angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att för beredande av lokaler åt rikets allmänna kartverk inköpa fastigheten nr 3 i kvarteret Eken med adressnummer 4 vid Engelbrektsgutan i Stock¬ holm m. m

Kungl. Maj:ts proposition Nr 213.

1 Nr 213.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att för beredande av lokaler åt rikets allmänna kartverk inköpa fastigheten nr 3 i kvarteret Eken med adressnummer 4 vid Engelbrektsgutan i Stockholm m. m; given Stockholms slott den 21 februari 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen, att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, för beredande av lokaler åt rikets allmänna kartverk, inköpa fastigheten nr 3 i kvarteret Eken med adressnummer 4 vid Engelbrektsgatan här i staden för en köpeskilling av högst 650,000 kronor,

dels ock å tilläggsstat för år 1919 anvisa ej mindre för täckande av köpeskillingen för nämnda

fastighet ett förslagsanslag, högst, å ................................. kronor 650,000,

än även för vidtagande av nödiga ändrings- och reparationsarbeten å samma fastighet ett reservationsanslag av ................................................................................ » 100,000.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 185 höft. (Nr 213.)

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 213.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 21 februari 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN, Statsråden: Petersson,

Schotte,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Rydén,

Thorsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet:

Enligt den för rikets allmänna kartverk gällande instruktion utföres det kartverket åliggande arbetet på tre särskilda avdelningar, nämligen den geodetiska avdelningen, den topografiska avdelningen samt avdelningen för ekonomiska arbeten och stomkartearbeten.

Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1907 har kartverkets ekonomiska avdelning tidigare disponerat vissa lokaler en trappa upp samt hela våningen två trappor upp i generallantmäterikontorets hus vid Lantmäteribacken. Kartverkets övriga lokaler hava varit inrymda i generalstabens hus å Riddarholmen.

3 Kungl. Maj;ts proposition Nr 213.

Till följd av ökat utrymmesbehov för såväl lantmäteristyrelsen som generalstaben har emellertid kartverket sedermera nödgats utrymma samtliga sina lokaler i lantmäterikontorets hus samt större delen av lokalerna i generalstabens byggnad.

Jag vill här lämna en redogörelse för, huru kartverkets lokalfråga för närvarande är ordnad.

Vad först angår kartverkets geodetiska avdelning hyrdes för densamma enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 april 1910 våningarna två och tre trappor upp om tillhopa 10 rum och 2 tamburer i huset nr 5 vid Storkyrkobrinken mot en årlig hyressumma av 4,000 kronor.

Hyresavtalet rörande denna lägenhet är gällande till den 1 oktober 1921.

Beträffande kartverkets ekonomiska avdelning hyrdes för densamma enligt Kungl. Mapts beslut den 3 maj 1912 en lägenhet om 17 rum jämte arkiv och kök i huset nr 11 vid Brunkebergstorg mot eu årlig hyressumma av 8,500 kronor, fri värme inbegripen. Hyresavtalet rörande lägenheten gäller till den 1 oktober 1921. Sedermera förhyrdes jämlikt beslut den 28 september 1917 för nämnda avdelning ytterligare en lägenhet om 4 rum, tambur m. m. i huset nr 13 vid Brunkebergstorg mot en årlig hyressumma av 2,350 kronor. Hyresavtalet angående sistnämnda lägenhet utgår den 1 oktober 1919.

Vad slutligen angår kartverket i övrigt har Kungl. Maj:t enligt beslut den 1 september 1916 föreskrivit, att till lokaler åt generalstabens topografiska avdelning, utom den militärgeografiska detaljen, samt rikets allmänna kartverks topografiska avdelning skulle upplåtas skogshögskolans gamla byggnad vid Strandvägen.

Kartverkets topografiska avdelnings militärgeografiska detalj samt kartverkets chef och expedition disponera fortfarande 5 rum i generalstabens hus å Riddarholmen.

1 skrivelse den 16 december 1918 till chefen för finansdepartementet har nu chefen för rikets allmänna kartverk, under erinran att kartverkets lokaler sålunda vore förlagda å fem skilda ställen i fyra olika stadsdelar, något som på det högsta försvårade ledningen av verkets arbeten och samarbetet emellan avdelningarna, vidare anfört i huvudsak följande.

Frågan om nybyggnad för hela kartverket, som sedan flera*år tillbaka stått på dagordningen, torde väl under nu rådande ekonomiska förhållanden knappast komma att lösas inom den tid, som ännu återstode innan de nuvarande hyresavtalen för den geodetiska och ekono-

Chefen för rikets allmänna kartverk.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 213.

miska avdelningen måste antingen förnyas eller andra lokaler för dem sökas. Den tid, den topografiska avdelningen finge förfoga över f. d. skogsinstitutet, torde törhända icke räcka längre än nämnda hyresavtal.

Då därför i dagarna meddelande lämnats, att fastigheten nr 3 i kvarteret Eken med adressnummer 4 vid Engelbrektsgatan nu vore till salu, och då densammas inredning synnerligen väl lämpade sig för kartverket, ansåge sig ämbetsverkets chef böra påvisa det fördelaktiga tillfälle, som nu erbjöde sig att lösa kartverkets byggnadsväg^.

Såsom av skrivelsen bilagd planritning över våningarna 2, 3 och 4 trappor upp framginge, vore samtliga rum belägna omkring en ljusgård i byggnadens mitt, något som för ett ämbetsverk av kartverkets natur vore lika förmånligt som den omständigheten, att huset både ett fritt läge med talrika fönster åt alla håll, sålunda med utmärkta dagerförliållanden.

Rummens antal vore omkring 100 och utrymmet sålunda tillräckligt ej blott för den nuvarande personalstyrkan utan även för den händelse, eu utökning av densamma skulle' komma att äga rum.

Egendomen, som nu salnbjödes för 650,000 kronor, vore taxeringsvärderad till 640,000 kronor, brandförsäkrad för 460,000 kronor samt intecknad för 425,000 kronor.

Den hyra, som 1916 begärdes för våningarna 1, 2 och 3 trappor upp, vore 39,400 kronor, d. v. s. nästan lika med 6 procents ränta å det nu begärda priset för fastigheten i dess helhet.

Med anledning härav hemställdes, att åt byggnadsstyrelsen måtte uppdragas att träda i underhandling med ägaren av den ifrågavarande fastigheten i och för ett eventuellt inköp för statens räkning av densamma.

Därjämte har chefen för kartverket överlämnat följande promemoria i ämnet:

»Genom anordnandet av en brandsäker lamell genom huset från bottenvåningen t. o. m. våningen 4 tr. upp skulle varje våning få sitt brandsäkra arkiv, något som helt naturligt skulle erbjuda stora fördelar.

Drager emellertid en sådan anordning allt för stora kostnader kan arkivfrågan tillfredsställande ordnas på följande enklare sätt:

Brandsäkra arkivrum inredas å nedra botten, förslagsvis i »geodetiska avdelningens instrumentrum». Här skulle förvaras förutom geodetiska avdelningens instrument och arkivhandlingar jämväl ekonomiska och topografiska avdelningarnas värdefullare handlingar m. m. Arkivrummet inredes med skåp o. d., och varje avdelning tilldelas vissa av dessa.

För att emellertid undvika allt för stark trafik under arbetstiden mellan detta arkivrum och de olika avdelningarna bör inom varje avdelning finnas jämväl ett

5 Kungl. Maj ts proposition Nr 213.

rum för förvar av sådana arkivhandlingar, som erfordras i det dagliga arbetet. I dessa rum, som icke behöva vara brandsäkra, inställas avdelningarnas kassaskåp.

Att installera generalstabens koppartryckeri i lokalerna å n. b. går väl för sig. Härför finnes utrymme; och då samtliga pressar äro handpressar uppstår vid tryckning ingen som helst skakning i huset. Att dit förlägga jämväl lantmäteriets tryckeri skulle kräva fälttryckeriernas installerande annorstädes än å nedra botten, något som näppeligen låter sig göra med hänsyn till dessa tryckeriers tunga materiel och desammas användande.

För lantmäteriet torde — i händelse kartverkert kommer till Engelbrektsgatan 4 — lämplig lokal erbjuda sig i generalstabens koppartryckeris nuvarande lokal i f. d. skogsinstitutet. Chefen för kungl. lantmäteristyrelsen har tidigare till mig framställt förfrågan om ej inom f. d. skogsinstitutets lokaler plats kunde beredas för ifrågavarande tryckeri, något som icke varit fallet, då kartverket disponerat allt utrymme inom sin nuvarande lokal.

Idealet vore ju en speciellt för sitt ändamål uppförd byggnad belägen i närheten av lantmäteriet och ej allt för långt från generalstaben och dess litografiska anstalt. Utsikterna för realiserandet under de närmaste åren av denna plan synas synnerligen små.

Engelbrektsgatan 4 med sitt åt alla håll fria läge lämpar sig synnerligen väl för kartverket, som däri i sin helhet kan inrymmas, jämväl med den planerade utökningen av dess geodetiska avdelning. Kartverkets lokalfråga bleve löst på ett gott sätt, och löst nu.

Huset ligger väl till: avståndet till generalstabens litografiska anstalt blir reducerat till hälften av vad det nu är räknat från topografiska avdelningens nuvarande lokal; och i det närbelägna tekniska högskolans observatorium har geodetiska avdelningen måhända tillfälle göra en del av de observationer, som krävas

— till dess avdelningens eget observatorium, till vilket riksdagen redan beviljat medel, blivit uppfört, och för vilket lämplig plats torde finnas just i närheten av nämnda högskola.

Skulle framdeles en för kartverket avsedd nybyggnad komma att uppföras, skulle Engelbrektsgatan 4 alltid lämpa sig synnerligt väl till lokal för andra ämbetsverk.

Kartverkets geodetiska avdelning bär länge varit trångbodd. De uppgifter utöver det vanliga arbetet, som under sista tiden blivit lagda på denna avdelning

— omfattande positionskartearbeten, ävensom utredningsarbeten för lantmäteriet — har gjort att extra personal måst anställas. Detta medför krav på ökat lokalutrymme. Professorn vid generalstaben har ock under sistlidna december månad inkommit med framställning dels om en väsentlig utökning av geodetiska avdelningens lokaler, dels ock framhållit nödvändigheten av att bostad för vaktmästaren anskalfas invid geodetiska avdelningen i och för vinnande av ökad trygghet för de dyrbara instrument och oersättliga arkivhandlingar, som där förvaras.

Ifrågavarande framställning har blivit vilande till dess frågan om Engelbrektsgatan 4 blivit avgjord. Skulle ifrågavarande egendom ej av staten inköpas, måste jag ingå till Konungen med ifrågavarande framställning från geodetiska avdelningens chef och bleve då en ytterligare ökning av de hyror staten för närvarande betalar för rikets allmänna kartverks lokaler sannolik.»

6 Byggnads-

styrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 213.

Etter nådig remiss har byggnadsstyrelsen i utlåtande den 6 februari 1919 anfört i huvudsak följande:

»Byggnaden i fråga är uppförd år 1882 enligt ritningar av arkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien och har år 1906 varit föremål för ombyggnad under ledning av byggnadsingenjören Erik Lindqvist samt befinner sig för närvarande i det stora hela i mycket gott skick.

Styrelsen finner den ifrågavarande byggnaden vara synnerligen lämplig för det avsedda ändamålet i det att dels icke några omfattande ombyggnadsarbeten behöva vidtagas, dels ock utrymmet väl tillgodoser kvarterets behov av utvidgade lokaler.

Beträffande fastighetens läge framhåller chefen för kartverket, att detsamma är lämpligt i förhållande till tekniska högskolans observatorium, vilket jämväl skulle kunna användas för kartverkets behov.

Byggnaden ligger fritt åt alla sidor, varigenom alla rum bliva väl belysta. Genom byggnadens koncentrerade planform har det utrymme, som korridorer och trappor eljest pläga upptaga, kunnat betydligt reduceras, på samma gång som härigenom bekväma kommunikationer mellan de olika tjänsterummen åstadkommits.

För den händelse att det i framtiden skulle anses lämpligt att uppföra en gemensam byggnad för rikets allmänna kartverk och lantmäteristyrelsen, skulle nu ifrågavarande fastighet, tack vare sin ändamålsenliga planform, kunna med samma fördel användas för något annat statens ämbetsverks räkning.

Det begärda inköpspriset är 650,000 kronor. För kartverkets behov torde, utom vidtagandet av erforderliga smärre reparationer, böra anordnas brandfasta utrymmen och arkivrum, varpi mte befintliga kök och serveringsrum och dylikt behöva omändras till tjänstelokaler. Byggnaden uppvärmes för närvarande av kakelugnar. Av ekonomiska skäl synes det byggnadsstyrelsen ej lämpligt att nu föreslå införande av värmeledning. Verkställd kostnadsberäkning har givit vid handen, att nämnda byggnadsarbeten torde draga en kostnad av omkring 100,000 kronor. Inräknat denna utgift skulle fastigheten alltså kosta statsverket omkring 750,000 kronor, vilket efter 6 procents ränta motsvarar en årlig hyra av 45,000 kronor eller 23 kronor 68 öre per kvadratmeter nyttig golvyta.

En ny byggnad av denna storlek skulle för närvarande draga en kostnad av 1,780,000 kronor (efter 90 kronor per kubikmeter) vartill komme kostnaden för inköp av tomt.

Kartverket disponerar för närvarande följande lokaler: i Stora Vattugatan 2 c:a 125 kvm. nyttig golvyta för 2,350: — utan värme för år

i Gamla Skogsinst. » 600 » » » kronans hus

i Storkyrkobrinken 5 » 350 » » » för 4,000: — för år

i Brunkebergstorg 11 » 375 » » » » 8,500: — fri värme för år

i Generalstabens hus » 50 » » » kronans hus

Summa c:a 1,500 kvm. därav omkring 850 kvadratmeter förhyras för 14,850 kronor för år.

Härutöver erfordras omedelbart omkring 100 kvadratmeter.

Fastigheten Engelbrektsgatan nr 4 innehåller emellertid 1,900 kvadratmeter, varför sålunda 300 kvadratmeter finnas reserverade för framtida utrymmesbehov.

Av vad ovan anförts framgår sålunda, att fastigheten ifråga i och för sig

7 Kungl. Maj:ts proposition Nr 213.

synes väl lämpa sig för ämbetslokaler och särskilt väl för kartverkets behov, ävensom att ett inköp av densamma måste anses vara för statsverket jämväl ekonomiskt fördelaktigt. För kartverket skulle givetvis genom detta inköp öppnas möjlighet för ett snabbt tillgodoseende av verkets nuvarande synnerligen trängande behov av ökat utrymme och lokalernas sammanförande i en byggnad.

Ehuru vissa svårigheter på grund av hyresstegringslagens bestämmelser möjligen komma att möta att, omedelbart efter ett eventuellt inköp av fastigheten, taga densamma i besittning för avsett ändamål, anser sig byggnadsstyrelsen, på grund av vad ovan i ärendet anförts, likväl böra på det livligaste underdånigst förorda det föreslagna fastighetsköpet.»

Såsom ovan nämnts äro kartverkets lokaler för närvarande fördelade å fem skilda platser inom staden. Detta är i och för sig en synnerligen otillfredsställande anordning, som icke kan undgå att i betänklig grad inverka menligt på arbetets bedrivande inom ämbetsverket. Härtill kommer att tre av lokalerna äro hyrda endast för en kortare tidsperiod. Sålunda utgår hyresavtalet rörande lägenheterna vid Storkyrkobrinken och Brunkebergstorg nr 11 den 1 oktober 1921, under det lokalen vid Brunkebergstorg nr 13 endast är förhyrd till den 1 oktober 1919. (Jag vill i detta sammanhang anmärka, att med den av byggnadsstyrelsen angivna lägenheten vid Stora Vattugatan nr 2 rätteligen avses förut omförmälda lägenhet i huset nr 13 vid Brunkebergstorg.) Fara föreligger sålunda, att de avdelningar av kartverket, som äro förlagda till förhyrda lägenheter, inom närmaste tiden uppsägas till avflyttning. Eu dylik tillfällig flyttning måste inverka synnerligen störande å arbetets gilla gång inom verket, vartill kommer svårigheterna att under nu rådande förhållanden anskaffa nya lämpliga lokaler. I varje fall måste man räkna med väsentligt ökade hyresutgifter.

Av vad ovan anförts torde framgå, att en lämplig lösning av kartverkets lokalfråga är synnerligen trängande.

En sådan lösning erbjuder sig genom det av kartverket föreslagna husinköpet. 1 likhet med byggnadsstyrelsen anser jag ifrågavarande hus vid Engelbrektsgatan vara synnerligen tjänligt såsom lokal för kartverket ävensom — för den händelse i framtiden åt kartverket skulle uppföras en särskild byggnad — för annat statens ämbetsverk. Den ifrågasatta nya ämbetslokalen erbjuder gott utrymme åt kartverket, varjämte 300 kvadratmeters golvyta kunna reserveras för framtida behov. Det begärda inköpspriset är 650,000 kronor, varjämte nödiga ändrings- och reparationsarbeten beräknats draga en kostnad av 100,000 kronor. Sammanlagt måste sålunda ett belopp av 750,000 kronor begäras av riksdagen.

Departe-

mentschefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 213.

Lägenheterna i den till inköp föreslagna fastigheten äro uthyrda till den 1 oktober 1919 med undantag av tre lägenheter om vardera 4 rum, hall och kök, vilka äro uthyrda till den 1 oktober 1920.

För den händelse Kungl. Maj:t för sin del behagar bifalla inköpet av ifrågavarande fastighet, ämnar jag omedelbart vidtaga åtgärder, i syfte att lägenheterna i fastigheten snarast möjligt kunna bliva tillgängliga för avsett ändamål.

Beträffande köpevillkoren anhåller jag att få hänvisa till ett vid detta protokoll fogat förslag till kontrakt rörande inköpet av fastigheten i fråga.

I kontraktet överenskommes bland annat, att samtliga i fastigheten gällande penninginteckningar skola sist å tillträdesdagen till köparen överlämnas med undantag av de inteckningar, som äro hypotiserade för lån å tillhopa 350,000 kronor jämte ränta hos Stockholms Inteckningsgarantiaktiebolag, vilka lån avräknas å köpeskillingen till hela sitt belopp jämte upplupen ogulden ränta. Det belopp i kontanta medel, vars erläggande kräves vid tillträdet, utgör sålunda 300,000 kronor. Huru med de i fastigheten kvarstående inteckningar skall förfaras, torde höra göras beroende av sättet för medelsanskaffningen. Därest härför skulle anlitas tillfällig upplåning, finge givetvis tagas under övervägande, huruvida det bleve för statsverket fördelaktigast att inlösa inteckningarna eller låta dem tillsvidare kvarstå. Enligt min mening är det emellertid, då inköpet avser förvärv av fastighet, som icke är ämnad att användas i statens affärsverksamhet, mindre lämpligt att anlita lånemedel; utan torde köpeskillingen böra bestridas helt och hållet av andra statsinkomster. Härför erforderliga anslag synas böra utgå såsom förslagsanslag, högst, å köpeskillingens belopp. De för ändrings- och reparationsarbetena behövliga medel torde däremot få äskas såsom reservationsanslag.

Tillgångar för bestridande av de för ifrågavarande ändamål erforderliga anslag, vilka icke tagits i beräkning uti propositionen om tillläggsstat för år 1919, torde kunna å budgeten beredas.

I anslutning till vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte dels bemyndiga kammaradvokatfiskalsämbetet att, under förbehåll av riksdagens godkännande, i enlighet med bestämmelserna i omförmälda kontrakt ingå avtal om inköp för Kungl. Maj:ts och kronans räkning av fastigheten nr 3 i kvarteret Eken med adressnummer 4 vid Engelbrektsgatan här i staden, dels ock uppdraga åt byggnadsstyrelsen att bevaka kronans rätt och intresse på grund av det köpekontrakt rörande ifrågavarande fastighet, som kan varda upprättat.

»

Kungl. Maj:ts proposition Nr 213.

Därjämte hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, att

dels bemyndiga Kung]. Maj:t att, för beredande av lokaler åt rikets allmänna kartverk, inköpa omförmälda fastighet för en köpe-

skilling av högst 650,000 kronor

dels ock å tillag g sstat för år 1919 anvisa ej mindre för täckande av köpeskillingen för nämnda

fastighet ett förslagsanslag, högst, å .......................... kronor 650,000,

än även för vidtagande av nödiga ändrings- och reparationsarbeten å samma fastighet ett reservationsanslag av .................................................................................. » 100,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle till riksdagen i ämnet avlåtas proposition av den lydelse, bil. litt. . .. vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Grip.

Bihang till riksdagens protokoll 1919.

1 saml.

185 höft. (Nr 213).

10 Kungl. Maj:ts proposition Ur 213.

Bilaga.

Köpekontrakt.

§ i-

Grosshandlaren K. Bergström, här nedan kallad säljaren, överlåter och försäljer härmed till Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad köparen, den å fri och egen grund belägna fastigheten nr 3 i kvarteret Eken med adressnummer Engelbrektsgatan 4 i Stockholms stad mot en köpeskilling av sexhundrafemtiotusen (650,000) kronor och på villkor i övrigt, som här nedan angivas.

§ 2.

Köpet sker under förbehåll, att riksdagen senast den 1 juli 1919 godkänt detsamma. Därest dylikt godkännande icke lämnas, förfaller denna överenskommelse; och skall köparen såsom ersättning för säljaren härigenom tillskyndad skada utgiva ett överenskommet belopp av fem tusen (5,000) kronor.

§ 3.

Tillträdet äger rum den 1 oktober 1919.

§ 4.

Fastigheten försäljes fri från alla andra gravationer än de inteckningar, varom här nedan förmäles.

§ 5.

Fastigheten försäljes i nu befintligt skick, i följd varav säljaren, därest köpet kommer till stånd, icke svarar för brister å fastigheten,

11 Kungl. Maj:ts proposition Nr 213.

vilka efter denna dag och intill tillträdesdagen utan något säljarens förvållande må kunna uppkomma.

I händelse brandskada före köparens tillträde övergår fastigheten, skall säljaren uppbära brandskadeersättningen i avräkning på köpeskillingen.

§ 6.

Köpeskillingen skall sist å tillträdesdagen till säljaren kontant utbetalas, varvid säljaren samtidigt till köparen överlämnar köpebrev å den försålda fastigheten, designation, äganderättsbevis, säljarens fångeshandlingar, brandförsäkringsbrev, bevis att fastigheten icke häftar, för premielån, samtliga enligt gravationsbevis i fastigheten gällande penninginteckningar med undantag av dem, som äro hypotiserade för lån å tillhopa trehundrafemtiotusen (350,000) kronor jämte ränta hos Stockholms Inteckningsgarantiaktiebolag, vilka lån avräknas å köpeskillingen till hela sitt belopp jämte upplupen ogulden ränta. Köparen är skyldig friskriva säljaren från betalningsansvar för samtliga inteckningar. Andra fastigheten rörande handlingar än ovan nämnts överlämnas till köparen vid samma tillfälle.

§ 7.

Säljaren uppdrager och befullmäktigar härmed köparen att söka hyi’esnämndens medgivande antingen till uppsägning av de nuvarande hyresgästerna inom fastigheten till avflyttning vid utgången av nu gällande hyresavtal, eller ock, därest detta ej skulle medgivas, till förhöjning av nu utgående hyresbelopp ävensom att, under förutsättning av hyresnämndens medgivande, verkställa ifrågavarande uppsägning. För detta ändamål överlämnar säljaren vid anmodan till köparen samtliga hyreskontrakt avseende fastigheten. Dessa kontrakt upphöra att äga tillämpning, beträffande en lägenhet om 4 rum, hall och kök i nedre botten samt två lägenheter av enahanda beskaffenhet 1 trappa upp, den 30 september 1920 samt, ifråga om övriga lägenheter, den 30 september 1919.

§ 8.

För alla för fastigheten utgående onera och utskylder ansvarar säljaren, i den mån de belöpa på tiden intill tillträdesdagen: i vad de

12 Kungl. Maj ds proposition Nr 213.

belöpa på tiden derefter ansvarar köparen. All av fastigheten härflytande avkastning, som avser sistnämnda tid, tillfaller köparen.

§ 9.

Köparen bestrider alla utgifter för köpets lagfarande.

Av detta köpekontrakt äro två lika lydande exemplar utfärdade.

STOCKHOLM. ISAAC MARCTJS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1919.