angående pension till poliskonstapeln C. G. Thorssell

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 107.

1 Nr 107.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående pension till poliskonstapeln C. G. Thorssell; given Stockholms slott den 21 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen medgiva,

att poliskonstapeln Carl Gustaf Thorssell må från och med månaden näst efter den, varunder hans anställning vid poliskåren upphör, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta eu årlig pension till belopp av 500 kronor, under villkor att pension med lika stort belopp utgår av landsting, kommuner eller enskilda.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

Axel Schotte.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 89 käft. (Nr 107.)

7X2 i»

2 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 107.

Länsstyrelsen i Blekinge län.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden, Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Departementschefen, statsrådet Schotte anförde:

1 skrivelse den 7 januari 1919 har länsstyrelsen i Blekinge län gjort framställning angående pension av statsmedel åt poliskonstapeln Carl Gustaf Thorssell, vilken tillhör den i Runneby stationerade avdelningen av länets ridande poliskår.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att Thorssell, som är född

den 22 januari 1857 och tidigare varit anställd som artillerist vid

Vendes artilleriregemente från november 1873 till november 1882, tillhört länets ridande poliskår sedan våren 1896. Thorssell, som enligt vad läkarintyg utvisar lider av organiskt hjärtfel och vars arbetsför-

måga är i mycket hög grad nedsatt, är numera enligt länsstyrelsens uppgift på grund av ålder och sjuklighet ur stånd att vidare på ett tillfredsställande sätt fullgöra sin syssla. Han har under hela sin tjänstetid förhållit sig väl och skött sin tjänst till belåtenhet. Hans löne-

inkomster, oavsett krigstidstillägg och krigstidshjälp, utgöra för närva-

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 107. 3

rande i lön och ålderstillägg 1,600 kronor samt beklädnadsersättning 200 kronor eller sammanlagt 1,800 kronor för år.

Då det icke kunde beräknas, att Thorssell vid sin ålder och med nedsatta kroppskrafter kunde efter avgång från tjänsten genom annan sysselsättning förvärva sitt uppehälle, har länsstyrelsen ansett, att han borde komma i åtnjutande av någon pension, vars belopp ansetts icke kunna sättas lägre än till 1,000 kronor för år. Länsstyrelsen har därför hemställt, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att till Thorssell efter hans avskedstagande finge utbetalas pension efter minst 1,000 kronor för år, samt ställa till länsstyrelsens förfogande för innevarande år erforderligt belopp härav, med rätt för länsstyrelsen att för kommande år, så länge Ihorssell förbleve i åtnjutande av pension, upptaga beloppet i staten för ridande polisväsendet, varigenom hälften av beloppet komme att gäldas av medel, tillskjutna av landsting, kommuner och enskilda.

På grund av remiss har statskontoret den 4 februari 1919 avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört följande:

»Någon pensionering av befattningshavare, som avlönas med bidrag från anslaget till särskild polisstyrka på landet, har, såvitt statskontoret har sig bekant, icke ägt rum i annat fall än då riksdagen år 1915 i enlighet med kung], proposition beviljade en pension från allmänna indragningsstaten till belopp av 300 kronor årligen åt extra polismannen K. Cl. W. Särenholm, vilken med bidrag till avlöningen från nämnda anslag varit anställd såsom biträde åt kronobetjäningen för upprätthållande av ordningen vid lastageplatsen Bergkvara och under tjänstutövning så misshandlats, att han blivit urståndsatt att tjänstgöra såsom polisman.

Da staten i andra fall icke undandragit sig att bidraga till pensionering av sådana befattningshavare, vilka visserligen icke varit att direkt hänföra till i statens tjänst anställda, men vilkas verksamhet dock varit av den betydelse för det allmänna, att staten funnit sig böra lämna bidrag till deras avlönande, synes det icke kunna vara något att erinra mot förslaget om statsbidrag till pensionering av personal, till vars avlöning utgår bidrag från förenämnda anslag. Statskontoret vill dock framhålla, att sådant icke synes kunna ske utan riksdagens medgivande, samt att vid statsbidrag till pensionen torde böra fästas det uttryckliga villkor, att ett motsvarande belopp gäldas av dem, som tillskjutit den del av vederbörandes avlöning, som icke utgått av statsmedel.

Då ärendet sålunda måste underställas riksdagens prövning, vill det synas statskontoret, som om statsbidraget till pensionen lämpligen borde begäras att utgå från anslaget till allmänna indragningsstaten.»

På grund av vad sålunda anförts och då med hänsyn till de i detta fall föreliggande omständigheter statskontoret icke funnit något att erinra mot länsstyrelsens förslag om beredande åt Thorssell av pension till årligt belopp av 1,000 kronor, har statskontoret hemställt, det

Statskontoret.

4 Kungl. Maj:ts Proposition Nr 107.

Departements-

chefen.

täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva, att Thorssell måtte från och med månaden näst efter den, varunder lian entledigades från sin befattning, under sin återstående- livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension av 500 kronor, under villkor att vad därutöver erfordrades för att Thorssell skulle erhålla en sammanlagd årlig pension av 1,000 kronor bleve beviljat av medel, tillskjutna av landsting, kommuner eller enskilda.

Då Thorssell delvis avlönats av statsmedel, i det att bidrag till hans avlöning utgått från anslaget till avlöning och underhåll av särskild polisstyrka på landet, synes mig billigt, att staten även bidrager till kostnaden för hans pensionering. I de villkor angående erhållande av bidrag från ifrågavarande anslag, som finnas intagna i statsrådsprotokollet över civilärenden den 21 februari 1908 och som alltjämt äro gällande, förutsättes såsom huvudregel, att staten skall bidraga till avlönande av polispersonal på landsbygden med högst lika stort belopp, som av landsting, kommuner eller enskilda för ändamålet ställes till förfogande. Med tillämpning av samma princip även i fråga om pensionering skulle för beredande åt Thorssell av en pension av 1,000 kronor årligen, vilket belopp torde befinnas skäligt, erfordras ett statsbidrag av 500 kronor för år.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att poliskonstapeln Carl Gustaf Thorssell må från och med månaden näst efter den, varunder hans anställning vid poliskåren upphör, under sin återstående livstid från allmänna indragningsstaten åtnjuta en årlig pension till belopp av 500 kronor, under villkor att pension med lika stort belopp utgår av landsting, kommuner eller enskilda.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gunnar Corin.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1919.