Doc 1920:92

Ku nr/i Mnj:t,s proposition Nr 92.

5 Nr 92.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tullfri införsel av en telefonkabel: given Stockholms slott den 6 februari 1920.

Under åberopande av bilagda. utdrag av statsrådsprotokollet över tinansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen medgiva,

att en telefonkabel, avsedd att inköpas från utlandet och utläggas mellan Hälsingborg och Helsingör, må, i vad den avser Sveriges andel, i riket tullfritt införas.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 92.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den (i februari 1920.

Närvarande:

Hans excellens lierr statsministern EdéN,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Hellner, Statsråden: Petrén,

Nilson,

Löfgren,

friherre Palmstierna,

Thorsson,

Holmquist,

Olsson.

Departementschefen, statsrådet Thorsson anförde:

I skrivelse den 19 september 1919 har telegrafstyrelsen gjort Iram ställning, att en telefonkabel, avsedd att inköpas från utlandet och utläggas mellan Hälsingborg och Helsingör, måtte, i vad den avsåge Sveriges andel, i riket införas tullfritt. Därvid har ämbetsverket anfört, bland annat, följande.

På grund av den starkt ökade telefonkorrespondensen mellan Sverige och Norge, å ena sidan, samt Danmark, å andra sidan, vilken korrespondens alltjämt befunne sig i snabb utveckling, hade det visat sig nödvändigt att åvägabringa flera förbindelseledningar mellan Sverige och Danmark, och hade i anledning därav överenskommelse träffats mellan

7 Kungi. Maj:tv proposition Nr H2.

svenska telegrafstyrelsen och danska telegrafdirektoratet om utläggande av en ny sjökabel å sträckan Hälsingborg—Helsingör. Med anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 244 till 1914 års senare riksdag medgav nämnda riksdag, att den telefonkabel mellan Sverige och Tyskland, vartill anslag beviljats av samma riksdag, finge, i vad den avsåge Sveriges andel, i riket införas tullfritt.

Telegrafstyrelsen hade nu träffat förberedande avtal med tyska rikspostministeriet om inköp för den beslutade nj^a förbindelsen med Danmark av behövlig mängd av den till utläggning mellan Sverige och Tyskland avsedda kabeln, och skulle kabeln till Danmark utläggas i samband med utläggande av kabeln till Tyskland. Kabel för det avsedda ändamålet kunde icke tillverkas inom landet. Som tullfrihet beviljats icke blott för ovannämnda kabel till Tyskland utan även för den av 1913 års riksdag beslutade telefonkabeln till Gottland och för en år 1918 till landet återinförd, i utlandet rearmerad kabel, som utlagts mellan Hälsingborg och Helsingör, torde tullfrihet böra beviljas även för ifrågavarande kabel till Danmark.

Telegrafstyrelsen liar därför hemställt, att nu ifrågakomna telefonkabel måtte, i vad den avsåge Sveriges andel, få tullfritt införas i riket.

I infordrat utlåtande den 18 december 1919 har generaltullstyrelsen, med hänvisning till de av telegrafstyrelsen åberopade fall, då för undervattenskablar, avsedda att nedläggas till åvägabringande av förbindelse mellan Sverige och utlandet, tullfrihet tillförne beviljats i vad Sveriges andel anginge, anfört, att styrelsen för sin del icke hade något att erinra mot telegrafstyrelsens ifrågavarande framställning.

I anslutning till vad sålunda av myndigheterna anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå rikdagen medgiva

att en telefonkabel, avsedd att inköpas från utlandet och utläggas mellan Hälsingborg och Helsingör, må, i vad avser Sveriges andel, i riket tullfritt införas.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall; och skulle till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.