningshavande till vederbörande upplåtas för en köpeskilling, motsvarande minst den på nämnda sätt föreslagna;

att vid avslutande av köp rörande område köpare skall till fullo gälda köpeskillingen därför; samt o at* köpeskillingarna för samtliga områdena skola ingå till statsverket för att användas till inköp för kronans räkning av skogbärande eller till skogsbörd tjänlig mark.

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Magt Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1918.