angående försäljning av den kronan tillhöriga holmen Malepert invid Mar¬ strand

Kungl. Maj ds proposition Nr 111.

1 Nr 111.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående försäljning av den kronan tillhöriga holmen Malepert invid Marstrand; given Stockholms slott den 14 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen medgiva,

att den vid norra inloppet till Marstrands hamn belägna, kronan tillhöriga holmen Malepert må i befintligt skick på i statsrådsprotokollet omförmälda villkor försäljas till exportaktiebolaget Franz Witte & C:o i Göteborg för en köpeskilling av 20,460 kronor, samt

att den inflytande köpeskillingen må, efter avdrag av värderingsoch andra av försäljningen föranledda kostnader, tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

E. A. Nilson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 93 käft. (Nr 111.)

«7« i» ]

2 Kungl. Maj.ts proposition Nr 111.

Utdrag av protokollet över låntför svar sär end en, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Eden,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,

Statsråden Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Undén.

Departementschefen, statsrådet Nilson anhöll härefter att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om försäljning till exportaktiebolaget Franz Witte & C:o i Göteborg av den kronan tillhöriga holmen Malepert invid Marstrand samt yttrade därvid följande:

»Enligt kontrakt den 17 december 1892 utarrenderade arméförvaltningens fortifikationsdepartement den vid norra inloppet till Marstrands hamn belägna, kronan tillhöriga holmen Malepert för en tid av femton år från den 1 oktober 1892 mot en årlig arrendeavgift av 300 kronor till handelsbolaget med firma Franz Witte & C:o samt handlandena Th. Plass och J. J. Storm, vilka dels enligt Kung!. Maj:ts befallningshavandes i Göteborgs och Bohus län utslag den 26 september samma år erhållit tillstånd att därstädes under särskilda, i utslaget närmare angivna villkor idka sillsaltning under november, december, januari och februari månader, dels ock utläst sig att till staden Marstrand erlägga

3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.

vissa avgifter. I kontraktet stadgades, bland annat, att därest fortifikationsdepartementet skulle finna skäl återtaga dispositionsrätten till holmen, arrendatorerna vore skyldiga att sex månader efter därom given tillsägelse till kronan utan ersättning återlämna holmen behörigen avröjd och planerad, samt att arrendatorerna, som tillförsäkrades rätt att å holmen uppföra en magasinsbyggnad, icke utan departementets medgivande finge där uppföra andra byggnader eller anläggningar.

Arrendekontraktet har sedermera förlängts, först till den 1 oktober 1917 och därefter till den 1 oktober 1927.

Sedan förenämnda handelsbolag numera ombildats till aktiebolag med benämning exportaktiebolaget Franz Witte & C:o, har överlåtelse av arrendekontraktet till nämnda aktiebolag ägt rum för tiden från och med den 1 april 1918.

I skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 25 Framställning februari 1918 anhöll handelsbolaget Franz Witte & C:o att från Kungl. Maj:t ay hande,s' och kronan få inköpa ifrågavarande av bolaget arrenderade holme. Fran^witte Under åberopande av en ansökningen bilagd, av t. f. stadsingenjören & C:0 att få K. Reenstierna år 1917 upprättad karta med beskrivning, anförde bolaget, k°pa h°lmen' att detsamma under arrendetiden, som börjat år 1892, genom bortsprängande av berg, utfyllningar i sjön, kajbyggnader, uppförande av bostäder och salteribyggnader m. m. nedlagt stort kapital för att få holmens område i kulturhänseende förbättrat samt lämpligt för drivande av bolagets affär, fiskeri och sillsaltning, så att holmens nuvarande utseende och ökade areal m. m. tillkommit genom bolagets åtgöranden och på dess bekostnad. Bolaget ansåge området vara värt ett pris av 2 kronor 50 öre för kvadratmeter, vilket, beräknat efter holmens ursprungliga areal eller 4,376 kvadratmeter, utgjorde tillhopa 10,940 kronor.

Enligt omförmälda karta och beskrivning utgör holmens nuvarande areal med kajbyggningar och utfyllningar 7,440 kvadratmeter, varav »utfylld mark och kajbvggnader» omfatta 3,064 kvadratmeter.

Gentemot den av bolaget gjorda framställningen förklarade chefen Yttran(,B ttV för tredje arméfördelningen sig icke hava något att erinra. arméfördei-

ningschofen.

Sedan stadsfullmäktige i Marstrand erhållit kännedom om bolagets köpeanbud, anförde fullmäktige uti skrivelse till arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 9 april 1918, att holmen, som användes för salterirörelse, läge i omedelbar närhet av Marstrands badinrättning, samt att det kunde befaras, att vid holmens övergång i enskild ägo

Framställning av stadsfullmäktige i Marstrand.

4 Värdering av holmen. Förhandlingar med bolagot och Marstrands stad.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 111.

icke tillräcklig säkerhet funnes för att nämnda eller annan uppkommande industri, vilken kunde förorsaka lukt och förorena vattnet, komme att bedrivas på ett sätt, som ej inverkade skadligt på badortsrörelsen, vilken vore ett livsvillkor för staden. På grund härav anhölle stadsfullmäktige, att staden måtte få inköpa holmen till det pris, som vid värdering åsattes densamma. Skulle emellertid den nuvarande arrendatorn hava företrädesrätt till köp, ville stadsfullmäktige uttala det önskemål, att vid försäljningen stadgades såsom villkor, att sådan rörelse ej finge bedrivas å holmen, som under den varma årstiden kunde inverka menligt på Marstrand såsom badort.

Sedan fortifikationsdepartementet inhämtat ytterligare upplysningar i ärendet, uppdrog departementet åt borgmästaren N. von Zweigbergk och fortifikationsbefälhavaren å Ålvsborgs fästning kaptenen O. E. Lind att värdera holmen samt avgiva yttrande över de föreliggande anbuden och vilkendera anbudsgivaren ansåges böra hava företräde till köp samt, om stadens köpeanbud syntes böra upptagas, huru rättsförhållandet mellan staden och bolaget lämpligen borde i sammanhang med försäljningen ordnas, ävensom, om bolagets anbud skulle antagas, huruvida särskilda villkor för tillgodoseendet av stadens intressen borde med försäljningen förenas.

De utsedda värderingsmännen sammanträdde å platsen törsta gången den 15 november 1918; och inställde sig vid sammanträdet ombud för såväl bolaget som staden. Därvid anförde staden, som vidhöll sin anhållan att få inköpa holmen, vad förut från stadens sida andragits med tillägg, att det, med hänsyn till föreslagen järnvägsanläggning till Marstrand, vore av vikt, att staden ägde holmen Malepert, till vilken, om järnvägen komme till stånd, stickspår behövde utläggas. Jämväl bolaget vidhöll sin ansökan att med äganderätt få förvärva holmen, varå bolaget nedlagt kostnader under arrendetiden till ett belopp av omkring 800,000 kronor, vilket belopp med hänsyn till penningvärdets fall nu torde motsvara omkring 600,000 kronor. För den skull vore bolagets disposition av holmen med annan rätt än äganderätt oförenlig med bolagets intresse, då ett för bolagets rörelse nödvändigt och stort kreditobjekt icke kunde erhållas annorledes än genom sådan rätt. Aven anläggaudet av en ny industri å holmen, vara bolaget vore betänkt, förutsatte, att bolaget finge äganderätt till densamma. Bolaget vore villigt ikläda sig ansvar för att av staden befarade olägenheter icke skulle uppkomma och att förbinda sig att till staden erlägga samma packningsavgift för de från holmen utgående varor, som nu erlades å Marstrands

Kungt. Maj:ts proposition Nr 111.

kaj, varjämte bolaget medgåve, att staden såsom säkerhet för fullgörandet av berörda förpliktelser erbölle inteckning i holmen.

Sedan förhandlingar därefter mellan bolaget och staden ägt rum och bolaget till staden överlämnat en skriftlig förbindelse, som av stadsfullmäktige vid sammanträde den 6 december 1918 godkänts, hava stadsfullmäktige i skrivelse till fortitikationsdepartementet den 10 i sistnämnda månad med underrättelse härom återkallat sin förut ingivna ansökan att få inköpa holmen Malepert samt tillstyrkt bolagets köpeansökan, dock med förbehåll, att vid försäljningen fästes de villkor, som innefattades i den av bolaget utfärdade förbindelsen.

Bolagets omförmälda förbindelse, som avgivits under förbehåll, att staden återkallade sin egen och tillstyrkte bolagets ansökan om köp av holmen, innehöll,

att verksamheten å Malepert skulle liksom hittills skötas på sådant sätt, att ej något men för stadens badortsrörelse i form av lukt eller vattnets förorenande uppkomme;

att bolaget skulle till staden erlägga samma kaj- och hamnumgälder, som nu erlades‘å Marstrands kaj, eller 9 öre tillsammans för varje låda eller tunna sill eller annan fisk, som från Malepert skeppades eller avsändes till in- eller utrikes ort, dock minst 1,000 kronor årligen; vilken avgift skulle, om annat förpackningssätt framdeles komme till användning, beräknas för varje 100 kilogram;

att staden skulle, sedan bolaget blivit ägare till holmen, medgivas rätt till inteckning till säkerhet för sistnämnda utfästelse; samt

att bolaget skulle biträda och understödja en eventuell anhållan från staden om holmens läggande under stadsplan, så att hamnstadga, byggnadsstadga, hälsovårdsstadga m. in. där måtte lända till efterlevnad på samma sätt som inom Marstrands stad i övrigt.

Värderingsmännen, som erhållit del av stadsfullmäktiges protokoll i ärendet, sammanträdde åter den 19 december 1918 och beslöto därvid samstämmigt föreslå, att Kungl. Maj:t och kronan måtte försälja holmen Malepert om 7,440 kvadratmeter till exportaktiebolaget Franz Witte & C:o mot ett pris, som med hänsyn såväl till holmens fördelaktiga läge ur industriell och affärssynpunkt som ock till nuvarande arrendator^ långvariga innehav av densamma, samt därpå nedlagda stora kostnader för utfyllningar m. in. syntes böra bestämmas till 2 kronor 75 öre för kvadratmeter eller tillsammans 20,460 kronor; samt att vid försäljningen måtte, för tillgodoseendet av staden Marstrands intressen, fästas de villkor, som mellan staden och bolaget övereuskommits.

6 Yttrande av arméförvaltningens fortifikationsdepartoment.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.

Bolaget har förklarat sig villigt erlägga den av värderingsmännen föreslagna köpeskillingen.

Med överlämnande av handlingarna i ärendet har arméförvaltningens fortitikationsdepartement uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 februari 1919 anfört följande:

Fortifikationsdepartementet funne för sin del ifrågavarande holme icke vidare vara behövlig för något statens försvarsändamål, varför departementet tillstyrkte, att densamma måtte försäljas. Sedan Marstrands stad, för vilken enligt departementets mening dispositionen av holmen hade betydelse, numera frånträtt sin anhållan att för egen del förvärva holmen samt genom överenskommelse med bolaget tillgodosett stadens intressen, ansåge departementet, att bolaget, som under mer än 25 år innehaft holmen och därå nedlagt stora kostnader för drivande av eu även för landet gagnande industri, borde hava företrädesrätt till förvärvande av äganderätt, helst som holmen genom bolagets åtgöranden erhållit en avsevärd utvidgning, å vilken annan köpare mot bolagets önskan ej syntes kunna hävda något anspråk, men för vilken kronan genom försäljning till bolaget erhölle betalning efter gängse tomtpris enligt värderingsmännens av bolaget godkända förslag.

Det av värderingsmännen åsätta priset, beräknat efter 2 kronor 75 öre kvadratmetern för holmens hela nuvarande areal 7,440 kvadratmeter, eller tillhopa 20,460 kronor, ansåge fortifikationsdepartementet, som inhämtat upplysningar om gällande tomtpris i Marstrand, vara väl antagligt. Om endast holmens ursprungliga ytinnehåll, 4,376 kvadratmeter, beräknades, innefattade köpeskillingen ett pris för kvadratmeter av ej mindre än 4 kronor 67.5 öre. I köpehandling mellan kronan och bolaget syntes någon arealuppgift ej behöva utsättas, utan kunde den kronan tillhöriga holmen försäljas i befintligt skick för den uppgivna köpesumman.

Vidkommande de villkor, som mellan staden och bolaget överenskommits, hölle fortifikationsdepartementet före, att de lämpligen borde i köpeavtalet införas. Väl kunde invändas, att någon tredje mans förmenta rätt ej behövde emellan de båda kontrahenterna avhandlas; men i förevarande fall syntes kronan, då det kunde utan olägenhet ske, böra tillförsäkra staden uppfyllandet av dess önskemål, desto hellre som kronan i sin egenskap av tomtägare i Marstrand och ägare till en avsevärd del av Marstrandsön kunde även omedelbart därav hava nytta.

Därest försäljning komme till stånd, borde köpeskillingen, efter avdrag av värderings- och försäljningskostnader, tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

7 Kungl. Maj:ts proposition Nr 111.

På grund av vad sålunda anförts, hemställde fortifikationsdepartementet, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att holmen Malepert finge i befintligt skick försäljas till exportaktiebolaget Franz Witte & C:o i Göteborg för en köpeskilling av 20,460 kronor och mot villkor i övrigt, att verksamheten å holmen fortfarande bedreves på sådant sätt, att ej något men för staden Marstrands badortsrörelse genom lukt eller vattnets förorenande uppkomme; att köparen genom medgivande till inteckning tillförsäkrade staden betryggad rätt att för all framtid utbekomma samma kaj- och hamnumgälder, som nu erlades å Marstrands kaj, eller 9 öre tillsammans för varje låda eller tunna sill eller annan fisk eller, därest annat förpackningssätt framdeles skulle komma till användning, samma belopp för varje 100 kilogram, som från Malepert skeppades eller avsändes till in- eller utrikes ort, dock i varje fall minst 1,000 kronor årligen; samt att, därest staden skulle anhålla om holmens läggande under stadsplan, köparen skulle biträda och understödja sådan anhållan;

ävensom att köpeskillingen för holmen finge, efter avdrag av värderings- och försäljningskostnader, tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Då, enligt vad fortifikationsdepartementets yttrande i ärendet giver Depaitement*vid handen, ifrågavarande holme icke lärer vara behövlig för för- chefensvarsändamål, torde ett bibehållande av densamma i kronans ägo icke vidare vara av förhållandena påkallat. För bolaget, som innehar nyttjanderätt till holmen, är det givetvis ur flera synpunkter av stor betydelse att kunna förvärva äganderätt till densamma. Vid sådant förhållande och då jag icke har något att erinra emot den utav värderingsmännen föreslagna köpeskillingen, 20,460 kronor, som bolaget förklarat sig villigt erlägga, finner jag mig böra tillstyrka, att ifrågavarande försäljning kommer till stånd.

Vad angår staden Marstrands intressen i förevarande hänseende, torde dessa bliva tillgodosedda genom iakttagande av de mellan bolaget och staden överenskomna villkoren, vilka i enlighet med fortifikationsdepartementets hemställan synas böra intagas i köpeavtalet.

I överensstämmelse med vad tidigare i liknande fall ägt rum, torde köpeskillingen böra, efter avdrag av värderings- och andra av försäljningen föranledda kostnader, tillgodoföras lantförsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får jag hemställa, det täcktes Eders Kung]. Maj:t föreslå riksdagen medgiva,

8 Kung!. Maj:ts proposition Nr 111.

att den vid norra inloppet till Marstrands hamn belägna, kronan tillhöriga holmen Malepert må i befintligt skick på förut omförmälda villkor försäljas till exportaktiebolaget Franz Witte & C:o i Göteborg för en köpeskilling av 20,460 kronor,* samt

att den inflytande köpeskillingen må, efter avdrag av värderingsoch andra av försäljningen föranledda kostnader, tillgodoföras lanttörsvarets fond för byggnader och andra försvarsändamål.»

Till denna, av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan täcktes Hans Magt Konungen lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: C. E. Odhner.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1919.