med förslag till tilläggsstat för år 1920
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggsstat
för år 1920; given Stockholms slott den 7 januari 1920.
Undei- åberopande av bilagda statsrådsprotokoll rörande justering av propositionen om tilläggsstat för år 1920 vill Kungl. Magt härmed föreslå riksdagen att upptaga inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat sålunda:
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)
2 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
Specifikation av statens inkomster.
A. Egentliga statsinkomster.
I. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Bidrag till försäkringsinspektionen.................................
2. Avgifter för granskning av biografbilder.........................
3. Inkomst av myntning och justering...............................
4. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.............
5. Bidrag till bankinspektionen.......................................
6. DeDatureringsavgifter................................................
II. Diverse inkomster........................................................
Säger för egentliga statsinkomster 809,450 kronor.
B. I anspråk tagna kapitaltillgångar.
Kronor
72,000
425,000
28,650
40,800
,
629,450
180,000
i
I.
Uppkomna av egentliga statsinkomster:
1. Statsverkets kassafond.....................,............................. 98,772,150
2. Avsättning till tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen m. m.......................... 4,575,000
3. Avsättning till dyrtidstillägg ............................................ 116,000,000
219,347,150
C. Lånemedel.
I. Fast upplåning......
II. Tillfällig upplåning
60,440,800
1,700,000
Säger för lånemedel 62,140,800 kronor.
282,297,400
Summa
Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1920.
Verkliga utgifter.
1. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstaterna.
4 Kung!. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
Verkliga utgifter.
II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 11)20.
Beräknat belopp.
6 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
Verkliga utgifter.
III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
* Beräknat belopp.
8 Kxmgl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
Verkliga utgifter.
IV. Fjärde huvudtiteln. Lantförsvarsdepartementet.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
1 ! Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom
den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ............-...........
2 | Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare
inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar i in. m. anvisade medel, förslagsanslag---------------------------------
B. Undervisning, understöd, expenser m. m.
Förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser,
förslagsanslag, högst..........................-........: -...............
Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser,
bränsle, lyse m. m., förslagsanslag, högst.........................;-
Förstärkning av reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, förslagsanslag, högst.................................
Extra
anslag
Kronor
*54,300
*20,000
76,500 161,900 148,525 |
Extra
anslag
Kronor
74,300
386,925
C. Förplftgnad, intendenturmateriel, remontering, övningar i
m. m.
2 Förstärkning av förslagsanslaget till mathållning, förslagsanslag,
högst
Förstärkning av reservationsanslaget till munderingsutrustning, förslagsanslag, högst.................................-t........-..............
3 Inventarier i nya kasernetablissemang, reservationsanslag...........
4 Förstärkning av reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, ren-
hållning och tvätt vid truppförbanden, förslagsanslag, högst ...
5 { Förstärkning av reservationsanslaget till remontering, förslagsanslag,
6 | Förstärkning av förslagsanslaget till furagering, förslagsanslag, högst | 4,270,400
5,931,550
1,400^482
97,000
1,700,000
155,000
Beräknat belopp.
Kanyl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
Förstärkning av reservationsanslaget till truppförbandens övningar, j förslagsanslag, högst _____________________________________________•......
D. Sjukvård m. m.
Förstärkning av reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård
m. m., förslagsanslag, högst __________________________________________
Sjukhusinventarier ro. m., reservationsanslag___________________________
Nya sjukhus vid armén, reservationsanslag ___________________________ j
E. Vapen och. ammunition.
Förstärkning av reservationsanslaget till vapen och ammunition
m. m., förslagsanslag, högst ..........................................
Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel, förslagsanslag, högst _______________________________________
F. Byggnader och ingenjörmateriel.
Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och
skjutbanor, förslagsanslag, högst .....................................
Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteriregementen, reservationsanslag ....................................
Underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden,
reservationsanslag.........................................................
Ateruppföraude av ett nedbrunnet pjäsexercishus i Boden, reservationsanslag ...............................................................
Förstärkning av reservationsanslaget till ingenjörmateriel, förslagsanslag, högst...............................................................
Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslagsanslag, högst...............................................................
G. Diverse.
Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag för år 1919,
förslagsanslag, högst ................................................... 3,500,017
Dyrtidstillägg, förslagsanslag_____________________________________________1*28,000,000
Extra
anslag
Kronor
47,500
Extra
anslag
Kronor
13,001,932
214,631 117,600 ] 150,000
2,000,000
397,480
1,907,845
2,200,000
4,200
20,000
103,920
41,650
Summa i
482,231
2,397,480
4,277,615
31,500,017
52,720,500
* Beräknat belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)
10 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
Yerkliga utgifter.
V. Femte huvudtiteln. Sjöförsvarsdepartementet.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts prof. nr 2 ur 1920.
12 Kungl. MajUs prop. nr 2 år 1920.
Beräknat belopp.
liungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1020.
13 Verkliga utgifter.
VI. Sjätte huvudtiteln. Civildepartementet.
Beräknat belopp.
14 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1U20.
Beräknat belopp.
Kung!. Afaj:ts prop. nr 2 år 1920.
15 Verkliga utgifter.
Vil. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.
Beräknat belopp.
16 Kungl. Maf.ts prop. nr 2 år 1920.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
* Beräknat belopp.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (AV 2.)
18 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
Verkliga utgifter.
VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.
Beräknat belopp.
Kungl. Maf.ts prop. nr 2 år 1920.
l!t
Beräknat belopp.
20 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1920.
‘21
22 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
* Beräknat belopp.
Kungl. May.ts grop. nr 2 år 1920.
23 Beräknat belopp.
24 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts prof. nr 2 år 1920.
16 Täckande av beräknad brist för år 1919 i staten för tekniska elementarskolan och tekniska gymnasiet i
Örebro, förslagsanslag, högst ........................... 10,000
Förstärkning av tekniska skolans i Stockholm medel till
uppvärmning, förslagsanslag, högst..................... 12,700
Ytterligare löneförbättring åt lärarna vid tekniska skolan
i Stockholm, förslagsanslag, högst..................... 9,957
Löneförbättring åt vaktmästarna vid tekniska skolan i
Stockholm, förslagsanslug, högst........................ 795
Löneförbättring åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad
och Falun, förslagsanslag, högst............... *8,520
Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de tekniska skolorna i Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås, förslagsanslag *150,000 Yrkespedagogisk centralanstalt, reservationsanslag...... 45,000
Handelsunder visning en.
Förhöjda understöd åt handelsgymnasierna, förslagsanslag, högst
I. Diverse.
Dyrtidstillägg, förslagsanslag ............................................
Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom
den civila statsförvaltningen, förslagsanslag........................
Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar
m. m. anvisade medel, förslagsanslag.................................
Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter, förslagsanslag ................................................
Förstärkning av reservationsanslaget till extra utgifter, förslagsanslag, högst...............................................................
Summa
* Beräknat belopp.
847,932
160,000
*13,000,000 * 1,439,249
* 246,000 *37,900,000 38,000
1,007,932
52,623,249
59,149,400
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)
26 Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år' 1920.
Verkliga utgifter.
!X. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.
* Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1220.
27 Beräknat belopp.
28 Kung!. Maj:ts prop. nr 2 är 1920.
Beräknat belopp.
Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1020.
2!)
Verkliga utgifter.
X. Tionde huvudtiteln. Pensionsväsendet.
Beräknat belopp.
O CD t-
30 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
Utgifter för kapitalökning.
XI. Statens affärsverksamhet.
A. Postverket.
Inventarier, reservationsamlag................................
Inköp och bebyggande av fastigheter:
Posthus i Krylbo, reservationsanslag.....................
Fastighet i Gävle, reservationsanslag.....................
Posthus i Ludvika, reservationsanslag...................
Fastighet i Borlänge, reservationsanslag.................
Fastighet i Jörn, reservationsanslag.....................
Fastighet i Bengtsfors, reservationsanslag...............
Tomt i Hudiksvall, reservationsanslag...................
Säger för postverket
Att täckas av
lånemedel
Kronor
10,000
andra statsinkomster
Kronor
1,235,000
Summa
Kronor
1,235,000
B. Telegrafverket.
6 7
Inköp och bebyggande av fastigheter:
Stationsbyggnad i Malmö, reservationsanslag..........
Byggnadstomt i Skövde, reservationsanslag...............
Fastighet i Kramfors, reservationsanslag................
Byggnadstomt i Hälsingborg, reservationsanslag.......
Byggnadstomt i Robertsfors, reservationsanslag.........
Fastighet i Simrishamn, reservationsanslag.............
Uppförande av arbetarbostäder i Nynäshamn, resei-vationsanslag..................................................
220,000
80.000 500
65,000
500,000
Kurujl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
32 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1920.
20 21
25 Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa
lokomotivstationer, reservationsanslag..............
Husbyggnader, reservationsanslag.........................
Elektrifiering av linjen Kiruna—Svartön, reservationsanslag........................................................
Ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar, reservationsanslag...............................................
Dispositionsanslag för oförutsedda och mindre arbeten,
reservationsanslag.......................................—
Konjunkturtillägg till vissa före år 1918 beviljade anslag till nya byggnader och anläggningar vid statens
trafikerade järnvägar, reservationsanslag.............
Nya statsbanebyggnadcr:
Järnvägsförbindelse mellan svenska och finska järnvägsnäten, reservationsanslag...........................
Statsbanan Sveg—Brunflo, reservationsanslag..........
Inlandsbanan mellan Volgsjön och Gällivare, reservationsanslag..................................................
Statsbanan Umeå—Holmsund, reservationsanslag......
Markförvärv, reservationsanslag..............................
Rullande materiel, reservationsanslag........................
Genomgående tryckluftbroms, reservationsanslag..........
Säger för statens järnvägar
D. Statens vattenfallsverk.
Statens kanalverk:
Ombyggnad av Södertälje kanal, reservationsanslag...
Statens kraftverk:
Luleälvs kraftverk:
Porjus kraftstation, konjunkturtillägg, reservationsanslag ....................................................
Andra utbyggnaden av kraftstationen vid Porjus,
reservationsanslag .....................................
Första utbyggnaden av kraftstationen vid Harsprånget,
reservationsanslag .....................................
Stora Lule älvs reglering, reservationsanslag.......
Älvkarleby kraftverk:
Älvkarleby kraftstation, förslagsanslag, högst .....
Motala kraftverk:
Första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala, reservationsanslag.....................................
Att täckas av
lånemedel
Kronor
97.000 925,700
8,000,000
50.000 500,000
2,031,000
800,000
2,000,000
300,000
22,264,700
andra statsinkomster
Kronor
Summa
1,100,000
3,000,000
700.000 Kronor
22,264,700
Kung!. Majds prop. nr 2 år 1.920.
H.H
Bihang till riksdagens protokoll 1,920. 1 samt. 2 käft. {Nr 2.)
34 Kurigl. MajUs grop. nr 2 år 1920.
Utgifter för kapitalökning.
XII. Statens utlåningsfonder.
Kung i. Mnj:ts grop. nr 2 år 1920.
35 Utgifter för kapitalökning.
XIII. Statens spannmålslagerhus m. m.
Kunyl. Maj:ta prof/, nr 2 år 1920.
87 Totalsumman av de i tilläggsstaten till riksstaten för år 1920 förekommande utgifter uppgår till 282,297,400 kronor eller samma belopp, vartill statsverkets tillgångar å nämnda tilläggsstat här förut beräknats; och erhåller samma tilläggsstat följande utseende:
38 Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1920.
Tilläggsstat till
Inkomster:
A. Egentliga statsinkomster:
I. Uppbörd i statens verksamhet............................................629,450
II. Diverse inkomster...............................................................180,000;
Kronor
809,450
i B. I anspråk tagna kapitaltillgångar:
I. Uppkomna av egentliga statsinkomster.
I 219,347,150:
C. Lånemedel:
I. Fast upplåning.............................................................. 60,440,800
II. Tillfällig upplåning...................................................... 1,700,000 62,140,800;
Summa 282,297,400
Knngl. Maj:t» prof), nr 2 år li)20
riksstaten för år 1920.
I.
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII. VIII.
IX.
X.
Utgifter:
Verkliga utgifter:
Första huvudtiteln
Andra »
Tredje »
Fjärde »
Femte »
Sjätte »
Sj unde »
Åttonde »
Nionde »
Tionde »
Kronor
Extra anslag |
164,500;
6,018,000!
2,640,200!
52,720,500!
24,215,200 25,854,600,
21,537,300 59,149,400 9,855,800;
17,997,1001 220,152,600
Utgifter för kapitalökning:
XI.
in. in.
Summa 282,297,400
40 Kuncfl. Maj:ts prof», nr 2 år 1920.
Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel.
Kung i. Maj:ts prof), nr 2 Av 1920.
41 Samtliga de i denna proposition åberopade eller för övrigt med tilläggs staten för år 1920 sammanhängande handlingar skola riksdagens veder börande utskott tillhandahållas.
GUSTAF.
F. V. Thorsson.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 hå/t. (Nr 2.)
Tilläggsstaten för åi* 1920.
Proposition en* justering.
Utdrag
av protokollet över Jinansäre liden, hållet inför Håna Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 7 januari
1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Heltner» Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
. friherre Palmstierna,
UndÉN,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom hemställanden gjorts av vederbörande departementschefer enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet för denna dag angående inkomster och utgifter å tilläggsstat för år 1920, föredrog departementschefen, statsrådet Thorsson, ett i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt förslag till proposition om tilläggstat för år 1920.
u
Kungl. Jfaj:ts prop. nr 2. år 1U20.
Departementschefen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna de härovan omförmälda förslag och alltså upptaga inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna sitt bifall; och skulle i enlighet därmed omförmälda proposition till
riksdagen avlåtas. ... ....
r
Ur protokollet: Gunnar Grip.
Stockholm 1920. Kungl. Boktryckeriet. P. Å. Norstedt k Söner 194794
Inkomst tina: 1920 års tilläggsstat.
t
Tilläggsstaten för år 1920. Inkomsterna.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1920.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern Edén,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner, Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre PaLMSTIERNA,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Departementschefen, statsrådet Thorsson anförde:
Tidigare i dag har jag, i samband med framläggande av förslagrörande inkomsterna å 1921 års riksstat, jämväl i stora drag redogjort för huru jag tänker mig, att medel skola uppbringas för täckande av utgifterna jämväl å tilläggsstaten för år 1920.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 1
2 Inkomsterna: 1920 års tilläggsstat.
Under avdelningen egentliga statsinkomster torde böra — i likhet med vad som skett i 1919 års tilläggsstat — uppföras särskilda inkomsttitlar för försäkringsinspektionen m. fl. verk, med belopp motsvarande de utgiftsanslag för dyrtidstillägg, om vilkas beräknande å statförslaget hemställan senare kommer att under vederbörlig huvudtitel göras. Därjämte upptager jag under samma avdelning, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet, ett belopp av 180,000 kronor utgörande hästförsäljningsmedel, vilka torde föras under rubriken diverse inkomster.
I övrigt innehåller det inkomstförslag, jag nu tillåter mig förorda, såsom i anspråk tagna kapitaltillgångar belopp motsvarande de å innevarande års riksstat uppförda avsättningarna för tillfällig lönereglering och för dyrtidstillägg ävensom det belopp av kassafondsmedel, som erfordras för täckande av det medelsbehov, som förefinnes, sedan på inkomstsidan jämväl uppförts de lånemedel för olika ändamål, som jag senare torde få föreslå Kungl. Maj:t att hos riksdagen äska.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att upptaga inkomsterna å tilläggsstaten för år 1920 sålunda:
Inkomsterna: 1920 års tilläggsstat. 3
De av föredragande departementschefen sålunda i avseende å beräkningen av statsverkets tillgångar för 1920 års tilläggsstat gjorda förslag, i vilka statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen godkänna.
Ur protokollet: Gunnar Grip.
Utgifterna: 1920 ärs t/l/äggsstat.
I
Tilläggsstaten för år 1920.
Utgifterna.
För flera huvudtitlar gemensamma frågor.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 7 januari 1920.
N ärvarande:
Hans excellens herr statsministern EdÉN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner,
Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson anförde efter gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement i fråga om utgifterna till en början följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1
2 Utgifterna: 1920 årstHIäggsstat.
1. Dyrtidstillägg.
Dyrtids-
tillägg.
Yad beträffar dyrtidstillägg för år 1920 gäller, att de av föregående års lagtima riksdag antagna allmänna grunder för dylika tilläggjämlikt kungörelsen den 30 maj 1919 (nr 262) skola lända till efterrättelse jämväl under första halvåret av innevarande år. För beredande av dyrtidstillägg under detta år avsatte 1919 års lagtima riksdag såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 116,000,000 kronor. T fråga om denna avsättning anförde jag till statsx-ådsprotokollet den 14 mars 1919 (proposition nr 225), att det icke syntes mig lämpligt att redan då verkställa uppdelning av sagda belopp å de särskilda huvudtitlarna eller i övrigt träffa definitivt avgörande om, huru för år 1920 kostnaderna för dyrtidsbidrag åt statens befattningshavare och pensionärer skulle bestridas, .lag är icke heller i dag beredd att underställa Kungl. Maj:ts slutliga prövning frågan om anslag för ändamålet under innevarande år. Utredning angående dyrtidstilläggen pågår inom finansdepartementet men har ännu icke hunnit slutföras. De för ändamålet erforderliga anslagen böra å förslaget till tilläggsstat för år 1920 allenast beräknas. För ändamålet bör givetvis i första hand nyss omförmälda belopp å 116,000,000 kronor tagas i anspråk. Också har jag vid uppgörande av förslag till tilläggsstat för år 1920 å inkomstsidan upptagit nämnda belopp såsom i anspråk tagen kapitaltillgång.
Nyssnämnda belopp, vilket har beräknats skola bestrida de kostnader för dyrtidstillägg, för vilka anslag plägat anvisas under de olika huvudtitlarna, torde emellertid icke bliva tillräckligt. Såsom jag i mitt anförande rörande finansplanen yttrat, hava gjorda framställningar om höjda dyrtidstillägg funnits böra tillmötesgås, så långt den allvarliga finansiella ställningen det medgiver. Så vitt nu kan bedömas torde därmed för samtliga dyrtidstillägg komma att erfordras ungefär följande belopp nämligen:
beträffande de affärsdrivande verken ........................... kronor 116,000,000
beträffande försäkringsinspektionen, statens biografbyrå, mynt- och justerings verket, patent- och registreringsverket, bank- och fondinspektionen,
och kontrollstyrelsens avdelning för skattefri sprit, » 1,000,000
samt beträffande övriga verk och inrättningar ......... » 148,500,000. •
• I sist omförmälda belopp ingå ej blott anslag till dyrtidstillägg enligt de allmänna författningarna i ämnet utan jämväl de olika anslagen
Utgifterna: 1920 års tllläggsstat. 3
till särskilda grupper befattningshavare utanför den egentliga statsförvaltningen.
Vad angår de affärsdrivande verken samt postsparbanken, flottans pensionskassa och folkskollärarnas pensionsinrättning lärer böra förfaras på samma sätt som föregående år, d. v. s. förklaras, att bidragen skola utgå av de medel, ur vilka omkostnaderna för vederbörande institutioner i övrigt bestridas. Beträffande sådana verk som försäkringsinspektionen m. fl., förutsätter jag, att särskilda anslag till dyrtidstillägg komma att av riksdagen anvisas och att dessa anslag förklaras skola utgå av vederbörande verks inkomster, därvid beträffande bank- och fondinspektionen den modifikationen göres, att anslaget skall i första hand utgå av verkets inkomster. Närmare förslag om de särskilda anslagens belopp komma att senare i vederbörligt sammanhang framställas. Å tilläggsstaten skulle vidare behöva beräknas de för övriga verk och inrättningar och speciella grupper befattningshavare erforderliga beloppen eller 148,500,000 kronor. Närmare förslag om de på varje huvudtitel belöpande anslagsbelopp, vilka tillsvidare äro, särskilt i vad angår fördelningen på huvudtitlar, allenast approximativt beräknade, torde vid behandlingen av de olika huvudtitlarna få framställas av vederbörande departementschefer.
2. Tillfällig: löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen m. in.
Såsom jag redan förut i dag erinrat bär riksdagen, för tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen ävensom till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, utom huvudtitlarna avsatt ett förslagsanslag å 4,575,000 kronor.
I anledning av riksdagens berörda beslut uppdrog Kungl. Magt den 16 juli 1919 åt 1902 års löneregleringskommitté, att i enlighet med vad jag samma den 16 juli uttalat till statsrådsprotokollet över finansärenden, verkställa utredning beträffande tillfällig lönereglering under år 1920 för befattningshavare vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk, hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen samt att, så snart ske kunde, inkomma med det förslag, som av utredningen föranleddes.
Till fullgörande av ovannämnda uppdrag har löneregleringskommittén, efter verkställd utredning, den 17 december 1919 avgivit det sålunda infordrade förslaget. Ärendet har emellertid ännu icke slutbe-
Tillfällig löneförbättring för viss per sonat inom den civila stat sförvaltningen m. in.
4 Utgifterna: 1920 års tilläggsstat.
handlats, vadan proposition i ämnet först senare kan föreläggas årets riksdag.
I avvaktan å sagda proposition torde de för ändamålet erforderliga medlen i förslaget till tilläggsstat för år 1920 under de särskilda huvudtitlarna beräknas. Sagda beräkning torde böra verkställas inom varje huvudtitel under två särskilda punkter, den ena med benämning »Tillfällig löneförbättring för År 1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen» — därvid torde böra få iakttagas, att det beräknade beloppet jämväl må tjäna till avrundande av huvudtitelns slutsumma — och den andra benämnd »Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel».
Beträffande särskilt sistnämnda anslagstitel torde man vid beräknandet av anslagets storlek böra utgå från det å 1919 års tilläggsstat för samma ändamål anvisade beloppet samt låta detta belopp undergå den förändring, som kan betingas med hänsyn till skillnaden mellan de för motsvarande ordinarie personal avsedda löneförbättringsbeloppen i årets och fjolårets til läggsstater.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle utdrag av protokollet i vad det avsåge sättet för upptagande å tilläggsstaten för år 1920 av anslagen till dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen m. m. tillställas de övriga departementen för behörigt iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering av utgifterna under vederbörande huvudtitlar å berörda tilläggsstat.
Ur protokollet:
Gunnar Grip.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKT [E BO LAG, 1920.
Första huvudtiteln: 1920 års tnläggsstat.
1 Tilläggsstaten för år 1920.
Första huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari
1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdÉN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner, Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anförde i fråga om utgifterna under första huvudtiteln härefter följande:
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)
2 Första huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[i-3
Till förstärkning av anslaget för underhäll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten.
Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och
Drottningkohus slott.
(extra anslag.)
A. Knugl. hovstaten.
1. Till förstärkning av anslaget för underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten.
Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om uppförande å riksstaten för år 1921 av extra anslag till förstärkningav anslaget för underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten förut i dag anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av avslaget för underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten å tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst........... kronor 28,200.
B. Kung!, slottsstateu.
1. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott.
Under första huvudtiteln äro i riksstaten för år 1920 uppförda vissa anslag till de kungl. slotten, avsedda dels för underhåll, dels, vad Stockholms slott beträffar, även för bevakning, lyse o. s. v. Kostnaderna - för uppvärmning av slotten hava däremot varit avsedda att bestridas av det anslag till ved och kol för de kungl. hoven, som ingår under huvudtitelns första del. Det har visat sig, att sistnämnda anslag — uppgående till 50,000 kronor — icke längre är tillräckligt för ifrågavarande ändamål. Alltsedan tiden för krigsutbrottet hava på grund av de ständigt stigande bränsleprisen kostnaderna för slottens uppvärmning hastigt ökats. Den ojämförligt största delen av dessa kostnader faller på Stockholms och Drottningholms slott.
I följd av de stegrade kostnaderna hava på 1918 och 1919 års tilläggsstater måst uppföras särskilda anslag i syfte att möta den merkostnad för sistnämnda byggnaders uppvärmning, som under dessa år
Första huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
varit att vänta. Ifrågavarande anslag bestämdes för nästlidet år till
85,000 kronor.
Nu har riksmarskalksämbetet i skrivelse den 28 november 1919 o-jort framställning om anvisande av erforderliga medel för ifrågavarande ändamål jämväl för år 1920. Ämbetet bär därvid till en början meddelat, att kostnaderna för ifrågavarande slotts uppvärmning under år 1918 — det sista år varför fullständiga räkenskaper föreligga — uppgått till ej mindre än 137,724 kronor 17 öre samt att under månaderna januari—oktober 1919 för bränsle måst utbetalas tillhopa 188,919 kronor 33 öre. Med hänsyn till angivna utgiftssiffror för sistnämnda tidrymd skulle, anför ämbetet vidare, det erforderliga anslaget kunna ifrågasättas böra utgå med icke mindre än 140,000 kronor. Ämbetet hade dock dels under förutsättning att den sänkning av dittillsvarande höga bränslepris, som redan i viss man inträtt, komme att fortfara och yttérligare i gynnsam riktning utveckla sig, dels ock med hänsyn till önskvärdheten av att statsverket i möjligaste män besparades ökade utgifter, ansett sig hava anledning antaga, att ett till 110,000 kronor förhöjt belopp skulle under år 1920 i det närmaste motsvara behovet av ökat anslag till bestridande av merkostnaden för slottens uppvärmning.
Det synes mig erforderligt, att anslag för ifrågavarande ändamål Dep^'nents' anvisas jämväl för innevarande år. Nu liksom förra året anser jag mig böra fästa uppmärksamheten därpå, att, vad angår Stockholms och Drottningholms slott, byggnaderna måste hållas nödtorftigt uppvärmda, även när de icke bebos av den kungliga familjen, med hänsyn till inom dem inrymda, staten tillhöriga möbler och konstverk, samt att inom Stockholms slott vissa lokaler regelmässigt äro disponerade för andra ändamål, bland annat för högsta domstolens sammanträden.
Vad beträffar storleken av det anslag, som för ifrågavarande ändamål bör hos riksdagen äskas, synes det mig icke finnas anledning antaga, att det av riksmarskalksämbetet föreslagna beloppet, 110,000 kronor, skulle vara för högt.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till bestridande av den för år 1920 beräknade merkostnaden för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag, högst............kronor 110,000.
4 Första huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
2. Till förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning vid
Stockholms slott.
[3-] Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om
»L^'UpPförand® å 88täten för år 1921 av extra anslag till förstärkning av slaget nu anslaget till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott förut i dao- ^renhållning1 anfört får hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
vid Stock- ...
holme slott. ätt till förstärkning av anslaget till polis-, lys-
och renhållning vid Stockholms slott å tilläggsstat för
år 1920 bevilja ett förslagsanslag,
högst ........................................................ kronor 22,500.
3. Till förstärkning av anslaget till braudväsendet och yttre lyshallningeii
vid Stockholms slott.
[4.] Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om
nfnfÖZtäln- uPPförand? å riksstaten för år 1921 av extra anslag till förstärkning av slaget till anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott detnoTyUre ^ 1 dag anfört får JaS hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
lyshållningen rlksdagen vid Slock-
holms slolt att till förstärkning av anslaget till brandväsendet
och yttre lyshållningen vid Stockholms slott å tilläggsstat
för år 1920 bevilja ett förslagsanslag,
högst.............................................................. kronor 3,800.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, yttrat och hemställt behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet: Gunnar Grip.
Punkt
Forsta huvudtiteln: 1920 års tmäggsstat.
Sammandrag och register
till
Första huvudtiteln å 1920 års tilläggsstat.
Sid. Nr i
Extra
anslag
Kronor
Extra
anslag
Kronor
!
A. Kungl. hovstaten.
Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten
B. Kungl. slottsstaten.
Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott ..........................................................j
Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning vid
Stockholms slott ......... ..........................................
Förstärkning av anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott .......................................
Summa
28,200
110,000 22,500
_3,800 | 136,300
164,500
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
Andra huvudtiteln: 1920 års t/lläggsstat.
1 Tilläggsstaten för år 1920.
Andra huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern EdÉN,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER, Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
2:o.
Chefen för justitiedepartementet statsrådet Löfgren anförde härefter:
I enlighet med den plan, som vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 31 december 1917 av kassaförlagskommitténs den 20 mars 1917 avgivna betänkande, dåvarande chefen för finansdepartementet framlade för avvecklingen av det dittills tillämpade förskottsförfarandet och vilken plan följts vid äskandena hos riksdagen under åren 1918 och 1919, får jag härmed underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under andra huvudtiteln böra tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.) 1
2 Andra huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat.
A. Departementet.
1. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli.
[T.] Till justitiedepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli är för
Departe- närvarande i riksstaten uppfört ett ordinarie anslag å 94,000 kronor. nifavhut^i I den proposition angående ändrad organisation av statsdepartementen, Haj.ts kansli, om vars avlåtande till instundande riksdag Kungl. Maj:t redan förut fattat beslut, föreslår Kungl. Maj:t bland annat, att riksdagen måtte fastställa, att gälla från och med den 1 juli 1920, en i vissa avseenden förändrad avlöningsstat för justitiedepartementet. Ett bifall till detta förslag skulle föranleda en höjning i nyssnämnda anslag med 8,700 kronor. För möjliggörande av den nya avlöningsstatens tillämpande under senare hälften av år 1920 hemställer Kungl. Maj:t i omförmälda proposition om beviljande på 1920 års tllläggsstat under andra huvudtiteln av ett förstärkningsauslag till ifrågavarande anslag å halva nyssnämnda belopp eller 4,350 kronor. Under hänvisning till ifrågavarande proposition tillåter jag mig nu hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på prövning av särskild proposition i ämnet, till förstärkning av ordinarie anslaget till justitiedepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av ................................kronor 4,350.
B. lagberedningen m. m.
1. Processkommissionen.
r2, Under åberopande av vad jag under punkt [4] i det vid årets
Process- statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartekommissionen. men,8ärenden anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till förstärkning av det å extra stat för år 1920 beviljade reservationsanslaget till fortsatt bestridande av kostnaderna för en förberedande utredning angående en rättegångsreform å tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag å...............kronor 20,000.
Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
3 C. Justitiekanslcrsämbetct.
1. Renskrivningskostnad.
Med stöd av vad jag under punkt [5] i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartemontsärenden yttrat hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till bestridande av justitiekanslersexpeditionens renskrivningskostnader, i den mån det i nämnda expeditions ordinarie avlöningsstat uppförda anslag till amanuenser, vikariatsersättningar, renskrivning m. m. ej därtill lämnar tillgång, på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag å............... kronor 800.
D. Rättsskipningen.
Göta hovrätt.
1. Extra division.
Under hänvisning till vad jag vid anmälan av frågan om regleringen av riksstatens andra huvudtitel för år 1921 anfört vid punkt [14] får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för beredande av tillfällig förstärkning av Göta hovrätts arbetskrafter med en extra division under tiden från och med den 10 september till och med den 31 december 1920 på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst... kronor 16,500.
Personligt avlöningstillägg åt skrivbiträdet i Göta hovrätt J. M. Håkansson.
Under åberopande av vad jag under punkt [15] i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
[SO
Justitiekanslersexpi ditionens renskrivningskostnad.
[4-1
Extra division vid Göta hovrätt.
[5.]
Personligt avlöningstillägg åt skiivbi trädet i Göta hovrätt J. M. Håkansson.
Andra huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.
medgiva, att det personliga avlöningstillägg åt skrivbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen i Göta hovrätt J. M. Håkansson, till vilket 1919 års lagtima riksdag å extra stat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst 400 kronor, må till Håkansson utgå för år 1920, oaktat han ingått på den nya avlöniugsstat, som fastställts att gälla från sistnämnda års början för den av honom innehavda biträdesbefattningen.
Hovrätten över Skåne och Blekinge-
2. Extra division.
[6-] Under de senaste åren har i hovrätten över Skåne och Blekinge
vi^hovratten uppstått en avsevärd balans å oavgjorda mål. För avarbetande av över Skåne denna balans har hovrätten, som består av två ordinarie divisioner, fått och Bie*inge. ejna arbetskrafter förstärkta under tiden från och med den 1 mars 1918 till samma års slut med två extra ledamöter, en å vardera divisionen, samt från och med den 1 januari 1919 med en extra division.
Medel till nu omnämnda förstärkningar hava, så vitt angår tiden intill innevarande års början, anvisats av riksdagen på grund av framställningar, som Kungl. Maj:t gjort dels i propositionen angående tillläggsstaten för år 1919 (under punkt [2]) och dels i proposition (nr 253) den 18 mars 1919 angående reglering av vissa löneförhållanden inom hovrätterna och nedre justitierevisionen in. m. (s. 53). Anledningen därtill, att av 1919 års lagtima riksdag ej begärdes anslag för den extra divisionens verksamhet under längre tid än till 1919 års slut, var den, att utsikt syntes förefinnas, att balansen å oavgjorda mål skulle intill denna tid kunna nedbringas till ungefärligen normalt omfång.
Hovrätten Emellertid inkom hovrätten den 29 oktober 1919 till Kungl.
Övemkinge.Ch Maj:t med eu den 24 i samma månad dagtecknad skrivelse, i vilken hovrätten anmälde, att under den tid den extra divisionen dittills varit i verksamhet balansen å vädjade mål ej kunnat nedbringas. Antalet oavgjorda dylika mål, som vid 1919 års början uppgått till 686, hade under året ökats, så att balansen den 21 oktober utgjort 766. Orsaken till den ökade balansen vore att söka dels i det stora antal dittills under året inkomna vademål, vilket antal, nämnda dag uppgående till 605, med 114 överstege antalet samma dag 1918 inkomna dylika
[5.]
Andra lin vildt Urin : 1920 års tilläggsstat.
mål, dels ock däri, att hovrätten under första delen av aret haft att [ti.] pröva ett synnerligen stort antal till hovrätten inkomna kriminella besvärsmål. För att möjliggöra nedbringandet av balansen å vädjade mål till någorlunda normal storlek hemställde hovrätten, att Kungl.
Maj:t täcktes tillåta, att den hos hovrätten bildade extra divisionen måtte få vara fortfarande verksam tills vidare under år 1919 ävensom för sådant ändamål anvisa åt hovrätten erforderliga medel.
Denna skrivelse föredrogs inför Kungl. Maj:t den 12 november Kungi. Maj:ts 1919. Därvid fann Kungl. Maj:t, på min hemställan, gott tillåta, att be‘l^vtd^J2 den vid hovrätten bildade extra divisionen skulle få fortfarande tjänst- 1919. göra hos hovrätten från och med den 1 januari 1920 tills vidare under samma år, ävensom ställa till hovrättens förfogande härför erforderliga avlöningar m. m. Statskontoret anbefalldes att bestrida kostnaderna av tillgängliga medel, därvid Kungl. Magt förklarade, att Kungl. Maj-t, som hade för avsikt att av riksdagen äska anslag till täckande av ifrågavarande kostnader, ville framdeles lämna besked om dessa kostnaders slutliga bestridande.
Enligt uppgifter, som kommit mig till banda i slutet av sistlidne Departe. december, kan antalet under hela år 1919 inkomna vädjade mål upp- mentsehefenskattas till omkring 800. Motsvarande siffror för åren 1918, 1917 och 1916 voro respektive 658, 606 och 602. Antalet under hela år 1919 inkomna brottmål kan enligt samma uppgifter beräknas hava uppgått till omkring 475, medan motsvarande siffror för åren 1918, 1917 och 1916 voro respektive 625, 436 och 262. Till följd härav utgjorde vid senaste årsskiftet balanserna å oavgjorda vädjade mål och brottmål respektive omkring 800 och 50, medan motsvarande tal för balanserna för årsskiftena 1918—1919, 1917—1918 och 1916—1917 utgjorde respektive 671 och 130, 545 och 71 samt 380 och 40.
Av dessa siffror torde framgå, att i trots av dels den förstärkning av arbetskrafterna, som, på sätt förut nämnts, under den senaste tiden tillförts hovrätten, dels ock de bestämmelser i syfte att öka hovrätternas arbetsprodukt, som införts i de från början av 1919 års höstsession gällande nya arbetsordningarna, balansen å oavgjorda mål i nu ifrågavarande hovrätt för närvarande är så stor, att den extra divisionen kan antagas behöva vara i verksamhet under åtminstone hela innevarande år för att arbetsbalansen skall kunna nedbringas till normalt omfång.
Beträffande frågan, till vilket belopp kostnaderna för den extra divisionens verksamhet under hela år 1920 kan beräknas uppgå, torde
6 Andra huvudtiteln: 1920 års til läggsstat.
[6.] det tillåtas mig att hänvisa till den utredning rörande de årliga kostnaderna för uppehållande av en extra division vid Göta hovrätt, som jag förut i dag förehragt vid behandlingen av spörsmålet om anslags äskande på 1921 års stat till en dylik divisions verksamhet (under punkt [14]). Då den extra divisionen i såväl ena som andra fallet är avsedd att handlägga både vädjade mål och brottmål, blir den personal, som erfordras, densamma i båda fallen, och kunna alltså kostnaderna beräknas efter samma grunder. För upprätthållandet av nu ifrågavarande extra divisions verksamhet under hela år 1920 skulle alltså erfordras 54,000 kronor. Att bestrida detta belopp, helt eller delvis, från besparingarna under riksstatens andra huvudtitel låter sig lämpligen icke göra, då dessa ej torde vara större än att de böra i sin helhet reserveras för andra ändamål. Erforderliga medel böra i stället enligt min mening, på sätt också förutsattes vid fattandet av Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut den 12 sistlidne november, äskas hos riksdagen.
Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för bestridande av kostnaderna för förstärkning under år 1920 av arbetskrafterna i hovrätten över Skåne och Blekinge med en extra division på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst .......................................... kronor 54,000.
Personligt avlöning stillägg åt skrivbiträdet i hovrätten över Skåne och
Blekinge W. Berg.
[7.] Under åberopande av vad jag vid anmälan av frågan om regle-
Personiigt av- ringen av riksstatens andra huvudtitel för år 1921 yttrat vid punkt [15] "ZVSS9 hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva
att det personliga avlöningstillägg åt skrivbiträdet å advokatfiskalsexpeditionen i hovrätten över Skåne och Blekinge Wiktor Berg, till vilket 1919 års lagtima riksdag å extra stat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag, högst 400 kronor, må till Berg utgå för år 1920, oaktat han ingått på den nya avlöningsstat, som fastställts att gälla från sistnämnda års början för den av honom innehavda biträdesbefattning.
trädet i hovrätten över Skarn och Blekinge. W. Berg
Andra huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat.
7 Övriga anslag för rättsskipningen.
3. Förstärkning av förslagsanslaget till bidrag till domsagornas förvaltning.
Under åberopande av vad jag anfört vid punkt [18] i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition om löneförbättring för vissa häradshövdingar m. m., till förstärkning av det i 1920 års riksstat å extra stat upptagna förslagsanslaget till bestridande av vissa bidrag till kostnaderna för domsagornas förvaltning å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av................................................ kronor 75,000.
4. Löneförbättring för vissa häradshövdingar m. m.
Under åberopande av vad jag anfört vid punkt [19] i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:ts måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till löneförbättring för vissa häradshövdingar m. m. å tilläggsstat. för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av ........................... kronor 290,000.
5. Upphörande i viss utsträckning av den åt personer, menigheter och allmänna inrättningar utgående ersättning för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar.
Med stöd av vad jag anfört vid punkt [25] i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet öv<jr justitiedepartementsärenden tillåter jag mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
[8] . Förstärkning av förslå g s anslaget till bidrag till dom<agoi nas förvaltning.
[9.]
Löneförbättring för vissa häradshövdingar.
[10.]
Upphörande i vi.-s utsträek- »iing av den åt personer,
8 Andra huvudtitelh: 1920 års til/äggsstat.
[10.] menigheter och allmänna inrättningar utgående ersättning för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar.
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för möjliggörande av upphörande i viss utsträckning av den åt personer, menigheter och allmänna inrättningar utgående ersättning för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av............................................ kronor 212,000.
E. Fångvården.
1. Kall åbyggnad och tvättstuga m. in. vid straffängelset i Vänersborg.
tu.]
Kall arbyggnad och tvättstuga m. m vid straffängelset i Vänersborg.
I den skrivelse den 29 augusti 1919, vari fångvårdsstyrelsen hos Kungl. Maj:t anmält de frågor rörande fångvården, som borde föreläggas 1920 års riksdag, har fångvårdsstyrelsen väckt fråga bland annat om uppförande vid straffängelset i Vänersborg av en byggnad, innehållande källarutrymmen, vedbodar och tvättstuga. Styrelsen anför härom följande:
Fångvårds- Vid straffängelset i Vänersborg funnes i en kronan tillhörig gammal byggnad,
styrelser). som förut använts till reservhäkte, inredda bostäder för fem tjänstemän av lägre grad. De nuvarande innehavarna av lägenheterna vore samtliga gifta. Mot bostäderna hade klagomål anförts av den grund att de saknade varje källarutrymme. De tillhörande vedbodarna vore vidare i behov av ombyggnad. För verkställande av sin tvätt vore lägenhetsinneh avarna hänvisade till fängelsets tvättstuga.
Då denna sistnämnda icke vidare kunde för -enskilt bruk upplåtas, sedan numera fängelsets egen tvätt utökats genom åtagandet att för postverkets räkning laga säckar och tygpåsar, vilka före lagningsarbetet måste tvättas, framträdde behovet att bereda lägenhetsinnehavama jämväl särskild tvättstuga.
Styrelsen hade med avseende härå genom sin biträdande arkitekt låtit uppgöra förslag till en byggnad innehållande nödiga källarutrymmen, vedbodar och tvättstuga för bevakningen. Kostnaden härför beräknades till 12,000 kronor.
Med anledning av vad styrelsen sålunda anfört har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att på tilläggsstat för år 1920 anvisa för angivna ändamål erforderliga medel, högst 12,000 kronor.
Departe-
mentschefen.
Att för nu ifrågavarande befattningshavare undanröjes den olägenhet, som är förenad därmed att de av dem innehavda bostäderna äro i saknad av källarutrymmen, synes mig icke vara annat än i sin ordning. Det lärer därjämte få betraktas som lämpligt, att, på sätt styrelsen före-
Andra huvudtiteln: 1920 Ars tiUäggsstat. 9
ölagit, i den byggnad, som i anledning härför erfordras, inredas särskild tvättstuga för befattningshavarna samt nya vedbodar att ersätta do nuvarande, som befinna sig i otillfredsställande skick. På grund härav och då intet torde vara att erinra mot det av fångvårdsstyrelsen i nu ifrågavarande hänseende beräknade beloppet tillåter jag mig hemställa, att Eders Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till uppförande av eu källarbyggnad med tvättstuga m. m. vid straffängelset i Vänersborg på 1920 års tiUäggsstat bevilja ett reservationsanslag å ........................................ kronor 12,000.
2. Ny köksbyggnad vid straffängelset i Gävle.
iStraflängeiset i Gävle är anordnat till ungdomsfängelse. Genom på senare tid företagen tillbyggnad har fängelset utvidgats till att kunna mottaga betydligt större antal fångar än förut. I sin berättelse till 1918 års riksdag anförde riksdagens revisorer, att i samband med utförande av berörda tillbyggnad fängelseköket icke undergått någon utvidgning och att detta till följd därav numera vore allt för trångt för sitt ändamål. 1 anledning härav anmälde fångvårdsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 januari 1918, att styrelsen ville låta undersöka möjligheten av kökslokalens utvidgning.
I sin förutberörda skrivelse den 29 augusti 1919 har nu styrelsen omnämnt, att nämnda undersökning blivit slutförd och att styrelsen därvid jämväl beaktat önskvärdheten av att vinna även annan lokalökning. Styrelsen yttrar härom följande:
'-i Genom nu pågående omändring av den gamla, invid Gävle slottsträdgård belägna köksbyggnaden till direktörsbostad vunnes i den förutvarande, inom fängelsets administrationsflygel liggande direktörsvåningen dels skollokal och dels ett par mindre verkstadsrum, lämpade för fångarnas sysselsättande med mindre skrymmande hantverksarbeten, såsom skrädderi och skomakeri. För snickeri lämpade sig dessa utrymmen icke så väl. Behovet av en större snickerisal vore så mycket angelägnare, som slöjdarbete för de yngre fångarna visat sig särdeles lämpligt.
Sedan fängelsets trädgårdsbruk numera utvidgats och efter direktörens utflyttning dennes förutvarande trädgårdsland komme att till större delen införlivas med fängelsets brukningsområde, som sålunda än mer ökades, bleve större förrådskällare behövliga för förvaring av trädgårdsproduktema.
Det hade därför synts styrelsen som om vid en ombyggnad av kökslokalerna även nyssnämnda behov borde tillgodoses.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml.
[12.]
Ny köksbyggnad vid straffängelset I Gävle.
Fångvårds-
styrelsen.
10 Andra huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat.
[12.] Styrelsens biträdande arkitekt hade därför på uppdrag uppgjort ritning och
kostnadsförslag till en mindre tillbyggnad, avsedd att uppföras mellan cellflygelns östra gavel och yttermuren samt inrymmande jämte nytt fängelsekök med omkring 40 kvadratmeter golvyta en lika stor vidliggande snickerisal och under dessa lokaler två förrådskällare med enahanda golvyta, Ritningar och kostnadsförslaget vore bilagda styrelsens skrivelse.
Genom nybyggnaden bleve det nuvarande köket disponibelt till andra ändamål, måhända helst till ytterligare ökande av verkstadsutrymmet.
Vare sig fängelset komme att fortfarande användas såsom ungdomsfängelse eller skulle återgå till att bli annat fängelse, medförde de föreslagna förändringarna stora fördelar, i det att därigenom ej blott bekvämligheten främjades, utan möjlighet även bereddes att vid fängelset genomföra de förbättringar i fångvården, som den nya verkställighetslagen förutsatt.
Det sålunda uppgjorda kostnadsförslaget slutar å 32,000 kronor. Fångvårdsstyrelsen anhåilerf att detta belopp måtte av riksdagen .äskas för det ifrågavarande byggnadsföretagets åvägabringande om möjligt redan under år 1920 i fortsättning på de arbeten med upphuggande av fängelsets fönster, vartill 1919 års lagtima riksdag beviljat anslag och vilka arbeten krävde bortflyttning av en stor del av fångarna.
Departe. Genom uppförandet av nu ifrågavarande tillbyggnad till straff-
mentsehefen. fängelset i Gävle, skulle i främsta rummet på ett ändamålsenligt sätt avhjälpas den av riksdagens revisorer framhållna olägenheten därav, att straffängelset är i saknad av tillräckliga kökslokaler. Härjämte skulle emellertid vinnas en av behovet påkallad utökning av fängelsets förrådskällare för förvaring av trädgårdsprodukter samt en för fångarnas ändamålsenliga sysselsättande erforderlig snickerilokal. Fångvårdsstj^relsens framställning i denna del synes mig därför väl motiverad. Jag får alltså i anslutning till den framlagda kostnadsberäkningen, som ej givit mig anledning till någon anmärkning, hemställa, att Eders Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen
att till uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med en av fångvårdsstyrelsens biträdande arkitekt uppgjord ritning, av en tillbyggnad till strafffängelset i Gävle, avsedd att inrymma ny kökslokal m. in., på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag av............................................. kronor 32,000.
Andni huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
3. Hörsal vid centralfängelset it Härlanda.
J sin skrivelse den 29 augusti 1919 liar fångvårdsstyrelsen tillika framfört förslag om anordnande vid central fängelset a Härlanda av eu hörsal. Framställningen i denna del motiverar styrelsen sålunda:
Vid tiden för uppförandet av centralfängelset a Härlanda, vilket tagits i bruk under år 1907, både gällt äldre verkställighetslagar, som krävt en sträng isolering av samtliga enrumsfångar. Det både i följd därav ansetts obehövligt atl vid fängelset inrätta någon lokal, där det nästan uteslutande för sådana fångar avsedda fängelsets invånare kunde sammanföras i större grupper för skolgång, religionsutövning, åhörande av föredrag och så vidare.
Genom lagen don 24 mars 1916 angående verkställighet av straffarbete och fängelsestraff hade förordnats bland annat, att fånge, som underginge sträft' i enrum, skulle hållas innesluten i cell, där ej hans vistelse utom densamma betingades avdeltagande i gudstjänst, skolundervisning, rörelse i fria luften eller gymnastik eller ock av andra omständigheter tillfälligtvis påkallades, ävensom att beträffande fånge, som vid straffets början ej fyllt tjugu år, under de fyra första månaderna av strafftiden samt, i fråga om annan fånge, under det första året anordningar skulle vidtagas, som förhindrade fången jämväl vid vistelse utom cellen att se andra fångar.
Härav framginge såsom lagstiftarens mening, att de yngre enrumsfangarna etter fyra månader och de äldre efter ett år skulle kunna för deltagande i gudstjänst, skolundervisning med mera sammanföras med andra fångar utan hinder att se varandra ömsesidigt. Avsikten härmed vore uppenbarligen att dels lätta ensamhetens av erfarenheten ådagalagda allt för hårda tryck och dels möjliggöra mera tilltalande förmer för lärarverksamheten.
Vid övriga centralfängelser likasom vid tvangsarbetsanstalterna funnes redan, med undantag för centralfängelset i Härnösand, samlingssalar för undervisningen, religiös och annan.
Inrättandet av en hörsal vid sistnämnda centralfängelse torde böra något anstå, intill dess det visade sig. om dåvarande sinnessjukavdelning behövde upprätthållas, efter det att vid centralfängelset å Långholmen den avdelning för sinnessjuka. som av Kungl. Maj:t och riksdagen beslutats, hunnit för sitt ändamål upplåtas. 1 händelse av sinnessjukavdelningens indragning vid centralfängelset i Härnösand torde nämligen en ny möjlighet yppa sig för anordnande därstädes av en hörsal.
Vid Härlandafängelset åter kunde en lämplig lokal med plats för 88 fångar eller hela det antal, som kunde vid fängelset ifrågakomma till sammanförande utan isolering, vinnas genom inredning av vinden å cellbyggnadens mittelparti medelst inklädande av takstolarna, inläggande av golv och takfönster med mera. Ett särskilt förrum skulle åstadkommas, varjämte salen skulle skiljas från trapphuset genom uppförande av en tegelmur, allt enligt ritning och beskrivning, som voie bilagda styrelsens skrivelse. Kostnaden beräknades till 25,000 kronor under förutsättning, att arbetet i de delar, där så kunde ske. verkställdes medelst fångar.
Under åberopande av vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen i nu förevarande skrivelse, att ett belopp av 25,000 kronor
ria-i
Hörsal vid centralfängelset & Härlanda.
Fångvårds-
styrelsen.
Departements
ehefen.
[14.j
Upphuggning av cellfönster vid centralfän geläet i Växjö.
fångvårds-
styrelsen.
12 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
måtte ställas till styrelsens förfogande redan under år 1920 för inrättande vid centralfängelset å Härlanda av en hörsal.
Att i ökad grad skapas förutsättningar för eu rätt och ändamålsenlig tillämpning av 1916 års verkställighetslag synes mig vara en angelägenhet av vikt. Genom realiserandet av det förslag fångvårdsstyrelsen framställt om inrättande vid centralfängelset å Härlanda av en större hörsal, där fångarna skulle kunna sammanföras i större antalför åhörande av föredrag, deltagande i skolgång in. m., skulle, vad detta fängelse angår, för en ej alltför dryg kostnad kunna tagas ett ingalunda obetydligt steg i denna riktning. Behovet av den ifrågavarande hörsalen är enligt min mening så starkt, att jag ej tvekar att förorda styrelsens hemställan, att de erforderliga medlen för densammas anordnande, 25,000 kronor, äskas på 1920 års tilläggsstat.
Jag tillåter mig därför hemställa, att Eders Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att för anordnande vid centralfängelset å Härlanda av en hörsal i huvudsaklig överensstämmelse med ett av fångvårdsstyrelsen framlagt förslag å tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag å ............................... kronor 25,000,
4. Upphuggning av cellfönster vid centralfängelset i Växjö.
Vid flertalet fängelser, i vilka förvaras långtidsfångar, hava under senaste åren cellfönstren upphuggits för åstadkommande av ökad belysning och luftväxling. Med anlitande av ett av 1912 års riksdag för upphuggning av fönster och dörrar i en del för persedeltillverkning åt statsförvaltningarna begagnade celler i rikets straffängelser å extra stat för år 1913 beviljat anslag hava sålunda bland annat vid straffängelset, numera centralfängelset i Växjö, vilket är upplåtet för de till straffarbete till längre tid dömda kvinnliga fångarna, fönstren upphuggits i de i huvudcellbyggnadens bottenvåning belägna 28 cellerna. Fönstren i denna byggnads övriga 56 celler äro däremot fortfarande bibehållna vid sin ursprungliga otidsenliga storlek. 1 förutnämnda skrivelse den* 29 augusti 1919 gör nu fångvårdsstyrelsen framställning om medels beviljande till jämväl dessa sistberörda fönsters förstoring. Härom yttrar styrelsen:
Andra huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat. 13
Växjöfängelsot sträckte sig från öster till väster, i följd varav fönstrenåena [1,1.] sidan helt läge mot norr. Det hade under det antal år, under vilka kvinnor varit för avtjänande av långvarigt straff inhysta i do med små fönster försedda cellerna, visat sig synnerligt påkostande för deras ögon att i norrcellerna utföra det sömnadsarbete, varmed de huvudsakligen sysselsattes. Ehuru icke samma olägenhet föreläge i fråga om södercellerna, hade iakttagits, att likasåväl där som i norrcellerna en långvarig vistelse verkade nedtryckande på kvinnornas sinnestillstånd.
Ändamålet med cellernas ursprungliga förseende med små fönster hade varit en strävan att hindra förbindelsen mellan fångarna inbördes och mellan dem och utomvarande fria personer ävensom att skärpa straffet genom den kännbara avstängdheten.
Att för nämnda ändamål offra ljustillflödet syntes hava sitt berättigande endast i fråga om rannsakningsfångar, vilka merendels såsom sådana vistades i fängelset under jämförelsevis kort tid och vilkas fullständiga avstängande kunde vara av vikt för målets utredande, samt vidare i fråga om fångar med helt kort strafftid. Den vid Yäxjöfängelset befintliga, i särskild byggnad inrymda kronohäktesavdelningen, där kvinnliga enrumsfångar med lång strafftid icke förvarades, skulle därför fortfarande behålla de mindre fönstren.
Styrelsen har på grund av vad sålunda anförts nu hemställt om utverkande av ett anslag för år 1920 till upphuggande av återstående 56 små cellfönster i Växjöfängelsets huvudavdelning efter eu kostnad, som enligt styrelsens mening under nu rådande prisläge ej kunde beräknas till mindre än inemot 300 kronor per fönster eller tillhopa
16,000 kronor.
Vikten av att fångvårdsstyrelsen utan dröjsmål blir satt i tillfälle Departement satt i ökad omfattning fortsätta med det från såväl sanitär som humanitär chefensynpunkt viktiga arbetet med cellfönstrens förstoring vid de fångvårdsanstalter, där långtidsfångar förvaras, synes mig vara så uppenbar, att jag nu ej behöver närmare orda därom. Behovet av en reform i denna riktning har också vid upprepade tillfällen vitsordats av riksdagen genom beviljande av därför erforderliga anslag.
Jag förordar alltså fångvårdsstyrelsens förslag i förevarande avseende och får i överensstämmelse därmed hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till bestridande av kostnader för upphuggning av cellfönster vid centralfängelset i Växjö å tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag å ................................................... kronor 16,000.
14 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
F. Uppfostringsanstalter för minderåriga
förbrytare.
På sätt jag redan haft tillfälle omnämna förut i dag vid behandlingen av de frågor, som tillhöra regleringen för år 1921 av riksstatens andra huvudtitel, hava förslag framkommit såväl från styrelsen för statens uppfostringsanstalter å Bona och Venngarn som från de s. k. tvångsuppfostringssakkunniga om verkställande vid Bona och Venngarn av vissa omändrings- och nybyggnadsarbeten m. in., för vilkas utförande medel skulle behöva äskas å 1920 års tilläggsstat. Dessa spörsmål anhåller jag nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning.
Statens uppfostringsanstalt å Bona.
1. (xyninastikhusinredning och nattvaktsbostad.
[15.] 1 skrivelse den 15 september 1919 har styrelsen för statens upp-
Gymnastik- fostringsanstalt å Bona anhållit, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen "ocliwiaU-0 äska medel till inredning av och attiralj till den under uppförande vaktsbostad, varande gymnastikbyggnaden å Bona ävensom till inredning av en Bonastyrd- lägenhet vid en under anstalten lydande utgärd till nattvaktsbostad. Styrelsen yttrar härom följande:
a) ang. gym- I den skrivelse (nr 232), varmed 1919 års lagtima riksdag besvarade Kungl.
nastikhusets Maj:ts proposition (nr 324) om anvisande av medel till tvångsuppfostran åt mindermrednmg. ^riga manliga förbrytare, hade riksdagen förklarat, att det syntes riksdagen önskvärt, att Bonaanstaltens dittills ständigt pågående till- och utbyggnadsarbeten snarast möjligt avslutades, så att anstalten äntligen måtte framträda såsom ett fullbordat helt. Riksdagen hade därför, i första hand för att bereda möjlighet, därest så skulle erfordras, till provisorisk förläggning av ett antal elever, beviljat medel till uppförande vid Bona av en gymnastikbyggnad och hade riksdagen samtidigt uttalat, att kravet på en sådan byggnad i allt' fall i fortsättningen torde vara oavvisligt. Därvid hade följts en av tvångsuppfostringssakkunniga uppgjord beräkning. Nämnda sakkunniga hade emellertid även ifrågasatt, att gymnastikhuset skulle, redan från början förses med inredning och attiralj för möjliggörande av dess användning för dess egentliga ändamål, då detta icke hindrade byggnadens användande för den mera tillfälliga elevförläggning, som av de sakkunniga beräknats ifrågakomma på Bona. Kostnaden för inredning och apparelj hade av de sakkunniga upptagits till 18,000 kronor.
Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
15 Då det syntes styrelsen ur alla sypunkter — jämväl den av statsutskottet påvisade rörande Bonaanstaltens fullbordande — önskvärt, att gymnastikhuset snarast färdigställdes, hemställde styrelsen, att medel för nu ifrågavarande ändamål mätte av riksdagen utverkas.
I särskild skrivelse med fulslag till utgiftsstat att tillämpas under år 1920 vid anstalten i avseende å utgifter, som skulle bestridas av anstaltens ordinarie förslagsanslag, hade på anförda skäl upptagits avlöning till ytterligare en nattvakt. För att bereda, denne familjebostad vid utgården Tryfall, varest en var av nu anställda fyra nattvakter anvisats lägenheter om två rum och kök i huvudbyggnaden, föresloge styrelsen, att i en flygelbyggnad därsammastädes, nu upplåten åt arbetare vid på entreprenad utlämnade byggnadsarbeten på Bona, måtte inredas en lägenhet av angiven art för en beräknad kostnad av 4,000 kronor.
För båda nu ifrågavarande ändamål skulle alltså erfordras tillhopa 22,000 kronor.
Länsstyrelsen i Östergötlands län, vars utlåtande infordrats över Bonastyrelsens ifrågavarande framställning, har förklarat sig intet hava att erinra mot bifall till densamma.
Den gymnastikbyggnad, till vilken 1919 års lagtima riksdag beviljade medel, var i första hand avsedd att utgöra ett reservutrymme för elevförläggning för don händelse att den starka tillströmning av elever, som den då närmast förflutna tiden haft att uppvisa, skulle komma att fortsätta. Detta var tydligen anledningen därtill, att ej samtidigt anvisades medel till gymnastikbyggnadens inredande för sitt egentliga ändamål och anskaffande av erforderlig gymnastikattiralj. På sätt jag förut i dag omnämnt vid behandlingen av de frågor, som tillhöra regleringen för år 1921 av riksstatens andra huvudtitel har emellertid antalet till tvångsuppfostran dömda minderåriga manliga förbrytare under senaste tiden högst avsevärt nedgått. På grund härav torde man, även med behörig hänsyn tagen till den ökning i antalet elever av nu ifrågavarande slag som kan bli en följd av ikraftträdandet den 1 sistlidne december av lagen den 7 maj 1907 om ändrad lydelse av 5 kap. 3 § strafflagen, med ganska stor visshet kunna utgå ifrån att, sedan den nya elevavdelning vid Bona och de mera provisoriska anordningar vid Venngarn, som nu äro under utförande, inom kort blivit färdiga, de ordinarie elevplatserna vid Bona och Venngarn ävensom det å sistnämnda ställe befintliga reservutrymmet skola bli fullt tillräckliga för att möta det tillopp av elever, som kan vara att vänta under den närmaste framtiden. Det måste då framstå som ett starkt önskemål, alt gymnastikbyggnadeu med det snaraste blir fullt utrustad
b) ang. nattvakt»bostad.
Länsstyrelsen i Östergötlands län.
Departe-
mentschefen,
16 Andra huvudtiteln: 1920 års tiliäggsstat.
[15.] att tagas i bruk som sådan, och är jag därför beredd tillstyrka, att medel för detta önskemåls förverkligande äskas å 1920 års tiliäggsstat. Mot det av Bonastyrelsen uppskattade beloppet av 18,000 kronor torde intet vara att erinra.
Jämväl det av Bonastyrelsen framställda förslaget om inredande av en lägenhet vid utgården Tryfall till en nattvaktsbostad för en beräknad kostnad av 4,000 kronor förordar jag till bifall.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen.
att dels till inredande av den gymnastikbyggnad å Bona, till vars uppförande 1919 års lagtima riksdag anvisat medel, ävensom anskaffande av för samma byggnad erforderlig gymnastikattiralj, dels ock till inredande vid den under Bonaanstalten lydande utgården Tryfall av en nattvaktsbostad på tiliäggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag å ..................................................... kronor 22,000.
2. Ordnande av anstaltens vattenförhållanden och elektrifiering:.
[16.] I den till 1919 års lagtima riksdag avlåtna propositionen med
Ordnande av förslag till tiliäggsstat för år 1919 föreslog Kungl. Maj:t riksdagen untens1 vatten- ^er andra huvudtiteln vid punkt [13], att riksdagen måtte å berörda förhållanden tiliäggsstat bevilja medel till bl. a. ordnande av Bonaanstaltens vatten- °Cfieringri" förhållanden samt vidtagande av åtgärder för tillfredsställande av an- 1919 års lag- statens behov av elektrisk energi. De belopp, vartill de för nu nämnda tima resdag, båda ändamål erforderliga medlen därvid beräknades, uppgingo till respektive 175,000 kronor och 170,000 kronor eller tillhopa 345,000 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag beträffande vattenförhållandenas ordnande vid anstalten gick ut på, att frågan skulle lösas på det sätt, att vattnet toges från den i närheten av anstalten liggande Bocksjön samt därefter renades genom filtrering. Det av Kungl. Maj:t för ifrågavarande ändamål äskade an slagsbeloppet grundade sig på följande den 2 december 1918 uppgjorda kostnadsberäkning:
Intagsledning i Bocksjön, intagsbrunn med silar, pumphus samt rå-
vattenpump med elektromotor och ledningar.................................... kronor 13,500
280 meter 80 millimeter rörledning av gjutjärn mellan intaget och
filtret med schaktning och läggning å 30 kronor per meter ........ » 8,400
Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 17
Tvådelat filter av annorad betong (å 400 kronor per kubikmeter) med överbyggnad av trä, avstängningsventiler, regleringsanord-
ningar, rörledningar in. in. ..................................................................kronor 35,000
Pumphus och renvattenpump med elektrometer och ledningar m. m. » 12,500
Renvattenbehållare av armerad betong .............................................. » 8,500
Vattentorn av armerad betong och tegel med rörledningar, vatten-
ståndsmätare in. in.............................................................................. » 30,000
080 meter 100 milimeters rörledning av gjutjärn med läggning och
schaktning ä 35 kronor ........................................................................ » 23,800
Brandposter och avstängningsventiler med tillhörande rördelar ........ » 4,500
Servisledningar med tillbehör, schaktning och läggning .................... » 8,000
3 stycken vattenkastare och 3 stycken dricksfontäner........................ » 3,000
Angpump för eldsläckning med intagsledning in. m............................ » 11,000
Bergsprängning......................................................................................... » 3,000
Diverse oförutsedda utgifter ................................................................. » 13,800
Summa kronor 175,000.
Förslaget till tillfredsställande av anstaltens behov av elektrisk energi gick åter ut på anknytning av anstaltens nuvarande kraftstation till Motala Ströms kraftaktiebolags ledningsnät.
I den skrivelse (nr 85), varmed riksdagen avgav svar på bl. a. nu ifrågavarande båda förslag, förklarade riksdagen, att den funnit sig böra medgiva, att de föreslagna vatten- och elektricitetsanläggningarna tillsvidare komme till utförande allenast i den begränsade omfattning, som under ärendets behandling i riksdagen på förekommen anledning föreslagits. De belopp, som för de båda ändamålen anvisades av riksdagen, belöpte sig till sammanlagt 115,000 kronor, därav 50,000 kronor beräkuades för vattenledning och 65,000 kronor till en elektrisk kraftledning. Att riksdagen stannade vid att för ifrågavarande ändamål bevilja endast dessa mindre belopp hade, enligt vad man kan sluta sig till av frågans riksdagsbehandling, sin grund däri, att det syntes riksdagen antagligt, att ett uppskov jämte förnyad omprövning av de föreliggande spörsmålens slutliga lösning borde kunna föranleda till en- icke oväsentlig kostnadsminskning. I
I förutnämnda skrivelse den 15 september 1919 anmälde Bonastyrelsen därefter, att den igångsatt förnyad utredning beträffande vattenoch elektricitetsfrågornas slutliga ordnande.
Styrelsen yttrar härom i huvudsak följande:
Det av Kungl. Maj:t för 1919 års lagtima riksdag framlagda förslaget till ordnande av vattenförhållandena vid Boiw, hade avsett förutom ledningar för nyuppförda byggnaders förseende med vatten även anordningar för det nu använda, ur hygienisk synpunkt otillfredsställande vattnets renande samt uppförande av vat- Bihang till riksdagens -protokoll 1920. 1 sand. 3
Bona-
styrelsen
a) i tkrivelse den 15 sept. 1919.
[16.]
b) t skrivelse den ö dec. 1919.
Ny utredning rörande vattenförhållandenas ordnande.
18 Andra huvudtiteln: 1920 års tiltäggsstat.
tentorn m. ro. De sakkunniga personer, som lämnat utredning i anstaltens vattenfråga, ingenjören vid Stockholms stads vattenverk John Bergström och medlemmen av medicinalstyrelsens vetenskapliga råd ingenjören doktor Clas Sondén, hade med skärpa framhållit de betydande risker i sanitärt hänseende, som vore förbundna med användande av det nuvarande vattnet utan rening.
Till följd härav och i anledning av riksdagens nyssnämnda uttalande hade styrelsen uppdragit åt bemälde Bergström att inkomma med utlåtande, huruvida de för det ursprungliga förslagets realiserande erforderliga kostnader skulle kunna genom förenklade anordningar nedbringas, exempelvis genom användande av s. k. hydrofor i stället för uppförande av ett vattentorn. Denna undersökning vore vid tiden för skrivelsens avlåtande icke fullbordad, vadan styrelsen anhölle att senare få inkomma med framställning i förevarande avseende. Jämväl i frågan om fullbordandet av anstaltens elektrifiering anhölle styrelsen få inkomma med framställning efter det Elektriska prövningsanstalten i Stockholm, som erhållit i uppdrag att verkställa beräkning, huru kostnaderna för utförande av do elektriska anläggningarna vid Bona enligt prövningsanstaltens förut avgivna förslag numera skulle ställa sig, inkommit med denna utredning.
I skrivelse den 5 december 1919 har Bonastyrelsen därefter överlämnat de dåmera inkomna utredningarna från ingenjören Bergström och Elektriska prövningsanstalten.
Bergströms nya utredningsskrift, dagteeknad den 4 oktober 1919, är av följande lydelse:
»De arbeten, som återstå för fullföljandet av förslaget av den 2 december 1918 för vattenledningens anordnande äro följande:
Intagsledning i Bocksjön och intag med tillhörande pumpverk, 80 millimeters tryckledning, filter, renvattenbehållare, vattentorn samt erforderliga tryckledningar för anknytning till såväl det befintliga som det under utförande varande ledningsväsendet till de nya elevbyggnaderna m. ti. byggnader.
Genom att i stället för vattentorn anordna s. k. hydrofor, bestående av en sluten behållare av järn under lufttryck, medels vilken automatiskt erforderligt tryck kan hållas i rörnätet, kunna anläggningskostnaderna något nedbringas. Kostnaden för vattentornet har tidigare beräknats till 30,000 kr. Med den oupphörliga stegringen av arbetskostnaderna torde emellertid vara tvivelaktigt, om det kommer att stanna vid denna summa. Härtill kommer även transportsvårigheterna vid framforslandet av byggnadsmateriel till Bona, som gör det önskvärt, att transporterna så mycket som möjligt begränsas.
Flera större anläggningar med hydroforer ha under senare åren kommit till utförande, och har det visat sig, att man numera kan få desamma att fungera tillförlitligt, om de utföras på fullt sakkunnigt sätt. I Tyskland ha hydroforer redan länge varit i användning vid större sjukhus, hospital och liknande anstalter.
Enligt vad som meddelats mig av Tullgarns mekaniska verkstads aktiebolag, Uppsala, som torde äga den största erfarenheten av dylika anläggningar, lämnar verkstaden full garanti för ändamålsenligt utförande och tillförlitlig funktion. Kostnaden för en hydroforanläggning av för ifrågavarande ändamål lämplig storlek
Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
beräknas enligt av nämnda verkstad lämnad kostnadsuppgift för de maskinella delarna komma att uppgå till sammanlagt 20,000 kronor, inberäknat pumpverk, erforderliga rörledningar och avstängningsventiler in. in. Hydroforen tankes därvid förlagd inom den för renvattenpumpen avsedda byggnaden intill sandfiltret och renvattenbehållaren. En minskning i de beräknade kostnaderna av minst 10,000 kronor för denna del av anläggningen skulle sålunda ernås, och anser jag mig därför böra tillstyrka sådan förändring i det ursprungliga förslaget, att vattentornet ersättes med en hydroforanläggning.
En minskning i de tidigare beräknade kostnaderna erhalles även genom något minskade rörledningskostnader.
För vattenledningens fullbordande beräknas kostnaderna sålunda bliva följande: Intagningsledning i Bocksjön, pumphus med intagsbrunn, råvatten-
pump, elektriska ledningar in. in................................................. kronor 13,500
v.».*.-,—- ----
380 meter 80 millimeters gjutjärnledning mellan intaget och filtret samt vidare till det befintliga rörnätet, med schaktning, läggning in. å 25 kronor per meter
m.
2,560
3.500 9,440
[16-
Ul. te ^ - -------
Tvådelat filter av armerad betong med överbyggnad av trä, tillhörande avstängningsventiler, regleringsanordningar, rörledningar
m. .............................................................................,..............■.......... J>
Hydrofor med tillhörande pumpar och motorer, elektriska ledningar,
pumphus av trä in. in.................................................................... *
11envattenbehållare av armerad betong............................................... »
160 meter 38 millimeters galvaniserad ledning med schaktning och läggning jämte vattenkastare till personalbostäder å 16 kronor *
Bergsprängning........................................................................................ "
Diverse och oförutsedda utgifter ...........................................................»_
Summa kronor 102,000.»
Sedermera har Bergström till Bonastyrelsen avgivit följande den 1 december 1919 dagtecknade förklaring:
»På anmodan får jag härmed vördsamt meddela att, hydroforer för vattenuppfordringen finnas ordnade vid följande anläggningar:
Stora Ekebergs sanatorium (Skaraborgs läns tuberkulossjukhus) 180 patienter.
Kungshusets sanatorium, Hälsingborg, 60 patienter.
Borås stads tuberkulossjukvårdsanstalt, hydroforens effekt 300 liter per minut och 40 meter uppfordringshöjd.
Älvsborgs läns farsotssjukhus, hydroforens effekt 200 liter per minut.
Enligt vad som meddelats mig fungera dessa anläggningar tillfredsställande.
Säkerligen finnas flera av nämnda storlekar och kan nämnas, att för det blivande hospitalet i Hälsingborg, avsett för 1,400 patienter, föreslagits hydroforanläggning.
Ett större antal mindre anläggningar finnas sedan längre tid tillbaka i användning.»
Den nya utredning elektriska prövningsanstalten verkställt är dag- Ny utredning tecknad den 4 december 1919 och innehåller en beräkning av de kost- ^^6^nader, som ytterligare komma att krävas för slutförandet av den elek- nande.
20 Andra huvudtiteln: 1920 års t/I/äggsstat.
16.] trifiering, som påbörjats med anlitande av de utav 1919 års lagtima riksdag för ändamålet beviljade medlen. Beräkningen har följande utseende:
I
»För belysning av under uppförande varande nya elevbyggnader, gymnastikhus, verkstad etc. har beviljats ett anslag att användas till kraftledning för överförandet av den i form av 3-fasig växelström erhållna elektriska energien från Motala Ströms kraftaktiebolags kraftledning vid Vishult till Bona samt transformator med tillbehör vid Bona för denna energis nedtransformering till lämplig driftspänning. Dessutom hava ingått i ett särskilt byggnadsanslag erforderliga medel för belysningsinstallationer inom omnämnda byggnader. Då emellertid fortfarande eu del byggnader för befattningshavare vid Bona samt utgårdarna Bockfall, Tryfall och Rösiö sakna elektrisk belysning och därjämte motorer för elektrisk drift lämpligen böra uppställas såväl vid Bona som vid en del utgårdar, återstår sålunda utförandet av en del kompletteringsarbeten. För vinnande av enhetlighet böra lämpligen även de befintliga elektriska anläggningarna vid Bona omändras från nuvarande strömsystem, likström, till växelström, varigenom vinnes även den synnerligen betydelsefulla fördelen, att anstaltens vattenkraftcentral alltefter vattentillgången kan* hållas igång och sålunda i viss män minska de årliga ström avgifterna till kraftbolaget, samtidigt som möjlighet till reserv finnes för belysningsändamål vid de tillfällen avbrott inträda i kraftbolagets energileverans.
De installationer och arbeten, som av ovannämnda anledning böra utföras, återfinnas i efterföljande specifikation, i vilken även kostnaderna för desamma äro angivna.
Specifikation.
l:o
2:o
3:o
4:o
6:o
Komplettering av instrumentering i transformatorstationen ...
Trefasgenerator med tillbehör i befintliga kraftstationen
Belysningsanläggning inom 35 stycken befattningshavarebostäder, belägna invid Bona (cirka 200 lp.) inklusive huvudledningar ...................................................................................
Omändring av belysningsanläggning inom nuvarande elevbyggbyggnader, direktörbostad, förmansbostäder etc.................
Kraftanläggning vid Bona
a) Verkstad, 3-fas motor å 5 hästkrafter, 190 volt, inklusive
ledning och tillbehör ................................................................
b) Vedkapning, d:o ä 5 hästkrafter etc.....................................
c) Mejeri, d:o å 2 hästkrafter etc............................................
d) Sågmotor, 3-fas a 30 hästkrafter, 1,500 volt på vagn med
tillbehör, 1,500 volts ledning till d:o (delvis gemensamma med ledningen till Bock fäll).................................................
Kraft- och belysningsanläggning vid Stora och Lilla Rösiö
a) 1,600 volt ledning till d:o .......................................................
b) Transformator 1,600/190 volt ..............................................
c) 33 lp. inklusive huvudledningar ...........................................
kronor 4,500 » 8.000
» 10,000
» 6,000
» 9,200
1,500
> 1,000
» 1,000
> 6,500
» 1,200
» 1.800
Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 2I
7:o Belysniugsanlftggning vid Tryfall
a) 1,600 volts ledning till d:o .................................................... kronor 5,500
b) Transformator 875/110 volt............................................ » 800
c) 26 lp. inklusive huvudledningar ........................................... » 1,400
8:o Kraft- och belysningsanläggning vid Bockfall
a) 1,600 volts ledning till d:o .................................................... •» (>,700
b) Transformator......................................... » 1,200
c) 52 lp. inklusive huvudledningar .......................................... » 8,500
Sko Kraftledning för vattenledningen (pumpstation, pumpverk och
Bocksjön).................................................................................... * 1,400
10:o Diverse och oförutsett.................................................................... » 3,000
Summa kronor 70,000.
För anläggningens komplettering till föreslagen omfattning uppgå sålunda kostnaderna utöver förut beviljade anslag till 70,000 kronor. I denna beräkning är ingen hänsyn tagen till den ångreserv, som under år 1918 insattes till anstaltens vattenkraftcentrals förstärkning. För anslutning även av denna reservcentral till den övriga anläggningen behöver endast den befintliga likströmsgeneratorn utbytas mot en växelströmsgenerator, och komma kostnaderna för detta utbyte att belöpa sig till c:a 8,000 kronor i likhet med kostnaderna för anordningarna i vattenkraftstationen. Fullföljas kompletteringsarbetena till den utsträckning, att även denna ångreserv anslutes till ledningsnätet, vinnes den fördelen, att anstalten har tillgång till elektrisk ström dels för belysnings- och kraftändamål vid de tillfällen, då avbrott inträder i kraftaktiebolagets energileverans, dels för belysningsändamål, då anstaltens egen vattenkraftstation icke kan hållas igång på grund av vattenbrist samtidigt som energileveransen från kraftbolaget är avbruten, ett förhållande, som vid exceptionella torrår med stor sannolikhet kan inträffa.
Kostnaderna för sistnämnda komplettering kunna i viss mån kompenseras genom de medel, vilka inflyta vid eventuell försäljning av det befintliga likströmsmaskineriet, som blir ledigt, när kompletteringsarbetena utförts. Storleken av denna försäljningssumma blir emellertid avsevärt beroende på efterfrågan, vilken under nuvarande förhållanden är ganska ringa för detta slags maskiner.»
Under åberopande av sålunda förebragta utredningar har Bonastyrelsen anhållit, att av 1920 års riksdag måtte äskas anslag å 102,000 kronor till vattenförhållandenas ordnande vid Bonaanstalten och å 70,000 kronor för samma anstalts fortsatta elektrifiering eller således tillhopa
172,000 kronor.
1 infordrade utlåtanden har länsstyrelsen i Östergötlands län tillstyrkt förevarande framställning samt byggnadsstyrelsen förklarat sig vid granskning av ärendet icke hava funnit något av för sin del erinra.
På sätt jag redan framhöll vid anmälan av motsvarande spörsmål vid avlåtandet av propositionen om 1919 års tilläggsstat måste det sär-
Länsstyrelsen i Östergötlands län och byggnadsstyrelsen.
Departements-
chefen.
22 Andra huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.
16.] skilt efter tillkomsten av den nya elevavdelningen vid Bonaanstalten, som därigenom blivit utbyggd till att omfatta omkring 235 ordinarie platser, betraktas som en angelägenhet av största vikt, att samma anstalt med det snaraste får sina vattenledningsförhållanden och sin elektrifieringsfråga ordnade på fullt tillfredsställande sätt. Dessa spörsmål synas mig nu, efter alla de utredningar från sakkunnigt håll, som beståtts desamma, hava kommit i det skick, att intet torde stå att vinna genom ytterliga uppskov med deras slutliga’ avgörande. Jag vill i detta hänseende erinra därom, att i de kostnadsberäkningar, som ligga till grund för Bonaanstaltens nu föreliggande framställning, de sammanlagda kostnaderna för vattenlednings- och elektrifieringsförhållandenas fullständiga genomförande nedbringats med tillhopa 58,000 kronor, därav
23,000 kronor belöpa på vattenledningen och 35,000 kronor på elektrifieringen.
Jag är alltså ense med Bonastyrelsen därutinnan, att för nu ifrågavarande ändamål böra avses ett sammanlagt belopp av 172,000 kronor. Med avseende å frågan, hur detta belopp bör täckas, vill jag nämna, att enligt av mig inhämtade upplysningar, det kan antagas, att å det av riksdagen å 1919 års tillåggsstat beviljade reservationsanslaget till byggnadsarbeten vid Bona ävensom inventarieanskaffning å 865,000 kronor, skall, efter tillgodoseendet av de ändamål, för vilka det beviljats, komma att återstå oanvänt ett belopp av omkring 103,000 kronor. Det synes mig, som om denna behållning i första hand bör tagas i anspråk för de ändamål, varom nu är fråga. För täckande av återstoden av de erforderliga medlen bör av riksdagen äskas ett anslag å 69,000 kronor.
Med hänsyn till angelägenheten såväl därav, att de behov det här gäller bliva med det snaraste avhjälpta, som ock därav, att de ifrågavarande arbetena bliva igångsatta i omedelbar följd på de nu vid anstalten pågående, torde berörda anslag böra äskas på tilläggsstaten för år 1920.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört, tillåter jag mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att vad av det i 1919 års tilläggsstat uppförda reservationsanslag å 865,000 kronor till byggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Bona ävensom inventarieanskaffning må efter tillgodoseende av de ändamål, för vilka det anvisats, återstå odisponerat, må, i huvudsaklig överensstämmelse med de av anstaltens styrelse i skrivelse den 5 december 1919 åberopade utredningar, användas till ordnande av anstal-
Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 23
tens vattenförhållanden samt vidtagande av åtgärder för tillfredsställande av anstaltens behov av elektrisk energi,
dels ock för samma ändamål på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag av...kronor 69,000.
Jag vill i detta sammanhang nämna, att, så vitt man nu kan överblicka förhållandena, några ytterligare byggnadsarbeten utöver dem, till vilka medel äskats under punkterna [15] och [16], icke komma att bliva erforderliga vid Bona samt att anstalten där således, efter det berörda arbeten bragts till fullbordan, äntligen kan, på sätt riksdagen framhållit som önskvärt, framträda sou) ett fullbordat helt.
Statens uppfostringsanstalt vid Venngarn.
3. Omändrings- och ^byggnadsarbete)!.
På sätt av mig redan förut i dag omnämnts vid behandlingen av de frågor, som hava avseende å 1921 års riksstat, hava de så kallade tvångsuppfostringssakkunniga i sitt den 17 oktober 1919 avgivna betänkande IV framfört förslag till vissa omändrings- och nybyggnadsarbeten vid Venngarn, gående i huvudsak ut på omändring av en del för flera elever avsedda sovrum till ett flertal enkelrum samt för uppförande av nya befattningshavarebostäder. De sakkunniga yttra härom i berörda betänkande:
För att verkställigheten av domstols förordnande om tvångsuppfostran skulle kunna äga rum i enlighet med de föreskrifter, som därom lämnades i gällande lag och anstaltens stadga, erfordrades vissa ändrings- och byggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Venngarn.
Då förutvarande anstalten för alkoholister därstädes efter riksdagens beslut i enlighet med Kung!. Maj:ts proposition den 23 april 1918 (nr 338) tagits i bruk den 10 därpåföljande augusti för verkställighet av domstols förordnande om tvångsuppfostran, hade endast vidtagits några obetydliga ändringsarbeten för en beräknad kostnad av 1.500 kronor och avseende huvudsakligen underlättande av nattbevakningen. Enär Venngarnsanstalten efter nyss omförmälda riksdagsbeslut endast provisoriskt skulle upplåtas för nu ifrågavarande ändamål, hade man icke ansett därvarande för alkoholistvård uppförda anstaltsbyggnad böra undergå några större förändringar. Ett försök borde göras, hette det i ett av Bonastyrelsen den 26 mars 1918 enligt uppdrag avgivet utlåtande rörande kostnaderna för apterande av alkoholistanstalten vid Venngarn till uppfostringsanstalt, att tillsvidare undvika införandet av ett boxsystem för elevernas separation nattetid. Då Bonastyrelsen förutsatte att, i händelse Venngarnsanstalten bleve upplåten såsom provisorisk uppfost-
[!«•]
[17.]
0mändring6och nybyggnadsarbeien vid Venngarnsanstalten.
Tvångaupj:fostringesakkunniga i ritt betänkande IV av den 17 oktober 1919.
Okat antal enkelrum för eleverna.
24 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
ringsanstalt, ett nära samarbete med Bonaanstalten med dess bättre säkerhetsanordningar och separationsmöjligheter komme till stånd, hade styrelsen icke ansett sig böra med avseende å Venngarn tillsvidare ifrågasätta ändringar utöver de ovan antydda av mera obetydlig art (propositionen nr 338 sid. 74 och 75).
Lagtima riksdagen år 1919 hade på sätt förut närmare omförmälts
— besluta, att den till Venngarn tillsvidare förlagda allmänna uppfostringsanstaltens karaktär av provisorium skulle upphöra.
Tvångsuppfostringssakkunniga, vilka i sitt den 31 januari 1919 avlämnade betänkande I avgivit förslag härom, hade då ej heller ifrågasatt några ändringar i den förut omförmälda anstaltsbyggnaden. Det hade vid angivna tid på grund av den starka tillströmningen av nya elever och därav föranledd svårighet att å de allmänna uppfostringsanstalterna mottaga alla, som dit av domstolarna hänvisades, gällt att fortast möjligt bereda utväg för tvångsuppfostringsförfarandets fortsatta tillämpning. De i samband med de sakkunnigas hemställan om upphörandet av Venngamsanstaltens karaktär av provisorium föreslagna byggnadsföretagen vid nu ifrågavarande anstalt hade därför avsett endast »sådana hus av trä, vilka kunde på kortast möjliga tid uppföras och vore av sådan art, att de kunde användas till provisoriska elevplatser. Husen skulle ock göras sådana, att de kunde ingå för sina särskilda ändamål i de anstaltsbyggnadskomplex, varmed anstalten behövde kompletteras för att kunna mottaga omkring 200 elever eller 100 flera, än för vilka ordinarie platser finnas.» Nu antydda förhållanden hade ej medgivit genomförandet av sådana anordningar för elevernas separation nattetid, som i den uppfostringsverksamhet, varom nu vore fråga, visat sig vara av den allra största betydelse. I nuvarande anstaltsbyggnaden vid Venngarn funnes endast 15 enkelrum. Behovet av flera dylika hade emellertid mer och mer gjort sig gällande vid Venngarn och detta i trots av att ledaren av uppfostringsverksamheten därstädes från början varit mera böjd för ett system med förläggning nattetid av flera elever i varje ruin, ehuru dock icke gärna mer än 3 till 5. Vid de överläggningar, som i samband med frågan om arten av de elevbyggnader, vilka vid Venngarn borde uppföras i händelse av ökat behov av elevplatser, ägt rum bland de sakkunniga, hade full enighet ernåtts därom, att ifrågavarande byggnader borde inredas efter enrumssystem. Därvid hade man haft i sikte behovet för att icke säga nödvändigheten av att nattetid särskilja flertalet elever av de åldersklasser, som hänvisades till allmän uppfostringsanstalt, både av disciplinära skäl och för att förekomma den skadliga inverkan i såväl moraliskt som hygieniskt avseende, som samvistelsen i gemensamma sovrum lätt visat sig medföra. Men därjämte hade den hittills bedrivna verksamheten vid Venngarn bekräftat den sedan lång tid vid Bonaanstalten vunna erfarenheten att icke få elever
— särskilt av dem, som kunde hänföras till det bättre slaget — satte värde på den trevnad och den självständiglietskänsla, som ett eget rum medförde. Venngarnsdirektören, vars mening i den föreliggande frågan inhämtats, hade ock för de sakkunniga förklarat, att ett obestridligt behov av flera enkelrum förelåge vid den av honom ledda anstalten.
Bland de sakkunniga hade olika utvägar att fylla detta behov diskuterats. .Sålunda hade bland annat ifrågasatts, att eu ny elevbyggnad efter enrumssystem skulle uppföras, men då, på förut anförda skäl, det under nu rådande förhållanden icke kunde med någon grad av säkerhet avgöras, när och i vad mån nya elevplatser bleve av konstant behov påkallade vid Venngarnsanstalten och man för närvarande
Andra huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat. 25
därför oj kunnat med visshet bedöma, huru denna byggnad skulle förläggas för al! lämpligen inpassas i ett framtida byggnadskomplex, hade de sakkunniga enats om att nu endast föreslå sådan ändring av de en trappa upp i nuvarande elevbyggnaden därstädes belägna, för liera elever avsedda sovrummen, som framginge av en skrivelsen bilagd planritning och varigenom skulle vinnas 21 enkelrum. Såsom framginge av ritningen, komme dessa enkelrum icke att efter det vid Bona tillämpade s. k. boxsystemet bliva förlagda mot innervägg, utan erhålla fönster, vilka vette ut mot det fria, en anordning, som de sakkunniga, efter ingående överläggningar i frågan, funnit vara ur alla synpunkter att föredraga och som de sakkunniga haft för avsikt att förorda vid eventuella nybyggnader.
Kostnaden för ifrågavarande ändringsarbete hade av de sakkunnigas biträdande arkitekt beräknats till 18,575 kronor, vartill skulle komma för ändring av värmeledning enligt skrivelsen bilagda ritning och kostnadsförslag 4,000 kronor eller sammanlagt 22,575 kronor.
Då det visat sig förenat med stora olägenheter i snygglietsavseende att hava bekvämlighetsinrättningar för dagbruk förlagda inomhus, föresloges uppförande av eu särskild avträdesbyggnad för en beräknad kostnad av 4,000 kronor.
För nattbruk borde anordnas vattenklosetter i en var av de tre våningarna. Kostnaden för dessa klosetter samt för flyttning av pissoir och omändring av tvättrummen i den till enkelrum inredda våningen uppginge enligt skrivelsen bilagt kostnadsförslag till 3,000 kronor, därav omkring 2,000 kronor belöpte på vattenklosetterna.
För att bereda anstaltens befattningshavare tillgång till bad, utan att behöva såsom hittills begagna sig av den för eleverna avsedda badinrättningen, föresloges anordning härför för en kostnad av 6,000 kronor i enlighet med skrivelsen bilagd ritning och kostnadsförslag.
I den utredning rörande möjligheterna att använda alkoholistanstalten å Venngarn såsom provisorisk allmän uppfostringsanstalt, som lämnades i Bonastyrelsens skrivelse den 26 mars 1918, meddelades, att »i övrigt syntes bostäder kunna, åtminstone tillsvidare, beredas för vid uppfostringsanstalten erforderlig personal i redan befintliga lägenheter». Härvid hade man utgått ifrån, att under provisoriet ogift personal skulle kunna användas i lika stor utsträckning som då Yenngarnsanstalten användes för alkoholistvård.
För underlättande av rekryteringen av uppfostringspersonalen vid den nu permanenta uppfostringsanstalten hade det emellertid visat sig nödvändigt att anskaffa flera familjebostäder. Det hade nämligen, enligt vad de sakkunniga erfarit, upprepade gånger inträffat, att val kvalificerade aspiranter till befattningar vid anstalten icke fullföljt sina ansökningar, sedan de erhållit kännedom om att familjebostäder icke kunde beredas dem.
I nyss åberopade utredning hade också lämnats redogörelse för huru skolundervisningen vid den provisoriska uppfostringsanstalten skulle nödtorftigt ordnas i saknad av skollokaler och lärarebostäder. Det därvid ifrågasatta användandet av sjukstugan såsom tillfällig bostad för förste läraren hade icke kommit till stånd, då sjukstugan i stället måst upplåtas till bostäder för gifta förmän, vilket låtit
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 4
A v träde sbyggnad.
Vätte nklosetter m. m
Badanordning för befattningshavare.
Befattnings-
havare-
bostäder.
26 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
sig göra därigenom, att förste läraren såsom ogift hittills atnöjt sig med ett enkelrum. Förste läraren hade emellertid anmält sig ämna inom den närmaste tiden träda i äktenskap och därför hos vederbörande anhållit om åtgärd för erhållande av familjebostad, vadan anslag begärdes för uppförande av eu dylik.
I lönestaten för Venngarnsanstalten för år 1920 vore jämte förste läraren upptagen en andre lärare, tillika avdelningsföreståndare. Aven för denne saknades familjebostad. På förut angivna skäl syntes det de sakkunniga vara av synnerlig vikt, att för nu ifrågavarande befattningshavare bereddes dylik bostad.
Emellertid kunde för närvarande den slutgiltiga planen för Venngarnsanstaltens utvidgning icke fastställas, enär, såsom i det föregående papekats, det konstanta behovet av elevplatser icke nu kunde beräknas. Det läte sig därför nu icke heller avgöra, var familjebostäder, avsedda för Venngarnsanstaltens lärare, borde placeras för att i förhållande till eventuellt erforderliga nya anstaltskomplex erhålla lämpliga lägen. För att icke bliva vid avgivande av förslag till dylika anstaltskomplex bundna av nu framställda förslag till placering av lärarebostäder, både de sakkunniga ansett den föreliggande bostadsfragan tillsvidare bäst löst pa sadant sätt, att tvenne tvåfamiljshus, längre fram avsedda för gifta förmän, skulle uppföras och dessa hus i sin helhet upplåtas till en var av förste läraren och andre läraren. Såsom i det följande närmare angåves måste man framdeles räkna med behov av derå familjebostäder än som nu funnes för förmän och med dem likställda.
Att märka vore, att man vid placeringen av förmansbostäder icke vore i samma grad beroende av blivande lägen för de anstaltsbyggnader, som framdeles kunde bliva erforderliga.
De sakkunniga hemställde därför, att vid \ enngarn måtte uppföras 2 st. tvåfamiljshus av samma typ som de, till vilka 1919 års lagtima riksdag anvisat anslag. Beträffande det belopp, till vilket vart och ett av nu till uppförande föreslagna tvåfamiljshusen borde beräknas, finge de sakkunniga, som erinrade om att till de för närvarande i enlighet med riksdagens beslut under uppförande varande förenämnda hus anvisats 34,500 kronor för vartdera (jfr prop. nr 324 till 1919 års lagtima riksdag sid. 92), hemställa, att kostnaden måtte upptagas till enahanda belopp. De sakkunniga hade av entreprenören för de tvåfamiljshus, som nu byggdes vid Venngarn, inhämtat, att hus av dylik typ för närvarande kunde åstadkommas för ett pris av 34,000 kronor, vartill för installation av elektrisk belysning beräknats komma 500 kronor. För två tvåfamiljshus, tillsvidare avsedda för en var av förste läraren och andre läraren, tillika avdelningsföreståndare, skulle alltså erfordras 69.000 kronor. .
Beträffande för befattningshavare avsedda bostäder, som vid Venngarn bleve disponibla vid början av år 1920, hade direktören därstädes på anmodan lämnat följande uppgift:
familjebostad för direktören,
d:o » inspektören,
d.o » bokhållaren,
d:o » 1 avdelningsföreståndare,
d:o (2 rum och kök) för 1 maskinist. d:o » » » »11 förmän,
d:o (1 rum och kök) » 2 nattvakter,
d:o » » » »1 förman,
Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
enkelrum för l förste lärare, [IT.]
d:o » 10 förmän,
d:o » 2 nattvakter.
Dessutom funnes fem lägenheter om ett rum och kök för av egendomens avkastning avlönad personal. Lönestaten för Venngarnsanstalten år 1920 upptoge 22 förmän. Ovan meddelade uppgift å disponibla lägenheter utvisade, att familjebostäder saknades för icke mindre än 10 förmän och 2 nattvakter. För att något öka tillgången på familjebostäder för befattningshavare av sist ifrågavarande art föresloge de sakkunniga nybyggnad av ytterligare två tvåfamiljshus av här ovan föreslagen typ för en kostnad av 34,500 kronor för vartdera inklusive installation av elektrisk belysning samt ombyggnad av dels ett torphus vid Vela nr 1, dels ett dylikt vid Vela nr 2, dels ett dylikt vid s. k. Djurgården enligt skrivelsen bilagda ritningar och kostnadsförslag för en sammanlagd kostnad av 23,950 kronor. För reparation av hus vid Vela, innehållande ett rum och kök, hade 1919 års års lagtima riksdag redan anvisat 1,000 kronor, vilket belopp ännu icke tagits i anspråk, då den därför avsedda reparation inginge i ovan åberopade kostnadsberäkning. För genomförande av nu föreslagen, vidsträcktare ombyggnad, avseende att i samtliga nu ifrågavarande torphus erhålla lägenheter om två rum och kök, erforderliga för att bereda gifta nattvakter möjlighet till ostörd vila under dagen, erfordrades alltså ett ytterligare anslag av 22,950 kronor.
Ett belopp av 8,475 kronor hade beräknats åtgå för arbetsritningar, kontroll samt oförutsedda omkostnader, avseende samtliga här ovan föreslagna byggnadsoch ändringsarbeten.
Huru kostnaderna i sin helhet skulle ställa sig enligt det av de sakkunniga sålunda framställda förslaget, framgår av följande tablå: inredning av .enkelrum för elever i nuvarande anstalts-
byggnaden .................................................................. kronor
ändring av värmeledningen till följd
förenämnda enkelrum.............
av samma orsak föranledd ändring av tvättrum och
av inredning
av
18,575
4,000
flyttning
omkring:
av pissoir
badanordning för befattningshavare ................................
anordning av tre vattenklosetter omkring........................
nybyggnad av avträdeshus.................................................
4 st. tvåfamiljshus med installation av elektrisk belysning-
ombyggnad av hus vid Vela och Djurgården .......... ...
arbetsritningar, kontroll och oförutsedda omkostnader
»
»
»
»
»
»
1,000
6,000
2,000
4,000
22,950
8,475
Säger kronor 205,000
Till
om- och nyanläggning av yttre elektriska belysningsledningar hava de sakkunniga ansett förslagsvis böra upptagas ett belopp av....................
vadan i allt skulle erfordras.........................................
3,000,
kronor
208,000.
Arbetsritningar, kontroll m. m.
Samman-
fattning.
28 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
17.]
Vtnngarnsstyrelsen*
Länsstyrelsen i Stockholms län.
Byggnads-
styrelsen.
De sakkunniga hava, under framhållande därav att det vore synnerligen angeläget, att cfc föreslagna byggnadsarbetena kunde utföras redan under år 1920, hemställt, att det ifrågasatta anslaget å 208,000 kronor måtte såsom reservationsanslag anvisas å tilläggsstat för år 1920.
Över tvångsuppfostringssakkunnigas förevarande framställning anmodades länsstyrelsen i Stockholms län att efter hörande av Venngarnsanstaltens styrelse avgiva underdånigt utlåtande. I det yttrande, som styrelsen med anledning därav ingivit till länsstyrelsen, förklarar styrelsen sig kunna obetingat tillstyrka de sakkunnigas förslag i de delar, som dessa ej hava avseende å sättet för inredandet av enkelrum vid anstalten. 1 fråga om sistnämnda spörsmål framkommer styrelsen med ett från de sakkunnigas i viss mån avvikande förslag. Härå anser jag mig icke nu behöva närmare ingå. Nämnas må endast, att styrelsens förslag till de nya enkelrummens inredande slutar på ett belopp, som med 5,000 kronor understiger de sakkunnigas förslag. Styrelsen slutar sitt yttrande med att, under åberopande därav att det vore av största vikt för anstaltens verksamhet, att de föreslagna nybyggnads- och inredningsarbetena fortast möjligt komme till utförande, till fullo ansluta sig till tvångsuppfostringssakkunnigas hemställan, att det erforderliga anslaget (enligt styrelsens förslag 203,000 kronor) måtte anvisas å tilläggsstat för år 1920.
1 sitt i ämnet avgivna utlåtande hemställer länsstyrelsen i Stockholms liin om bifall till de sakkunnigas förslag med den av Venngarnsstyrelsen ifrågasatta ändringen beträffande inredandet av enkelrum för elever.
På samma ståndpunkt ställer sig byggnadsstyrelsen i infordrat utlåtande. Byggnadsstyrelsen gör dock vissa erinringar mot de sakkunnigas kostnadsberäkningar. I utlåtandet heter det:
Byggnadsstyrelsen hade för sin del intet att i huvudsak erinra mot de sakkunnigas förslag, men funne anstaltstyrelsens ändringsförslag väl motiverat ur byggnadsteknisk synpunkt, då därigenom dels undvekes rivning av två av förbindningsmurarna mellan hjärt- och yttermurama, vilket ur konstruktiv synpunkt vore mindre lämpligt, dels kostnaderna för ändringsarbetet kunde nedbringas.
I de sakkunnigas förslag hade kostnaden för samtliga byggnadsföretag beräknats till sammanlagt 208,000 kronor. Genom den föreslagna ändringen ansåge anstaltstyrelsen med stöd av en utförd kostnadsberäkning, att denna summa kunde nedbringas till 203,000 kronor. Vid eu av byggnadsstyrelsen verkställd approximativ beräkning hade styrelsen emellertid kommit till det resultat, att. då enligt sty-
Andra huvudtiteln: 1920 års til läggsstat.
relsens åsikt 1920 års arbetspriser komme att ställa sig högre än 1919 års, den [ ] 7.] beräknade totalkostnaden torde komma att uppgå till omkring 250,000 kronor.
Tvångsuppfostringssakkunnigas nu förevarande förslag avser föl- jjeparicmentsjande omändrings- och nybyggnadsarbeten vid Venngarn, nämligen in- cAc/>n' redning av enkelrum i nuvarande anstaltsbyggnaden med därav följande lindring av värmeledning nedi tvättrum samt flyttning av pissoir, badanordning för befattningshavare, anordning av vattenklosetter, nybyggnad av avträdeshus, nybyggnad av fyra tvåfamiljshus med installation av elektrisk belysning, ombyggnad av hus vid Vela och Djurgården samt om- och nyanläggning av yttre elektriska belysningsledningar.
Väl synes det mig önskvärt, att nu nämnda förslag skulle kunna åtminstone i huvudsak realiseras utan större dröjsmål. Med hänsyn till nödvändigheten att i möjligaste mån inskränka statens utgifter anser jag mig dock ej kunna förorda, att medel nu äskas till förslagens genomförande i hela deras vidd.
Efter samråd med anstaltens direktör samt den av de sakkunniga anlitade arkitekten har jag kommit till den uppfattningen, att det av ifrågavarande byggnadsarbeten, vars utförande med minsta olägenhet torde kunna uppskjutas, är inredandet av större antal enkelrum för elever.
Den minskning i elevantalet, som under senare tiden inträtt, gör nämligen behovet härav mindre framträdande. Härtill kommer, att delade meningar ju gjort sig gällande rörande lämpligaste sättet för detta arbetes genomförande.
Jämväl med den föreslagna särskilda badavdelningen för befattningshavarna anser jag tillsvidare kunna anstå. Förslagen om inrättande av vattenklosetter och uppförandet av särskilt avträdeshus torde däremot från sanitär synpunkt vara av den vikt, att de böra ofördröjligen genomföras.
Vad därefter angår de sakkunnigas förslag om beredandet vid Venngarn av ökat antal befattningshavarebostäder, synes mig intet vara att erinra emot de föreslagna ombyggnaderna vid utgårdarna Vela och Djurgården, varigenom för det jämförelsevis ringa beloppet av omkring
25,000 kronor skulle erhållas ej mindre än tre familjebostäder om två rum och kök. De föreslagna nya tvåfamiljshusen, som av de sakkunniga föreslagits till ett antal av fyra, anser jag däremot böra av sparsamhetsskäl för närvarande inskränkas till två, av vilka det ena torde böra, på sätt de sakkunniga hemställt, tillsvidare användas till familjebostad åt förste läraren, under det att i det andra skulle kunna, allt efter vad
30 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[17.] som kan visa sig mest angeläget, beredas familjebostad antingen åt andre läraren eller ock åt två förmän.
Med vilket belopp medel skulle behöva begäras för genomförande av de av mig sålunda förordade ombyggnads- och nybyggnadsarbetena, framgår av följande kostnadsberäkning.
anordning av tre vattenklosetter ....................................
nybyggnad av avträdeshus....................................................
2 stycken tvåfamiljshus med installation av elektrisk
belysning .............................................................................
ombyggnad av hus vid Vela och Djurgården ..................
* vttre elektriska belysningsanordningar, arbetsritningar,
kronor
»
2,000
4,000
09,000
22,950
kontroll och oförutsedda
utgifter
Summa kronor
5,050
103~Ö00.
Den av byggnadsstyrelsen föreslagna höjningen torde, med hänsyn bland annat till beräknad hantlangningshjälp av elever, kunna inskränkas till .......................... » 17,000
Summa kronor 120,000.
I likhet med de sakkunniga och anstaltsstyrelsen håller jag före, att anslaget i fråga bör begäras å 1920 års tilläggsstat.
Med stöd av det sålunda anförda hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till utförande av följande ändrings- och nybyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Venngarn, nämligen anordning av vattenklosetter, nybyggnad av avträdeshus, nybyggnad av två tvåfamiljshus med installation av elektrisk belysning, ombyggnad av hus vid utgårdarna Vela och Djurgården samt omoch nyanläggning av yttre elektriska belysningsanordningar, allt i huvudsaklig överensstämmelse med av de s. k. tvångsuppfostringssakkunniga framlagda förslag, på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag å ............................................ kronor 120,000.
Andra huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat. 31
i. Reparation och nybyggnad av ekonomibyggnader.
Såsom jag redan förut antytt föreligger till avgörande även ett av styrelsen för Venngarnsanstalten framfört förslag om reparation och nybyggnad av vissa anstaltens ekonomibyggnader.
Redan före anordnandet å Venngarn av en statens vårdanstalt för alkoholister framkommo krav på förbättrade och rymligare ekonomihus därstädes. Så föreslogs vid en år 1912 av domänintendenten i länet hållen syn att bygga en ny stallbyggnad i stället för det i ladugårdsbyggnaden befintliga stallet, som ansågs vara trångt och för ändamålet otjänligt.
Den för alkoholistanstaltens anordnande tillsatta kommissionen — sedermera styrelsen för vårdanstalten — hade också redan från början av vårdanstaltens verksamhet sin uppmärksamhet riktad på nödvändigheten av att tillgodose jämväl jordbruksintressena. Nyssnämnda styrelse lät i sådant avseende verkställa vissa utredningar och anlitade därvid vederbörande statskonsulenter. Så har statskonsulenten i boskapsskötsel verkställt besiktning dels rörande lämpligaste anordningen för gödselns tillvaratagande, dels rörande reparationer eller eventuellt nybyggnader för jordbrukets räkning och i avgivet utlåtande bland annat starkt pointerat, att ladugårdsbyggnaden vore alldeles för liten för det antal kreatur, som svarade mot jordarealen. Uppförandet av ett nytt stall samt ett större svinhus — något som för närvarande helt saknas — framställdes jämväl såsom en nödvändighet.
Riksdagens revisorer, som under hösten 1916 besökte Venngarn, anförde i avgivet utlåtande bland annat följande: »Vad angår de för
jordbrukets behov befintliga åbyggnaderna funno revisorerna anledning till åtskilliga erinringar. Särskilt fäste sig revisorerna därvid, att stalloch ladugårdsbyggnaden samt vagnboden, i vilken sistnämnda byggnad jämväl jordbruksredskapen förvarades, icke beredde det utrymme, som måste anses erforderligt för eu jordbruksegendom av här ifrågavarande storlek, samt att de därtill befunno sig i ett sjmnerligen bristfälligt skick. Svinhus och hönshus för gårdens behov saknades.»
Efter erhållen del av ifrågavarande erinringar, varigenom nödvändigheten av nybyggnader än tydligare framträtt, uppdrog vårdanstaltens styrelse åt styrelseledamöterna, arkitekten D. Lundegårdh och friherre J. W. Stjernstedt, att tillsammans med anstaltens föreståndare och med rätt att jämväl anlita en särskilt sakkunnig uppgöra förslag till plan för
[18-]
Reparation och nybyggnad av ekonomibyggnader.
Tidigare förslag i ärendet.
[18.]
Venngarnsstyrelsen:
a) i skrivelse den 25 april . 1919.
b) i skrivelse den 29 september 1919.
32 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
erforderliga jordbruksbyggnader. Dessa överlämnade den 25 februari 1918 till vårdanstaltens styrelse, ritnings- och kostnadsförslag med tillhörande bilagor.
I skrivelse den 25 april 1919 anförde därefter styrelsen för den nyinrättade uppfostringsanstalten i Venngarn i huvudsak följande:
Då eu fullständig nybyggnad av samtliga ekonomihusen vid Venngarn enligt dittills gjorda beräkningar med rådande materialpris skulle medföra kostnader, som ej stode i proportion till jordbrukets ekonomiska bärkraft, hade Venngarnsstyrelsen beslutat att genom fortsatt utredning utröna, i vad mån kostnaderna skulle kunna nedbringas.
Sedan Venngarnsanstalten anordnats såsom en statens uppfostringsanstalt och börjat sin verksamhet såsom sådan den 1 augusti 1918, hade styrelsen för anstalten i likhet med förutvarande styrelsen för anstalten kommit till den bestämda uppfattningen. att de bristfälliga ekonomibyggnaderna krävde ganska genomgripande reparations- och nybyggnadsarbeten. Då emellertid kostnaderna för uppförandet av alltigenom nya ekonomibyggnader för närvarande skulle bli utomordentligt höga, och vidare några av de befintliga byggnaderna utan allt för stor olägenhet torde kunna användas ännu åtskilliga år, ansåge sig styrelsen för det dåvarande böra inskränka sig till att beräkna nybyggnad av stall, svinhus och vagnslider med vagnbod samt vissa reparationer i ladugården.
Styrelsen slutade sin skrivelse med en anhållan, att Kung'!. Maj:t måtte till styrelsens förfogande ställa erforderliga medel för den nya utredningens förebringande. Efter det länsstyrelsen i Stockholms län i infordrat yttrande vitsordat, att de ifrågasatta nybyggnaderna och reparationerna vore nödvändiga, blev styrelsens framställning bifallen av Kungl Maj:t den 10 maj 1919.
Med den skrivelse av den 29 september 1919, vari styrelsen för Venngarnsanstalten underställt Kungl. Maj:ts prövning de frågor beträffande anstalten, som enligt dess mening borde föreläggas 1920 års riksdag, har styrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat resultatet av den sålunda verkställda förnyade utredningen av förevarande byggnadsväg^. Utredningen består av fyra av byggnadskonsulenten Ivar Torgersruud uppgjorda, av ritningar och kostnadsberäkningar åtföljda alternativa förslag till nödiga reparationer av ladugårds- och logbyggnader samt till nybyggnad av följande ekonomihus, nämligen stall, svinhus, vagnbodar med sädesmagasin samt mejeri. Av de olika alternativen, som i huvudsak skilja sig allenast med avseende å nybyggnadernas förläggning, förordar styrelsen det som nr IV betecknade. Kostnadsberäkningen beträffande detta alternativ slutar på 278,930 kronor enligt följande tablå:
Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 3:5
Förändring av gamla ladugården ....................................................................... 70,000
Ny gödselstad .......................................... 12,200
Ny vagn- och redskapsbod.................................................................... 37,000
Ny stallbyggnad ................................................................ 90,000
Skilllnadsbelopp mellan eu brobröstning enligt alternativ 1 och tvenne
mindre enligt alternativ IV ............................................................ 900
Tillkommer tvenne inkörskupor samt tvenne träbroar ................. 1,100 92,000
Ny gödselstad för dito 730
Planering för stallet, förslagsvis ............................................................ 5,000
Nytt svinhus....................................................................................... 32,000
Gödselstad till dito ............................................................................ 1,000
Nytt mejeri ............................................................................ 23,000
Kronor 278,930.
Styrelsen hemställer i sin nu förevarande skrivelse, att Ktiugl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för nu ifrågavarande ändamål bevilja på 1920 års tilläggsstat ett reservationsanslag å ett till 280,000 kronor utjämnat belopp.
Länsstyrelsen i Stockholms län har i avgivet utlåtande förklarat sig ej hava något att erinra mot Venngarnsstyrelsens förslag.
Jämväl de s. k. tvångsuppfostringssakkunniga hava i infordrat utlåtande uttalat sig om samma förslag samt därvid i huvudsak yttrat.
Vid remissakten vore fogade, utom ritningar till ny- och ombyggnaderna, fyra situationsplaner, utvisande lika många alternativ för nybyggnadernas förläggning. Venngamsstyrelsen både för sin del förordat det med nr IV utmärkta alternativet. Enligt detta skulle det föreslagna häststallet icke, såsom skett å den såsom alternativ I betecknade situationsplanen, förläggas på samma högt belägna plats, varest nuvarande till ombyggnad föreslagna ladugårdsbyggnaden jämte logen vore belägna, utan placeras på ett avsevärt lägre område österom den från Venngams slottsbyggnad till Fiskartorpet ledande väg. Huruvida å detta område mark- och grundförhållandena vore sådana, att där kunde uppföras ett sunt och i övrigt för sitt ändamål lämpligt häststall, därom lämnade remisshandlingarna icke någon upplysning, vadan de sakkunniga förutsatte, att en undersökning i berörda syfte komme att verkställas.
Ehuru de sakkunniga för sin del funnit en sådan förläggning av häststallet och jämväl av vagns- och redskapslidret, som utvisades å alternativ I, vara att föredraga ej minst på grund av de praktiska fördelar, som den direkta förbindelsen mellan å ena sidan sistberörda byggnader och å andra sidan den sammanbyggda ladugårds- och loglängan erbjöde, bland annat vid förvaring och fördelning av fodersäd samt hö och halm och genom redskapslidrets omedelbara närhet, hade de sakkunniga dock icke funnit sig böra avstyrka det av Venngarnsstyrelsen förordade alternativ IV med hänsyn därtill, att den rikliga tillgång på arbetskraft, som för jordbruksdriften på en anstalt av nu ifrågavarande art stode till buds, finge anse# Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 5
Länsstyrelsen i Stockholms län.
Tvångsupp f ostringssakkunniga.
34 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
motväga de olägenheter, som otvivelaktigt vore förbundna med de splittrade lägen för ekonomibyggnaderna, som alternativ TV angåve. Remissakten utvisade, att kostnaden för byggnadernas förläggning efter alternativ I skulle, så vitt framginge av de av Venngamsstyrelsen åberopade beräkningar, komma att med 23,000 kronor överstiga kostnaden för byggnadernas förläggning enligt alternativ IV, och framginge av samma beräkningar, att den ökade utgiften skulle föranledas av enligt alternativ I erforderlig planering i större omfattning än efter alternativ IV. Den högre kostnad, som sålunda uppgivits skola förorsakas av nybyggnadernas förläggning enligt alternativ I hade, utom nyss anförda skäl, föranlett de sakkunniga att icke uttala sig mot alternativ IV, och linge de sakkunniga meddela, att de av Venngamsstyrelsen ifrågasatta nybyggnadernas förläggning icke komme att, vare sig enligt alternativ TV eller alternativ I, bliva hinderlig för Venngarnanstaltens utbyggnad i övrigt, sådan denna av de sakkunniga planerats i händelse av ökat behov av elevplatser.
De sakkunniga ville fästa uppmärksamheten därå att, om i häststallet de mellan spiltraderna förlagda fodergångarna borttoges, vilket för elevernas utbildning till hästskötare och förhindrande av foderspillning samt ur flera andra synpunkter torde vara lämpligt, även kunde vinnas en minskning av byggnadernas längd med därav följande kostnadsbesparing.
Likaledes ansåge de sakkunniga sig icke kunna underlåta att påvisa behovet av särskilt kylrum för mjölk och mejeriprodukter, och syntes med hänsyn till ytinnehållet av den av Venngamsstyrelsen föreslagna byggnad, som skulle inrymma mejeri, uti ifrågavarande byggnad även kunna beredas utrymme för ett dylikt rum genom viss omläggning av lokalerna.
Vidare ansåge sig de sakkunniga böra påpeka önskvärdheten av att svinhuset förlädes i förhållande till den byggnad, som skulle innehålla mejeri, på sådant sätt, att utan för hög kostnad rörförbindelse för transport av mejeriavfall och skummjölk kunde anläggas mellan nu ifrågavarande byggnader.
Slutligen finge de sakkunniga tillkännagiva, att deras granskning av ifrågasatta' lägen även för sist omförmälda byggnader givit vid handen, att dessa icke komme att föranleda någon rubbning av de av de sakkunniga under ovan angiven förutsättning planerade byggnadsföretag.
Bland de sakkunniga har fältläkaren C. Vaklquist varit i så måtto av skiljaktig mening, att han förklarat sig anse, att det avVenngarnsstyrelsen förordade alternativ IA’ borde, i avseende å stallets samt vagnsoch redskapslidrets förläggning, obetingat tillstyrkas.
Byggnadsstyrelsen, vars utlåtande i ärendet infordrats, yttrar i skrivelse den 27 november 1919:
Byggnadsstyrelsen instämde med de tvångsuppfostringssakkunniga i vad deras yttrande rörde de olika byggnaderna och ansåge sig därutöver kunna påfordra en mera tilltalande utformning av den lilla mejeribyggnaden.
Vidkommande byggnadernas inbördes placering och anslutning till redan befintliga byggnader måste givetvis i största möjliga mån tagas hänsyn till det närbelägna slottet och de till detsamma hörande anläggningarna. Byggnadsstyrelsen
Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
kände sig icke övertygad om att i detta avseende allt vore gjort som skäligen kunde begäras, men ansåge att, då tiden nu icke medgåve utredning av denna fråga och då de olika byggnadernas placering på det ena eller andra sättet icke torde i någon avsevärd grad behöva inverka på byggnadskostnaden, frågan om beviljande av nödiga byggnadsmedel icke därför behövde uppehållas, om blott medlens användande gjordes beroende på Kungl. Maj:ts godkännande av såväl ritningar till de olika byggnaderna som deras placering.
Kostnaderna för de ifrågavarande byggnaderna hade i september 1919 av byggnadskonsulenten Torgersruud beräknats till sammanlagt 278,930 kronor. Efter approximativt verkställd beräkning ansåge byggnadsstyrelsen emellertid, att nämnda
summa borde ökas med 20 procent till .............................................. kronor 335,000
att till densamma borde läggas en post för ritningar och kontroll » 20,000
samt en post för oförutsedda utgifter å 10 procent........................... > 33,500
Summa kronor 388,500
och att sålunda totalkostnaderna borde beräknas till minst 388,500 kronor.
[18.]
På grund av vad sålunda anförts förordade byggnadsstyrelsen beviljande av ett anslag å tilläggsstat för 1920 av 388,500 kronor för uppförande vid Yenngarn av de av Venngarnsstyrelsen nu ifrågasatta nybyggnaderna samt om- och tillbyggnader av ladugården.
Vid besök, som jag jämte tvångsuppfostringssakkunniga avlagt Dep°^Tienl3' •vid Venngarn, har jag personligen övertygat mig om det synnerligen dåliga skick, vari de ekonomibyggnader därstädes, varom nu är fråga, för närvarande beiinna sig. Angelägenheten därav, att en uppfostringsanstalt av nu förevarande art är på ett tillfredsställande sätt rustad i nu ifrågavarande avseende, förbjuder enligt min mening varje ytterligare uppskov med ett avhjälpande i huvudsak av de anmärkta bristerna.
Av förut nämnda hänsyn till det statslinausiella läget anser jag mig dock icke kunna förorda, att samtliga de av Venngarnsstyrelsen föreslagna byggnadsarbetena omedelbart sättas i verket. Allenast för tillfredsställande av de mest oavvisliga behoven torde medel nu böra av riksdagen äskas.
Till dessa räknar jag i första hand dels uppförandet av en ny stallbyggnad i stället för den nuvarande med ladugården sammanbyggda och som nämnt redan för ett flertal år sedan utdömda, dels ock byggandet av ett större svinhus. Att ett dylikt för närvarande saknas vid anstalten torde knappast vara från ekonomisk synpunkt försvarbart; behovet härav har också, på sätt förut nämnts, redan tidigt vitsordats av bl. a. riksdagens revisorer.
Ej heller torde ett uppskov med uppförandet av den föreslagna .nya vagn- och redskapsboden vara förenligt med klok förtänksamhet.
36 Andra huvudtiteln; 1920 års tMäggsstat.
[18.] Denna byggnad är, enligt vad anstaltens direktör uppgivit, nödvändig för att ej de kördon och annan redskap, som under de senaste åren förfärdigats vid anstalten, skola förfaras.
Däremot synes det mig, som om det utan allt för stora olägenheter skulle kunna tillsvidare anstå med uppförandet av det föreslagna nya mejeriet samt med förändringen av den gamla ladugården. Av det av anstaltsstyrelsen för sistnämnda ändamål beräknade beloppet 76,000 kronor torde dock nu böra begäras en mindre del, avsedd till de ändringsarbeten, som erfordras för ladugårdens utvidgning med det nuvarande, på sätt nyss nämnts, med densamma sammanbyggda stallet. Härigenom skulle möjliggöras den av statsrevisorerna såsom önskvärd framhållna utökningen av anstaltens kreatursbesättning. I sammanhang därmed torde den föreslagna nya gödselstaden för ladugården böra komma till stånd.
Vid nu nämnda byggnadsarbetens närmare utförande bör behörighänsyn tagas till de erinringar, som i detta hänseende framställts av tvångsuppfostringssakkunniga och byggnadsstyrelsen. Jag är med föranledande härav ense med byggnadsstyrelsen därom, att, innan arbetena komma till utförande, såväl ritningarna till de olika byggnaderna som planen för deras placering bör ånyo för godkännande underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Sammanlagda byggnadssumman för genomförandet av de av mig' sålunda förordade ombyggnads- och nybyggnadsarbeten beträffande anstaltens ekonomibyggnader framgår av följande sammanställning:
ny stallbyggnad med gödselstad och planering............... kronor 97,730
nytt svinhus med gödselstad................................................. » 33,000
ny vagn- och redskapsbod...................................................... » 37,000
utökning av ladugården med nuvarande stallet............... » 10,000
ny gödselstad till ladugården ............................................... » 12,200
Summa kronor 189,930.
Den av byggnadsstyrelsen föreslagna höjningen torde, med hänsyn bl. a. dels därtill, att en del förenklingar, särskilt beträffande vagn- och redskapsboden, torde utan större olägenhet kunna komma till stånd, dels ock till beräknad hantlangningshjälp av elever, kunna inskränkas till ...................................................................... kronor 35,070
Summa kronor 225,000.
Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 37
Med avseende ä siittet för anskaffandet av den sålunda erforder- [18.J liga summan är att märka, att man, enligt upplysningar, som jag inhämtat, torde kunna utgå ifrån, att å det reservationsanslag å 414,000 kronor, som i 1919 års tilläggsstat är uppfört till vissa byggnads- och ändringsarbeten m. in. vid Venngarn, skall, efter det de ändamål, för vilka anslaget avsetts, blivit tillgodosedda, uppstå en behållning på omkring 50,000 kronor. Denna behållning torde i första hand böra tagas i anspråk för täckande av kostnaderna för de nya byggnadsarbeten, varom nu är fråga. Medgivande härtill bör utverkas av riksdagen. Under förutsättning att sådant medgivande lämnas skulle det nya anslag, som erfordras, kunna begränsas till 175,000 kronor.
Med stöd av vad jag sålunda anfört tillåter jag mig hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att vad av det i 1919 års tilläggsstat uppförda reservationsanslaget å 414,000 kronor till vissa byggnads- och ändringsarbeten in. m. vid statens uppfostringsanstalt å Venngarn kan återstå odisponerat, efter att de ändamål, för vilka anslaget är avsett, blivit tillgodosedda, må, i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framfört förslag, användas till följande nybyggnads- och ändringsarbeten vid Venngarn nämligen nybyggnad av stall och svinhus med tillhörande gödselstäder samt av vagn- och redskapsbod ävensom nuvarande stallets om ändring till ladugård samt byggande av ny gödselstad för den sålunda utvidgade ladugården,
dels ock för samma ändamål å tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag å .................................................................. kronor 175,000.
Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare.
5. Förstärkning av anslaget till hyresersättning m. m. för uppfostringsanstalt för minderåriga kvinnliga förbrytare.
Under åberopande av vad jag under punkt [41] i det vid årets [19] statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden anfört får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte till hyreterföreslå riksdagen sättning m. m.
[19.]
för uppfostringsanstalt för minderåriga kvinnliga förbrytare.
[20.]
Förstärkning av anslaget till bespisning och beklädnad m. m. åt elever vid uppfostringsanstalt för minderåriga kvinnliga förbrytare.
[21-] Tillfällig lönereglering för vissa befattning stia ■ vare.
38 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
att till förstärkning av det å extra stat för år 1920 beviljade förslagsanslaget, högst, till hyresersättning m. in. för uppfostringsanstalt för minderåriga kvinnliga förbrytare å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, å .................. kronor 5,800.
6. Förstärkning av anslaget till bespisning och beklädnad in. in. åt elever vid uppfostringsanstalt för minderåriga kvinnliga förbrytare.
Under åberopande av vad jag under punkt [41] i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementBärenden anfört hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av det å extra stat för år 1920 beviljade förslagsanslaget till bespisning och beklädnad in. in. åt elever vid uppfostringsanstalt för minderåriga kvinnliga förbrytare å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst ............ kronor 19,000.
Gl. Diverse. 1
1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till vederbörande statsrådsprotokoll anfört i fråga om beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättning under år 1920 för vissa civila befattningshavare å tilläggsstat för år 1920 under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av ............................................................... kronor 469,550.
Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare samt till vikariatsersättningar in. ni. anvisade medel.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel hemställer jag, att Eders Kuugl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare samt till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel å tillläggsstat för år 1920 under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av... kronor 180,000.
3. Dyrtidstillägg.
\ id behandling av eu del utgiftsfrågor, som äro gemensamma för flera huvudtitlar, har chefen för finansdepartementet förut i dag omnämnt, att under instundande riksdags förlopp är att förvänta avlåtande av särskild proposition om beredande åt befattningshavare i statens tjänst av dyrtidstillägg under år 1920.
Med föranledande härav och då dyrtid stillägget för år 1920, vad andra huvudtiteln angår, beräknats kräva ett belopp av omkring 4,200,000 kronor, får jag hemställa, att Eders Ivungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, i avvaktan å proposition angående dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare i statens tjänst, för sådant ändamål å tilläggsstat för år 1920 under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av.......................................... kronor 4,200,000.
Vid bifall till de av mig sålunda framställda förslagen skulle för tillfredsställande av de medelsbehov, som böra under andra huvudtiteln tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920, erfordras ett belopp av sammanlagt.................................................................... kronor 6,018,000.
Till jämförelse kan nämnas, att 1919 års tillläggsstat, så vitt angår andra huvudtiteln, slutar å ett belopp av .......
[22.]
Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.
[23.]
Dyrtids-
till/igg.
Samman-
fattning.
» 8,159,700.
40 Andra huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
Vad departementschefen uti detta ärende, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, yttrat och hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och skulle utdrag av statsrådsprotokollet, såvitt ärendet angick, överlämnas till finansdepartementet till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år 1920.
Ur protokollet:
Adil Wifvesson.
Andra huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat. 41
Register.
A. Departementet.
r Kronor. Sida.
1. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli..... 4,350 2
B. Lagberedningen m. m,
1. Processkommissionen...................... 20,000 2
C. Justitiekanslersämbetet.
1. Renskrivningskostnad...................... 800 3
D. Rättsskipningen.
Göta hovrätt:
1. Extra division......... 16,500 3
Personligt avlöningstillägg åt skrivbiträdet J. M. Håkansson ............................. 3
Hovrätten över Skåne och Blekinge:
2. Extra division......................... 54,000 4
Personligt avlöningstillägg till skrivbiträdet W. Berg 6
Övriga anslag:
3. Förstärkning till förslagsanslaget till bidrag till dom-
sagornas förvaltning.................... 75,000 7
4. Löneförbättring för vissa häradshövdingar m. m...... 290,000 7
5. Upphörande i viss utsträckning av den åt personer, menig-
heter och allmänna inrättningar utgående ersättning för dem genom nya strafflagens införande frångångna bötesandelar........................ 212,000 7
E. Fångvården.
1. Källarbyggnad och tvättstuga m. m. vid straffängelset i
Vänersborg .......................... 12,000
2. Ny köksbyggnad vid straffängelset i Gävle........ 32,000
3. Hörsal vid centralfängelset å Härianda........... 25,000
4. Upphuggning av celifönster vid centralfängelset i Växjö 16,000
Transport 757,650
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
6 QO 05 H W
ludra huvudtiteln: 1920 års tillåggsstat.
Kronor. Sida.
Transport 757,650
F. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.
Statens uppfostringsanstalt å Bona:
1. Gymnastikhusinredning och nattvaktsbostad........ 22,000 14
2. Ordnande av anstaltens vattenförhållanden och elektrifie-
ring .............................. 69,000 16
Statens uppfostringsanstalt vid Venngarn:
3. Omändrings- och nybyggnadsarbeten............ 120,000 23
4. Reparation och nybyggnad av ekonomibyggnader..... 175,000 31
Uppfostran åt minderåriga kvinnliga förbrytare:
5. Förstärkning av anslaget till hyra för uppfostringsanstalt
*- m. m............................. 5,800 37
6. Förstärkning till förslagsanslaget till elevernas bespisning
och beklädnad m. m..................... 19,000 38
G. Diverse,
1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare .... 469,550 38
2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befatt-
ningshavare samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade
medel.............................. 180,000 39
3. Dyrtidstillägg .......................... 4,200,000 39
Summa 6,018,000
Sammanfattning......................... 39
STOCKHOLM, IS AA C MARCUS’ BOKTRYCKERI.AKTIEBOLAG, 1920.
TREDJE HUVUDTITELN
1920 ÅRS TILLÄGGSSTAT
f
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (N:r 2.)
Tredje huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.
3 Tilläggstaten för år 1920.
Tredje huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockkolms slott den 7 januari 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner, Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Herr ministern för utrikes ärendena anhöll härefter att få underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under tredje huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920, och anförde följande:
Innan jag övergår till föredragning av de särskilda medelshehov, som torde böra täckas genom anslag å tilläggsstaten för 1920, anser jag mig böra lämna en kort sammanfattning av vad jag förut denna dag vid föredragning av frågorna tillhörande regleringen av riksstatens tredje huvudtitel för 1921 anfört rörande min ståndpunkt till sakkunniges förslag, att de av dem förordade nya poster inom den yttre representationen måtte upptagas ej blott å 1921 års stat utan även å tilläggsstat för
4 Tredje huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
[1]
Personligt lönetillägg åt kamreraren i utrikesdepartementet G. Larson.
1920. Ifrågavarande förslag avser beskickningar i Haag, Warschau, Bukarest och Prag, ett extra ortstillägg åt förste legationssekreteraren vid beskickningen i Tokio och Peking för att han under ministerns vistelse i Tokio måtte kunna tjänstgöra som chargé d’affaires i Peking, en andre legationssekreterarebefattning vid samma beskickning, ett generalkonsulat i Danzig och ett vicekonsulat i Minneapolis. Av samtliga ifrågavarande poster har jag endast ansett mig böra hemställa, att vicekonsulsbefattningen i Minneapolis uppföres å till äggsstaten för 1920. I den mån utgifter för ett tidigare upprättande av nämnda befattningar skulle visa sig erforderliga har jag ansett att dessa böra kunna bestridas från det extra anslaget för tillfälliga konsulära och diplomatiska poster i utlandet.
Vad angår behovet av ökade arbetskrafter vid vissa beskickninggar och konsulat, har detta i hög grad gjort sig gällande, och, om jag icke finner mig böra i enlighet med sakkunnigas förslag hemställa att medel äskas för anställande av extra kanslister ä tilläggsstaten för 1920, är skälet uteslutande, att rekryteringen av dessa tjänstemän torde böra ske sålunda, att vederbörande till att börja med anställas på prov och då lämpligen avlönas från renskrivningsanslaget. Däremot är behovet att öka anslaget till extra diplomat- och konsulsaspiranter redan från 1920 års början trängande.
De av sakkunniga jämväl för upptagande å tilläggsstaten för 1920 föreslagna extra anslagen till bidrag åt beskickningschefer och lönade konsuler för ökade kontorskostnader, samt till extra biträden, kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskickningar och konsulat äro till sin natur provisoriska, avsedda att möjliggöra övervinnandet av svårigheter, som krigets följder bringa med sig. Skola dessa anslag medföra den nytta med dem avsetts, torde de alltså böra äskas jämväl och framför allt å tilläggsstaten för 1920.
A. Departementet.
1. Personligt lönetillägg åt kamreraren i utrikesdepartementet G. Larson.
Under hänvisning till vad jag under punkten 3 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till personligt lönetillägg åt kamreraren i utriksdepartementet G. Larson å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 2,000 kronor.
Tredje huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.
2. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila
statsförvaltningen.
Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet [2] över finansärenden anförts i fråga om beredande av tillfällig löneförbätt- Tillfällig ring för viss personal vid statsdepartement^!!, centrala ämbetsverk, hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen, hemställer jag, år MM för att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen ^fnom^len1
civila statsäd, i avvaktan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom, den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år 1920 under tredje huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 7,800 kronor.
3. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. m.
anvisade medel.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila
[3]
Förstärkning av de till arlö-
statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel, nande av
vissa extra befattningshavare inom den c vita statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. tn. anvisade medel.
hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning under år 1920 av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel å tilläggsstat för år 1920 under tredje huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 4,000 kronor.
6 Tredje huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
ii. Sveriges representation i utlandet.
1. Vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder.
[4] Under hänvisning till vad jag under punkten 13 i det vid årets
Vissa nya statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsk°utom- 1 ärenden anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå europeiska riksdagen
länder. att till höjning av det extra förslagsanslaget till
vissa nya konsulat i utomeuropeiska länder å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 6,000 kronor, vilket belopp skall utgå , till avlöning av en vicekonsul i Minneapolis.
2. Ortstillägg åt förste legationssekreterarne i Helsingfors, Kristiania och
Köpenhamn.
[5.] Under hänvisning till vad jag under punkten 9 i det vid årets
Ortstillägg statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements- Ht/rrste ärenden anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
sekret er armt riKSQ3.gGD
lfon*iKri- alt till ortstillägg åt förste legationssekreterarne i
snarka och Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn å tilläggsstat för
Köpenhamn. år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 6,30ö
kronor.
3. Kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler.
[6.] Under åberopande av vad jag under punkten 18 i det vid årets
Kontors- statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementskostnadser- ärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå
Sättningar
åt tussa nya riKSUdgeil
konsuler. att å tilläggsstat för 1920 bevilja en ökning av
det extra förslagsanslaget, högst, till kontorskostnadsersättningar åt vissa nya konsuler med 2,500 kronor, vilket belopp skall utgå till det nyupprättade vicekonsulatet i Minneapolis.
Tredje huvudtiteln: li)HO års tilldgysstnt.
4. Bidrag åt beskickiiingscln fer och lönade konsuler för ökade kontorskostnader.
Under åberopande av vad jag under punkten 19 i det vid årets [7.]
statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements- Bidrag åt ärenden anfört, får jag hemställa, ätt Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå n^^cj-er riksdagen och lönade
att till bidrag åt beskickning schefer och 1 (in a de !c° r
konsuler för ökade kontorskostnader å tilläggsstat för år tomkostna- 1920 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor. ,ln'-
5. Extra diplomat- och konsulsaspiräntor.
Under hänvisning till vad jag under punkten 21 i det vid årets [8.]
statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements- Extra diärenden anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen nepirovter.
att å tilläggstat för 1920 bevilja en ökning av reservationsanslaget till extra diplomat- och konsulsaspiranter med 25,000 kronor.
fi. Höjt arvode åt vissa militär- och marinattachéer.
På tilläggsstat för år 1919 är uppfört ett förslagsanslag av 18 200 [9.]
kronor dels till förhöjning av militärattachéns i Paris arvode med 7 bl) Höjt arvode kronor i månaden, dels ock till arvoden åt marinattachéerna i London ij^och' samt i Paris och Haag med 300 kronor i månaden för vardera ävensom marin åttatal reseersättningar åt sistnämnda två attachéer. Ifrågavarande anslag cieer‘ fanns även upptaget på 1918 års tilläggsstat.
Nu har statsrådet och chefen för sjöförsvarsdepartementet uti skrivelse den 11 december 1919 till mig hemställt att föreslå sådana förmåner för marinattachéerna i London samt i Paris och Haag, att de därutinnan bleve likställda med militärattachéerna vid samma beskickningar.
Detta syntes statsrådet vara desto mer befogat, som militär- och marinattachéerna hade enahanda tjänstgöringsskyldighet vid beskickningarna, pågående hela året. Den olikhet, som nu förefunnes, och som särskilt gjort sig kännbar för marinattachéerna under nu rådande dyrtid, komine att bliva än mer i ögonen fallande, när i mitten av år 1920 samtliga attachéer komme att lyda under ett och samma departement.
De i nämnda skrivelse åsyftade förmåner för militärattachén vid beskickningen i London hava genom kungl. brev den 22 november
Departe-
mentschefen.
cio.]
Förstärkning av anslaget till extra biträden, kanslivaktmästare och avdra utgifter vid beskickningar och konsulat.
8 Tredje huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
1918 bestämts att utgå med 1,000 kronor i månaden från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.
I likhet med chefen för sjöförsvarsdepartementet finner jag det påkallat, att en förhöjning sker av de arvoden, som för närvarande utgå till de båda marinattachéerna i Paris och Haag samt i London, högst till de månatliga belopp, som beviljats militärattachéerna å resp. platser. Emellertid torde härav icke föranledas någon avsevärd ökning av det extra anslag å 18,2u0 kronor, som beviljats å tilläggsstat de bägge senaste åren. Av det ordinarie anslaget till militär- och marinattachéer torde nämligen för ifrågavarande ändamål böra disponeras det belopp, som tidigare utgått såsom arvode till marinattachén i retrograd. Dessutom synas även andra inskränkningar måhända under år 1920 kunna vidtagas i de nuvarande marinattachéernas tjänstgöring. Och även om det under nu rådande internationella situation givetvis är av det största intresse för Sverige att hava marinattachéer placerade i London och Paris, med uppgift att följa de sjömilitära problemens behandling, kan det ifrågasättas att begränsa tjänstgöringstiden å dessa platser till en del av året. Jag anser mig därför böra stanna vid att föreslå en förböjning av det nuvarande anslaget med ett belopp av allenast 1,800 kronor eller till 20,000 kronor, att äskas såsom förslagsanslag, högst, å tilläggsstat för 1920.
På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förhöjning av arvoden åt vissa militär- och marinattachéer å tilläggsstat för 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 20,000 kronor.
7. Förstärkning av anslaget till extra biträden, kansli vaktmästare och andra utgifter vid beskickningar och konsulat.
Under åberopande av vad jag under punkten 24 i det vid årets statsverkspropositon fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av anslaget till extra biträden, kanslivaktmästare och andra utgifter vid beskickningar och konsulat å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 40,000 kronor.
Tredje huvudtiteln: 1020 år» tllUigg»»tat.
9 C. Internationella byråer in. in.
1. Bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av interparlameutariska unionens nittonde konferens i Stork bolin 1920.
Med bifall till därom av Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 195 [11.]
framställt förslag, beviljade 1913 års lagtima riksdag under förutsättning Anordnande att det bleve bestämt, att den 19:de iuterparlamentariska konferensen skulle hållas i Stockholm år 1914, på extra stat för samma år ett anslag riska unioav 30,000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för kon- nors konfe-
„ , o,, , ,„ i.. i rens i/Stock-
terensens hållande därstädes. holm lutt).
Omständigheterna hava väl hittills lagt hinder i vägen för avhållande av den interparlamentariska unionens nittonde konferens, men goda utsikter torde finnas, att konferensen skall kunna äga rum under innevarande år.
Under sådana förhållanden och då riksdagens interparlamentariska grupp funnit sig böra vidbliva den tidigare utfärdade inbjudan att förlägga ifrågavarande konferens till Stockholm, hava beräkningar blivit verkställda i syfte att utröna de sannolika kostnader, som ett anordnande av konferensen i nämnda stad numera kunde antagas medföra.
Rörande angelägenheten av att konferensen kommer till stånd i Stockholm och frågan om de härför erforderliga medlen, har nu styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp i underdånig skrivelse den 21 november 1919 anfört följande:
»När den interparlamentariska unionens råd i början av nästlidna Styrelsen oktober i Geneve sammanträdde för första gången sedan år 1914 för att {ågen^inåterknyta förbindelserna mellan unionens grupper, beslöt rådet att antaga terparl. den svenska gruppens inbjudan att hålla nästa interparlamentariska kon- 9ruppferens i Stockholm. Oaktat de avsevärda utgifter och organisationsarbeten, som ovillkorligen äro förenade med ett möte av ifrågavarande slag, har den svenska gruppens styrelse ansett sig av flera skäl icke kunna underlåta att, under förutsättning att nödiga medel stå att erhålla, vidbliva den år 1913 utfärdade inbjudningen att förlägga den nittonde konferensen till Sverige. Genom krigsutbrottet hade denna konferens, utsatt till augusti 1914, blivit uppskjuten.
Det syntes det interparlamentariska rådet vara det enda riktiga, att den första konferensen efter världskriget anordnades i ett neutralt Bihang till riksdagens protokoll 1020. 1 sand. 2 höft. (N:r 2.) 2
10 Tredje huvudtiteln: 1920 års tilluggsstat.
[11.] land. Redan av den anledningen förföll tanken att låta den sammanträda i vare sig Amerikas förenta stater eller Canada, vilka båda länder dock på sin tid anslagit betydande belopp för ändamålet. Det har också försports en allmän önskan bland de olika gruppernas medlemmar att man skulle fullfölja den ursprungliga planen och hålla den nittonde konferensen i Stockholm.
För sin del vill styrelsen — i övrigt hänvisande till motiveringen i sin skrivelse till regeringen den 1 april 1913, återgiven i proposition nr 195 samma år — också understryka den stora betydelsen under nuvarande förhållanden av att den interparlamentariska unionens första konferens efter kriget hålles i vårt land.
Representanter för alla civiliserade nationers parlament hava som bekant förut brukat årligen mötas till sådana konferenser. Under de senaste sex åren hava dessa interparlamentariska möten omöjliggjorts av världskriget, som försatt de flesta europeiska ävensom vissa utomeuropeiska folk i blodig fejd mot varandra samt förgiftat deras sinnen med ett hat och en bitterhet, som man förut knappt kunnat tänka sig möjliga. Nu, när äntligen fredliga förhållanden återinträtt, är det högeligen angeläget att också den kvardröjande fientliga stämningen övervinnes och utrotas. En försoning måste snarast möjligen komma till stånd, om icke eu svårbotlig skada skall tillfogas den civiliserade världen och om nationernas förbund skall kunna bliva en levande verklighet. Det första mötet av ifrågavarande slag i Stockholm blir början till ett försoningsverk; det är för oss en hög uppgift och en stor ära att kunna bidraga till detta fredsverk genom att i vår huvudstad för första gången efter världskriget sammanföra de stridande.
Även ur rent praktiskt politiska synpunkter bör ett sådant internationellt fredsmöte i vårt land icke underskattas. Den uttryckta allmänna önskan från främmande nationers representanter att hit förlägga sin första sammankomst efter kriget innebär ett .erkännande av Sveriges ärliga bemödanden att under de stora svårigheter som kriget medfört iakttaga sträng neutralitet och stämmer väl med Sveriges traditioner på den internationella rättens område.
Säkerligen kommer den interparlamentariska unionen hädanefter att spela en helt annan och större politisk roll än den hittills gjort. På ledande håll har redan den tanken framkastats och med intresse omfattats, att nämnda sammanslutning skulle komma att bliva folkrepresentationen inom nationernas förbund och sålunda få eu betydelsefull uppgift att fylla vid sidan av den representation för regeringarna, som nationernas förbunds delegeradeförsamling utgör. Även om denna unionens ställ-
Tredje huvudtiteln: 10.20 ars tUl/Ujf/sstat.
ning ännu icke blivit organisatoriskt fastställd eller erkänd, kommer den [11.] dock redan vid konferensen i Stockholm att taga sig uttryck i verkligheten.
Att uppgöra någon ens tillnärmelsevis tillförlitlig kostnadsberäkning för konferensen möter givetvis ej ringa svårigheter, beroende därpå att såväl tiden för mötets varaktighet som antalet deltagare och andra faktorer ännu äro obestämda. För nyssnämnda, till år 1914 planerade konferens i Stockholm räknades i förstone med en budget av 30,000 kronor, snart nog höjd till 40,000 och därefter till 43,000 kronor; det dröjde dock ej länge förrän det för organisationskommittén blev tydligt att även denna senast angivna siffra skulle komma att väsentligen överskridas. Enär konferensen blev inställd först kort tid innan den skulle taga sin början, hade en avsevärd del av det för ändamålet redan beviljade, till 30,000 kronor uppgående, statsanslaget åtgått till de i det allra närmaste avslutade förarbetena. För att i sin mån söka tillvarataga resultaten av dessa förarbeten publicerade gruppens styrelse en handbok, innehållande bland annat det föredrag om justitieombudsmannainstitutionen såsom eventuell förebild för en motsvarande internationell institution, vilket numera statsrådet Löfgren ämnat hålla vid konferensen såsom den svenska gruppens särskilda bidrag till förhandlingarna.
Allt detta gör att av statsanslaget återstå endast 5,000 kronor. A andra sidan kunna, på grund av de fullständigt ändrade förhållandena, för konferensen iordningsställda cirkulär och övriga trycksaker icke vidare komma till användning; densamma måste organiseras helt och hållet på nytt.
Program för den blivande konferensen har ännu icke fastställts av den interparlamentariska unionens råd, men inom rådet har den bestämda meningen uttalats, att vissa inskränkningar skulle göras mot vad som vid föregående liknande möten varit vanligt. Sålunda skulle medlemstalet begränsas till ett visst antal delegerade från varje grupp. Det totala antalet deltagande har styrelsen därför ansett sig nu kunna beräkna till 400 å 500 i stället för 600 år 1914. Icke desto mindre måste på grund av penningvärdets fall och den därav vållade stegringen i alla sådana utgifter, som föranledas av konferensen, såsom tryckningskostnader, ersättningar till personal och representationskostnader, budgeten föi denna konferens beräknas till flera gånger högre belopp än år 1914.
Även med iakttagande av den största möjliga sparsamhet och förenkling av programmet samt med hänsyn tagen till inskränkningen i deltagarantalet måste man på grund av vunnen erfarenhet beräkna, att utgifterna för ett möte av den omfattning, varom det dock här är
12 Tredje huvudtiteln: 1920 års tillaga sstat.
[11.] fråga, ej kunna med nu rådande penningvärde sättas lägre än till 120,000 kronor, på sätt närmare framgår av de i bilaga 2 återgivna approximativa kalkyler. Flera poster äro helt och hållet eller till stor del oberoende av huruvida deltagarantalet blir mindre än år 1914. Så är fallet med de första fyra posterna samt i viss mån med den sjunde. Tryckningskostnader och papperspris hava sedan år 1914 ökats med omkring 200 %, det vill säga de böra i kalkylerna upptagas med tre gånger det belopp, vartill de vid föregående tillfälle kunde beräknas uppgå. Denna post är den näst största, och dess jämte övriga liknande posters storlek är betingad ej minst därav att såväl engelska som franska och tyska språken måste användas vid konferensens förhandlingar och i dess publikationer.
Ett nedbringande av utgifterna för konferensen skulle kunna tänkas, endast om representationskostnaderna helt och hållet kunde strykas och man begränsade sig till vad som kan anses vara att hänföra till egentliga byrå- och organisationsutgifter. Den svenska gruppens styrelse kan dock icke ifrågasätta detta såsom i förevarande fall möjligt eller lämpligt. Vid de föregående konferenserna har i ett stort antal av Europas huvudstäder (ävensom i S:t Louis) visats den mest storartade gästfrihet. Även om styrelsen i likhet med det interparlamentariska rådet anser att för framtiden de interparlamentariska konferenserna böra i högre grad än vid de sista konferenserna måhända varit fallet tillmäta mera tid åt de allvarliga förhandlingarna och inskränka de sällskapliga samkvämen och mottagningsfesterna, kunna dessa dock icke helt och hållet utgå ur programmet. De bekantskaper, som knytas och de tankeutbyten under obundna former, som dessa samkväm bereda tillfällen till, sakna säkerligen ej sitt praktiska värde. Att vid den blivande konferensen i Stockholm för första gången utesluta eller i allt för hög grad inskränka de sällskapliga sammankomster, som bruka åtfölja internationella konferenser, synes styrelsen icke lämpligt och föga överensstämmande med den av gammalt kända svenska gästfriheten. Såsom de tänkts i den preliminära planen för den blivande Stoekholmskonferensen, skulle de i varje fall gestalta sig mycket blygsammare än exempelvis vid konferenserna i Kristiania, Bryssel och Haag.
Under nu angivna förutsättningar skulle — efter avdrag av de
5,000 kronor, som återstå av anslaget till 1914 års konferens — ett statsanslag av 115,000 kronor för 1920 års konferens vara erforderligt.»
Enligt de i skrivelsen omförmälda approximativa kalkylerna skulle de oundgängliga utgifterna för den interparlamentariska unionens nittonde konferens i Stockholm innevarande år komma att fördela sig på ungefär följande sätt:
Tredje huvudtiteln: 1020 ars tillsy gästa t.
13 Sammandragsprotokoll övor konferensförhandlingarna . . . kr.
Övriga trycksaker, [tost- och telegnunporton in. in.....»
Byråkostnader och översättningar............*
Stenografering och tolkning av förhandlingarna......»
Nödvändiga representationskostnader (icke fullt fördubblade
mot 1914 års beräkningar)............*
Mötesmärken.....................*
Lokal..............' • • • .......*
Oförutsett och diverse (omkring 10 % å föregående) .... »
Summa kronor
35.000 2,000
120,000
[11.]
På grund av vad styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp i ovan återgivna delar av sin skrivelse anfört, hemställde styrelsen, det Eders Kung!. Maj:t täcktes å 1920 års tilläggsstat begära ett anslag av 115,000 kronor såsom bidrag till kostnaderna för anordnande år 1920 av ifrågavarande konferens i Stockholm.
På grund av vad styrelsen för riksdagens interparlamentariska 4^j>artegrupp andragit i frågan, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte chefen. föreslå riksdagen
att under förutsättning, att den interparlamentariska unionens nittonde konferens kominer att hållas i Stockholm år 1920, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för konferensens anordnande därstädes på tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst, av 115,000 kronor.
2. Bidrag till svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet.
I skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 6 sistlidne november har [12.] överstyrelsen för svenska röda korset bland annat hemställt, att 1,000,000 kronor emot redovisningsskyldighet måtte ställas till förfogande för dess korsets ututländska hjälpverksamhet under villkor att den allmänna planen för ländska
O A. X hlfLl
statsmedlens användande skulle underställas Eders Kungl. Maj:ts prov- samhet. ning och mot skyldighet att ställa sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t funne för gott att utfärda.
Då jag ej kan finna annat, än att starka humanitära skäl tala för att Sverige bör i sin mån söka lindra nöden bland de av kriget svårast hemsökta folk, som äro åtkomliga för hjälp, finner jag röda korsets framställning synnerligen behjärtansvärd. Röda korsets verksamhet har redan förut vunnit understöd från riksdagens sida, och då de föreslagna vill-
14 Tredje huvudtiteln: 19X0 ärs tillf ig g sstat.
[12] koren för rätten att förfoga över eventuellt beviljade medel synas mig betryggande, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående beviljande av bidrag till svenska röda korsets utländska hjälpverksamhet, för ändamålet å tilläggsstat för 1920 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av 1,000,000 kronor.
D. Diverse.
1. Ersättningar för kursförluster Åt befattningshavare inom den yttre representationen.
[13] I frågan om beredande av gottgörelse för kursförluster hava sak- Ersätt- kunniga anfört följande:
nikursf(h-är *1 propositionen till 1915 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksda-
luster åt be-gen medgiva, att de diplomatiska och konsulära tjänstemän i utlandet — liavare'ino'mme(^ undantag av beskickningscheferna — vilkas löneförmåner överföras den yttre re-till främmande myntslag, och vilka därvid lidit förlust genom den till Ptionen' följd av rådande förhållanden förorsakade kursskillnaden, måtte på vissa härmare angivna villkor åtnjuta ersättning för sålunda uppkommen löneminskning. Ifrågavarande proposition blev av riksdagen bifallen.
Vad angår de villkor, som borde vara förutsättning för ersättningens utgående, gingo dessa ut på, att de särskilda tjänstemännen skulle hava att till utrikesdepartementet inlämna så långt möjligt styrkta uppgifter å de av dem lidna kursförluster, detta för att undvika att vid beräkningen upptoges den del av löneförmånerna, som eventuellt disponerades här i Sverige och å vilken kursförlust alltså icke gjorts. Ersättning föreslogs skola beräknas från och med september månad 1914 och utbetalas så länge på grund av det pågående världskriget månadsmedelkurserna enligt riksbankens noteringar äro högre än medelkurserna för september 1914 eller uppgå till samma belopp som dessa kurser. Ersättningens storlek skulle bestämmas till skillnaden mellan medelkursen för år 1913 och den medelkurs, som gällt för visst kvartal. Utbetalningen av ersättningarna borde ske kvartalsvis i efterskott.
Vid tillerkännandet av ersättningar till tjänstemän i sådana länder, vilkas myntslag icke av riksbanken officiellt noteras, utan beträffande vilka myntslag omsättningen sker över pund sterling eller francs, skulle
15 Tredje huvudtiteln: 1U20 års tilUlyysstat.
hänsyn tagas till den ytterligare kursförlust eller eventuellt kursvinst, som för bemälde tjänsteman kan uppstå vid omsättningen till landets mynt av det till pund sterling eller francs överförda beloppet.
Ersättningarna i fråga skulle bestridas från tredje huvudtitelns besparingar.
Som bekant ändrade sig under krigets lopp den svenska valutans ställning sålunda, att det långt övervägande antalet tjänstemän i utlandet kom att åtnjuta kursvinst i stället för kursförlust vid lönernas utbetalning i främmande mynt. De ersättningar, som utbetalats, hava likvisst uppgått till sammanlagt kronor 20,430: 22.
De ytterligare anspråk, som förefinnas, men ej ännu av särskild anledning inkommit till departementet, kunna ej av tillgängliga besparingar bestridas.
Ehuru freden icke ratificerats av vederbörande makter, torde dess snara ikraftträdande vara att emotse, och därmed upphör den genom 1015 års riksdagsbeslut uppkomna rätten för vissa diplomatiska och konsulära tjänstemän att erhålla ersättning för kursförluster. Det synes därföre nödvändigt att till prövning upptaga frågan, huruvida, i vilken omfattning och intill vilken tidpunkt dylik ersättning allt fortfarande bör utgå.
Vad den första synpunkten på frågan beträffar, torde böra erinras därom, att. de tjänstemän, till vilka riksdagens ovannämnda beslut hänför sig, fått sina löner bestämda med hänsyn till relativt normala penningkurser och levnadskostnader, som voro oerhört mycket lägre än de nuvarande. Under krigets gång steg den svenska valutan-relativt hastigt till en nivå, som var högre än flertalet utländska valutor, och den kursvinst, som härigenom bereddes flertalet av våra utomlands anställda tjänstemän, tjänade att helt eller åtminstone delvis utjämna dyrheten. Förhållandena hava emellertid, sedan freden i Versailles undertecknades, undergått en märkbar föiändring. Dollarn står för närvarande betydligt högre än den svenska kronan. Detsamma gäller holländska gulden och schweiziska francs, och det är kanske endast en tidsfråga, när även pund sterling överskridit den enligt ovan anförda grunder beräknade parikursen. Dyrheten drabbar då i sin fulla utsträckning flertalet av våra diplomatiska och konsulära tjänstemän.
Väl hava kommitterade föreslagit, att dessa skola komma i åtnjutande av ett dyrtidstillägg, vilket, på grund av de särskilda förhållanden, som varit bestämmande vid tillmätandet av deras löner, skulle utgå på en större del av de månatliga inkomsterna än fallet är för de svenska lönetagarna enligt nu gällande bestämmelser, men utgångspunkten har
[13.]
16 Tredje huvudtiteln: 1920 urs tilluggsstat.
[13.] därvid givetvis varit, att de enligt gällande stat utgående löneförmånerna icke skulle avkortas genom kursförlust. Dyrtidstiiläggen kunde eljest bliva fullständigt illusoriska. Anmärkas bör i detta sammanhang, att, såvitt kommitterade kunnat utröna, främmande makter såsom exempelvis Danmark och Norge tillerkänna sina diplomater och konsuler full ersättning för kursförlust, samtidigt som de låta dem behålla kursvinst, vilken, då lönerna äro fastställda i kronor, givetvis ej kan fråndragas. Kommitterade hava däremot i sitt förslag till beräknande av dyrtidstillägg, vad detta beträffar, tagit hänsyn till kursvinsten, så att dyrtidstillägget minskas i förhållande till denna.
Av det anförda framgår, att kommitterade hålla för rättvist, att ersättning för kursförlust åt diplomatiska och konsulära tjänstemän i utlandet allt fortfarande bör utgå. De anse jämväl att beskiekningscheferna, som hittills undantagits från rätten därtill, från och med 1920 års ingång därav skola komma i åtnjutande. Ovannämnda undantagsställning motiverades i den kungl. propositionen därmed, att av dessas ortstiliägg en del vore avsedd för bestridande av representationskostnader, vilka under kriget icke i samma mån som under normala förhållanden förekommo. Detta skäl har givetvis nu, sedan krigstillståndet upphört, förlorat sin giltighet. Kommitterade hava på annat ställe ansett sig böra framhålla, att just under nu inträdda förhållanden ett återupptagande av representationen måste tillerkännas en betydelse, som icke bör underskattas.
Då kommitterade i sitt betänkande den 1 februari 1919 och i sitt nu föreliggande yttrande utarbetat förslag till löner för nya diplomatiska och konsulära tjänstemän, hava de, såsom även uttryckligen framhållits, till följd av de exceptionella förhållandena icke kunnat grunda förslagen på utredningar rörande de på ort och ställe för närvarande rådande levnadskostnader utan mast låta sig nöjas med att avväga lönerna i förhållande till förut fastställda löner å ungefärligen likartade platser. Detta tillvägagångssätt medför, att jämväl de tjänstemän, som förordnats att upprätthålla dessa nyupprättade befattningar, böra komma i åtnjutande av ersättning för kursförlust efter enahanda grunder som innehavare av äldre befattningar. Slutligen torde jämväl de befattningshavare, som åtnjuta arvoden, fastställda antingen av Kungl. Maj:t eller av ministern för utrikes ärendena, böra tillerkännas samma förmån.
Vad angår beräknandet av eventuell kursförlust för befattningshavare i nytillblivna stater med nytt myntsystem synes det kommitterade böra ankomma på Kungl. Maj:ts prövning att avgöra, huru i det enskilda fallet må förfaras.
Tredje huvudtiteln: 1020 års tillägg sstat. 17
Givetvis är det icke möjligt att med anspråk på tillförlitlighet be- [13.] räkna det belopp, vartill ersättningarna under 1920 och 1921 skulle belöpa sig, men det approximativa överslag, kommitterade låtit utarbeta, ger vid handen, att ett förslagsanslag, vilket är deri enda form, varunder ifrågavarande medel torde kunna beviljas, icke behövde sättas högre än till 80,000 kronor.
På grund av det sålunda anförda anse sig kommitterade böra föreslå, att i statsverkspropositionen till 1920 års riksdag måtte äskas ett extra förslagsanslag på tilläggsstat för 1920 och på 1921 års stat, vilket lämpligen kunde benämnas: Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre representationen och beräknas till ett belopp av
80,000 kronor.»
På sätt de sakkunniga anfört, hava statsmakterna redan godtagit Departesåsom allmän princip att ersättning bör beredas åt de tjänstemän inomw,eil utrikesrepresentationen, vilka i följd av rådande kursskillnad lida förlust, då dem tillkommande avlöningsförmåner överföras till främmande myntslag.
Vad tillämpningen av nämnda princip angår, anser jag mig emellertid böra erinra om följande.
Genom kungl. beslut den 11 februari 1916 fastställdes, att till följd av de förändringar i kursförhållandena mellan svenskt mynt och de utländska myntslagen, vilka sedan våren 1915 ägt rum, och varigenom de förluster, som förut tillskyndats vissa diplomatiska och konsulära tjänstemän, i väsentlig grad minskats eller helt motvägdes på grund av sedan uppkommen kursvinst, skulle med den vidare handläggningen av riksdagens skrivelse i här omhandlade ämne av den 20 maj 1915 tillsvidare anstå.
Då de kursförluster, generalkonsuln och kanslisten i Shanghai fått vidkännas, i förhållande till deras löneförmåner varit synnerligen avsevärda, har Eders Kungl. Maj:t likväl funnit skäl att för deras vidkommande medgiva undantag från nämnda regel och låtit utanordna ersättningar för kursförluster, dock icke till hela det belopp, varför ersättning begärts. Vid den underdåniga föredragning den 28 sistlidne november, då dylik ersättning sista gången beviljades, anförde jag, att tredje huvudtitelns besparingar under de senare åren varit och fortfarande äro så strängt anlitade, att jag icke ansåge mig kunna tillstyrka Eders Kungl.
Maj:t att därifrån ersätta ytterligare kursförluster. I den till grund för riksdagens beslut liggande propositionen den 10 april 1915, i vilken föreslogs, att ersättningen för kursförluster till diplomatiska och konsulära tjänstemän skulle utgå av tredje huvudtitelns besparingar, an-
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 3
18 Tredje huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[13.] togs, att de sammanlagda ersättningsbeloppen icke skulle för ett år överstiga 19,000 kronor, och mer än ungefär detta belopp torde icke vara tillrådligt att för ändamålet under år 1919 disponera. I den mån ytterligare framställningar om ersättning för kursförluster inkomme eller kunde antagas vara att förvänta från utomlands anställda tjänstemän, av beskaffenhet att på grund såväl av riksdagens ovannämnda beslut som ock av billighetsskäl efter vederbörlig prövning böra vinna avseende, vore min avsikt att hemställa hos Eders Kungl. Maj:t att i proposition till riksdagen föreslå anvisandet av medel för ändamålet på tilläggsstat för år 1920.
Såsom jag redan meddelat, hava sakkunniga föreslagit, att till ersättningen för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre representationen måtte äskas ett extra förslagsanslag såväl på tilläggsstat för 1920 som på 1921 års stat. Jag har icke ansett nödvändigt att följa förslaget i sistnämnda avseende, enär en utväg torde finnas att för framtiden i stort sett undvika kursförluster vid utbetalandet av löneförmånerna åt tjänstemännen i utlandet, nämligen att genom riksbankens försorg översända beloppen i guld till bank i utlandet, som därefter remitterar desamma till tjänstemännen i landets mynt och efter parikurs. Detta förfaringssätt, som under krigstiden icke varit möjligt, bör även komma till användning under innevarande år, vadan mera omfattande kursförluster framdeles torde kunna undvikas. Emellertid kvarstå de anspråk på ersättning för dylika förluster, som uppkommit under kriget, och som, enligt vad jag i det föregående framhållit, icke kunna gäldas från tredje huvudtitelns besparingar. Fall torde jämväl kunna tänkas, då det kunde visa sig praktiskt omöjligt att använda nämnda utväg. För att kunna tillmötesgå redan förefintliga anspråk och hava möjlighet att i nämnda undantagsfall skydda befattningshavarna från kursförluster under 1920, torde emellertid ett extra förslagsanslag å till äggsstaten för 1920 bliva nödvändigt. Några mera ingående beräkningar rörande det belopp, vartill anslaget bör sättas, kan jag på grund av frågans natur icke framlägga, men av det anförda torde framgå, att det icke gäller mera avsevärda belopp. Den överslagsberäkning, som verkställts, giver vid handen att ett belopp av ungefär 50,000 kronor borde visa sig tillräckligt. Jag anser mig vidare böra framhålla, att i de av mig såsom möjliga betecknade fall, då översändande av avlöningsförmånerna i guld kan visa sig outförbar^ kursförlust rättvisligen torde — givetvis efter Eders Kungl. Maj:ts prövning i det särskilda fallet och efter hittills gällande av riksdagen gillade grunder — böra få ersättas samtliga befattningshavare inom den yttre representationen, alltså även beskicknings-
Tredje huvudtiteln: 1020 urs tillägg sstat.
cheferna. De av sakkunniga härför anförda skäl synas mig riktiga. Med [13.]
stöd av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre representationen å tilläggst tat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 50,000 kronor.
2. Dyrtidstillägg.
Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anförts i fråga om behovet av anslag å 1920 års tillläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under samma år åt befattningshavare i statens tjänst, • hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare i utrikesdepartementet samt vid beskickningar och konsulat å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 900,000 kronor.
3. Inköp av fastighet för kanslilokaler vid beskickningen i Paris.
Vid föredragning inför Eders Kungl. Maj:t den 12 sistlidna december angående inköp av en tomt, belägen invid kronans fastighet i Paris, anförde jag bl. a. följande:
»Det under årens lopp ökade arbetet vid beskickningen i Paris har [15.] medfört, att dåvarande kanslilokaler, ursprungligen bestående av tre rum, inköp av blivit otillräckliga för sitt ändamål. Personalen, vilken förr endast ut- f^kavlugjordes av en legationssekreterare, en militärattaché och en kanslist samt lokaler vid i regel men ej alltid därjämte av en attaché, har under de sista åren undan för undan ökats och räknar för närvarande, förutom de ovannämnda, två andra legationssekreterare, eu marinattaché, ett handelsråd, en socialattaché samt ett skrivbiträde. Förhållandena äro numera sådana, att bristen på tillräckliga lokaler i hög grad försvårar arbetets gång och allmänhetens betjänande. Väl torde kunna göras gällande att arbetet vid beskickningen i Paris, sedan mera normala förhållanden inträtt, än
[14.]
Dyrlids-
hllägg.
20 Tredje huvudtiteln: 1920 är» tillägg »stat.
de, som kriget fört med sig, skall något avtaga, men en avsevärd ökning av kanslilokalerna måste under alla omständigheter betecknas såsom nödvändig. Chefen för byggnadsstyrelsen, som förliden sommar undersökt förhållandena, har vitsordat behovet av ökat kansliutrymme samt funnit det omöjligt att tillgodose dessa behov inom beskickningshuset. Förslag ätt lösa lokalfrågan hava därför varit uppe. Särskilt hava, ehuru hittills förgäves, försök gjorts att för beskickningens räkning förhyra bottenvåningen i ett närbeläget hus.
Enligt från ministern i Paris nyligen ingånget meddelande erbjuder sig för närvarande ett tillfälle att på ett varaktigt sätt avlägsna ovan anförda olägenheter, nämligen genom köp av ett stycke av den beskickningen angränsande tomten vid rue Bassano, jämte därå belägen mindre byggnad.
Detta förslag har underställts chefen för byggnadsstyrelsen, vilken vid besök i Paris haft tillfälle att undersöka ej blott förslagets praktiska fördelar utan jämväl kostnadsfrågan.»
Efter en redogörelse för innehållet i ett av chefen för byggnadsstyrelsen gjort uttalande i ämnet, däri tillstyrkes ett av ministern i Paris framlagt förslag att bjuda intill visst belopp för ifrågavarande tomt med byggnad, framhöll jag, att frågan måste underställas riksdagens prövning, men att beslut om inköp av fastigheten icke kunde uppskjutas till dess riksdagen sammanträdde.
På därom av mig gjord hemställan täcktes Eders Kungl. Maj:t dels besluta att hos riksdagen göra framställning om uppförande på 1920 års tilläggsstat av erforderligt anslag för inköp av fastighet för utvidgande av beskickningens i Paris kanslilokal, dels ock bemyndiga ministern i Paris att på visst villkor upprätta kontrakt om inköp för statens räkning av ifrågavarande tomt med därå belägna byggnad, dock under förbehåll av riksdagens medgivande till inköpet.
Då underhandlingarna om fastighetsköpet för närvarande pågå, kan köpesumman ej nu fixeras. Utöver det belopp, som densamma kommer att utgöra, torde emellertid, enligt vad chefen för byggnadsstyrelsen upplyst, erfordras medel för iordningsställande av berörda byggnad och anordnande av förbindelse med beskickningens hittillsvarande kanslilokaler.
I anslutning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående inköp av fastighet för kanslilokaler vid beskickningen i Paris, å tilläggsstat för
Tredje hnvndtiteln: 1920 års tillägasstat. 21
år 1920 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp [15.] av 90,000 kronor.
4. Utgifter i samband med fastighetsbyte med danska staten i syfte att bereda lokaler för svenska beskickningen och svenska konsulatet, i
Köpenhamn.
Med bifall till av Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 17 till 1919 [16.]
års urtima riksdag framställt förslag, medgav riksdagen verkställande Utgifter i av visst fastighetsbyte med danska staten i syfte att bereda lokaler för wfrfaxUgsvenska beskickningen och svenska konsulatet i Köpenhamn. ed danska
Sedan danska staten av vissa anledningar önskat en ändring avme8tnt"n i den preliminära överenskommelse, som träffats om byte, har jag i tanke^ *y£te ntt^ att föreslå Eders Kungl. Maj:t, att i särskild proposition till riksdageney“r °.e%. göra framställning om lämnande från svensk sida av annat bytesobjekt iskabnkick- Stockholm än den förutsatta tomten å Fredrikshovsområdet, nämligen en svenska kontomt intill Göta livgardes kasernetablissement. Bytesobjektet i Köpen-suiat< t i Köhamn kvarstår oförändrat. Såsom angavs redan i den till 1919 års ur- Peniam'11tima riksdag avlåtna proposition i ämnet erfordras för den danska fastighetens iordningställande till sitt avsedda ändamål enligt byggnadsstyrelsens beräkning ett belopp av c:a 521,520 kronor. Härför stå emellertid c:a 170,000 kronor till förfogande, som erhållas genom försäljning av en obehövlig del av den danska fastigheten. Det återstår alltså ett belopp av c:a 351,520 kronor, som av anslagsmedel skulle ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för de nödiga arbetenas utförande.
Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående bland annat utgifter i samband med fastighetsbyte med danska staten i syfte att bereda lokaler för svenska beskickningen och svenska konsulatet i Köpenhamn, för ändamålet å tilläggsstat för 1920 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp av 351,600 kronor.
Summan av de utav mig å tilläggsstaten för år 1920 under tredje huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 2,640,200 kronor.
Statsrådets övriga ledamöter biträdde vad herr ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt;
Tredje huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
och behagade Hans Maj:t Konungen härtill lämna bifall samt föreskriva, att avskrift av detta protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas för att tjäna till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år 1920.
Ur protokollet: David Montgomery.
25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Tllläggsstat för år 1920.
* Beräknat belopp.
* Beräknat belopp.
Stockholm 1920. Ktmgl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt k Söner.
196317.
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. i
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader in. m...................2
1. Tillfällig lönereglering för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila
statsförvaltningen..............................2
2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila
statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.....3
B. Undervisning, understöd, expenser m. m.....................3
1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastik-
materiel samt undervisningsanstalter och utbildhingskurser.........i 3
2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle,
lyse ni. m.......... 11
3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid trupp-
förbanden ..................................20
C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.........22
1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning............22
2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning.....25
Ifrågasatt förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredhing, inten-
denturfordon m. m..............................27
3. Inventarier i nya kasernetablissemang......................29
4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt vid truppförbanden.........................30
5/ Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering..........32
Ö. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering...........^41
7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övliingar ... 43
B. Sjukvård m. m........ 50
1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. . 50
2. Sjukhusinventarier m. m.............................56
3. Nya jukhus vid armén .................... 56
II
Fjärde liuyudtiteln: 1920 års tillägg sstat
Sid.
E. Vapen och ammunition............................. gg
1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. . 56 %. Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel .... 59 Anskaffning av viss kulsprutemateriel för försök.................59
P. Byggnader och ingenjörmateriel.........................60
1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjut-
banor ................................ gg
2. Fullföljande av arbetena å kasemetablissemang för femton infanteriregementen . . 64
3. Underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden..........64
4. Ateruppförande av ett nedbrunnet pjäsexercishus i Boden............64
6. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel........65
6. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel.............67
G. Diverse ........................................
1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag............. 67
2. Dyrtidstillägg......................... _ g7
Sammanställning av anslagen å tilläggsstaten........ 68
Bilagor.
Nr 1. Beräkning av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar under år 1920 ....... 69
Nr 2. Sammanställning av anslagen å tilläggsstat för år 1920 ............ 70
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
\
Fjärde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över lantförsvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1920.
N ärvar ande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner, Statsråden Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstjerna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Departementschefen, statsrådet Nilson, anhöll härefter att få underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under fjärde huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920, och att i sammanhang därmed få föredraga följande till Kungl. Maj:t inkomna skrivelser, nämligen:
arméförvaltningens skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1921, i vad samma skrivelse avsåge anvisande av medel dels till förstärkning av följande i 1920 års stat upptagna anslag, nämligen anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser, anslaget Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 308i 19 1
2 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., anslaget till skrivmaterialier m. in. vid truppförbanden, anslaget till mathållning, anslaget till munderingsutrustning, anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m., anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden, anslaget till remontering, anslaget till fur agering,, anslaget till truppförbandens övningar, anslaget till sjuk- och veterinärvård m. ro., anslaget till vapen och ammunition m. m., anslaget till fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel, anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor, anslaget till ingen]örmateriel samt anslaget till komplettering av viss ingenjörmateriel, dels och till tillfällig lönereglering för vissa ordinarie befattningshavare inom den civila statsförvaltningen, till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel, till inventarier i nya kasernetablissemang, till sjukhusinventarier m. m., till anskaffning av kulsprutemateriel för försök, till underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden samt till återuppförande av ett nedbrunnet pjäsexercishus i Boden;
arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 1 september 1919, i vad nämnda skrivelse avsåge ställandet till nämndens förfogande av ytterligare medel för år 1920; samt
arméförvaltningens skrivelse den 7 november 1919 angående ställningen å vissa reservationsanslag vid utgången av år 1919.
Departementschefen yttrade härefter följande:
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
1. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den
civila statsförvaltningen.
Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående tillfällig löneförbättring under är 1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag av 54,300 kronor.
Fjärde huvudtiteln: 1!)20 års tilläggsstat.
2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel.
Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. m. anvisade medel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag av 20,000 kronor.
B. Undervisning, understöd, expenser m. m.
1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbiidningskurser.
Ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbiidningskurser (undervismngsanslaget) är i riksstaten för innevarande år upptaget med 547,621 kronor. Anslaget är beräknat med hänsyn till de före kristidens inträde rådande prisförhållandena.
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 anmälde arméförvaltningen, att de för vederbörande skolor å ordinarie stat beräknade anslagsbeloppen på grund av den rådande dyrtiden komme att visa sig alldeles otillräckliga; och hemställde ämbetsverket på grund härav om anvisande av ett särskilt efter vissa närmare angivna grunder beräknat förstärkningsanslag.
Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade jag till statsrådsprotokollet, att de av arméförvaltningen äskade merkostnadsbeloppen vore beräknade med hänsyn till då rådande pris-
[3.]
Arinéför-
vattningens
framställ-
ning.
Krigs-
högskolan.
Artilleri- och ingenjörhögskolan.
4 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
förhållanden och följaktligen måste anses endast såsom approximativa- Vid sådant förhållande och då man med all sannolikhet hade att emotseen avsevärd nedgång i priserna under år 1920, syntes det mig icke lämpligt att för det dåvarande av riksdagen äska förstärkningsanslag för bestridande av under nämnda år eventuellt uppkommande merkostnader. Jag hölle därför före, att med prövningen av förevarande extra medelsbehov borde anstå till 1920 års riksdag, då förhållandena kunde på ett helt annat sätt överblickas. De förstärkningsanslag, som därvid kunde finnas vara av omständigheterna oundgängligen påkallade, borde då anvisas å tilläggsstat för år 1920.
Arméförvaltningen har nu anfört, att de'förhoppningar, som i förra årets statsverksproposition uttalats om en avsevärd nedgång i priserna under år 1920, åtminstone icke visat sig äga något stöd av förhållandena under år 1919. De till arméförvaltningen inkomna framställningarna om medelsbehovet för år 1920 liksom annorledes vunna upplysningar därutinnan grundade i allmänhet nämnda behov på en ökning med 100 procent utöver det normala prisläget, och denna prisökning hade även vunnit bekräftelse vid tagna stickprov av vissa myndigheters hittills inkomna räkenskaper för året. Arméförvaltningen såge sig därför icke i stånd att föreslå någon minskning av de för år 1919 beviljade förstärkningsanslagen.
Det av rådande kristid påkallade extra medelsbehovet under förevarande anslag hade av arméförvaltningen beräknats på följande sätt,
Enligt uppgift under hand från chefen för krigshögskolan erfordrades för skolans andel av undervisningsanslaget samma förstärkning, som beviljats för år 1919, eller
till undervisningsmateriel....................................................... kronor 200: —
» expenser........................................................... » 2,000:
eller tillhopa kronor 2,200: —
Chefen för artilleri- och ingenjörhögskolan hade i skrivelse till arméförvaltningen hemställt om ökning av så gott som alla skolans poster till omkostnader och underhåll.
För biblioteket, fysiska kabinettet och laboratoriet, vilkas underhåll under normala förhållanden beräknades draga en kostnad av 2,000 kronor, hade av sparsamhetsskäl och på grund av svårigheten att erhålla erforderlig utländsk facklitteratur icke begärts några ökade anslags-
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 5
medel å förstärkningsanslaget för år 1919. Sedan tillgången pa sådan [3.] litteratur, beträffande högskolans olika verksamhetsområden, nu åter blivit god, ehuru till väsentligen ökade pris, ansåge skolchefen tiden inne att hemställa om anslagspostens förhöjning med. 1,000 kronor.
Till skrivmaterialier för undervisningen, expeditionen och redogörelsen hade skolchefen begärt en ökning från 400 till 1,000 kronor.
Till extra utgifter funnes för högskolan å undervisningsanslaget beräknade 300 kronor, vilken post under de senaste åren måst överskridas med nära nog dubbla beloppet. Skolchefen hade därför ansett denna post böra ökas med 500 kronor.
Beträffande anslagsposten till reseersättningar å 2,500 kronor hade skolchefen anfört, att densamma syntes komma att icke oväsentligen influeras av de från den 1 augusti 1919 förhöjda järnvägstaxorna och därför borde ytterligare förstärkas med minst 1,100 kronor, motsvarande omkring 25 procent av det för år 1919 utgående sammanlagda beloppet, 4,275 kronor.
I övrigt hade skolchefen hemställt om enahanda anslagsförhöjningar, som medgivits för år 1919, nämligen för lokalernas uppvärmning med 2,900 kronor, till inventariers underhåll med 300 kronor, till städning och tvätt med 400 kronor, till renhållning med 200 kronor och till elevernas praktiska övningar med 2,500 kronor.
Arméförvaltningen ansåge sig vid ovannämnda beräkningar endast kunna erinra, att posterna till skrivmaterialier m. m. och till extra utgifter icke syntes behöva förhöjas med mer än 100 procent, d. v. s. med respektive 400 och 300 kronor.” De för artilleri- och ingenjörhögskolan erforderliga beloppen skulle således utgöra:
för biblioteket m. m............................................................ kronor
» lokalernas uppvärmning.............................................. t>
» inventariers underhåll..................................................... ^
» skrivmaterialier.................................................................. »
)) städning och tvätt ............................................ »
» renhållning.............................. ®
r elevernas .praktiska övningar..................................... »
)) reseersättningar ............................................................... »
» extra utgifter.................................................. »
eller tillhopa kronor 10,900: —
Chefen för ridskolan hade icke anmält några nya eller ökade me- Ridskolan, delsbehov utöver de belopp, som beviljats å förstärkningsanslag för år 1919.
1,000
2,900
2,500
2,900
6 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. [3.] Dessa belopp hade utgjort följande:
för uppvärmning .................................................................. kronor 12,000: —
» underhåll av ridtyg och persedlar.............................. » 600: —
» underhåll och reparationer av byggnader och hinderbana.......................................................................... » 1,000: —
eller tillhopa kronor 13,600: —
Vad förhöjningen av posten till uppvärmning beträffade, hade densamma varit beräknad efter en med 200 procent över den normala uppvärmningskostnaden, 6,000 kronor, stegrad bränslekostnad. Enär bränsleprisen sedan förlidet år hade gått något tillbaka, syntes den erforderliga förhöjningen av ifrågavarande post icke behöva beräknas till mer än 175 procent över den normala kostnaden, eller till 10,500 kronor.
Vad åter anginge posten till underhåll och reparationer av byggnader och hinderbana, vore dylika kostnader från och med innevarande år överförda till ordinarie anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor, och hade erforderligt belopp, 1,000 kronor, för ifrågavarande merkostnader upptagits å förslaget till förstärkningsanslag för nämnda anslag.
Beträffande reseersättningar hade framställning om ökning av det därför avsedda beloppet, 7,000 kronor, varken år 1918 eller år 1919 avgivits av skolchefen. Med hänsyn till den starka ökningen av biljettprisen ävensom av kostnaderna för alla slags transporter ansåge arméförvaltningen sig dock böra föreslå en förhöjning av 50 procent, d. v. s. med 3,500 kronor å ifrågavarande anslagspost.
För ridskolan skulle alltså erfordras följande förstärkningsanslag, nämligen:
för uppvärmning................................................................... kronor 10,500
» underhåll av ridtyg och stallpersedlar..................... » 600
» resor och transporter av tjänstehästar..................... » 3,500
eller tillhopa kronor 14,600
skjutskolan Chefen för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet hade i skri-
°'r“ velse till arméförvaltningen hemställt om beredande av förstärkningsleriet. anslag för år 1920 med följande belopp:
Fjerde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 7
Då dessa belopp, vilka innebure ökning med omkring 90 procent av anslagsposten till reseersättningar och med något över 100 procent av anslagsmedlen till bränsle och lyse, medicin, böcker och skrivmateriel m. m., redan tillstyrkts av arméförvaltningen i sammanhang med förslaget till 1919 års förstärkningsanslag, och då någon minskning av ifrågavarande kostnader under de ovan beräknade icke kunde emotses, ansåge arméförvaltningen någon ändring av beloppen icke böra ifrågakomma. Till ökning av anslagsposten till byggnader, vilket behov av skolchefen uppgivits vid anmälan av medelsbehovet för år 1919, hade erforderligt belopp, 4,500 kronor, upptagits å förslag till förstärkningsanslag till byggnadsanslaget.
För artilleriets skjutskolor vore å förstärkningsanslag för år 1919 Artilleriets beviljade följande belopp: skjutskolor.
A. För fältartilleriets skjutskola:
Reseersättning åt officerare och underofficerare
in. fl........................................................................
Kostnad för handräckning:
Transporter........................... kronor 5,000: —
Materialier m. m................ » 2,500: —
B. För fästnings- och positionsartilleriets skjutskola: Reseersättning till officerare och underofficerare
m. fl......................................................................
Kostnad för handräckning:
Transporter.......................... kronor 2,500: —
Materialier.............................. » 1,500: —
C. Till oförutsedda utgifter................................................
kronor 4,000: —
7,500: —
2,000:
4,000
1,500
eller tillhopa kronor 19,000
Samma belopp ansåge arméförvaltningen även bliva erforderliga på förstärkningsanslag för år 1920.
[3.]
Krig&skolan.
8 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
Chefen för krigsskolan hade i skrivelse till arméförvaltningen förklarat sig icke vilja föreslå någon ökning av förstärkningsanslaget för år 1920 i förhållande till de för år 1919 beviljade beloppen. Nämnda belopp utgjorde
ä krigsskolans stat:
Till remontering av en häst, underhåll av seltyg, fordon, redskap in. m., utöver, i stat anvisade
1,300 kronor..................................................................... kronor 500: —
Till bränsle, lyse och vatten samt betjäningens kaser-
nering, utöver i stat anvisade 7,400 kronor ...... )) 13,150:
Till byggnadernas och parkens vård samt underhåll,
utöver i stat anvisade 10,900 kronor..................... » 3,000:
Till inventarier och husgeråd, utöver i stat anvisade
3,000 kronor................................... »_1,000:
eller tillhopa kronor 17,650: —
å staten för reserv officer skurser:
Till inventarier och husgeråd, utöver i stat anvisade
250 kronor..................................................................... ® ISO:
Till bränsle, lyse, vatten och betjäningens kaserne-
ring, utöver i stat anvisade 650 kronor.............. » 1,315:
Till undervisningsmateriel, tvätt och lagning, medikamenter m. m. för eleverna, utöver i stat anvisade 5,000 kronor................................... ^_2,000:
eller tillhopa kronor 3,525: —
Ovan angivna belopp till bränsle, lyse och vatten m. m. för såväl krigsskolan själv som reservofficerskurserna grundade sig på inom arméförvaltningen gjorda beräkningar, enligt vilka bränslekostnaderna under rådande dyrtidsförhållanden ansetts kunna gäldas med 16,000 kronor årligen vid krigsskolan och med 1,700 kronor vid reservofficerskurserna, efter avdrag dock för år 1919 av vissa a ett särskilt förstärkningsanslag för krigsskolan under nämnda år beviljade belopp å respektive 2,850 och 325 kronor. För ifrågavarande merkostnader under år 1920 hade däremot de ovan angivna beloppen, 16,000 och 1,700 kronor, ansetts vara till fullo erforderliga.
Enär emellertid, såsom här ovan under ridskolan anförts, någon tillbakagång i bränsleprisen hade inträtt, syntes efter samma beräk-
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
<)
ningsgrund, som använts för ridskolans förstärkningsanslag, ovan nämnda merkostnader kunna beräknas till respektive 12,950 och 1,140 kronor.
För beredande av ökning utav anslagsposten till byggnadernas och parkens vård och underhåll hade, enär dylika kostnader från och med innevarande år vore överflyttade till byggnadsanslaget, de erforderliga medlen, 3,000 kronor, upptagits å förslag till förstärkningsanslag för nämnda anslag.
Krigsskolans medelsbehov för år 1920 å ifrågavarande anslag skulle således utgöra:
för skolans egen räkning (500 + 12,950 + 1,000 =)...... kronor 14,450: —
» reservofficerskursen (150 + 1,140 + 2,000=).......... » 3,290:-
eller tillhopa kronor 17,740: —
Å förevarande förstärkningsanslag borde även av skäl, som anförts under ordinarie anslaget till undervisnings- och gjmmastikmateriel m. m. titel II., uppföras 6,600 kronor till anordnande av en bataljonsveterinärkurs och en allmän militärveterinärkurs.
Med erinran om vad arméförvaltningen under anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel m. m., titel III., anfört angående behovet av ökning med 25,000 kronor å 1921 års stat av de till oförutsedda utbildningskostnader m. m. avsedda medlen, finge arméförvaltningen slutligen, då behovet av eu dylik ökning, med hänsyn till redan ifrågasatt förlängning av utbildningstiden vid vissa underofficersskolor samt till likaledes föreslagna kurser för förvaltaraspiranter m. m., kunde förväntas inträda redan under 1920, hemställa om uppförande på här ifrågavarande förstärkningsanslag för år 1920 av samma belopp,
25,000 kronor.
Beträffande 1919 års merkostnader för reservationsanslagen till krigshögskolor m. fl. högre undervisningsanstalter hade Kungl. Maj:t och riksdagen beslutat, att nämnda kostnader, i vad de avsåge bränsle och belysning, skulle utgå från särskilt anvisat anslag för år 1919 till förstärkning av ordinarie anslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten. Ehuru något dylikt förstärkningsanslag icke funnes anvisat för år 1920, hade likväl arméförvaltningen ansett sig böra vid sammanfattningen av de ovan anmälda medelsbehoven å förevarande förstärkningsanslag fördela desammas belopp å bränsle- och lysekostnader samt övriga kostnader.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
[3.]
Bataljonsveterinärkurs och allmän militärveterinärkurs.
Oförutsedda
utbildnings-
kostnader.
Samman'
fattning.
3081 19 2
10 Fjärde liuyudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[3.] De erforderliga beloppen utgjorde sålunda följande:
bör den händelse å 1920 års stat skulle anvisas ett anslag till förstärkning av reservationsanslaget till bränsle, lyse och vatten m. m. vid trupp förbanden samt ovan angivna bränsle- och lysekostnader finge utgå av nämnda anslag, hemställde således arméförvaltningen om anvisande till bestridande av övriga merkostnader å tilläggsstat för år 1920 av ett förslagsanslag å 90,650 kronor till förstärkning av reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel m. m.
I annat fall borde sistnämnda förstärkningsanslag föreslås till uppförande å sagda tilläggsstat med 118,140 kronor.
Departc. Vid den granskning, jag underkastat arméförvaltningens förenämnda dieten, beräkning av de å de särskilda anslagsposterna uppkommande merkostnaderna, har jag icke funnit anledning till annan erinran än att, i enlighet med vad jag vid anmälan av frågan om medelsbehovet för år 1921 anfört, det för infanterist]’utskolan beräknade beloppet bör upptagas med (22,100 — 800 =) 21,300 kronor och det till oförutsedda utbildningskostnader beräknade beloppet med (25,000 — 13,352 =) 11,648 kronor. Den totala merkostnaden skulle alltså komma att uppgå till [118,140 — (800 + 13,352)=] 103,988 kronor.
Såsom jag får tillfälle att längre fram omnämna, har arméförvaltningen hemställt, att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden måtte
11 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
för innevarande år anvisas 2,500,000 kronor. Diirest ett dylikt förstärk- [3.] ningsanslag beviljades, bär arméförvaltningen ansett, att merkostnaderna för bränsle och lyse, beräknade till 27,490 kronor, lämpligen borde kunna bestridas från samma förstärkningsanslag. Då med hänsyn till de rådande höga bränslepriserna en förstärkning av innevarande års bränsleanslag torde vara ofrånkomlig, har jag icke något att erinra mot arméförvaltningens i förevarande hänseende framställda förslag.
Det för förstärkning av undervisningsanslaget erforderliga beloppet skulle alltså utgöra (103,988 — 27,490=) 70,498 kronor, vilket belopp torde böra avjämnas till 70,500 kronor.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastihnateriel samt undervisningsanstalter och utbildning skur ser å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 76,500 kronor.
2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmateriaiier, [4.] expenser, bränsle, lyse m. m.
Ordinarie reservationsanslaget till skrivmateriaiier, expenser, bränsle, lyse m. m. (expensanslaget.) är i riksstaten för innevarande år upptaget med 295,758 kronor och i likhet med övriga ordinarie underhållsanslag beräknat efter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena.
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 anmälde arméförvaltningen, att de för vissa verk, staber och inrättningar beräknade expensanslagen med säkerhet komme att visa sig otillräckliga, och hemställde arméförvaltningen för den skull om anvisande av erforderligt förstärkningsanslag för år 1920.
Av skäl, som under punkten 3 närmare omförmälts, ansåg jag vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919, att med prövningen av förevarande extra medelsbehov borde anstå till 1920 års riksdag.
Arméförvaltningen har nu, under hänvisning till vad sålunda före- Arméförkommit, gjort framställning om anvisande av erforderligt förstärknings- vf“amst!linS anslag för innevarande år samt därvid anfört följande: niu^.
[4-]
Inspektörens för kavalleriet expedition.
Arméförvalt-
ningen.
12 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
' Såsom ämbetsverket under ordinarie anslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., titel I, anfört, hade hyresavgiften för inspektörens för kavalleriet expedition från och med den 1 oktober
1919 blivit höjd från 1,450 kronor till 2,250 kronor. Enär under nämnda anslagstitel endast förstnämnda belopp funnes beräknat för denna hyreskostnad, borde å ifrågavarande förstärkningsanslag för år
1920 uppföras 800 kronor.
I övrigt vore några förstärkningar av expensanslaget på grund av ökade hyreskostnader icke erforderliga för år 1920.
Enligt till ämbetsverket inkomna framställningar samt på annan väg vunna upplysningar kvarstode däremot så gott som oförminskade de i arméförvaltningens skrivelse den 31 augusti 1918 anmälda medelsbehoven för gäldandet av merkostnader för bränsle och lyse, skriv- och ritmaterialier m. fl. expensutgifter. Då i de flesta fall sagda medelsbehov vore beräknade på grundvalen av en merkostnad, uppgående till 100 procent å de normala prisen, och denna beräkningsgrund alltjämt syntes vara fullt tillförlitlig, hade arméförvaltningen ansett sig i det följande icke behöva i annat än enstaka fall mera utförligt framlägga skälen för de olika myndigheternas anslagsäskanden, och tilläte sig arméförvaltningen att i övrigt endast hänvisa till vad som även för år 1920 anförts i ämbetsverkets meranämnda skrivelse den 31 augusti 1918.
Vad då först arméförvaltningens egen andel av anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m. beträffade, kunde med ledning av gjorda undersökningar rörande 1919 års utgifter samt avslutade avtal om bränsleleveranser m. m. med all sannolikhet förutses, att medelsbehovet för år 1920 icke komme att understiga det nästförflutna årets. Visserligen torde, såsom i det föregående berörts, bränsleprisen så småningom gå något tillbaka, men denna eventualitet uppvägdes dock för ämbetsverkets vidkommande av de nytillkommande uppvärmningskostnaderna för de nya tjänsterum, som under årets lopp skulle uppföras å den nuvarande gårdsplanen. Arméförvaltningen ansåge sig därför böra även för år 1920 anmäla ett ökat medelsbehov å 39,000 kronor, varav till bränsle- och lysekostnader 19,000 kronor och till expenskostnader
20,000 kronor.
Generalitet. För merkostnader vid generalitetet under år 1920 hade i arméförvaltningens skrivelse den 31 augusti 1918 anmälts ett ökat medelsbehov å 26,325 kronor, fördelat med 12,710 kronor i kostnader för
Fjärde huvudtiteln; 1920 års tilläggsstat. 13
bränsle och lyse och 13,015 kronor i övriga kostnader. Nyssnämnda totalkostnader hade utgjorts av samtliga å 1919 års stat för generalitetet beräknade eldnings-, belysnings- och städningskostnador — hyresavgifterna således oberäknade —• samt övriga expenskostnader för arméfördelningarnas och inspektörernas för infanteriet, militärläroverken och kavalleriet expeditioner, med tillägg av 900 kronor till merkostnader för arméfördelningarnas veterinärexpeditioner, vartill kommit å samma stat uppförda belopp till förhöjning i dagavlöning åt skrivbiträden samt till disposition av arméförvaltningen.
Sistnämnda två anslagsposter, av vilka å 1920 års stat den förra överförts till avlöningsanslaget och den senare till anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m., borde nu avgå från det ovannämnda beloppet av här ifrågavarande merkostnader för år 1920, varigenom summan nedbringades till 23,400 kronor. Å andra sidan borde lämpligen i detta sammanhang anmälas de beräknade merkostnaderna för expenser m. m. vid inspektörens för trängen och militärbefälhavarens på Gottland expeditioner, vilka kostnader för vardera myndigheten kunde uppskattas till 1,700 kronor, fördelade i 1,000 kronor till bränsle- och lysekostnader och 700 kronor till övriga kostnader. För ifrågavarande grupp av ortsmyndigheter skulle således det ökade medelsbehovet för år 1920 uppgå till 26,800 kronor, varav 14,710 kronor till bränsle-och lysekostnader och 12,090 kronor till övriga kostnader. I
I skrivelse till arméförvaltningens civila departement hade chefen för generalstaben anmält, att å tilläggsstat för år 1920 erfordrades för generalstabens andel av anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m. en förstärkning å 31,000 kronor, varav för arkivet och biblioteket samt till inköp av böcker in. m. 4,500 kronor och till expenser, renskrivning, ved m. m. 26,500 kronor. Vad den sistnämnda posten beträffade, hade chefen för generalstaben framhållit, att även om någon prisnedsättning skulle inträda å bränsle, lyse och papper, förestode dock en ökning av bränsleutgifterna i och med krigsarkivets inflyttning i dess nya lokaler i kvarteret Sjöhästen, vilka av erfarenhet kunde beräknas draga en ökad uppvärmningskostnad å 3,000 kronor årligen, varjämte generalstabens telefonkostnader med all sannolikhet förväntades röna en avsevärd stegring.
Med anledning av den sålunda gjorda framställningen, mot vilken arméförvaltningen icke hade någonting att erinra, syntes merkostnaderna för bränsle och lyse för generalstaben kunna, liksom för år 1919, upptagas till 13,550 kronor och övriga kostnader till 17,450 kronor.
[4-]
Generalfälttygmästarens expedition. Fortifikationsdepartementets militärbyrå. Fortifikationens huvudstation.
Artilleri-
staben.
Kommendantskapen. Intendenturstaben. Remonteringsatyrelsen.
14 Fjärde huvudtiteln? 1920 års tiUäggsstat.
Chefen för generalstaben hade även anmält enahanda ökade medelsbehov för år 1921, men då ifrågavarande merkostnader icke syntes böra upptagas till gäldande å ordinarie stat, och frågan om förstärkningsanslag för år 1921 icke ännu torde komma att upptagas till behandling, hade arméförvaltningen icke ansett sig böra för närvarande avgiva något förslag med anledning av nämnda anmälan.
Beträffande de vid generalfälttygmästarens expedition förväntade merkostnader för expenser m. m. under år 1920 hade arméförvaltningen i sin skrivelse den 31 augusti 1918 anmält, att erforderliga medel vore beräknade å förslag till förstärkningsanslag till ordinarie vapenanslaget för år 1920. Likaledes hade, enligt samma skrivelse, medel till ökade kostnader för inköp av böcker, inventarier samt skriv- och ritmaterialier för fortifikationsdepartementets militärbyrå samt för rit- och skrivmaterialier m. fl. expenser för fortifikationens huvudstation varit uppförda å förslag till förstärkningsanslag till ordinarie byggnadsanslaget för år 1920.
Enär emellertid ovannämnda två förslag till förstärkningsanslag icke ansetts böra upptagas till prövning av 1919 års lagtima riksdag, samt då kostnader av omförmälda art efter den nya uppställningen av huvudtiteln skulle gäldas av anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m., syntes de erforderliga beloppen böra inberäknas bland här ifrågavarande merkostnader för sistnämnda anslag.
För expenskostnader vid generalfälttygmästarens expedition funnes å anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m. beräknade 7,110 kronor samt för böcker, inventarier in. m. för fortifikationsdepartementets militärbyrå och för rit- och skrivmaterialier för fortifikationens huvudstation respektive 2,900 kronor och 2,800 kronor. Efter den allestädes här ovan använda beräkningsgrunden av 100 procent ökning av dylika kostnader borde således de tre angivna beloppen uppföras å förevarande förstärknin gsansla g.
o
A samma förstärkningsanslag borde likaledes det för expenser, ved, ljus och rengöring m. m. vid artilleristaben beräknade beloppet å 3,000 kronor uppföras, på sätt som i 1918 års anmälan om medelsbehovet föreslagits.
För kommendantskapen, intendenturstaben och remonteringsstyrelsen borde beräknas enahanda belopp som för år 1919 eller respektive 7,842 kronor 50 öre, 3,500 kronor och 2,600 kronor.
IT)
Fjärde huvudtiteln: Urin årn tiUäggsstat.
Ordinarie medelsbeliovet vid krigshögskolan för högskolebyggnadens uppvärmning m. m., 5,330 kronor, vore från och med år 1920 inberäknat under anslaget till skrivmaterialier, expenser-, bränsle, lyse m. m., varför de för sagda ändamål förekommande merkostnader borde upptagas till behandling under förevarande förstärkningsanslag.
1 det förslag, som år 1918 avgivits beträffande gäldandet av förutsedda merkostnader för eldning och belysning vid bland annat ifrågavarande undervisningsverk, hade sagda kostnader även för år 1920 uppskattats till 20,000 kronor. Med den tillbakagång i pris å bränsleartiklar, som kunde förväntas, syntes dock nämnda merkostnader kunna upptagas med ett något lägre belopp, vilket, efter samma beräkningsgrund, som använts beträffande ridskolans och krigsskolans bränslekostnader, syntes kunna angivas till 18,000 kronor.
För intendenturförråden i Stockholm, Karlsborg och Boden vore å anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m. för år 1920 beräknade tillhopa 10,500 kronor, varav 180 kronor avsetts till kostnader för städning av modellkammarens lokaler och övriga belopp till eldning, belysning, vatten, expenser och skrivmaterialier vid de tre intendenturförråden. Efter ovan förutsatta ökning med minst 100 procent av samt,liga nyssnämnda kostnader borde å förevarande förstärkningsanslag uppföras 10,500 kronor, varav såsom merkostnader för eldning och belysning kunde beräknas 7,500 kronor och för övriga kostnader 3,000 kronor.
Chefläkaren vid garnisonssjukhuset i Stockholm hade i skrivelse till arméförvaltningen hemställt om förhöjningar av sjukhusets anslagsposter för åren 1920 och 1921, utgörande till bestridande av omkostnader för bränsle, lyse och vatten m. m. 50,000 kronor, till tvättkostnader 8,500 kronor och till expenser 3,600 kronor.
På grund av de anmälda medelsbehovens hänförlighet till dyrtidskostnader hade å avgivet förslag till höjning av den ordinarie staten för sjukhuset för år 1921 endast upptagits en*'ökning å 1,100 kronor av anslagsposten till expenskostnader.
För år 1920 däremot borde medel för ifrågavarande merkostnader beredas å förevarande förstärkningsanslag, och hade arméförvaltningen icke någonting att erinra mot de ovan angivna beloppens storlek, i vad anginge bränsle- och lysekostnaderna.
Till merkostnader för bränsle, lyse, vatten m. m., med vilken an-
[4,]
Krigshög-
skolan.
Intendentur-
förråden.
Garnisonssjukhuset i Stockholm.
16 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[4.] slagspost under år 1920 även skulle bestridas utgifterna för inre och yttre renhållning, vore för år 1919 anvisade tillhopa 54,500 kronor, varför det nu föreslagna beloppet, 50,000 kronor, innebure en minskning, som syntes komma att motsvaras av sjunkande bränslepriser.
Det anmälda ökade medelsbehovet för expenser, 3,600 kronor, vore upptaget med 1,600 kronor mera än för år 1919, ehuru omkostnaderna för tryckning av vissa blanketter från och med år 1920 skulle bestridas av ett därför särskilt anvisat anslag å 700 kronor. De å sjukhusets stat för år 1920 uppförda medel till expenser, 1,300 kronor, syntes emellertid vara för knappt tillmätta även för normala förhållanden och torde vara väl i behov av förstärkning. Denna borde dock icke upptagas med högre belopp än för år 1919, eller till 2,000 kronor. Därjämte borde å ifrågavarande förstärkningsanslag uppföras det belopp å 1,100 kronor, som begärts å ordinarie staten för anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m. för år 1921 till bestridande av ökade telefonkostnader. Sammanlagda förstärkningsbeloppet för ifrågavarande anslagspost skulle därefter utgöra 3,100 kronor.
Den begärda ökningen med 8,500 kronor av sjukhusets anslagspost till tvättkostnader syntes däremot alldeles för högt upptagen, sedan numera bestämmelser funnes givna, enligt vilka sjukhusets bemälda kostnader skulle med 4/e gäldas av annat anslag och med endast Vs bestridas av sjukhusets medel. Enligt å sjukvårdsstyrelsen förda räkenskaper hade samtliga kostnader för år 1918 av ifrågavarande art uppgått till omkring 16,000 kronor, varav sålunda endast 3,200 kronor skulle gäldas av sjukhusets anslag. Då den i stat uppförda anslagsposten för dessa kostnader utgjort 1,500 kronor, borde således den begärda ökningen inskränkas till 1,700 kronor. Beträffande övriga för garnisonssjukhuset för år 1919 beviljade tilläggsanslag hade framställningar angående liknande medelsbehov för år 1920 gjorts under ordinarie avlöningsanslaget samt i förslag till förstärkningsanslag till ordinarie byggnadsanslaget och till sjukvårdsanslaget.
För garnisonssjukhuset i Stockholm skulle alltså erfordras följande belopp:
till bränsle, lyse, vatten m. m.............................. kronor 50,000: —
» expenser.......................................................................... )> 3,100: —
» tvätt.................................................................................... » 1,700: —
eller tillhopa kronor 54,800: —
Fjärd© huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 17
. Till merkostnader vid garnisonssjukhuset i Boden vore för år 1919 anvisade följande belopp:
till läkemedel, förbands- och sjukvårdsartiklar ............ kronor 3,500: —
» bränsle, lyse och inre renhållning........................... » 19,000:_
» intendenturutrustning................................................... » 2 000:_
» yttre renhållning......................................................... » i00:_
eller tillhopa, kronor 24,600: —
Enär å 1920 års stat för anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m. för sjukhuset endast vore uppförda medel till bränsle, lyse och inre renhållning, borde allenast det för sådana kostnader under år 1919 beviljade beloppet, 19,000 kronor, vilket syntes bliva till fullo erforderligt även under år 1920, uppföras å förevarande förstärkningsanslag.
Övriga ovannämnda tilläggsbelopp hade med respektive 5,500 och 100 kronor inberäknats i förslag till förstärkningsanslag för sjukvårdsanslaget och för ordinarie byggnadsanslaget.
Å förstärkningsanslaget för år 1919 till anslagen för skrivmaterialier, expenser m. m. för vissa verk, staber och inrättningar hade bland annat, uppförts 12,800 kronor till merkostnader vid rullföringsområdesexpeditionerna för inköp av möbler samt för hyra, eldning, belysning och städning. Kostnader av ifrågavarande art, som hittills guldits av värnpliktsanslaget, skulle från och med år 1920 bestridas av anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m., varest medel för desamma funnes inräknade i anslagssumman för titel III. Med hänsyn till det alltjämt lika noga prisläget borde ovannämnda belopp även anvisas för år 1920 och inberäknas i förevarande förstärkningsanslag.
Därjämte borde å samma anslag uppföras ett belopp å 1,830 kronor, avsett att av arméförvaltningens civila departement disponeras för oförutsedda behov vid arméfördelningschefernas m. fl. expeditioner. En anslagspost å nämnda belopp hade hittills funnits uppförd å generalitetets stat, men från och med år 1920 överförts till anslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.
Då denna anslagspost redan sedan lång tid tillbaka visat sig för knapp och ännu mindre tillräcklig under rådande dyrtidsförhållanden, vore en förstärkning av densamma synnerligen erforderlig.
Slutligen hemställde arméförvaltningen om förstärkning även av den å staten för anslaget till skrivmaterialier, expenser m. m. uppförda anslagstiteln IV. »Oförutsedda behov samt för centralupphandling». Denna titel, som vore upptagen med ett belopp av 36,230 kronor, vore
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) sosi 19 3
[4-]
Garnisons- •jukliuiet i Bodon.
Kullförings-
expeditio-
nernn.
Oförutsedda behov vid arméfördelningechefernas m. fl. expeditioner.
Centralopp-
handling.
18 Fjärde huru dtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[4.] till allra största delen avsedd för centralupphandlingskostnader och beräknad på grundvalen av normala prisförhållanden. Med de nu gällande höga priser å papper, kuverter o. d., vilka pris icke torde i någon nämnvärd mån nedgå under år 1920, sage sig arméförvaltningen icke i stånd att i erforderlig grad tillgodose rullföringsexpeditioner m. fl. myndigheter med nödiga skrivmaterialier, om icke den tillgängliga medelstillgången för sådana kostnader avsevärt förstärktes. Armeförvaltningen hemställde därför om beredande å förevarande förstärkningsanelag av ytterligare 30,000 kronor till ifrågavarande kostnaders bestridande.
I detta sammanhang tilläte sig även arméförvaltningen framhålla, att meranämnda, från och med år 1920 nyuppförda anslag till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., vilket tillkommit genom sammanförande från ett stort antal äldre anslag av hela deras belopp eller delar därav, sannolikt torde förr eller senare visa sig vara i någon mån för lågt beräknat för att kunna fylla alla med detsamma avsedda ändamål. • Innan tillräcklig erfarenhet vunnits, kunde dock naturligen arméförvaltningen icke framlägga något förslag till ändringar i berörda avseende, utan både därför för det närvarande velat inskränka sig till de förstärkningsåtgärder, som de tre sistanförda medelsbehoven innebure.
Samman-
fattning.
Ovan anmälda medelsbehov hade a nedanstående sammanställning av samma skäl, som vid det föreslagna förstärkningsanslaget för undervisnitigsanslaget anförts, fördelats i bränsle- och lönekostnader samt övriga kostnader.
Inspektörens för kavalleriet expedition, hyra..................
Arméförvaltningen ...................................•■■■•...........
Generalitet, truppslagsinspektörerna och militärbefälha-
vareu.............................................
Generalstaben ............ ......................
Generalfälttygmästarens expedition ........
Artilleristaben ...............................y
Fortifikationsdepartementets militärbyrå..
Fortifikationens huvudstation.................
Kommendantskapen ..........................
Intendenturstaben ......... ....................
Remonteringsstyrelsen ........................
Krigshögskolan ..................................
Intendentur förråden..................................
Garnisonssjukhuset i Stockholm................
D:o i Boden .....................
Rullföringsexpeditionerna .........................
Till oförutsedda behov vid vissa expeditioner.
För centralupphandling ............................
Summa kronor
19 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
Samtliga medelsbehov å förevarande förstärkningsanslag uppginge [4.] enligt denna sammanställning till 274,282 kronor 50 öre, fördelade på 147,382 kronor 50 öre till bränsle- och lönekostnader samt 126,900 kronor till övriga kostnader.
För den händelse Kungl. Maj:t och riksdagen skulle besluta, att nyssnämnda bränsle- och lysekostnader finge bestridas av ett eventuellt förstärkningsanslag för år 1920 till ordinarie bränsleanslaget, hemställde arméförvaltningen, att för övriga kostnader måtte på extra stat för år 1920 anvisas ett förslagsanslag å 126,900 kronor till förstärkning av reservationsanslaget för skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.
I annat fall borde å sistnämnda förstärkningsanslag uppföras hela det ovan omförmälda beloppet, 274,282 kronor 50 öre.
Då de av arméförvaltningen vid merkostnadernas beräknande följda Departegrunderna stå i överensstämmelse med nu rådande prisförhållanden, har ^efen jag icke något att erinra mot de för de särskilda anslagsposternas för- cieen* stärkning föreslagna beloppen.
I enlighet med vad arméförvaltningen föreslagit, torde de i förenämnda tablå upptagna kostnaderna för bränsle och lyse, utgörande 147,382 kronor 50 öre, lämpligen böra utgå av det förstärkningsanslag till ordinarie bränsleanslaget, varom jag längre fram kommer att göra framställning.
För bestridande av kostnaderna för skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. är under titel II av det ordinarie expensanslaget för lantförsvarsdepartementets del beräknat ett belopp av 18,182 kronor. Denna efter normala förhållanden beräknade anslagspost bär givetvis under kristiden visat sig vara för sitt ändamål alldeles otillräcklig. Eniigt vad vederbörande redogörare uppgivit, hava utgifterna under år 1919 uppgått till i runt tal 62,600 kronor, därav omkring
13,300 kronor för bränsle och lyse samt 49,300 kronor för övriga utgifter. Merkostnaderna för nämnda år utgjorde alltså (62,600 — 18,182 =)
44,418 kronor. Någon anledning antaga, att kostnaderna under innevarande år skola nedgå, förefinnes icke. Tvärt om har man att emotse, att dessa komma att väsentligt stegras i och med genomförandet av den beslutade sammanslagningen av lånt- och sjöförsvarsdepartementen till ett gemensamt departement. Att nu verkställa en tillförlitlig beräkning av under innevarande år uppkommande merkostnader torde emellertid icke vara möjligt. Under förutsättning att merkostnaderna för bränsle och lyse få, i enlighet med vad förut nämnts, bestridas av det
20 Fjärde huvudtiteln; 1920 års tillägg sstat.
[4.] extra anslag, som kan komma att beviljas för det ordinarie bränsleanslagets förstärkning, torde för bestridande av övriga utgifter erfordras ett förstärkningsanslag av minst 35,000 kronor.
Det för expensanslagets förstärkning erforderliga beloppet bör alltså upptagas till (126,900 + 35,000=) 161,900 kronor.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier ^ expenser, bränsle, lyse m.m. å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 161,900 kronor.
[5.] 3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m.
vid truppförbanden.
Ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden är i riksstaten för innevarande år upptaget med 155,175 kronor och beräknat med hänsyn till de före kristidens inträde rådande prisförhållandena.
Under framhållande av att priserna å så gott som alla förekommande skrivmaterialier efter kristidens inträde stigit till 100 procent över de normala och att en nedgång förmodligen icke komme att inträda för år 1920, hemställde arméförvaltningen i Bin skrivelse den 31 augusti 1918, att erforderligt förstärkningsanslag måtte för år 1920 anvisas. Förslaget, vilket slutade å 123,150 kronor, var byggt på den dåvarande staten för truppförbandens expensanslag, i vad den avsåg rena expenskostnader, och gick ut på en ökning med 100 procent av de för sådana kostnader anvisade medel.
Av skäl, som under punkten 3 närmare omförmälts, ansågs emellertid med prövningen av detta extra medelsbebov böra anstå till 1920 års riksdag.
Arméförrait- Arméförvaltningen har nu anfört, att staten för truppförbandens framrtsunlng. expensanslag från och med innevarande år undergått en viss omläggning, i det att dels några expeditioners medelsbehov samt alla medel
Fjilrde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
för tryckningskostnader inberäknats under andra anslag och dels truppförbandens anslagsandelar tillgodoförts approximativt beräknade medel för åtskilliga expenskostnader, vilka hittills fått bestridas av vederbörande anskaffningsanslag. Därigenom hade truppförbandens anslagsandelar skenbart blivit större — i regel 125 kronor utöver de förutvarande. Dessa anslagsandelars belopp utgjorde dock endast resultatet av de beräkningar, som för anslagets omläggning kunnat göras med anlitande av tillgänglig räkenskaps- och redovisningsmateriel. Då alltså någon erfarenhet angående det verkliga behovet icke låge till grund för samma belopp, kunde de måhända i verkligheten bliva otillräckliga för även normala prisförhållanden.
Om en sådan omständighet, som kunde föranleda behov av anslagets höjning, hade arméförvaltningen vid anmälan av medelsbehovet för ifrågavarande anslag för år 1921 redan uttalat sig med anledning av chefens för Livregementets dragoner framställning om regementets ökade expenskostnader på grund av de höjda telefonabonnemangsavgifterna. Flera sådana förhållanden torde möjligen även framträda, i den mån andra från anskaffningsanslagen överförda expenskostnaders tyngande på expensanslaget hunne göra sig fullt känt.
Om sålunda anslaget redan under normala förhållanden syntes komma att visa sig otillräckligt, bleve detta naturligen 'ännu mera förhållandet under den dyrtid, som efter allt att döma syntes oförminskat bliva rådande under år 1920. Arméförvaltningen ansåge sig därför böra återupptaga sitt förslag om förstärkning av ifrågavarande anslag för nämnda år och därvid fasthålla vid den förut använda beräkningsgrunden för denna förstärkning, eller 100 procent å det ordinarie anslagets belopp, i vad detta vore avsett för rena expenskostnader.
Till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden vore å 1920 års stat anvisade........................................ kronor 112,600: —
till d:o d:o vid infanteribrigadernas expeditioner » 2,400: —
eller tillhopa kronor 115,000: —
Till detta belopp borde av skäl, som anförts i arméförvaltningens förutnämnda skrivelse den 31 augusti 1918, läggas 550 kronor till ökade expenskostnader för 11 formationer värnpliktiga studenter å 50 kronor, ävensom hela det till oförutsedda expensbehov samt för anskaffning av papper till redovisningsformulär m. m. avsedda beloppet 34,100 kronor.
Hela medelsbehovet för ifrågavarande förstärkningsanslag uppginge därefter till (115,000 + 550 + 34,100 =) 149,650 kronor.
22 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. jjf
[5.] Med anledning av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen
om anvisande för år 1920 av ett förslagsanslag å 149,650 kronor till förstärkning av anslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden.
Departements- Med hänsyn till vad arméförvaltningen därom anfört, anser jag chefen. mjg icke kunna framställa någon annan erinran mot de av ämbetsverket föreslagna grunderna för beräknandet av under innevarande år å förevarande anslag uppkommande merkostnaderna eller 149,650 kronor, än att detta belopp bör minskas med 1,125 kronor, motsvarande beräknade expenser för Norrbottens kavallerikår. Anslaget skulle alltså uppgå till (149,650 — 1,125 =) 148,525 kronor.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. in. vid truppförbanden å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 148,525 kronor.
C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,
övningar m. m.
[6.] 1- Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning.
Ordinarie förslagsanslaget till mathållning utgör för innevarande år
9,084,000 kronor. Anslaget är beräknat efter den före kristidens inträde tillämpade beräkningsgrunden av 60 öre för man och tjänstgöringsdag.
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 anförde arméförvaltningen, att det i 1917 års riksstat till 9,059,971 kronor upptagna mathållningsanslaget vid nämnda års utgång visat en brist av 15,589,605 kronor 56 öre samt att anslaget för år 1918 sannolikt komme att minst lika mycket överskridas. Kostnaden för manskapsportion, utspisad i matinrättningarna, hade år
1917 uppgått till i medeltal 1 krona 40 öre om dagen, och under år
1918 hade denna kostnad ökats till 1 krona 90 öre för dag. Med anledning härav hemställde arméförvaltningen, att i 1920 års riksstat måtte upptagas dels det ordinarie anslaget till arméns mathållning efter en beräknad kostnad av 60 öre för man och tjänstgöringsdag, dels ock
23 Fjärdo huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
till förstärkning av det ordinarie anslaget ett extra förslagsanslag, lika- [6.] ledes beräknat efter 60 öre för man och tjänstgöringsdag.
Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade jag till statsrådsprotokollet, att liksom för år 1919 syntes jämväl för år 1920 en förstärkning av det efter 60 öre för man och dag beräknade ordinarie anslaget komma att visa sig erforderlig. Emellertid ansåge jag mig icke kunna tillstyrka arméförvaltningens hemställan om anvisande redan då av ett efter 60 öre för man och dag beräknat förstärkningsanslag för år 1920. Till följd av de ändrade förhållanden, som i och med världskrigets avslutande komme att inträda, syntes man med ganska stor visshet hava att emotse en avsevärd reducering av de dåvarande höga livsmedelsprisen. Huru prisnivån under år 1920 komme att ställa sig, undandroge sig emellertid för det dåvarande alla beräkningar. Vid sådant förhållande och av skäl, som i annat sammanhang anförts rörande äskade förstärkningsanslag till de ordinarie underhållsoch övningsanslagen, syntes med prövningen av förevarande extra medelsbehov böra anstå till 1920 års riksdag, då förhållandena kunde på ett helt annat sätt överblickas. Det förstärkningsanslag, som därvid visade sig oundgängligen erforderligt, borde då anvisas å tilläggsstat för år 1920.
I enlighet härmed blev icke något förstärkningsanslag för år 1920 av riksdagen äskat.
Med förmälan att bristen å 1918 års mathållningsanslag jämte det ArméförTaitsåsom förstärkning därav beviljade extra anslaget den 31 december mn,fänningam 1918 uppgått till 22,541,323 kronor 29 öre, har nu arméförvaltningen anfört, att de förhoppningar om en efter fredsslutet inträffande avsevärd • reducering av de förut rådande höga livsmedelsprisen, som hysts vid början av år 1919 och åt vilka jämväl uttryck givits i 1919 års statsverksproposition, hittills knappast gått i uppfyllelse. Å en del födoämnen hade visserligen prisen något nedgått, men många av de viktigaste stode ännu i samma höga pris som förr. Möjligt vore väl, att så småningom en allmän nedgång av priskurvan komme att bliva märkbar, men att med visshet räkna därmed för den närmaste tiden vore icke tillrådligt. Arméförvaltningens år 1918 gjorda beräkning av det belopp, som minst skulle erfordras till förstärkning av mathållningsanslaget, vore fortfarande till sina grunder giltig, och sannolikt vore, att även om ett förstärkningsanslag, beräknat efter 60 öre för man och dag, beviljades, stor brist komme att vid 1920 års utgång förefinnas å mathållningsanslaget. Beträffande det antal tjänstgöringsdagar,
24 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[6.] för vilket detta anslag borde beräknas, vore arméförvaltningen icke i tillfälle att avgiva yttrande, enär detta delvis berodde på omständigheter, som icke vore kända.
Under hänvisning till vad som anförts i förenämnda skrivelse den 31 augusti 1918, hemställde därför arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1920 års mathållningsanslag å tilläggsstat för samma år bevilja ett efter en ökad kostnad av 60 öre för man och dag beräknat förslagsanslag.
Departement!- Att det belopp, efter vilket ordinarie mathållningsanslaget är bechefen. räknat, eller 60 öre för man och dag är med nu rådande livsmedelspris alldeles för lågt, torde icke behöva närmare påvisas. En anslagsförstärkning torde därför jämväl för innevarande år vara ofrånkomlig. Med hänsyn till de alltjämt höga livsmedelsprisen synes den av arméförvaltningen beräknade portionskostnaden av 1 krona 20 öre för dag snarare vara för låg än för hög. Då man emellertid väl torde få räkna med en fortgående prissänkning, anser jag mig kunna tillstyrka, att nämnda belopp lägges till grund för medelsbehovet under innevarande år.
I enlighet med de av riksdagen godkända grunderna för beräknandet av antalet tjänstgöringsdagar har detta med ledning av 1917 års kontingentsiffror beräknats till 11,751,000 för värnpliktiga och till
3,389,000 för fast anställda eller tillhopa 15,140,000. Härvid har man beträffande de värnpliktiga givetvis utgått från den i gällande värnpliktslag stadgade övningstiden.
Emellertid har genom lagen den 10 oktober 1919 om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m. bestämts, dels att den i gällande värnpliktslag för vapenföra värnpliktiga — studenter och med dem i värnpliktshänseende likställda undantagna — stadgade tiden för första tjänstgöringen skall nedsättas med 130 dagar vid fotfolket och 30 dagar vid trängen och intendenturtrupperna, dels att den i värnpliktslagen för icke vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna — föreskrivna tjänstgöringstiden skall nedsättas med 30 dagar, dels ock att i § 26 mom. 2 och 3 värnpliktslagen föreskriven uttagning för utbildning till underbefäl eller fackmän icke skall äga rum bland värnpliktiga av 1919 års klass. Vidare hava, på grund av lagen den 19 juni 1919 om överföring till hären av vissa marinen tilldelade värnpliktiga av 1919 års klass, 460 värnpliktiga överförts från marinen till hären och tilldelats fotfolket. Slutligen komma på grund av den omläggning av tjänstgöringsförhållandena,
25 Fjärdo huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
som blivit en följd av den under utbildningsåret 1918—1919 härjande influensaepidemien samt lagen den 25 augusti 1919 angående befrielse för värnpliktiga av 1918 års klass från fullgörande av viss värnpliktstjänstgöring i fredstid m. m., en del värnpliktiga av nämnda årsklass att fullgöra första tjänstgöring under innevarande år i stället för under år 1918 eller år 1919.
På grund av nu angivna förhållanden har jag låtit verkställa en omräkning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under innevarande år; och framgår av denna omräkning (se Bil. 1), att detta antal skulle utgöra 9,123,952. Läggas härtill förenämnda 3,389,000 tjänstgöringsdagar för fast anställda, skulle sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar för år 1920 alltså uppgå till 12,512,952.
Med en beräknad portionskostnad av 1 krona 20 öre för man och dag skulle således medelsbehovet för mathållningen under innevarande år utgöra (12,512,952 x 1:20=) 15,015,542 kronor 40 öre. Då under det ordinarie anslaget redan anvisats ett belopp av 9,084,000 kronor, erfordras följaktligen ett förstärkningsanslag av (15,015,542:40 — 9,084,000=) 5,931,542 kronor 40 öre eller i runt tal 5,931,550 kronor.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung!. Maj:t föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 5,931,550 kronor.
2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderings- [7.]
utrustning.
Ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning är i riksstaten för innevarande år upptaget med 5,276,611 kronor. Anslaget är beräknat efter samma grunder, som tillämpades före kristidens inträde, eller efter 33 öre om dagen för man och 10 öre om dagen för varje häst vid staber och undervisningsverk m. m., infanteriet, kavalleriet, trängen och intendenturtrupperna. Kostnaderna för sadelmundering och hästutredning vid artilleriet och ingenjörtrupperna utgå från dessa truppslags egna övningsmedel.
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 hemställde arméförvaltningen, att på grund av de avsevärda prisstegringarna å sådana förbrukningsartiklar, som bekostades av förevarande anslag, ett särskilt förstärkningsanslag, beräk- Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) sosi 19 4
26 Fjärde liuyudtitein: 1920 års tillägg sstat.
[7.] nät i likhet med för år 1919 efter 17 öre för man och dag och 5 öre för häst och dag, måtte beviljas jämväl för år 1920.
I likhet med frågan om förstärkning av övriga underhålls- och övningsanslag ansågs emellertid, att prövningen av detta extra medelsbehov borde anstå till 1920 års riksdag.
Arméförvait- Arméförvaltningen har nu anfört, att då ännu icke någon reduktion
niDtäiTninram av hittills gällande pris å de förnödenheter, som erfordrades för fram- Bta Mng' ställande av arméns munderingspersedlar, kunnat förmärkas, behovet av förstärkning av munderingsanslaget kvarstode lika oavvisligt som föregående år. Den minskning i utgifter från anslaget, som komme att uppstå genom överflyttning av vissa sådana till andra anslag, och som för år 1919 skulle hava utgjort 2,8 procent av det ursprungliga anslaget, vore så obetydlig, att den knappast inverkade å medelsbehovet.
Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1920 års munderingsanslag å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter högst 17 öre för man och dag samt 5 öre för häst och dag.
Departements- Såsom ovan nämnts, har ordinarie munderingsanslaget under eu chefen. av år beräknats efter 33 öre om dagen för varje man och 10 öre
om dagen för varje häst. Efter kristidens inträde hava emellertid dessa belopp visat sig otillräckliga, varför särskilda förstärkningsanslag måst anvisas. Sålunda anvisades för år 1918 såsom förstärkningsanslag 25 procent av det efter sedvanliga grunder beräknade ordinarie anslaget. För år 1919 beräknades förstärkningsanslaget efter 17 öre för man och dag och 5 öre för häst och dag.
Arméförvaltningen har nu hemställt, att även för innevarande år måtte anvisas ett efter sistnämnda grund beräknat förstärkningsanslag. Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört angående de rådande prisförhållandena, har jag icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits. Till grund för beräkningen av medelsbehovet för år 1920 bör alltså läggas ett belopp av (33 + 17=) 50 öre om dagen för varje man och (10 + 5=) 15 öre om dagen för varje häst.
Enligt vad jag under nästföregående punkt närmare om förmält, bör antalet manskapstjänstgöringsdagar för innevarande år beräknas till 12,512,952. Antalet hästtjänstgöringsdagar, varom här är 'fråga, utgör 2,804,112. Medelsbehovet för år 1920 skulle alltså utgöra [(12,512,952 x 0: 50) + (2,804,112 x 0: 15)=] 6,677,092 kronor 80 öre. Då under det ordinarie anslaget redan anvisats ett belopp av 5,276,611 kronor,,
27 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
skulle följaktligen erfordras ett förstärkningsanslag av (6,677,092:80 — 5,276,611=) 1,400,481 kronor 80 öre eller i jämnt krontal 1,400,482 kronor. Enligt vad jag inhämtat, förefunnos vid utgången av år 1919 icke några reservationer under munderingsanslaget, som kunna tagas i anspråk för täckande av medelsbehovet under innevarande år.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till mund er ing sutrustning å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 1,400,482 kronor.
Ifrågasatt förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning,
intendenturfordon m. m.
Ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m. är för innevarande år i riksstaten upptaget med 1,621,404 kronor. Anslaget är liksom övriga underhållsanslag beräknat efter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena.
Anslaget, vilket från och med innevarande år uppförts i riksstaten, är till sin väsentligaste del bildat av medel, överförda från de förutvarande anslagen till arméns diverse intendenturbehov och till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten. Anslaget är uppdelat på fyra titlar, nämligen
Titel I. Kasern- och förplägnadsutredning............ kronor 1,253,904: —
Titel II. Intendenturfordon ......................................... » 170,000
Titel III. Skidmateriel.................................................. » 160,000
Titel IV. Musikmateriel............................................... » 37,500
Summa kronor 1,621,404
Titel I är beräknad efter en kostnad av 8 öre för man och dag samt 1 öre för häst och dag. Övriga titlar äro upptagna med till siffran bestämda belopp.
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 hemställde arméförvaltningen, att på grund av den rådande dyrtiden vissa belopp måtte anvisas till förstärkning av de båda anslagen till arméns diverse intendenturbehov och till aripéns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.
Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade jag till statsrådsprotokollet beträffande den ifrågasatta förstärk-
28 Arméförvalt-
ningens
framställning.
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
ningen av anslaget till arméns diverse intendenturbehov, att det läge i öppen dag, att den rådande dyrtiden skulle utöva ett avsevärt inflytande på de mångskiftande utgifterna under nämnda anslag. Vid sådant förhållande och då, enligt vad jag inhämtat, de under anslaget tidigare förefintliga behållningarna dåmera helt tagits i anspråk, syntes en förstärkning av de anslag, varifrån utgifter av ifrågavarande slag enligt huvudtitelns nya uppställning från och med år 1920 skulle bestridas, sannolikt komma att visa sig erforderlig. Med hänsyn till svårigheten att för det dåvarande beräkna de eventuellt uppkommande merkostnaderna syntes emellertid med prövningen av förevarande extra medelsbehov böra anstå till 1920 års riksdag.
Beträffande den begärda förstärkningen av anslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten, vilken förstärkning i främsta rummet motiverades med de höga bränslekostnaderna, yttrade jag, att man i och med världskrigets avslutande syntes kunna emotse en avsevärd nedgång i de dåvarande höga bränslepriserna. Vid sådant förhållande och under hänvisning till vad jag i annat sammanhang anfört rörande äskade förstärkningsanslag till de ordinarie underhålls- och övningsanslagen, funne jag mig icke böra tillstyrka, att framställning då gjordes till riksdagen om anvisande av särskilt förstärkningsanslag för bestridande av de utgifter, varom här vore fråga.
I enlighet med vad sålunda anförts avläts icke någon framställning till riksdagen om anvisande av förstärkningsanslag till anslagen till arméns diverse intendenturbehov och till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten.
Arméförvaltningen har nu anfört, att samma förstärkning, som ämbetsverket i sin skrivelse den 31 augusti 1918 ansett erforderlig för bestridande av utgifterna från anslaget till arméns diverse intendenturbehov, eller 1 öre för man och dag, numera vore behövlig för anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m. Någon uppdelning av förstärkningsanslaget å det ordinarie anslagets särskilda titlar syntes knappast vara möjlig, utan borde det belopp, som komme att beviljas, lämpligen ställas till arméförvaltningens förfogande att användas efter uppkommande behov.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1920 års ordinarie anslag till kasernutredning, intendenturfordon m. m. å tillläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter högst 1 öre för man och tjänstgöringsdag.
Fjärde huvudtiteln: 1920 urs tilläggsstat.
29 Såsom ovan nämnts, är det endast titel I av anslaget, som beräknas Departementaefter antalet manskapstjänstgöringsdagar. Denna titel är beräknad sålunda: chefen
15,140,000 manskapstjänstgöringsdagar å 8 öre ... kronor 1,211,200: —
4,270,400 hästtjänstgöringsdagar å 1 öre............... d 42,704: —
Summa kronor 1,253,904: —
Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört, torde emellertid förstnämnda post böra beräknas efter 9 öre för man och dag. Då antalet tjänstgöringsdagar för innevarande år, enligt vad under punkten 6 närmare omförmälts, bör upptagas till endast 12,512,952, skulle således ifrågavarande post beräknas till (12,512,952 X 0.09 =) 1,126,165 kronor 68 öre. Läggas härtill förenämnda 42,704 kronor, kommer medelsbehovet under titel I att utgöra 1,168,869 kronor 68 öre.
Då någon särskild förstärkning av titlarna II—IV icke ifrågasatts, skulle alltså medelsbehovet under förevarande anslag, därest det beräknats efter förenämnda av arméförvaltningen nu föreslagna grunder, hava utgjort:
Detta belopp understiger emellertid med (1,621,404 —1,536,369: 68=) 85,034 kronor 32 öre vad som redan blivit under det ordinarie anslaget för innevarande år anvisat. Vid sådant förhållande torde någon framställning om anvisande av särskilt förstärkningsanslag icke behöva till riksdagen avlåtas.
3. Inventarier i nya kasernetablissemang. [8.]
I enlighet med vad jag under punkten 30 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att för inköp av inventariet’ i nya kasernetablissetnang å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 97,000 kronor.
30 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden.
Ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden är i årets riksstat upptaget med 2,305,316 kronor. Anslaget är beräknat efter de prisförhållanden, som rådde före kristidens inträde.
Liksom flertalet övriga underhållsanslag har jämväl bränsleanslaget under de senare åren måst förstärkas med avsevärda belopp. Sålunda anvisades förstärkningsanslag
för år 1918 med ............................................................... kronor 725,000: —
» » 1919 » ............................................................. » 1,700,000: —
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbebov för år 1920 framhöll arméförvaltningen, att en högst betydande förstärkning av anslaget till arméns kasernutredning samt ved, ljus och vatten jämväl för nämnda år vore oundgängligen av behovet påkallad. Svårigheterna att något så när tillförlitligt bestämma beloppet av detta tilläggsanslag vore emellertid stora. Arméförvaltningen hade i skrivelse den 16 november 1917 härom yttrat, att det under rådande förhållanden givetvis icke vore möjligt att åstadkomma någon exakt beräkning av ett anslag som det ifrågavarande, vilket närmast vore avsett att möta prisstegringar å bränsle och betysningsämnen. Å ena sidan kunde man nämligen av naturliga skäl icke i allt för stor omfattning inskränka eldningen och belysningen i arméns kasern etablissemang, och å andra sidan vore prisförhållandena så osäkra och beroende av så många omständigheter, vilka omöjligen kunde överblickas, att redan av denna anledning hela beräkningen måste bliva blott och bart en sannolikhetskalkyl, beträffande vilken avsevärda jämkningar mycket väl kunde komma att framdeles bliva erforderliga. Vad sålunda anförts gällde fortfarande. Då emellertid prisstegringen å nu ifrågavarande förbrukningsämnen alltjämt pågått, kunde förstärkningsanslaget för år 1920 icke begränsas till 1,700,000 kronor utan syntes behöva ökas till 2,500,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att till förstärkning av ordinarie anslaget till arméns kasernutredning
' Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 31
samt ved, ljus och vatten måtte å extra stat för år 1920 anvisas ett [9.] förslagsanslag av högst 2,500,000 kronor.
Av skäl, som under punkten G närmare omförmälts, blev emellei-tid någon framställning om anvisande av ett dylikt förstärkningsanslag icke till riksdagen avlåten.
Arméförvaltningen har nu anfört, att det förra året gjorda anta- Arméförvaitgandet om en avsevärd nedgång i de höga bränslepriserna i och med nin,tänning.m världskrigets avslutande icke blivit av erfarenheten bekräftat. Såväl ved- som kolpriserna vore fortfarande minst lika höga som år 1918, och utsikterna till någon mera nämnvärd nedgång i desamma under år 1920 vore icke stora. Det syntes alltså vara nödvändigt att fortfarande räkna med samma behov av förstärkning i bränsleanslaget, som angivits i arméförvaltningens ovannämnda skrivelse den 31 augusti 1918. Det skulle till och med kunna ifrågasättas, om icke en ytterligare förstärkning vore behövlig, enär detta anslag numera vore omräknat och avsåge även sådana utgifter för bränsle och lyse, som förr bekostats av andra ordinarie anslag och förstärkningsanslag, men arméförvaltningen ansåge sig dock kunna antaga, att en förstärkning av
2,500,000 kronor skulle kunna bliva tillräcklig.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att till förstärkning av 1920 års ordinarie anslag till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden måtte å tilläggsstat för år 1920 anvisas ett förslagsanslag av högst 2,500,000 kronor.
Såsom ovan nämnts, är det ordinarie bränsleanslaget beräknat efter Departementsde före kristidens inträde rådande prisförhållandena. Sålunda har chefen' priset beräknats för kol till 25 kronor för ton, för koks till 24 kronor för ton, för björkved till 26 kronor 30 öre för famn, för barrved till 21 kronor 10 öre för famn, för elektrisk ström till 26 öre för kilowatt, för lysgas till 12 öre för kubikmeter och för fotogen till 17 öre för liter. Att det efter dessa grunder beräknade ordinarie anslaget skall vara för sitt ändamål alldeles otillräckligt, torde icke behöva närmare påvisas.
Arméförvaltuingen har nu förnyat sin tidigare gjorda framställning om anvisande för innevarande år av ett förstärkningsanslag av 2,500,000 kronor. Härvid har arméförvaltningen givetvis utgått från att eldning och belysning inom arméns olika etablissemang skulle under år 1920 förekomma i samma omfattning som under de senast förflutna åren. Med hänsyn till den av förra årets urtima riksdag be-
32 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[9.] slutade inskränkningen av övningstiden för den stora huvudmassan värnpliktiga och den därav följande förläggningen av tjänstgöringen till sommarhalvåret, torde detta emellertid icke bliva förhållandet. Med huru stort belopp det av arméförvaltningen äskade förstärkningsanslaget med anledning härav kan nedsättas, är givetvis mycket vanskligt att avgöra. Enligt vad arméförvaltningen uti ett den 6 september 1919 avgivet yttrande rörande den ungefärliga besparing för statsverket, som skulle bliva en följd av förenämnda avkortning av utbildningstiden, uppgivit, skulle å det ordinarie bränsleanslaget uppstå en besparing av 305,316 kronor och å det begärda förstärkningsanslaget av i runt tal
300,000 kronor, alltså tillhopa 605,316 kronor. Det av arméförvaltningon äskade förstärkningsanslaget skulle alltså kunna nedsättas till (2,500,000 — 605,316 =) 1,894,684 kronor. Genom ett rationellt ordnande av förläggningarna av de kontingenter värnpliktiga, vilka i och för vakt- och vårdtjänstens uppehållande under vintern komma att befinna sig i tjänstgöring, torde emellertid ytterligare besparingar av kostnaderna för bränsle och lyse kunna göras. Att nu beräkna storleken av dessa besparingar, torde näppeligen vara möjligt. Det synes mig dock, som om man skulle befinna sig på den säkra sidan, om man räknar med ett förstärkningsanslag av 1,700,000 kronor eller samma belopp som för år 1919.
På grund av vad sålunda anförts och under erinran att från förevarande anslag skulle, enligt vad under punkterna 3 och 4 omförmälts, jämväl bestridas uppkommande ökade kostnader för bränsle och lyse vid vissa undervisningsanstalter, staber och inrättningar, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 1,700,000 kronor.
[10.] 5. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering.
Ordinarie reservationsanslaget till remontering är i riksstaten för innevarande år upptaget med 884,880 kronor. Anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena. Medelinköpspriset för remonter har sålunda upptagits till 850 kronor och medelinlösningspriset för tjänstehästar till 1,350 kronor. För transport-, rese-
33 Fjärde huvudtiteln: 1920 Ars tillägg sstat.
och diverse kostnader hav beräknats ett belopp av 50 kronor för remont och för omkostnader vid depåerna ett belopp av 20 kronor för remont.
På grund av den under kristiden inträdda starka stegringen av hästpriserna hava under de senare åren särskilda förstärkningsanslag måst av riksdagen anvisas. Sålunda har för ändamålet beviljats
för år 1917........................................................................ kronor 236,000: —
» » 1918 (391,200 + 445,702 =)................................. » 836,902: —
® » 1919.............................................................................. » 714,950: —
Vid beräknandet av det för år 1919 erforderliga förstärkningsanslaget både man utgått från ett medelinköpspris för remonter av 1,500 kronor •och från ett medelinlösningspris för officerares tjänstehästar av 1,900 kronor. Av de sålunda beräknade beloppen upptogos under förstärkningsanslaget (1,500—850=) 650 kronor respektive (1,900—1,350=) 550 kronor.
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 hemställde arméförvaltningen om anvisande av dels ytterligare förstärkningsanslag för år 1919, dels ock förstärkningsanslag för år 1920. Båda dessa förstärkningsanslag borde enligt armeförvaltningens uppfattning beräknas efter ett medelinköpspris för remonter av 2,000 kronor och ett medelinlösningspris för tjänstehästar av 2,500 kronor. Uti en sedermera ingiven skrivelse den 13 september 1918 hemställde emellertid arméförvaltningens intendentsdepartement, att det för år 1919 ytterligare erforderliga förstärkningsanslaget måtte beräknas efter ett medelinköpspris av 3,000 kronor för såväl remonter som tjänstehästar.
Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade jag till statsrådsprotokollet beträffande framställningen om anvisande ■av ytterligare förstärkningsanslag för år 1919, att jag med hänsyn till den nedgång, i hästpriserna, som på senaste tiden kunnat förmärkas, ansåge mig icke kunna tillstyrka bifall till arméförvaltningens i förevarande hänseende framställda förslag. Härtill komme, att även om en höjning av det för året beräknade medelinköpspriset ägde rum, någon säkerhet icke förefunnes för att det bestämda remontantalet skulle kunna inköpas. Tillgången å remonter vore nämligen dåmera så begränsad, att man under alla förhållanden måste räkna med att endast -en del av det erforderliga antalet kunde anskaffas.
Beträffande framställningen, i vad den avsåg anvisande av förstärkningsanslag för år 1920, yttrade jag, att det, med hänsyn till vad chefen för remonteringsstyrelsen och arméförvaltningen anfört rörande den Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.) 308i 19 5
[10.]
34 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
[10.] under år 1918 inträdda avsevärda stegringen av hästpriserna, visserligen kunde förefalla, som om man vid anslagsberäkningen för år 1920 icke borde utgå från lägre medelinköpspris än de av arméförvaltningen föreslagna. Emellertid hade på sista tiden en nedgång i de högt uppdrivna hästprisen kunnat förmärkas, och all anledning funnes att antaga, att denna nedgång i och med krigets avslutande skulle komma att fortgå. Huru priserna under år 1920 komme att ställa s[g, undandroge sig därför för det dåvarande varje säkert bedömande. Vid sådant förhållande syntes man böra inskränka sig till att, med tillämpning av dittills följda grunder, beräkna det ordinarie medelsbehovet och låta med frågan om äskande av erforderligt förstärkningsanslag anstå till 1920 års riksdag. Det belopp, som kunde finnas vara av omständigheterna oundgängligen påkallat, borde då anvisas å tilläggsstat för år 1920.
I enlighet med vad sålunda anförts blev någon tramställmng om beviljande av vare sig ytterligare förstärkningsanslag för år 1919 eller förstärkningsanslag för år 1920 icke till riksdagen avlåten.
Arméför- Arméförvaltningen har nu anfört, att det under ordinarie reservations-
framstfli8 anslaget till remontering för innevarande år beviljade beloppet om 884,880 ning. kronor uppenbarligen komme att bliva alldeles otillräckligt. Åven om, såsom chefen för remonteringsstyrelsen i skrivelse den 1 juli 1919 framhållit, någon nedgång i prisen å hästmarknaden kunnat förmärkas, så vore ändock dessa pris så höga, att ingen som helst möjlighet funnes att verkställa remonteringen allenast med det i ordinarie anslaget ingående medelpriset av 850 kronor. Även övriga anslagsposter hade till följd av kristiden visat sig otillräckliga, då de beräknats etter de före år 1914 gällande prisen. Arméförvaltningen funne sig därför böra göra de framställningar om anvisande av medel till remontering a tilläggsstat för år 1920, vartill nämnda förhållanden föranledde.
inköp av Anslagsposten till inköp av remonter och stamhästar 'inginge i det
remonter och or(jinarie remonteringsauslaget för år 1920 med följande belopp:
stamhästar. ° °
för inköp av 982 ersättningsremonter å kr. 850: —... kronor 834,700
‘ 1 » » 850: —... » 31,450
» » 1,350: — p_40,500
37 ökningsremo riter
)) » »
» inlösen av 30 tjänstehästar
Summa kronor 906,650
Chefen för remonteringsstyrelsen hade i sin förenämnda skrivelse den 1 juli 1919 beräknat medelinköpspriset för remonter år 1921 till
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstut. 35
2,500 kronor samt inlösningspriset för tjänstehästar till 3,000 kronor. För år 1919 hade det effektiva medelpriset utgjort 1,500 kronor samt inlösningspriset för tjänstehästar 1,900 kronor. Då fråga nu vore om beräknande av de sannolika remonteringskostnaderna år 1920, syntes man kunna utgå från att de för år 1919 bestämda priserna icke komme att visa sig tillräckliga. Arméförvaltningens intendentsdepartement både i sin skrivelse den 13 september 1918 (se 1919 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, sid. 374) närmare angivit de omständigheter, som då föranlett till beräknandet av väsentligt högre pris än nu gällande, och den nedgång av prisläget å hästmarknaden, som sedan dess försports, vore ingalunda så avsevärd, att den borde föranleda till någon mera betydlig nedsättning av den begärda medelsanvisningen.
Emellertid hade chefen för remonteringsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t den 9 juli 1919 anmält, att styrelsen dittills under år 1919 inköpt 962 remonter till ett pris av 2,252,100 kronor eller alltså 2,341 kronor per remont, samt att styrelsen för anskaffande av ytterligare erforderliga remonter beräknade ett inköpspris av 2,400 kronor. Med anledning härav ansåge sig arméförvaltningen kunna beräkna medelinköpspriset under år 1920 till samma belopp, 2,400 kronor. Vad däremot anginge inlösningspriset för tjänstehästar, ansåge arméförvaltningen det icke vara tillrådligt att beräkna lägre belopp än 3,000 kronor.
Under sådana förhållanden skulle 1920 års remontering kräva följande I
anslag till hästinköp, nämligen:
för 982 ersättningsremonter å kr. 2,400:—.......... kronor 2,356,800: —
» 37 ökningsremonter » » 2,400:—............ » 88,800: —
» 30 tjänstehästar » » 3,000: —............ »_90,000: —
Summa kronor 2,535,600: —
Drogos härifrån redan å ordinarie anslaget anvisade kronor 906,650: — återstode att anvisa ...................................................... kronor 1,628,950: —
I sin nyssnämnda skrivelse den 9 juli 1919 hade chefen för remonteringsstyrelsen hemställt om anvisande av medel till inköp av 200 remonter, som återstode att år 1919 anskaffa för remonteringen men icke kunnat inköpas på grund av bristande penningtillgång. 1 häröver avgivet utlåtande den 22 juli 1919 hade intendentsdepartementet tillstyrkt, att till remonteringsstyrelsens förfogande måtte ställas ytterligare
[10.J
36 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[10.] dels av besparingar å remonteringeanslaget............... kronor 67,000: —
dels ock av 1917 års riksdag medgiven anvisning å medel, som till statsverket influtit genom export av hästar till utlandet.............................................. » 83,000: —
eller sammanlagt kronor 150,000: —
För detta belopp borde kunna inköpas omkring 60 hästar. I fråga om anskaffande av återstående omkring 140 hästar, vartill intendentsdepartementet saknade medel, skulle arméförvaltningen framdeles hos Kungl. Maj:t göra framställning i sammanhang med anmälan av lantförsvarets medelsbehov för år 1921.
Med anledning härav hemställde nu ämbetsverket, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1920 års riksdag att för inköp av det antal av omkring- 140 remonter, som återstode att anskaffa för år 1919, anvisa (140 x 2,400 =) 336,000 kronor.
Vid bifall till vad sålunda föreslagits, skulle posten för inköp av remonter och stamhästar å tilläggsstat för år 1920 komma att uppgå till (1,628,950 + 336,000 =) 1,964,950 kronor.
Transport-, Såsom ovan omförmälts, hade dessa kostnader för år 1920 i det
r diverse^ ordinarie remonteringsanslaget upptagits till 50 kronor för varje remont kostnader, eller tillhopa för 982 ersättningsremonter och 37 ökningsremonter till [(982 + 37) x 50 =] 50,950 kronor. Arméförvaltningen hade emellertid i sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 hemställt, att anslagsposten måtte beräknas efter 75 kronor för remont och därav 25 kronor upptagas å ett extra förstärkningsanslag. Framställningen om äskande av ett förstärkningsanslag till remonteringsanslaget. hade dock icke blivit av Kungl. Maj:t bifallen..
Chefen för remonteringsstyrelsen hade nu i sin skrivelse den 1 juli 1919 beräknat transport-, rese- och diverse kostnader i samband med remonteringen år 1921 till 100 kronor per remont. Ehuru måhända det komme att visa sig, att det av arméförvaltningen förut beräknade beloppet av 75 kronor för remont bleve otillräckligt, ansåge sig arméförvaltningen dock icke nu böra frångå denna beräkning utan hemställde, att ifrågavarande utgiftspost måtte beräknas enligt denna grund och alltså upptagas till [(982 + 37) x 75 =] 76,425 kronor. Efter avdrag av det belopp å 50,950 kronor, som inginge i det ordinarie remonteringsanslaget, återstode att å tilläggsstat begära 25,475 kronor.
Omkostnader Uti posten till omkostnader vid depåerna, som i 1919 års statsde lierna verksproposition för första gången beräknats efter ett grundpris av 20
[10.]
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 37
lcrouor för remont, ifrågasattes icke någon förhöjning, då erfarenhet saknades om anslagspostens tillräcklighet.
Denna anslagspost vore för år 1920 beräknad efter ett ersättningsbelopp av 910 kronor för remont. 1 detta belopp inginge:
medelinköpspriset för remonter........................................... kronor 850: —
transport-, rese- och diverse kostnader............................ » 50: —
hälften av de till 20 kronor beräknade kostnaderna
vid depåerna...................................................................... » 10: —
Summa kronor 910: —
Med hänsyn till vad ovan anförts om behövlig höjning av medelinköpspriset samt av de beräknade kostnaderna för transporter och resor m. m., borde den effektiva ersättningen beräknas på följande sätt:
medeiinköpspriset för remonter ......................................... kronor 2,400: •—
transport-, rese- och diverse kostnader ........................... » 75: —
hälften av de till 20 kronor beräknade depåkostnaderna ................................................................................... )> 10: —
Summa kronor 2,485: —
Då 25 remonter beräknades störta å depå, skulle hela ersättningsbeloppet uppgå till (2,485 x 25=) 62,125 kronor. Efter avdrag av redan å ordinarie stat beviljade 22,750 kronor, skulle å tilläggsstat behöva av riksdagen begäras 39,375 kronor.
Enär medelinköpspriset för remonterna i anslagsberäkningen upptagits till allenast 850 kronor, hade den ersättning till statsverket, som de officerare hade att erlägga, vilka uttoge stamhäst till egen tjänstehäst, beräknats till allenast 850 kronor med tillägg av 500 kronor för stamhästens dressyr. Om nu med bifall till arméförvaltningens förslag det effektiva medelinköpspriset höjdes till 2,400 kronor, borde denna ersättning upptagas till (2,400 + 500 =) 2,900 kronor för varje uttagen stamhäst samt, enär 50 hästar beräknades bliva uttagna, hela inkomstposten höjas till (2,900 x 50 =) 145,000 kronor. Om härifrån droges redan beräknad inkomst av 67,500 kronor, återstode att från utgifterna avräkna 77,500 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1920 års remonteringsanslag å tilläggsstat för samma år anvisa
Å depå störtade remonter.
Ersättning för uttagna remonter.
Samman-
fattning.
38 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[10.] till inköp av remonter och stamhästar ................... kronor 1,964,950: —
» transport-, rese- och andra kostnader ............... » 25,475: —
» ersättning för å depå störtade remonter ........... s>_39,375: -
Summa kronor 2,029,800: —
med avdrag dock av ökad ersättning för uttagna
stamhästar..................................................................... »_77,500: —
eller alltså kronor 1,952,300: —
Departe- Såsom förut nämnts, utgör årets ordinarie anslag till remontering
• Chefen. 884,880 kronor. Arméförvaltningen har nu hemställt, att för det ordinarie anslagets förstärkning måtte anvisas icke mindre än 1,952,300 kronor. För genomförandet av den för nästlidet års riksdag framlagda planen för remonteringen vid armén under innevarande år skulle således erfordras tillhopa 2,837,180 kronor.
Att enbart för remonteringen av arméns hästmateriel avse ett så stort belopp, torde emellertid redan av statsfinansiella skäl få anses uteslutet. Det synes därför vara en tvingande nödvändighet att så långt möjligt är söka nedbringa ifrågavarande kostnader.
Vad då först angår remontantalet, skulle enligt den för nästlidet års riksdag framlagda anslagsberäkningen under innevarande år inköpas 982 ersättningsremonter och 37 ökningsremonter samt inlösas 30 egna tj änstehästar.
Antalet ersättningsremonter är beräknat sålunda:
9 procent av det vid utgången av år 1919 vid kavalleriet, artilleriet, ingenjörtrupperna och trängen befintliga till 9,981 beräknade stamhästantalet ............................................................................. 898
Ersättning åt kavalleriet för de 8-åriga stamhästar, som skola från detta truppslag överflyttas till infanteriet samt till generalitetet,
generalstaben m. fl. staber och formationer................................ 48
Ersättning för det antal stamhästar, som av officerare beräknas uttagas såsom tjänstehästar...................................................... 36
Summa 982
Med avseende å de båda sistnämnda kategorierna remonter torde någon inskränkning icke lämpligen böra vidtagas. Beträffande den första gruppen torde detta emellertid kunna ske.
Enligt 1914 års härordning samt 1915 års riksdags beslut skall vid Norrbottens kavallerikår finnas 11 tjänstehästar samt 253 kronan
Fjärde huvudtiteln; 1020 urs tilläggsstat.
tillhöriga stamhästar. Av dessa senare äro redan 240 anskaffade och för närvarande i avvaktan på kårens uppsättning uppställda vid de övriga kavalleritruppförbanden. Emellertid har Kungl. Maj:t, såsom i annat sammanhang närmare omförmälts, besluta, att med uppsättande av Norrbottens kavallerikår skall i avvaktan på resultatet av den förestående allmänna försvarsrevisionen tillsvidare anstå. Vid sådant förhållande synes det mig lämpligt, att förenämnda för kavallerikåren avsedda 240 hästar tilldelas kavalleriet i övrigt i stället för motsvarande antal ersättningsremonter.
På grund av det stora antalet vakanser i manskapsgraden har det under de senare åren varit förenat med betydande svårigheter att vid de beridna truppförbanden behörigen upprätthålla hästvården och remontdressyren. Särskilt vid kavalleriet med dess stora remontantal hava dessa svårigheter varit mycket framträdande. På nu antalet vakanser i stället för att minskas tvärt om på sista tiden ytterligare ökats, synes det mig i hög grad betänkligt att utan hänsyn härtill allt fortfarande söka hålla stamhästantalet uppe vid det enligt härordningen bestämda. Fastmera synes man böra söka ordna så, att hästantalet vid truppförbanden icke hålle3 högre än att detsamma kan påräkna fullgod skötsel och att framför allt icke flera remonter anskaffas än som utan allt för stort intrång på de egentliga övningarnas bedrivande kunna dresseras. Jag anser därför, att det antal ersättningsremonter, som under innevarande år är avsett att inköpas, bör ytterligare minskas med i runt tal 200. Huru denna minskning bör på de olika truppslagen fördelas, torde icke nu kunna avgöras utan bör givetvis framdeles bliva föremål för en närmare utredning.
I enlighet med vad sålunda anförts, torde antalet ersättningsremonter för innevarande år böra begränsas till [982—(240 + 200)=] 542.
Enligt den för riksdagen framlagda planen skulle under året inköpas 37 ökningsremonter, därav 27 för kavalleriet och 10 för ingenjörtrupperna. På grund av den förestående allmänna försvarsrevisionen, vilken kan komma att medföra en reducering av stamhästantalet vid armén, synes det icke lämpligt att utan hänsyn härtill fortsätta med uppbringandet av hästbeståndet till det i 1914 års härordning bestämda. Jag anser därför, att några ökningsremonter icke böra under året inköpas.
Beträffande antalet egna tjänstehästar, som äro avsedda att under året inlösas, torde någon ändring icke böra vidtagas. Deras antal skulle alltså fortfarande utgöra 30.
Vidkommande arméförvaltningens framställning om anvisande av medel för inköp av omkring 140 remonter, som återstå att anskaffa för
[10.]
40 Fjärde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.
[10.] år 1919, anser jag mig av skäl, som förut anförts, icke för närvarande kunna tillstyrka densamma.
Vad härefter inköps- och inlösning sprisen angår, har arméförvaltningen, med hänsyn därtill att de för år 1919 bestämda, eller 1,500 kronor för remont och 1,900 kronor för tjänstehäst, visat sig för låga, hemställt, att desamma måtte för innevarande år höjas till 2,400 kronor respektive
3,000 kronor. Att med erfarenheterna från nästlidet år en höjning är erforderlig, vill jag icke bestrida, men att bestämma medelinköpsprisen så högt, som arméförvaltningen föreslagit, synes icke vara erforderligt. Enligt vad jag från skilda håll försport, torde man bava att under året emotse en nedgång av de under förra året rådande priserna. Jag anser därför, att höjningen bör begränsas till 500 kronor och medelinköpspriset alltså bestämmas för remont till 2,000 kronor och för tjänstehäst till 2,400 kronor.
Mot arméförvaltningens förslag att beräkna transport-, rese- och diversekostnaderna samt omkostnaderna vid depåerna till 75 kronor respektive 20 kronor för remont har jag icke något att erinra.
Med hänsyn till det av mig föreslagna medelinköpspriset torde ersättning för varje å depå störtad remont böra beräknas till (2,000 + 75 + 10=) 2,085 kronor.
För täckande av utgifterna har man att räkna med två särskilda inkomstposter, nämligen försäljning av utrangerade stamhästar samt ersättning för till tjänstehästar uttagna stamhästar. Den förra posten torde, i enlighet med vad jag vid anmälan av medelsbehovet för år 1921 anfört, böra beräknas efter 138 kronor för de 692 hästar, som beräknas komma att försäljas. Den senare posten torde på grund av den utav mig föreslagna höjningen av medelinköpspriset böra beräknas efter (2,000 + 500=) 2,500 kronor för häst.
I enlighet med vad sålunda anförts skulle medelsbehovet under remonteringsanslaget för innevarande år alltså beräknas sålunda:
Utgifter.
Inköp av remonter och inlösen av tjänstehästar:
542 ersättningsremonter å kr. 2,000:-... 1,084,000: —
30 tjänstehästar å kr.
2,400: ............ 72,000: kronor 1,156,000: —
Transport kronor 1,156,000: —
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläqgsstat.
Transport kronor 1,15(5,000: — Transport-, rese- och diverse
kronor 1,259,615:
220,496: —
Återstod.............................................................................. kronor 1,039,119: —
[10.]
Medelsbehovet för år 1920 skulle alltså utgöra 1,039,119 kronor. Då härav redan 884,880 kronor äro anvisade under det ordinarie anslaget, skulle således nu återstå att av riksdagen äska (1,039,119: — 884,880=) 154,239 kronor eller i runt tal 155,000 kronor.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kung!. Maj:t föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 155,000 kronor.
6. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering. [ii.]
Ordinarie förslagsanslaget till furagering är i årets riksstat upptaget med 4,573,838 kronor. Anslaget är beräknat efter 1 krona för häst och dag för de vid truppförbanden befintliga hästarna samt en årlig utfodringskostnad av 309 kronor för varje häst vid remontdepåerna, d. v. s. samma beräkningsgrund, som tillämpades före kristidens inträde.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 20.)
3081 19 6
[11.]
Arméförvalt-
ningens
framställning.
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
På grund av den starka stegringen av furagepriset har det efter nyssnämnda grund beräknade ordinarie anslaget under de senaste åren visat sig alldeles otillräckligt, och särskilda förstärkningsanslag hava måst av riksdagen anvisas. Sålunda anvisades, utöver det ordinarie anslaget,
för år 1918.......................................................................... kronor 1,746,900: —
» » 1919...................................................................... » 2,291,635: —
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 hemställde arméförvaltningen, att jämväl för sistnämnda år ett särskilt förstärkningsanslag måtte anvisas. Detta borde beräknas efter samma grund som det ordinarie anslaget. Anslagstillgångarna borde alltså ökas med 100 procent.
Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade jag till statsrådsprotokollet, att det syntes sannolikt, att det ordinarie anslagsbeloppet komme att bliva otillräckligt för bestridande av utgifterna under anslaget för år 1920. 1 saknad av några säkra håll-
punkter för bedömandet av, huru rationspriset kunde under nämnda år komma att ställa sig, och under hänvisning till vad jag i annat sammanhang anfört rörande de för år 1920 äskade förstärkningsanslagen, funne jag mig emellertid icke kunna tillstyrka, att framställning då gjordes till riksdagen om anvisande av eventuellt erforderliga medel för det ordinarie anslagets förstärkning.
1 enlighet härmed blev icke heller någon sådan framställning till riksdagen avlåten.
Armé förvaltningen har nu förklarat sig nödsakad att ånyo bringa denna fråga under Kungl. -Maj:ts prövning. Att alltjämt en högst betydlig tillökning av det ordinarie furageringsanslaget vore behövlig, vore uppenbart. Åven om 1919 års jämförelsevis goda foderskörd komme att föranleda nedgång i prisen å en del foderämnen, så syntes dock dessa pris komma att fortfarande ligga på eu nivå, som betydligt överstege den före krigsåren rådande. Och vad beträffade transportkostnaderna, funnes inga utsikter till att dessa under år 1920 skulle i nämnvärd mån nedgå.
Med hänsyn till erfarenheterna från de senare åren och särskilt från år 1918, då utgifterna under anslaget uppgått till ett belopp, som varit omkring 275 procent högre än det ordinarie anslaget, ansåge sig arméförvaltningen icke kunna annat än anhålla, att samma förstärk-
43 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
ning av furageringsan slaget, som tidigare ifrågasatts, eller 100 procent [11.] av anslagsbeloppet, måtte begäras hos riksdagen.
Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1920 års ordinarie anslag till furagering å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter högst 1 krona för häst och dag under det antal tjänstgöringsdagar, som kunde komma att bestämmas.
Att en förstärkning av det ordinarie furageringsanslaget för inneva- Depanementsrande år är av förhållandena oundgängligen påkallad, torde vara uppen- chefen' bart. Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört, anser jag mig icke kunna föreslå, att förstärkningsanslaget beräknas efter lägre belopp än ämbetsverket ifrågasatt eller 1 krona för häst och dag. Då antalet hästtjänstgöringsdagar för innevarande år är beräknat till 4,270,400, skulle alltså erfordras ett anslag av 4,270,400 kronor.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 4,270,400 kronor.
7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens [12.]
övningar.
Ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar är i årets riksstat upptaget med 2,089,459 kronor. Anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena samt fördelat sålunda:
Titel I. Hästlega ......................................................... kronor 895,146: —
Titel II. Övriga med de ordinarie övningarna
förenade kostnader.............................. » 1,098,403: —
Titel III. Kostnader för frivilliga övningar med
landstormen ....................... »_95,910: —
Summa kronor 2,089,459: —
Titel I. llästlega.
Intill ingången av detta år voro de under denna anslagstitel beräknade medel i riksstaten upptagna såsom ett särskilt anslag, benämnt
44 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
[12.] »Lega av hästar för truppförbandens övningar». Detta anslag var, liksom fallet nu är med förevarande anslagstitel, beräknat efter ett lejningspris av 2 kronor, i vissa fall 2 kronor 50 öre, för häst och dagvid lejning under längre tid samt 3 kronor 50 öre, i vissa fall 4 kronor, för häst och dag vid lejning under kortare tid.
Uti sin framställning angående medelsbehovet under anslaget för år 1919 anmälde arméförvaltningen, att det på grund av lejningsprisens stegring vore oundgängligen nödvändigt att räkna med, att ett medelpris för lejning av 10 kronor om dagen snarare vore för lågt än för högt. Då armé förvaltningen dock ansåge sig kunna begränsa kostnaderna till sistnämnda belopp, berodde detta dels därpå, att särskild sparsamhet och omtanke vid disponerandet av hästlejningsmedlen under dessa år komme att anbefallas vederbörande truppförvaltningar, dels ock därpå, att under år 1918 en del hästar, som inköpts åren 1914— 1915 för att användas vid tjänstgöring till skydd för rikets neutralitet, komme att vara disponibla för vanliga truppövningar. Med antagande av nämnda medelpris skulle utöver det ordinarie anslaget för år 1919 erfordras ett belopp av 1,777,099 kronor, och hemställde arméförvaltningen om nämnda belopps anvisande å extra stat.
Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 13 januari 1918 ansåg jag mig icke kunna framställa någon erinran mot det av arméförvaltningen föreslagna lejningspriset eller 10 kronor för häst och dag. Däremot höll jag före, att man för lejningskostnadernas nedbringande borde för de vanliga truppövningarna taga i anspråk de hästar, som under åren 1914 och 1915 inköpts eller kvarhållits för att användas vid tjänstgöring till skydd för rikets neutralitet. Enligt verkställd utredning skulle omkring 1,600 av dessa hästar kunna disponeras för vanliga truppövningar i utbyte mot lejda hästar och lejningsdagarnas anta! därigenom i motsvarande grad nedbringas. I sammanhang härmed borde de försök med utbyte av lejda hästar mot inköpta sådana, som jämlikt 1917 års riksdags beslut skulle anställas vid Svea artilleriregemente och Norrlands artilleriregementes detachement i Boden, utvidgas till att omfatta samtliga förenämnda 1,600 hästar. För att det skulle lyckas att i denna omfattning utbyta lejda hästar mot inköpta, vilka mellan övningstiderna skulle utackorderas till fodervärdar, vore det emellertid •nödvändigt att ordna ett fast ackordsystem, som omfattade flera år. Regementena borde i sammanhang härmed tillerkännas motsvarande del av statsanslagen till lega av hästar för truppförbandens övningar, till arméns munderingsutrustning ävensom till arméns sjuk- och veterinärvård samt hovbeslag.
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 45
I enlighet med nu angivna grunder beräknades, att för det ordinarie anslagets förstärkning under år 1919 skulle erfordras ett belopp av 1,108,043 kronor. Härav ansågos 408,043 kronor kunna täckas av under det ordinarie anslaget förefintliga reservationer. Återstående
700,000 kronor borde däremot beviljas å extra stat såsom förstärkningåt det ordinarie anslaget.
Kungl. Maj:ts i enlighet härmed till riksdagen avlåtna framställning blev jämväl av riksdagen bifallen.
1 sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 anmälde armé förvaltningen, att de alltjämt ökade prisen å hästar och i samband därmed jämväl prisen för lejning av sådana gjorde det till en nödvändighet att för år 1920 räkna med ett än högre lejniugspris än 10 kronor. De flesta av de i ärendet hörda militära myndigheterna hade förutsatt ett medelpris av minst 15 kronor, och arméförvaltningen ansåge försiktigheten bjuda att icke ifrågasätta lägre pris i anslagsberäkningarna för nämnda år.
För nedbringande av lejningskostnaderna borde emellertid även under år 1920 kunna tagas i anspråk en del av de hästar, som under åren 1914 och 1915 inköpts eller kvarhållits för att användas vid tjänstgöring till skydd för rikets neutralitet. Dylika hästar funnes vid infanteriet, artilleriet, ingenjörtrupperna, trängen och intendenturtrupperna, och kunde dessa ersätta vid infanteriet 11,604 lejningsdagar, vid artilleriet 30,352 lejningsdagar, vid ingenjörtrupperna 20,398 lejningsdagar samt vid trängen och intendenturtrupperna samtliga erforderliga lejningsdagar. Vid sådant förhållande och med tillämpning av de vid beräknande av 1919 års förstärkningsanslag följda beräkningsgrunderna skulle för det ordinarie hästlejningsanslagets förstärkning erfordras ett belopp av 1,963,328 kronor.
Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade jag till statsrådsprotokollet, att på grund av de då rådande höga lejningsprisen, vilka syntes till väsentlig del komma att kvarstå ännu en tid framåt, vore det sannolikt, att särskilda medel måste anvisas jämväl för år 1920 för det ordinarie anslagets förstärkning. Med hänsyn till den osäkerhet, som måste vidlåda alla beräkningar rörande prisförhållandena under år 1920, och under hänvisning till vad jag i annat sammanhang anfört rörande äskade förstärkningsanslag till de ordinarie underhålls- och övningsanslagen, ansåge jag mig emellertid icke kunna tillstyrka, att framställning då gjordes till riksdagen om anvisande av särskilda medel för bestridande av eventuellt uppkommande merkostnader för lejning av hästar för truppförbandens övningar.
[12.]
[12.]
Arméförvalt-
ningens
framställning.
Departements-
chefen.
46 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
Arméförvaltningen har nu anfört, att ämbetsverket verkställt nya beräkningar rörande behovet av förstärkning utav 1920 års hästlejningsanslag och därvid bibehållit samma medelpris av 15 kronor i lega för varje häst om dagen, som legat till grund för den år 1918 gjorda anslagsberäkningen, men verkställt nödiga jämkningar med avseende å det antal lejningsdagar, som kunde besparas genom användande av inköpta hästar. Enligt verkställda beräkningar torde dylika hästar ersätta vid infanteriet 20,315 lejningsdagar, vid artilleriet 31,521 lejningsdagar, vid ingenjörtrupperna 20,398 lejningsdagar samt vid trängen och intendenturtrupperna samtliga erforderliga lejningsdagar.
Vid sådant förhållande och med tillämpning av de vid beräknande av 1919 års förstärkningsanslag följda beräkningsgrunderna skulle i och för hästlejningen under innevarande år erfordras ett förstärkningsanslag av 1,850,850 kronor.
Enligt vad förut omförmälts, hava de ordinarie kostnaderna för hästlejningen vid armén under innevarande år beräknats till 895,146 kronor. På grund av de alltjämt rådande höga lejningsprisen är det emellertid tydligt, att de sålunda beräknade kostnaderna icke skola vara tillräckliga.
Mot arméförvaltningens förslag att i och för lejningskostnadernas nedbringande taga i anspråk de vid truppförbanden förefintliga, i och för neutralitetsskyddet inköpta eller kvarhållna hästarna har jag givetvis icke något att erinra. Däremot anser jag det icke erforderligt att räkna med en så hög medellejningskostnad som 15 kronor för häst och dag utan håller före, att lejningspriset för innevarande år bör beräknas på samma sätt som för år 1919 eller till i medeltal 10 kronor om dagen.
I enlighet härmed bör det för bestridande av lejningskostnaderna år 1920 erforderliga extra medelsbehovet beräknas sålunda:
Det ordinarie lejningsanslaget för infanteriet upptager
10,080 lejningsdagar å kr. 2: — .......................... 20,160 kronor
14,812 )) » » 3:50 ........................... 51,842 »
Summa 24,892 lejningsdagar samt ....................................... 72,002 kronor.
Såsom förut nämnts, kunna 20,315 lejningsdagar ersättas genom inköpta eller kvarhållna hästar. Härför böra regementena av det ordinarie lejningsanslaget få tillgodoräkna sig ersättning dels för 10,080
Fjärde huvudtiteln: 1020 ars tilläggsstat. 47
lejningsdagar å 2 kronor med 20,160 kronor, dels ock för 10,235 lejningsdagar å 3 kronor 50 öre med 35,822 kronor 50 öre eller tillhopa 55,982 kronor 50 öre. För återstående (24,892 —20,315=) 4,577 lejningsdagar återstå av ordinarie lejningsanslaget (72,002 — 55,982:50=) 16,019 kronor 50 öre. Beräknas lejningspriset för dessa dagar till 10 kronor för häst och dag, erfordras alltså vid infanteriet ett medelstillskott av [(4,577x10) —16,019:50=] 29,750 kronor 50 öre.
För kulsprutetjänsten vid kavalleriet har under det ordinarie anslaget för år 1920 beräknats ett belopp av 9,800 kronor för 2,800 lejningsdagar. Med beräkning av ett lejningspris av 10 kronor för häst och dag erfordras vid kavalleriet ett ytterligare belopp av [(2,800 x 10) — 9,800=] 18,200 kronor.
För artilleriet upptager ordinarie lejningsanslaget för år 1920 150,012 dagar å 3 kronor 50 öre, d. v. s. 525,042 kronor. Enligt vad förut nämnts, kunna härav 31,521 lejningsdagar ersättas av inköpta eller kvarkållna hästar. Härför böra regementena få av det ordinarie anslaget tillgodoräkna sig (31,521 x 3: 50=) 110,323 kronor 50 öre. Således återstå (150,012 — 31,521 =) 118,491 lejningsdagar samt av lejningsanslaget (525,042 —110,323:50=) 414,718 kronor 50 öre.' Beräknas lejningspriset till 10 kronor för häst och dag, erfordras vid artilleriet ett medelstillskott av [(118,491 x 10) — 414,718: 50 =] 770,191 kronor 50 öre.
För hästlejning vid ingenjörtrupperna har under det ordinarie anslaget beräknats ett belopp av 126,052 kronor för 52,426 lejningsdagar. Såsom förut nämnts, kunna 20,398 lejningsdagar ersättas genom inköpta eller kvarhållna hästar. Härför böra kårerna erhålla motsvarande del av de ordinarie anslagsmedlen eller 49,000 kronor. Således återstå (52,426 — 20,398=) 32,028 lejningsdagar samt av ordinarie anslaget (126,052 — 49,000=) 77,052 kronor. Med beräkning av ett lejningspris av 10 kronor för häst och dag erfordras alltså vid ingenjörtrupperna ett ytterligare belopp av [(32,028x 10) — 77,052=] 243,228 kronor.
Vid trängen och intendenturtrupperna erfordras under år 1920 ingen hästlejning, då samtliga hästlejningsdagar kunna ersättas genom inköpta hästar. Å andra sidan böra dock dessa truppslag för försöken att ersätta lejda hästar med inköpta få tillgodoräkna sig de ordinarie hästi ejningsanslagen.
Under år 1920 skulle alltså för hästlejningen vid armén erfordras ytterligare följande belopp, nämligen:
[12-]
48 Mjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
Som bekant äger hästlejningen ram huvudsakligen under repetitionsövningarna. Under nästlidet år voro emellertid dessa övningar inställda. Då med anledning härav betydande besparingar å hästlejningsanslaget kunde förväntas uppstå, har jag under hand från arméförvaltningens intendentsdepartement inhämtat upplysningar i förevarande hänseende. Därvid har meddelats, att behållningarna under hästlejningsanslaget vid utgången av år 1919 beräknades uppgå till följande belopp, nämligen
till intendentsdepartementets förfogande .................. kronor 1,380,793: 06
» truppförbandens b.................. »_467,398: 77
eller tillhopa kronor 1,848,191: 83
Av dessa besparingar torde de, som stå till truppförbandens förfogande, böra få av dem fortfarande disponeras till fullföljande av de pågående försöken att ersätta lejda hästar med inköpta, vilka försök hittills slagit väl ut. Däremot skulle intendentsdepartementets besparingar vara tillräckliga för täckande av förenämnda, till 1,061,370 kronor beräknade merkostnader för hästlejningen under innevarande år. Något särskilt förstärkningsanslag skulle alltså icke behöva av riksdagen äskas.
Enligt vad jag inhämtat, har emellertid uti intendentsdepartementets besparingar inräknats det av riksdagen för det ordinarie hästi ejningsanslagets förstärkning å extra stat för år 1919 anvisade anslag av
700,000 kfonor. Då detta anslag är av förslagsanslags natur och av det föregående framgår, att detsamma ej behövt under år 1919 tagas i anspråk, skall detsamma återgå till statsverkets kassafond. Därest så sker, lämna emellertid intendentsdepartementets behållningar icke tillgång till gäldande av de för år 1920 beräknade merkostnaderna. Riksdagens medgivande att få jämväl under år 1920 använda förenämnda extra anslag för det ordinarie anslagets förstärkning torde därför böra utverkas.
Fjärde huvudtiteln: 1!)20 års tilläggsstat.
49 Titel II. Övriga med de ordinarie övningarna förenade kostnader.
Uti förevarande anslagstitel ingår ett belopp av 318,700 kronor för fortifikationens vanliga övningar. Detta belopp har till sin huvudsakliga del tidigare varit upptaget under titel III av det förutvarande anslaget till arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsul gifter samt fortifikationens övningar och materiel.
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 anförde arméförvaltningen beträffande anslagsbehovet under förenämnda titel III, att på grund av de höga materialoch arbetspriser, som de senaste åren varit rådande, anslaget till fortifikationens övningar — medel till fiygövningar, som särskilt begärdes, undantagna — för år 1918 ökats med 17,000 kronor och för år 1919 med 19,000 kronor, utgörande 20 procent å de av ingenjörtrupperna direkt disponerade anslagen. Att ökningen kunnat hållas inom så pass små gränser, hade berott därpå, att en del virke fått fällas till jämförelsevis billigt pris å förhyrda skogslotter och att truppen själv i regel fällt virket. Material- och arbetsprisens fortfarande stegring hade dock medfört, att övningarna måst inskränkas på ett sätt, som menligt inverkat på truppens utbildning. Man kunde därför för år 1920 icke räkna med mindre än 50 procent ökning å den del av förevarande anslag, som avsåges att direkt disponeras av trupperna, undantagandes för flygövningar. Då denna del uppginge till omkring 95,000 kronor, erfordrades alltså ett ytterligare anslag av 47,500 kronor.
Av skäl, som förut anförts, blev emellertid någon framställning till riksdagen icke avlåten om anvisande av förstärkningsanslag- för år 1920, utan ansågs med prövningen av denna fråga böra anstå till 1920 års riksdag.
[12.]
Arméförvaltningen har nu, under åberopande av vad i förenämnda Arméförvaitskrivelse den 31 augusti 1918 anförts, hemställt, att under förevarande anslagstitel måtte beräknas ett förstärkningsanslag av 47,500 kronor.
Mot vad arméföryaltningen sålunda föreslagit har jag icke någon Departementserinran att framställa. chefen.
Titel III. Kostnader för frivilliga övningar med landstormen.
Någon förstärkning av det under förevarande titel beräknade anslagsbeloppet har arméförvaltningen ansett icke vara erforderlig.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 308i 19 7
50 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
Sammanfattning1.
I enlighet med vad sålunda anförts, skulle till förstärkning av reservationsanslaget till truppförbandens övningar för år 1920 erfordras ett belopp av 47,500 kronor.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att
dels till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till trupp för b andens övningar å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 47,500 kronor;
dels ock medgiva, att för samma ändamål må under år 1920 tagas i anspråk det av riksdagen till förstärkning av reservationsanslaget till lega av hästar för truppförbandens övningar å extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslag av högst 700,000 kronor.
D. Sjukvård m. m.
[13.] 1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och
veterinärvård m. m.
Ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. är i årets riksstat uppfort med 682,501 kronor. Anslaget är liksom övriga ordinarie underhållsanslag beräknat efter de före kristidens inträde rådande förhållandena och fördelat på följande titlar:
Titel I. Titel II. Titel in. Titel IV. Titel V.
Titel VI.
Sjukvård i allmänhet......................................
Sanatorievård åt personal vid armén ......
Tandvård ..........................................................
ögonsjukvård....................................................
Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m.
vid garnisonssjukhusen .........................
Veterinärvård....................................................
kronor 302,800: — » 100,000: —
» 46,050: —
» 15,000: —
» 63,380: —
)) 155,271: —
Summa kronor
682,501
Fjärde huvudtiteln: 1920 urs tilläggsstat.
51 På grund av den under kristiden inträdda prisstegringen hava de [13.] under ordinarie sju k vårdsanslaget beräknade medlen visat sig otillräckliga och särskilda förstärkningsauslag därför måst av riksdagen anvisas. Sålunda beviljades
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 gjorde arméförvaltningen framställning om anvisande av särskilt förstärkniugsanslag jämväl för sistnämnda år. Av skäl, som förut anförts, ansågs emellertid med prövningen av denna fråga böra anstå till 1920 års riksdag.
Arméförvaltningen har nu ånyo gjort framställning om beviljande av erforderligt förstärkningsanslag för innevarande år.
Ifrågavarande anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter en medelkostnad av 2 öre för man och dag.
Arméförvaltningen har nu anfört, att medelkostnaden för man och Aiméförvaitdag under år 1916 utgjort: vid trängen 4,n öre och vid övriga trupp- nl“fj?i““i*gam förband 1,8 öre. Motsvarande siffror hade för år 1917 utgjort: vid
trängen 3,73 öre och vid övriga truppförband 1,58 öre. Under år 1918
hade medelkostnaden för man och tjänstgöringsdag uppgått till: vid trängen 5,41 öre och vid övriga truppförband 2,66 öre. Att medeldagskostnaden under år 1918 varit så väsentligt högre än under år 1917,
berodde utan tvivel på den svåra influensaepidemien under år 1918 och av denna föranledda särskilt stora utgifter. Att angiva, i huru hög grad influensaepidemien inverkat på ökningen av medeldagskostnaden, vore emellertid icke möjligt. Arméförvaltningen hyste emellertid intet tvivel om, att medeldagskostnaden kommit att överstiga truppsjukvårdsanslaget även bortsett från influensaepidemien, enär de faktorer, som föranlett upprepade framställningar om förstärkning av sjukvårdsanslaget, fortfarande gjorde sig gällande och icke syntes vara av övergående art.
Med stöd av erfarenheterna från åren 1916, 1917 och 1918 och på grund av vad i övrigt anförts, ansåge arméförvaltningen sig böra
för år 1918 » » 1919
kronor 197,650: — » 203,700: —
Titel I. Sjukvård i allmänhet.
[13.]
Departements-
chefen.
52 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
hemställa, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning om förstärkning av förevarande anslagstitel för år 1920 med 1,5 öre för man och tjänstgöringsdag.
Enligt den stat för sjukvårdsanslagets användande, som av Kungl. Maj:t fastställes, ställes viss del av det under förevarande anslagstitel beräknade beloppet till vederbörande truppförbands disposition under benämning truppsjukvårdsanslag. Detta anslag har under en följd av år beräknats efter 3 öre för man och tjänstgöringsdag vid trängen samt 1 öre för man och tjänstgöringsdag vid övriga truppslag. Vad som därefter återstår å anslagstafla disponeras av sjukvårdsstyrelsen såsom dess sjukvårdsanslag.
Såsom arméförvaltningens framställning giver vid handen, hava på grund av den rådande dyrtiden de till truppförbandens förfogande ställda medlen visat sig otillräckliga. Sålunda har under år 1918 medelkostnaden för den allmänna sjukvården uppgått vid trängen till 5,41 öre för man och dag i stället för beräknade 3 öre och vid övriga truppslag till 2,66 öre för man och dag i stället för beräknade 1 öre. De brister, som därigenom uppkomma å truppsjukvårdsanslagen, måste täckas genom extra anvisningar å sjukvårdsstyrelsens sjukvårdsanslag. En följd härav är, att de till styrelsens förfogande ställda medlen, vilka i främsta rummet äro avsedda för nyanskaffning av sådan materiel, som erfordras för tillgodoseende av krigsberedskapen, bliva alldeles otdlräekliga för sitt ändamål, och att persedelstocken icke kan uppehållas i det skick, som måste anses oundgängligen erforderligt.
Åven om, såsom arméförvaltningen framhållit, den höga kostnaden under år 1918 delvis är beroende på den under nämnda år härjande influensaepidemien, torde det dock vara otvivelaktigt, att den för de ordinarie anslagsmedlens beräknande följda grunden av 2 öre för man och tjänstgöringsdag är med hänsyn till nu rådande prisförhållanden alldeles för låg. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att medelsbehovet under anslagstiteln för år 1920 i enlighet med arméförvaltningens förslag beräknas efter (2 + 1,5=) 3,5 öre för man och dag.
Då, enligt vad förut nämnts, antalet tjänstgöringsdagar för innevarande år bör beräknas till 12,512,952, skulle alltså medelsbehovet under förevarande anslagstitel utgöra (12,512,952 x 0,035 =) 437,953 kronor 32 öre. Efter avdrag av de under det ordinarie anslaget redan beviljade 302,800 kronor, skulle alltså återstå att av riksdagen nu såsom förstärkningsanslag äska ett belopp av 135,153 kronor 32 öre.
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
53 Titel II. Sanatorievård åt personal vid armén. Titel III. Tandvård.
Titel IV. Ögonsjukvård.
Någon förstärkning av de under förevarande anslagstitlar beräknade beloppen bar icke av arméförvaltningen ifrågasatts.
[13.]
Titel V. Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid garnisonssjukliusen.
Såsom ovan nämnts, är under förevarande anslagstitel för innevarande år beräknat ett belopp av 63,380 kronor. Detta är fördelat sålunda
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 hemställde arméförvaltningen, att garnisonssjukhusens anslag till underhåll och sjukvårdsmateriel måtte förstärkas med följande belopp, nämligen:
Garnisonssjukhuset i Stockholm:
till förbands- och sjukvårdsförbrukningsartiklar........... kronor 3,600: —
» intendent urutrustning................................................... » 11,500: —
» desinfektion........................................................................ » 1,500: —
Summa kronor 16,600: —
Garnisonssjukhuset å Karlsborg:
till medicin och förbrukningsartiklar .............................. kronor 1,500: —
» sjukvårdsutredning.......................................................... » 1,900: —
Summa kronor 3,400: —
Garnisonssjukhuset i Boden:
till läkemedel, förbands- och sjukvårdsförbrukningsartiklar............................................................................ kronor 3,500: —
» intendenturutrustning.................................................... » 2,000: —
Summa kronor 5,500: —
54 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[13.] Då anledning förefanns att emotse en avsevärd nedgång i priserna
under år 1920, ansågs emellertid, att med prövningen av detta extra medelsbehov borde anstå till 1920 års riksdag, då förhållandena kunde överblickas på ett helt annat sätt, än som i början av år 1919 var möjligt.
Aiméförvait- Arméförvaltningen har nu anmält, att någon prisreduktion å de
ningens fram- artiklar, vilkas underhåll och anskaffning skulle bestridas av ovan bestallning. me(Je^ icke inträtt> Beträffande utgiftsposterna för garnisonssjuk-
huset i Stockholm ville arméförvaltningen emellertid erinra om, att kostnaderna för förbandsmateriel m. m., desinfektion samt Va av kostnaderna för intendenturutrustning hädanefter skulle ingå uti de ersättningsbelopp, som jämlikt kungl. kungörelsen den 13 december 1918 skulle gäldas av truppförbanden. Någon förstärkning av dessa anslagsposter syntes därför icke vara erforderlig för år 1920. För garnisonssjukhusen å Karlsborg och i Boden borde dock anslagsförstärkning beredas med samma belopp, som arméförvaltningen föreslagit för år 1.920.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att som förstärkning av 1920 års ordinarie anslagsmedel till underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. anvisa
för garnisonssjukhuset å Karlsborg................................... kronor 3,400:
» » i Boden ....................................... » 5,500: —
eller tillsammans kronor 8,900: —
Departements- Mot vad arméförvaltningen sålunda föreslagit har jag icke något chefen. att erinra.
Titel VI. Veterinärvård.
Denna anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter 3,3 öre för häst och dag.
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 anmälde arméförvaltningen, att medeldagskostnaden för hästtjänstgöringsdag utgjort 3,89 öre under år 1916 och 5,20 öre under år 1917. Att kostnaderna för veterinärvården ökats i så hög grad, syntes närmast bero på den enorma ökningen av priset på hästskor, som utgjorde omkring 200 procent sedan år 1914. Arméförvaltningen kunde därför icke underlåta att taga hänsyn till denna avsevärda ökning av truppveterinärvårdens största utgiftspost.
Fjlinie huvudtiteln: 1!)2<) års tilläggsstat.
55 Det vore uppenbart, att den för år 1919 beviljade förstärkningen av anslaget med 1 öre för hästtjänstgöringsdag icke vore tillräcklig, utan nödgades arméförvaltningen föreslå en förstärkning med 1,5 öre.
Av skäl, som förut anförts, ansågs emellertid med prövningen av förevarande extra medelsbehov böra anstå till 1920 års riksdag.
[13.]
Armé-
Arméförvaltningen bär nu anfört, att kostnaderna för veterinärvård under år 1918 överstigit de för ändamålet anvisade medel med 1,29 öre f.°rval‘!!i;iÉ’ens lör hästtjänstgöringsdag vid infanteriet och med 3,01 öre för hästtjänstgöringsdag vid övriga truppförband. Att någon nedgång uti kostnaderna under 1920 skulle inträda av den omfattning, att det ordinarie anslaget skulle vara tillräckligt, kunde icke antagas. Arméförvaltningen måste därför fortfarande vidhålla sin förut gjorda framställning om förstärkning av anslaget till veterinärvård.
Med åberopande av vad arméförvaltningen anfört dels angående ordinarie anslaget till veterinärvård för år 1921, dels ock uti sin framställning angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920, hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning om förstärkning av anslagsposten till veterinärvård för år 1920 med 1,5 öre för hästtjänstgöringsdag.
Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört rörande kostnaderna Departementsför veterinärvård under de senare åren, finner jag mig böra tillstyrka, °hefen'
att förevarande anslagspost för innevarande år förstärkes med ett efter 1,5 öre för hästtjänstgöringsdag beräknat belopp.
Då antalet hästtjänstgöringsdagar — underhållsdagar för remonter inberäknade — för år 1920 upptagits till 4,705,188, skulle alltså erfordras ett förstärkningsanslag av (4,705,188 x 0,015 =) 70,577 kronor 82 öre.
Sammanfattning.
I enlighet med vad sålunda anförts skulle till förstärkning av reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. erfordras
under titel I
» » V
» » VI
kronor 135,153: 32 » 8,900: —
» 70,577:82
eller tillhopa kronor 214,631: 14
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. in. å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 214,631 kronor.
2. Sjukhusinventarier m. m.
0 Under åberopande av vad jag under punkten 41 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att för anskaffande av sjukhusinventarier m. m. å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 117,600 kronor.
[15.] 3. Nya sjukhus vid armén.
I enlighet med vad jag under punkten 43 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att, under förutsättning att det under nämnda punkt för uppförande av nya sjukhus vid armén äskade anslaget av 559,126 kronor varder av riksdagen beviljat, därav å tilläggsstat för år 1920 såsom reservationsanslag anvisa ett belopp av 150,000 kronor.
E. Vapen och ammunition.
[16.] l. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och
ammunition m. m.
Ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. är i årets riksstat upptaget med 3,541,711 kronor. Anslaget är beräknat efter de prisförhållanden, som rådde före den nuvarande kristidens inträde.
På grund av den under kristiden inträdda prisstegringen hava under de senare åren särskilda förstärkningsanslag av riksdagen beviljats. Sålunda anvisades
för år 1917....................................... kronor 600,000:»—
» » 1918....................................... » 2,000,000: —
» » 1919....................................... » 2,000,000: —
[13.]
[14.]
Fjlinie huvudtiteln: 1920 års tilläggsslat.
57 Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets [16.]
medelsbeliov för år 1920 anmälde arméförvaltningen, att enligt verkställd beräkning för nämnda år skulle erfordras ett förstärkningsanslag av 6,457,000 kronor. Detta dyrtidstillägg vore lågt beräknat med hänsyn till då gällande priser. Huruvida dessa priser komme att gälla år 1920, vore omöjligt att angiva. Då emellertid någon nedgång i priserna ej med någon sannolikhet kunde förväntas, hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å extra stat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag om 6,457,000 kronor såsom förstärkningsanslag av ordinarie vapenanslaget.
Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade jag till statsrådsprotokollet, att då de högst avsevärda prissteg- ' ringar, som efter världskrigets utbrott inträtt å materialier av olika slag, med all sannolikhet komme att göra sig gällande jämväl under år 1920, syntes en förstärkning av det för nämnda år beräknade ordinarie vapenanslaget komma att visa sig erforderlig. Huru mycket som kunde för ändamålet bliva behövligt, vore emellertid av helt naturliga skäl icke möjligt att med någon som helst säkerhet då angiva. Vid sådant förhållande och under hänvisning till vad jag i annat sammanhang anfört rörande äskade förstärkningsanslag till de ordinarie underhålls- och övningsanslagen, funne jag mig icke kunna tillstyrka, att framställning då gjordes till riksdagen om anvisande av extra anslag för det ordinarie vapenanslagets förstärkning.
I enlighet härmed blev icke något förstärkningsanslag för år 1920 av riksdagen äskat.
Arméförvaltningen har nu anfört, att en exakt beräkning av den Arméförvaitför år 1920 nödvändiga förstärkningen av ordinarie vapenanslaget .
o .T®! 11 °1 11 . , r 1 framställning.
maste grundas pa kännedom dels om det allmänna prisläget nämnda år och dels om eventuella ändringar av övningarna för armén.
Beträffande det allmänna prisläget på materielen hade ju detta visat en obetydlig nedgång. Arbetsprisen hade däremot stegrats framför allt vid statens egna fabriker genom den införda 8 timmars arbetsdagen. Då den dyrtid sprocent, som framginge av arméförvaltningens skrivelse den 31 augusti 1918, varit satt så låg, som då varit möjligt, ansåge sig arméförvaltningen icke kunna sänka denna procent, utom vad ammunition beträlfade, där den för titel II. Artilleriammunition sänkts från 150 till 100 procent och för titel V. Handvapen och kulspruteammunition sänkts från 250 till 200 procent, på grund av att sprängämnet trotyl inköpts från utlandet för avsevärt nedsatt pris samt vissa kvantiteter krut redan funnes tillverkade.
Bihang till riksdagens protokoll 1919. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)
3081 19 8
58 Fjärde huyudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[16.]
Vad beträflade eventuella ändringar i övningstiden, vore dessa beroende av den förestående fullständiga revisionen av det svenska försvarsväsendet. Då några beräkningsgrunder i detta avseende ej stode arméförvaltningen till buds, hade ämbetsverket i nedanstående beräkningar ansett sig böra utgå från de belopp, som av 1919 års riksdag anvisats å det ordinarie anslagets olika titlar.
Nedanstående tabell utvisade de belopp, som — enligt ovan angivna grunder och under förutsättning av oförändrade övningar för armén — erfordrades å tilläggsstat för år 1920 såsom förstärkning av reservationsanslagets till vapen och ammunition m. m. olika undertitlar.
Tit. I. Artillerimateriel...................................
» II. Artilleriammunition .............................
» III. Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser.......................................
” IV. Handvapen- och kulsprutemateriel............
» V. Handvapen-och kulspruteammunition m. m.
» VI. Materiel för målskjutningsövningar med handvapen och kulsprutor ..................
Summa
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom förstärkning av reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. för år 1920 å tilläggsstat för nämnda år anvisa ett förslagsanslag av högst 4,763,000 kronor.
Departements- Då de högst avsevärda prisstegringar, som under kristiden inträtt chefen. å materialier av olika slag, med säkerhet komma att göra sig gällande jämväl under innevarande år, torde det med hänsyn till vapenanslagets natur av reservationsanslag vara nödvändigt att för mötande av de utav dyrtiden förorsakade ökade utgifterna även för detta år beräkna visst belopp för det ordinarie anslagets förstärkning. Huru mycket som för ändamålet kan komma att erfordras, är av helt naturliga skäl icke möjligt att med någon som helst säkerhet angiva. Arméförvaltningen har vid sin beräkning utgått från nu gällande övningstider och priser och därvid kommit till ett belopp av icke mindre än 4,763,000 kronor.
Fjärde huvudtiteln; 1020 års tilläggsstat. 59
Oavsett vilka begränsningar i den nuvarande övningstiden, som kunna [10.] komma att vidtagas, synes det redan av statsfinansiella skäl uteslutet att nu anvisa ett så stort belopp för det ordinarie anslagets förstärkning.
Med hänsyn till nödvändigheten av att i möjligaste mån begränsa statsutgifterna finner jag mig icke kunna tillstyrka, att för ändamålet beräknas högre belopp än för vart och ett av de bada sist förflutna aren anvisats eller 2,000,000 kronor.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 2,000,000 kronor.
2. Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprute- [17-]
materiel.
I enlighet med vad jag under punkten 47 i det vid årets stats- __ verksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att för bestridande av under år 1920 uppkommande merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 397,480 kronor.
Anskaffning av viss kulsprutemateriel för försök.
Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1921 har arméförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för anskaffning av viss kulsprutemateriel för försök å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Ifrågavarande anslagsäskande har av arméförvaltningen närmare motiverats i särskild skrivelse den 30 augusti 1919.
Det svnes mig icke lämpligt att till statsrådsprotokollet närmare Departement», redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande utskott torde där- ohefen' om erhålla upplysningar genom de handlingar, som tillhandahållas utskottet.
[18-]
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat.
Då av åtskilliga skäl den föreslagna materialanskaffningen ansetts hora aga ram har Kung! Maj:t, efter det chefen för generalstaben gjort särskild framställning i amnet, den 19 december 1919 anvisat de för andamalet erforderliga 50,000 kronor från anslaget till extra utgifter. Nagra särskilda medel behöva följaktligen icke nu av riksdagen äskas.
F- Byggnader och ingenjör materiel.
1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor.
Oi dinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor ar i nksstaten för innevarande år upptaget med 1,842,645 kron°/- An«laget är liksom Övriga ordinarie underhållsanslag beräknat etter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena.
• . . frånvarande anslag, vilket från och med innevarande år uppförts
i nksstaten, är till sin huvudsakliga del bildat av de medel, som funnos beräknade under titel I av det förutvarande anslaget till arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens
1 materiel- Nämnda titel var för år 1919 beräknad till
1,601,100 kronor.
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående ^försvarets medelsbehov för ar 1920 anförde arméförvaltningen, att på grund av ökade materiel- och arbetskostnader under år 1917 alla de arbeten måst eftersattas, som för fastigheternas och byggnadernas bestånd icke varit nödvändiga. Da emellertid. ett fortgående på denna väg förr eller senare skulle skada statens fastigheter, hade arméförvaltningen i sin framställning rörande lantförsvarets medelsbehov för år 1919 hemställt dels om beviljande av ett tilläggsanslag för år 1918 av 471,000 kronor för att tillgodose de under år 1917 eftersatta underhållsarbetena, dels ock, då enahanda förhållanden på arbetsmarknaden med säkerhet komme att vara radande aven under åren 1918 och 1919, om anvisande av för-
f°ri nämnda år av respektive 530,000 kronor och 56!,200 kronor för dessa år. Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning hade riksdagen beviljat dels å tiUäggsstat för år 1918 det av armé förvaltningen för 1917 års eftersatta reparationsarbeten begärda beloppet 471,000 kronor ävensom 41,000 kronor för underhåll av vissa
in
Fjärile huvudtiteln: 1020 åra tilläggsstat.
befästningar in. in. vid Boden, alltså tillsammans 512,000 kronor, samt [18.] på extra stat för är 1919 vad av arméförvaltningen för år 1918 till eftersatta reparationsarbeten begärts jämte vissa andra belopp eller tillsammans 547,200 kronor. Vid beräkningen av nämnda förstärkningsanslag både fortifikationsdepartementet utgått från en prisstegring av 33 procent. Erfarenheten hade emellertid visat, att prisstegringen blivit väsentligt större, i det att nybyggnader, som delvis utginge av underhållsanslaget, droge 120—180 procent ökade kostnader och reparationsarbeten omkring 100 procent. Det bleve av denna anledning nödvändigt att väsentligt höja ökningsprocenten. Fortifikationsdepartementet ansåge sig därför ej kunna för år 1920 begära mindre ökning av underhållsanslaget än 100 procent eller alltså 1,664,400 kronor.
Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 9 januari 1919 yttrade jag till statsrådsprotokollet, att det visserligen syntes ofrånkomligt att jämväl för år 1920 äska erforderligt förstärkningsanslag. Med hänsyn till den osäkerhet, som måste vidlåda alla beräkningar rörande prisförhållandena under år 1920, och då man väl i varje fall finge antaga, att en nedgång i de då rådande priserna komme att inträffa, syntes det emellertid icke lämpligt att då göra framställning till riksdagen om anvisande av erforderligt förstärkningsanslag, utan borde med prövningen av ifrågavarande extra medelsbehov anstå till 1920 års riksdag.
Något förstärkningsanslag för år 1920 blev i enlighet härmed icke av riksdagen äskat.
Arméförvaltningen har nu anmält, att då någon nedgång i pris- Armé för vaitförhållandena icke ägt rum, en ökning av anslaget med 100 procent erfordrades i överensstämmelse med de i förenämnda skrivelse den 31 augusti 1918 gjorda beräkningarna. Beräknat efter det av 1919 års riksdag till byggnader, övningsfält och skjutbanor beviljade anslaget — 1,842,645 kronor — skulle således det erforderliga förstärkningsanslaget uppgå till detta belopp.
I enlighet med vad som anförts i sammanhang med medelsbehovet under det ordinarie anslaget för år 1921 komme härtill ett ökat behov av 26,000 kronor för underhåll under år 1920 av de byggnader, som på grund av den av riksdagen fastställda nya Uppställningen av riksstatens fjärde huvudtitel överförts från underhåll från anslaget till arméns diverse intendenturbehov till byggnadsanslaget. Härtill komme nu behövligt förstärkningsanslag med 100 procent eller ytterligare 26,000 kronor.
För nedannämnda byggnader, vilka av arméförvaltningens fortifikationsdepartement övertagits eller färdigbyggts före eller under år 1919,
62 Fjärde huvudtiteln; 1920 års tilläggsstat.
men för vilka underhållsanslag icke beviljats, erfordrades för år 1920 ett underhållsanslag av 1 procent å inköps- eller anläggningskostnaderna, nämligen
Generalstabens stall..........................................
Vätgasverket i Boden..........................................
Ballonghallen i Boden ....................................
För vid flygkompaniet å Malmslätt uppförda:
Verkstads- och förrådsbarack..................
Två motorprovningshus..............................
Duschbyggnad..............................................
Verkstadsbyggnad .......................................
Matsalsbyggnad.............................................
Barack ............................................................
Tio hangarer ...............................................
Intendenturförråd .....................................
1 procent härav utgjorde i runt tal 5,500 kronor.
Under ordinarie anslaget upptagna landstormsförråd och byggnader å Rindön hade här ej medtagits, enär landstormsförråden bleve färdiga först under 1920 och de nyinköpta byggnaderna på Rindön reparerats år 1919, vadan något underhåll för år 1920 icke ansåges behövligt.
Härtill erfordrades ett förstärkningsanslag till följd av dyrtiden med 100 procent eller med 5,500 kronor.
För nedannämnda byggnader, vilka färdigbyggts’ eller tillkommit under år 1919, erfordrades ett underhållsanslag av Va procent å anläggningskostnaderna nämligen:
Förråd vid Tomelilla.........................................
Tillbyggnader vid Karlskrona grenadjär-
regemente....................................................
Smålands artilleriregementes skjutbana ......
Skjutbana för Smålands husarregemente......
Skjutbana för Östgöta trängkår.....................
Skjutbana för Norrlands dragonregemente Kompressoranläggning vid flygkompaniet å
Malmslätt .....................................................
Komplettering av belysningsnätet vid flygkompaniet å Malmslätt..............................
Summa kronor 218,956: —
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. (13
Va procent härå utgjorde i runt tal 1,100 kronor. Härå erfordrades [18.] ytterligare förstärkning till följd av dyrtiden med 100 procent eller
1,100 kronor.
Alltså erfordrades ett förstärkningsanslag av tillhopa (1,842,645 + 26,000 + 26,000 + 5,500 + 5,500 + 1,100 + 1,100=) 1,907,845 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor å tillläggsstat för år 1920 anvisa 1,907,845 kronor.
Att ordinarie byggnadsanslaget, vilket liksom övriga ordinarie Departementsunderhållsanslag beräknats efter de före världskrigets utbrott rådande c 16 en' förhållandena, icke skall med den under kristiden inträffade avsevärda stegringen av såväl arbets- som materialpriser lämna tillgång till bestridande av samtliga anslaget påvilande utgifter, torde vara uppenbart. På grund därav att underhållsarbetena under kristiden måst begränsas till det, som varit oundgängligen nödvändigt, befinna sig ett flertal av arméns byggnader för närvarande i ett sådant skick, att de tarva mycket ingående reparationsarbeten. Vid sådant förhållande och då man givetvis icke kan utan avsevärd skada år från år uppskjuta nödiga underhållsarbeten, torde det vara ofrånkomligt att för år 1920 äska förstärkningsanslag med det belopp, som förhållandena oundgängligen påkalla.
Arméförvaltningen har beräknat det erforderliga förstärkningsanslaget till 1,907,845 kronor. Mot de därvid följda beräkningsgrunderna har jag icke något att erinra. Åven om den möjligheten icke är utesluten, att en nedgång i priserna kan komma att under året inträffa, torde dock försiktigheten bjuda att icke nu räkna med en sådan nedgång, i synnerhet som anledning finnes att antaga, att det kommer att draga jämförelsevis lång tid, innan normala förhållanden åter inträda inom byggnadsindustrien. Jag finner mig därför böra tillstyrka, att det av arméförvaltningen beräknade förstärkningsanslaget nu av riksdagen äskas.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 1,907,845 kronor.
64 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
2. Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton
infanteriregementen.
Under åberopande av vad jag under punkten 52 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Makt föreslå riksdagen
att för fullföljande av arbetena å de utav 1906 års riksdag beslutade kasernetablissemang för femton infantmregementen å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 2,200,000 kronor/
3. Underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden.
I enlighet med vad jag under punkten 55 uti det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört fåi jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att för underhall av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 4,200 kronor.
4. Återuppförande av ett nedbrunnet pjäsexercishus i Boden.
E»en 18 juni 1918 nedbrann ett s. k. pjäsexercishus i Boden tillhörande Bodens artilleriregementes kasernetablissemang därstädes.
Arméförvaltningen har nu gjort framställning om anvisande av medel för nämnda exercishus återuppförande samt därvid anfört,
... att ^et ick.e vore möjligt att förlägga utbildningen med artilleripjäser^ endast till den del av året, då blidare väderlek rådde i Boden, enär i sådant fall säkerligen icke en än så torftig utbildning med samtliga slag av pjäser skulle medhinnas,
att utbildningen emellertid icke utan fara för personalens hälsa kunde vintertid bedrivas utomhus, enär personalen under utbildningen i allmänhet vore stillastående och icke kunde bibehålla kroppsvärmen,
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 05
att ifrågavarande utbildning icke lämpligen kunde förläggas till [21.] regementets exercishus, där utbildningen till fot utan pjäser försigginge, enär golvet icke kunde uppbära pjäsernas tyngd (över 12 ton), varförutom där icke kunde anordnas fältmässiga mål eller beredas för riktövningarna erforderliga siktlinjer, samt
att ingen annan för ändamålet lämplig lokal förefunnes vid regementet.
Kostnaderna för exercishusets återuppförande hade beräknats till
20,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för återuppförande av ifrågavarande pjäsexercishus i Boden å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett belopp av 20,000 kronor.
Då av vad arméförvaltningen anfört framgår, att ifrågavarande Departementspjäsexercishus är för utbildningens bedrivande vintertid nödvändigt, ohefen' torde för dess återuppförande erforderliga medel böra av riksdagen äskas. Mot den beräknade kostnaden har jag icke något att erinra.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att för återuppförande av ett nedbrunnet pjäsexercishus i Boden å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.
5. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel. [22.]
Ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel är i årets riksstat upptaget med 124,100 kronor. Anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena.
Ifrågavarande anslag, vilket från och med innevarande år uppförts i riksstaten, är i huvudsak bildat av medel, upptagna under titel IV av det förutvarande anslaget, till arméns byggnader, mötesfält och kommendantskapsutgifter samt fortifikationens övningar och materiel.
Nämnda titel var för år 1919 beräknad till 127,500 kronor.
Uti sin skrivelse den 31 augusti 1918 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1920 anförde arméförvaltningen, att av det under förenämnda titel IV beräknade beloppet skulle efter avdrag av utgifter för flygmaterielens underhåll i likhet med år 1919 utgå 90,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 3osi 19 9
66 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[22.] Till förstärkning av detta anslag hade riksdagen för sistnämnda år beviljat ett efter 80 procent beräknat anslag av 72,000 kronor. Enär materialpriserna ytterligare stigit utöver de normala med 120 procent, erfordrades för år 1920 ett förstärkningsanslag av 108,000 kronor.
Av skäl, som förut anförts, blev emellertid någon framställning om anvisande av förstärkningsanslag för år 1920 icke till riksdagen avlåten.
Armé- Arméförvaltningen har nu återupptagit frågan om beviljande av
förvaltningens förstärkningsanslag för innevarande år samt därvid anfört, att nuvarande priser uppgmge till
för läder omkring 150 % utöver 1914 års pris
» trä » 200 » » » » »
y, järn » 250 » » » » » och
» arbetslöner » 100 )> » » » »
Vid sådant förhållande syntes merkostnaden under år 1920 icke kunna sättas lägre än till förut angivna 120 procent. Anslaget till ingenjörmateriel vore för år 1920 upptaget till 124,100 kronor. Efter avdrag för flygmaterielens underhåll, 37,500 kronor, varpå förstärkning begärts i annat sammanhang, återstode för övrig ingenjörmateriels underhåll 86,600 kronor. Merkostnaden härå efter 120 procent utgjorde 103,920 kronor.
På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie anslaget till ingenjörmateriel å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett belopp av 103,920 kronor.
Departements- Med hänsyn till vad arméförvaltningen anfört rörande de nuvachefen. rancje prisförhållandena anser jag mig icke kunna föreslå någon nedsättning av det utav ämbetsverket beräknade anslagsbeloppet.
Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 103,920 kronor.
Fjärde huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.
6. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel.
Under hänvisning till vad jag under punkten 65 uti det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över lantförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att för bestridande av under år 1920 uppkommande merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av högst 41,650 kronor.
G. Diverse.
1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag.
Enligt vad jag inhämtat, komma, på grund av förhållanden, vilka vid uppgörandet av förslag till riksstat för år 1919 icke kunnat förutses, brister att uppstå å vissa av fjärde huvudtitelns reservationsanslag för nämnda år. Ifrågavarande brister, vilka ännu icke äro till siffran kända men kunna approximativt beräknas till 3,500,000 kronor, torde böra täckas genom anslag å tilläggsstat för innevarande år. För tilläggsstatens avjämnande torde beloppet böra upptagas till 3,500,017 kronor.
Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag av högst 3,500,017 kronor.
2. Dyrtidstillägg.
För beredande av dyrtidstillägg under år 1919 åt befattningshavare i statens tjänst beviljade samma års lagtima riksdag å tilläggsstat för år 1919 under fjärde huvudtiteln ett förslagsanslag av 28,400,000 kronor.
68 Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[25.] Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdeparte-
mentet förut denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg under innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare i statens tjänst, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag av 28,000,000 kronor.
Sammanställning av anslagen å tilläggsstaten.
I enlighet med vad jag sålunda anfört, har jag låtit uppgöra en sammanställning (se Bil. 2) över samtliga de lantförsvarets medelsbehov, som skulle tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920. Enligt denna skulle erfordras ett belopp av 52,720,500 kronor.
Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt och hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och skulle utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillläggsstat till riksstaten för år 1920.
Ur protokollet:
TF. G. O. Alontgomery.
Fjärde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
69 Bil. 1.
Beräkning
av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar under år 1920.
70 Fjärde huvudtitel»: 1920 års till äggsstat.
Bil. 2.
Sammanställning
av anslagen å tilläggsstat för år 1920.
LantfÖrsvarsdepartementet.
Fjänle huvudtiteln: 1.020 års tilläggsstat.
71 D. Sjukvård in. in.
Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m., förslagsanslag, högst ................................
Sjukhusinventarier in. m., reservationsanslag ...................
Nya sjukhus vid armén, reservationsanslag ...............
Kronor.
214,631
117,600
150,000
Säger för sjukvård m. m.
E. Vapen och ammunition.
Förstärking av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. in., förslagsanslag, högst .........................
Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel, förslagsanslag, högst...................................
482,231
2,000,000
397,480
Säger för vapen och ammunition
F- Byggnader och ingenjörmateriel.
Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övnings fält och skjutbanor, förslagsanslag, högst.........................................
Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteriregementen, reservationsanslag...............................
Underhåll av maskinella anordningar vid vätgasverket i Boden, reservationsanslag .....................
Återuppförande av ett nedbrunnet pjäsexereishus i Boden, reservationsanslag ...........................
Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel, fö; slagsanslag, högst..............................
Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel, förslagsanslag,
2,397,480 -
1,907,845
2,200,000
4,200
20,000
103,920
41,650
Säger för byggnader och ingenjörmateriel
G. Diverse.
Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag för år 1919, för slagsanslag, högst......... ................ ’'
Dyrtidstillägg, förslagsanslag .........................................
4,277,615
3,500,017
28,000,000
Säger för diverse | 31,500,017
Summa kronor ! 52,720.500
Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
1 Femte huvudtiteln.
1920 års tilläggsstat.
Utdrag av protokollet över sjöförsvar särenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens hen- ministern för utrikes ärendena Hellner, Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Departementschefen, statsrådet friherre Palmstierna anhöll att få underställa Kung]. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under femte huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1920 samt yttrade härvid följande.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 1 käft.
3547 19 1*
2 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[1-]
Användande av ordinarie anslaget till departementschefen för beredande av avlöning it chefen för handelsdepartementet under senare hälften av år 1920.
I. MARINEN.
A. Departementet.
1. Departementschefen.
På grund av den i särskild proposition till innevarande års riksdag föreslagna ändrade organisationen av statsdepartementen, vilken är avsedd att träda i tillämpning den 1 juli 1920, kominer det å 1920 års stat under fjärde huvudtiteln (lantförsvarsdepartementet) uppförda ordinarie anslaget å 17,000 kronor till departementschefen, i den mån anslaget belöper å senare hälften av år 1920, att tagas i anspråk såsom avlöning åt chefen för försvarsdepartementet, vilket departement enligt nämnda proposition skulle från och med år 1921 upptagas under nyssnämnda huvudtitel.
Vad beträffar motsvarande, å 1920 års stat under femte huvudtiteln (sjöförsvarsdepartementet) uppförda ordinarie anslag till departementschefen, blir detta anslag vid sammanslagning av lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen från och med den 1 juli 1920 för sitt ändamål obehövligt för senare hälften av samma år. Det synes då vara lämpligt, att detta anslag, i den mån det belöper å nämnda tid, användes förberedande av avlöning åt chefen för det nya handelsdepartementet. Härtill torde riksdagens medgivande böra inhämtas. Liknande framställning lärer komma att göras under sjätte huvudtitelns tilläggsstat för år 1920 i fråga om användande av det under nämnda huvudtitel uppförda ordinarie anslaget till departementschefen för avlöning åt che fen för socialdepartementet.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att det i riksst.aten för år 1920 under femte huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till departementschefen må, i den mån detsamma belöper å senare hälften av nämnda år, användas för beredande av avlöning åt chefen för handelsdepartementet.
Femte huvudtiteln: 1920 års tittäggsstat.
3 B. Undervisningsverken.
1. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning.
Reservationsanslaget till sjökrigsskolan är i riksstaten för år 1920 upptaget till ett belopp av 48,469 kronor. I staten för skolan är under rubriken »Diverse utgifter» upptaget bland annat ett gemensamt belopp av 7,896 kronor 50 öre dels för maskinarbete samt annan extra undervisning ävensom till vikariatsarvoden och dels till ved och lyse, modeller, böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser.
I skrivelse till marinförvaltningen den 17 oktober 1919 har chefen för sjökrigsskolan anfört huvudsakligen följande.
För bestridande av ovannämnda utgifter avsåges, förutom i staten anvisade medel, 7,896 kronor 50 öre, jämväl kadetternas terminsavgifter, vilka, ehuru de under det senaste läsåret utgått med högsta medgivna belopp eller 75 kronor för termin, ej inbringat mer än 3,000 kronor för termin, eller 6,000 kronor för hela läsåret. För det hösten 1919 påbörjade läsåret hade Kutigl. Maj:t bestämt, att terminsavgiften skulle utgå med nyss angivna belopp av 75 kronor för termin, och beräknades med nuvarande kadettantal terminsavgiften uppgå till omkring 2,700 kronor för termin eller 5,400 kronor för hela läsåret.
År 1915 utgjorde kostnaden för ved och kol i sjökrigsskolan 1,482 kronor, under år 1918 hade dessa kostnader stigit till 3,536 kronor och torde under år 1919 bliva lika stora som under år 1918. Åven andra utgifter, avsedda att bestridas av ovannämnda expensmedel, såsom för lyse, böcker, skrivmaterialier m. m., hade sedan år 1915 stigit i ungefär samma proportion som utgiften för ved och kol.
Expensmedel och terminsavgifter räckte därför ej till för bestridande av alla därmed avsedda utgifter under år 1919, utan såge sig chefen för sjökrigsskolan nödsakad, oaktat inga onödiga utgifter förorsakats skolan, att för täckande av alla löpande utgifter taga i anspråk dels befintlig behållning å reservationsanslaget till sjökrigsskolan — enligt uppgift från marinförvaltningens kameralbyrå uppgående till 1,564 kronor 27 öre — dels ock det anslag av 6,500 kronor, som 1919 års riksdag anvisat till fullbordande av fysiska laboratoriet i skolan och
[2.]
Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning.
4 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[2.] vilket belopp förut utbetalats av skolans besparade medel. Vid 1919 års slut torde av såväl expensmedel och influtna terminsavgifter som ock nu befintliga besparingar intet återstå.
Att skolans expensmedel och terminsavgifter ej komme att räcka till för bestridande av de nödvändigaste utgifterna under år 1920 vore därför uppenbart. Det belopp, som ytterligare skulle erfordras, hade beräknats till 4,000 kronor, vilket endast utgjorde omkring 50 % av de nu anvisade expensmedlen, under det att alla kostnader stigit i avsevärt högre proportion.
Då ökningen av expensmedlen vore en följd av den rådande dyrtiden, hade chefen för sjökrigsskolan, som ej funnit sig böra begära någon ökning av sjökrigsskolans stat för år 1921, utan ansett, att den erforderliga ökningen tillsvidare borde begäras på tilläggsstat för varje år, anhållit, att till bestridande av utgifter till ved och lyse, modeller, böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser vid sjökrigsskolan måtte på tilläggsstat för år 1920 anvisas ett belopp av 4,000 kronor.
Marin förvaltningen har i skrivelse den 23 oktober 1919 uttalat, att ämbetsverket funne den av chefen för sjökrigsskolan sålunda föreslagna ökningen av expensmedlen för skolan vara av behovet påkallad, samt hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, utöver det i staten för sjökrigsskolan dels till maskinarbete m. m. och dels till ved m. fl. expenser upptagna beloppet av 7,896 kronor 50 öre, till expenser vid sjökrigsskolan på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst 4,000 kronor.
Departementi-
chefena
yttrande.
Såsom av det förut sagda framgår, avser förevarande framställning eu förstärkning för år 1920 med 4,000 kronor av den i staten för sjökrigsskolan upptagna anvisningen å 7,896 kronor 50 öre dels till maskinarbete samt annan extra undervisning ävensom till vikariatsarvoden och dels till ved och lyse, modeller, böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser. Sistnämnda grupp av utgifter har nu med hänsyn till de närmast föregående årens erfarenhet beräknats komma att under år 1920 ökas med nyssnämnda belopp, 4,000 kronor.
Då jag icke har något att erinra mot nämnda beräkning samt i likhet med marinförvaltningen finner lämpligt, att ifrågavarande behov av förstärkning, vilket hänför sig till det under nuvarande förhållanden väsentligt höjda prisläget, tillgodoses genom ett förslagsanslag, högst å tilläggsstat för år 1920, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
• Femte huvudtiteln: 1!)20 års tilläggsstat.
att till förstärkning av den i staten för sjökrigs- [2.] skolan upptagna anvisningen dels till maskinarbete samt annan extra undervisning ävensom till vikariatsarvoden och dels till ved och lyse, modeller, böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser på tillläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst
4,000 kronor.
C. Flottan. Intendenturen.
1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna.
Under åberopande av vad jag under punkten 7 i det vid årets [3.] statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade Täckande statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, överbetalning att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
å reservationsanslaget
it» « ,. till beklädnad
att till läckande av överbetalning a ordinarie åt sjömanareservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och och f^ePPs_
i io n o -i ai r\ o *n.. ° o • gossekarerna.
skeppsgossekarerna ior ar 1919 a tillaggsstat för ar 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 121,000 kronor.
Nybyggnad och underhåll.
2. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll.
Under åberopande av vad jag under punkten 11 i det vid årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
[4-]
Förstärkning av reservationsanslaget till flottans
att. i avvaktan på den proposition angående be- och underhåll. viljande av anslag till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för år 1920 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag, högst
1,950,000 kronor.
6 Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.
[5.]
Bostadshus för varvsarbetare & Saltö i Karlskrona.
3. Bostadshus för varvsarbetare S Saltö i Karlskrona.
På framställning av Kungl. Maj:t har 1918 års riksdag dels — med godkännande av uppgjort förslag till avtal mellan staten och Karlskrona stad beträffande upplåtelse till staten av vissa tomter å Saltö — för inköp av tomterna nr 3, 4 och 5 i kvarteret III å nämnda ö samt för utförande av vissa i samband därmed stående gatuarbeten på tilläggsstat till riksstaten för år 1918 beviljat ett reservationsanslag av 25,580 kronor, dels ock för uppförande å nämnda tomter, i enlighet med framlagt förslag, av ett bostadshus för varvsarbetare vid flottans station i Karlskrona beviljat ett reservationsanslag av 399,500 kronor samt därav å tilläggsstat för år 1918 anvisat ett belopp av 150,000 kronor och å extra stat för år 1919 återstående 249,500 kronor. Omförmälda bostadshus är avsett att inrymma 32 lägenheter om 1 rum och kök samt 9 lägenheter om 2 rum och kök.
Berörda framställning hade föregåtts av en ingående utredning i fråga om storleken av behovet av bostäder för varvsarbetarna i Karlskrona under de närmast följande åren samt rörande den omfattning, i vilken detta behov kunde förväntas bliva fyllt genom den enskilda företagsamheten inom byggnadsindustrien därstädes. Vid beA7iljandet av förenämnda anslag uttalade riksdagen (i skrivelse nr 5 A år 1918, punkt 23), att riksdagen av den lämnade utredningen funnit sig övertygad om nödvändigheten av att åtgärder snarast vidtoges för tillgodoseende av marinens varvsarbetares behov av bostäder samt att riksdagen tilllika funnit det framlagda förslaget ägnat att i någon mån avhjälpa den brist å lämpliga bostäder, som för det dåvarande vore rådande i Karlskrona.
Marinförvaltningen har nu i skrivelse den 28 november 1919 anfört följande.
Den ifrågavarande byggnaden uppfördes enligt fastställda ritningar å tomterna n:ris 3, 4 och 5 i 38:e kvarteret å Saltö såsom ett komplex, dock så att den del av byggnaden, som uppfördes å var och en av tomterna, fullbordades var för sig.
I en till varvschefen vid flottans station i Karlskrona ingiven skrivelse av den 21 november 1919 hade chefen för byggnadsdepartementet därstädes lämnat redogörelse för ifrågavarande byggnadsarbetes fortskridande samt anmält, att de för nämnda arbete anvisade medlen icke komme att bliva tillräckliga för arbetets fullbordande, utan erfordrades härför ytterligare 120,000 kronor. Av detta belopp behövdes
7 Femte huvudtiteln: 1920 Ars tilläggsstat.
15,000 kronor för avslutande av pågående arbeten å den del av bygg- [5.] naden, som uppfördes å tomten nr 4 och 105,000 kronor för uppförande av byggnadsdelen å tomten nr 5. Byggnadsdelen å tomten nr 3 beräknades vara fullt färdig att tagas i bruk den 1 april 1920.
Enligt vad varvschefen vid överlämnandet till marinförvaltningen av chefens för byggnadsdepartementet berörda skrivelse meddelat, vore orsaken till att de anvisade medlen visat sig vara otillräckliga att söka i det förhållandet, att såväl arbetslöner som pris å byggnadsmaterialier avsevärt stigit, sedan kostnadsberäkningarna för byggnaden i januari år 1918 uppgjorts. Exempelvis hade vid beräkningarna räknats med . ett pris på tegel av 75 kronor per 1,000 st., under det att teglet i verkligheten betingat en kostnad av 118 kronor per 1,000 st. Införandet från och med år 1919 av 8-timmars arbetsdag hade jämväl i sin mån bidragit till arbetets fördyrande. Varvschefen hade också vid kostnadsberäkningens överlämnande framhållit, att vid rådande förhållanden ingen säkerhet förefunnes, att denna beräkning, som uppgjorts på grundval av dåvarande material- och arbetspris, skulle' stå sig längre tid; och hade varvschefen anhållit, att ett tilläggsanslag av 120,000 kronor måtte ställas till hans förfogande för byggnadsarbetets fullbordande.
Med hänsyn till i Karlskrona rådande bostadsbrist vore det vidare enligt varvschefens förmenande synnerligen önskvärt, att byggnaden i sin helhet kunde bliva färdig att tagas i bruk den 1 oktober 1920.
För att detta skulle kunna ske, erfordrades emellertid, att 105,000 kronor av tilläggsanslaget kunde få disponeras redan i februari månad år 1920 och återstående 15,000 kronor senast i juni samma år, så att byggnadsarbetena kunde pågå utan avbrott.
För egen del har marinförvaltningen, under framhållande av önskvärdheten av att ifrågavarande byggnad, särskilt på grund av den inom Karlskrona stad rådande bostadsbristen, kunde i sin helhet bliva färdig för inflyttning till den 1 oktober 1920, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för fullbordande av kronans bostadshus på Saltö i Karlskrona på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag av 120,000 kronor.
Tillika har marinförvaltningen framhållit det önskvärda i att de medel, som kunde bliva för ändamålet beviljade, måtte redan i februari månad år 1920 kunna ställas till varvschefens disposition. I
I Karlskrona har, liksom på andra orter, till följd av de på senare Departementstiden väsentligt höjda material- och arbetsprisen uppstått stagnation i
8 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[5.] den enskilda byggnadsverksamheten, vilket haft till följd, att en betydande bostadsbrist, icke minst kännbar för marinens varvsarbetare därstädes, alltmer gjort sig gällande. Det synes mig därför vara av stor vikt, att ifrågavarande bostadshus, vilket, om än icke i någon mera omfattande utsträckning, är ägnat att avhjälpa den rådande bostadsbristen bland varvsarbetarna i Karlskrona, snarast möjligt blir färdigställt.
Beträffande det beräknade beloppet, 120,000 kronor, av den merkostnad, som bostadshusets uppförande skulle betinga, har jag med hänsyn till det nuvarande prisläget å byggnadsmarknaden icke funnit anledning till erinran ; och anser jag följaktligen, att detta belopp nu bör äskas på tilläggsstat för år 1920. Därest nämnda belopp i god tid under innevarande år blir tillgängligt, har, enligt vad i ärendet upplysts, beräknats, att byggnaden i sin helhet kunde bliva färdig att tagas i bruk den 1 oktober 1920.
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att, utöver det av 1918 års riksdag för uppförande av ett bostadshus för varvsarbetare vid flottans station i Karlskrona beviljade anslaget av 399,500 kronor, för omförmälda ändamål på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag av 120,000 kronor.
Övningar.
4. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap
och övningar.
[6.]
Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar.
Under åberopande av vad jag under punkten 22 i det vid årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar å tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 1,700,000 kronor.
Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
i)
Årtiileribehov.
5. Förstärkning av reservationsanslaget till skjutförsök och inskjutning
av kanoner.
Under åberopande av vad jag under punkten 25 i det vid årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skjutförsök och inskjutning av kanoner å tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag av 10,000 kronor.
Torped- och gnistsignalväsendet m. m.
6. Anordningar för sjösättning och upptagning av flygbåtar vid flottans varv
i Stockholm. I
I skrivelse till marinförvaltningen den 31 juli 1919 har varvschefen vid flottans station i Stockholm anfört bland annat följande.
De nu å varvet förefintliga anordningarna för sjösättning och upptagning av flygbåtar ävensom för sagda båtars transport från verkstaden till hangaren vore synnerligen underhaltiga. Sedan under år 1919 flygbåtar av större typ än förut tillkommit, hade svårigheterna för dessa flygbåtars såväl transport som sjösättning och upphalning blivit så stora, att risk förefunnes för att materielen därvid kunde skadas. Vad detta betydde för en så ömtålig materiel och vilken fara för flygpersonalen därvid kunde uppstå, vore lätt att inse.
För avhjälpande av ovannämnda brister hade utarbetats förslag till anordning för sjösättning och upptagning av flygbåtar jämte transportbanor, varvid krananordning föreslagits, enär, i händelse av hangarernas förflyttning, kranen även då kunde användas.
Varvschefen har därför hemställt, att för utförande av krananordningen med fundament måtte anvisas 9,000 kronor och för cementlägg- Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 1 käft. 3547 19 2*
[7.]
Förstärkning av reservationsanslaget till skjutförsök och inskjutning av kanoner.
[8.]
Anordningar för sjösättning och upptagning av flygbåtar vid flottans varv i Stockholm.
10 Femte huvudtiteln: 19120 års tilläggsstat.
[8.] ning av transportbanor 14,400 kronor, eller sammanlagt 23,400 kronor, vilket belopp med hänsyn till vikten av dessa arbetens snara utförande borde få disponeras redan år 1920.
I skrivelse den 24 september 1919, angående särskilda medelsbehov å tilläggsstat för år 1920, har marinförvaltningen anmält att, enligt vad ämbetsverket från varvschefen vid flottans station i Stockholm inhämtat, den av varvschefen angivna kostnaden för krananordning med fundament borde ökas med kostnad för montering, uppgående till 900 kronor, vadan för hela arbetet skulle krävas 24,300 kronor i stället för det av varvschefen i nyssnämnda skrivelse den 31 juli 1919 begärda beloppet, 23,400 kronor; och har marinförvaltningen, som funne de föreslagna anordningarnas snara utförande vara av behovet påkallat, i all synnerhet som sättet för flygbåts upptagning å den nuvarande slipen förkortade materielens livslängd, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till anordningar för sjösättning och upptagning av flygbåtar vid flottans varv i Stockholm bevilja ett reservationsanslag av 24,300 kronor, att anvisas å tilläggsstat för år 1920.
Departements Vid besök å platsen för flygbåtars sjösättning och upptagning å yttrande, flottans varv i Stockholm har jag förvissat mig om, att de nuvarande anordningarna därstädes för detta ändamål äro synnerligen bristfälliga och otidsenliga. Det är därför enligt min mening oavvisligen erforderligt, att åtgärder vidtagas för att åvägabringa förbättrade förhållanden i detta hänseende. Såsom varvschefen framhållit, löper den dyra och ömtåliga flygmaterielen vid användandet av de nuvarande primitiva anordningarna risk att bliva skadad, varav ogynnsamma återverkningar kunna uppstå med hänsyn till flygpersonalens säkerhet. Nämnda anordningar äro tillika av den beskaffenhet, att biträde av personal från varvsverkstäderna ofta nog måste påkallas för att verkställa arbetet med flygbåtarnas sjösättning och upptagning. Det är därjämte att märka, att den ifrågavarande platsen å varvet är den enda, som för närvarande finnes tillgänglig såsom landningsplats vid utländska flygbåtars numera allt oftare förekommande besök i Stockholm.
Yad beträffar de nu föreslagna anordningarna — cementläggning av transportbanor samt utförande av krananordning med fundament jämte montering — finner jag desamma ägnade att på ett tillfredsställande sätt avhjälpa de nuvarande missförhållandena. Mot de beräknade kostnaderna därför, 24,300 kronor, har jag icke någon erinran att framställa. Med hänsyn till vikten därav, att anordningarna snarast
Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 11
möjligt komma till utförande, torde nyssnämnda belopp böra äskas på [8.] tilläggsstat för år 1920.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl.
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till anordningar för sjösättning och upptagning av flygbåtar vid flottans varv i Stockholm på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag av 24,300 kronor.
7. Inredning av fiyginventarieförrådet m. rrs. vid flottans varv i Stockholm.
I förutnämnda skrivelse till marinförvaltningen den 31 juli 1919 har varvschefen vid flottans station i Stockholm vidare anfört bland annat följande.
Flottans samtliga icke rustade flygbåtars och flygstationers inventarier förvarades vid torpeddepartementet i Stockholm, för vilket ändamål avsetts dels en hangarbyggnad med plats för 6—8 monterade flygbåtar, dels galärskjulet nr 21 med plats för högst 10 nedmonterade flygbåtar ävensom för samtliga flygbåtars och flygstationernas lösa inventarier. Anordningarna i hangaren vore nu tillfredsställande, sedan under år 1919 väggarna brädfodrats, värmeledningen iordningställts och golvet cementerats. Däremot vore den provisoriska inredningen i galärskjulet synnerligen underhaltig i brist på värmeledning och för inventariernas förvaring lämpliga platser. Flygmaterielen bleve härigenom, emot gällande bestämmelser för dess förvaring, utsatt för olämpliga temperaturväxlingar och fukt. Till följd av flygmaterielens alltjämt fortgående ökning och anskaffande av flygbåtar av flera olika typer hade dessutom utrymmet blivit för litet för att materielen skulle kunna, såsom reglementet föreskreve, på ändamålsenligt sätt ordnas.
Med anledning härav hade utarbetats förslag till ändrad inredning av galärskjulet nr 21 och detsammas förseende med värmeledning; och hemställde varvschefen, att för nämnda ändamål måtte anvisas 43,000 kronor, vilket belopp på grund av det brådskande behovet av ifrågavarande arbetes utförande borde få disponeras redan år 1920. I
[9-]
Inredning av flyginventarieförr&det m. m. vid flottans varv i Stockholm.
I förenämnda skrivelse den 24 september 1919 har marinförvaltningen uttalat, att de av varvschefen framhållna synpunkterna syntes
12 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[9 ] ämbetsverket riktiga. Flygmaterielen toge nämligen — yttrade marinförvaltningen vidare — genom temperaturväxlingar och fukt lätt sådan skada, som förr eller senare gjorde densamma opålitlig och desto farligare att använda, som skador av denna natur vore så gott som omöjliga att påvisa vid flygbåtarnas klargöring. Härigenom uppkomme givetvis en avsevärd risk för flygpersonalen, som endast kunde undvikas genom materielens förvaring på ändamålsenligt sätt.
Med framhållande därjämte av det brådskande behovet av ifrågavarande arbetes utförande, har marinförvaltningen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till inredning av flyginventarieförrådet i Stockholm och detsammas förseende med värmeledning bevilja ett reservationsanslag av 43,000 kronor, att anvisas å tilläggstat för år 1920.
DePca^®“®nt9 Enligt vad jag vid besök å platsen inhämtat, avser ifrågavarande yttrande, förslag huvudsakligen dels anordnande av nya träväggar och övriga erforderliga ändringsarbeten i galärskjulet nr 21 för att göra detta skjul lämpligt såsom flyginventarieförråd och dels införande därstädes av värmeledning och elektrisk belysning. De sålunda föreslagna åtgärderna synas mig, med hänsyn till vad de marina myndigheterna i ärendet anfört, vara av beskaffenhet att böra komma till utförande. Såsom av det förut sagda framgår, åsyftas härigenom att bereda en tillfredsställande förvaringsplats för den flottan tillhöriga flygmaterielen, för vilken utrymme icke kunnat beredas i den å varvet uppförda hangarbyggnaden. Tillgodoseendet av detta behov är så mycket mera angeläget, som det på grund av flygmaterielens ömtåliga beskaffenhet och de stora risker, som äro förbundna med flygtjänstens utövande, måste anses vara av största betydelse, att vården av flygmaterielen blir på ett fullt betryggande sätt ombesörjd.
De för genomförandet av ifrågavarande förslag beräknade kostnaderna, 43,000 kronor, synas mig visserligen avsevärt höga, men har jag efter granskning av förslaget ej ansett mig kunna föreslå någon nedsättning av nämnda belopp. I likhet med de marina myndigheterna finner jag påkallat, att beloppet blir tillgängligt redan under år 1920, och lärer detsamma därför böra äskas på tilläggsstat för år 1920.
I enlighet med vad sålunda anförts hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till inredning av flyginventarieförrådet in. m. vid flottans varv i Stockholm på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationanslag av 43,000 kronor.
Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
13 D. Kustartilleriet.
Nybyggnad och underhåll.
1. Täckande av överbetalning ä reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel.
Under åberopande av vad jag under punkten 35 i det vid årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till täckande av överbetalning å ordinarie reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel för år 1919 å tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 62,000 kronor.
2. Offlcersbyggnad i Vaxholms fästning.
I anslutning till vad jag under punkten 37 i det vid årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till uppförande av offlcersbyggnad i Vaxholms fästning på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag av 100,000 kronor.
3. Tillsyn och underhåll av vissa för förläggning i Hemsö fästning avsedda byggnader m. m.
Till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det fasta kustförsvaret, med undantag av Fårösunds fästning, har 1914 års senare riksdag beviljat ett anslag av 13,748,690 kronor, att utgå av värnskattemedel. Bland nämnda nyanläggningar ingå även byggnader i Härnösand för förläggning av Hemsö kustartillerikår, för vilka i de till 1914 års senare riksdag framlagda beräkningarna upptagits ett sammanlagt belopp av 700,000 kronor. Ifrågavarande byggnader utgöras huvudsakligen av kasernbyggnad, byggnad för matinrättning, exercishus och avträdesbyggnad.
[10.]
Tackande av överbetalning å reservationsanslaget till kustartilleriets byggnader och materiel.
[ll.]
Officersbyggnad i Vaxholms fästning.
[12.]
Tillsyn och underhåll av vissa för förläggning i Hemsö fästning avsedda byggnader m. m.
14 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[12.] Sedan omförmälda kasernbyggnad, matinrättningsbyggnad och av-
Kungi. Majas trädesbyggnad till väsentlig del utförts, begärdes av Kungl. Maj:t framställning pa, tilläggsstat för år 1919 ett anslag till täckande av beräknade tiUrik!d!gårB merkostnader för byggnadernas uppförande. Ehuru beträffande exercishuset endast grunden blivit lagd, äskades vid samma tillfälle medel på tilläggsstat för samma år jämväl till bestridande av merkostnad för denna byggnad. Det sålunda begärda beloppet utgjorde tillhopa 550,000 kronor. Jag yttrade därvid att, ehuru det beträffande exercishuset bleve beroende på resultatet av pågående utredning rörande Hemsö fästning, huruvida denna byggnad borde uppföras, ur budgetssynpunkt syntes riktigast, att erforderligt tilläggsanslag i förevarande sammanhang begärdes även för ifrågavarande byggnad.
Riksdagens 1 skrivelse (nr 70) den 22 mars 1919 anförde riksdagen, vars
rVto’"»"». vederbörande utskott låtit införskaffa upplysningar rörande huru långt ifrågavarande byggnadsarbeten fortskridit, att, oaktat av dessa upplysningar framginge, att arbetena fortskridit rätt långt, riksdagen dock kommit till den uppfattningen, att på grund av de avsevärda kostnader, arbetenas fullföljande under rådande dyrtid skulle medföra och särskilt med hänsyn till en kommande revision av vårt försvarsväsende, ett uppskov med desamma borde äga rum.
De under tak varande byggnaderna borde dock enligt riksdagens mening sättas i sådant skick, att någon skada icke tillfogades desamma genom ett uppskov med arbetena. Byggnadernas vård ävensom tillsyn å byggnadsplatsen under den tid, arbetet läge nere, komme vidare att kräva särskilda kostnader. För vidtagande av dessa åtgärder borde ett belopp av 50,000 kronor bliva fullt tillräckligt. Beloppet borde uppföras såsom reservationsanslag i tilläggsstaten för år 1919..
På grund av vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att riksdagen för bestridande av de särskilda kostnader, som kunde bliva en följd av uppskjutande tills vidare av de pågående arbetena å uppförande av byggnader för förläggning i Hemsö fästning, å tilläggsstat för år 1919 anvisat ett reservationsanslag av 50,000 kronor.
Kanel, brev Genom nådigt brev den 26 mars 1919 ställde Kungl. Maj:t den 26 mars ifrågavarande anslag å 50,000 kronor till marinförvaltningens förfogande och föreskrev därvid bland annat, att med fullföljande av omförmälda byggnadsarbeten skulle tillsvidare anstå, varjämte ämbetsverket anbefalldes att med avseende å nämnda byggnadsarbeten vidtaga de åtgärder, som i riksdagens berörda skrivelse omförmäldes, samt så
Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 15
skyndsamt som möjligt inkomma med redogörelse för vad i sådant lian- [12.] seende från ämbetsverkets sida åtgjorts.
Den sålunda anbefallda redogörelsen avgavs av marinförvaltningen Marinförmed skrivelse den 10 april 1919, därvid ämbetsverket meddelade att Vi,ltningenB de av riksdagen anvisade medlen beräknades för administration och itäprim/.T tillsyn m. m. räcka till den 1 maj 1920.
Genom ämbetsskrivelse den 25 april 1919 anmodades därefter Ambet,marinförvaltningen att verkställa och inkomma med utredning, huruvida 9Bkrive!se de 11 icke ifrågavarande kasernbyggnad lämpligen skulle kunna användas för 25 aprU 19'9' navigationsskolan i Härnösand.
Till åtlydnad härav avgav marinförvaltningen med skrivelse den Marinför- 10 september 1919 begärd utredning i ärendet; och anförde marinför- va,tningens vältning^ därvid, att ämbetsverket på anförda skäl icke ansåg kasern- ifJeptLtr byggnaden böra komma till användning såsom navigationsskola. 1919-
Enligt ämbetsskrivelse den 5 november 1919 meddelade jag där- Ämbetsefter marinförvaltningen, att jag icke ansåg mig böra till Kungl. Maj:ts skliTelse den prövning framlägga något förslag om ifrågavarande kasernbyggnads 6 användande för ifrågavarande navigationsskola.
I sin berörda skrivelse den 24 september 1919 har marinför- Marinf8rv.nvaltmngen, som icke ansåge sig böra göra framställning om ifråga- ninsena «kr>varande byggnadsarbetens fortsättande, anfört att — därest icke be- "september24 slut angående byggnadernas framtida disposition komme att fattas — 1919-
efter den 1 maj 1920 erfordrades medel såväl för tillsyn, vård och underhåll av byggnaderna i deras nuvarande skick som ock för uppvärmning vintertiden, så att de icke toge skada. Marinförvaltningen har därför hemställt, att för vård och uppvärmning av ifrågavarande ^ySS^^der måtte äskas ett reservationsanslag av 35,000 kronor, varav
10.000 kronor borde anvisas på tilläggsstat för år 1920 och återstoden,
25.000 kronor, på extra stat för år 1921.
Sedermera anmodades marinförvaltningen genom ämbetsskrivelse Ämbeteden 31 oktober 1919 att avgiva yttrande, huruvida de två bostadslägen- 8krivel9e den heter i kasernbyggnaden, vilka vore avsedda för inkvartering av under- 81i9i9°ber officeiare, lämpligen kunde, utan att kasernen i övrigt toges i anspråk för förläggning, inredas för inkvartering av kustartilleriet tillhörande,
jy Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[12.] på platsen tjänstgörande uppbördsman, och, därest så ansåges höra ske, uppgöra och snarast möjligt inkomma med kostnadsförslag i sådant hänseende.
Marinförvait- Med anledning härav har marinförvaltningen den 27 november 1919 ningens skri- inkommit med den sålunda begärda utredningen,därvid ämbetsverket antort, 'november att det, därest de två ifrågavarande lägenheterna skulle inredas lor_ m- 1919' kvartering, utan att kasernen i övrigt toges i anspråk for förläggning, erfordrades, dels att själva lägenheterna fullbordades genom insättande av två kakelugnar, inläggning av golv, diverse inredning och målning, dels inläggning av steg och planer i trappuppgången, dels iordningställande av vindskontor och källare m. m., varför kostnaden av fortifakationsbefälhavaren beräknats till sammanlagt 22,000 kronor.
Förutom till dessa arbeten, vilka i och för kasernens blivande användning sannolikt under alla förhållanden måste komma till utförande, erfordrades medel för uppvärmning utöver vad för kasernen eljest vore erforderligt. Till följd av svårigheten att utan erfarenhet rörande verkliga förhållandet beräkna de exakta kostnaderna för uppvärmningen, syntes det marinförvaltningen icke nödvändigt att för närvarande beräkna särskilda medel härför. Däremot syntes de underofficerare, som eventuellt komme att inkvarteras i kasernen, höra erlägga ersättning för den av kronan ombesörjda uppvärmningen, förslagsvis beraknad per år till Vs av 75 kronor för underofficer av l:a graden och 50 kronor för underofficer av 2:a eller 3:e graden. De erforderliga kostnaderna kunde sålunda för närvarande beräknas uppgå till sammanlagt
22,000 kronor. „ , ,, ... , , ,
Marinförvaltningen ville emellertid framhålla att, därest de bada bostadslägenheterna komme att inredas, den ena borde disponeras av bemälde fortifikationsbefälhavare för inkvartering av en fortifikationsunderofficer eller fortifikationsförvaltningen underställd verkmästare. Därigenom skulle nämligen vinnas, att genom denne underofficer eller verkmästare tillsyn kunde utövas över etablissementet, vilket fortfarande stode under fortifikationsbefälhavarens förvaltning. Sådan tillsyn bleve givetvis mera omsorgsfull, om tillsyningsmannen bodde i etabiissementet än om han vore bosatt på annat håll, vadan kronan skulle hava direkt fördel av en sådan anordning.
Departements-
chefens
yttrande.
Såsom i det föregående omnämnts, beviljade 1919 års riksdag ett reservationsanslag av 50,000 kronor å tilläggsstat för samma ar for bestridande av de särskilda kostnader, som kunde bliva en följd av uppskju-
"Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 17
tande tills vidare av arbetena å uppförande av omförmälda byggnader — kasernbyggnad, matinrättningsbyggnad och avträdesbyggnad —- i Härnösand. Med anlitande av dessa medel kunna utgifterna för tillsyn, underhåll och vård samt uppvärmning av ifrågavarande byggnader bestridas till och med den 30 april innevarande år. För tiden därefter och intill dess beslut må kunna fattas rörande byggnadernas blivande användning — varav sättet för deras färdigställande i viss mån är beroende — lärer det bliva nödvändigt att bereda nödiga medel för fortsatt tillsyn och underhåll m. m. beträffande byggnaderna ifråga. I sådant avseende har av marinförvaltningen angivits såsom erforderliga dels ett belopp av 10,000 kronor för år 1920 och dels 25,000 kronor för år 1921. Det synes mig emellertid icke nödvändigt att nu begära större belopp än tillhopa 20,000 kronor, varigenom dels den för innevarande år ytterligare behövliga kostnaden kan bestridas och dels för år 1921 erforderligt belopp blir tillgängligt, till dess sistnämnda års riksdag kan fatta vidare beslut i frågan. Detta belopp synes lämpligen i sin helhet kunna uppföras å tilläggsstat för år 1920.
Sedan frågan om kasernbyggnadens upplåtande för navigationsskolan i Härnösand, såsom förut nämnts, förfallit, och jämväl ett annat nyligen framkommet förslag till byggnadens användande för civilt ändamål för närvarande icke lett till resultat, är jag nu icke beredd att underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om kasernbyggnadens framtida användning.
Vad angår det av mig väckta förslaget att iordningställa de för inkvartering av underofficerare avsedda två lägenheterna i berörda kasernbyggnad, vill jag erinra om önskvärdheten att i största möjliga mån bereda statstjänarna inkvartering in natura för att dymedelst lindra nu rådande bostadsbrist. Då ifrågavarande två lägenheter kunna för jämförelsevis ringa kostnad iordningställas i kronans hus, tvekar jag icke att äska medel för genomförande av det i sådant hänseende uppgjorda förslaget, helst som förslaget allenast avser åtgärder, vilka oberoende av sättet för byggnadens blivande användning torde böra komma till utförande. Med hänsyn till betydelsen av att snarast möjligt bringa förslaget till verkställighet, torde härför erforderliga medel, 22,000 kronor, böra äskas på tilläggsstat för innevarande år.
För omförmälda båda ändamål torde sålunda på tilläggsstat för innevarande år böra såsom reservationsanslag äskas (20,000 + 22,000)
42,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 1 käft.
[12.]
3517 19 3*
18 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[12.] Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riks-
dagen
att för tillsyn och underhåll av vissa för förläggning i Hemsö fästning avsedda byggnader m. m. på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag av 42,000 kronor.
holma fästning.
4. Revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning.
[13.] Efter framställning av Kungl. Maj:t beviljade 1918 års riksdag för
Revidering revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning och utvidg- belopp av 120,000 kronor, varav hälften, eller 60,000 kronor, an- ”uonskartån visades å tilläggsstat för år 1918 och återstoden, 60,000 kronor, å extra över vax- Btat för år 1919.
Enligt vad jag uttalade i hemlig promemoria till statsverkspropositionen till 1918 års riksdag, måste det för utnyttjande av Vaxholms fästnings försvarskraft anses vara av oundgängligt behov påkallat, att den befintliga positionskartan över fästningen genom omtriangulering och nymätning bleve försatt i det skick, att den med hänsyn till föreliggande förhållanden kunde på ett tillfredsställande sätt tjäna nämnda ändamål. Detta vore — enligt vad jag vidare anförde — så mycket mera nödvändigt, som genom 1914 års senare riksdags beslut högst väsentliga förstärkningar komme att tillföras fästningen.
Arbetet med positionskartans revidering och utvidgning har därefter genom chefens för generalstaben försorg bedrivits under åren 1918 och 1919.
1919.
Marin förvaltningen har nu i hemlig skrivelse den 24 september ”velse*den' 1919 hemställt om anvisande av ytterligare medel för omförmälda ända- 24 'ept!mb0r mål och därvid anfört i huvudsak följande.
Den kostnadsberäkning, varpå anslaget grundats, hade förebragts av chefen för generalstaben och chefen för sjökarteverket i ett den 26 februari 1917 avgivet gemensamt yttrande, i vilket cheferna bland annat uttalat, att en kostnadsberäkning över ett arbete av den art, varom här vore fråga, ej kunde bliva exakt. Därför borde — i överensstämmelse med vad i liknande fall tidigare ägt rum — sedan Kungl. Maj:t anbefallt kartans upprättande med bestämmande av område, skala etc., enligt bemälda chefers mening i början av varje arbetsår ingivas
Femte huvudtiteln: 1920 års tilltiygsstat.
framställning om anvisande av det för årets arbeten erforderliga beloppet, till dess arbetet slutförts.
Sedermera både chefen för generalstaben i skrivelse till marinförvaltningen den 28 augusti 1919, med hänvisning till vad i berörda yttrande den 26 februari 1917 anförts beträffande kostnadsberäkningar av bär ifrågavarande art, framhållit, dels att den kostnadsberäkning, som legat till grund för äskandet av medel för här avsett ändamål, avgivits i februari 1917 och vilade på de förhållanden, vilka varit rådande, då senaste positionskartor utförts, d. v. s. 1912 och tiden före sistnämnda år, och dels att det visat sig, att den allmänna dyrtiden kullkastat de gjorda beräkningarna särskilt därigenom, att avlöningarna väsentligen ökats och alla slag för arbetena behövlig material i anskaffning stigit med inemot 200 %.
Vidare hade chefen för generalstaben meddelat, att i och med avslutandet av 1919 års arbeten de beviljade medlen bleve så hårt anlitade, att arbetet med kartan ej kunde avslutas utan tillskott av nya medel, samt föreslagit, att dylika medel måtte äskas, enär de anvisade medlen ej medgåve vare sig avslutandet av l:a ordningens triangulering och den topografiska fältmätningen eller kartans reproducering.
Chefen för generalstaben har därjämte beträffande trianguleringen framhållit bland annat, att trianguleringen av l:a ordningens nät ovillkorligen syntes böra genomföras i samband med det nu pågående arbetet, enär det vore i hög grad oekonomiskt att senare, då krav å triangulering eller kartrevision i skärgården nästa gång uppstode, ånyo behöva igångsätta samma vidlyftiga apparat samt att även ett kortare uppskov med utförandet av ifrågavarande arbete givetvis komme att medföra en avsevärd stegring av kostnaderna;' och bleve dessutom eldigt generalstabschefens mening den avsedda trianguleringen betydligt noggrannare genom att utföras i ett sammanhang.
De i chefens för generalstaben ifrågavarande skrivelse lämnade uppgifterna beträffande kostnaderna för arbetets fullföljande gåve vid handen, att detsammas slutförande krävde, utöver redan anvisade 120,000 kronor, ett tilläggsanslag av 90,000 kronor.
För egen del har marinförvaltningen, enär de efter avslutandet av 1919 års fältarbeten av det beviljade anslaget återstående medlen ej väntades bliva tillräckliga ens för framställning av en positionskarta, upptagande de delar av här avsett skärgårdsområde, beträffande vilka triangulering och topografiska fältarbeten blivit eller med 1919 års sommar bleve utförda, och sålunda de redan verkställda arbetena och därå nedlagda kostnader ej kunde med de återstående medlen
[13.]
20 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. | jj ^ "]
[13.} göras fruktbärande för fästningens försvar och för praktiskt bruk i övrigt samt då det dessutom syntes ämbetsverket vara av vikt, att positionskartan i fråga bleve reviderad och utvidgad enligt den plan, som legat till grund för kostnadsberäkningarna, funnit sig böra hemställa, att för arbetenas avslutande erforderliga medel bleve anvisade.
Marinförvaltningen har därför hemställt, att för revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning måtte å tilläggsstat för år 1920 äskas ett reservationsanslag av 90,000 kronor.
Lantmäteri- Därefter har lantmäteristyrelsen genom nådig remiss den 22 okto- "i&tai^den* ber 1919 anbefallts att avgiva utlåtande beträffande frågan, huruvida 30 oktober färdigställandet i enlighet med uppgjord plan av positionskartan kunde anses behövligt jämväl ur andra synpunkter än de militära.
Till åtlydnad härav har lantmäteristyrelsen den 30 oktober 1919 avgivit utlåtande i ärendet och därvid i huvudsak anfört följande.
Det torde kunna sägas, att den ifrågavarande positionskartan såsom sådan icke gärna kunde bliva av betydelse annat än ur militär synpunkt, emedan en dylik karta på grund av sakens natur givetvis komme att behandlas såsom hemlig och således icke skulle bliva tillgänglig för praktiskt bruk i allmänhet. Om man därför bortsåge från den fördel, som en revidering utav de blad utav generalstabens karta i skala 1: 100,000, vilka berördes av den pågående topografiska fältmätningen, kunde innebära, syntes betydelsen av arbetet i och för positionskartan ur andra synpunkter än de militära huvudsakligen ligga däruti, att triangulering av området i fråga bleve verkställd och särskilt att ett l:a ordningens triangelnät av den omfattning, som planerats, bleve utlagt och bestämt utmed Södertörns- och Upplandskusten. De därstädes förut verkställda äldre mätningarna uppfyllde nämligen långt ifrån de krav på noggrannhet, som i vår tid måste uppställas på dylika mätningar, och kunde icke utgöra underlag för triangulering av lägre ordningar för anslutning av lantmäteriets mätningar.
I detta sammanhang ville lantmäteristyrelsen erinra därom, att ett av 1917 års lantmäterikommission utarbetat förslag till mätningsförordning för närvarande vore underställt Kungl. Maj:ts prövning samt att enligt samma förslag lantmäteriets mätningar skulle komma att i stor utsträckning verkställas numeriskt och med anslutning till rikets triangelnät. För att emellertid detta skulle låta sig göra erfordrades, såsom även nyssnämnda kommission uti skrivelse den 10 augusti 1918 hos Kungl. Maj:t framhållit, att arbetet med rikstrianguleringen i möjligaste mån påskyndades och att särskilt l:a ordningens triangelnät såsom grund-
Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
läggande för alla dylika mätningar utvecklades att omfatta hela landet. [13.] Med kännedom om att för närvarande endast inom vissa delar av södra Sverige l:a ordningens triangelmätningar verkställts med den noggrannhet, som erfordrades för att desamma skulle kunna ligga till grund för mätningar av lägre ordning för lantmäteriändamål, syntes betydelsen därav, att ett trianguleringsarbete sådant som det i och för den ifrågasatta positionskartans upprättande planerade verkligen komrae till stånd och slutfördes, ur lantmäterisynpunkt vara obestridlig. Härtill komme, att den planerade detaljtrianguleringen med en punkttäthet av omkring 70 punkter per kvadratmil borde kunna direkt utgöra stöd vid förekommande mätningar inom det område, den omfattade, vilket torde vara av så mycket större betydelse, som vid det förhållandet, att på grund av områdets läge nära huvudstaden jorden givetvis här ägde ett högt markvärde, kravet på en noggrannare uppmätning vid förekommande lantmäteriförrättningar borde i hög grad göra sig gällande.
Av vad lantmäteristyrelsen sålunda anfört torde med tydlighet framgå, dels att de ifrågavarande planerade trianguleringsarbetena förr eller senare under alla förhållanden måste verkställas, dels även att det syntes vara av vikt, att desamma snarast möjligt komme att utföras och därmed bleve ett led i utvecklingen av rikstrianguleringen, så att densamma inom en överskådlig framtid även skulle kunna ligga till grund för lantmäteriets mätningar. Ur denna synpunkt och även med hänsyn till att den ifrågasatta trianguleringen givetvis komme att vara av betydelse vid revidering av sjökorten över området i fråga, måste sålunda arbetet med färdigställandet i enlighet med uppgjord plan av omför mål da positionskarta över Vaxholms fästning enligt lantmäteristyrelsens mening anses behövligt jämväl för andra ändamål än de rent militära.
Slutligen har chefen för rikets allmänna kartverk anbefallts att Rikets avgiva utlåtande, huruvida ett uppskjutande av ifrågavarande positionskartas fullbordande ur kartteknisk synpunkt kunde anses medföra olägen- låtande den heter av större betydelse. 12 ”
Med anledning härav har bemälde chef den 12 november 1919 avgivit utlåtande och därvid anfört följande.
Ett avbrott i positionskartemätningen skulle på de geodetiska arbetena verka synnerligen olägligt, då den anställda extra trianguleringspersonal, som nu efter två års arbete blivit väl rutinerad, längre fram icke syntes vara att påräkna. Befintlig transportmateriel, virke till signaler m. m. skulle komma att tillspillogivas eller slumpas bort för att åter nyanskaffas, när arbetet en gång skulle återupptagas. Då hade
22 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[13.] ock en stor del av uppförda signaler och tornbyggnader genom tidens inflytande och genom åverkan fördärvats och måste för dryga kostnader återuppföras.
De fältmätare, vilka under 1919 års sommar utbildats och som våren 1920 skulle börja mätningsarbetet på 1919 års trianguleringsområde, skulle efter några års uppehåll förlora en stor del av den förvärvade färdigheten. Ovisst vore ock, i vilken utsträckning denna personal framdeles kunde för ifrågavarande kartarbeten disponeras. Arbetets återupptagande skulle då ånyo kräva en minst sex veckors instruktionskurs, följd av en sommars tillämpningsövningar, innan full valuta av arbetskraften kunde erhållas.
Den erfarenhet, som nu vore samlad hos såväl ledare och geodeter som fältmätare beträffande lämpligaste tillvägagångssättet, arbetsmetoder, sammanhang med föregående mätningar m. m., vore genom ett uppskov bortkastad.
Chefen för rikets allmänna kartverk ville slutligen framhålla den nya positionskartans betydelse för fästningens försvar.
Departements- I sitt år 1918 avgivna förslag till regleringen av utgifterna för år yttrande. 1919 beräknade marinförvaltningen kostnaderna för revideringen och utvidgningen av ifrågavarande positionskarta till 100,000 kronor. Med hänsyn till den fortgående prisstegringen och vissa andra orsaker ansåg jag emellertid försiktigheten bjuda att vid framställningen i ärendet till 1918 års riksdag höja anslagsbeloppet med 20,000 kronor till 120,000 kronor, vilket senare belopp jämväl av riksdagen beviljades. Det sålunda beviljade beloppet har emellertid icke visat sig tillräckligt, utan har nu av marinförvaltningen för ändamålet äskats ytterligare 90,000 kronor. Denna merkostnad torde uteslutande få tillskrivas de under de senaste åren inträffade avsevärda prisstegringarna.
Av den utav myndigheterna i ärendet förebragta utredningen framgår otvetydigt, att ett uppskjutande av kartarbetena ur olika synpunkter skulle medföra betydande olägenheter. Jag tvekar därför icke att förorda den föreliggande framställningen om beredande av erforderliga medel för "att positionskartan må kunna utan avbrott färdigställas.
För tillgodoseende av ifrågavarande behov synes mig lämpligt att taga i anspråk erforderlig del av de å vissa reservationsanslag uppkomna behållningar å tillhopa 412,630 kronor, som, enligt vad under fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret (sid. 7) nämnts, ansetts böra efter riksdagens medgivande tagas i anspråk för andra än med ifrågavarande anslag avsedda anskaffningar och arbeten för sjöförsvaret. Här-
Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsatat. 23
igenom vinues, att särskilt anslag för ändamålet icke behöver av riksdagen begäras.
Då jag under fjärde huvudtiteln (avdelningen sjöförsvaret, punkterna 19, 20, 26, 37 och 54) föreslagit, att av förenämnda behållningar måtte få tagas i anspråk ett sammanlagt belopp av 323,150 kronor, återstår sålunda av dessa behållningar en odisponerd summa av 89,480 kronor. Detta belopp torde lämpligen böra användas för här ifrågavarande ändamål och få anses därtill tillräckligt.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
att, utöver det av 1918 års riksdag för revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning beviljade anslaget av 120,000 kronor, för omförmälda ändamål må användas ett belopp av 89,480 kronor av förenämnda, å vissa reservationsanslag uppkomna behållningar av 412,630 kronor.
Övningar.
5. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap
och övningar.
Under åberopande av vad jag under punkten 44 i det vid årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 200,000 kronor.
[13-1
[14.]
Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar.
24 Femte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
[15.]
Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficers -aspiranter och reservmarinintendentsaspiranter.
Marinförvaltningena skrivelse den 14 oktober 1918.
Avlöningssakkunnigas utlåtande den 29 november 1918.
E. Flottan och kustartilleriet.
1. Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter.
Enligt gällande bestämmelser utgår beklädnadshjälp till nedannämnd personal i flottans och i kustartilleriets reserv till följande belopp, nämligen:
till reservofficersaspirant med 300 kronor, som utbetalas, sedan han vid inträdet i tjänstgöring styrkt, att föreskrivna persedlar blivit behörigen anskaffade; samt
till officer i reserven vid konstituering till fänrik med 200 kronor, sedan han styrkt, att föreskrivna persedlar blivit behörigen anskaffade.
Därjämte åtnjuter marinintendentsaspirant, som genomgår föreskriven ettårig utbildningskurs för anställning såsom marinunderintendent i flottans reserv, beklädnadshjälp med 20 kronor i månaden.
På grund av den väsentliga ökning av kostnaderna för beklädnad, som under de senare åren inträtt, och den ofördelaktiga inverkan på rekryteringen av marinens reservpersonal, som härav kunde befaras uppkomma, hemställde marinförvaltningen i skrivelse den 14 oktober 1918, i anslutning till ett av chefen för marinstaben avgivet förslag, om höjning till 600, resp. 400 kronor av förenämnda, till reservofficersaspirant och reservmarinintendentsaspirant, resp. fänrik i reserven utgående beklädnadshjälp. I
I ärendet avgavs den 29 november 1918 utlåtande av de sakkunniga rörande lönereglering för arméns och marinens personal. De sakkunniga anförde därvid bland annat, att det syntes vara lämpligast, att de nuvarande fasta ersättningsbeloppen för beklädnaden tills vidare kvarstode oförändrade och att den ytterligare ersättning, som kunde befinnas av rådande förhållanden påkallad, utginge i form av ett extra dyrtidstillägg.
Med hänsyn till vad som blivit upplyst angående storleken av de under den senaste tiden inträffade prisstegringarna hade de sakkunniga funnit skäligt föreslå, att till reservpersonal vid marinen, som efter ingången av år 1919 uppbure beklädnadshjälp, måtte utbetalas ett särskilt
Femte huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat. 25
dyrtidstillägg å 100 % av de för de olika kategorierna bestämda ersätt- [15.]* ningsbeloppen. Beklädnadshjälpen skulle alltså under år 1919 utgå med sammanlagt 600 kronor till reservofficersaspirant vid flottan och kustartilleriet samt med tillhopa 400 kronor till officer i flottans eller kustartilleriets reserv vid konstituering till fänrik. Vad anginge reservmarinintendentsaspirant, som för närvarande åtnjöte beklädnadshjälp med endast 20 kronor i månaden eller tillsammans 240 kronor under den föreskrivna ettåriga utbildniijgskursen, hade de sakkunniga ansett någon jämkning i nyssberörda beräkningsgrund erforderlig, så att reservmaiinintendentsaspirant i förevarande avseende likställdes med reservofficersaspirant. Reservmarinintendentsaspiraut skulle alltså, efter beräkning av tillhopa 600 kronor under ett år, erhålla beklädnadshjälp med sammanlagt 50 kronor i månaden.
Såvitt man kunde förutse — yttrade de sakkunniga vidare — torde behov .av tillägg till beklädnadshjälpen komma att föreligga jämväl under år 1920. För det dåvarande vore det emellertid omöjligt att avgöra, huruvida detta tillägg borde utgå efter samma grunder, som av de sakkunniga föreslagits beträffande år 1919. Därest särskilda medel ansåges böra för ändamålet beredas, syntes fördenskull lämpliga anslagsbelopp böra äskas å extra stat för år 1920; grunderna för användningen av dessa anslag torde i sådant fall efter förslag av Kungl.
Maj:t böra bestämmas av 1920 års riksdag. I
I propositionen (nr 2) om tiUäggsstat till riksstaten för år 1919 (femte huvudtiteln, punkt 11) uttalade jag i denna fråga bland annat följande.
Den föreslagna ökningen av beklädnadsersättningen hade av myndigheterna motiverats med att kostnaden för beklädnaden numera stigit i sådan grad, att på denna grund ynglingar, som i annat fall ämnat söka sig ^ in som reservbefäl, droge sig för att undergå utbildningen härtill. Aven de sakkunniga rörande lönereglering för arméns och marinens personal hade ansett nödvändigt att avsevärt förhöja de såsom beklädnadshjälp bestämda beloppen.
På de skäl, som i ärendet anförts, ansåg även jag, att en höjning av beklädnadshjälpen borde vidtagas. Under åren 1917 och 1918 hade vid flottan endast utexaminerats resp. 3 och 9 fänrikar i reserven mot i staten upptagna 16. Vid kustartilleriet hade under vartdera av åren 1917 och 1918 utexaminerats 7 fänrikar i reserven mot i staten upptagna 26 för år 1917 och 28 för år 1918. Det torde vara uppen- Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 1 käft. 354719 4*
Departementschefens uttalande i propositionen om tilläggs- Btat för år 1919.
26 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
•[15.] bart, att reservofficersinstitutionens förmåga att fylla sina uppgifter härigenom äventyrades. Utan tvivel hade, särskilt under den rådande dyrtiden, ekonomiska hänsyn varit en bidragande orsak tilj nämnda förhållande. En förhöjning av beklädnadshjälpen syntes mig, på sätt av de sakkunniga föreslagits, lämpligen böra beredas i form av ett extra dyrtidstillägg för år 1919. Huruvida detta dyrtidstillägg eller någon del därav framdeles borde uppgå i den ordinarie beklädnadshjälpen, torde böra bestämmas först efter en återgång till mera stadgade prislägen.
Mot de av de sakkunniga föreslagna beloppen för sagda dyrtidstillägg — 200 kronor för fänrik i reserven, 300 kronor för reservofficersaspirant och 30 kronor i månaden för reservmarinintendentsaspirant — hade jag icke något att erinra. Dyrtidstillägget till reservmarinintendentsaspiranter syntes mig emellertid, i stället för månadsvis, böra i sin helhet utgå vid antagningen, varigenom beklädnadens anskaffande för denna personal skulle underlättas. Det belopp, som med anledning härav borde beredas, framginge av nedanstående beräkning.
Flottan:
16 fänrikar i reserven, 16 x 200 ....................................... kronor
20 reservoflicersaspiranter, 20 x 300................................. »
5 reservmarinintendentsaspiranter, 5 x 360 »
Kustartilleriet:
28 fänrikar i reserven, 28 x 200 ...................................... kronor
31 reservoflicersaspiranter, 31 x 300................................. »
eller tillsammans kronor 25,900: —
Detta belopp, som alltså borde äskas på tilläggsstat för år 1919 och erhålla natur av förslagsanslag, högst, torde böra avses för sådan personal, som antoges till reservofficersaspirant eller reservmarinintendentsaspirant eller konstituerades till fänrik i reserven under loppet av år 1919.
I anslutning till vad jag sålunda anfört föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter på tilläggsstat för år 1919 under femte huvudtiteln bevilja ett förslagsanslag, högst 25,900 kronor.
3,200: — 6,000: — 1,800: —
5,600: — 9,300: —
Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
27 Enligt vad riksdagen anmält i skrivelse (nr 5 B) den 14 juni 1919, har riksdagen bifallit Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.
Marinförvaltningen bär nu i skrivelse den 4 oktober 1919, angående särskilda medelsbekov å tilläggsstat för år 1920, anfört, att ämbetsverket med hänsyn därtill, att kostnaderna för anskaffning av uniformspersedlar under år 1920 ej torde komma att bliva avsevärt lägre än under år 1919, funnit erforderligt, att dyrtidstillägg å beklädnad sersättningen jämväl under år 1920 komme ifrågavarande personal till del. Beträffande det härför behövliga beloppet syntes det marinförvaltningen lämpligt, att detsamma bestämdes till enahanda summa, som beviljats för år 1919; och bar ämbetsverket på grund härav hemställt, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ifrågavarande ändamål på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 25,900 kronor.
I anledning av marinförvaltningens nyssnämnda framställning hava sakkunniga rörande lönereglering för arméns och marinens personal den 1 november 1919 avgivit infordrat utlåtande och därvid, under åberopande av sitt förenämnda utlåtande den 29 november 1918, vidare anfört att, då under det senaste året prisen å sådana persedlar, till vilkas anskaffande ekiperingshjälpen vore avsedd, snarare ökats än minskats och sålunda de skäl, som legat till grund för de sakkunnigas i berörda utlåtande avgivna förslag, fortfarande ägde giltighet i åtminstone samma grad som för ett år sedan, de sakkunniga för sin del ville tillstyrka, att reservpersonal vid marinen, som under år 1920 uppbure beklädnadshjälp (ekiperingshjälp), måtte beredas ett särskilt dyrtidstillägg att utgå enligt samma grunder, som gällde rörande den extra beklädnadshjälpen för år 1919. Mot marinförvaltningens beräkning av det för berörda ändamål erforderliga anslagsbeloppet hade de sakkunniga icke något att erinra.
Med hänsyn till vad marinförvaltningen och bemälde sakkunniga anfört beträffande behovet av extra beklädnadshjälp åt ifrågavarande personal även för år 1920 anser jag mig böra tillstyrka, att dylik beklädnadshjälp beredes personalen för sagda år. En sådan åtgärd hetingas icke blott av de alltjämt rådande höga prisen på beklädnadspersedlar av här ifrågavarande slag, utan även av angelägenheten att icke ytterligare försvåra den redan nu starkt minskade reservofficersrekryteringen. Jag vill i
[15.]
Riksdagens skrivelse (nr 6 B) den 14 juni 1919.
Marinförvaltningens skrivelse den 4 oktober 1919.
Avlöningssakkunnigas utlåtande den 1 november 1919.
Departe-
mentschefens
yttrande.
28 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[15.]
[16.]
Avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet.
sådant avseende nämna, att under år 1919 vid flottan, resp. kustartilleriet endast utexaminerats 3, resp. 5 fänrikar i reserven mot i vederbörande stat upptagna 16, resp. 28.
Såväl beträffande grunderna för den extra beklädnadshjälpens utgående som med avseende å beräkningen av det för ändamålet erforderliga anslagsbeloppet överensstämmer det nu föreliggande förslaget med vad som fastställts för år 1919. Någon ändring härutinnan finner jag ej anledning ifrågasätta.
Med anledning av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 25,900 kronor.
2. Avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden vid flottan
och kustartilleriet.
Vid 1918 års riksdag beslöts inrättande från och med år 1919 av en ny underofficer sgrad vid flottan, resp. kustartilleriet, underofficerare av 3:e graden. Till denna grad avsågs att överföra 675 underofficerskorpraler vid flottan och 183 underofficerskorpraler vid kustartilleriet.
Enligt de beräkningar, som legat till grund för de till 1918 års riksdag avlåtna framställningarna rörande underofficerares av 3:e graden avlöning, skulle denna komma att, tillfällig löneförbättring inräknat, med omkring 200 kronor överstiga vad som tillkomme underofficerskorpraler (manskap i l:a lönegraden) med motsvarande antal tjänstår. Det hade emellertid redan då varit uppmärksammat att, i den mån de verkliga värdena av vissa naturaförmåner — beklädnad och portion — för underofficerskorpraler (manskap i l:a lönegraden) överstege de beräknade värdena, denna personals sammanlagda löneförmåner skulle uppgå till högre belopp än vad beräkningarna angåve, vilket givetvis skulle medföra, att de sammanlagda löneförmånerna för underofficerskorpral (manskap i l:a lönegraden) komme att närma sig till eller överstiga motsvarande förmåner för underofficerare av 3:e graden.
Femte huvudtiteln: 1920 års tiUuggsstat. 29
I en till sjöförsvarsdepartementet den 15 augusti 1918 ingiven promemoria hava åtskilliga underofficerskorpraler vid flottan och kustartilleriet — under framhållande, att de genom överflyttning till underofficerare av 3:e graden skulle komma i åtnjutande av betydligt mindre avlöningsförmåner än om de fortfarande kvarstode såsom underofficerskorpraler — anhållit bland annat, att underofficerare av 3:e graden under den tid, den provisoriska löneregleringen komme att gälla, måtte tillerkännas viss ökning i fastställd avlöningsstat i och för utjämning av nämnda skillnad i avlöningsförmåner. Denna skillnad vore beroende på de stegrade värden, som dåmera utginge såsom ersättning för vissa naturaförmåner (portion och beklädnad). I om förmäld a promemoria ifrågasattes bland annat att, till avhjälpande av den angivna ojämnheten i avlöningsförmåner, underofficerare av 3:e graden måtte tillerkännas en ökning i fastställd avlöningsstat av 225 kronor för år.
Uti ett av de sakkunniga rörande lönereglering för arméns och marinens personal den 13 januari 1919 avgivet utlåtande hava de sakkunniga, efter verkställd utredning i ärendet, bland annat uttalat, att de ansåge önskvärt, att någon tillfällig gottgörelse bereddes sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan eller kustartilleriet, som med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden för manskap och vilka genom denna befordran lidit minskning i sina löneförmåner. I sakens dåvarande läge syntes det emellertid vanskligt att angiva några regler för bestämmande av det belopp, varmed sådan gottgörelse borde i särskilda fall utgå. I omförinälda utredning hade de sakkunniga, vad krigstidstillägget anginge, endast kunnat räkna med de belopp, som enligt därom meddelat beslut skulle utbetalas såsom förskott å 1919 års krigstidstillägg, under det att de definitiva bestämmelserna rörande krigstidstillägget för nämnda år givetvis kunde komma att i avsevärd mån skilja sig från de regler, som gällde beträffande förskottet. Vidare hade beräkningen rörande den tid, under vilken vederbörande personal åtnjöte skeppsportion in natura, måst grundas på visst antagande rörande sjökommenderingens längd. Slutligen vore värdet av här ifrågakommande naturaförmåner (beklädnad och portion) från tid till annan underkastat växling.
Om sålunda de regler, som skulle gälla rörande den ifrågavarande gottgörelsen, borde fotas på mera faktiska grunder, än som för det dåvarande stode till buds, syntes man dock kunna utgå därifrån, att berörda gottgörelse — för vilken benämningen avlöningsfyllnad syntes mest
[16-]
Promemoria den 16 augusti 1918 av underofficerskorpraler vid flottan och kustartilleriet.
AvlÖningssakkunnigas utlåtande den 13 januari 1919.
30 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[16.]
Proposition nr 93 till 1919 års riksdag.
Riksdagens skrivelse (nr 5 B) den 14 juni 1919.
Avlöningssakkunnigas skrivelse den 6 juni 1919.
lämpad — icke i något fall behövde överstiga det av sökandena i promemorian den 15 augusti 1918 angivna beloppet av 225 kronor.
Under de givna förhållandena ansåge de sakkunniga föreliggande spörsmål kunna lämpligast ordnas så, att hos riksdagen äskades erforderligt anslag att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelades, användas till beredande av avlöningsfyllnad för år 1919 med högst 225 kronor till varje beställningshavare, varom här kunde vara fråga.
De sakkunniga hade ansett sig kunna uppskatta den för ifrågavarande ändamål erforderliga anslagssumman till i runt tal 60,000 kfonor, vilket belopp torde böra såsom förslagsanslag uppföras på tilläggsstat för år 1919.
Huruvida för år 1920 eller tiden därefter någon gottgörelse av omförmälda slag borde beredas vederbörande personal, bleve givetvis beroende på en prövning av de särskilda förhållanden, som framdeles kunde föreligga.
I anslutning till vad de sakkunniga sålunda anfört har Kungl. Maj:t, på min hemställan, i proposition den 14 februari 1919 (nr 93) föreslagit riksdagen att på tilläggsstat för år 1919 bevilja ett förslagsanslag av
60,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj :t meddelades, användas till beredande av avlöningsfyllnad för år 1919 åt sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet, som med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden för manskap och vilka genom denna befordran komme att under nämnda år lida minskning i sina löneförmåner, med iakttagande att dylik avlöningsfyllnad icke finge till någon beställningshavare utgå med högre belopp än 225 kronor.
Enligt vad riksdagen anmält i skrivelse (nr 5 B) den 14 juni 1919 har det av Kungl. Maj:t sålunda framlagda förslaget icke givit riksdagen anledning till annan erinran än att underofficerare av 3:e graden, vilka på grund av särskilda orsaker först efter 1919 års ingång vunnit befordran till sin tjänst, även borde tillerkännas den ifrågasatta avlöningsfyllnaden.
Med anledning av erhållet uppdrag att uppgöra förslag till de närmare bestämmelser för användandet av ifrågavarande anslag, vilka kunde finnas erforderliga och lämpliga, anförde förutnämnda sakkunniga i skrivelse den 6 juni 1919, att för vinnande av största möjliga rättvisa
Femte huvudtiteln: 1020 Ars tilläggsstat.
det definitiva fastställandet av de belopp, som skulle utgå såsom avlö- [10.] ningsfyllnad till de särskilda befattningshavarna, syntes höra uppskjutas till 1919 års utgång, då alla de förhållanden, på vilka ett dylikt lastställande bordo grundas, kunde föreligga i fullt utrett skick, men att något hinder icke syntes böra möta att för första halvåret låta till nämnda personal utbetala visst belopp i avräkning å den blivande avlöningsfyllnaden.
Enligt riksdagens beslut — anförde de sakkunniga vidare — finge avlöningsfyllnad för år 1919 utgå även till sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan eller kustartilleriet, som av särskilda orsaker först under loppet av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden för manskap. Ett förtydligande av detta medgivande syntes de sakkunniga vara nödvändigt, och ansåge sig de sakkunniga kunna antaga, att det av riksdagen avsedda syftet bäst vunnes' på det sätt, att avlöningsfyllnad finge utgå jämväl till personal, vilken under loppet av år 1919 befordrats till sådan underofficersbeställning av 3:e graden, som icke förut vaiåt besatt med annan innehavare.
I enlighet med vad sålunda och i övrigt anförts hava de sakkunniga avgivit förslag till bestämmelser rörande beräknandet och utbetalningen av förskott å avlöningsfyllnaden för första halvåret 1919.
Därefter har Kungl. Maj:t, med bifall till de sakkunnigas förslag, Kungi. brev genom nådigt brev den 28 augusti 1919 medgivit, att till de under- den^Bllstl officerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet, som med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden för manskap eller vilka under loppet av år 1919 erhållit dylik befordran och därvid tillträtt underofficersbeställning av 3:e graden, som icke förut varit besatt med annan innehavare, Ange, därest vederbörande från tiden för utnämningen oavbrutet kvarstått i tjänst intill utgången av juni månad 1919, för tiden intill utgången av juni månad 1919 utbetalas, i avräkning å blivande avlöningsfyllnad lör året, ett belopp av 112 kronor 50 öre; dock med iakttagande, bland annat, att sådant förskott å avlöningsfyllnad, som ovan nämnts, icke finge i något fall utgå till den, som i fråga om rätt till tillfällig löneförbättring under år 1919 enligt nådiga kungörelsen den 20 juni 1918 angående grunder för tillfällig löneförbättring under åren 1918 och 1919 för viss personal vid marinen hänförts till högre tjänstårsgrupp än han skolat tillhöra år 1918, därest nu gällande bestämmelser rörande ordinarie avlöning och tillfällig löneförbättning för underofficerare av 3:e graden varit å honom tillämpliga.
[16.]
Marinförvaltningens skrivelse den 4 oktober 1919.
Avlöningssakkunnigas utlåtande den 1 november 1919.
32 Femte huvudtiteln: 1920 års tillag g sstat.
Marinförvaltningen har nu i förutnämnda skrivelse den 4 oktober 1919, då någon ändring i det under dyrtiden kraftigt stegrade värdet av den underofficerskorpraler av l:a lönegraden tillkommande beklädnad och portion ej torde inträffa under den närmaste tiden, hemställt, att anslag å enahanda belopp, 60,000 kronor, som för ifrågavarande ändamål beviljats på tilläggsstat för år 1919, måtte upptagas jämväl å tillläggsstat för år 1920.
över denna framställning hava förutnämnda sakkunniga den 1 november 1919 avgivit utlåtande samt därvid anfört huvudsakligen följande.
Då det icke torde kunna förväntas, att under år 1920 någon sådan förändring komme att inträda i de förhållanden, som föranlett beviljandet av medel för beredande åt ifrågavarande personal av avlöningsfyllnad under år 1919, att behovet av dylik avlöningsfyllnad därigenom komme att bortfalla, ville de sakkunniga för sin del tillstyrka, att medel äskades för att avlöningsfyllnad skulle kunna utgå till underofficerare av 3:e graden jämväl under år 1920.
Enligt bestämmelserna i nådiga brevet den 28 augusti 1919 vore, såsom förut nämnts, från erhållande av förskott å avlöningsfyllnad för första halvåret 1919 uteslutna de underofficerare av 3:e graden, som i fråga om rätt till tillfällig löneförbättring under år 1919 hänförts till högre tjänstårsgrupp än de skolat tillhöra år 1918, om nu gällande bestämmelser rörande ordinarie avlöning och tillfällig löneförbättring för underofficerare av nämnda grad varit år 1918 å dem tillämpliga. Beträffande denna fråga både de sakkunniga i sin förutnämnda skrivelse den 6 juni 1919 anfört, att för dylika beställningshavare den minskning i avlöningsförmåner, som övergången till underofficersbeställning eljest kunnat medföra, torde få anses helt eller delvis uppvägd genom den förhöjning i den tillfälliga löneförbättringen, varav vederbörande år 1919 kommit i åtnjutande. För dessa beställningshavare syntes därför avlöningsfyllnad icke böra få utgå med högre belopp, än som motsvarade skillnaden mellan det fastställda maximibeloppet 225 kronor och nyssberörda förhöjning, 200 kronor, i den tillfälliga löneförbättringen, sålunda högst 25 kronor. I varje fall torde med utbetalningen av den avlöningsfyllnad, som kunde ifrågakomma för sådana grupper av personalen, lämpligen kunna anstå till 1919 års utgång.
Den personal, vars rätt till bär ifrågavarande avlöningsfyllnad sålunda ansetts böra begränsas under år 1919, syntes självfallet böra underkastas samma begränsning jämväl under år 1920.
Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggstat.
33 Vidare syntes böra observeras, att en del av de beställningshavare, [16.] som vore berättigade att för år 1919 uppbära dylik avlöningsfyllnad, enligt nådiga kungörelsen den 6 juni 1919 angående grunder för tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal vid marinen komme att sistnämnda år hänföras till högre tjänstårsgrupp än de tillhört år 1919. Av ovan anförd orsak syntes jämväl för dessa beställningshavare avlöningsfyllnaden i varje fall icke böra utgå med högre belopp än 25 kronor.
Ehuru på grund av denna begränsning utgifterna för ifrågavarande ändamål för år 1920 torde komma att uppgå till avsevärt lägre belopp än för år 1919, hade de sakkunniga dock — då det alltjämt rådande höga prisläget torde göra det nödvändigt att i ett vida större antal fall, än ursprungligen varit tänkt, låta avlöningsfyllnaden utgå med maximibeloppet — ansett försiktigheten bjuda att icke föreslå någon nedsättning av det av marinförvaltningen begärda anslagsbeloppet 60,000 kronor.
Då jag, i likhet med marinförvaltningen och förenämnda avlönings- Departementssakkunniga, anser, att medel böra beredas för att avlöningsfyllnad må y^rlnd" kunna utgå till underofficerare av 3:e graden jämväl under år 1920, samt någon erinran mot beräknandet av det för ändamålet erforderliga medelsbeloppet eller de föreslagna villkoren för avlöningsfyllnadens utgående från min sida icke förefinnes, hemställer jag, att Eders Kung].
Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag av 60,000 kronor, att enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas, användas till beredande av avlöningsfyllnad för år 1920 åt sådana underofficerare av 3:e graden vid flottan och kustartilleriet, som med ingången av år 1919 vunnit befordran från beställning i l:a lönegraden för manskap eller vilka under loppet av år 1919 erhållit dylik befordran och därvid tillträtt underofficersbeställning av 3:e graden, som icke förut varit besatt med annan innehavare,, och vilka genom denna befordran komma att under år 1920 lida minskning i sina löneförmåner, med iakttagande att dylik avlöningsfyllnad icke må till någon beställningshavare utgå med högre belopp än 225 kronor.
Bihang till riksdagms protokoll 1920. 1 samt. 1 Käft.
3547 19 5*
34 Femte huvudtiteln: 1920 urs tilläggsstat.
[17.]
Ersättning «åt officerare, ingenjörer och intendenter under anställning eller kommendering utrikes.
[18.]
Resestipendier för rektorer och lärare vid skeppsgosseskolorna.
[19.]
Hyresbidrag till sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona.
F. Diverse.
1. Ersättning åt officerare, ingenjörer och intendenter under anställning
eller kommendering utrikes.
Under åberopande av vad jag under punkten 57 av det vid årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ersättning åt officerare, ingenjörer och intendenter under anställning eller kommendering utrikes på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag av 15,000 kronor.
2. Resestipendier för rektorer och lärare vid skeppsgosseskolorna.
Under åberopande av vad jag under punkten 59 i det vid årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
. att till resestipendier åt rektorer och lärare vid skeppsgosseskolorna på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag av 1,000 kronor.
3. Hyresbidrag till sjöunderofficerssäilskapet i Karlskrona.
Under åberopande av vad jag under punkten 67 i det vid årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen medgiva,
Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 35
att den anvisning å 600 kronor till hyresbidrag till underofficerskorpralssällskapet i Karlskrona, som ingår i det av 1919 års riksdag på extra stat för år 1920 beviljade anslaget till bestridande av hyresutgifter under femte huvudtiteln, må tilläggas den under samma anslag upptagna anvisningeu å 1,000 kronor till hyresbidrag till sjönnderofficerssällskapet därstädes samt att sistnämnda anvisning alltså må för år 1920 utgå med sammanlagt 1,600 kronor.
4. Förstärkning av viss i anslaget till hyresutgifter under femte huvudtiteln
ingående anvisning.
Under åberopande av vad jag under punkten 67 i det vid årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvar särenden anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förstärkning av den i anslaget till hyresutgifter under femte huvudtiteln ingående anvisningen till förhyrande av lokal för sjökrigshögskolan på tillläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst
6,000 kronor.
L19.]
[20.]
Förstärkning av viss i anslaget till hyresutgifter under femte huvudtiteln ingående anvisning.
36 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[21.]
Utförande av ejömätningar m. m.
[22.]
Förstärkning av viss i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagen anvisning.
II HANDELN.
Sjökarteverket.
1. Utförande av sjömätningar m. m.
I anslutning till vad jag under punkten 72 i det vid årets statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, avdelningen sjöförsvaret) fogade statsrådsprotokollet över sjöförsvarsärenden anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande av anslag till sjökarteverket och till utförande av sjömätningar m. m., Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, på tilläggsstat för år 1920 under femte huvudtiteln beräkna dels för utförande av sjömätningar ett reservationsanslag av 60,000 kronor och dels för redigering och utgivning av tidskriften »Underrättelser för sjöfarande» ett förslagsanslag av
24,000 kronor.
Lots- och fyrväsendet.
1. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagen^
anvisning.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet under punkten 13 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över finansärenden rörande anslagen under tionde huvudtiteln (handelsdepartementet) anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förstärkning av den i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagna anvisningen till provianteringsbidrag samt särskilda arvoden och ersättningar på tilläggstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 3,950 kronor.
Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.
2. Förstärkning av visst i pensionsstaten för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna upptaget anslag.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet under punkten 13 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över finansärenden rörande anslagen under tionde huvudtiteln (handelsdepartementet) anfört, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förstärkning av det i pensionsstaten för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna upptagna anslaget till beredande av understöd åt vissa förutvarande befattningshavare vid lotsverket eller deras änkor och barn på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst 5,000 kronor.
3. Förbättrande av fyrpersonalens bostadsförhållanden m. m.
På sätt omförmälts i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över finansärenden rörande anslagen under tionde huvudtiteln (handelsdepartementet), har lotsstyrelsen i särskilda skrivelser dels den 29 augusti 1919 föreslagit, att på tilläggsstat för år 1920 måtte till säkerhetsanstalter för sjöfarten beviljas ett belopp av 380,000 kronor, ävensom anmält, att styrelsen komme att senare avgiva detaljerade förslag beträffande användandet av det sålunda begärda anslaget, dels ock den 27 oktober 1919 avgivit redogörelse och motivering angående de anskaffningar och arbeten, som enligt styrelsens åsikt borde verkställas medelst tillgång av förenämnda anslag.
Såsom av nyssnämnda statsrådsprotokoll framgår, har vid framställningen om anslagsbehoven under tionde huvudtiteln för år 1921 till prövning upptagits flertalet av de anskaffningar och arbeten, som avses i lotsstyrelsens sistnämnda skrivelse. Övriga i skrivelsen ingående arbeten äro här nedan angivna; och har lotsstyrelsen i avseende å de för dessa arbeten erforderliga belopp och nödvändigheten av deras utförande anfört följande.
Anordnande av ny bostadslägenhet m. m. vid Smygehuks fyrplats............................................................................ kronor 50,000: —
Av 1919 års riksdag hade anvisats medel till anställande av ett ordinarie fyrbiträde vid Smygehuks fyrplats från och med den 1
[23.]
Förstärkning av visst i pensionsstaten för lotsoch fyrinrättningen med livräddningsanstalterna upptaget anslag.
[24.]
Förbättrande av fyrpersonalens bostadsförhållanden m. m.
38 Femte huvudtiteln: 1920 års tiUäggsstat.
[24.] januari 1920. Det hade visat sig, att någon möjlighet till förhyrande av tillfällig bostad för denne i fyrens närhet icke förefunnes, utan nödgades man att tillsvidare hava detta fyrbiträde bosatt på avsevärt avstånd från fyrplatsen, vilket förhållande bleve för tjänstgöringen synnerligen olämpligt och ej kunde under längre tid få fortgå. Då sålunda bostad för en av fyrpersonalen måste vid fyrplatsen uppföras under den allra närmaste framtiden, ansåge lotsstyrelsen, att personalens bostadsförhållanden borde i samband härmed slutligt ordnas. Det nuvarande bostadshuset innehölle 4 rum och 2 kök, fyrmästaren disponerade 2 rum och kök förutom ett expeditionsrum, fyrvaktarens lägenhet bestode av endast 1 rum och kök. Denna byggnad borde lämpligast ändras så, att fyrvaktaren och fyrbiträdet där erhölle var sin lägenhet om 2 rum och kök, varav följden skulle bliva, att nytt bostadshus måste uppföras för fyrmästaren. Det ovan begärda anslaget avsåge även att täcka kostnaderna för uppförandet av nytt bostadshus för fyrmästaren jämte för denne erforderliga uthus, för ändring och reparation av det nuvarande boningshuset samt för reparation av nu befintliga uthusbyggnader. Härigenom skulle man ernå, att fyrpersonalens bostadsförhållanden bleve vid denna plats för billigaste kostnad ordnade på ett fullt tillfredsställande sätt. På grund av vad sålunda anförts ansåge lotsstyrelsen, att ifrågavarande byggnadsföretag borde komma till utförande redan under år 1920.
Förbättring av personalens bostadsförhållanden m. in. vid Ölands södra uddes fyrplats ..................................... kronor 70,000: —
Vad som i skrivelsen den 27 oktober 1919 anförts såsom motiv för däri föreslagen förbättring av personalens bostadsförhållanden in. m. vid Holmögadds fyrplats — nämligen att därstädes befintliga byggnader sedan länge varit i behov av eu grundlig och omfattande reparation — gällde i än högre grad beträffande Ölands södra uddes fyrplats. Vid ingen annan fyrplats i riket torde byggnaderna befinna sig i så bristfälligt skick, ej heller bostadsförhållandena vara så otillfredsställande som vid Ölands södra uddes fyrplats. Lotsstyrelsen ansåge därför, att med avhjälpande av bristfälligheterna och reglerande av bostadsförhållandena därstädes ej kunde längre anstå, utan borde dessa behov tillgodoses redan under år 1920.
För ändamålet begärda 70,000 kronor vore avsedda att täcka kostnaderna dels för uppförande av ett nytt boningshus för fyrmästaren, dels för reparation samt delvis ombyggnad och ändring av de båda nu befintliga bostadshusen, dels ock för reparation av uthus och andra byggnader å platsen.
Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
39 Genom ovannämnda åtgärders verkställande skulle man, förutom [24.] att samtliga byggnader bleve försatta i gott skick, ernå, att fyrpersonalens bostadsförhållanden vid denna plats bleve fullt tillfredsställande, lägenheterna försedda med garderober och andra behövliga utrymmen, varjämte ingen av personalen skulle erhålla mindre lägenhet än 2 rum och kök. Dessutom skulle man erhålla lokaler för skola och lärarinna samt ett erforderligt överliggningsrum för personalen å fyrskeppet nr 29 ölandsrev.
Bonings- och uthus vid Näslcubbens fyrplats............ kronor 29,000: —
Fyrpersonalen vid Simpnäsklubbs och Näskubbens förenade fyrplatser utgjordes av 3 man. De båda nu förefintliga bostadshusen vore uppförda å Näskubben, innehölle vardera 2 rum och kök och disponerades, det ena av fyrmästaren och det andra av fyrvaktaren. Då alltså ingen bostad funnes för fyrbiträdet, hade denne förut nödgats bo i Simpnäs by, omkring 1 Va kilometer från fyrplatsen, och i stället för bostad in natura åtnjutit hyresbidrag. Ovannämnda förhållande hade givetvis varit till stor olägenhet för tjänstgöringen vid platsen.
Sedan numera någon bostadslägenhet för fvrbiträdet ej längre kunde erhållas ens på så långt avstånd från fyrplatsen som i Simpnäs by, hade man måst provisoriskt ordna fyrbiträdets bostadsfråga på annat sätt. Genom tillmötesgående från fyrmästaren, som å Arholma, några kilometer söder om Näskubben, ägde ett boningshus, hade 1 rum och kök av fyrmästarens lägenhet upplåtits till bostad för fyrbiträdet, under det att fyrmästaren själv bebodde lägenhetens andra rum. Fyrmästarens familj nödgades under tiden bo vid Arholma. Då eu sådan anordning ej kunde få fortgå längre än under kortast möjliga tid, måste personalen vid Näskubbens fyrplats få sina bostadsförhållanden ordnade redan under år 1920.
Det nu begärda anslaget avsåge att täcka omkostnaderna för uppförande vid Näskubben av ett nytt boningshus för fyrmästaren jämte för densamma erforderliga uthus. Härigenom skulle vid denna fyrplats personalens bostadsförhållanden bliva ordnade och ingen lägenhet bliva mindre än 2 rum och kök.
Av det förut sagda framgår, att samtliga av lotsstyrelsen fram- Departementsförda, här upptagna anslagskrav avse att å fyrplatser, där fyrpersonalens chefens bostadsförhållanden äro av särskilt otillfredsställande beskaffenhet, be- yttrarde' reda ändamålsenliga bostäder åt nämnda personal. Jag vill härvid erinra därom, att Kungl. Maj:t ansett sig böra ägna synnerlig uppmärk-
40 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[24.]
[25.]
Höjning av ersättning i anledning av dödsfall till följd av tjänstutövning vid lotsverket.
samhet åt den alltmer framträdande frågan rörande anskaffande av lämpliga bostäder åt statstjänarna; och synes det mig vara av största vikt, att denna fråga beträffande den till lotsverket hörande personalen, vilken genom sin tjänstgöring ofta måste vara bosatt å avskilda och svårtillgängliga platser, skänkes behörigt beaktande. Jag anser mig på grund härav böra tillstyrka lotsstyrelsens nu föreliggande förslag om äskande på tilläggsstat för år 1920 av erforderliga medel för här ifrågavarande ändamål; och vill jag i detta sammanhang erinra, att chefen för finansdepartementet i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag under tionde huvudtiteln (handelsdepartementet) gjort framställning om anvisande på extra stat för år 1921 av ett anslag av 928,000 kronor till säkerhetsanstalter för sjöfarten, därvid även i viss omfattning tillgodosetts nyssnämnda betydelsefulla önskemål. Mot de av lotsstyrelsen till omförmälda ändamål beräknade beloppen har jag icke något att erinra.
Vidare lärer, på sätt av chefen för finansdepartementet i förutnämnda sammanhang omförmälts, ett belopp av 9,929 kronor 78 öre till täckande av brist, som uppstått vid vissa anskaffningar, vartill 1917 års riksdag anvisat medel, böra äskas på tilläggsstat för år 1920 i stället för, såsom lotsstyrelsen föreslagit, på extra stat för år 1921.
I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle det anslag, som i här förevarande avseende bör äskas på tilläggsstat för år 1920, uppgå till (50,000 + 70,000 + 29,000 + 9,929: 78) 158,929 kronor 78 öre eller i avrundat tal 159,000 kronor. Detta anslag lärer böra givas natur av reservationsanslag.
Jag hemställer alltså, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att till förbättrande av fyrpersonalens bostadsförhållanden m. m. på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett reservationsanslag av 159,000 kronor.
4. Höjning av ersättning i anledning av dödsfall till följd av tjänstutövning vid lotsverket. I
I förordningen den 22 oktober 1909 angående ersättning åt efterlevande, då någon av lotsverkets betjäning till följd av tjänstutövning ljutit döden, stadgas att, därest någon, som tillhör lotsverkets ordinarie eller extra betjäning, under tjänstutövning till följd av olycksfall blivit skadad och skadan inom två år därefter medfört döden, lotsverket är pliktigt att till efterlevande utgiva ersättning enligt vissa i förordningen
Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 41
stadgade grunder. Dylik ersättning utgives jämväl, om tjänstutövning skäligen kan antagas hava bidragit till sjukdom, som i och för sig eller med därav följande skada inom två år från det sjukdomen blivit känd medfört döden.
Ersättning enligt förordningen utgår i form av dels begravningshjälp, dels ock årliga livräntor till efterlevande änka och minderåriga barn samt under vissa förutsättningar till fader, moder eller minderåriga syskon.
Begravningshjälp utgår med 75 kronor.
Livränta utgår till änka, när äktenskapet slutits före den tidpunkt, då skadan uppkom, med 180 kronor om året från dödsfallet, så länge hon lever ogift, och till minderårigt barn, som fötts före sagda tidpunkt eller födes därefter i ett förut slutet äktenskap, med 90 kronor om året från dödsfallet, till dess det uppnått 15 års ålder. Om den avlidne icke efterlämnat änka eller barn men fader, moder eller minderåriga syskon, som varit av hans arbete för sitt uppehälle huvudsakligen beroende, utgår till fader eller moder, eller, om bägge leva, till dem gemensamt en årlig livränta av 180 kronor från dödsfallet och till varje minderårigt syskon en årlig livränta av 90 kronor från dödsfallet, till dess det uppnått 15 års ålder. Beträffande livräntor till efterlevande är emellertid stadgat att, om de skulle sammanlagt överstiga 450 kronor, de skola, i förhållande till vad på en var livräntetagare belöper, nedsättas till detta belopp, så länge anledning till dylik nedsättning fortfar.
Omförmälda förordning den 22 oktober 1909 är, såvitt angår ersättning åt efterlevande, byggd på samma grunder som förordningen den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring. Den militära personal, som avses i sistnämnda förordning, har genom särskilda beslut vid 1918 och 1919 års riksdagar kommit i åtnjutande av en förhöjning med 50 % av de enligt sagda förordning utgående ersättningsbeloppen. För att lotsverkets personal i förevarande avseende måtte bliva likställd med nyssnämnda militära personal, har 1919 års riksdag, på framställning av Kungl. Maj:t, medgivit, att den ersättning, som på grund av lotsstyrelsens under år 1919 eller tidigare meddelade beslut utgått eller utgår under år 1918 eller år 1919 till efterlevande, då någon av lotsverkets ordinarie eller extra personal till följd av tjänstutövning ljutit döden, må höjas med 50 % utöver det belopp, vartill ersättningen må bestämmas enligt grunderna i omförmälda förordning den 22 oktober 1909.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 1 höft.
[25.]
8547 19 6*
42 Femte huvudtiteln: 1920 års tillciggsstat.
Livräntor och begravningshjälp enligt nyssnämnda förordning den 22 oktober 1909 utgå för närvarande från det å pensionsstat för lotsoch fyrinrättningen med livräddningsanstalterna för detta ändamål upptagna anslaget å 6,000 kronor. Då den sålunda beslutade förhöjningen är av provisorisk art och berörda anslag äger förslagsanslags natur, har någon höjning av anslagsbeloppet av nu ifrågavarande anledning för år 1920 icke ansetts böra ifrågakomma.
I skrivelse den 21 november 1919 har nu lotsstyrelsen anfört att, då den med anledning av världskriget inträffade dyrtid, som föranlett höjningen av ifrågavarande ersättningsbelopp, fortfore, och någon utsikt till nämnvärd minskning av kostnaderna för vad till livets nödtorft hörde icke för närvarande kunde skönjas, styrelsen ansåge önskvärt, att ersättningsbeloppen även efter 1919 års utgång finge utgå med förhöjda belopp, och syntes någon minskning i förhöjningen icke böra ifrågasättas för år 1920. Jämväl för sistnämnda år torde enligt lotsstyrelsens mening förhöjningen kunna såsom hittills utgå från ovannämnda å pensionsstat för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna för ifrågavarande ändamål upptagna anslag.
Jag torde till en början få erinra, att Kungl. Maj:t på lantförsvarsdepartementets föredragning i propositionen till innevarande års riksdag om tilläggsstat till riksstaten för år 1920 under tionde huvudtiteln gjort framställning om enahanda förhöjning av 50 % för år 1920 av ersättningsbeloppen enligt berörda förordning den 18 juni 1909 om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
I avvaktan på ett definitivt ordnande av förevarande fråga lärer, i anslutning till Kungl. Maj:ts nyssnämnda förslag om förhöjning med 50 % för år 1920 av ersättningsbeloppen till den i förordningen den 18 juni 1909 avsedda militära personalen, enahanda förhöjning böra för år 1920 tillkomma jämväl lotsverkets personal. Framställning härom torde alltså nu böra avlåtas till riksdagen. För bestridande av härav föranledda kostnader lärer, som hittills skett, lämpligen kunna anlitas förutnämnda, å pensionsstat för lots- och fyrinrättningen med livräddningsanstalterna uppförda förslagsanslag, varför särskilda medel icke behöva för ändamålet beredas.
Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
43 På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, det täcktes [25.] Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen medgiva
att den ersättning, som på grund av lotsstyrelsens under år 1920 eller tidigare meddelade beslut utgår under år 1920 till efterlevande, då någon av lotsverkets ordinarie eller extra personal till följd av tjänstutövning ljutit döden, må böjas med 50 % utöver det belopp, vartill ersättningen må bestämmas enligt grunderna i omförmälda förordning den 22 oktober 1909.
III. MARINEN OCH HANDELN.
1. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den
civila statsförvaltningen.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om bere-
[26.]
Tillfällig
dande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom rin^ondaTår den civila statsförvaltningen, får lag hemställa, att Eders Kungl. Mai:t 1920 för viss
personal inom den civila statsförvalt-
täcktes föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande av anslag för beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för år 1920 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag av 339,000 kronor.
ningen.
44 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[27.]
Förstärkning ar de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till rikariatsersättningar m. m. anvisade medel.
[28.]
Dyrtids-
tillHgg.
2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande av anslag till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för år 1920 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag av 140,050 kronor.
3. Dyrtidstillägg.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition angående beviljande av anslag till beredande av dyrtidstillägg under år^ 1920 åt befattningshavare i statens tjänst, Kungl. Maj:t må komma att till riksdagen avlåta, för berörda ändamål å tilläggsstat för år 1920 under femte huvudtiteln beräkna ett förslagsanslag av 19,000,000 kronor.
Vad departementschefen sålunda i ovan omförmälda hänseenden hemställt behagade Hans Majrt
Femte huvudtiteln: 1920 års tittäggsstat.
45 Konungen, på tillstyrkan jämväl av statsrådets övriga ledamöter, gilla och bifalla, med befallning att utdrag av detta protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas för att tjäna till ledning vid avfattandet av Kuugl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år 1920.
Ur protokollet: Eric Baad-Heimer.
46 Femte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
I. Marinen. Extra
anslag. sid.
A. Departementet. Kronor.
1. Departementschefen .................................:........................................... . 2
B. Undervisningsverken.
1. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning........ 4,000:— 3
C. Flottan.
Intendenturen.
1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt sjö-
mans- och skeppsgossekårerna .................................................... 121,000: — 5
Nybyggnad och underhåll.
2. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll 1,950,000: — 5
3. Bostadshus för varvsarbetare å Saltö i Karlskrona ................................ 120,000: — 6
Övningar.
4. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och öv-
ningar ........................................................................................ 1,700,000: — 8
Artilleribehov.
5. Förstärkning av reservationsanslaget till skjutförsök och inskjutning av
kanoner ................................................................................. 10,000: — 9
Torped- och gnistsignalväsendet m. m.
fl. Anordningar för sjösättning och upptagning av flygbåtar vid flottans varv
i Stockholm ................................................................................ 24,300: — 9
7. Inredning av flyginventarieförrådet m. m. vid flottans varv i Stockholm ... 43,000:— 11
D. Kustartilleriet.
Nybyggnad och underhåll.
1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till underhåll av kust-
artilleriets byggnader och materiel ............................................... 62,000: — 13
2. Officersbyggnad i Vaxholms fästning ................................................... 100,000:— 13
3. Tillsyn och underhåll av vissa för förläggning i Hemsö fästning avsedda
byggnader m. m. ....................................................................... 42,000: — 13
Femte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat. 47
Extra
anslag. ^id Kronor.
4. Revidering och utvidgning av positionskartan över Vaxholms fästning...... . 1H
Övningar.
5. Förstärkning av reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och
övningar...................................................................................... 200,000: — 23
E. Flottan och kustartilleriet.
1. Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och
reservmarinintendentsaspiranter..................................................... 25,900: — 24
2. Avlöningsfyllnad åt vissa underofficerare av 3:e graden vid flottan och
kustartilleriet................................................................................ 60,000: — 28
F. Diverse.
1. Ersättning åt officerare, ingenjörer och intendenter under anställning eller
kommendering utrikes.................................................................... 15,000: — 34
2. Resestipendier för rektorer och lärare vid skeppsgosseskolorna ............... 1,000: — 34
3. Hyresbidrag till sjöunderofficerssällskapet i Karlskrona ........................... . 34
4. Förstärkning av viss i anslaget till hyresutgifter under femte huvudtiteln
ingående anvisning ....................................................................... 6,000: — 35
II. Handeln.
Sj ökarteverket.
' 1. Utförande av sjömåtningar m. m.............................................................. 84,000: — 36
Lots- och fyrväsendet.
1. Förstärkning av viss i avlöningsstaten för fyrpersonalen upptagen anvisning 3,950:— 36
2. Förstärkning av visst i pensionsstaten för lots- och fyrinrättningen med
livräddningsanstalteroa upptaget anslag .......................................... 5,000: 37
3. Förbättrande av fyrpersonalens bostadsförhållanden m. m......................... 159,000: 37
4. Höjning av ersättning i anledning av dödsfall till följd av tjänstutövning vid
lotsverket ................................................................................. 40 III.
III. Marinen och handeln.
1. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila
statsförvaltningen........................................................................... 339,000: 43
2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom
den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel............................................................................. 140,050: 44
19,000,000:— 44
3. Dyrtidstillägg
Sjette huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat-
l
Sjätte huvudtiteln.
1920 års tilläggsstat.
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Eden,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner, Statsråden Petersson,
Petrén,
Nilson,
Löfgren,
friherre Palmstierna,
Undén,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Departementschefen, statsrådet Holmquist anmälde härefter frågan om de anslag under sjätte huvudtiteln, som vore av beskaffenhet att böra anvisas å tilläggsstat för år 1920 , samt yttrade därvid följande: Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 1 käft. sssi i« 1
c
[1.]
Avlöning åt departementschefen i kommunikationsdepartementet under senare halvåret 1920.
Upprätthållande av social- och kommunikationsdepartementens verksamhet under senare halvåret 1920.
2 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
A. Departementet.
1. Avlöning åt departementschefen i kommunikationsdepartementet under senare halvåret 1920.
Då den nya organisationen av statsdepartementen är avsedd att tillämpas från och med den 1 juli 1920, torde riksdagens bemyndigande böra inhämtas att, såvitt avser det senare halvåret 1920, använda det för närvarande under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till departementschefen till avlönande av departementschefen i socialdepartementet. Vidare torde å tilläggsstaten höra äskas anslag till avlönande under samma halvår av departementschefen i kommunikationsdepartementet.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att det i riksstaten för år 1920 under sjätte huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till departementschefen må för senare hälften av nämnda år användas till avlöning av departementschefen i socialdepartementet;
dels ock för avlönande under samma halvår av departementschefen i kommunikationsdepartementet på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,500 kronor.
2. Upprätthållande av social- och kommunikationsdepartementens verksamhet under senare halvåret 1920.
För upprätthållande av de nya social- och kommunikationsdepartementens verksamhet under senare halvåret 1920 har Kungl. Maj:t i proposition denna dag föreslagit riksdagen att dels medgiva, att för ändamålet finge tagas i anspråk för år 1920 till civildepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli m. m. anvisade anslag, i vad de belöpa å samma halvår, dels ock härutöver på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 46,900 kronor. I förslaget till tilläggsstaten torde böra uppföras sistnämnda belopp .........kronor 46,900: —.
Sjlltte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
3 B. Överståthållarämbetet.
1. Polisunderrättelser.
Under åberopande av vad av mig anförts under punkten 81 till statsrådsprotokollet över civilärenden beträffande femte huvudtiteln för år 1921 får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till täckande av brist, som beräknats uppkomma i det av riksdagen till fortsatt utgivande av tidningen »Polisunderrättelser» för år 1920 anvisade anslag, på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 17,000 kronor.
C. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.
1. Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
På grund av vad jag anfört under punkten 3 i statsrådsprotokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1921 för kommunikationsdepartementet får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, utöver för ändamålet förut anvisade medel, på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,600 kronor.
2. Yägundersökningar.
Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 2 av samma statsrådsprotokoll hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till vägundersökningar, utöver för ändamålet förut anvisade medel, på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 90,000 kronor.
[2-]
Polis underrättelser.
[3.]
Förstärkning av arbetskrafterna hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
[4-]
Vägunders ökning av.
4 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[5.]
Medicinal-
styrelsen.
[6.]
Upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet.
[7-]
Statens bakteriologiska laboratorium.
D. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
1. Medicinalstyrelsen.
Hänvisande till vad jag anfört under punkten 45 i statsrådsprotokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1921 under femte huvudtiteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen
att till förstärkning av den å medicinalstyrelsens ordinarie stat upptagna anslagsposten till vetenskapliga rådet, veterinärrådet, vikariatsersättning ar och extra tjänstemän in. m. på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 36,000 kronor.
2. Upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet.
På grund av vad anförts under punkten 46 till samma statsrådsprotokoll får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för upprätthållande av medicinalstyrelsens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 13,700 kronor.
3. Statens bakteriologiska laboratorium.
Det ordinarie anslaget till statens bakteriologiska laboratorium utgjorde för vartdera av åren 1918 och 1919 73,190 kronor, därav 20,440 kronor för beredning av vaccin, tillverkning av serum, inköp av djur, anskaffande av apparater och reagens m. m.
Under år 1918 visade det sig, att det anvisade anslaget och särskilt nyss berörda anslagspost å 20,440 kronor på grund , av de stegrade priserna å för laboratoriets drift behövliga förnödenheter skulle komma att betydligt överskridas. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts på förslag av medicinalstyrelsen därom gjorda framställning anvisade därför 1919 års lagtima riksdag på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 27,500 kronor för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska laboratorium. Tillika förhöjdes förenämnda anslagspost å 20,440 kronor från och med år 1920 med likaledes 27,500 kronor, i samband varmed det ordinarie anslaget från och med innevarande år bestämdes till 102,290 kronor.
Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 5
I skrivelse den 22 juli 1919 liar nu medicinalstyrelsen anmält behov [7.] av ytterligare anslag, utöver de på tilläggsstat för år 1919 anvisade medel, för täckande av under åren 1918 och 1919 uppkomna förluster å laboratoriets drift.
St.vrelsen anför: Medicinal-
* ... styrelsen.
»Den under år 1918 uppkomna bristen å laboratoriets anslag visade sig vid årsskiftet hava uppgått till 52,581 kronor 25 öre, vilken brist betäcktes genom förskott å 1919 års anslag. Det å tilläggsstat för år 1919 anvisade beloppet 27,500 kronor täcker således endast delvis den under år 1918 uppkomna bristen.
Sedan ifrågavarande brist blivit betäckt, skulle av de för år 1919 anvisade medlen, tillhopa 100,690 kronor, återstå endast 48,108 kronor 75 öre till bestridande av laboratoriets utgifter under år 1919.
Även under den gångna delen av år 1919 har laboratoriets drift gått med avsevärd förlust, huvudsakligen beroende på de stora kostnader, beredning av antidifteriserum betingat. Enligt det den 1 juli 1919 bokförda resultatet hava under första halvåret 1919 inkomsterna, frånsett statsanslaget, iippgått till 116,352 kronor 97 öre samt utgifterna till 183,074 kronor 32 öre. Om till inkomsterna lägges hälften av ovan angivna för år 1919 disponibla årsanslag eller således 24,054 kronor 37 öre, hava utgifterna under det gångna halvåret överstigit de för sagda halvår disponibla inkomsterna med 42,666 kronor 98 öre.
Med hänsyn till sagda resultat har styrelsen ansett sig skyldig att vidtaga de åtgärder, som kunnat göras för minskning av laboratoriets driftkostnader utan att inskränkning därigenom behöft ske i laboratoriets vetenskapliga verksamhet: och har styrelsen därför beslutat minska laboratoriets tillverkning av antidifteriserum, vilken tillverkning tagit i anspråk den större delen av laboratoriets hästantal. I sådant syfte och för att likväl säkerställa landets behov av dylikt serum har styrelsen träffat avtal med en enskild firma om leverans till styrelsen av 60,000 flaskor antidifteriserum för år, motsvarande omkring 2/3 av årsbehovet, i följd varav laboratoriet, som förut tillverkat den större delen av landets serumbehov, skulle befrias från att tillverka dylikt serum utöver en kvantitet av omkring 30,000 flaskor för år. Härigenom skulle laboratoriets hästantal, nu omkring 25, kunna avsevärt minskas med därav följande minskning av utfodringskostnaderna, personal, stallutrymme m. m. Samtidigt har styrelsen beslutat någon höjning av priserna å antidifteriserum.
Oaktat ovannämnda av styrelsen beslutade åtgärder torde man dock få beräkna, att återstoden av de för år 1919 disponibla statsmedlen 24,054 kronor 37 öre, icke torde förslå till gäldande av laboratoriets utgifter under senare halvåret 1919. Till den för första halvåret beräknade bristen 42,666 kronor 98 öre torde därför komma en brist för senare halvåret, som för närvarande svårligen kan beräknas, men som med hänsyn till de beslutade inskränkningarna torde kunna inskränkas till 30,000 kronor. Sammanlagda bristen under år 1919 torde därför kunna beräknas till omkring 73,000 kronor.»
Under åberopande av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att, till täckande av de förluster, som under åren 1918 och 1919 uppkommit å bakteriologiska laboratoriets drift, å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag å 73,000 kronor.
6 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[7.] Medicinalstyrelsens framställning ger vid handen, att den förlust å
DePchef^entB ^a^orat.oriets drift, som förutsågs uppkomma under år 1918, numera befunnits uppgå till omkring 52,600 kronor eller i det närmaste dubbelt mot det till täckande av ^bristen å tilläggsstat för år 1919 anvisade anslaget av 27,500 kronor. Åven under år 1919 kan förlust icke undgås, ehuru särskilda åtgärder vidtagits för minskning av laboratoriets tillverkning av antidifteriserum samt priset å serum något förhöjts. Till täckning av den sålunda uppkomna bristen, sammanlagt omkring
73,000 kronor, torde i enlighet med styrelsens hemställan medel böra anvisas på tilläggsstat för år 1920. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska laboratorium på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 73,000 kronor.
4. Förbättrade avlöningsförmåner åt förste provinsialläkare m. m.
[8.] Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 50 i stats-
Förbättrade rådsprotokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1921 under
förmåner åt femte huvudtiteln får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå förste pro- riksdagen
vinsialläkare 0 .. , ..
ra. ra. att i avbidan pa den proposition, som kan kom-
ma att avlåtas i ämnet, till förbättrade avlöningsförmåner åt förste provinsialläkare m. m. på tilläggsstat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag, högst, 70,000 kronor.
5. Dyrtidstillägg för år 1920 åt vissa extra provinsialläkare.!^;
[9.] Med bifall till Kungl. Majrts därom framlagda förslag anvisade
^för^åfwio 1919 ars laSt’ma riksdag på tilläggsstat för samma år ett förslagsåt vissa extra anslag å 20,000 kronor till beredande av dyrtidstillägg åt vissa extra prmZial~ Provin8iallakare; och har Kungl. Maj:t den 20 augusti 1919 utfärdat kungörelse (sv. förf.-saml. nr 534) med bestämmelser angående dyrtidstilläggets åtnjutande. Enligt nämnda kungörelse gäller, att, “därest extra provinsialläkare, till vars avlöning bidrag utgår av statsmedel, för år 1919 beredes dyrtidstillägg å den honom från vederbörande landsting tillkommande avlöning, dyrtidstillägg av statsmedel för samma år utgår med motsvarande andel av statsbidraget, dock högst med två tredjedelar därav och endast för den tid av nämnda år, under vilken
7 Sjette huvudtiteln: 1920 års tillciggsstat.
statsbidraget till lians avlöning utgår. Som avlöning och dyrtidstillägg från landsting räknas även bidrag, som i sådant avseende lämnas av kommuner eller andra.
Med anledning av en utav Västerbottens läns landsting därom gjord och av medicinalstyrelsen tillstyrkt framställning får jag, då behov av motsvarande anslag för innevarande år föreligger, hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för beredande av dyrtidstillägg under år 1920 åt vissa extra provinsialläkare enligt motsvarande grunder som under år 1919 å .tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag å 20,000 kronor.
6. Anläggning av hospital vid Strängnäs.
I anledning av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet har 1913 års riksdag för uppförande av en för 800 sinnessjuka avsedd statsanstalt å biskopsbostället Sund by nr 1 om 2 mantal i Strängnäs socken och Åkers härad av Södermanlands län samt gäldande av de ersättningsbelopp, som i anledning av boställets avstående borde utgå till vederbörande rättsägare, beviljat ett belopp av 3,300,000 kronor samt därav på extra stat för år 1914 anvisat 150,000 kronor.
Sedermera har riksdagen av ifrågavarande anslag på extra stat anvisat för vart och ett av åren 1915 och 1916 800,000 kronor, för år 1917 550,000 kronor, för år 1918 200,000 kronor och för år 1919 återstående beloppet 800,000 kronor. Vidare har riksdagen för sistnämnda år för ändamålet anvisat ett tilläggsanslag av 500,000 kronor.
Då det, såsom medicinalstyrelsen framhållit i skrivelse den 31 januari 1917, visat sig, att kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag icke kunde hållas inom den beräknade ramen, föreslog Kungl. Maj:t i en den 9 mars 1917 avlåten proposition riksdagen medgiva, att oaktat den beslutade anläggningen av ifrågavarande hospital icke kunde komma till stånd för det av riksdagen för ändamålet beviljade anslag, anläggningen ändock finge utföras i enlighet med för densamma upprättade plan, med de jämkningar däri, som Kungl. Maj:t för kostnadernas nedbringande kunde finna lämpligt stadga.
I skrivelse den 27 mars 1917 anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit.
Sedan medicinalstyrelsen i skrivelse den 28 augusti 1918 anmält, att på grund av den alltjämt fortgående stegringen av material- och
[9.]
Departements-
chefen.
[10.] '
Anläggning av hospital vid Strängnäs.
8 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
[10.] arbetspriser för hospitalets fullbordande erfordrades, utöver förut anvisade medel, ett ytterligare anslag å 3,750,000 kronor, föreslog Kung]. Maj:t i statsverkspropositionen till 1919 års lagtima riksdag riksdagen att anvisa berörda belopp, varav 2,645,000 kronor på tilläggsstat för år 1919 och 1,105,000 kronor på 1920 års stat.
I skrivelse den 13 juni 1919, nr 6 A, angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920 sjätte huvudtitel, anförde riksdagen, att av den i ämnet lämnade utredningen framginge, att de kostnadsberäkningar, som läge till grund för beloppet av det äskade anslaget, verkställts med utgångspunkt från de under senare hälften av år 1918 gällande osedvanligt höga pris å byggnadsmaterial, värme-, vatten-, avlopps- och belysningsledningar m. m. Med hänsyn härtill hade riksdagen ansett anslaget kunna nedsättas med 500,000 kronor, vilken minskning syntes böra beräknas å 1920 års stat. Riksdagen anvisade alltså för ändamålet på tilläggsstat för år 1919 ett reservationsanslag av 2,645,000 kronor och på extra stat för år 1920 ett reservationsanslag av 605,000 kronor.
Medicinal- I skrivelse den 30 augusti 1919 har medicinalstyrelsen gjort fram-
«tyreUen. ställning om anvisande av ytterligare anslag för ifrågavarande ändamål. Styrelsen anför därvid följande:
»Av samtliga för hospitalsanläggningen av riksdagen hittills anvisade medel, tillhopa 7,050,000 kronor, har medicinalstyrelsen hittills disponerat följande, i runda tal angivna belopp:
Intill den 28 augusti 1918, enligt av styrelsen i skrivelse av samma dag och statsverkspropositionen till 1919 års lagtima riksdag angiven specifikation ..............................
Därefter intill (lagen för styrelsens förevarande skrivelse:
för byggnadsarbeten.............................. kronor 810,000: —
» vatten- och avloppsledningar......... » 630,000: —
» värmeledning.................................... » 920,000: —
» elektrisk belysning ........................ » 34,000: —
» väganläggning ................................. » 44,000: —
» diverse övriga arbeten, kontroll
m. m.......................................... » 47,000: —
kronor 3,711,000: —
2,485,000: —
Summa kronor 6,196,000: —
.För arbetenas fortsättande skulle styrelsen således hava till sitt förfogande omkring 854,000 kronor.
Ännu återstå emellertid arbeten, för vilka kostnaden av de av styrelsen för anläggningen anlitade sakkunniga, nämligen arkitekten C. Westman, majoren Carl J. Insulander, ingenjören H. Theorell samt ingenjören Carl A. Rossander vid ett inom styrelsen hållet sammanträde beräknats till följande ungefärliga belopp:
Sjätte huvudtiteln: 1.020 års tiUäggsstat.
för byggnadsarbeten....................
» vatten- och avloppsledningar
kronor 1,085,000: — [10.]
360,000: — 60,000: — 225,000: — 360,000: — 30,000: — 100,000: — 25,000: —
» köks- och tvättapparater samt bakugnar .........
» elektrisk belysning ............................................
» elektriska hissar...................................................
» väganläggning .....................................................
» kontrollarvoden, besiktningar, ritkopior m. m.
värmeledning
Summa kronor 2,245,000: —
Utöver disponibla 854,000 kronor skulle således för anstaltens fullbordande erfordras ytterligare anslag av 1,391,000 kronor.
Härvid får medicinalstyrelsen anföra följande.
I sin skrivelse den 28 augusti 1918 rörande proposition till 1919 års lagtima riksdag om anslag för hospitalsanläggningen ifråga beräknade medicinalstyrelsen kostnaden för de i och för anstaltens färdigställande erforderliga då ännu icke kontrakterade arbeten till ett väsentligt lägre belopp än det, vartill kostnaden för sagda arbeten delvis redan visat sig, delvis enligt förnyad nu företagen kostnadsberäkning kan antagas uppgå. Orsaken härtill är att söka i den av vederbörande sakkunniga städse framhållna svårigheten att under rådande osäkra prisförhållanden beträffande såväl materialier som arbetslöner verkställa tillförlitliga beräkningar.
Totalkostnaden för anläggningen skulle sålunda enligt nu verkställda beräkningar betinga ett belopp av 8,441,000 kronor, vilket jämfört med det till grund för riksdagsbeslutet 1913 beräknade beloppet 3,300,000 kronor innebär en merkostnad motsvarande cirka 156 % av sistnämnda belopp.
Medicinalstyrelsen hyser förhoppning om att samtliga omförmälda ännu återstående arbeten för hospitalsanläggningen skola kunna bringas till utförande under loppet av år 1920.»
På grund av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för uppförande av hospitalet vid Strängnäs på tilläggsstat för 1920 anvisa 1,391,000 kronor.
Av vad ovan anförts framgår, att de tilläggsanslag om tillhopa Departementa-
3.250.000 kronor, som av 1919 års lagtima riksdag anvisades för full- chefenbördande av ifrågavarande byggnadsföretag, på grund av rådande höga material- och arbetspriser icke är tillräckligt för sitt ändamål. Vid
ånyo företagen kostnadsberäkning har det nämligen visat sig, att för hospitalsauläggningens fullbordande erfordras ytterligare ett belopp av
1.391.000 kronor, vadan sammanlagda kostnaden för anläggningen skulle bliva 8,441,000 kronor.
Då emellertid riksdagen, oavsett de inträffade kostnadsstegringarna, uttalat sig för arbetenas fullföljande i enlighet med den upprättade planen och då företagets färdigställande under loppet av år 1920 synes angeläget med hänsyn till såväl behovet av nya vårdplatser som full-
Bihang Ull riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 1 käft. 2851 19 2
[10.]
[11.]
Om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl.
Medicinal-
styrelsen.
10 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
görandet av ingångna entreprenadavtal, bär jag funnit mig böra tillstyrka medicinalstyrelsens förevarande framställning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för uppförande av en för 800 sinnessjuka avsedd statsanstalt å biskopsb o stället Sundby nr 1 om 2 mantal i Strängnäs socken av Södermanlands län på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 1,391,000 kronor.
7. Om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl.
För om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl beviljade 1916 års riksdag ett anslag av 320,000 kronor, vilket anslag anvisats att utgå under åren 1917—1919.
De sålunda av 1916 års riksdag beslutade arbetena avsågo dels uppförande vid Lunds hospital av två nya övervakningspaviljonger för sammanlagt 50 sjuka, dels ock tillbyggnad av de båda A-paviljongerna vid Lunds asyl.
Emellertid visade det sig snart, att det beviljade anslaget icke var tillräckligt för arbetenas fullbordande i enlighet med den upprättade planen. I anledning därav föreslog Kungl. Maj:t 1917 års riksdag medgiva, att anläggningen oaktat den inträffade kostnadsökningen finge utföras i enlighet med nämnda plan med de jämkningar däri, som Kungl. Maj:t för kostnadernas nedbringande kunde finna lämpligt stadga. Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit vann riksdagens bifall; dock uttalade riksdagen den förväntan, att Kungl. Maj:t måtte låta sig angeläget vara att, så långt möjligt vore, nedbringa kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbetens utförande, varvid även borde tagas under övervägande, huruvida icke detta lämpligen kunde ske genom att staten själv införskaffade anbud å tegel och andra byggnadsmaterial för att sedermera tillhandahållas eventuell entreprenör.
Sedan medicinalstyrelsen med anledning av riksdagens uttalande låtit genom arkitekten C. Westman utarbeta nya förenklade förslag till grundläggningsarbetena för om- och tillbyggnaden, har Kungl. Maj:t genom särskilda brev bemyndigat medicinalstyrelsen att antaga av styrelsen infordade och Kungl. Maj:ts prövning underställda entreprenadanbud å grundläggnings- och byggnadsarbeten, värmeledning, vattenoch avloppsledningar samt elektrisk belysning.
I skrivelse den 13 december 1919 meddelar medicinalstyrelsen, att kostnaderna för fullbordandet av ifrågavarande byggnadsföretag enligt nu verkställd beräkning uppgå till 910,000 kronor. Dessa kostnader fördela sig å de olika arbetena på sätt följande tablå utvisar:
11 Sjätte huvudtiteln: 1020 års tilläggsstat.
N. Nilsson & C:o, grundläggningsarbeten, jämlikt Kungl. Miij:ts
bemyndigande den 4/m 1918 .................._•.................■_..........
D:o d:o byggnadsarbeten, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 3% 1919................................................................•_..........
Carl Hanssons aktiebolag, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 28/u 1919, värmeledningsanläggning.............................
Aktiebolaget Vatten & Värme Carl Holmberg, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28/ii 1919, vatten- och avloppsledningar ...........................................................;.................... •
Lunds elektrotekniska byrå, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28/u 1919, elektrisk belysningsanläggning ......
Arvode till arkitekt, ingenjörer, kontrollant, avsyningsmän.....
Brandförsäkringar, utskrifter, kopior och diverse........................
Kramdragningar av vatten- och elektriska ledningar..................
Målning, inredning och mindre ändringsarbeten (ännu ej fastställda) ................................................................................■•••
Kronor 910,000: —
[11.]
Medicinalstyrelsen hemställer i anledning härav, att för fortsättande av ifrågavarande om- och tillbyggnadsarbeten å tilläggsstat för år 1920 måtte anvisas ett anslag av 590,000 kronor.
Såsom redan under år 1917 bragtes till riksdagens kännedom, Departemonuhar ifrågavarande företag icke kunnat fullbordas för den ursprungligen beräknade kostnaden. För sådant ändamål erfordras nu, utöver det av 1916 års riksdag beviljade anslaget, ett ytterligare anslag å 590,000 kronor. I enlighet med bestämmelserna i de upprättade entreprenadkontrakten beräknas arbetena bliva fullbordade under loppet av år 1920, varför det erforderliga tilläggsanslaget torde böra anvisas att utgå under samma år.
På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för om- och tillbyggnad av Lunds hospital och asyl på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 590,000 kronor.
8. Påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital.
I skrivelse den 4 juli 1917 hemställde medicinalstyrelsen om be- [12.] myndigande att för en beräknad kostnad av 27,600 kronor låta med en Påbyggnadsandra våning påbygga tre envåningspartier å Göteborgs hospitals avdelningar för sjuka av allmän klass och överlämnade styrelsen tillika av hospital.
arkitekten C. F. Ebeling uppgjorda ritningar till ifrågavarande påbygg- Medicinainader jämte därtill hörande kostnadsberäkning och beskrivning.
12 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
[12.] 1 häröver infordrat utlåtande den 21 augusti 1917 framhöll dåva-
överinten- rande överintendentsämbetet, som ansåg sig böra förorda bifall till framställningen, att med hänsyn till skäliga krav å smak och prydlighet även i fråga om byggnader för hälsovård ovillkorligen fordrades, att påbyggnaderna utfördes till samma höjd som tvåvånings byggnaderna å ömse sidor, så att dessas taklist och tak kunde framdragas över påbyggnaderna, samt att kostnaderna för påbyggnaderna, kostnaderna för ritningar och tillsyn inberäknade, borde beräknas till 37,500 kronor.
Kungi. Maja I enlighet med mitt förord föreslog därefter Kung!. Maj:t i stats-
lån ,i i9i8. verkspr0positionen tjp 1918 års lagtima riksdag riksdagen att för utförande av ifrågavarande påbyggnadsarbeten på extra stat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag av 37,500 kronor.
Genom de sålunda föreslagna anordningarna skulle de anmärkningar, som ur brandsäkerhetssynpunkt framställts mot hospitalsbyggnaderna, bliva väsentligen undanröjda, varjämte, förutom att 10 nya vårdplatser skulle vinnas, kravet på tillräckligt utrymme åt betjäningen skulle bliva tillgodosett.
1918 års lag- I skrivelse den 22 juni 1918, nr 6 A, angående regleringen av ultima riksdag. gifterna under riksstatens för år 1919 sjätte huvudtitel, anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit Kungl. Majris berörda framställning.
Kungi. Maj:t Genom brev den 28 juni 1918 har Kungl. Majri uppdragit åt mediaen 8/e 1918. cinalstyrelsen att låta utföra ifrågavarande påbyggnadsarbeten i huvudsaklig överensstämmelse med de av arkitekten Ebeling uppgjorda ritningarna, under iakttagande av vad överintendentsämbetet erinrat om påbyggnadernas utförande till samma höjd som tvåvåningsbyggnaderna å ömse sidor om desamma, varjämte Kungl. Majri ställt det av riksdagen beviljade anslaget till styrelsens förfogande.
Medicinal- I skrivelse den 22 januari 1919 har medicinalstyrelsen gjort fram- &tM/11Si919-en ställning om anvisande av ytterligare medel för omförmälda påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital.
Styrelsen anför därvid till eu början följande:
»Sedan medicinalstyrelsen med anledning av ovanberörda kungl. brev den 28 juni 1918 den 7 augusti samma år anmodat liospitalsdirektionen i Göteborg att uppgöra nytt förslag med iakttagande av den utav överintendentsämbetet, numera byggnadsstyrelsen, gjorda erinran, har liospitalsdirektionen med skrivelse den 30 oktober samma år till medicinalstyrelsen överlämnat nya ritningar jämte kostnadsberäkning, uppgjorda av arkitekten Eugen Thorburn.
I detta nya förslag hava taken till påbyggnaderna, i enlighet med byggnadsstyrelsens framställning, upptagits till samma höjd som taken till de bredvidliggande avdelningarna. I övrigt är förslaget i huvudsak detsamma som det
Sjätte huvudtiteln: WHO års tilläggsstat. K5
förut framlagda, dock att i detsamma upptagits tre järnbeslagna dörrar på var och en av de nya avdelningarna till förekommande av eldfara, varjämte ankarjärn inlagts längs murarna över fönstren.
Kostnaderna för arbetets utförande enligt detta förslag hava beräknats till 24,600 kronor för varje påbyggnad eller för samtliga tre påbyggnader 73,800 kronor, vartill komma 5,580 kronor för anordnande av värmeledning, alltså tillhopa 79,380 kronor.
I häröver på anmodan av medicinalstyrelsen avgivet yttrande den 9 november 1918 framhåller arkitekten C. Westman till en början, beträffande de nya förslagen om järnbeslagning av dörrar och inläggande av ankarjärn, att även om den å vinden befintliga dörren vore lämplig att järnbeslå, det likväl syntes honom, att de två korridordörrarna ej tarvade samma behandling; åtminstone borde, om göda skäl talade för den långa sjukvårdslängans avdelande brandfritt, det vara tillfyllest med endast den ena av dörrarnas behandling mot eld. Med hänsyn till påbyggnadens läge mellan befintliga byggnader syntes ankarjärnen kunna undvaras.
Ifråga om förslaget i övrigt påpekar Westman, att 4"xl0" bjälkar med krysskolvning med hänsyn till bärigheten ställde sig gynnsammare och icke dyrare än de föreslagna 6"x9" bjälkar, varför de förra vore att föredraga.
Innertaken vore föreslagna 'filtade', vilket Westman finner onödigt. Likaså anser han limfärgning av desamma böra utbytas mot kalkfärgning, varjämte den impregnerade pappen för träväggar med hänsyn till nu rådande höga pris därå borde utbytas mot vanlig papp.
Vidkommande oljemålningen inom påbyggnaderna anmärker Westman, att densamma vore upptagen utan hänsyn till nuvarande förhållanden med ringa tillgång till och höga priser på olja. Visserligen sades i förslaget, att, om korridorens väggar oljemålades blott till eu del, kostnaden per länga kunde nedbringas med 200 kronor, vilket syntes Westman välbetänkt, men oljemålningen borde invändigt genomgående tagas endast provisoriskt med uteslutning av sprickling och åtminstone en gång strykning.
Eu fråga, som Westman icke ansett sig kunna förbigå i sitt yttrande, vore höjden på tillbyggnaden, och yttrar han härom följande. I det första förslaget hade byggnadernas tak varit omkring 55 centimeter lägre än befintliga byggnaders. Fönstren i den nya övre våningen hade varit av samma höjd som bredvid liggande gamla, och det vore, enligt Westmans förmenande, med hänsyn härtill, som byggnadsstyrelsen ansett, att även taken borde hava samma höjd som de å ömse sidor liggande byggnadernas tak. Då emellertid den nya våningen endast -^uho innehålla mindre betjäningsrum, vilka fordrade högst 2.70 meters invändig höjd, och med fönster, vilka i höjd motsvarade bredvidliggande upp till losholzen, ansåge Westman påbyggnaden kunna väsentligen nedpressas — omkring 2 meter. Etärigenom bihehölles eu bestämd artikulation i fasadlängan med omväxlande högre och lägre byggnader, de senare genom sina lägre fönster i övre våningen och genom en betydligt mindre taklist starkt markerade från de högre. Det förefölle Westman, som om arkitektoniskt härigenom en fullt tillfredsställande lösning av frågan om fasadens utseende kunde erhållas, vilken kanske vore att föredraga framför den andra åtskilligt enformiga fasadlängan.
Kostnaden skulle, yttrar Westman, naturligtvis åtskilligt kunna nedbringas genom minskad murning, putsning, målning, tapetsering, bortfallande av takfönster och de andra fönstrens minskning — säkerligen med 2,000 kronor per byggnad.
[12.]
[12.]
14 Sjätte huvudtiteln: 1920 års till äggsstat.
Westman kritiserar vidare i sitt yttrande garderobernas placering. I korridoren vore förlagda elva små väggfasta skåp. Då rummen vore avsedda för tillsammans sex personer, anser Westman det föreslagna antalet för stort, varförutom de vore rätt trånga. Med hänsyn till rummens stora djup, som i enkelrummen gjorde dessa rätt oproportionerliga, förefölle det bättre att flytta dörrarna till sistnämnda rum till mitten av väggen i rummet och att inåt rummen inreda två garderober med väggarna upp till tak, den ena för enkelrummet och den andra för bredvidliggande tvåsängsrum, samt att i korridoren placera två större klädskåp, lösa eller fasta, för de två i tvåsängsrummen boende, som ej finge garderob. Westman förklarar emellertid, att, då han ej kände skälet till den gjorda garderobsindelningen, han ej med bestämdhet kunde yttra sig om saken.
För yttertaket vore föreslaget ny takpanel med papp och läkt för tegel. I nuvarande byggnader vore takpanel på lock’ utan papp, och takstolarna vore därefter konstruerade. Om ej den nuvarande panelen vore alltför mycket förstörd, anser Westman samma förfaringssätt böra bibehållas med erforderlig komplettering av panelen. Härigenom undvekes pappen, som nu vore mycket dyr, varjämte takstolarna kunde bibehållas oförändrade. Enligt vad Westman inhämtat, hade ingen olägenhet visat sig av nuvarande takkonstruktion.
Vad slutligen beträffar kostnaderna för arbetets utförande, anför Westman, att den nu uppgjorda beräkningen slutade på en summa av 79,380 kronor eller 78,780 kronor med förenklad målning i korridorerna. Det förefölle emellertid, som om en blivande entreprenad borde kunna göras för eu mindre summa än den sålunda beräknade, ty dels syntes ä-prisen rätt styva och dels vore en del massberäkningar gjorda med väl höga summor. Anslag för arkitekt- och kontrollantarvoden vore visserligen ej upptaget, men kostnadssumman syntes ej behöva ökas härför, då densamma borde väl räcka även för dessa poster.
Med anledning av vad Westman sålunda anfört uppdrog medicinalstyrelsen den 13 november 1918 åt honom att till styrelsen inkomma med nya ritningar jämte arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning i enlighet med de av honom nu gjorda erinringar, och med skrivelse den 29 i samma månad överlämnade Westman dylik ritning, men hemställde beträffande arbetsbeskrivning och kostnadsförslag, att det måtte uppdragas åt liospitalsdirektionen att uppgöra sådana, enär det, då det gällde ändring av ett gammalt hus, vore synnerligen svårt att vid upprättande av dylika handlingar icke vara boende på platsen och då det vid hospitalet redan funnes uppgjorda handlingar, som med lätthet kunde ändras till överensstämmelse med det nya förslaget och med iakttagande av vad Westman anfört uti sitt ovanberörda yttrande.
Genom skrivelse den 4 december 1918 anmodade styrelsen hospitalsdirektionen i Göteborg att avgiva yttrande i ärendet och att låta utarbeta arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning med iakttagande av de utav Westman gjorda erinringarna, varefter liospitalsdirektionen med skrivelse den 17 januari 1919 till styrelsen överlämnat ny av arkitekten Thorburn den 28 december 1918 uppgjord arbetsbeskrivning och kostnadsberäkning, enligt vilken kostnaderna betydligt nedbringats och beräknats sålunda:
för varje påbyggnad kronor 20,140: —, eller för tre dylika........ kronor 60,420: —
för anordnande av värmeledning enligt erbjudande av ingenjör
A. Colliander ..................................................................... a 5,580: —
Summa kronor 66,000: —
Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillciygsstat.
15 Med sistberörda skrivelse, uti vilken hospitalsdirektionen hemställer, att åtgärder måtte vidtagas i syfte att påbyggnadsförslaget i enlighet med nu föreliggande ritningar och beskrivningar skyndsammast måtte komma till utförande, har hospitalsdirektionen jämväl överlämnat ett av anstaltens överläkare till direktionen inkommet yttrande, däri denne framhåller, att de olägenheter beträffande personalens bostadsförhållanden, vilka varit huvudsakliga anledningen till förevarande förslags framkomst, fortfarande kvarstode oförminskade och torde komma att ökas, om större antal befattningshavare måste anställas i samband med ifrågasatt reglering av arbetstiden för hospitalspersonalen; och hemställer överläkaren därför, att hospitalsdirektionen ville tillstyrka det nya förslagets skyndsamma utförande.»
[12.]
För egen del anför medicinalstyrelsen följande:
»Den av arkitekten Westman föreslagna sänkningen av påbyggnadernas höjd synes styrelsen vara från estetisk synpunkt tilltalande och icke innebära några olägenheter för de nya lokalernas användning. Då dessutom härigenom kostnaderna för arbetet icke oväsentligt komme att nedbringas, har styrelsen ansett sig böra förorda, att Westmans förslag lägges till grund för arbetets utförande.
Såsom av den ovan lämnade utredningen framgår, är emellertid det av riksdagen för påbyggnaderna beviljade anslaget å 37,500 kronor otillräckligt för arbetets utförande även i enlighet med det nu uppgjorda förslaget, vilket beräknats draga en kostnad av 66,000 kronor. Ett tilläggsanslag å 28,500 kronor är sålunda för ändamålet erforderligt, och tvekar medicinalstyrelsen icke att hos Kungi. Maj:t göra framställning om utverkande av sådant tilläggsanslag, då styrelsen i likhet med överläkaren vid hospitalet anser det vara av synnerlig vikt, att arbetet snarast möjligt kommer till utförande.»
På grund av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels medgiva, att ifrågavarande påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital måtte få utföras i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Westman i november 1918 upprättade ritningar och av arkitekten Thorburn den 28 december 1918 uppgiorda kostnadsberäkningar,
dels ock för ändamålet på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett reservationsanslag å 28,500 kronor.
Till följd av remiss har byggnadsstyrelsen den 13 februari 1919 avgivit utlåtande över medicinalstyrelsens sistberörda framställning samt därvid anfört följande:
Byggnadsstyrelsen den ,8/a 1919.
»Den i den senaste kostnadsberäkningen av den 28 december 1918 angivna kostnaden 20,140 kronor för varje påbyggnad torde vara väl knappt beräknad. Vid en inom byggnadsstyrelsen verkställd kontrollberäkning av såväl massor som pris har det befunnits, att varje påbyggnad torde komma att betinga en kostnad av 22,000 kronor. Då jämväl ett belopp lärer böra upptagas för ritningar, kon-
[12.]
Departe-
mentschefen.
16 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
troll och oförutsedda utgifter, anser styrelsen den erforderliga, totala anslagssumman böra beräknas sålunda:
tre påbyggnader ä kronor 22,000: —............ kronor 66,000: —
ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter » 6,400: —
värmeledning............................................... »_5,600: —
Summa kronor 78,000: —
I sitt förut omförmälda, i ärendet den 21 augusti 1917 avgivna utlåtande framhöll dåvarande överintendentsämbetet, att med hänsyn till skäliga krav å smak och prydlighet även i fråga om byggnader för hälsovård ovillkorligen fordrades, att påbyggnaderna utfördes till samma höjd som tvåvåningsbyggnaderna å ömse sidor, så att dessas taklist och tak kunde framdragas över påbyggnaderna. Sedan emellertid numera påvisats, att de påbyggda våningarna icke fordra samma rumshöjd som övre våningarna i de intill liggande byggnaderna, finner sig byggnadsstyrelsen numera ur estetisk synpunkt icke hava något att anmärka mot de föreslagna påbyggnaderna med den lägre höjd, som av arkitekten Westman föreslagits.»
Såsom av det ovanstående framgår, har för ifrågavarande påbyggnadsarbeten framlagts ett nytt förslag, grundat på av arkitekten Westman upprättade ritningar, enligt vilka påbyggnaderna skulle verkställas till lägre höjd än bredvidliggande motsvarande våningar i hospitalsbyggnaderna. Då påbyggnaderna, utförda enligt det ifrågasatta förslaget, skulle lika väl fylla sitt ändamål och ur estetisk synpunkt erhålla ett mera tillfredsställande utseende, anser jag mig böra förorda arbetenas utförande i enlighet med arkitekten Westmans ritningar.
Vad kostnaderna beträffar, hava desamma sedan 1918 års lagtima riksdags beslut i ämnet betydligt stegrats, så att det förut anvisade beloppet, 37,500 kronor, numera är otillräckligt. Byggnadsstyrelsen beräknar nu kostnaderna för påbyggnadsarbetenas utförande i enlighet med de av mig förordade ritningarna till 78,000 kronor, vadan för ändamålet skulle erfordras ytterligare 40,500 kronor. Mot berörda kostnadsberäkning synes intet vara att erinra. Jag tillstyrker alltså, att framställning måtte göras om anvisande av nämnda belopp, 40,500 kronor. Med hänsyn till vad som anförts om vikten av påbyggnadernas snara färdigställande anser jag mig böra föreslå, att beloppet i fråga anvisas å tilläggsstaten för innevarande år,
På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj: t måtte föreslå riksdagen
dels medgiva, att de av 1918 års lagtima riksdag beslutade påbyggnadsarbetena vid Göteborgs hospital må utföras i huvudsaklig överensstämmelse med av
17 Sjette huvudtiteln: 7.920 års tilläggsstat.
arkitekten C. Westman i november 1918 upprättade [12.] ritningar och för eu beräknad kostnad av 78,000 kronor;
dels ock för ändamålet, utöver förut beviljat belopp, på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av 40,ö00 kronor.
9. Påbyggnads- och ändringsarbeten vid Kristinehamns hospital.
I skrivelse den 16 juli 1919 har medicinalstyrelsen hemställt om bemyndigande att låta vid Kristinehamns hospital utföra vissa påbyggnads- och ändidngsarbeten.
Till stöd härför har styrelsen anfört:
»Vid inspektion, som den 5 september 1918 verkställts å Kristinehamns hospital av t. f. byråchefen E. Lauritzen och vid vilken arkitekten C. Westman närvarit, har enligt den till medicinalstyrelsen ingivna inspektionsberättelsen, bland annat, frågan om behovet av bostadsrum inom anstalten för köksbiträden, arbetsförestånderska, kassörska och skrivbiträde med flera vid hospitalet anställda befattningshavare varit föremål för diskussion.
Under förmälan härom har arkitekten Westman i skrivelse till styrelsen den 7 oktober 1918 anfört, bland annat, att bästa sättet för erhållande av dylika rum ansetts vara, att det ena ändpartiet av anstaltens köksbyggnad försåges med en påbyggnad av en våning.
Sedermera har hospitalsdirektionen i Kristinehamn i skrivelse den 27 februari 1919 gjort framställning hos styrelsen beträffande förevarande ärende, och har direktionen därvid, bland annat, anfört följande.
Med den ökning av antalet funktionärer och betjänte, som under senare år ägt rum vid hospitalet, hade tillkomsten av nya bostadsutrymmen icke hållit jämna steg, varför situationen blivit ohållbar. Sålunda hade befattningarna såsom befallningsman och arbetsförestånderska vid anstalten icke kunnat tillsättas, enär bostäder saknades för nu avsedda befattningshavare. Vidare hade, enär familjebostad åt anstaltens gifte elektriker måst inredas i ovanvåningen av det för trädgårdsmästare och trädgårdsbiträden avsedda boningshuset, de sistnämnda blivit inhysta i ett utom det inhägnade anstaltsområdet beläget, för sjukvårdsbetjäning avsett hus, under det att bostad åter måst beredas i ett annat dylikt hus för ett par jordbruksdrängar vid anstalten. Åt anstaltens kassörska och skrivbiträde hade blott primitiva bostäder kunnat anordnas i en tredje, för sjukvårdsbetjäning avsedd byggnad. Familjebostäder saknades för såväl chaufför och kusk som ock för en eldare av första graden, vilken ämnade ingå äktenskap. Av hospitalets 14 köksbiträden hade 12 nödgats bliva hänvisade till 4 rum inom köksbyggnaden, ett av biträdena hade inkvarterats i tvättinrättningen och ett i den ena av länspaviljongerna.
Behovet av ökat antal bostäder vid hospitalet vore sålunda påtagligt. Under statsmakternas prövning läge redan en framställning från medicinalstyrelsen om Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 1 käft. 285i 19 3
[13.]
Påbyggnadsoch ändringsarbeten vid Kristinehamns hospitals
Medicinal-
styrelsen.
18 Sjiitte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[13.] medel till uppförande av ett antal familjebostäder vid hospitalen, och hyste hospitalsdirektionen den fasta förhoppningen, att, om nämnda framställning bifölles, medicinalstyrelsen skulle låta sig angeläget vara att ordna bostadsfrågan för ovan omförmälda befallningsman, elektriker, chaufför, kusk, eldare och jordbruksdrängar. Yad däremot anginge frågan om bostäders inredande för kassörskan, skrivbiträdet, arbetsförestånderskan och köksbiträdena hade hospitalsdirektionen ansett sig böra taga ett eget initiativ. Direktionen överlämnade fördenskull med sin ifrågavarande skrivelse ett förslag till ändring och påbyggnad av kökshuset, vilket förslag emellertid avsåge ej allenast att skaffa sistnämnda befattningshavare drägligare bostadsförhållanden utan åsyftade även att för möjliggörande av större renlighet i centralköket lägga ett rum till dess hittillsvarande lokaler. Av de rum för köksbiträden, som nu funnes i kökshusets övre våning, skulle ett inredas till matsal för läkare och kontorspersonal och tre till enkelrumsbostäder för respektive kassörskan, skrivbiträdet och arbetsförestånderskan. Köksförestånderskan skulle bibehålla den dubblett, hon redan hade i samma våning. Slutligen skulle en tredje våning påbyggas och skulle därstädes bostadsrum för samtliga 14 köksbiträden inredas. Efter flyttandet av läkarnas och kontorspersonalens måltidsrum till våningen en trappa upp kunde deras hittillsvarande matsal tagas i bruk för centralköket och härigenom skilda lokaler erhållas för diskning och rensning, ty att såsom nu för bägge dessa ändamål vara hänvisad till ett och samma rum vållade stora svårigheter i avseende på renhållningen inom köket.
Sedan ärendet därefter varit föremål för utredning av arkitekten C. Westman och i anledning av de anmärkningar, Westman haft att mot förslaget framställa, blivit av styrelsen till hospitalsdirektionen återremitterat, har direktionen med slutligt yttrande den 25 juni 1919 till styrelsen överlämnat omarbetade ritningar och arbetsbeskrivning till nu föreslagna ändrings- och påbyggnadsarbeten vid anstalten, och har hospitalsdirektionen därvid förnyat sin enträgna hemställan, att styrelsen ville göra allt vad på densamma ankomme för att här ifrågavarande arbeten måtte kunna påbörjas redan sommaren 1919.
Kostnaderna för arbetena ifråga skulle enligt det av hospitalsdirektionen framlagda slutliga förslaget komma att ställa sig sålunda:
1) påbyggnad av köksbyggnaden i enlighet med ett av J. A.
Johansson i Kristinehamn avgivet kostnadsförslag av den
22 mars 1919 ........................................................................ kronor 44,500: —
2) omändringsarbeten inom köksbyggnaden jämlikt ett av sagda
firma upprättat kostnadsförslag av samma den 22 mars .. » 2,800: —
3) erforderliga materialier för värme- samt vatten- och avlopps-
ledningar, avsedda att kunna installeras av hospitalets
personal, enligt hospitalsdirektionens beräkning.......... » 1,933: —
eller tillhopa kronor 49,233: —
Mot berörda kostnader i vad de avse egentliga byggnadsarbeten, 47,300 kronor, har arkitekten Westman icke haft någon erinran att göra, och har han förty tillstyrkt, att detta belopp måtte för ändamålet anvisas. Beträffande posten å 1,933 kronor för värme, vatten och avlopp finner styrelsen icke någon anmärkning.
Vidare får styrelsen för egen del anföra följande.
Sjätte huvudtiteln: 102U års tilläggsstat. 19
Det av direktionen föreslagna sättet för vinnande av erforderliga bostads- [13.] rum synes styrelsen ändamålsenligt, och äro de ifrågasatta bostadslägenheterna i huvudsak avsedda för befattningshavare vid anstalten, som tillkommit med 1919 års nya stat för rikets hospital och asyler, med vilken stat infördes befattningarna såsom kassörska, skrivbiträde m. in. Vid sådant förhållande och då behovet av ökade bostadsutrymmen vid hospitalet är otvetydigt, får styrelsen för sin del tillstyrka utförandet av det av direktionen framlagda förslag, sådant det nu slutligt föreligger; och anser styrelsen att, enär fråga är endast om ett ändringsarbete, vilket, som direktionen kraftigt framhållit, bör verkställas snarast, för ändamålet erforderliga medel böra få utgå av anslaget till hospitalets underhåll, i likhet med vad som tidigare för vissa byggnadsarbeten vid rikets hospital medgivits.»
På grund av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att Kungl.
Magt måtte bemyndiga styrelsen att låta vid Kristinehamns hospital utföra påbyggnads- och ändringsarbeten av köksbyggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med bifogade kostnadsförslag, ritningar och arbetsbeskrivning samt att för ändamålet disponera ett belopp av högst 49,233 kronor, att utgå av det i riksstaten upptagna anslaget till hospitals underhåll.
Till följd av remiss har byggnadsstyrelsen den 11 augusti 1919 Byggnadsavgivit yttrande och därvid anfört, att styrelsen, som vid verkställd 8t>ielsengranskning av ritningar och kostnadsberäkningar icke funnit något att i huvudsak mot desamma anmärka, tillstyrkte bifall till medicinalstyrelsens framställning, dock med den erinran, att, för vinnande av bättre proportioner i byggnadens yttre, fönstren i den påbyggda, lägre bostadsvåningen borde göras icke obetydligt mindre än fönstren i den underliggande högre sjuksalsvåningen, på sätt med röd krita å ritningen över byggnadens norra fasad angivits.
Såsom av utredningen i ärendet framgår, äro bostadsförhållandena Departementsför personalen vid Kristinehamns hospital i hög grad otillfredsställande. che,en' Befattningarna såsom befallningsman och arbetsförestånderska vid anstalten hava icke kunnat tillsättas, enär bostäder för dessa befattningshavare saknas. Familjebostäder hava icke kunnat anskaffas åt vissa funktionärer, som hava behov därav. Andra befattningshavare åter, däribland kassörskan, skrivbiträdet och köksbiträdena, hava primitiva eller otillräckliga bostäder. Härtill kommer, att vid köket särskilda lokaler för diskning och rensning icke kunnat beredas, vilket vållat stora svårigheter med avseende å renhållningen inom köket.
Medicinalstyrelsens på förslag av hospitalsdirektionen gjorda framställning åsyftar att avhjälpa berörda missförhållanden samt därvid bereda bostäder åt sådana funktionärer, för vilka bostadsförhållandena icke
A
20 Sjiitte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[13.] anses kunna ordnas med anlitande av det av 1919 års lagtima riksdag beviljade anslaget för uppförande av familjebostäder åt hospitalspersonal. För ändamålet föreslås påbyggnad av en tredje våning å kökshuset ävensom vissa ändringsarbeten inom detsamma, på sätt närmare framgår av framställningen. Kostnaden härför har av medicinalstyrelsen beräknats till 49,233 kronor. Ifrågavarande kostnadsberäkning ävensom de uppgjorda ritningarna hava i huvudsak lämnats utan erinran av byggnadsstyrelsen.
1 likhet med medicinalstyrelsen finner jag ifrågavarande byggnadsarbeten böra komma till utförande, men synes för ändamålet erforderligt anslag, vilket lärer böra avrundas till 49,300 kronor, lämpligen böra å tilläggsstat för år 1920 äskas av riksdagen.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för utförande av påbyggnads- och ändringsarbeten vid Kristinehams hospital på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag å 49,300 kronor.
10. Täckande av brist å anslag till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska.
[14.] Under åberopande av vad som anförts under punkten 62 i statsråds-
Täckande av protokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1921 under femte mTunderhåll huvudtiteln får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
av Järvsö sjukhus för spetälska.
att till täckande av brist å ordinarie anslaget till underhåll av Järvsö sjukhus för spetälska på tilläggsstat för år 1920 anvisa, utöver förut beviljade medel, ett förslagsanslag, högst, 20,600 kronor.
11. Folksanatorierna.
[15.] Hänvisande till vad av mig anförts under punkten 67 i samma stats-
Foiksanato- rådsprotokoll får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå rxerna. riksdagen
att till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,021,000 kronor, att användas i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.
Sjiitte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
12. Dyrtidshjälp Ht distriktsbarnmorskor in. fl.
I avvaktan på en lönereglering för kommunalt anställda barnmorskor beslöt 1918 års lagtima riksdag, med bifall till Kungl. Maj:ts i ämnet framlagda förslag, att till beredande enligt grunder, som av Kungl. Maj:t skulle närmare bestämmas, av krigstidshjälp till kommunalt anställda barnmorskor med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat för år 1918 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor, ki > Vid 1919 års lagtima riksdag framlade Kungl. Maj:t i propositionen nr 39 med förslag till lag om anställande av distriktsbarnmorskor m. m. ifrågavarande löneregleringsförslag. Då den löneförbättring, som propositionen åsyftade att genomföra, icke var avsedd att träda i tillämpning förr än från och med år 1920, ansågs emellertid erforderligt att jämväl under år 1919 bereda ifrågavarande kår en tillfällig hjälp. Kungl. Maj:t föreslog därför riksdagen att på tilläggsstat för år 1919 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor till beredande av krigstidshjälp till kommunalt anställda barnmorskor enligt samma grunder som under år 1918. Denna hemställan bifölls av riksdagen; och har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 20 augusti 1919 (sv. förf.-saml. nr 556) fastställt villkor för erhållande av krigstidshjälp från berörda anslag.
Krigstidshjälp har enligt denna kungörelse, med vissa undantag och begränsningar, utgått till i kommuns tjänst anställd barnmorska, som den 1 januari 1919 innehade sådan anställning med fast avlöning. Från åtnjutande av krigstidshjälp har undantagits, bland annat, barnmorska, som under år 1918 haft inkomst, krigstidshjälp av statsmedel ej inberäknad, av 1,000 kronor eller därutöver; och utgår krigstidshjälpen med det belopp, varmed samma inkomst understigit 1,000 kronor, dock i intet fall med högre belopp än 200 kronor. I
I omförmälda proposition föreslogs för distriktsbarnmorskor en kontant årlig minimilön av 1,000 kronor. I sitt i ämnet avgivna utlåtande (nr 13) anförde emellertid riksdagens andra lagutskott, att utskottet väl funne, att, så länge nuvarande dyrtid vore rådande, den kontanta lönen borde utgöra minst 1,000 kronor. Det kunde emellertid enligt utskottets förmenande icke anses lämpligt att vid fastslående i lag för lång framtid av viss minimilön fästa avgörande avseende vid rådande utomordentliga konjunkturer. Utskottet hade därför stannat vid att föreslå en minimilön av 800 kronor, men därvid förutsatt, att av statsmedel komme att, så länge dyrtiden varade, i form av krigstidshjälp tillskjutas ett belopp motsvarande skillnaden mellan nämnda båda summor.
Sedan riksdagen godkänt utskottets förslag, har Kungl. Maj:t den 28 mars 1919 dels i överensstämmelse med riksdagens beslut utfärdat
[i6.]
Dyrtidshjälp åt distrikts barnmorskor m. fl.
22 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
[16.] lag om anställande av distriktsbarnmorskor m. m. (sv. förf.-saml. nr 138), vilken lag trätt i kraft den 1 januari 1920, dels ock anbefallt medicinalstyrelsen att inkomma, bland annat, med särskild framställning i fråga om beredande av dyrtidshjälp av statsmedel för år 1920 till kommunalt anställda barnmorskor, under iakttagande av att dyrtidsbjälpen bestämdes till 200 kronor för varje barnmorska.
I anledning härav bar styrelsen i skrivelse den 29 augusti 1919 anfört följande:
»Från åtnjutande av dyrtidshjälp för år 1920 synes fortfarande böra undantagas barnmorska, som under år 1919 haft inkomst, krigstidshjälp av statsmedel ej inberäknad, av 1,000 kronor eller därutöver. I annat fall bör sådan hjälp utgå, dock med högst 200 kronor till varje barnmorska. I fall, som omförmälas i övergångsbestämmelserna till lagen om distriktsbarnmorskor, böra jämväl de förutvarande kommunalt anställda barnmorskorna, som komma att bibehållas, erhålla dyrtidshjälp i enlighet med gällande bestämmelser.
Det för dyrtidshjälpen erforderliga anslaget synes kunna bestämmas till detsamma som förut utgått för ändamålet eller 400,000 kronor. Antalet distriktsbarnmorskor i landet blir icke större utan antagligen mindre än det förut befintliga antalet kommunalt anställda barnmorskor, och hittills har anslaget visat sig väl räcka till.»
Styrelsen har på grund härav hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen framställa proposition om beviljande å tilläggsstat för år 1920 av ett förslagsanslag å högst 400,000 kronor att utgå som dyrtidshjälp till kommunalt anställda barnmorskor med högst 200 kronor till varje enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t komma att bestämmas.
Vid omförmälda skrivelse har styrelsen fogat förslag till kungörelse angående dyrtidshjälp för år 1920 åt kommunalt anställda barnmorskor. Förslaget innehåller i sak samma bestämmelser, som enligt ovan omförmälda kungörelse gälla beträffande ifrågavarande krigstidshjälp under år 1919 med allenast den förändring, att uttrycket i »kommuns tjänst anställd» utbytts mot »i kommunal tjänst anställd» för att tydligen inbegripa distriktsbarnmorskorna.
Departemente- Medicinalstyrelsens förslag är grundat på det uttalande i fråga om chefen. beredande av fortsatt dyrtidshjälp åt vissa barnmorskor, som, enligt vad förut anförts, av 1919 års lagtima riksdag gjorts i samband med antagandet av den nya lagen om anställande av distriktsbarnmorskor m. in. Detta uttalande åsyftar närmast de distriktsbarnmorskor, som enligt nämnda lag skola anställas i de nya barnmorskedistrikten och vilka äro berättigade till en årlig minimilön av 800 kronor. Då med
L’.‘i
Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
hänsyn till tidigare av kommunerna träffado tjänsteavtal om anställande av barnmorskor den nya organisationen av barnmorskeväsendet icke omedelbart vid lagens ikraftträdande kan i sin helhet genomföras, hava emellertid i övergångsbestämmelserna till lagen lämnats föreskrifter i fråga om anstånd i vissa fall med distriktsbarnmorskas anställande. Härvid har tillika stadgats, att för sådan händelse inom ett distrikt kvarstående äldre barnmorskor skola åtnjuta minst dem enligt hittills gällande lag tillkommande avlöning, varjämte de bidrag, som jämlikt den nya lagen skola till varje distriktsbarnmorskas avlönande lämnas av staten och vederbörande landsting, ett belopp av tillhopa 400 kronor skall tillfalla den eller de anställda barnmorskorna. Finnas inom distriktet ifråga två eller flera barnmorskor, verkställes fördelningen mellan dem av berörda bidrag utav barumorskestyrelsen i förhållande till den en var av dem åliggande arbetsbörda. Då minimiavlöningen enligt äldre lag utgjorde 400 kronor, komme en sålunda kvarstående barnmorska, om endast en sådan funnes inom distriktet, att åtnjuta samma minimiavlöning som distriktsbarnmorska enligt nya lagen eller 800 kronor; om två barnmorskor funnes, komme minimiavlöningen vid lika fördelning mellan dem av berörda bidrag att utgöra 600 kronor. Lika med medicinalstyrelsen finner jag skäligt, att jämväl sålunda kvarstående barnmorskor komma i åtnjutande av dyrtidshjälp enligt samma grunder som distriktsbarnmorskor. Den sammanlagda avlöningen — dyrtidsbjälpen inberäknad — komme då att i gynnsammaste fall utgöra densamma som för distriktsbarnmorska, medan de förmåner av rätt till ålderstillägg och ökade naturaförmåner, som stadgats i nya lagen, ej komme de kvarstående barnmorskorna till godo.
Från rätt till dyrtidshjälp enligt nu angivna grunder synas däremot böra uteslutas dels sådan barnmorska, vilken enligt 8 § av lagen kommer att jämte distriktsbarnmorska anställas i ett barnmorskedistrikt på vederbörande kommuns egen bekostnad, dels ock reservbarnmorska.
Medicinalstyrelsens förslag i övrigt synes ej giva anledning till annan erinran än att det under nästföregående år åtnjutna inkomstbelopp, som utesluter från erhållande av dyrtidshjälp och som för närvarande är bestämt till 1,000 kronor, skäligen synes böra väsentligen förhöjas, förslagsvis till 1,800 kronor.
Med hänsyn till att ifrågavarande dyrtidshjälp sålunda är avsedd i främsta rummet för distriktsbarnmorskorna, vilkas tjänstgöringsområden icke nödvändigt sammanfalla med kommunindelningen och vilka ej heller anställas av kommunerna, lärer anslagets nuvarande rubrik böra undergå någon jämkning.
[16.]
24 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till beredande enligt grunder, som av Kungl. Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp till distriktsbarnmorskor och vissa av kommun fast anställda barnmorskor med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 400,000 kronor.
13. Dyrtidshjiilp åt distriktssköterskor.
[17.] I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition, nr 260, i ämnet gjorda
Dyrtidshjälp framställning bar 1919 års lagtima riksdag bland annat för beredande av Sminkör' statsbidrag för anställning av distriktssköterskor i huvudsaklig överenssoersi». stämme]ge me(j (jg | statsrådsprotokollet över civilärenden den 11 mars 1919 angivna grunder med vissa av riksdagen gjorda ändringar anvisat ett förslagsanslag å 250,000 kronor.
Enligt förenämnda grunder skall distriktssköterska, om statsbidrag till hennes anställning skall utgå, åtnjuta — förutom fri kost, fri möblerad bostad, fri värme, fritt lyse och fri tvätt eller ock kontant ersättning för berörda naturaförmåner — en kontant begynnelselön av minst 500 kronor och en kontant slutlön av minst 700 kronor, allt för ar räknat. Statsbidraget utgår med ett belopp av 500 kronor om året, som ansetts motsvara ungefär Vs av de totalkostnader, som anställning av en distriktssköterska under vanliga förhållanden kan beräknas draga, om värdet av naturaförmånerna inräknas. Bidraget utgår till vederbörande landsting, som anordnat distriktsvård över hela den i landstingsområdet ingående landsbygden enligt av Kungl. Maj:t godkänd plan, samt till lantkommun eller sammanslutning av lantkommuner, som inom sitt område anordnat distriktsvård enligt sådan plan.
Förenämnda beräkning av sköterskornas löner och det erforderliga statsbidragets storlek hänför sig emellertid till 1914 å,rs prisnivå. I ovan omförmälda proposition uttalades jämväl, att krigstidstillägg å det föreslagna statsbidraget borde beviljas, därest statsmakterna skulle finna sig föranledda att meddela krigstidstillägg inom motsvarande områden av statsunderstödd verksamhet. Detta uttalande föranledde ej någon erinran från riksdagens sida.
Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
25 Genom brev deri 7 november 1019 har Kungl. Maj:t uppdragit åt [17.] medicinalstyrelsen att till Kungl. Maj:t avgiva förslag, att underställas 1920 års riksdag, i fråga om dyrtidstillägg åt distriktssköterskor för sistnämnda år.
Med anledning härav har styrelsen i skrivelse den 21 november 1919 anfört följande:
»Såsom ovan framhållits, liar under viss förutsättning med det föreslagna statsbidraget ansetts böra förenas ett dyrtidstillägg. För de senaste åren har sådant tillägg utgått till en med sjuksköterskekåren likartad kår, nämligen barnmorskekåren. Genom kungörelse den 20 augusti 1919 har s. k. krigstidshjälp för år 1919 beviljats för kommunalt anställda barnmorskor, och i skrivelse den 29 augusti 1919 har medicinalstyrelsen hemställt om anslag för år 1920 till dyrtidshjälp åt sådana barnmorskor med högst 200 kronor till varje enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t komme att bestämmas.
I samband härmed må erinras om, att enligt lag den 28 mars 1919 om anställande av distriktsbarnmorskor m. m. sådan barnmorska skall i årlig lön åtnjuta minst åttahundra kronor jämte två ålderstillägg, vartdera å 100 kronor, ävensom tjänlig bostad m. m. Till denna avlöning bidrager staten dels med 200 kronor, dels ock med ålderstilläggen, alltså med högst 400 kronor. Under viss förutsättning bidrager landstinget med minst 200 kronor av avlöningen.
Då distriktsbarnmorskekåren och distriktssköterskekåren såväl i avseende å avlöningsförhållanden som verksamhet äro varandra mycket närstående, synes det styrelsen vara goda skäl för att tillerkänna distriktssköterskorna samma dyrtidshjälp som barnmorskorna. Styrelsen vill alltså förorda, att dyrtidshjälp å högst 200 kronor tillerkännes för år 1920 en var distriktssköterska, som uppbär statsbidrag till sin avlöning, dock på vissa villkor.
Beträffande distriktsbarnmorskornas dyrtidshjälp har föreslagits, att barnmorska, som under år 1919 haft en inkomst av 1,000 kronor eller därutöver, skall undantagas från dyrtidshjälp samt att sådan hjälp skall utgå med belopp, varmed den inkomst, som barnmorska åtnjutit under år 1919, understiger 1,000 kronor, dock i intet fall med högre belopp än 200 kronor.
Liknande bestämmelser böra även utfärdas beträffande distriktssköterskornas dyrtidshjälp, dock att inkomstsiffran synes böra höjas till 1,200 kronor.
Det för dyrtidshjälp åt distriktssköterskor erforderliga anslaget synes, med samma beräknade antal distriktssköterskor, som lades till grund för statsbidraget för år 1920, eller 500, kunna bestämmas till 100,000 kronor och givas karaktären av förslagsanslag.»
Under åberopande av vad sålunda anförts har medicinalstyrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t täcktes till riksdagen framställa proposition om beviljande å tilläggsstat för år 1920 av ett förslagsanslag å 100,000 kronor att utgå till dyrtidshjälp till distriktssköterskor med högst 200 kronor till varje enligt de grunder, som av Kungl. Maj:t komma att bestämmas.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 1 käft.
2851 19 4
26 Sjätte huvudtiteln: 1920 års UUäggsstat.
[17.] Vid sin skrivelse har styrelsen fogat förslag till kungörelse angå-
ende dyrtidshjälp för år 1920 åt distriktssköterskor, till vilkas avlöning statsbidrag utgår. Förslaget innehåller bestämmelser motsvarande dem, som stadgats i kungörelsen den 20 augusti 1919 (sv. förf.-saml. nr 556) angående krigstidshjälp för år 1919 åt kommunalt anställda barnmorskor, med de avvikelser, som betingas av vad styrelsen ovan föreslagit.
Departementa Under föregående punkt har jag framlagt förslag om anvisande chefen. av me(jei till beredande av dyrtidshjälp under år 1920 till distriktsbarnmorskor m. fl. barnmorskor. Då den ställning, distriktssköterskorna intaga, beträffande såväl verksamhet som avlöningsförhållanden mycket liknar distriktsbarnmorskornas, anser jag mig böra tillstyrka, att dyrtidshjälp under nämnda år beredes jämväl distriktssköterskorna med samma belopp som barnmorskorna eller högst 200 kronor åt varje sköterska.
Mot vad medicinalstyrelsen i övrigt föreslagit finner jag ej anledning till annan erinran, än att det under nästföregående år åtnjutna inkomstbelopp, som skulle utesluta från erhållande av dyrtidshjälp, synes, i likhet med vad jag beträffande barnmorskorna föreslagit, böra bestämmas till 1,800 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till beredande enligt grunder, som av Kungl. Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.
14'. Stipendier för bevistande av förste provinsialiäkarkurs in. in.
[18.] I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning har riks-
stipendier för dagen på extra stat för år 1919 anvisat dels till stipendier för i statens, förste11 prov in landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs sialläkarkurs för vinnande av behörighet till förste provinsialläkartjänst ett förslags- ™ m- anslag, högst, 5,000 kronor, dels ock för beredande av kostnadsfri undervisning åt dylika deltagare ett förslagsanslag, högst, 5,300 kronor.
Genom brev den 31 december 1918 meddelade Kungl. Maj:t bestämmelser i avseende å förenämnda stipendier och förordnade därvid, bland annat, att medicinalstyrelsen skulle, efter ett av styrelsen fast-
Sjätte huvudtiteln: 1920 ars tilläggsstat.
ställt program för berörda kurser, kungöra ifrågavarande stipendier till [18.] ansökning med angivande av tiden, inom vilken ansökning skulle vara till styrelsen ingiven, samt att styrelsen hade att antaga stipendiater till ett antal av högst tio bland de kompetenta sökande.
I skrivelse den 6 juni 1919 anmälde styrelsen, att inom den av styrelsen utsatta ansökningstiden, som utgick den 31 maj 1919, inkommit ansökningar om erhållande av ifrågavarande stipendier från allenast fyra sökande, och hemställde styrelsen om inställande av berörda undervisningskurs samt om förklarande, att utdelandet av ifrågavarande stipendier icke skulle äga rum.
Genom brev den 4 juli 1919 förordnade Kungl. Maj:t, att ifrågavarande kurs för vinnande av behörighet till förste provinsialläkartjänst icke skulle anordnas, i följd varav utdelning av förberörda stipendier icke finge äga äga rum.
Medicinalstyrelsen har nu i skrivelse den 24 oktober 1919 anmält, Medicinaiatt utsikter emellertid torde förefinnas, att ifrågavarande kurser skulle, etyreleenom de anordnades under år 1920,komma att locka tillräckligt antal sökande.
Styrelsen har fördenskull anhållit, att Kungl. Maj:t måtte medgiva, att förenämnda anslag å tillhopa 10,300 kronor måtte få användas för anordnande under år 1920 av kurs för vinnande av behörighet för förste provinsialläkartjänst och för utdelning av stipendier för bevistande av sådan kurs.
I sammanhang härmed har styrelsen framhållit, att det belopp å
5,300 kronor, som förut avsetts för anordnande av dylik kurs, emellertid av vederbörande lärare anmälts vara otillräckligt för ändamålet.
Styrelsen finner ock, att med nuvarande prisläge det anvisade beloppet kräver en förhöjning av minst 50 %, och har därför tillstyrkt, att beloppet höjes till 8,000 kronor. Ett ytterligare anslag å 2,700 kronor skulle således bliva erforderligt.
Styrelsen har på grund härav ytterligare hemställt, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år 1920 bevilja ett extra anslag å 2,700 kronor för höjning av det anslag å 10,300 kronor, som förut beviljats för anordnande av kurs för vinnande av behörighet till förste provinsialläkartjänst m. m.
0 Till följd av remiss har statskontoret den 8 november 1919 avgivit statskontoret utlåtande och därvid anfört, att, då omförmälda anslag varit avsedda att användas under år 1919 och då på grund av anslagens natur av förslagsanslag, högst, de besparade medlen icke kunde för ändamålet reserve-
28 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägg sstat.
[18.] ras, torde, för den händelse medlen ifråga ansågeB böra komma till användning under år 1920, riksdagens medgivande härtill böra inhämtas. Det fyllnadsanslag, som kunde komma att anvisas och som ävenledes torde böra betecknas såsom förslagsanslag, högst, borde, framhåller statskontoret vidare, givetvis tagas i anspråk först i den mån 1919 års anslag icke lämnade tillgång till utgifternas bestridande.
Departements- Medicinalstyrelsens framställning har icke föranlett erinran från chefen. mjn g-(ja jag således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
l:o) medgiva, att de av riksdagen på extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslag, högst, dels 5,000 kronor till stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs för vinnande av behörighet till förste pr ovinsialläkartjmist, dels ock 5,300 kronor för beredande av kostnadsfri undervisning åt dylika deltagare må under år 1920 användas för motsvarande ändamål,
2:o) till förstärkning av sistnämnda anslag å
5,300 kronor på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,700 kronor.
E. Sociala verk och inrättningar.
L19-]
Levnadskostnads undersökning bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens befolkning.
1. Levnadskostnadsundersökning bland de mindre bemedlade klasserna av
landsbygdens befolkning.
Under åberopande av vad jag anfört under punkten 9 i statsrådsprotokollet angående an slagsäskandena för år 1921 under femte huvudtiteln hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för en undersökning rörande livsmedelsförbrukningen och levnadskostnaderna bland de mindre bemedlade klasserna av landsbygdens befolkning på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst,
30,000 kronor.
Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggstat.
2. Avlöningar och vikariatscrsättningar åt befattningshavare vid statens vårdanstalt å Salbohed för alkoholister.
Under hänvisning till punkten 21 i samma statsrådsprotokoll hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till avlöningar och vikariatser sättning ar åt befattningshavare vid statens vårdanstalt ä Salbohed för alkoholister under år 1920, utöver av 1919 års lagtima riksdag för samma ändamål beviljat belopp, på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,800 kronor.
3. Kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m.
Åberopande vad jag anfört under punkten 29 av samma statsrådsprotokoll hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för gäldande av kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m. på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag av 75,000 kronor.
F. Försäkringsinspektionen.
Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år 1920 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas, för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i försäkringsinspektionen å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett reservationsanslag av 43,000 kronor, att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå.
[20.] Avlöningar och vikariatser sättningar åt befattningshavare vid statens vårdanstalt å Salbohed för alkoholister.
[21.]
Kostnader för tillämpningen av lagen om arbetstidens begränsning m. m.
[22.]
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i försäkringsinspektionen.
30 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tillägssstat.
[23.]
Vyrtidstillägg åt befattningshavare i statens biografbyrå.
[24.]
Svenska
brandskydds-
föreningen.
[25.]
Anslag till svenska aeronautiska sällskapet.
[26.]
Lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure.
G. Diverse.
1. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens biografbyrå.
Åberopande samma statsrådsprotokoll hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas, för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens biografbyrå å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett reservationsanslag å 20,000 kronor, att av avgifter för granskning av biografbilder direkt utgå.
2. Svenska brandskyddsföreningen.
Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 37 i statsrådsprotokollet angående anslagsäskandena för år 1921 under sjätte huvudtiteln hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för understödjande av svenska brandskyddsföreningens verksamhet på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.
3. Anslag till svenska aeronautiska sällskapet.
Under hänvisning till punkten 39 i samma statsrådsprotokoll hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för understödjande av svenska aeronautiska sällskapets verksamhet på tilläggsstat för år 1920 bevilja ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.
4. Lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure.
Under hänvisning till punkten 40 i samma protokoll hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för uppehållande av lufttrafik mellan Porjus och Suorvajaure på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.
Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
5. Bekämpande av arbetslösheten.
Under åberopande av vad jag anfört under punkten 13 i statsråds- [27.] protokollet angående anslagsäskandena för år 1921 under femte huvud- Bekämpande titeln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen av arbeislos~
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, å tilläggsstat för år 1920 för bekämpande av arbetslösheten beräkna ett förslagsanslag, högst, 8,000,000 kronor.
heten.
6. Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den
civila statsförvaltningen.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år 1920 under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 1,005,000 kronor.
[28.]
Tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom, den civila statsförvaltningen.
7. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.
anvisade medel.
Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den
[29.]
Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m.m. anvisade medel.
[30.]
Dyrtids-
tillägg.
Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
civila statsförvaltningen samt till vikariat sersättning ar m. m. anvisade medel å tilläggsstat för år 1920 under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 350,000 kronor.
8. Dyrtidstillägg.
Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år 1920 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avvaktan på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst å tilläggsstat för år 1920 under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 12,300,000 kronor. I
I vad föredragande departementschefen hemställt och föreslagit beträffande anslagen under sjätte huvudtiteln å tilläggsstat för år 1920 instämde statsrådets övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt förordnade tillika, enligt statsrådets hemställan, att utdrag av detta protokoll skulle överlämnas till finansdepartementet till ledning vid författande av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år 1920.
Ur protokollet:
A. C. F. von Krusenstierna.
Sjiitto huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
33 Sammandrag och register
till
tilläggsstaten för sjätte huvudtiteln för år 1920. *)
*) Beräknat anslag.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 1 käft.
2851 19 5
34 Sjätte huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
*) Beräknat anslag.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1920.
Sjunde huvudtiteln. 1920 års tiUäggsstat.
I
Tilläggsstaten för år 1920.
Sjunde huvudtiteln.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1920.
Närvarande:
Hans excellens herr statsministern Edén,
Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena HELLNER, Statsråden: Petersson,
Petrén,
Nilson,
• Löfgren,
friherre PALMSTIERNA,
UNDÉN,
Thorsson,
Holmquist,
Olsson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, redogjorde härefter för de frågor, som rörde regleringen för år 1920 av utgifterna under tilläggsstatens till riksstaten sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet och — för tiden från och med den 1 nästkommande juli — handelsdepartementet, samt anförde därvid följande: Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1
2 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[1.]
Upprätthållande av ] ■finansdepartementets verksamhet.
[2-1
Upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet.
Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium.
A. Finans- och handelsdepartementen.
1. Upprätthållande av finansdepartementets verksamhet.
Jag får till en början erinra därom, att Kungl. Maj:t förut denna dag beslutat föreslå riksdagen att till upprätthållande av finansdepartementets verksamhet å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst, 9,400 kronor. Detta belopp torde få upptagas i förslaget till tilläggsstat för sistnämnda år och alltså här utföras med ... kronor 9,400.
2. Upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet.
Vidare har Kungl. Maj:t förut denna dag beslutat föreslå riksdagen att till upprätthållande av handelsdepartementets verksamhet under senare halvåret 1920 å tilläggsstat för sagda år anvisa ett förslagsanslag, högst 49,300 kronor. Ifrågavarande belopp torde få upptagas, å förslaget till tilläggsstat för sistnämnda år och här utföras med... kronor 49,300.
B. Centrala verk med underlydande stater.
Kammarkollegium.
1. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, under punkt 4 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för anställande för tiden från och med den 1 juli 1920 till årets slut hos kammarkollegium av en extra advokatfiskal
Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 3
samt för beredande åt ämbetsverket av medel till ersättning under senare hälften av år 1920 åt ett vattentekniskt biträde å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst.................. kronor 4,800.
Statskontoret.
2. Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, under punkt 6 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning, i enlighet med vad av mig förordats, av arbetskrafterna hos statskontoret å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst .......................................................... kronor 25,950.
Mynt- och justeringsverket.
3. Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket.
Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1920 års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare vid mynt- och registreringsverket å tilläggsstat för år 1920 såsom reservationsanslag beräkna
ett belopp av ............................................ kronor 72,000
att av inkomst av myntning och justering direkt
utgå.
[3-J
[4-3
Förstärkning av arbetskrafterna hos statskontoret.
[5.]
Dyrtidstillägg vid myntoch justeringsverket.
4 Sjunde huvudtiteln: 1920 års til/äggsstat.
[6.]
Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten.
[7-]
Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii kamrerar- och kassakontor.
[8.]
Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollega fartygsinspektionsbyrå.
Kammarrätten.
4. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarrätten.
Under åberopande av vad jag tidigare i dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, under punkt 8 anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkande av arbetskrafterna hos kammarrätten från och med den 1 juli 1920 till årets slut på sätt av mig under nämnda punkt förordats, å tillläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst ............................................ kronor 59,513.
Kommerskollegium.
5. Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii kamrerar- och kassakontor.
Under åberopande av vad jag förut i dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, under punkt 4 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning, i enlighet med vad jagunder nämnda punkt tillstyrkt, av arbetskrafterna å kommerskollegii kamrerar- och kassakontor å tillägqsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst kronor 1,175.
6. Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, under punkt 9 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, till anställande å kommerskollegii fartygsinspektionsbyrå under tiden från och med den 1 juli 1920 till samma års slut av extra personal i enlighet med vad av mig föreslagits, å tillägg sstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst ............... kronor 3,500.
Sjunde huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat.
Förhandskontroll å fartygs sjövärdighet.
7. Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna ni. m.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, under punkt 12, anfört, hemställer jag, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen
att för beredande av sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna samt till förstärkning av de anslagsbelopp, som för år 1920 anvisats dels till resekostnads- och traktamentsersättning åt fartygsinspektörerna, dels ock till ersättning till skrivmaterialier, lokalhyra m. m. åt berörda inspektörer, i huvudsaklig överensstämmelse med av mig angivna grunder, å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst .......................................................... kronor 26,150.
Undervisningsanstalter för sjöfart.
8. förstärkning av anslaget till navigationsskolorna för är 1920.
I gällande stat för navigationsskolorna i riket finnes upptagen eu anslagspost av 9,850 kronor till böckers, undervisningsmateriels och andra inventariers underhåll och förökande samt till utgifter för bränsle, lyshållning m. m.
På framställning av Kungl. Maj:t i proposition nr 413 till 1918 års riksdag anvisade riksdagen till förstärkning av det ordinarie anslaget till navigationsskolorna dels å tilläggsstat för år 1918 ett förslagsanslag, högst 21,000 kronor, dels ock på extra stat för år 1919 ett liknande anslag till samma belopp. Kungl. Majrts ifrågavarande anslagsäskande, som föranleddes av en av marinförvaltningen gjord framställning, var, såsom framgår av det vid ovannämnda proposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över sjöförsvai>>ärenden för den 3 maj 1918, betingat av nödvändigheten att, med hänsyn till de
[9.]
Sakkunnig extra arbetshjälp åt fartygsinspektörerna m. m.
[10.] Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna för är 1920.
6 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[10.] väsentligt stegrade prisen å eldnings- och belysningsmaterialier, bereda ökade medel för navigationsskolornas uppvärmning och belysning.
1 skrivelse den 14 oktober 1918 hemställde sedermera marinförvaltningen, att även för år 1920 ett lorstärkningsanslag för nu ifrågavarande ändamål måtte beviljas till samma belopp som för ett vart av åren 1918 och 1919. I skrivelsen anförde marinförvaltningen, att 1920 års kostnader för belysning och värme för det dåvarande svårligen läte sig beräknas. Det syntes emellertid icke antagligt, att dessa kostnader komme att ställa sig lägre än de för åren 1918 och 1919 beräknade; snarare syntes ett motsatt förhållande vara att befara. I brist på möjlighet att erhålla närmare kännedom härom, ansåge marinförvaltningen lämpligt, att för ändamålet avsåges åtminstone samma belopp, som beräknats för år 1918, eller 21,000 kronor.
Vid föredragning den 9 januari 1919 av de frågor, som tillhörde regleringen av utgifterna under riksstadens sjunde huvudtitel för år 1920 framhöll jag beträffande sistnämnda anslagsäskande, att jag ej ansåge mig kunna för det dåvarande uttala mig om, huruvida eller i vilken omfattning något förstärkningsanslag för ifrågavarande ändamål under år 1920 kunde komma att behövas. Då ingen som helst hållpunkt förefunnes för bedömande av, huru förhållandena i nu ifrågavarande avseende under år 1920 kunde komma att gestalta sig, förklarade jag mig anse det riktigast att åtminstone icke för det dåvarande hos riksdagen äska något förstärkningsanslag för nämnda år, helst som, i händelse av behov, framställning i sinom tid kunde göras hos 1920 års riksdag om anvisande av de erforderliga medlen å tilläggsstat för sagda år.
Kommers- I skrivelse den 15 september 1919 har nu kommerskollegium
kollegium, gftgj. att hava redogjort för ärendets tidigare behandling vidare anfört följande.
»I en av marinförvaltningen till kommerskollegium för den åtgärd, som på kollegium kunde ankomma, överlämnad skrivelse av den 28 augusti 1919 har nu inspektören för navigationsskolorna i riket under förmälan, att någon nedgång i priserna å eldnings- och belysningsmaterialier icke ägt rum och väl knappast kunde väntas under år 1920, varför minst samma belopp, som av riksdagen anvisats för vart och ett av åren 1918 och 1919, syntes bliva erforderligt för navigationsskolornas uppvärmning och belysning, gjort framställning om åtgärders vidtagande till förstärkning av det ordinarie anslaget till navigationsskolorna för år 1920 med ett förslagsanslag å 21,000 kronor.
Under åberopande av vad inspektören sålunda och i övrigt anfört får kollegium, som ansett sig böra, ehuru kollegium ännu icke övertagit befattningen såsom överstyrelse för navigationsskolorna, med eget yttrande underställa ärendet Eders Kungl. Maj:ts prövning, för sin del tillstyrka, det Eders Kungl. Maj:t täcktes före-
Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat. 7
slå riksdagen att till förstärkning av det ordinarie anslaget till navigationsskolorna IIO.I för ar 1920 a tilläggsstat till riksstaten för samma år bevilja ett förslagsanslag högst, 21,000 kronor.»
Med hänsyn till de allt fortfarande rådande abnorma priserna å Departementsbär ifrågavarande materiel anser jag mig icke kunna motsätta mig, att chefe"4 framställning i ämnet göres till riksdagen. Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förstärkning av anslaget till navigationsskolorna för år 1920 å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst .............. kronor 21,000.
Statistiska centralbyrån.
9. Förstärkning av reservationsanslaget till amanuenser, vikariatsersättningar och tillfälliga biträden.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens Förstärkning sjunde huvudiitel, under punkt 11 anfört, hemställer lag, att Kungl. d»
Maj:t måtte föreslå riksdagen ' m^åmlnuL-
att till förstärkning av reservationsanslaget till ersättningar amanuenser, vikariatsersättningar och tillfälliga biträden oehbi£l$'lli9a vid statistiska centralbyrån å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst............... kronor 7,000.
Byggnadsstyrelsen.
10. Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariatsersättningar m. m.
Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut i dag [12.] anfört angående behovet av förstärkning av arbetskrafterna hos bygg- Förstärkning nadsstyrelsen (riksstaten för år 1921, sjätte huvudtiteln, punkt 24) får “t rlZZ^anjag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen slag till
vikariatser-
sättningar
Ul. 7Tb.
8 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[12.] att till förstärkning av det å byggnadsstyrelsens
stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar samt - arvoden åt arkitekter utom stat och extra biträden
m. m. å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst ... kronor 7,000.
11. Beredande av lokaler för två av byggnadsstyrelsens byråer m. m.
[13.] Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut i dag,
Beredande av vid föredragning av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna a*abyggnads-å under riksstatens sjätte huvudtitel, under punkt 25 anfört, hemställer ^styrelsens jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för beredande av lokaler för två av byggnadsstyrelsens byråer m. m. å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst ............ kronor 2,300.
Patent- och registreringsverket.
12. Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket.
[14.] Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsråd sproto-
Vmdd*atenl9 Collet över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1920 öch registre- års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år ringsverket. \Q20 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare vid patent- och registreringsverket å tilläggsstat för år 1920 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp av ...................................................... kronor 425,000
att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel direkt utgå.
Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
9 Bank- och fondinspektionen,
13. Bank- och fondiuspektionen.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, under punkt 14 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för beredande av ytterligare medel för upprätthållande av bank- och fondinspektionens verksamhet under år 1920 på tilläggsstat för samma år anvisa
ett reservationsauslag å ......................... kronor 85,800,
därav 650 kronor att utgå av bankernas bidrag till bank- och fondinspektionen.
14. Dyrtidstillägg: vid hank- och fondinspektionen.
Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1920 års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare vid bank- och fond inspektionen å tilläggsstat för år 1920 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp
av ................................................................. kronor 28,000,
att i första hand utgå av bankernas bidrag till bank- och fondinspektionen.
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)
[15.]
Bank• och fondinspektionen.
[16-]
Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen.
10 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[17.]
Statens tryckeriexpedition.
[18.] Statsunderstöd, till svenska, handelikamrar i utlandet.
Statens tryckeriexpedition.
15. Statens tryckeriexpedition.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, under punkt 18, anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, till upprätthållande av verksamheten vid en statens tryckeriexpedition å Mila gg sstat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag, högst ................................... kronor 20,000.
C. Handel oeh sjöfart.
1. Statsunderstöd till svenska handelskamrar i utlandet.
Under åberopande av vad jag- förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, under punkt 26 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att såsom understöd för år 1920 till svenska handelskamrar i utlandet, på sätt av mig under nämnda punkt förordats
å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag, högst ........................................... kronor 25,000.
Sjunde huvudtiteln: 1920 års tllläggsstat.
2. Bidrag till Sveriges allmänna exportförening.
Sveriges allmänna exportförening, som alltsedan sin tillkomst år [19.] 1887 åtnjutit statsunderstöd, har i sådant avseende för vart och ett av **«»*“_ åren 1910, 1911, 1912 och 1913 tilldelats ett sammanlagt belopp av männa export-
35,100 kronor för föreningens verksamhet ävensom tillerkänts rätt till Rening. ersättning för föreningens postavgifter med det belopp, vartill desamma enligt postbok och kvitterade räkningar visades hava under året uppgått, dock att nämnda ersättning icke fått överstiga för ett vart av åren 1910 och 1911 4,300 kronor samt för vartdera av åren 1912 och 1913
5,500 kronor.
Statsunderstödet har under nämnda fyra år årligen utgått med
5,000 kronor ur handels- och sjöfartsfonden, med 13,300 kronor ur manufakturförlagslånefonden och med 16,800 kronor såsom anslag å riksstaten, varjämte ersättningen för postavgifter guldits ur sistnämnda fond.
Härefter har statsunderstödet till föreningen för åren 1914 och 1915 utgått med vissa reducerade belopp. Sålunda sänktes understödet, frånsett ersättningen för postavgifterna, vilken fortfarande utgick med
5,500 kronor, för år 1914 till 30,900 kronor och för år 1915 till 24,850. kronor. Denna minskning av statsunderstödet skedde genom en nedsättning av anslaget från manufakturförlagslånefonden, under det att riksstatsanslaget ävensom bidraget ur handels- och sjöfartsfonden bibehöllos vid oförändrade belopp av respektive 16,800 kronor och 5,000 kronor. Manufakturförlagslånefonden, ur vilken fortfarande gäldades ersättningen för postavgifterna, kom alltså att därutöver för nu ifrågavarande ändamål bidraga med 9,100 kronor för år 1914 och 3,050 kronor för år 1915.
För år 1916 utgick statsunderstödet med 30,050 kronor jämte ersättning för föreningens postavgifter till belopp av högst 6,000 kronor. Utgifterna för statsunderstödet fördelades mellan fonder och riksstat sålunda, att från handels- och sjöfartsfonden utbetalades 9,400 kronor och från manufakturförlagslånefonden 3,050 kronor jämte ersättningen för postavgifter, medan återstoden, 17,600 kronor, av riksdagen anvisades såsom anslag på riksstaten.
För år 1917 gjorde föreningens styrelse framställning om beviljande av statsbidrag till belopp av 18,500 kronor, varjämte styrelsen hemställde om ersättning för postavgifterna med 8,500 kronor.
12 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
I sitt över berörda framställning den 28 november 1916 avgivna utlåtande yttrade kommerskollegium, bland annat, att kollegium den gången icke ansett behövligt att ingå på någon sådan granskning i detalj av det av föreningen uppgjorda förslaget till inkomst- och utgiftsstat, som under en följd av år verkställts, samt anförde till förklaring härav följande:
»Under i stort sett enahanda förhållanden som i förevarande fall lämnas av statsmedel bidrag till åtskilliga enskilda institutioner, vilkas verksamhet synts vara av den allmännyttiga art, att staten skäligen bör bära åtminstone en del av kostnaderna för verksamheten, och vilka överhuvudtaget befunnits vara i behov av statsunderstöd. Beloppet av statsunderstödet, som lämnas antingen för något särskilt av vederbörande institutions syften eller till förmån för hela dess verksamhet, avväges väl närmast efter institutionens nytta för det allmänna. Till gengäld för understödet får vederbörande ofta underkasta sig viss kontroll från statens sida av verksamheten i fråga. Denna kontroll avser i regeln endast att vinna säkerhet för att verksamheten eller den speciella grenen därav bedrives på det sätt och i minst den omfattning i övrigt, som föranlett statsunderstödet, medan en detaljerad granskning av institutionens utgifts- och inkomststat eller ett fastställande från statens sida av dennas olika poster icke i allmänhet lärer ifrågakomma. Den vederbörliga kontrollen utövas ofta genom en av Eders Kungl. Maj:t eller särskild statsmyndighet förordnad inspektor eller revisor. I kanske de flesta fallen övertygar sig vederbörande statsmyndighet om att förhållandena äro tillfredsställande genom en överblickande granskning med ledning jämväl av den berättelse över verksamheten, som institutionen i fråga må hava sig ålagt att förete. I övrigt bestämmer institutionen själv den närmare anordningen av sin verksamhet och användningen av såväl statsanslaget som egna medel, blott den icke går utom ramen av det eller de givna syftena. Förutom att én längre gående kontroll i regeln torde vara obehövlig vinnes ock på detta sätt åt vederbörande företag den frihet att utveckla och anpassa sig efter förhållandena, som torde i allmänhet utgöra den bästa förutsättningen för att statsanslaget skall bliva till verkligt gagn och som i övrigt är bäst förenlig med en enskild institutions karaktär.
Att göra nu ifrågavarande företag till föremål för någon undantagsbehandling i sist berörda avseenden synes ej vara av nu föreliggande förhållanden påkallat. Företaget synes nu vara statt i en rask utveckling i rätt riktning. Dess ekonomiska ställning har i avsevärd grad betryggats genom det ärliga bidrag å 32,000 kronor, som, enligt vad handlingarna giva vid handen, tillförsäkrats detsamma under tio år framåt från och med år 1917, liksom genom den ökning av övriga inkomster, vilken av allt att döma är att påräkna i allt högre grad år från år. Dessa omständigheter hava medfört, att föreningen finner sig hava goda utsikter att i allt vidare mån kunna själv betala kostnaderna för sin verksamhet. För år 1917 har den sålunda, såsom synes, oaktat ökade utgifter kunnat begära ett väsentligt lägre statsanslag än det för innevarande år beviljade att användas för vissa angivna ändamål. Minskningen utgör, såsom ovan nämnts, icke mindre än 9,050 kronor, ersättningen till postavgifter inberäknad. För följande år hyser föreningen förhoppning att kunna inskränka sig till att begära bidrag till lokalhyra. Enligt vad kollegium underhand inhämtat beräknas denna komma att utgöra i runt tal 20,000 kronor.»
13 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tUläggsstat.
Kollegium förklarade sig under sådana omständigheter anse, att den granskning i detalj, som dittills ägt rum beträffande föreningens ekonomiska förhållanden, lämpligen borde eftergivas, under förutsättning dock att statsbidraget kunde begränsas till ett bestämt belopp, avpassat efter statsnyttan jämte givetvis i sin mån behovet, samt föreslog med hänsyn till det anförda, att föreningen för år 1917 skulle beviljas ett statsbidrag av, i ett för allt, 25,000 kronor, därav 12,500 kronor såsom riksstatsanslag och återstoden från handels- och sjöfarts- samt manufakturförlagslånefonderna med lika fördelning fonderna emellan. Tillika avgav kollegium förslag i fråga om den kontroll över föreningens verksamhet, som vid beviljande av statsbidrag till föreuingen borde ifrågakomma från det allmännas sida.
På framställning av dåvarande chefen för finansdepartementet, vilken helt anslöt sig till kommerskollegii förslag, beslöt därefter Kungl. Maj:t, på sätt av det vid statsverkspropositionen till 1917 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden den 13 januari 1917 framgår, dels att, under villkor att föreningen under år i917 bedreve sin verksamhet i huvudsakligen den form och i minst den omfattning, som i den företedda förslagsstaten för samma år angåves, samt att i granskningen av föreningens verksamhet deltoge en av Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år 1917 tilldela föreningen ett statsunderstöd av 12,500 kronor att utgå med 6,250 kronor ur handels- och sjöfartsfonden och 6,250 kronor ur manufakturförlagslånefonden, dels och att föreslå riksdagen att under enahanda villkor och med samma skyldighet för föreningen, som nyss angivits, såsom bidrag till föreningens verksamhet under år 1917 å extra stat för år 1918 anvisa såsom förslagsanslag ett ytterligare belopp av högst 12,500 kronor med rätt för Kungl. Maj:t att redan under år 1917 disponera detsamma.
Denna Kungl. Maj:ts framställning blev av riksdagen bifallen.
För åren 1918 och 1919 tillerkändes föreningen — likaledes utan någon granskning i detalj av det uppgjorda förslaget till inkomst- och utgiftsstat och under enahanda villkor som de för år 1917 fastställda — statsbidrag för vartdera året till belopp av 20,000 kronor, därav
10,000 kronor av riksdagen anvisades å 1918 respektive 1919 års tillläggsstat, medan återstående beloppen togos ur handels- och sjöfartsfonden samt manufakturförlagslånefonden med lika fördelning fonderna emellan.
[19.]
Styrelsen för Sveriges allmänna exportförening .
14 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
1 skrivelse till Kungl. Maj:t den 23 september 1919 bar nu föreningens styrelse, med bifogande av föreningens årsberättelse för år 1918 ävensom förslag till inkomst- och utgiftsstat för år 1920, gjort framställning om beviljande av understöd till föreningen för år 1920 med ett belopp av 50,000 kronor.
Till stöd för framställningen anför styrelsen följande:
»Som bekant har exportföreningen sökt att i minsta möjliga mån betunga statsverket och har förut självmant inlagt ansökan om minskat anslag. Tröts dyrtiden och därmed starkt ökade kostnader, har föreningen under de senare åren kunnat betydligt utöka sin verksamhet och den härför nödiga personalen utan att behöva begära ett större statsbidrag, en sak, som endast blivit möjlig därigenom, att både medlemsantalet och årsavgifterna väsentligt stigit, dels ock därigenom att föreningens inkomster i övrigt ökats. Föreningen har hoppats att även framdeles kunna inskränka sig till att begära hittillsvarande belopp, men är detta, med den omfattning verksamheten nu tagit, omöjligt.
Genom att allmänheten börjat väuja sig vid att ojämförligt mera än förut anlita föreningen och utländska firmor och företag i betydligt större utsträckning numera genom exportföreningen söka kontakt med Sverige och svenskt näringsliv, har den allmänna verksamheten vuxit till en sådan omfattning, att personalen måste ytterligare ökas, varjämte kostnaderna för upplysningsarbetet starkt stiga.
Som ett bevis på denna stegrade verksamhet bör omnämnas, att antalet inoch avgångna brev under innevarande års första 6 månader uppgår till ej mindre än cirka 47,500, under det 1918 års hela brevväxling visade en siffra av cirka 50,150 brev. I dessa siffror ingå ej några cirkulärskrivelser, vilka av föreningen ofta i stort antal utsändas.
När man jämför korrespondensens utveckling under de närmast föregående åren, vilken framgår av de till Kungl. Maj:t varje år översända årsberättelserna och samtidigt betänker, att större krav än någonsin efter krigets slut ställas på föreningen, har man all anledning antaga, att denna utveckling skall fortsätta.
Då dessutom ökade portoavgifter nu införts, har föreningens styrelse därför ej vågat sätta kostnaderna för postportot för föreningens allmänna verksamhet till mindre än 25,000 kronor för nästa år, vilken utgiftspost ensam sålunda väsentligt överskrider den hittills utgående anslagssumman.
Då härtill kommer, att utgifterna för telegram och telefon lågt beräknas till 8,000 kronor, och dessa kostnader till ojämförligt största delen orsakas av föreningens upplysningsverksamhet, som ej blott står medlemmarna utan landets invånare i gemen till tjänst, torde ett större statsbidrag vara ytterligare motiverat, om föreningen ej skall stanna i sin utveckling, en eventualitet, som av näringslivets målsmän nu säkerligen skulle beklagas mer än tillförene, på grund av att en modern kommersiell information genom de av kriget framskapade handelspolitiska förhållandena är av ännu större vikt än förut. En fristående upplysningsorganisation inriktad på arbetet för avsättningen av svenska produkter i utlandet är med hänsyn till den internationella konkurrensen nu nödvändigare än någonsin, framför allt om man tager i betraktande de kraftiga åtgärder, som överallt i utlandet på dessa områden vidtagits.
Sjunde it Hvild titeln: 1920 ärs tilläggs stål IT,
Genom de anstalter, svenska staten vidtagit till den officiella informationsverksamhetens förbättrande genom förstärkning av vår utrikes representation, torde även exportföreningens verksamhet komma att ytterligare ökas. Visserligen skall i det blivande handelsdepartementet inrättas en särskild informationsbyrå, men på grund av statens ställning kan denna icke till behandling upptaga vissa ärenden, som nu falla under exportföreningen, utan blir förvisso ett intimt samarbete nödvändigt. Ty nämnda byrå torde näppeligen kunna upptaga den positiva propagandaverksamheten för avsättning av svenska produkter, som av exportföreningen över allt i utlandet bedrives, enär denna del av föreningens program i de bestå fall är att betrakta som en ren affärsförmedling.
Skulle mot förmodan staten dock upptaga även en dylik verksamhet, så skulle denna, om den bedreves i tillräcklig omfattning, snart för staten medföra betydligt större kostnader än den summa föreningen nu vågar begära, enär som av inkomst- och utgiftsstaten framgår de med verksamheten förenade omkostnaderna till ojämförligt största delen bestridas av föreningens egna inkomster, förutan vilka arbetet givetvis ej skulle bliva så omfattande och effektivt som nu är fallet.
Att exportföreningens informationsverksamhet ej minskas till effektivitet utan ytterligare utvidgas, så att den ej kommer i någon sämre ställning jämförd med liknande strävanden i utlandet, bör nu vara av stor betydelse även ur den synpunkten att efter kungl. utrikesdepartementets omorganisation aspiranterna till detta bl. a. en tid skola tjänstgöra inom exportföreningen för att därigenom erhålla erfarenhet i kommersiell information, en uppgift som särskilt under de senaste åren redan i många fall kommit på föreningens lott, men som för framtiden torde bliva av mera stadigvarande natur, utan att därmed några kostnader varken beredas staten eller aspiranterna.
Föreningen har å andra sidan sökt att efter bästa förmåga öka sina egna inkomster. Sålunda har bl. a. medlemsantalet stigit från c:a 675 år 1914 till f. n. 1,380, en ökning, som redan i och för sig medfört betydligt större intäkter, men dessutom har medlemsavgifterna omlagts efter en progressiv skala så skarp som styrelsen vågat gå, utan att allt för mycket riskera minskning i medlemsantalet på grund av allt för betungande avgifter. Från och med nästa år skärpas dock ytterligare de lägre avgifterna. Annonsinkomsterna hava också efter bästa förmåga uppdrivits liksom inkomsterna i övrigt, men genom att samtidigt alla utgiftsposterna starkt stigit, är föreningen i behov av ett större statsanslag. Då styrelsen anser, att den svenska exporten, som nu kämpar med allbekanta stora svårigheter, måste på alla sätt stödjas och exportföreningen i detta arbete har sin givna stora mission, har styrelsen ej velat riskera någon stagnation i föreningens verksamhet, utan har därför ansett sin plikt vara att hos Eders Kungl. Maj:t underdånigst anhålla om ett till 50,000 kronor höjt anslag för år 1920.
Med hänsyn till ovan framlagda skäl vågar därför Sveriges allmänna exportförenings styrelse, närslutande årsberättelse för 1918 och förslag till stat för är 1920. med tillförsikt hoppas på detta anslag, vilket, i sig självt icke stort, dock, som synes, behöves för verksamhetens fortsatta bedrivande efter hittills följda riktlinjer.»
I infordrat, den 23 september 1919 avgivet utlåtande över berörda framställning tillstyrker kommerskollegium densamma samt anför därvid huvudsakligen följande.
Kornmers-
kolleginm.
16 Sjunde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.
»Beträffande behandlingen av förevarande ärende har kollegium, i likhet med vad som skedde i dess skrivelser den 28 augusti 1917 och den 30 juli 1918 i fråga om statsunderstöd åt föreningen för åren 1918 respektive 1919, intagit den ståndpunkt, som kollegium utvecklat i sitt underdåniga utlåtande den 28 november 1916 i fråga' om statsunderstöd åt föreningen för år 1917 och vilken synes kollegium numera vara av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen godtagen.
En jämförelse av det den underdåniga framställningen bifogade förslaget till föreningens inkomst- och utgiftsstat för år 1920 med den av föreningen på sin tid uppgjorda stat, som låg till grund för bestämmandet av statsanslaget för år 1919, visar en betydande ökning av såväl inkomster som utgifter för år 1920.
Sålunda hava vis-a inkomstposter upptagits till väsentligt förhöjda belopp, såsom årsavgifter och bidrag till 90,000 kronor (från 85,000 kronor), annonser i tid-kriften »Svensk Export» till 120,000 kronor (frän 65,000 kronor) och soliditetsupplysningar 35.00») kronor (från 14,000 kronor). Inkomsterna för år 1920 beräknas, frånsett det begärda statsunderstödet, uppgå till sammanlagt 280,000 kronor eller
80,500 okronor mera än för år 1919.
Å u) giftssidan hava tillkommit avlöningar till en ny befattningshavare, direktörsassistenten, med 10,000 kronor samt till ytlerligare 2 sekreterare och 5 korrespondenter, för vilka jämte hittills med sammanlagt 33,300 kronor avlönade 2 sekreterare och 9 korrespondenter upptagits såsom avlöningar tillhopa 62,200 kronor.
Övervägande delen av, de poster, som även återfunnos i förslaget till 1919 års utgiftsstat, är nu föremål för förhöjning, och gäller detta särskilt^ för kostnaderna för postporton samt för tidskriften »Svensk Export». De för år 1920 beräknade utgifterna uppgå till sammanlagt 330,000 kronor och överstiga de i förslaget till utgiftsstat för innevarande år beräknade utgifterna med 110.500 kronor.
Den av föreningen bedrivna verksamheten är av stor och gagnelig betydelse för landets näringsliv, och det sätt, på vilket föreningen fyllt sin uppgift och dess angelägenheter handhafts, kan obetingat betecknas som förtjänstfullt. Kollegium anser därför föreningen fortfarande böra erhålla statsunderstöd till belopp, som påkallas av förhållandena. Föreningen, som under en följd av år före år 1917 haft högre statsunderstöd än under vart och ett av åren 1917—1919, är utan tvivel nu i behov av ökat understöd. Med hänsyn till den stora vikten, att föreningen under denna för tillvaratagande av Sveriges exportintressen kritiska tid icke i saknad av medel skall hindras från att på ett kraftigt och framgångsrikt sätt fylla sin uppgift, torde föreningen böra tillförsäkras det begärda anslaget, 50,000 kronor.
Härvid torde enahanda villkor föreskrivas, som äro bestämda för tillgodonjutandet av innevarande års anslag till föreningen.
I likhet med vad som skett senast beträffande anslaget för innevarande år, torde riksdagens medverkan böra tagas i anspråk beträffande halva anslaget eller
25,000 kronor och återstoden utgå med hälften eller 12.500 kronor från vardera av manufakturförlagslånefonden samt handels- och sjöfartsfonden.
Under åberopande av det ovan anförda får kollegium hemställa, att Sveriges allmänna exportförening såsom bidrag till dess verksamhet i allmänhet under år 1920 tilldelas statsunderstöd å 50,000 kronor under villkor, att föreningen under år 1920 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen den form och i minst den omfattning, som i den föreningens ansökning bilagda förslagsstat för samma år an-
17 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
gives, och att i granskningen av föreningens verksamhet och räkenskaper deltager |L9.| en av Eders Kungl. Maj:t förordnad revisor, samt med skyldighet för föreningen att såväl till chefen för finansdepartementet som till kommerskollegium avgiva berättelse om föreningens verksamhet under år 1920 ävensom redogörelse för föreningens ekonomiska ställning vid utgången av samma år.»
Det för år 1920 begärda statsunderstödet överstiger avsevärt, vad Departementsföreningen under något föregående år erhållit. Då emellertid, såsom av chefenden ovan lämnade redogörelsen torde framgå, föreningen för att kunna upprätthålla och utvidga sin verksamhet, som för landets näringsliv visat sig vara gagnande, är i behov av det begärda understödet, finner jag mig i likhet med kommerskollegium böra tillstyrka bifall till föreningens ifrågavarande framställning.
Med kommerskollegium är jag även ense därufinnan, att någon granskning i detalj av föreningens förslag till inkomst- och utgiftsstat lika litet nu bör företagas, som då det gällt att bereda föreningen understöd från det allmänna för uppehållande av verksamheten under ett vart av åren 1917 —1919. De för åtnjutande av sagda års statsbidrag uppställda villkor och bestämmelser, vilka givetvis böra bliva gällande jämväl i avseende å ett eventuellt statsbidrag för innevarande år, synas mig nämligen erbjuda tillräcklig kontroll för att det med statsbidraget avsedda ändamålet vinnes.
Jämväl i fråga om sättet för beredande av de för statsbidraget erforderliga medlen biträder jag kommerskollegii förslag. Då det belopp, för vars anskaffande hänvändelse till riksdagen kan komma att ske, är avsett att disponeras redan under innevarande år, torde detsamma böra äskas å tilläggsstat för år 1920. Någon framställning om anslag jämväl för år. 1921 föreligger icke. Jag tillåter mig framhålla, att ett anslag av denna natur icke lämpligen bör, därest det anses böra utgå år efter år, anvisas å tilläggsstat, utan torde det böra framdeles, i händelse understödet även i framtiden skall komma att utgå, överföras till de extra anslagen å riksstaten.
Ur handels- och sjöfartsfonden samt manufakturförlagslånefonden, med lika fördelning fonderna emellan torde böra omedelbart tdldelas Sveriges exportfi»rening ett belopp av 10,000 kronor eller samma belopp, som tidigare utgått till föreningen. Härom ämnar jag göra framställa ning senare i dag. Frågan om tilldelande åt föreningen av ytterligare 15,000 kronor ur samma fonder torde jag framdeles få återkomma till, sedan riksdagen tagit ställning till frågan om ökat anslag åt föreningen.
På grund av vad jag sålunda anfört, hemställer jag nu, att Kung!.
Maj: t måtte föreslå riksdagen
Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.)
18 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[19.] att, under villkor, att Sveriges allmänna export-
förening under år 1920 bedriver sin verksamhet i huvudsakligen den form och i minst den omfattning, som i företedd förslagsstat för samma år angives, samt att i granskningen av föreningens verksamhet och räkenskaper deltager en av Kungl. Maj:t förordnad revisor, såsom bidrag till föreningens verksamhet under innevarande år å tilläggsstat för år 1920 anvisa
ett förslagsanslag, högst.......................... kronor 25,000
med skyldighet för föreningen att såväl till chefen för handelsdepartementet som till kommerskollegium avgiva berättelse om föreningens verksamhet under ifrågavarande år ävensom redogörelse för föreningens ekonomiska ställning vid utgången av samma år.
3. Bidrag till uppehållande av internationell patrulleringstjänst i
norra Atlanten.
[20.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
intematia- frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens “ring^tjänst i tionde huvudtitel, under punkt 31, anfört, hemställer jag, att Kungl.
norra Makt måtte föreslå riksdagen,
Atlanten■ ' _
att till täckande av den å Sverige belöpande delen av kostnaderna för uppehållande under åren 1919 och 1920 av internationell patrulleringstjänst i norra Atlanten på tilläggsstat för år 1920 anvisa ett förslagsanslag .......................................................... kronor 19,000.
D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.
1. Bidrag till forskning inom kraft- och bränsleområdet.
[21.] Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av
Bidrag till frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstainomkraft- ^ens tionde huvudtitel, under punkt 43, anfört, hemställer jag, att och bränsle- Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
området.
Sjunde huvudtiteln: 1920 års tl/läggsstat. 19
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, såsom bidrag till bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskning inom kraftoch bränsleområdet bland anslagen å t illagg sst åt för år 1920 beräkna ett förslagsanslag, högst ....................................................... kronor 150,000.
2. Tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet.
Under åberopande av vad jag förut donna dag, vid behandlingen av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, under punkt 44, anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, till utförande av tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet bland anslagen å tilluggsstat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag, högst ....................... kronor 50,000.
E. Skatteomkostnader.
1. Förstärkniugsanslag till täckande av uppkommande brister i förslagsanslag, som ingå uti tullverkets utgiftsstater för år 1920.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgilterna under riksstatens sjunde huvudtitel, under punkt 19, anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att som förstärkningsanslag till täckande av uppkommande brister i förslagsanslag, som ingå uti tullverkets utgiftsstater för år 1920 å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst ..................................................... kronor 2,000,000.
[2 b]
[22.] Teknisktvetenskapliga undc.y sökningar på byggnadsområdet.
[23.]
Förstärkningsansl ig till täckande av uppkommande brister i förslagsanslag, som ingå uti tullverkets utgiftsstater för år 1920■
20 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[24.]
Förstärk tung av förslags anslaget t U tillfälliga lönetillägg till tuliverkets personal.
[25.]
Dyrtidstillägg vid kontroll styrelsens av delning för ärenden angående skattefri sprit m m.
2. Förstärkning av förslagsanslaget till tillfälliga lönetillägg till tullverkets personal.
Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, under punkt 19, anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, till beredande från och med den 1 juli 1920 till samma års slut av förhöjda tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett förslagsanslag av .................................... kronor 120,000.
3. Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelseus avdelning för ärenden angående skattefri sprit in. in.
Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1920 års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare i statens tjänst hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1920 åt befattningshavare vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. in. å tilläggsstat för år 1920 såsom reservationsanslag beräkna ett
belopp av ................................................ kronor 40,800
att av denatureringsavgifter direkt utgå.
Sjunde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.
21 K. Mronaii* publika hus.
1. Förstärkning av reservationsanslaget till byggnaderoclireparationerni.nl.
I skrivelse den 23 september 1919 har byggnadsstyrelsen gjort framställning, i syfte att för innevarande år måtte, i likhet med vad som förekommit för åren 1918 och 1919, beviljas anslag till förstärkning av det under sjunde huvudtiteln uppförda ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer. Det förslag, som byggnadsstyrelsen i sådant hänseende framlagt, grundar sig i fråga om beloppet på viss förutsättning, vilken icke numera kan läggas till grund för beräkningen. Jag har därför ansett nödvändigt att sätta byggnadsstyrelsen i tillfälle att verkställa en omräkning, i anledning varav slutligt förslag i ämnet icke kan i detta sammanhang föreläggas riksdagen. Emellertid sjmes det otvivelaktigt, att ett förstärkningsanslag erfordras även för detta år. Med stöd av de hithörande siffror, som varit för mig tillgängliga, anser jag mig kunna utgå ifrån, att ett belopp av 250,000 kronor skall befinnas för ändamålet tillräckligt. Jag torde i detta sammanhang få för Kungl. Maj.t anmäla, att från byggnadsstyrelsen till mig den 22 december 1919 ingått en promemoria innefattande uppgifter om vissa anslagsäskauden för olika ändamål, vilka byggnadsstyrelsen har för avsikt att sedermera inkomma med. För vissa sådana ändamål kommer jag att under en följande punkt föreslå upptagandet å statförslaget av erforderliga medel. Men beträffande anslagsäskanden för andra ändamål, av sinsemellan olikartad beskaffenhet, torde den anordningen nu få provisoriskt träffas, att medel varda beräknade å statförslaget tillhopa med det nu ifrågavarande allmänna förstärkningsanslaget. Det beräknade beloppet torde av denna anledning få höjas till 520,000 kronor.
Jag hemställer följaktligen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer ävensom till beredande av medel för särskilda arbeten att utföras under byggnadsstyrelsens inseende,
- å tillägqsstnt för år 1920 beräkna ett
förslagsanslag, högst .............................. kronor 520,000.
L26.J
Förstärkniity av reservationsanslaget till byggnader och ttparationer m. m.
22 Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
[27.]
Förfil rande av bostad åt lavdhsövdingen i Väs« ternorrlands län.
[2R.]
Påbyggnad av fastigheterna Engelbrekt 8' gatan
nr 5 och 7 i Stockholm m. m.
[29.]
Om- och tillbyggnad av det s k. Preisiska huset för beredande av utvidgade och förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län.
2. Förhyrande av bostad åt landshövdingen i Yästernorrlands län.
Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut i dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, under punkt 29, anfört, får jag hemställa, att Kuugl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till förhyrande av bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag av.......................... kronor 1,750.
3. Påbyggnad av fastigheterna Engelbrektsgatan nr 5 och 7 i Stockholm m. m.
Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstateus sjätte huvudtitel, under punkt 30 aniört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för påbyggnad av fastigheterna nr 5 och 7 Engelbrektsgatan i St' 'ckholm och andra därmed sammanhängande arbeten för beredande av ökat lokalutrymme åt pensionsstyrelsen å tilläggsstat för ar 1920 anvisa ett reservationsanslag av ...... kronor 175,000.
4. Om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset för beredande av utvidgade och förbättrade lokaler åt länsstyrelsen i Stockholms län.
Under åberopande av vad chefen för civildepartementet förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1921 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, under punkt 31 anfört, får jag hemställa, att Kuugl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till om- och tillbyggnad av det s. k. Preisiska huset i Stockholm i enlighet med av chefen för civildepartementet framlagt iörslag å tilläggsstat för år 1920 anvisa ett reservationsanslag å ................................................. kronor 90,000.
Sjunde huvudtiteln: 1920 års tilläggsstat.
5. Bostadshus för tullverkets personal vid Värtahamnen m. m.
Med skrivelse den 26 november 1919 har generaltullstyrelsen framlagt ett preliminärt förslag till uppförande av vissa bostadshus för tullverkets vid Värtahamnen stationerade personal för en beräknad kostnad av 1,080,400 kronor. Därjämte är, enligt vad jag inhämtat, att från generaltullstyrelsen införvänta omarbetat förslag i det förra årets lagtima riksdag förelagda ärendet angående uppförande av bostadshus för tullpersonalen i Mon. Kostnaderna härför ha beräknats till 125,000 kronor. För båda dessa ändamål torde medel böra beredas å tilläggsstat för innevarande år. Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen försagd, till uppförande av bostadshus för tullverkets vid Värtahamnen i Stockholm ävensom i Mon stationerade personal å tilläggsstat för år 1920 beräkna ett reservationsanslag av ... kronor 1,205,400.
6. Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset.
Med skrivelse den 9 december 1919 har bjggnadsstyrelsen överlämnat ett av ritningar och kostnadsberäkningar åtföljt förslag till inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset; och har byggnadsstyrelsen därvid hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för innevarande år anvisa för ändamålet erforderliga medel, 210,000 kronor.
Till motivering för sitt förslag har byggnadsstyrelsen anfört följande:
»I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 26 maj 1919 har kommerskollegium meddelat, att kollegium efter ämbetsverkets omorganisation med 1920 års ingång hade ett behov av 109, eventuellt 113, tjänsterum jämte 4 arkivrum, det vill säga 34, eventuellt 37, tjänsterum utöver kollega dåvarande innehav eller 75 rum jämte 4 arkivrum; och har kollegium begärt, att styrelsen ville vidtaga åtgärder i syfte att kollegii ifrågavarande lokalbehov måtte tillgodoses.
Jämväl domänstyrelsen, liksom kommerskollegium inrymd i gamla riksdagshuset, har i underdånig skrivelse den 16 juni 1919, varöver byggnadsstyrelsen genom nådig remiss den 21 i samma månad anbefallts avgiva underdånigt utlåtande, till följd av utökning av styrelsens personal hemställt, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för beredande från och med nästkommande års början av ytterligare utrymme för styrelsen med 8 rum.
[30.]
jBostadshus för tullverkets per so al frid Värtahamnen m. m.
[31 .J
Inredande till tjänstclokuler av vinden i gamla riksdagshnset.
Byggnads-
styrelsen.
[31.]
24 Sjunde huvudtiteln: 1920 års ti/läggsstat.
Med anledning härav har byggnadsstyrelsen gjort stora ansträngningar för att de båda ämbetsverkens sålunda anmälda lokalbehov måtte i tid, det vill säga den 1 januari 1920, bliva tillgodosedda. Vidtagna undersökningar i denna riktning hava emellertid hittills icke lämnat något tillfredsställande resultat. I kronans egna fastigheter äro för närvarande alla utrymmen till det yttersta utnyttjade. Enda utvägen har därför varit att söka genom förhyrning förskaffa de erforderliga lokalerna, men till följd av allmänt kända förhållanden hava försöken hittills varit förgäves.
I avvaktan på resultatet av fortsatta undersökningar för lösande av berörda lokalfrågor har byggnadsstyrelsen emellertid ansett sig böra verkställa utredning rörande utnyttjande jämväl av gamla riksdagshusets vindsutrummen till tjänstelokaler.
Resultatet av denna utredning anhåller byggnadsstyrelsen underdånigst att härmed få till Eders Kungl. Maj:t överlämna i form av ett förslag, åskådliggjort å 4 här bifogade ritningsblad, betecknade »Förslag till inredning av vinden i gamla riksdagshuset» och dagtecknade den 6 december 1919, samt i en likaledes bifogad kostnadsberäkning. Genom förslagets realiserande skulle vinnas 20 fullt tillfredsställande tjänsterum, två av dem dock försedda med takbelysning.
Rörande användningen av de nya rummen är byggnadsstyrelsen för närvarande icke i tillfälle avgiva slutligt förslag utan tillåter sig härutinnan återkomma i samband med avgivande av förslag till lösande av samtliga de i fastigheten i fråga förlagda ämbetsverkens lokalfrågor, och skall styrelsen då jämväl lämna förslag rörande förflyttning av vissa koinmerskollegium och lantbruksstyrelsen tillhöriga arkivalier, som för närvarande förvaras i berörda vindsutrymmen’ Med hänsyn till den allmänna lokalbristen anser byggnadsstyrelsen emellertid det vara av högsta vikt, att föreliggande förslag fortast möjligt under år 1920 kommer till utförande, på det att fastighetens alla utrymmesmöjligheter må bliva tillvaratagna.
Enligt den bifogade kostnadsutredningen torde de erforderliga arbetena betinga ett belopp av 210,000 kronor.»
Den i byggnadsstyrelsens skrivelse för förslagets genomförande beräknade kostnaden skulle fördela sig på följande poster, nämligen:
Byggnadsarbeten ........................................................................
Värmeledning eldigt approximativ beräkning av ingenjör
W. Dahlgren.....................................................................
Vatten- och avloppsledningar med W. C. och tvättställ, enligt approximativ beräkning av ingenjör W.
Dahlgren ........................................................................
Elektriska belysnings- och ringledningar ...........................
Ändringar av hiss för trafik tdl vindsvåningen...............
Ritningar, arbetsledning och kontroll...................................
Oförutsedda utgifter ................................................................
kronor 155,000 » 15,000
» 2,000
» 3,500
» 3,000
» 12,000
3) 19,500
Kronor 210,000.