angående för¬ säljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

Kungl. Maj:ts nåd. 'proposition Nr 376.

1 Nr 376.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar; given Stockholms slott den 23 april 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen medgiva,

l:o.

att lägenheten Fällan må med i statsrådsprotokollet angivet område från förra kronofogdebostället 6/s mantal Raestorp nr 1 i Gränna socken av Jönköpings län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt för lägenhetens innehavare till fri utfartsväg över stamfastigheten;

2:o.

dels att lägenheterna litt. Bb, Bc, Bd, Be, Bf, Bg, Bh, 1), E, F, G, H, I och K må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från förra militiebostället 33/h mantal Sandby kungsgård nr 14 i Norra Sandbjr socken av Kristianstads län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

dels ock att området litt. Ba av samma egendom må å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor, under förbindelse för köparen att icke förändra Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 336 höft. (Nr 376.) 1

2 Kungl. Maj:ts nåd. -proposition Nr 376.

den å ägolotten befintliga manbyggnadens vare sig yttre eller inre karaktär eller några av dess fasta inventarier Titan tillstånd av riksantikvarien;

3:o.

att det till förra militiebostället 1 mantal Häggenäs nr 12 i Fulltofta socken av Malmöhus län börande västra torvmosseskiftet må med i statsrådsprotokollet angivet område försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;

4:o.

att ett i statsrådsprotokollet omförmält område om 20.23 5 hektar må från förra militiebostället Va mantal Labol nr 1 i Spekeröds socken av Göteborgs och Bohus län försäljas till J. E. Nyström, i Labol mot en köpeskilling av 3,050 kronor, att vid tillträdet kontant inbetalas till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet, samt under villkor i övrigt:

att köparen bestrider alla med områdets avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;

att områdets innehavare skall vara skyldig uppsätta och för framtiden underhålla stängsel i gränsen mot kronans mark; samt

att kronan förbehålles rätt till utfartsväg på sätt vid värderingen av området föreslagits;

5:o.

att den till förra militiebostället s/s mantal Hjältorp nr 1 Västergården i Frissla socken av Alvsborgs län hörande vattenkraften i Hjältorps ström jämte det å handlingarna bifogad karta utmärkta utmål om 1.16 1 hektar må till Ignar Anden försäljas mot en köpeskilling, som skall utgå efter ty i gällande lag om expropriation är föreskrivet och till beloppet på Andéns bekostnad bestämmas av tre gode män, av vilka Kungl. Maj:ts befallningshavande och Andén vardera utse en och domaren i orten den tredje, dock att köpeskillingen för vattenkraften, däri icke inräknat lösen för utmålet, icke må bestämmas till lägre belopp än 31,000 kronor, samt under villkor i övrigt:

att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet till Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet;

3 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.

att områdets innehavare skall vara skyldig att, där så påfordras, i gränsen mellan utmålet och kronans mark uppsätta och för framtiden underhålla lämpligt stängsel;

att köparen eller hans rättsinnehavare skola vara skyldiga att vid kraftstation i fljältorps ström kostnadsfritt tillhandahålla innehavaren av förenämnda hemman elektrisk kraft till belopp, motsvarande 20 hästkrafter på tnrbinaxel, till säkerhet varför inteckning skall lämnas i den försålda fastigheten; samt

att köparen ensam skall vidkännas de med områdets avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;

6:o.

dels att ägolotten litt. c må från kronoegendomen SU mantal Regumatorp nr 2 Millomgården i Sjogerstads socken av Skaraborgs län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar samt hembjudas ägolottens nuvarande brukare Karl Fredrik Andersson;

dels ock att egendomens hemskifte samt ägolotterna litt. a, b och e ävensom ängsskifiet må vart för sig med i statsrådsprotokollet angivet område försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor samt, vad ägolotten litt. e beträffar, med förbehåll om rätt för änkan Albertina Wennergren att under sin återstående livstid mot en årlig avgäld av 15 kronor bebo och bruka den av henne innehavda lägenheten å denna lott;

7:o.

att lägenheterna Stora Klinten, Hermansdal och Falgrenstorp må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område från kronoegendomen Va mantal Näs nr 2 Hustru Britasgården och Va mantal Näs nr 3 Herr Persgården i Eggby socken av Skaraborgs län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoesrendomar, med förbehåll om rätt för innehavare av stamhemmanet till fri väg över lägenheten Falgrenstorp;

8:o.

dels att det i kronoegendomen 1 mantal Skålltorp nr 1 och 1 mantal Hallabo nr 2 i Skärvs socken av Skaraborgs län ingående hemmanet

4 Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.

Hallabo nr 2 må med i statsrådsprotokollet angivet område å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;

dels att torplägenheterna Koekatorp, Lilla Ekeberg och Storskogen må var för sig med likaledes i statsrådsprotokollet angivet område från samma egendom upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

dels ock att tre i protokollet omförmälda områden om tillhopa 0.3 4 2 hektar må från samma egendom upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt för Gustaf Nordqvist i Bråneke att erhålla hembud å desamma; samt

9:o.

att, sedan nedannämnda ägolotter blivit avskilda från kronoparken Garpenberg i Kopparbergs län,

dels ägolotterna nr I och XVII må var för sig med av domänstyrelsen föreslaget område å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;

dels ock ägolotterna nr II, III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XI, XII, XIII, XIV och XVI må var för sig med av domänstyrelsen föreslaget område upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

De till dessa ärenden hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.

5 Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 33 april 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Edén,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden: Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre PALMSTIERNA,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anhöll att få underställa Kungl. Maj:ts prövning åtskilliga ärenden angående försäljning av kronoegendomar eller upplåtande av lägenheter från dylika egendomar, vilka ärenden syntes böra föranleda framställning till riksdagen, samt anförde härom följande:

l:o.

Förra kronofogdebostället B/s mantal Raestorp nr 1 i Gränna socken [1.] av Jönköpings län är utarrenderat till den 14 mars 1920 mot ett årligt Raestorp nr i arrende av 630 kronor. Egendomen, som är belägen 13 kilometer från ' staden Gränna och 9 kilometer från Förnäs station å Jönköping—Gripenbergs järnväg, har en areal av 116.137 hektar, därav 18.492 hektar tomter och åker, 24.8 19 hektar äng, 72.304 hektar betes- och skogsmark samt 0.5 2 2 hektar impediment. Egendomen består av två skiften, hemskiftet

6 Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 376.

och. det cirka 1 mil därifrån belägna utskiftet, utgörande egendomens andel i allmänningsskiftet Södra Hult et.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att den å hemskiftet belägna lägenheten Fällan, som är försedd med bostadshus, tillhörigt änkan Lotta Hansson, måtte upplåtas till henne som eget hem med det område, som utmärkts å en av lantmäteriauskultanten G. A. Tydén år 1916 över egendomen upprättad karta. Lägenhetens föreslagna areal uppgår till 11.190 hektar, därav 1.349 hektar tomter och åker. Den bar värderats till 3,000 kronor, därav 1,081 kronor för växande skog. Utfartsväg borde tillförsäkras densamma, varjämte borde iakttagas, att inga andra hus än som tillhörde kronan inginge i försäljningen.

Egendomen i övrigt borde enligt uppskattningsmännens åsikt fortfarande utarrenderas.

Vederbörande överjägmästare har, med hänsyn till nuvarande låga arrendesumma och egendomens tämligen avlägsna läge från annan kronoegendom, ansett det vara för statsverket fördelaktigast, att densamma försåldes i sin helhet, fördelad i tre lotter, av vilka Fällan skulle utgöra eu, samt återstoden av hemskiftet ävensom allmänningsskiftet de bägge andra.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har förklarat sig icke hava något att erinra mot det av uppskattuingsmännen uppgjorda förslaget.

Domänstyrelsen bar yttrat, att styrelsen visserligen helst skulle anslutit sig till överjägmästarens förslag om hela egendomens försäljning, men då något avgörande skäl mot en fortsatt utarrendering av huvudegendomen ej vore anfört, ville styrelsen biträda uppskattningsmännens förslag.

För egen del instämmer jag med domänstyrelsen och hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheten Fällan må med ovan angivet område från förra kronofogdebostället 6/s mantal Raestorp nr 1 i Gränna socken av Jönköpings län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt för lägenhetens innehavare till fri utfartsväg över stamfastigheten.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376. 7

2:o.

I en till 1913 års riksdag avlåten proposition, nr 19, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att 21 till förra militiebostället 3% mantal Sandby kungsgård nr 14 i Norra Sandby socken av Kristianstads län hörande lägenheter finge upplåtas såsom egnahemslågeuheter. Riksdagen biföll denna proposition. Ifrågavarande egendom är belägen 15 kilometer från Hässleholm och 9 kilometer från Balingslövs järnvägsstation. Förutom ett område om 89.2 7 4 hektar, som avsatts till kronopark, innehåller egendomen, sedan förberörda lägenheter frånsålts densamma, en areal av 170.2 3 5 hektar, därav 140.170 hektar åker, 22.89 9 hektar äng, 6.42 1 hektar odlingsmark och 0.74 5 hektar impediment.

För egendomens förnyade utarrendering från den 14 mars 1914 utbjöds arrendet, som beräknats till 4,000 kronor för år, å auktion. Antagligt arrendeanbud erhölls emellertid ej trots upprepade auktioner. Vid denna tidpunkt begärde fångvårdsstyrelsen hos domänstyrelsen att få anvisning på några egendomar, som skulle kunna lämpa sig att användas för sysselsättning av fångar med jordbruksarbete. Domänstyrelsen gav då anvisning på bland andra ifrågavarande egendom och utarrenderade densamma i avvaktan på besked från fångvårdsstyrelsen i kortare perioder till den 14 mars 1918, varvid för de sista bägge åren erhölls ett arrende av endast 1,800 kronor om året. Sedan frågan om egendomens disponerande för fångvården förfallit, har domänstyrelsen med hänsyn till egendomens dåliga skick i avseende till såväl byggnader som hävd och till de resultat, vartill arrendeauktionerna lett, låtit uppgöra förslag till styckning och försäljning av egendomen. Därjämte uppdrogs åt Kungl. Älaj:ts befallningshavande i länet att utarrendera egendomen på ytterligare ett år till den 14 mars 1919.

Angående denna egendom är att märka, att riksantikvarien med anledning av förfrågan från domänstyrelsen, huruvida manbyggnaden på egendomen hade ur historisk synpunkt det värde, att den borde bibehållas i kronans ägo, meddelat, att han låtit byggnaden besiktigas av sakkunnig och att av den till honom inlämnade rapporten härom iramginge, att byggnaden utgjorde ena sidan av en år 1606 uppförd trelängad borg av sten samt att den såväl till sitt yttre som till sin fasta inredning vore av stort tidsintresse. Ifpggnaden borde därför enligt riksantikvariens mening bibehållas i kronans ägo, och dess yttre och inre karaktär borde ej få förändras utan riksantikvariens tillstånd. I den händelse försäljning likväl skulle anses nödvändig, borde sådan enligt riksantikvariens åsikt icke ske utan särskilda undantagsbestämmelser,

Sandby kungsgård nr 14 i Kristianstads län.

8 Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.

vilka stadgade, att den nye ägaren ej finge förändra byggnadens vare sig yttre eller inre karaktär eller några av dess fasta inventarier utan tillstånd av riksantikvarien.

Vederbörande nppskattningsmän hava vid den på domänstyrelsens föranstaltande år 1917 verkställda förrättningen föreslagit, att de å en av extra lantmätaren Axel Sandberg år 1917 upprättad karta över egendomen med litt. C, D, E, F, G, H, I och K betecknade områden, av vilka de med litt. I och K utmärkta äro försedda med innehavarna tillhöriga hus, måtte upplåtas, litt. C till Norra Sandby kommun till skolhustomt och de andra till egna hem, samt att återstoden av egendomen, betecknad med litt B, med en areal av 110.5 7 7 hektar måtte ånyo utarrenderas. Dessa områden äro å kartan utmärkta med röda gränslinjer.

Alternativt hava uppskattningsmännen föreslagit, att området litt. B måtte disponeras så, att de med litt Bb, Bc, Bd, Be, Bf, Bg och Bil å kartan utmärkta områden, av vilka litt. Bb vore försett med stathus, tillhöriga egendomens nuvarande arrendator Abraham Johnsson och de övriga vore obebyggda, upplätes till egna hem, samt att det med litt. Ba utmärkta området med egendomens åbyggnader försåldes å auktion under villkor, att köparen icke finge utan riksantikvariens tillstånd förändra manbyggnadens yttre eller inre karaktär eller någon av dess fasta inredningar. Områdena litt. Be, Bf, Bg och Bh borde på grund av sitt sänka läge säljas utan byggnadsskyldighet. Uppdelningen av området litt B i Jitt. Ba—Bh är å kartan åskådliggjort med gröna gränslinjer.

Kungl. Maj:t har den 8 mars 1918 medgivit, att lotten litt. C finge försäljas till Norra Sandby kommun mot en köpeskilling, som skulle utgå enligt reglerna för expropriation.

De övriga styckningslotterna hava med nedannämnda arealer åsatts följande värden:

9 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.

Arrendevärdet å hela lotten litt. B har uppskattats till 2,800 kronor. Nybyggnader hava ansetts erforderliga för en beräknad kostnad av 10,468 kronor, varjämte ett stathus borde inlösas för 1,400 kronor.

En av uppskattningsmännen, ledamoten av riksdagens första kammare Johan Nilsson i Skottlandshus har för sin del ansett, att egendomen borde i sin helhet behållas i kronans ägo och ånyo utarrenderas.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har tillstyrkt bifall till uppskattningsmännens förslag, såvitt detsamma avsåge huvudlottens (litt. B) bibehållande i kronans ägo och förnyade utarrendering samt övriga lotters försäljning på angivet sätt.

Då det visat sig omöjligt att erhålla ett antagligt arrendeanbud å egendomen och det nu å lotten litt. B uppskattade arrendevärdet icke motsvarade skälig avkastning av denna lott, särskilt om hänsyn toges till den dyrbara nyb}rggnad, som erfordrades där, har domänstyrelsen ansett det vara ur ekonomisk synpunkt för kronan fördelaktigast att försälja hela den nu utarrenderade delen av egendomen.

Utredningen i detta ärende synes mig utvisa, att bibehållandet av ifrågavarande jord bruksegendom i kronans ägo icke är ekonomiskt fördelaktigt eller eljest av något allmänt behov betingat. Då därjämte vid försäljning av egendomens huvudgård betryggande anordningar torde kunna träffas för bevarande för framtiden av den ur historisk synpunkt värdefulla manbyggnaden å egendomen, anser jag mig därför kunna ansluta mig till det av domänstyrelsen förordade försäljningslörslaget. Lägenheterna litt. Be, Bf, Bg och Bil böra säljas utan skyldighet för köpare att bebygga desamma. I försäljningarna böra ingå endast de hus, som tillhöra kronan.

Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att lägenheterna litt. Bb, Bc, Bd, Be, Bf, Bg, Bh, D, E, F, G, H, I och K må var för sig med ovan angivet, område från förra militiebostället 33/* mantal Sandby kungsgård nr 14 i Norra Sandby socken av Kristianstads län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från krön oegendomar;

dels ock att området litt. Ba av samma egendom må å offentlig auktion försäljas till den högst- Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 336 käft. (Nr 376.) 2

DeparUme nt schefen.

10 Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 376.

bjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor, under förbindelse för köparen att icke förändra den å ägolotten befintliga manbyggnadens vare sig yttre eller inre karaktär eller några av dess fasta inventarier utan tillstånd av riksantikvarien.

3:o.

[3.] Förra militiebostället 1 mantal Häggenäs nr 12 i Fulltofta socken

faSi Malms av Malmöhus län är utarrenderat till den 14 mars 1920 mot ett årligt hus län. arrende av 700 kronor. Egendomen, som är belägen 9 kilometer från Hör och 3 kilometer från Ludvigsborgs järnvägsstation, består av fyra skiften nämligen, hemskiftet, fäladsskiftet, västra torvmosseskiftet och sjömosseskiftet, samt har en areal av tillhopa 97.3 13 hektar, därav 2.487 hektar tomter, åker och dylikt, 56.151 hektar odlingsmark samt 38.6 7 5 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att det på 1 kilometers avstånd från gården belägna västra torvmosseskiftet, omfattande 0.5 3 5 hektar, därav 0.12 5 hektar åker och 0.41 o hektar odlingsmark, måtte såsom olämpligt att bruka under huvudgården och ej heller lämpligt till bebyggande försäljas utan skyldighet för köpare att bebygga detsamma.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet har ansett, att ifrågavarande skifte borde försäljas till den högstbjudande och således icke i den ordning, som för egnahemslägenheter vore stadgad, enär föga utsikt förefunnes att i sistnämnda ordning få spekulant å området.

Domänstyrelsen har ej haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts befallningshavandes förslag.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att det till förra militiebostället 1 mantal Häggenäs nr 12 i Fulltofta socken av Malmöhus län hörande västra torvmosseskiftet må med ovan angivet område försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor.

Kung!.. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.

4:o.

Den 17 november 1914 förordnade Kungl. Maj:t att, sedan förra [4.] militiebostället 7* mantal Labol nr 1 i Spekeröds socken av Göteborgs ZoLoch Bohns län, vilken egendom var för statsverkets räkning utarreude- parken rad till den 14 mars 1916 mot ett årligt arrende av 575 kronor, blivit genom ägostyckning delad i fem lotter i huvudsaklig överensstämmelse Bohus län. med ett av vederbörande uppskattningsmän uppgjort förslag, egendomens skogsmark jämte viss inägojord med en areal av 58.4 16 hektar skulle införlivas med kronoparken Svartedalen samt en lott, omfattande huvudgården med undantag av berörda skogsmark, med en areal av 20.9 00 hektar, skulle å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande.

Den 1 december 1916 antog Kungl. Maj:t ett av fastighetsägaren J. E. Nyström avgivet anbud å sistnämnda lott, vilken tillträtts den 14 mars 1917.

I ingiven skrift har nu bemälde Nyström anfört, att han funnit, att gränsen mellan den inköpta lotten och den i kronans ägo behållna delen av egendomen dragits så nära åbyggnaderna å nämnda lott, att utrymme saknades för gårdsplan samt till svängrum vid körslor ävensom för upplag. Därjämte saknades för denna lott tillgång till bete och husbehovsbränsle. Han har därför anhållit att få köpa ett område om 21.35 7 hektar av kronans angränsande utmål k, till största delen bestående av berg och till skogsodling mindre lämplig mark, vilket område utmärkts å ett av distriktslantmätaren Eskil Janson verkställt kartutdrag.

Sedan avstyrkande yttranden avgivits av vederbörande jägmästare och domänintendent ävensom Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet samt sökanden inkommit med ytterligare skrifter, blev hans ansökning i förnyade yttranden tillstyrkt av bemäld a tjänstemän och länsstyrelse ävensom av över jägmästaren i södra distriktet. 1 utlåtande den 28 september 1917 anförde domänstyrelsen, att området visserligen till största delen utgjordes av berg med grund jordbetäckning, beväxt med dåliga martallar, och blott till en mindre del av gräsbunden, delvis sidländ betesmark, beväxt med al, men att då området läge mycket exponerat och det syntes kunna befaras, att den med mycken möda och kostnad uppdragna skogen skulle äventyras genom en försäljning utan betryggande garantier, styrelsen ansåge sig böra avstyrka framställningen.

12 Departe-

mentschefen.

Kungl, Maj:ts nåd, proposition Nr 376.

Nyström mkom härefter med förnyad ansökan att få inköpa området och bifogade därvid ett intyg av vederbörande jägmästare, av innehåll bland annat, att utmarkens gräns ginge ända intdl sökandens gårdshus; att den uthålliga avkastning, som kunde beräknas av skogen å området, torde bliva ringa i jämförelse med räntan å köpeskillingen; att området, vilket sluttade mot väster, hade ett starkt exponerat läge men ej vore av någon betydelse såsom skydd för den övriga delen av utmarken, därest vid östra gränsen eu remsa bibehölles åt kronan, samt att området onekligen skulle vara av stor betydelse för Nyströms fastighet.

Sedan domänstyrelsen i utlåtande häröver den 23 november 1917 förmält sig med hänsyn till vad jägmästaren sålunda anfört icke vidare vilja motsätta sig försäl jning av området i den omfattning, jägmästaren angivit, blev på sökandens bekostnad värdering å detta område förrättad, varvid detsamma med eu areal av 20.235 hektar uppskattades till ett värde av 3,050 kronor, därav 1,780 kronor för växande skog. Därvid framhölls, att kronan borde vid områdets försäljning förbehålla sig del i egendomens utfartsväg genom såväl skogen som inägorna.

Då numera samtliga myndigheter tillstyrkt Nyströms ansökning att få inköpa viss del av ifrågavarande egendom, anser jag mig också kunna förorda ansökningen i den utsträckning, vederbörande jägmästare senast föreslagit. Jag hemställer alltså, att Eders Kungl Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovannämnda område om 20.2 3 5 hektar må från förra militiebostället 7* mantal Labol nr 1 i Spekeröds socken av Göteborgs och Bohus län försäljas till J. E. Nyström i Labol mot en köpeskilling av 3,050 kronor, att vid tillträdet kontant inbetalas till Kungl. Maj:ts befalluingshavande i länet, samt under villkor i övrigt:

att köparen bestrider alla med områdets avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;

att områdets innehavare skall vara skyldig uppsätta och för framtiden underhålla stängsel i gränsen mot kronans mark; samt

att kronan förbehålles rätt till utfartsväg på sätt vid värderingen av området föreslagits.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.

5:o.

I en till Kungl. Maj:t ingiven ansökning har Ignar Andén såsom [5.] ensam innehavare av firman L. J. Vingqvists i Frissla fal»riker och ^lf°trpånJe* halva vattenrätten i Hjältorps ström i Häggån, genom sin förmyndare < Älvaborgs doktor Ludvig Andén anhållit, att få genom köp förvärva andra hälften län av samma vattenrätt, hörande till det av sökanden till den 14 mars 1926 mot ett årligt arrende av 980 kronor arrenderade förra militiebostället 6/s mantal Hjäborp nr 1 Västergården i Frissla socken av Alvsborgs län, samt därjämte att få köpa av dithörande strand nödiga utmål för såg och för dammfäste samt i övrigt längs stranden ett mindre område med hänsyn till vattenrätten, allt i enlighet med ansökningen bifogat yttrande rörande storleken och värdet av denna vattenkraft, avgivet av aktiebolaget vattenbyggnadsbyrån.

Till stöd för ansökningen har sökanden framhållit, bland annat, följande. Det mycket växlande vattentillflödet uti ifrågavarande vattendrag gjorde behovet av eu mera rationell vattenhushållning genom anläggning av en utjämningsbissäng mycket betydelsefullt, eu betydelse som framginge bland annat därav, att under dagsdrift vid närmast ovanför liggande kraftverk, Häggårda, med Frisjön till magasin, motsvarande vattenmängd på grund av just det befintliga avståndet och strömhastigheten passerade Hjältorps ström nattetid, så länge dämningsmö jlighet saknades. Sökandens kraftbehov behövde därjämte ökas till det dubbla genom fabrikernas utveckling, senast i följd av den genom den nuvarande garnbristen betingade nödvändigheten för sökanden att anlägga spinnerier — ett för ullgarn, nyligen igångsatt, och ett för bomullsgarn, under byggnad —, vilket ökade kraftbehov tydligen framginge även därav, att sökanden förutom förut befintlig ångreservstation måst inköpa ett dieselmotoraggregat å 450 hästkrafter. Sökanden önskade vidare att minska en dyrbar import av stenkol för ångmaskinen och av brännolja för dieselmotorn, en synpunkt av även nationalekonomisk betydelse.

Sökandens fabriker hade stor, välkänd och lätt insedd betydelse för det allmänna, i första hand för den stora arbetarbefolkningen därstädes och för Frissla kommun. Kronans kraftbelopp i strömmen ägde i och för sig rinua vikt i annans hand än sökandens och skulle till och med efter en dyrbar utbyggnad komma att få ringa vikt för det allmänna, då Frissla samhälle utom från sökandens kraftverk hade god tillgång på elektrisk ström för såväl belysning som kraft från Lekvads kraftbolag, vilket distribuerade sådan ström såväl från egen som från Borås stads

Aktiebolaget

vattenlygg-

nadsbyrån.

14 Kungl. May.ts nåd. proposition Nr 376.

kraftstationer, vilka ,tre kraftkällor hade ledningar i Frissla, två i själva bysamhället och den tredje två kilometer därifrån, varjämte Trollhätte kraftverk framdragit ledning till trakten. Kostnaderna för en utjämningsbassäng, av vattenbyggnadsbyrån beräknade till cirka 100,000 kronor, vore så betydliga och utgifterna för dess underhåll och skötsel så väsentliga, att sökanden tydligen icke kunde sätta i verket detta icke blott för sökanden utan även för all nedanför befintlig vattenkraft och därmed för stat och kommuner nyttiga företag, utan att sökanden hade visshet om att för all framtid disponera över hela Fljältorps ström med full äganderätt.

Kronan äger för Hjältorp Västergården ena och firman L. J. Vingqvist andra stranden i Hjältorps ström. Av den av vattenbyggnadsbyrån gjorda utredningen framgår, att firman Vingqvist utnyttjar hela vattenmängden medelst en å dess strand belägen elektrisk kraftanläggning, som driver väveri och spinneri; dessutom drives tidvis en å kronans strand belägen såg.

Av vattenbyggnadsbyråns utredning inhämtas vidare:

Den för kraftanläggningen utnyttjade fallhöjden utgör vid lågvatten 13.7 meter. Fallhöjden längs kronoegendomen Hjältorps strand är enligt vattenfallskommitténs utredning av år 1903 13.95 meter. Vattenmängden uppges i kommitténs utredning vid lågvatten utgöra 0.8 å l.i kbm. i sekunden. Den så kallade industriella medelvaitenmängden, i genomsnitt tillgänglig cirka 9 månader per år, uppges till 1.6 å 1.9 kbm. i sekunden. Observationer, som tidigare företagits vid utloppet från den längre upp i vattendraget belägna Frisjön, överensstämma med ovannämnda uppgifter beträffande lågvattenmängden; 9månaders vattenmängden bör däremot uppskattas till i genomsnitt cirka 2.2 kbm. i sekunden vid Frissla. Efter numera genomförd regleringav Frisjön i samband med utbyggnad av Forås stads kraftverk vid Häggårda kan normalt påräknas en vattenmängd av 2 å 2.5 kbm. i sekunden i genomsnitt under dygnet, varvid dock bör märkas, att avrinningen varierar avsevärt, eller från cirka 6 kbm. till cirka Vs kbm. i sekunden. Under vattenfattiga år kan avrinningen beräknas nedgå till cirka 1.7 kbm. i sekunden dygnet runt. I enlighet härmed har vattenbyggnadsbyrån beräknat kronans andel av fallet efter Frisjöns reglering representera i turbinhästkrafter vid lågvattenstillfällen 120 och normalt 140 å 175, allt i genomsnitt under dygnet.

För närvarande är, på grund av den varierande avtappningen vid Häggårda, det uttagbara effektbeloppet tidvis under dygnet avsevärt lägre

15 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.

än som ovan angivits. Möjlighet finnes att under kortare tid av dygnet uttaga ett större effektbelopp genom att ovanför anläggningen inrätta ett särskilt dygnsmagasin för utjämning med hänsyn till tillrinningens och avtappningens variationer.

Fallvärdet å kronoegendomen Hjältorps andel i vattenkraften har vattenbygjjnadsbyrån genom jämförelse med de värden, som användes år 1912 vid försäljning till Borås stad av kronans vattenrätt i Slottsån vid Öresten, ansett kunna uppskattas till cirka 24,800 kronor, som dock på grund av den vid Hjältorp starkt fluktuerande vattentillförseln ansetts böra nedsättas till cirka 20,000 kronor. Häri ingår ej värdet av mark eller befintliga byggnader.

Sedan domänstyrelsen anbefallts att efter vederbörandes hörande avgiva utlåtande i ärendet, överlämnade styrelsen med skrivelse den 29 augusti 1917 infordrade yttranden från vederbörande länsman samt domänintendenten och Kungl. Maj:ts befallningshavande i länet.

Länsmannen i orten har anfört bland annat följande. Vattenfallet Länsmannen. torde ej, om det fortfarande bleve delat, kunna med någon fördel utnyttjas för statens räkning, vadan skäl ej syntes föreligga att avstyrka bifall till ansökningen. Länsmannen ansåge sig dock höra hemställa, att vid upplåtandet fästes det villkor, att kronoegendomen Hjältorp samt ortsbefolkningen förbehölles rätt till viss i förhållande till kraftalstringen lämplig mängd kraft till självkostnads- eller mot annat på förhand lastställt lämpligt pris, en hemställan som syntes länsmannen så mycket mer beaktausvärd, som det borde vara för det allmänna synnerligen nödvändigt, att mer än ett intresse tillgodosåges vid utnyttjandet avinom orten befintliga kraftkällor.

Domänintendenten har framhållit, att på kronans sida av strömmen Domänhade förr funnits en kvarn, vilken nu av arrendatorn med domänsty- Sender,ten. relsens medgivande utbytts mot en såg, som dreves endast vid vårflöden. Kronans egendom hade sålunda ej kuunat till fullo utnyttja sin vattenrätt. Den vid arrendeuppskattning fastställda avgälden för vattenrätten, 350 kronor per år, torde nog få anses skälig i förhållande till boställets möjlighet att utnyttja vattnet. Nu hade arrendatorn så gott som slopat anläggningarna på kronans sida av fallet och tagit hela vattenkraften till sin fabrik. Härvid hade han dels kunnat utnyttja vattnet under hela året och dels kunnat utnyttja vattnet mycket bättre än med boställets primitiva anläggningar. Fördelen för firman Ving-

16 Kungl. Maj:ts befallning shavande.

Domänstyren *5/6 1917.

Vattenfalls-

styrelsen,

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.

qvist att få förvärva vattnet i dessa tider vore så stor, att köpeskillingen för vattenrätten enligt domänintendentens åsikt kunde höjas till 31,000 kronor. Ett av vatten byggnadsbyrån framställt förslag, att arrendatorn skulle äga rätt till avdrag å salupriset för skillnaden mellan förenämnda avgäld, 350 kronor, och 5 procents ränta å köpeskillingen under den del av arrendetiden, som kvarstode, kunde domänintendenten icke biträda, enär, om det för arrendatorn vore fördelaktigt, att från arrendet utbrötes en viss del, detta borde ske utan vederlag eller gottgörelse. Utöver det av domänintendenten föreslagna priset för vattenrätten borde ersättning utgå för den strandrätt, som toges i ansp:åk, och för den skada genom uppdämning eller flöden, som tillskyndades kmnaus egendom. Vid uttagande av strandrätt borde utmåh-t ej tagas så, att ett kronoegendomen tillhörigt synnerligen rikt och värdefullt grustag strax invid vattenfallet medtoges.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har förklarat sig ej hava något att erinra mot sökandens anhållan att få med äganderätt förvärva vattenfallet jämte erforderligt utmål och strandområde. Dock ansåge Kungl. Maj:ts befallningshavande i likhet med domänintendenten, att vid bestämmandet av köpeskillingen avseende icke uteslutande borde fästas vid en på rent tekniska beräkningar grundad värdering. Den av domänintendenten föreslagna köpeskillingen, 31,000 kronor, kunde icke anses för hög. Vad domänintendenten i övrigt anfört syntes jämväl värt att tagas i övervägande vid bestämmandet av villkoren för en eventuell upplåtelse.

Då biträde av tekniskt sakkunnig syntes erforderligt för bedömande av den av sökanden framlagda utredningen om vattenkraftens storlek och värde, gjorde domän styrelsen i skrivelse den 25 maj 1017 hemställan i sådant syfte. Därvid öveilämnade styrelsen från sökanden infordrad karta med beskrivning över det utmål, han önskade förvärva, utvisande att utmålet, vari det av domänintendenten omnämnda grustaget icke inginge, skulle hava en areal av 1.161 hektar, därav 0.801 hektar inrösningsjord och 0.360 hektar avrösningsjord.

Sedan därefter vattenfallsstyrelsen anbefallts att avgiva utlåtande i ärendet, har nämnda styrelse i utlåtande den 29 augusti 1917 anfört följande. Från vattenfallsstyrelsens sida funnes intet att erinra mot sökandens framställning, då den ifrågavarande fallsträckan icke hade sådan storlek eller sådant läge, att den borde förbehållas för något kronans

17 Kungl. Majds nåd. proposition Nr 376.

särskilda ändamål. Vid beräknande av det belopp, 20,000 kronor, vartill vattenkraften enligt aktiebolaget vattenbyggnadsbyråns värdering uppskattats, syntes vid jämförelse med andra av vattenfall-styrelsen verkställda uppskattningar någon invändning av betydelse visserligen ej vara att göra ur rent tekniska synpunkter. Emellertid hade fallvärdena under de sista åren avsevärt stigit i pris. Då vidare fallet efter dygnsreglering kunde utbyggas för ett avsevärt högre etfektbelopp än valtenbyggnadsbyran ifrågasatt, håle vattenfallsstyrelsen funnit det av nämnda byrå uppskattade värdet väl lågt; och syntes detsamma, jämväl med hänsyn till den störa efterfrågan på kraft i orten, eldigt styrelsens åsikt böra höjas till det av vederbörande domänintendent föreslagna och av Kungl. Majts befallningshavande förordade beloppet, 31,000 kronor, däri icke inräknat lösen för nödigt utmål och annan mark. Vattenbyggnadsbyråns förslag om eu eventuell minskning i köpeskillingen med hänsjm till det relativt låga arrende, som sökanden eljest, i händelse köp ej komme till stånd, haft att erlägga, kunde vattenfallsstyrelsen ej biträda. Vad beträffade den av domänintendenten gjorda hemställan, att för skada, som genom uppdämning komme att tillskyndas kronoegendomen, särskild ersättning borde utgå, syntes frågan därom icke böra bliva föremål för b handling vid prövning av förevarande ansökan, utan uppskattning av berörda skada i sinom tid ske genom syn i vederbörlig ordning. Under åberopande av vad sålunda anförts har vattenfallsstyrelsen hemställt, att den del av köpeskillingen, som skulle anses utgöra ersättning för berörda från staten förvärvade vattenrätt, icke måtte sättas till lägre belopp än 31,000 kronor.

Med anledning av domänstyrelsens förenämnda hemställan förordnades distrikt-chefen överstlöitnanten T. llelleberg att såsom tekniskt sakkunnig biträda domänstyrelsen i och för bestämmandet av storleken av värdet av ifrågavarande vattenkraft.

Distriktschefen Helleberg har i avgivet utlåtande anfört, bland annat, följande. Genom avtappningen från Frisjön, sådan den gemenligen sköttes, bleve vattentillgången vid Hjältorp tämligen oregelbunden. Därtill komme, enligt samstämmiga uppgifter från flera håll, att det vatten, som tappades från Frisjön på eftermiddagen, ej framkomma till H jältorp förrän på efternatten och sålunda på en för verksdriftcn mindre tjänlig tid. Överhuvudtaget måste dock Frisjöns reglering anses hava höjt värdet av Hjältorpsfallet. Mot vattenbyggnadsbvråns beräkning av fallets värde, vilken grundade sig på ett pris av 207 kronor för hästkraft i överensstämmelse med värderingen av kionans vattenkraft i Slottsån Bihang Hd riksdagens protokoll lg!8. 1 samt. 336 käft. (År 376.) 3

Distrikt schejen Heller belg.

Väg- och vatlenbyggnadsslyrelsen.

Domän-

styrelsen

eh ms.

18 Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 376.

vid Öresten, syntes intet vara att erinra, om förhållandena liknade dem, som rådde på orten år 1911. Hästkraften producerades icke billigare vid Hjältorp än vid Öresten på grund av den å förra platsen jämförelsevis ringa fallhöjden, 13.95 meter gentemot 41.36 meter. Från det härigenom för 120 hästkrafter erhållna värdet, 24,840 kronor, hade vattenbyggnadsbyrån sedan avdragit 4,840 kronor på grund av den starkt fluktuerande vattentillförseln vid Hjältorp. Huruvida detta belopp verkligen motsvarade det intrång, som obestridligen orsakades av nämnda förhållande, vore svårt att bedöma, då alla sifferuppgifter härom saknades. I alla händelser borde, såsom under ärendets behandling ifrågasatts, det föreslagna värdet, 20,000 kronor, höjas till ett belopp, som bättre motsvarade nu gällande priser å vattenkraft, vilka vore ansenligt högre än de, som gällde år 1911, även med hänsyn tagen till de jämväl ökade monteringskostnaderna. Säkerligen vore siffran 31,000 kronor icke för hög.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i utlåtande den 24 januari 1918 anfört, att styrelsen ej hade något att erinra mot det av olika myndigheter och tjänstemän som minimivärde å själva vattenkraften upptagna beloppet, 31,000 kronor. Emellertid borde tagas under övervägande, i vilken utsträckning kraft från fallet ifråga borde reserveras för jordbrukets i trakten behov. .Härutinnan hade av domänintendenten anförts, att i denna trakt funnes god tillgång på elektrisk kraft från många håll, vartör något villkor i sådan riktning icke torde behöva fästas vid försäljningen. Men då det onekligen vore av stort värde, särskilt sedan numera frågan om jordbrukets elektrifiering vore att anses som löst, att hava fri tillgång till för bostället Hjältorp erforderlig kraft, syntes det ytterst lämpligt, att vid ett definitivt avsöndrande av vattenkraften från bostället dock därav reserverades vad som kunde erfordras till boställets förseende med belysning och kraft för jordbruksändamål. Härför erfordrades icke mer än högst 20 hästkrafter, räknat på turbinaxeln. Denna maxiinieffekt motsvarades av en medeleffekt under 5 hästkrafter och spelade således för köparen mycket liten roll. Liknande villkor om fri rätt till viss kraftmängd hade vid riksdagen år 1903 godkänts beträffande försäljning av den kronoegendomen Vall tillhöriga andel i Prästforsen i Gavleån.

1 utlåtande den 8 februari 1918 har domänstyrelson, då ifrågavarande vattenkraft icke syntes kunna med fördel utnyttjas för något kronans ändamål, biträtt förslaget om vattenkraftens försäljning och

19 Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 376.

därvid föreslagit bland annat, att köpeskillingen ej borde få, i vad den belöpte på vattenkraften, däri icke inräknat lösen för utmålet, understiga 31,000 kronor, att den måtte bestämmas av tre gode män, utsedda i vanlig ordning, samt att köparen eller hans rättsinnehavare skulle vara skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla innehavaren av Hjältorps kronoegendom elektrisk kraft enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag.

Såsom framgår av den nu lämnade redogörelsen hava sanatliga i ärendet hörda myndigheter tillstyrkt försäljning av ifrågavarande vattenkraft. Jag anser mig också kunna tillstyrka sådan försäljning på av domänstyrelsen föreslagna villkor och hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den till förra militiebostället 6/8 mantal Hjältorp nr 1 Västergården i Frissla socken av Ålvsborgs län hörande vattenkraften i Hjältorps ström jämte det å handlingarna bifogad karta utmärkta utmål om 1.16 i hektar må till Ignar Andén försäljas mot en köpeskilling, som skall utgå efter ty i gällande lag om expropriation är föreskrivet och till beloppet på Andéns bekostnad bestämmas av tre gode män, av vilka Kungl. Maj ds befallningshavande och Andén vardera utse en och domaren i orten den tredje, dock att köpeskillingen för vattenkraften, däri icke inräknat lösen för utmålet, icke må bestämmas till lägre belopp än 31^000 kronor, . samt under villkor i övrigt:

att köpeskillingen erlägges kontant vid tillträdet till Kungl. Maj ds befallningshavande i länet;

att områdets innneliavare skall vara skyldig att, där så påfördras, i gränsen mellan utmålet och kronans mark uppsätta och för framtiden underhålla lämpligt stängsel;

att köparen eller hans rättsinnehavare skola vara skyldiga att vid kraftstation i Hjältorps ström kostnadsfritt tillhandahålla innehavaren av förenämnda hemman elektrisk kraft till belopp, motsvarande 20 hästkrafter på turbinaxel, till säkerhet varför inteckning skall lämnas i den försålda fastigheten; samt

att köparen ensam skall vidkännas de med områdets avskiljande och lagfart å länget lörenade kostnader.

Departe-

mentschefen.

20 Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr. 376.

6:o.

[6.] Kronoegendomen s/4 mantal Regumatorp nr 2 Millomgården i Sjo-

nrTTÅuom. Sersfads sockety av Skaraborgs län är utarrenderad till den 14 mars gård n i 1020 mot ett ärligt arrende av 630 kronor. Egendomen, som är be- Staraborg, lagen 8 kilometer från Skövde stad och 2 kilometer från Skultorps järnvägsstation, har sitt område fördelat i fyra skiften: hemskiftet, det s. k. ntskiftet och de på respektive 3 och 4 kilometers avstånd från hemskiftet belägna ängsskiftet och skogsskiftet. Egendomen innehåller en sammanlagd areal av 53.3 5 2 hektar, därav 26 67 7 hektar åker och tomter, 1 950 hektar ängsmark, 22.395 hektar avrösningsjord och 2.330 hektar impediment. I denna areal ingår viss mark, sura upplåtits till västra stambanan.

Å egendomen finnas två kalkbrott, båda belägna å utskiftet nära Skultorps järnvägsstation.

Uppskattningsmänuen hava under hänvisning till en av extra lantmätaren E. O. Jansson år 1917 över egendomen upprättad karta föreslagit, att egendomen med undantag av skogsskiftet måtte försäljas och därvid styckas i följande lotter:

litt. a, omfattande å kartan ägofigurerna nr 19—21 och av 22, med en areal av 1.8 2 8 hektar, nästan uteslutande avrösningsjord, samt saluvärderad till 3,900 kronor, därav 2,250 kronor för ett å 'lotten beläget kalkbrott;

litt. b, omfattande å kartan ägnfigurerna nr av 22 och 23, med en areal av 1.035 hektar avrösningsjord och saluvärderad till 1,075 kronor;

litt. c, omfattande å kartan ägoftyurerna nr 70 och 71, med eu areal av 0.5oo hektar, varav 0.45 2 hektar åker, och saluvärderad till 400 kronor;

litt. e, omfattande å kartan ägofigurerna nr 25—69, med en areal av 15.7 50 hektar samt saluvärderad till 32,000 kronor, därav 25,000 kronor för ett å lotten beläget kalkbrott. Å lotten finnes en lägenhet, omfattande å kartan ägofigurerna 25—27 och bebyggd med eu stuga, tillhörig nuvarande innehavarinnan änkan Albertina Wennergren, för vilken förbehåll borde göras om rätt att under hennes återstående livstid få mot utgörande av en årlig avgäld av 15 kronor bruka och bebo lägenheten;

ängsskiftet, omfattande å kartan ägofiguren nr 108, med en areal av 1.2 70 hektar äng och odlingsmark och saluvärderad till 650 kronor; samt

hemskiftet, omfattande å kartan ägofigurerna nr 1—15, 18 och 74

21 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.

— 96, med en areal av 20.7 7 2 hektar samt saluvärderad till 29,000 kronor, därav 14,000 kronor för kalkberg, som finnas å detta skifte.

Lotten litt. c hava uppskattningsmännen ansett böra hembjudas Karl Fredrik Andersson, Mauedal, Skal torp, vilken arrenderat området sedan 10 år och äger en lägenhet därintill. Övriga lotter borde försäljas å offentlig auktion.

Skogsskiftet borde såsom kronopark bibehållas i kronans ägo.

Kungl. Maj:ts befallningshavande, överjägmästaren i västra distriktet samt domänstyrelsen hava tillstyrkt bifall till uppskattningsmännens förslag.

Aven jag instämmer i samma förslag och hemställer sålunda, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att ägolotten litt. c må från kronoegendomen 7* mantal Regumatorp nr 2 Millomgården i Sjogerstads socken av Skaraborgs län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar samt hembjudas ägolott£ns nuvarande brukare Karl Fredrik Andersson ;

dels ock att egendomens hemskifte samt ägolotterna litt a, b och e ävensom ängsskiftet må vart för sig med ovan angivet område försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor samt, vad ägolotten litt. e beträffar, med förbehåll om rätt för änkan Albertina Wennergren att under sin återstående livstid mot en årlig av gäld av 15 kronor bebo och bruka den av henne innehavda lägenheten å denna lott.

7:o.

Kronoegendomen Vä mantal Näs nr 2 Hustru Britasgården och Vä mantal Näs nr 3 Herr Persgården i Eggby socken av Skaraborgs län var utarrenderad till den 14 mars 1915 mot ett årligt arrende av 1,000 kronor. Egendomen, som är belägen 15 kilometer från Skara och 7 kilometer från Axvails järnvägsstation,, innehåller enligt uppgift av uppskattningsmännen och domänstyrelsen en areal av 103.931 hektar, därav O.tio hektar tomt och trädgård, 37.857 hektar åker, 2.987 hektar äng, 10.725 hektar hagmark, 51.9 10 hektar skogsmark och 0.042 hektar impediment.

[7-]

Näs nr 2 Hustru Brit asgården och Näs nr 3 He r Persgården i Skaraborqs län.

22 Kungl. Majds nåd. proposition Nr 376.

I avvaktan på beslut om egendomens disposition har den utarrenderats för ett år i sänder till den 14 mars 1918 mot ett årligt arrende av 1,000 kronor. Domän styrelsen har numera föranstaltat om egendomens skötsel och vård för tiden till den 14 mars 1919.

A egendomen finnas följande lägenheter, nämligen Stora Klinten, Hermansdal, Falgrenstorp och Lilla Klinten. Falgrenstorp och Hermansdal äro försedda med nuvarande innehavarna tillhöriga byggnader.

Vid år 1912 hållen uppskattnings förrättning föreslogo uppskattningsmännen under hänvisning till en av förste lantmätaren G. A. Borgstedt år 1892 upprättad karta över egendomen, att Stora Klinten, Hermansdal och Falgrenstorp måtte försäljas, varemot Lilla Klinten såsom belägen å skogsmarken enligt deras mening borde behållas i kronans ägo.

Kungl. Maj:ts befallningskavande i länet hade icke något att erinra mot förslaget.

Sedan vidlyftiga undersökningar skett angående rätta ägoinnehavet till lägenheten Falgrenstorp, hava rågångarna kring denna lägenhet numera blivit vederbörligen bestämda. Det har därvid befunnits, att till Rilgrenstorp hörde avsevärt mindre areal än vad torpet tidigare ansetts innehålla. På grund härav hava uppskattningsmännen under år 1917 under hänvisning till en av e. lantmätaren E. O. Jansson år 1917 upprättad karta över lägenheten förrättat ny saluvärdering å densamma.

Beträffande Stora Klinten och Hermansdal har eu jämkning i de förut föreslagna saluvärdena ansetts böra äga rum, då så lång tid förflutit, sedan saluvärderingen å dessa lägenheter förrättats. Sådan jämkning har under innevarande år verkställts av domänintendenten i länet.

De till försäljning föreslagna lägenheterna hava med nedannämnda arealer numera åsatts följande saluvärden:

Vid försäljningen av Falgrenstorp har stamhemmanet ansetts böra förbehållas rätt till väg över lägenheten.

Domänstyrelsen bär biträtt förslaget om försäljning av ifrågavarande tre lägenheter.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376. 23 •

Jag biträder även detta förslag och hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheterna Stora Klinten, Hermansdal och Falgrenstorp må var för sig med ovan angivet område från kronoegendomen Va mantal Näs nr 2 Hustru Britasgården och Va mantal Näs nr 3 Herr Persgården i Eggby socken av Skaraborgs län upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med förbehåll om rätt för innehavare av stamhemmanet till fri väg över lägenheten Falgrenstorp.

8:o.

Kronoegendomen 1 mantal Skålltorp nr 1 och 1 mantal Hallabo nr 2 i Skärvs socken av Skaraborgs län har varit utarrenderad till den 14 mars 1918 mot ett årligt arrende av 2,690 kronor. Egendomen är belägen 10 kilometer från Skara och 2 kilometer från Axvalls järnvägsstation. Den innehåller eu sammanlagd areal av 414.910 hektar, därav 142.432 hektar tomt och åker, 24.896 hektar äng och odlingsjord,

242.4 8 9 hektar avrösningsjord samt 5.0 9 3 hektar impediment.

Av berörda areal är ett område om 16.57 3 hektar av Hallabo jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 3 juli 1916 upplåtet till Skaraborgs läns landsting att av landstinget disponeras för länets å egendomen Stora Ekeberg uppförda tuberkulossjukvårdsanstalt, så länge området användes för ifrågavarande ändamål. Området motsvarar å eu av extra lantmätaren E. O. Janson åren 1914—1916 över alla ägorna till egendomen upprättad karta ägofigurerna nr 184, 207—209, av 210, 211 och 212.

Domänstyrelsen har träffat avtal om egendomens skötsel och vård till den 14 mars 1919.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, dels beträffande hemmanet Hallabo, att detsamma, med undantag av ovannämnda, för sanatorieändamål upplåtna område, som skulle genom avsöndring bibehållas i kronans ägo, måtte försäljas med de ägor, som å kartan omfatta ägofigurerna nr 210 a samt 213—406 med en areal av 42.502 hektar, därav

39.4 7 0 hektar åker, 1.60 5 hektar äng och odlingsmark, 0.820 hektar avrösningsjord samt 0.60 7 hektar impediment, dels ock att följande lägenheter måtte från hela arrendeegendomen upplåtas, nämligen: torpet Kockatorp, omfattande ägofigurerna 185—205 med en areal av 8.410

[8-1 . Skålltorp nr 1 och Hallabo nr 2 i Skaraborgs län.

.24

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.

hektar, torpet Lilla Ekeberg, omfattande ägofigurerna 110—183 med eu areal av 14.33 0 hektar samt torpet Storskogen, omfattande ägofigurerna 92—103 med en areal av 7.3 7 3 hektar.

De till försäljning föreslagna områdena hava saluvärderats, Iiallabo till 27,000 kronor, därav för växande skog 833 kronor 97 öre Kockatorp till 5,050 kronor, därav för växande skot; 6 kronor, Lilla Ekeberg till 7,375 kronor, därav för växande skog 1,402 kronor 58 öre samt Storskogen till 5,000 kronor, därav för växande skog 3,633 kronor 69 öre.

Av en av förste lantmätaren i länet verkställd utredning inhämtas, att det enligt lantmätarens förmenande syntes framgå, att arrendeegendomen i sin helhet visserligen vore till sina gränser fullt bestämd, men att de båda egendomarna Skålltorp och Hallabo ej hävdat var för sig särskilda ägor och att sålunda de å ovanberörda karta befintliga ägorna torde vara gemensamma för båda egendomarna. Något hinder för de ifrågasatta upplåtelserna syntes dock lantmätaren icke föreligga, varvid likväl lägenheterna borde avsöndras fiån såväl Skålltorp nr 1 som Hallabo nr 2.

Kungl. Maj:ts befallningshavande har anslutit sig till uppsknttniugsmänuens förslag om försäljning av de tre torpen Kock atorp, Lilla Ekeberg och Storskogen, varemot förslaget i vad det rörde försäljning av hemmanet Hallabo med ovannämnda areal ej av Kungl. I\laj:ts befallningshavande biträtts, utan har Kungl. Maj:ts befallningshavande ansett, att detsamma borde utarrenderas såsom eu lott för sig.

Överjägmästaren i västra distriktet har ej haft någon invändning att göra mot uppskattningsmännens förslag till försäljning av områden från egendomen.

Domänstyrelsen har instämt i uppskattningsmännens förslag.

Därefter har domänstyrelsen med tillstyrkan överlämnat särskilda av Gustaf Nordqvist i uppgiven egenskap av ägare till den angränsande egendomen Vw mantal Bråneke gjorda ansökningar att fä inköpa tre små områden, som genom järnvägen Skara—Timmersdala äro avskurna från kronoegendomens övriga ägor. Dessa områden, vilka å Jansons karta betecknats med nr 705, 706 och 706 a, innehålla tillhopa en areal av 0.3 4 2 hektar och hava saluvärderats till 120 kronor.

Jag biträder domänstyrelsens förslag. Sistnämnda tre små områden böra säljas utan byggnadsskyldighet. Jag hemställer förty, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att det i kronoegendomen 1 mantal Skålltorp nr 1 och 1 mantal Hallabo nr 2 i Skärvs socken

25 Kungl. Majds nåd. proposition Nr 376.

av Skaraborgs län ingående hemmanet Hallabo nr 2 må med ovan angivet område å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1*74 stadgade villkor;

'dels att torplägenheterna Kockatorp, Lilla Ekeberg och Storskogen må var för sig med ovan angivet område från samma egendom upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

dels ock att ovannämnda tre områden om tillhopa 0.34 2 hektar må från samma egendom upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt för Gustaf Nordqvist i Bråneke att erhålla hembud å desamma.

9:o.

Den 28 september 1913 beslöt Kungl. Maj:t, att på vissa villkor skulle för kronans räkning inköpas det skogskomplex i Kopparbergs län, som nu bildar kronoparken Garpenherg. Vissa i utkanten av denna skogsegendom, huvudsakligen å dess södra del utmed järnvägen Fors —Garpenberg belägna områden, som till övervägande del utgöras av inägor, har domän styrelsen nu ansett böra avyttras, då deras skötsel såsom jordbruk verkade tyngande å förvaltningen av egendomen i övrigt och då de för hushållningen av egendomen ur skoglig synpunkt icke syntes vara behövliga. Sedan domänstyrelsen givit vederbörande över jägmästare i uppdrag att låta upprätta kartor med beskrivningar över hemman eller delar av hemman under Garpenbergs kronopark, vilka ansåges böra avyttras, har överjägmästaren till styrelsen med yttrande jämte förslag till försäljning överlämnat fyra av skogstaxatorn Sam Tisell år 19IG upprättade kartor med beskrivningar över vissa områden av kronoparken. Därefter tiar domänintendenten i Västmanlands län B. R. Wolffram på framställning av styrelsen, efter förordnande av Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län, jämte uppskattningsmän och med biträde av biträdande jägmästaren i Garpenbergs revirdel under åren 1916 och 1917 verkställt saluvärdering av förenämnda områden.

I protokollet för förrättningen har domänintendenten uppdelat de till försäljning avsedda områdena i 17 lotter, betecknade med romerska siffror 1—XVII, vilka lotter betecknats å de av Tisell uppgjorda kartorna med röda romerska siffror och begränsningslinjer.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 336 höft. (Nr 376.)

[9.]

Garpenbergs kronopark i Kopparbergs län.

26 Kungl. Maj ds nåd. 'proposition Nr 376.

Härefter liar, pa anmodan av domänstyrelsen, lantmäteristyrelsen i skrivelse den 7 december 1917 utlåtit sig rörande det sätt, varpå de till försäljning ifrågasatta områdena borde avskiljas från respektive stamfastigheter, och därvid överlämnat utdrag dels av en år 1856 av Hjalmar Bellander upprättad karta över hemmanet Persbo, dels av en år 1802 av G. P. Wicander upprättad karta över Hans Jönssons mantals ägor och skog i Yttersbennings by, dels ock av en av Olof Ramström år 1806 upprättad karta över Mats Ers hemmans ägor i Yttersbenuing. A dessa tre kartor äro omförmälda försäljningslotter utmärkta med gröna romerska siffror och begränsningslinjer.

Kungl. Maj:ts befallningshavande i Kopparbergs län har i utlåtande den SO januari 1918 förmält sig icke hava något att erinra mot försäljning till föreslagna pris av ägolotterna i fråga.

I skrivelse den 25 februari 1618 har domänstyrelsen underställt denna försäljningsfråga Kungl. Maj:ts prövning och därvid anmält, att styrelsen förordnat om skötsel till den 14 mars 1919 av de lotter, som styrelsen förordade till försäljning. Styrelsen har beträffande domänintendentens och uppskattningsmännens förslag till försäljning erinrat, att den så kallade Asgarnsmyren, som eventuellt föreslagits böra tilldelas deri med nr V betecknade lotten, sjmtes böra bibehållas i kronans ägo, då den för kronan i eu framtid syntes komma att bliva av värde; att med försäljning av lotten nr XV tillsvidare syntes böra anstå, då fråga uppstått om densammas uppdelande i ett antal mindre styckningslotter, varigenom en för kronan förmånligare disposition därav än den nu föreslagna avyttringen syntes kunna komma till stånd; samt att de i s.-duvärderingsprotokollet angivna värdena å inom lotterna befintlig skog borde höjas i någon mån med hänsyn till det stegrade virkesvardet. I övrigt har styrelsen anslutit sig till de förslag rörande de ifrågasatta försäljningarna, som avgivits av domänintendenten jämte uppskattningsmännen och biträdande jägmästaren. Styrelsen har tillika meddelat närmare uppgifter rörande de sålunda av styrelsen till försäljning föreslagna 16 lotterna, vilka med nedan angivna arealer blivit med iakttagande av nyssnämnda höjning i skogsvärdena åsätta följande saluvärden.

Nummer och litt.

I. av Persbo .........................................................

H. öster om järnvägen från Garpenberg, av Persbo

III. väster b » » » » »

IV. av Persbo och Yttersbenning ..............................

V. » » b b

27 Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.

Av dessa lotter hava de med nr I, IV och V betecknade av domänintendenten och uppskattningsmännen alternativt, såsom förmånligare för kronan, föreslagits böra försäljas såsom en lott. Sammanförandet borde åstadkomma ett högre realisationsvärde å lotterna genom att ett tilläggsvärde av 5,000 kionor å byggnaderna därvid borde kunna bei'äknas, så att lotternas sammanlagda väi-de bleve 50,555 kronor. Deras sammanlagda areal utgör 102.130 hektar med ett uppskattat saluvärde av 45,555 kronor. Kungl. Maj:ts befallningshavande och domänstyrelsen hava biträtt detta förslag.

Domänstyrelsen har vidare föreslagit, att lotterna nr II, III, VI, VII, VIII, IX, X, XI och XII måtte upplåtas såsom egnahemslägenheter och övriga lotter säljas å auktion. Lotterna nr VI, VII, VIII, IX, X och XI äro försedda med bostadsbyggnader, tillhöiäga vederbörande inneha vai'e av lotterna.

Enligt domänstyrelsens på lantmäteristyrelsens utredning grundade förslag skulle lotternas avskiljande ske i vissa fall genom ägostyckning och i andra fall genom joixlavsöndring.

I likhet med domänstyrelsen anser jag försäljning böra ske av de av styrelsen därtill förordade 16 lotter med de av styrelsen för dessa lotter föroi'dade områden. Jag kan däremot icke biträda uppskattningsmännens och myndigheternas uppfattning rörande lämpligheten av lotternas nr I, IV och V sammanslagning till eu försäljningslott utan anser en försäljning av dessa tre lotter var för sig stå i bättre överensstämmelse med de principer, som böra ligga till grund för försäljning av mark från kronoegendomar. 1 avseende å försäljningssättet instämmer

Departe-

mentschefen.

28 Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 376.

jag med domän styrelsen, dock med den ändring, att jag anser jämväl ägolotterna IV, V, XIII, XIV och XVI böra säljas såsom egnahemslägenheter.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan nedannämnda ägolotter blivit avskilda från kronoparken Garpenberg i Kopparbergs län,

dels ägolotterna nr I och XVII må var för sig med av domänstyrelsen föreslaget område å offentlig auktion försäljas till deri högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;

dels ock ägolotterna nr II, III, IV, V, VI, VII, VIII, IX, X, XI, XII, XIII, XIV och XVI, må var för sig med av domänstyrelsen föreslaget område upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen hemställt uti de under l:o—9:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Maj:t Konungen behagade härtill lämna bifall samt förordnade, att proposition i dessa ämnen skulle med den lydelse, bil. . . . till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

J. Poss.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1918.