med förslag till kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattnings¬ havare vid domänverket

Kungl. Maj.ts proposition Nr 423.

1 Nr 423.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket; given Stockholms slott den 30 april 1920.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att godkänna bilagda förslag till kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

O. Nilsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1920. 1 saml. 363 höft. (Nr 423.)

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 423.

Förslag

till

Kungörelse

med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket.

Härigenom förordnas som följer:

§ 1.

Mom. 1. Befattningshavare vid domänverket, vilka åtnjuta lön eller arvode enligt det av 1920 års riksdag godkända avlöningsreglementet för tjänstemän vid nämnda verk, äga uppbära dyrtidstillägg i enlighet med vad genom kungörelsen denna dag med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst föreskrivits, dock under iakttagande av de särskilda bestämmelser, som här nedan meddelas.

Mom. 2. Dyrtidstillägg utgår, förutom å sådana kontanta avlöningsförmåner, som angivas i § 1 mom. 1 av ovannämnda kungörelse, å vikariatsersättning enligt 19 § i berörda avlöningsreglemente.

Rörande dyrtidstillägg å arvode till stenograf jämlikt 28 § i avlöningsreglementet gäller vad i § 1 mom. 2 i förenämnda kungörelse är stadgat.

Dyrtidstillägg utgår icke å det särskilda belopp, som enligt medgivande av 1920 års riksdag utbetalas till tjänsteman vid ingången av år 1921.

Mom. 3. För beräknande av dyrtid stilläggets storlek gälla föreskrifterna i §§ 2 och 3 i omförmälda kungörelse, men med iakttagande av

att dyrtidstillägg utgår endast å 85 procent av de sammanlagda avlöningsförmåner, på vilka sådant tillägg må beräknas, dock högst å ett belopp av 1,250 kronor för månad; samt

3 Kungl. Maj.ts proposition iSr 423.

att det grundtal, som Kungl. Maj:t jämlikt § 2 i kungörelsen fastställer, skall i varje särskilt fall minskas med 16.

Mom. 4. Därest tjänstemans löneinkomst efter den 31 december 1920 jämte dyrtidstillägg enligt denna kungörelse understiger vad som skulle utgjort tjänstemannens löneinkomst närmast före övergången till den nya lönestaten, jämte dyrtidstillägg enligt kungörelsen denna dag med allmänna grunder för sådant tillägg, äger tjänstemannen åtnjuta gottgörelse härför i form av personligt dyrtidstillägg.

Sådant personligt dyrtidstillägg må av tjänstemannen tillgodo njutas allenast i den mån han icke genom avlöningsförhöjning, vare sig i samma tjänst eller efter förflyttning til) annan befattning, erhåller en löneinkomst, som jämte dyrtidstillägg enligt mom. 2 och 3 här ovan uppgår till den inkomst, han vid motsvarande tidpunkt skulle åtnjuta, om han då kvarstode med den avlöning, han innehade närmast före övergången till den nya lönestaten och därå uppbure dyrtidstillägg enligt förenämnda kungörelse med allmänna grunder för sådant tillägg.

Med löneinkomst enligt detta moment förstås i varje särskilt fall de sammanlagda avlöningsförmåner, vilka i av Kungl. Maj:t utfärdade övergångsbestämmelser till den nya lönestaten medräknas för bedömande av, huruvida tjänstemannen lider avlöningsminskning genom övergång till den nya lönestaten, ävensom i förekommande fall personligt lönetillägg, som uppbäres på grund av sagda övergångsbestämmelser.

§ 2-,

Till befattningshavare vid domänverket, som kvarstår å gammal stat, utgår dyrtidstillägg i enlighet med vad i kungörelsen med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst är stadgat.

§ 3.

Till innehavare av icke ordinarie befattning vid domänverket, för vilken avlöningen icke till siffran bestämts av Konung och riksdag eller av Kungl. Maj:t och ej heller utgår efter av riksdagen prövade grunder, skall den myndighet, som äger bestämma avlöningen, lämna dyrtidstillägg, därest och i den mån myndigheten, med hänsyn särskilt till efter ingången av augusti månad 1914 till följd av ökningen i levnadskostnader beviljad avlöningsförhöjning, anser sådant av omständigheterna påkallat, därvid de i §§ 1—5 i kungörelsen med allmänna grun-

4 Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 423.

der för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst samt de i § 1 mom. 2 och 3 här ovan meddelade bestämmelserna skola äga motsvarande tillämpning, med iakttagande tillika, att till sådana icke ordinarie befattningshavare, som för sitt arbete i statens tjänst åtnjuta så kallade gratifikationer eller flitpenningar, dyrtidstillägg må utgå med högst hälften av vad dyrtidstillägg å dem tilldelade belopp enligt berörda bestämmelser skolat utgöra.

§

Till hjälp vid uträkning av dyrtidstillägget enligt denna kungörelse utfärdar Kungl. Maj:t nödiga tabeller.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1921.

Kungl. Maj. ts proposition Nr 423.

5 Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 30 april 1920.

N arv ar ande:

Hans excellens herr statsministern Branting, Statsråden: Undén,

Olsson,

Sandler,

Nothin,

Nilsson,

Eriksson,

Svensson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Nilsson anförde efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet:

I fråga om dyrtidstillägg till domänverkets personal anförde min företrädare i ämbetet den 5 mars 1920 vid framläggandet av förslag till proposition (nr 271) angående lönereglering för nämnda personal från och med år 1921, att han hade anledning antaga, att förslag därom skulle bliva färdigt å sådan tid, att det kunde föreläggas den nu samlade riksdagen, om det ock möjligen icke kunde hinna ske före den ordinarie propositionstidens utgång. Jag anhåller nu att få anmäla detta ärende.

Därvid ber jag till en början få erinra, hurusom i § 1 mom. 1 av det förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, avsedd att träda i kraft den 1 juli

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 423.

1920, vilket bilagts propositionen nr 95 till innevarande års riksdag, intagits stadgande därom, att befattningshavare i statens tjänst, vilkas avlöning blivit av Konung och riksdag till siffran bestämd eller eljest utginge efter av riksdagen prövade grunder, ägde uppbära dyrtidstillägg å vissa avlöningsförmåner, »där ej bestämmelser i annan ordning äro eller varda meddelade». Stadgandet har av föredragande departementschefen motiverats med hänsyn till bland annat ifrågasatta nya löneregleringar. Angående befattningshavare, vilkas avlöning icke blivit sålunda bestämd, lämnas regler om dyrtidstillägg i § 7 av kungörelseförslaget. Vidare stadgas i § 3 mom. 2 av samma förslag:

»Rörande dyrtidstillägg åt befattningshavare vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vatten falls verk samt häradshövdingar och vissa vikarier för sistnämnda befattningshavare är särskilt stadgat».

Sistnämnda proposition nr 95 beslöts den 30 januari 1920. Frågan om lönereglering för domänverkets personal var då ännu icke anmäld för Kungl. Maj:t. Genom propositionen nr 271 angående lönereglering för personalen vid detta verk hava emellertid för denna personal föreslagits avlöningar i överensstämmelse med dem, som av 1919 års lagtima riksdag godkänts för kommunikationsverkens personal. Vid detta förhållande böra även beträffande domänverket särskilda dyrtidstilläggsbestämmelser utfärdas liksom i fråga om kommunikationsverken. Angående dessa verk har förslag i förevarande avseende framlagts i propositionen nr 321 den 19 mars 1920. Då emellertid kungörelseförslaget i propositionen nr 95 som sagt är avsett att gälla från och med den 1 juli 1920, men domänverkets lönereglering icke tänkts skola träda i kraft förrän med nyåret 1921, bör nyssnämnda kungörelseförslag under innevarande år vara tillämpligt även å domänverkets personal. Något undantag i § 3 mom. 2 av samma förslag kan därför icke ske för domänverkets del. I anslutning till ovanberörda stadgande i förslagets § 1 mom. 1 böra dock i allt fall särskilda bestämmelser angående dyrtidstillägg vid domänverket kunna meddelas, att gälla från och med år 1921.

I avseende å innehållet i de bestämmelser om dyrtidstillägg, som sålunda böra utfärdas beträffande domänverkets personal, vill jag erinra, att kommunikationsverkens lönekommitté i sitt förslag till lönereglering för domänverket utgått i fråga om den lönenivå, efter vilken lönerna syntes böra regleras, från samma förutsättningar som för kommunikationsverkens del, nämligen från det prisläge, som att döma av stegringarna i levnadskostnaderna under åren närmast före krigets utbrott kunde antagas under normala förhållanden varit rådande i början av 1920-talet.

7 Kungl. Maj.ts proposition Nr 423.

Kommitténs förslag förutsatte alltså, att den särskilda fördyring av levnadskostnaderna, som vållats av krigsförhållandena, allt fortfarande skulle täckas genom dyrtidstillägg. I dessa avseenden innefattar propositionen om lönereglering för domänverkets personal icke någon avvikelse från kommitténs ståndpunkt. Åven för domänpersonalens vidkommande bör därför liknande reduktion i dyrtidstilläggen ske, som nu i propositionen nr 321 föreslagits för kommunikationsverkens personal. Jämväl i övrigt synes det i sistnämnda proposition innefattade förslaget ägnat att läggas till grund för bestämmelser om dyrtidstillägg även vid domänverket. Nämnda förslag grundar sig på utredning av kommunikationsverkens lönenämnd. Jag kan i tillämpliga delar nu åberopa denna utredning och chefens för civildepartementet yttrande däröver, vilka återfinnas i statsrådsprotokollet vid sistnämnda proposition. Inom jordbruksdepartementet har i anslutning härtill upprättats förslag till kungörelse med särskilda grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid domänverket. Skiljaktigheterna mellan detta förslag och det vid nyssberörda proposition nr 321 fogade kungörelseförslaget beträffande kommunikationsverkens personal äro endast, att vissa bestämmelser, som icke äro tillämpliga vid domänverket, uteslutits, samt att hänsyn tagits till att löneregleringen för domänverket är avsedd träda i tillämpning först med 1921 års ingång.

Sedan departementschefen föredragit det upprättade kungörelseförslaget, hemställde han, att Kungl. Maj:t måtte med stöd av bestämmelserna i 54 § riksdagsordningen i proposition föreslå riksdagen att godkänna detsamma.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse, bil. .. . till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

M. De Geer.