angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar

KungI. Maj ds proposition Nr 11.

1 Nr 11

Kung!. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa kronoegendomar och upplåtande av lägenheter från sådana egendomar; given Stockholms slott den 5 december 1919.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen medgiva,

l:o

att av kronohemmanet mantal Blacksta nr 8 litt. Ga i Gåsinge socken av Södermanlands län må till Gåsinge kommun försäljas den å förste lantmätaren Ax,el U. Lodéns i statsrådsprotokollet omförmälda karta med litt. D1 betecknade ägolotten mot en köpeskilling av 19,000 kronor att erläggas med en sjättedel vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt,

att ägolotten säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes, varvid kommunen skall inträda i de rättigheter och skyldigheter, kronan ägt till den brukare, som vid samma tid avträder ägolotten;

att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i länet; att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och kommunens skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats;

att kommunen skall svara för de å ägolotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder; samt

att kommunen skall ensam vidkännas kostnaderna för lagfart å köpet och andra med köpet förenade utgifter samt för inteckning i fastigheten till säkerhet för berörda skuldförbindelse;

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 10 höft. (Nr 11.) 1

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

2:o

att lägenheterna Häradsmärket litt. B, Sjövalla litt. C och Nybygget litt. D må var för sig med i statsrådsprotokollet^ angivet område från kronoegendomen Vs mantal Kvickstorp nr 1 i Åtvids socken av Östergötlands län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

3:o

att lägenheten Grindstugan må med i statsrådsprotokollet angivet område från kronoegendomen 1 mantal Fettjestad nr 5 Profossgård i Gammalkils socken av Östergötlands län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar;

4:o

att de till kronoegendomen 1 mantal Broby nr 9 Klostergården i Lannaskede socken av Jönköpings län hörande lägenheterna Johannesberg nr 1, Slättkärr, Hultet, Holmesberg, Karlsholm, Klosterdal och Rosenlund ävensom tomtlägenheterna 2, 4—8 och 10—24 må var för sig med i statsrådsprotokollet angivet område, dock i fråga om tomterna nr 1, 2, 4, 5, 6, 8, 11, 14, 15, 17, 18 och 22 med tillägg av vägområden på sätt domänstyrelsen föreslagit, försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar med skyldighet för innehavare av sistnämnda tolv tomter att till begagnande såsom väg upplåta de i dessa tomter ingående, för sådant ändamål avsedda områdena samt med förbehåll ej mindre i fråga om lägenheterna Hultet och Slättkärr, att i försäljningen icke ingår särskild utstämplad ståndskog samt om rätt för köpare av berörda skog att för tiden till den 1 april 1921 utan ersättning till lägenheternas köpare avverka och avforsla samma skog, än även vidkommande lägenheten Johannesberg nr 1 om rätt för Alfred Johansson och hans hustru att under sin livstid få kvarbo å den av dem nu bebodda lägenheten Johannesberg nr 2 mot en årlig avgäld av 3 kronor till innehavaren av lägenheten Johannesberg nr 1;

5:o

att i statsrådsprotokollet omförmälda ett f. d. soldattorp samt tio tomtlägenheter må var för sig med i samma protokoll angivet område, dock vad angår tomtlägenheterna nr 1, 2, 3 och 4 samt 9 och 10 med tillägg av vägområden enligt domänstyrelsens förslag, från kronoegendomen V* mantal Fogdeholm nr 1 i Lommaryds socken av Jönköpings.

3 Kungl. Maj ds proposition Nr 11.

län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med förbehåll vid försäl jningen av soldattorpet att beträffande byggnaderna därå i försäljningen ingå endast kronans andel i samma byggnader och med skyldighet för innehavare av tomtlägenheterna nr 1, 2, 3, 4, 9 och 10 att till begagnande såsom väg upplåta de i dessa lägenheter ingående, för sådant ändamål avsedda områden;

6:o

att sedan kronoegeudomen 1 mantal Risinge nr 1 i Kristdala socken av Kalmar län blivit genom ägostyckning delad i sju lotter i huvudsaklig överensstämmelse med uppskattningsmännens förslag,

dels huvudgården må å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor,

dels ock övriga sex lotter må försäljas var för sig enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, under förbehåll vid försäljningen av varje av de sju lotterna om rätt för köpare av särskilt utstämplad skog att före den 1 april 1921 utan ersättning till lottens innehavare avverka och avforsla samma skog;

7:o

att tre i statsrådsprotokollet omförmälda, till kronoparken Skogsholm hörande lotter må var för sig med i samma protokoll angivet område från utmarksområdet till 1s/8 mantal Rosendal i Follingbo socken i Gottlands län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med rätt till hembud å lotten litt. a för Albin Nyberg, å lotten litt. b för Olov Andersson och å lotten litt. c för Viktor Andersson, alla i Klinte;

8:o

att ett i statsrådsprotokollet närmare angivet, till kronoparken Skogsholm hörande område om 6.101 hektar må från förra hospitalslägenheten nr 107 Nunnesiken i Västerhejde socken av Gottlands län för 4,000 kronor försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, under villkor att utfartsväg till omkring 5 meters bredd för Nunnesikens utmark på lämpligt sätt utlägges och undantages från försäljningen;

4 Kungl. Maj. ts proposition Nr 11.

9:o

att kronoegendomen »åker utom stadens norra vall» inom Ystads stadsområde må till staden Ystad försäljas mot en köpeskilling av 44,788 kronor, att erläggas med en sjättedel vid tillträdet ock en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt,

att egendomen säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes, varvid staden skall inträda i de rättigheter och skyldigheter, kronan ägt till den brukare, som vid samma tid avträder egendomen;

att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i länet; att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och stadens skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats;

att staden skall svara för de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder; samt

att staden skall ensam vidkännas kostnaderna för lagfart å köpet och andra med köpet förenade utgifter samt för inteckning i fastigheten till säkerhet för berörda skuldförbindelse;

10:o

att, sedan från kronoflygsandsfältet Springbacken inom Halmstads stads utmark av Hallands län blivit avskilt ett område om 1.4 3 hektar, innefattande ägofigurerna 25 och 26 samt avdelningen a å skogstaxatorn Falcks i ärendet åberopade karta,

dels detta område överlåtes till lotsstyrelsen mot en ersättning till domänfonden av 4,850 kronor samt med skyldighet för lotsstyrelsen att respektera det med kustroddaren L. A. Starck rörande ägofiguren 25 gällande arrendekontrakt av den 12 mars 1914;

dels och återstående delen av kronoflygsandsfältet, omfattande en areal av 23.19 hektar, försäljes till Halmstads stad mot en köpeskillingav 24,200 kronor, att vid tiilträdet kontant inbetalas till länsstyrelsen i Hallands län, samt under villkor i övrigt att köparen ensam vidkännes de med avskiljande av lotsverkets område och lagfart å stadens fång förenade kostnader samt att köparen vid påfordran uppför betryggande stängsel mot nämnda område och för framtiden i gott stånd underhåller samma stängsel;

ll.o

att ett i statsrådsprotokollet angivet område om 11.7 8 7 hektar må från kronoegendomen 7/s mantal Västra Ryr nr 1 i Romelanda socken

5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

av Göteborgs och Bohus län försäljas till Göteborgs murbruks- och betongaktiebolug mot eu köpeskilling av 85,575 kronor att vid tillträdet kontant betalas till länsstyrelsen i länet samt under villkor i övrigt,

att området får tillträdas å tid, varom köparen må överenskomma med egendomens arrendator, dock att, därest tillträde ej sker senast den 14 mars 1922, frågan om nu förevarande försäljning skall hava förfallit;

att områdets innehavare skall vara skyldig att, om så påfordras, i gränsen mellan området och kronoegendomen uppsätta och underhålla lämpligt stängsel;

att för krön oegendomens behov i all framtid grus må avgiftsfritt hämtas å området såväl för byggnadsändamål som för underhåll av allmänna och enskilda vägar;

att kronoegendomens arrendator må avgiftsfritt tillgodogöra sig redan utstämplat gallringsvirke, motsvarande ett års behov;

att innehavarna av torplägenheten Ålvängstorpet Magnus Larsson och Emma Sandberg må mot en årlig avgäld av 12 kronor kvarsitta å lägenheten, så länge någondera av dem lever; samt

att köparen ensam bestrider de med områdets avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader;

12:o

att, sedan lägenheten Näbben under kronoparken Öresten i Ålvsborgs län blivit i överensstämmelse med domänintendentens förslag delad i två lotter, en skogslägenhet och en bostadslägenhet,

den förra försäljes till G. Seaton mot en köpeskilling av 700 kronor att kontant erläggas till länsstyrelsen i länet vid köpets avslutande samt med skyldighet för köparen att ensam vidkännas kostnaderna för lägenhetens avskiljande och för lagfart å fånget; samt

den senare försäljes enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar med skyldighet för lägenhetens innehavare att upplåta fri utfartsväg över densamma för innehavare av skogslägenheten;

13:o

dels att två i statsrådsprotokollet omförmälda, till förra länsmansbostället 1 mantal Kullarbo nr 3 i Öster Våla socken av Västmanlands län hörande ägoskiften, benämnda Kullarbo fäboäng, må såsom eu lott försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;

6 Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.

dels ock att en till samma kronoegendom hörande, i samma protokoll omförmäld andel i samfälligheten Snormossen må tilläggas försäljningslotten litt. A och jämte densamma försäljas på sätt om nämnda lott blivit av riksdagen år 1917 bestämt; samt

14:o

att lotten litt. Ab av kronoegendomen 1 mantal Långby nr 1 i Badelunda socken av Västmanlands län må försäljas till Badelunda kommun mot en köpeskilling av 19,542 kronor att erläggas ined en sjättedel vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt,

att ägolotten säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes, varvid kommunen skall så vitt denna lott angår inträda i de rättigheter och skyldigheter, kronan ägt till den brukare, som vid samma tid avträder ägolotten;

att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i länet;

att köpebrev skall utfärdas, så snart första sj .ätted elen av köpeskillingen erlagts och kommunens skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats;

att kommunen skall svara för de å ägolotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder; samt

att kommunen skall ensam vidkännas kostnaderna för lagfart å köpet och andra med köpet förenade utgifter samt för inteckning i fastigheten till säkerhet för berörda skuldförbindelse.

De till dessa ärenden hörande handlingar och kartor skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

Alfred Petersson.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.

7 Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 5 december 1919.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER, Statsråden: Petersson,

Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Undén,

Thorsson.

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Petersson anhöll att få underställa Kungl. Maj:ts prövning åtskilliga ärenden angående försäljning av kronoegendomar eller upplåtande av lägenheter från dylika egendomar, vilka ärenden syntes böra föranleda framställning till riksdagen, samt anförde härom följande:

l:o

Kronoegendomen 3/å mantal Blacksta nr 5 med 1/ii mantal Dag- [1.] lösan nr 2 i Gåsinge socken av Södermanlands län är utarrenderad till Blacksta nr den 14 mars 1920 mot ett årligt arrende av 560 kronor och tillhör \and77an. följaktligen antalet av de mindre kronoegendomar, om vilkas disposition i viss angiven ordning Kungl. Maj:t äger besluta utan riksdagens hörande.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Egendomen är belägen 2 mil från Mariefred och 11 kilometer från Björnlunda station. Den innehåller en areal av 81.44 9 hektar, därav 26.6 0 6 hektar inrösningsjord, 54.511 hektar avrösningsjord och 0.3 3 2 hektar impediment.

Sedan fråga väckts om disponerande av delar av egendomen på annat sätt än riksdagens allmänna medgivande innefattar, föreslog Kungl. Maj:t uti proposition nr 443 den 7 maj 1918 riksdagen medgiva, dels att de å en av förste lantmätaren Axel U. Lodén år 1896 över egendomen upprättad karta med litt. C och D2 betecknade lotterna av egendomen hage under vissa villkor försäljas till Gåsinge och Dillnäs kommuner och dels att den å samma karta med litt. B betecknade lotten finge under vissa vilkor försäljas till Blacksta mejeriförening.

Enligt skrivelse den 12 juni 1918, nr 383, biföll riksdagen ifrågavarande proposition.

Vid föredragning den 5 juli 1918 av denna riksdagens skrivelse förordnade Kungl. Maj:t därjämte, att en å ovanberörda karta med litt. A betecknad lägenhet skulle upplåtas i enlighet med gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar samt att en å samma karta med litt. D1 betecknad ägolott skulle å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor. Lotten litt. D1 har en areal av 33.021 hektar samt har saluvärderats till 19,000 kronor, därav 3,530 kronor 67 öre för växande skog.

Efter det kammarkollegium förordnat, att förberörda två hemman skulle i jordeboken sammanföras och förty däri upptagas såsom ett kronohemman under allmän disposition med benämningen Blacksta nr 8 om 1 Va oförmedlat och 17/22 nuvarande mantal, har egendomen varit föremål för ägostyckning. De med litt. A, B och D1 betecknade lotterna av egendomen hava därvid under litt. Ga åsatts ,8/22 mantal om 33.6 2 3 hektar. Till sistnämnda lott bar lagts egendomens hela andel av Blacksta bys samfällda vatten och fiske i sjöarna Avla- eller Lillsjön och Nyckelsjön. Mot förrättningen har domänstyrelsen efter verkställd granskning ej haft något att erinra.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen i Södermanlands län till domänstyrelsen överlämnad ansökning hava Gåsinge kommunalfullmäktige enligt beslut vid sammanträden den 25 juli och 3 augusti 1919 på anförda skäl anhållit att få inköpa »den del av kronoegendomen, som Kungl. Maj:t kunde vilja försälja», varmed avsetts lotten litt. D1. Enligt protokollet för den 3 augusti 1919 är. avsikten med köpet att stycka

9 Kunyl. Maj:ts proposition Nr 11.

ägolotten till tomter m. in. och har därvid av kommunalfullmäktige uttalats önskvärdheten av att få förvärva densamma för det åsätta saluvärdet och mot gällande betalningsvillkor.

Jägmästaren i Grips holma revir och länsstyrelsen hava ej haft något att erinra mot bifall till ansökningen.

Domänstyrelsen har framhållit, att den del av kronoegendomen, kommunen önskade förvärva, utgjordes av den å kartan med litt. D1 betecknade lotten, samt att styrelsen ej hade något att erinra mot att kommunen finge förvärva denna ägolott mot det uppskattade saluvärdet, 19,000 kronor, att erläggas under loppet av sex år. I fråga om övriga till egendomen hörande lotter hade styrelsen gått i författning om desammas försäljning i enlighet med lämnade föreskrifter.

Då Gåsinge kommun synes böra beredas tillfälle att utan tävlan på auktion få förvärva ifrågavarande ägolott litt. D1 för det åsätta saluvärdet, lärer Kungl. Maj:t finna beslutet den 5 lull 1918 icke böra ntsröra hinder härför.

Jag hemställer nu, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av kronohemmanet ,s/22 mantal Blacksta nr 8 litt. Ga i Gåsinge socken av Södermanlands län må till Gåsinge kommun försäljas den å förste lantmätaren Axel U. Lodens förenämnda karta med litt. Dl betecknade ägolotten mot en köpeskilling av 19,000 kronor att - erläggas med en sjättedel vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt,

att ägolotten säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes, varvid kommunen skall inträda i de rättigheter och skyldigheter, kronan ägt till den brukare, som vid samma tid avträder ägolotten;

att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i länet;

att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskilligen erlagts och kommunens skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats;

att kommunen skall svara för de å ägolotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder; samt

att kommunen skall ensam vidkännas kostna- Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 10 käft. (Nr 11.) 2

Departementichefen.

[2.]

Kvickstorp nr 1 i Östergötlands län.

Departements-

chefen.

Kungl. Maj. ts proposition Nr 11.

derna för lagfart å köpet och andra med köpet förenade utgifter samt för inteckning i fastigheten till säkerhet för berörda skuldförbindelse.

2:o.

Kronoegendomen Va mantal Kvickstorp nr 1 i Åtvids socken av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1921 mot ett årligt arrende av 635 kronor.

Egendomen, som är belägen 5 kilometer från Åtvidabergs järnvägsstation, har en areal av 123.127 hektar, därav 18.660 hektar tomt och åker, 4.821 hektar äng, 98.435 hektar skogs- och betesmark samt 1.211 hektar impediment. Från egendomen hava förut jämlikt brev den 11 maj 1900 avsöndrats lägenheterna Eriksberg och Stensveden.

Uppskattningsmännen hava under hänvisning till en av extra lantmätaren John Grenholm år 1917 kopierad och kompletterad karta över egendomen föreslagit, att följande lägenheter med nedan nämnda arealer och saluvärden mätte frånsäljas egendomen, nämligen

Lägenheten Häradsmärket är bebyggd med kronan tillhöriga hus, lägenheten Sjövalla är obebyggd och lägenheten Nybygget är bebyggd med nuvarande innehavaren träarbetaren Oskar Karlsson tillhöriga hus.

Någon framställning om förvärv av eget hem å egendomen har för övrigt ej gjorts och uppskattningsmännen hava ej heller funnit någon annan del av egendomen därtill lämplig.

Länsstyrelsen i länet och överjägmästaren i östra distriktet hava ej haft något att erinra i anledning av det uppgjorda förslaget, och jämväl domänstyrelsen har biträtt samma förslag.

Åven jag biträder förslaget och hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

11 Kungl. Majds 'proposition Nr 11.

att lägenheterna Häradsmärket litt. B, Sjövalla litt. C och Nybygget litt. D må var för sig med ovan angivet område från kronoegendomen V2 mantal Kvickstorp nr 1 i Åtvids socken av Östergötlands län försäljas eldigt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

3:o.

Kronoegendemen 1 mantal Fettjestad nr 5 Profossgård i Gammalkils socken av Östergötlands län är utarrenderad till den 14 mars 1921 mot ett årligt arrende av 700 kronor. Egendomen, som är belägen 12 kilometer från Bankeryds järnvägsstation och 24 kilometer från Linköping, innehåller en areal av 48.7 51 hektar, varav 32.616 hektar tomt och åker, 1.26 1 hektar äng, 13.508 hektar skogs- och betesmark samt 1.3 6 6 hektar impediment.

Uppskattningsmännen hava för beredande av eget hem föreslagit till avsöndring lägenheten Grindstugan med det å en av extra lantmätaren John Grenholm år 1917 över egendomen upprättad karta med röda gränslinjer mot egendomens övriga jord angivna område, omfattande ägofigurerna nr 14 och del av nr 13 och 15 med en areal av tillhopa 0.383 hektar, därav 0.120 hektar tomt och åker, 0.098 hektar äng och 0.165 hektar avrösningsjord. Lägenheten är bebyggd med stuga och ladugård, som ägas av förre arrendatorn Fredrik Jonsson. Lägenheten har saluvärderats till 675 kronor, därav 100 kronor för växande skog.

Någon annan del av egendomen har icke av uppskattningsmännen ansetts lämplig för beredande av eget hem.

Länsstyrelsen i länet, överjägmästaren i östra distriktet samt domänstyrelsen hava icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

Jag biträder samma förslag och hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lägenheten Grindstugan må med ovan angivet område från kronoegendomen 1 mantal Fettjestad nr 5 Profossgård i Gammalkils socken av Östergötlands län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar.

[3-]

Fettjestad nr 5 Profossgård i Östergötlands län.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

[4-]

Broby nr 9 Klotter gården i Jönköpings län.

4:o.

Kronoegendomen 1 mantal Broby nr 9 Klostergården i Lannaskede socken av Jönköpings län är utarrenderad till den 14 mars 1920 mot ett årligt arrende av 700 kronor.

Egendomen, som är belägen 1 kilometer från Landsbro järnvägsstation å Vetlanda—Sävsjö järnväg, har en areal av 42,5 2 2 hektar åker och tomter, 6.966 hektar äng, 184.729 hektar betesmark samt 4.074 hektar impediment eller tillhopa 238.2 91 hektar, fördelade å hemskiftet och det fem kilometer därifrån belägna utskiftet. I ärendet hava åberopats en av distriktslantmätaren Edw. Ekberg år 1917 kompletterad karta över egendomen ävensom en av samme lantmätare år 1918 uppgjord karta över föreslagen tomtindelning av viss del av egendomen.

Under år 1917 har å egendomen hållits arrendeuppskattning. Uppskattningsmännen hava föreslagit, att följande lägenheter måtte med nedan angivna arealer från egendomen upplåtas, nämligen

bebyggda:

Johannesberg nr 1 om 14.03 7 hektar, saluvärde 5,220 kronor, därav för växande skog 2,850 kronor; Holmesberg om 0.214 hektar, saluvärde 963 kronor; Karlsholm om 0.26 0 hektar, saluvärde 1,170 kronor; Klosterdal om 0.36 82 hektar, saluvärde 1,472 kronor; samt

Å 1918 års karta finnas även lägenheterna Karlsholm, Klosterdal, Rosenlund och Holmesberg upptagna under nr 1, 3, 9 och 25.

13 Kungl. Maj ds proposition Nr 11.

Till gemensamt behov för kronoegendomen och de å 1918 års karta upptagna tomtområdena hava avsatts å kartan med litt. a, b och c angivna vägar.

De bebyggda lägenheterna borde enligt uppskattningsmännens förslag hembjudas lägenheternas nuvarande innehavare, vilka vore ägare till å lägerdieterna uppförda hus. Vid försäljningen av lägenheten Johannesberg nr 1 borde förbehåll göras om rätt för Alfred Johansson och hans hustru att under sin livstid få kvarbo å den av dem nu bebodda, inom lägenhetens område belägna lägenheten Johannesberg nr 2 mot en årlig avgäld till en blivande köpare av 3 kronor.

Uppskattningsmännen hava ansett sig icke kunna biträda en av innehavaren av lägenheten Klosterdal gjord framställning att få förvärva ett större område till eget hem än som ovan föreslagits, och ej heller kunna förorda till bifall en av innehavarna av torpet Hnltet å egendomens utskifte gjord hemställan att få inköpa torpet, enär vad vidkomme sistnämnda hemställan i sådant fall hela utskiftet- med skogsmark och mossjord borde försäljas.

Länsstyrelsen i länet har icke haft något att erinra i anledning av vad uppskattningsmännen föreslagit.

Överjägmästaren i Smålands distrikt har i fråga om saluvärdet å ståndskogen vid Johannesberg nr 1 ansett, att den bättre skogen borde åsättas ett å-pris av 14 kronor per kubikmeter mot av jägmästaren föreslagna 10 kronor, då skogen, ehuru icke fullt mogen, vore av god kvalitet och belägen endast 1 kilometer från Lannaskede brunns järnvägsstation, där ett mindre sågverk funnes. Härigenom skulle skogsvärdet komma att ökas med 700 kronor till 3,550 kronor och lägenhetens saluvärde från 5,220 kronor till 5,920 kronor. Med erinran om den av brukarna av torpet Hultet gjorda anhållan att genom köp få förvärva torpet har överjägmästaren vidare anfört, att enligt hans mening hela egendomens utskifte borde uppdelas i tre salulotter, Johannesberg nr 1, Slättkärr och Hultet, i huvudsaklig överensstämmelse med vad av honom därvid å kartan angivits, varjämte före en eventuell upplåtelse en del ståndskog å de föreslagna områdena till lägenheterna Hultet och Slättkärr borde för kronans räkning försäljas. Lägenheten Slättkärr vore visserligen icke nu bebyggd, men den hade en del odlad jord och möjlighet att genom ytterligare odling bliva en som eget hem väl lämpad lägenhet, nära belägen intill järnvägsstation som den vore. Försäljningen av utskiftet i dess helhet komme enligt överjägmästarens förmenande icke att hava någon som helst betydelse för brukningen av huvudgården, då varken betet eller skogsavkastningen krävdes för den

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

senare, så framt dess vedbehov kunde anses tillgodosett med 20 kubikmeter årligen och underhåll av hus och hägnader kunde utföras med 10 kubikmeter, vilka virkesmängder kunde årligen uthålligt påräknas från hemskiftet. Utskiftet vore till stor del besvärat av vattenflöde, så att det icke utan dryga dikningsarbeten kunde lämna något avsevärdare kvantum överskottsvirke.

Domänstyrelsen har föranstaltat om saluvärdering av förberörda lägenheterna Hultet och Slättkärr ävensom anmodat vederbörande jägmästare att å ifrågavarande delar utstämpla den skoif, som ej kunde anses erforderlig för lägenheterna såsom jordbrukslägenheter, samt att i stadgad ordning ombesörja försäljning av sålunda utstämplad skog. Enligt instrumentet över den sålunda anbefallda saluvärderingen hava sistnämnda bägge lägenheter, som å 1917 års karta åtskilts med en heldragen röd linje I—II, med nedan angivna arealer åsatts följande saluvärden, nämligen Hultet om 46.7 74 hektar 18,100 kronor, därav 9,736 kronor för kvarvarande skog, och Slättkärr om 19.138 hektar 6,100 kronor, därav 4,004 kronor 20 öre för kvarvarande skog.

Lägenheten Hultet hava uppskattningsmännen ansett böra hembjudas lägenhetens nuvarande innehavare, vilka väl brukat lägenheten under 11 år.

Länsstyrelsen i länet har icke haft något att erinra mot denna värdering.

Enligt överjägmästarens förmenande borde till följd av skogens närbelägenhet till järnväg och station den grövsta skogen representera ett saluvärde av 20 kronor per kubikmeter, varigenom de å ståndskogen av jägmästaren satta värden borde ökas för lägenheten Hultet med 2,551 kronor 50 öre till 12,287 kronor 50 öre och för lägenheten Slättkärr med 738 kronor 50 öre till 4,742 kronor 70 öre.

På därom av överjägmästaren gjord hemställan har domänstyrelsen sedermera gått i författning om utstämpling av ytterligare en del skog å lägenheten Hultets område, och har värdet av den därefter återstående skogen å lägenheten av överjägmästaren uppskattats till 7,687 kronor 50 öre. Saluvärdena för lägenheterna Hultet och Slättkärr skulle i följd härav komma att i avrundade tal utgöra respektive 16,000 kronor och 6,800 kronor.

Domänstyrelsen har biträtt de sålunda uppgjorda förslagen och har ej haft något att erinra mot värderingarna. Dock har styrelsen ansett de med litt. a, b och c betecknade vägområdena böra ingå i arealerna för de vägarna angränsande lägenheterna, och sålunda lämpligen vägområdet litt. a böra tilläggas de med nr 1, 2, 4, 5, 17 och

15 Kungl. Maj.ts proposition Nr 1\.

18 å 1918 års karta betecknade tomterna, vägområdet litt. b böra tilldelas de å samma karta med nr 22, 5, 6 och 8 utmärkta tomterna samt vägområdet litt. c böra tilläggas de med nr 11, 14, 15 och 18 angivna tomterna, allt till så stora delar vägarna angränsade tomterna i fråga, med skyldighet för innehavare av nämnda tomter att till begagnande såsom väg avstå de i lägenheterna ingående, för sådant ändamål avsedda områden.

Styrelsen har ombesörjt egendomens skötsel och vård under ett år från den 14 mars 1920, varvid betingats ett arrende av 1,400 kronor.

Vid försäljningen av lägenheterna Hultet och Slättkärr har styrelsen ansett förbehåll böra göras om rätt för köpare av den å lägenheterna särskilt för sig utstämplade ståndskogen att för tiden till den 1 april 1921 utan ersättning till lägenheternas köpare avverka och avforsla samma skog.

Jag biträder domänstyrelsens förslag och hemställer därför, att Departements- Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, chefen.

att de till kronoegendomen 1 mantal Broby nr 9 Klostergården i Lannaskede socken av Jönköpings län hörande lägenheterna Johannesberg nr 1, Slättkärr,

Hultet, Holmesberg, Karlsholm, Klosterdal och Rosenlund ävensom tomtlägenheterna 2, 4—8 och

10—24 må var för sig med ovan angivet område, dock i fråga om tomterna nr 1, 2, 4, 5, 6, 8, 11, 14, 15,

17, 18 och 22 med tillägg av vägområden på sätt domänstyrelsen föreslagit, försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar med skyldighet för innehavare av sistnämnda tolv tomter att till begagnande såsom väg upplåta de i dessa tomter ingående, för sådant ändamål avsedda områdena samt med förbehåll ej mindre i fråga om lägenheterna Hultet och Slättkärr, att i försäljningen icke ingår särskild utstämplad ståndskog samt om rätt för köpare av berörda skog att för tiden till den 1 april 1921 utan ersättning till lägenheternas köpare avverka och avforsla samma skog, än även vidkommande lägenheten Johannesberg nr 1 om rätt för Alfred Johansson och hans hustru att under sin

[5.]

Fogdeholm nr 1 i Jönköpings län.

Kung!. Maj.ts proposition Nr 11.

livstid få kvarbo å den av dem nu bebodda lägenheten Johannesberg nr 2 mot en årlig avgäld av 3 kronor till innehavaren av lägenheten Johannesberg nr 1.

5:o.

Kronoegendomen 3U mantal Fogdeholm nr 1 i Lommaryds socken av Jönköpings län är utarrenderad till den 14 mars 1921 mot ett årligt arrende av 630 kronor.

Egendomen, som är belägen 3 kilometer från Aneby järnvägsstation, har en areal av 82.9 5 7 hektar, därav 1.0 3 0 hektar tomter, 17.5 9 7 hektar åker, 16.315 hektar äng, 47.370 hektar betes- och skogsmark samt 0.6 4 5 hektar impediment. Å egendomen finnes ett f. d. soldattorp, bebyggt med boningshus och ladugård, vilka till hälften tillhöra kronän.

Under år 1918 har å egendomen hållits uppskattningsförrättning.

Av instrumentet över berörda förrättning ävensom övriga ärendet tillhörande handlingar, däribland en av extra lantmätaren O. Strindberg år 1918 kopierad och kompletterad karta över inägorna och yttergränserna omkring utägorna till egendomen, inhämtas bland annat följande.

I egendomens areal ingår icke den å berörda karta med ägofiguren nr 33 betecknade allmänna vägen, ej heller den till statens järnvägar exproprierade mark, som å kartan betecknats med ägofiguren nr 142.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att soldattorpet, till vilket för närvarande brukas den å kartan med ägofigurerna nr 165—189 samt 191 —195 betecknade mark om sammanlagt 8.849 hektar, därav 2.146 hektar åker, 1.939 hektar äng, 4.716 hektar betes-och skogsmark samt 0.048 hektar impediment, måtte, såsom bildande en lämplig jordbrukslägenhet, upplåtas till nuvarande innehavaren, Frans Johanson, vilken brukat torpet sedan den 14 mars 1912. Saluvärdet å torpet har uppskattats till 5,860 kronor, därav 3,920 kronor för växande skog. Beträffande byggnaderna å torpet borde vid försäljningen förbehåll göras därom, att i densamma ej inginge annat än kronans andelar i samma byggnader.

Vidare hava uppskattningsmännen föreslagit, att följande tomtområden å den med nr 190 å kartan betecknade ägofiguren måtte upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, nämligen:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

17 Till gemensamma vägar för de särskilda tomterna och stamhemmanet borde avsättas de med nr 11 betecknade markområdena om 0.3 85 hektar.

I tre till domänstyrelsen ingivna ansökoingar hava gjorts framställningar om förvärv av vissa områden å ägofiguren nr 190. Vad angår dessa framställningar hava uppskattningsmännen, då ifrågavarande områden vid förrättningen föreslagits att försäljas i tomter, ansett desamma liksom en vid förrättningen gjord hemställan om köp av hela ägofiguren nr 190 ej böra till någon särskild åtgärd föranleda.

Länsstyrelsen i länet har icke haft något att erinra mot uppskattningsmännens förslag.

överjägmästaren har ifrågasatt försäljning jämväl av huvudgården, då särskilt utmarken vore av den beskaffenhet och ståndskogen av den knapphet, att kronan därifrån ej kunde påräkna någon avsevärdare inkomst av skogsmedel. I händelse av bifall till detta förslag borde likväl enligt överjägmästarens förmenande ägofiguren nr 190 undantagas för att av kronan kunna för tomtupplåtelser exploateras, och borde jämväl vid eventuell ny utarrendering sådana bestämmelser i kontraktet intagas, att kronan vore oförhindrad därstädes verkställa försäljning av tomter. Beträffande värdena å skogen å förberöida 10 tomter har överjägmästaren föreslagit, att desamma måtte med hänsyn till god kvalité och närbelägenhet till järnvägsstation upptagas till nedan angivna värden och tomterna i följd därav saluvärderas till:

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 10 höft. (Nr 11.) 3

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

D ep art em ent tick ef en.

I anledning av vad överjägmästaren ifrågasatt rörande ytterligare upplåtelser av tomter å ägofiguren nr 190 har domänintendenten upplyst, att den del av samma ägofigur, som ej indelats i tomter, vore mindre lämplig att därtill användas såsom varande delvis sank och sluttande åt öster, d. v. s. från allmänna vägen. Vid uppskattningsförrättningen hade så stor del av området indelats i tomter, som därtill ansågs passande. Därest behov av ytterligare mark å egendomen för tomtupplåtelser framdeles skulle komma att uppstå, kunde visserligen återstående delen av ägofiguren användas härtill, men därmed torde enligt domänintendentens förmenande helt säkert komma att dröja, då god tillgång på jord från enskilda egendomar omkring Aneby station funnes och numera upplätes till bebyggande. För en sådan eventualitet ansåge domänintendenten, att det vore skäl utarrendera egendomen på endast 10 år.

För egen del har domänstyrelsen biträtt uppskattningsmännens förslag om försäljning för närvarande av förberörda f. d. soldattorp samt 10 tomtlägenheter. För tillgodoseende av möjligen uppkommande behov av nya tomtupplåtelser å egendomen syntes denna, såsom av domänintendenten ifrågasatts, lämpligen böra ånyo utarrenderas på allenast 10 år. Beträffande saluvärdena å tomtlägenheterna har styrelsen biträtt den jämkning i desamma, som av överjägmästaren föreslagits. Vad angår förberörda med nr 11 betecknade vägområden har styrelsen ansett den utmed tomterna nr 1, 2, 3 och 4 belägna vägen lämpligen böra tilläggas dessa tomter och det återstående vägområdet ingå i tomterna nr 9 och 10, med skyldighet för blivande köpare att upplåta samma områden till allmänt begagnande såsom väg.

Jag anser mig kunna biträda domänstyrelsens förslag och hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

19 Kung!.. May.ts proposition Nr 11.

att förberörda f. d. soldattorp samt tio tomtlägenheter må var för sig med ovan angivet område, dock vad angår tomtlägenheterna nr 1, 2, 3 och 4 samt 9 och 10 med tillägg av vägområden enligt domänstyrelsens förslag, från kronoegendomen 3U mantal Fogdeholm nr 1 i Lommaryds socken av Jönköpings län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med förbehåll vid försäljningen av soldattorpet att beträffande byggnaderna därå i försäljningen ingå endast kronans andel i samma byggnader och med skyldighet för innehavare av tomtlägenheterna nr 1, 2, 3, 4, 9 och 10 att till begagnande såsom väg upplåta de i dessa lägenheter ingående, för sådant ändamål avsedda områden.

6:o.

Kronoegendomen 1 mantal Risinge nr 1 i Kristdala socken av [6 Kalmar län har varit utarrenderad till den 14 mars 1919 mot ett årligt Klänge arrende av 1,000 kronor. Egendomen är belägen 3 mil från Oskarshamns 1 Kalmar stad och 2.5 mil från Bohults station å Nässjö—Oskarshamns järnväg samt har en areal av 361.229 hektar, därav 3.486 hektar tomter, 40.230 hektar åker, 9.139 hektar äng, 305.540 hektar skogs- och betesmark samt 2.834 hektar impediment. Åkerjorden, som icke är täckdikad, består till en del av mossjord men huvudsakligen av klapperstensjord med en synnerligen stor mängd jordstenar samt ligger spritt och är svårbrukad.

Arrendeuppskattning och salu värdering å egendomen förrättades i augusti 1916. Samtliga torpare och lägenhetsinnehavare under egendomen hava därvid anhållit att få friköpa av dem innehavda områden.

Då egendomen enligt uppskattniogsmännens förmenande synnerligen väl lämpade sig för uppdelning i egnahemstomter, hava de på det livligaste tillstyrkt de gjorda framställningarna samt under hänvisning till en av extra lantmätaren Harald Malmberg år 1915 kompletterad och kopierad karta över egendomen med beskrivning uppgjort följande förslag till hela egendomens styckning:

20 Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.

Områdena äro å kartan utmärkta med röda begränsningslinjer. Åbyggnaderna å Lilla Nyttorp och Stjärneberg tillhöra resp. lägenhetsinnehavare. Å övriga föreslagna salulotter tillhöra de kronan. Därest egendomen skulle behållas i krouans ägo har sammanlagda arrendevärdet upptagits till 1,390 kronor och har optionsrätt tillstyrkts för nuvarande arrendatorn, vilken hävdat egendomen väl.

Vederbörande jägmästare har förklarat sig icke kunna biträda uppskattningsmännens förslag, emedan försäljningsprisen på grund av skogstillgången skulle ställa sig allt för höga för att torparna och lägenhetsinnehavarna skulle vara mäktiga att inköpa sina jordlotter, samt föreslagit, att utmarken jämte skogsarbetartorpen Stora Nyttorp och Björkeryd måtte ställas under skogsstatens omedelbara vård och förvaltning, att lägenheten Stjärneberg måtte säljas samt egendomen i övrigt utarrenderas.

Länsstyrelsen har hemställt, att egendomen måtte i sin helhet utarrenderas, men för sin del föreslagit arrendetiden till fem år. Mot de föreslagna saluvärdena har emellertid länsstyrelsen förklarat sig icke hava något att erinra.

överjägmästaren har förordat uppskattningsmännens förslag om egendomens styckning och försäljning i sju lotter. Enligt överjägmästarens förmenande funnes få egendomar, som så väl lämpade sig för styckning som den ifrågavarande, där hela ägoområdet vore översållat med inägojord av större eller mindre omfång, och över jägmästaren ansåge det icke vara lätt att å en så sönderdelad utmark som denna bedriva en rationell skogsskötsel eller utöva en god skogsvård. På det möjlighet måtte i görligaste mån beredas innehavarna av torpen och lägenheterna under egendomen att förvärva sina brukningsdelar, har överjägmästaren vidare ifrågasatt utsyning och försäljning för kronans räkning av be-

21 Kungl. Maj:1a proposition Nr 11.

tydande virkesbelopp därå samt ansett, att dylik minskning av skogsbeståndet även å den lott, som omfattade huvudgården, borde ske före dess försäljning, därvid över jägmästaren ansett förbehåll böra vid lotternas försäljning göras om rätt för köpare av sådan särskilt ulstämplad skog att intill den 1 april 1921 utan ersättning till de särskilda lotternas köpare avverka och avforsla densamma.

Sedan domänstyrelsen med anledning härav anmodat vederbörande att under år 1918 verkställa utstämpling av den skog å egendomen, som med hänsyn till skogsvårdens fordringar och med iakttagande, att fullt tillräcklig husbebovsskog för respektive salulotter kvarlämnades, kunde och borde borttagas, har skog utstämplats till värden av för huvudgården 32,219 kronor 44 öre, för Svarvartorp 8,116 kronor 89 öre, för Stora Nyttorp 39,779 kronor 32 öre, för Björkeryd 29,232 kronor 63 öre, för Nybygget 40,968 kronor 33 öre och för Lilla Nyttorp 5,193 kronor 30 öre. Nu återstå saluvärden, som enligt överjägmästaren höra jämnas till följande belopp, nämligen för huvudgården 28,900 kronor, för Svarvartorp 7,810 kronor, för Stora Nyttorp 13,900 kronor, för Björkeryd 12,110 kronor, för Nybygget 12,720 kronor, för Lilla Nyttorp 1,710 kronor och för Stjärneberg 1,235 kronor eller tillhopa 78,385 kronor.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 26 juli 1918 på grund av vad i ärendet förekommit och då för övrigt i händelse av egendomens förnyade utarrendering nybyggnader förestode för ett beräknat belopp av 10,100 kronor, därav 8,000 kronor å huvudgården och 2,100 kronor å torpet Stora Nyttorp, biträtt förslaget om försäljning av hela egendomen, uppdelad i sju lotter på sätt uppskattningsmännen föreslagit. Såvitt styrelsen hade sig bekant förefunnes ej heller något allmänt ändamål, som påkallade egendomens bibehållande i kronans ägo. Mot de föreslagna saluvärdena hade styrelsen ej något att erinra. De sex torplägenlieterna borde upplåtas enligt de för egnahemsupplåtelser gällande grunder, varemot huvudgården borde utbjudas å offentlig auktion. Lotterna borde lämpligen frånskiljas varandra genom ägostyckning.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift anförde därefter egendomens arrendator Karl Albin Axelsson, att hans fader och han själv nedlagt betydande kostnader genom nybyggnad år 1896 av ladugård, torrläggning och nyodling av stora områden samt bortsprängning av sten, allt i förhoppning att han skulle få med optionsrätt behålla arrendet av detta boställe, där han och hans förfäder arbetat i fem släktled. Han har nu anhållit att antingen få fortfarande arrendera gården eller få inköpa huvudgården utan tävlan på auktion, varvid han erbjudit sig att betala

22 Kungl. Maj.is proposition Nr 11.

för densamma 35,000 kronor, vilket utgör G,100 kronor mer än uppskattningsvärdet.

Vid denna ansökning voro fogade dels ett intyg av kontraktsprosten C. Meurling angående de tider sökanden och hans förfäder varit torpare under eller brukare av denna kronoegendom, dels ett tillstyrkande till ansökningen av jägmästaren i reviret, dels ock ett intyg av odlingsnämnden i Kristdala socken, vari sökandens uppgifter om ladugårdsbyggnad och jordförbättringar vitsordas samt tillika uttalas, att sökanden vårdat bostället och åkerjorden på ett efter förhållandena där på orten förtjänstfullt sätt, vilket visat sig bland annat däri, att han vid 1918 års skördeuppskattning hade högsta skördesiffran inom socknen.

Med anledning av årrendatorns ansökning har nuvarande domänintendeuten anfört, att knappast några omständigheter förelåge, som nämnvärt talade för egendomens behållande i kronans ägo, samt att det icke heller vore lämpligt att nu frånsälja torp och lägenheter men tillsvidare behålla huvudgården. Han tillstyrkte däremot på det varmaste arrendatorns ansökan om hembudsrätt till huvudgården.

Länsstyrelsen i länet har likaledes tillstyrkt bifall till nämnda ansökning.

1) o mäns tyr el s e 11 har i utlåtande den 31 januari 1919 anfört,

»att enligt det för sökanden gällande arrendekontrakt sökanden i egenskap av arrendator åligger att i fullgott stånd underhålla åbyggnaden vid egendomen, att väl hävda åkern och årligen befria den del av åkerjorden, som trädas, från sådana för brukningen hinderliga stenar, som kunna utan sprängning bortskaffas, ävensom att väl och tillbörligen hävda övriga ägor och på allt möjligt sätt förbättra dem. Om sökanden således, på sätt odlingsnämndens intyg utvisar, på ett mönstergillt sätt skött egendomen, har han därvid allenast uppfyllt sitt åliggande. Vad beträffar den år 1896 nybyggda ladugårdsbyggnaden tillkom densamma efter beslut vid laga av- och tillträdessyn i anledning av egendomens förnyade utarrendering för nu löpande arrendeperiod. Vid synen befanns nämligen ladugårdsbyggnaden i så förfallet skick, att den ej kunde med reparationer iståndsättas och ingick nybyggnaden i den arrendatorn på grund av då gällande arrendekontrakt åliggande nybyggnadsskyldighet utan ersättning från kronans sida. För övrigt får styrelsen framhålla, att arrenderätten till egendomen för tiden 14 mars 1879—14 mars 1899 upplåtits till Carl Attila Olsson, att, sedan på grund av Olssons oförmåga att ställa stadgad ny säkerhet för arrendet denne instämts till domstol med yrkande om arrenderättens förlust, styrelsen emellertid genom transportresolution den 17 november 1893 fann skäl medgiva arrenderättens överlåtande på hans borgesman kyrkoherden Ch. Meurling och hemmansägaren N. P. A. Nilsson, att dessa sedermera den 30 juli 1897 erhöllo kontrakt för ytterligare 20 år från den 14 mars 1899 om arrende av egendomen mot en årlig avgift av 1,000 kronor samt att sökanden jämlikt medgivande av styrelsen den 29 september 1911 fått arrendet på sig överlåtet. I ansökningen härom uppgavs, att sökanden såsom son av förbemälde

Kungl. Maj:ls proposition AV 11. 23

arrendatorers förvaltare haft vården om egendomen nästan under hela deras arrendetid. Någon ställning såsom arrendator av egendomen i förhållande till kronan har sökanden således ej haft för längre tid än sedan 1911 och styrelsen har därförut ej haft kännedom om sökandens befintlighet vid egendomen.

I yttrande över ansökningen om sistberörda överlåtelse ansåg sig domänintendenten böra på grund därav, att vid därförut samma år hållen besiktning befunnits det byggnaderna vid huvudgården voro delvis gamla och i mindre tillfredsställande skick, påyrka av- och tillträdessyns hållande i anledning av överlåtelsen.

Vid denna syn uppskattades bristerna å egendomen till 454 kronor, därav 283 kronor å byggnad vid huvudgården. Med dessa bristers avhjälpande, som skulle hava skett före den 1 november 1912, erhöll arrendatorn anstånd under ett år.

Årliga arrendet, som för denna period utgör 1,000 kronor med rätt för arrendatorn till utsyning årligen av 100 kubikmeter last mått husbehovsvirke samt med rätt att för å egendomen befintliga torp och lägenheter upptaga avgälder till ett belopp av sammanlagt 611 kronor, måste anses synnerligen lågt.

På grund av det anförda anser styrelsen sig förhindrad att förorda den underdåniga ansökningen.»

Domänstyrelsen har i avvaklan på beslut i försäljningsfrågan ombesörjt egendomens skötsel och vård.

Då samtliga torpare under egendomen anhållit att få friköpa sina Departementsområden och egendomen är synnerligen lämplig till styckning, biträder eh~fenjag förslaget om de sex torpens försäljning.

Med hänsyn till att egendomens därefter återstående skogsmark är i hög grad sönderdelad av inägor samt då skogstillgången redan blivit genom i syfte av försäljning verkställd ^stämpling starkt reducerad samt ganska dyrbara byggnadsarbeten förestå, anser jag därjämte något på egendomens beskaffenhet grundat skäl att behålla den återstående delen av egendomen i kronans hand icke föreligga. Icke heller anser jag de omständigheter, arrendatorn Axelsson anfört, böra medföra, att någon del av egendomen nu behålles till förnvad utarrendering. Någon hembudsrätt för bemälde arrendator beträffande huvudgården kan jag med hänsyn till vad domäustyrelsen anfört icke tillstyrka.

Jag biträder därför i allo domiinstyre!sena förslag och hemställer,

' att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att sedan kronoegendomen 1 mantal Risinge nr 1 i Kristdala socken av Kalmar län blivit genom ägostyckning delad i sju lotter i huvudsaklig överensstämmelse med uppskattningsmännens förslag,

dels huvudgården må å offentlig auktion försäljas till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor,

[7-]

Rosendal under Skogsholms kronopark i Gottlands län.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

dels ock övriga sex lotter må försäljas var för sig enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar,

under förbehåll vid försäljningen av varje av de sju lotterna om rätt för köpare av särskilt utstämplad skog att före den 1 april 1921 utan ersättning till lottens innehavare avverka och avforsla samma skog.

7:o.

Den 7 mars 1913 förordnade Kungl. Maj:t, att ett till 13/s mantal Rosendal i Follingbo socken av Gottlands län hörande utmarksområde om 427.5 9 hektar skulle för kronans räkning inköpas, ävensom att det sålunda inköpta området skulle av skogsförvaltningen omhändertagas för att tilläggas kronoparken Skogsholm.

Med anledning av en utav arbetarna Albin Nyberg, Olof Andersson och Viktor Andersson i Klinte hos Kungl. Maj:t gjord framställning om upplåtelse av viss odlingsbar mark å sagda utmarksområde anbefallde Kungl. Maj:t den 4 oktober 1918 domänstyrelsen att låta upprätta förslag till styckning och lämplig uppdelning av den åsyftade marken jämte värdering. Till åtlydnad härav har domänstyrelsen med skrivelse den. 13 september 1919 överlämnat en år 1919 av distriktslantmätaren Gustaf Köhler från 1913 års ägostyckningskarta kopierad karta över ifrågavarande mark samt värderingshandlingar m. m.

Av handlingarna i ärendet inhämtas, att. det till försäljning ifrågasatta området innefattar 25 hektar och att mer än hälften därav består av till odling lämplig myrmark. Återstående delen av området utgöres dels av mycket försumpad och starkt gräsbunden skogsmark, dels ock av god skogsmark.

I enlighet med överenskommelse mellan sökandena har området föreslagits till delning i lotterna litt. a och b om vardera 8.3333 hektar, att upplåtas litt. a till Albin Nyberg och litt. b till Olof Andersson, samt lotten litt. c om 8.3334 hektar, att upplåtas till Viktor Andersson. Distriktslantmätaren Köhler jämte tillkallade skiftesgodemän hava beräknat värdet av lotterna till 2,390 kronor för litt. a, 2,044 kronor för litt. b och 1,329 kronor för litt. c, varvid skogens värde upptagits till resp. 1,890, 1,419 och 954 kronor.

Vederbörande jägmästare har efter uppräkning värderat ståndskogen över 4 engelska tum vid brösthöjd till 3,332 kronor å litt. a, 1,635 kronor å litt. b och 770 kronor å litt. c.

25 Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.

Lotternas försäljningsvärden skulle, därest markens värde upptages efter Kölders värderingsinstrument och ståndskogens värde efter jägmästarens beräkning, således bliva 3,832 kronor för litt. a, 2.200 kronor för litt. b och 1,145 kr< >nor för litt, c.

Vederbörande överjägmästare anser, att de av jägmästaren beräknade ovan angivna värden å ståndskogen vore väl låga och föreslår följande sammanlagda värden å de olika letterna, nämligen 4,000 kronor för litt. a, 2,400 kronor för litt. b och 1,300 kronor för litt. c eller tillhopa 7,700 kronor, motsvarande ett värde i medeltal för hela området av cirka 300 kronor per hektar.

Länsstyrelsen i Gottlands län har förklarat sig icke hava något att erinra emot den av Köhler föreslagna uppdelningen av området eller mot hans och skiftesgodemännens värdering därav.

För egen del har domänstyrelsen ej heller funnit fog till erinran emot detta förslag i vad det avser styckandet i lotter men har biträtt överjägmästarens förslag rörande de skilda lotternas försäljningsvärden.

Jag' anser mig kunna biträda förslaget, att till de tre sökandena juepartement, må försäljas de av dem nu åsyftade områdena. I fråga om köpeskilling- chefen. ärna ansluter jag mig till överjägmästarens av domänstyrelsen förordade förslag. Jag hemställer alltså, att Eders Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förenämnda tre till kronoparken Skogsholm hörande lotter må var för sig med ovan angivet område från utmarksområdet till 13/s mantal Rosendal i Follingbo socken i Gottlands län försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahems!ägenheter från kronoegendomar, med rätt till hembud å lotten litt. a för Albin Nyberg, å lotten litt. b för Olof Andersson och å lotten litt. c för Viktor Andersson, alla i Klinte.

8:o.

Förra hospitalslägenheten nr 107 Nunnesiken i Västerhejde socken [8.] av Gottlands län är ställd under skogssfatens vård och förvaltning samt Kri07Nunnrtillagd kronoparken Skogsholm. Lägenhetens areal är 40.5 60 hektar, stogshoi™

Hos Kungl. Maj:t har Otto Othberg anhållit att få inköpa viss del kronopark * av inägorna till ifrågavarande lägenhet. Det avsedda området är beläget 0ott,avdslan mellan två allmänna hemman, Sigreifs kap lansboställe och Västerhejde annexhemman, utefter allmänna landsvägen, på sätt närmare framgår av Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 10 höft. (Nr 11.) 4

26 Departements chef en.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

en inom domänstyrelsen upprättad, handlingarna bilagd kartskiss, varest, området betecknats med 1 och utmärkts med röd färg. Enligt en vid ansökningen fogad, av distriktslantmätaren Herman Nyman åi 1918 upprättad karta med beskrivning utgör områdets areal 6.101 hektar, därav 4.9 7 2 hektar tomt och åker och 1.129 hektar ängslindor. Området har länge innehafts på arrende av sökanden och hans fader. För tiden till den 14 mars 1919 utgjorde årliga arrendet 90 kronor. Sökanden äger å området befintliga åbyggnader.

Över jägmästaren ävensom länsstyrelsen i länet hava på vissa villkor tillstyrkt områdets försäljning för ett pris av minst 600 kronor per hektar. Vederbörande landsfiskal har meddelat, att sökanden är mindre bemedlad samt känd för arbetsamhet, sparsamhet, nykterhet och hederlig vandel samt äger förutsättningar att driva ett mindre jordbruk.

Ehuru det icke synts domänstyrelsen avgjort lämpligt, att kronan avhände sig området, som helt omslutes av allmänna skogai, har dock stvrelsen med hänsyn till att området icke erfordras för kronoparkens skötsel ävensom till dess belägenhet vid allmän väg och betydelsen för sökanden att förvärva .detsamma jämväl funnit sig böra förorda bifall till framställningen. Styrelsen har ifragasatt, att köpeskillingen skulle bestämmas av tre gode" män, dock ej lägre än 600 kronor för hektar.

I likhet med myndigheterna anser jag ifrågavarande område böra försäljas till sökanden. Någon anledning att låta köpeskillingen bestämmas av gode män, kan jag icke finna föreligga, utan torde de vanliga reglerna för eguahemsupplatelser kunna tillämpas, varvid sökanden, som äger byggnaderna a området, har rätt till hembud. Saluvärdet synes mig kunna bestämmas till 4,000 kronor, motsvarande omkring 655 kronor för hektar. Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ovannämnda till kronoparken Skogsholm hörande område om 6.101 hektar må från förra hospitalslägenheten nr 107 Nunnesiken i Västerhejde socken av Gottlands län för 4,000 kronor försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnaln mshigenheter från kronoegendomar, under villkor att utfartsväg till omkring 5 meters bredd för Nunnesikens utmark på lämpligt sätt utlägges och undantages från försäljningen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

9.-o.

Förra hospitalshjonheten »åker utom stadens norra vall» inom Y stads stadsområde är till sagda stad utarrenderad till den 14 mars 1921 mot ett årligt arrende av 600 kronor. Egendomen, som är belägen delvis mellan bebyggda kvarter och som ingår i stadsplanen, bär en areal av 2.23 9 4 hektar och är av staden uppdelad i mindre koloniträdgårdar och planteringsland, vilka var för sig äro upplåtna till brukande.

Sedan på anmodan av domänstyrelsen länsstyrelsen i Malmöhus län föranstaltat om arrende- och saluvärdering å egendomen, har nämnda länsstyrelse med skrivelse den 9 december 1918 till domänstyrelsen inkommit med instrument över den 5 september samma år verkställd sådan förrättning jämte från drätselkammaren i Ystad inkommet anbud att för stadens räkning inköpa ifrågavarande lägenhet.

Med skrivelse den 27 december 1918 har domänstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat ärendet tillhörande handlingar, varibland en av extra lantmätaren Egron Lundgren år 1918 över egendomen upprättad karta.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Egendomen, som å berörda karta betecknas med litt, k, trakt B, blev vid utgången den 14 mars 1900 av den 30-åriga arrendeperiod, för vilken den dittills varit upplåten, utarrenderad för en tid av fem år mot ett årligt arrende av 250 kronor. Sedermera har densamma mot enahanda arrende varit utarrenderad på femårsperioder till den 14 mars 1915. Efter det egendomen med hänsyn därtill, att densamma på grund av sitt läge kunde komma att ytterligare stiga i värde under tiden till den då löpande arrendeperiodens utgång, undergått ny saluvärdering under år 1914, därvid densamma åsattes ett saluvärde av 43,800 kronor, har lägenheten utbjudits till försäljning å offentlig auktion dels den 19 februari 1915, därvid enda anbudet avgavs av staden Ystad med 16,200 kronor, dels ock, efter det samma anbud av Kungl. Maj:t förkastats, den 27 augusti sagda år, då likaledes endast ett anbud av samma anbudsgivare och med enahanda belopp avgavs. Åven detta anbud förkastades och förordnades om skötsel och vård av lägenheten för fem år från den 14 mars 1916 till samma dag 1921. För tiden den 14 mars 1915 till samma dag 1916 var egendomen utarrenderad mot ett arrende av 360 kronor. Från den 14 mars 1915 har arrendet till lägenheten innehafts av staden Ystad.

Egendomen är obebyggd samt i god hävd.

utom stadens norra vallu inom Ystads stad.

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Uppskattningsmännen hava ansett, att området ligger synnerligen lämpligt till för bebyggande, varför det av dem föreslagits till försäljande. Efter ett, med hänsyn till att eu blivande köpare vid utförsäljning i tomter måste fritt tillhandahålla mark till gator, skäligt ansett tomtpris av 20,000 kronor per hektar hava de åsatt området ett saluvärde av 44,788 kronor. Då de ansett lämpligast, att staden i första hand förvärvade egendomen, hava de föreslagit, att egendomen måtte hembjudas åt staden för den av dem åsätta köpeskillingen. Därest egendomen emellertid fortfarande komme att utarrenderas, hava uppskattningsmännen åsatt densamma ett arrendevärde av 775 kronor samt föreslagit, att staden måtte få företrädesrätt vid arrenderingen samt att arrendetiden måtte sättas till fem år.

Det av drätselkammaren i Ystad nu ingivna anbudet innebär att för stadens räkning inköpa egendomen för en köpeskilling, motsvarande det åsätta saluvärdet, att betalas under loppet av tio år med eu tiondel årligen utan skyldighet för staden att erlägga ränta å den ej förfallna delen av köpeskillingen.

Länsstyrelsen, som icke haft något att erinra mot det uppgjorda förslaget till ny utarrendering eller försäljning av lägenheten, har förklarat sig finna det vara fördelaktigast för statsverket att till åsatt pris försälja lägenheten samt föreslagit, att drätselkammarens anbud måtte antagas.

Domänstyrelsen har biträtt förslaget om egendomens försäljning till staden, enär hittills staden varit ende spekulanten och numera höjt sitt anbud till överensstämmelse med det åsätta saluvärdet. Vaa betalningssättet angår har det synts styrelsen, att fog visserligen förefunnes för köpeskillingens erläggande under sex år räntetritt såsom vid försäljning å auktion jämlikt brevet den 29 maj 1874 men ej för utsträckning av betalningstiden såsom staden ifrågasatt. Då i förevarande fall fråga vore, att staden utan tävlan skulle få förvärva egendomen, har styrelsen dock ansett, att härvid borde förfaras på enahanda sätt som i andra fall av jord försälj ning till städer, där vid överlåtandet stipulerats, att köpeskillingen skulle erläggas kontant vid tillträdet.

Sedan härefter länsstyrelsen i Malmöhus län anbefallts att av stadsfullmäktige i Ystad inhämta yttrande, huruvida staden vore villig att på de av domänstyrelsen föreslagna villkor förvärva ifrågavarande lägenhet, har länsstyrelsen med skrivelse den 4 juli 1919 överlämnat yttrande från stadsfullmäktige, vari dessa tillkännagiva, att staden icke såge sig i tillfälle att på nämnda villkor förvärva lägenheten, men att staden vidbleve sitt tidigare ingivna anbud.

29 Kunyl. Majis proposition Nr 11.

För egen del har länsstyrelsen anfört i huvudsak följande:

»Vad domänstyrelsen anfört rörande sättet för erläggande av den föreslagna köpeskillingen, nämligen genom kontant betalning vid den avsedda tillträdesdagen den 14 mars 1921, synes visserligen vara värt beaktande m d hänsyn till härutinnan numera vedertagen praxis. Då emellertid stadsfullmäktige — ehuru utan närmare angivna skäl — förklarat sig icke vara i tillfälle att på föreslagna villkor förvärva fastigheten, torde orsaken härtill säkerligen vara den, att fullmäktige ansett köpeskillingen så hög, att staden icke utan olägenhet kunde bliva ägare till området, utan försåvitt staden medgåves rätt till amortering av köpesumman under tio års tid. Från samtliga hittills hörda myndigheters sida har vitsordats lämplighen av att staden själv förvärvade fastigheten, och att densamma således icke komme att utbjudas på offentlig auktion, i vilket fall möjlighet kunde uppstå för enskild tomtspekulation till skada för Ystads samhälle i dess helhet. Av handlingarna i ärendet framgår ock, att någon tvekan icke varit rådande därom, att tidpunkten nu vore inne att försälja fastigheten vid löpande arrendeperiods slut. Kung! Maj:ts befallningshavande får på grund av vad nu och förut i saken anförts hemställa, att Kungl. Maj t täcktes i proposition till riksdagen föreslå, att lägenheten måtte till åsatt saluvärde försäljas till Ystads stad på de av staden erbjudna villkor.»

f likhet med myndigheterna anser jag ifrågavarande kronoegendom böra försäljas vid den nu döpande arrendetidens slut, och jag anser även, att densamma bör säljas till staden Ystad, som kan på lämpligaste sätt ordna dess bebyggande, vartill den synes vara på grund av sitt läge synnerligen väl ägnad.

Mot beloppet av den av staden bjudna köpeskillingen, som överensstämmer med uppskattning svärdet, har jag ej något att erinra. Stadens yrkande att få betala köpeskillingen under tio år med en tiondel årligen utan erläggande av ränta å innestående belopp, kan jag däremot icke biträda. I andra fall, då kronoegendomar direkt försålts till städer, har köpeskillingen bestämts att utgå på en gång kontant vid tillträdet. Jag vill också erinra att, såsom förmäldes i proposition nr 187 vid 1917 års riksdag, liunnebostrands egnahemsförening anhållit om tio års räntefri amorteringstid för ett område, som föreningen önskade köpa, samt att domänstyrelsen då tillstyrkt sex års betalning liksom vid auktionsförsäljningar, men att dåvarande departementschefen ansåg sig icke kunna tillstyrka att frångå de betalningssätt, som vore fastställda vid försäljning till bolag eller förening av egnahemsområde enligt, moment 18 i kungörelsen den 17 oktober 1913 (nr 271) angående egnahemslägenheters försäljning från kronoegendomar. Enligt dessa regler må visserligen köpeskillingen kunna betalas under tio år, men då skall ränta å ogulden del erläggas. Räntan utgick då efter 3.6 procent. Bemälde departementschef tillstyrkte, att betalningen skulle av föreningen gäldas i den ordning de vid tiden

Departements-

chefen

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

för försäljningen gällande grunder för upplåtande av egnehemslägenheter från kronoegendomar innefattade, och detta blev också Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut.

Sedan numera genom ändring vid 1919 års lagtima riksdag kommun införts bland dem, å vilka förberörda 18 momentet i gruuderna för egnakemslägenheters upplåtande från kronoegendomar är tillämpligt, kunde ju ifrågasättas att — ehuru här ej direkt är fråga om försäljning till egnahemsändamål — analogivis tillämpa sagda betalningssätt. Det bör dock erinras, att räntau numera är höjd till 43/i procent. Emellertid synes mig en sådan anordning vara för staden Ystad mindre fördelaktig än om i detta fall den av domänstyrelsen anvisade utvägen att analogisk! tillämpa betalningsreglerna vid auktionsförsäljning kommer till användning. Då enligt min uppfattning man endast har att välja mellan dessa bägge betalningssätt, ifall man icke vill påfordra kontant betalning på en gång vid tillträdet, vill jag därför förorda den av domänstyrelsen angivna utvägen, vilken innebär för staden en avsevärt större förmån än i liknande fall hittills plägat medgivas. Det må sedan bliva beroende av staden, huruvida den vill begagna sig av det gjorda erbjudandet.

Jag hemställer därför, att'Eders Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ifrågavarande kronoegendom må till staden Ystad försäljas mot en köpeskilling av 44,788 kronor, att erläggas med en sjättedel vid tillträdet och eu sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt,

att egendomen säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes, varvid staden skall inträda i de rättigheter och skyldigheter, kronan ägt till den brukare, som vid samma tid avträder egendomen;

att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i länet;

att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och stadens skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats;

att staden skall svara för de å egendomen för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder; samt

att staden skall ensam vidkännas kostnaderna för lagfart å köpet och andra med köpet förenade utgifter samt för inteckning i fastigheten till säkerhet för berörda skuldförbindelse.

Kuntjl. Maj-.ts proposition Nr 11.

Hl

10:o

Kronnflvgsandsfältet Springbacken, sou) på grund av Kung!. Maj:t» [10.j

brev den 30 maj 1857 avträtts till kronan från Halmstads stads flyg- Springbacken sandsfält, är beläget inom Halmstads stads utmark och gränsar i norr rHaUandsläntill Halmstads slottsjord och i söder till Kattegatt samt omg-ives å övriga sidor av Halmstads stad tillhöriga områden. Fältet omfattar enligt av skogstaxatorn Knut Falck år 1917 verkställd uppmätning och kartläggning en areal av 24.6 2 hektar, varav 1.3 2 hektar mot arrende upplåten tomtmark, 16.78 hektar skogsmark, 0.36 hektar kärr, 6.08 hektar kal sandstrand och 0.0 8 hektar mark till vägar.

Hos Kung!. Magt hava stadsfullmäktige i Halmstad i skrivelse den 5 februari 1917 anhållit att för en köpeskilling av 25,000 kronor få förvärva äganderätten till ifrågavarande flygsands fält.

Sedan domänstyrelsen anbefallts att efter vederbörandes hörande avgiva utlåtande i ärendet, har styrelsen med skrivelse den 10 mars 1919 överlämnat ett utav ovanbemälde Falck den 10 februari 1917 upprättat värderingsinstrument jämte karta ävensom införskaffade yttranden i ärendet från vederbörande skogsstatstjänstemän, domänintendent och länsstyrelse, vilken senare myndighet i ärendet hört chefen för västra lotsdistriktet, ävensom från drätselkammaren i Halmstad.

Av värderingsinstrumentet inhämtas bland annat följande.

Flygsandsfältet får i sin helhet betraktas som skyddsskog och kan icke genom något slags skogsskötsel lämna skälig markränta. Skogsmarken utgöres av till allra största delen bunden flygsand, å vilken på enstaka ställen genom barravfall ett tunt lager mylla bildats. Ståndskogen består närmast havet av bergtall av busktyp, uppdragen genom kultur; innanför bergtallsområdet är marken beväxt med vanlig tall i eu ålder av 30—50 år; detta senare bestånd är hårt angripet av märgborrar.

Inom flygsandsfältet, å vilket några kronan tillhöriga byggnader icke finnas, äro följande tomtupplåtelser gjorda, nämligen:

1) ett tomtområde till lotsverket, benämnt lotskolonien, upplåtet genom kungl. brev till domänstyrelsen den 29 januari 1904 samt därpå grundat avtal mellan jägmästaren i Halmstads revir och lotskaptenen i Göteborgs lotsfördelning den 18 maj 1904; området, som omfattar en areal av 1.16 hektar och utgör figuren 26 på kartan, är upplåtet tillsvidare mot en årlig avgift till skogsväsendet av 150 kronor;

2) ett tomtområde upplåtet till kustroddaren L. A. Starck enligt domänstyrelsens beslut den 15 januari 1914 och arrendekontrakt den

32 Kungl. Maj-is proposition Nr 11,

12 mars samma år på 30 år från den 14 mars 1914 mot en årlig avgift av 20 kronor; området omfattar 0.14 hektar och utgör figuren 25 å kartan;

3) ett till väg avsett, å kartan med nr 27 betecknat område av 0.02 hektars storlek, upplåtet till disponenten M. Martens enligt upplåtelsehandling av den 9 juni 1915 från den 1 januari 1915 tillsvidare mot 3 månaders uppsägning och mot en årlig avgift av 3 kronor.

Ågofiguren nr 24 å kartan utgöres av en väg om 0.0 5 hektar.

Vid värderingen av flygsandsfältet har skogstaxatorn uppställt tre olika alternativ och enligt dessa verkställt tre olika värderingar av fältet.

Vid alternativ I har taxatorn endast värderat flygsandsfältet ur skogshushållningssynpunkt såsom det nu befinnes, d. v. s. ej tänkt sig någon vidare tomtupplåtelse än den, som redan gjorts. Nuvärdet av de upplåtna tomterna har genom kapitalisering av de nuvarande arrendena efter 4 procent beräknats till 4,325 kronor; värdet av skogsmarken har beräknats till 199 kronor samt ståndskogens värde till 5,725 kronor eller hela bruttovärdet tillsammans till 10,249 kronor. Avgående poster hava uppskattats till 525 kronor, varför flygsandsfäbets nettovärde enligt detta värderingssätt blivit 9,724 kronor.

Vid alternativ II har skogstaxatorn utgått från att ytterligare en jordremsa med en areal av 5.2 6 hektar utmed flygsandslältets rågång mot Halmstads slottsjord lämpligen skulle upplåtas till tomter och åsatt denna tomtmark samma värde per hektar, som genom arrendenas kapitalisering erhållits för det redan upplåtna tomtområdet eller 3,276 krouor per hektar. Värdet av all tomtmark har på detta sätt beräknats till 21,557 kronor; den återstående skogsmarkens värde har uppskattats till 101 kronor samt värdet å ståndskogen till 5,700 kronor och således sammanlagda värdet till 27,358 kronor. Avgående poster hava beräknats till 2,525 kronor, varför nettovärdet på fältet enligt denna beräkningsgrund uppskattats till 24.833 kronor.

Enligt alternativ III har den mark, som framdeles med fördel skulle kunna upplåtas till tomter, värdesatts enligt gängse tomtpris och därvid med hänsyn till dess läge och beskaffenhet, som omöjliggör all odling av fruktträd och trädgårdsväxter utan dyrbar påforsling av matjord, åsatts ett värde av 5,600 kronor per hektar. På detta sätt har erhållits ett bruttovärde av 39.582 kronor. Då de avgående posterna uppskattats till 2,525 kronor, har ett nettovärde av 37,057 kronor erhållits.

Skogstaxatorn anser, att det senaste alternativet (III) närmast

33 Kungl. Maj .in proposition Nr 11.

syntes utvisa det värde, som fältet komrne att få i Halmstads stads ägo, enär det antoges vara stadens avsikt att där förlägga villatomter o. d.

Av vederbörande skogstjänstemäns och ovan angivna myndigheters yttranden över nämnda förslag och värdering framgår i huvudsak följande.

Jägmästaren i Halmstads revir bär mot värderingen anfört, dels att det av värderingsmannen beräknade värdet å ståndskogen vore för högt, då något virkesutbyte av props ej torde äga rum, varför en reduktion med 500 kronor av virkets värde enligt jägmästarens åsikt borde ske, dels ock att utgifterna för effektiv bevakning av flygsandsfältet borde beräknas till minst 500 kronor årligen (vilken summa kapitaliserad blir 12,500 kronor). På grund härav anser jägmästaren, att flygsandsfältet rätteligen borde värderas till 24,000 kronor.

Överjägmästaren i södra distriktet bar på de grunder, som skogstaxatorn anfört, ansett, att flygsandsfältets värde skulle belöpa sig till

37.000 kronor, och förordar försäljning av fältet till nämnda pris till Halmstads stad med skyldighet för staden att icke, åtminstone ej före den 14 mars 1944, uppsäga gällande tomt- och arrendeupplåtelser.

Chefen för västra lotsdistriktet har infordrat yttrande från de lotsar vid Halmstads lotsplats, som genom lotsstyrelsens försorg erhållit tomter åt sig upplåtna å det, av lotsverket disponerade området och vilka där uppfört egna bostäder. Dessa förklara sig önska köpa berörda tomter eller få rätt att besitta dessa för sig och sina anhöriga, så länge icke alla tomterna å det till lotsverket upplåtna tomtområdet äro bebyggda. Chefen för lotsdistriktet, vilken anser tomtområdet böra bevaras för lotsverkets räkning, motsätter sig i sitt avgivna yttrande på det bestämdaste såväl lotspersonalens önskemål att få med äganderätt förvärva de nämnda tomterna som överjägmästarens förslag att Halmstads stad vid eventuellt köp skulle tillförbindas att ej förrän tidigast den 14 mars 1944 uppsäga de medgivna tomtupplåtelserna.

Drätselkammaren i Halmstad har anfört, att det av taxatorn uppskattade värdet enligt alternativ III, 37,000 kronor, måste anses för högt, då taxatorn icke tillräckligt värdesatt de omkostnader för anläggande av vägar samt vatten- och avloppsledningar, som skulle bliva nödvändiga vid områdets upplåtande till tomtplatser.

Domänintendenten har i sitt yttrande föreslagit, att fältet antingen i dess helhet försäljes till Halmstads stad för det erbjudna priset av

25.000 kronor med skyldighet för köparen att respektera gällande kon-

trakt angående tomtupplåtelser till enskilda personer intill utgången av Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 10 höft. (Nr 11.) 5

34 Kunyl. Maj:ts proposition Nr 11.

de nuvarande kontraktens giltighetstid eller oek att fältet försäljes med undanlag av de å Falcks karta med nr 24, 25 och 26 betecknade ägofigurerna, och att priset då sättes till 21,000 kronor.

Länsstyrelsen i Hallands län biträder domänintendentens förslagom försäljning av ilygsandsfältet med undantag av figurerna 24, 25 och 26 till ett pris av 21,000 kronor samt avstyrker bifall till lotspersonalens vid Halmstads lotsplats framställning om att få förvärva äganderätten till av dem å fältet nu arrenderade tomtplatser.

För egen del har domänstyrelsen anfört i huvudsak följande.

»Då nämnda flygsandsfält från skogshushållningssynpunkt är av ytterst ringa betydelse och saknar förutsättningar för att såsom skogsmark någonsin kunna lämna nöjaktig avkastning samt då effektiv bevakning av fältet på grund av dess närhet till staden Halmstad ställer sig alltför dyrbar för skogsväsendet, vilken uppfattning även biträtts av överjägmästaren — — —, har domänstyrelsen intet att erinra mot att statens skogsväsende avhänder sig besittningsrätten till Ilygsandsfältet.

Fråga torde då först uppstå, huruvida den del av fältet, som genom nådigt brev till domänstyrelsen den 29 januari 1904 tills vidare upplåtits till lotsstyrelsens disposition och å Falcks karta betecknats med nr 26, bör ingå i försäljningen eller icke.

Nämnda upplåtelse medgavs på grund av vissa svårigheter, som uppstått för lotspersonalen i Halmstad att skaffa sig bostäder, som voro lämpligt belägna i förhållande till den vid Halmstadsbukten liggande lotsuppassningsstugan. Då enligt chefens för västra lotsdistriktet yttrande dessa svårigheter fortfarande förefinnas i oförminskad grad, anser domänstyrelsen, att det till lotsstyrelsen upplåtna området fortfarande bör förbli i statens ägo för att säkerställa lotsverket med avseende å byggnadstomter för lotspersonalen vid Halmstads lotsplats.

Det område, som enligt styrelsens mening bör undantagas från försäljningen till staden Halmstad, omfattar å Falcks karta först och främst ägofigurerna nr 26, där lotspersonalens tomter äro belägna, nr 24, som utgör väg till tomtplatserna, samt nr 25, som utgör det till kustroddaren Starck för närvarande utarrenderade området. Dessutom får styrelsen föreslå, att det å kartan med a betecknade området, utgörande delar av figurerna 12, 16 och 17 och begränsat å kartan i söder och väster av streckade tuschlinjer samt upptagande en areal av 0,130 hektar, ävenledes undantagas från försäljningen för att åstadkomma en lämplig gräns i sydväst.

På grund av de här ovan anförda skälen får domänstyrelsen föreslå, att dessa områden, nämligen 24, 25 och 26 samt a med en sammanlagd ytvidd av 1,4 8 hektar, undantages från försäljningen till staden samt överlämnas till lotsstyrelsen. Den ersättning, som bör tillföras domänfonden för nämnda marköverlåtelse, torde lämpligen höra bestämmas efter det tomtvärde, som skogstaxatorn beräknat enligt alternativ II eller efter ett tomtpris av 3,276 kronor per hektar tomtmark. Denna ersättning skulle efter nämnda grunder bliva 4,848: 4 8 kronor eller i Tunt tal 4,850 kronor. Lotsstyrelsen torde samtidigt åläggas respektera det angående avdelningen nr 25 gällande arrendekontraktet med kustroddaren L. A. Starck.

Beträffande värdesättningen av den återstående till försäljning åt staden av-

ar,

Kung!. Maj:ts proposition Nr 11.

.sedda delen av flygsandsfältet torde enligt domänstyrelsens mening den av taxatorn Falck föreslagna under alternativ It anförda värderingen med vissa modifikationer böra läggas till grund härför, då denna värdering bäst torde överensstämma med fältets nuvarande värde. Dock torde värdet av skogsmark och ståndskog böra höjas med 25 procent på grund av allmän prisstegring, sedan Falcks värdering uppgjorts, samt hänsyn ej tagas till de av Falck anförda avgående posterna. Den å fältet enligt värderingen belägna, till upplåtelser av tomter lämpliga mark, som återstår efter den av styrelsen föreslagna överlåtelsen av vissa delar därav till lotsstyrelsen, omfattar en areal av 5.15 hektar. Enligt de här angivna grunderna beräknas värdet av den återstående delen av flygsandsfältet sålunda:

Markvärde.

a. tomtmark 5.15 hektar k 3,276 kr. per har ... 16,871:40 kr.

b. skogsmark (enl. Falcks värdering -f- 25 procent) 126:25 » 16,997:65 kr.

Ståndskogens värde (enl. Falcks värdering -f- 25 » ) 7,125: 00 »

Summa 24,122: 6 5 kr.,

eller avrundat 24,200 kronor.

Några särskilda inskränkningar i stadens dispositionsrätt över området torde vid försäljningen icke behöva föreskrivas, då någon fara för vanskötsel icke torde behöva befaras.»

Lotsstyrelsen, som anbefallts avgiva utlåtande i ärendet, bär med skrivelse den 17 april 1919 överlämnat förnyat yttrande av chefen för västra lotsdistriktet.

Denne framhåller häri, hurusom sjöfarten i Halmstad syntes gå en avsevärd utveckling till mötes och att lotsverket därför, med hänsyn till lotsarnas vid Halmstads lotsplats bostadsförhållanden, ej borde försumma det tillfälle, som nu erbjöde sig att för sitt behov med äganderätt förvärva det område, som domänstyrelsen föreslagit att avträdas till lotsverket, samt att löseskillingen härför vore skälig. Vid försäljningen borde emellertid fästas sådant villkor, att det borde åligga Halmstads stad att kring lotsverkets område vid påfordran uppföra och därefter i gott skick underhålla stängsel av sådan beskaffenhet, att det lämnade trygghet mot obehörigt intrång å lotsverkets område.

För egen del har lotsstyrelsen på de skäl lotskaptenen anfört biträtt domänstyrelsens förslag, i vad detsamma avser att vid en eventuell försäljning av flygsandsfältet Springbacken undantaga ett närmare angivet område av 1.4 8 hektar att överlämnas till lotsstyrelsen mot eu ersättning av 4,850 kronor och mot skyldighet för lotsstyrelsen att respektera ovannämnda med kustroddaren L. A. Starck upprättade arrendekontrakt, ävensom framhållit önskvärdheten av att vid försälj-

36 Departements-

ehefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

ningen till Halmstads stad av den övriga delen av Springbacken fästes det villkor, att staden vid påfordran skulle vara skyldig att uppföra betryggande stängsel mot lotsverkets område och för framtiden i gott stånd underhålla detta stängsel.

I likhet med myndigheterna anser jag det av domänstyrelsen angivna område om 1.4 8 hektar av ifrågavarande kronoflygsandsfält böra — dock med nedan angiven jämkning — överlämnas till lotsstyrelsen på de av domänstyrelsen föreslagna, av lotsstyrelsen biträdda villkor. Jämväl i övrigt biträder jag domänstyrelsens förslag på sätt detsamma blivit av lotsstyrelsen förordat, dock med den ändring, att ägofiguren 24, vilken utgör en väg till det område, som nu föreslås att säljas till staden, bör medfölja i denna försäljning och icke överlåtas åt lotsstyrelsen. Lotsverkets areal minskas härigenom till 1.4 3 hektar under det att stadens område ökas till 23.19 hektar. På områdenas värden bör denna överflyttning icke inverka.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, sedan från kronoflygsands fältet Springbacken inom Halmstads stads utmark av Hallands län blivit avskilt ett område om 1.4 3 hektar, innefattande ägofigurerna 25 och 26 samt avdelningen a å skogstaxatorn Falcks i ärendet åberopade karta,

dels detta område överlåtes till lotsstyrelsen mot en ersättning till domänfonden av 4,850 kronor samt med skyldighet för lotsstyrelsen att respektera det med kustroddaren L. A. Starck rörande ägofiguren 25 gällande arrendekontrakt av den 12 mars 1914;

dels ock återstående delen av kronoflygsandsfältet, omfattande en areal av 23.19 hektar, försälj e» till Halmstads stad mot en köpeskilling av 24,200 kronor, att vid tillträdet kontant inbetalas till länsstyrelsen i Hallands län, samt under villkor i övrigt att köparen ensam vidkännes de med avskiljande av lotsverkets område och lagfart å stadens fång förenade kostnader samt att köparen vid påfordran uppförjbetryggande stängsel mot nämnda område och för framtiden i gott stånd underhåller samma stängsel.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.

ll:o.

Kronoegendomen 7/s mantal Västra Ryr nr 1 i Romelanda socken av Göteborgs ocli Bohus län är utarrenderad till den 14 mars 1932 mot en årlig avgäld av 625 kronor.

Hos Kungl. Maj:t har Göteborgs murbruks- och betongaktiebolag år 1918 anhållit att av egendomen få inköpa ett område vid Göta älv, vilket funnes angivet å ett av förste lantmätaren A. A. Rönnbäck år 1906 upprättat utdrag av en av förste lantmätaren A. F. von Wachenfeldt år 1890 upprättad karta.

Jag torde få erinra, att Göteborgs murbruks- och sandcementaktiebolag förut ifrågasatt förvärv av området, då för en erbjuden köpeskilling av 18,000 kronor. Sedan med anledning härav vederbörlig uppskattningsvärdering hållits och området därvid åsatts ett saluvärde av 24,000 kronor, fann Kungl. Maj:t vid ärendets föredragning den 22 november 1907 den gjorda ansökningen icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Ifrågavarande framställning från sökande bolaget har, efter det domänstyrelsen den 20 september 1918 däröver avgivit utlåtande — varvid överlämnats yttranden i ärendet från vederbörande arrendator, domänintendent och landsfiskal ävensom från sökande bolaget inkomna påminnelser samt utlåtande av vederbörande länsstyrelse —, av mig anmälts den 4 oktober 1918. Kungl. Maj:t, som förklarade sig framdeles vilja fatta beslut om den ifrågasatta jordupplåtelsen, anbefallde då domänstyrelsen att låta på bolagets bekostnad verkställa ny uppskattning av saluväi-det å området.

Sedan sådan uppskattning i vederbörlig ordning hållits, har nu domänstyrelsen den 11 juli 1919 avgivit förnyat utlåtande och därvid överlämnat av vederbörande länsstyrelse och överjägmästaren i södra distriktet avgivna yttranden i ärendet.

Av berörda värderingsinstrument ävensom handlingarna i övrigt inhämtas följande.

Området är beläget 25 kilometer från Göteborg vid Göta älv i sydöstra delen av kronoegendomens utmark och begränsas i nordväst av en rät linje dragen mellan de punkter å egendomens nordöstra och sydvästra rågångar, som äro belägna på ett avstånd av 400 meter från älvstranden. Området utgör 11.7 8 7 hektar och består av en längs stranden löpande väg, 0.107 hektar, vassbotten i älven, 0.550 hektar, vattenområde i älven intill kungsådran, 1.850 hektar, samt mark till

[11.]

Västra Ryr nr 1 i Göteborgs och Bohus Vin.

Departements-

chefen.

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

grustäkt, 9.2 8 0 hektar. Markbetäckningen å sistnämnda del av området utgöres av 25-årig kultiverad tallskog å 4.330 hektar, 15-årigt tallbestånd å 3.2 3 0 hektar, ljungmark å 1.17 0 hektar samt odlad jord till en å området beiintlig torplägenhet å 0.55o hektar. Nämnda lägenhet, Ålvängstorpet, är beläget i närheten av älvstranden och innehaves mot eu årlig avgäld till stamhemmanets arrendator å 12 kronor av 89-årige Magnus Larsson och hans enda barn, dottern Emma Sandberg, 55 år gammal och änka utan bröstarvingar. Lägenheten är bebyggd med boningshus och uthus, vilka ägas av innehavarna.

Uppskattningsmännen hava ansett gruslagrets å området mäktighet ej kunna genom borrning utrönas och därför uppskattat området efter ytmått samt hava med ledning av pris, som betalts för i närheten befintliga sand- och grustäkter, åsatt grustäktsområdet ett värde av 9,000 kronor för hektar. Då härtill lagts värdet å skogsbestånden, uppskattade för de äldre till 400 kronor och för de femtonåriga till 100 kronor för hektar, har området i dess helhet åsatts ett saluvärde av 85,575 kronor.

Uppskattningsmännen hava föreslagit, att vid försäljningen måtte såsom villkor stadgas, dels att för kronoegendomens behov i all framtid grus finge hämtas såväl för byggnadsändamål som för underhåll av allmänna och enskilda vägar, och att arrendatorn avgiftsfritt finge tillgodogöra sig redan utstämplat gallringsvirke, motsvarande ett års behov, vilka bägge villkor framställts av egendomens arrendator, dels ock att innehavarna av torplägenheten finge mot nu stadgad avgäld kvarsitta å lägenheten, så länge någondera av dem levde.

Vederbörande länsstyrelse, överjägmästaren i södra distriktet och domän styrelsen hava ej haft något att erinra mot det föreslagna saluvärdet eller de för försäljningen föreslagna villkoren.

Jag biträder förslaget om försäljning av ifrågavarande område för det uppskattade värdet och under föreslagna villkor. Sedvanliga villkor angående stängsel och lagfartskostnad böra emellertid tilläggas. Då egendomen är utarrenderad ända till den 14 mars 1932 och områdets tillträdande innan dess är beroende av samtycke av arrendatorn, vilken visserligen nu tillstyrkt försäljningen, men köpet uppenbarligen icke bör stå bolaget öppet hur länge som helst under den återstående arrendetiden, anser jag, att en viss tid bör utsättas. Jag föreslår denna till den 14 mars 1921.

Jag hemställer i enlighet härmed, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

39 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

att ovan angivna område om 11.7«7 hektar må från kronoegendomen V8 mantal Västra Ryr nr 1 i Romelanda socken av Göteborgs och Bohus län försäljas till Göteborgs murbruks- och betongaktiebolag mot eu köpeskilling av 85,575 kronor att vid tillträdet kontant betalas till länsstyrelsen i länet samt under villkor i ovigt,

att området får tillträdas å tid, varom köparen må överenskomma med egendomens arrendator, dock att, därest tillträde ej sker senast den 14 mars 1921, frågan om nu förevarande försäljning skall hava förfallit;

att områdets innehavare skall vara skyldig att, om så påfordras, i gränsen mellan området och kronoegendomen uppsätta och underhålla lämpligt stängsel;

att för kronoegendomens behov i afl framtid grus må avgiftsfritt hämtas å området såväl för byggnadsändamål som för underhåll av allmänna och enskilda vägar;

att kronoegendomens arrendator må avgiftsfritt tillgodogöra sig redan utstämplat gallringsvirke, motsvarande ett års behov;

att innehavarna av torplägenheten Ålvängstorpet Magnus Larsson och Emma Sandberg må mot en årlig avgäld av 12 kronor kvarsitta å lägenheten, så länge någondera av dem lever; samt

att köparen ensam bestrider de med områdets avskiljande och lagfart å fånget förenade kostnader.

12:o.

Större delen av den till förra militiebostället 6 Va mantal Öresten [12.] i örby och Berghems socknar av Älvsborgs län hörande utmarken jämte Luyenheten den från egendomens övriga ägor avskilt vid Öresjön liggande lägen- ^noparkm heten Näbben har avsatts för att förvaltas såsom kronopark. öresten i

I december 1915 inkom till domänstyrelsen en framställning från 'ilvshor9s Wnlägenhetens innehavare Claes Abrahamsson att få friköpa och med full äganderätt övertaga lägenheten. Av däröver utav vederbörande jägmästare och överjägmästare avgivna yttranden framgick bland annat, att lägenheten, som är belägen omkring 500 meter från kronoparken Örestens gräns och helt omgives av främmande ägor, ansågs ej behöva bibehållas i kronans ägo för erhållande av arbetskraft å kronoparken.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

Med anledning härav föranstaltade domänstyrelsen om saluvärdering av lägenheten, vars areal enligt en av extra lantmätaren Ivar E. Thornander år 1916 upprättad karta jämte beskrivning uppgår till 5.3 7 6 hektar, därav 0.68 3 hektar åker, tomt och dylikt, 0.2 5 5 hektar äng, 4.413 hektar betesmark och 0.025 hektar impediment. Av uppskattningsinstrumentet inhämtades, att lägenheten är belägen 10 kilometer från Skene järnvägsstation och 7 kilometer från Berghems järnvägsstation. Farbar väg finnes ej till lägenheten och enda vägen dit, utan att dock vara uttagen, går över främmande hemman. Lägenheten är bebyggd med stuga av timmer under torvtak (delvis jordkula), indelad till rum och förstuga, samt ladugård, helt nedgrävd i jorden, under torvtak. Åbyggnaderna tillhöra lägenhetsinnehavaren. Åkerjorden utgöres av mycket svag och mager grusjord och ängen är högst betydligt besvärad av vattenvariationerna i Öresjön. Lägenheten värderades till 700 kronor, därav för växande skog 137 kronor 40 öre.

Sedermera anhöll G. Seaton, Göteborg, såsom ägare till Hyltenäs med flera gårdar i Öxnevalla socken, att få köpa antingen hela lägenheten ifråga för en köpeskilling av 1,500 kronor eller ock endast den del av lägenheten, som gränsade mot hans egendom. Motivet för denna framställning vore, att sökanden behövde framdraga en elektiisk högspänningsledning över lägenheten och där uppföra ett transformatorhus.

Skogstjänstemännen, domänintendenten och länsstyrelsen förordade, att Seatons anbud måtte antagas.

Domänstyrelsen hemställde, att lägenheten i dess helhet måtte försäljas till förenämnde Seaton för en köpeskilling av 1,500 kronor, med förbehåll om rätt för Claes Abrahamsson att under sin och, om han vore gift, sin hustrus återstående livstid kvarbo å och bruka lägenhetens inrösningsjord mot en årlig avgäld av högst 15 kronor.

Kungl. Maj:t gjorde i punkten 18 av propositionen nr 324 den 16 april 1917 framställning till riksdagen i enlighet med domänstyrelsens hemställan.

Riksdagen anförde i skrivelse den 12 juni 1917, nr 345, att liksdagen visserligen ansåge, att bemälde Abrahamsson rätteligen bort hava erhållit hembud å ifrågavarande lägenhet till det åsätta saluvärdet, men då beträffande samma lägenhet förelåge anbud jämväl från annan person, vilken ansett sig vara i behov därav för vidtagande av anordningar av viss allmännyttig beskaffenhet, syntes riksdagen försäljningsfrågan lämpligen höra lösas pa sadant sätt, att saväl lägenhetsinnehavarens som ovan bemälde spekulants intressen bleve behörigen tillgodosedda, och fann riksdagen detta kunna ske genom en på lämpligt sätt

41 Kungl. Maj\ts proposition Nr 11.

företagen delning av lägenheten ifråga. Då det emellertid icke vore möjligt för riksdagen att utan föregående utredning fatta beslut i sådant avseende, anmälde riksdagen, att framställningen för det dåvarande icke föranlett till någon riksdagens åtgärd.

Den 3 juli 1917 anbefallde Kungl. Maj:t domänstyrelsen att föranstalta om utredning, huruvida ifrågavarande lägenhet lämpligen kunde disponeras i enlighet med vad riksdagen ifrågasatt.

Till åtlydnad härav har nu sagda styrelse med utlåtande den 13 mars 1919 överlämnat från vederbörande länsstyrelse och domänintendent införskaffade yttranden.

Länsstyrelsen har biträtt ett av domänintendenten framställt förslag rörande lägenhetens uppdelning i en bostadslägenhet, omfattande 2.8 7 0 hektar, och en skogslägenhet, omfattande 2.506 hektar. Bostadslägenheten, som skulle omfatta norra delen av nuvarande lägenheten, borde i söder begränsas av en rät linje, dragen från sydöstra spetsen av ägofiguren 7 å Thornanders ovan omförmälda karta och parallell med lägenhetens nordgräns. Länsstyrelsen har vidare förordat dels försäljningav skogslägenheten till Seaton för av domänintendenten föreslagen köpeskilling av 700 kronor, dels försäljning av bostadslägenheten för en köpeskilling, ej understigande det av domänintendenten föreslagna saluvärdet av 800 kronor, och med skyldighet för blivande ägare att åt ägaren av skogslägenheten upplåta fri utfartsväg över bostadslägenheten. Länsstyrelsen har därjämte förklarat sig icke hava något att erinra mot, att bostadslägenheten före försäljningen hembjödes bemälde Abrahamsson.

Domänstyrelsen har i sitt utlåtande anslutit sig till vad länsstyrelsen föreslagit.

Abrahamsson har i särskild skrift hos Kungl. Maj:t anhållit att få inlösa lägenheten i dess helhet för det av uppskattningsmännen år 1916 åsätta beloppet, 700 kronor. Denna framställning har avstyrkts av vederbörande myndigheter.

Då det av myndigheterna föreslagna sättet för lägenhetens uppdelning möjliggör ett behörigt tillgodoseende av de båda spekulanternas intressen och ansluter sig till den av riksdagen givna riktlinjen, tillstyrker jag förslaget. Något särskilt medgivande beträffande hembudsrätt för Abrahamsson till bostadslägenheten behöves icke, enär han äger husen därå. Jag får fördenskull hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

Departements-

chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 10 höft. (Nr 11.)

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

att, sedan lägenheten Näbben under kronoparken Öresten i Ålvsborgs län blivit i överensstämmelse med domänintendentens förslag delad i två lotter, en skogslägenbet och en bostadslägenhet,

den förra försäljes till G. Seaton mot en köpeskilling' av 700 kronor att kontant erläggas till länsstyrelsen i länet vid köpets avslutande samt med skyldighet för köparen att ensam vidkännas kostnaderna för lägenhetens avskiljande och för lagfart å fånget; samt den senare försäljes enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar med skyldighet för lägenhetens innehavare att upplåta fri utfartsväg över densamma för innehavare av skogslägenheten.

13:o.

[13.] I punkten 14 av propositionen nr 13 till 1917 års riksdag före-

Kuiiarbo-nr 3 sj0g Kungl. Maj:t riksdagen medgiva, att, sedan förra länsmansbostället 'landslän' 1 mantal Kullarbo nr 3 i Öster Våla socken av Västmanlands län blivit genom ägostyckning delat i sex lotter i överensstämmelse med uppskattningsmännens förslag, dels lotterna litt. A, E, F och G finge försäljas å offentlig auktion enligt de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor, med förbehåll vid försäljningen av lotten litt. A att de till densamma lagda områdena litt. b, c och d såldes allenast med den rätt kronan kunde äga till dem, dels ock lotterna litt. B och C-D finge upplåtas enligt gällande grunder för upplåtande av egnahemslägenheter från kronoegendomar, med förbehåll vid upplåtelsen av lotten litt. C-D att det till denna lott lagda området litt. a upplätes allenast med den rätt kronan kunde äga till detsamma. Lotternas områden angåvos enligt en av förste lantmätaren N. Th. Schönström verkställd kopia av en utav extra lantmätaren Tor Hjertqvist år 1913 upprättad karta över egendomen.

Sagda förslag vann riksdagens bifall.

Efter det Kungl. Maj:t den 19 juni 1917 förordnat om verkställighet av berörda beslut, har nu domänstyrelsen i skrivelse den 14 februari 1919 anmält följande. Sedan styrelsen anmodat vederbörande länsstyrelse att föranstalta om den anbefallda ägostyckningen, hade länsstyrelsen till styrelsen överlämnat från domänintendenten i länet i egenskap av kronoombud vid förrättningen emottagna avskrifter av protokoll vid förrätt-

43 Kungl. Maj ds proposition Nr 11.

ti ingens handläggning den 26 september 1917 och den 27—29 augusti 1918 med därtill hörande karta samt yttrande i ändamål att till myndigheternas prövning hänskjuta ett par frågor, vilkas avgörande borde föregå ägostyckningsärendets vidare behandling.

Av de inkomna handlingarna inhämtades, bland annat, dels att två till egendomen av ålder hörande ängsskiften, benämnda »Kullarbo fäboäng», helt omslutna av främmande ägor och innehållande enligt ett år 1788 fastställt storskifte, det västra skiftet 15 tunnland 15 kappland och det östra skiftet 14 tunnland 10 kappland, icke kommit att redovisas vid den lantmäteriförrättning, som år 1913 ägt rum för blivande salu- och arrendevärdering å egendomen och sålunda ej heller i instrumentet över sistberörda förrättning, och dels att till egendomen jämväl hörde andel i en samfällighet, benämnd »Snormossen», en skoglös högmosse, som enligt beskrivningen över år 1790 avslutat storskifte beräknats och angivits till 2 tunnland 8 kappland och om vars redovisning vid ägostyckningen föreskrift icke heller meddelats. I fråga om dispositionen av nu angivna ägoområden hade domänintendenten, med vilken länsstyrelsen instämt, föreslagit beträffande fäboängen, att dess bägge skiften måtte, efter föregående uppskattning, vart för sig försäljas, samt vidkommande samfällighetsandelen, att denna måtte tilläggas den till försäljning bestämda styckningslotten litt. A.

På grund av vad sålunda i ärendet förekommit har domänstyrelsen hemställt, att jämväl nu ifrågakomna ägor till kronoegendomen Kullarbo måtte efter föregången saluvärdering i vederbörlig ordning avyttras på sådant sätt, att de bägge ägoskiften, av vilka Kullarbo fäboäng består, vart för sig försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande samt att andelen i Snormossen tillägges förberörda försäljningslotten litt. A och utbjudes jämte densamma.

Med skrivelse den 31 mars 1919 har härefter domänstyrelsen överlämnat inkommet instrument över saluvärdering å berörda områden, utvisande att fäboängen värderats i sin helhet till 1,485 kronor 44 öre, därav 592 kronor för växande skog, samt att värdet av egendomens andel i samfälligheten Snormossen icke kunnat bestämmas. Styrelsen har nu med ändring av sin tidigare hemställan föreslagit, att då de två ägoskiften, av vilka fäboängen bestode, icke värderats särskilt för sig, fäboängen måtte utbjudas till försäljning såsom en lott.

Domänstyrelsen har upplyst, att styrelsen i avvaktan på beslut om ifrågavarande ägors försäljning låtit ombesörja skötsel och vård av kronoegendomen.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 11.

I anslutning till vad domänstyrelsen i detta ärende anfört hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

dels att ovanberörda till förra länsmansbostället 1 mantal Kullarbo nr 3 i öster Våla socken av Västmanlands län hörande två ägoskiften, benämnda Kullarbo fäboäng, må såsom en lott försäljas å offentlig auktion till den högstbjudande under de i brevet den 29 maj 1874 stadgade villkor;

dels ock att ovanberörda till samma kronoegendom börande andel i samfälligheten Snormossen må tilläggas försäljningslotten litt. A och jämte densamma försäljas på sätt om nämnda lott blivit av riksdagen år 1917 bestämt,

14:o.

[14j Kronoegendomen 1 mantal Långby nr 1 i Badelunda socken av

Långby nr l i Västmanlands län är utarrenderad till den 14 mars 1921 mot ett årligt Västmanlands arrencie ay 550 kronor och tillhör således de egendomar, om vilkas disposition i medgiven ordning Kungl. Maj:t äger besluta utan riksdagens hörande. Nu bar emellertid uppstått fråga om att sälja en del av egendomen på annat sätt.

Egendomen, som är belägen 8 kilometer från Västerås, är fördelad i två på ungefär 500 meters avstånd från varandra belägna skiften samt innehåller en areal av 57.9169 hektar, därav 24.7 2 40 hektar tomter och åker, 1.0989 hektar ängsmark, 31.8775 hektar avrösningsjord samt 0.2165 hektar impediment.

Under år 1918 har å egendomen hållits saluvärdering och arrendeuppskattning.

Uppskattningsmännen hava ansett, att i händelse av ny utarrendering nybyggnad av bostadshus, loge och källare vore behövlig. Med hänsyn härtill samt till egendomens obetydliga och spridda åkerinnehav hava de funnit sig icke kunna tillstyrka ny utarrendering. Under hänvisning till en av förste lantmätaren N. Th. Schönström kopierad, av t. f. distriktslantmätaren Axel Hanzon år 1917 upprättad karta över ägorna till egendomen jämte tillhörande beskrivning hava de uppgjort • förslag till egendomens framtida disposition i 15 lotter. Av dessa skulle enligt deras förslag den del av egendomens utmark, som å kartan betecknats med litt. Ab om 20.97 05 hektar avrösningsjord, från och

45 Ktingl. Maj:ts proposition Nr 11.

med den 14 mars 1923, då arrendet för kronoegendomen 4 mantal Hässlö nr 1—4 i Badelunda socken utginge, utarrenderas tillsammans med denna egendom för att tillförsäkra densamma ett önskvärt virkestillskott. Sistnämnda egendom både till 231.870 hektar inrösningsjord endast 30.62 0 hektar delvis mindre bördig utmark och läge med de bästa vägförbindelser på ett avstånd från Långby av endast 6.5 kilometer. Saluvärdet å området uppskattades till 24,790 kronor, därav 23,939 kronor för växande skog. Lotten litt. Aa, saluvärderad till 24,740 kronor, borde säljas å auktion, lotterna litt. Ah, Ai och Al behållas i kronans ägo och övriga lotter säljas såsom egnahemslägenheter.

Vederbörande länsstyrelse har icke haft något att erinra mot det uppgjorda förslaget.

Jägmästaren har upplyst, att numera en del virke å lotten litt. Ab år 1918 utstämplats till försäljning, vadan återstående saluvärdet å sagda lott komme att utgöra 19,542 kronor. Vad beträffade förslaget att lägga denna lott till kronoegendomen Hässlö har jägmästaren anfört, att avståndet mellan Hässlö och sagda ägolott utgjorde 9 å 10 kilometer och att skogsavkastningen vid Hässlö efter år 1909 verkställd jämkning beräknats under åren 1910—1923 utgöra 44 kubikmeter årligen genom trakthuggning. Jägmästaren har hemställt, att lotten litt. Ab måtte bibehållas i kronans ägo, men avstyrkt, att den tillfördes kronoegendomen Hässlö.

Överjägmästaren i Bergslagsdistriktet har icke funnit skäl föreligga att använda egendomen i dess helhet eller någon del därav för något skogsväsendets ändamål. Vad anginge förslaget att förena lotten litt. Ab med kronoegendomen Hässlö syntes det avsevärda avståndet mellan skogarna ifråga utgöra hinder därför ur praktisk synpunkt. Mot den uppgjorda skogsvärderingen har överjägmästaren ej haft något att erinra.

Domänstyrelsen har funnit förslaget att sammanföra lotten litt. Ab med kronoegendomen Hässlö ej lämpligt. Styrelsen har däremot föreslagit, att detta område skulle tillsammans med litt. Aa försäljas å auktion till den högstbjudande. Saluvärdet å dessa områden skulle, sedan värdet av det av jägmästaren omförmälda utstämplade virke å lotten litt. Ab frånräknats, sålunda komme att utgöra i jämnt tal 44,280 kronor.

På given anledning lämnade därefter domänstyrelsen Badelunda kommun tillfälle att yttra sig, huruvida kommunen önskade förvärva ägolotten litt. Ab eller någon del därav, och har styrelsen numera överlämnat en av nämnda kommun gjord framställning att för ett pris, motsvarande uppskattningsvärdet efter den skedda virkesutstämplingen, 19,542 kronor, få förvärva ifrågavarande lott för att därav bilda en sockenallmänning.

Departements-

chefen.

46 Kungl. Maj ds proposition Nr 11.

Kommunen har anhållit om medgivande till köpeskillingens erläggande medelst 6-åriga räntefria avbetalningar.

För egen del har domänstyrelsen icke haft något att erinra mot, att ägolotten finge för det angivna ändamålet förvärvas av kommunen på de föreslagna villkoren.

Jag anser tillfälle böra beredas Badelunda kommun att för bildande av sockenallmänning få direkt av kronan inköpa lotten litt. Ab för uppskattningsvärdet, 19,542 kronor. Såsom jag förut framhållit, fordras härtill riksdagens medgivande. Angående egendomens disposition i övrigt torde Kungl. Maj:t förordna, sedan riksdagens beslut fattats.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att lotten litt. Ab av kronoegendomen 1 mantal Långby nr 1 i Badelunda socken av Västmanlands län må försäljas till Badelunda kommun mot en köpeskilling av 19,542 kronor att erläggas med en sjättedel vid tillträdet och en sjättedel den 14 mars varje av nästföljande fem år samt under villkor i övrigt,

att ägolotten säljes i det skick, den vid tillträdet befinnes, varvid kommunen skall så vitt denna lott angår inträda i de rättigheter och skyldigheter, kronan ägt till den brukare, som vid samma tid avträder ägolotten;

att köpeskillingen skall erläggas till länsstyrelsen i länet;

att köpebrev skall utfärdas, så snart första sjättedelen av köpeskillingen erlagts och kommunens skuldförbindelse å återstoden därav avlämnats;

att kommunen skall svara för de å ägolotten för tiden efter tillträdesdagen belöpande onera och utskylder; samt

att kommunen skall ensam vidkännas kostnaderna för lagfart å köpet och andra med köpet förenade utgifter samt för inteckning i fastigheten till säkerhet för berörda skuldförbindelse.

47 Kungl. Maj.ts proposition Nr 11.

Statsrådets övriga ledamöter instämde i vad departementschefen hemställt uti de under l:o—14:o här ovan antecknade ärenden.

Hans Maj:t Konungen behagade härtill lämna bilall samt förordnade, att proposition i dessa ämnen skulle med den lydelse, bil. . . . till detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Rune Thygesen.