angående reglering av löneförhållanden m. m. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 435.

1 Nr 435.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående reglering av löneförhållanden m. m. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare; given Stockholms slott den 3 maj 1918.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels

A) godkänna följande tillägg till avlöningsstaterna för nedannämnda verk och institutioner:

under andra huvudtiteln:

justitiedepartementet:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

2 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

högsta domstolen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

nedre j ustitierevisionen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

3 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

Svea hovrätt:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

7 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

Göta hovrätt:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435. 3

3 vaktmästare (A-grupp):

lön..................kronor 600

tjänstgöringspenningar.......... » 600 1,200

hovrätten över Skåne och Blekinge:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 dito (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

fångvårdsstyrelsen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. t 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 dito (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

summa kronor 12,500

kronor 200

100 300

» 100 300 1,000

500 1,500

under tredje huvudtiteln: utrikesdepartementet:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

5 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

4 Kung!.. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

1 portvakt (A-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

under fjärde huvudtiteln:

1 an tf örsvarsdepartementet:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

1 dito å kommandoexpeditionen (C-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

1 vaktmästare (A-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

1 dito (A-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

arméförvaltningen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

1 vaktmästare (A-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

5 dito (A-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar . .......

generalstaben:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

1 vaktmästare (A-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

2 dito (A-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

Kungl. Majds nåd. proposition nr 435.

artilleristaben:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön..................

tjänstgöringspenningar..........

krigshögskolan:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön..................

tjänstgöringspenningar..........

1 vaktmästare (A-grupp):

lön..................

tjänstgöringspenningar..........

artilleri- och ingenjörhögskolan:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön..................

tjänstgöringspenningar..........

1 vaktmästare (A-grupp):

lön..................

tjänstgöringspenningar..........

intendenturstaben (generalintendentens expedition): 1 vaktmästare (A-grupp):

lön..................

tjänstgöringspenningar..........

under femte huvudtiteln: sj öf örsvarsdepartementet:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön..................

tjänstgöringspenningar..........

1 dito, å kommandoexpeditionen, med skyldighet att bestrida uppassning i departementet jämväl utom kommandoexpeditionen (Cgrupp):

lön..................

tjänstgöringspenningar..........

1 vaktmästare (A-grupp):

lön..................

tjänstgöringspenningar..........

kronor 200

200 400

200 400

200 400

200 400

200 400

* 200 4QQ

summa kronor 8,000

kronor 200

100 300

100 300

100 300

6 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

marinförvaitn ingen;

1 förste vaktmästare (C-grupp):

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

sjökarteverket:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

lotsstyrelsen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

under sjätte huvudtiteln:

civildepartementet:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

1 vaktmästare (A-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

4 dito (A-grupp):

lön . . ..............

tjänstgöringspenningar........

för tjänstgöring såsom statsrådsvaktmästare: 1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

1 dito (C-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

regeringsrätten:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

8 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435~

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

överståthållar ämbetets kansli:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

länsstyrelsen i Stockholms län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

länsstyrelsen i Uppsala län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

länsstyrelsen i Södermanlands län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

länsstyrelsen i Östergötlands län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 dito (A-grupp):

lön..........

tjänstgöringspenningar . .

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

länsstyrelsen i Jönköpings län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

1 dito (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

länsstyrelsen i Kronobergs län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

1 dito (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

länsstyrelsen i Kalmar län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

1 dito (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

länsstyrelsen i Gottlands län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

1 dito (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

länsstyrelsen i Blekinge län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

1 dito (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

Bihang till riksdagens protokoll 1918.

kronor 200

»

>,

>;

»

>

»

»

y

>

>

x

X

»

>.

1 sand. 394 käft.

200 400

200 400

200 400

200 400

200 400

200 400

200 400

200 400

200 400

__200 400

(AV 435.) 2

10 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

länsstyrelsen i Kristianstads län: 1 vaktmästare (A-grupp):

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435. 11

länsstyrelse!! i Skaraborgs län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön..................kronor 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 dito (A-grupp):

lön....... » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

länsstyrelsen i Värmlands län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön . . ................ » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 dito (A-grupp):

lön.................. >; 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

länsstyrelsen i Örebro län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 dito (A-grupp):

ön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... >: 200 400

länsstyrelsen i Västmanlands län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. > 200

tjänstgöringspenningar.......... » ' 200 400

1 dito (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... s 200 400

länsstyrelsen i Kopparbergs län:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... % 200 400

1 dito (A-grupp):

lön.................. >; 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

12 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

länsstyrelsen i Gävleborgs län: 1 vaktmästare (A-grupp):

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435. lo

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön..................kronor 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 vaktmästare (A-grupp);

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 dito (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

medicinalstyrelsen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 dito (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

statens bakteriologiska laboratorium:

1 vaktmästare och preparator (D-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 150 550

1 stallförman (B-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 vaktmästare (B-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 250 650

statens rättskemiska laboratorium:

1 vaktmästare (B-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... 250 050

riksförsäkringsanstalten:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

14 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

2 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . . försäkringsrådet:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . . socialstyrelsen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . . pensionsstyrelsen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

3 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

försäkringsinspektionen:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

under sjunde huvudtiteln: finansdepartementet:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

kronor 200

100 3Q0

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

2 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . . kammarkollegium:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

3 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . . . statskontoret:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar . . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar . . . .

5 dito (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar . . . . mynt- och justeringsverket:

1 vaktmästare (C-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar . . . .

ortstillägg.........

kammarrätten:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar . . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar . . . .

16 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

3 vaktmästare (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar . . . .

statistiska centralbyrån:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

byggnadsstyrelsen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön.........'

tjänstgöringspenningar . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

patent- och registreringsverket:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

3 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

generaltullstyrelsen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

1 vaktmästare (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

6 dito (A-grupp):

lön...........

tjänstgöringspenningar . . .

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

kontrollstyrelsen:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön..................kronor 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

summa kronor 15,750

under åttonde huvudtiteln:

ecklesiastikdepartementet:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

18 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

landsarkivet i Lund:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar .... landsarkivet i Göteborg:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar .... arkivdepån i Visby:

1 vaktmästare:

lön............

tjänstgöringspenningar .... kung], biblioteket:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

1 vaktmästare (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

3 dito (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

nationalmuseet:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

1 dito (C-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

1 dito, tillika portvakt (C-grupp):

lön . . •.........

tjänstgöringspenningar ....

1 vaktmästare (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

7 dito (A-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

1 vaktmästare, tillika gårdskarl (A-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

naturhistoriska riksmuseet:

1 preparator (D-grupp):

lön.....•..........

tjänstgöringspenningar........

3 preparatorer (D-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

1 vaktmästare (A-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

3 dito (A-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

1 dito, tillika portvakt (A-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

1 dito, tillika trädgårdsmästare (A-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

1 maskinist (D-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

I vaktmästare (C-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

1 dito (C-grupp):

lön................

tjänstgöringspenningar........

20 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

akademien för de fria konsterna:

1 förste vaktmästare:

lön..................kronor 125

tjänstgöringspenningar.......... » 200 325

1 andre vaktmästare:

lön.................. * i 25

tjänstgöringspenningar.......... » 200 325

1 portvakt:

lön.................. » 125

tjänstgöringspenningar........... » 200 325

musikaliska akademien:

1 eldare (= förste vaktmästare) (C-grupp):

lön................. * 200

tjänstgöringspenningar.......... 200 400

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 40O

1 portvakt:

lön.................. * 200

tjänstgöringspenningar......... » 200 400

Uppsala universitet: biblioteket:

1 maskinist (D-grupp):

lön.................. * -100

tjänstgöringspenningar.......... 150 550

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön.................. » 300

tjänstgöringspenningar.......... >' 100 400

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. *• 200

tjänstgöringspenningar.......... 200 400

2 dito (A-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar........... » 400 800

anatomiska institutionen:

1 preparator (D-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar......... » 150 550

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

1 vaktmästare (B-grupp):

22 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

1 vaktmästare (B-grupp):

lön..................kronor 400

tjänstgöringspenningar.......... » _ 300 700

astronomiska institutionen:

1 vaktmästare (B-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » _300 700

meteorologiska institutionen:

1 vaktmästare (B-grupp):

lön.................. * 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300 700

botaniska institutionen:

1 underträdgårdsmästare (B-grupp):

lön.................. » 300

tjänstgöringspenningar.......... » 200 500

. 1 dito (B-grupp):

lön.................. » 300

tjänstgöringspenningar ........... » 200 500

1 trädgårdsmedhjälpare (A-grupp):

lön.................. » 250

tjänstgöringspenningar.......... » 200 450

1 dito (A-grupp):

lön...... s 250

tjänstgöringspenningar.......... » 200 450

1 vaktmästare (B-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300 700

zoologiska institutionen:

1 vaktmästare (B-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300 700

1 dito (B-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300 700

gymnastikinrättningen:

1 vaktmästare, tillika eldare (B-grupp):

lön.................. » 200

:\ tjänstgöringspenningar.......... » 50 250

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

kansliet:

1 vaktmästare (C-grupp):

lön.................

tjänstgöringspenningar.........

1 faknltetsvaktmästare (C-grupp):

lön.................

tjänstgöringspenningar.........

1 portvakt (A-grupp):

lön.................

tjänstgöringspenningar.........

drätselverket:

1 maskinist vid universitetsbyggnaden (D-grupp):

lön.................

tjänstgöringspenningar.........

1 ränteri- och kontorsvaktmästare (C-grupp):

lön.................

tjänstgöringspenningar.........

Lunds universitet: biblioteket:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................

tjänstgöringspenningar.........

2 dito (A-grupp):

lön.................

tjänstgöringspenningar.........

anatomisk-histologiska institutionen:

1 preparator (D-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

1 vaktmästare (B-grupp):

lön............

tjänstgöringspenningar ....

fysiologiska institutionen:

1 vaktmästare (B-grupp):

lön.........

tjänstgöringspenningar .

u

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

medicinsk-kemiska institutionen:

1 vaktmästare (B-grupp):

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435. 25

zoologiska institutionen:

1 vaktmästare (B-grupp):

lön..................kronor 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300 700

1 dito (B-grupp):

• lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300 7 00

historiska museet samt mynt- och medalj kabinettet:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

gamla bibliotekshuset:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... * 200 400

kansliet:

1 vaktmästare (kursor) (C-grupp):

lön.................. » 300

tjänstgöringspenningar.......... » 100 400

räntekammaren:

1 universitetsvaktmästare (C-grupp):

lön.................. » 300

tjänstgöringspenningar.......... » 100 400

1 eldare, tillika trädgårdsdräng (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 portvakt vid universitetshuset:

lön.................. * 200

tjänstgöringspenningar.......... » 100 300

karolinska mediko-kirurgiska institutet: l preparator (D-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 150 550

1 maskinist och eldare (D-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 150 550

Bihang till riksdagens protokoll 1318. I saml. 394 hä/t. (Nr 435.) 4

26 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

1 vaktmästare (B-grupp):

lön..................kronor 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300

8 dito (B-grupp):

lön.................. * 3,200

tjänstgöringspenningar.......... » 2,400

tandläkarinstitutet:

1 vaktmästare (B-grupp):

lön.................. 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300

farmaceutiska institutet:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön.................. 200

tjänstgöringspenningar.......... » _ 200

1 vaktmästare, tillika maskinist och eldare (B-grupp):

lön........ » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300

läroverksöverstyrelsen:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. * 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200

skolöverstyrelsen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön.................. > 200

tjänstgöringspenningar.......... »4c 200

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... > _ 200

tekniska högskolan:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200

5,000*

Kung . Maj:ts nåd. proposition nr 435.

1 verkmästare (D-grupp):

lön..................kronor

1 maskinist (B-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 50

1 laboratorievaktmästare (-tjänare) (B-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... 5» 300

9 dito (dito) (B-grupp):

lön.................. » 3,600

tjänstgöringspenningar.......... » 2,700

1 reparatör (B-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300

Chalmers tekniska institut:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200

1 vaktmästare (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200

1 dito vid fysiska institutionen (B-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300

1 dito vid elektrotekniska laboratori et (B-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300

1 dito vid kemiska laboratoriet (B-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300

1 dito vid maskin laboratoriet (B-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300

1 maskinist (D-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 150

6,300

28 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

1 gårdskarl:

lön..................kronor 200

tjänstgöringspenningar.......... » 100 300

summa kronor 74,325

under nionde huvudtiteln:

j ordbruksdepartementet:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

30 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

lantmäteristyr elsen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435. 31

1 vaktmästare vid ekonomiska avdelningen (C-grupp):

lön..................kronor 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

I fodermarsk vid kirurgi ska avdelningen (Bgrupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 dito vid medicinska avdelningen, tillika hundskötare (B-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 sjukvårdare vid kirurgiska avdelningen (Bgrupp):

lön..... » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 ladugårdsförman (B-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar......... . » 200 400

1 maskinist (B-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

1 vaktmästare vid kemiska avdelningen (Bgrupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar-......... » 300 790

I dito vid patologisk-anatomiska .avdelningen (B-grupp):

lön.................. » 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300 700

1 port- och telefonvakt (A-grupp):

lön.................. » 200

tjänstgöringspenningar.......... 200 490

statens veterinärbakteriologiska anstalt:

1 vaktmästare och preparator (vaktmästare)

(D-grupp):

lön.................. 400

tjänstgöringspenningar.......... » 300 799

summa kronor 18,250

02 Kungl. Maj:U nåd. proposition nr 435.

under tionde huvudtiteln:

folkskollärarnas pensionsinrättning:

1 vaktmästare (A-grupp):

lön..................kronor 200

tjänstgöringspenningar.......... » 200 400

flottans pensionskassa (i Karlskrona):

1 vaktmästare (inberäknat ersättning för eldning och tillsyn av värmeledning) (A-grupp):

lön.................. * 200

t.iänstgöringspenningar.......... » 200_400

summa kronor 800

statens affärsverksamhet:

domänstyrelsen:

1 förste vaktmästare (C-grupp):

1 Anmärkningar :

1) Beträffande ålder stillägg skall för här ovan upptagna befattningshavare i stället för hittillsvarande bestämmelser gälla, att lönen kan höjas:

a) för befattningshavare, tillhörande grupperna A och B, samt vaktmästaren vid arkivdepån i Visby, andre vaktmästaren och portvakten vid akademien för de fria konsterna, portvakten vid musikaliska akademien, portvakten vid universitetshuset i Lund ävensom gårdskarlen vid Chalmers tekniska institut med 100 kronor efter 5 år, med ytterligare 100 kronor efter 10 år och med än ytterligare 100 kronor efter 15 år; samt

b) för befattningshavare, tillhörande grupperna C och D, ävensom förste vaktmästaren vid akademien för de fria konsterna med 150 kronor efter 5 år och med ytterligare 150 kronor efter 10 år.

2) Därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och lyse, anvisas åt någon av ifragavaaande befattningshavare i Stockholm samt Östersund, Umeå och Luleå, som icke

33 Kungl. Maj:ts nåd. proposition n:r 435.

enligt stat åtnjuter fria sådana förmåner, skall av lönen avstås för bostad med bränsle, av befattningshavare i Stockholm 300 kronor och av befattningshavare i Östersund, Umeå och Luleå 225 kronor för år samt för lyse av samtliga nämnda befattningshavare 25 kronor om året. Av befattningshavare å annan ort skall under enahanda förutsättning för berörda förmåner avstås av lönen respektive 150 och 25 kronor för år. I de fall, då befattningshavare åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum.

Därest åt vaktmästare eller med sådan jämförlig befattningshavare mot avdrag å avlöning enligt stat anvisas bostad i samband med ämbetslokalen, skall bostaden av honom bebos, med skyldighet för honom att å tider, då arbete i ämbetslokalen ej pågår, hava tillsyn över lokalen samt att, i den mån det ej åligger honom att själv verkställa eldning, städning och rengöring däri, övervaka, att dessa bestyr verkställas i behörig ordning och med iakttagande av nödig varsamhet, ävensom att enligt vederbörande myndighets bestämmande utföra eller ombesörja andra bestyr med avseende å lokalen. Bostadsinnehavaren skall vara pliktig att själv verkställa eller bekosta sågning, huggning och uppbärning av det för bostaden avsedda bränslet.

Den i avlöningsstaten för mynt- och justeringsverket hittills intagna bestämmelsen om fri bostad och bränsle för verkets vaktmästare skall utgå och således för nämnde befattningshavare, därest dylika förmåner av honom åtnjutas, avdrag å lönen, efter vad nyss är sagt, äga rum.

Förutom kontant avlöning enligt avlöningsstat och tillägg till avlöningsstat skall, utöver vad förut är stadgat, fri bostad med bränsle åtnjutas av vaktmästaren vid gamla bibliotekshuset i Lund, port- och planteringsvakten vid skogshögskolan ävensom portoch telefonvakten vid veterinärhögskolan samt fri bostad med bränsle och lyse av de båda vaktmästare vid kungl. biblioteket, bland dem eldaren,som jämlikt gällande instruktion för nämnda bibliotek äro skyldiga att i bibliotekets byggnad hava sin bostad samt ombesörja lokalernas bevakning och övriga portvaktssysslor, så länge berörda skyldigheter åligga dem.

Förmån av lyse, vare sig mot eller utan avdrag å lön, innebär ifråga om förbrukning av elektrisk ström allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av 150 kw.timmar för befattningshavare, tillhörande grupp D, och 100 kw.-timmar för övriga befattningshavare.

Förste och andre vaktmästarna samt portvakten vid akademien för de fria konsterna skola jämte de till dem utgående kontanta avlöningsförmåner åtnjuta fri bostad med bränsle och lyse av akademien.

Den, som åtnjuter lyse, skall själv bekosta armatur och lampor.

3) Till vaktmästaren och maskinisten vid skogshögskolan skall utöver den honom tillkommande ordinarie avlöning utgå ett belopp av 200 kronor för år till avlönande av biträde vid honom åliggande portvakts- m. fl. göromål.

4) För förste och andre vaktmästarna samt portvakten vid akademien för de fria konsterna skall pensionsunderlaget utgöra lönen, ökad med 175 kronor.

5) Därest Gustaf Wennman antages till innehavare av preparatorsbefattningen vid karolinska mediko-kirurgiska institutet skall från hans lön avdragas så stort belopp, att hans kontanta avlöningsförmåner såsom preparator tillsammans med det av riksdagen från och med år 1919 honom tillerkända personliga lönetillägg å allmänna indragsstaten av 1,150 kronor om året icke överstiga 3,000 kronor för år.

Bihang till riksdagens protokoll 1318. 1 sand. 394 höft. (AV 435.)

34 Kungl. Majds nåd. proposition n:r 435.

6) Till förste vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala Lars Erik Lindberg skall under hans återstående tjänstetid utgå ett personligt lönetillägg av 300 kronor om aret.

B) godkänna, att för åtnjutande av de här ovan i tillägg till respektive avlöningsstater upptagna avlöningsförmåner skola gälla enahanda villkor och bestämmelser, som beträffande de respektive verken och institutionerna äro stadgade för åtnjutande av nu enligt fastställda stater utgående avlöningsförmåner, dock att, därest vaktmästare vilken såsom sådan intjänat tre ålderstillägg, befordras till förste vaktmästare, honom omedelbart skall tillgodoföras ett ålderstillägg såsom förste vaktmästare, ävensom att befattningshavare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning, vare sig enligt avlöningsstat eller enligt tillägg till avlöningsstat, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

C) förklara,

ej mindre att envar, som med eller efter 1919 års ingång tillträder under mom. A upptagen befattning, skall vara pliktig underkasta sig de villkor och bestämmelser, som innehållas i mom. A och B,

än även att de förutvarande innehavare av ifrågavarande befattningar, vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de vilja övergå till de genom tillägg enligt mom. A förändrade avlöningsstaterna samt underkasta sig de för åtnjutande av avlöning enligt mom. A och B stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt hittills gällande ordinaiie stater tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som hittills tillkommit dem;

D) medgiva, att genom tillägg till avlöningsstater enligt mom. A åt vissa befattningshavare beviljade ålderstillägg må utgå från samma anslag eller medel, varifrån de genom avlöningsstaterna bestämda ålderstillägg för samma befattningshavare bestridas;

E) medgiva, att tillägg till begynnelseavlöningen enligt i mom. A upptagna tillägg till avlöningstater ma utgå, i fråga om försäkringsinspektionen, mynt- och justeringsverket, samt patent- och registreringsverket från samma anslag, varifrån avlöningarna vid dessa ämbetsverk i övrigt bestridas, samt i fråga om folkskollärarnas pensionsinrättning och flottans pensionskassa från dessa anstalters medel;

F) medgiva, att ovanomförmälda personliga lönetillägg till förste

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala L. E. Lindberg må uppföras å allmänna indragningsstaten;

G) bland driftkostnaderna under år 1919 för statens domäner upptaga följande post:

»Till avlöningsförbättring åt förste vaktmästaren och två vaktmästare vid domänstyrelsen.................kronor 1,200»;

H) till avlöningsförbättring åt övriga under mom. E och G icke omförmälda vaktmästare och därmed jämförliga befattningshavare enligt tillägg till vederbörande avlöningstater, däri jämväl inbegripet ovan omnämnda belopp å 200 kronor till avlönande av biträde åt vaktmästaren och maskinisten vid skogshögskolan vid honom åliggande portvakts- m. fl. göromål, å ordinarie stat för år 1919 anvisa

under andra huvudtiteln.......kronor 12,500

» tredje » ....... » 2,400

» fjärde » ....... » 8,000

» femte » » 8,500

» sjätte » » 33,050

» sjunde » » 13,200

» åttonde » » 74,325

» nionde » » 18,450

I) samt till ökning av å extra stat beviljade avlöningsförmåner åt vissa vaktmästare och med dem jämställda befattningshavare såsom extra anslag, förslagsanslag, högst, för år 1919 anvisa

under andra huvudtiteln: vid nedre justitierevisionen:

för 1 extra vaktmästare.........kronor 395

» Svea hovrätt:

för 1 extra vaktmästare......... » 395 kronor 790

under sjunde huvudtiteln:

vid kommerskollegium:

för 1 förste vaktmästare . » 1 vaktmästare ....

» 1 dito .......

» 1 extra dito ....

i byggnadsstyrelsen:

för 1 extra vaktmästare .

kronor 395 » 395

» 395

'» 395

» 370

1,950

36 Kungl. Maj:ts nåd. proposition n:r 435.

under åttonde huvudtiteln: vid tekniska högskolan:

för 1 vaktmästare............kronor 395

2 1 maskinist............. » 690

» 1 vaktmästare, tillika preparator ....__>>_____710 kronor 1,795

dels ock

A) medgiva, att för år 1918 förenämnda eller motsvarande befattningshavare under sagda år må åtnjuta tillfällig avlöningsförbättring med iakttagande i tillämpliga delar av enahanda grunder och villkor, som här ovan föreslagits att gälla beträffande avlöningsförbättring till sådana befattningshavare från och med år 1919;

B) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser med avseende å berörda tillfälliga avlöningsförbättring för år 1918, som kunna varda erforderliga;

C) för ifrågavarande ändamål såsom förslagsanslag å tilläggsstat till riksstaten för år 1918 anvisa

under andra huvudtiteln.......kronor 13,500

2 tredje » » 3,000

» fjärde »' » 9,000

» femte » * 9,000

» sjätte » » 37,000

» sjunde » * 14,500

» åttonde » » 85,000

» nionde » » 20,000

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

37 Utdrag av protokollet över Jinansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 maj 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner, Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde efter gemensam beredning med cheferna för övriga departement följande:

I sitt betänkande den 14 november 1916 angående reglering av Löneregielöneförhållanden in. in. för vaktmästare och med dem jämförliga befatt- f'jtténs"beningshavare uppställde löneregleringskommittén beträffande den kontanta tänkande den avlöningen för ifrågavarande befattningshavare följande normala avlönings- 14

SruPPer: Normala

avlönings-

grupper.

38 Kungl. May.ts nåd. proposition nr 435.

Bostads-

förmåner.

Grupp A.

Vaktmästare i centrala ämbetsverk m. fl..............

Grupp B.

Vissa vaktmästare vid universiteten och karolinska institutet m. fl.. .

Grupp C.

Förste vaktmästare i centrala ämbetsverk m. fl............

Grupp D.

Preparatorer vid universiteten och karolinska institutet m. fl.....

Högsta pensionsunderlaget, som dittills utgjort för vaktmästare i normalgrad 900 kronor, för förste vaktmästare 1,000 kronor och för preparator 1,100 kronor, skulle vid bifall till kommitténs förslag höjas för grupp A med 100 kronor, för grupp B med 200 kronor, för grupp C med 100 kronor och för grupp D med 100 kronor till respektive 1,000, 1,100, 1,100 och 1,200 kronor.

Beträffande de bostadsförmåner, som åtnjötos av ordinarie befattningshavare, om vilka fråga var, ansåg sig kommittén icke böra föreslå någon ändring i storleken av de bestämda avdragen å den kontanta avlöningen för bostad och bränsle i vidare mån, än dels att det fåtal vaktmästare i landsorten — vid länsstyrelsen i Uppsala län, Chalmers tekniska institut samt landsarkiven — vilka mot 100 kronors avdrag åtnjöte dylik förmån, därför måtte, i likhet med det stora flertalet av ifrågavarande befattningshavare i landsorten, få vidkännas 150 kronors avdrag, och dels att för vaktmästarna vid statsmedicinska anstalten avdraget syntes böra nedsättas från 300 kronor till det normala beloppet, 250 kronor.

Då kommittén sålunda förordade bibehållande i allmänhet av den låga uppskattningen av förmånerna i fråga, hade kommittén dock ansett, att med åtnjutande av samma förmåner borde förenas vissa förpliktelser i enlighet med följande förslag, nämligen:

39 Kungl. Maj:ta nåd. proposition nr 435.

l:o) att, därest åt vaktmästare eller med sådan jämförlig befattningshavare mot avdrag å avlöning enligt stat anvisades bostad i samband med ämbetslokalen, bostaden skulle av honom bebos, med skyldighet för honom att å tider, då arbete i ämbetslokalen ej påginge, hava tillsyn över lokalen samt att, i den mån det ej ålåge honom att själv verkställa eldning, städning och rengöring däri, övervaka, att dessa bestyr verkställdes i behörig ordning och med iakttagande av nödig varsamhet, ävensom att enligt vederbörande myndighets bestämmande utföra eller ombesörja andra bestyr med avseende å lokalen; samt

2:o) att bostadsinnehavaren skulle vara pliktig, att själv verkställa eller bekosta sågning, huggning och uppbärning av det för bostaden avsedda bränslet.

För lyse ansåg kommittén, att ett avdrag av 25 kronor borde göras.

Den i gällande stater i allmänhet intagna bestämmelsen, att, därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjöte bostad med bränsle, avlöningen skalle på visst sätt minskas, inbjöde, enligt kommitténs förmenande, till kringgående av bestämmelsens syfte och ledde emellanåt till tvister; de kursiverade orden borde därför uteslutas. Därav borde åter följa, att vaktmästare tilläventyrs tillkommande ersättning för göromål, som icke skäligen kunde honom såsom tjänsteplikt åläggas, borde utgå i penningar.

Enär lön och ortstillägg vid utbetalande av avlöning följdes åt, syntes det kommittén onödigt, att avdrag för bostadsförmån skedde å båda dessa titlar. Resultatet bleve alldeles detsamma, om avdraget skedde endast å lönen, vadan en förenkling i sådant syfte förordades.

Kommittén hemställde alltså, att i de särskilda institutionernas stater måtte intagas föreskrift därom, att, därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och lyse, anvisades åt någon av ifrågavarande befattningshavare, som icke enligt stat åtnjöte fri bostad, han skulle utav sin lön avstå

Den, som åtnjöte lyse, borde, på sätt redan i flera fall föreskrivits, tillförbindas att själv bekosta armatur och lampor.

För de mycket sällsynta fall, då befattningshavare åtnjöte enbart bostad eller bostad med värme men icke i övrigt erforderligt bränsle, syntes några allmänna bestämmelser icke vara lämpliga; i dylika fall, ävensom då bostadsförmån vore av sådan beskaffenhet, att den icke kuride anses hava ovansagda värde, syntes det böra få ankomma på Kungl. Maj:t

40 Kvinnliga

vaktmäs-

tare.

Särskilda befattning 8 havares avlöning.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skulle äga rum.

Vidkommande spörsmålet om användande av kvinnliga vaktmästare anförde kommittén, att åtskilliga av de vaktmästarbefattningar och därmed jämförliga sysslor, om vilka fråga vore, skulle tilläventyrs med hänsyn till göromålens beskaffenhet och omfattning lämpligen kunna besättas med kvinnliga innehavare. Särskilt syntes sådant kunna ifragasättas vid en del institutioner med endast en vaktmästare.

Det syntes emellertid icke gärna låta sig göra att generellt föreskriva, att vissa vaktmästarbefattningar städse skulle uppehållas av kvinnliga innehavare, utan borde det få ankomma på den myndighet, som tillsatte befattningshavaren, att därom i vart särskilt fall fatta beslut. !

Beträffande särskilda befattningshavares avlöning yttrade kommittén, 'att, med hänsyn till beskaffenheten och omfattningen av de göromål, som ålåge vaktmästare och vederlikar vid universiteten, karolinska institutet, tekniska högskolan, veterinärhögskolan, statsmedicinska anstalten och statens veterinärbakteriologiska anstalt, kommittén ansett, att av dessa befattningshavare nedan angivna borde hänföras till grupp B., d. v. s. erhålla i Stockholm en begynnelseavlöning av 1,500 kronor och en slutavlöning av 1,800 kronor samt i Uppsala och Lund 150 kronor lägre belopp, nämligen:

vaktmästarna vid Uppsala universitets anatomiska, patologiska, fysiologiska, fysiska, astronomiska, meteorologiska, botaniska och zoologiska institutioner ävensom vid samma universitets institutioner för medicinsk och fysiologisk kemi samt för allmän och analytisk kemi:

vaktmästarna vid Lunds universitets anatomisk-histologiska, fysiologiska, medicinskkemiska, patologisk-anatomiska, astronomiska, fysiska, geologisk-mineralogiska, kemiska och zoologiska institutioner;

vaktmästarna vid karolinska institutets fysiologiska, histologiska, patologisk-anatomiska, anatomiska, kemiska, bakteriologiska och farmakologiska institutioner samt vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium ävensom vid det med karolinska institutet sammanhörande tandläkarinstitutet;

- laboratorieränare vid tekniska högskolan;

vaktmästarna vid veterinärhögskolans kemiska, patologisk-anatomiska och ekonomiska avdelningar ävensom fodermarskar, sjukvårdare, ladugårdsförman och maskinist vid samma högskola;

vaktmästare vid statsmedicinska anstalten; samt

vaktmästaren vid statens veterinärbakteriologiska anstalt.

Vidare erinrade kommittén, att jämlikt instruktionen för kungl. biblioteket två vaktmästare, bland dem eldaren, skulle hava sin bostad i bibliotekets byggnad och besörja lokalernas bevakning samt övriga portvaktssysslor.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

41 Enligt kommitténs åsikt borde bestyr av den art, för vilka dessa befattningshavare — förste vaktmästaren och den vaktmästare, som tjänstgjorde såsom eldare — i enlighet med en av regeringsrätten meddelad resolution åtnjöte fri bostad med bränsle utan avdrag å den kontanta avlöningen, vid kungl. biblioteket lika väl som vid åtskilliga andra statsinstitutioner för framtiden åligga befattningshavarna, även om för nämnda förmån avdrag från avlöningen till stadgat belopp ägde rum. Dylikt avdrag drabbade under liknande förhållanden ej blott förste vaktmästare i allmänhet, utan även åtskilliga eldare, exempelvis vid riksarkivet samt universiteten i Uppsala och Lund in. fl.

Kommittén, som alltså för sin del icke funnit anledning att föreslå någon undantagsställning för förste vaktmästaren och den såsom eldare tjänstgörande vaktmästaren vid kungl. biblioteket, hemställde, att de allmänna bestämmelserna om skyldighet att för bostad, bränsle och lyse avstå viss del av avlöningen måtte för dem få gälla.

Som emellertid de dåvarande innehavarna av berörda befattningar jämlikt regeringsrättens nämnda beslut måste anses åtnjuta rätt till fri bostad med bränsle, skulle ett genomförande av kommitténs förslag beträffande dem medföra, att deras kontanta avlöning bleve mindre än den, som för det dåvarande tillkomme dem.

Då det likväl torde stå dem fritt att ej ingå på en ändring av gällande stat, syntes någon hänsyn till dem icke behöva utgöra hinder för bifall till kommitténs hemställan.

Beträffande de personliga avlöningsförhöjningar och ersättningar för särskilda göromål, som, efter vad kommittén både sig bekant, utginge till vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, framhöll kommittén, hurusom — med undantag av den personliga lönefyllnad av 300 kronor om året, som tillerkänts vardera av de båda dåvarande innehavarna av vaktmästarbefattningarna vid veterinärhögskolans kemiska samt patologisk-anatomiska avdelningar, och vilken lönefyllnad utginge, intill dess ny lönereglering för vaktmästarna och deras vederlikar vid högskolan trätt i tillämpning — samtliga ifrågavarande personliga avlöningsförhöjningar och för särskilda göromål medgivna ersättningar vore vederbörande tillerkända utan sådana villkor, som skulle föranleda deras indragning i sammanhang med ny lönereglering, vadan kommittén ansåg sig ej hava anledning att därutinnan i det sammanhanget föreslå någon ändring.

Vad anginge verkmästaren vid veterinärhögskolans hovbeslagsmedja, uppbure han, yttrade kommittén, frånsett tio procent af nettoinkomsten från smedjan, avlöning till enahanda belopp, som tillkomme preparatorer vid karolinska institutet och veterinärhögskolan. Kommittén, som förut-

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 sand. 304 höft. (Nr 435.) 6

42 Kung/. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

satte, att berörda tantiéme fortfarande skulle till honom utgå, fann sigböra hemställa, att han i avlöningshänseende i övrigt måtte jämställas med sagda preparatorer, d. v. s. erhålla en begynnelseavlöning av 1,700 kronor med tre ålderstillägg å 100 kronor.

Utom de befattningshavare, vilkas kontanta avlöning utginge efter de dittillsvarande normalgraderna, funnos, anförde kommittén vidare, nedan angivna befattningshavare med följande kontanta begynnelse- och slutavlöningar:

maskinisten vid naturhistoriska riksmuseet 1,800—2,100 kronor; förste vaktmästaren vid tekniska högskolan 1,500—1,700 kronor; vaktmästaren vid mynt- och justeringsverket 1,350—1,450 kronor; förste vaktmästaren vid akademien för de fria konsterna 1,250—1,350 kronor; två vaktmästare vid statsmedicinska anstalten 1,250—1,550 kronor; andre vaktmästaren vid akademien för de fria konsterna 950—1,150 kronor; portvakten vid musikaliska akademien 1,000—1,200 kronor; portvakten vid akademien för de fria konsterna 750—950 kronor; förste vaktmästaren vid Chalmers tekniska institut 1,350—1,550 kronor; kauslivaktmästaren vid Uppsala universitet 1,350—1,550 kronor; förste vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala, kanslivaktmästaren (kursor) och universitetsvaktmästaren vid Lunds universitet 1,350—1,550 kronor;

två underträdgårdsmästare, fakultetsvaktmästaren samt ränteri- och kontorsvaktmästaren vid Uppsala universitet samt underträdgårdsmästaren vid Lunds universitet 1,250— 1,450 kronor;

två trädgårdsmedhjälpare vid universitetet i Uppsala och två vid universitetet i Lund 1,000—1,200 kronor;

gårdskarlen vid Chalmers tekniska institut 900—1,100 kronor; portvakten vid universitetshuset i Lund 800—1,000 kronor; samt vaktmästaren vid arkivdepån i Visby 600—800 kronor.

Deri först omnämnde av dessa, maskinisten vid naturhistoriska riksmuseet, som åtnjöte i begynnelseavlöning 1,800 kronor, vartill komme två ålderstillägg å 150 kronor efter 5 och 10 år, ävensom fri bostad med bränsle, stode i avlöningshänseende så pass högt, att någon synnerlig höjning för honom icke syntes vara erforderlig. För likformighetens skull syntes det emellertid önskvärt, att hans ålderstillägg, som nu vore två å 150 kronor, ändrades till tre å 100 kronor. Ökades samtidigt hans begynnelseavlöning med 100 kronor, vilket belopp med hänsyn till pensionens storlek borde i sin helhet tilläggas tjänstgöringspenningarna, så förefölle det kommittén, som skulle innehavaren av denna tjänst — för det dåvarande väl den bäst avlönade av alla dem, om vilka fråga vore — vara skäligen tillgodosedd.

Förste vaktmästaren vid tekniska högskolan, som åtnjöte en begynnelseavlöning av 1,500 kronor och två ålderstillägg å 100 kronor, samt förste vaktmästaren vid Chalmers tekniska institut, kanslivaktmästaren vid Uppsala universitet, förste vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala,

Kungl. Maj:ts nåd. 'proposition nr 435.

kanslivaktmästaren (kursor) och universitetsvaktmästaren vid Lunds universitet, vilka åtnjöte 1,350 kronor i begynnelseavlöning och två ålderstilliigg å 100 kronor, syntes kommittén höra i fråga om de kontanta avlöningsförmånerna jämställas med förste vaktmästare, med vilka de för det dåvarande vore närmast jämförliga och vilkas avlöning föreslagits till 1,600—1,800 kronor i Stockholm och 1,450—1,650 kronor i landsorten.

Vaktmästaren vid mynt- och justeringsverket hade en begynnelseavlöning av 1,350 kronor och ett ålderstillägg å 100 kronor ävensom fri bostad med bränsle. Om sistberörda förmån, på sätt hittills plägat ske, uppskattades till 250 kronor, så funne man, att denne vaktmästare hade ■en avlöning, som med 100 kronor överstege en förste vaktmästares, men att hans pension vore lika med en förste vaktmästares.

Med hänsyn till de betydande inkomster, denne vaktmästare uppbure för extra arbete vid myntverket, kunde någon väsentlig ökning av hans jämförelsevis höga avlöning icke anses vara av behovet påkallad. Om, såsom kommittén ansåg skäligt, han i allt likställdes med förste vaktmästare i normalgrad, bleve hans begynnelseavlöning oförändrad, men slutavlöningen och pensionen ökades vardera med 100 kronor. För bostad borde han i sådant fall vidkännas vanligt avdrag å avlöningen.

Vid akademien för de fria konsterna utgjorde den kontanta avlöningen för

förste vaktmästaren 1,250 kronor, därav 800 kronor lön och 450 kronor tjänstgöringspenningar, samt ett ålderstillägg å 100 kronor;

andre vaktmästaren 950 kronor, därav 600 kronor lön och 350 kronor tjänstgöringspenningar, samt två ålderstillägg å 100 kronor;

portvakten 750 kronor, därav 500 kronor lön och 250 kronor tjänstgöringspenningar, samt två ålderstillägg å 100 kronor.

Samtliga dessa befattningshavare vore enligt stat berättigade till bostad av akademien, vilken förmån emellertid blivit, utan omnämnande därav i staten, utökad med bränsle och delvis lyse.

Vid avlöningarnas bestämmande hade avsetts, att förste vaktmästaren skulle bliva likställd med förste vaktmästaren i statskontoret samt andre vaktmästaren och portvakten med vaktmästarna därstädes, undantagandes att begynnelseavlöningen för portvakten sänkts med 200 kronor. För samtliga hade hänsyn tagits till att de av akademien åtnjöte förmånen av fri bostad.

Kommittén ansåg sig i avseende å bostadsförmånerna för nämnda befattningshavare vid fria konsternas akademi icke böra ifrågasätta någon ändring i bestående förhållanden, dock syntes det kommittén riktigast, att

44 Kungl. May.ts nåd. proposition nr 435.

i staten uttryckligen angåves, att med bostaden följde bränsle och lyse, och hemställde kommittén, att avlöningsförmånerna för dessa befattningshavare måtte, med ovanberörda modifikation beträffande portvakten, sättas i förhållande till de belopp, som av kommittén föresloges för förste vaktmästaren och vaktmästare i statskontoret.

Med iakttagande att värdet av bostad, bränsle och lyse beräknades till 275 kronor, att tjänstgöringspenningarna för förste och andre vaktmästaren vid akademien sattes till samma belopp som för motsvarande befattningshavare i statskontoret, samt att portvaktens lön och tjänstgöringspenningar för begynnelseavlöningens hållande på samma avstånd till andre vaktmästarens som förut sattes till respektive 475 och 350 kronor, skulle de kontanta avlöningarna, oberäknat två ålderstillägg åt förste vaktmästaren samt tre ålderstillägg åt andre vaktmästaren och portvakten, bliva

för förste vaktmästaren lön 775 kronor och tjänstgö ringspenningar 550 kronor eller tillhopa 1,325 kronor;

för andre vaktmästaren lön 575 kronor och tjänstgöringspenningar 450 kronor eller tillhopa 1,025 kronor; samt

för portvakten lön 475 kronor och tjänstgöringspenningar 350 kronor eller tillhopa 825 kronor.

Den likställighet med befattningshavare i statskontoret, som vid senaste löneregleringen åsyftades, borde sträcka sig jämväl till pensionerna, vilket, med hänsyn därtill, att lönernas storlek påverkades av de utav akademien lämnade bostadsförmånerna, syntes böra ske genom bestämmandet av särskilda pensionsunderlag.

Därvid borde enligt kommitténs mening portvaktens pension sättas till samma belopp, som enligt kommitténs förslag skulle tillkomma portvakten vid musikaliska akademien, d. v. s. vad högsta pensionsbeloppet an gin ge, 900 kronor.

För uppbringande av högsta pensionen åt ifrågavarande förste vaktmästare, andre vaktmästare och portvakt till respektive 1,100, 1,000 och 900 kronor, skulle pensionsunderlagen för dem sättas 125 kronor högre än det belopp, vartill lönen uppsfinge, och hemställde kommittén, att i staten för akademien för de fria konsterna och konsthögskolan måtte vid bifall till kommitténs förslag rörande avlöningsförmånerna för förste och andre vaktmästaren samt portvakten intagas bestämmelse därom, att pensionsunderlaget för de respektive befattningshavarna utgjorde lönen, ökad med 125 kronor.

Vaktmästarna vid statsmedicinska anstalten åtnjöte i begynnelseavlöning 1,250 kronor samt två ålderstillägg ä 150 kronor. Att ålderstill-

4 Kutiffl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

laggen satts till 150 i stället för 100 kronor, ansåg kommittén bero på ett förbiseende. Detta borde rättas och vaktmästarna i fråga erhålla tre ålderstillägg ä 100 kronor, på sätt för vaktmästare i allmänhet föreslagits.

Med hänsyn till de upplysningar, som lämnats om dessa båda vaktmästares åligganden, hade kommittén för befattningshavarna i fråga föreslagit 1,500 kronors begynnelseavlöning och 1,800 kronors slutavlöning. Pensionen, som dittills varit 1,000 kronor, skulle då bliva 1,100 kronor.

Portvakten vid musikaliska akademien uppbure 600 kronor i lön, 250 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg, tillhopa 1,000 kronor, jämte två ålderstillägg å 100 kronor. Avlöningen vore sålunda 200 kronor lägre än vaktmästares i normalgrad. Om enahanda skillnad bibehölles, bleve portvaktens lön 600 kronor, tjänstgöringspenningar 350 kronor och ortstillägget 150 kronor, vartill komme tre ålderstillägg ä 100 kronor.

Underträdgårdsmästare, fakultetsvaktmästaren samt ränteri- och kontorsvaktmästaren vid Uppsala universitet ävensom underträdgårdsmästaren vid Lunds universitet uppbure för det dåvarande 800 kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar och två ålderstillägg å 100 kronor.

Dessa befattningshavare syntes kommittén böra jämställas med institutionsvaktmästare, d. v. s. erhålla en begynnelseavlöning av 1,350 kronor samt tre ålderstillägg ä 100 kronor. Pensionen, dittills 1,000 kronor, bleve då 1,100 kronor.

Två trädgårdsmedhjälpare vid universitetet i Uppsala och två vid universitetet i Lund uppbure för det dåvarande 650 kronor i lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar och två ålderstillägg k 100 kronor; gårdskarlen vid Chalmers tekniska institut hade 600 kronor i lön, 300 kronor i tjänstgöringspenningar och två ålderstillägg å 100 kronor; portvakten vid universitetshuset i Lund hade 550 kronor i lön, 250 kronor i tjänstgöringspenningar och två ålderstillägg k 100 kronor; vaktmästaren vid arkivdepån i Visby hade 400 kronor i lön, 200 kronor i tjänstgöringspenningar och två ålderstillägg å 100 kronor ävensom fri bostad med bränsle och lyse.

Dessa befattningshavare syntes kommittén med avseende å beskaffenheten och omfattningen av deras åligganden kunna skäligen åtnöjas med ytterligare ett ålderstillägg å 100 kronor, varmed följde pensionens ökning med samma belopp.

För åtnjutande av de avlöningsförmåner, som blivit av kommittén föreslagna för ordinarie vaktmästare in. fl., borde, enligt kommitténs åsikt,

1 vltiningsvillkor.

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 435.

gälla enahanda villkor och bestämmelser, som beträffande de respektive verken och institutionerna vore stadgade för åtnjutandet av de enligt fastställda stater dittills utgående avlöningsförmåner, dock med den modifikation i avseende å bestämmelserna angående ålderstillägg, som följde därav, att kommittén på anförda skäl för sin del ansett, att beträffande samtliga ålderstillägg borde gälla, att befattningshavare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension vore skyldig att från tjänsten avgå, icke linge tillträda samma förhöjning.

1 övrigt skulle för tillträde till de föreslagna ytterligare ålderstillägo-en gälla enahanda villkor, som blivit stadgade för tillträde till redan medgivna sådana förhöjningar.

Rätt att Vad anginge rätt att kvarstå å gammal stat, föreslog kommittén,

kvarstå på a|j- cje förutvarande innehavare av ifrågavarande befattningar, vilka icke g<lstat före viss angiven tidpunkt anmälde, att de ville övergå till den förändrade avlöningsstaten samt underkasta sig de för åtnjutande av avlöning enligt denna stat stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunde därtill förbindas, borde få bibehållas vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranleddes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem.

Provisoriska Även framhöll kommittén, att vid bifall till dess förslag om ny löne-

lönereglerin-reglering för vaktmästare in. fl. i de nyreglerade verken avlöningarna för gm' deras vederlikar i de ämbetsverk, för vilkas befattningshavare riksdagen medgivit provisorisk lönereglering, givetvis borde genom sådan lönereglering uppbringas till motsvarande belopp.

Fri lakar- Beträffande fråga om fri läkarvård och fria medikamenter anförde

r&lklädnad' kommittén, att fri läkarvård och fria medikamenter tillkomme vaktmästarna hos generaltullstyrelsen, men i övrigt icke några av de befattningshavare, om vilka vore fråga.

Någon anledning att härutinnan uppdraga en skillnad mellan, å ena sidan, vaktmästarna och med dem jämförliga befattningshavare i de centrala ämbetsverken in. fl. statsinstitutioner och, å andra sidan, vissa andra befattningshavare vid samma institutioner ansåg kommittén så mycket mindre förefinnas, som de förra väl efter all sannolikhet komme att erhålla en avlöningsförbättring, som de senare antagligen länge finge vänta på.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435

47 Dessutom erinrades, att, enligt vad kommittén förnummit, den fria läkarvården ingalunda allmänneligen omfattades med någon vidare belåtenhet av personalen vid de statens affärsdrivande verk, där dylik förmån funnes medgiven.

Kommittén farm sig fördenskull icke kunna tillstyrka en av styrelsen för statens vaktmästares förening gjord framställning om beredande av ifrågavarande förmåner åt vissa vaktmästare.

Vad anginge fråga om fri beklädnad in natura eller motsvarande beklädnadsersättning, hemställde kommittén, att berörda fråga i då förekommen ordning icke måtte föranleda till vidare åtgärd.

Rörande fråga om krigstidshjälp hade kommittén ansett sig böra fästa uppmärksamhet därå, att det huvudsakliga skäl, varpå kommitténs föreliggande förslag till avlöningsförhöjning grundats, vore den så att säga normala stegring i levnadskostnaderna, som ägt rum efter år 1907, då principerna för flertalet av gällande löneregleringar utformades. Däremot hade kommittén vid förslagets uppgörande ansett sig icke böra taga hänsyn till den av kriget härflytande exceptionella stegringen i samma kostnader under de senaste åren.

Vid sådant förhållande hade kommittén tänkt sig, att ifrågavarande statstjänare, även om deras avlöning reglerades på sätt kommittén föreslagit, skulle bliva delaktiga i den krigstidshjälp, som kunde varda statens befattningshavare i allmänhet tillerkänd.

Slutligen berörde kommittén vissa synpunkter och önskemål rörande vaktmåstarsysslornas rekrytering, göromål in. m. och framhöll därvid beträffande sättet för rekryteringen, hurusom det synts kommittén anmärkningsvärt, att eu mängd befattningshavare första gången antagits i statens tjänst vid en ålder mellan 30 och 40 år, i enstaka fall till och med därutöver och ända upp till 50 år. Uppenbarligen skulle det, enligt kommitténs mening, vara fördelaktigt för det allmänna, om aspiranter till vaktmästarsysslor, i den mån befattningarna icke jämlikt kungl. kungörelsen den 27 maj 1881 (sv. förf. sand. nr 28) rekryterades från armén, vid antagandet icke överskridit eu viss låg ålder, förslagsvis 25 år.

För att vaktmästares tjänstgöringstid måtte kunna i större utsträckning, än för det dåvarande ofta ägde rum, utfyllas av effektivt arbete, syntes det vara en nödvändig förutsättning, att vissa minimifordringar i kompetens bleve uppställda för att vinna anställning såsom vaktmästare. Närmast till hands syntes då ligga att kräva förmåga att skriva eu redig handstil, möjligen ock någon färdighet i maskinskrivning.

Det läge emellertid i sakens natur, att generella föreskrifter icke

Krigstids-

hjälp

Synpunkter och önskemål rörande raktmästarsysslors rekrytering, göromål in. m.

48 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

vore tillfyllest för befordrande av antydda syfte; i stort sett komine det nog att bero på vederbörande myndigheter själva att tillse, att de hos dem anställda vaktmästarnas arbetstid bleve behörigen utnyttjad.

Beträffande frågan om ersättning för särskilda göromål erinrade kommittén därom, att 1906 års statsrevisorer anmärkt, att de vid granskning av departementens och de centrala ämbetsverkens räkenskaper funnit, att särskilda kostnader utgått för göromål, som skäligen bort av verkens vaktmästare utan ersättning bestridas, såsom för eldning, för hembärande av handlingar och böcker, för hissande och skötsel av flagga med flora dylika bestyr, samt att revisorerna i anledning därav ifrågasatt, huruvida icke allmänna bestämmelser borde utfärdas angående de tjänsteåligganden, som i regel borde påvila vaktmästarna.

Vederbörande myndigheter, som hördes över denna anmärkning, ställde sig emellertid i allmänhet ovilliga eller likgiltiga mot förslaget att genom allmänna bestämmelser reglera vaktmästarnas tjänsteåligganden.

Statsutskottet vid 1907 års riksdag anförde i sitt utlåtande i ärendet, att av revisorernas framställning framginge, att i angivna hänseenden förekomme missförhållanden, som krävde rättelse. Då emellertid, sedan uppmärksamheten blivit fäst å denna angelägenhet, antagas kunde, att Kungl. Maj:t och vederbörande myndigheter komme att taga densamma i övervägande och vidtaga de åtgärder, som av förhållandena kunde befinnas påkallade, hemställde utskottet, att riksdagen måtte vid vad i ärendet förekommit för det dåvarande låta bero.

Denna hemställan bifölls av riksdagen.

I sin skrivelse den 9 juni 1910 angående reglering av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel åberopade riksdagen vad i nämnda ärende uttalats och framhöll önskvärdheten av att frågan om meddelande av allmänna bestämmelser rörande de tjänsteåligganden, som i regel borde tillkomma vaktmästarna, bleve, i vad den avsåge vaktmästarna vid det ämbetsverk, fångvårdsstyrelsen, som då var föremål för ny lönereglering, tagen under omprövning av Kungl. Maj:t vid utfärdandet av ny instruktion för styrelsen.

Så skedde ock, i det Kungl. Maj:t den 16 december 1910 i samband med utfärdande av instruktion för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten i nådigt brev till fångvårdsstyrelsen föreskrev, att å styrelsens stat uppförd vaktmästare skulle vara skyldig att å den tid varje dug, överdirektören, med iakttagande av meddelade föreskrifter rörande längden av arbetstiden å tjänsterummet, bestämde, uppvakta hos styrelsen, med åliggande därjämte att under samma tid samt jämväl omedelbart före och efter densamma tillhandagå med fortskaffande inom huvudstaden av post,

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 436. 49

handlingar och dylikt samt utom verket utföra andra uppdrag, som lämpligen kunde honom för verkets räkning åläggas, ävensom att förste vaktmästaren skulle särskilt tillkomma att hava närmaste ansvaret för vaktmästargöromålen samt att förvara blanketter och annat tryck m. m.

Därest bostad åt vaktmästare funnes beredd i samband med styrelsens ämbetslokal, skulle den av vaktmästarna, som styrelsen bestämde, mot i stat fastställt avdrag å avlöningen vara där boende, med skyldighet att å tider, då arbete i lokalen ej påginge, hava tillsyn över lokalen samt att vaka över att eldning, städning och rengöring däri verkställdes i behörig ordning och med iakttagande av nödig varsamhet ävensom att utföra ellei ombesörja andra bestyr med avseende å lokalen.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1911 av frågan om reglering av löneförhållandena vid nedre justitierevisionen anförde chefen för justitiedepartementet, att vad som uttryckligen bestämts i avseende å fångvårdsstyrelsens vaktmästare finge antagas stå i överensstämmelse med vad som ansåges gälla för vaktmästare i allmänhet i ämbetsverken, och att det syntes honom vara lämpligt, att dessa vaktmästarpersonalens skyldigheter bleve på sätt, som skett i samband med utfärdandet av fångvårdsstyrelsens instruktion, fastslagna, då nya instruktioner utfärdades för andra nyreglerade verk.

Kommittén ansåg sig böra ytterligare understryka angelägenheten därav, att i sammanhang med blivande höjning av vaktmästares avlöningar behörigen tillsåges, att skäligt arbete av vaktmästarna presterades, att vaktmästare icke erhölle särskild ersättning för göromål, som skäligen borde åligga dem i tjänsten, att dem ej heller på annat olämpligt sätt — exempelvis genom »frivilliga» terminsavgifter av studerande — bereddes gottgörelse för dylika göromål, samt att icke till andra personer utgåves

gottgörelse för arbete, som vore av beskaffenhet att kunna och böra av

vaktmästare utföras.

Efter att hava påpekat det författningsstridiga däri, att i en del

ämbetsverk inköp av skrivmaterialier och ved in. in. anförtrotts åt vakt-

mästare, övergick kommittén därefter till att yttra sig om frågan rörande hemhärning och hämtning av handlingar, och uttalade kommittén som ett önskemål, att det betungande åliggandet för vaktmästarna att på regelbundna tider till och från vederbörande tjänstemän bära handlingar måtte kunna, om icke alldeles upphöra, dock väsentligen inskränkas. Den genom en sådan åtgärd besparade arbetskraften kunde komma statsverket till godo antingen genom minskning av antalet vaktmästare eller genom att pålägga dessa andra göromål, för vilka särskild ersättning då utginge.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 394 höft. (Nr 435.) 7

50 Inkomna yttranden över kommitténs betänkande den 14 nov.

1916.

Sveriges universitetsoch högskolebetjänten förening.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

I sammanhang därmed framhöll kommittén jämväl angelägenheten därav, att vid uppkommande vakanser prövades, huruvida någon minskning i antalet vaktmästare kunde äga ruin. I den man som vaktmästarnas' avlöning ökades, borde nämligen tagas under omprövning, huruvida icke också deras göromål kunde i motsvarande grad ökas, så att statsverket erhölle skälig valuta för vad detsamma till vaktbetjäning utgåve.

Ifrågasättas kunde, anförde kommittén vidare, huruvida icke allmänna posten borde i större utsträckning än för det dåvarande anlitas för transport av lokalbrev ämbetsverken emellan samt möjligen även för annan tjänsteposts forsling från postanstalt till adressat. Möjligen skulle eu sådan anordning kunna leda till minskning av antalet vaktmästare i ämbetsverken och därigenom — även om någon ökning av arbetskrafterna vid postverket i anledning därav icke skulle kunna undgås — till besparing' för statsverket i dess helhet.

Med anledning av löneregleringskominitténs förslag inkom Sveriges universitets- och högskolebetjäntes förening den 13 januari 1917 och statens vaktmästares förening den 18 i samma månad till Kungl. Maj:t med nya framställningar i förevarande ämne, varjämte yttranden i ärendet avgåvos av flertalet av Kungl. Maj:ts befallningshavande, medicinalstyrelsen, myntoch justeringsverket, riksarkivarien, landsarkivarierna i Uppsala, Vadstena, Lund och Göteborg, riksbibliotekarien, överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, föreståndaren för Uppsala universitets botaniska trädgård, Uppsala universitets drätselnämnd, akademien för de fria konsterna, styrelserna för tekniska högskolan, Chalmers tekniska institut, veterinärhögskolan, centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet och de vid sistnämnda anstalt fast anställda vaktmästarna ävensom statskontoret.

Sveriges universitets- och högskolebetjäntes förening hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, att avlöningen för betjänte vid rikets universitet, karolinska institutet med tandläkarinstitutet och serafimerlasarettets kliniska laboratorium, tekniska högskolan, veterinärhögskolan, skogshögskolan, fannaceutiska institutet, statsmedicinska anstalten, veterinärbakteriologiska anstalten, skogsförsöksanstalten, naturhistoriska riksmuseet och centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet måtte fastställas till 1,800 kronor, därav 1,200 kronor lön och 600 kronor tjänstgöringspenningar, jämte tre ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter respektive 3, 6 och 9 års tjänstgöring ävensom ortstillägg enligt dittills gällande bestämmelser till belopp av 200 kronor, samt att avlöningen för sådan befattningshavare, vilken tidigare

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

5]

på grund av särskilda kvalifikationer åtnjutit högre lön, skulle bestämmas i samma proportion till normalavlöningen som förut.

Vid Sveriges universitets- och högskolebetjäntes förenings framställning hade fogats intyg av akadeiniräntmästaren vid Lunds universitet och föreståndaren för nämnda universitets historiska museum samt mynt- och medaljkabinett, vari vitsordats, dels att vaktmästaren vid gamla bibliotekshuset vid Lunds universitet hade eu mer än vanligt sträng daglig tjänstgöring, omfattande söckendagar tiden mellan kl. 7 fm. och 8 em. samt söndagar tiden från kl. 1 till 3 em., vadan tillfälle till extra inkomster för honom icke funnes, dels att den vid Lunds universitet anställda eldaren i universitetshuset, som tillika vore trädgårdsdräng, i avseende på omfånget av det arbete, som ålåge honom, borde likställas med institutions vaktmästare.

Statens vaktmästares förening anhöll i sin ovan omförmälda fram- Statens ställning, att Kungl. Maj:t ville behjärta vaktmästarnas bekymmersamma ekonomiska ställning ävensom taga under omprövning, huruvida och under vilka förhållanden vaktmästarlönerna kunde regleras efter samma grundprinciper som avlöningarna för övriga befattningshavare, d. v. s. så, att vaktmästare skulle kunna av sin tjänst erhålla så stor inkomst, att den åtminstone något så när motsvarade utgifterna för nödtorftigt uppehälle.

Av de av Kungl. Maj:ts befallningshavande avgivna utlåtanden i äm- Kungl. net framgick, att ett flertal länsstyrelser funnit den av kommittén föreslagna avlöningsförhöj ningen otillräcklig. ‘ vande.

Medicinalstyrelsen hemställde, i enlighet med eu hos styrelsen av före- Mediänalståndaren för statens veterinärbakteriologiska anstalt, professorn A. Bergman, styrelse», i ärendet gjord framställning, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärd för att vaktmästaren vid nämnda anstalt skulle komma i åtnjutande av avlöningsförmåner, lika med dem, som i kommitténs förslag uppförts för grupp D.

Myntdirektören förklarade i sitt i ämnet avgivna utlåtande sig icke Mynt- och hava något att erinra mot de av kommittén föreslagna avlöningsförmånerna för vaktmästaren vid mynt- och justeringsverket.

Land sarki vari ens i Uppsala yttrande kan i korthet sammanfattas så- [nies- och binda, att han ansåg, att den av kommittén föreslagna löneförhöjningen l(l,lf)e%rkl' vore alltför obetydlig för att kunna vara tillfyllestgörande, i synnerhet med hänsyn till det av kommittén ifrågasatta avdraget för fri bostad med värme och lyse.

Landsarkivarien i Vadstena framhöll önskvärdheten av att även vaktmästaren vid landsarkivet i Vadstena såsom sådan komme i åtnjutande av

52 Kungl. May.ts nåd. proposition nr 435.

fri bostad med bränsle och lyse mot det av kommittén föreslagna löneavdrag av 175 kronor. På detta villkor vore den nuvarande innehavaren av berörda vaktmästarbefattning, enligt vad landsarkivarien upplyste, villig att ingå.

Nämnda vaktmästare åtnjöte visserligen i egenskap av slottsvakt vid Vadstena slott, i vilket landsarkivet vore inrymt, fri bostad, dock utan såväl bränsle som lyse. De göromål, som ålåge honom såsom slottsvakt, vore emellertid så betungande, att han för att kunna på ett tillfredsställande sätt sköta desamma måst anställa en tjänstflicka. De därav föranledda utgifterna överstege de med ifrågavarande syssla förenade inkomsterna, d. v. s. värdet av den fria bostaden jämte den av löneregleringskommittén till 200 kronor om året uppskattade extra inkomst, som kunde förvärvas genom visning av den oinredda delen av slottet in. m.

Skulle alltså innehavaren av landsarkivvaktmästarbefattningen fortfarande bekläda jämväl slottsvaktarsysslan, borde för bestridande av berörda syssla till honom utgå särskilt kontant arvode, varjämte han borde befrias från skyldighet att förevisa den oinredda delen av slottet, vilket åliggande icke hörde samman med slottsvaktsysslan och icke kunde av landsarkivets vaktmästare handhavas på grund av hans långa dagliga tjänstgöring i arkivet.

Landsarkivarien i Lund hemställde, att vaktmästaren vid landsarkivet i nämnda stad måtte uppföras i den av kommittén föreslagna avlöningsgruppen B. Landsarkivarien ville, för det fall att omförmälda hemställan vunne bifall, för sin del förklara, att han under sådan förutsättning icke hade något att erinra vare sig mot det av kommittén ifrågasatta avdraget av 175 kronor för bostad med bränsle och lyse eller däremot, att vaktmästaren i fråga i enlighet med kommitténs förslag tillförbundes att själv bekosta armatur och lampor.

Landsarkivarien i Göteborg ansåg den av kommittén föreslagna avlöningen för vaktmästaren vid därvarande arkiv tillfredsställande under förutsättning att rådande höga priser efter krigets slut återginge till de i juli 1914 rådande, att sagda vaktmästare finge såsom dittills åtnjuta fri bostad med bi’änsle och lyse mot ett avdrag å lönen av 100 kronor för år, samt att han erhölle ortstillägg, ej understigande 100 kronor om året.

Riksarkivarien hemställde för sin del,* dels att förste vaktmästaren i riksarkivet måtte placeras i den av kommittén föreslagna lönegruppen D, dels att vaktmästarna och eldaren i riksarkivet samt vaktmästarna vid landsarkiven i Vadstena, Uppsala, Lund och Göteborg måtte hänföras till grupp B enligt kommitténs förslag, dels att bostadsförhållandena för vaktmästaren vid landsarkivet i Vadstena måtte bliva föremål för särskild

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 43b.

reglering, dels att vaktmästaren vid landsarkivet i Göteborg måtte tilldelas ortstillägg, därest efter närmare undersökning Göteborg skulle befinnas hava karaktär av dyrort, dels att vaktmästaren vid arkivdepån i Visby måtte erhålla i avlöning 700 kronor, därav lön 500 kronor och tjänstgöringspenningar 200 kronor, jämte tre ålderstillägg efter l-espektive 5, 10 och 15 års väl vitsordad tjänstgöring samt dessutom fri bostad med bränsle och lyse, med skyldighet dock för nämnde vaktmästare att själv bekosta armatur och lampor, dels ock att förmånen av fritt lyse skulle regleras så, att innehavare av sådan förmån skulle erhålla lyse utan avdrag å den kontanta avlöningen intill en viss mängd förbrukad elektrisk energi, men att bostadshavare skulle vara skyldig att själv betala den strömförbrukning, som överstege sagda maximimängd.

Riksbibliotekarien gjorde gällande, dels att förste vaktmästaren och Kungl. bib vaktmästarna vid kungl. biblioteket borde i avlöningshänseende likställas, den hoteket. förre med preparatorer vid naturhistoriska riksmuseet och karolinska institutet (d. v. s. erhålla en slutavlöning av 2,000 kronor) och de senare med vaktmästare vid nämnda institut och tandläkarinstitutet (eller med andra ord komma i åtnjutande av en slutavlöning av 1,800 kronor), dels ock att de båda vaktmästare, vilka vore skyldiga att hava sin bostad i biblioteksbyggnaden, borde förklaras berättigade att såsom gottgörelse för dem vid sidan av vaktmästarsysslorna åliggande bestyr med tillsyn över nämnda byggnad, portvaktsgöromål in. m. åtnjuta fri bostad med bränsle utan avdrag å dem tillkommande kontanta löneförmåner.

överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund Universiföreslogo samma avlöningsbelopp för vaktmästarna vid nämnda bibliotek tetsbibliote som för vaktmästare vid universitetens övriga institutioner.

överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala framhöll dessutom i en särskild skrift det stora, ansvar samt krav på pålitlighet och omsorg, som vore förenat med förste vaktmästarens vid universitetsbiblioteket ställning. Han vore i själva verket i vissa avseenden — särskilt i fråga om vården om och ansvaret för iordninghållandet av bibliotekets synnerligen omfattande lager av de för bibliotekets bytesförbindelser med utlandets lärda institutioner avsedda publikationer — överbibliotekariens närmaste man och högra hand. Förste vaktmästarens nitiska och ansvarskännande arbete medförde i den rådande blåsten på arbetskrafter en lättnad, vilken icke kunde överskattas. Därför syntes bemälde vaktmästares avlöning icke skäligen böra sättas lägre än preparatorers och maskinisters. Skulle likväl icke sådan förbättring i den ifrågavarande befattningshavarens löneförmåner kunna vinna bifall, kunde — enligt överbibliotekariens åsikt och

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435

Föreståndaren för Uppsala universitets botaniska trädgård.

Uppsala

universitets

drätsel-

nämnd.

i likhet med vad i flera likartade fall skett — genom ett personligt lönetillägg åt den nuvarande innehavaren av befattningen, förste vaktmästaren Lars Erik Lindberg, som i över 20 år varit anställd i universitetsbibliotekets tjänst, på grund av hans genom skicklighet, nit och omtanke inlagda stora förtjänst om institutionen beredas en välförtjänt löneförmån. Med hänsyn till hans jämförelsevis framskridna ålder (han var då i sitt 57:e år) och då ett personligt lönetillägg icke medförde höjning av pensionen, syntes ett sådant icke böra sättas lägre än 300 kronor om året.

I en senare inkommen promemoria framhöll överbibliotekarien ytterligare Lindbergs ovanliga duglighet och nit.

Föreståndaren för Uppsala universitets botaniska trädgård, professorn O. Juel, framhöll i sin med anledning av kommitténs betänkande till Kungl. Maj:t ingivna skrift, att det ansvar, som medföljde de vid trädgården anställda båda trädgårdsmedhjälparnas ställning, och vikten av deras tjänst knappast vore att anse för mindre än underträdgårdsmästarnas. Han hemställde därför, att nämnda trädgårdsmedhjälpare måtte erhålla löneförmåner, understigande underträdgårdsmästarnas med ej mer än 100 kronor eller, om detta ej kunde utverkas, att de åtminstone måtte erhålla löner, som ej med mer än det nuvarande beloppet, 250 kronor, understege underträdgårdsmästarnas.

Uppsala universitets drätselnämnd, som, såsom ovan nämnts, också inkommit till Kungl. Maj:t med yttrande i anledning av kommitténs förevarande förslag till lönereglering för vaktmästare m. fl., tillstyrkte bifall till Sveriges universitets- och högskolebetjäntes förenings ovan omförmäla framställning i ämnet och framhöll särskilt, hurusom kansli-, ränteri- och fakultetsvaktmästare i äldre stater för universitetet alltifrån år 1862 haft högre lön än övriga vaktmästare, enär de förra, men icke de senare varit ålagda att hålla sig med högtidsdräkt av särskild modell, att begagnas vid akademiska högtidligheter, vadan i 1862, 1872 och 1885 arens stater för eu val' av ifrågavarande vaktmästare upptagits »beldädnadspenningar» med 100 kronor för år.

1 det förslag till lönereglering för vaktbetjänte, som ar 1895 uppgjordes och genom nådigt brev den 27 juni 1896 fastställdes, beräknades för nämnda tre vaktmästare samma belopp för berörda ändamål, men i det kungl. brev, varigenom den nya staten fastställdes, blev ifrågavarande ersättningsbelopps natur av beklädnadsersättning icke uttryckligen angiven. Emellertid måste, enligt drätselnämndens åsikt, berörda ersättningsbelopp anses fortfarande ingå i de för nämnda vaktmästare fastställda lönebelopp.

Av omförmälda anledning ävensom med hänsyn till det ansvarsfulla

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435. ö5

arbete, som påvilade sagda vaktmästare, hade dessa dittills uppburit högre avlöning än den, som i allmänhet komme u ni versi tetsvakt mästare till del.

Akademien för de fria konsterna hade för sin del icke något att erinra mot kommitténs förslag i vad det avsåg förhållandena vid akademien, under förutsättning att fortfarande finge utgå det belopp av inalles 300 kronor om året, som jämlikt gällande stat utginge för tjänstedräkter åt betjäningen, vilket förhållande, enligt akademiens åsikt, vore betingat med hänsyn till såväl tjänsten som det allmännas intresse.

Styrelsen för tekniska högskolan hade för avgivande av utlåtande i föreliggande fråga inhämtat yttrande av högskolans lärarkollegium, som beträffande förste vaktmästaren vid högskolan anfört, att, då nämnde förste vaktmästares dagliga arbetstid kunde beräknas till i medeltal 11 timmar om dygnet och alltså vida överstege tjänstgöringstiden för motsvarande befattningshavare vid 'de centrala ämbetsverken, han syntes utöver de av kommittén för honom föreslagna avlöningsförmåner böra erhålla fri bostad med bränsle och lyse utan avdrag å den kontanta avlöningen.

Vad angick vaktmästaren och maskinisten vid högskolan framhöll kollegiet, att av högskolans vaktmästare fordrades samma tjänstgöringstid och icke mindre kompetens än av exempelvis vaktmästaren vid veterinärhögskolans ekonomiska avdelning, vilken befattningshavare av kommittén placerats i gruppen B; att maskinisten hade samma kompetens och lika lång arbetstid som laboratorietjänarna vid högskolan, vilka även av kommittén uppförts i B-gruppen; samt att för den skull såväl vaktmästaren som maskinisten i fråga jämväl syntes böra uppföras i nämnda lönegrupp.

Slutligen uttalade kollegiet önskvärdheten därav, att den reparatör, för vilken å extra stat vore uppförd avlöning av 1,200 kronor för år med bostadsavdrag, måtte komma i åtnjutande av samma avlöning, som av kommittén föreslagits för högskolans laboratorietjänare. Reparatörens kompetens måste, yttrade kollegiet, vara minst lika hög som laboratorietjänarnas.

Mot avfattningen av detta kollegiets yttrande hade reservation anmälts av professorerna W. Palman och C. Kullgren, vilka förordade lika avlöning för högskolans samtliga betjänte, uppgående till 2,000 kronor om året, därav 1,200 kronor lön, 600 kronor tjänstgöringspenningar och 200 kronor ortstillägg, jämte tre ålderstillägg, vartdera å 200 kronor efter respektive 3, 6 och 9 års tjänstgöring, ävensom att den för vaktmästarna vid högskolans laboratorier unika titeln »laboratorietjänare» måtte avskaffas.

Akademien för de fria konsterna.

Tekniska

högskolan.

56 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

Chalmers tekniska institut.

Veterinär-

högskolan.

För egen del hemställde styrelsén för tekniska högskolan, i anslutning till vad av lärarkollegiet blivit anfört, att förste vaktmästaren samt vaktmästare, laboratorietjänare, maskinist och reparatör vid högskolan måtte uppföras, förste vaktmästaren i den av löneregleringskommittén föreslagna avlöningsgruppen C och övriga nämnda befattningshavare i den av samma kommitté föreslagna lönegrupp B, ävensom att förste vaktmästaren dessutom måtte erhålla fri bostad med bränsle och lyse utan avdrag å den honom tillkommande kontanta avlöning.

Styrelsen för Chalmers tekniska institut erinrade i sitt i ämnet av-’ givna yttrande därom, att styrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 13 december 1916 gjort framställning om höjning av avlöningsförmånerna för samtliga betjänte vid institutet, utom maskinisten, med 300 kronor, och förklarade sig styrelsen vidhålla denna sin framställning med avseende på förste vaktmästaren, vilkens tjänstgöring vid institutet toge honom så i anspråk, att möjlighet för honom till förvärvande av extra inkomster vore så gott som alldeles utesluten.

Beträffande de vid institutet anställda fyra vaktmästarna ansåg styrelsen rättvisan kräva, att de tre vaktmästare, som tjänstgjorde, en vid fysiska och elektrotekniska laboratoriet, en vid kemiska laboratoriet samt en vid maskinlaboratoriet, borde, då de hade samma tjänstgöring och kompetens som laboratorietjänare vid tekniska högskolan, bortsett från ortstillägget komma i åtnjutande av samma avlöning som av löneregleringskommittén föreslagits för sådan befattningshavare.

Vad angick den fjärde vaktmästaren, som icke var laboratorietjänare, hänvisade styrelsen till sin ovannämnda skrivelse den 13 december 1916, vari jämväl för sagde befattningshavare begärts en löneförhöjning av 300 kronor.

Vidkommande den å institutets stat uppförda maskinistbefattning motsvarade nämnda befattning, yttrade styrelsen, verkmästarbefattningen vid tekniska högskolan, vadan de med sagda befattning vid institutet förenade löneförmåner, även om benämningen maskinist för innehavaren av befattningen i fråga utan olägenhet kunde bibehållas, syntes böra höjas till 2,000 kronor om året jämte fri bostad med bränsle, vartill skulle komma två ålderstillägg, vartdera å 200 kronor.

Slutligen påyrkades en förhöjning i gårdskarlens hittillsvarande avlöning med 300 kronor.

Lärarkollegiet vid veterinärhögskolan, vars yttrande angående löneregleringskommitténs förslag infordrats av styrelsen för högskolan, hade överlämnat en av högskolans betjänte till lärarkollegiet ingiven skrift, vari

57 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

anhållits, att kollegiet ville förorda de av Sveriges universitets- och högskolebetjäntes förening föreslagna ovan omförmälda avlöningsbelopp in. m., ävensom framhållits, att port- och telefonvakten vid högskolan, som av kommittén hänförts till grupp A, borde med hänsyn till hans ovanligt långa arbetstid såväl socken- som helgdagar rättvisligen uppflyttas i avlöningsgruppen B.

För egen del ansåg kollegiet, att man borde tillmötesgå de av betjänte framställda önskemålen. Till verkmästaren vid högskolans hovbeslagsmedja syntes allt fortfarande böra utgå tio procent av den vid sagda smedja inflytande nettoinkomsten.

För den händelse löneregleringskornmitténs förslag skulle vinna bifall, hemställde emellertid lärarkollegiet, att vaktmästaren och preparatorn vid högskolans anatomiska institution samt verkmästaren vid hovbeslagsmedjan måtte i avlöningshänseende varda likställda med maskinisten vid naturhistoriska riksmuseet.

Kollegiets uppfattning i fråga om de avlöningsförmåner, som borde tillkomma verkmästaren vid hovbeslagsmedjan, delades icke av läraren i hovbeslag m. in. A. R. Pålman. Han ansåg, att nämnda befattningshavare i. betraktande av vikten och kvaliteten av det utförda arbetet icke lämpligen kunde jämställas med vaktmästare och dylika befattningshavare, och att för den skull för honom, utan att på något sätt anknytas till rådande dyrtid eller därav föranledda tillfälliga åtgärder, borde bestämmas en avlöning av 2,400 kronor för år jämte tre ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, ävensom 10 % av smedjans nettoinkomst.

Styrelsen för veterinärhögskolan förordade för sin del, utan att närmare ingå på frågan om avlöningens uppdelning, att slutavlöningen för betjänte vid högskolan måtte bringas upp till de belopp, som av betjänte föreslagits, med den jämkning likväl att verkmästaren vid hovbeslagsmedjan borde tillerkännas de för honom av läraren i hovbeslag m. in. ifrågasatta avlöningsförmåner, detta så mycket mer som hans andel i nettoinkomsten av smedjan i anledning av befarad nedgång i smedjans intäkter måhända kunde komma att minskas.

Särskilt framhöll styrelsen, hurusom den funnit det anmärkningsvärt, att maskinisten vid högskolan av kommittén blivit i avlöningshänseende sämre ställd än motsvarande befattningshavare vid naturhistoriska riksmuseet, karolinska institutet, skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt, oaktat någon rimlig anledning därtill icke syntes styrelsen förefinnas.

Även hade styrelsen funnit det orättvist, att för port- och telefonvakten vid högskolan, som hade en både lång och enerverande tjänstgöring,

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 394 käft. (Nr 435) 8

Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet.

Statskonto-

ret.

58 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

av kommittén föreslagits lägre avlöningsförmåner än för övriga betjänte vid högskolan.

I en till Kungl. Maj:t ställd, till styrelsen för centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet ingiven skrift hade samtliga vid centralanstalten fast anställda vaktmästare hemställt, att med . hänsyn till göromålens art och tjänstgöringstidens längd, vilken omöjliggjorde förvärvandet av extra inkomster utom tjänsten, vaktmåstarbefattningarna vid anstalten måtte uppföras i avlöningsgruppen B.

Vad angick de fyra vaktmästare vid anstalten, som vore anställda, eu vid avdelningen för lautbrukskemi, en vid avdelningarna för husdjursskötsel in. in. och bakteriologi, eu vid avdelningen för entomologi samt en vid avdelningen för lantbruksbotanik, hade vaktmästarnas ovan omförmälda framställning biträtts av vederbörande avdelningsföreståndare.

Beträffande den vid anstaltens avdelning för jordbruk anställda vaktmästaren framgick av vad avdelningens föreståndare i ämnet anfört, att nämnda vaktmästares tjänstgöringstid vore synnerligen lång, uppgående till omkring 10 timmar om dagen. Däremot syntes de sagda befattningshavare åliggande göromål med avseende på beskaffenhet närmast vara att likställa med dem, som påvilade vaktmästare i allmänhet.

För egen del tillstyrkte styrelsen för anstalten på de av vaktmästarna anförda skäl bifall till den av dem gjorda framställningen.

Beträffande den av löneregleringskommittén föreslagna kontanta avlöning för de kategorier av befattningshavare, varom fråga vore, yttrade statskontoret, att man i kommitténs förslag hade att särskilja tvenne moment, en allmän höjning av vaktmästarkårens avlöningsförmåner och en jämkning av förmånerna för olika befattningshavare.

Vidkommande det förra av dessa moment eller den allmänna avlöningsförhöjningen hade man, enligt statskontorets åsikt, att helt och hållet bortse från möjligheten för befattningshavarna att förskaffa sig inkomster utom tjänsten. Såsom ledning för bedömandet av kommitténs förslag i denna del återstode alltså endast stegringen i levnadskostnaderna, och syntes det statskontoret synnerligen ovisst, om de av kommittén föreslagna avlöningsförmånerna motsvarade prisstegringen.

loge man därjämte hänsyn till, att det vore osäkert, om och i vilken mån köpförmågan hos penningen kunde komma att åter höjas efter det pågående krigets slut, måste det, ansåg statskontoret, framstå såsom en .orättvisa mot vaktmästarkåren att vid förevarande tidpunkt genomföra en definitiv lönereglering, utan att densamma föregåtts av en utredning angående prisstegringens kvantitativa betydelse. En sådan lönereglering syn-

59 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

tes för den skull icke böra företagas under rådande osäkra förhållanden, såvida den icke innefattade en automatisk anslutning till priskonjunkturernas växlingar.

Då emellertid, intill dess en utredning av antydd art kunde bliva verkställd, kommitténs förslag otvivelaktigt för vaktmästarkåren innebure ett närmande till det lönesystem, som kunde väntas bliva utredningens resultat, ville statskontoret icke motsätta sig att i avvaktan på en dylik utredning en lönereglering i huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag bleve provisoriskt antagen.

Mot de av kommittén för de fyra normalgrupperna föreslagna avlöningsbelopp gjorde statskontoret icke någon annan erinran, än att statskontoret ifråga om tjänstgöringspenningar för befattningshavare, tillhörande grupp D, påyrkade en förhöjning av 100 kronor i stället för 50 kronor, såsom kommittén föreslagit.

Beträffande maskinisten vid naturhistoriska riksmuseet ville statskontoret för honom ifrågasätta en förhöjning av begynnelseavlöningen utöver vad kommittén föreslagit med 100 kronor, vilken förhöjning syntes statskontoret böra tilläggas lönen.

En ökning av slutlönen med endast 100 kronor hade kommittén föreslagit för trädgårdsmedhjälpare vid universiteten i Uppsala och Lund, gårdskarlen vid Chalmers tekniska institut, portvakten vid universitetshuset i Lund och vaktmästaren vid arkivdepån i Visby. Såsom motiv anfördes beskaffenheten och omfattningen av deras åligganden.

Statskontoret, som icke känt sig övertygat av vad kommittén anfört, ville för dessa lågt avlönade befattningshavare ifrågasätta en höjning av begynnelseavlöningen med 100 kronor, att tilläggas tjänstgöringspennin-

Vad slutligen angick frågan om kvinnliga vaktmästare, ansåg statskontoret, att berörda fråga icke behövde för det dåvarande upptagas till behandling'-

Den 16 april 1917 avgav Kungl. Maj:t proposition till riksdagen i Kungt. Maj.-ts förevarande ämne, och framgår av nämnda proposition samt det vid den-

samma fogade

t ant a avlöningen.

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden sagda 1917 (nr342). dag bland annat, att vederbörande departementschef vid ärendets före- Den kondragning beträffande den av kommittén föreslagna avlöningen för de olika lönegrupperna förklarade sig icke vilja förneka, att visst fog förefunnes för de anmärkningar, statskontoret framställt mot att i enlighet med kommitténs förslag antaga en definitiv lönereglering för ifrågavarande befattningshavare. Kommitténs enda skäl för en allmän höjning av dessa

60 Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

funktionärers avlöningsförmåner vore, såsom statskontoret framhållit, den stegring av levnadskostnaderna, som inträtt redan före utbrottet av pågående världskrig. Utom det att detta skäl talade för att även andra kafégorier av statstjänare samtidigt borde komma i åtnjutande av vederbörlig avlönings förhöjning — vilket ju även kommittén erkänt — ville departementschefen giva statskontoret och andra myndigheter rätt däri, att man av kommitténs utredning icke kunde sluta sig till, huruvida den av kommittén föreslagna förhöjningen vore sådan, som av de anförda skälen betingades.

Likväl syntes, efter allt att döma, kommitténs förslag få betraktas som ett steg i rätt riktning. Och i valet mellan kommitténs förslag och uppskov med hela frågan tvekade departementschefen icke att tillstyrka förslaget i vad det avsåge den allmänna höjningen av vaktmästarnas avlöningsförmåner.

På grund av vad statskontoret anfört skulle det kunna ifrågasättas att för den föreslagna avlöningsförhöjningen endast äska anslag på extra stat. Detta skulle dock, särskilt i avseende på pensionsrätt, medföra ett osäkerhetstillstånd, som givetvis för vederbörande befattningshavare måste kännas tryckande och som det icke heller kunde ligga i statens intresse att framkalla. Det syntes departementschefen å andra sidan klart, att även om vaktmästarnas avlöningar då reglerades på ordinarie stat, i huvudsaklig anslutning till vad löneregleringskommittén föreslagit, sådant icke uteslöte att, när framdeles frågan om nya löneregleringar för de särskilda statsinstitutionernas tjänstemän komme i sin helhet under omprövning, jämväl vaktmästarnas lönefråga ånyo upptoges till skärskådande, så att enhetliga grunder bleve tillämpade vid reglering av samtliga vid en och samma statsinstitution fästade funktionärers avlöningsförhållanden.

Därtill komme, att, om avlöningsförhöj ningarna sattes på extra stat, de enligt vedertagen praxis måste reduceras med vissa avdrag, motsvarande eljest utgående pensionsavgifter.

På de anförda skälen tillstyrkte departementschefen för sin del, att Kungl. Maj:t måtte å ordinarie stat äska anslag för höjning av vaktmästarnas avlöningsförmåner i huvudsaklig överensstämmelse med löneregleringskommitténs förslag.

O Ö O

Beträffande den höjning, som borde tillkomma olika huvudgrupper, delade departementschefen statskontorets mening och förordade således för grupperna A, B och C vad kommittén föreslagit, men för grupp 1) en höjning av de i begynnelseavlöningen ingående tjänstgöringspenningarna

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435. fil

med 100 kronor i stället för den av kommittén föreslagna höjningen med 50 kronor.

Vidkommande kommitténs förslag i fråga om bostads- med flera förmåner och avdrag därför syntes detsamma departementschefen välbetänkt och ägnat att införa ordning och likformighet på ett område, där dittills rått en viss ojämnhet, som kunnat väcka befogat missnöje på derå håll.

Vad särskilt anginge vaktmästarens vid landsarkivet i Vadstena bostadsförhållanden delade departementschefen riksarkivariens åsikt, att denna fråga, om så erfordrades, kunde ordnas genom särskilt av Kungl. Maj:t på framställning av vederbörande fattat beslut.

Lika med statskontoret ansåg departementschefen, att frågan om kvinnliga vaktmästare och deras avlöningsförmåner icke för det dåvarande behövde upptagas till behandling.

Av vad från olika myndigheter anförts angående särskilda befattningshavare syntes departementschefen åtskilligt värt beaktande.

På grund av de från Chalmers tekniska institut och från centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet meddelade upplysningar tillstyrkte departementschefen, att till grupp B måtte hänföras institutets tre dittillsvarande laboratorievaktmästare och de fyra vaktmästare, som vore anställda vid centralanstaltens kemiska, entomologiska, bakteriologiska och botaniska avdelningar. Till samma grupp borde då jämväl föras den fjärde laboratorievaktmästare vid Chalmers tekniska institut, som föreslagits i 1917 års statsverksproposition.

För förste vaktmästaren vid Uppsala universitetsbibliotek L. E. Lindberg tillstyrkte departementschefen, att ett personligt ålderstillägg beviljades i likhet med vad vid 1907 års riksdag ägde rum beträffande vaktmästaren och preparatorn A. R. Andersson vid inineralogisk-geologiska institutionen vid samma universitet. Beloppet av ifrågavarande ålderstillägg syntes i enlighet med överbibliotekariens förslag böra sättas till 300 kronor.

Vad av vederbörande anförts för beviljande åt verkmästaren vid veterinärhögskolan av en större avlöningsförhöjning, än den kommittén föreslagit, stödde sig — yttrade departementschefen — på uttalanden angående denna befattningshavares tjänståligganden av innebörd, att han icke vore att jämställa med vaktmästare. Men om avseende skulle fästas vid eu sådan motivering, borde den enligt departementschefens mening närmast föranleda, att ifrågavarande funktionär icke alls bleve delaktig av den avlöningsförhöjning, som i förevarande sammanhang kunde komma att be-

Bostadsm. fl. förmåner.

Kvinnliga

vaktmäs-

tare.

Vissa befattningshavares klassificering och avlöning.

62 Kungl. May.ts nåd. proposition nr 435.

Avlönings-

villkor.

Avlöningsförhöjning å extra stat åt vissa befattningshavare.

viljas, då ju denna endast vore avsedd för vaktmästare och deras vederlikar. För egen del ville departementschefen tillstyrka samma avlöningsförhöjning för denne statstjänare, som i det föregående av departementschefen föreslagits för grupp D.

Med hänsyn till att vaktmästaren vid statens veterinärbakteriologiska anstalt, enligt medicinalstyrelsens yttrande, hade arbetsuppgifter av enahanda slag som en preparator samt att motsvarande kompetens måste krävas av honom, ansåge sig departementschefen kunna tillstyrka det av medicinalstyrelsen framställda förslaget, att ifrågavarande befattningshavare måtte erhålla avlöning såsom preparator och inbegripas i gruppen D. Han borde då i sammanhang med de nya avlöningsförmånernas införande i den ordinarie staten upptagas under den förändrade benämningen »vaktmästare och preparator».

Akademiens för de fria konsterna yttrande föranledde från departementschefens sida intet annat uttalande, än att, sedan akademien nu förbundit sig att av egna medel bekosta icke blott bostad utan även bränsle och lyse åt betjäningen, det syntes naturligt, att det av akademien omnämnda belopp av 300 kronor, som på grund av bestämmelserna i gällande stat utanordnats till betjäningens beklädnad (tjänstedräkter), fortfarande finge utgå.

1 överensstämmelse med vad statskontoret ifrågasatt utöver vad kommittén föreslagit tillstyrkte departementschefen för maskinisten vid naturhistoriska riksmuseet ett tillägg av 100 kronor till begynnelselönen samt för var och eu av trädgårdsmedhjälparna vid universiteten i Uppsala och Lund, gårdskarlen vid Chalmers tekniska institut, portvakten vid universitetshuset i Lund och vaktmästaren vid arkivdepån i Visby ett tillägg av 100 kronor till tjänstgöringspenningarna,

Övriga från olika håll framkomna yrkanden om vissa befattningshavares hänförande till högre grupp eller eljest beviljande av högre avlöningsförmåner, än kommittén föreslagit, ansåg sig departementschefen icke kunna förorda.

Beträffande avlöningsvillkoren fann departementschefen den av kommittén förordade modifikation i avseende å dittills gällande bestämmelser angående ålderstillägg ägnad att förtydliga ifrågavarande bestämmelser i en riktning, som tvivelsutan varit från början avsedd.

Rörande avlöningsförhöjning å extra stat åt vissa befattninghavare framhöll departementschefen rättmätigheten av sådan förhöjning även för de av ifrågavarande befattningshavare, vilka åtnjöte provisorisk lönereg-

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

lering, ävensom att vissa avdrag borde göras, motsvarande pensionsavgifter för ordinarie befattningshavare i nyreglerade verk.

Vad beträffade de befattningshavare, för vilka avlöningar funnes uppförda å extra stat, borde deras avlöningsförmåner, såsom ock kommittén ansett, i detta sammanhang förbättras, och gällde i fråga om löneavdrag, motsvarande pensionsavgifter, detsamma, som anförts angående nyssnämnda ordinarie befattningshavare, vilka åtnjöte provisorisk lönereglering.

I likhet med löneregleringskommittén fann departementschefen icke skäl att tillstyrka beviljandet av fri läkarvård och fria medikamenter åt befattningshavare, som icke redan vore tillförsäkrade sådan förmån, och ansåg han det icke heller lämpligt, att vaktmästare och vederlikar genom en för alla statsinstitutioner gällande föreskrift tilldelades fri uniform eller beklädnadsersättning. Men på grund av vad drätselnämnden vid universitetet i Uppsala anfört angående kansli-, ränteri- och fakultetsvaktmästarna vid nämnda universitet, förordade departementschefen, att åt sagda tre vaktmästare, för vilka departementschefen i övrigt tillstyrkte den av kommittén föreslagna avlöningsförhöjningen av endast 100 kronor, måtte utgå beklädnadspenningar med 100 kronor för var och en av dem.

Vidkommande de av kommittén framhållna synpunkter och önskemål rörande vaktmästarsysslornas rekrytering och göromål in. m. vore dessa uttalanden, yttrade departementschefen, värda att av vederbörande myndigheter beaktas, men föranledde icke något förslag från departementschefens sida, varför han ansett tillräckligt att fästa uppmärksamheten på desamma.

Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition till 1917 års riksdag angående reglering av löneförhållanden m. m. för vaktmästare in. fl. framställdes vid nämnda riksdag av enskilda motionärer åtskilliga yrkanden i fråga om berörda lönereglering.

Riksarkivarien Sam Clason hemställde i motion (nr 158) inom första kammaren, under hänvisning till sin egen, riksbibliotekariens samt överbibliotekariernas vid rikets universitet ovannämnda framställningar till Kungl. Magt, att riksdagen ville besluta, dels att förste vaktmästarna vid riksarkivet, kungl. biblioteket och universitetsbiblioteket i Uppsala måtte placeras i löneregleringskommitténs lönegrupp D, dels att vaktmästare och eldare vid riksarkivet, kungl. biblioteket, universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund samt landsarkiven i Vadstena, Uppsala, Lund och Göteborg måtte placeras i lönegruppen B, dels ock att förmånen av fri bostad, lyse

Fri läkarvård och beklädnad.

Synpunkter och önskemål rörande vaktmästarsysslornas rekrytering m. m.

Vid 1917 års riksdag väckta motioner.

Motion av herr Clason.

Motion av herr Schotte.

Motion av herrar Palmstierna och

Tengdahl.

Motion av herrar Björck och Jönsson i Revinge.

B4 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

och värme måtte fortfarande få åtnjutas av de vaktmästare vid kungl. biblioteket, bland dem eldaren, som jämlikt gällande instruktion för biblioteket av den 30 december 1910 vore skyldiga att i biblioteket hava sin bostad och besörja lokalernas bevakning samt övriga portvaktssysslor.

I den händelse denna förmån, i samband med den föreslagna löneregleringen, icke kunde för framtiden av riksdagen bifallas, hemställde motionären, att de dåvarande innehavarna av dessa bostadsförmåner, förste vaktmästaren C. J. Söderqvist och eldaren G. Liljegren, måtte få förbliva i fortsatt åtnjutande därav, så länge de i sina respektive befattningar kvarstode.

I en inom riksdagens andra kammare väckt motion (nr 482) föreslog herr Axel Schotte, l:o) att, med antagande av de grunder, Kungl. Maj:t föreslagit med avseende å tillägg till avlöningsstaterna för vaktmästare, beloppet av detta lönetillägg måtte sättas till det dubbla mot vad Kungl. Maj:t föreslagit, samt 2:o) att om detta yrkande ej kunde bifallas, vaktmästarna vid länsstyrelserna i varje fall måtte medgivas ett tillägg till avlöningen av 200 kronor, att utgå som ökning av tjänstgöringspenningarna.

Under hänvisning till vad Sveriges universitets- och högskolebetjäntes förening i sin förut omförmälda framställning till Kungl. Maj:t den 13 januari 1917 i förevarande ärende anfört, yttrade herrar Erik Palmstierna och Knut A. Tengdahl i en motion i andra kammaren (nr 483), att, då ifrågavarande befattningshavares anspråk på reglering av dittillsvarande alltför knappa avlöningsförmåner i allt väsentligt syntes hava fullt fog för sig, motionärerna för sin del ville föreslå, att begynnelseavlöningarna för de ifrågasatta lönegrupperna B och 1) måtte bestämmas till respektive 1,800 kronor (därav lön 1,100 kronor, tjänstgöringspenningar 550 kronor och ortstillägg 150 kronor) samt 2,000 kronor (därav lön 1,200 kronor, tjänstgöringspenningar 650 kronor och ortstillägg 150 kronor).

Beträffande grupperingen av de befattningshavare, varom fråga vore, ansågo sig motionärerna böra i princip ansluta sig till vad löneregleringskommittén i sådant avseende föreslagit, men biträdde med avseende på placeringen av vissa befattningshavare det av Sveriges universitets- och högskolebetjäntes förening i dess ovannämnda framställning till Kungl. Maj:t gjorda uttalande om viss revision av kommitténs förslag.

Slutligen yrkade herrar Wilhelm Björck och Johan Jönsson i Revinge i en motion (nr 484) inom andra kammaren, att riksdagen måtte dels fastställa följande lönebelopp för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare:

65 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

för grupp A: lön 1,100 kronor, tjänstgöringspenningar 500 kronor samt i Stockholm ortstillägg å 150 kronor, jämte tre ålderstillägg efter 3, 6 och 9 år, vartdera å 150 kronor,

för grupp B: lön 1,200 kronor, tjänstgöringspenningar 600 kronor, ortstillägg 150 kronor, jämte ålderstillägg lika med grupp A,

för grupp C: lön 1,300 kronor, tjänstgöringspenningar 600 kronor, ortstillägg 150 kronor, jämte ålderstillägg efter 3 och 6 år, vartdera å 150 kronor, för grupp D: lön 1,300 kronor, tjänstgöringspenningar 700 kronor, ortstillägg 150 kronor, jämte ålderstillägg lika med grupperna A och B;

dels uppföra i staten för universitetet i Lund beklädnadsersättning åt universitets- och kanslivaktmästarna med 100 kronor för vardera;

dels och i lönehänseende likställa vaktmästaren vid gamla bibliotekshuset vid Lunds universitet med institutionsvaktmästare.

Omförmälda ärende blev av riksdagen remitterat till första särskilda utskottet, som avgav utlåtande i ämnet den 24 maj 1917 (nr 17) och däri på anförda skäl hemställde, att Kungl. Maj:ts proposition i ärendet ävensom de i ämnet väckta motionerna icke mätte av riksdagen bifallas.

Denna utskottets hemställan bifölls ock av riksdagen, som i skrivelse den 6 juni 1917 (nr 238) meddelade, att det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget till reglering av löneförhållanden m. m. för vaktmästare och med dera jämförliga befattningshavare mött starkt motstånd, ej mindre från befattningshavarna själva och åtskilliga av de myndigheter, som av förslaget berördes, än även från medlemmar av riksdagen, vilka väckt åtskilliga motioner i ämnet.

Särskilt sättet för befattningshavarnas placering i de av Kungl. Maj:t föreslagna avlöningsgrupperna hade gjorts till föremål för en kritik, som synts riksdagen i flera avseenden berättigad.

Riksdagen, som funnit sig icke kunna antaga Kungl. Maj:ts förslag i oförändrat skick, och som särskilt icke känt sig övertygad om lämpligheten att, på sätt som i propositionen skett, för vaktmästare med mera kvalificerade göromål inrätta två särskilda normala avlöningsgrupper (B och I)) med väsentligt olika avlöningsförmåner, hade ansett sig icke kunna under den korta tid, som för ärendets behandling stått till buds, på ett tillfredsställande sätt utreda, i vad mån de framlagda, starkt divergerande förslagen om höjda avlöningsförmåner för en mängd befattningshavare med mera kvalificerade göromål skäligen borde vinna beaktande.

Riksdagen, som emellertid föreställde sig, att ärendet borde kunna — efter någon ytterligare utredning i syfte att utröna, i vad mån de framställda kraven på vissa vaktmästares och med dem jämförliga befatt- Diliang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 394 käft. (Nr 435.) 9

Ärendets vidare behandling vid 1917 års riksdag.

Riksdagens skrivelse nr 338.

66 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

ningshavares uppflyttning i högre avlöningsgrupp borde vinna beaktande — i en nära framtid, om möjligt redan nästa år, ånyo föreläggas riksdagen, hade velat såsom önskemål uttala, att därvid måtte tagas under övervägande vad löneregleringskommitten å vissa angivna sidor i sitt betänkande0 uttalat rörande vaktmästarsysslornas rekrytering och göromål m. m., särskilt angelägenheten av en undersökning, huruvida i sammanhang med avlöningsförmånernas ökning någon minskning av det dittillsvarande antalet vaktmästare kunde äga rum.

Senare fram- I en den 28 augusti 1917 till finansdepartementet inkommen, seder-

SJ&åréndet raera till löneregleringskommittén överlämnad skrift hemställde staten» 'statens vaktmästares förening, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels bastvaktmästa- ställa följande avlöningar för vaktmästare och förste vaktmästare, nämligen res förening. för vaktmästare 1,850 kronor, därav lön 1,200 kronor, tjänstgörings-

penningar 500 kronor och ortstillägg 150 kronor, jämte tre ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter respektive 3, 6 och 9 års tjänstgöring,_ samt för förste vaktmästare 2,050 kronor, därav lön 1,300 kronor, tjänstgöringspenningar 600 kronor och ortstillägg 150 kronor, jämte tre ålderstillägg, vartdera å 200 kronor, efter respektive 3, 6 och 9 års tjänstgöring, dels medgiva, att vaktmästare, som befordrats till förste vaktmästare, skulle för erhållande av ålderstillägg såsom förste vaktmästare få räkna sig till godo jämväl den tid, han varit ordinarie vaktmästare,

dels ock besluta, att ifrågavarande avlöningsbelopp skulle tillkomma vaktmästare och förste vaktmästare vid de centrala ämbetsverken, hovrätterna, landsstaten, landskontoren, arkivdepåerna, generalstaben, artilleristaben, artilleri- och ingenjörhögskolan, krigshögskolan, allmänna barnhuset samt övriga institutioner, tillhörande statens verk och inrättningar.

Framställ- Vidare hade till kommittén inkommit tvenne framställningar från

Enskilda enskilda befattningshavare, vari yrkanden framställts om förbättrade avlöbefattnings- ningsförmåner, nämligen från vaktmästaren vid farmaceutiska institutet hörare. T deckel! samt vaktmästaren och maskinisten vid skogshögskolan O. Norm.

Weckell hemställde, att hans befattning måtte varda uppförd i institutionsvaktmästargruppen, och Norin anhöll, att löneregleringskommittén måtte för den av honom innehavda befattning föreslå följande särskilda avlöningsförmåner, eventuellt uppflyttning i grupp C eller D, nämligen:

1) för övertidsarbete, sön- och helgdagstjänstgöring, övervakande och tillsyn av högskolans lokaler fri bostad med vedbrand utan avdrag å den kontanta avlöningen,

2) för avlönande av biträde vid göromålen 200 kronor om året,

67 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

3) för utförande av särskilt kvalificerade arbeten, exempelvis typografiskt arbete, 300 kronor för år.

I det förnyade utlåtande i fråga om reglering av löneförhållanden Löneregiem. m. för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, som r#e«s*6efä/j-" avgavs av löneregleringskommittén den 15 april 1918, erinrade kommittén kände den 15 till en början, hurusom de av kommittén i dess betänkande i ämnet den apri1 91& 14 november 1916 framförda avlöningsprinciper med avseende på ifråga- motivering. varande befattningshavare vunnit tillämpning vid några av de vid 1917 års riksdag beslutade löneregleringar, nämligen för statsdepartementen, lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp.

Vidkommande sedan de erinringar, som framställts mot det av kom- • mittén i dess föregående betänkande framlagda löneregleringsförslag, riktade sig, anförde kommittén vidare, dessa erinringar i allmänhet dels mot de av kommittén föreslagna avlöningsförhöjningarnas belopp, som ansetts för knappt tillmätta, dels mot placeringen av vissa befattningshavare i de föreslagna avlöningsgrupperna.

Riksdagen hade dessutom i sin ovan omförmälda skrivelse i ämnet den 6 juni 1917 ifrågasatt lämpligheten av att, såsom föreslagits, för vaktmästare med mera kvalificerade göromål inrätta två särskilda normala avlöningsgrupper (B och D) med väsentligt olika avlöningsförmåner.

Beträffande de av kommittén föreslagna allmänna avlöningsförhöjningar yttrade kommittén i sitt betänkande den 14 november 1916, bland annat, att i stort sett såsom skäl för löneförhöjning åt vaktmästare och deras vederlikar allenast anförts, att deras avlöning i följd av levnadskostnadernas stegring vore otillräcklig, och att detta skäl egentligen endast ägde giltighet för de statstjänare, vilkas verksamhet i det allmännas tjänst så toge deras tid och krafter i anspråk, att de icke kunde genom arbete utom tjänsten nämnvärt öka sina inkomster, vilket enligt kommitténs åsikt i regel ej vore förhållandet beträffande de befattningshavare, varom fråga vore, men att det oaktat kommittén ansett sig icke höra avstyrka en förbättring av sagda befattningshavares avlöningsförmåner.

I överensstämmelse med detta sitt uttalande och med hänsyn jämväl därtill, att den ifrågasatta löneregleringen endast omfattade en viss kategori statstjänare, hade kommittén emellertid funnit sig böra vid avgivande av förslag till avlöningsförbättring för vaktmästare och med dem jämställda befattningshavare framgå med en viss försiktighet och fördenskull ansett sig icke kunna för det dåvarande föreslå större avlöningsförhöjningar för nämnda befattningshavare än de av kommittén ifrågasatta.

68 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

Medgivas måste emellertid, anförde kommittén i sitt senare betänkande, att — även bortsett från verkningarna av pågående världskrig — den stegring i levnadskostnaderna, som, efter det respektive löneregleringar på sin tid fastställdes, inträffat, visat sig vara avsevärt större, än man tidigare beräknat.

Dessutom hade, sedan kommittén avgav sitt föregående betänkande i förevarande ämne, vid 1917 års riksdag för vaktmästarna hos riksgäldskontoret — vilka, om ock deras göromål i viss mån kunde anses mera kvalificerade än dem, som ålåge flertalet vaktmästare i de centrala ämbetsverken, dock i stort sett syntes vara att jämställa med sagda vaktmästare — bestämts avlöningar till avsevärt högre belopp än de av kommittén för sistnämnda befattningshavare föreslagna.

Med hänsyn därtill och med fästat avseende jämväl vid vad av korporationer och myndigheter samt av vederbörande departementschef vid ärendets föredragning i statsrådet ävensom av motionärer vid 1917 års riksdag blivit i ämnet anfört, hade kommittén ansett sig böra i viss mån frångå sitt föregående förslag och för vaktmästare med vederlikar föreslå förhöjning av begynnelseavlöningarna med avsevärt högre belopp, än de av kommittén förut ifrågasatta.

Beträffande åter ålderstillägg för omhandlade befattningshavare hade kommittén icke ansett sig böra vidtaga några större förändringar i sitt därutinnan förut avgivna förslag.

Sålunda fann sig kommittén bland annat icke kunna biträda ett av Sveriges universitets- och högskolebetjäntes förening samt statens vaktmästares” förening framställt yrkande på reducering av perioderna för ålderstilläggs intjänande från fem till tre år, enär enligt kommitténs förmenande en dylik åtgärd, om den skulle befinnas lämplig, endast borde vidtagas i samband med en mera allmän reglering av avlöningsförhållandena vid de statsinstitutioner, där ifrågavarande befattningshavare vore anställda.

Kommittén ansåge sig böra meddela, att kommittén utarbetat sitt förslag till lönereglering för ifrågavarande befattningshavare under den förutsättning, att nämnda befattningshavare, även om deras avlöning reglerades på sätt, kommittén föreslagit, skulle bliva delaktiga av det krigstidstillägg och den krigstidshjälp, som kunde varda statstjänare i allmänhet tillerkänd.

Vad anginge frågan om ett sammanförande av de båda av kommittén i dess föregående betänkande för vaktmästare med mera kvalificerade göromål (d. v. s. institutionsvaktmästare) och preparatorer med vederlikar föreslagna respektive avlöningsgrupper B och D, hade kommittén förehaft

Kungi. Maj:t.i nåd. proposition nr 435.

denna fråga till förnyad prövning och i sådant hänseende inhämtat yttranden från institutionsföreståndare, huruvida med hänsyn till behovet av föregående större utbildning och med avseende å göromålens beskaffenhet det vore önskligt att bibehålla preparatorerna i en högre avlöningsgrupp än vanliga institutionsvaktmästare.

Samtliga från de sålunda hörda institutionsföreståndarna inkomna yttranden ävensom de undersökningar, kommittén i övrigt verkställt för bedömande av spörsmålet i fråga, hade emellertid givit vid handen, att en särskild högre avlöningsgrupp för preparatorer och med dem likställda befattningshavare fortfarande borde finnas.

En sammanslagning av avlöningsgrupper måste ock alltid medföra vissa svårigheter med avseende å placeringen av vederbörande befattningshavare, enär vid en sådan sammanslagning näppeligen kunde undvikas, att en del befattningshavare bleve i avlöningshänseende ställda antingen för lågt eller för högt.

Om man bortsåge, yttrade kommittén, från vissa särskilda förmåner Ben kontan- (bostad, bränsle och lyse m. m.) kunde det stora flertalet av de ordinarie ta aJg°nm~ befattningshavare, om vilka fråga vore, för närvarande hänföras till någon av följande normalgrader:

Vad först beträffade »vaktmästargraden», hade kommittén i enlighet med sina i det föregående gjorda uttalanden ansett skäligt, att de vakt-

70 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

mästare och med dem jämförliga befattningshavare, som hade 1,200, 1,125 eller 1,050 kronor i begynnelseavlöning och respektive 1,400, 1,325 eller 1,250 kronor i slutavlöning, erhölle ett tredje ålderstillägg å 100 kronor efter 15 års tjänstgöring; att de av dessa befattningshavare, som vore anställda vid vissa vetenskapliga institutioner, och vilkas arbete kunde anses vara av mera ansvarsfull eller krävande beskaffenhet, erhölle 700 kronors förhöjning å begynnelseavlöningen, därav 400 kronor å lönen och 300 kronor å tjänstgöringspenningarna; samt att övriga befattningshavare i »vaktmästargraden» erhölle 400 kronors höjning av begynnelseavlöningen, därav 200 kronor å lönen och 200 kronor å tjänstgöringspenningarna.

Vidkommande därefter »förste vaktmästargraden» föreslog kommittén, att ålderstilläggen måtte, med hänsyn till den relativt framskridna levnadsålder, vid vilken de denna grad tillhörande befattningshavare i allmänhet tillträdde sina befattningar, sättas till två efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring och bestämmas, vartdera, till 150 kronor, samt att begynnelseavlöningen måtte ökas med 400 kronor, lönen med 200 kronor och tjänstgöringspenningarna likaså med 200 kronor.

Vad slutligen anginge de till »preparatorsgraden» hänförliga befattningshavarna, vilka åtnjöte en begynnelseavlöning av 1,650 kronor i Stockholm och 1,500 kronor i landsorten samt en slutavlöning av 1,850 kronor, respektive 1,700 kronor, borde enligt kommitténs mening de båda till dem utgående ålderstilläggens belopp höjas, vartdera till 150 kronor. Begynnelseavlöningens ökning syntes kommittén böra bestämmas till 550 kronor, därav ökning av lönen 400 kronor och av tjänstgöringspenningarna 150 kronor.

Ortstillägg åtnjötes, med några få undantag, av dem bland ifrågavarande befattningshavare, som vore placerade i Stockholm, med 150 kronor och av vaktmästarna vid länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län med 75 kronor. Undantagna vore vaktmästaren vid myntoch justeringsverket ävensom förste och andre vaktmästarna samt portvakten vid akademien för de fria konsterna.

Kommittén föresloge, anfördes vidare i det följande, för vaktmästaren vid mynt- och justeringsverket avlöning i viss normalgrad med ortstillägg, men i övrigt hade kommittén ansett sig icke böra hemställa om ändring av gällande bestämmelser i fråga om ortstillägg.

I enlighet med sina sålunda gjorda uttalanden hade kommittén alltså ansett sig böra' uppställa följande normala avlöningsgrupper för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

71 Högsta pensionsunderlaget, som enligt gällande bestämmelser utgjorde för vaktmästare i normalgrad 900 kronor, för förste vaktmästare 1,000 kronor och för preparator 1,100 kronor, skulle vid bifall till kommitténs förslag höjas för gruppen A med 300 kronor, för gruppen B med 500 kronor, för gruppen C med 400 kronor och för gruppen D med 500 kronor eller till respektive 1,200, 1,400, 1,400 och 1,600 kronor.

Vidkommande de vissa vaktmästare och vederlikar tillkommande förmåner av bostad, bränsle och lyse hade till minskande i någon mån av den betydande skillnad, som beträffande befattningshavare i Stockholm förefunnes mellan det dittills för dem fastställda bostads- och bränsleavdraget och det verkliga värdet av berörda förmåner, kommittén ansett sig böra för sistnämnda befattningshavare föreslå en höjning av sagda avdrag.

Kommittén erinrade i detta sammanhang, hurusom riksdagen år 1917 beträffande riksgäldskontorets vaktmästare bestämt, att, därest vaktmästare i sådan egenskap åtnjöte fri bostad, varmed vore förenade förmånerna av nödigt bränsle samt elektriskt ljus med en strömförbrukning av högst 100 kw. om året, skulle å hans lön avdragas 400 kronor.

Med hänsyn till de förpliktelser, som enligt kommitténs åsikt borde åligga befattningshavarna för åtnjutande av bostadsförmånerna, hade kommittén emellertid ansett sig icke böra föreslå större förhöjning i avdraget för bostad med bränsle för befattningshavare i Stockholm än 50 kronor för år.

Bostads-

förmåner.

72 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

Vid bifall till de av kommittén föreslagna förhöjningarna i den kontanta avlöningen torde det, ansåg kommittén, befinnas skäligt, att vaktmästare vid länsstyrelserna i Östersund, Umeå och Luleå, som åtnjöte ortstillägg till hälften mot vaktmästare i Stockholm, finge för bostad med bränsle vidkännas avdrag å lönen med 225 kronor.

Vad sedan anginge förmånen av lyse — vare sig mot det av kommittén förut föreslagna avdraget av 25 kronor å den kontanta avlöningen eller utan sådant avdrag — ansåge sig kommittén böra förorda, att enahanda förbrukningsmaximum av elektrisk ström, som bestämts för vaktmästarna hos riksgäldskontoret, fastställdes jämväl för motsvarande befattningshavare vid statsverket, tillhörande grupperna A, B och C. För grupp D syntes berörda maximum böra bestämmas till 150 kw. om året.

Under åberopande av vad sålunda blivit anfört hemställde kommittén, att i de särskilda institutionernas stater måtte intagas föreskrift därom, att, därest bostad med bränsle, eventuellt med bränsle och lyse, anvisades åt någon av ifrågavarande befattningshavare, som icke enligt stat åtnjöte fri bostad, han skulle av sin lön avstå

Den, som åtnjöte lyse, borde, på sätt redan i flera fall föreskrivits, tillförbindas att själv bekosta armatur och lampor.

För de mycket sällsynta fall, då befattningshavare åtnjöte enbart bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle, syntes några allmänna bestämmelser icke vara lämpliga. I dylika fall, ävensom då bostadsförmån vore av sådan beskaffenhet, att den icke kunde anses hava ovansagda värde, syntes det böra få ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skulle äga rum.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

73 Då kommittén förordade en så låg uppskattning av förmånerna av bostad med bränsle, eventuellt även med lyse, hade kommittén, liksom vid föregående tillfälle, ansett sig kunna göra detta allenast under förutsättning, att med åtnjutande av berörda förmåner förenades vissa förpliktelser, och föreslog kommittén i sådant avseende, att föreskrift måtte meddelas av det innehåll,

1) att, därest åt vaktmästare eller med sådan jämförlig befattningshavare mot avdrag å avlöning enligt stat anvisades bostad i samband med ämbestlokalen, bostaden skulle av honom bebos, med skyldighet för honom att å tider, då arbete i ämbetslokalen ej påginge, hava tillsyn över lokalen samt att, i den mån det ej ålåge honom att själv verkställa eldning, städning och rengöring däri, övervaka, att dessa bestyr verkställdes i behörig ordning och med iakttagande av nödig varsamhet, ävensom att enligt vederbörande myndighets bestämmande utföra eller ombesörja andra bestyr med avseende å lokalen; samt

2) att bostadsinnehavaren skulle vara pliktig att själv verkställa eller bekosta sågning, huggning och uppbärning av det för bostaden avsedda bränslet.

Vidkommande spörsmålet om användande av kvinnliga vaktmästare Kvinnliga anförde, såsom i det föregående nämnts, dåvarande chefen för finans- vaktmästare. departementet vid ärendets föredragning i statsrådet, att berörda spörsmål icke syntes i detta sammanhang behöva upptagas till behandling.

Kommittén ansåge sig fördenskull icke böra nu avgiva något yttrande i denna fråga.

I fråga om avlöningsvillkor ville kommittén, i anslutning till vad Avlöningsi dess föregående betänkande i berörda ämne anförts, såsom sin åsikt mllkoruttala, att för åtnjutande av de avlöningsförmåner, som blivit av kommittén föreslagna för ordinarie vaktmästare m. fl., borde gälla enahanda villkor och bestämmelser, som beträffande de respektive verken och institutionerna vore stadgade för åtnjutande av de enligt fastställda stater dittills utgående avlöningsförmåner, dock med den modifikation i avseende å bestämmelserna angående ålderstillägg, att beträffande samtliga dessa borde gälla, att befattningshavare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande av löneförhöjning, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension vore skyldig att från tjänsten avgå, icke finge tillträda samma förhöjning.

I övrigt borde för tillträde till de föreslagna ytterligare ålderstilläggen gälla enahanda villkor, som vore stadgade för tillträde till redan medgivna sådana avlöningsförhöjningar.

Vad särskilt vidkomme de för förste vaktmästare föreslagna ålderstillägg, syntes, för undvikande att vaktmästare, som vid befordran till förste vaktmästare redan intjänat det tredje ålderstillägget såsom vaktmästare, till en början skulle erhålla lägre lön och i följd därav jämväl lägre pensions-

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 394 käft. (Nr 435.) 10

74 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

underlag, än han haft såsom vaktmästare, bestämmelse böra meddelas, att, därest vaktmästare, vilken såsom sådan intjänat tre ålderstillägg, befordrades till förste vaktmästare, honom omedelbart skulle tillgodoföras ett ålderstillägg såsom förste vaktmästare.

Rätt att' Vad anginge rätt att kvarstå å gammal stat, borde förutvarande

'gammal* innehavare av ifrågavarande befattningar, vilka icke före viss angiven tidstat. punkt anmälde, att de ville övergå till den förändrade avlöningsstaten samt underkasta sig de för åtnjutande av avlöning enligt densamma^ stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunde därtill förbindas, få bibehållas vid dem enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranleddes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem.

De särskilda Sedan kommittén framlagt förslag till de allmänna grunder, efter

hefattnings-wuka, enligt kommitténs åsikt, ifrågavarande lönereglering borde genom-

klassifice- föras, övergick kommittén till frågan om de olika befattningshavarnas klassi-

ring och av- ficerirl(r och avlöning. lomng m. m. o °

Grupp a. Vid den behandling, kommittén ägnat denna fråga, hade kommit-

tén kommit till det resultat, att till gruppen A borde hänföras — förutom vaktmästare och portvakt vid statsdepartementen, ävensom vaktmästare vid lantbruksinstitutet vid Ultuna samt lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, vilka befattningshavare enligt de av riksdagen år 1917 för nämnda verk och institutioner fastställda avlöningsstater kunde anses redan vara i sagda grupp placerade — i det närmaste alla den dittillsvarande »vak|mästargraden» tillhörande befattningshavare med undantag av vissa vid vetenskapliga institutioner anställda dylika befattningshavare.

Dessutom borde, enligt kommitténs åsikt, med hänsyn till åliggande tjänstegöromål i A-gruppen upptagas trädgårdsmedhjälparna vid de botaniska institutionerna vid Uppsala och Lunds universitet, port- och planteringsvakten vid skogshögskolan samt vaktmästaren vid veterinärhögskolans ekonomiska avdelning, vilka befattningshavare enligt gällande bestämmelser åtnjöte följande begynnelse- och slutavlöningar, trädgårdsmedhjälparna vid universiteten i Uppsala och Lund respektive 1,000 och 1,200 kronor samt port- och planteringsvakten vid skogshögskolan och vaktmästaren vid veterinärhögskolans ekonomiska avdelning respektive 1,500 och 1,600 kronor.

Port- och planteringsvakten vid skogshögskolan borde emellertid därjämte för sin tjänstgöring såsom grindvakt vid huvudentrén till högskolans område tillerkännas förmån av fri bostad med bränsle.

75 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 433.

Till A-gruppen syntes jämväl böra hänföras den av 1918 års riksdag beslutade vaktmästarbefattningen vid Lunds universitets historiska museum samt mynt- och medalj kabinett.

Till gruppen B hade kommittén med hänsyn till arten och omfatt- Grupp b. ningen av det vederbörande befattningar påvilande arbete hänfört följande befattningshavare vid nedannätnnda institutioner, nämligen:

vaktmästarna vid statens bakteriologiska och rättskemiska laboratorier samt stallförmannen vid det förstnämnda av dessa laboratorier;

vaktmästarna vid Uppsala universitets anatomiska, patologiska, fysiologiska, fysiska, astronomiska, meteorologiska, botaniska och zoologiska institutioner, vaktmästarna vid nämnda universitets institutioner för medicinsk och fysiologisk kemi samt allmän och analytisk kemi ävensom vaktmästaren-eldaren vid universitetets gymnastikinrättning;

vaktmästarna vid Lunds universitets anatomisk-histologiska, fysiologiska, medicinskkemiska, patologisk-anatomiska, fysiska, geologisk-mineralogiska, kemiska och zoologiska institutioner samt astronomiska observatorium;

underträdgårdsmästarna vid universitetens i Uppsala och Lund botaniska institutioner; vaktmästarna vid karolinska mediko-kirurgiska institutets fysiologiska, histologiska, patologisk-anatomiska, anatomiska, kemiska, bakteriologiska och farmakologiska institutioner samt serafimerlasarettets kliniska laboratorium ävensom vid det med karolinska institutet sammanhörande tandläkarinstitutet;

vaktmästaren vid farmaceutiska institutet, vilken tillika är maskinist och eldare vid nämnda institut;

laboratorievaktmästarna (-tjänarna), maskinisten och reparatören vid tekniska högskolan; vaktmästarna vid Chalmers tekniska instituts fysiska institution, elektrotekniska och kemiska laboratorier samt maskinlaboratorium;

vaktmästarna vid central anstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet; vaktmästaren-maskinisten vid skogshögskolan;

vaktmästaren vid statens skogsförsöksanstalt, vilken tillika är portvakt, maskinist och planteringsvakt;

vaktmästarna vid den i 1918 års statsverksproposition föreslagna statens meteorologisk-hydrografiska anstalt; samt

vaktmästarna vid veterinärhögskolans kemiska och patologisk-anatomiska avdelningar ävensom fodermarskarna, sjukvårdaren, ladugårdsförmannen och maskinisten vid nämnda högskola.

Vaktmästaren-maskinisten vid skogshögskolan syntes därjämte, med hänsyn till vad av honom blivit anfört, böra tillerkännas ett belopp av 200 kronor om året till avlönande av biträde vid honom åliggande portvakts- m. fl. göromål.

I gruppen C hade uppförts förutom förste vaktmästarna vid stats- Grupp c. departementen, som enligt de vid 1917 års riksdag för departementen fastställda avlöningsstater kunde anses redan vara i nämnda grupp inordnade, dels det övervägande flertalet vaktmästare och vederlikar, som med avseende å de till dem utgående avlöningar tillhörde den dittillsvarande

76 Grupp D.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

»förste vaktmästargraden», dels ock följande befattningshavare, vilka, om ock de till dem dittills utgående avlöningar något avveke från de för befattningshavare i »förste vaktmästargraden» dittills fastställda, kommittén dock, med hänsyn till den allmänna beskaffenheten av deras tjänsteställning, ansett böra till C-gruppen hänföras, nämligen:

vaktmästaren vid mynt- och justeringsverket;

förste vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala;

kansli-, fakultets- samt ränteri- och kontorsvaktmästarna vid Uppsala universitet;

kanslivaktmästaren (kursorn) och universitetsvaktmästaren vid Lunds universitet;

förste vaktmästaren vid tekniska högskolan samt

förste vaktmästaren vid Chalmers tekniska institut.

Vad särskilt angick kansli-, fakultets- samt ränteri- och kontorsvaktmästarna vid Uppsala universitet ävensom kansli- och universitetsvaktmästarna vid Lunds universitet, ansåg kommittén, att vid bifall till kommitténs förslag i fråga om den kontanta avlöningen, någon särskild beklädnadsersättning till dessa befattningshavare icke borde utgå.

Därest kommitténs förslag om uppförande i gruppen C av vaktmästaren vid mynt- och justeringsverket vunne bifall, syntes den nämnde vaktmästare enligt gällande bestämmelser tillkommande förmån av fri bostad och bränsle böra upphöra.

Slutligen hade, med undantag av den under B-gruppen upptagna vaktmästaren-eldaren vid Uppsala universitets gymnastikinrättning, i den av kommittén föreslagna gruppen D upptagits de befattningshavare, vilka i avlöningshänseende dittills hänförts till den s. k. preparatorsgraden.

I denna grupp hade kommittén ansett sig böra inordna även maskinisten vid naturhistoriska riksmuseet, ehuru nämnda befattningshavare enligt gällande stat åtnjöte en begynnelse- och slutavlöning, uppgående till respektive 1,800 och 2,100 kronor och alltså överstigande med respektive 150 och 250 kronor den till preparator och vederlike för närvarande utgående begynnelse- och slutavlöning.

Kommittén hade nämligen ansett, att ifrågavarande befattningshavare — vilken enligt kommitténs åsikt fortfarande borde bibehållas vid förmånen av fri bostad med bränsle — genom placering i D-gruppen, för vars befattningshavare i Stockholm av kommittén föreslagits en begynnelse- och slutavlöning av respektive 2,200 och 2,500 kronor, i allt fall komme att erhålla avlöningsförmåner, som med hänsyn till såväl kvaliteten som kvantiteten av de honom åliggande göromålen måste betecknas såsom fullt tillfredsställande.

Ävenså hade kommittén funnit sig böra till ifrågavarande avlönings-

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 435.

grupp hänföra den av 1918 års riksdag å tekniska högskolans stat med en begynnelse- och slutavlöning av respektive 2,000 och 2,300 kronor uppförda verkmästare.

I fråga om vaktmästaren vid statens veterinärbakteriologiska anstalt, vilken enligt gällande bestämmelser uppbure en begynnelse- och slutavlöning av respektive 1,500 och 1,600 kronor, anförde, såsom i det föregående omförmälts, vid förevarande ärendes föredragning i statsrådet dåvarande chefen för finansdepartementet, att, med hänsyn till att nämnda vaktmästare, enligt medicinalstyrelsens yttrande, hade arbetsuppgifter av enahanda slag och måste besitta samma kompetens som en preparator, departementschefen ansåge sig kunna tillstyrka det av medicinalstyrelsen framställda förslaget, att bemälde vaktmästare vid veterinärbakteriologiska anstalten måtte erhålla preparatorsavlöning och inbegripas i gruppen D. Han borde då, enligt departementschefens förmenande, i sammanhang med de nya avlöningsförmånernas införande å vederbörande stat upptagas under den förändrade benämningen vaktmästare och preparator.

Kommittén, som anslöte sig till departementschefens uppfattning beträffande ifrågavarande befattningshavare, ansåge sig alltså böra föreslå dennes uppförande i D-gruppen under den förändrade benämning, som av departementschefen ifrågasatts.

Såsom kommittén i sitt föregående betänkande omnämnt, vore i staten för akademien för de fria konsterna uppförda följande vaktmästarkategorien tillhörande befattningshavare, nämligen:

en förste vaktmästare med begynnelseavlöning av 1,250 kronor, därav 800 kronor lön och 450 kronor tjftnstgöringspenningar, samt ett ålderstillägg efter 5 år å 100 kronor;

en andre vaktmästare med en begynnelseavlöning av 950 kronor, därav 600 kronor lön och 350 kronor tjänstgöringspenningar, samt två ålderstillägg efter respektive 5 och 10 år å 100 kronor;

en portvakt med en begynnelseavlöning av 750 kronor, därav 500 kronor lön och 250 kronor tjänstgöringspenningar, samt två ålderstillägg efter respektive 5 och 10 år å 100 kronor.

Samtliga dessa befattningshavare vore enligt stat berättigade till bostad av akademien, vilken förmån, utan omnämnande därav i staten, utökats med bränsle och lyse.

Vid bestämmandet av berörda avlöningar hade avsetts, att förste vaktmästaren skulle bliva likställd med förste vaktmästaren i statskontoret samt andre vaktmästaren och portvakten med vaktmästarna därstädes, undantagandes att begynnelseavlöningen för portvakten sänkts med 200 kronor. För samtliga hade hänsyn tagits till att de av akademien åtnjöte fri bostad.

Kommittén hade lika litet som vid föregående tillfälle, då kommittén hade att yttra sig i föreliggande fråga, för avsikt att i avseende å

Befattningshavare utom de normala avlöningsgrupperna.

78 Kungl. Maj:ts nåd. ■proposition nr 435.

bostadsförmånerna för sagda befattningshavare vid fria konsternas akademi ifrågasätta någon ändring i hittills rådande förhållanden, utan ville kommittén endast framhålla, att det syntes kommittén riktigast, att i staten uttryckligen angåves, att med den fria bostaden jämväl följde fritt bränsle och lyse; och hemställde kommittén, att avlöningsförmånerna för ifrågavarande befattningshavare måtte, med förberörda modifikation beträffande portvakten, sättas i förhållande till de belopp, som av kommittén föresloges för förste vaktmästare och vaktmästare i statskontoret.

Med iakttagande att värdet av bostad med bränsle och lyse för befattningshavare i huvudstaden av kommittén i det föregående beräknats till 325 kronor, att tjänstgöringspenningarna för förste och andre vaktmästaren vid akademien sattes till samma belopp, som för motsvarande befattningshavare i statskontoret, samt att portvaktens lön och tjänstgöringspenningar, för begynnelseavlöningens hållande på samma avstånd till andre vaktmästarens som förut, bestämdes till respektive 625 och 450 kronor, bleve de kontanta avlöningarna, oberäknat två ålderstillägg å 150 kronor efter respektive 5 och 10 år åt förste vaktmästaren samt tre ålderstillägg å 100 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år åt andre vaktmästaren och portvakten, följande:

för förste vaktmästaren lön 925 kronor och tjänstgöringspenningar 650 kronor eller tillhopa 1,575 kronor;

för andre vaktmästaren lön 725 kronor och tjänstgöringspenningar 550 kronor eller tillhopa 1,275 kronor; samt

för portvakten lön 625 kronor och tjänstgöringspenningar 450 kronor eller tillhopa 1,075 kronor.

Den likställighet med befattningshavare i statskontoret, som vid senaste lönereglering åsyftades, borde emellertid utsträckas även till pensionerna, vilket, då lönernas storlek påverkades av de utav akademien lämnade bostadsförmånerna, lämpligen kunde ske genom fastställande av särskilda pensionsunderlag.

Därvid borde enligt kommitténs mening portvaktens pension bestämmas till samma belopp, som, enligt kommitténs förslag i det följande i fråga om avlöning åt portvakten vid musikaliska akademien, skulle sistnämnda befattningshavare tillkomma, d. v. s. högst 1,100 kronor.

För uppbringande av högsta pension åt ifrågavarande förste vaktmästare, andre vaktmästare och portvakt till respektive 1,400, 1,200 och 1,100 kronor måste pensionsunderlagen för dem sättas 175 kronor högre än det belopp, vartill lönen uppginge; och ville kommittén alltså föreslå, att i staten för akademien för de fria konsterna och konsthögskolan måtte, vid bifall till kommitténs förslag rörande avlöningsförmånerna för förste och

79 Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

andre vaktmästaren samt portvakten, intagas bestämmelse därom, att pensionsunderlaget för ifrågavarande befattningshavare skulle utgöra lönen, ökad med 175 kronor.

Vad slutligen anginge det av akademien i dess yttrande över kommitténs föregående förslag i förevarande ärende framförda önskemål, att det belopp av 300 kronor, som på grund av de till gällande stat hörande bestämmelser dittills årligen utanordnats till betjäningens vid akademien beklädnad (tjänstedräkter), fortfarande måtte få utgå, hade kommittén för sin del intet att däremot erinra, i anseende till att akademien förbundit sig att av egna medel bekosta icke blott bostad utan även bränsle och lyse åt nämnda betjäning.

Vidkommande vaktmästaren vid arkivdepån i Visby, portvakterna vid musikaliska akademien och universitetshuset i Lund samt gårdskarlen vid Chalmers tekniska institut, vilka befattningshavare enligt gällande bestämmelser uppbure,

vaktmästaren vid arbi vdepån i Visby, förutom fri bostad med bränsle och lyse, 400 kronor i lön, 200 kronor i tjänstgöringspenningar, tillhopa 600 kronor, samt två ålderstillägg å 100 kronor efter respektive 5 och 10 år,

portvakten vid musikaliska akademien 600 kronor i lön, 250 kronor i tjänstgöringspenningar och 150 kronor i ortstillägg, tillhopa 1,000 kronor, samt två ålderstillägg å 100 kronor efter respektive 5 och 10 år,

portvakten vid universitetshuset i Lund 550 kronor i lön, 250 kronor i tjänstgöringspenningar, tillhopa 800 kronor, samt två ålderstillägg å 100 kronor efter respektive 5 och 10 år, samt

gårdskarlen vid Chalmers tekniska institut 600 kronor i lön, 300 kronor i tjänstgöringspenningar, tillhopa 900 kronor, samt två ålderstillägg å 100 kronor efter respektive 5 och 10 år,

hade kommittén för ifrågavarande befattningshavare, med avseende å beskaffenheten och omfattningen av deras tjänståligganden, ansett sig böra föreslå följande avlöningsförmåner:

för vaktmästaren vid arkivdepån i Visby, förutom fri bostad med bränsle och lyse intill en årlig maximikvantitet elektrisk ström av 100 kw., 550 kronor i lön, 300 kronor i tjänstgöringspenningar, tillsammans 850 kronor, samt tre ålderstillägg å 100 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år;

för portvakten vid musikaliska akademien 800 kronor i lön, 450 kronor i tjänstgöringspenningar, 150 kronor i ortstillägg, tillsammans 1,400 kronor, samt tre ålderstillägg å 100 kronor respektive 5, 10 och 15 år;

för portvakten vid universitetshuset i Lund 750 kronor lön, 350 kronor i tjänstgöringspenningar, tillsammans 1,100 kronor, samt tre ålderstillägg å 100 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år; samt

för gårdskarlen vid Chalmers tekniska institut 800 kronor i lön, 400 kronor i tjänstgöringspenningar, tillsammans 1,200 kronor, samt tre ålderstillägg å 100 kronor efter respektive 5, 10 och 15 år.

80 Personliga lönetillägg m. m.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

Beträffande de personliga lönetillägg, som, efter vad kommittén hade sio- bekant, utginge till vissa befattningshavare, om vilka vore fråga, hade kommittén liksom vid föregående tillfälle ansett sig icke böra i detta sammanhang föreslå någon ändring, om än, med avseende å de föreslagna avlöningsförhöjningarna å stat, det tilläventyrs ej skulle kunnat saknas fog att° åtminstone för en del av dessa befattningshavare ifrågasätta upphörande eller minskning av de personliga lönetilläggen.

Kommittén ville emellertid erinra därom, att den personliga lönefyllnad av 300 kronor om året, som, intill dess ny lönereglering för vaktmästare och deras vederlikar vid veterinärhögskolan trädde i tillämpning, utginge till vardera av vaktmästarna vid nämnda högskolas kemiska och patologiskanatomiska avdelningar, komme, i händelse av bifall till kommitténs förslå» till lönereglering för vaktmästare m. fl., att upphöra.

På framställning av Kungl. Maj:t hade 1918 års riksdag medgivit, att, därest Gustaf Wennman antoges till innehavare av preparatorsbefattningen vid karolinska mediko-kirurgiska institutets anatomiska institution, han skulle i sådan egenskap äga att från och med år 1919, så länge han kvarstode i befattningen, å allmänna indragningsstaten uppbära årligen ett personligt lönetillägg av 1,150 kronor.

Av bilaga till 1918 års statsverksproposition, i vad anginge regleringen av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, framginge, att berörda lönetillägg bestämts så, att Wennman, med inberäknande av ålderstilläggen, skulle komma upp till en avlöning av 3,000 kronor.

°°Då emellertid, vid bifall till kommitténs föreliggande förslag, slutavlönin»en för preparator vid karolinska institutet komme att uppgå till 2,500 kronor och således endast med 500 kronor understiga det slutavlöningsbelopp, som avsetts med beviljandet av ifrågavarande lönetillägg, borde, därest Wennman antoges till innehavare av nämnda preparatorsbefattning, från hans lön avdragas så stort belopp, att hans sammanlagda kontanta avlöningsförmåner icke överstege 3,000 kronor.

Då kommittén icke kunnat tillstyrka, att förste vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala uppfördes i preparatorsgruppen, hade kommittén dock, i anledning av den av överbibliotekarien vid samma bibliotek alternativt gjorda framställning och på de av honom anförda skäl ej velat motsätta sig beviljandet av personligt lönetillägg för förste vaktmästaren vid sagda bibliotek Lars Erik Lindberg; och syntes beloppet av berörda lönetillägg, såsom av överbibliotekarien föreslagits, böra bestämmas till 300 kronor om året.

Lönetillägget i fråga kunde lämpligen bestridas av anslaget till allmänna indragningsstaten.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

81 Vad sedan anginge frågan om fria bostadsförmåner, borde — förutom de till vaktmästare och vederlikar enligt gällande stater med däri av kommittén i sådant hänseende i det föregående föreslagna ändringar utgående dylika förmåner — fri bostad med bränsle, i anseende till vederbörande befattningshavares mer än vanligt långa och vid respektive tjänstelokaler bundna dagliga tjänstgöring, tillerkännas vaktmästaren vid gamla bibliotekshuset i Lund samt port- och telefonvakten vid veterinärhögskolan.

Avenså borde de båda vaktmästare vid kungl. biblioteket, bland dem eldaren, som jämlikt gällande instruktion för nämnda bibliotek vore skyldiga att i bibliotekets byggnad hava sin bostad samt ombesörja lokalernas bevakning och övriga portvaktssysslor, så länge berörda skyldigheter ålåge dem, få tillgodonjuta fri bostad med bränsle och lyse intill en maximiförbrukning av elektrisk ström av 100 kw. om året.

Vidkommande till sist vaktmästarens vid landsarkivet i Vadstena bostadsförhållanden ansåg kommittén, i likhet med riksarkivarien och vederbörande departementschef, att dessa förhållanden borde bliva föremål för särskild reglering av Kungl. Maj:t efter därom av vederbörande gjord framställning.

Vad från skilda håll i avseende å avlöning och klassificering av vaktmästare och med dem likställda befattningshavare blivit yrkat utöver vad av kommittén nu föreslagits hade kommittén icke ansett sig kunna förorda.

I anslutning till sina i det föregående gjorda uttalanden beträffande avlöning åt ifrågavarande befattningshavare hade kommittén upprättat en sammanställning av sagda befattningshavares dittillsvarande och av kommittén i dess senare betänkande föreslagna avlöningsförmåner, vilken sammanställning återfinnes å sid. 80—117 i nämnda betänkande.

Vidkommande de befattningshavare, om vilka vore fråga, anförde kommittén vidare, vore att märka, hurusom provisorisk lönereglering för år 1918 av riksdagen medgivits för de ordinarie vaktmästarna hos kommerskollegium och statistiska centralbyrån, medan däremot alla övriga vaktmästarkategorien tillhörande ordinarie befattningshavare vore anställda vid verk och inrättningar, vilka blivit i avlöningshänseende nyreglerade.

Även för nämnda båda ämbetsverk hade förslag om nya avlöningsstater bebådats i 1918 års statsverksproposition, men ännu icke kunnat föreläggas riksdagen till prövning.

Skulle emellertid så ske, borde, därest kommitténs förslag till lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare bleve

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 394 käft. (Nr 435.) 11

Sammanställ-

ning.

Provisoriska

löneregle-

ringar.

82 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

bifallet, vid fastställandet av ifrågavarande nya stater de i berörda löneregleringsförslag framförda avlöningsprineiper vinna tillämpning vid bestämmandet av avlöningarna för de vaktmästare och vederlikar, som kunde varda å sagda stater uppförda.

Skulle åter nya avlöningsstater för kommerskollegium och statistiska centralbyrån icke bliva vid 1918 års riksdag fastställda, finge det väl antagas, att riksdagen för år 1919 liksom för föregående år komme att för de ordinarie befattningshavarna vid nämnda ämbetsverk medgiva, provisorisk lönereglering.

Då emellertid syftet med de provisoriska löneregleringarna hade varit att höja vederbörande befattningshavares avlöningsförmåner till belopp, ungefärligen motsvarande vad som gällde för deras vederlikar i nyreglerade verk, borde, vid bifall till kommitténs förslag till lönereglering för vaktmästare m. fl. i de nyreglerade verken, avlöningarna för deras vederlikar i ovannämnda båda ämbetsverk genom provisorisk lönereglering uppbringas till motsvarande belopp.

Huru det dittillsvarande provisoriska avlöningstillägget tedde sig, framginge av nedanstående tabell:

O O

För tillgodonjutande av berörda avlöningstillägg vore bland annat uppställt såsom villkor, att, om vaktmästare åtnjöte fri bostad med bränsle, skulle, så länge denna förmån kvarstode, från ortstillägget eller lönen av-

83 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

dragas så stort belopp, att det, tillsammans med vad, som enligt den ordinarie avlöningsstaten för berörda förmån avdroges från avlöningen, uppginge till 250 kronor.

Vid det provisoriska avlöningstilläggets beräknande borde från lönen avdragas, för år räknat, så stort belopp — avrundat, om sådant erfordrades för vinnande av jämn summa, till närmast högre femtal kronor — som motsvarade den pensionsavgift, vilken enligt lagen den 11 oktober 1907 angående civila tjänstinnehavares rätt till pension skulle hava av vederbörande befattningshavare erlagts såsom bidrag till egen pensionering, om berörda lag varit å honom tillämplig; därvid dock borde iakttagas, att den, som oberoende av den provisoriska löneregleringen vore skyldig att erlägga pensionsavgift enligt berörda lag, skulle därutöver vidkännas allenast så stort avdrag, som betingades av lönetillökningen vid den provisoriska löneregleringen, varvid avdraget, efter sammanläggning med pensionsavgiften, skulle avrundas på förut angivet sätt.

Därest kommitténs förslag i huvudfrågan vunne godkännande, skulle med det provisoriska avlöningstillägget avlöningarna till de ordinarie vaktmästarna i normalgraderna ställa sig sålunda:

Beträffande avdrag för bostad med bränsle, eventuellt lyse, borde för vaktmästare, som kunde komma att uppbära provisoriskt avlöningstillägg eu-

84 Visso, befattningshavare å extra stat.

Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

ligt kommitténs förestående förslag, men icke enligt gällande ordinarie stat åtnjöte avdragsfri bostad, föreskrivas, att, så länge bostadsförmånen kvarstad, han skulle å sin lön vidkännas avdrag i överensstämmelse med vad kommittén i det föregående härutinnan föreslagit för ordinarie vaktmästare i nyreglerade verk.

Å extra stat för år 1919 hade dittills, såvitt kommittén hade sig bekant, av riksdagen anvisats medel till avlönande med följande belopp av nedanstående extra vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, nämligen:

Nedre justitierevisionen:

1 extra vaktmästare......

Svea hovrätt:

1 extra vaktmästare......

Byggnadsstyrelsen:

1 extra vaktmästare......

Tekniska högskolan:

1 vaktmästare.......

1 maskinist . . . . • ...

1 vaktmästare, tillika preparator

kr. 1,175

» 1,175

» 1,200

» 1,175

» 1,175

» 1,450

För nämnda befattningshavare, med undantag av vaktmästaren i byggnadsstyrelsen samt vaktmästaren och preparatorn vid tekniska högskolan, hade således bestämts avlöningar till samma belopp, som för det dåvarande i begynnelseavlöning utginge till befattningshavare, tillhörande »vaktmästargraden», med avdrag av ett mot sådan befattningshavares pensionsavgift svarande belopp.

För vaktmästaren i byggnadsstyrelsen hade uppförts samma avlöning utan pensionsavgiften motsvarande avdrag och för vaktmästaren-preparatorn vid tekniska högskolan ett arvode av 1,450 kronor.

Kommittén föresloge, att samtliga ifrågavarande befattningshavare, utom maskinisten samt vaktmästaren och preparatorn vid tekniska högskolan, måtte erhålla avlöningar å samma belopp, vartill, enligt kommitténs förslag här ovan, för A-gruppen tillhörande befattningshavare i Stockholm begynnelseavlöningen, minskad med ett vederbör^ndes pensionsavgift motsvarande belopp, uppginge, eller 1,570 kronor.

Maskinisten vid tekniska högskolan åter borde, med hänsyn till beskaffenheten av de honom åliggande göromål, tillerkännas samma avlöning, som tillkomme en grupp B tillhörande befattningshavare i Stock-

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

holm utan ålderstillägg, efter avdrag av ett mot sådan befattningshavare påvilande pensionsavgift svarande belopp, eller 1,865 kronor.

Vad slutligen anginge vaktmästaren och preparatorn vid nämnda högskola, hade arvodet för honom, 1,450 kronor, tillmätts efter den begynnelseavlöning, som, efter avdrag av ett pensionsavgiften ungefärligen motsvarande belopp, enligt gällande bestämmelser uppbures av preparator vid Uppsala universitet.

Att så skett, oaktat nämnde vaktmästare och preparator vore fästad vid en i huvudstaden belägen institution, syntes bero på ett förbiseende.

Kommittén ansåge sig för den skull icke kunna underlåta att förorda, att befattningshavaren i fråga måtte erhålla arvode, uppgående till samma belopp, som av kommittén föreslagits i begynnelseavlöning för en ordinarie preparator vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, med avdrag dock av ett belopp, motsvarande sådan befattningshavares avgift till egen pensionering, eller alltså till 2,160 kronor.

Kommittén tilläte sig emellertid hemställa, att, därest framdeles uppförande av nämnda befattning å ordinarie stat skulle komma att ifrågasättas, det då måtte tagas under förnyat övervägande, huruvida med befattningen i fråga med hänsyn till de densamma påvilande åligganden borde förenas preparatorsavlöning.

I sitt tidigare betänkande i förevarande ärende framförde kommittén vissa synpunkter och önskemål rörande vaktmästarsysslornas rekrytering och göromål in. m., och uttalade riksdagen i sin i det föregående omnämnda skrivelse i ämnet den 6 juni 1917 det önskemålet, att vid avgivande av nytt förslag till lönereglering för vaktmästare och vederlikar skulle tagas i övervägande vad av kommittén i berörda hänseende blivit anfört, därvid riksdagen särskilt framhöll angelägenheten av en undersökning, huruvida i sammanhang med avlöningsförmånernas förbättring för ifrågavarande befattningshavare någon minskning av det dittillsvarande antalet vaktmästarbefattningar skulle kunna äga rum.

Då enligt kommitténs mening en dylik undersökning, därest den skulle hava på ett tillfredsställande sätt utförts, skulle hava krävt så lång tid, att föreliggande ärende, i avvaktan på utredningens resultat, icke skulle kunnat föreläggas 1918 års riksdag till prövning, hade kommittén i detta sammanhang icke kunnat framlägga något förslag till indragning av vaktmästarbefattningar, utan ville kommittén i stället, under hänvisning till vad kommittén förut i ämnet anfört, hemställa, att, därest lönereglering för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare bleve av riksdagen beslutad, Kungl. Maj:t måtte genom cirkulär förordna,

Synptmkter och önske mål rörande vaktmästarsysslornas rekrytering och göromål

86 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

Departements chefens yttrande.

Den kontanta avlöningen.

Bostadsm. fl. förmåner.

att vid inträffande vakans å ordinarie vaktmästar- eller därmed likställd befattning vid verk eller institution med mer än en dylik befattning den ledigblivna befattningen icke finge med ordinarie innehavare återbesättas, utan att Kungl. Maj:t, efter av vederbörande verk eller institution förebragt utredning, huruvida befattningen i fråga borde bibehållas eller icke, medgivit befattningens återbesättande med ordinarie innehavare.

Enligt kommitténs åsikt skulle på så sätt bäst kunna vinnas det av riksdagen framhållna önskemålet, att det nuvarande antalet vaktmästare måtte i någon mån inskränkas.

Vad av löneregleringskommittén i dess senare betänkande föreslagits ifråga om den kontanta avlöningen för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare har icke givit mig anledning till erinran, utan finner jag mig böra biträda berörda förslag, och anser jag, i likhet med den min företrädare i ämbetet, som tidigare haft att handlägga det föreliggande ärendet, att de för nämnda befattningshavare ifrågasatta förhöjda löneförmånerna böra anvisas att utgå å ordinarie stat, enär eljest, särskilt i avseende å pensionsrätt, för befattningshavarna skulle uppstå ett osäkerhetstillstånd, som givetvis måste för dem kännas tryckande, och som det icke heller kan anses ligga i statens intresse att framkalla. Det synes emellertid även mig självfallet, att, om också vaktmästarnas avlöningar nu regleras på ordinarie stat, i huvudsaklig anslutning till kommitténs förslag, därmed icke må anses uteslutet, att, då framdeles fråga om nya löneregleringar för de särskilda statsinstitutionernas tjänstemän kommer i sin helhet under omprövning, jämväl förevarande lönefråga ånyo upptages till skärskådande, så att enhetliga grunder må varda tillämpade vid regleringav samtliga vid en och samma statsinstitution fästa funktionärers avlöningsförhållanden.

Jag tillstyrker alltså, att anslag måtte av Kungl. Maj:t å ordinarie stat äskas för höjning av avlöningsförmånerna för vaktmästare och vederlikar i överensstämmelse med löneregleringskommitténs förslag.

Kommitténs förslag beträffande nu ifrågavarande befattningshavare tillkommande bostads- med flera förmåner synes mig välgrundat och lämpligt, icke minst med hänsyn till önskvärdheten att i görligaste mån söka åstadkomma ordning och likformighet i de härutinnan hittills rätt skiftande bestämmelserna.

Visserligen skulle ett bifall till berörda förslag medföra, att befattningshavare, som, utan att förmånen av fri bostad varit i stat anvisad, hittills åtnjutit sådan förmån utan avdrag å lönen, nu skulle få vidkännas

87 Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

avdrag. Men i de fall, då den fria bostaden utgjort ersättning för göromål, som icke skäligen kunnat åläggas vaktmästarna såsom tjänsteplikt, kom me ersättning för dessa göromål i stället att utgå i penningar. Och i de fall, då den fria bostaden icke motsvarats av göromål utom tjänsten och icke heller anvisats genom stat, kan det väl sättas i fråga, om denna förmån alls borde hava utgått. Enligt vad jag längre fram ämnar föreslå skulle nuvarande befattningshavare därjämte komma att lämnas öppet *att välja mellan att övergå till den förändrade avlöningsstaten eller att bibehållas vid sina hittillsvarande avlöningsförmåner.

Vad kommittén föreslagit i fråga om avlöningsvillkor finner jag mig böra tillstyrka och vill för egen del till vad kommittén i berörda avseende anfört endast tillägga, att de föreslagna villkoren böra vara ovillkorligen gällande för den, som efter utgången av innevarande år tillträder någon av nu ifrågavarande befattningar, men att för förutvarande befattningshavare givetvis bör medgivas valfrihet, på sätt kommittén föreslagit, mellan att kvarstå på gammal stat eller att underkasta sig de nya avlöningsvillkoren.

Vidkommande frågan om de särskilda befattningshavarnas klassificering och avlöning har jag i stort sett icke funnit ardedning att föreslå någon ändring i kommitténs senaste förslag i berörda hänseende. Endast ifråga om placeringen av en befattningshavare, vaktmästaren vid veterinärhögskolans ekonomiska avdelning, anser jag mig böra påyrka en ändring i vad av kommittén föreslagits.

Nämnde befattningshavare, som enligt gällande stat för högskolan åtnjuter samma avlöning, som förste vaktmästare i statskontoret med flera centrala ämbetsverk, d. v. s. i begynnelseavlöning 1,500 kronor och i slutavlöning 1,600 kronor, har av kommittén inordnats i den för vanliga vaktmästare avsedda grupp A och således fått sin begynnelse- och slutavlöning höjd till allenast 1,600 respektive 1,900 kronor. Härtillkommer, att bostads- och bränsleavdraget för ifrågavarande befattningshavare enligt kommitténs senaste förslag höjts från 250 till 300 kronor.

Anledningen till att kommittén icke funnit sig kunna uppföra honom i högre avlöningsgrupp, vilket, i händelse skäl därtill skulle ansetts hava förelegat, näppeligen skulle hava kunnat ske annorledes än genom hans hänförande till grupp C, har, enligt vad upplyst blivit, varit den, att de uppgifter rörande beskaffenheten av de sagde vaktmästare åliggande tjänstegöromål, vilka stått till kommitténs förfogande, icke befunnits tillräckligt motivera hans inordnande i nämnda grupp.

Avlöningsvillkor samt fråga om rätt att kvarstå på gammal stat.

De särskilda befattningshavarnas klassificering och avlöning.

88 Kungl. Maj:ls nåd. proposition nr 435.

Nu har emellertid, efter det kommittén avgav sitt senaste betänkande i förevarande ärende, rektorn vid veterinärhögskolan, professorn J. G. H. Vennerholm, i en till chefen för jordbruksdepartementet avgiven promemoria, under framhållande bland annat att ifrågavarande vaktmästare omhänderhade en väsentlig del av högskolans uppbörd, ombesörjde medelsuttao-ningarna för högskolan i riksbanken, vilka ofta belöpte sig till flera tiotusental kronor, samt de facto om ock ej till namnet fungerade såsom högskolans förste vaktmästare, hemställt om hans uppförande i förste vaktmästargruppen. Denna hemställan har av chefen för jordbruksdepartementet" tillstyrkts, och finner även jag, på grund av vad i berörda promemoria blivit anfört rörande nämnde befattningshavares tjänsteåligganden, att honom bör tilldelas samma avlöning, som av kommittén föreslagits för förste vaktmästare, vadan han alltså skulle uppföras i avlöningsgruppen C.

Förutom de befattningshavare, tillhörande vaktmästarkategorien, vilka redan äro från och med år 1919 å ordinarie stat uppförda, har kommittén vid avgivande av sitt föreliggande förslag till lönereglering för sagda befattningshavare tagit hänsyn till de å den av Kungl. _ Maj:t i innevarande års statsverksproposition föreslagna, men ännu icke av riksdagen godkända stat för statens metrorologisk-hydrografiska anstalt upptagna vaktmästare. Jag finner detta lämpligt och anser mig böra meddela, att jag i det förslag till avlöningsförbättring för vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, jag nu går att framlägga, även ta°lt i beräkning de befattningshavare av ifrågavarande slag, vilka äro ujlptagna å de av Kungl. Maj:t i särskilda propositioner till innevarande års riksdag föreslagna avlöningsstater för statistiska centralbyrån, lantbruksstyrelsen och rikets allmänna kartverk. A den i proposition nr 96 den 15 sistlidne februari av Kungl. Maj:t föreslagna stat för yrkesskolöverstyrelsen har bland annat upptagits en vaktmästarbefattning med begynnelse- och slutavlöningar å respektive 1,200 och 1,400 kronor. Nu lärer emellertid, enligt vad jag inhämtat, riksdagens statsutskott, inom vilket utskott nämnda statförslag för närvarande är föremål för behandling, hava för avsikt att föreslå ett sammanförande av den föreslagna yrkesskolöverstyrelsen med den nuvarande folkskolöverstyrelsen till ett gemensamt ämbetsverk, benämnt skolöverstyrelsen, varvid den inom folkskolöverstyrelsen för närvarande anställde vaktmästaren skulle uppflyttas till förste vaktmästare och ett inom samma styrelse för närvarande anställt vaktmästarbiträde ersättas av en vaktmästare. För båda dessa vaktmästare skulle tillsvidare utgå avlöningar enligt den s. k. statskontorstypen. Den å staten för den ifrågasatta yrkesskolöverstyrelsen uppförda vaktmästarbefattningen

89 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

skalle däremot icke behöva inrättas. I mitt förslå" till nu ifrågavarande lönereglering har jag ansett mig böra taga hänsyn jämväl till berörda ändringar.

Vad kommittén anfört i fråga om beredande av avlöningsförhöjning Avlöningsåt vissa vaktmästarkategorien tillhörande befattningshavarne å extra stat /^^aTtat och åt de befattningshavare inom samma kategori, för vilka provisorisk åt vista lönereglering fortfarande kan komma att medgivas, finner jag mig böra ^(ngt biträda, och tillåter jag mig i detta sammanhang erinra, hurusom Kungl. havare. Maj:t i proposition den 26 nästlidne april föreslagit riksdagen medgiva provisorisk lönereglering för de å ordinarie stat för kommerskollegium uppförda befattningshavare jämväl för år 1919. De å nämnda stat upptagna vaktmästarnas avlöningar skulle därigenom bringas i närmaste överensstämmelse med de avlöningsförmåner, vilka enligt gällande bestämmelser utgå till motsvarande befattningshavare i statskontoret.

De befattningshavare, som skulle komma i åtnjutande av avlöningsförhöjning å extra stat, äro en extra vaktmästare vid nedre justitierevisionen, en extra vaktmästare vid Svea hovrätt, en förste vaktmästare, två vaktmästare och en extra vaktmästare vid kommerskollegium — för vilken sistnämnde vaktmästare medel äskats i ovannämnda proposition den 26 april 1918 —, en extra vaktmästare vid byggnadsstyrelsen samt en vaktmästare, en maskinist och en vaktmästare, tillika preparator vid tekniska högskolan, och skulle genom berörda avlöningsförhöjning avlöningarna komma att uppgå, för förste vaktmästaren vid kommerskollegium och maskinisten vid tekniska högskolan till 1,865 kronor, för vaktmästaren och preparatorn vid nämnda högskola till 2,160 kronor samt för de Övriga av nämnda befattningshavare till 1,570 kronor, allt för år räknat.

I likhet med 1917 års riksdag finner jag de av kommittén fram- Synpunkter förda synpunkter och önskemål rörande vaktmästarekårens rekrytering m. m-mål röjande synnerligen beaktansvärda. vakt-

Vad särskilt angår önskemålet att om möjligt söka åstadkomma en ™X-enT minskning i det hittillsvarande antalet vaktmästare, har lönereglerings- rekrytering kommittén ansett, att detta önskemål bäst skulle vinnas därigenom att m' m Kungl. Maj:t genom cirkulär förordnade, att vid inträffande vakans å ordinarie vaktmästar- eller därmed likställd befattning vid verk eller institution med mer än en dylik befattning den ledigblivna befattningen icke finge med ordinarie innehavare återbesättas, utan att Kungl. Maj:t, efter av vederbörande verk eller institution förebragt utredning, huruvida befattningen i fråga borde bibehållas eller icke, medgivit befattningens återbesättande med ordinarie innehavare.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 394 käft. (Nr 435.) 12

90 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

I anslutning till vad kommittén sålunda förordat torde jag, i händelse av bifall till föreliggande löneregleringsförslag, vid annat tillfälle få bringa denna fråga under Kungl. Maj:ts prövning, varför jag för närvarande ansett tillräckligt att allenast fästa uppmärksamheten därå.

Tillfällig För den händelse att vad här ovan föreslagits i fråga om beredande

förbättring av avlönings förhöj ning åt vaktmästare och med dem jämförliga befattför år 1918. ningshavare skulle bliva av innevarande års riksdag bifallet, uppstår fråga, från vilken tidpunkt berörda avlöningsförhöjning skulle äga rum.

Med iakttagande av hittills vedertagen praxis beträffande löneregleringars ikraftträdande borde givetvis tidpunkten bestämmas till den 1 januari 1919, men i föreliggande fall vill det synas, som om skäl för undantag från en sådan praxis förelåge.

Förslag rörande ny lönereglering för nu ifrågavarande befattningshavare förelädes redan 1917 års riksdag till prövning, men blev av riksdagen ej godkänt, och torde anledningen härtill med fullt fog kunna anses företrädesvis hava varit den, att riksdagen funnit de då föreslagna avlöningsbeloppen alltför låga.

Vid sådant förhållande och då här är fråga om befattningshavare, för vilka de nu utgående avlöningarna, även bortsett från verkningarna av rådande kristid, måste betecknas såsom alldeles otillräckliga, och då sagda befattningshavares ekonomiska bärkraft är ytterst ringa, synes mig starka billighetsskäl tala för, att man borde giva den här ifrågasatta löneregleringen retroaktiv verkan från och med 1918 års ingång.

Att åvägabringa detta genom att genomföra den föreslagna löneregleringen i form av ändring i eller tillägg till gällande avlöningsstater redan från nämnda års början torde emellertid icke vara lämpligt, utan synas nu ifrågavarande befattningshavare i siället böra för år 1918 beredas tillfällig avlöningsförbättring, beträffande vilken i tillämpliga delar skulle iakttagas enahanda grunder och villkor, som här ovan föreslagits att gälla med avseende å avlöningsförhöjning åt sådana befattningshavare från och med år 1919.

De närmare bestämmelser rörande berörda tillfälliga avlöningsförbättring, som kunna varda erforderliga, torde Kungl. Maj:t böra av riksdagen bemyndigas utfärda.

Kostnads- Vad beträffar kostnadsfrågans budgettekniska behandling, torde det

frågan, ligga i sakens natur, att de nya ålderstil läggen böra utgå från samma anslag eller medel, varifrån vederbörande befattningshavare erhålla sina redan förut bestämda ålderstillägg. Då dessa anslag äro antingen förslagsanslag eller reservationsanslag, å vilka avsevärda reservationer lära förefinnas, torde ingen

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

höjning av ifrågavarande anslag erfordras för de jämförelsevis obetydliga belopp, som nu skulle tagas i anspråk.

Öv riga avlöningstillägg till ordinarie befattningshavare vid nyreglerade verk synas mig vara av beskaffenhet att böra utgå från de anslag eller medel, varifrån de ordinarie avlöningarna utgå. Detta gäller även för år 1919 i fråga om vaktmästare vid försäkringsinspektionen, mynt- och justeringsverket, patent- och registreringsverket, domänstyrelsen, folkskollärarnas pensionsinrättning och flottans pensionskassa, och torde någon ändring i de till nämnda verk för sagda år utgående anslagen icke erfordras. Vad däremot övriga ämbetsverk vidkommer, torde för år 1919 särskilda anslag för avlöningstillägg böra äskas. Dessa, som på grund av vad jag förut anfört böra hava natur av ordinarie anslag, synas mig kunna sammanföras till åtta, nämligen ett å var och en av andra, tredje, fjärde, femte, sjätte, sjunde, åttonde och nionde huvudtitlarna.

För tillägg till avlöningsförmåner, som äro uppförda å extra stat, böra givetvis äskas anslag å dylik stat såsom förslagsanslag, högst.

Vad slutligen vidkommer de för den tillfälliga avlöningsförbättringen för år 1918 erforderliga anslag, torde de böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för år 1918, och torde de anslag, som för ändamålet kunna varda å nämnda stat uppförda, med hänsyn till att storleken av de från dem utgående beloppen är beroende på, om och i vad mån ålderstillägg av vederbörande befattningshavare åtnjutas, böra erhålla förslaganslags natur.

I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t föreslagit innevarande års riksdag att, i avvaktan på proposition angående löneförbättring åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, till dylik löneförbättring beräkna å ordinarie stat för år 1919

under andra huvudtiteln...........kronor 13,300

» tredje » » 3,000

» fjärde » » 8,000

» femte » > 9,000

» sjätte > » 34,000

» sjunde » » 15,100

» åttonde » » 80,000

» nionde » » 18,000

Ävenså har Kungl. Maj:t i proposition nr 2, likaledes i avvaktan på sagda proposition angående berörda löneförbättring, föreslagit riksda-

92 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

gen att för samma löneförbättring beräkna å tilläggsstat till riksstaten för år 1918 under nämnda huvudtitlar samma belopp som för år 1919.

I händelse av bifall till vad jag förordar skulle den kostnad, för vilken särskilda anslag under de olika huvudtitlarna böra äskas, beträffande riksstaten för år 1919 ställa sig sålunda:

och med avseende på tilläggsstaten till riksstaten för år 1918 sålunda:

under andra huvudtiteln...........kronor 13,500

■» tredje » » 3,000

» fjärde » » 9,0<>0

» femte » » 9,000

» sjätte » » 37,000

■» sjunde » » 14,500

» åttonde » . . ......... » 85,000

» nionde * » 20,000

För den relativt obetydliga merkostnaden för år 1918 utöver vad i proposition nr 2 beräknats lärer utrymme å nämnda års tilläggsbudget kunna beredas.

nentachefens Sedan föredragande departementsschefen därefter uppläst ett i en-

!'hemställan. lighet med sålunda gjorda uttalanden upprättat förslag till tillägg till avlöningsstater, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels

A) godkänna de av departementschefen upplästa tillägg till vederbörande avlöningsstater;

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

93 B) godkänna, att för åtnjutande av de här ovan i tillägg till respektive avlöningsstater upptagna avlöningsförmåner skola gälla enahanda villkor och bestämmelser, som beträffande de respektive verken och institutionerna äro stadgade för åtnjutande av nu enligt fastställda stater utgående avlöningsförmåner, dock att, därest vaktmästare, vilken såsom sådan intjänat tre ål der stillägg, befordras till förste vaktmästare, honom omedelbart skall tillgodoföras ett ålderstillägg såsom förste vaktmästare, ävensom att befattningshavare, som, då han intjänat stagad tid för erhållande av löneförhöjning, vare sig enligt avlöningsstat eller enligt tillägg till avlöningsstat, redan uppnått den levnadsålder, vid vilken han enligt bestämmelserna i lagen angående civila tjänsteinnehavares rätt till pension är skyldig att från tjänsten avgå, icke må tillträda samma förhöjning;

C) förklara,

ej mindre att envar, som med eller efter 1919 års ingång tillträder under mom. A upptagen befattning, skall vara pliktig underkasta sig de villkor och bestämmelser, som innehållas i mom. A och B,

än även, att de förutvarande innehavare av ifrågavarande befattningar, vilka icke före den 1 december 1918 anmäla, att de vilja övergå till de genom tillägg enligt mom. A förändrade avlöningsstaterna samt underkasta sig de för åtnjutande av avlöning enligt mom. A och B stadgade villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas, skola varda bibehållna vid dem enligt hittills gällande ordinarie stater tillkommande avlöningsförmåner ävensom, i den mån ej annat föranledes av bestämmelserna i lagen angående civila tjänstinnehavares rätt till pension, vid den rätt till pension, som hittills tillkommit dem;

D) medgiva, att genom tillägg till avlöningsstater enligt mom. A åt vissa befattningshavare beviljade ålderstillägg må utgå från samma anslag, varifrån de genom avlöningsstaterna bestämda ålderstillägg för samma befattningshavare bestridas;

E) medgiva, att tillägg till begynnelseavlöningen enligt i mom. A upptaga tillägg till avlöningsstater må utgå, i fråga om försäkringsinspektionen, mynt- och justeringsverket, samt patent- och registreringsverket från samma anslag, varifrån avlöningarna vid dessa ämbetsverk i övrigt bestridas, samt i fråga om folkskollärarnas pensionsinrättning och flottans pensionskassa från dessa anstalters medel;

F) medgiva, att ovanomförmälda personliga lönetillägg till förste vaktmästaren vid universitetsbiblioteket i Uppsala L. E. Lindberg må uppföras å allmänna indragningsstaten;

G) bland driftkostnaderna under år 1919 för statens domäner upptaga följande post:

94 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 435.

»Till avlöningsförbättring åt förste vaktmästaren och två vaktmästare vid domänstyrelsen . . . ..............kronor 1,200»;

H) till avlöningsförbättring åt övriga under mom. E och G icke omförmälda vaktmästare och därmed jämförliga befattningshavare enligt tillägg till vederbörande avlöningsstater, däri jämväl ingripet ovan omnämnda belopp å 200 kronor till avlönande av biträde åt vaktmästaren och maskinisten vid skogshögskolan vid honom åliggande portvakts- m. fl. göromål, å ordinarie stat för år 1919 anvisa

under andra huvudtiteln........... kronor 12,500

» tredje » » 2,400

» fjärde » » 8,000

» femte » » 8,500

» sjätte » » 33,050

» sjunde » » 13,2<)0

» åttonde » » 74,325

» nionde » » 18,450

I) samt till ökning av å extra stat beviljade avlöningsförmåner åt vissa vaktmästare och med dem jämställda befattningshavare såsom extra anslag, förslagsanslag, högst, för år 1919 anvisa

under andra huvudtiteln:

vid nedre justitierevisionen: för 1 extra vaktmästare » Svea hovrätt:

för 1 extra vaktmästare

under sjunde huvudtiteln:

vid kommerskollegium:

för 1 förste vaktmästare . » 1 vaktmästare . . . .

•. » 1 dito.......

•eu 1 extra dito.....

» byggnadsstyrelsen:

för 1 extra vaktmästare

kronor 395

> 395

» 395

» 395

> 370 , 1,950

kronor 395

395 kronor 790

Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 435. 95

under åttonde huvudtiteln:

vid tekniska högskolan:

för 1 vaktmästare........

» 1 maskinist......*. . .

» 1 vaktmästare, tillika preparator

dels ock

A) medgiva, att för år 1918 förenämnda eller motsvarande befattningshavare under sagda år må åtnjuta tillfällig avlöningsförbättring med iakttagande i tillämpliga delar av enahanda grunder och villkor, som här ovan föreslagits att gälla beträffande avlöningsförbättring till sådana befattningshavare från och med år 1919;

B) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser med avseende å berörda tillfälliga avlöningsförbättring för år 1918, som kunna varda erforderliga;

C) för ifrågavarande ändamål såsom förslagsanslag å tilläggsstat till riksstaten för år 1918 anvisa

under andra huvudtiteln...........kronor 13,500

» tredje » » 3,000

» fjärde » » 9,000

» femte » » 9,o00

> sjätte » * 37,000

» sjunde » * 14,500

» åttonde » » 85,000

» nionde » * 20,000

I denna hemställan instämde statsrådets övriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen biföll vad statsrådet sålunda hemställt; och skulle proposition till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilagan litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

kronor 395 > 690

» 710 kronorl,795

Ur protokollet: Sten Zethelius.