med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30 juni 1916 om krig skonjunktur skatt

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

1 Nr 448.

Kung!. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30 juni 1916 om krig skonjunktur skatt; given Stockholms slott den 16 maj 1918.

Under åberopande av härvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härigenom föreslå riksdagen att antaga bilagda förslag till förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 saml. 406 käft. (Nr 448.)

Kungl Maj:ta nåd. proposition nr 448.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt.

Härigenom förordnas, att 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt skola, 3 och 16 §§ i nedan angivna delar, erhålla följande ändrade lydelse.

3 §.

För skattskyldighet förutsättes:

a) — — — _ — — — — — — — —

b) — — — — — — — — — —--— —

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag, bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger 5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats.

8 §•

1 mom. Krigskon junkturskatt skall, där ej i 2 och 3 mom. här

nedan annorlunda stadgas, beräknas enligt denna

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448. 3

Tariff

För merinkomst, som uppgår till 2,000,000 kronor eller därutöver, utgör skatten 40 kronor för varje fulla 100 kronor.

2 mom. Därest inländskt aktiebolags eller solidariskt bankbolags för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst överstiger 10 procent av bolagets kapital, sådant detsamma vid årets taxering beräknats, skall bolagets krigskonjunkturskatt ökas

för varje full tiondel, varmed den enligt 20 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade inkomstprocenten överstiger 10 men ej 100 procent med 0,05 procent av det enligt 1 mom. beräknade skattebeloppet, samt

för varje full tiondel, varmed inkomstprocenten överstiger 100 procent, med 0,oi procent av nyssnämnda skattebelopp,

dock att samma skattebelopp ej i något fall må förhöjas med mera än 50 procent.

4 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Till ledning vid uträknandet av i detta moment omförmäld förhöjning av krigskonjunkturskatten utfärdar Kungl. Maj:t erforderliga tabeller.

3 mom. För utländskt aktiebolag ävensom för annat utländskt bolag, som driver bankrörelse, förhöjes det enligt 1 mom. beräknade skattebeloppet med 30 procent av samma belopp.

11 §•

Har skattskyldig endast under ettdera av åren 1913 och 1914 varit till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad för inkomst, varom i 2 § och 5 § andra stycket sägs, uträknas den matematiska merinkomsten genom jämförelse med den under det året taxerade inkomsten av nämnda slag. Har han icke under någotdera året varit taxerad för dylik inkomst, anses den under löpande året taxerade inkomsten av ifrågavarande slag i sin helhet såsom matematisk merinkomst.

16 §.

Konungens befallningshavande — — — ifrågakommande skattskyldiga.

I denna längd, som kallas krigskonjunkturskattelängd och för vilken formulär fastställes av Konungen, upptagas för varje skattskyldig hans namn, för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp, åren 1913 och 1914 samt löpande året till sådan skatt taxerad inkomst, särskilt för varje inkomstkälla, av sådant slag som avses i 2 § och 5 § andra stycket, inkomstens medeltal och matematisk merinkomst såväl särskilt för varje inkomstkälla som till sammanlagt belopp samt uträknad skatt, angiven enligt ett vart av de olika momenten i 8 §. För inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag angivas därjämte bolagets kapital och inkomstprocent enligt taxeringarna såväl det löpande året som åren 1913 och 1914 ävensom inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna sistnämnda båda år gjorda uträkningar av procentens storlek. Härutöver skola i längden antecknas kända särskilda förhållanden, som kunna inverka på taxeringen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då densamma, enligt därå meddelad uppgift, från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

5 Utdrag

av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 maj 1918.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner, Statsråden Petersson,

SCHOTTE,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmsti e rna ,

Rydén,

Undén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde:

Då innevarande års statsverksproposition underställdes Kungl. Maj:ts Inledning. prövning, lämnade jag, såsom av statsrådsprotokollet den 14 januari 1918 framgår, eu översikt av det statsfinansiella läget och av förutsättningarna för 1919 års statsreglering. Därvid redogjorde jag först för ställningen intill 1918 års utgång och anförde beträffande utfallet av 1918 års statsreglering, att enligt den av mig skisserade finansplanen samtliga utgifter intill ingången av år 1919 komme att vara betalda och de tillfälliga lånemedel, som för sådana utgifter upptagits, att vara i budgetmässig ordning guldna, varefter jag fortsatte:

»Kristiden har medfört högst betydande utgifter såväl för värn av rikets neutralitet som ock för folkhushållningen. Genom det fall i penningvärdet, som inträtt • under krigstiden, ha de regelmässiga statsutgifterna också stegrats i hög grad.

Det såg en tid ut som skulle denna extra ordinära belastning alldeles överstiga

Behov av ökad skattein takt.

6 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

den löpande budgetens bärkraft och komma att föranleda en skuldbörda, gom under en följd av år skulle tryckt våra statsfinanser. Krigstidens vinster ha emellertid, såsom nu kan ses, stigit till sådana för vårt lands förhållanden utomordentligt höga summor, att den särskilda beskattning de varit föremål för —- ehuru denna varit avsevärt mildare än i vissa andra land — dock_ inbringat så betydande belopp åt statskassan, att krigstidens särskilda utgifter hittills och, såvitt nu kan bedömas, intill utgången av år 1918 kunnat utan framtida skuldsättning täckas. Det bör ock i detta sammanhang erinras därom, att staten i dessa krigsvinster har en skattekälla, som ytterligare kan utnyttjas vid förefallande behov. Skulle utöver de i 1918 års tilläggsstat och 1919 års riksstat förutsedda utgifterna nya stora av kristiden föranledda krav komma att ställas på det allmänna, böra medel härför kunna beredas genom en mera skärpt beskattning av krigsvinsterna än den, som innehålles i nu gällande förordning om krigskonjunkturskatt.»

Till den sålunda redan vid statsverkspropositionens avlåtande berörda frågan om en skärpt krigskonjunkturbeskattning anhåller jag nu att få återkomma, då numera med tillräcklig säkerhet lärer kunna bedömas, huruvida de av mig i nyss återgivna uttalande antydda förutsättningarna föreligga.

I samband med förslag till nya inkomstberäkningar torde jag få tillfälle att mera ingående behandla spörsmålen om de medelsbehov, för vilka tillgångar icke äro beräknade i förslagen till riksstat för år 1919 och tilläggsstat för år 1918, och om de nya eller ändrade inkomstbelopp, som böra å budgeten uppföras. För det närvarande torde jag få åtnöja mig med att anmäla, att för bestridande av kostnaderna för de utav Kungl. Maj:t äskade eller av riksdagen beviljade anslag utöver statsverkspropositionens ram erfordras en högst betydande ökning av statsverkets inkomster av skattemedel. Efter sammanställning av det sannolika medelsbehovet har jag sökt avväga huru stor del därav, som skäligen bör bestridas dels genom lånemedel, dels genom skattemedel. Under hänsynstagande till de efter statsverkspropositionens framläggande vunna erfarenheterna har jag kommit till den uppfattning, att något belopp av avsevärd betydelse icke är att utvinna, utöver vad i finansplanen påräknats, av de i samma finansplan uppskattade överskotten a 1917 och 1918 års statsregleringar. Jag anser, efter granskning av de på frågan inverkande omständigheter, att för innevarande års reglering kräves ett tillskott av skattemedel, vilket jag nu beräknar till i runt tal 60 millioner kronor. Jämväl för år 1919 erfordras mycket avsevärda nya skattebelopp, varav de, som föranledas av ändringar uti 1919 års riksstat av mig beräknas till likaledes ungefär 60 millioner kronor. Då med all säkerhet även år 1919 en tilläggsstat uppgående till betydande slutsumma icke lärer kunna

Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 448.

undvikas, torde den verkliga utgift, som 1919 års reglering har att bära utöver vad riksstatsförslaget för samma år uppvisar, komma att bliva långt större.

Efter att sålunda ha sökt fastställa statens skattebehov har jag haft att överväga, vilken skattekälla lämpligen bör anlitas för behovets tillgodoseende. Jag hyser den uppfattningen, att de behövliga medlen böra anskaffas på den direkta beskattningens väg. Att för ändamålet öka sådan indirekt beskattning, som med sin tyngd i första rummet drabbar föga bärkraftiga lager inom samhället, anser jag i varje fall icke kunna ifrågakomma, allraminst under en dyrtid sådan som den nuvarande.

Det lärer icke gärna kunna ifrågasättas att utan ingående utredningsarbeten söka anlita någon alldeles ny och oprövad skatteform. Skall ett ytterligare skattebelopp uttagas, torde alltså någon eller några redan införda direkta skatter böra höjas. Valet står då närmast mellan å ena sidan den allmänna inkomstskatten, varunder jag här inräknar ej blott den vanliga inkomst- och förmögenhetsskatten utan även dess påbyggnad, den extra inkomst- och förmögenhetsskatten, och å den andra sidan den speciella krigsvinstbeskattning vi äga i krigskonjunkturskatten.

För en efter föreliggande skattebehov avpassad stegring av den allmänna inkomstskatten torde kunna anföras framför allt det skäl, att den faktiskt befintliga skatteformågan därmed mest likformigt varder utnyttjad, givetvis i den män taxeringsförfarandet rätt avväger den skattepliktiga inkomsten, medan däremot en skatteform sådan som krigskonjunkturskatten, vilken principiellt utgår, i den mån den över huvud baserar sig å den subjektiva skattebärkraften, efter den under kriget stegrade skatteförmågan, alltid lärer komma att inrymma enskilda fall, som te sig oegentliga ur synpunkten av fullt genomförd likformighet i beskattningen.

Men emot den antydda utvägen att för den nu ifrågavarande statsregleringen stegra den allmänna inkomstbeskattningen tala andra skäl, vilka jag tillmäter avgörande betydelse. De skattebelopp, som måste anskaffas äro av så betydande storlek, att deras uttagande skulle innebära en skärpning av den vanliga inkomst- och förmögenhetsskatten med i genomsnitt mer än 50 f, eller, uttagna genom den extra inkomst- och förmögenhetsskatten, skulle medföra densammas fördubblande. Det synes mig vara uppenbart, att ett uttagande av verkligt betydande nya skattebelopp av den allmänna inkomstskatten icke gärna kan ske utan en genomgripande revision av skatteskalan. Härvid torde böra särskilt anmärkas, att eu sådan revision ej kan begränsas till att avse endast enskilda skattskyldiga

Valet mellan olika skattekontor.

8 Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

eller med dem i beskattningsavseende likställda utan givetvis även måste omfatta grunderna för aktiebolagens beskattning. Vid ett försök att utvinna det behövliga tillskottet av skattemedel ur den allmänna inkomstskatten upprullas i själva verket en mångfald spörsmål, vilkas rationella lösning kräver avsevärda och tidskrävande utredningsarbeten såsom underlag. Särskilt anser jag mig böra framhålla att, då den vanliga inkomstskatten utvecklar sig alltmer till att bliva själva grundvalen för vårt beskattningsväsende, i fråga om denna skatteform varje verkligt betydande omläggning bör prövas med än större omsorg än vad som kan krävas i avseende å förändringar i sådana beskattningsformer, som till sin natur äro av provisorisk beskaffenhet.

En revision av den allmänna inkomstbeskattningen finner jag visserligen vara av behovet påkallad. Önskvärt vore efter min mening, att åt den grundläggande beskattningstypen i vårt land gåves en sådan byggnad, att den tilläte en efter det statsfinansiella lägets växlande krav mer eller mindre hård belastning, varigenom införandet av fristående extra inkomstbeskattning bleve överflödigt. Men sålunda är icke vår nuvarande allmänna inkomstskatt efter min mening byggd, och omständigheterna ha icke medgivit ett framläggande för innevarande års riksdag av förslag till erforderlig omläggning av grunderna för ifrågavarande skatt. Vissa förarbeten för eu revision äro emellertid vidtagna, och är det min åsikt, att arbetet bör fullföljas i syfte att förslag skola kunna föreläggas nästkommande års riksdag till förändring i vissa delar av bestämmelserna rörande inkomst- och förmögenhetsskatten. Jag har vid sadant förhållande ansett mig så mycket mindre ha anledning att nu förorda, att behovet av ökade skattemedel skulle tillgodoses medels omläggning av den allmänna inkomstbeskattningen.

Den ökning i skatteintäkt, som statsfinansernas nuvarande läge påkallar, bör i stället enligt min mening helt uttagas genom en skärpt krigskon junkturskatt. Denna skatt är ändock i sig själv av provisorisk art. Mot en provisorisk skärpning av densamma resa sig icke samma betänkligheter som mot en lika skattebelopp inbringande stegring av den permanenta inkomstskatten, om själva huvudgrunderna för beskattningen eljest förbleve oförändrade. En omläggning av krigskonjunkturskatten, i syfte att den skall kunna giva en betydligt ökad intäkt utan att ändock rimliga hänsyn till skatteförmågan bliva åsidosatta, förutsätter vidare icke lika tidsödande och krävande utredningar som den av mig nyss berörda revisionen av den allmänna inkomstskatten.

Jag har på nu anförda grunder ansett mig böra fullfölja den redan i årets finansplan antydda tankegången, att därest nya skatteinkomster

Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

skulle behöva anskaffas, krigskonjunkturskatten borde bereda nödiga medel.

Att behovet av ökade skatter framför allt framkallats av de krav på det allmänna, som kristiden föranlett, torde icke behöva i detalj motiveras.

Jag torde kunna åtnöja mig med att hänvisa till, bland annat, de höjda krigstidstilläggen, de stora anslagen för jordbruksproduktionens uppdrivande, de höjda anslagen för lindring i mindre bemedlades levnadsvillkor, anslaget till arbetslöshetens bekämpande, vissa neutralitetskostnader och kostnaderna för vissa av krigsförhållandena förorsakade expeditioner m. m.

Det lärer svårligen kunna bestridas, att det alltså är i bästa överensstämmelse med de i finansplanen uttalade grundsatser, då jag nu förordar en skärpning av beskattningen å kristidens merinkomster för att bereda tillgångar för av kristiden förorsakade medelsbehov.

I syfte att vid framläggande av förslag rörande skärpt krigskon- Utredningsturskatt äga tillgång till så fullständigt material för frågans bedömande, arbetensom omständigheterna medgivit att anskaffa, har jag låtit igångsätta vissa utredningsarbeten.

Sålunda erhöll förste aktuarien Sam Larsson den 8 februari 1918 i uppdrag att verkställa en bearbetning av 1917 års krigskonjunkturskattelängder in. in. Utredningsarbetet har omfattat undersökning av de taxerade merinkomsternas fördelning på storleksgrupper, vidare av fördelningen utav aktiebolag och solidariska bankbolag med hänsyn till vinstens storlek i förhållande till aktiekapitalet samt av samma bolags fördelning på olika verksamhetsgrenar; slutligen har ock i utredningen ingått att på grundval av det sålunda föreliggande materialet och med användande av offentligen tillgängliga uppgifter rörande aktiebolagens affärsresultat för år 1917 söka göra en uppskattning av intäkten utav krigskonj unkturskatten för innevarande år. Utredningsresultatet — vilket i avseende å nyssnämnda uppskattning är att betrakta som preliminärt — har av förste aktuarien Larsson sammanfattats i en till mig den 15 maj 1918 ingiven promemoria, vilken som bilaga torde få åtfölja protokollet i detta ärende.

Vidare har inom finansdepartementet utförts en sammanställning av tillgängliga uppgifter rörande den speciella krigsvinstbeskattningen i vissa främmande länder. Härtill ha jämväl fogats upplysningar rörande under kriget eljest genomförda skärpningar i den direkta beskattningen, eniir ett bedömande av den mer eller mindre hårda skattebelastningen i olika länder utan en dylik komplettering vore omöjligt. Uti några fall av särskilt intresse ha upplysningar begärts genom svenska beskickningar utomlands; i allmänhet har dock allenast det material utnyttjats, som utan omgång Bihang till riksdagens protokoll 11)18. 1 saml. 406 käft. (Nr 448.) 2

10 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

stått till buds. Ehuru sammanställningen i fråga uppvisar luckor och omständigheterna ej medgivit en jämförande kritisk bearbetning av det samlade stoffet, anser jag dock jämväl denna utredning böra som bilaga fogas till protokollet.

Vid det föreliggande resultatet av de sålunda utförda förberedande arbetena torde jag icke behöva ingående uppehålla mig. Såväl den utredning, vilken berört hithörande inhemska förhållanden, som översikten över utlandets krigsskatteväsen synes mig utgöra stöd för den ifrågasatta skärpningen av krigskonjunkturskatten och giva god vägledning i fråga om sättet för skärpningens verkställande. Den Sverige berörande undersökningen synes mig sålunda utvisa en sådan fördelning av de enligt gällande krigskonjunkturskatteförordning beskattningsbara merinkomsterna, att en högst betydande ökning i skatteintäkten synes kunna vinnas utan att belastningen med hänsyn till skattebärkraften behöver överskrida rimliga gränser. Bilden av det utländska skatteväsendet finner jag därtill ge vid handen, att, även efter en avsevärd skärpning av vår krigskonjunkturskatt, den dock icke komme att gå utanför ramen av vad mångenstädes i utlandet ansetts nödigt och skäligt.

Historik Härefter torde jag fa övergå till att redogöra för den svenska

Tvenska krigskonjunkturskattens tillkomst och utveckling. krigskonjunk- Genom proposition nr 196 den 30 april 1915 föreslog Kungl. Maj .t

turskatteo. rikgdagen att antaga en förordning om krigskonj unkturskatt. Enligt förförordning slaget skulle skatten utgå för den ökade inkomst, som tillförts skattskyldig på grund av det genom närvarande krigstillstånd framkallade läget. Skatten i fråga skulle erläggas under ett vart av åren 1915 och 1916. Skattskyldigheten skulle, under de i förordningen angivna villkor, åligga den, som taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt, för sådan inkomst av arbete, som avses i 7 § 3:o b), c) och d) i förordningen om inkomstoch förmögenhetsskatt, varvid inkomsten av varje inkomstkälla vore att beräkna för sig. Inkomst av fast egendom, inkomst av kapital samt inkomst av vanlig arbetsanställning (7 § l:o, 2:o och 3:o a)) skulle alltså icke falla under förordningen. Krigskonjunkturskatt skulle emellertid

utgå av skattepliktiga inkomstarter blott under följande villkor (med taxerad inkomst eller enbart inkomst förstas i det nedanstående, da ej annat namnes, inkomst, som taxerats enligt förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt).

1. Inkomsten skulle för att bliva skattepliktig överstiga medeltalet av motsvarande inkomst, sådan den beräknats vid taxeringarna 1913 och 1914 eller endera året, därest taxering ej skett för bägge, och skatten skulle

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

utgå å det överskjutande beloppet, merinkomsten. För skattskyldiga som ej alls taxerats för inkomst av ifrågavarande slag 1913 eller 1914 vore hela inkomsten att betrakta som merinkomst.

2. Den skattskyldiges hela inkomst skulle uppgå till minst 15,000 kronor.

3. Därjämte skulle, i fråga om inländska aktiebolag och solidariska bankbolag, bolagets inkomst dels överstiga 5 % av bolagets kapital, sådant det vid taxeringen beräknats, dels, beräknad i procent överstiga inkomstprocentens medeltal enligt taxeringarna 1913 och 1914.

4. Merinkomsten skulle uppgå till minst 1,000 kronor.

Av den merinkomst, som sålunda vore underkastad skattskyldighet, skull® skatten utgå med 12 procent.

Förslaget till förordning innehöll vidare detaljerade bestämmelser om taxeringsförfarande genom särskilda krigskonjunkturskattenämnder in. m.

Riksdagen anmälde genom skrivelse nr 190 den 26 maj 1915, att riksdagen med vissa förändringar godkänt propositionen om krigskonjunkturskatt. Bland dessa förändringar, av vilka ingen kan sägas ha berört de principiella grunderna för den föreslagna beskattningen, må här särskilt nämnas följande: •

Skattskyldighetsgränsen sänktes av riksdagen till taxerat belopp om minst 10,000 kronor. Särskilt stadgande (i förordningen infört som dess 5 §) infördes till förekommande av försök att kringgå skattebestämmelserna genom att disponera vinst till oproportionerliga löneförhöjningar m. m. Som den viktigaste ändringen torde man få betrakta, att enligt riksdagens beslut skatten skulle utgå ej med generellt 12 % utan efter följande efter merinkomstens storlek progressiva skala:

Inkomstgrupp.

1.000— 4,900

5.000— 9,900

10.000— 14,900

15.000— 19,900

20.000— 24,900

25.000— 29,900

30.000— 34,900

35.000— 39,900

40.000— 44,900

45.000— 49,900 50,000 - 59,900

60.000— 79,900

Skatteprocent. . . 12 . . 12 V*

. . 12 V»

. . 12 »./t

. . 13 . . 13 Vt . . 13 V»

. . 13 s/t

. . 14 . . 14 >/t . . 14 ■/«

. . 14 ’/t

1916 års förordning.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Inkomstgrupp.

80,000— 99,900 . .

100.000- 119,900 . .

120.000- 139,900 . .

140.000- 159,900 . .

160.000- 179,900 . .

180.000- 199,900 . .

200.000- 219,900 . .

220.000- 239,900 . .

240.000- 259,900 . .

260.000- 279,900 . .

280.000- 299,900 . .

300.000- 319,900 . . 320,000 och däröver

Skatteprocent. . . 15 . . 15 V*

. . 15 V»

. . 15 */i . . 16 . . 16 V*

. . 16 V«

. . 16 */«

. . 17 . . 17 V*

. . 17 >/«

. . 17 »/*

. . 18

Den förordning, som i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdades den 11 juni 1915, avsåg, såsom förut är nämnt, allenast åren 1915 och 1916. Med hänsyn härtill framlades för 1916 års riksdag förslag om fortsatt tillämpning av den nya skatteformen. Kungl. Maj:ts förslag härutinnan’, i proposition nr 241 den 5 maj 1916, innefattade emellertid icke enbart förlängning av den förra förordningens giltighet utan jämväl vissa ändringar i densamma.

Enligt förslaget skulle taxering till krigskonjunkturskatt äga rum år 1916 och sedermera årligen till och med året efter det, under vilket genom kungl. kungörelse tillkännagivits, att krigstillståndet skall anses ha upphört. Då 1915 års förordning omfattade åren 1915 och 1916 stadgades i 1916 års förordning till förebyggande av dubbel beskattning, att skatt — vilken alltjämt skulle utgå för vinst uppkommen genom det nuvarande krigstillstånd framkallade läget -— vore att erlägga i den mån vinsten icke blivit genom taxering år 1915 enligt förordningen den 11 juni 1915 beskattad. Själva huvudbestämmelsen, varigenom beskattningen anknöts till det av krigstillståndet framkallade läget, behölls som synes i det nya förslaget. För att klarare framhäva dess innebörd gjordes i författningstexten uttryckligen skillnad mellan den matematiska merinkomsten, eller det inkomstbelopp, som framkomme vid det rent aritmetiska utrönandet av inkomstökningen, och den beskattningsbara merinkomsten eller den del av förutnämnda matematiska merinkomst, vars grund vore det genom krigstillståndet framkallade läget. Metoden att utröna den matematiska merinkomstens storlek föreslogs vidare ändrad därhän, att som jämförelsetal skulle användas den högsta inkomsten under ettdera

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

av åren 1913 och 1914, med vilken bestämmelse även följde motsvarande ändring beträffande bolagens inkomstprocent. I de under förordningen fallande inkomstarterna skulle jämväl innefattas tantiemer och därmed jämförliga inkomster, hänförliga under 7 § 3:o a) i inkomstskatteförordningen, till vilket stadgande funnos fogade särskilda deklarationsbestämmelser. Skattskyldighetsgränsen var föreslagen sänkt till minst 8,000 kronor men minsta beskattningsbara merinkomsten höjd till 2,000 kronor.

I skrivelse den 15 juni 1916 anmälde riksdagen, att riksdagen antagit förslaget till förordning om krigskonjunkturskatt med vissa ändringar.

Den av riksdagen beslutade förordningen innebär sålunda för det första en viktig utvidgning av krigskonjunkturbeskattningens allmänna ram, så till vida att även inkomst av fast egendom (7 § l:o) i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt) blir beskattningsbar under lika villkor som inkomst av arbete. I avseende å metoden för merinkomstens beräknande återgick riksdagen till den medeltalsberäkning för åren 1913 och 1914, som var stadgad i 1915 års förordning. Av statsfinansiellt stor betydelse var, att riksdagen med vidhållande av den progressiva principen skärpte den i propositionen föreslagna skatteskalan. Riksdagen beslutade nämligen följande tariff:

1917 års ändring i förordningen.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

För merinkomst, som uppgår till 500,000 kronor eller däröver, utgör skatten 25 kronor för varje fulla 100 kronor.

Förordning i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdades den 30 juni 1916, vilken förordning alltjämt är så gott som oförändrat gällande, frånsett skattetariffen.

Till 1917 års riksdag framlades icke från Kungl. Maj:ts sida något förslag till ändring i senast nämnda förordning. Pa enskild motionärs hemställan beslöt emellertid riksdagen, enligt vad riksdagen i skrivelse den 5 juni 1917 anmält, bland annat att ytterligare skärpa skatteskalan, på sätt nedanstående tariff närmare utvisar:

15 Kungi. Muj:ts nåd. proposition nr 448.

För merinkomst, som uppgår till 700,000 kronor eller därutöver, utgör skatten 32 kronor för varje fulla 100 kronor.

Förordning om den sålunda ändrade skattetariffen, ävensom om viss jämväl i riksdagens beslut ingående ändrad bestämmelse om skatteuppbörden, utfärdades den 25 juni 1917.

Till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t den 3 innevarande maj avlåtit proposition (nr 401), avseende dels viss ändring i de för taxeringsförfarandet gällande tidsbestämmelser i krigskonjunkturskatteförordningen, dels ock viss ändring i avdragsbestämmelserna i 4 § av samma förordning. Rörande den närmare innebörden av dessa förslag torde jag få hänvisa till statsrådsprotokollet i ärendet.

Därjämte har krigskonjunkturbeskattningen i så måtto varit under prövning, att riksdagen behandlat ett av enskild motionär framställt förslag,

»att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, det Kungl. Maj:t måtte efter skyndsam utredning för denna riksdag framlägga förslag till revision av krigskonjunkturskattelagen, så att nuvarande missförhållande bortfaller och jordbruket helt befrias från denna skatt och i stället högre skatt pålägges handeln och industrien, och att all den vinst, som uppstått på handel med fast egendom och på skogsskövling under krigsåren måtte helt indragas till staten i form av krigskonjunkturskatt».

Riksdagen har på hemställan av bevillningsutskottet avslagit motionen. Bevillningsutskottets yttrande i ärendet var av följande innehåll:

I så måtto vill utskottet giva motionären rätt, att gällande förordning om krigskonjunkturskatt nog i åtskilliga avseenden är behäftad med brister, som enligt sakens natur bliva mera framträdande ju längre tillbaka i tiden de förhållanden komma att ligga, som i författningen förutsättas som de normala till skillnad från krigskon junkturen.

Motionären utgår tydligen ifrån, att det särskilt skulle vara jordbrukarna, som skulle bliva »ojämnt och orättvist» beskattade för krigskonjunkturvinster, och yrkar motionären, att de måtte helt och hållet befrias från sådan skattskyldighet.

1915 års förordning om krigskonjunkturskatt omfattade ej inkomst av jordbruk. Vid antagandet följande år av ny författning i ämnet fann emellertid riksdagen denna jordbrukets undantagsställning sakna berättigande. Några övertygande skäl för en återgång till den ursprungliga skattefriheten kan, efter utskot-

1918 års riksdag.

16 Revision av krigskonjunkturs katten.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

tets förmenande, motionären icke anses kava förebragt. De brister, som kunna vidlåda författningen, äro helt visst av den art, att de skattskyldiga överhuvudtaget få lida därav.

På en allmän revision av hithörande lagstiftning, hur behövlig den än kunde vara, lärer det åter ej låta sig göra att nu ingå. Redan de statsfinansiella inkomstberäkningarna torde lägga hinder i vägen för varje åtgärd, som kunde vålla minskad skatteintäkt. Motionären tänker sig visserligen den börda, han vill avlyfta från jordbrukarna, överflyttad på handeln och industrien. Det lärer emellertid få anses fastslaget, att varje vinst av krigskonjunkturen, oavsett inom vilken näidng den erhållits, skall underkastas taxering till krigskonjunkturskatt under stadgade förutsättningar. Bland de sistnämnda torde i detta sammanhang förtjäna att omnämnas tvenne, som särskilt inom jordbruksnäringen starkt begränsa de praktiska fallen av taxering, nämligen att den skattskyldige samma år skall hava taxerats till inkomst- och förmögenhetsskatt för minst 8,000 kronor, samt att krigskonjunkturvinsten skall hava uppgått till minst 2,000 kronor.

Vad angår motionärens andra yrkande, att »all den vinst, som uppstått på handel med fast egendom och på skogsskövling under krigsåren», skulle indragas i form av krigskonjunkturskatt, är detta förslag alltför ensidigt riktat mot ett visst slag av krigstidsvinster, för att utskottet skulle behöva ingå på något vidare bemötande därav.

Efter att sålunda ha redogjort för statsmakternas behandling av krigskonjunkturbeskattningen anhåller jag att få, särskilt i anledning av vissa uttalanden i nyss återgivna utlåtande från bevillningsutskottet, upptaga spörsmålet om en allmän revision av gällande krigskonjunkturskatt. Mot vad utskottet anfört därom, att gällande förordning i åtskilliga avseenden vore behäftad med brister, har jag icke anledning göra någon erinran. Jag vill heller icke bestrida, att bristerna kunna bliva mera framträdande, ju längre tillbaka i tiden de förhållanden komma att ligga, som i författningen förutsättas som de normala till skillnad från krigskonjunkturen. Jag måste emellertid tillfoga, att det icke gärna kan låta sig göra att vid en jämförelse mellan inkomster under krigstiden och de »normala» inkomsterna avstå från att bestämma dessa senare såsom på ett eller annat sätt hänförande sig till någon viss period före kriget, därest själva grundprincipen uti ifrågavarande beskattningsform skall bevaras.

Vissa av de påtalade bristerna i den svenska krigskon junkturbeskattningen, såsom att i enskilda fall tämligen lätt kunna påvisas exempel på en ej önskvärd ojämnhet i beskattningen, torde vara av den natur, att det säkerligen erbjuder betydande svårigheter att avlägsna dem utan att rubba grundprincipen för krigskonjunkturskatten, dess karaktär av att vara en merinkomstskatt, som utgår å den till krigskonjunkturen bänförliga delen av merinkomsten. Också hava inom riksdagen yrkanden framställts gående ut på en principiell omläggning av den speciella krigs-

17 Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

tidsbeskattningen till en allmän merinkomstskatt. Frågan härom underkastades ingående prövning av föregående års riksdag, vilken förkastade det framställda förslaget, efter det sakkunnig utredning verkställts genom bevillningsutskottets försorg, varvid bland annat framkommit, att jämväl en allmän merinkomstbeskattning bleve högst ofullkomligt anpassad efter den subjektiva skatteförmågan.

Andra erinringar kunna väl ock göras mot den nuvarande krigskonjunkturskatten, men vid ett upptagande av spörsmålet om en revision av ifrågavarande förordning finge man givetvis icke begränsa sig till anmärkningar mot att beskattningen i det ena eller andra fallet drabbar hårt eller ojämnt ur skattebetalarnas synpunkt. Det gives också anledning till erinringar mot att denna beskattning i vissa avseenden ej är nog effektiv, till förfång för det allmännas intressen. Av 1916 års riksdag uttalades sålunda, under framhållande särskilt av de utomordentliga vinster försäljning av fartyg under krigskonjunkturen medfört, vilka vinster ej bleve beskattningsbara, om fartygen varit i säljarens hand minst fem år, att på detta område fullt typiska krigsvinster kunde uppstå, för vilka skatteplikt syntes riksdagen befogad ej blott såsom konsekvent tillämpning av krigsvinstbegreppet i och för sig utan ock med hänsyn till kravet på rättvisa i beskattningen. Vidare läste samma års riksdag uppmärksamheten å det förhållande, att under krigsåren utlänningar gjort affärer här i landet med högst betydande vinster utan att de, såsom i regel ej fyllande förutsättningarna för subjektiv skatteplikt, behövt utgöra bidrag till det allmänna. Riksdagen uttalade beträffande de två nu berörda spörsmålen önskvärdheten av att utredning verkställdes genom Ivungl. Maj:ts försorg och att förslag i anledning av utredningarna måtte framläggas. Beträffande spörsmålet om utlänningars skatteplikt har ock ett avsevärt utredningsarbete blivit utfört, ehuruväl förslag i det invecklade och ömtåliga ämnet ej ännu kunnat föreläggas riksdagen. Jämväl andra spörsmål kunna ha anspråk på beaktande, därest en ingående granskning av hela krigskonjimkturskatteförordningen skulle företagas. Ifrågasättas kan bland annat, huruvida tillräckliga skäl föreligga att principiellt undantaga inkomst av kapital, vartill enligt inkomstskatteförordningen även är att hänföra utdelningen a aktier, från de inkomstarter, å vilka krigskonjunkturskatteförordningen bör vara tillämplig. Därjämte framställer sig spörsmålet, om ej krigskonjunkturskatten jämväl borde i en eller annan form utgå å den ökade förmögenhet, som krigskon junkturen föranlett.

Såsom av det nu anförda torde framgå är det en mångfald spörsmål, vilka anmäla sig, därest eu verklig revision av förordningen om krigskonjunkturskatt skulle företagas. Skulle krigstillståndet komma Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.) 3

18 Skattebördans fördel ning på enskilda och bolag.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

att vara ännu någon längre tid, lärer frågan, om en sådan revision må anses påkallad, böra upptagas till prövning.

Men för det närvarande kan jag ansluta mig till bevillningsutskottets uttalande, att det ej lärer låta sig göra att nu ingå på en allmän revision av hithörande lagstiftning. Jag är sålunda ej heller i tillfälle att härutinnan framlägga förslag för riksdagen.

Då jag alltså icke anser mig böra föreslå några principiellt genomgripande ändringar i avseende å krigskonjunkturbeskattningen, torde jag kunna som stöd för denna min ståndpunkt åberopa vad bevillningsutskottet anförde i sitt av 1917 års riksdag godkända utlåtande i anledning av väckta förslag om krigskonjunkturskattens ersättande med annan skattetyp, varvid utskottet yttrade:

En viss betydelse bör också tillmätas det obestridliga förhållandet, att krigskonjunkturskatten under den tid den tillämpats så att säga ingått i det allmänna medvetantet såsom en för krigstidens abnorma affärsliv särskild lämpad skatteform, ägnad att åt det allmänna återbörda en del av de i många fall oskäliga spekulations- och handelsvinster, som under denna tid inom skilda affärsgrenar kunnat inhöstas. En omläggning, varigenom krigsvinstbegreppet skulle avföras ur skattesystemet och den mest osunda krigsvinst ej träffas hårdare än vilken annan inkomstökning som helst, vore helt visst ägnad att väcka starkt missnöje.

Utgångspunkten för den framställning till riksdagen jag tillstyrker Kungl. Maj:t att avlåta, har, som jag från början nämnt, varit det trängande behovet av ökade skatteintäkter. Ett tillgodoseende därav lärer enligt min mening, därest krigskonjunkturskatten härför anlitas, vålla i vart fall mindre olägenheter än att nu genomföra, utan stöd av erforderlig utredning, vare sig en allmän merinkomstskatt eller en stegrad allmän inkomstskatt. Jag har på nu anförda skäl ansett mig böra framlägga förslagtill sådana ändringar i förordningen om krigskonjunkturskatt, som kunna avsevärt höja skattens avkastning utan att rubba dess grundvalar men ock, i görligaste mån, utan att skärpa de brister, som kunna vidlåda densamma.

Jag övergår nu till att redogöra för innebörden av det inom departejnentet utarbetade förslaget till förordning om ändrad lydelse av vissa §§ i gällande krigskonjunkturskatteförordning.

Först vill jag då uttala mig rörande den ökade skattebördans fördel- 'ning på enskilda skattskyldiga och med dem i beskattningshänseende eljest jämställda, å ena sidan, och aktiebolagen jämte de solidariska bankbo-

19 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

lagen, å den andra sidan. Det synes mig riktigast, att den senare gruppen av skattskyldiga eller bolagen, som jag för korthetens skull i det följande benämner alla hithörande skattskyldiga, få bära den större delen av den nya skattepålagan.

De anmärkningar, som riktats mot krigskonjunkturbeskattningen för bristande jämnhet och otillräcklig hänsyn till den subjektiva skatteförmågan drabba givetvis denna skatt främst i vad den berör enskilda skattskyldiga. Redan av detta skäl torde en skärpning av beskattningen böra i första rummet inriktas på att till det allmännas förmån beskära bolagens krigskonjunkturvinster. Vidare kan anföras, att bolagen i visst avseende haft en förmånligare ställning än enskilda näringsidkande skattskyldiga. Vid utmätandet av bolagens krigskonjunkturskatt har hänsyn enligt gällande förordning skolat tagas till förhållandet mellan deras vinster och det i rörelsen insatta kapitalet. Och även frånsett de i" förordningen givna uttryckliga bestämmelser ha vid krigskonjunkturskattenämndernas realprövning av frågan, vilken del av den matematiska merinkomsten skolat upptagas såsom beskattningsbar, nyssnämnda relation mellan vinst och kapital utövat inflytande på nämndernas taxeringar. Något motsvarande stadgande beträffande enskild näringsidkare innehåller förordningen däremot icke; och i praxis lärer det svårligen vara den taxerande myndigheten möjligt att på likartat sätt som i fråga om bolagen taga hänsyn till storleken av i näringsidkarens rörelse insatt kapital. Då en ändring av förordningen till enskilda näringsidkares förmån ej lärer kunna ifrågasättas, torde i varje fall behörig hänsyn böra tagas till antydda förhållande vid avvägandet av den ökade skattebördans fördelning. Slutligen må ock framhållas, att nuvarande förordning icke stadgar någon skatteplikt för utdelning å aktier. Något tvivel kan ej gärna råda, att de ökade inkomster, som tillflutit de enskilda aktieägarna från bolag, som dragit fördel av krigskonjunkturen, äro lika typiska krigsvinster som vissa andra inkomster, för vilka enskilda skattskyldiga ha att erlägga krigskon junkturskatt. Som jag förut nämnt är det icke min avsikt att framlägga förslag till någon utvidgning av själva det inkomstbegrepp, som ligger till grund för vår krigskonjunkturbeskattning, eller att över huvud nu upptaga spörsmålet, om kapitalinkomster böra falla inom förordningens räckvidd. Men förhållandet synes mig vid sådan händelse så mycket mer påkalla hänsynstagande vid skattebördans avvägande och motivera skarpare beskattning av bolagens vinster än av de enskildas.

För närvarande beskattas bolag och enskilda enligt samma tariff. Skäl kunna nog anföras för att, såsom man förfarit i flera andra länder, i vilket avseende jag torde få hänvisa till förut nämnd bilaga, uppställa

20 Den allmänna tariffen.

& § mom. 1

KungI. Mdj:ts nåd. proposition nr 448.

tvenne fristående tariffer för de bägge kategorierna av skattskyldiga. En dylik omstöpning av krigskonjunkturskatteförordningen anser jag emellertid ligga utom ramen för de främst av statsfinansiella skäl påkallade förslag jag anser mig böra tillstyrka. En beskattning jämväl av bolagens merinkomster progressivt efter dessas absoluta belopp finner jag för övrigt väl förenlig med den svenska krigskonjunkturskattens allmänna karaktär; och har jag därför icke anledning föreslå bolagens utbrytande från den allmänna tariffen. Denna torde såsom hittills få gälla samtliga skattskyldiga. Den särskilda skärpning, som lärer kunna anses påkallad för bolagen, bör i så fall få formen av en tilläggsbestämmelse till den generella skatteskalan, varav föranledes en uppdelning i moment av 8 § i förordningen.

Innan jag övergår till att utveckla, huru den speciella skärpningen för bolagens merinkomster efter min mening bör läggas, torde jag få beröra de förändringar, som förslaget upptager i avseende å den allmänna tariffen.

Då jag icke ansett mig kunna förorda, att hela skatteökningen lägges på bolagen, har jag låtit utarbeta förslag till sådan ändring av hittills gällande allmänna tariff, att en mindre del av de erforderliga skattemedlen skulle komma att uttagas av enskilda skattskyldiga.

Det förslag, jag tillstyrker Kung!. Maj:t att för riksdagen framlägga, innefattar ändring i skalan i två hänseenden. A ena sidan förordar jag skalans snabbare uppstigande och dess skärpning utöver nuvarande maximigräns. Å den andra sidan tillstyrker jag en sänkning av skattesatserna för de lägsta merinkomstbeloppen.

Skalans skärpning begynner först vid merinkomster uppgående till mer än 200,000 kronor, fortgående uppåt till merinkomst av 2,000,000, från vilken gräns procentsatsen utgör 40 %. Till jämförelse må återgivas för olika merinkomstbelopp skillnaden i procentuell belastning.

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

21 För merinkomster liggande mellan 20,000 oeh 200,000 kronor är förslagets tariff densamma som den nn gällande.

Merinkomster understigande 20,000 kronor erhålla däremot en lättnad i beskattningen, som för de lägsta beloppen är avsevärd nog. Att jag, oaktat statsverkets behov av ökade medel är så betydande, ansett mig kunna förorda en minskad krigskonjunkturbeskattning för ifrågavarande grupp av beskattningsbara merinkomster, torde kräva särskild motivering.

De bristfälligheter, som kunna vidlåda hela skattetypen, göra sig mest märkbara i fråga om de smärre inkomstbeloppens beskattning. Även med största omsorgsfullhet i taxeringsarbetet lärer det nog icke kunna undvikas, att påfallande ojämnheter uppkomma mellan skattedragare med ungefär lika skattekraft. En näringsidkare, som före kriget hade en inkomst av 10,000 kronor och nu upptaxeras till 12,000, blir t. ex. krigskonjunkturbeskattad för 2,000 kronors merinkomst med ett skattebelopp av 240 kronor. En annan med inkomst av samma belopp både före kriget och nu erlägger ingen krigskonjunkturskatt. Med tillfogande av inkomst- och förmögenhetsskatt jämte extra sådan får den förre betala ett skattebelopp av 695 kronor eller 5‘s %, den senare 455 kronor eller 3‘8 f. Motsvarande förhållande äger visserligen rum hur högt upp på inkomstskalan man än anställer en sådan jämförelse. Men det synes dock uppenbart, att skillnaden i skatt i anledning utav förefintligheten av merinkomst både är desto mer berättigad och för den skattskyldige mindre betungande, ju större själva merinkomsten är. Särskilt lägger jag vikt därvid, att vid beskattning av de lägsta merinkomsterna skatten i viss utsträckning drabbar inkomster, som äro att hänföra till den vanliga arbetsinkomstens typ, även om den ej i beskattningsavseende är att hänföra under inkomstskatteförordningens 7 § 3:o a); nämnas må som exempel idkare av medelstor näring, till vilkas rent personliga arbetsinsats rörelsens uppdrivande är att hänföra. Ovanför en gräns av 20,000 kronor i merinkomst lär man med långt större sannolikhet kunna utgå från att den stegrade inkomsten till väsentlig del är en vinst på konjunkturen. Det torde fördenskull icke alls kunna betraktas som något avsteg från krigskonjunkturbeskattningens allmänna princip att, om så är görligt, lätta skattebördan å de minsta merinkomsterna. Härtill kommer den oformlighet, som vidlåder den nuvarande skalan, att, medan en merinkomst av 1,900 kronor är helt skattefri utgår skatten, därest inkomsten är 2 000 kronor, genast med 12 % eller med 240 kr. för eu inkomstökning av allenast 100 kronor. Då det synts mig önskvärt att reducera befintliga ojämnheter i krigskonjunkturbeskattningen, där det låter sig göra utan rubbning av dess

22 Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

allmänna byggnad, har jag funnit det vara en avgjord fördel att förskjuta en del av skattebördan från de mindre till de större merinkomsterna. Innebörden av den föreslagna ändringen i skalan torde närmare framgå av följande jämförelse mellan skattebelopp och skatteprocent enligt förslaget och den nuvarande förordningen.

Tilläggsskatt Jag övergår så till frågan om den särskilda skatteökning jag ansett

ländskabo- skäligen kunna uttagas av bolagen. Dessa beskattas för närvarande efter lag. 8 § samma tariff som enskilda skattskyldiga, utan att vid själva skatteskalans 2 mom. ^vägande särskild hänsyn tagits till bolagsvinsternas inbördes olika relativa skattebärkraft. Då jag ansett mig förhindrad att föreslå en fullständig omläggning härutinnan, vill jag så mycket mer understryka vikten av att vid den betydande ökning i skattebelastning, som nu är i fråga, denna ökning må avvägas i förhållande till bolagens olika bärkraft.

Bättre måttstock härå än inkomstprocenten torde icke erbjuda sig. Såsom framgår av bifogade promemoria råder härutinnan en mycket avsevärd olikställighet. Det torde icke krävas särskild motivering för det berättigade i att strängare beskatta bolagsvinster, som representera mer än 300 % vinst å kapitalet, än sådana, som utgöra blott 10 % avkastning. Ett av de mest anmärkningsvärda resultaten av den utförda bearbetningen av 1917 års krigskonjunkturskattelängder är i själva verket uppvisandet av att krigsvinsterna varit abnormt stora ej blott i fråga om det absoluta beloppet utan ej mindre procentuellt. Förekomsten i överraskande omfattning av procentuellt mycket höga vinster är tydligen ett just för krigskonjunktu-

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

ren utmärkande särdrag, som i krigskonjunkturbeskattningen bör ägnas behörigt beaktande.

Hittills hava, som känt är, bolag, vilkas avkastning ej uppgå till 5 % av kapitalet, varit helt undantagna från krigskonjunkturskatt. Häri föreslår jag icke någon ändring. För bolag, som uppvisa en vinstprocent överstigande 5 % och uppgående till högst 10 %, anser jag heller icke, att skärpning i den för alla skattskyldiga gällande tariff skäligen bör ifrågakomma. Bolag med högre vinst torde däremot kunna bära högre beskattning än den enligt allmänna tariffen utgående, och bör då denna skärpning göras desto kraftigare, ju högre bolagets inkomstprocent visar sig vara.

Det har efter övervägande av olika alternativ befunnits lämpligast och enklast att låta skärpningen utgå i form av ett procentuellt tillägg till det skattebelopp, som skall erläggas enligt den allmänna tariffen. Detta skattebelopp skulle sålunda komma att förhöjas med växlande procenttal upp till 50 %, vilken siffra uppnås, enligt det utarbetade förslaget, vid en inkomstprocent av minst 150 %. För att göra skalan så mjuk, som är förenligt med praktiska krav, har det föreslagits, att det procenttal, enligt vilket ökning skall ske av skattebeloppet, sådant det framgår ur den allmänna tariffen, skall med visst belopp höjas för var full tiondel av inkomstprocenten. Om denna överstiger 10 % men ej 100 %, skall höjningen av nyssnämnda procenttal ske i trappsteg om 0,os %. Är inkomstprocenten åter mer 100 %, förminskas skalans trappsteg till 0,oi %, vilket medför att ökningsprocenten kommer att uppgå till 50 f, då inkomsten utgör 150 % avkastning å kapitalet. Däröver utgår ökningen med samma procenttal 50 %, hur hög än inkomstprocenten är.

I själva författningstexten hava dessa bestämmelser ej givits formen av en för olika grupper av procenttal uträknad skala, utan sammanfattas däri allenast själva principen för skatteskärpningen. Till ledning vid krigskonjunkturskattenämndernas arbete torde emellertid särskild tabell vara erforderlig, och har därför föreskrift i denna riktning vidfogats stadgandet i fråga. Tabellen torde böra upptaga skatteökningstalet för var tiondels inkomstprocent mellan 10 % och 150 %. Till belysande av huru bestämmelsen verkar må här meddelas en sammanställning för vissa inkomstprocenttal.

Bolagets inkomstprocent.

100 10-1 10-2

Procenttal, med vilket skattebeloppet enligt den allmänna tariffen skall böjas.

0'06

24 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tilläggsskatt för utländska bolag. 8 §

3 mom.

Bolagets inkomstprocent.

103 Procenttal, med vilket skattebeloppet enligt den allmänna tariffen skall höjas. 0-16

11-0

12-0

13-0

1-50

15-0 20-0 300. 40-0 50'0 60-0 70-0 80-0 90-0 100-0 1001 100-2

2-50

10-00

15-00

20-00

25-00

45-01

45-02

101-0 45-10

1020 45-20

110-0 46-00

120-0 47-00

130-0 48-00

140-0 49-00

150-0 50-00

Därest man, på sätt jag nu angivit, önskar uttaga ökad skatt av bolag i relation till deras inkomstprocent, torde för de utländska bolagens beskattning krävas särskilda bestämmelser. I gällande förordning

Kungi. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

råder full järn städighet mellan inländska och utländska aktiebolag. Skulle man nu låta de utländska bolagen fortfarande få skatta allenast efter den allmänna tariffen, bleve de obehörigen gynnade. A andra sidan kan man, sådan dessa bolags ställning i allmänhet är uti vår skattelagstiftning, ej sammanföra dem med de inländska bolagen under det föreslagna 2 mom. av § 8. Möjlighet saknas nämligen att ur de handlingar, som föreligga för krigskonjunkturskattenämnden, fastställa de utländska bolagens inkomstprocent och därmed huru mycket skattebeloppet borde skärpas. Att införa något särskilt deklarationsferfarande för ifrågavarande ändamål lärer ej kunna anses påkallat. Man torde därför böra nöja sig med bestämmelser om att för utländska bolag skattebeloppets höjning skall utgå efter viss fixerad procent, oberoende av inkomstens förhållande till kapitalet. För att i görligaste mån bibehålla likställighet mellan utländska och inländska bolag har detta procenttal valts så, att det ungefär svarar mot den genomsnittliga ökning, som de inländska bolagen få vidkännas. Tillsamman med inländska aktiebolag pläga som bekant i skattelagstiftningen föras även de solidariska bankbolagen. För att även härutinnan uppnå någorlunda motsvarighet torde enahanda bestämmelser som för utländska aktiebolag böra stadgas jämväl för andra utländska bolag, som driva bankrörelse. Stadgandet föreslås intaget i ett nytt, tredje moment i 8 §.

Då ifråga om inländska bolag inkomstprocenten bliver bestämmande för beloppet av skatteförhöjningen, är det givetvis av stor vikt, hur denna procent beräknas. I detta avseende har förordningen om krigskonjunkturskatt hittills helt anslutit sig till inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen. Det torde ock vara lämpligast, att dessa bestämmelser icke äro olikartade. Inkomstprocenten kommer sålunda att enligt det föreliggande förslaget bestämmas genom relationen emellan å ena sidan den för året till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomsten och å andra sidan bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats.

För innevarande år gäller härutinnan bestämmelsen i 20 § förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, enligt vilken bestämmelse till kapital, varom här är fråga, räknas såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond, varjämte beträffande aktie- och lottkapital närmare stadgas, att detsamma må upptagas till det belopp, som angivits i ingående balansräkningen för nästföregående år, eller, om aktie- eller lottkapitalet samma år undergått förändring, till medelstorleken därav under samma år, enligt vilken beräkningsmetod ävenledes förfares i avseende å reservfonden.

I denna del har emellertid genom proposition nr 395 den 3 maj 1918 föreslagits vissa förändringar, vilka för verkningarna av nu före-

jBihang till riksdagens protokoll, 1918. 1 sand. 406 höft. (Nr 448.) 4

26 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

slagna nya tariffbestämmelser rörande krigskonjunkt urskatten äro att tillmäta stor betydelse. I nämnda proposition har nämligen föreslagits att åt sagda 20 § giva följande ändrade lydelse i förevarande avseende:

Till kapital, varom nu är fråga, hänföres, med de inskränkningar nedan sägs, dels bolagets aktie- eller lottkapital, upptaget till det belopp, som angivits i ingående balansräkningen för nästföregående år, eller, om aktie- eller lottkapitalet samma år undergått förändring, till medelstorleken därav under nämnda år, dels ock bolagets reservfond, beräknad enligt enahanda grunder.

I den mån aktie- eller lottkapital icke blivit före den 1 januari 1915 hos vederbörande myndighet inregistrerat eller anmält såsom inbetalt, må till detsamma ej räknas mera än vad som motsvarar verkligt, av delägarna gjort tillskott.

Ej heller må reservfonden upptagas till mera än femtio procent av det belopp, vartill bolagets aktie- eller lottkapital enligt ovan angivna bestämmelser skall beräknas; dock att i varje fäll reservfonden må upptagas "till det belopp, vartill densamma må hava uppgått den 1 januari 1915, ökat med vad som sedermera blivit lagt till densamma av vid aktieteckning influtna medel.

I avseende å de skäl, som äro att anföra till stöd för den sålunda föreslagna ändringen, får jag i vad angår den vanliga inkomstbeskattningen hänvisa till vad jag anfört til! statsrådsprotokollet den 3 maj 1918.

Här har jag endast anledning att beröra frågan i vad den berör krigskonjunkturbeskattningen. På detta område framträda enligt min mening synnerligen starka skäl för en begränsning av bolagens hittills åtnjutna rätt att till grund för inkomstprocentens fastställande dels beräkna aktiekapitalet enligt balansräkningen, oavsett om och när det inbetalats, dels ock upptaga reservfonden till obegränsat belopp. Just beträffande krigskon junkturvinsterna lärer det vara i största omfattning förekommande, att aktiekapitalet ökas genom utdelning av gratisaktier eller att oproportionerlig fondering sker. Det kan icke anses berättigat, därest den av mig förordade vägen att skärpa bolagens krigskonjunkturskatt skall beträdas, att bolagen kunna utnyttja sina förut erhållna vinster på krigskon junkturen till att försätta sig i en förmånligare ställning med hänsyn till nu föreslagna beskattning. Därest bolagen äga att i skattehänseende räkna med en reservfond upp till 50 % av aktiekapitalet, vidare få räkna med hela det kapital och den reservfond, som förefanns den 1 januari 1915, så synes det icke kunna ligga något obilligt i det krav, att av den under kriget skedda kapitalökningen allenast så mycket må få medräknas, som svarar mot verkligen gjort tillskott från aktieägarnas sida. Jag kan i detta sammanhang hänvisa till att i den tyska krigsvinstskatten å bolag, numera föreslagen skärpt, ingår bestämmelsen, att skattesatsen är beroende av mervinstens förhållande till det inbetalda

27 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

grund- eller stamkapitalet, inberäknat vid första krigsårets början befintliga verkliga reserver.

För att icke bryta överensstämmelsen i förevarande avseende mellan inkomstskatt och krigskonjunkturskatt har jag icke låtit införa speciella bestämmelser i nyss antydd riktning uti förslaget till ändring i krigskonjunkturskatteförordningen. För innevarande års taxering till krigskon junkturskatt skulle de föreslagna bestämmelserna alltså ej vinna tilllämpning. Så mycket större vikt anser jag böra läggas därå, att den i proposition nr 395 föreslagna avfattningen av 20 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt blir gällande från och med nästkommande års ingång.

I nära sammanhang med föreslagna nya tariff för bolagen står Ändringar i ock en annan i det inom departementet utarbetade förslaget upptagen'3 0CI ' ändring, innebärande borttagande av ett i 3 § intaget villkor för skattskyldighet. Frågan härom har visserligen uppkommit oberoende av nu ifrågasatt skärpning av bolagsbeskattningen men erhåller avsevärt vidgad betydelse, därest sådan skärpning blir genomförd.

I 3 § av förordningen den 30 juni 1916 om krigskon junkturskatt angivas vissa förutsättningar för att skattskyldighet enligt nämnda förordning över huvud skall inträda. I sådant avseende stadgas i mom. 4 av nämnda paragraf, att vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag, bolagets för året till inkomstskatt taxerade inkomst skall överstiga dels 5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats, dels ock, beräknad i procent av kapitalet (inkomstprocenten), inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna åren 1913 och 1914 gjorda uträkningar av jmocentens storlek.

För de närmare bestämmelser rörande inkomstprocentens beräkning, som äro meddelade i 20 § av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt, har jag förut redogjort.

I eu till finansdepartementet ingiven skrivelse har landskamreraren i Blekinge län Erik Westerlund, så vitt nu är i fråga, anfört i huvudsak följande: Bestämmelsen i 3 § av gällande förordning om krigskonjunk-

turskatt, att ett bolags för året taxerade inkomst, beräknad i procent av kapitalet, skulle överstiga inkomstprocentens medeltal enligt de vid taxeringarna åren 1913 och 1914 gjorda uträkningarna av procentens storlek, kunde i flera fall leda till befrielse från krigskon junkturskatt, ehuru krigskonjunkturvinst måste anses föreligga.

Sålunda hade det förekommit, att ett järnvägsbolag inom länet under slutet av år 1913 utdelat en gratisaktie på varje förutvarande aktie, samt

28 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

att detta bolags iukomstprocent de följande åren nedgått, ehuru inkomsten i verkligheten avsevärt ökats. Förutom genom utdelning av gratisaktier kunde inkomstprocenten på lika lagligt sätt nedbringas därigenom, att medel, som före krigsutbrottet bokförts såsom dispositionsfond, reserverade vinstmedel eller dylikt, överfördes till den fasta reservfonden. Westerlund vore övertygad om att detta sätt att undgå krigskonjunkturskatt alltmera komme till användning. Han ansåge därför, att ifrågavarande bestämmelse icke borde vara ovillkorlig utan åtminstone böra ersättas med ett stadgande, att, därest krigskonjunkturskattenämnden i särskilda fall funne, att inkomstprocenten vore missvisande och krigskon junkturvinst trots lägre inkomstprocent otvivelaktigt förelåge, taxering till dylik skatt måtte få äga rum.

1 anslutning till de i berörda skrivelse framhållna synpunkterna

har inom finansdepartementet upprättats ett förslag till förordning angående ändrad lydelse av 3 § i förordningen om krigskonjunkturskatt, enligt vilket förslag nämnda paragraf skulle erhålla följande ändrade lydelse:

För skattskyldighet förutsattes:

a) — — — — — — — — — — — — — — — — —

b) — — — — — — - — — — — — — —

c) att därjämte, vad angår inländskt aktiebolag och solidariskt bankbolag, bolagets

för året till inkomstskatt taxerade inkomst överstiger 5 procent av bolagets kapital, sådant det vid årets taxering beräknats.

Uti infordrat, den 31 januari 1918 dagtecknat utlåtande har kammarrätten anfört följande:

»Kammarrätten finner det uppenbart, att ifrågavarande hittills stadgade förutsättning för skattskyldighet till krigskonjunkturskatt i vissa fall kan föranleda, att aktiebolag (därunder nu och i det följande inbegripna solidariska bankbolag) icke bliva taxerade till krigskonjunkturskatt, ehuru de haft ökade vinster, som uppkommit genom det av krigstillståndet framkallade läget. Detta är givetvis en konsekvens av lagstiftningen, som, om och i den mån det är möjligt, bör undanröjas, i all synnerhet om det förhåller sig så, som landskamreraren Westerlund i sin ovan omnämnda framställning gjort gällande, att bolagen mera allmänt genom ökning av sitt kapital obehörigen undgå taxering till krigskonjunkturskatt.

Kammarrätten anser sig emellertid böra erinra därom, att icke varje ökning av kapitalet medför, även om den taxerade inkomsten ökats i förhållande till inkomstens medeltal,, obehörig befrielse från taxering eller skatt. Om t. ex. kapitalet ökats sedan 1913 och 1914 års taxeringar genom verkliga inbetalningar från delägarna eller genom överföring till kapitalet av besparade vinstmedel, intjänade efter år 1913, är en i förhållande till inkomsten av det gamla kapitalet proportionerlig ökning av inkomsten helt naturlig och synes i regal icke böra föranleda skyldighet för vederbörande bolag att erlägga någon krigskonjunkturskatt. Under nu gällande lagstiftning blir ett dylikt bolag påfört matematisk merinkomst endast

29 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

under förutsättning, att även inkomstprocenten överstiger inkomstprocentens medeltal. Detta synes också vara fullt riktigt och överensstämma med de principer, på vilka förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt, i fråga om aktiebolags beskattning, är uppbyggd. Då förordningen om krigskonjunkturskatt nära ansluter sig till nyssnämnda förordning, synes även där principen om skattens beräkning å inkomsten i förhållande till kapitalet böra vinna undantagslös tillämpning. Så skulle emellertid icke bliva fallet, om den föreslagna ändringen genomfördes.

En obehörig befrielse från krigskonjunkturskatt synes kunna förekomma i det fall, att ett aktiebolag ökar sitt kapital genom överförande till aktiekapital eller reservfond av andra medel, som bidragit till förvärvande av dess åren 1913 och 1914 taxerade inkomst. Allt efter storleken av dessa medel kan inkomstprocenten nedpressas, även om den absoluta inkomsten ökas. Det synes emellertid icke kammarrätten tillrådligt att med hänsyn till en sådan eventualitet bryta med eljest tillämpade principer.

Av här anförda skäl finner kammarrätten sig icke kunna tillstyrka det framlagda förslaget till frågans lösning.

För den händelse förslaget det oaktat kommer att läggas till grund för lagstiftning i ämnet, vill kammarrätten erinra därom, att den ifrågasatta ändringen av 3 § i förordningen om krigskonjunkturskatt torde böra följas av motsvarande ändringar av 11 och 16 §§ i samma förordning och av krigskonjunkturskattelängden.»

På sätt såväl landskamrerare Westerlund som kammarrätten framhållit kan ett bolag genom att från andra, mera rörliga fonder överföra medel till aktiekapitalet eller reservfonden nedbringa inkomstprocenten, så att, oaktat en verklig krigskonjunkturvinst föreligger, bolaget likväl till följd av stadgandet i 3 § av förordningen om krigskonjunkturskatt går fritt från beskattning enligt nämnda förordning. Denna lucka i lagstiftningen skulle otvivelaktigt bliva avhjälpt, därest det till kammarrätten remitterade förslaget antoges. Då kammarrätten likväl avstyrkt detta förslag, synes kammarrätten närmast haft för ögonen den föreslagna bestämmelsens verkan i det fall, att ett bolag, vare sig genom nyteckning eller genom fondering av vinstmedel ökat sitt kapital samt att till följd därav bolagets inkomst vuxit i motsvarande grad, ehuru själva inkomstprocenten förblivit oförändrad. Kammarrätten erinrar, att i dylikt fall krigskonjunkturskatt enligt nu gällande bestämmelser icke skall påföras, men att, därest det remitterade förslaget antoges, skattskyldighet för bolaget skulle inträda, vilket kammarrätten icke anser vara riktigt. Jag kan emellertid icke dela kammarrättens uppfattning i detta avseende. Tvärtom synes det mig, att det av kammarrätten framhållna fallet, vilket berörts jämväl av landskamreraren A\ esterlund, i främsta rummet påkallar ett ingripande från lagstiftarens sida. Det torde nämligen vara synnerligen vanligt, att bolag på dylikt sätt undgå krigskonjunkturskatt. Det gives visserligen omständigheter, då detta måste anses riktigt, såsom då ett redan förut givande företag utvecklats fullt oberoende av de under kristiden rådande

30 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

särskilda förhållandena och för rörelsens utvidgande anskaffar nytt kapital genom utsläppande av nya aktier. Vida vanligare torde det emellertid vara, att utvidgningen av ett företag direkt beror av det genom krigstillståndet framkallade läget. I dylika fall innebära de nu gällande bestämmelserna en påtaglig ojämnhet i beskattningsavseende. Under det att ett nybildat bolag enligt praxis torde få erlägga krigskonjunkturskatt för den del av inkomsten, som överstiger vanlig ränta å kapitalet, så undgås en dylik beskattning, därest penningar i form av nyteckning placeras i ett äldre bolag, vilket vid taxeringarna till inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1913 och 1914 visat eu hög inkomstprocent. Någon anledning varför ett äldre bolag skulle i nu förevarande avseende vara gynnsammare ställt än ett nybildat bolag förefinnes enligt min uppfattning icke. Föreligger eu krigskonjunkturvinst bör den beskattas i såväl det ena som det andra fallet.

Anmärkas bör dessutom, att gällande bestämmelse i sin tillämpninginnebär följande oegentlighet. Uppgår inkomstprocenten icke fullt till samma procent som medeltalet för de två jämförelseåren, blir bolaget helt skattefritt. Överstiger den däremot endast med en obetydlighet samma medeltal, kan bolaget riskera att få erlägga krigskon junkturskatt för hela inkomsten. Ett bolag med ett kapital av 100,000 kr. hade t. ex. för åren 1912 och 1913 en inkomst av 10,000 kr. Inkomstprocenten var sålunda 10. Kapitalet ökas till 150,000 kr. Enligt gällande bestämmelser kan bolaget icke ifrågakomma till krigskon junkturskatt, om icke dess taxerade inkomst överstiger 15,000 kr. Då utföres emellertid hela skillnaden mellan

10,000 kr. och den taxerade inkomsten såsom matematisk merinkomst. Uppgår däremot den taxerade inkomsten till jämnt 15,000 kr. kan krigskon junkturskatt icke alls förekomma.

Genom den föreslagna författningsändringen har avsetts att bereda krigskonjunkturskattenämnderna möjlighet att efter de i varje särskilt fall föreliggande omständigheterna pröva, huruvida en krigskon junkturvinst skall anses föreligga. Att för denna prövning uppställa detaljerade regler, vilkas tillämpning utan hänsyn till de särskilda förhållandena i varje fall måste medföra ojämnhet bolagen emellan och innehålla ostridig möjlighet för bolagen att undandraga sig eljest skälig krigskon junkturskatt, torde lika litet i detta hänseende böra ifrågakomma som då fråga är om nybildade bolag eller enskilda skattskyldiga.

I all synnerhet blir den ifrågasatta förändringen av nöden, om inkomstprocenten ej blott över huvud ligger till grund för skatteplikten utan ock direkt påverkar skattebeloppets storlek.

I anledning av förändringen i 3 § är, såsom kammarrätten anmärkt,

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

viss omformulering av 11 § erforderlig, vilket i förslaget iakttagits. Däremot har den i 16 § införda bestämmelsen om anteckning i skattelängden av inkomstprocentens medeltal för åren 1913 och 1914, oaktat den icke längre skulle äga betydelse för själva beskattningsförfarandet, ej uteslutits närmast av den anledning, att anteckningen i fråga innebär ett värdefullt material, användbart vid eventuellt upptagande av frågan om en revision av krigskonjukturskatteförordningen. Med anledning av de nytillkomna 2 och 3 mom. i 8 § har vidare i 16 § stadgats, att skatten skall i längden antecknas särskilt för ett vart av dessa moment. En mindre redaktionell ändring bar därjämte föreslagits i samma §.

Vid bifall till de förändringar jag i det föregående förordat beträf- fandeskatte fande den tariff, efter vilken krigskonjunkturskatten bör utgå, kommer trycket. givetvis skattetrycket att avsevärt skärpas för de enligt förordningen i ämnet skattepliktiga. Till belysning härav torde jag få framlägga några exempel på verkningarna av ifrågavarande beskattning tillhopa med andra direkta skatter. I nedanstående exempel förutsättes kommunalskatt m. fl. på bevillningen baserade utskylder belöpa sig till 8 kronor pr bevillningskrona. Under uttrycket »annan direkt skatt» förstås därförutom den ordinarie samt den extra inkomst- och förmögenhetsskatten. Merinkomst betyder beskattningsbar merinkomst.

Jag väljer först några exempel beträffande enskilda skattskyldiga.

Ex. 1. För inkomst av 8,000 kronor, varav 2,000 kronor mer-

inkomst, skattas

i krigskonjunkturskatt........ 80 kronor

i inkomstskatt............195 >

i kommunalskatt........... 640 »

Summa 915 kronor eller 11'4 %.

Är merinkomsten halva inkomsten eller 4,000 kronor, blir krigskonjunkturskatten 360 kronor och hela skattesumman 1 195 kronor eller 14,9 %.

Vore hela inkomsten merinkomst, bleve krigskonjunkturskatten 920 kronor och hela skattesumman 1,755 kronor eller 21,9 %.

Ex. 2. För inkomst av 400,000 kronor, varav 50,000 kronor mer-

inkomst, skattas

i krigskonjunkturskatt....... 7 300 kronor

i inkomstskatt.......... 20 000 >

i extra <l:o .......... 24 885 »

i kommunalskatt......... 32 000 >

Summa 84,185 kronor eller 21'0 %.

32 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Utgör merinkomsten hälften av inkomsten eller 200,000 kronor, blir krigskonjunkt urskatten 40,000 kronor och hela skattesumman 116,885 kronor eller 29,2 %.

Vore hela inkomsten merinkomst, bleve krigskonjunkturskatten

112,000 kronor, hela skattesumman 188,885 kronor och procenttalet 47,2 %.

Ex. 3. För inkomst av 2,000,000 kronor, varav 500,000 kronor merinkomst:

i krigskonjunkturskatt....... 150,000 kronor

i inkomstskatt........... 100,000 »

i extra d:o ........... 136,885 »

i kommunalskatt...... . . . 160,000 >

Summa 546,885 kronor eller 27 3 %.

Är halva inkomsten eller 1,000,000 merinkomst, blir krigskonjunkturskatten 380,000 kronor och hela skattesumman 776,885 kronor eller 38,8 %.

Vore hela inkomsten merinkomst, bleve krigskon junkturskatten

800,000, hela skattesumman 1,196,885 kronor och procenttalet 59,8

I avseende å bolagen inverkar ju förutom merinkomstens absoluta belopp även inkomstprocenten, varför flera fall behöva anföras än beträffande de enskilda.

Ex. 4. Vinst 8,000 kronor, därav mervinst 2,000 kronor.

a) Kapital 80,000 kronor; inkomstprocent 10 %.

Krigskonjunkturskatt .... Inkomstskatt (3‘45 %).... Extra eko (1'80 %).... Kommunalskatt......

80 kronor

276 »

144 »

640 »

Summa 1,140 kronor eller 142 %.

b) Kapital 40,000 kronor; inkomstprocent 20 %.

Krigskonjunkturskatt .... Förhöjning å d:o (5 %) . . . Inkomstskatt (4’55 %)....

Extra d:o (2'60 %).....

Kommunalskatt......

80 kronor 4 >

364 »

208 . 640 »

Summa 1,296 kronor eller 16'2 %.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

34 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

c) Vid inkomstprocent 50 % ökas krigskonjunktarskattens förhöjning till 72 kronor, annan direkt skatt till 1,348 kronor, hela skattesumman till

1,780 kronor och skatteprocenten till................22'2 v

d) Vid inkomstproceut 100 % ökas samma förhöjning till 162 kronor, annan direkt skatt till 1,420 kronor, hela skattesumman till 1,942 kronor

och skatteprocenten till......................24'8 %.

e) Vid inkomstprocent 150 % ökas förhöjningen till 180 kronor, annan di-

rekt skatt till 1,428 kronor, hela skattesumman till 1,968 kronor och skatteprocenten till........................94'ti %.

Skulle hela inkomsten åter utgöra mervinst, bleve motsvarande tal

Ex. 5. Vinst 400,000 kronor, varav 50,000 mervinst:

a Kapital 4,000,000 kronor; inkomstprocent 10 %.

Summa 76,100 kronor eller 19‘0

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

d) Kapital 400,000 kronor; inkomstprocent 100 %.

Summa 82,350 kronor eller 20'6 jk.

Om mervinsten utgör halva inkomsten eller 200,000 kronor gestaltar sig beskattningen sålunda:

a) Inkomstprocent 10 %.

Krigskonjunkturskatt Annan direkt skatt

l>) Inkomstprocent 20 %.

Krigskonjunkturskatt Förhöjning 1 d:o . . Annan direkt skatt .

... 40,000 kronor . . , 53,000

Summa 93,000 kronor eller 23'2 jk.

. . . 40,000 kronor

. . . 2,000 »

. . . 60,600

Summa 102,000 kronor eller 25’6 %

c) Inkomstprocent 50 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 8,000 kronor, annan direkt skatt 67,400 kronor, hela skattesumman 115,400 kronor och skatteprocenten . . 28'8 jk.

d) Inkomstprocent 100 %. Krigskonjunkturskattens] förhöjning blir 18,000 kronor, annan

direkt skatt 71,000 kronor, hela skattebeloppet 129,000 kronor eller.........32'I %.

c) Inkomstprocent 150 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 20,000 kronor, annan

direkt skatt 71,400 kronor, hela skattebeloppet 131,400 kronor eller.........32'8 jk.

36 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Skulle hela inkomsten vara merinkomst, bleve motsvarande tal:

vid inkomstprocent av 10 % > > > 20 %

> > > 50 %

> > >100 %

> » > 150 %

165,000 kronor skattebelopp eller 41'2 %

178,200 . » > 44-5 *

201,800 » » » 50-4 *

233,400 » » > 58-3 t

239,400 » » » 59-8 %.

Ex. 6. Vinsten 2,000,000 kronor, varav 500,000 kronor mervinet

a) Kapital 20,000,000 kronor; inkomstprocent 10 %.

Krigskonjunkturskatt....... 150,000 kronor

Inkomstskatt........... 69,000 »

Extra d:o............ 36,000 >

Kommunalskatt......... 160,000 »

Summa 415,000 kronor eller 20'7 %.

b) Kapital 10,000,000 kronor; inkomstprocent 20 %.

Summa 460,500 kronor eller 23 0 %

c) Kapital 4,000,000 kronor; inkomstprocent 50 %.

Krigskonjunkturskatt....... 150,000 kronor

Förböjning i i:o......... 30,000 >

Inkomstskatt.......... 108,000 >

Extra d:o............ 69,000 »

Kommunalskatt......... 160,000 >

Summa 517,000 kronor eller 25'8 %.

dl Kapital 2,000,000 kronor; inkomstprocent 100 %.

Krigskonjunkturskatt....... 150,000 kronor

Förböjning i d:o . . . ...... 67,500 >

Inkomstskatt........... 116,000 >

Extra d:o ...... 79,000 »

Kommunalskatt......... 160,000 »

Summa 572,500 kronor eller 28'6 %.

37 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

e) Kapital c:a 1,333,400 kronor; inkomstprocent 150 %.

KrigskoiJjunkturskatt ....... 150,000 kronor

Förhöjning å. d:o......... 75,000 »

Inkomstskatt........... 117,000 »

Extra d:o............ 80,000 >

Kommunalskatt.......... 160,000 »

Summa 582,000 kronor eller 29’ 1 %.

Om mervinsten utgör halva inkomsten eller 1,000,000 kronor, blir beskattningen:

a) Inkomstprocent 10 %.

Krigskonj unkturskatt Annan direkt skatt .

b) Inkomstprocent 20

Krigskonj unkturskatt....... 380,000 kronor

Förhöjning å, d:o......... 19,000 »

Annan direkt skatt........ 303,000 »

Summa 702,000 kronor eller 351 %.

c) Inkomstprocent 50 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 76,000 kronor, annan direkt skatt 337,000 kronor, hela skattesumman 793,000 kronor och skatteprocenten, .... 39'6 %.

d) Iukomstprocent 100 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 171,000 kronor, annan direkt skatt 355,000 kronor, hela skattesumman 906,000 kronor och skatteprocenten .... 45'3 %.

e) Inkomstprocent 150 %. Krigskonjunkturskattens förhöjning blir 190,000 kronor, annan direkt skatt 357,000 kronor, hela skattesumman 927,000 kronor och skatteprocenten .... 46'3 %.

■ . . 380,000 kronor . . . 265,000 »

Summa 645,000 kronor eller 32'2 %.

Skulle åter hela inkomsten förutsättas vara merinkomst, bleve motsvarande tal:

För att giva eu så vitt möjligt fullständig bild av skatteskalans innebörd har bland de exempel, jag nu meddelat, även upptagits extrema gränsfall, som allenast torde erbjuda teoretiskt intresse. Sålunda har man givetvis ej att i praktiken räkna med sådana fall, då hela den taxerade

38 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

inkomsten upptages som beskattningsbar merinkomst. Är fråga om skattskyldiga, vilka taxerats någotdera av åren 1913 eller 1914, skall ju som matematisk merinkomst uppföras det belopp, varmed, för olika inkomstkällor, löpande årets taxerade inkomst överstiger inkomststandarden före kriget. För nytillkomna skattskyldiga skall visserligen hela inkomsten upptagas som matematisk merinkomst. Men krigskonjunkturskattenämnden har att pröva, vilken del därav som skall anses vara beskattningsbar merinkomst. T avseende å nystartade bolag hava nämnderna en utgångspunkt i bolagets procentiska inkomst; enligt vad jag inhämtat är praxis, att i fråga om de nya bolagen viss procent, motsvarande väldig inkomst av kapitalplacering, frånskiljes vid fastställande af den beskattningsbara merinkomsten. Svårare kan prövningen vara ifråga om enskilda skattskyldiga. Men då dessas merinkomster dels ej pläga uppgå till de belopp, som falla under den allmänna tariffens högsta skattesatser, dels ej heller drabbas av förhöjning enligt 2 mom. i 8 §, lärer det för dem ifrågakommande skattetrycket ej nå sådan höjd, att särskilda åtgärder därav kunna anses påkallade.

Däremot har med tanke på bolag, som kunna komma i den högsta tariffklassen varit ifrågasatt att stadga en generell maximigräns för den totala belastningen av direkt beskattning. Då emellertid eu dylik maximigräns i varje fall måste sättas synnerligen högt, torde ett sådant stadgande komma att sakna praktisk betydelse. Anmärkas må för övrigt, att även vid de mest extrema och blott teoretiska fallen den efter skattens erläggande återstående vinsten kommer att utgöra en avsevärd procent av kapitalet. Ett bolag med 2,000,000 kapital och 3,000,000 vinst, varav allt förutsättas bliva beskattningsbar merinkomst, skulle få erlägga i krigskonjunkturskatt inberäknat dess förhöjning 1,800,000 kronor, i ordinarie och extra inkomstskatt 295,500 kronor och, om efter bevillningen utgående skatter räknas till 8 kronor pr bevillningskrona, därjämte 240,000 kronor. Inalles alltså 2,335,500 kronor eller 77's % av vinsten. Återstående del av vinsten är visserligen ej mera än 22'2 % av hela årsvinsten. Men sättes den efter skattens erläggande behållna vinstdelen i relation till bolagets kapital, visar sig, att densamma dock utgör 33’2 % därav, varav framgår, att högst avsevärda utdelningar ändock kunna ske av bolagets behållna vinst. Då vidare bestämmelser om viss maximigräns skulle innebära vissa skattetekniska svårigheter, har stadgande i antydd riktning ej införts i förordningen.

Skatteintäkt. Om den beräkneliga intäkten av föreslagna ändringar i krigskon-

junkturskattens tariff skall jag här endast helt kort yttra mig, då jag

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

lärer få anledning att återkomma till denna del av frågan vid framläggande av förslag till i vissa delar nya inkomstberäkningar. Då torde också säkrare kalkyler kunna åstadkommas tack vare det kompletteringsmaterial, som kan hinna samlas och bearbetas.

Till grund för en uppskattning av 1918 och 1919 års krigskonjunkturskatt tjänar i första rummet numera vunnen mera ingående kännedom om huru 1917 års krigskonjunkturskatt i olika avseenden fördelat sig. På grundvalen härav kan approximativt beräknas, vilken intäkten skulle hava blivit av 1917 års skatt, därest den utgått enligt nu förordade tariffbestämmelser. Därnäst gäller att bedöma, i vilken relation 1918 och 1919 års krigskon junkturskatt kunna antagas komma att stå till 1917 års krigskonjunkturskatt. För 1919 års skatt lärer ett dylikt bedömande. icke kunna ske på sådana grunder, att det kan betraktas ens som eu approximativ uppskattning. För år 1918 ställa sig förutsättningarna för eu verklig beräkning givetvis mycket gynnsammare. Någon säkrare väg torde näppeligen stå till buds än den som följts i den förut omnämnda promemorian av förste aktuarien Sam Larsson. Ändock måste felmarginalen anses rätt betydande redan vid tillämpning av nu gällande tariffsatser och än mer då de föreslagna nya skola läggas till grund. För min del anser jag försiktigheten bjuda att icke på det nu föreliggande materialets grundval räkna med högre avkastning, enligt nuvarande tariffbestämmelser, av 1918 års krigskonjunkturskatt än c:a 200 millioner kronor. Utförda beräkningar visa, att under angivna förutsättningar den nya tariffen bör kunna inbringa det för 1918 års tilläggsstat behövliga tillskottet av nya skattemedel. Vilket belopp, som kan beräknas bliva tillfört 1919 års stat, är däremot ytterst vanskligt att bedöma. 1 varje fall lärer det vara eu bestämd förutsättning för att 1919 års riksstat må erhålla erforderliga tillskottsmedel, att de ändrade grunder i fråga om beräkningen av kapitalet i skattehänseende, som i den av mig förut omnämnda proposition nr 395 föreslagits, bliva från och med 1919 års ingång gällande.

Enär nytt material för uppskattningarna i fråga alltjämt inkommer, anhåller jag att få upptaga dessa spörsmål till närmare behandling i samband med inkomstberäkningarna. Därvid torde jag få framlägga förslag ej blott, till vilket belopp krigskonjunkturskatten bör beräknas, utan ock i avseende å sättet för dess budgetmässiga behandling.

Till sist vill jag framhålla, att de föreslagna ändringarna i krigskonjunkturskatteförordningen böra vinna tillämpning redan under innevarande år. Motsvarande beslöts av fjolårets riksdag i avseende å då

Förordninr gens itc rafttrådande.

40 Kungl. MajUs nåd. proposition nr 448.

förhöjd tariff. I år torde skälen för ett sådant förfarande vara än starkare. 1918 års tilläggsstat uppvisar ju ett betydande underskott, och det lärer då vara riktigast, att medel för dess täckande anskaffas genom omedelbart ikraftträdande stadgande om skatteökning.

Sedan föredragande departementschefen härefter uppläst det inom departementet upprättade förslaget till ändrad lydelse av 3, 8, 11 och 16 §§ i förordningen den 30 juni 1916 om krigskonjunkturskatt, hemställde departementschefen, att Kungl. Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att antaga samma förslag.

Denna hemställan, som biträddes av statsrådets övriga ledamöter, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stig Östergren.

Kungl. Majds nåd. proposition nr 448.

41 Bilaga 1.

P. M. angående viss bearbetning av 191? års krigskonjunktur-

skattclängder in. in.

På Kung-!. Maj:ts uppdrag- verkställd av förste aktuarie!! Sam Larsson.

Inledning.

Till grund för den företagna utredningen, vars preliminära resultat härmed framläggas, hava legat avskrifter av de krigskon junkturskattelängder, som upprättats vid 1917 års taxering till krigskon junkturskatt. Vid utredningen har avsikten varit att utröna,

1) huru de taxerade merinkomsterna fördelade sig på storleksgrupper,

2) huru aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade sig med hänsyn till vinstens storlek i förhållande till aktiekapitalet, samt

3) huru aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade sig på olika närings- och verksamhetsgrenar.

I samband med den sistnämnda fördelningen skulle slutligen ett försök göras att beräkna storleken av den krigskonjunkturskatt, som komme att utgå på 1917 års rörelse och taxeras innevarande år.

För var och eu av dessa särskilda delar av utredningen meddelas här nedan särskild redogörelse.

De uppgifter ur krigskonjunkturskattelängderna, som blivit föremål för bearbetning, äro för samtliga taxerade: medelinkomsten åren 1913— 1914, varmed avses medeltalet för nämnda år av sådan till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad inkomst, som avses i 2 § och 5 § andra stycket förordningen om krigskon junkturskatt, det enligt krigskon junkturskattenämndens beslut taxerade beloppet av beskattningsbar merinkomst samt den av nämnden uträknade krigskonjunkturskatten. För de inländska aktiebolagen och solidariska bankbolagen hava dessutom bearbetats aktiekapitalet samt inkomstprocenten år 1917.

Det bör måhända betonas, att ovan nämnda medelinkomst icke utgör medeltalet av vederbörandes hela till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inkomst åren 1913—1914 utan endast inkomst av sådant slag, som kan bliva föremål för krigskonjunkturbeskattning.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.)

42 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. A. Sammandrag ifråga om 1917 års taxering till krigskonjunkturskatt för

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448. ■+■">

enskilda skattskyldiga, med fördelning efter de taxerade merinkomsternas storlek.

44 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

lab. B. Sammandrag ifråga om 1917 års taxering till krigskonjunkturskatt för

merinkomster-

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448. 45

inländska aktiebolag och solidariska bankbolag, med fördelning efter de taxerade nas storlek.

46 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. C. Sammandrag ifråga om 1917 års taxering till krigskonjunkturskatt för

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 448. 47

samtliga taxerade, med fördelning efter de taxerade meriukomsternas storlek.

48 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

De till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade beloppen, fördelade efter

merinkomstens storlek.

Vid den bearbetning av 1917 års krigskon junkturskattelängder, som verkställts, hava de taxerade beloppen av beskattningsbar merinkomst fördelats efter storlek, varvid skillnad gjorts dels på enskilda skattskyldiga och med dem likställda å ena sidan och inländska aktiebolag samt solidariska bankbolag å andra sidan, dels också på landsbygd och städer. Storleksgrupperna sammanfalla med dem, för vilka enligt kungl. förordningen om krigskonjunkturskatt skatten utgår med olika procenttal, dock med den skillnaden, att den lägsta storleksgruppen — 2,000—19,900 kronors merinkomst —- uppdelats på två grupper, av vilka den ena omfattar merinkomsten mellan 2,000 och 9,900 kronor och den andra merinkomsten mellan 10,000 och 19,900 kronor, varjämte merinkomsterna från och med

700,000 kronor ytterligare uppdelats i grupper den första omfattande inkomster mellan 700,000 och 999,900 kronor, de följande i allmänhet innefattande merinkomster om var sin miljon kronor. I fråga om aktiebolagen 1) hava dock de största merinkomstgrupperna sammanslagits, så att de båda sista grupperna omfatta merinkomster mellan 2,000,000 och 4,999,900 kronor samt merinkomster om 5,000,000 kronor och däröver.

Inom varje stort eksgrupp upptages antalet till gruppen hörande skattskyldiga, medeltalet av deras till inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1913 och 1914 taxerade inkomst av det slag, å vilket krigskon junkturskatt beräknas, den sammanlagda av krigskonjunkturskattenämnden taxerade beskattningsbara merinkomsten samt den av nämnden uträknade krigskonjunkturskatten. Resultaten av denna fördelning återgivas i tabellerna 1—6. Ett sammandrag av slutresultaten meddelas i tabellerna A—-C här ovan.

För de enskilda skattskyldiga tillsammans framgår den procentiska fördelningen på merinkomstens olika storleksgrupper av nedanstående

tablå.

Merinkomster om: Antal.

2,000— 9,900 kr..........59'9

10.000— 19,900 * 19-8

20.000— 39,900 > 10’0

40.000— 59,900 » 3'9

60.000— 79,900 » 1-8

80.000— 99,900 > l-o

*) Med »aktiebolag» eller »bolag» avses solidariska bankbolag.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

49 Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 406 höft. (Nr 448.) 7

50 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tabellerna utvisa med full tydlighet, att för såväl enskilda som aktiebolag det stora antalet skattskyldiga i de lägre merinkomstgrupperna — av de enskilda kommo icke mindre än 79‘7 procent och av aktiebolagen 34'5 procent i den grupp, för vilken skatten utgår med lägsta procenten — hava att betala en relativt liten del av den taxerade skatten. Enskilda med merinkomster under 20,000 kronor erlade sålunda blott 20'2 procent av skatten, och på aktiebolag med motsvarande merinkomster kom blott 0'8 procent av skatten.

Summan av den påförda krigskonjunkturskatten har i statskontorets generalsammandrag upptagits till 251,401,080 kronor, därav 56,476,215 kronor på landsbygden och 194,924,865 kronor i städerna. Den vid nu företagna bearbetning av längderna framkomna slutsumman är 251,829,900 kronor, varav 56,568,810 kronor komma på landsbygden och 195,261,094 kronor på städerna. Skillnaden torde bero på ofta förekommande felsummeringar i längderna, vilkas slutsummor ingå i statskontorets sammandrag.

Om man sammanräknar medelinkomsten åren 1913—1914 och merinkomsten år 1917, erhåller man summan av all sådan inkomst sistnämnda år, som är underkastad krigskon jukturbeskattning. Denna inkomst framgår av nedanstående sammanställning.

Landsbygden. Städerna. Summa.

Enskilda......................kr. 144,233,900 364,035,000 508,268,900

Aktiebolag.................... . » 195,917,800 681,373,100 877,290,900

Summa kr. 340,151,700 1,045,408,100 1,385,559,800

Av hela denna inkomstsumma, 1,385,559,800 kronor, kom sålunda 36'7 procent på enskilda skattskyldiga och 63‘3 procent på aktiebolagen. Endast 24-5 procent av summan hade taxerats på landsbygden, medan städernas andel uppgick till 75‘s procent.

Det kan jämväl hava sitt intresse att undersöka, i vilken utsträckning under krigsåren nystartade bolag bidragit till de stora merinkomsterna. För att i möjlig utsträckning konstatera, huru härmed förhåller sig, hava de taxerade merinkomsterna för sådana aktiebolag, som icke haft upptagen någon medelinkomst för åren 1913—1914, utplockats. Dessa merinkomster utgjorde på landsbygden 18,181,500 kronor och i städerna 89,391,500 kronor eller sammanlagt 107,573,000 kronor. Härvid är emellertid att märka, att hela denna merinkomst givetvis ej härflyter från nystartade företag. En större eller mindre del därav kommer från sådana bolag, som åren 1913—1914 gått med förlust eller ej haft inkomst av sådant slag, som här är i fråga.

Rungl. Majtts nåd. proposition nr 448.

Öl

Aktiebolagen, fördelade efter den till inkomst- och. förmögenhetsskatt taxerade inkomstens storlek i förhållande till aktiekapitalet.

Samtliga till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och solidariska bankbolag hava jämväl fördelats med hänsyn till inkomstens storlek i förhållande till aktiekapitalet. Den inkomst, som härvid tagits i betraktande, är den till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade, som upptages i krigskonjunkturskattelängderna, vilka även angiva inkomstprocenten med hänsyn till nämnda belopp. Resultaten av denna fördelning redovisas här nedan, dels i särskilda grupper för landsbygd och städer, dels också för samtliga inländska aktiebolag och solidariska bankbolag, varvid uppdelning skett i följande procentgrupper: t. o. in. 10 procent, 10'i—25*o procent, 25*i—50'o procent, 50'i—75*o procent, 75'i— 100'o procent samt över 100‘o procent. För varje dylik procentgrupp upptages antalet dithörande bolag, deras sammanlagda aktiekapital, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade beskattningsbara merinkomst år 1917 samt den uträknade krigskonjunkturskatten.

För bolagen på landsbygden blir resultatet av denna fördelning följande:

52 Kunc/I. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Av landsbygdens 722 till krigskonjunkturskatt taxerade aktiebolag hade sålunda blott 54, eller 7*5 procent, en till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad inkomst, som icke översteg 10'o procent av aktiekapitalet, medan 81 bolag, utgörande 11 2 procent av hela antalet, hade eu inkomst av mer än 100'o procent av aktiekapitalet. Till jämförelse kan meddelas, att av samtliga åren 1912 och 1913 till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade inländska aktiebolag och solidariska bankbolag på landsbygden, resp. 1,346 och 1,400, hade år 1912 icke mindre än 758, eller 564 procent, och år 1913 789, eller 564 procent, en inkomst, som icke översteg 10 procent av aktiekapitalet, medan år 1912 blott 35 bolag, eller 24 procent av hela antalet, och år 1913 40 bolag, eller 24 procent, både en inkomst, överstigande 100 procent av kapitalet.

Av det sammanlagda aktiekapitalet kom ej långt ifrån hälften, 45 1 procent, på den grupp, inom vilken inkomsterna utgjorde 254—504 procent av kapitalet. Samma grupp inneslöt mer än hälften, 514 procent, av den sammanlagda medelinkomsten åren 1913-—1914. Av den år 191 < taxerade merinkomsten kom blott T6 procent på den grupp, vars inkomster icke överstego 10 procent av kapitalet, medan 22 1 procent kommo på gruppen med inkomster överstigande 100 procent av aktiekapitalet. 1 fråga om den uträknade krigskonjunkturskatten är denna förskjutning med övervikt för de högre procentgrupperna ännu mer markerad. Den lägsta procentgruppen, som omfattade 84 procent av aktiekapitalet, erlade blott Do procent av skatten, under det att den högsta gruppen, som inneslöt blott 64 procent av det sammanlagda kapitalet, fick betala 234, procent av krigskonjunkturskatten.

Motsvarande uppgifter för aktiebolagen och de solidariska bankbolagen i städerna framgå av nedanstående sammanställning.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448. •'>3

Den proeentiska fördelningen visas här nedan:

Städernas aktiebolag förete, som synes, eu ännu större övervikt än landsbygdens bolag för de grupper, inom vilka inkomsten utgör en högre procent av aktiekapitalet. Av hela antalet krigskon junkturbeskattade aktiebolag och solidariska bankbolag i städerna, 2,395, hade blott 139, eller 5's procent en inkomst, som icke översteg 10 procent av aktiekapitalet, medan 376 bolag, eller 15*7 procent av hela antalet hade eu inkomst, överstigande 100 procent av kapitalet. Av samtliga till inkoinstoch förmögenhetsskatt åren 1912 och 1913 taxerade bolag i städerna, resp. 3,137 och 3,360, hade år 1912 icke mindre än 59*5 procent och år 1913 56'o procent eu inkomst, som icke översteg 10 procent av aktiekapitatet, medan blott De procent år 1912 och endast Ds procent år 1913 hade en inkomst av mer än 100 procent av aktiekapitalet.

Under det att bland landsbygdens bolag den relativt största delen av såväl kapitalet som medelinkomsten åren 1913—1914 föll på den grupp, inom vilken inkomsten utgjorde 25‘i—50'o procent av aktiekapitalet, kommer ifråga om städernas bolag den största delen av kapital och medelinkomst på procentgruppen 10*i—25'o procent. Beträffande den år 1917 taxerade merinkomsten är det påfallande, att den lägsta procentgruppen, som dock omfattade 12'o procent av aktiekapitalet, hade blott 1*5 procent av merinkomsten, under det att den högsta gruppen med blott 7-t procent av aktiekapitalet inneslöt icke mindre än 39'8 procent av merinkomsten. Ifråga om .den uträknade krigskonjunkturskatten är övervikten för de högre procentgrupperna ännu större. Blott l'i procent av skatten kom sålunda på bolag med en inkomst, icke överstigande It) procent av kapitalet, under det att ej mindre än 42-ö procent kom på bolag med en inkomst av mer är 100 procent av aktiekapitalet.

54 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Om slutligen aktiebolagen på landsbygden och i städerna sammanföras, blir resultatet det, som angives i följande sammanställning.

Den procentiska fördelningen på de olika grupperna framgår av

Av hela antalet år 1917 till krigskonj unkturskatt taxerade inländska aktiebolag och solidariska bankbolag, vilket uppgick till 3,117, hade sålunda blott 193, eller 6'2 procent, en inkomst, som icke översteg 10 procent av aktiekapitalet, medan 457, eller 14'7 procent, hade en inkomst av mer än 100 procent av kapitalet. Bland samtliga åren 1912 och 1913 till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade bolag, resp. 4,483 och 4,760, hade år 1912 icke mindre än 2,625, eller 58'e procent, och år 1913 2,671, eller 56'i procent, en inkomst, som icke översteg 10 procent av kapitalet, medan blott 85 bolag, eller 1'9 procent, år 1912 och 99 bolag, eller 2'i procent, år 1913 hade en inkomst överstigande 100 procent av aktiekapitalet.

Medan av det sammanlagda aktiekapitalet 11*3 procent och av medel-

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

inkomsten åren 1913—1914 6'o procent kom på den grupp, inom vilken inkomsterna utgjorde högst 10 procent av kapitalet, kom på samma grupp blott I-o procent av den år 1917 taxerade merinkomsten och endast l'i procent av den uträknade krigskonjunkturskatten. På den högsta procentgruppen åter, med inkomster över 100 procent av kapitalet, kom blott 7-5 procent av aktiekapitalet och endast 11 'a procent av medelinkomsten åren 1913—1914, medan samma grupp inneslöt 36‘o procent av den år 1917 taxerade merinkomsten och 38‘t procent av den uträknade krigsko nj unkturskatten.

De aktiebolag, som hava en inkomst överstigande 100 procent av

De! visar sig sålunda, att icke mindre än 153 eller en tredjedel av dessa bolag hade eu till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerad inkomst, som översteg 200 procent av aktiekapitalet, och att 81 bolag hade en inkomst av mer än 300 procent av kapitalet.

Samtliga inländska aktiebolag och solidariska bankbolag hava även fördelats med hänsyn till aktiekapitalens absoluta storlek, varvid antalet, medelinkomsten åren 1913—1914, den år 1917 taxerade merinkomsten samt den uträknade krigskonjunkturskatten angivits för varje kapitalgrupp. Resultaten av denna fördelning framgår av omstående sammanställning.

Kung!-. Maj.ts nåd. proposition nr 448.

5«

Den proeentiska fördelningen pa de större kapitalgrupperna utvisas av följande tablå.

Summa 1000

1OO-0

100-0

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

57 Aktiebolagen med ett kapital ej överstigande 1 miljon krono]- omfattade sålunda 87‘7 procent av hela antalet, men deras medelinkomst åren 1913—1914 utgjorde blott 25'i procent av den sammanlagda medelinkomsten, deras merinkomst år 1917 uppgick till endast 39'o procent av bolagens sammanlagda merinkomst, och de erlade blott 32'4 procent av den på samtliga aktiebolag belöpande skatten. Bolagen med ett kapital mellan 1 och 10 miljoner kronor åter utgjorde blott ll‘o procent av antalet, medan på dem kom 36'p procent av medelinkomsten åren 1913-—1914, IT? procent av merinkomsten år 1917 samt 45'6 procent av den uträknade krigskonjunkturskatten. De aktiebolag slutligen, som hade ett kapital av mer än 10 miljoner kronor, utgjorde endast 1'3 procent av antalet, men på dem kom 38'o procent av medelinkomsten åren 1913—1914, 19'a procent av merinkomsten år 1917 samt 22'o procent av den uträknade krigskonjunkturskatten.

För varje kapitalgrupp har också beräknats dels medelinkomsten per aktiebolag åren 1913—1914, dels också inkomsten i medeltal per bolag år 1917, vilken inkomst erhållits genom summering av medelinkomsten åren 1913—1914 och merinkomsten år 1917. Resultatet framgår av nedanstående sammanställning.

Samtliga aktiebolag och solidariska bankbolag.......... 70,835'30 281,453-60

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 samt 406 käft. (Nr 448.) 8

58 Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 448.

För samtliga aktiebolag och solidariska bankbolag uppgår sålunda den beräknade medelinkomsten per bolag år 1917 till i det närmaste fyra gånger motsvarande inkomst åren 1913—1914. Åtskilliga kapitalgrupper uppvisa ännu större skillnad mellan inkomsten per bolag före kriget och vid 1917 års taxering. Sistnämnda inkomst är exempelvis för aktiebolagen med ett kapital, som ej överstiger 100,000 kronor, mer än sex gånger medelinkomsten åren 1913—1914.

Aktiebolagen och de solidariska bankbolagen fördelade efter verksamhetsområden.

1 efterföljande tabell hava de till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolagen och solidariska bankbolagen grupperats efter verksamhetsområden. Härvid hava i huvudsak följts samma indelningsgrunder, som i 'Finansstatistiska utredningar», utgivna genom Kung]. Finansdepartementet, del IV. En noggrann dylik fördelning av bolagen förutsätter emellertid eu synnerligen ingående kännedom om näringslivets olika grenar. Den relativt korta tid, som stått till förfogande för denna utredning, har icke tillåtit så noggranna efterfoskningar rörande varje enskilt bolag, som kunde hava varit önskliga, och det torde därför vara sannolikt, att ett eller annat bolag i verkligheten hade bort tillhöra annan grupp än den, vartill detsamma här hänförts. I stort sett torde dock den verkställda grupperingen tillfredsställa rimliga fordringar på riktighet, i all synnerhet soin särskild uppmärksamhet ägnats alla mera betydande bolag.

Tabellen upptager för varje verksamhetsgrupp antalet dithörande bolag, deras sammanlagda aktiekapital, medelinkomst åren 1913 1914 och

taxerade merinkomst år 1917 samt den uträknade krigskonjunkturskatten.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

HO

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Hl

Förestående tabell har vid denna utredning utarbetats närmast för att tjäna som utgångspunkt för en kalkyl rörande den avkastning, som krigskonjunkturskatten på 1917 års rörelse kan komma att giva. För verkställande av nämnda uppskattning, vilken givetvis måste bliva mycket approximativ, hava vidare genomgåtts 1917 års bokslut för ungefär 300 mera betydande bolag, varvid anteckning gjorts om 1916 och 1917 års nettovinst. Dessa vinstbelopp hava sedermera grupperats med hänsyn till arten av bolagens verksamhet. Det visar sig då, att för några grupper bokslut föreligga i så stor omfattning, att man för dem med relativt stor säkerhet torde kunna beräkna storleken av den krigskonjunkturskatt, som kommer att taxeras innevarande år. För andra och däribland mycket betydande bolagsgrupper finnas däremot ännu blott ett fåtal bokslut. T den mån dessa gälla större och mera represantativa bolag inom gruppen, torde man dock kunna skönja den tendens, utvecklingen på ifråga-

62 Kung! Maj:ts nåd. proposition nr 448.

varande område haft, och med hänsyn härtill också våga eu kalkyl rörande storleken av skatten på 1917 års rörelse. För en hel del verksamhetsgrupper slutligen föreligga ännu inga som helst bokslut för år 1917. Detta gäller dock icke någon av de ur föreliggande synpunkt mest betydande näringsgrenarna, varför man för dem torde kunna antaga, att desamma i regel, och då ej särskild anledning för eu annan uppfattning förefinnes, år 1918 komma att taxeras till ungefär samma belopp i krigskon junkturskatt som år 1917.

I nedanstående tabell hava för de olika bolagskategorierna sammanförts uppgifter angående 1916 och 1917 års nettovinster enligt bolagens bokslut, varefter antecknats den år 1917 taxerade krigskonjunkturskatten samt det belopp, vartill 1918 års skatt approximativt beräknats.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

6.-1

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

64 Eu kalkyl med ovan nämnda utgångspunkter ger sålunda till slutresultat i fråga om aktiebolagen och de solidariska bankbolagen en summa av 184 miljoner kronor i krigskonjunkturskatt vid 1918 års taxering. Förutsättningen för approximationen är givetvis, att krigskon junkturskatten skulle vid årets taxering utgå efter samma grunder som vid 1917 års taxering. Det bör ytterligare understrykas, att för en del viktiga grupper av bolag så få uppgifter ännu förefinnas, att kalkylen i dessa avseenden blott kan göra anspråk på att vara en på befintliga bokslut stödd gissning. Särskilt torde ovisshet rada draga om trä- och järn-

Kung!. Maj ds nåd. proposition nr 448.

industriernas avkastning. Det vill synas, som om ovan upptagna skatt på 1917 års rörelse möjligen är för hög ifråga om träindustrien och för låg beträffande järnindustrien. Med hänsyn till den osäkerhet, som sålunda i väsentliga delar vidlåder den gjorda uppskattningen, torde det nämnda beloppet böra något reduceras. Om man antager, att 1918 års krigskonjunkturskatt på aktiebolagen och de solidariska bankbolagen skulle komma att uppgå till 175 miljoner kronor, torde man dock icke hava kalkylerat med ett — såvitt av förefintliga uppgifter kan bedömas — för högt belopp.

För bedömande av frågan till vilket belopp 1918 års krigskonjunkturskatt på enskilda skattskyldiga kan komma att belöpa sig, saknas för Hängande varje siffermässig ledning. Det torde dock vara en allmänt gängse uppfattning, att beloppet kommer att bliva ej oväsentligt lägre än det år 1917 taxerade, nämligen nära 68 miljoner kronor. Om man gissningsvis beräknar 1918 års skatt på enskilda till 40 miljoner kronor, skulle sålunda detta års sammanlagda krigskonjunkturskatt komma att uppgå till 215 miljoner kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.)

Bilaga 2.

Tabeller

rörande 191? års krigskonj hd kturskatt.

68 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 1. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

(59

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek: skattning sbar mcrinkomst och uträknad krigskonjunkt urska tf.

för landsbygden.

70 Kungl. Maj:Is nåd. 'proposition nr 448.

Tält). 1 (forts.)- Till krigskonjunkturskatt är 1917 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

71 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattning sbar merinkomst och uträknad krig skonjunktur skatt.

för landsbygden.

72 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 1 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Saminandrag länsvis

73 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

och med dem likstiilldn, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattning »bär merinkomst och uträknad krlgskonjnnkturskatt.

för landsbygden.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.) 10

74 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 1 (forts ). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

75 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

s hattning h b a r merinkomst och uträknad krig »konjunkturskatt.

för landsbygden.

i

I 1

1 2

j 3

! 4

! -

i°;

a

76 Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

i. 2. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och med

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt -

Sammandrag läns-

Kungl. May.U nåd. proposition nr 448.

dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkonistens storlek: antal,

ning skår merinkomst och uträknad krig skönj tinktur skatt.

vis för städerna.

78 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tal). 2. (forts ). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag läns-

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattning sb av merinkomst och uträknad krig skönj unkturskatt.

vis för städerna.

80 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tal). 2. (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag läns-

81 Kungl. May.t» nåd. proposition nr 448.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade inerinkomstens storlek;

skattningskår merinkomst och uträknad krigs konjunkturskatt.

vis för städerna.

49 1 so [ Öl I 52 || 53 | 54__| 55 | 56 j| 57 | 58

Taxerade belopp om:

400,000—499,900 kr.

500,000—599,900 kr.

600,000—699,900 kr.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. {Nr 448.) 11

82 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 2. (forts ). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag läns-

Kungl. Maj:ts nåd. •proposition nr 448.

och med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattning sbar merinkomst och uträknad krig skön) unkt urskatt.

vis för städerna.

84 Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 448.

Tab. :i. Till krigskonjunktulekatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt-

S amman drag länsvis för

Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek; antal,

ningsbar merinkomst samt uträknad krig skonjunkturskatt.

landsbygd och städer.

86 KungI. Maj-.ts nåd. proposition nr 44tt.

Tab. 3 (forts ). Till krigskonjuukturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt-

Sammandrag länsvis för

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek; antal,

ningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkt urskatt.

landsbygd och städer.

88 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 3 (forts.). Till krigskoujunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt-

Sammandrag länsvis för

89 Kungl. Maj ds nåd. proposition nr 448.

med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek; antal,

ningsbar merinkomst .samt uträknad krigs konjunkturskatt.

landsbygd och städer.

51 j 52 || 53 | 54

55 I 56

5? | 58 | 59

xerade belopp o in:

400,000—499,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade belopp av beskattningsbar merinkomst, kr.

Uträknad

krigskon-

junktur-

skatt,

kr.

500,000—599,900 kr.

600,000—699,900 kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade belopp av beskattningsbar merinkomst, kr.

r

Uträknad

krigskon-

jnnktur-

skatt,

kr.

Antal

taxe-

rade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

kr.

Taxerade belopp av beskattningsbar merinkomst, kr.

Uträknad

krigskon-

jnnktur-

skatt,

kr.

708,100

37,300

2,148,500 416,100 463,500 40,900| 455,700

573,460

109,796

126,860

124,052

315,200

25,800

83,800

1,800

1,749,6001 469,856

3,636,100 , 988,996 422,300 112,028

937,100

3,598,700:1,019,480|j 500,000' 140,100

73,200 561,500! 164,600

457,200

406,300

192,700

3,826,000

81,700 519,000

411,100; 1,988,300 607,500! 641,900

1,110,400

147,600

124,592

106,268

3 | 135,100

622,852

198,436

624,200

1,934,300

444,300

698,300

190,648

599,443

223 252

*|

5|

9;

loj

ii;

15 It!

20 21 22

25 20

1,276,000|10,15&,800| 2,785,908 17 1,284,700| 9,005,200 2,582,180 9 | 1,598,000 5,887,000 1,834,081

Bihang till riksdagens protokoll 1918. Isand. 406 käft. (Nr 448.) 12

90 KungI. Majds nåd. proposition nr 448.

Tab. 3 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade enskilda skattskyldiga och

medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av beskatt-

Sammandrag länsvis för

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

med dem likställda, med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek; antal*

ninf/sbar merinkomst samt uträknad kr i g skön) unk ti i rs katt.

landsbygd och städer.

92 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 4. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxera de belopp av be-

Sammandrag länsvis

93 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

solidariska bankbolag med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattningsbar merinkomst och uträknad krig skonjunkturskatt.

för landsbygden.

94 Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 4 (forts). Till krigskonjunktursfcatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

95 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

solidariska bankbolag med fördelning efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattning »bär merinkomst och uträknad krig skonjunktur skatt.

för landsbygden.

96 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 4 (forts.)- Till krigskonj uiikturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

97 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

.solidariska bankbolag med fördelning efter den taxerade in erinko nistens storlek

skattning sbar merinkomst och uträknad krig skonjunktur skatt.

för landsbygden.

Bihang till Riksdagens protokoll 1818. 1 saml. 406 käft. (Nr 448) 13

98 Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 4 (forts.). Till krigskonjiinkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och

antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av be-

Sammandrag länsvis

99 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

.solidariska bankbolag med fördelning: efter den taxerade merinkomstens storlek:

skattningsbar merinkomst och uträknad krigskonjunkturskatt,

för" landsbygden.

J

i 4

9 Ilo

100 Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

i. 5 (forts.)- Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp

Sammandrag läns-

101 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448,

solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkoin-

av beskattningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

vis för städerna.

102 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 5 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och

stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp

Sammandrag läns-

103 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkoin-

av beskattningsbar merinkomst samt uträknad krig skön,} tinktur skatt.

vis för städerna.

104 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 5 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och

stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp

Sammandrag läns-

105 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkom-

av beskattningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

vis för städerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1018. 1 sand. 406 käft, {Nr 448.) 14

106 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 5. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och

stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp

Sammandrag läns-

I. ä n (städer).

! 61 | 62

68 Taxerade belopp om: 700.000—999,900 kr.

1,000.000—1,999,900 kr.

j Antal I taxe- : rade.

v, , , ! Taxerade

belopp av m*omst beskattningsbar

1914 ! mer'

L' 1 inkomst, kr.

kr.

Uträknad krigs konjnnktnrskatt, kr.

A utåt taxerade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade belopp av beskattningsbar merinkomst, kr.

Uträta ad krigskonjnnktnrskatt, kr.

107 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkoin-

av beskattningsbar merinkomst samt uträknad krig skönj unkturs katt.

vis för städerna.

108 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tält). 6. Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag och soli-

lek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp av

Sammandrag länsvis för

Län

(landsbygd och städer).

Taxerade belopp om:

Antal i taxerade.

2,000—9,900 kr.

Medel- öträk-

inkomst beskatt- ! nad

i53L Ä -d

1914, ln^3t, turskatt, kr- kr. : kr-

10,000—19,900 kr.

Antal

taxerade.

Medel-

inkomst

åren

1913—

1914,

kr.

Taxerade belopp) av beskattningsbar merinkomst, kr.

TJträk- i nad

krigs- j konjunk-] turskatt, kr.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 4i8.

dariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkomstens stor-

beskattningsbar merinkomst samt uträknad krig skönj unkturskatt.

landsbygd och städer.

no

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 6 (forts.). Till krigskonjunkturskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag

stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp

Sammandrag länsvis för

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

och solidariska bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkom

av beskattningsbar merinkomst samt uträknad krig skonjunktur skatt.

landsbygd och städer.

112 Kungl. May.ts nåd. proposition nr 448.

Tab. 6 (forts.). Till krigskonj unkturskatt år 11)17 taxerade inländska aktiebolag

stens storlek: antal, medelinkomst åren 1913-1014, taxerade belopp

Sammandrag länsvis för

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

och solidariska hankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkom-

av beskattningsbar merinkotnst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

landsbygd och städer.

Ilihang till riksdagens protokoll 1H18. t samt. 400 käft. {Nr 448.) 15

114 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tal). 6 (forte.)- Till krigskonjunktursskatt år 1917 taxerade inländska aktiebolag oc

lek: antal, medelinkomst åren 1913—1914, taxerade belopp a

Sammandrag länsvis

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

lidari8ka bankbolag, med fördelning efter den beskattningsbara merinkomstens stor-

kattningsbar merinkomst samt uträknad krigskonjunkturskatt.

ndsbygd och städer.

116 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Bilaga 3.

Krigsvi^beskattning och under kriget skärpt direkt beskattning i främmande länder.

Inledning.

Världskriget har medfört en fullständig omvälvning i de flesta länder av förut bestående förhållanden på beskattningens område. Krigsårens skatteväsen erhåller sin särskilda prägel framför allt genom införandet av en skattetyp, vars olikartade former pläga sammanfattas under begreppet krigsvinstbeskattning (eller krigskonj unkturskatt).

Denna från den allmänna inkomstskatten principiellt skilda beskattningstyp utgör det egentliga föremålet för efterföljande jämförande framställning. Vid ett försök till jämförelse olika länder emellan i avseende å krigsvinstbeskattningens olika utformning visar det sig emellertid från början, att jämförelsen icke kan begränsas till att gälla allenast den egentliga krigskonjunkturskatten utan måste omfatta även andra former av under kriget skärpt direkt beskattning.

Beskattningen av krigsvinster flyter nämligen i den praktiska utformningen på sina håll ihop med den allmänna inkomst- eller förmögenhetsskatten, och mellantyper*finnas, sådana som den allmänna merinkomstskatten. Det starkt stegrade skattetryck, som krigstidens speciella beskattning medfört, låter sig vidare icke bedöma, om de egentliga krigsvinstskatterna brytas alldeles loss ur sin plats uti respektive lands skattesystem och jämföras fristående. Fullt nöjaktigt kan skattetrycket givetvis ej bedömas utan att samtliga skatter medtagas i undersökningen. Eu så vittgående undersökning har emellertid icke varit från början avsedd och skulle för övrigt ha stött på så betydande svårigheter, att huvudändamålet med den föreliggande sammanställningen icke hade kunnat vinnas inom avsedd tid. Vad som inom utredningens från början givna ram stått att vinna, bar varit att söka så långt möjligt komplettera bilden av krigskon junkturskatten med vissa mera lättillgängliga uppgifter

KungI. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

rörande viktigare förändringar under kriget i avseende å den direkta beskattningen, framför allt den beträffande den vanliga inkomstskatten.

Det material, som föreligger i avseende å utländska skatteförhållanden under kriget, är ofullständigt och ojämnt. För vissa länder ha själva skatteförordningarna kunnat tillgodogöras, för andra åter har det endast funnits knapphändiga och icke med säkerhet fullt tillförlitliga tidskriftsnotiser att bygga på. Yissa uppgifter äro vidare av så färskt datum man gärna kan begära. Andra hänföra sig till en längre tillbaka liggande tidpunkt och kunna såsom uttryck för det nuvarande läget vara missvisande. På dessa brister i materialet är det av nöden att uttryckligen fästa uppmärksamheten från början.

A. Krigsvinstbeskattningens allmänna utformning,1

Den speciella beskattning av merinkomster, uppkomna under eller på grund av kriget, som, efter att i åtskilliga länder ha varit föremål för diskussion redan under första krigsåret, under år 1915 började ta fast form i lagstiftningen, vann snabb utbredning och blev runt om ett fullbordat faktum under år 1916. Många av de system, som vunnit tillämpning, äro rätt invecklade, och de växla mycket i enskildheter. En noggrann jämförelse försvåras av att en god del är lämnad åt administrativ reglering, angående vilken det ofta är omöjligt att inhämta exakta upplysningar. Men huvuddragen äro i de flesta fall klara och ordentligt fastslagna och lagtexter i viktigare fall tillgängliga, så att det är möjligt att få grepp på de allmänna ekonomiska principer, som uppbära denna nya beskattuingsform.

Skattens ursprung och karaktär. I början av år 1915 inberättades, att en ny skatt, å inkomstökning, skulle upptagas i Danmark. Något senare kom den på dagordningen i Sverige och Norge. I mars månad blev eu särskild beskattning av krigsmaterialindustrien föremål för den tyska riksdagens livliga uppmärksamhet. I maj hade den fria staden Bremen gått i spetsen, och då förslag i frågan också var under övervägande i Hessen, uppstod i pressen ett meningsutbyte om huruvida det icke vore lämpligare, att riket och ej de olika staterna toge saken i sin hand.

1 En översikt av krigsvinstbeskattningens uppkomst, allmänna karaktär och olika huvudtyper har gjorts i en artikel av J. C. Stamp uti marshäftet 1917 av The Economic Journal. På denna artikel är sammanfattningen i väsentliga delar byggd.

118 Kungl. Alaj:ts nåd. proposition nr 448.

Den sachsiska lantdagen diskuterade frågan i juli men uppsköt på nyss angivna grund avgörandet. När riksskatten bebådades, förklarade dr Helfferich, att förbundsförhållandena i hög grad komplicerade frågan men skulle bli fullt beaktade i förslaget.

På de tidigaste stadierna betraktades skatten överall r, som eu skatt på de extra inkomster, som uppstått till följd av kriget. Bremenförslaget föreskrev, att all stegrad vinst skulle betraktas som »krigsvinst'», såvida inte motsatsen bevisades. I Danmark bestämdes det, att om vinsterna inte berodde på kriget, skulle skatten inte utgå, och i Sverige lades skatten på vinster uppkomna genom det av krigstillståndet framkallade läget, med rätt för den till skatt taxerade att anföra besvär, för den händelse stegringen kunde visas vara uppkommen annorledes än genom den av kriget skapade situationen.

Men denna allmänna uppfattning har i viss mån blivit förändrad. Dresdens handelskammare ansåg, att det skulle bli svårt om inte rent av omöjligt att genomföra ett skatteförslag, som var på angivna sätt begränsat till sin omfattning. I promemorian till förslaget om den tyska Kriegsgewinnsteuer förklaras, att kravet på särskild skatt för »krigsvinster» blev allmänt kort tid efter krigsutbrottet, men att en sådan skatt i ordets egentliga bemärkelse vore ogenomförbar på grund av omöjligheten aU exakt bestämma vad som vore krigsvinster. Det vore otänkbart, att man skulle kunna undersöka varje fall för att få reda på, i vilken utsträckning den ökade inkomsten skulle ha uppstått även i händelse av fred. Både rättvisa och statsfinansiella motiv krävde genomförandet av en mera omfattande beskattning. Men denna princip ledde i Tyskland vida längre än till en utsträckning av begreppet krigsvinst till att omfatta all ökad vinst, nämligen fram till planen att beskatta all ökning av förmögenheten. Den spanske ministern antydde i sitt förslag, att där affärsföretag gjorde sig abnorma vinster på andras bekostnad och till deras förfång, var det endast en akt av rättvisa i fördelningen, att de finge bära eu tyngre skattebörda, men förslaget höll sig i verkligheten icke inom gränserna för detta uttalande. De första förslagen i Frankrike begränsade sig till ■krigsvinsterna», men när förslagen omsattes i skattelagens form, skedde det utefter de eljest vanliga linjerna. I allmänhet kan det sägas om de länder, som upptagit skatten, att ehuru hänsyn till uppenbara fall av »jobberi» kunnat öva inflytande, regeringarna dock mestadels under trycket av nödvändigheten att finna inkomstkällor använt sig av denna metod, som de sett praktiseras på andra håll, på så sätt, att de, då de följt exemplet, upptagit skatten för statsfinansiella syften och tillämpat den i vidaste utsträckning. Två hithörande skattelagar, vilka ej tillkom-

119 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

mit bland de första, höra dock till den tidigaste typen. Skatten i Holland bär lagts å inkomstökning, som direkt eller indirekt föranletts av förhållandena under kriget och icke bevisligen kan hänföras till annan orsak; en »naturlig inkomstökning» ligger utanför lagens räckvidd. I Förenta staterna har åter införts — ehuru den numera ej längre består — en »ammunitionsfabrikernas skatt» om 12 Va % på nettoinkomsten. Denna skatt är således strängt taget snarare att betrakta som en speciell inkomstskatt än som en extra krigsvinstskatt.

En beskattning, som verkligen strängt begränsar sig till »krigsvinsterna», är nog snarare undantag än regel.

Skatteper ioden. Den ordning, i vilken frågan först kom under allvarligt övervägande i de olika länderna, motsvaras endast ungefärligen av den ordning, i vilken förslagen i lagform genomfördes. I Danmark och Sverige skedde detta i maj, i Italien i november och i Tyskland (förberedande lag) i december 1915 samt i Österrike i april, i Ryssland och Canada i maj, i Holland, Frankrike och Spanien i juni och juli, i Nya Zeeland i augusti, i Schweiz och Förenta staterna i september 1916.

Beträffande den tidpunkt, från vilken skatten är tillämplig, är följande att anteckna. I Italien, Frankrike och Holland går skatteplikten tillbaka till den 1 augusti 1914, i Österrike till den 1 september 1914. I Spanien, Sverige, Danmark, Australien, Canada och Schweiz upptages den för vinster, som uppstått efter olika data år 1915, under det att den i Ryssland och Förenta staterna utgått först från och med 1916. Dateringen kan härvid verka något missvisande. Så t. ex. tar första taxeringsåret för Nya Zeeland sin början den 1 april 1916 men avser den beskattningsbara inkomsten under det år, som tar sin början den 1 april 1915, och sådan beskattningsbar inkomst för en affär är vinsten för det år, som avslutas med den 31 mars eller tidigare, vilket i många fall betyder ett affärsår, som omfattar månader före kriget. I Tyskland är det första skatteåret det som inbegriper augusti månad 1914, praktiskt taget detsamma som den brittiska lagens, under det att i Canada varje räkenskapsår, som slutar efter den 31 december 1914, är underkastat skattskyldighet. I Holland utgår pålagan från den 1 januari 1914, men varje ökning av inkomsten, som kan bevisas ha belöpt på tiden före den 1 augusti, är undantagen. I Frankrike går man ut ifrån att vinsterna för de fem månaderna augusti till december 1914 kunna fastställas genom att beräkna fem tolftedelar av den normala inkomsten. Bestämmelserna om tiden framåt för skattens giltighet äro också växlande.

Freds- eller »normal» inkomst. Den »standard», som är utgångspunkten för överskottets beräknande, är i några fall medeltalet av in-

120 Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

komsterna för de två sista åren före kriget, eller av årsinkomsterna 1913 och 1914. Frankrike, Holland och Danmark taga medeltalet för tre år. Nya Zeeland ger frihet att beräkna efter tre års medeltal eller två års av tre eller att välja ett års inkomst av tre; det är svårt att inse, under vilka förhållanden skattebetalaren skulle underlåta att välja det sista av dessa alternativ. Den tyska standarden beräknas sålunda: från de fem åren närmast före kriget utmönstras det bästa och det sämsta, och medeltalet tages av de återstående tre åren. I Österrike har man följt samma princip för bolag. Canada utgår ej från någon faktisk vinststandard före kriget, utan i stället från en viss procenti sk standard i förhållande till kapitalet. Mångenstädes innehålla förordningarna en bestämmelse om valfritt alternativ för affärer med låg vinst under »standardåren» att få beräkna sin normalstandard genom att räkna med en viss procent på kapitalet, och en liknande standard fastställes för nya företag. Fem procent är det fastställda beloppet i Danmark, Schweiz, Holland och till eu början i Tyskland, där det sedan höjts till 6 tf liksom i Frankrike och Österrike. I Spanien är det 7 tf, i Nya Zeeland 71/2 tf, vårtid kan läggas viss ersättning ej överstigande 600 pund för ägares personliga deltagande i rörelsen, i Ryssland och Italien 8 tf. I Australien ifrågasattes först såsom motsvarande procenttal 5 tf för bolag och 6 tf för enskilda, men i själva lagförslaget höjdes siffrorna till respektive 6 tf och 7 tf, under det att talen uppges till 7 och 8 procent för 1916. I Canada, där man inte tagit hänsyn till faktiska vinsten före kriget, äro 7 tf fastställda för bolag och 10 tf för enskilda. Eftergift med hänsyn till ökningen av insatt kapital under skatteåret är medgiven i den tyska lagen samt i de lagar, som äro byggda efter det brittiska mönstret.

För en ingående behandling av de olika uppfattningarna om hur det »kapital» skall bestämmas, som satts in i ett företag, ges här icke utrymme. Vanligen linnes bestämmelse om upptagandet bona fide av det i balanskontot uppförda värdet eller av ett värde, som lagts till grund vid annan skattelagstiftning i vederbörande land. I Italien måste kapitalet styrkas genom handlingar, ordentligt förda affärsböcker och andra otvetydiga intyg, daterade före skattelagen, och kapitalet måste ha kommit till verklig användning vid skapandet av vinsten. I Frankrike måste det reelt engagerade kapitalet fastställas sådant det framgår ur vanliga handelsböcker eller genom andra säkra bevis.

I Canada, där beräkningen av kapitalet är av särskild vikt som varande den enda grundvalen för beskattningen, godkännes för bolag det inbetalda aktiekapitalet, och för enskilda företag göres en uppskattningav tillgångarna, varjämte reserver och ackumulerad vinst medräknas. Det

121 Kungl. Maj-.ts nåd. proposition nr 448.

canadensiska förslaget tillåter visst avdrag från vinsterna med hänsyn till förminskade eller uttömda tillgångar. På Nya Zeeland medgivas avskrivningar upp till 2V2 procent. Nya Zeelands lag ger myndigheterna i ordalag, som lånats från den brittiska lagen, befogenhet att beräkna eu särskild standard, när det av skattebetalaren i hans affär verkligen insatta kapitalet med hänsyn till affärens beskaffenhet uppgår till särskilt låg summa.

Skattens räckvidd. De olikartade ekonomiska och politiska förhållandena i de skilda länderna ha föranlett utpi’äglade olikheter i fråga om den utsträckning, i vilken olika näringsgrenar hänförts under skatten. Jordbruket är undantaget i Canada, Italien och Australien, likaså undantagas uppdragandet av kreatursbesättningar i Canada och fruktodlingen i Australien. I det senare landet uteslutes också bergsbruket, emedan det är underkastat eu särskild beskattning. I Canada åro livförsäkringsbolag och bolag, i vilka 90 procent av aktier ägas av provins- eller municipalmyndigheter, ej underkastade beskattningen. I Australien och Nya Zeeland undantagas arvoden och löner, under det att i Ryssland särskilda bestämmelser äro utfärdade för beskattning av löneförhöjningarna (utöver 500 rubel), där dessa ej bero på ändrade tjänsteförhållanden.

Av lika eller ännu större vikt från rent teoretisk synpunkt är beskattningens omfattning i förhållande antingen till affärsvinsten tagen för sig eller till den enskildes sammanlagda inkomster. Dessa äro två alldeles skilda ting utan nödvändigt sammanhang, ty personer med en reducerad sammanlagd inkomst kunna få en de! av sina inkomster från företag, som ha att uppvisa mervinst. I Sverige är befrielse för förluster medgiven endast i den utsträckning de verkligen äro att hänföra till krigstidsförhållandena. I Danmark tages hänsyn till de sammanlagda inkomsterna, och på Nya Zeeland utgår skatten också efter den sammanlagda inkomsten, praktiskt sett undantagande utdelningar och löner upp till 600 pund.

1 alla händelser är ett visst tämligen varierande inkomstminimum fastställt, under vilket skattefrihet äger rum.

De ekonomiska principerna för skatten. Ehuru sättet för fastställandet av »merinkomsten» är av nog så stor vild, är det måhända ;tv ännu större principiellt intresse att undersöka, enligt vilka grunder skatten uttages av merinkomsten. Merinkomsten kan betraktas som eu beskattningsbar enhet, utan hänsyn till andra faktorer, och överskottssumman göras till föremål för eu proportionell beskattning. Eller ock kan

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 406 käft. (Nr 448.) 16

122 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

merinkomsten graderas efter storleken för att beskattas progressivt. Men merinkomsten kan också betraktas i sitt förhållande till andra faktorer. Den kan jämföras med normalvinstens belopp och påläggas en skatt, som blir allt tyngre efter överskottets relativa storlek. Den kan också betraktas i förhållande till kapitalet i rörelsen, antingen med hänsyn till den procent, vilken den sammanlagda vinsten utgör av kapitalet, eller till själva överskottets procentiska förhållande till kapitalet och beskattas efter en progressiv skala. Alla dessa olika betraktelsesätt komma också till synes i praktiken, dock utan att alltid vara konsekvent genomförda. I nästan alla fall har företagens vinst beskattats som ett helt utan hänsyn till de enskildas förhållanden, som äro intresserade i affären i egenskap av delägare, evad skattebetalningsförmågan principiellt anses ligga hos företaget som sådant utan att behov föreligger att undersöka, hur det förhåller sig med aktieägarna, eller den avgörande bevekelsegrunden är att ernå, utan hänsyn till det principiella, större bekvämlighet i beskattningsmetoden. Det framhölls vid framläggandet av det tyska lagförslaget, att det riktigaste vore att beskatta bolagens vinst vid själva källan utan att vänta, till dess vinsten uppdelats i händerna på de enskilda aktieägarna.

De gängse olika meningarna om bolags beskattning i den vanliga inkomstbeskattningen kunna måhända giva förklaring på de skiljaktigheter, som råda i fråga om de principer, som tillämpas beträffande inerinkomsternas beskattning. I vissa länder är beskattningen av bolag ej progressiv efter bärkraften såsom beskattningen av enskilda. I andra system tillämpas en graderad inkomstskatt på vinstutdelande aktiebolag men utan hänsyn till aktieägarnas förhållanden, så att av en vinst på 100,000 kronor, som tillfaller ett antal personer, vilkas hela inkomst är under

5,000 kronor, får betalas skatt efter högre skala än utav 50,000 kronor, som helt och hållet tillkomma en enda millionär. Vidare förekommer att en vinst på 10,000 kronor, som utgör 2 procent på hela kapitalet, kan få betala efter en högre skala än en vinst på 5,000 kronor, som utgör 20 procents avkastning. Vissa andra system gradera i stället skatten i relation till den procent vinsten utgör av kapitalet.

En progressiv beskattning av affärsföretag som ett helt för sig har sin grund icke så mycket i skattebetalarens subjektiva förmåga som i den objektiva bärkraften.

En teoretisk grundval för den proportionella beskattningen av mervinsten (utan att den ställes i förhållande till någon viss standard) d. v. s. efter en jämn skatteskala kan må man måhända finna i den tankegången, att samhället under krigstiden så att säga tillhandagår med grundvillkoren för överskottsvinsterna. Under detta antagande skjutes »skatte»-

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

elementet i bakgrunden, och pålagan blir eu affärsoin kostnad, en avgift för rättigheten att få begagna eu viss inkomstkälla. Den är eu utbetalning från stora vinster, innan de alls kunna bli inkomst, för att inkomsten över huvud skall få uppstå. Om överskottet uppstår på grund av ökad produktion till de ursprungliga priserna, ha samhällsbehoven skapat de villkor, under vilka denna stegring åstadkommits, och en avgift betalas för utnyttjandet av dessa villkor. Om överskottet uppstår genom högre priser på normal produktion, har staten en liknande fordran. Med bortseende från de sällsynta fall, då överskottet helt beror på minskade omkostnader, täcka dessa båda fall eller en kombinering av dem alla möjligheter, och en proportionell avgift är i alla händelser begriplig på grundvalen av denna tankegång.

Grundvalen för en progressiv skatt på det rena överskottet är däremot icke så klar, utan att man tar hänsyn till skatteförmågan. Den progressiva inkomstskatten är hänvisad att hålla sig till den individuella bärkraften, och därest skatten på krigsvinster ej betraktas som en inkomstskatt, får eu annan grundval uppsökas för progressiv beskattning, t. ex. genom att hänföra skatteprocenten till avkastningen på kapitalet.

Skattetariffen. Den på olika håll tillämpade mervinstbeskattningen kan i avseende å skattetariffen klassificeras sålunda:

1. Den sammanlagda vinsten ställd i relation till kapitalet — progressiv beskattning av mervinsten. En variation av den närmast liggande formen — att låta progressionen växa med inkomstprocenten, tillämpad i Danmark in. fl. länder — är systemet att tänka sig vinsten uppdelad i delsummor, vilka beskattas desto hårdare, ju högre procenttal de representera. Ett exempel härpå är den italienska krigsvinstskatten, utgående med 12 % för den del av vinsten, som ligger mellan 8 och 10 % av kapitalet, med 18 % för del därav, som ligger mellan 10 och 15 /, o. s. v.

2. Mervinsten ställd i relation till kapitalet. I Österrike få t. ex. bolag skatta, med 10 procent för mervinst, som ej utgör mer än 5 procent på kapitalet, 15 procent på mervinsten utgörande mellan 5 procent och 10 procent o. s. v.

3. Mervinsten satt i förhållande till standardinkomsten. I Italien ha vissa skattskyldiga beskattats med 5 procent på mervinst, som ligger mellan eu tiondel och fem tiondelar, med 10 procent för mervinst över fem tiondelar men ej över tio tiondelar av standardinkomsten o. s. v.

4. Progressiv beskattning av mervinst utan relation till någon viss standard. Exempel härå erbjuder det svenska systemet med progression efter mervinsternas absoluta belopp.

124 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

5. Proportionell beskattning av krig svinst utan förhållande till viss standard. Exempel härå finnas i Förenta Staterna, Canada, Schweiz, England m. fl. länder.

Som exempel på den vacklan som förekommit mellan olika tarifftyper må anföras, att det först framlagda franska förslaget kom under grupp 4; krigsvinst under 400 pund1 skulle få en skatt på 5 procent, andelen mellan 400 och 2,000 pund 10 procent och så vidare upp till andelar över 20,000 pund, för vilken det föreslagna skattebeloppet var 30 procent. Men när förslaget hade passerat budgetutskottet, hörde det hemma under grupp 3; om krigsvinsten var mindre än en femtedel av standardvinsten, skulle den erlägga en skatt av 5 procent, nästa del, som uppgick till en andra femtedel av standardvinsten, 10 procent och så vidare. Men slutresultatet i lagform blev eu jämn skatteskala på 50 procent. Numera har dock efter denna vacklan den progressiva grundsatsen segrat.

I den första tyska lagen föreskrevs såsom en preliminär åtgärd att bolagen skulle reservera 50 / av sin vinst. Åtgärden avsåg i verkligheten blott att säkerställa skatten, till dess man hunnit ordentligt genomarbeta skatteförslaget. Den först antagna progressionen kombinerar grupp 1 och 2 på ett ganska invecklat sätt. Så utgår till exempel, när mervinsten är under 2 procent av kapitalet, skatte.n med en bottenprocent av 10 %, vilken uttages, då den totala genomsnittsvinsten på kapitalet ej överstiger 10 procent. Om totalvinsten är mellan 10 och 15 procent, blir skattekvoten l,i gånger bottenprocenten o. s. v. upp till en skattekvot av 1,5 gånger bottenprocenten vid en sammanlagd vinst av mer än 30 procent av kapitalet. Bottenprocenten själv stiger till 30 procent, när mervinsten utgör mer än 20 procent av kapitalet. Högsta skattesatsen blir i verkligheten 45 procent (eller 1,5 gånger bottenskatten om 30 procent). Det allra senaste tyska skattesystemet innebär återigen en kombination mellan progressivitet efter mervinstens absoluta storlek och efter totalvinstens, procenthöjd, alltså mellan vad här betecknats som typerna 1 och 4.

Slutligen kan nämnas, att intet egentligt försök gjorts att fixera mervinsten genom hänsynstagande till prisnivån.

1 Återgivet med siffror i pund enligt artikeln. Då tillgång ej finnes till själva förslaget, har omräkning i svenskt mynt ej skett.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

125 B. Krigsvinstbeskattningens höjd i enskilda länder jämte vissa uppgifter om skärpt direkt beskattning.

Efter förestående sammanfattande översikt, av vilken torde framgå att krigsvinstbeskattningen utformats på tämligen olikartat sätt i olika länder, vilket givetvis i hög grad försvårar bedömandet av det faktiska skattetryck de nya skatterna innebära, följer nu en för de olika länderna specialiserad framställning. I densamma tages närmast sikte på krigskonjunkturskattens tariff. Därtill anföras ett urval av föreliggande notiser om eljest anmärkningsvärda företeelser inom den direkta statsbeskattningens område. Materialet är i allmänhet endast sammanställt och grupperat utan att belysas med kommentarer.

Först äro de krigförande länderna upptagna.

1. England.

Den engelska krigsvinstskatten (excess profits duty), som pålades år 1915, utgick under dess första år, för belopp överstigande 100 £, med 50 i* å krigsvinstens belopp. Under andra året höjdes procenttalet till 60 Nu gällande beskattning utgår enligt meddelande från svenska legationen i London med 80 % å belopp överstigande 200 £.

Den engelska inkomstskatten (income tax och supertax) har därjämte undergått en högst väsentlig stegring. Ur Finanzarchiv 1917 må anföras följande jämförelse mellan skattesatser före kriget och enligt budgetförslaget 1916—17:

Före kriget. Budgeten 1916—1917.

Skatt å tearned income> .... -1,000 £—9 p. per £ vid totalinkomst — 500 £— 2 sb. 3 p.

500—1,000 > — 2 sh. 6 p.

1.000— 1,500 > —10‘A _ 3 sh.

1.500— 2,000 > —1 sb. — 3 sb. 8 p.

2.000— 2,500 » —1 sb. 2 p. __4 sh. 4 p.

2.500— > —1 sh. 3 p. _ 5 sh.

Skatt å ytmearned incomo..........1 sh. 3 p. vid totalinkomst—500 £ — 3 sb.

500—1,000 3 sh. 6 p.

1,000—1,500 4 sh.

1,500—2,000 4 sh. 6 p.

> 2,000 5 sh.

126 Supertax

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

. . . 3,000 £ 5 p. för 500 £

3.000— 4,000 > 7 p. per £ inom gruppen

4.000— 5,000 . 9 p.

5.000— 6,000 >' 1 sh. 1 p. »

6.000— 7,000 » 1 sh. 3 p. >

7.000— 8,000 > 1 sh. 4 p. »

8.000— 9,000 » > » » • >

9.000— 10,000 ■ > > » > >

10,000 > » > » > »

1 sh. för 500 £

1 sh. 2 p. per £

1 sh. 6 p. > »

2 sh. 2 p. » >

2 sh. 6 p. » »

2 sh. 8 p. > »

3 sh. 2 p. » >

2 sh. 10 p. » >

3 sh. 6 p. > >

De nya skattesatserna innebära sådan stegring av inkomstskatten, att densamma kommer att utgå, vid en inkomst av

10.000 pund med..............

50.000 » » . . ............

och vid de största inkomsterna med något över

. 30 /o . 40 » . 42 »

I ett interpellationssvar av december 1917 meddelades uppgifter om beräknade intäkten för 1917—18 av de direkta skatterna, jämförd med intäkten 1913—14.1 Times (4/ia 1917) publicerar härom följande

siffror: 1913-14 1917-18

£ £

Incometax............... 43,902,000 205,000,000

Supertax................ 3,339,000 19,000,000

Excess profits dnty........... 200,000,000

Om den ytterligare stegring av inkomstskatten, som föreslagits i årets budget, — uppgiven till nära 42 % vid inkomst av 10,000 £ och 47 % vid 20,000 £ — ha tillräckligt tillförlitliga data ej förelegat.

Att märka är, att inkomstskatten utgår å ett inkomstbelopp, som minskats med krigskonjunkturskattesumman.

I 2. Frankrike.

Krigsvinstbeshattningen i Franrike anslöt sig från början till den engelska typen. Krigsvinster överstigande 5,000 fr. hava tidigare, såvitt summan ej uppgår till mindre än 6 % av placerat kapital eller mindre än 30-dubbla patentskatten (näringsskatten), varit underkastade en skattesats av 50 %, eller — vid uraktlåten deklaration — 60 %.

1) Däri uppgives såsom i april 1916 beslutad högsta skattesats ovan anförda 3 sh. 6 p.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

127 Numei’a utgår krigsvinstskatten, enligt meddelande från svenska legationen i Paris, med följande procenttal:

För den del av beskattningsbara inkomsten, som ligger

under 100,000 fr........................med 50 %

mellan 100,000 och 250,000 fr....... » 60 >

> 250,000 > 500,000 >................. » 70 »

över 500,000 fr......................... > 80 »

Den införda progressionen innebär, att faktiska skatteprocenten kommer att utgöra:

för 100,000 fr.................50 %

» 250,000 » ................56 >

» 500,000 » ................63 »

» 1,000,000 » ................ 71-5 >

» 5,000,000 » ................78-3 >

> 10,000,000 » ...............79-1 »

Beträffande övriga direkta skatter äro jämförelser mellan Frankrike och andra länder knappast utförbara, då det franska skattesystemet är av en helt annan typ än i flertalet andra länder, där den allmänna inkomstskatten blivit det nydanade skatteväsendets främsta kännetecken. Uppgifter föreligga emellertid om införande, med relativt låga skattesatser (2—5 %) av den länge omstridda inkomstskatten, vidare om skärpt arvsskatt och stämpelskatt samt särskild lyxskatt, utgående med 10 % å vissa varors saluvärde.

£ Förenta staterna.

Fn speciell »munition manufacturers tax» — lagd alltså på ammunitionstillverkningen — har under 1916 utgått med 1272 %. För 1917 har den sänkts till 10 % och bortfaller för innevarande år. Numera gällande skattelagar innehållas i ett skattelagskortiplex av 3 oktober 1917 (War tax law), innefattande krigsvinstskatt, skärpt inkomstskatt och skärpt bolagsbeskattning.

Krigsvinstskatten utgår å mervinst (excess profits), som bestämmes, där visst kapital av bestämbar storlek är investerat, genom att från inkomsten avdraga viss, mellan 7 och 9 procent växlande kvotdel av kapitalet. Skattskyldiga i U. S. A. bosatta personer åtnjuta skattefrihet

128 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

för 6,000 dollars. Skatteprocenten varierar med beskattningsbara nettoinkomstens storlek (efter avdrag av ovannämnda procent av kapitalet) i förhållande till det investerade kapitalet enligt följande skala:

Beskattningsbar nettoinkomst ej över 15 % av kapitalet...........20 %

> » över 15 men ej 20 % av kapitalet.......25 >

> > » 20 > > 25 » > > 35 >

» > > 25 > > 33 » > > 45 »

» i » 33 % av kapitalet............60 »

Finnes ej något investerat kapital eller är det blott nominellt utgår i stället för ovanstående egentliga krigsvinstskatt en skatt av 8 få inkomst, som överstiger, för skattskyldiga i U. S. A. bosatta personer,

6,000 dollars.

Vidare har bolag sbeskattning en skärpts, så att den utgör 6 % i stället för tidigare 2 / å nettoinkomsten.

Den allmänna inkomstskatten har undergått en synnerligen kraftig stegring, först genom inkomstskatten av 8 september 1916, genom vilken den normala procentsatsen fördubblades, från 1 till 2 %, och tilläggsskatten (supertax) för högre inkomster väsentligt skärptes och sedermera genom inkomstskatten av den 3 oktober 1917. Enligt sistnämnda nu gällande förordning erlägger t. ex. en gift skattskyldig — som åtnjuter skattefrihet i högre grad än ogift — i skatt för

3,000 dollars 10,000 > 40,000 »

100,000 > 500,000 »

1,000,000 » 3,000,000 »

20 = 0-6 % 355 = 3-6 > 3,580 = 8-9 >

16,180 = 16 2 » 192,680 = 38-5 >

475,180 = 47 5 >

1,800,180 = 60'0 >

Närmare framgår skattestegringen ur nedanstående tabell, hämtad ur en genom beskickningen i Washington insänd publikation om de nya amerikanska krigsskattetna. Att märka är, att den äldre skattelag (»old law»), till vilken härnedan refereras, icke är den före kriget gällande utan skattelagen av år 1916.

129 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tabell över inkomstskatten.

(Utvisar skattskyldigheten för gifta personer men utan hänsyn till det medgivna avdraget av 200

dollars för varje underhållet barn.)

') För ensamstående 3,000 d.

*) För ensamstående 1,000 d.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt, 406 höft. (Nr 448).

130 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

För ett par uttagna inkomstbelopp utfaller jämförelsen mellan mbl lav» och »new law» sålunda

20,000 d.....»old law>: 320 d. = 1-6 % >new law»: 1,180 d. = ö'9 %

100,000 » 3,920 > = 3 9 » > • 16,180 > = 16‘2 »

3,000,000 >....> » 387,920 » = 12-9 > » » 1,800,180 » = 600 .

I förhållande till beskattningen före kriget är emellertid stegringen betydligt större, såsom framgår av vad förut nämnts.

Det bör till sist anmärkas, att vid skattläggning för inkomstskatt äger skattskyldig avdraga det belopp, han ma ha erlagt i krigsvinstskatt.

4. Tyskland.

Den tyska krigsvinstbeskattningen är av eu säregen typ. I fråga om bolagen innebär den uttagande av en mervinstskatt, utgående progressivt efter vinstens storlek i förhållande till kapitalet. Men för enskilda skattskyldiga har i Tyskland skatten lagts ej å merinkomsten utan å merförmögenheten, vilken beskattas progressivt efter förmögenhetstillväxtens storlek. Beskattningen är i båda fallen av 1916, enligt förordning av 17 december 1916, föregången av förberedande lag av år 1915.

För bolagsbeskattningen gäller, att mervinsten utrönes genom jämförelse mellan å ena sidan krigsåren 1914 17, varvid viss utjämning

mellan åren är medgiven, och å andra sidan de fem föregående åren med uträknande av ett genomsnitt för de tre år, som återstå, sedan det bästa och sämsta året fråntagits. Krigsvinstskatten (Kriegsabgabe) utgår med olika skala för inländska och för utländska bolag.

För de inländska bolagen gäller följande tariff:

Om mervinsten i årsmedeltal Skatt.

ej överstiger 2 % av kapitalet............10 % av mervinsten

överstiger 2 men ej 5 # av kapitalet.........15 » » ’

, 5 » > 10 > > > .........20 > » >

> 10 > > 15 > > » 25 * * ’

» 15 % > » 30 » » >

Denna »Kriegsabgabe» höjes på sätt nedanstående tabell utvisar, om genomsnittsvinsten (varvid i kapitalet far inräknas utom inbetalt kapital även vid första krigsårets början förefintlig reserv) överstiger

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

8 men ej 10 %.........

10 > » 15 » ..........

15 > > 20 i ..........

.20 > » 25 > ..........

25 %...............

För utländska bolag utgår storlek räknad ej i procent utan i

..............med 10 %

.............. > 20 >

.............. > 30 »

.............. . 40 >

.............. » 50 »

skatten progressivt efter mervinstens absoluta tal, sålunda:

Den särskilda krigsskatten å enskilda utgår under förutsättning, att under tiden mellan 31 december 1913 och 31 december 1916 förmögenheten antingen tillväxt eller ej minskat mera än att den vid sistnämnda tidpunkt utgör minst 90 / av dess belopp vid förstnämnda tidpunkten. Vissa undantag äro stadgade beträffande arvlåten förmögenhet m. m. För beskattning kräves vidare, att förmögenheten den S1/i2 1916 överstiger 10,000 mark och, beträffande förmögenhetstillväxten, att den utgör minst 3,000 mark.

För förmögenhet, som ej tillväxt men ej heller minskats till mindre än 90 'v av värdet vid utgången av år 1913 utgår en skatt av eu procent.

Sådan förmögenhet åter, som tillväxt, beskattas enligt nedanstående skala:

132 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Den faktiska skattesats, som enligt denna skala kommer att uttagas av olika belopp i förmögenhetstillväxt, framgår av följande tabell:

Genom en ny skatteförordning från april 1917 har den tyska krigsvinstskatten ytterligare höjts. Viss lindring är därvid medgiven, om den skattskyldige har en förmögenhet, som den 31 december ej översteg

100,000 mark, och mer än 2 barn under 18 år. I sådant fall förhöjes skatten med, alltefter barnens antal

vid ett barnantal av mer än 2...................15 %

»» » > » >3...................10 »

»» » » » »4...................5 >

Vidare är uppskov med erläggande av tilläggsprocent tills vidare medgivet, om skattskyldig gör troligt, att året efter den tidrymd, som omfattas av krigsskattelagen medför en förmögenhetsminskning eller

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

inindrevinst, uppgående till minst eu femtedel av den skattepliktiga förmögenhetstillväxten eller mervinsten.

Den generella förhöjningen utgår med 20 % av det skattebelopp, som skattskyldig är pliktig att lämna som Kriegsabgabe.

Härigenom kommer skattesatsen att höjas till, för inländska bolag ett procenttal, som växlar mellan 12 och 54 %, för utländska bolag likaledes mellan 12 och 54 % och för enskilda personer till, vid en fömögenhetstillväxt av

10,000 mk.................. 6 %

100,000 > 23-6 «

1,000,000 » 44-9 »

10,000,000 > 58'9 »

Krigsvinstbeskattningen av december 1916 föregicks av en förordning om förberedande åtgärder, av juni 1916, varigenom bland annat bolagen ålades förpliktelsen att reservera 50 % av sin mervinst. En ny dylik förberedande förordning utfärdades samtidigt med nyssnämnda skattelag om 20 % tillägg till krigsskatten. Enligt densamma skulle bolag vara skyldiga att reservera 60 % av mervinsten under året efter den tidrymd, som den förra krigsskattelagen omfattade.

I anslutning till den förberedande åtgärden att förplikta bolagen till reserverande av viss del av sin vinst har numera framlagts förslag till krigsvinstbeskattning för det fjärde krigsåret. Tariffen är i detta förslag betydligt skärpt och så anordnad att till en generell skattesats anknytas bestämmelser om viss degression.

Den generella skattesatsen utgör för inländska och utländska bolag 60 %. Denna minskas emellertid i viss relation dels till mervinstens absoluta belopp och dels till totalvinstens procentiska höjd.

För inländska bolag är sålunda stadgat, att skatten minskas

med 10 %, om mervinsten överstiger 300,000 men ej 500,000 mark eller om, vid mervinst ej överstigande 1,000,000 mark

vinsten icke överstiger 25 % av det inbetalda grundkapitalet inberäknat verkliga reserver vid första krigsårets början; med 20 %, om mervinsten överstiger 200,000 men ej 300,000 mark eller om, vid mervinst ej överstigande 1,000,000 mark,

vinsten icke överstiger 20 % av samma kapital; med 30 %, om mervinsten överstiger 100,000 men ej 200,000 mark eller om, vid mervinst ej överstigande 1,000,000 mark,

vinsten icke överstiger 15 % av kapitalet;

134 Kniiffl. May.ts nåd. proposition nr 448.

med 40 \. om mervinsten överstiger 50,000 men ej 100,000 mark eller om. vid inervinst ej överstigande 1,000,000 mark

vinsten icke överstiger 10 % av kapitalet, med 50 %', om mervinsten icke överstiger 50,000 mark eller om, vid mervinst ej överstigande 1,000,000 mark

vinsten icke överstiger 8 % av kapitalet.

För utländska bolag gäller enahanda skattelindring i relation till niervinstens absoluta storlek, medan hänsyn icke tages till deras vinstprocent.

Den faktiska skattesatsen kommer under tillämpning av ovan angivna grunder, med bortseende från de utländska bolagen, att ställa sig som följer:

1) För mervinst, uppgående till minst 1,000,000 eller till minst

25 % av kapitalet......................60 *».

2) För mervinst uppgående till mindre belopp eller lägre procent enligt dubbel tariff:

Grupperas mervinsterna efter absolut storlek kommer skatten alltså att utgöra:

Mervinst Skatt

under 50,000 30 %

50,000- 100,000.............30—36 % allt efter vinstprocenten

100.000— 200.000.............30—42 » > >

200.000— 300,000.............30—48 »

300.000— 500,000.............30—54 >

500.000— 1,000,000.............30-60 >

över 1,000,000 ............. 60 %

Särskilda bestämmelser äro givna i syfte att mildra övergångarna mellan skalans olika trappsteg.

I motiveringen till lagförslaget upplyses, att med en förnyad beskattning av enskildas merförmögenhet lämpligen bör anstå till senare tidpunkt, då krigets slut kan skönjas. Denna del av den tyska krigsvinstbeskattningen synes alltså vara allenast för det närvarande undanskjuten.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

13:')

Rörande övriga förändringar i det tyska skattesystemet under krigsåren skall här, så vitt Tyska riket angår, allenast nämnas, att en allmän varuomsättningsskatt genomförts med en skattesats av 1 per tusen å omsatta varors värde — i det senaste skatteförslaget väsentligt utvidgad till sin räckvidd och skärpt till 5-dubbla skattesatsen —, och att mycket betydande ökningar skett i avseende å andra indirekta skatter, vilka emellertid falla utanför ramen av denna sammanställning.

För de enskilda staterna ha vissa skärpningar skett i den vanliga inkomstbeskattningen. Ur Schanz Finanzarkiv 1917 må återges följande tabell, utvisande inkomstskattens dåvarande höjd i några tyska stater.

5. Övriga krigförande länder.

1 avseende å övriga krigförande länder äro endast några knapphändiga notiser att sammanföra.

Krigsvinstskatt enligt förordning av 16 april 1916 utgår på mer-« inkomst, vid vars beräknande minst 6 "i av investerat kapital förutsättes som fredsinkomst.

Skatteskalan är för bolag:

Österrike-

Ungern.

136 Kungl. Majits nåd. proposition nr 448.

Utländska bolag erlägga skatt enligt särskild, från 20 till 40 % stigande skala.

För enskilda är skattesatsen vid olika merinkomster:

under 10,000 ......................... 5 %

för nästa 20,000 ......................... 10 >

» » 20,000 15

» » 20,000 ......................... 20 »

. » 20,000 25 »

. » 20,000 30 >

. » 200,000 35 >

> . 200,000 40 >

» > 200,000 45 »

De direkta skatterna uppgivas för övrigt i Finanzarkiv ha nära nog fördubblats.

Ungern har en liknande krigsvinstbeskattning som Österrike.

%

Italien. Förutom höjd inkomstskatt, särskild värnskatt och tantiémeskatt

har i Italien uttagits en krigsvinstbeskattning, som enligt dekret av 21 november 1915 utgått med en sålunda stigande skala.

12 procent på. vinstandelen mellan 8 ocli 10 procent på kapitalet

Dekret av 9 november 1916 har fördubblat skalans procentsatser, sålunda utgående med

från 20 till 60 procent.

e. Ryssland. I Ryssland har funnits en krigsvinstbeskattning, som utgått å merinkomster, efter avdrag av andra skatter, med en efter rörelsens vinstprocent progressiv skala stigande

från 20 till 40 procent,

dock med den begränsning, att samfällda beloppet av skatter ej skolat överstiga 50 %.

d. Engelska Beträffande Nya Zeeland uppgives i litteraturen en krigsvinstskatt kolonier. ^ generellt 45 %, beträffande Australien en skattesats av först 50 %, sedermera höjd, enligt icke fullt säkra uppgifter till 75 %.

Kutigl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

137 I Canada har krigsvinstskatten utgått med generellt 25 Z. Där har under år 1917 en särskild kringsinkomstskatt införts (The Income War Tax Act) med skattesatser stigande till c:a 28 %, på sätt nedanstående sammanställning utvisar:

A. Enskilda.

Normal tax: 4 % för inkomst över 2,000 $ för ogifta och änkeman eller änkor utan minderåriga barn och för inkomst över 3,000 $ i alla andra fall.

Supertax: utöver ovanstående för det belopp, varmed inkomsten överstiger

Enligt uppgift lämnad i Eeonomist den 13 nästlidne april har även «• Tur kie i Turkiet framlagts förslag om en krigsvinstbeskattning, retroaktiv för lida krigsperioden. För bolag är ifrågasatt en med inkomstprocenten växande skattesats

Bihang till riksdagens protokoll HUS. 1 sand. 406 höft. (Nr 448.)

1K

138 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

fråu 10 % 1 skatt, då vinsten utgör upp till 5 % av kapitalet till 50 > » » » » i » 50 > > »

För enskilda skola procenttalen utgöra

från 5 % på merinkomst intill 500 turkiska pund till 50 t . > om minst 50,000 > »

Härefter följa nu vissa uppgifter rörande neutrala länders skat-te-

väsen.

I fråga om ett av dem, nämligen Spanien, föreligger uti tillgängligt material allenast den knapphändiga notisen, att krigsvinstskatten utgår med följande, eftei vinstprocenten avpassade skattesatser, nämligen vid eu vinst av

högst 20 %..................med 25 %

20—35 ................... > 30 »

35—50 .................. } 35 >

50 % och däröver.............. » 40 »

Från Norge, Danmark, Schweiz och Holland ha däremot utförligare uppgifter förelegat; sammanställning därav följer härnedan.

G. Norge.

Den första norska hrigsvinstbeskattningen (lag av 17 augusti 1915) utgick för budgetåret 1915—16 men avsåg inkomståret 1914. Allmänna betingelser för skattskyldighet voro bland annat: inkomst överstigande

10,000 kr., merinkomst överstigande 2,000 kr., vinstprocent mer än 5 *. av nedlagt kapital. Skatteskalan var progressiv, så att av merinkomstens

första 5,000 utgick av de nästa 10,000 > > 1 000 > > > 20,000 belopp däröver

För nästa budgetår 1916—17 skärptes skatten, å 1915 års inkomster, på sätt denna skatteskala utvisar:

5 % i skatt

7’/s > * »

10 > >

121s . » »

15 > - >

Kungl. Maj:U nåd. proposition nr 448.

närmande sig alltmer 30 / utan att fullt uppnå denna procentsiffra.

Dessa uppgifter kräva emellertid komplettering genom att tillägga upplysningar även om den direkta beskattningen, här endast skatterna till staten.

140 Kumjl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

För budgetåret 1917—18 har skatt till staten erlagts enligt följande regler:

a. av förmögenhet

under 10,000 kr....................33 dre per 1,000

10.000— 15,000 » 40 » »

15.000— 20,000 » 50 » •

20.000— 25,000 . 60 » »

25.000— 30,000 . 75 » »

30,000 och däröver..................90 » » »

b. av inkomst

b % av inkomstens skattbara belopp, efter nedannämnda regler för sagda belopps beräknande.

c. skatt enligt a och b. förhöjes med 20 %.

d. tilläggsskatt från 12,000 kr., beräknad procentvis av sammanlagda skatten efter a, b och c med följande satser:

e. Skattdragare med 10,000 kr. inkomst och 100,000 kr. förmögenhet erlägga särskild förmögenhetsskatt:

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

141 Förmögenhet understigande 1,000 kr. och inkomst understigande 1,200 kr. är skattefri.

Inkomstens skattbara del bestämmes enligt följande tabell, med klassindelning efter det antal personer, som den skattskyldige försörjer (skattelagen 18 aug. 1900): /

Taxerad

inkomst.

Skattbart belopp.

142 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

För budgetåret 1914—15 voro skattebestämmelserna i avseende a a) och b) av samma lydelse som nu återgivna; rörande c) föreligger den skillnaden, att förhöjningen utgick med 10 Z i stället för med 20 Z; punkterna d) och e) funnos då ej.

7. Danmark.

Genom lag den 10 maj 1915 om utomordentlig statsinkomstskatt har Danmark fått sin typ av krigsvin stbeskattning. Lagen gäller åren 1915/16 och 1916/17 samt stadgar skatteplikt för inkomster om minst

8.000 kr.

Utöver ordinarie inkomstskatt skulle för inkomstens överskott över genomsnittet för åren 1912/13, 1913/14, 1914/15 erläggas skatt med 10”/», varvid följande avdrag finge göras:

Bolag voro skattskyldiga under förutsättning

1) att avkastningen överstege 5 Z,

2) att den utvisade högre procent än medeltalet för de tre åren 1912/13—1914/15.

Skatten skulle utgå. enligt följande skala efter vinstprocentens storlek:

Av nya bolag skulle skatt utgå med 10 % av det inkomstbelopp, som överstege 5 %.

Samtidigt höjdes den vanliga inkomstskatten, förmögenhetsskatten, aktiebolagsskatten och arvsskatten. Över förändringen i de två förstnämnda upplysa nedanstående två tabeller.

144 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

För skatteåret 1917—18 omlades den speciella krigstidsbeskattningen tämligen fullständigt. Medan förutvarande merinkomstskatt hade karaktären av en krigskonjunkturskatt, i det skattskyldighet ej förelag, om merinkomsten icke härledde sig från krigskon junkturen, infördes i det nya skattesystemet en allmän merinkomstskatt och som komplemenl därtill tilläggsskatt å såväl inkomst som förmögenhet, varvid stadgades att allenast den ena — den högre — behövde erläggas av skattskyldig, som påfördes bådadera.

Enligt merinkomstskattelagen av 14 maj 1917 förelåg skattskyldighet dels för inkomsttagare med mer än 6,000 kr. inkomst, dels för inkomstskattepliktiga bolag. Merinkomsten beräknades genom jämförelse med medel i ilet för det av två av åren 1912/13, 1913/14, 1914/15, då ininkomsten varit högst. För enskilda skulle gälla följande skala

million och däröver.

Skattepliktiga bolag med mindre kapital än 50,000 kr. skattade lika med enskilda, dock lägst 10 %.

145 Kung! Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Skatteplikten för bolag med minst 50,000 kr. kapital utgjordes på sätt tabellen här nedan utvisar.

Merinkomst. Under 8 # av kapitalet

8— 10 » > t>

10— 15 > »

15— 20 » » »

20— 25 » > »

25— SO > » >

30— 40 » . >

40— 50 » » >

50— 75 j » >

75—100 » > »

100 och däröver ....

Skatt.

8 % av merink. 10 > » >

12 » ,

15 » »

20 > » »

25 » »

26 » » »

27 » »

28 » »

29 > » »

30 » » »

Deri alternativt tillämpade tilläggsskatten skulle utgå för inkomst av minst 8,000 kr. och förmögenhet av minst 24,000 kr. Skalan för tilläggsskatt å inkomst var följande:

Inkomst.

8,000 men ej 10,000 kr.

10.000 » » 15,01X1 >

15.000 » > 20,(XX) »

20.000 > » 30,000 >

30.000 » > 40,1X10 »

40.000 > > 50,000 »

50.000 » > 100,000 >

100,000 och däröver . . .

Skatt. 0-1 % 0'15 »

0- 3 » 0'1! >

1- 6 >

2'0 » 3'5 »

4'5 »

Tilläggsskatten å förmögenhet både nedanstående skala:

Förmögenhet.

24.000— 50,000

50.000- 100,000

100,000- 200,000

200.000— 500,000

500.000— 1,000,000

över 1,000,000 . .

Skatt.

Öl %

0'2 »

0-4 »

0-6 » (= 1915 ärs skatt.)

0- 85 .

1- 26 »

För skatteåret 1918—19 har Danmark krigskonjunkturbeskattni agens princip. Nödiga

Bihang till riksdagens protokoll 1918. / sand. 409

slutligen helt övergivit skatteintäkter uttagas höft. {Nr 448.) 10

146 Kunyl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

genom tillägg till den vanliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten, enligt lag av 13 oktober 1917.

Detta tillägg utgår, i fråga om inkomsten, sålunda:

Och beträffande förmögenhet enligt följande tariff:

147 Kung!. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Till ovanstående må ytterligare nämnas, att in erinkomstskatt efter enahanda linjer som den förutvarande och i likhet med denna avsedd såsom alternativ till nu omnämnda tilläggsskatt varit ifrågasatt men vid skatteförslagets behandling tillsvidare undanskjutits.

8. Schweiz.

Genom förordning av 18 september 1916 infördes i Schweiz krigsvinstbeskattning (Eidgenössische Kriegsgewinnsteuer) å merinkomster fr. o. m. år 1915. Merinkomsten bestämmes genom att löpande årets inkomst jämföres med medeltalet för de två åren närmast före kriget. Detta medeltal upptages icke lägre än till 5,000 fr. eller, i fråga om bolag, 5 / av kapitalet. Vid beräkning av nettot (Reinertrag) får 5 % av kapitalet avdragas. Beskattningsbar är den merinkomst, som överstiger 10 % av förenämnda medeltal och 10,000 fr.

Å beskattningsbara merinkomsten utgår skatten med 25 %.

Genom förordning av 24 mars 1917 har skatten höjts genom ett tillägg om en femtedel, alltså till 30 f.

Ytterligare skärpning har genomförts genom förordning av 9 november 1917. Krigsvinster för år 1917 och följande år skola enligt densamma beskattas med 35 %, dock blott om sammanlagda krigsvinsterna sedan 1 jan. 1915 överstiga 50 % av medeltalet före kriget; eljes gäller den äldre skattesatsen av 25 %.

Det nyss nämnda tillägget av en femtedel (speciellt avsett för cn arbetslöshetsfond) skall utgå även vid den högre skattesatsen, vilken alltså kommer upp till 42 %.

Vidare må nämnas, att, Schweiz under kriget uttagit eu engångsskatt] efter mönster av den tyska värnskatten (Wehrbeitrag) med skattesatser, enligt Finanzarchiv 1916, av 1—15 per tusen å förmögenhet över

10,000 fr. och 0,5—0,8 % för inkomst över 2,500 fr. Av aktiebolagen ha uttagits 1—5 per tusen av ej inbetalt aktiekapital, 2—10 per tusen av inbetalt kapital och reserver.

9. Holland.

Den holländska krigsvinstbeskattningen (oorlogswinstbelasting) av den 22 juni 1916 ansluter sig i viktiga delar tämligen nära till den svenska typen. Den är lagd ä merinkomst, vars storlek utrönes genom jämförelse med genomsnittet för de tre åren 1911—1913.

148 Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

Tariffen är emellertid icke i egentlig mening progressiv. Man har utgått från en generell skattesats av 30 % men genom införande av dels ett avdrag av 1,000 fl. och lägre procenttal för krigsvinster upp till 2,500, dels ett avdrag av 2,000 därovan gett åt skalan en degressiv avslutning nedåt, vilket närmare framgår härnedan:

Betydande äro de förändringar, som ägt rum beträffande övriga direkta skatter. Ännu mer betydande omläggningar hava emellertid ifrågasatts.

Grundläggande för Hollands skattesystem är inkomstskattelagen (Wet op de inkomsten belasting) av 1914, enligt vilken skatt utgöres dels av inkomsten, dels av förmögenheten. Under kriget ha två nya skatter införts, år 1916, de s. k. försvarsskatterna (Verdedigingsbelasting I och II) å inkomst och å förmögenhet. Genom regeringsförslag i november 1917 föreslogs slutligen, att dessa båda skatter skulle förhöjas med ett tillägg om 150 %.

Skatteskalan i den ordinarie inkomstskatten torde framgå av följande tabell:

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 44H.

140 Skatteskala för den holländska inkomstskatten,

(Wet op de inkomsten belasting 1914.)

Skattskyldighet beträffande förmögenhet stadgades i samma skattelag i särskild paragraf. Skattepliktens omfattning belyses av tabellen:

Den holländska förmögenhetsskatten.

(Enligt art 130 i inkomstskattelagen av 1914.)

Förmögenhet under 16,000

16.000 men ej 30,000 . .

30.000 eller mer.....

.....skattefri

.....1 pr 1,000 över 15,000

..... 0 50 pr 1,000

%■

0'12 % av 0'5 > >

0'8 » >

1'0 » > lo > »

1'0 > »

inkomst efter 5 % av kap.

> » > » >

» > » > »

> > » » »

T> ■» » » »

» > » » »

De skattesatser, som ifrågasatts i den senaste holländska budgeten, äro emellertid långt högre. De båda utöver inkomstskatten utgående försvarsskatterna (av vilka Verdedigingsbelasting I, å förmögenhet, är uppdelad i två avdelningar, I a och I b) innebära eu avsevärd belastning redan utan någon ytterligare böjning. Med det ifrågasatta tillägget av 150 % skulle försvarsskatterna komma att utgå enligt bär nedan återgivna tariff.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

151 Hollands Verdedigingsbelasting I (försvarsskatt å förmögenhet).

(Inberäknat det i nov. 1917 föreslagna tillägget å 150 %.)

152 Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 44ti.

Hollands Verdedigingsbelasting II (Försvarsskatt å inkomst).

Inberäknat det i nov. 1917 föreslagna tillägget å, 150 %.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

153 Behandlingen av dessa skatteförslag är ännu icke avslutad i holländska riksdagen. Enligt genom legationen i Haag inkomna upplysningai hai ärendet behandlats den 30 april i år av andra kammaren, vilken beslutat förlänga de båda försvarsskatterna på fyra år, beviljat 50 X tillägg på försvarsskatt I, formelt för ett år men med tanke på förnyande, och beträffande försvarsskatt II beslutat ny skala utan tilläggsprocent.

Denna nya skatteskala synes enligt de ingångna underrättelserna innebära, att Verdedigingsbelasting IT utgår i följande fall med nedanstående belopp:

med 1-80 eller 0'I5 %

> 113-40 > 1-13 •

* 3,128'40 > 6"25 >

» 10,448-4 0 • 10-46 >

» 70,448-40 > 14-09 >

Nedsättningen i tillägget till Verdedigingsbelasting T innebär, att i skatt erlägges

Bihang till riksdagens prototokoU IMS. I saml. 40i> käft. (Nr 448.)

vid inkomst av 1,200

> > » 10,000

> • • 50,000

» > > 100,000

> > > 500,000

154 Kung1. Maj:ts nåd. proposition nr 448.

På grundval av föreliggande meddelanden kan man tydligen icke i vidare mån bedöma den blivande beskattningen i Holland än att trots avsevärd reduktion i regeringens skattekrav likväl en betydande stegring synes komma till stånd i förut gällande holländska skattesatser.

Att märka är vidare, att förutsättningarna för regeringsförslaget så till vida ändrats, att förslag jämväl rörande skärpning av krigsvinstskatten är att vänta. Läggningen av detta förslag är dock ej känd.

Stockholm 1918. Kungl. Boktryckeriet. P. A. Norstedt & Söner,