Prop. 1921:2

med förslag till tilläggsstat för år 1921

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

1 Nr 2.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till tilläggsstat för år 1921; given Stockholms slott den 7 januari 1921.

Under åberopande av bilagda statsrådsprotokoll rörande justering av propositionen om tilläggsstat för år 1921 vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att upptaga inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat sålunda:

it i t ji)

Bihang titt riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

2 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning.............

65.000 9.000

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen............................

IV. Diverse inkomster........................................

Säger för egentliga statsinkomster 41,724,000 kronor.

B. 1 anspråk tagna kapitaltillgångar.

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Inkomst av mynlning och justering..........

2. Bidrag till bankinspektionen................

3. Bidrag till fondinspektionen................

4. Denatureringsavgifter.....................

5. Avgifter för granskning av biografbilder.......

6. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter

7. Bidrag till försäkringsinspektionen............

8. Inkomster av statens provningsanstalt.........

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster:

1. Avsättning till bestridande av dyrtidskostnader vid armén 18,000,000

2. Avsättning till tillfällig löneförbättring för viss personal

inom den civila statsförvaltningen m. m.......... 6,100,000

3. Avsättning till dyrtidstillägg.................... 200,000,000

4. Statsverkets kassafond........................ 83,708.742

5. Statsverkets fond av rusdrycksmedel ............. 39 690,850

Kronor

20,000,000

1,094,000

500,000

20,130,000

347,499,592

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

3 Kronor

II. Uppkomna av lånemedel:

1. Återbetalning av vissa under titeln “Förlag till statsverket" å 1918 års tilläggsstat anvisade anslag..........................

Säger för i anspråk fägna kapitaltillgångar 351,533,392 kronor.

4,033,800

C. Lånemedel.

I. Fast upplåning............................

II. Tillfällig upplåning.........................

Säger för lånemedel 49,554,850 kronor.

46,488,470

3,066,380

Summa

442,812,242

. ' r y>-, '

'.v

- .«>• -.V ‘‘A-V <«iJ /

eJr .

■U-^* IN»

H*** ■. ' -*nc

/*: >> %

tu+iit* i

•*KV

Utgifterna.

. > .. I • • ...

6 Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

I. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstatema.

Kungl. Maj ts prop. nr 2 år 1921.

7 Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

* Beräknat belopp.

8 Kungi. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

* Beräknat belopp.

Kungl. Muj:ts prof), nr 2 år 1921.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft- (Nr 2.)

10 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Maris prop. nr 2 år 1921.

12,

Kungl. Maj.ts prop. nr 2 år 1921.

Beräknat belopp.

Kungl. Majds prop. nr 2- år 0*2-1.

* Beräknat belopp-

14 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts prof. nr 2 år 1921.

15 Beräknat belopp.

■16 Ktinc/l. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

* Beräknat belopp-

Kung!. Majds prop. nr 2 år 1921.,

17 Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

9 A. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Tillfällig höjning av anslaget till expenser för allmänna arbeten,

förslagsanslag, högst .......................................

Anläggning av enklare väg mellan Parkajoki och Muonionalusta i

Norrbottens län, reservationsanslag ..........................

Utförande av vissa hamnförbättringar, reservationsanslag ........

Undersökningar m. in. av vissa fiskehamnsanläggningar, reservationsanslag ................................................

Undersökningar m. in. för vissa mindre fiskehamnsbyggnader, reservationsanslag ..........................................

Häfning av Edstabäcken, reservationsanslag ....................

Extra

anslag

Kronor

(»00.000

100,000;

15,000

H. Byggnadsväsendet.

Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariatsersättningar

in. in., förslagsanslag, högst .............................. 15.000

Lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer in. in., förslagsanslag,

högst .................................................... IKK)

Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och reparationer,

förslagsanslag, högst ...................... 500,000

Tävlan mellan svenska arkitekter i fråga om nybyggnad för Kung!

Maj ds kansli, förslagsanslag, högst.......................... 65,000

Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset, reservationsanslag ........................................... 180,000

Täckande av förskott för vissa byggnadsarbeten inom Gävle slott

samt bergsskolans hus i Stockholm, förslagsanslag, högst...... 10,420

Om- och påbyggnad av landsstatshuset i Luleå, reservationsanslag 55,000

Tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad, reservationsanslag...... 200,000

Tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar, reservationsanslag...... 50.000 .

C. Diverse.

1 Schematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall, reservationsanslag .........................................

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.)

6,500

Extra

anslag

Krutior

1,050,000

18 Kung!. Maj.ts prof. nr 2 dr 1921.

* Beräknat belopp-

Kungl. Maj:ts pr ap. nr 2 år 1921.

19 Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

Extra Extra

r anslag anslag

Kronor Kronor

A. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium:

1 Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, för-

slagsanslag, högst ................................... 12.900

Mynt- och justeringsverket:

2 Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservations-

anslag, att av inkomst av myntning och justering direkt

utgå ................................................ 140.000

Statistiska centralbyrån:

3 Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån

för äktenskapsregistrets förande m. m., förslagsanslag, högst 2.015

Bank- och fondinspektionen:

4 Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, förslags-

anslag, att utgå i första hand av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen.............. * 90,000

Postsparbanken:

5 Dyrtidstillägg vid postsparbanken, förslagsanslag, att utgå i

första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen...... * 500,000

6 Statens tryckeriexpedition, förslagsanslag, högst ............ 20,000 705.515

B. Skatteomkostnader.

1 Anskaffning av viss materiel för tullverkets räkning, förslags-

anslag, högst.......................................... *400,000,

2 I Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverket, förslagsanslag,

högst ............................................... -14.000

3 Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden an-

gående skattefri sprit m. m., reservationsanslag, att av denatureringsavgifter direkt utgå ........................ * 00,000

4 I Kostnader för fastighetstaxering år 1922, förslagsanslag .... * 100,000 574.000

Beräknat belopp.

20 Kungi. Maj.ts prof), nr 2 år 1921.

* Beräknat belopp.

Kungl■ May. Is pr ap. nr 2 år 1921.

21 Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Extra

anslag

Kronur

Extra

anslag

Kronor

A. Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

Förstärkning av anslaget till pedagogiska biblioteket, förslagsanslag. högst ...................<..................................

849 Museer.

! Nationalmuseet:

2 Förstärkning av reservationsanslaget till mål-

nings- och skulptursamlingarnas ökande, förslagsanslag, högst .................. 15,000

3 Förstärkning av museets anslag till tjänste-

dräkter åt vaktmästare, förslagsanslag,

| . j högst ................................ 1,600 16,600!

; Livrustkammaren:

4 Tillfällig löneförbättring åt föreståndaren för livrust-

kammaren och viss där anställd extra personal, förslagsanslag, högst .............................. * 2.000

| Naturhistoriska riksmuseet:

5 ! Förstärkning av den å museets stat för avdel-

ningarna vid Frescati upptagna anslagsposten till expenser, förslagsanslag, högst .. 62,000

6 Täckande av under åren 1919 och 1920 upp-

komna brister i det å museets stat för etnografiska avdelningen uppförda anslag till expenser m. m., förslagsanslag, högst. . 7,400

7 Förstärkning av det å museets stat för etno-

grafiska avdelningen uppförda anslag till expenser in. in., förslagsanslag, högst .... 10.000

* Beräknat belopp.

22 Kungl. Majits prup. nr 2 år 1921.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj tis prof), nr 2 av 1921.

23 Extra Extra

anslag anslag

24 Kung!. Maj ds prof), nr 2 år 1921.

I |

D. Universiteten, den medicinska undervisningen in. in.

I Jppsala universitet.

1 Materiel för vissa institutioner och inrättningar, reserva-

tionsanslag ...................................... 60,000

2 Förstärkning av universitetsbibliotekets anslag till arvo-

den, flitpenningar in. m., förslagsanslag, högst ...... 1,500

Lunds universitet.

•1 i Ersättning till särskilda prebendeinnehavare inom teologiska fakulteten, förslagsanslag, högst .............. * 15,000

4 Täckande av driftkostnaderna vid Malmöhus läns sjuk-

vårdsinrättningar i Lund under år 1920, förslagsanslag *500,000

5 | Materiel in. in. för anatoinisk-histologiska institutionen,

reservationsanslag ............................... 13,420

6 ; Materiel in. m. för fysiologiska institutionen, reservations-

anslag .......................................... 19,200

7 Materiel in. in. för medicinskt-kemiska institutionen, re-

servationsanslag ................................ 12,000

8 Materiel m. in. för patologisk-anatomiska institutionen,

reservationsanslag ................................ 9,500

9 Materiel in. in. för astronomiska observator^, reserva-

| Länsanslag ................................•...... 7,000

10 | Materiel m. m. för botaniska institutionens systematiska

avdelning, reservationsanslag ...................... 19,000

11 Materiel m. in. för botaniska institutionens fysiologiska

avdelning, reservationsanslag .................. 9,000

12 Materiel in. m. för fysiska institutionen, reservationsanslag 20,000

! 18 Materiel m. m. för geologisk-mineralogiska institutionen,

reservationsanslag ................................ 4,000

14 | Materiel m. m. för kemiska institutionen, reservations-

anslag .......................................... 11,000

15 Materiel m. m. för zoologiska institutionen, reservations-

anslag .......................................... 25,000

16 Materiel in. in. för inrättningen för gymnastik och fäkt-

konst, reservationsanslag .......................... 3,000

17 Materiel m. in. för institutionen för ärftlighetsforskning,

reservationsanslag ............................... 750

18 j Materiel in. in. för farmakologiska institutionen, reserva-

tionsanslag ...................................... 1,000

* Beräknat belopp.

Extra Extra

anslag anslag

Kronor Kronor

61,500

Tandläkarinstitutet.

26 Täckande av under år 1919 uppkomna merkostnader å anslaget till i

tandläkarinstitutet, förslagsanslag, högst .................... 12.315

Serafimer lasarettet.

27 Täckande av brist i lasarettets räkenskaper för år 1920,

förslagsanslag, högst ............................

28 Täckande av motsedd brist i lasarettets räkenskaper för

I år 1921, förslagsanslag, högst......................

29 Utförande av en kylanläggning vid lasarettets köksavdel-

ning, reservationsanslag ..........................

Parma ceutisku ins t itu tet.

j 30 ; Täckande av under år 1920 uppkommen brist å de i institutets stat upptagna anslagsposterna till materialier m. m., till uppvärmning m. m., och till egendomens underhåll m. m., förslagsanslag, högst ................

31 Förstärkning av de i institutets stat upptagna anslagsposterna till materialier m. m., till uppvärmning m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

500.000 7,500

7,750

26 Kung!. Maj:ts prof. nr 2 år 1921.

F. Skolöverstyrelsen.

Täckande av under ar 1920 uppkommen brist i skolöverstyrelsens i stat, förslagsanslag, högst ..................................

Förstärkning för år 1921 av den i staten för skolöverstyrelsen uppförda anslagsposten till expenser m. in., förslagsanslag, högst . .

Förstärkning av den för skolöverstyrelsens statistiska avdelning uppförda anslagsposten till extra arbetskrafter, vikariatsersättningar och expenser, förslagsanslag, högst..........................

36,000 134,000-

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts grop. nr 2 år 1921.

5 Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

G. Allmänna läroverken m. m.

Högre lärarinneseminariet.

Lokalhyra, expenser samt täckande av brist i hushållsskolans räkenskaper, förslagsanslag, högst .......... 9,1100

Förstärkning av högre lärarinneseminariet för år 1921 beviljat anslag till arvoden åt timlärare och vikarier, förslagsanslag, högst ......._................. 1,000

Allmänna läroverken.

Förstärkning av anslag till extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för är 1921, förslagsanslag, högst .................................... 15,200

Svenska studiekursen under läsåret 1921—1922 vid lycéet

i Caen (Calvados) i Frankrike, förslagsanslag, högst . . 5,000

Täckande av utgifter, som under år 1921 skola bestridas av ljus- och vedkassan vid vederbörande allmänna läroverk, förslagsanslag .............................. 500,000

Täckande av utgifter, som under år 1921 skola bestridas av nya elementarskolans i Stockholm skolkassa, förslagsanslag ...................................... 18,000

Kommunala mellanskolor.

Tillfällig löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor, förslagsanslag ......................................

Privatläroverken.

Extra understöd under år 1921 åt de statsunderstödda

enskilda lärarinneseminarierna, reservationsanslag .... 28,500;

Dyrtidstillägg åt vissa lärarinnor vid fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala samt vid de tre statsunderstödda läroanstalterna för utbildande av lärarinnor i handarbete, förslagsanslag .............................. 70,0001

10,900

538,200

130,000

98,500 777,000

II. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning. Folkskoleseminarierna:

Studentkurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala och Lund samt parallellavdelning vid folkskoleseminariet i Landskrona, reservationsanslag ................

33,455

28 Kungl. Ma j ds prop. nr 2 år 1921.

* Beräknat belopp.

Kanyl. Maj:ts pr ap. nr 2 år 1921.

29 Extra

anslag

Kronor

I. Yrkesundervisningen.

1 Laboratorieutrustning in. in. för elektrotekniska fackskolan i

Västerås, reservationsanslag ............................... 50.000

2 Täckande av under åren 191S och 1919 uppkomna brister i staten

för tekniska skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst......... 24,617

3 Täckande av under år 1920 beräknad brist i staten för tekniska

skolan i Stockholm, förslagsanslag, högst .................... 17,933

4 Förstärkning av medel till uppvärmning m. in. vid tekniska skolan!

i Stockholm, förslagsanslag, högst ..........................j 25.000

5 Tillfällig löneförbättring under år 1921 åt föreståndaren in. fl. vidi

tekniska skolans i Eskilstuna fackskola för finare smides- och; metallindustri, förslagsanslag, högst ........................ 999

6 Bidrag till täckande av vissa kostnader för bränsle vid bergsskolorna i

i Filipstad och Falun, förslagsanslag, högst ..................! 4,580

7 Löneförbättring åt lärarna vid bergsskolorna i Filipstad och Falun,j

förslagsanslag, högst .............................i 8,520

8 Dyrtidstillägg åt befattningshavare vid de tekniska skolorna i

Stockholm och Eskilstuna, bergsskolorna i Filipstad och Falun.

samt vävskolan i Borås, förslagsanslag ......................! 120,000

J. Folkhildningsåtgärder i övrigt.

Folkbibliotek. j

1 Ytterligare bidrag för utgivande av en grundkatalog över för folk-

och skolbibliotek lämplig litteratur, reservationsanslag ........ 12,000.

Extra

anslag

Kronor

251,649

1 Nykterhetsundervisning.

2 Föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens fram-,

jande, reservationsanslag ................................... 9,000

Statens bioyra/byrå.

3 , Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsanslag att av av-;

| gifter för granskning av biografbilder direkt utgå ............ * 30,000 51,000

K. Åtgärder för fysisk utbildning.

1 Täckande av brist för år 1919 i gymnastiska centralinstitutets an-

slag till ved m. in., förslagsanslag, högst...................... 1,428

2 Täckande av motsedd brist i gymnastiska centralinstitutets anslag

till ved in. in. för är 1920, förslagsanslag, högst................ 20,000

3 Förstärkning av gymnastiska centralinstitutets materielanslag för år

1921, förslagsanslag, högst ................................. 20,000 41.428

* Beräknat belopp.

30 Kmigl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Extra

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

L. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. ni.

1 ökning av understödet åt inhemska skönlitterära författare,

av utmärkt förtjänst, förslagsanslag, högst ....................j 20,000

2 Restaurering av minnesvården över John Ericsson, förslagsanslag.

högst .............................................25,000

3 Förstärkning av reservationsanslaget till resestipendier samt läro-

böckers, tidskrifters och lärda verks utgivande, förslagsanslag.

högst .................................................... * 50,000

M. Diverse.

1 Dyrtidstillägg, förslagsanslag ................................*17,500,000

2 Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat

inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ............ *1,589,186

3 Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar

m. m. anvisade medel, förslagsanslag........................ * 240,000

4 Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsan-

stalter, förslagsanslag .......................................“65,000,000

Summa..........;

:: Beräknat belopp.

95,000

84,335,186

89,919,000

»Åt

bo >-* © CD 00 -3 Öl G< t^OSbS >-*05000

Kuwjl. Maj:t$ pr ap. nr 2 år 1921.

-31

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

Extra Extra

anslag anslag

i Kronor Kronor

h ; ‘

i A. Lanthushållningen.

1 Täckande av brist vid centralanstalten för försöksväsendet på jord-

bruksområdet, förslagsanslag, högst..........................j 16.009

2 Diverse utgifter vid centralanstalten för försöksväsendet på jord-

bruksområdet, reservationsanslag........... i 39,200

3 : Rönnbär.smalens bekämpande, reservationsanslag................i 12,000

4 Tillskott till dyrtidstillägg för lantbruksingenjörer................ *50,000

5 Bränsle in. m. vid lantbruksinstitutet vid Ultima, förslagsanslag,

högst .................................... 20.000

6 Bränsle m. in. vid lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, för-

slagsanslag, högst ............... 49,200

7 j Försöksverksamhet med köksväxter vid Alnarps trädgårdar,

förslagsanslag, högst ....................................., .j 16.500

Hovbeslagsskolan vid Alnarp, förslagsanslag, högst.............. 2.500

Ökat understöd åt lantmannaskolor, förslagsanslag .............. 71.000

Ökat understöd åt lanthushållsskolor, förslagsanslag ............ 34.800

i Dyrtidstillägg åt lärare vid lantmannaskolor, lanthushållsskolor och

lantbruksskolor ............................................j * 300,000

Jordbrukskonsulenter, förslagsanslag .......................... 110,000

i Vandringsrättare, reservationsanslag .......................... 48,000

| Utbildningskurs för förrättningsmän vid täckdikningsföretag, förslagsanslag, högst ......................................... 12,000

Utbildningskurser för täckdikningsförmän, reservationsanslag .... 10,000

Täckdikningstormän, reservationsanslag......................... j 30,000

' Lanthushållningsseminariet i Rimforsa ........................ * 23.200

| Stuteriöverstyrelsen, förslagsanslag, högst ....... 1,400

Prisbelöningar av hästar, reservationsanslag .................... 4.000

Förstärkning av viss del av reservationsanslaget till hästavelns förbättrande, reservationsanslag ..... 150.000

j Avelscentra för nötboskap, reservationsanslag ................... 3.000

Förekommande och hämmande av tuberkelsjukdomar hos nötkreaturen, reservationsanslag ........’........................... 76,000

Beräknat belopp.

32 Kung!. Maj.ts prop. nr 2 år 1921.

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.)

34 Kung/,. Majtig prof. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

A. Centrala verk med underlydande stater.

i Kommerskollegium:

1 Förstärkning av de för skrivhjälp in. m. hos kom-

merskollegium anställda arbetskrafterna, förslagsanslag, högst ............................... 10,175

2 Förstärkning av arbetskrafterna å kommerskollegii

industribyrås elektriska sektion för handläggning av ärenden angående behörighet att utföra elektriska anläggningar för belysning eller arbetsöver-

föring m. m., förslagsanslag, högst ............ 3,675

: .3 Förstärkning av anslagsbeloppen till resekostnads- och trakta-

mentsersättning åt fartygsinspektörerna m. m., förslagsanslag, högst...........................................

4 Förstärkning av anslaget till navigationsskolorna, förslagsan-

j slag, högst ...........................................

; Lots- och fyrväsendet:

5 | Förstärkning av två i avlöningsstaten för lotsstyrel-

sen upptagna anvisningar, förslagsanslag, högst 3,7501

6 i Förstärkninganslag till täckande av uppkom-

mande brist i förslagsanslagen å lotsverkets omkostnadsstat för år 1921, förslagsanslag, högst . . 800,000 1 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag 178,000 \ Patent- och registreringsverket:

8 | Dyrtidstillägg vid patent- och registreringsverket,

reservationsanslag, att av patent- och varumärkes- samt registreringsavgifters medel direkt utgå * 700,000

9 Tillfällig förstärkning av reservationsanslaget till

upprätthållande av patent- och registreringsverkets verksamhet, förslagsanslag, högst........ 1,000,000

Försäkringsinspektionen:

10 Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reservationsan-

slag, att av bidrag till försäkringsinspektionen direkt utgå]

13,850

41,200

981,750

l,700,000j

* 65,000

;

* Beräknat belopp.

3 Kungl. Maj.-ts prop. nr 2 år 1921.

35 Extra

anslag

Kronor

Statens provningsanstalt:

Förstärkning av det i omkostnadsstaten för statens provningsanstalt upptagna anslaget till expenser m. m., förslagsanslag, högst, att i första hand av inkomster av statens provningsanstalt direkt utgå 9,000 Fortsatt utrustning av statens provningsanstalt, reservationsanslag ................................ 60,000

. B. Handel och sjöfart.

Sveriges allmänna exportförening, förslagsanslag, högst......

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

Förstärkning av anslaget till torvingenjörer och torvassistenter

m. in., förslagsanslag, högst............................

Förstärkning av anslaget till upprätthållande av en torvskola,

förslagsanslag, högst...................................

Undersökning av staten tillhöriga mossar, reservationsanslag. ■ Försöksanläggning för oljeutvinning ur skiffer, förslagsanslag, högst ......................................... • • • — j

D. Diverse.

69,000

5,450

3,600

5,000

105,000

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen, förslagsanslag ......................

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats-

ersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag ........i

Dyrtidstillägg, förslagsanslag .....................j

Summa

* 228.450

* 183,000 * 3,500,000

Beräknat belopp.

Extra

anslag

Kronor

25,000

119,050

3,911,450

36 Kung!. Maj.-ts prop. nr 2 år 1921.

Verkliga utgifter.

XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.

Beräknat belopp.

Kung!. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

37 Utgifter för kapitalökning.

I. Statens affärsverksamhet.

8 9

10 A. Postverket.

Inventarier, reservationsanslag ......................

Inköp av fastigheter:

Fastighet i Sundsvall, reservationsanslag............

Säger för postverket

B. Telegrafverket.

j Inköp och bebyggande av fastigheter:

Arbetarbostäder i Göteborg, reservationsunslag......

Fastighet i Västanfors, reservationsanslag ..........

Byggnadstomt i Boden, reservationsanslag..........!

Överdragsstationer i Alingsås, Gudhem, Lyrestad och

Örebro, reservationsanslag......................

Förrådsbyggnad i Älvsjö, reservationsanslag........

Fastighet i Nyköping, reservationsanslag............

Utvidgning av telegrafbyggnaden i Sundsvall, reservationsanslag ....................................

Fortsatt utveckling av statens telefon- och telegrafväsende, reservationsanslag ........................

Radiostation för trafik med Amerikas Förenta Stater,

reservationsanslag " ••.............................

Förstärkning av telegrafverkets rörelsekapital, förslagsanslag, högst............................ • .........

Säger för telegrafverket

Beräknat belopp.

38 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Att täckas av

lånemedel 1 a."d,ru sti‘ts' i inkomster

Kronor Kronor

3 I 4

i 6

i 7

(

; 8

! 10 i 11

I 12

; 13

14 j 15

) 16 ! iv

C. Statens järnvägar.

| Nya byggnader och anläggningar vid statens trafikerade j järnvägar:

Bangårdar:

Utvidgning av spårsystemet m. in. vid Långsele,

reservationsanslag ...........................1 58,000

j Ombyggnad av bangården vid Ange, reservationsan-,

slag ........................................ 30,000

Ombyggnad av rangerbangården vid Sävenäs, re- ,

servationsanslag ............................ 150,000

Spåranordningar i anslutning till förefintliga spår-

system, reservationsanslag.................... 17,500

Anläggningar vid kol- och vattenstationer, reservationsanslag ................................. 265,000

Speciella anläggningar å bangårdar, reservationsanslag ........................................ 15,000

i Dubbelspärsbyggnader och linjeomläggningar:

Dubbelspårsbyggnad Aneby—-Sandsjö, reservationsanslag ...................................... 760,000

Dubbelspårsbyggnad Rönninge—Järna in. in., förslagsanslag, högst, att utgå av tillfälliga lånemedel j ’ 1,400,000

Större broanläggningar:

Broförbindelse över Dalälven vid Mora, reservationsanslag ................................. 700,000

| Lokomotivstations- och driftverkstadsanläggningar:

Driftverkstäder, reservationsanslag . .............. 72,000

Tillbyggnad av och diverse anläggningar vid vissa! ,

lokomotivstationer, reservationsanslag..........t- 166,000*

! Husbyggnader, reservationsanslag.......... 351,800

j Ordnande av brandväsendet vid statens järnvägar, reservationsanslag ............................... 40,000

j Nya statsbanebyggnader:

Statsbanan Sveg—Brunfk», reservationsanslag ...... 1,800,000;

] Järnvägsförbindelse mellan de svenska och finska) ji

järnvägsnäten, reservationsanslag ............... 350,000;

Rullande materiel, reservationsanslag ................ 3,250,000

Genomgående tryckluftbroms beträffande statens järn-;

Vägars rullande materiel, reservationsanslag........ 1,450,000;

Säger för statens järnvägar1 10,875,300

Summa

Kronor

10,875.300

Kungl. Maj:ts prof), nr 2 år 1921.

39 Att täckas av

andra stats-

låneinedcl

Kronor

inkomster

Kronor

Summa

Kronor

D. Statens vattenfallsverk.

j. I

Statens kartverk:

Ombyggnad av Södertälje kanal, reservationsanslag ■ .,

2 i Kompletterings- och förbättringsarbeten å Trollhättej

kanal, reservationsanslag.......................

Statens kraftverk:

Troll häfte kraftverk :

3 Tredje utbyggnaden av Trollhätte kraftstation, re-

servationsanslag ...............................

i j Första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet, reservationsanslag ...........................

5 Förberedande åtgärder för Vänerns reglering, re-

servationsanslag .............................

Lule älvs kraftverk:

6 Permanenta bottenutskov i dammbyggnaden vid

Porjus, reservationsanslag ....................

7 ! Regleringskanal vid Luleluspen, reservationsanslag.

8 | Reglering av Suorvasjöarna, reservationsanslag ! Älvkarleby kraftverk:

9 j Regleringsarbeten vid Skattungen och Oresjön, reser-

vationsanslag ................................

10 : Förskottsinbetalningar för regleringsarbeten vid

Skattungen och Oresjön, reservationsanslag, att utgå av tillfälliga lånemedel ..................

11 Ändringsarbeten å tre av turbinaggregaten vid Älv-:

karleby kraftstation, reservationsanslag ........

Västerås kraftverk:

12 j Tilläggsanslag för första, andra och tredje utbygg-j

naderna av ångkraftstationen i Västerås, reserva-'

tionsanslag ..................................:

Motala kraftverk:

13 j Första utbyggnaden av kraftstationen vid Motala, re-j

servationsanslag ............................

14 Veckoreglering av Motalaströms vattenföring mel-|

lan Vättern och Boren, reservationsanslag......j

15 Distributionsanläggningar för statens kraftverk, reser-

vationsanslag .................................

i Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning:

16 ! Förstärkning av rörelsekapitalet, reservationsanslag, att

utgå av tillfälliga lånemedel ....................!

200,000:

775,000j

1,000,000:

750.000 500.000:

91,270

66,380'

2,600.000

2,500,000

100,000

8,000.000

40 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1(J21.

Att täckas av

lånemedel

Kronor

| andra stats- j! ' inkomster ii Kronor

i il

18 19

1 Gemensamma anslag:

Rörelsekapital, reservationsanslag.................. 5,000,000 j

Inventarier, reservationsanslag .................... 700.000

Tillgodoseende av vattenfallsstyrelsens lokalbehov, re-j

servationsanslag ..............................-J * 1,050,000

Säger för statens vattenfallsverk 25,332,650]

■' ■■ ' ' ' i I j |j

E. Statens domäner.

Jägmästarbostäder i vissa revir, reservationsanslag.....j __]_ 170,000]

Summa I 45,624.850 22.743,500l

Summa

Kronor

25,332,6501

170,000

68,368,350

Beräknat belopp.

Kung!. Majds prof. nr 2 år 1921.

41 Utgifter för kapitalökning.

11. Statens utl&ningsfonder.

Fiskerjlånefonden, reservationsanslag.....

Kraftledningslånefonden, reservationsanslag Torvindnstrilinefonden. reservationsanslag

Att täckas av

lånemedel i

Kronor \

andra~stats-

inkomster

Kronor

Stimma

Kronor

280,000'

Summa

1,000,000

1.500,0001

2,780,000-

280,000

1,000,000

2.780.000 Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 höft. (Nr 2.)

42 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Utgifter för kapitalökning.

III. Återbetalning av tillfälliga lånemedel.

3 i

strikommission, förslagsanslag, högst Återbetalning av anslag till statens bränslekommission, förslagsanslag, högst ....

5,700,000

Kung!. Maj:ts projt. nr 2 år 1921.

43 Utgifter för kapitalökning.

IV. Rörelsekapital.

44 Kung!. Maj.tn prop. nr 2 år 1921.

Bostadsbyggnad

vationmmlag

Utgifter för kapitalökning.

V. Statens fryshus.

Att täckas av

lånemedel !

inkomster

Kronor

vid centralfryshuset i Hallsberg, reser-

S minna

Kronor

80,000' 80,000

Kungl. Muj:ts prop. nr 2 år 1921.

45 Utgifter för kapitalökning.

VI. Låneunderstöd.

* Beräknat belopp

• »>C* > *i,* i‘.»'•'V.*»..

* v i4h^"

■

; “*

Öl .*: • > •• :'

i n •

'> V

i 4<V ••• •• • ' « v t•ir.i ’• .’• • f /

" r.« ’>;!'• * •>... ><_>-

>*V •' •; *•• u*" •.

-■ . j <;

*2 > :

. * ■.

V ~ f

Kunyl. Maj:ts prof), nr 2 år 1921.

i.i

Totalsumman av de i tilläggsstaten till riksstaten för är 1921 förekommande utgifter uppgår till 442,812,242 kronor eller samma belopp, vartill statsverkets inkomster å nämnda tilläggsstat, här förut beräknats; och erhåller samma tilläggsstat följande utseende:

Tilläggsstat till

[

Inkomster:

' A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter.......................

II. Uppbörd i statens verksamhet.....

III. Inkomster av postsparbanksrörelsen . .

IV. Diverse inkomster..............

B. I anspråk tågna kapitaltillgångar.

I. Uppkomna av egentliga statsinkomster II. Uppkomna av lånemedel .........

C. Lånemedel:

I. Fast upplåning ................

It. Tillfällig upplåning..............

20,000,000

1,094,000

500,000

20,130,000|

347,499,592j

4,033,800|

46,488,470

3,066,380

Summa'

Kronor

41,724,000

351,533,392

49,554,850!

442,812.242

Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

riksstaten för år 1921.

Utgifter:

A. Verkliga utgifter:

Extra anslag

Kronor

II.

III.

IV. V. VI.

VII.

VIII. IX.

XI.

Första huvudtiteln ............................. 603,377

Andra » 8,420,450

Tredje » 3,724,960

Fjärde » .....•........................j 99,585,770;

Femte » .............................1 30,979,615

Sjätte » 3,030,620

Sjunde » 15,663,000

Åttonde » 89,919,000

Nionde » 7,570,000

Tionde » 6,947,300

Elfte » 29,956,000

B. Utgifter för kapitalökning:

296,400,092

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

50 Kungl. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel. * I.

B. Utgifter för kapitalökning:

I. Statens affärsverksamhet ............... 43,708,470

ti. Statens utlåningsfonder ................ 2,780,000

IV. Rörelsekapital.......................

VI. Låneunderstöd.......................

1,916,380 45,624,850

2,780,000 50,000 50,000

1,100,000 1,100,000

Summa 46,488,470 3,066,380 49,554,850

Kungi. Maj:ts prop. nr 2 år 1921.

51 Samtliga de i denna proposition åberopade eller för övrigt med tilläggsstaten för år 1921 sammanhängande handlingar skola riksdagens vederbörande utskott tillhandahållas.

GUSTAF.

TT. S. Tamm.

Kungl. May.ts prof. nr 2 år 1921.

53 Tilläggsstaten för år 1921.

Propositionens justering.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De (teer, ministern för utrikes ärendena greve

Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm,

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom hemställanden o-jorts av vederbörande departementschefer enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet för denna dag angående inkomster och utgifter a tilläggsstat för år 1921, föredrog departementschefen, statsrådet lamm ett i överensstämmelse med Kungl. Mapts enligt samma protokoll lattade beslut uppsatt förslag till proposition om tilläggsstat för år 1921.

Departementschefen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte toresla riksdagen att godkänna de härovan omförmälda förslag och alltså upptaga inkomsterna och utgifterna å berörda tilläggsstat på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna sitt bifall; och skulle i enlighet därmed omförmälda proposition till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet:

Birger Looström.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Ni 2).

Inkomsterna: 1921 års tilläggsstat.

1 Tilläggsstaten för år 1921.

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Tamm anförde.

Tidigare i dag har jag, i samband med framläggande av förslag rörande inkomsterna å 1922 års riksstat, även i stora drag redogjort för hur jag tänker mig, att medel skola uppbringas för täckande av utgifterna jämväl å tilläggsstaten för år 1921. Därutöver anhåller jag att här få tillägga följande.

Under avdelningen egentliga statsinkomster torde böra — i likhet med vad som skett i 1919 och 1920 årens tilläggsstater — uppföras särskilda inkomsttitlar för mynt- och justeringsverket m. fl. verk och institutioner med belopp motsvarande de utgiftsanslag, om vilkas beräknande i statförslaget hemställan senare kommer att under vederbörande huvudtitlar göras. Därjämte föreslår jag till upptagande under samma avdelning dels inkomster av postsparbanksrörelsen med belopp motsvarande utgiftsanslaget för dju-tidstillägg vid postsparbanken dels och, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet, ej mindre ett belopp av 50,000 kronor, utgörande hästförsäljningsmedel, än även inkomster av statens fryshusstyrelses verksamhet med 80,000 kronor. Sistnämnda båda belopp har jag ansett böra föras under rubriken diverse inkomster, dit i övrigt, såsom jag redan tidigare Bihang Ull riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2). 1

2 Inkomsterna: 1921 års tllläggsstat.

påpekat, även hänförts ett belopp av 20 miljoner kronor av krigsförsäkringskommissionens överskottsmedel.

Härutöver återstår endast att nämna, att såsom i anspråk tagna kapitaltillgångar, torde böra uppföras dels ett belopp av 4,033,800 kronor, utgörande återbetalning av vissa under titeln »Förlag till statsverket» å 1918 års tilläggsstat anvisade anslag dels ock 83,708,742 kronor av statsverkets kassafond.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att upptaga inkomsterna å tilläggsstaten för år 1921 sålunda:

Specifikation av statens inkomster.

Inkomsterna: 1921 års tilläggsstat.

3 Kronor

n. Uppkomna av lånemedel:

^ l. Återbetalning av vissa under titeln »Förlag till statsverket» å 1918

års tilläggsstat anvisade anslag ..............................................

Säger för i anspråk fägna kapitaltillgångar 351,533,392 kronor.

4,033,800

C. Lånemedel.

I. Fast upplåning ............................................................

II. Tillfällig upplåning .....................................................

Säger för lånemedel 49,554,850 kronor.

46,488,470 j 3,066,380

Summa 442,812,242

De av föredragande departementschefen sålunda i avseende å beräkningen av inkomsterna å 1921 års tilläggsstat gjorda förslag, i vilka statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen godkänna.

Ur protokollet: Birger Looström.

Utgifterna: 1921 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1921.

Utgifterna.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj it Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve

Krångel, Statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm.

Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Tamm anförde efter gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement i fråga om utgifterna till en början följande:

1. Dyrtidstillägg.

Under. hänvisning till vad jag tidigare i dag i samband med inkomstberäkningen anfört beträffande dyrtidstillägg tillåter jag mig här påpeka, att för beredande under år 1921 av dyrtidstillägg 1920 års riksdag såsom förslagsanslag, högst, avsatt ett belopp av 200,000,000 kronor. I fråga om denna avsättning anförde dåvarande chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet den 30 januari 1920 (proposition nr 95), att det icke syntes honom böra ifrågakomma att redan då verkställa uppdelning av sagda belopp å de särskilda huvudtitlarna. Anslag för ändamålet torde nu böra äskas av 1921 års riksdag å tilläggsstaten'för nämnda år. Ännu kan dock frågan härom ej underställas Kungl. Maj:ts slutliga prövning, enär den utredning, som pågår inom finansdeparte- Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

Dyrtids-

tillägg.

2 Utgifterna: 1921 års tllläggsstat.

mentet, icke hunnit slutföras. De erforderliga anslagen torde för den skull tillsvidare få å förslaget till tilläggsstat för år 1921 allenast beräknas. För ändamålet bör givetvis i första hand nyss omförmälda belopp å 200,000,000 kronor tagas i anspråk. Också har jag, såsom jag förut påpekat, vid uppgörande av förslag till tilläggsstat för år 1921 å inkomstsidan upptagit nämnda belopp såsom i anspråk tagen kapitaltillgång.

Nyssnämnda belopp, vilket är avsett till bestridande av de kostnader för dyrtidstillägg, för vilka anslag plägat anvisas under de olika huvudtitlarna, torde emellertid icke bliva tillräckligt. Så vitt nu kan bedömas, torde för samtliga dyrtidstillägg komma att erfordras ungefär följande belopp nämligen:

beträffande de affärsdrivande verken.............................. kronor 138,000,000

beträffande försäkringsinspektionen, statens biografbyrå, mynt- och justerings verket, bank- och fondinspektionen, kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m., patent- och registreringsverket samt, vid det förhållande att postsparbanken från och med innevarande år är uppförd å riksstaten, jämväl

nämnda ämbetsverk................................................. » 1,585,000

beträffande övriga personalgrupper .............................. » 183,300,000

samt beträffande pensionsstaterna ................................ » 29,650,000.

De båda sist omförmälda beloppen äro avsedda ej blott för dyrtidstillägg enligt de allmänna författningarna i ämnet utan jämväl för dyrtidstillägg till särskilda personalgrupper utanför den egentliga statsförvaltningen.

Vad angår de affärsdrivande verken samt flottans pensionskassa och statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. lärer böra förfaras på samma sätt som föregående år, d. v. s. förklaras, att bidragen skola utgå av de medel, ur vilka omkostnaderna för vederbörande verk och institutioner i övrigt bestridas. Beträffande sådana verk som försäkringsinspektionen m. fl., förutsätter jag, att särskilda anslag till dyrtidstillägg komma att av riksdagen anvisas att utgå av vederbörande verks inkomster, därvid beträffande bank- och fondinspektionen samt postsparbanken den modifikationen torde böra göras, att anslaget skall i första hand bestridas av verkets inkomster. Närmare förslag med avseende å de särskilda anslagsbeloppen komma att senare i vederbörligt sammanhang framställas.

Utgifterna: 1921 års til/äggsstat. •>

De belopp om tillhopa 212,950,000 kronor, vilka höra å tilläggsstaten beräknas för djrtidstillägg vid övriga verk och inrättningar och till speciella grupper av personal ävensom till pensionstagare, torde böra uppdelas å de olika huvudtitlarna. Närmare förslag rörande fördelningen, som tillsvidare grundar sig allenast på preliminära beräkningar, torde få framställas av vederbörande departementschefer vid behandlingen av respektive huvudtitlar.

Här vill jag endast vidkommande de belopp, som komma att upptagas under elfte huvudtiteln, anmärka, att det på förekommen anledning ansetts lämpligt att från de hittills under det civila pensionsväsendet uppförda anslagen till dyrtidstillägg bryta ut de delar av nämnda anslag, som avse till det militära pensionsväsendet bänförliga pensionärer, samt under rubriken det militära pensionsväsendet för nämnda ändamål uppföra särskilda anslag.

2. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statslörvalt-

ningen m. m.

Såsom jag redan förut i dag erinrat, bär riksdagen för tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen in. m. för vi>t persoför år 1921 utom huvudtitlarna avsatt ett förslagsanslag, högst, å 6,100,000 kronor. _ förvaltningen

I detta sammanhang vill jag nämna, att till Kungl. Maj:t inkom- m■ mmit ett flertal framställningar, av vilka somliga avse beredande under år 1921 av tillfällig löneförbättring åt personalgrupper, vilka ännu icke kommit i åtnjutande av sådan avlöningsförmån, samt andra syfta till ökning av den till vissa personalgrupper redan utgående tillfälliga löneförbättringen. Till berörda frågor hava jag och statsrådets övriga ledamöter ännu icke varit i tillfälle att taga ståndpunkt, vadan proposition i ämnet först senare kan föreslås att föreläggas årets riksdag.

I avvaktan härå torde de för ändamålet erforderliga medlen i förslaget till tilläggsstat för år 1921 tillsvidare böra under de särskilda huvudtitlarna beräknas. Sagda beräkning torde böra verkställas inom varje huvudtitel under två särskilda punkter, den ena med benämning »Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen» — därvid torde böra iakttagas, att det beräknade beloppet jämväl må tjäna till avrundande av huvudtitelns slutsumma — och den andra benämnd »Förstärkning av de till

4 Utgifterna: 1921 års tilläggsstat.

avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel», i Närmare förslag om de på varje huvudtitel belöpande anslagsbeiopp, ynka tillsvidare äro allenast approximativt beräknade, torde vid behandlingen av de olika huvudtitlarna få framställas av vederbörande departemenschefer.

Vad . föredragande departementschefen sålunda anfört, däri statsrådets övriga ledamöter instämde, behagade Hans Maj:t Konungen godkänna; och skulle utdrag av protokollet i vad det avsåge sättet för upptagande^ å tilläggsstaten för år 1921 av anslagen till dyrtidstillägg och tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen m. m. tillställas de övriga departementen för behörigt iakttagande vid uppgörande av förslag till reglering av utgifterna under vederbörande huvudtitlar å berörda tillläggsstat.

Ur protokollet:

Birger Looström.

STOCKHOLM, XSAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Första huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1 Tilläggsstaten för år 1921.

Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Tamm anförde i fråga om utgifterna under första huvudtiteln härefter följande:

A. Eungl. hovstat eu.

I. Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om 1.] uppförande å riksstaten för år 1922 av extia anslag till förstärkning av Till ferstsrhanslaget till Kungl Maj:ts hovhållning förut i dag anfört får jag hem- ”'fiage^m ställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen Kungi. Maj.-u

hovhållning.

att till förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst................................... kronor 200,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

2 Första huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

[2.]

Till förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Krön• prinnns hovhållning anslagna medel.

[3.J

Till förstärkning av anslaget till reparationer d Stockholms slott med flera för de kungl.

hoven upplåtna byggnader.

[4-]

Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott.

('extra anslag.)

2. Förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning

anslagna medel.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om uppförande å riksstaten för år 1922 av extra anslag till förstärkning av anslaget till Haus Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning förut i dag anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst.............................................................. kronor 90,000.

B. Kungl. slottsstaten.

1. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott med flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader.

Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om uppförande å riksstaten för år 1922 av extra anslag till förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott med flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader förut i dag anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott med flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst........................... kronor 31,500.

2. Merkostnad för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott

Under första huvudtiteln äro i riksstaten för år 1921 uppförda vissa anslag till de kungl. slotten, avsedda dels för underhåll, dels, vad Stockholms slott beträffar, även för bevakning, lyse o. s. v. Kostnaderna för uppvärmning av slotten hava däremot varit avsedda att bestridas av det å huvudtiteln uppförda ordinarie anslaget till ved och kol för de kungl. hoven. Det har emellertid visat sig, att sistnämnda anslag

Första huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

— uppgående till 50,000 kronor — icke längre är tillräckligt för ifråga- [4.] varande ändamål. Från tiden för världskrigets början hava på grund av de avsevärt stegrade bränsleprisen kostnaderna för slottens uppvärmning i hög grad ökats. Den ojämförligt största delen av dessa kostnader faller på Stockholms och Drottningholms slott.

Till följd av de stegrade kostnaderna hava på 1918—1920 års tillläggsstater måst uppföras särskilda anslag i syfte att möta merkostnaden för sistnämnda byggnaders uppvärmning under dessa år. Sålunda anvisades av riksdagen för ändamålet under år 1920 ett förslagsanslag å

110.000 kronor.

Nu har riksmarskalksämbetet i den av mig förut i dag vid behandlingen av frågorna rörande regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 första huvudtitel omförmälda skrivelse den 25 augusti 1920 gjort framställning om anvisande av erforderliga medel för ifrågavarande ändamål jämväl för år 1921. Ämbetet anför därvid, att ståthållarämbetet å Stockholms slott meddelat, att kostnaderna för ifrågavarande slotts uppvärmning under år 1919 — det sista år för vilket fullständiga räkenskaper föreligga — uppgått till ej mindre än 204,943 kronor 33 öre samt att under månaderna januari—juli 1920 för bränsle måst utbetalas tillhopa 144,796 kronor 63 öre, så att kostnaderna för meranämnda båda slotts uppvärmning under år 1920 kunde beräknas uppgå till ett belopp av 248,222 kronor 78 öre, vilket belopp med 90,000 kronor överstege, vad därför tidigare beräknats åtgå. Ståthållarämbetet hade i detta sammanhang framhållit, att bränsleprisen under år 1920 ytterligare stegrats samt meddelat, att försök att nedbringa bränslekostnaderna gjorts genom användning av ved i stället för koks, innan vedpriserna stigit alltför högt. Ökade kostnader hade även uppstått därigenom, att personalen vid Stockholms slott måst ökas sedan arbetstidslagen trätt i kraft.

För egen del anför riksmarskalksämbetet följande:

»Beträffande anslaget till ved och kol för de kung! hoven, innefattande även uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott, vilket anslag hittills på ordinarie stat utgått med 50,000 kronor årligen, har riksmarskalksämbetet — då den nästlidna år förväntade sänkning i dittillsvarande höga bränslepris ingalunda inträtt, utan dessa priser oavlåtligt stigit, och då beloppet av ifrågavarande omkostnader för innevarande år torde kunna beräknas komma att uppgå till närmare

250.000 kronor — icke ansett sig kunna undgå att hemställa om en motsvarande ökning av detta anslag för nästkommande år till det av ståthållarämbetet föreslagna beloppet av 190,000 kronor.»

anvisas

Det synes mig erforderligt, att anslag för ifrågavarande ändamål Departement ~ för innevarande år. Nu liksom förra året torde upp- c>eftn-

4 Första huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[4.] märksamheten böra fästas därå, att, vad angår Stockholms och Drottningholms slott, byggnaderna måste hållas nödtorftigt uppvärmda, även när de icke bebos av den kungliga familjen, med hänsyn till inom dem inrymda, staten tillhöriga möbler och konstverk, samt att inom Stockholms slott vissa lokaler regelmässigt äro disponerade för andra ändamål, bland annat för högsta domstolens sammanträden.

Vad beträffar storleken av det anslag, som för ifrågavarande ändamål bör hos riksdagen äskas, synes det mig icke finnas anledning antaga, att det av riksmarskalksämbetet föreslagna beloppet 190,000 kronor, skulle vara för högt.

På grund av vad sålunda anförts, får jag — under erinran att det av 1920 års riksdag för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget av riksdagen gavs förslagsanslags natur — hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av den för år 1921 beräknade merkostnaden för uppvärmning av Stockholms och Drottningholms slott å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag å....................... kronor 190,000.

3. Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott.

[•*>•] Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

uppförande å riksstaten för år 1922 av extra anslag till förstärkning av och renhåu- anslaget till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott förut i da° anfört får ja& hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av under år 1919 uppkommen samt till bestridande av för år 1920 beräknad merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst............................................................ kronor 55,616.

4. Merkostnad för brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott.

I®*] Under åberopande av vad jag vid behandlingen av frågan om

for^randvä uppförande å riksstaten för år 1922 av extra anslag till förstärkning av tendet och anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott

vUninlgenoid f?rut 1 daS anfört far jag hemställa, att Kungl. Majrt måtte föreslå Stockholms riksdagen

slott.

5 Första huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

att till täckande av under år 1919 uppkommen [6.] samt till bestridande av för år 1920 beräknad merkostnad för brandväsendet och yttre lyshållning^ vid Stockholms slott å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst................................. kronor 14,456.

5. Kostnader för vissa anordningar vid Strömsholms slott till skydd

mot eldfara.

1 samband med anvisande av erforderliga medel för utförande av 1

vissa föreslagna reparationsarbeten efter en den 19 februari 1919 inom ^,r vitta an_ sydöstra tornet å Strömsholms slott timad eldsvåda anbefallde Kungl. ordningar vid Maj:t den 28 augusti 1919 riksmarskalksäm betet gå i författning om utförande genom ståthållarämbetet3 på nämnda slott försorg av vissa mot eldfara. föreslagna undersökningsarbeten rörande avhjälpandet av eventuella eldfarliga anordningar i byggnadssättet inom nämnda slott.

I skrivelse den 8 september 1920 har nu riksmarskalksämbetet anmält, att berörda undersökningsarbeten slutförts. Riksmarskalksämbetet har därvid överlämnat yttrande i ärendet från ståtbållarämbetet på Strömsholms slott jämte vid detsamma fogat, av tillkallade sakkunniga avgivet utlåtande med kostnadsförslag rörande erforderliga skyddsåtgärder.

I sitt berörda utlåtande hava de sakkunniga, som förklarat, att den brandsläckningsmaterial, som nu funnes å slottet, vore omodern och otillräcklig, uppdelat de åtgärder, som borde vidtagas till slottets skyddande mot eldfara, i mera nödvändiga och mindre nödvändiga. Till de förra hava hänförts åtskilliga smärre men viktiga åtgärder, såsom plåtbeslagning av dörrar och luckor till vinden, igenmurning av springor och sotöppningar, anbringande av åskledare samt anskaffande av fem stycken kustossprutor, för vilka sammanlagda kostnaderna beräknats till 9,805 kronor. Såsom mindre nödvändiga hava angivits vissa mera omfattande och dyrbara åtgärder, nämligen inläggande å vindsgolvet av brandbotten av sju cm. stålslipad betongkaka på underlag av impregnerad papp beräknat till 16,000 kronor, plåtbeslagning av bär- och växelbjälkar i vindsgolvet, beräknat till 2,950 kronor, anskaffande av en tio hästkrafters pentamotorspruta med slangar för 12,000 kronor, vartill slutligen komme ett belopp av 1,000 kronor för tillsyn vid arbetenas utförande. Kostnaderna för de såsom mindre nödvändiga betecknade åtgärderna skulle alltså tillhopa uppgå till 31,950 kronor. Sammanlagda kostnaderna för samtliga av de sakkunniga föreslagna skyddsåtgärderna belöpa sig sålunda till ett belopp av 41,/ 55 kronor.

6 Första huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[?•] Ståthållarämbetet har i sin berörda skrivelse uttalat, att de mera

nödvändiga åtgärderna vore ofrånkomliga, att anskaffandet av en motorspruta knappast knnde undgås samt att underliggande rum kunde skyddas för förstöring endast därigenom att brandbotten inlades å vinden; och bar ämbetet tillstyrkt, att samtliga de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna måtte vidtagas.

Riksmarskalksämbetet har i sin ovannämnda skrivelse förklarat sig anse det oundgängligen nödvändigt, att samtliga säkerhets- och skyddsåtgärder med det snaraste vidtoges. Under förmälan vidare att såväl Strömsholms slottskassa som riksmarskalksämbetet saknade medel till bestridande av kostnaderna för ifrågavarande arbeten, har ämbetet anhållit om anvisande av allmänna medel för ändamålet senast under loppet av år 1921 till belopp av högst 41,755 kronor.

Departements-

chefen.

Med hänsyn till nu rådande förhållanden finner jag mig endast i så måtto kunna biträda riksmål sk alksäm betets förevarande hemställan, att jag dels tillstyrker vidtagandet av de i utredningen såsom mera nödvändiga betecknade åtgärderna dels ock av övriga föreslagna åtgärder förordar anskaffandet av en motorspruta, varigenom slottet skulle komma att förses med förstklassig eldsläckningsmaterial. Mot riksmarskalksämbetets beräkning av kostnaderna för de av mig tillstyrkta åtgärderna bär jag icke något att erinra. Vid bifall till mitt förslag i ämnet kommer det för ändamålet erforderliga anslaget sålunda att uppgå till 21,805 kronor. Då ifrågavarande åtgärder snarast böra vidtagas, lära de härför erforderliga medlen böra anvisas å tilläggsstaten för innevarande år.

Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för vidtagande i enlighet med vad av mig tillstyrkts av vissa anordningar vid Strömsholms slott till skydd mot eldfara å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst........................ kronor 21,805.

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år 1921 under första huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 603,377 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets Övriga ledamöter yttrat och hemställt, behagade Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Birger Looström.

Punkt

Första huvudtiteln: 1921 års tlllåggsstat.

Sammandrag och register

till

Första huvudtiteln å 1921 års stat.

Sid.

A. Kung!, hovstaten.

Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning..................

Förstärkning av de till Hans Kungl Höghet Kronprinsens hovhåll ning anslagna medel ...............................................................

B. Kungl. slottsstaten.

Förstärkning av anslaget till reparationer å S flera för de kungl. hoven upplåtna byggnader

slott...............................................................................

Merkostnad för polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott. Merkostnad för brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockho

slott..................................................................•_.........

Kostnader för vissa anordningar vid Strömsholms slott till skydd eldfara ............................................................................

Summa .

603,877

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1 Tilläggsstaten för år 1921.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsurenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Mijrray, Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Ekeberg anmälde de särskilda medelsbehov, som under andra huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1921.

A. Lagherediiiiigen in. m.

1. Vrocesskoin missionen.

Under åberopande av vad jag under punkt [7j i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- * dagen

att till förstärkning av det å extra stat för år 1921 beviljade reservationsanslaget för fortsatt uppehållande av processkommissionens verksamhet å tillläggsstat för år 1921 bevilja ett reserva-

tionsanslag å ............................................ kronor 20,000.

Bihang Ull riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

[1.]

Frocts»-

omvussien?*.»

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

K. Rättsskipningen.

Gåta hovrätt.

1. Extra division.

[2.] Under hänvisning till vad jag vid anmälan av frågan om regle-

Ext™ division ringen av riksstatens andra huvudtitel för år 1922 anfört vid punkt vid Gata [24] får jag hemställa, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

tiOVTChtt,

att för beredande av tillfällig förstärkning av Göta hovrätts arbetskrafter med en extra division under tiden från och med den 10 september till och med den 31 december 1921 på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, kronor 16,200.

Hovrätten över Skåne och Blekinge.

2. Extra division.

[3 j hör avarbetande av den under senare år i hovrätten över Skåne

Extra divi- och Blekinge uppkomna avsevärda balans å oavgjorda mål har hov- ^rätten^över" r^^eni 80m består av två ordinarie divisioner, fått sina arbetskrafter Skåne och förstärkta dels under tiden från och med den 1 mars 1918 till samma Blekinge, års slut med en extra ledamot å vardera divisionen dels ock från och (Extra anslag.) me(j den i januari 1919 med en extra division.

Medel till den extra divisionen hava beviljats på tilläggsstat, så att anslag för år 1919 medgavs av 1919 års lagtima riksdag och för 1920 av sistnämnda års riksdag. Innan framställning om anslag begärdes, hade i båda dessa fall Kungl. Maj:t medgivit arbetets upptagande på eu extra division tillsvidare under de särskilda åren. Att denna ordning valts, har varit beroende därav, att utsikt synts förefinnas, att balansen skulle inom kortare tid kunna nedbringas till ungefärligen normalt omfång.

Hovrätten 1 skrivelse den 9 september 1920 har hovrätten nu anmält, att

ever Skåne balansen å vädjade mål, som vid årets början utgjort 804 mål, sederoeh Blekinge. mera ökafs. Orsaken till denna ökning vore att söka däri, att fortfarande till hovrätten inkomme vademål till ungefär lika stort antal som under år 1919. För balansens nedbringande hemställde fördenskull hov-

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

rätten, att Kungl. Maj:t täcktes tillåta, att den extra divisionen måtte [3.] få vara i verksamhet även tillsvidare under år 1921, ävensom åt hovrätten anvisa för sådant ändamål erforderliga medel.

Hovrättens skrivelse föredrogs inför Kungl. Maj:t den 26 november tungt xaj* 1920, då Kungl. Maj:t, på miu hemställan, fann gott tillåta, att den vid november hovrätten bildade extra divisionen skulle få fortfarande tjänstgöra under isao. år 1921, dock att densamma skulle hava att handlägga allenast vädjade och till hovrätten instämda mål. Tillika ställdes till hovrättens förfogande för ändamålet erforderliga avlöningar m. in., vilka statskontoret anbefalldes att bestrida av tillgängliga medel, därvid Kungl. Maj:t förklarade, att Kungl. Maj:t, Bom hade för avsikt att av riksdagen äska anslag till täckande av' ifrågavarande kostnader, ville framdeles lämna besked om dessa kostnaders slutliga bestridande.

Till utvisande av ställningen inom hovrätten med avseende å vädjude och mstämda mål samt brottmål må här intagas nedanstående tabell.

1 Siffrorna beräknade efter antalet under 1930 l. o. m. den “/« inkomna mål.

Såsom av denna tabell framgår, bär antalet under år 1920 inkomna vädjade mål hållit sig högt, och nedgången av balansen å dessa mål har varit jämförelsevis obetydlig. Antalet inkomna brottmål har däremot återgått till mera normala siffror, och vidkommande dem föreligger icke någon anmärkningsvärd balans. Med hänsyn till brottmålen kan sålunda icke sägas föreligga något behov för hovrätten av förstärkta arbetskrafter. Den starka stegringen i antalet under senare år inkomna

4 Andra huvudtiteln: 1921 års HUäggssUt.

vädjade mål samt balansen å dessa synes däremot nödvändiggöra eu sådan förstärkning, såvida snabbheten i rättsskipningen ej skall bliva lidande, och ifrågasättas kan om icke redan nu anslag för ändamålet borde begäras även för år 1922. I överensstämmelse med hovrättens framställning och i avvaktan på erfarenheten från år 1921 anser jag mig dock nu böla föreslå utsträckning av divisionens verksamhet endast under sistnämnda år.

Beträffande kostnaderna för divisionen torde dessa böra beräknas i. enlighet med följande uppställning, däri avlöningsbeloppen beräknats för helt år:

5 adjungerade ledamöter å högst 7,000 kronor..................kronor 35,000

Ordförandearvode.......................................................... )}

1 förordnad notarie ................................................................ ■» 3 gpp

1 extra skrivbiträde .......................................................... }) l^-föo

för de ändamål, för vilka det i hovrättens ordinarie stat uppförda anslaget till arvoden åt amanuenser, avlöningar till andra extra ordinarie tjänstemän, vikariatsersättningar m. in. är avsett ................................. » 2,000

Summa kronor 42,450.

bör upprätthållandet av nu ifrågavarande extra divisions verksamhet under år 1921 skulle alltså erfordras 42,450 kronor. Att bestrida detta belopp, helt eller delvis, från besparingarna under riksstatens andra huvudtitel torde lämpligen icke böra ske. Erforderliga medel böra i stället enligt min mening, på sätt också förutsattes vid fattandet av Kungl. Maj:ts förutnämnda beslut den 2b nästlidne november, äskas av riksdagen.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att för bestridande av kostnaderna för förstärkning under år 1921 av arbetskrafterna i hovrätten över Skåne och Blekinge med en extra division för handläggning av vädjade mål och till hovrätten instämda tvistemål på tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst........................... kronor 42,450.

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

C. fångvården.

1. Förstärkning av anslaget till understöd åt verksamhet till frigivna

fångars skydd.

Under åberopande av vad jag anfört vid punkt [40] i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärendeii hemställer jag, att Kung!. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av det i 1921 års riksstat å extra stat uppförda reservationsanslaget för understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd å tillläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag A, ................................................................. kronor 15,000.

2. Bostadsbyggnader vid centralfängelset å Långholmen.

Med stöd av vad jag anfört vid punkt [41] i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartements ärenden tillåter jag mig hemställa, att Kungl. Maj it måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för uppförande vid centrallängelset å Långholmen av bostadshus för bevakningspersonal, å tilläggsstat för år 1921 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp av.................................................................. kronor 100,000.

3. Byggnadsarbeten vid centralfängelset å Härianda.

Med stöd av vad jag anfört vid punkt [42] i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden tillåter jag mig hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för nyuppförande vid centralfängelset å Härlanda av bostadshus för bevakningspersonal samt ombyggnad av ett gårdshus därstädes å tilläggsstat för år 1921 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp av ................................................................. kronor 70,000.

[4.]

Understöd åt verksamhet till frigivna fångars skydd.

i).

Bostadsbyggnader vid centralfängclsct a Långholmen.

[6.J

Byggnads-

arbeten

vid centralfängelse! d Härlanda.

6 Indra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[7-]

F örstärkning an anslå get till hyresersättning m. m. för uppfostringsanstalt för minderåriga kvinnliga förbrytare.

tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare.

I). Uppfostringsanstalter för minderåriga

förbrytare.

Minderåriga kvinnliga förbrytare.

1. Förstärkning av anslaget till hy ^ersättning m. m. lör uppfostringsanstalt.

Under åberopande vad jag under punkt [49] i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över justi tiedepartementsärenden anfört får jag hemställa, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av det å extra stat för år 1921 beviljade förslagsanslaget, högst, till hyresersättning m. m. för uppfostringsanstalt för minderåriga kvinnliga förbrytare å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, högst.................. kronor 9,600.

E. Diverse.

1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till vederbörande statsrådsprotokoll anfört i fråga om beredande av tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen hemställer jag, att Kung]. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättring under år 1921 för vissa civila befattningshavare å tilläggsstat för år 1921 under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av.................................................................. kronor 467,200.

Andra huvudtiteln: 1921 års ti/läggsstat.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet som kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel å tillläggsstat för år 1921 under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av...... kronor 180,000.

3. Dyrtidstillägg.

Vid behandling av en del utgiftsfrågor, som äro gemensamma för liera huvudtitlar, har chefen för finansdepartementet förut i dag omnämnt, att under instundande riksdags förlopp är att förvänta avlåtande av särskild proposition om beredande åt befattningshavare i statens tjänst av dyrtidstillägg under år 1921.

Med föranledande härav och då dyrtidstillägget för år 1921, vad andra huvudtiteln angår, beräknats kräva ett belopp av omkring

7,500,000 kronor, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t. täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan å proposition angående dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst, för sådant ändamål å tilläggsstat för år 1921 under andra huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av........................................ kronor 7,500,000.

Vid bifall till de av mig sålunda framställda förslagen skulle för tillfredsställande av de medelsbehov, som böra under andra huvudtiteln tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1921, erfordras ett belopp av sammanlagt..................................................................... kronor 8,420,450

L9.j

Förstärkning av tit till avlönande av vissa extra befattningshavare samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.

[10.]

Dyrtids-

tillägg.

Samman

fattning.

8 Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Till jämförelse kau nämnas, att 1920 års tillläggsstat, så vitt angår andra huvudtiteln, slutar å ett belopp av .............................................................................. kronor 7,888,168.

Vad departementschefen uti detta ärende, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, yttrat och hemställt täcktes Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och skulle utdrag av statsrådsprotokollet, såvitt ärendet angick, överlämnas till finansdepartementet till ledning vid avfattandet av Kung]. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Tvär Brynolf.

Punkt

Andra huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

9 Sammandrag och register

till

Andra huvudtiteln å 1921 års tilläggsstat.

Sid.

2 ; 2 1

7 : 6

s; 6

9 1 7

10 I 7

A. Lagberedningen m. m.

Förstärkning av reservationsanslaget till processkommissionen, reservationsanslag ....................................................

B. Rättsskipningen.

Göta hovrätt:

Extra division, förslagsanslag, högst..............................

Hovrätten över Skåne o> h Blekinge:

Extra division, förslagsanslag, högst..............................

C. Fångvården.

Understöd åt verksamheten till frigivna fångars skydd, reservationsanslag..........................................................

Bostadsbyggnader vid centralfängelset å Långholmen, reservationsanslag..................................................................

Byggnadsarbeten vid centralföngelset å Härianda, reservationsanslag .................................................................

D. Uppfostringsanstalter för minderåriga förbrytare.

Minderåriga kvinnliga förbrytare:

Förstärkning av anslaget till hyra m. m. för uppfostringsanstalt, förslagsanslag, högst .....................................|

E. Diverse.

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie

stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag......

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra betattningshavare samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel,

förslagsanslag ........................................................

Dyrtidstillägg, förslagsanslag ..........................................

Summa

1 Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

■2

Tredje huvudtiteln: 1021 års tilläggsstat.

1 Tilläggsstaten för år 1921.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre de Geer, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Herr ministern för utrikes ärendena anhöll härefter att få underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under tredje huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1921.

A. Departementet.

1. Extra vaktbetjänte samt extra biträden för passexpedition i utrikesdepartementet.

Under punkten 17 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden har jag framhållit, att det behov av extra vaktbetjänte, som gör sig gällande med utrikesdepartementets nuvarande organisation och lokalanordningar, föranlett en utgift för avlöning åt sådan personal med, utöver för ändamålet särskilt anslagna medel, ett belopp av omkring 11,400 kronor under nästlidet år. Ävenså Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 1

[1-]

Extra vaktbetjänte samt extra biträden för passexpedition i utrikesdepartementet.

2 Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[1.] omnämnde jag det av rådande passförhållanden nödvändiggjorda anställandet av två extra biträden såsom föreståndare för de båda provisoriska passexpeditionerna i departementet samt angav ett sammanlagt belopp av 14,000 kronor vara erforderligt till årsavlöning åt dem.

Då anledning saknas till antagande, att behovet av vaktbetjänte i utrikesdepartementet skall bliva mindre innevarande år än under näst föregående, och det måste förutsättas, att två extra biträden med uppgift att förestå passexpeditionerna ännu några år framåt komma att erfordras, får jag hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till extra vaktbetjänte samt extra biträden för passexpedition i utrikesdepartementet å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag högst, av 25,400 kronor.

2. Tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila

statsfö rvälta i n gen.

[2.] Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokollet

Tillfällig över finansärenden anförts i fråga om beredande av tillfällig löneförbättrivgunfer Tins för viss personal vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk, hovår mi för rätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen, hemställer jag, VZoP~ att Kungl Ma.j - t måtte föreslå riksdagen

civila statsförvaltningen.

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år 1921 under tredje huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 5,800 kronor.

B. Sveriges representation i utlandet.

1. Förhöjningar av arvoden åt vissa militär- och marinattachéer.

t3-] Å tilläggsstat för år 1920 fanns uppfört ett förslagsanslag, högst,

avrartodnen 20’000, kronor till förhöjning av arvoden åt vissa militär- och marinåt rissa mi- attacheer. Av anslaget beräknades ett belopp av 9,000 kronor till arvomarinåtta- de åt. militärattachén i Paris och återstoden till arvoden åt marinattachéchéer. ernå i London samt i Paris och Haag. Av ordinarie anslaget för militär-

Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 3

och marinattachéer är beräknat ett belopp av 1,000 kronor till förenämn- [3.] da militärattaché och kunna årligen disponeras 5,200 kronor till berörda marinattachéer.

Med anlitande av sålunda tillgängliga medel hava ifrågavarande tjänstemän under år 1920 åtnjutit, militärattachén ett årsarvode av 10,000 kronor och marinattachéerna från och med den 25 mars månadsarvoden, den i London anställde med 1,000 kronor och den i Paris och Haag anställde med 750 kronor. För den övriga tid av året, marinattachéerna tjänstgjort, hava de ej uppburit något arvode. Vid anslagets beviljande hade man räknat med att marinattachéernas tjänstgöring skulle kunna inskränkas till endast en del av året. Förhållandena synas emellertid icke medgiva en sådan anordning.

Med avseende å frågan om en definitiv reglering av militär- och marinattachéinstitutionerna och om härför erforderliga medel tillåter jag mig åberopa vad jag under punkten 11 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden anfört.

För att de här ifrågavarande marinattachéerna i avvaktan på en definitiv reglering av sin ställning må kunna erhålla arvoden för år räknat enligt samma grunder, som i sådant hänseende gällt för dem under större delen av nästlidet år, samt militärattachén i Paris bibehållas vid de löneförmåner, han uppburit under år 1920, erfordras ett anslag å 1921 års tilläggsstat av 24,800 kronor. Med hänsyn till önskvärdheten härav får jag hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förhöjning av arvoden åt vissa militär- och marinattachéer å tiiläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 24,800 kronor.

2. Extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet i New York.

På 1920 års tilläggsstat fanns uppfört ett reservationsanslag av [4.]

32,700 kronor till extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet Extra kon- . ’ . torskost-

i New York. o _ nadsersätt-

Sedan generalkonsulatet blivit uppsagt till att avflytta från sina ning för dåvarande lokaler den 1 maj 1920, visade det sig, att den enda till ända- i

målet lämpliga lokal, som för ett i betraktande av de utomordentligt New York. höga hyrorna i New York rimligt belopp stod att erhålla, betingade en årlig hyra av i svenskt mynt 40,950 kronor jämte 1,000 kronor i utgifter för lyse och städning. Den i gällande stat för generalkonsulatet fast-

4 Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[4.] ställda kontorskostnadsersättningen, 9,250 kronor, blev följaktligen otillräcklig. Kontraktet om ifrågavarande lägenhets förhyrning avslöts för en tid av^ två° år från den 1 maj 1920, enär upplysningar från sakkunnigt håll gåvo vid handen, att någon sänkning av hyreskostnaderna i New York icke dessförinnan kunde förväntas.

Intill den 1 januari 1922, från vilken tidpunkt jag under punkten 7 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartementsärenden föreslagit tillämpning av en förändrad form för anslag till ändamål av här ifrågavarande beskaffenhet, skulle alltså behövas en ytterligare extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet i New York a 21,800 kronor. Anslaget härför borde vid nyssberörda förhållande erhålla naturen av förslagsanslag, högst.

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att å tilläggsstat för 1921 till extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet i New York anvisa ett förslagsanslag, högst, av 21,800 kronor.

[5.]

Förstärkning av extra anslaget till bidrag åt beskickning schefer och lönade konsuler för ökade kon t or skostnader.

3. Förstärkning av extra anslaget till bidrag åt beskickningscliefer och lönade konsuler för ökade kontorskostnader.

Nästlidet års riksdag beviljade dels på tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag, högst, å 20,000 kronor till bidrag åt beskickningschefer och lönade konsuler för ökade kontorskostnader, dels ock å riksstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, å 30,000 kronor med samma benämning som det nyssnämnda.

Det å tilläggsstat uppförda anslaget har tagits i anspråk i dess helhet, men från detsamma hava ej kunnat bestridas två betydande förhöjningar av kontorskostnadsersättningar, som nästlidet år ägt rum, den ena för generalkonsulatet i New York, därför jag tilllåtit mig redogöra under punkt 4, och den andra för generalkonsulatet i London.

Redan den 1 oktober 1919 var det senare generalkonsulatet till följd av den inträdda betydande ökningen av dess verksamhet nödsakat att förhyra rymligare lokaler än de dittillsvarande. Dessa lokaler medföra en årlig kostnad av något över £ 912, under det att kontorskostnadsbidraget för generalkonsulatet dittills utgått med 7,000 kronor. Först under nästlidna år anmäldes emellertid, att ökade kostnader uppstode på grund av de nya lokalernas förhyrande. Generalkonsulatet hade icke tidigare varit i tillfälle därtill, enär det antagits, att generalkonsulatets

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

arbetsbörda efter krigets slut skolat väsentligen minskas och generalkonsulatet sålunda bliva i tillfälle att uthyra ledigblivna utrymmen. Generalkonsulatet hade hoppats, att kontorskostnaden för den nya lokalen på detta sätt skolat kunna nedbringas, men hade det visat sig, att arbetet snarare till- än avtoge, varför den nya lokalens utrymmen måste anses permanent behövliga.

Till stöd för den vidtagna åtgärden har generalkonsulatet förebragt en utförlig motivering, däruti bl. a. — efter erinran att antalet in- och utgående skrivelser vid generalkonsulatet ökats från 10,667 år 1913 till 31,248 år 1919 — framhålles, hurusom det till följd av arbetets ökning otillräckliga lokalutrymmet medfört de största olägenheter. Så hade oreda icke kunnat undvikas i generalkonsulatets bibliotek och arkiv, nödiga reformer för arbetets praktiska ordnande icke kunnat genomföras samt erforderligt antal skrivbiträden ej kunnat anställas. Den förstuga, som användes såsom väntrum, hade varit för nämnda ändamål alldeles otillräcklig, vilket haft till följd, att besökande fått vänta i trappuppgången. Även expeditionsrummet hade varit för litet. Förutom att generalkonsulatets trångboddhet sålunda varit till synnerligt men för det dagliga arbetet, hade lokalen på grund av berörda förhållanden framstått i ett föga värdigt skick. Det hade sålunda varit eu tvingande nödvändighet att från och med den 1 oktober 1919 förhyra annan rymligare och ändamålsenligare lokal för att generalkonsulatet skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift. Till följd av den oerhörda hyresstegringen i City hade generalkonsulatet icke ansett sig böra förhyra ny lokal i denna stadsdel, ehuru generalkonsulatets kvarblivande där ur flera synpunkter varit önskvärd, utan för att i möjligaste mån söka nedbringa kostnaderna hade ny lokal förhyrts utanför, men dock i omedelbar närhet av City. Med hänsyn till lokalens läge och inredning måste den ifrågakommande hyran anses synnerligen måttlig. Generalkonsulatet hemställde, att kontorskostnadsbidraget från och med den 1 oktober 1919 måtte få utgå med ett från 7,000 kronor till 17,000 kronor förhöjt belopp.

Såsom Kungl. Maj:t behagade erinra sig, anförde dåvarande ministern för utrikes ärendena vid frågans föredragning den 25 sistlidna september bl. a. följande.

Då förhyrandet av större ämbetslokal för generalkonsulatet torde hava varit oavvisligen nödvändigt för att detsamma skulle kunna på ett tillfredsställande sätt fylla sin uppgift, samt det med hänsyn till den kända hyresstegringen i London icke torde kunna antagas, att lämplig lokal med lägre hyra än den för den förhyrda lokalen betingade skulle hava

6 Tredje huvudtiteln: 1921 drs tillägg sstat.

[5.] kunnat uppbringas, ansåge ministern generalkonsulatets ifrågavarande hemställan böra vinna beaktande. För sista kvartalet år 1919 samt för år 1920 krävdes ett sammanlagt belopp av 12,500 kronor. Enär utgiften måste anses av så brådskande natur, att frågan ej torde hinna anstå för att underställas riksdagen, och utgiften vidare vore av den storlek, att varken tredje huvudtitelns besparingar eller anslaget till bidragåt beskickningschefer och lönade konsuler för ökade kontotskostnader för ändamålet borde anlitas, samt tillika av beskaffenhet att ej kunna bestridas av andra till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel å nämnda huvudtitel, syntes det ministern, att beloppet borde bestridas av det vid sidan av huvudtitlarna uppförda förslagsanslaget för oförutsedda utgifter. Ministern ansåge sig böra erinra, att han vid föredragning den 12 mars 1920 av fråga rörande proposition till riksdagen angående extra kontorskostnadsersättning för generalkonsulatet i New York framhållit, att, därest under tid, då riksdag ej vore samlad, något fall liknande det då ifrågakomna skulle inträffa, det kunde visa sig nödvändigt att anlita förberörda anslag. Ett sådant fall funne ministern här vara förhanden. I händelse av bifall till hans förslag komme ministern att föranstalta därom, att genast vid riksdagens början förhållandet bleve för riksdagen anmält.

På ministerns hemställan beslöt Kung!. Maj:t att, i avvaktan på den framställning, som kunde komma att göras till 1920 års riksdag angående beviljande av medel för höjning av generalkonsulatets i London kontorskostnadsersättning från 7,000 kronor med 10,000 kronor, under år 1920 ett belopp av 12,500 kronor skulle för berörda ändamål ställas till generalkonsulatets förfogande, att utgå av det vid sidan av huvudtitlarna uppförda förslagsanslaget för oförutsedda utgifter.

Enär ovan omförmälda, å 1921 års riksstat uppförda förslagsanslag, högst, å 30,000 kronor torde komma att behöva tagas i anspråk för oundgängligen erforderlig ökning av kontorskostnadsbidragen för generalkonsulatet i Montreal från 4,000 kronor till 6,000 kronor och för konsulatet i San Francisco från 5,900 kronor till 7,300 kronor, för ett kontorskostnadsbidrag, som blivit nödvändigt sedan den olönade konsulsbefattningen i Köpenhamn indragits, ävensom för ytterligare några sådana bidrag utöver dem, som utgått från motsvarande anslag å 1920 års tilläggsstat, lärer det bliva nödvändigt att tillgodose medelsbehovet för generalkonsulatet i London från ett särskilt anslag. Detta torde jämväl böra beräknas för möjliggörande av en höjning av årliga kontorskostnadsbidraget för konsulatet i Chicago från nu utgående 11,000 kronor till omkring

24,000 kronor.

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. ~

Konsuln i Chicago anför nämligen i skrivelse den 30 augusti 1920 beträffande konsulatets kontorslokaler följande: _ ,

Vid utgången av nuvarande hyreskontrakt, eller den 1 maj 1921, komme konsulatet att stå inför den bjudande nödvändigheten att anskaffa ny kontorslokal på grund av dels bristande utrymme i dess nuvarande lokal, dels förestående senare ombyggnad av det hus, där konsulatet för närvarande vore inrymt. Med anledning härav hade konsuln infordrat anbud å andra lämpliga lokaler och därvid utgått från att en golvyta av 2,000 eng. kvadratfot (1 kv.fot motsvarar 9,29 kv.dec.) vore erforderlig. Härav beräknades 600 kv.fot för ett mottagningsrum för allmänheten samt 7 rum om vardera 200 kv.fot för kontoret i övrigt. Det måste framhållas, att ett femtiotal personer understundom samtidigt söka vinna tillträde till konsulatet, och med det nuvarande mottagningsrummets bristande utrymme hade en stor del av dessa nödgats uppehålla sig i korridorerna. Förutom nämnda mottagningsrum hade konsuln beräknat, att utrymme måste beredas för eu personal av 10 personer. På grund av rådande brist på lämpliga affärslokaler inom Chicago hade hyrorna under det senaste året stegrats i anmärkningvärt hög grad. Såsom framginge av till konsulatet ingivna svar från olika hyreskontor, skulle kostnadsberäkningen för lämplig lokal knappast kunna sättas under $ 3,oo per kv.fot. I enlighet härmed skulle konsulatet hava att erlägga en hyra av $ 6,00U per år. Härtill komme vissa extra kostnader, såsom för elektriskt ljus m. m. Med anledning av vad sålunda anförts nödgades konsuln hemställa, att kontorsanslaget för konsulatet i Chicago från den 1 nästkommande maj måtte höjas till 24,''00 kronor.

Ministern i Washington har hörts över konsulns framställning och såsom eget yttrande förklarat, att han, med hänsyn såväl till vad konsuln anfört som ock till övriga för ministern kända förhållanden, icke funne det föreslagna beloppet för högt beräknat.

I överensstämmelse härmed skulle å 1921 års tilläggsstat för ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp av 8,660 kronor.

I anslutning till vad jag sålunda anfört får jag hemställa, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att å 1921 års tilläggsstat till förstärkning av extra anslaget till bidrag åt beskickningschefer och lönade konsuler för ökade kontorskostnader anvisa ett förslagsanslag, högst, av 18,660 kronor.

8 Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

€. Nationernas Förbund, internationella byråer in. in.

1. Sveriges andel i kostnader för Nationernas Förbund.

t6-] Å 1920 års tilläggsstat finnes uppfört ett förslagsanslag, högst, å

SddVko7- 180>000 kronor till bestridande av Sveriges andel i kostnader för Nationåder för nernas förbund för den budgetstermin, som utlöpte den 31 mars 1920. ^Förbund?8 ^ skrivelse tin statsministern den 13 september 1920 meddelade förbundets t. f. generalsekreterare, att för den därpå följande budgetsterminen, vilken utlöpte den 31 nästlidne december, Sveriges bidrag belöpte sig till 313,800 francs i guld, och hemställde han, att detta belopp måtte utan tidsutdräkt inbetalas. Såsom Kungl. Maj:t behagade erinra sig, gav denna framställning anledning till beslut den 22 sistlidne oktober, enligt vilket ett belopp av 198,360 kronor motsvarande 200,000 francs i guld ställdes till förfogande såsom bidrag till förbundets kostnader under perioden juli—december 1920, att utgå av det vid sidan av huvudtitlarna uppförda förslagsanslaget för oförutsedda utgifter. Återstoden av bidragsbeloppet eller 113,800 francs i guld har emellertid ännu ej till nationernas förbund utbetalats.

Förutom detta belopp, som torde böra äskas av innevarande års riksdag, har ^ Sverige emellertid att under 1921 betala sitt bidrag för innevarande år.

Meddelande om det belopp, vartill detta kommer att uppgå, har visserligen ännu ej ingått, men totala beloppet av förbundets medelsbehov 1921 kommer att enligt beräkning uppgå till omkring 21,000,000 francs i guld.

Med ledning av det nu anförda har jag approximativt beräknat det belopp, Sverige under 1921 har att erlägga till Nationernas Förbund, till

773,000 kronor.

Jag får hemställa, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, för bestridande av Sveriges andel i kostnader för Nationernas Förbund å tilläggsstat för 1921 såsom förslagsanslag, högst, beräkna ett belopp av 773,000 kronor.

Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

2. Ytterligare bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av interparlamentariska unionens nittonde konferens i Stockholm.

Å tilläggsstat för år 1920 har riksdagen under förutsättning, att [7.]

den interparlamentariska unionens nittonde konferens komme att hållas

i Stockholm nämnda ar, såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för lamentari-

konferensens anordnande därstädes beviljat ett förslagsanslag, högst, a v ska unionens

lutt onde

115,000 kronor. konferens i

Nu har styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp uti Stockholm skrivelse till Ivungl. Maj:t den 8 september 1920 anmält, att, sedan vissa förhållanden lagt hinder i vägen för konferensens avhållande nämnda år, interparlamentariska unionens råd beslutit uppskjuta konferensen till år 1921 samt antagit en av den svenska gruppen framställd inbjudan att hålla konferensen i Stockholm. Med anledning härav hemställde styrelsen om framställning till riksdagen i syfte att det beviljade anslaget måtte få användas under år 1921. Dessutom och enär penningvärdets fall, sedan möteskostnaderna beräknades, medförde, att det förut beviljade beloppet säkerligen icke komme att räcka, nödgades styrelsen anhålla, att ett vtterligare belopp av 15,000 kronor måtte äskas av riksdagen.

Jag får nu hemställa, det Kungl. Maj:t täckes föreslå riksdagen att

dels medgiva, att det ursprungligen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för den interparlamentariska unionens nittonde konferens i Stockholm år 1920 på tilläggsstat för samma år beviljade anslag, 115,000 kronor, må användas för det avsedda ändamålet, i händelse konferensen kommer att anordnas under år 1921;

dels ock, såsom ytterligare bidrag till bestridande av kostnaderna för anordnande av den interparlamentariska unionens nittonde konferens i Stockholm år 1921, å tilläggsstat för sistnämnda år anvisa ett belopp av

15,000 kronor.

3. Bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen.

Under hänvisning till vad jag under punkten 22 i det vid årets [g.] statsverksproposition fogade statsrådsprotokoll över utrikesdepartements- Bidrag till ärenden anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen stiftelsen.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 2

10 Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

t8-] att under förutsättning, att Sverige-Amerikastif-

telsen på annat sätt för svensk-amerikansk ömsesidig upplysningsverksamhet under år 1921 anskaffar minst

120,000 kronor, samt på de villkor, Kungl. Maj:t eljest må föreskriva, såsom bidrag till Sverige-Amerikastiftelsen å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 30,000 kronor.

D. Diverse.

1. Skrifmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus in. in.

[9-] De till följd av kriget utomordentligt ökade priserna å bränsle

fialieTex- * oPetr0Sracl både föranlett, att ministern därstädes under år 1918 penser, ren- måst enbart för uppvärmning av beskickningshuset utgiva i runt Stldninus tal omkrinS 15,000 kronor. Det fastställda bidraget av statsmedel för Vem. mUS husets uppvärmning och belysning utgjorde 5,000 kronor. Med bifall till därom gjord ansökan tillerkände Kungl. Maj:t ministern gottgörelse för berörda merutgift med ett belopp av 8,750 kronor, vilket belopp bestämdes med beaktande av, att bränsle, inköpt för i anmärkta utgiftspost avsedda medel, beräknades räcka även under första kvartalet av år 1919, och att det å samma kvartal belöpande statsbidraget skulle uppgå till 1,250 kronor. Kungl. Maj:ts beslut i ämnet anmäldes i statsverkspropositionen till 1919 års riksdag och vann riksdagens godkännande.

Sedermera inkom från ministern i Kristiania en framställning, däri ministern visade, hurusom de exceptionellt höga bränsle- och lysekostnaderna i nämnda stad medfört, att ministern under tiden 1 oktober 1917 —30 november 1918 fått vidkännas en utgift av 10,883 kronor för beskickningshusets uppvärmning och belysning. Det å samma tid belöpande statsbidraget för ifrågavarande kostnader utgjorde 2,500 kronor. Ministern hemställde, att de av honom havda merkostnader måtte gottgöras honom med ett belopp av 8,000 kronor. En av Kungl. Maj:t i detta syfte gjord framställning i ovannämnda statsverksproposition bifölls av riksdagen.

Kostnaderna för de båda sålunda medgivna ersättningarna hava guldits av här omhandlade anslag.

Nästlidet års riksdag har medgivit, att till innehavarna av beskickningshus må av ordinarie förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser,

Tredje huvudtiteln: 1921 ars tilläggsstat. 11

renskrivning, ved, ljus m. m. från ingången av ar 1920 utbetalas ersätt ning för beskickningshusens uppvärmning och belysning med, utöver härför i gällande stat upptagna belopp, ett ytterligare belopp motsvarande tre fjärdedelar av vad de genom räkningar, som ministern för utrikes ärendena godkänt, visat sig hava utöver nyssberörda belopp för ändamålet utbetalat.

Nu har i eu den 28 maj 1920 dagtecknad skrivelse dåvarande ministern i Madrid envoyén friherre C. A. Beck-Friis, för närvarande minister i Bom, med förmälan att han under år 1919 för uppvärmning och belysning av beskickningshuset i förstnämnda stad utgivit ett belopp av 3,988: 75 pesetas, hemställt att utöver det fastställda statsbidraget av

1,000 kronor eller omkring 1,300 pesetas erhålla gottgörelse för anmärkta kostnad med ett belopp av 2,688: 75 pesetas eller den del därav, som kunde anses skälig.

Till stöd för framställningen anför ministern, att det intill år 1920 såsom bidrag till uppvärmning och belysning av beskickningshuset anslagna beloppet, som till följd av byggnadens storlek och de relativt stränga vintrarna i Madrid ej ens under normala förhållanden varit på långt när tillräckligt, med rådande priser knappast försloge till belysning av beskickningshuset. Att ministerns utgift för bränsle och lyse under år 1919 kunnat begränsas till belopp som skett hade sin grund däri, att ministern då icke låtit elda annat än i några få rum. Även under åren före 1919 hade ministern av egna medel måst för motsvarande ändamål tillskjuta avsevärda belopp, men verifikationer för utgifterna hade ministern i behåll allenast för sagda år.

Till följd av de under år 1919 i Madrid rådande höga bränsle- och lysepriserna har det samma år för ändamålet utgåendet statsbidraget kommit att i synnerligen avsevärd mån, utöver vad vid bidragets bestämmande kunnat förutsättas, understiga de kostnader, som beskickningshusets uppvärmning och belysning i avsedd omfattning skolat betinga. Med hänsyn härtill och då det utgivna beloppet är väsentligt lägre än det, som efter nu gällande regler skulle hava utgått såsom gottgörelse för sådan uppvärmning och belysning av beskickningshuset under sagda år, samt enär vidare omständigheterna giva vid handen, att utgiften ägt rum med iakttagande av den strängaste sparsamhet, anser jag starka billighetsskäl tala för att ministern i förevarande hänseende erhåller ersättning för en merutgift av 2,688: 75 pesetas eller i svenskt mynt 1,970 kronor.

Jag får sålunda hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

12 Tredje huvudtiteln: 1921 ars tillägg sstat.

L9-] medgiva, att till envoyén friherre C. A. Beck-Friis må,

utöver det till honom i hans dåvarande egenskap av minister i Madrid under år 1919 utbetalade bidraget

l, 000 kronor till uppvärmning och belysning av beskickningshuset i nämnda stad, av ordinarie förslagsanslaget skrivmaterialier, expenser, renskrivning, ved, ljus

m. m. utbetalas ersättning för utgifter för berörda ändamål under nämnda år med 1 970 kronor.

2. Gottgörelse åt t. d. envoyén P. II. E. Brsindström och framlidne generalkonsuln C. A. Askers änka för vissa utgifter.

[10.] Jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 22 oktober 1920 har till förut-

åt0f9dreen- varaude ministern i retrograd, f. d. envoyén P. H. E. Brändström och framvoyén P. it. lidne generalkonsuln i Moskva C. A. Askers änka från det å nämnda l‘irömtt års tillä^sstat uPPförda förslagsanslaget, högst, å 300,000 kronor för beframlidne stridande av hjälpverksamhet bland svenska undersåtar, huvudsakligen >Jsulnack°A bosatta 1 Ryssland och Tyskland, vilka i anledning av världskriget kom- Askers änka i nödläge, utbetalats belopp av 7,500 kronor, respektive 5,000 kronor fnL'ftT för merutgifter i anledning av omöjligheten att vid deras avresa från 9 r ' Byssland medföra bohag.

Till stöd för sin hemställan om Kungl. Maj:ts ovannämnda beslut anförde dåvarande ministern för utrikes ärendena följande:

Då Kungl. Maj:ts minister i retrograd, envoyén P. H. E. Brändström på grund av de rådande förhållandena i retrograd hemkallades, hade det varit omöjligt för honom att från retrograd medtaga sitt bohag och sina personliga tillhörigheter. Detsamma hade förhållandet varit vad beträffade dåvarande generalkonsuln i Moskwa C. A. Asker, som samtidigt med envoyén Brändström avrest från Ryssland. Icke heller hade det därefter lyckats att från Ryssland hemförskaffa ifrågavarande bohag eller någon del därav. På grund härav hade såväl envoyén Brändström som den sedermera avlidne generalkonsul Askers efterlevande maka varit hänvisade till antingen att anskaffa nya möbler eller att förhyra möblerad våning. För den merutgift, som därigenom åsamkats dem, hade envoyén Brändström och änkefru Asker hos ministern för utrikes ärendena gjort framställning i syfte att erhålla gottgörelse med, för år 1920, 7,500 respektive 5,000 kronor. Ministern hade förvissat sig om att ifrågavarande merutgifter icke understege nämnda belopp. I avvaktan på slutförandet av vederbörlig undersökning och uppskattning av den skada

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg »stut. 13

av natur att böra av statsmedel ersättas, som vardera lidit, syntes det [10.] vara rimligt, att ersättning lämnades för ovannämnda merutgifter.

Så länge omöjligheten kvarstår för envoyén Brändström och änkefru Asker att hemföra sitt bohag från Ryssland, och ej heller en reglering av deras anspråk på statsverket för lidna förmögenhetsskador kan äga rum, synes mig billigheten kräva, att de fortfarande av allmänna medel erhålla någon gottgörelse, som kan anses åtminstone i viss mån svara mot den ökning i bostadskostnader, som härrör av omöjligheten för dem att förfoga över sitt bohag. I sådant hänseende torde belopp ej understigande 7,500 kronor respektive 5,000 kronor för år räknat höra utgivas till envoyén Brändström och änkefru Asker. Att sätta beloppen liigre lärer ej böra ifrågakomma, enär i sådant fall räntegottgörelsen för i bohagen nedlagt kapital skulle bliva oskäligt låg. Så snart bohagen överförts till Sverige eller ock en reglering av skadeståndsanspråken kommit till stånd, bör givetvis gottgörelsen upphöra att utgå.

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till gottgörelse åt f. d. envoyén P. H. E. Brändström och framlidne generalkonsuln C. A. Askers änka för vissa utgifter anvisa å tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, av 12,500 kronor.

3. Ersättning åt tf. konsuln i Riga E. Holmgren för särskilda utgifter, medan staden hölls besatt av bolsjeviktrupper.

I skrivelse den 26 maj 1919 hemställde t. f. konsuln i Riga E. Holmgren [11]

om ersättning för de utgifter utöver vad med löneförmånerna kunnat bestridas, ErstätJmj"09n_ som vållats honom på grund av de utomordentligt uppdrivna levnadskost- suin i Riga naderna under tiden 3 januari—5 maj 1919, då staden var besatt av bolsjeviktrupper och fullständigt avskuren från förbindelser med annat land ga utgifter än Ryssland. Med anledning av denna framställning, vilken på grund av de särskilda omständigheter t. f. konsuln anförde icke syntes böra besatt av lämnas obeaktad, anmodades han att till utrikesdepartementet inkomma bfrsJ^ med de ytterligare upplysningar och de verifikationer, som eventuellt kunde förebringas. På grund av de bristfälliga förbindelserna med Riga anlände emellertid hans skrivelse i ämnet så sent, att det icke^ kunde tagas under övervägande, huruvida proposition i ämnet borde avlåtas till 1920 års riksdag. Skrivelsen likasom en därefter till departementet inkommen ytterligare framställning utvisar, att t. f. konsuln under nämnda

14 Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg »stat.

[11.] tid på grund av sin ämbetsställning kommit i ett nödläge, som oavvisligen torde betinga, att hans begäran bedömes från en annan synpunkt än de framställningar om tillfällig ökning av löneförmåner, som andra tjänstemän på grund av dyrtidsförhållanden ingivit.

Han framhåller nämligen, att under ifrågavarande tid alla livsmedelsförråd beslagtogos av de bolsjevistiska myndigheterna, som försålde dem på kort, men uteslutande till personer, vilka voro inskrivna i de bolsjevistiska föreningarna. Då t. f. konsuln givetvis ej kunnat ingå som medlem i en sådan, och då han ej av bolsjevikregeringen varit erkänd i egenskap av konsul eller i övrigt medgiven någon särställning, hade han för att uppehålla livet varit nödsakad att emot oerhört uppdrivna priser anskaffa de oundgängligaste livsmedlen under hand. Några räkenskaper utvisande kostnaderna hade han ej kunnat föra än mindre anskaffa kvitton. Underhan dsförsälj ning hade straffats med livets förlust. Husundersökning hade kunnat befaras när som helst och hade även verkställts såväl i hans privatbostad som i ämbetslokalen. Framställningen avsåge endast merutgifterna för anskaffande av oundgängligen nödiga livsmedel, nämligen mjöl, kött och rotfrukter. De uppginge till ett belopp av 8,000 kronor. En ostrubel, det myntslag, som för varans inköp vid nämnda tidpunkt hade erfordrats, hade då i Riga motsvarat en krona.

På grund av vad sålunda anförts, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till ersättning åt t. f. konsuln i Riga E. Holmgren för särskilda utgifter, medan staden hölls besatt av bolsjeviktrupper, å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 8,000 kronor.

“*• Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre

representationen m. m.

t12-] Å 1920 års tilläggsstat begärdes ett förslaganslag av 50,000 kro-

Ergartrför' nor tiU ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre kursförlus- representationen, och beviljades ett sådant anslag av riksdagen under fattnings- förutsättning att vid utbetalandet av ifrågavarande ersättningsbelopp avhavare inom drag gjordes för eventuellt uppkommen kursvinst, så att endast nettoden yttre re- förlusten täcktes. presentaho- r> a- j .......

nen m. m. oestammandet av tjänstemännen tillkommande gottgörelse för kurs-

förluster har givetvis ägt rum med iakttagande av den till beslutet om anslagets beviljande knutna förutsättning. Från anslaget hava även, i

Tredje huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

enlighet med ett av statskontoret därom avgivet utlåtande, bestritts de [12.] utgifter, som uppkommit därigenom, att riksbanken beräknat gottgörelse för transport-, assurans- och dylika kostnader för överförande av tjänstemännens lönebelopp i guld, på sätt angives i det vid propositionen om 1920 års tilläggsstat fogade utdrag av statsrådsprotokollet (sid. 18).

Verkställda överslagsberäkningar giva vid handen, att det anslag, som innevarande år skulle erfordras för ifrågavarande kostnader icke bör sättas lägre än till 50,000 kronor.

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen under ovannämnda förutsättning

att till ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre representationen m. m. å tillläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag av

50,000 kronor.

5. Dyrtidstillägg.

Under åberopande av vad förut denna dag till statsrådsprotokolle- [13.] över finansärenden anförts i fråga om behovet av anslag å 1921 års till- Dyrtidsläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under samma år ättlägg. åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i utrikesdepartementet samt vid beskickningar och konsulat å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 1,500,000 kronor.

6. Yissa reparationsarbeten å beskickningsliuset i Konstantinopel ni. in.

Det svenska staten tillhöriga beskickningshuset i Konstantinopel [14.] befinner sig sedan flera år tillbaka i ett synnerligen bristfälligt skick, vissa repn- Huset, som uppfördes i början på 1870-talet, har icke undergått någon r(ftei°n^a^e' mera genomgripande reparation, varför behovet av sådan under senaste skickningstid blivit alltmer trängande, ett förhållande som jämväl flera gånger Ä«set *Kovpåpekats av ministern i Konstantinopel. Det bar emellertid ansetts, att m. „p' under världskriget med dess oskäligt höga priser tidpunkten var olämplig för igångsättande av ett reparationsarbete av den omfattning, varom här måste bliva fråga, utan att därmed borde anstå, till dess mera normala

16 Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[14.] förhållanden inträtt. Även övriga å statens tomt i Konstantinopel uppförda byggnader, nämligen det s. k. konsulathuset, samt en byggnad innehållande tvättstuga och trädgårdsmästarebostad, och vidare portuppbyggnaden (huvudentrén) vid Peragatan jämte en byggnad på vardera sidan av portuppbyggnaden, samt slutligen växthuset och kyrkan ävensom de till beskickningshusen hörande inventarierna tarva sedan länge genomgripande reparation.

Sedan med anledning av det under sistlidne februari skedda ministerbytet i Konstantinopel chefen för byggnadsstyrelsen anmodats att förrätta av- och tillträdessyn å kronans ifrågavarande fastighet, har sådan syn hållits den 23 sistförflutne juni mellan envoyén P. G. A. C. Anckarsvärd, avträdare, och envoyén G. O. Wallenberg, tillträdare.

Med insändande till utrikesdepartementet av det vid synen förda protokoll har t. f. ministern i Konstantinopel i skrivelse den 4 därpåföljande augusti anhållit, att,, enär det vore oundgängligen nödvändigt, att de i syneprotokollet anmärkta reparations- och förbättringsarbeten omedelbart och i ett sammanhang utfördes i överensstämmelse med den i protokollet angivna plan och däröver infordrade, protokollet bifogade kostnadsförslag, och samtliga berörda arbeten, med visst obetydligt undantag, enligt synemannens mening vore av beskaffenhet, att kostnaderna därför borde bestridas av statsmedel, därför erforderliga medel måtte ställas till ministerns förfogande för arbetenas skyndsamma igångsättande.

Med anledning av vad sålunda förekommit har, såsom Kungl. Maj:t behagade erinra sig, ärendet anmälts den 10 september 1920, därvid föredraganden anförde bl. a. följande:

»I syneprotokollet, varav framgår, att synen jämväl omfattat fastighetens lösa inventarier, har föreslagits — förutom vissa yttre och inre allmänna reparationsarbeten samt restaurering av inventarierna — anskaffande av möbler till ett väntrum i kanslilokalen, införande av fullständig elektrisk belysning i huvudbyggnaden och det s. k. konsulathuset, samt, enär vattenledningstrycket i Konstantinopel icke är tillräckligt för att bringa vattnet upp till samtliga våningar i den högt belägna huvudbyggnaden, anbringande däri av eu elektrisk pumpanordning. Vidare har föreslagits installerande av centraluppvärmning med varmvatten i huvudbyggnaden. I denna utgöras nämligen eldstäderna av ett tjugutal kaminer av det mest skilda slag, försedda med långa plåtrör, en anordning, vilken med hänsyn till såväl de stränga vintrarna i Konstantinopel som ock den eldfara, som är förbunden med kaminernas användande, är synnerliger primitiv och olämplig. Vad angår kyrkan är visserligen denna i behov av omfattande reparation, men då den för närvarande icke torde

Tredje huvudtiteln: 1921 ars tilläggsstat. 17

vara behövlig för beskickningen eller för svenska kolonien i Ivonstantinopel, synes med dess iståndsättande böra tillsvidare anstå. Kostnaderna för de vid synen föreslagna reparations- och omändringsarbetena, däri emellertid ej inräknad utgiften för installering av centraluppvärmning och vissa därav föranledda murnings- in. fl. arbeten, uppgå enligt kostnadsförslagen i svenskt invnt till ett belopp av kronor 82,035.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande i allo tillstyrkt de föreslagna arbetenas utförande i enlighet med omförmälda kostnadsförslag, vilkas priser styrelsen finner skäliga. Styrelsen understryker särskilt, att det är oundgängligen nödvändigt att installera omförmälda elektriska pumpanordning och centraluppvärmning med varmvatten i huvudbyggnaden. Styrelsens expert har uppgjort ett förslag till dylik uppvärmningsanordning, för vars anordnande kostnaden uppgår till

37,000 kronor, vartill kommer utgiften för vissa därav nödvändiga murnings- m. fl. arbeten, beräknad till 10,965 kronor. Styrelsen "fastslår vidare, att huvudbyggnaden för närvarande är i så dåligt skick, att det ej kan begäras, att ministern med familj skulle kunna taga byggnaden i bruk, förrän densamma genomgått en fullständig reparation. De vid synen föreslagna åtgärderna beträffande huvudbyggnaden äro enligt styrelsens uppfattning oavvisliga och utgöra ett minimum för densammas försättande i ett efter vår tids begrepp beboeligt skick, i sammanhang varmed styrelsen anför, att samtliga arbeten, vilka ej utan våda kunna uppskjutas, böra till undvikande av ökade kostnader omedelbart och i ett sammanhang utföras.

Av vad jag ovan anfört framgår, att den sammanlagda kostnaden för ifrågavarande arbetens utförande utgör 130,000 kronor; och då nödvändigheten därav torde vara oomtvistlig, synes proposition böra avlåtas till nästa års riksdag angående beviljande av anslag för detta ändamål. I det jag emellertid till fullo instämmer i de av vederbörande framförda skälen för arbetenas omedelbara igångsättande, synas mig härför erforderliga medel redan nu böra anvisas och ställas till ministerns i Konstantinopel förfogande. Denne har uppgivit, att utgiften för arbetenas påbörjande och fortgående, intill frågan hunnit föreläggas riksdagen, kan antagas komma att belöpa sig till omkring 77,000 kronor. För täckande härav synas mig först och främst böra tillsvidare få disponeras de från fastigheten i Konstantinopel för fjärde kvartalet 1920 inflytande hyresmedlen, vilka beräknas komma att uppgå till 12,000 kronor. Enär utgiften måste anses av så brådskande beskaffenhet, att frågan ej torde

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 häft. (Nr 2.) 3

18 Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[14.] hinna anstå för att underställas riksdagen, och utgiften vidare är av den storlek, att tredje huvudtitelns besparingar med hänsyn till därå förefintliga behållningar icke lämpligen torde för ändamålet kunna anlitas samt tillika av beskaffenhet att ej kunna bestridas av andra till Kungl. Maj:ts förfogande stående medel, synes mig återstående belopp 65,000 kronor tillsvidare böra bestridas av det vid sidan av huvudtitlarna uppförda förslagsanslaget för oförutsedda utgifter. I händelse av bifall till detta förslag, skall utrikesdepartementet föranstalta därom, att genast vid riksdagens början förhållandet varder för riksdagen anmält.

Jag hemställer sålunda, det Kungl. Maj:t täckes besluta, att, i avvaktan på den proposition, som må komma att till riksdagen avlåtas angående beviljande av medel för reparationer m. m. å statens fastighet i Konstantinopel, för nämnda ändamål får dels av Kungl. Majts minister därstädes disponeras de för fjärde kvartalet från kronans ifrågavarande fastighet influtna hyresmedel, som beräknas uppgå till 12,000 kronor, dels ock ställas till hans förfogande ett belopp av högst 65,000 kronor, att utgå av det vid sidan av huvudtitlarna uppförda förslagsanslaget för oförutsedda utgifter.»

Denna hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen. Av de för reparationerna erforderliga medel 130,000 kronor hava alltså härigenom anvisats 77,000 kronor, och, då jag har för avsikt att hos Eders Kungl. Maj:t hemställa, att för samma ändamål av 1921 års hyresmedel för fastigheten i Konstantinopel må få disponeras 18,000 kronor, återstår, därest denna hemställan vinner Eders Kungl. Maj:ts bifall, att täcka ett belopp av 35,000 kronor. Emellertid synes mig för mötande av oförutsedda utgifter i samband med reparationerna, eller för den händelse beräknat belopp av hyresmedlen för fastigheten av en eller annan anledning icke skulle bliva tillgängligt, försiktigheten fordra, att det belopp, som bör av riksdagen äskas, bestämmes till 40,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t täckes föreslå riksdagen

att till vissa reparationsarbeten å beskickning shuset i Konstantinopel m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, av 40,000 kronor.

Tredje huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

7. Förvärv av beskickningshus i London m. m.

Åtgärder hava vidtagits i syfte att för beskickningen i London till- [15.] försäkra staten besittningsrätt till en annan fastighet i nämnda stad än Förrän; av den nu förhyrda, inom vilken till följd av den under senare år inträdda n£'{j£; { utvidgningen av beskickningens verksamhet icke längre finnas eller kunna London beredas tillräckliga utrymmen.

Jag hemställer nu, det Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan bliva riksdagen förelagd angående förvärv av beskickningshus i London å tilläggsstat för år 1921 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp av 1,200,000 kronor.

Summan av de utav mig å tilläggsstat en för år 1921 under tredje huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 3,724,960 kronor.

Statsrådets övriga ledamöter biträdde vad herr ministern för utrikes ärendena sålunda hemställt;

och behagade Hans Maj:t Konungen härtill lämna bifall samt föreskriva, att avskrift av detta protokoll skulle till finansdepartementet överlämnas för att tjäna till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet: Svante Hellstedt.

20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Tilläggsstat för år 1921.

* Beräknat belopp.

05 W

21 I

! 3.

; 4.

Ersättning åt t. f. konsuln i Riga E. Holmgren för särskilda utgifter medan staden hölls besatt av bolsjeviktrupper. ..........

Ersättningar för kursförluster åt befattningshavare inom den yttre

representationen m. ...................................................

D yrtidstillägg.............................- -......

Vissa reparationsarbeten å beskickningshuset i Konstantinopel m. m. Förvärv av beskickningshus i London m. ..........................

* Beräknat belopp.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

INNEHÅLLSFÖRTECKNIN G.

Sid.

I. Lantförsvaret.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader in. m.

1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen .................................................................... 2

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel ............................................................................................ 3

B. Undervisning, understöd, expenser in. m.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gym-

nastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser ......... 3

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser,

bränsle, lyse m. .................................................................._••••_■.............. H

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m.

vid truppförbanden ............... 19

C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar in. in.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning ........................... 21

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning...... 22

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, inten-

denturfordon m. .................................................................................... 24

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, ren-

hållning och tvätt vid truppförbanden...................................................... 26

5. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering.................... 28

6. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering .............................. 28

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar 30

8. Förstärkning av de för fält- och fälttjänstövningar under år 1921 tillgäng-

liga medel................................................................................................. 37

9. Ersättande av viss genom eldsvåda förstörd intendenturmateriel .................. 39

D. Sjukvård in. in.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård

m. .......................................................................................................... 41

2. Ambulansautomobil för Bodens garnison m. ............................................. 45

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft.

2762 20

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

E. Vapen och ammunition.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition

m. m...................................................................................................... 48

2. Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel 51

3. Ersättning för vissa brandskadade maskiner, verktyg och materialier m. m. 51

F. Byggnader och ingenjörmateriel.

1 Ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader,

övningsfält och skjutbanor ...................................................................... 53

2. Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanterirege-

menten ....................................................................................................... 54

3. Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande

av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet............... 54

4. Flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å Malmen... 56

5. Ändringsarbeten å brandmaterielen.................................................................. 57

6. Iståndsättande av eu brandskadad verkstadsbyggnad vid Livregementets

dragoners kasernetablissemang ................................................................. 58

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel............... 59

8. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel ............................. 60

9. Anskaffning av viss materiel för flygväsendet ................................................ -60

10. Anskaffning av en sträckprovningsmaskin ..................................................... 61

G. Diverse.

1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag .............................. 62

2. Täckande av vissa förskott ............................................................................. 62

3. Försök med s. k. tekniska hjälpmedel ....................... 67

4. Anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m.'............................................. 67

5. Dyrtidstillägg..................................................................................................... 67

II. Sjöförsvaret.

A. Undervisningsverken.

1. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning............ 69

B. Flottan.

Intendentnren.

1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans-

och skeppsgossekårerna .............................................................................. 70

Nybyggnad och underhåll.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och

underhåll .................................................................................................. 70

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Sid.

Övningar.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar 71 Torped- och gnistsignalväsendet m. m.

4. Anskaffning av torpeder.................................................................................... 71

5. Framställning av en ny torpedtyp ..... ............................................................ 71

6. Anskaffning av flygmateriel ............ ...................................;............................ 72

C. Kustartilleriet.

Intendenturen.

1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt kust-

artilleriets manskap................................................................................... 72

Nybyggnad och underhåll.

2. Bostadshus för underofficerare i Vaxholms fästning....................................... 73

3. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till underhåll av kust-

artilleriets byggnader och materiel ............................................................ 73

Övningar.

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsbered-

skap och övningar..............•........................................................................ 73

D. Flottan och kustartilleriet.

1. Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och

reservmarinintendentsaspiranter .............................................................. 74

E. Diverse.

1. Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga

läkare ......................................................................................................... 7 o

2. Anordnande av marinläkarkurs ........................................................................ 75

3. Kostnader för nedläggande av Fårösunds fästning.......................................... 77

4. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen ..................................................................... 79

5. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel................................................................................................ 79

6. Dyrtidstillägg.................................... 79

F. Sjökarte verket.

1. Utförande av sjömätningar ............................................................................. 80

2. Bidrag till en internationell hydrografisk byrå................................................ 83

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Sid.

Bilagor.

Nr 1. Beräkning av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar år 1921 ....................... 85

» 2. Beräkning av underhållsdagar för stam- och lejda hästar, remonter m. fl.

år 1921 ................................................................................................. 86

» 3. Sammanställning av anslagen å tilläggsstat för år 1921 ........................... 88

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1 Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld, anhöll härefter att få underställa Kungl. Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under fjärde huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1921, och att i samband därmed få föredraga följande till Kungl. Maj:t inkomna skrivelser, nämligen:

arméförvaltningens skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets medelsbehov för år 1922, i vad samma skrivelse avsåge anvisande av medel dels till förstärkning av följande i 1921 års stat upptagna anslag, nämligen anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser, anslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., anslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, anslaget till mathållning, anslaget till munderingsutrustning, anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m., anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden, anslaget till remontering, anslaget till furagering, anslaget till truppförbandens övningar, anslaget till sjuk- och veterinärvård in. in., anslaget till vapen och ammunition in. in., anslaget till fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel, anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor, anslaget till ingenjörmateriel samt anslaget till komplettering avviss ingenjörmateriel, dels ock till tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen, till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 höft. 2762 20 1

2 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, till förstärkning av de för fält- och fälttjänstövningar under år 1921 tillgängliga medel, till inköp av en ambulansautomobil för Bodens garnison m. m., till ersättning för vid branden i ammunitions fabrikens avdelning å Marieberg skadade maskiner, verktyg och materialier m. m., till flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å Malmen, till vissa ändringsarbeten å brandmaterielen samt till iståndsättande av en brandskadad verkstadsbyggnad vid Livregementets dragoners kasernetablissemang;

arméförvaltningens intendents- och civila departements skrivelse den 24 augusti 1920 angående ersättande av viss genom eldsvåda förstörd intendenturmateriel;

arméns kasernbyggnadsnämnds skrivelse den 31 juli 1920 angående medel för bestridande av kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet;

arméförvaltningens skrivelse den 8 september 1917 angående täckande av vissa förskott;

marinförvaltningens skrivelse den 30 augusti 1920 angående särskilda medelsbebov å tilläggsstat för år 1921;

marinförvaltningens skrivelse den 25 november 1920 angående tillläggs an slag för år 1921 till flottans nybyggnad och underhåll; samt

chefens för sjökarteverket skrivelse den 31 augusti 1920 angående beräknande av behovet av medel på tilläggsstat för sjökarteverket år 1921.

Departementschefen yttrade härefter följande:

I. LANTFÖRSVARET.

A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.

1. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående tillfällig löneförbättring för vissa

3 Fjärde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

befattningshavare å ordinarie stat inom den civila stats- [1.] förvaltningen, tillsvidare under fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret, å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag av 59,600 kronor.

2. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom [2.] den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret, å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag av 25,000 kronor.

B. Undervisning, understöd, expenser m. m.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och [3.] gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser.

Ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildningskurser (undervisningsanslaget) är i riksstaten för innevarande år upptaget med 579,668 kronor. Anslaget är uppdelat på tre särskilda titlar, nämligen

Titel I. Undervisningsmateriel...................................... kronor 70,104:74

d II. De fasta undervisningsverken m. m.......... » 192,433: 10

» III. Tillfälligtvis anordnade skolor och utbildningskurser samt oförutsedda behov ......... » 317,130:

Summa kronor 579,667: 84

4 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[3.] Till förstärkning av ordinarie undervisningsanslaget anvisade riks-

dagen å tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 76,500 kronor. 1 detta anslagsbelopp voro icke inberäknade några medel för bestridande av djrtidskostnader för bränsle och lyse vid undervisningsverken, utan skulle dylika kostnader utgå av det till förstärkning av ordinarie bränsleanslaget anvisade anslag.

För innevarande år bar ännu icke något förstärkningsanslag av riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats uti ett för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom huvudtitlarna avsatt belopp.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om anvisande av medel till förstärkning av de under titlarna I och II upptagna anslagsbelopp.

Titel I. Undervisningsmateriel.

Denna anslagstitel är beräknad efter en kostnad av 0.54 öre för man och tjänstgöringsdag.

rvait™6" • Arméförvaltningen har anmält, att truppförbandscheferna i skrivelser anställning. 1 till arméförvaltningens civila departement anmält ett för de kommande åren väntat medelsbebov för ifrågavarande anslag, vilket, i medeltal enligt de växlande uppgifterna, uppginge till 1.5 öre för man och tjänstgöringsdag, d. v. s. 0.42 öre utöver dubbla beloppet av ovan nämnda grundbelopp för anslagstitelns beräkning.

Då åtskilliga truppförbandscbefer redan anmält befarade brister å sina anslagsandelar för år 1920, vilka bristers belopp visade därhän, att vederbörande truppförbands anslag endast varit till en tredjedel tillräckliga för årets omkostnader, samt andra truppförbandschefer uppgivit, att brister å anslaget endast kunnat undvikas genom att låta underhållet av. den dyrbara gymnastikattiraljen anstå, så syntes behovet av en grundlig förstärkning av förevarande anslagstitel vara väl bekräftat av årets erfarenhet.

Arméförvaltningen ansåge sig därför böra utgå från ovannämnda grundtal av 1.5 öre för man och tjänstgöringsdag vid beräkningen av det för. år 1921 erforderliga anslaget till förstärkning av förevarande anslagstitel.

_ Med hänsyn till vad arméförvaltningen i ämnet anfört finner jag mig böra tillstyrka, att ifrågavarande medelsbebov för år 1921 beräknas efter 1.5 öre för man och tjänstgöringsdag.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. °

Uti de för nästlidet års riksdag framlagda anslagsberäkningar har antalet tjänstgöringsdagar för innevarande år upptagits till 9,892,359 för värnpliktiga och till 3,090,000 för fast anställda eller tillhopa 12,982,359. Beträffande de värnpliktiga har man härvid utgått frände under år 1918 i tjänstgöring varande värnpliktskontingenternas storlek samt i fråga om övningstidens längd tagit hänsyn till deri inskränkning härutinnan, som för vissa kategorier av värnpliktiga skulle bliva en följd av ett fortsatt tillämpande av bestämmelserna i lagen den 10 oktober 1919 om ändrad utbildningstid för vissa värnpliktiga av 1919 års klass m. m.

En ytterligare nedsättning, under vad sålunda beräknats, av antalet tjänstgöringsdagar innevarande år kommer emellertid att bliva en följd av bestämmelserna i lagarna den 22 juni 1920 om ändrad utbildningstid för värnpliktiga av 1920 års klass, om befrielse för vissa värnpliktiga av 1917 års klass från fullgörande av en repetitionsövning samt om ytterligare minskning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga av 1919 års klass (Svensk författningssamling nr 372—374). På grund härav har jag låtit verkställa en omräkning av antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga under innevarande år; och framgår av denna omräkning (se Bil. 1), att detta antal skulle utgöra 8,154,489. Läggas härtill förenämnda 3,090,000 tjänstgöringsdagar för fast anställda^ skulle sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar för år 1921 alltså uppgå till 11 244 489.

’ Efter en beräkningsgrund av 1,5 öre för man och dag skulle således medelsbehovet under förevarande anslagstitel för innevarande år utgöra (11,244,489 x 0,015 =) 168,667 kronor 34 öre. Enär å ordinarie stat för ändamålet upptagits 70,104 kronor 74 öre, erfordras följaktligen såsom förstärkningsanslag ett belopp av (168,667:34 /0,104: 74 )

98,562 kronor 60 öre eller i jämnt krontal 98,563 kronor.

Titel IL De fasta undervisningsverken m. in.

Arméförvaltningen har anfört, att enär vid anvisandet av förstärkningsanslag för de närmast föregående aren beträffande anmälda ökade medelsbehov för bestridande av bränsle- och lysekostnader beslutats, att sådana kostnader skulle bestridas av ett särskilt anslag till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden, hade arméförvaltningen, under förutsättning att ett sådant förstärkningsanslag även torde beviljas för år 1921, vid uppgörandet av följande beräkningar inskränkt sig till att

Arméför-

valtningens

framställ-

ning.

[3.]

Krigshög-

skolan.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

endast anmäla de belopp å merkostnader för bränsle och lyse, som i en del framställningar från vederbörande myndigheter uppgivits.

Därjämte hade arméförvaltningen utgått ifrån att de belopp, som å tilläggsstat för år 1920 anvisats till förstärkning av respektive skolors med flera anslagsdelar, borde upptagas oförändrade å förevarande förstärkningsanslag, där ej särskild anledning funnits att höja eller minska desamma.

Chefen för krigshögskolan hade anmält, att den å skolans anslag uppförda posten å 14,500 kronor till praktiska övningar visat sig otillräcklig och redan för år 1920 överskridits med 2,500 kronor, vilken brist torde komma att ökas med ytterligare 1,000 kronor under år 1921 till följd av den inträdande höjningen av priser för järnvägstransporter.

Nämnda bägge belopp, tillhopa 3,500 kronor, syntes böra upptagas å förevarande förstärkningsanslag.

\ idare hade skolchefen anmält, att en brist å 1,500 kronor yppat sig å anslagsposten till inventarier, böcker och undervisningsmateriel samt att, med hänsyn till stegringen av priset å böcker och undervisningsmateriel samt skolans behov att öka sitt bibliotek med nyutkommande militärlitteratur, anslagsposten i fråga behövde för framtiden höjas med 500 kronor.

Då skolans anslagspost till inventarier, böcker och undervisningsmateriel, utgörande 9o0 kronor, under de två senaste åren icke erhållit annan förstärkning än ett belopp av 200 kronor för år, avsett till merkostnader för undervisningsmaterielen, syntes den begärda förhöjningen å 500 kronor av denna anslagspost vara väl befogad.

Därjämte torde det å förstärkningsanslag för åren 1919 och 1920 upptagna beloppet till merkostnader för skrivmaterialier m. m., 2,000 kronor, även böra beviljas för år 1921.

Till förstärkning av krigshögskolans anslagspost för år 1921 syntes således böra beviljas:

för utgiftsgruppen praktiska övningar................................ kronor 3,500:_

inventarier, böcker och undervis-

ningsmateriel

skrivmaterialier, lyse, städning m. m.

» 500

» 2,000

kronor 6,000

7 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Anslagsposten för artilleri- och ingenjörhögskolan å nu gällande stat vore fördelad på följande utgiftsgrupper, nämligen:

till praktiska övningar.......................................................... kronor 14,350:

)) inventarier, böcker och undervisningsmateriel......... )) 2,700: —

» skrivmaterialier, bränsle, lyse och övriga expenser

m. m............................................................................ ® 3,650:

till reseersättning................................................. »_2,500:

tillhopa kronor 23,200: —

[3.]

Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Rörande erforderlig förstärkning av nämnda utgiftsgruppers belopp hade skolchefen i skrivelse till arméförvaltningens civila departement aumält följande.

För praktiska övningar behövdes samma tilläggsanslag som för åren 1919 och 1920, eller 2,500 kronor.

Utgiftsgruppen inventarier, böcker och undervisningsmateriel, vilken

vore sammansatt av anslagsmedel till

biblioteket och undervisningsmateriel....................... kronor 2,000: —

och till inventarier........................................................... » 700: —

behövde för förstnämnda ändamål en förhöjning å 2,000 kronor på grund av de ökade omkostnaderna för bibliotekets, fysiska kabinettets och kemiska laboratoriets planenliga underhåll samt för sistnämnda ändamål en förhöjning å 300 kronor.

Utgiftsgruppen skrivmaterialier, bränsle, lyse och övriga expenser hade uppstått genom sammanslagning av de forna ordinarie anslagsposterna:

bränsle och lyse ...

skrivmaterialier......

städning och tvätt

renhållning...............

vattenavgift ............

extra utgifter .........

kronor 3,650: —

kronor 2,100

» 400

» 600

» 150

3) 100

» 300

Yad bränsle- och lysekostnader anginge, kunde desamma för år 1921 beräknas till 11,000 kronor för bränsle och 2,000 kronor för lyse, eller tillhopa 13,000 kronor, d. v. s. 10,900 kronor utöver det anslagna medelsbeloppet.

8 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

För samtliga övriga utgiftsändamål, för vilka funnes anslagna tillhopa 1,550 kronor, ansåge skolchefen, att det, på grund av de stegrade kostnaderna för papper och skrivmaterialier i övrigt ävensom för städning, tvätt och renhållning, vilka krävde personlig arbetskraft, skulle erfordras ett förstärkningsanslag å 2,000 kronor.

Slutligen behövdes till bestridande av reseersättningar samma förstärkningsanslag som för år 1920 eller 2,900 kronor.

Arméförvaltningen hade mot dessa förslag ej annat att erinra, än att för utgiftsgruppen skrivmaterialier, bränsle, lyse och övriga expenser, i vad den ej avsåge bränsle- och lysekostnader, ej torde behövas högre förstärkning än den för år 1920 beviljade å 100 procent, eller tillhopa 1,300 kronor.

För merkostnader vid artilleri- och ingenjörhögskolan skulle således erfordras

för praktiska övningar .................. kronor 2,500

» bibliotek och undervisningsmateriel............ » 2,300

)) skrivmaterialier och övriga expenser......... j> 1,300

» reseersättningar ...................................... j> 2,900

Summa kronor 9,000

Chefen för ridskolan hade anhållit om förhöjning med nedannämnda belopp å de för följande utgiftsgrupper å stat uppförda medel, nämligen

för städning och tillsyn av möbler .................. kronor 300: —

» underhåll av möbler och sängkläder......... » 500: —

» » » ridtyg och stallpersedlar...... » 200: —

» anordnande av släpjakter.............................. » 1,500: —

» diverse och oförutsedda behov omkring... » 5,900: —

» lärare och elever till nödiga resor............ » 500: —

eller tillhopa med kronor 8,900: —

Mot nämnda belopp hade arméförvaltningen i allmänhet icke någonting att erinra. Posten för anordnande av släpjakter, upptagen med 100 procent å den ordinarie statens belopp, syntes dock kunna nedsättas till 7 00 kronor, alldenstund skolchefen å en tablå över utgifterna för år 1919 visat, att kostnaderna för släpjakter nämnda år endast uppgått till 2,200 kronor.

Den begärda ökningen av posten till diverse och oförutsedda behov motsvarade något mer än 100 procent å den ordinarie statens belopp (4,067 kronor), men behovet vore väl styrkt av sifferuppgifterna

9 Fjärde huyudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

å förenämnda tablå, enligt vilka utgifterna av ifrågavarande art under [3.] åren 1918 och 1919 utgjort respektive 12,200 och 13,400 kronor.

Arméförvaltningen tillstyrkte således för ridskolans anslagsandel en förstärkning av (8,900 — 800=) 8,100 kronor.

Medelsbehovet för bränsle och lyse för år 1921 uppgåve skolchefen till 18,000 kronor, vilket innebure en förhöjning av 11,350 kronor över de å stat uppförda medel.

För merkostnader under år 1921 vid infanteristutskolan vore mfanteriskjntredan medel beviljade å extra stat för nämnda år.

För artilleristutskolorna hade begärts samma förstärkningsanslag Artilleriskjut som för åren 1919 och 1920, eller 19,000 kronor.

Häremot hade arméförvaltningen icke någonting att erinra.

För krigsskolans anslag syntes även böra beviljas samma belopp Krigsskolan, som för år 1921, i vad nämnda belopp icke avsåge bränsle- och lysekostnader. På förevarande förstärkningsanslag syntes således höra uppföras

å krigsskolans stat

till remontering av en häst, underhåll

av seltyg m. m............................... kronor 500: —

till inventarier m. m............................... » 1,000: — kronor 1,500: —

å staten för reservoffeer skur serna

till inventarier och husgeråd ............... » 150: —

» undervisningsmateriel, tvätt,.........

medikamenter m. m..................... » 2,000: — j> 2,150: —

eller tillhopa för bägge staterna kronor 3,650: —

För ökade bränsle- och lysekostnader hade medelsbehovet för år 1920 beräknats till (12,950 + 1,140=) 14,090 kronor.

I sin framställning angående det ordinarie medelsbehovet för år 1922 hade armé förvaltningen beträffande krigsskolans andel av undervisningsanslaget hemställt, att den å nämnda anslagsandel uppförda posten till praktiska övningar måtte höjas med 10,000 kronor för att kunna bereda ersättning av statsmedel (i stället för av elevmedlen) för elevernas resor och inkvartering under övningar.

Bihang till riksdagens protokoll 192L. 1 sand. 2 höft.

2762 20 2

[3.]

Fackekolan för värnpliktiga medicine kandidater.

Arméns veterinärers och värnpliktiga veterinärers utbildning.

Artilleri-

museum.

Artilleri-

stabens

bibliotek.

Sammanfatt-

ning.

Departe-

ments-

chefen.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

I händelse av bifall därtill syntes nämnda belopp, 10,000 kronor, även böra upptagas å förevarande förstärkningsanslag.

Hela medelsbehovet för krigsskolan å förevarande anslag utgjorde således 13,650 kronor.

I händelse av bifall till ovan gjort förslag angående uppförande på ordinarie undervisningsanslagets stat av 10,000 kronor för anordnande av en dubbelkurs vid fackskolan för värnpliktiga medicine kandidater, borde nämnda belopp, 10,000 kronor, även upptagas å förevarande förstärkningsanslag.

Likaledes borde, vid bifall till av sjukvårdsstyx-elsen framställt förslag angående beredande av ökade ordinarie anslagsmedel för arméns veterinärers och värnpliktiga veterinärers utbildning, det för detta ändamål under år 1921 erforderliga beloppet (5,100 + 1,600 =) 6,700 kronor uppföras såsom förstärkningsanslag för nämnda år.

Vidare borde å samma anslag upptagas 1,500 kronor till ökade expensomkostnader för artillerimuseum samt 800 kronor för artilleristabens bibliotek, för vilka båda poster närmare motivering lämnats i framställningen angående ordinarie undervisningsanslaget.

Följande belopp skulle således behöva upptagas å förevarande anslagstitel:

krigshögskolan ....................................................................

artilleri- och ingenjörhögskolan.........................................

ridskolan ...................................................................................

artilleriskjutskolor....................................................................

krigsskolan........................................................................

fackskola för värnpliktiga medicine kandidater...........

arméns veterinärers och värnpliktiga veterinärers

utbildning.....................................................

artillerimuseum .................................................

artilleristabens bibliotek...................................

kronor

6,000

9,000

8,100

19.000 13,650

10.000 Då vissa av de sålunda begärda anslagsförhöjningarna stå i omedelbart samband med frågan om medelsbehovet under ordinarie undervisningsanslaget för år 1922, tillåter jag mig hänvisa till vad jag därom i annat sammanhang anfört.

11 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

De av arméförvaltningen verkställda beräkningarna rörande behovet av anslagsförstärkning under förevarande titel giva mig icke anledning till någon annan erinran än att till den äskade summan, 74,750 kronor, bör läggas ett belopp av 2,200 kronor, motsvarande de merkostnader, som, enligt vad jag under hand inhämtat, torde komma att belasta undervisningsanslaget med anledning av de telefontaxeförhöjningar, som ägt rum, efter det arméförvaltningens framställning i ämnet avläts, och till vilka på den grund hänsyn icke kunnat tagas i den uppgjorda anslagsberäkningen. Såsom förstärkning av anslagstiteln till de fasta undervisningsverken m. m. för innevarande år skulle alltså upptagas ett belopp av (74,750 + 2,200=) 76,950 kronor.

1 detta belopp ingå icke några merkostnader för bränsle och lyse. I likhet med vad tidigare varit fallet, torde dessa kostnader för innevarande år böra bestridas av det extra anslag till förstärkning av ordinarie bränsleanslaget, varom jag i annat sammanhang kommer att göra framställning.

Sammanfattning:.

I enlighet med vad jag nu anfört, skulle till förstärkning av undervisningsanslaget för år 1921 erfordras (98,563 + 76,950 = ) 1/5,513 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter och utbildning skurser å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 175,513 kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. (expensanslaget) är i riksstaten för innevarande år upptaget med 297,610 kronor. Anslaget är beräknat med hänsyn till de före kristidens inträde rådande prisförhållandena.

Till förstärkning av ordinarie expensanslaget anvisade riksdagen å tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 161,900 kronor. I detta anslagsbelopp voro emellertid icke inberäknade några medel för bestridande av dyrtidskostnader för bränsle och lyse vid staber och

[4.]

Armé-

föryalt-

ningeng

framställ.

ning.

Arméförval tningen.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

inrättningar, utan skulle dylika kostnader utgå av det till förstärkning av ordinarie bränsleanslaget anvisade anslag.

För innevarande år har något förstärkningsanslag ännu icke av riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande. dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom huvudtitlarna avsatta belopp.

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om anvisande av erforderligt förstärkningsanslag för innevarande år samt därvid anfört följande:

Vid beräknandet av de belopp, som behövde upptagas å förevarande förstärkningsanslag, hade arméförvaltningen av skäl, som närmare angivits vid avgivande av förslag till förstärkning av undervisningsanslaget, icke i beräkningen medtagit väntade merkostnader för bränsle och lyse. Ej heller hade arméförvaltningen funnit behövlig någon särskild motivering för sådana beräknade belopp, som hitförts oförändrade från 1920 års förstärkningsanslag.

Vad då först arméförvaltningens eget expensanslag beträffade, hade detta för vartdera av åren 1919 och 1920 erhållit en förstärkning av

20,000 kronor för bestridande av samtliga förekommande merkostnader för expenser, utom bränsle och lyse. Detta belopp hade visat sig så föga tillräckligt, att vid utgången av år 1919 å det ordinarie anslaget med förstärkningsanslag uppstått en brist å 41,000 kronor, vilken av Kungl. Maj:t under år 1920 täckts genom anvisning av beloppet från anslaget till extra utgifter.

Ämbetsverkets anslagspost till skrivmaterialier m. m., vilken oavsett medel till .bränsle och lyse uppginge till 28,401 kronor, vore avsedd för skrivmaterialier, inventarier, telefonsamtal och telegram, telefonabonnemang, städning, skurning och rengöring med flera dylika kostnader, vilka vore underkastade en fortgående prisstegring. Det syntes derföre nödvändigt, för att undvika brist även å 1921 års anslag, att få förstärkningsanslaget höjt till 60,000 kronor, vilket visat sig vara det faktiska medelsbehovet för år 1919.

Anslagsposten till hyra av tillfälliga arkivlokaler, 1,500 kronor, behövde även höjas med 800 kronor på grund av från den 1 oktober 1920 inträdande hyresstegring.

Arméförvaltningens medelsbehov å förevarande anslag kunde således angivas till 60,800 kronor.

13 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Chefen för generalstaben hade hemställt om följande förstärkningar av generalstabens expensanslag, nämligen:

till arkivet, biblioteket, inköp av böcker m. m.......... kronor 4,500: —

y> telegraf och telefon........................................................ ® 4,000:

» skrivmaterialier m. m.................. » 13,200:

eller tillhopa kronor 21,700: —

Den förstnämnda förhöjningen motsvarade knappt 50 procent å för ifrågavarande utgiftsgrupp å stat beräknat belopp. Den sistnämnda förhöjningen motsvarade omkring 80 procent å det för inköp av skrivmaterialier m. m. avsedda beloppet. Vad slutligen de nämnda telefonoch telegrafkostnaderna beträffade, hade chefen för generalstaben uppgivit kostnaderna för endast telefonabonnemang med tilläggsavgifter till 4,522 kronor eller 3,500 kronor utöver det för år 1918 erforderliga beloppet.

Någon erinran syntes således icke kunna framställas mot ovannämnda förslag till förhöjningar.

Chefen för generalstaben hade vidare, med framhållande av, att den väntade minskningen av tjänstgöringstiden för värnpliktiga torde komma att bereda generalstaben svårigheter i fråga om ombesörjandet av skrivgöromålen, föreslagit anvisande av medel, högst 10,000 kronor, för anskaffande av särskild skrivhjälp.

Enär emellertid detta medelsbehov ännu icke blivit fullt ådagalagt och än mindre det belopp kunnat beräknas, som skulle bliva därför behövligt, ansåge arméförvaltningen, att med detsammas fyllande borde anstå, tills ett verkligt behov förelåge, då medel under tiden torde kunna på annat sätt beredas.

För generalfälttygmästarens expedition, inspektören för artilleriet och artilleristaben å förstärkningsanslag för år 1920 uppförda belopp syntes böra upptagas även å förevarande förstärkningsanslag med respektive 7,010, 100 och 1,500 kronor.

För fortifikationens huvudstation syntes böra uppföras det för år 1920 anvisade beloppet, 5,700 kronor.

Inspektörens för infanteriet anslagspost å 1,200 kronor till skrivmerialier m. m. borde förstärkas med 100 procent, eller 1,200 kronor.

[4-1

General-

staben.

Generalfälttygmästarens expedition, inspektörens för artillerietexpedition, artilleristaben.

Fortifikationens huvudstation.

Inspektörens för infanteriet expedition.

14 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[4.] Inspektörens för militärläroverken anslagspost å 1,200 kronor till

inspektörens skrivmaterialier borde likaledes höjas. '

läroverken Hyresersättningen för inspektörens expeditionslokal vore från och

expedition, med den 1. oktober 1920 höjd med 1,600 kronor. Den ökade ersättningen för sista kvartalet av 1920 kunde av arméförvaltningens civila departement bestridas. Å 1922 års stat hade i förut gjord framställning den ökade hyresersättningen från och med nämnda år beräknats. Återstode således att uppföra beloppet, 1,600 kronor, å förstärkningsanslag för år 1921.

fördetnin^na • ^örsta arméfördelningens expeditions anslagspost till skrivmateriexpedUionDS a^er m- m- borde å förevarande anslag höjas med 1,850 kronor.

Med anledning av ökad hyresersättning borde jämväl ett belopp av 1,600 kronor uppföras å anslaget.

Andra arméfördelningens expedition.

Till ökade skrivmaterielkostnader vid andra arméfördelningens expedition borde å förevarande anslag upptagas 1,850 kronor.

TarméK>rdedte ^ s^a* uppförda beloppen till expenser vid tredje—sjätte armé-

ningarnas fördelningarnas expeditioner borde å förevarande anslag höjas med expeditioner. 100 procent, eller respektive 3,900, 2,650, 2,450 och 3,950 kronor.

hlvarens6^!"1 Militärbefälhavare^ på Gottland anslagspost till skrivmaterialier borde GottiandP ' a förevarande anslag erhålla en förstärkning å 700 kronor. Därjämte expedition, borde därå upptagas ett belopp å 1,000 kronor till expenser för Tingstäde befästningar, vilket omförmälts i framställning angående den ordinarie staten för expensanslaget.

inspektörens Inspektörens för kavalleriet anslagspost till skrivmaterialier borde fexpedition!*1 å förevarande anslag höjas med 700 kronor.

Med anledning av ökad hyra för inspektörens expeditionslokal borde jämväl ett belopp av 1,300 kronor uppföras å anslaget.

inspektörens Inspektörens för trängen anslagspost till skrivmaterialier borde förfxpedtioT stärkas med 700 kronor.

En ökad hyresersättning å 3,000 kronor borde jämväl upptagas å förevarande anslag.

Fortifikations- Av skål, som anförts vid avgivande av framställning angående ^Karisborg8 den ordinarie staten för expensanslaget, borde fortifikationsbefälhavarens expedition, å Karlsborg anslag å ordinarie stat ökas med 2,800 kronor. Detta

15 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

belopp borde därjämte uppföras å förevarande anslag. Enär emellertid den för fortifikationsbefälhavarens expedition å ordinarie staten föreslagna anslagsposten å 1,700 kronor till skrivmaterialier beräknats efter normala prisförhållanden, borde en ökning av densamma med 100 procent, eller med 1,700 kronor, jämväl uppföras å förevarande anslag.

För fortifikationsbefälhavaren i Boden hade icke något anslag varit beräknat å ordinarie expensanslaget. Sedan förslag om uppförande av ett sådant å 3,200 kronor för år 1922 nu framställts, enligt vilket förslag till skrivmaterialier m. m. skulle utgå 2,430 kronor och till städning och tvätt 770 kronor, syntes, vid bifall till förslaget, ovannämnda belopp 3,200 kronor även böra uppföras å förstärknmgsanslaget för år 1921. Enär emellertid, enligt uppgift under hand, förenämnda ersättning för skrivmaterialier m. m. beräknats på grundvalen av normala prisförhållanden, och då ännu några år framåt fortifikationsbefälhavaren torde vara i behov av mera omfattande expedition på grund av den ännu icke fullt avslutade byggnadsverksamheten, borde en ökning av nämnda ersättning med 100 procent jämväl uppföras å förevarande anslag.

Kommendantskapens i Boden, Stockholm och Karlsborg anslag å den ordinarie expensstaten borde, i den mån de avsåge skrivmaterialier m. m., uppföras med 100 procent å förevarande förstärkningsanslag, eller med respektive 3,025, 950 och 985 kronor.

Till kommendantens i Boden nyssnämnda belopp, 3,025 kronor, borde även läggas ett belopp å 1,604 kronor, som i annat sammanhang föreslagits till uppförande å den ordinarie staten för bestridande av vissa telefonkostnader.

Vidare borde till kommendantens å Karlsborg ovannämnda belopp, 985 kronor, läggas 1,600 kronor, vilka föreslagits till uppförande å den ordinarie staten för bestridande av eldnings-, belysniugs- och städningskostnader.

För de tre kommendanterna skulle således å förevarande anslag böra upptagas respektive 4,629, 950 och 2,585 kronor.

För intendenturstaben borde å anslaget uppföras 3,500 kronor.

För remonteringsstyrelsen borde å anslaget uppföras dels 100 procent å anslagsposten till skrivmaterialier, 2,600 kronor, dels ökad hyresersättning, 500 kronor, tillhopa 3,100 kronor.

Fortifikationsbefälhavarens i Boden expedition.

Kommendantskapen i Boden, Stockholm och Karlsborg.

Intendentur-

staben.

Remonterings-

styrelsen.

[4.]

Intendentur-

förråden.

Garnisonssjukhuset i Stockholm.

Rullförings-

expedi-

tionerna.

Oförutsedda expensbehov samt för centralupphandling.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

För intendenturförråden i Stockholm, Boden och Karlsborg borde å förevarande anslag uppföras ett belopp av 1,000 kronor för vartdera förrådet.

_ Chefläkaren för garnisonssjukhuset i Stockholm hade med stöd av utgiftsberäkningarna för åren 1919 och 1920 hemställt om höjning av anslagsposten till telefoner och expenser, tillhopa 2,400 kronor, till

10.000 kronor.

I avgivet förslag angående sjukhusets ordinarie anslagsmedel hade arméförvaltningen hemställt om förenämnda anslagsposts höjning med 1,700 kronor till tillhopa 4,100 kronor. Med beräkning av 100 procent på sistnämnda belopp, vilket, vid bifall till nyssnämnda framställning, syntes böra i sin helhet upptagas å förevarande anslag, vunnes för sjukhuset ett anslagsbelopp å 8,200 kronor för ifrågavarande utgifter, vilket syntes vara tillräckligt.

Angående de väntade bränsle- och lysekostnaderna för år 1921 hade chefläkaren låtit verkställa beräkningar, varvid årets stora vedupphandling befunnits uppgå till 80,000 kronor och kolkostnaderna till

20.000 kronor, varjämte även lysekostnaden förväntades stiga. Medelsbehovet å denna utgiftspost utgjorde således i sin helhet 125,000 kronor.

I sin framställning beträffande behovet av ökning av anslagsbeloppet å tit. II av expensanslaget, avseende hyra, eldning och belysning m. m. vid rullföringsexpeditionerna, hade arméförvaltningen föreslagit ett till 79,980 kronor höjt belopp för nämnda anslagstitel. Arméförvaltningen hade dock framhållit, att detta belopp vore beräknat efter prisförhållanden, som numera kunde anses konstanta, och att alltjämt särskilt förstärkningsanslag bleve erforderligt.

Den förstärkning, som för år 1920 beretts anslagstiteln, utgörande 12,800 kronor, hade visat sig alldeles otillräcklig och måste väsentligen höjas för år 1921. Arméförvaltningen föresloge därför, att förstärkningen för år 1921 måtte beräknas efter samma grund, som använts för alla andra verks eller stabers med flera extra expensanslag för åren 1920 och 1921, eller med 100 procent å anslagstitelns belopp å den ordinarie staten. Vid bifall därtill skulle 59,280 kronor upptagas å förevaran de förstärkningsan slag.

Nyss angivna grund för beräkningen av förstärkningsanslagets storlek syntes även böra användas i fråga om höjningen av det till oförutsedda utgifter och centralupphandling å stat uppförda beloppet, 36,278 kronor, och torde således samma belopp böra upptagas å förevarande förstärkningsanslag.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Det ifrågasatta förstärkningsanslaget skulle således fatta följande poster, nämligen:

arméförvaltningen ............................................ kronor

generalstaben.........................................................

generalfälttygmästarens expedition ...............

inspektörens för artilleriet och artilleristabens expeditioner.......................................

fortifikationens huvudstation .........................

inspektören för infanteriet ...........................

» b militär läroverken ..................

första arméfördelningens expedition ............ »

andra tredje fjärde femte sjätte

militärbefälhavarens på Gottland expedition

inspektörens för kavalleriet expedition.........

b b trängen b .........

fortifikationsbefälhavarens å Karlsborg expedition ........................................................

fortifikationsbefälhavarens i Boden expedition

kommendantskapet i Boden........

b i Stockholm

b å Karlsborg

intendenturstaben...........................

remonteringsstyrelsen....................

intendenturförrådet i Stockholm

B i Boden........

» å Karlsborg

garnisonssjukhuset i Stockholm rullföringsområdsexpeditionerna till oförutsedda behov och för centralupphandlingen .................................................

))

komma att om-

60,800

21,700

7,010

1,600

5.700 1,200 2,800

3.450 1,850 3,900 2,650

2.450 3,950

2,000

4.500 5,630 4,629

2,585

3.500 3,100 1,000 1,000 1,000 5,800

59,280

36,278:

Summa kronor 255,712: —

[4-J

Samman-

fattning.

Arméförvaltningen hemställde med anledning av vad sålunda anförts om anvisande på tilläggsstat för år 1921 av ett förslagsanslag å 255,712 kronor till förstärkning av ordinarie anslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft.

2762 20 3

14.]

Departe

ments-

chefen.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Mot de för de särskilda anslagsposternas förstärkning sålunda föreslagna beloppen har jag icke någon annan erinran att framställa, än att, i likhet med vad under nästföregående punkt föreslagits, till de äskade beloppen bör läggas en summa av 24,100 kronor, motsvarande de merkostnader, som, enligt vad jag under hand inhämtat, torde komma att belasta expensanslaget med anledning av de senast vidtagna telefontaxeförhöj ningarna.

Liksom för innevarande år varit fallet, torde erforderliga merkostnader för bränsle och lyse för år 1921 få bestridas av det extra anslag till förstärkning av ordinarie bränsleanslaget, varom jag i annat sammanhang kommer att göra framställning.

För bestridande av kostnaderna för skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. är under titel II av ordinarie expensanslaget för försvarsdepartementet beräknat ett belopp av 18,182 kronor. Denna anslagspost, som beräknats efter normala förhållanden och ursprungligen var avsedd allenast för det förutvarande lantförsvarsdepartementet, har givetvis under kristiden visat sig vara för sitt ändamål alldeles otillräcklig, och efter sammanslagningen av lantförsvars- och sjöförsvarsdepartementen till ett gemensamt departement hava departementets expenskostnader ytterligare väsentligt stegrats. Med ledning av de uppgifter, som av vederbörande redogörare lämnats rörande storleken av dessa utgifter under år 1920, torde ifrågavarande merkostnader, med undantag av bränsle- och lysekostnader, under innevarande år kunna beräknas uppgå till minst

60,000 kronor. Under förutsättning att merkostnaderna för bränsle och lyse, i enlighet med vad förut nämnts, få gäldas av det extra anslag, som kan komma att beviljas för det ordinarie bränsleanslagets förstärkning, torde alltså för bestridande av övriga utgifter erfordras ett förstärkningsanslag av 60,000 kronor.

Det för expensanslagets förstärkning erforderliga beloppet bör således upptagas till (255,712 + 24,100 + 60,000 = ) 339,812 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 339,812 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. |5-]

vid truppförbanden.

Ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden är i riksstaten för innevarande år upptaget med 151,175 kronor och beräknat med hänsyn till de före kristidens inträde rådande prisförhållandena.

Till förstärkning av samma anslag för år 1920 anvisade riksdagen å tilläggsstat för sistnämnda år ett förslagsanslag, högst, 148,525 kronor.

För innevarande år har ännu icke något förstärkningsanslag av riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom huvudtitlarna avsatta belopp.

Arméförvaltningen har nu — med hänvisning till sitt i annat samman- Arméförraithang framlagda förslag angående ordinarie skrivmaterielanslaget för trupp- ning«”i8ning. ' förbanden samt därvid fogade utgiftstabeller och beräkningar, varav framginge, att kostnaderna å nämnda anslag under år 1919 uppgått till mer än 3 gånger samtliga i 1921 års stat uppförda anslagsposters för truppförbanden belopp, samt att någon ändring till det bättre i detta förhållande icke kunde väntas under åren 1920 och 1921 — ansett sig böra hemställa om en förstärkning med 200 procent å samtliga för de olika truppslagen å 1921 års stat beräknade belopp, eller

för infanteriet .......................................................................

» kavalleriet........................................................................

» artilleriet..........................................................................

» ingenjörtrupperna..........................................................

» trängen..................................................■........................

Därtill borde komma en förstärkning med 100 procent för infanteribrigadchefernas expeditioner samt

de 11 formationerna värnpliktiga studenter ...............

Vidare borde å anslaget beräknas vissa i arméförvaltningens förut åberopade framställning närmare omförmälda kostnader för skrivmaterialier m. m. utgörande: _

kronor 126,800: —

» 31,950: —

» 36,750: -

» 14,250: —

» 13,200:

4,600: —

Transport kronor 227,550: —

[5.]

Departements-

chefen.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Transport kronor 227,550: —

vid intendenturkompanierna .......................................... » 6,100: —

» vissa artilleritruppförband för förvaltningen av

artilleriets skjutfält .................................................... » 2,375: —

» vissa artilleritruppförband för expenskostnader

vid tygverkstäderna ................................................... » 3,600: —

Det av arméförvaltningens civila departement disponerade beloppet för oförutsedda behov m. m., syntes liksom för innevarande år böra förstärkas med 100 procent ............................................ » 34,100: —

Summa kronor 273,725: —

Arméförvaltningen hemställde med anledning av vad sålunda anförts om anvisande på tilläggsstat för år 1921 av ett förslagsanslag å 273,725 kronor till förstärkning av ordinarie anslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden.

Vad arméförvaltningen sålunda föreslagit giver mig icke anledning till någon annan erinran än att, i likhet med vad som under nästföregående två punkter föreslagits, till den äskade summan, 273,725 kronor, torde böra läggas ett belopp av 30,100 kronor, motsvarande de merkostnader, som, enligt vad jag under band inhämtat, torde komma att belasta anslaget till skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden med anledning av de senast vidtagna telefontaxeförhöjningarna.

Förevarande förstärkningsanslag skulle alltså upptagas med tillhopa (273,725 + 30,100=) 303,825 kronor.

Jag får således hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier rn. in. vid truppförbanden å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 303,825 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

21 C. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering,

övningar m. m.

1. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning. [6.]

Ordinarie förslagsanslaget till arméns mathållning utgör för innevarande år 7,789,415 kronor.

Anslaget, är beräknat efter den före kristidens inträde tillämpade beräkningsgrunden av 60 öre för man och tjbotgöringsdag. Då det på detta sätt beräknade ordinarie anslagsbeloppet under kristiden visat sig alldeles otillräckligt för bestridande av kostnaderna för arméns mathållning, har riksdagen, efter Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning, å extra stat anvisat särskilda anslag för det ordinarie anslagets förstärkning. Vid beräkning av förstärkningsanslaget för år 1920 utgick man från en portionskostnad av sammanlagt 1 krona 20 öre för dag.

Uti sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 augusti 1920 angående eM

lantförsvarets medelsbehov för år 1922 har nu arméförvaltningen fram- framställning, hållit, att livsmedelsprisen företedde en om ock långsam sänkning. Portionspriset torde för närvarande i medeltal utgöra omkring 1 krona 50 öre för man och dag, från att i början av året hava utgjort 1 krona 60 öre å 1 krona 70 öre för mau och dag. På grund av detta förhållande torde man kunna hoppas, att under år 1921 livsmedelsprisen komme att hava nedgått därhän, att ett förstärkningsanslag, beräknat efter 50 öre för man och dag, möjligen skulle kunna vara tillfyllest. Arméförvaltningen hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1921 års mathållningsanslag å tillläggsstat för samma år bevilja ett efter en ökad kostnad av högst 50 öre för man och dag beräknat förslagsanslag.

Det torde vara uppenbart, att det belopp, efter vilket ordinarie Departementsmathållningsanslaget för innevarande år är beräknat, eller 60 öre för c e eD man och dag, icke motsvarar det verkliga portionspriset vid armén.

Jämväl för innevarande år torde alltså böra anvisas erforderligt förstärkningsanslag.

22 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Såsom redan nämnts, utgick man vid beräkningen av 1920 års förstärkningsanslag från en portionskostnad av sammanlagt 1 krona 20 öre för dag. Arméförvaltningen har nu ansett sig böra ifrågasätta en nedsättning av beräkningsgrunden med 10 öre för man och dag. Emellertid synes försiktigheten bjuda, att till grund för beräkningen av medelsbehovet under innevarande år lägges samma portionskostnad som för år 1920, eller 1 krona 20 öre.

Antalet tjänstgöringsdagar under år 1921 bör, enligt vad förut nämnts, beräknas till 11,244,489. Medelsbehovet för arméns mathållning under innevarande år skulle således utgöra (11,244,489 x 1:20 =) 13,493,386 kronor 80 öre. Enär det ordinarie anslaget upptagits med ett belopp av 7,789,415 kronor, skulle följaktligen erfordras ett förstärkningsanslag av (13,493,386: 80 — 7,789,415 =) 5,703,971 kronor 80 öre eller i runt tal 5,704,000 kronor.

Vid avvecklingen av vissa utav världskriget och kristiden föranledda åtgärder har behov framträtt av ett förlag av livsmedel såväl för att kunna ordna inköpen på ett för kronan fördelaktigt sätt som ock för att städse kunna i förplägnadsmagasinen förfoga över det förråd av livsmedel, som måste anses oundgängligen erforderligt med hänsyn till en efter förhållandena avvägd krigsberedskap. Det synes därför vara lämpligt, att arméförvaltningens intendentsdepartement sättes i stånd att hålla ett dylikt förlag i den utsträckning, Kungl. Maj:t bestämmer; och torde härav föranledda kostnader kunna bestridas från ordinarie mathållningsanslaget utan att förhöjning erfordras av det efter nyss angivna grunder beräknade förstärkningsanslaget.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till mathållning å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 5,704,000 kronor.

2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning.

Ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning är i riksstaten för innevarande år upptaget med 4,567,998 kronor. Anslaget är alltjämt beräknat efter samma grunder, som tillämpades före kristidens inträde, eller efter 33 öre om dagen för varje man och 10 öre om dagen för varje häst vid staber och undervisningsverk m. m., infanteriet, kavalleriet, trängen och intendenturtrupperna. Kostnaderna för sadelmunderiDg och hästutredning vid artilleriet och ingenjörtrupperna utgå från dessa truppslags egna övningsmedel.

23 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Då det ordinarie anslaget under kristiden visat sig otillräckligt, [7.] kava särskilda förstärkningsanslag av riksdagen anvisats. Till grund för beräkningen av förstärkningsanslaget för år 1920 har lagts ett extra medelsbehov av 17 öre om dagen för varje man och 5 öre om dagen för varje bäst. För innevarande år har ännu icke något förstärkningsanslag av riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom huvudtitlarna avsatta belopp.

Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket vid behand- Aiméförvaitlingen av ordinarie munderingsanslaget för år 1922 utförligt påvisat, ”filning”" att de medelstillgångar, som hittills stått till buds för munderingsutrustningen, icke varit tillräckliga för avsedda ändamål, varför arméförvaltningen sett sig nödsakad hos Kungl. Maj:t föreslå en ökning av ordinarie munderingsanslaget med 10 öre för man och dag. Med hänsyn till vad som sålunda i denna fråga redan anförts, syntes någon ytterligare motivering för bibehållande under år 1921 av ett förstärkningsanslag för munderingsutrustning beräknat efter samma grunder som under år 1920 icke erfordras. Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1921 års munderingsanslag å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter högst 17 öre för man och dag samt 5 öre för häst och dag.

Vad arméförvaltningen sålunda hemställt giver mig icke anledning Departements till någon erinran. Till grund för beräkningen av medelsbehovet för cbefen' år 1921 bör alltså läggas ett belopp av (33 + 17=) 50 öre om dagen för varje man och (10 + 5=) 15 öre om dagen för varje häst.

Enligt vad förut nämnts, bör antalet manskapstjänstgöringsdagar för innevarande år beräknas till 11,244,489. Vad beträffar det antal hästtjänstgöringsdagar, varom här är fråga, skulle detsamma enligt de i nästlidet års statsverksproposition framlagda beräkningarna utgöra 2,838,192. Då emellertid den av 1920 års riksdag beslutade nedsättningen av remontantalet medför en minskning av antalet hästtjänstgöringsdagar under innevarande år, har jag låtit verkställa en förnyad beräkning av underhållsdagar för Btam- och lejda hästar, remonter m. fl. år 1921 (se Bil. 2). Med ledning härav har det antal hästtjänstgöringsdagar, som bör läggas till grund för beräknandet av förevarande anslag, upptagits till 2,702,182.

Medelsbehovet för år 1921 skulle alltså utgöra [(11,244,489x0: 50) + (2,702,182x0:15)==] 6,027,571 kronor 80 öre. Då under det ordinarie

24 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

anslaget redan anvisats 4,567,998 kronor, skulle följaktligen erfordras ett förstärkningsanslag av (6,027,571: 80 — 4,567,998 = ) 1,459,573 kronor 80 öre eller i jämnt krontal 1,459,574 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till mundering sutrustning å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,459,574 kronor.

3. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning,

intendenturfordon m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m. är för innevarande år i riksstaten upptaget med 1,449,111 kronor. Anslaget är liksom övriga underhållsanslag beräknat efter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena.

I de för 1920 års riksdag framlagda beräkningarna bär anslaget uppdelats på fyra titlar, nämligen:

Titel I är beräknad efter eu kostnad’ av 8 öre för man och dag samt 1 öre för häst och dag. Från denna titel utgå, enligt den av Kungl. Maj:t tastställda staten för anslagets användande, till truppförbanden 3 öre för man och dag till kasernutredning och 3 öre för man och dag samt 1 öre för bäst och dag till förplägnadsutredning. Återstående belopp, beräknat efter 2 öre om dagen för varje man, bar ställts till intendentsdepartementets förfogande för oförutsedda intendenturmaterielbehov.

Övriga titlar äro upptagna med till siffran bestämda belopp.

Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets medelsbebov hemställde arméförvaltningen, att till förstärkning av 1920 års ordinarie anslag till kasernutredning, intendenturfordon m. m. måtte å tilläggsstat för samma år anvisas ett förslagsanslag, beräknat efter högst 1 öre för man och tjänstgöringsdag. Med hänsyn till den betydande nedsättningen i antalet tjänstgöringsdagar under år 1920 i jämförelse med det antal, efter vilket titel I av det ordinarie anslaget beräk-

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

nats, ansågs emellertid någon framställning om anvisande av särskilt förstärkningsanslag icke behöva till riksdagen avlåtas.

Feg innevarande år har ännu icke av riksdagen äskats något anslag till förstärkning av ordinarie anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats utr det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom huvudtitlarna avsatta belopp.

[8.]

Arméförvaltningen har erinrat om att ämbetsverket vid behandlingen av ordinarie anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m. för år 1922 framhållit skälen till att förstärkning av detta anslag vore erforderlig beträffande de titlar under anslaget, som avsåge kasernutredning och musikmateriel. Någon ytterligare motivering torde sålunda icke här erfordras utan blott ett närmare angivande av de ifrågasatta förstärkningarnas storlek.

I fråga om kasernutredning hade truppförvaltningarna angivit hela behovet av anslagsmedel vid truppförbanden till i vissa fall 9 öre men i flertalet fall något därunder, dock lägst 6 öre för varje man och dag. Enligt dessa förslag skulle, alldenstund ordinarie anslaget hittills vid t-ruppförbanden enligt fastställd stat utgått med 3 öre för varje man och dag, förstärkningen utgå med högst 6 öre, lägst 3 öre för man och dag. Ayméförvaltningen hölle före, att det sistnämnda beloppet borde vara tillfyllest, därest ej ytterligare höjningar i arbets- och materielpris inträffade.

Vad musikmaterielen anginge, gåve, såsom förut anmälts, en sammanställning av truppförbandschefernas yttranden härutinnan vid handen, att något mera än en fördubbling av hittillsvarande anslag vore erforderlig, onj denna materiel skulle kunna vidmakthållas. Prisfördyringen å instrument och musikalier hade sedan år 1917 mera än fördubblats, och arméförvaltningen anslöte sig därför till truppförbandschefernas beräkningsgrund i så måtto, att enligt dess åsikt förstärkningsanslaget borde göras lika med motsvarande ordinarie anslagsmedel, och att det sålunda borde utgå med 37,500 kronor.

Ifrågavarande förstärkningsanslag borde utgå redan från och med år 1921.

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år 1921 till förstärkning av anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m. upptaga dels för kasernutred-

Arméförvalt-

ningens

framställning.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft.

2762 20

26 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[8.] ning ett belopp, beräknat efter 3 öre om dagen för varje man, dels därutöver för musikmateriel ett belopp av 37,500 kronor.

Departements- Vad först beträffar anslagstiteln till kasern- och förplägnadsutredchefen. ning, torde, i betraktande av vad arméförvaltningen i ämnet anfört, en anslagsförstärkning enligt de av ämbetsverket angivna grunder vara erforderlig. Det totala medelsbehovet under anslagstiteln skulle alltså beräknas efter (8 + 3 =) 11 öre för man och dag samt 1 öre för häst och dag. Enligt vad förut omnämnts, bör antalet manskapstjänstgöringsdagar för innevarande år beräknas till 11,244,489. Med ledning av förut omförmälda förnyade beräkning av underhållsdagar för stam- och lejda hästar, remonter m. fl. år 1921 (se Bil. 2) bör det antal hästtjänstgöringsdagar, varom här är fråga, upptagas till 4,104,346. Medelsbehovet för år 1921 skulle alltså utgöra [(11,244,489 x 0,n) + (4,104,346 x 0,oi) =] 1,277,937 kronor 25 öre. Enär å ordinarie stat för ändamålet upptagits 1,081,611 kronor, erfordras följaktligen såsom förstärkningsanslag under anslagstiteln till kasern- och förplägnadsutredning (1,277,937: 25 — 1,081,611 =) 196,326 kronor 25 öre.

Vidkommande härefter det till förstärkning av anslagstiteln till musikmateriel begärda beloppet, 37,500 kronor, torde detsamma icke vara oundgängligen erforderligt med hänsyn därtill, att Kungl. Maj:t, enligt vad i annat sammanhang närmare omförmälts, genom brev den 3 december 1920 för iståndsättande och förnyande ay musikmaterielen vid armén anvisat ett belopp av högst 100,000 kronor att utgå från behållen avkastning av de medel, som från musikkassorna vid vissa regementen tillgodoförts arméns musikfond.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kasern utredning, intendenturfordon m. m. å tillläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 196,327 kronor.

[9.] 4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten,

renhållning och tvätt vid truppförbanden.

Ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden är i årets riksstat upptagtet med 2,305,316

4 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 27

kronor. Anslaget är beräknat efter de prisförhållanden, som rådde före [9.]

kristidens inträde. _

Liksom flertalet övriga underhållsanslag har jämväl bränsleanslaget under de senare åren måst förstärkas med avsevärda belopp. Sålunda anvisades förstärkningsansl ag:

för år 1918 med ........................... kronor 725,000: —

)> » 1919 » » 1,700,000: —

» » 1920 » » 1,700,000: —

För innevarande år har något förstärkningsanslag ännu icke av riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål mberäknats uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom huvudtitlarna avsatta belopp.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets Ar”«°rnT8altmedelsbehov för år 1922 har arméförvaltningen, såsom i annat samman- framBtäiinmg. bang närmare omförmälts, framhållit, att med hänsyn till dåvarande hö°-a pris å bränsle m. m. ordinarie bränsleanslaget borde för år 1922 upptagas med ett belopp av 7,150,000 kronor och att därutöver förstärkningsanslag krävdes för täckande av de till 12,300,000 kronor beräknade sammanlagda årliga utgifterna å anslaget.

För år 1921 vore ordinarie anslaget i riksstaten upptaget med allenast 2,305,316 kronor. Till förstärkning av anslaget för sistnämnda år erfordrades alltså i runt tal 10,000,000 kronor. Detta belopp överstege högst väsentligt vad som vid 1920 års riksdag beräknats bliva erforderligt för år 1921, eller 1,700,000 kronor. Då ökningen emellertid berodde på en alldeles oförutsedd betydande stegring av huvudsakligen bränsleprisen och utgifterna vore av den art, att de icke kunde undanskjutas, utan medel måste finnas tillgängliga för deras bestridande, syntes intet annat återstå än att hos riksdagen begära det erforderliga

förstärkningsanslaget. .

Med hänvisning till de under ordinarie anslaget gjorda berakmngar hemställde alltså arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av nämnda anslag å tilläggsstat. för år 1921 såsom förslagsanslag anvisa ett belopp av högst 10,000,000 kronor.

Det torde icke råda något tvivel därom, att ordinarie bränslean- Departementsslaget för år 1921 kommer att visa sig för sitt ändamål alldeles o till- chefen‘

räckligt. Ett så betydande förstärkningsanslag, som av arméförvalt-

28 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

n-jgi!nu ifrå.gasatts> synes emellertid icke vara erforderligt. Såsom vid behandlingen av frågan om medelsbehovet under ordinarie bränsleanslaget för år 1922 närmare omförmälts, har en betydande nedgång i prisen å bränslemarknaden ägt rum efter avlåtandet av arméförvaltnm- . förenämnda skrivelse, och en ytterligare prissänkning torde vara att förvänta. Härtill kommer, att kraftiga åtgärder vidtagits i syfte att medbringa, bränsleåtgången vid armén. På grund av dessa förhållanden nar det till förstärkning av ordinarie bränsleanslaget för år 1921 erforderliga beloppet numera ansetts kunna beräknas till 4,800,000 kronor.

Under erinran, att från förevarande anslag skulle, enligt vad förut omformälts, jämväl bestridas uppkommande ökade kostnader för bränsle och lyse vid vissa undervisningsanstalter, verk, staber och inrättningar tar jag alltså hemställa, det täcktes Eders Kungi. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid truppförbanden å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 4,800,000 kronor.

5. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till remontering.

Under åberopande av vad jag under punkt 38 i det vid årets statsver ^proposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört tår jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen ’

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget. till remontering å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 60,300 kronor.

6. Förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering.

Ordinarie förslagsanslaget till furagering är i årets riksstat upptaget med 4,605,704 kronor. Anslaget är beräknat efter 1 krona för hast och dag för de vid truppförbanden befintliga hästarna samt en årlig utfodnngskostnad av 309 kronor för varje häst vid remontdepå-

erna d. v. s. samma beräkningsgrund, som tillämpades före kristidens inträde.

Pa grund av den starka stegringen av furagepriset har det efter nyssnämnda grund beräknade ordinarie anslagsbeloppet Mnder de senaste aren visat sig alldeles otillräckligt, och särskilda förstärkningsanslag

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

hava måst av riksdagen anvisas. Sålunda anvisades för år 1919 ett [11.] efter 50 öre och för år 1920 ett efter 1 krona för häst och dag beräknat förstärkningsanslag. För innevarande år har något förstärkningsanslag ännu icke av riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom huvudtitlarna såsom förslagsanslag, högst, avsatta belopp av 18,000,000 kronor.

Arméförvaltningen har erinrat därom, att statsrådet och chefen för Arméförvaitlantförsvarsdepartementet vid den överslagsberäkning, som legat till mn8fänningam grund för det sålunda avsatta förslagsanslaget, anfört, att det vore mycket ovisst, huruvida för år 1921 en beräkningsgrund av 1 krona för häst och dag borde följas, men att han dock ansett sig för säkerhets skull böra utgå från att så skulle komma att bliva förhållandet. Erfarenheten under den gångna delen av år 1920 syntes giva stöd för att en dylik försiktighet varit fullt befogad. Oaktat den jämförelsevis goda foderskörden år 1919 hölle sig rationsprisen alltjämt uppe i omkring 2 kronor 25 öre för häst och dag. 1920 års höskörd, som flerstädes i landet utfallit synnerligen förmånligt, komme sannolikt att medföra en sänkning av höprisen, men det vore ännu för tidigt att yttra sig om, huruvida utfallet av havre- och rågskörden kunde komma att medföra en sänkning av prisen på havre och halm. I fråga om havre torde för övrigt den inhemska marknaden icke kunna helt frigöra sig från läget på världsmarknaden. Arméförvaltningen ansåge sig därför böra, i överensstämmelse med statsrådets och chefens för lautförsvarsdepartementet förenämnda beräkningsgrund i 1920 års statsverksproposition, förorda, att ifrågavarande förstärkningsanslag för år 1921 beräknades efter 1 krona för häst och dag. Vid gillande härav torde utsikt förefinnas att furageringsanslaget, om ej särskilda omständigheter inträffade, skulle komma att visa sig tillfyllest under år 1921.

Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av 1921 års ordinarie anslag till furagering å tilläggsstat för samma år bevilja ett förslagsanslag, beräknat efter högst 1 krona för häst och dag under det antal hästunderhåll sdagar, som framdeles kunde komma att bestämmas.

Att en förstärkning av det efter 1 krona för häst och dag beräk- Departements nade ordinarie furageringsanslaget för innevarande år är av förhållan- chefen' dena oundgängligen påkallad, torde vara uppenbart. Med hänsyn till vad arméförvaltningen härutinnan anfört finner jag mig böra tillstyrka,

30 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[ilo att till grund för beräkningen av medelsbehovet under innevarande år lägges enahanda rationspris som för år 1920 eller sammanlagt 2 kronor.

I enlighet med förut omförmälda förnyade beräkning av underhållsdagar för stam- och lejda hästar, remonter m. fl. år 1921 (se Bil. 2) skulle det antal underhållsdagar, varom här är fråga, uppgå till 4,104,346. För furagering av hästarna vid truppförbanden erfordras alltså (4,104,346 x 2 =) 8,208,692 kronor. Härtill kommer ett belopp av 309 kronor för var och en av 310 å depå befintliga remonter eller sammanlagt (309 x 310 =) 95,790 kronor. Medelsbehovet för innevarande år skulle således utgöra (8,208,692 + 95,790=) 8,304,482 kronor. Då det ordinarie anslaget upptagits till 4,605,704 kronor, skulle följaktligen såsom förstärkningsanslag erfordras (8,304,482 — 4,605,704 =) 3,698,778 kronor.

Av motsvarande skäl som under punkten 6 anförts torde hållandet av ett visst förlag av furage vara av behovet påkallat. Härav föranledda kostnader synas kunna bestridas från ordinarie furageringsanslaget utan att förhöjning erfordras av det enligt nyss angivna grunder beräknade förstärkningsanslaget.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie förslagsanslaget till furagering å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,698,778 kronor.

[12.] 7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens

övningar.

Ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens övningar var i riksstaten för år 1920 upptaget med 2,089,459 kronor.

För innevarande år utgör samma anslag 2,098,463 kronor. Anslaget är beräknat enligt de före kristidens inträde rådande prisförhållandena samt fördelat sålunda:

Titel I. Hästlega ........................................................ kronor 891,950: —

Titel II. Övriga med de ordinarie övningarna

förenade kostnader .............................. » 1,110,603: —

Titel III. Kostnader för frivilliga övningar med

landstormen............................................ » 95,910: —

Summa kronor 2,098,463: —

Till förstärkning av anslaget anvisades för år 1920 47,500 kronor. Att förstärkningsanslaget kunde begränsas till nämnda belopp,

31 Fjärde huru dtiteln: 1921 års tilläggsstat.

berodde på omständigheter, för vilka jag i det följande kommer att [12.] närmare redogöra.

För innevarande år har något förstärkningsanslag ännu icke av riksdagen äskats. Däremot hava medel för ifrågavarande ändamål inberäknats uti det för bestridande av under år 1921 eventuellt uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för samma år utom huvudtitlarna avsatta belopp.

Titel I. Hästlegu.

Såsom förut nämnts, är titel I under ordinarie anslaget till truppförbandens övningar för år 1921 upptagen till 891,950 kronor. Detta belopp är beräknat efter ett lejningspris av 2 kronor, i vissa fall 2 kronor 50 öre, för häst och dag vid töjning under längre tid samt 3 kronor 50 öre, i vissa fall 4 kronor, för häst och dag vid lejniug under kortare tid.

Uti sin framställning angående medelsbehovet å tilläggsstat för ar 1920 ansåg sig arméförvaltningen böra för nämnda år räkna med ett lejningspris av 15 kronor för häst och dag.

Vid ärendets föredragning inför Kungl. Maj:t anförde dåvarande statsrådet och chefen för ^^försvarsdepartementet, att han icke ansåge det erforderligt att räkna med en så hög medellejningskostnad som 15 kronor för häst och dag, utan hölle före, att lejningspriset för år 1920 borde beräknas på samma sätt som för 1919 eller till i medeltal 10 kronor om dagen. I enlighet härmed skulle för hästlejningen vid armén under år 1920 erfordras, utöver å ordinarie stat för samma år anvisade medel, ett belopp av 1,061,370 kronor. Med anledning av att repetitionsövningarna under år 1919 varit inställda, förefunnes emellertid a hästlejningsanslaget tillräckliga besparingar för täckande av ifrågavarande merkostnader, under förutsättning att för ändamålet jämväl finge disponeras det till förstärkning av 1919 års ordinarie hästlejningsanslag anvisade, ännu icke disponerade förslagsanslag, högst, 700,000 kronor.

Uppå därom av Kungl. Maj:t gjord framställning medgav 1920 års riksdag, att för ifrågavarande ändamål finge under år 1920 tagas i anspråk det till förstärkning av reservationsanslaget till lega av hästar för truppförbandens övningar å extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslag, högst, 700,000 kronor.

I sin skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets medels- Armétörvaitbehov har nu arméförvaltningen anfört, att enär någon hästlejning i större framställning, skala dittills icke förekommit under år 1920, kunde uppgift ännu icke

32 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[12.] lämnas, i vad mån förenämnda beräkning av lejningskostnaderna motsvarats av de verkliga förhållandena. Dock syntes lejningspriset komma att snarare närma sig 15 kronor än 10 kronor för häst och dag.

Vad beträffade lejningspriset för år 1921, hade sakkunniga för följande, av anbefallda försök med utbyte av lejda hästar mot inköpta såsom sin mening uttalat, att detta torde på grund av numera sjunkande hästpris böra beräknas till 10 kronor för häst och dag. Arméförvaltningen hade intet att häremot erinra.

För nedbringande av lejningskostnaderna hade emellertid under de senare aren tagits i anspråk en del av de hästar, som under åren 1914 och 1915 inköpts eller kvarhållits för att användas vid tjänstgöring till skydd för rikets neutralitet. Uti kungl. brev den 19 december 1919 hade föreskrift utfärdats, varigenom dessa hästar likformigt fördelats inom de olika truppslagen och i samband därmed givits benämningen »ackordhästar».

Arméförvaltningen hade nu verkställt utredning angående det antal hästlejningsdagar, som torde kunna under år 1921 fullgöras av dessa hästar, och i sammanhang härmed utfört beräkning rörande behovet av förstärkning utav samma års hästlejningsanslag.

Det ordinarie lejningsanslaget för infanteriet upptoge

10,080 lejningsdagar å kr. 2: — . kronor 20,160: —

_14,812_»_»_» 3: 50 » 51,842: —

Summa 24,892 lejningsdagar kronor 72,002: —

Enligt verkställd beräkning kunde 12,771 lejningsdagar, därav 10,080 a 2 kronor och 2,691 å 3 kronor 50 öre, ersättas genom ackordhästar. Härför borde regementena av det ordinarie hästlejningsanslaget få tillgodoräkna sig 29,578 kronor 50 öre. För lejning av hästar under övriga 12,121 lejningsdagar erfordrades, efter en beräkning av 10 kronor för häst och dag, 121,210 kronor. Av anslaget återstod© för detta ändamål (72,002 — 29,578:50=) 42,423 kronor 50 öre. Vid

infanteriet erfordrades sålunda ett förstärkningsanslag av (121,210_

42,423: 50 =) 78,786 kronor 50 öre. Motsvarande merkostnadsbelopp för år 1920 hade utgjort 29,750 kronor 50 öre. Det ökade medelsbehovet hade uppkommit på grund av följande förhållande.

Uti sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 26 juni 1919, angående disposition av vid armén befintliga övertaliga hästar, hade arméförvaltningens intendentsdepartement hemställt, bland annat, att ett visst antal ackordhästar skulle under de tider, då huvuddelen av truppförbanden tillhöriga hästar av denna kategori icke vore inkallade till övningar, få

33 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

hvarhållas för ekonomikörslors utförande. Uti brev den 19 december [12.] 1919 hade emellertid Kungl. Maj:t föreskrivit, att infanteriregementenas behov av hästar för ifrågavarande ändamål skulle fyllas genom uttagande bland de vederbörande truppförband tillhöriga övertaliga hästar, vilka eljest vore avsedda såsom ackordhästar. På sådant sätt hade emellertid det antal ackordhästar, som vid avgivande av förslag till anslag för hästlejning beräknats vara disponibla för försök med utbyte av lejda hästar mot inköpta, minskats och i motsvarande grad även det antal hästlejningsdagar, som kunde av ackordhästar fullgöras.

Vid kavalleriet beräknades för kulsprutetjänsten ett behov av 2,800 lejningsdagar å 3 kronor 50 öre, varför anvisats 9,800 kronor. Vid detta truppslag funnes inga ackordhästar. Samtliga hästlejningsdagar måste sålunda fullgöras genom inlejning. Med en beräkning av 10 kronor för häst och dag uppginge kostnaderna härför till 28,000 kronor.

För kavalleriet erfordrades alltså ett förstärkningsanslag av (28,000 — 9,800=) 18,200 kronor.

Artilleriets ordinarie hästlejningsanslag år 1921 vore beräknat efter 148,752 lejningsdagar å 3 kronor 50 öre till 520,632 kronor. Följande antal hästlejningsdagar kunde fullgöras med användande av ackordhästar, nämligen:

vid fält- och positionsartilleriet ............... 30,240 dagar

» fästningsartilleriet ................................. 2,450 »

eller tillsammans 32,690 dagar

Regementena borde erhålla motsvarande del av ordinarie lejningsanslaget eller (3:50 x 32,690=) 114,415 kronor. För lejning av hästar under övriga 116,062 hästlejningsdagar erfordrades, efter en beräkning av 10 kronor för häst och dag, 1,160,620 kronor.

Av anslaget återstode för detta ändamål (520,632 — 114,415=)

406,217 kronor. Vid artilleriet erfordrades sålunda ett förstärkningsanslag av (1,160,620 — 406,217 =) 754,403 kronor.

För hästlejning vid ingenjörtrupperna under år 1921 utgjorde ordinarie anslaget 127,266 kronor för 50,652 lejningsdagar. Enligt verkställd beräkning kunde 21,305 lejningsdagar fullgöras med användande av ackordhästar. Ingenjörkårerna borde erhålla motsvarande de! av lejningsanslaget eller 54,097 kronor 50 öre. För lejning av hästar under övriga (50,652 — 21,305 =) 29,347 lejningsdagar erfordrades, efter en beräkning av 10 kronor för häst och dag, 293,470 kronor.

Av anslaget återstode för detta ändamål (127,266 — 54,097:50 =)

73,168 kronor 50 öre.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft.

2762 20

34 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

För hästlejning vid ingenjörtrupperna erfordrades sålunda ett förstärkningsanslag av (293,470 — 73,168:50=) 220,301 kronor 50 öre.

Ordinarie hästlejningsanslaget för träng en under år 1921 utgjorde

60,000 kronor. Samtliga medgivna 24,000 hästlejningsdagar kundefullgöras med användande av ackordhästar. För hästlejning vid trängen. erfordrades sålunda ej något förstärkningsanslag.

För intendenturtrupperna utgjorde 1921 års ordinarie hästlejningsanslag 6,250 kronor. Samtliga hästlejningsdagar kunde även vid detta truppslag fullgöras med användande av ackordhästar, vårföre ej heller i detta fall något förstärkningsanslag erfordrades.

Enligt vad sålunda anförts, skulle följaktligen erfordras förstärkningsanslåg till hästlejningen med följande belopp:

för infanteriet .................................... kronor 78,786: 50

» kavalleriet .................................... » 18,200: —

>i artilleriet....................................... » 7 54,403: —

» ingenjörtrupperna........................ )) 220,301: 50

eller sammanlagt kronor 1,071,691: —

Motsvarande merkostnadsbelopp för år 1920 hade utgjort 1,061,370 kronor.

Uti propositionen angående tilläggsstat till riksstaten för år 1920 (sid. 48) både emellertid till riksdagen anmälts, att en behållning under hästlejningsanslaget av 1,380,793 kronor 6 öre beräknades komma att stå till intendentsdepartementets förfogande vid 1919 års utgång. Av denna behållning skulle jämlikt riksdagens beslut 1,061,370 kronor disponeras för täckande av beräknade merkostnader för hästlejningen under år 1920. Vid 1920 års utgång torde sålunda fortfarande en behållning av (1,380,793:06 — 1,061,370=) 319,423 kronor 6 öre komma att stå till förenämnda departements förfogande, vilken behållning lämpligen syntes böra disponeras för minskande av ovan omnämnda förstärkningsanslag.

Erforderligt förstärkningsanslag för hästlejning under år 1921 utgjorde alltså (1,071,691 — 319,423:06 =) 752,267 kronor 94 öre.

Sistnämnda behållning inginge emellertid uti det av riksdagen för det ordinarie hästlejningsanslagets förstärkning å extra stat för år 1919 anvisade anslag av 700,000 kronor, vilket enligt riksdagens beslut även finge användas för enahanda ändamål under år 1920. Riksdagens medgivande att få jämväl under år 1921 använda å förenämnda anslag vid 1920 års utgång uppkommande besparingar syntes därför böra utverkas..

Fjärde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat. 35

Då hästlejningsprisen även under innevarande år otvivelaktigt komma •att väsentligt överstiga de priser, enligt vilka det ordinarie anslaget är beräknat, torde det vara nödvändigt, att ytterligare medel för ändamålet ställas till förfogande. Med hänsyn till vad arméförvaltningen därutinnan anfört, finner jag mig böra förorda, att till grund för beräkningen av ifrågavarande medelsbehov lägges ett genomsnittligt lejningspris av 10 kronor för bäst och dag.

För nedbringande av lejningskostnaderna torde, på sätt arméförvaltningen föreslagit, böra tagas i anspråk de vid truppförbanden förefintliga, i och för neutralitetsskyddet inköpta eller kvarbållna hästarna.

Under nu angivna förutsättningar och i enlighet med de av arméförvaltningen i övrigt tillämpade beräkningsgrunder, mot vilka jag icke bär något att erinra, skulle det för bestridande av hästlejningskostnader under år 1921 erforderliga extra medels behovet uppgå till sammanlagt 1,071,691 kronor. Härav torde, i överensstämmelse med arméförvaltningens förslag, ett belopp av i jämnt krontal 752,268 kronor böra anvisas å tilläggsstat för innevarande år samt återstoden, efter inhämtande av riksdagens medgivande, gäldas av ännu icke i anspråk tagna medel under det för samma ändamål å extra stat för år 1919 nnvisade förstärkningsanslag.

Titel II. Övriga med de ordinarie övningarna förenade kostnader.

Under titel II av det ordinarie anslaget hava beräknats särskilda anslagsposter för olika slag av övningar vid de särskilda truppslagen, nämligen:

för befälsövningar ........................................................... kronor 53,100: —

» vinterövningar............................................................... » 358,500: —

» vanliga övningar, däri inbegripet ett belopp av 82,053 kronor för gemensamma kostnader för samtliga truppslag................... »_699,003: -

Summa kronor 1,110,603: —

Arméförvaltningen har framhållit, att den väntade provisoriska förhöjningen av avgifterna för järnvägstransporter enligt militärtaxan påkallade ökning i form av förstärkningar å de anslag, från vilka utgifter för järnvägstransporter bestredes. Järnvägsstyrelsens förslag till provisoriska avgiftstillägg till militärcaxan torde i stort sett innebära en förböjning i nu utgående avgifter med omkring 200 procent.

[12.]

Departements

chefen.

Arméförvalt-

ningens

framställning.

fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[12.] Enär enligt den statistik, som fördes inom tekniska revisionen av

arméförvaltningens intendentsdepartement, de årliga kostnaderna för järnvägstransporter under befälsövningar i medeltal uppgått till omkring

10,000 kronor, borde anslagsposten sålunda ökas med ungefär (10,000 X 2 =) 20,000 kronor.

Då inemot en tredjedel av de medel, som hittills anvisats för vinterövningar■, närmare bestämt omkring 100,000 kronor årligen, åtginge till bestridande av utgifter för järnvägstransporter, måste förstärkningen av dessa medel upptagas för år 1921 med (100,000 x 2 =) 200,000kronor på grund av militärtaxans förhöjning.

Enligt statistiska uppgifter kunde kostnaderna för järnvägstransporter under andra övningar vid truppförbanden än befälsövningar och vinterövningar beräknas till omkring 25,000 kronor enligt hittills gällande militärtaxeavgifter. Härtill komme utgifterna för de resor och transporter, som upptagits i det belopp om 82,053 kronor, vilket enligt vad förut nämnts inräknats i denna anslagspost. Dessa sistnämnda kostnader syntes kunna upptagas till i runt tal 60,000 kronor. Sammanlagda utgifterna för järnvägstransporter under anslagsposten till vanliga övningar hade sålunda hittills belöpt sig till omkring 85,000 kronor årligen. Såsom förstärkning borde alltså enligt förut angivna grunder anvisas ett belopp av (85,000 x 2 =) 170,000 kronor.

Departements- Under erinran att Kungl. Maj:t genom beslut den 19 november chefen. 192O fastställt den av järnvägsstyrelsen föreslagna förhöjningen av avgifterna för järnvägstransporter enligt militärtaxan, finner jag mig böra tillstyrka, att härav föranledda ökade kostnader under förevarande anslag, tillhopa (20,000 + 200,000 + 170,000=) 390,000 kronor, anvisas å tilläggsstat för innevarande år.

Titel III. Kostnader för frivilliga övningar med landstormen.

Någon förstärkning av det under förevarande titel beräknade anslagsbeloppet har icke ifrågasatts.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts, skulle till förstärkning av reservationsanslaget till truppförbandens övningar för år 1921 erfordras ett anslag av (752,268 + 390,000 =) 1,142,268 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att

37 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

dels till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget [12.] till truppförbandens övningar å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,142,268 kronor, dels ock medgiva, att för samma ändamål må under år 1921 disponeras ännu icke i anspråk tagna medel under det av riksdagen till förstärkning av reservationsanslaget till lega av hästar för truppförbandens övningar å extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslag, högst, 700,000 kronor.

8. Förstärkning av de för fält- och fälttjänstövningar under år 1921 till- [13.]

gängliga medel.

Ordinarie reservationsanslaget till fält- och fälttjänstövningar var i riksstaten för år 1920 upptaget med 640,000 kronor.

För år 1921 har riksdagen, såsom i annat sammanhang närmare omförmälts, beslutat att ur riksstaten utesluta nämnda anslag. Till följd härav äro för ifrågavarande ändamål under innevarande år icke några andra medel disponibla än de å anslaget från föregående år förefintliga besparingar.

På sätt närmare angivits under punkten 45 i det vid årets stats- Framställning verksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden, har aT chefen för chefen för generalstaben i skrivelse till Kungl. Maj:t gjort framställ- generaUtabenning rörande anslagsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till fält- och fälttjänstövningar för år 1922 samt därvid anfört, bland annat, att därest man bortsåge från den allmänna prisstegringen och toge hänsyn endast till de utgiftsposter, där den verkliga kostnadsökningen kunde direkt påvisas, erfordrades en anslagsökning med följande belopp, nämligen:

för transporter..................................................... kronor

)) hästlega .......................................... »

)) kokved m. m.......................................... »

» generalstabs- och arméfältövningar ...... »

Summa kronor 678,875

401,600

213,800

26,000

37,475

Arméförvaltningen har anfört, att de av chefen för generalstaben Arméförvaitsåsom erforderliga angivna ökningarna i för ifrågavarande övningar an- ningens visade medel med 401,600 kronor för transporter och 213,800 kronor framBtallniDg-

38 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[13.] för hästlega borde, i överensstämmelse med vad arméförvaltningen föreslagit i fråga om motsvarande medel för truppförbandens övningar, anvisas i form av förstärkningsanslag. Endast härigenom kunde medel redan under år 1921 bliva disponibla för täckande av, bland annat, de ökade utgifter, som bleve en följd av militärtaxans förböjning. Det torde nämligen icke kunna förväntas, att den behållning å ordinarie anslaget, som sannolikt komme att finnas vid 1920 års utgång, skulle kunna räcka till att bestrida de av chefen för generalstaben enligt ovan angivna erforderliga ökningarna under år 1921, för vilket år intet ordinarie anslag anvisats av riksdagen.

Vid 1920 års riksdag hade ingen förstärkning av anslaget till fältocb fälttjänstövningar beräknats bliva erforderlig lör år 1921. Då emellertid sedan dess förhöjningen av militärtaxan tillkommit som en alldeles ny faktor, och då vidare ifrågavarande övningar vore för arméns utbildning av den allra största betydelse, särskilt sedan övningstiden för de värnpliktiga numera minskats, och det sålunda vore av vikt, att tillräckliga medel för deras utförande funnes disponibla, syntes det arméförvaltningen nödvändigt, att vad som oundgängligen erfordrades äskades hos riksdagen, trots det att beräkningarna för år 1921 härigenom överskredes.

I överensstämmelse härmed anhölle arméförvaltningen, som icke hade något att erinra mot chefens för generalstaben kostnadsberäkningar i frågan, att Kungl. Magt måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie anslaget till fält- och fälttjänstövningar såsom förslagsanslag å extra stat för år 1921 anvisa ett belopp av högst (401,600 + 213,800 =) 615,400 kronor.

Departements- Då det statsfinansiella läget nödvändiggör största möjliga begränscheten. njng av utgifterna, torde några fälttjänstövningar i större skala icke böra äga rum under innevarande år. Att under detta år helt och hållet inställa övningar med trupper av olika vapenslag synes å andra sidan icke tillrådligt, så mycket mindre som de senaste krigserfarenheterna peka på delvis ändrade former för samverkan mellan de olika truppslagen.

Med hänsyn till den nuvarande ringa trupputbildningen måste det • vidare anses i hög grad angeläget, att befälets utbildning tillgodoses genom fältövningar, varvid tillfälle kan beredas att i svensk terräng studera det ändrade förfaringssätt, vilket betingas av de nya stridsmedel och den nya taktik, som införts under världskriget.

Enligt vad jag under hand inhämtat, uppgingo reservationerna å anslaget till fält- och fälttjänstövningar vid årsskiftet till ett, i järn-

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

förelse med vad man tidigare ansett sig kunna räkna med, obe- [13.]

tydligt belopp. Under sådana förhållanden torde det vara oundgängligen nödvändigt, att anslag för ifrågavarande ändamål av riksdagen äskas å tilläggsstat för år 1921, och synes anslagsbeloppet icke kunna sättas lägre än till 300,000 kronor.

Exakt uppgift rörande storleken av ifrågavarande reservationer kommer att så snart ske kan tillställas riksdagens vederbörande utskott.

Jag får således hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av de till fält- och fdittjänstövningar under år 1921 tillgängliga medel ä tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 300,000 kronor.

9. Ersättande av viss genom eldsvåda förstörd intendenturmateriel. [14.]

I skrivelse till arméförvaltningens intendentsdepartement den 28 Framställning december 1919 har befälhavaren för Bodens artilleriregemente, med överlämnande av protokoll, hållet vid regementets krigsrätt för ut- Bodens artilrönande av orsakerna till en den 21 januari 1919 timad eldsvåda i lenreeementeregementets södra kasern, anhållit, bland annat, att regementet måtte beredas ersättning för den vid branden förstörda eller skadade materielen efter densammas beräknade nyanskaffningsvärde med 82,208 kronor v 8 öre eller

för munderingsutrustning.................................... kronor 67,090: 38

» förplägnadsutredning .................................... » 607: —

» kasernutredning................................................ » 14,510: 70

Av krigsrättsprotokollet framgår, att elden antagligen uppkommit därigenom, att en rörpipa varit bristfällig samt att gnistor därifrån utträngt och antänt fyllningen i vindens trossbotten.

Uti skrivelse till Kungl. Maj:t den 24 augusti 1920 hava arméför- Arméforvaitvaltningens intendents- och civila departement i ämnet anfört följande: n™ents-

Vid granskning av ett vid regementsbefälhavarens skrivelse fogat civila aepartesammandrag över den förstörda intendenturmaterielen hade intendentsdepartementets tekniska revision anmärkt, att prisen å ifrågavarande materiel i allmänhet beräknats efter den vid tiden för branden gällande prislistan, men att värdet å materielen, därest den nu gällande prislistan legat till grund för beräkningen, skulle hava uppgått

[14.]

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

för munderingsutrustning ................................. till kronor 89,201: 57

x> kasernutredning, inberäknat det belopp, vartill ekadan å ett regementets enskilda

lägerkassa tillhörigt pianino uppskattats, » » 16,146:15

» förplägnadsutrustning..................... » » 642: —

» musikmateriel ............................................... » » 100: —

eller tillhopa kronor

106,089

72 Då sådana omständigheter icke förekommit, att någon enskild person kunde göras ansvarig för eldens uppkomst, syntes kronan böra vidkännas den gjorda persedelförlusten. De under intendentsdepartementets vård och förvaltning ställda underhållsanslagen vore emellertid icke beräknade för gäldande av kostnader av här ifrågavarande beskaffenhet. Icke heller lämnade fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, som vid flera föregående tillfällen anlitats för täckande av förlust av vid eldsvåda förstörd intendenturmateriel, numera tillgång härtill. Vid sådant förhållande syntes annan utväg icke vara möjlig än att hos riksdagen begära särskilda medel för täckande av nu ifrågavarande förlust av kronan och enskilda lägerkassan tillhöriga persedlar. Beträffande värdesättningen av de förstörda eller skadade, kronan tillhöriga persedlarna syntes dessa böra ersättas efter det pris, vartill nyanskaffning numera kunde äga rum, enär annars en minskning i regementets persedelstock bleve en oundviklig följd.

På grund av vad sålunda blivit anfört hemställde intendents- och civila departementen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett reservationsanslag av 106,090 kronor för ersättande av de vid branden förstörda eller skadade kronan och regementets enskilda lägerkassa tillhöriga persedlarna.

Departementa- Mot vad arméförvaltningen sålunda föreslagit har jag icke någon chefen. annan erinran att framställa än att ersättning av statsmedel icke synes böra utgå för regementets enskilda lägerkassa tillhörig egendom. Efter avdrag av det för sådan egendom avsedda beloppet, 500 kronor, skulle alltså återstå att av riksdagen äska (106,090— 500=) 105,590 kronor.

Jag får således hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till ersättande av viss genom eldsvåda förstörd intendenturmateriel å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 105,590 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

41 D. Sjukvård m. m.

1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och

veterinärvård m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. är i riksstaten för innevarande år upptaget med 662,210 kronor. Anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde rådande förhållandena och fördelat på följande titlar.

På grund av den under kristiden inträdda prisstegringen hava de under ordinarie sjuk vård sanslaget beräknade medlen visat sig otillräckliga och särskilda förstärkningsanslag därför måst av riksdagen anvisas. Sålunda beviljades

för år 1918............................................................................. kronor 197,650: —

» j> 1919............................................................................. » 203,700: —

» » 1920........................................................................... » 214,631: —

Arméförvaltningen har nu gjort framställning om beviljande av erforderligt förstärkningsanslag för innevarande år.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft.

2762 20 6

42 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[15.]

Titel I. Sjukvård i allmänhet.

Ifrågavarande anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter en • medelkostnad av 2 öre för man och dag.

\ id beräkningen av förstärkningsanslaget för år 1920 utgick man från ett extra medelsbehov under förevarande anslagstitel av 1,5 öre för man och dag.

Arméförvalt- Arméförvaltningen har framhållit, att sjukvårdsanslaget vid flertalet ställning. truppförband visat sig vara otillräckligt, samt påvisat, hurusom av den statistik över utgifterna å truppsjukvårdsanslaget under år 1919, som nu förelåge inom arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse, framginge, att kostnaderna för den egentliga sjukvården vid trupp förbanden uppgått till 4,88 öre vid trängen och 2,78 öre vid övriga truppförband för man och dag.

Med stöd ej mindre av erfarenheter från åren 1916, 1917 och 1918, rörande vilka arméförvaltningen haft tillfälle yttra sig uti föregående framställningar angående lantförsvarets medelsbehov, än även av vad som framginge av statistiken för år 1919, ansåge sig ämbetsverket böra hemställa, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen göra framställning om förstärkning av förevarande anslagstitel för år 1921 med enahanda belopp, som av riksdagen anvisats för år 1920, eller 1,5 öre för man och tjänstgöringsdag.

Departements- På grund av vad arméförvaltningen sålunda anfört, torde medels- 0 6 en' behovet under denna anslagstitel för innevarande år liksom för år 1920 böra beräknas efter (2 + 1,5=) 3,5 öre för man och dag. Då, enligt vad förut nämnts, antalet tjänstgöringsdagar för år 1921 bör beräknas till 11,244,489, skulle alltså ifrågavarande medelsbehov utgöra (11,244,489 X 0,035 =) 393,557 kronor 12 öre. Efter avdrag av under det ordinarie anslaget redan beviljade 259,647 kronor skulle således återstå att av riksdagen nu såsom förstärkningsanslag äska ett belopp av 133,910 kronor 12 öre.

Titel II. Sanatorievård åt personal vid armén. Titel III. Tandvård.

Titel IV. Ögonsjukvård och annan specialsjukvård.

Någon förstärkning av de under förevarande anslagstitlar beräknade beloppen har icke av arméförvaltningen ifrågasatts.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

43 Titel Y. Underhåll och sjukyårdsmateriel m. in. vid garnisonssjukhusen.

Under förevarande anslagstitel har å ordinarie stat för innevarande år beräknats ett belopp av 49,150 kronor, sålunda fördelat:

garnisonssjukhuset i Stockholm.......................................... kronor 34,900: -

» å Karlsborg........................................ ® 8,150:

» i Boden .............................. »_6,100:

Summa kronor 49,150: —

[15.]

Uti 1920 års förstärkningsanslag upptogs under denna anslagstitel ett belopp av 8,900 kronor enligt följande beräkning:

Garnisonssjukhuset ä Karlsborg: till medicin och förbrukningsartiklar kronor 1,500: —

» sjukvårdsutredning......................... » 1,900: — kronor 3,400: —

Garnisonssjukhuset i Boden:

till läkemedel, förbands- och sjuk-

vårdsförbrukningsartiklar ............ kronor 3,500: —

■» intendenturutrustning................... '» 2,000: — kronor 5,500: —

Summa kronor 8,900: —

Vad beträffar motsvarande utgiftsposter för garnisonssjukhuset i Stockholm, har någon förstärkning av desamma icke ansetts erforderlig för år 1920, enär enligt kungl. kungörelse den 13 december 1918 kostnaderna för förbandsmateriel m. m. och desinfektion samt 73 av kostnaderna för intendenturutrustning vid nämnda sjukhus skola gäldas av truppförbanden.

Arméförvaltningen har nu anfört, att av nyss angivna skäl någon Arméförvaitförstärkning av anslaget till garnisonssjukhuset i Stockholm icke heller för år 1921 syntes erforderlig. Däremot borde för garnisonssjukhusen å Karlsborg och i Boden anslagsförstärkning beredas med samma belopp, som av riksdagen anvisats för år 1920. Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att som förstärkning av 1920 års ordinarie anslagsmedel till underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. anvisa

för garnisonssjukhuset å Karlsborg.................................... kronor 3,400:

)> » i Boden........................................... » 5,500:

eller tillsammans kronor 8,900: —

44 Fjärde huvudtiteln: 1921 års Mäggsstat.

£1®*] Mot vad armeförvaltningen sålunda föreslagit har jag icke nåcrot

Departements- att erinra. ’ ö

chefen.

Titel VI. Veterinärvård.

Denna anslagstitel har alltsedan år 1910 beräknats efter 3,3 öre för häst och dag.

Uti det för innevarande år beviljade förstärkningsanslaget har för ifrågavarande ändamål upptagits ett efter 1,5 öre för häst och dao- beräknat belopp.

Arméförvalt- Arméförvaltningen har nu anfört, att av statistiken över utgifterna Tänningam' å anslaget veterinärvård för år 1919 framgått, att detta anslag varit otillräckligt. Då ingen anledning funnes att antaga, att veterinärvårdsanslaget med nuvarande priser på för veterinärvården erforderlig mate1^ skulle för år 1921 visa sig bliva mera tillräckligt, än som varit förhållandet under de föregående år, för vilka förstärkning av anslaget anvisats, hemställde arméförvaltningen — med åberopande av vad ämbetsverket anfört såväl angående ordinarie anslaget till veterinärvård som ock rörande erfarenheterna beträffande veterinärvårdskostnaderna under år 1919 . att Kungl. Majrt måtte hos riksdagen göra framställning

om förstärkning av anslaget till veterinärvård för år 1921 med enahanda belopp, som för samma ändamål blivit för år 1920 anvisat, eller 1,5 öre för varje hästdag.

Departements-

chefen.

. 1 likhet med arméförvaltningen håller även jag före, att beträffande utgifterna för veterinärvård under innevarande år bör tillämpas samma beräkningsgrund som för år 1920 eller (3,3 + 1,5=) 4,8 öre för häst och dag. I enlighet med den förnyade beräkning av underhållsdagar för stam- och lejda hästar, remonter m. fl. år 1921, som jag låtit verkställa (se Bil. 2), bör det antal dagar, varom här är fråga, upptagas till 4,298,594. Medelsbehovet under förevarande anslagstitel skulle alltså utgöra (4,298,594 x 0,048 =) 206,332 kronor 51 öre. Då härav redan 156,363 kronor äro anvisade under det ordinarie anslaget, skulle följaktligen nu återstå att av riksdagen äska (206,332: 51 — 156 363 ==) 49,969 kronor 51 öre. V ’ '

Sammanfattning.

I. enlighet med vad sålunda anförts skulle till förstärkning av reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. erfordras

45 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

under titel I .................................... kronor 133,910: 12 [15.]

» » V .................................... » 8,900: —

» »VI............................... » 49,969: 51

Summa kronor 192,779: 63

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård in. rn. å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 192,780 kronor.

2. Ambulansautomobil för Bodens garnison m. m. [16.]

I skrivelse till arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har kommen- skrivelse^ danten i Boden anmält, att Bodens fästning för närvarande vore i full- ten ; Boden. ständig saknad av ändamålsenliga fordon för transport av sjuka och sårade. När svåra sjukdoms- och olycksfall skulle förflyttas till sjukvårdsanstalter, vore man hänvisad till för ändamålet vanligen olämpliga åkdon, lastvagnar, vanliga kärror o. s. v. Vintertid kunde transporterna visserligen utföras på ett ur fordonssynpunkt mera tillfredsställande sätt, enär patienterna då kunde nedbäddas liggande uti bekväma slädar.

Att dessa transportsätt likväl icke svarade mot vår tids krav på omsorg och omvårdnad om sjuka vore uppenbart. Kommendanten funne härav otvetydigt framgå, att garnisonen vore i stort behov av ett tidsenligt sjuktransportfordon och att som sådant endast en ambulansautomobil kunde godtagas.

Anskaffandet av en ambulansautomobil för garnisonens räkning skulle även bliva till stort gagn för Bodens stad (samhälle), som länge varit i behov av en dylik. Att inköpa en ambulansautomobil i förening med staden funne kommendanten dock icke tillrådligt, enär stridigheter därom kunde uppkomma. Bättre syntes därför vara, att garnisonen ensam bleve ägare av automobilen, och staden med kringliggande landsbygd vid förefallande behov finge tillstånd att hyra densamma mot avgift enligt fastställd taxa.

Beträffande garage för automobilen ansåge kommendanten, att sådant lämpligen kunde ordnas i sammanhang med inredandet av garage för intendenturförrådets lastautomobil. Kostnaderna härför beräknade fortifikationsdepartementet till 8,000 kronor.

46 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[16.] Drifts- och underhållskostnader beräknades av kommendanten upp-

gå till högst 3,500 kronor årligen, eller samma belopp, som vore anslaget för drift och underhåll av kommendantens automobil.

Kommendanten hemställde sålunda, att sjukvårdsstyrelsen ville gå i författning om anskaffandet aven ambulansautomobil för Bodens garnisons räkning, att garage för densamma måtte ordnas genom förhandling med fortifikationsdepartementet ävensom att för drift och underhåll måtte till kommendantens disposition ställas ett årligt anslag av 3,500 kronor.

Arméförvaltningens framställning.

Arméförvaltningen har vitsordat innehållet i kommendantens skrivelse och livligt tillstyrkt hans anhållan.

För att kunna beräkna anskaffningskostnaden häda arméförvaltningen begärt kostnadsförslag från olika firmor. Med ledning av de ingivna anbuden ansåge sig arméförvaltningen kunna beräkna, att kostnaden för anskaffningen av en för det ifrågavarande ändamålet lämplig automobil kunde beräknas till högst 38,250 kronor, eller om man toge hänsyn till möjliga prisförhöjningar vid den tidpunkt, då anskaffningen skulle verkställas, till högst 40,000 kronor, vilken summa syntes kunna anvisas såsom ett förslagsanslag, högst, 40,000 kronor.

För automobilens drift och underhåll hade arméförvaltningen under anslaget till sjuk- och veterinärvård m. m. för år 1922 beräknat 3,500 kronor.

Kommendanten hade visserligen icke ifrågasatt något arvode för anställande av särskild förare för automobilen. Sådant arvode torde dock vara erforderligt; hänsyn till den dyrbara materielen och erfarenheter från annat hall, där skötseln av automobilen anförtrotts åt värnpliktig, gjorde det högeligen önskvärt, att ej säga nödvändigt, att arvode för chaufför beräknades. Förslag därom hade arméförvaltningen upptagit under avlöningsanslaget.

Såsom ovan anförts hade kommendanten framhållit, att det vore för Bodens samhälle en stor fördel, om garnisonen kunde erhålla en ambulansautomobil, som även vid förefallande behov kunde mot särskild avgift disponeras av Bodens samhälle. Arméförvaltningen hade ingenting att erinra mot en sådan anordning, synnerligast som det inginge i planen för ordnandet av sjukvårdsförhållandena i Boden, att jämväl garnisonen icke tillhörande personer skulle äga möjlighet att erhålla vård å garnisonssjukhuset i Boden. Det vore visserligen arméförvaltningen bekant, att utredning för närvarande påginge rörande sjuktransporternas ordnande å landsbygden i samband med reglering

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

av sjukvården i övrigt därsammastädes. Med hänsyn till den avsevärda [16.] tid, som torde förflyta, innan omförmälda ärenden hunne slutgiltigt handläggas och omsättas, hade arméförvaltningen emellertid icke ansett sig kunna underlåta att förbereda avhjälpande av här ovan angivna brister inom sjuktransportväsendet vid Bodens garnison.

Arméförvaltningen hemställde fördenskull, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen att å tilläggsstat för år 1921 anvisa dels ett belopp av 40,000 kronor att såsom förslagsanslag, högst, användas för anskaffande av en ambulansautomobil för Bodens garnison, dels ett belopp av 8,000 kronor för uppförande av för automobilen avsett garage.

Sedan arméförvaltningens förevarande framställning inkommit, har Departementsjag inhämtat, att tillfälle numera gives att för ett pris av 11,500 kronor chefenförvärva en för ändamålet fullt tjänlig ambulansautomobil. Med hänsyn till nämnda prisreduktion och då behovet av en ambulansautomobil för garnisonen i Boden torde få anses till fullo påvisat, finner jag mig höra förorda, att medel beviljas för omedelbart inköp av en dylik automobil till ett pris av 11,500 kronor.

Mot den beräknade kostnaden, 8,000 kronor, för uppförande av gara ge för automobilen har jag intet att erinra.

Beträffande övriga av automobilens anskaffning föranledda kostnader göres framställning i annat sammanhang.

Mot den av arméförvaltningen förordade anordningen, att automobilen mot särskild avgift må kunna disponeras av Bodens samhälle, synes mig intet vara att invända, i synnerhet som därigenom kostnaderna för automobilens underhåll och drift kunna nedbringas.

Jag för alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för inköp av en ambulansautomobil för Bodens garnison samt uppförande av garage för automobilen å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 19,500 kronor.

48 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

E. Vapen och ammunition.

[17.] 1. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammuni-

tion m. m.

Ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. (vapenanslaget) är i innevarande års riksstat upptaget med 3,512,583 kronor. Anslaget är beräknat sålunda:

Summa kronor 3,512,583: —

Enär anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde rådande pris förhållandena, bar detsamma under de senare åren befunnits för sitt ändamål otillräckligt. Riksdagen bar därför såsom förstärkningsanslag anvisat

för år 1917........................................................................... kronor 600,000: —

» » 1918........................................................................... » 2,000,000: —

» » 1919........................................................................... » 2,000,000: —

Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets medelsbebov framlade arméförvaltningen nedanstående tabell, utvisande de belopp, som — enligt vissa i skrivelsen angivna grunder och under förutsättning av oförändrade övningar för armén — erfordrades å tilläggsstat för år 1920 såsom förstärkning av vapenanslagets olika undertitlar::

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

49 Arméförvaltningen hemställde alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom förstärkning av reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. för år 1920 å tilläggsstat för nämnda år anvisa ett förslagsanslag av högst 4,763,000 kronor.

Vid ärendets anmälan inför Kungl. Maj:t den 7 januari 1920 yttrade dåvarande statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet till statsrådsprotokollet, att då de högst avsevärda prisstegringar, som under kristiden inträtt å materialier av olika slag, med säkerhet komme att göra sig gällande jämväl under år 1920, torde det med hänsyn till vapenanslagets natur av reservationsanslag vara nödvändigt att för mötande av de utav dyrtiden förorsakade ökade utgifterna även för detta år beräkna visst belopp för det ordinarie anslagets förstärkning. Huru mycket som för ändamålet kunde komma att erfordras, vore av helt naturliga skäl icke möjligt att med någon som helst säkerhet angiva. Arméförvaltningen hade vid sin beräkning utgått från gällande övningstider och priser och därvid kommit till ett belopp av icke mindre än 4,763,000 kronor. Oavsett vilka begränsningar i den nuvarande övningstiden, som kunde komma att vidtagas, syntes det redan av statsfinansiella skäl uteslutet att anvisa ett så stort belopp för det ordinarie anslagets förstärkning. Med hänsyn till nödvändigheten av att i möjligaste mån begränsa statsutgifterna fann sig föredragande departementschefen icke kunna tillstyrka, att för ändamålet beräknades högre belopp än för vart och ett av de båda sist förflutna åren anvisats, eller

2,000,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. 2768 so 7

50 Fjärde huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

[17.]

Arméförvalt-

ningens

framställning.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i enlighet härmed gjorda framställning anvisade riksdagen för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst, 2,000,000 kronor.

För innevarande år har något särskilt förstärkningsanslag för ändamålet icke av riksdagen äskats. Icke heller har något härför avsett belopp upptagits i beräkningen av den för bestridande av eventuellt uppkommande dyrtidskostnader vid armén å riksstaten för år 1921 utom huvudtitlarna avsatta summan. Med hänsyn därtill, att å extra stat för år 1921 äskats erforderligt anslag för upprätthållande av driften vid ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk, vilket anslag till sin huvudsakliga del vore av förstärkningsanslags natur, ansågs det nämligen icke vara nödvändigt att räkna med något särskilt förstärkningsanslag.

Arméförvaltningen har nu anfört, att då det allmänna prisläget ej undergått sådan förändring, att en ändring av den i förenämnda tablå angivna dyrtidsprocenten vore motiverad, torde ovan angivna procenttal böra läggas till grund för beräkningen av 1921 års förstärkningsanslag. Som anslagets till vapen och ammunition m. m. ordinarie del för nämnda år å titel IV nedsatts från 308,150 kronor till 279,022 kronor, torde förstärkningsanslaget böra reduceras i proportion härmed och sålunda å nämnda titel nedsättas med 15,000 kronor till 170,000 kronor. Hela det för år 1921 erforderliga här avsedda förstärkningsanslaget skulle således böra beräknas till (4,763,000 — 15,000 =)

4.748.000 kronor.

1920 års riksdag hade emellertid å extra stat för år 1921 för säkerställande av driften vid ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,943,000 kronor. Vid denna drift tillverkades sådana effekter, för vilkas förbrukning för övningsändamål medel skulle utgå från titel II och titel V" (ammunitionstitlarna) av anslaget till vapen och ammunition m. m. Det för år 1921 erforderliga förstärkningsanslaget till sistnämnda anslag torde alltså böra minskas med detta för säkerställande av driften vid vissa statens fabriker anvisade belopp 2,943,000 kronor, sedan från detsamma dragits däri ingående

50.000 kronor för anordningar för tillverkning av civilt sprängämne vid Åkers krutbruk, d. v. s. med (2,943,000 — 50,000 =) 2,893,000 kronor. Här avsett förstärkningsanslag syntes därför böra upptagas till (4,748,000 — 2,893,000=) 1,855,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1921 års riksdag att såsom förstärkning av reservationsanslaget till vapen och ammunition m. m. för år 1921 å

51 Fjärde huvudtiteln; 1921 års tillägg sstat.

tilläggsstat för nämnda år anvisa ett förslagsanslag av högst 1,855,000 kronor.

Av vad arméförvaltningen i ämnet anfört framgår, att den förstärkning, som kommer vapenanslaget till godo genom det för innevarande år beviljade anslaget till säkerställande av driften vid ammunitionsfabriken och Åkers krutbruk, allenast avser vissa delar av förstnämnda anslag, under det att anslaget i övrigt icke beretts någon som helst förstärkning. Då jag icke bär något att erinra mot den av arméförvaltningen verkställda beräkningen av ifrågavarande medelsbehov och i betraktande av att det för nästlidet år beviljade förstärkningsanslaget icke tillnärmelsevis motsvarat den verkliga prisstegringen, anser jag mig icke kunna föreslå någon nedsättning av det nu äskade anslagsbeloppet,

1,855,000 kronor.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till vapen och ammunition in. in. å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,855,000 kronor.

2. Merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprute-

materiel.

I enlighet med vad jag under punkten 56 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av under år 1921 uppkommande merkostnader för fortsatt anskaffning av handvapen och kulsprutemateriel å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 800,000 kronor.

3. Ersättning för vissa brandskadade maskiner, verktyg och materialier m. m.

Sedan ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg våren 1920 hemsökts av eldsvåda, hemställde arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartement uti skrivelse den 25 maj 1920,

att Mariebergsavdelningen måtte få återuppbyggas för en kostnad av 684,000 kronor,

[17.]

Departements-

chefen.

[18.]

[19.]

Arméförvaltningens artilleri- och fortifikationadepartementa skrivelse den 25 maj 1920.

52 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[19.] att för uttagning, rengöring och justering av de i den brandska-

dade fabriken uppställda maskinerna samt för ersättning av skadade verktyg och materialier m. m. måtte anvisas ett belopp av 100,000 kronor, samt

att för beredande av bostadslägenheter för de genom branden husvilla måtte få uppföras ett bostadshus, för vilket ändamål som förskott tills huset bleve av Stockholms stad inlöst måtte anvisas ett belopp av

150,000 kronor.

Kungi. Maj:ta Genom brev den 16 juli 1920 anbefallde Kungl. Maj:t arméförvalt-

'“nu 1920. ningens fortifikationsdepartement att gå i författning om dels att ammunitionsfabrikens avdelning å Marieberg återuppbyggdes för en kostnad av högst 684,000 kronor, med iakttagande av att inga bostadslägenheter förlädes till verkstadshuset, dels och att för beredande av bostadslägenheter för de genom branden vid ammunitionsfabriken husvilla uppfördes ett bostadshus för en kostnad av högst 150,000 kronor; och skulle omförmälda kostnader, tillhopa högst 834,000 kronor, bestridas av det å 1920 års stat vid sidan av huvudtitlarna uppförda förslagsanslaget för bestridande av oförutsedda utgifter.

Arméförvait- Arméförvaltningen har nu anmält, att de för uttagning, rengöring “varande”’ och justering av. de i den brandskadade fabriken uppställda maskinerna framställning, samt för ersättning av skadade verktyg och materialier m. m. erforderliga kostnaderna tillsvidare förskjutits av anslaget till arméns vapen och ammunition m. m. Då ifrågavarande reservationsanslag, som icke vore avsett för bestridande av sådana oförutsedda utgifter, till fullo vore disponerat för arméns övningar under år 1920 och således genom ovanberörda förskott komme att överskridas med motsvarande belopp, hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1921 års riksdag att för gäldande av erforderliga kostnader för uttagning, rengöring och justering av de i den brandskadade ammunitionsfabriken uppställda maskinerna samt för ersättning av skadade verktyg och materialier m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa 100,000 kronor.

Departements- Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, chefen. <jet täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till ersättning för vissa brandskadade maskiner, verktyg och materialier m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

53 F. Byggnader och ingenjörmateriel.

1. Ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, [20.]

övningsfält och skjutbanor.

Ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor är i riksstaten för innevarande år upptaget med 1,950,840 kronor.

Till förstärkning av detta anslag, vilket är beräknat efter de före kristidens inträde rådande prisförhållandena, har riksdagen därjämte å 1921 års stat anvisat ett extra anslag å samma belopp, 1,950,840 kronor.

Arméförvaltningen har nu anfört, att enligt vad erfarenheten givit Ar“®fi3eI”lt' vid handen, byggnadskostnaderna ökats med över 200 procent utöver frånhällning. de före kriget^ gällande prisen, och syntes någon sänkning av arbetspriserna och de av dessa beroende materialpriserna icke vara att vänta.

Då många viktiga underhållsarbeten måst på grund av otillräckliga underhållsmedel år efter år uppskjutas, vore det nu nödvändigt att erhålla mot de ökade kostnaderna fullt motsvarande underliållsanslag och sålunda ytterligare ett belopp av 1,950,840 kronor utöver de å ordinarie och extra stat för år 1921 beviljade båda anslagen å samma belopp.

För vissa ändamål, vartill en ökning av det ordinarie byggnadsanslaget för år 1922 äskats, vore underhållsmedel redan under år 1921 erforderliga och upptoges här i enlighet med vad i utredningen angående 1922 års ordinarie byggnadsanslag anförts för dessa ändamål nedanstående belopp:

Remontdepåernas byggnader m. m......

Krigsskolan ................................................

Telefon- och signalanordningar m. m.

Hyror för landstormsförråd...................

D:o )) förrådslokaler m. m............

Vissa befästningsanläggningar ..............

............................. kronor 5,000: —

.............................. » 1,700: —

å skjutbanor ... » 7,000: —

.............................. » 3,000: —

........................... » 10,000: —

............................. » 57,300: -

Summa kronor 84,000: —

Å sistnämnda belopp erfordrades en förstärkning av 200 procent eller 168,000 kronor.

Alltså erfordrades ett extra förstärkningsanslag av (1,950,840 + 84,000 + 168,000 =) i runt tal 2,202,800 kronor.

54 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[20.] På grund av vad sålunda anförts, hemställde arméförvaltningen,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att såsom förstärkning av anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor å tilläggsstat för år 1921 anvisa 2,202,800 kronor.

Departements- Med hänsyn till vad arméförvaltningen sålunda anfört finner jag

c e en‘ mig icke kunna föreslå någon nedsättning av det till ytterligare förstärkning _ av ordinarie byggnadsanslaget äskade beloppet 2,202,800 kronor. Aven om någon prissänkning skulle komma att äga rum under året, torde ifrågavarande medel vara ytterst välbehövliga för utförande av sådana underhållsarbeten, som under de sist förflutna åren av brist på härför erforderliga medel måst eftersättas.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till ytterligare förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,202,800 kronor.

[21.] 2. Fullföljande av arbetena å kasernetablissemang för femton infanteri-

regementen.

Under åberopande av vad jag under punkten 60 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för fullföljande av arbetena å de utav 1906 års riksdag beslutade kasernetablissemang för femton infanteriregementen å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 2,715,000 kronor.

[22.] 3. Kostnader till följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande

av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet.

För bestridande av de särskilda kostnader, som kunde bliva en följd av uppskjutande tillsvidare av pågående arbeten å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet anvisade 1919 års riksdag å tilläggsstat för samma år ett reservationsanslag å 75,000 kronor.

55 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Den beräkning av ifrågavarande kostnader, som förelagts riks- [22.]

dagen, var baserad på, att uppskovet komme att fortvara under cirka ett och ett hälft år.

Arméns kasernbyggnadsnämnd, som handhaver byggnadsarbetena Framställning för kasernetablissemanget, har nu i skrivelse den 31 juli 11120 anmält, kaav8ernbyg'att av ovannämnda anslag beräknades vid 1920 års utgång återstå nadsnämnd. oförbrukat ett belopp av i runt tal 10,500 kronor. Utgifterna under år 1921 beräknade nämnden sålunda:

arvode till förvaltare samt ersättning till nattvakt och arbetare jämte diverse omkostnader, 1,900 kronor

per månad................................................................................ kr. 22,800: —

brandförsäkringspremie 11 juli 1921—10 juli 1922 ......... » 1,500: —

tillhopa kr. 24,300: — rest å förut beviljade medel » 10,500: — ytterligare behov kr. 13,800: —

Nämnden hemställde därför, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen äska å tilläggsstat för år 1921 ett belopp av 13,800 kronor för bestridande av de särskilda kostnader, som blivit en följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å omförmälda kasernetablissemang.

Kungl. Maj:t har, med riksdagens begivande, den 21 mars 1919 Departementsförordnat, att med fortsättande av arbetena å uppförande av ifråga- chefen' varande kasernetablissemang skulle tillsvidare anstå. De medel, som å tilläggsstat för år 1919 anvisats för bestridande av de särskilda kostnader, som kunde bliva en följd av uppskovet, voro, såsom förut nämnts, beräknade för ett uppskov å cirka ett och ett hälft år. Beträffande den medelsanvisning, vilken såsom följd av det fortsatta uppskovet erfordras för år 1921, hänvisar jag till kasernbyggnadsnämndens beräkning, mot vilken jag icke har någon erinran att göra.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av de särskilda kostnader, som blivit en följd av uppskjutande tillsvidare av arbetena å uppförande av kasernetablissemang för Södra skånska infanteriregementet, å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 13,800 kronor.

56 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[23.] 4. Flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å Malmen.

Arméförvait- Sedan chefen för Första livgrenadjärregementet i skrivelse till ”'”ställning™ arméförvaltningens fortifikationsdepartement den 1 april 1920 anmält, att han varken under 1920 eller 1921 års repetitionsövningar kunde bereda plats för det å Malmen förlagda flygkompaniets manskap i regementets förläggningslokaler, samt chefen för andra arméfördelningen meddelat, att han icke hade någon annan lokal att föreslå för flygkompaniets förläggning under sagda tid, har arméförvaltningen gjort framställning om förflyttning av en barack från Hultsfred till Malmen och dess uppförande inom flygetablissemangets område därstädes för förläggning av flygkompaniets manskap samt därvid anfört följande.

Företagen utredning angående flygkompaniets förläggning under repetitionsövningarna till annan ort än Malmen hade givit vid handen, att en sådan anordning skulle förorsaka avsevärda kostnader, varjämte även olägenheter skulle uppstå vid den reparation m. m. av flygmaterielen, som måste ske vid verkstäderna å Malmen, vilka för närvarande vore de enda av sådant slag inom riket.

Genom uppförandet av en manskapsbarack inom flygetablissemangets område å Malmen skulle jämväl vinnas den fördelen, att manskapet vid såväl Första livgrenadjärregementet som flygkompaniet även under tiden mellan repetitionsövningarna komme i åtnjutande av bättre förläggningsutrymme mot vad nu vid gemensam förläggning vore förhållandet, då luftkuben pr man i förläggningslokalen i medeltal endast uppginge till 13,25 kbm. Förläggningens ordnande på nu föreslaget sätt skulle jämväl medföra, att en ständig; beredskap funnes tillgänglig inom flygetablissemanget, där eldfara vore mer överhängande än vid de flesta andra militära etablissemang, och där en eldsvåda skulle kunna åstadkomma en skada, som, förutom att den kunde uppgå till millioner kronors värde, skulle kräva åratal för ersättandet, under vilken tid armén kanske helt och hållet stode utan flygvapen.

För förflyttningen talade jämväl den omständigheten att Hultsfreds övningsfält torde böra försäljas inom de närmaste åren och därvarande byggnader dessförinnan, i så stor utsträckning ske kunde, tagas i anspråk för lantförsvarets räkning å andra orter.

Enligt infordrat kostnadsförslag skulle barackens förflyttning från Hultsfred till Malmen för närvarande draga eu kostnad av 42,000 kronor. Med hänsyn till sannolikt inträffande prisstegringar före tid-

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 57

punkten för arbetets påbörjande torde dock detta belopp böra ökas till [23.]

45,000 kronor.

Under hösten år 1920 måste flygkompaniet förläggas i tält till omkring mitten av oktober månad.

Då detta ur bälsovårdssynpunkt måste anses mycket otillfredsställande och övriga ovan anförda skäl talade för en förflyttning av en barack från Hultsfred, hemställde arméförvaltningen, att Ivungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för flyttning av en barack från Hultsfred till flygetablissemanget å Malmen å tilläggsstat för år 1921 anvisa

45,000 kronor.

Då lokal för flygkompaniets förläggning under repetitionsövning- Departemenuarna är oundgängligen erforderlig och synes kunna för en jämförelse- chefen‘ vis ringa kostnad anordnas på sätt arméförvaltningen föreslagit, finner jag mig böra hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för flyttning av en barack från Hultsfred till fly g etablissemang et å Malmen å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

5. Ändringsarbeten å brandmaterielen. [24.]

Arméförvaltningen har anmält, att på grund av Kungl. Maj:ts kun- Arméförvaitgörelse den 6 juni 1918 angående beskaffenheten av vissa för brandvä- nin9^i18ni,nr“m' sendets räkning i rikets städer med flera samhällen använda kopplingsanordningar för tryckslangar m. m. en del ändringsarbeten å den under iortifikationsdepartementets förvaltning stående brandmaterielen måst vidtagas. Kostnaderna härför, som uppgått till 58,513 kronor 59 öre, hade bestritts från anslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor.

Då denna utgift, som orsakats av en för allmännyttigt ändamål tillkommen förordning, icke kunde inräknas i för etablissemangens ordinarie underhåll avsedda medel, beräknade enligt av Kungl. Maj:t och riksdagen godkända principer, syntes byggnadsanslaget böra tillgodoföras beloppet i fråga.

Med anledning härav hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förändringsarbeten å brandmateriel å tilläggsstat för år 1921 anvisa 58,513 kronor 59 öre.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 höft.

2762 20 8

[24.]

Departements

chefen.

[25.]

Arméförvaltningens framställning.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till ändringsarbeten å brandmaterielen å tillläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 58,514 kronor.

6. Iståndsättande av en brandskadad verkstadsbyggnad vid Livregementets dragoners kasernetablissemang.

Arméförvaltningen har anfört, att vid eldsvåda under oktober månad 1919 i verkstadsbyggnaden inom Livregementets dragoners kasernetablissemang större delen av bjälklagen samt innerväggarna blivit förstörda, varemot ytterväggarna och taket endast lidit relativt mindre skador. Skadorna å taket hade omedelbart avhjälpts, för att icke byggnaden skulle taga ytterligare skada av regn och snö. Kostnaderna härför, cirka 4,000 kronor, hade bestritts av fortifikationsdepartementets byggnadsanslag.

Ett par mindre utrymmen i ena delen av den brunna byggnaden hade fortfarande kunnat användas. I övrigt hade de i byggnaden förut befintliga verkstäderna provisoriskt inrymts i förhyrda lokaler. Som hyrestiden för sistnämnda lokaler utginge den 30 september 1921, vore det nödvändigt, att verkstadsbyggnaden dessförinnan hunnit återställas.

Förslag till byggnadens fullständiga iståndsättande efter branden både nu uppgjorts. Härvid vore det förut för byggnaden använda uppvärmningssättet med lokala eldstäder slopat, enär brandsakkunnig person förklarat, att avståndet mellan tak och golv vore så ringa, att med kaminer av vanlig typ eldfara förefunnes, så vitt icke särskilda anordningar vidtoges för takets isolerande mot värmen. På grund härav hade i förslaget upptagits lokalernas uppvärmning med centralvärme, vilket ur brandskyddssynpunkt vore att föredraga framför annan anordning, varjämte i lokaler av denna art en centralvärmeledning droge avsevärt mindre eldningskostnader och sålunda i ekonomiskt avseende vore mest fördelaktig.

Kostnaderna för byggnadens iståndsättande enligt nämnda förslag beräknades komma att uppgå till 40,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställde arméförvaltningen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för iståndsättande av en brandskadad v verkstadsbyggnad vid Livregementets dragoner å tilläggsstat för år 1921 anvisa 40,000 kronor.

59 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Vad arméförvaltningen sålunda föreslagit finner jag mig böra till- [25.] styrka. Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t före- DeP.rtemenu-

slå riksdagen

att för iståndsättande av en brandskadad verkstadsbyggnad vid Livregementets dragoners kasernetablissemang å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

7. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel. [26.]

Ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel har såväl för nästlidet som för innevarande år i riksstaten upptagits med 124,100 kronor. Anslaget är beräknat efter de före kristidens inträde rådande prisförhållanden.

Uti sin skrivelse den 30 augusti 1919 angående lantförsvarets medelsbehov gjorde arméförvaltningen framställning om anvisande av medel till förstärkning av 1920 års ordinarie anslag till ingenjörmateriel samt anförde till stöd härför, att dåvarande priser uppginge till

för läder omkring 150 % utöver 1914 års pris

)> trä d 200 % )) y> ® ®

» järn » 250 % » » d » och

» arbetslöner » 100 % » ® ® ®

Vid sådant förhållande syntes merkostnaden under år 1920 icke kunna sättas lägre än till 120 procent. Anslaget till ingenjörmateriel vore för år 1920 upptaget till 124,100 kronor. Efter avdrag för flygmaterielens underhåll, 37,500 kronor, varpå förstärkning begärts i ani^ sammanhang, återstode för övrig ingenjörmateriels underhåll 86,600 kronor. Merkostnaden härå efter 120 procent utgjorde 103,920 kronor.

I överensstämmelse härmed föreslog Kungl. Maj:t 1920 års riksdag att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel å tilläggsstat för samma år anvisa ett förslagsanslag, högst, 103,920 kronor.

Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit bifölls av riksdagen.

Av samma skäl, som föranledde arméförvaltningens framställning Arméförvaitom anvisande av förstärkningsanslag för år 1920, har nu ämbetsverket niDB^1D18nJrgam hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för samma ändamål å tilläggsstat för åT 1921 anvisa ett belopp av 103,920 kronor.

60 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

a + +?^er åberopande av vad sålunda förekommit får jag hemställa, nepartements- det tacktes Eders Kung!. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 103,920 kronor.

8. Merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel.

Under hänvisning till vad jag under punkten 70 uti det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för bestridande av under år 1921 uppkommande merkostnader för komplettering av viss ingenjörmateriel å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 31,500 kronor.

[28.] 9. Anskaffning av viss materiel för flygväsendet m. m.

Arméförvaltningens framställning.

Uti sin skrivelse den 31 augusti 1920 angående lantförsvarets medelsbehov för ar 1922 har arméförvaltningen, under hänvisning till i fortinkationsdepartementets särskilda skrivelse samma dag avgivet lors^g till provisoriskt ordnande av flygväsendet vid armén, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för nämnda ändamål bevilja ett .anslag av 4,610,000 kronor samt därav å extra stat för år 1922 anvisa 2,124,000 kronor.

Departement8- Av statsfinansmila skäl anser jag mig icke kunna tillstyrka,

,, y.;„ - •**“ ung icKe Kunna tillstyrka, att

framställning nu göres till riksdagen om beviljande för ifrågavarande ändamål av ett så betydande belopp som det av arméförvaltningen askade. Emellertid äro vissa materielanskaffningar ofrånkomliga, om armens flygväsende i någon mån skall kunna fylla sin uppgift i enlighet med tidens krav. Härför erforderliga kostnader uppgå enligt verkställd beräkning till 734,000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att ifrågavarande materielanskaffning snarast möjligt kommer

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 61

till stånd, torde anslag för ändamålet böra upptagas å tilläggsstat för [28.] innevarande år.

Det synes mig icke lämpligt att i vidare mån än nu skett till statsrådsprotokollet redogöra för detta ärende; riksdagens vederbörande utskott torde därom erhålla närmare upplysning genom de handlingar, som tillhandahållas utskottet.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för anskaffning av viss materiel för flygväsendet m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 734,000 kronor.

10. Anskaffning av en sträckprovningsmaskin. [29.]

Arméförvaltningen har framhållit, att det för arméns flygverkstäder å Malmen vore av vikt att hava tillgång till en egen materialprovningsanstalt, varest undersökning av vid driften förekommande materialier oavlåtligt och utan dröjsmål kunde äga rum, därest reparationer och nytillverkning av flygmateriel skulle kunna utföras under fullt betryggande former, detta så mycket mera som numera arméns flygverkstäder, på grund av att den civila flygindustrien inom landet nedlagts, helt och hållet vore hänvisade till sig själva.

Enligt uppgjort förslag skulle kostnaderna för uppförande av en dylik materialprovningsanstalt vid flygetablissemanget å Malmen uppgå till:

för egentliga byggnadskostnader...................................... kronor 60,000: —

» maskinell utrustning jämte inmontering av densamma ......................................................... ................ » 40,000:

Summa kronor 100,000: —

På ovan anförda skäl hemställde alltså arméförvaltningen om anvisande för ifrågavarande ändamål av 100,000 kronor.

Av statsfinansiella skäl finner jag mig icke nu kunna göra fram- Departement ställning om anvisande för berörda ändamål av ett så betydande be- chefen, lopp som det av arméförvaltningen begärda. Emellertid synes det mig vara av behovet oundgängligen påkallat, att erforderliga medel, 13,600 kronor, ställas till förfogande för anskaffning av en i förenämnda ma-

62 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[29.] skinella utrustning ingående sträckprovningsmaskin, varigenom en avsevärd mängd av de viktigaste materialprovningarna — sträckprov å metalldelar — skulle kunna till förekommande av flygolyckor verkställas. Ett nyligen inträffat tillbud till flygolycka, varvid ett beslag till bärstag brast å ett i luften ovanför Malmen befintligt flygplan, har ytterligare bestyrkt angelägenheten av att en dylik maskin snarast möiligt anskaffas.

Enligt vad jag inhämtat, kan maskinen utan särskild kostnad provisoriskt uppställas vid flygverkstäderna å Malmen.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för anskaffning av en sträckprovning smaskin å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 13,600 kronor.

g. Diverse.

[30.] 1. Täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag.

Enligt vad jag inhämtat, komma, på grund av förhållanden, vilka vid uppgörandet av förslag till riksstat för år 1920 icke kunnat förutses, brister att uppstå å vissa av fjärde huvudtitelns reservationsanslag för nämnda år. Ifrågavarande brister, vilka ännu icke äro till siffran kända men kunna approximativt beräknas till 9,000,000 kronor, torde böra täckas genom anslag å tilläggsstat för innevarande år.

Jag får därför hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlatas angående täckande av brister å vissa ordinarie reservationsanslag för år 1920, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag, högst, 9,000,000 kronor.

t31-] 2. Täckande av vissa förskott.

Enligt 1914 års härordning äro beväringsrekrytskolorna vid infanteriet avsedda att taga sin början omkring den 1 november. Då vid tiden

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 63

för härordningsförslagets framläggande kasernetablissemang ännu icke voro uppförda för vissa infanteriregementen och icke beräknades kunna bliva för samtliga regementen färdigställda förr än till hösten 1919, utgick man från, att det skulle bliva nödvändigt att förlägga dessa regementens beväringsrekrytskolor vintertid till andra regementens kasernetablissemang eller till andra vinterkaserner. Med hänsyn därtill att denna anordning komme att medföra kostnader dels för utbetalande av traktamentsersättning och hyresbidrag åt befälet under vistelse å annan ort än förläggningsorten och dels för transporter m. m., blev för bestridande av dessa kostnader särskilt anslag å 240,000 kronor uppfört i riksstaten för år 1915.

I statsverkspropositionen till 1916 års riksdag anförde dåvarande statsrådet och chefen för lantförsvarsdepartementet, att förläggningen av vinterrekrytskolorna vid ifrågavarande regementen i viss mån ordnats på annat sätt än ursprungligen avsetts. Vid en närmare prövning hade det nämligen visat sig, att det i flertalet fall skulle bliva ur ekonomisk synpunkt fördelaktigare att sammandraga rekrytskolorna å vederbörande regementens förläggningsorter än att varje år, intill dess kasernetablissemangen bleve färdigställda, under vintern förflytta dem till andra regementens kasernetablissemang. På grund härav och då en dylik förflyttning givetvis alltid komme att medföra avsevärda olägenheter icke blott för vederbörande personal utan jämväl för utbildningen och persedelbushållningen vid truppförbanden, hade Kungl. Maj:t genom särskilda under år 1915 meddelade beslut föreskrivit, att beväringsrekrytskolorna vid Första och Andra livgrenadjärregementena, Kronobergs och Kalmar regementen samt Norra och Södra skånska infanteriregementena skulle från och med hösten 1915 under den kallare tiden helt eller delvis förläggas till genom förhyrning eller eljest särskilt anskaffade lokaler på regementenas förläggningsorter (regementschefernas tjänstgöringsorter). För detta ändamål hade givetvis en hel del särskilda anordningar måst vidtagas. Sålunda hade förläggningslokaler blivit förhyrda och eu del erforderliga ändrings- och reparationsarbeten m. m. verkställda. Då härav föranledda kostnader icke kunnat bestridas från anslaget till vinterrekrytskolor med hänsyn till grunderna för dess beräknande, hade arméförvaltningens civila departement anbefallts förskjuta dessa kostnader för att framdeles anmäla dem till ersättande. På grund av de träffade anordningarna för rekrytskolornas förläggning vid vissa regementen skulle emellertid en avsevärd del av 1916 års anslag till vinterrekrytskolor icke komma till användning. Enligt vad departementschefen inhämtat, syntes av anslaget komma att användas

64 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[31.] omkring 118,000 kronor mindre än det förslagsvis beräknade beloppet

240,000 kronor. Det syntes vid sådant förhållande lämpligt, att nyssnämnda kostnader finge, så långt ske kunde, ersättas från 1916 års anslag.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts föreslog Kungl. Maj:t 1916 års riksdag medgiva, att det för anordnande av vinterrekrytskolor vid vissa. icke kasernerade infanteriregementen å extra stat för år 1916 beviljade anslaget måtte få tagas i anspråk jämväl för täckande av förskjutna kostnader för anordnande av vinterrekrytskolor under år 1916 å vederbörande regementens förläggningsorter (regementschefernas tjänstgöringsorter).

Vad sålunda föreslagits bifölls av riksdagen.

I skrivelse den 20 mars 1917 meddelade arméförvaltningens civila departements departement, att. kostnaden för anordnande av 1916 års vinterrekryt- Sk20Vemrrden 8k°lor *°r v^ssa kasernerade infanteriregementen uppgått till sam- 1917.8 manlagt 424,968 kronor 85 öre. Härav hade för bestridande av kostnaderna för en del särskilda anordningar för dessa skolors förläggning 342,581 kronor 63 öre, enligt särskilda medgivanden, förskjutits av arméförvaltningens fortifikationsdepartement och återstoden, 82,387 kronor 22 öre, direkt avförts å det a extra stat för nämnda år beviljade anslaget till dessa skolor, 240,000 kronor. Om till denna anslagssumma lades det belopp av 50 kronor 55 öre, som å anslaget uppdebiterats, kunde jämlikt förenämnda medgivande för det förskjutna beloppets täckande av anslagsmedlen tagas i anspråk (240,050:55 — 82,387:22=) 157,663 kronor 33 öre. Av hela det förskjutna beloppet återstode därefter att ersätta (342,581: 63 — 157,663: 33=) 184,918 kronor 30 öre.

Ehuru anslaget vore ett förslagsanslag, hade arméförvaltningens civila departement med hänsyn till ordalydelserna i departementschefens förut återgivna anförande och riksdagens beslut icke ansett sig äga befogenhet att från detsamma ersätta hela det förskjutna beloppet utan Kungl. Maj:ts medgivande. Skulle emellertid Kungl. Maj:t finna ett sådant medgivande icke kunna lämnas, syntes det överskjutande beloppet, 184,918 kronor 30 öre, lämpligen kunna efter riksdagens hörande utgå från fjärde huvudtitelns allmänna besparingar, vilka därtill lämnade tillgång.

. Arméförvaltningens civila departement föresloge alltså, att Kungl. Maj:t måtte besluta, att sistnämnda belopp, 184,918 kronor 30 öre, skulle, jämte övriga utgifter för anordnande av 1916 års vinterrekryt-

• Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

skolor, utgå av det i samma års riksstat uppförda anslaget till anordnande av vinterrekrytskolor vid vissa icke kasernerade infanteriregementen eller ock bestridas av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar.

Med anledning av denna framställning anbefallde Kungl. Maj:t genom brev den 20 april 1917 arméförvaltningens civila departement att — då av sålunda förskjutna kostnader för ifrågavarande vinterrekrytskolor ett belopp av 157,663 kronor 33 öre finge gäldas från det för år 1916 beviljade anslaget för anordnande av vinterrekrytskolor vid vissa icke kasernerade infanteriregementen — framdeles hos Kungl. Maj:t till ersättande anmäla övriga för samma ändamål förskjutna kostnader.

Till åtlydnad härav anmälde arméförvaltningen i skrivelse den 8 september 1917 till ersättande dels återstoden, 184,918 kronor 30 öre, av förut omförmälda, för ifrågavarande ändamål förskjutna kostnader, dels ock därutöver ett belopp av 2,244 kronor 99 öre, som förskottsvis utbetalts för provisorisk förläggning under år 1916 av Kronobergs regementes skolor, eller tillhopa 187,163 kronor 29 öre, sålunda specificerade:

Provisorisk förläggning av Kronobergs regementes skolor enligt brev den 19/s 1915 (52,472: 43 +

2,244: 99) ..................................................................... kronor

Provisorisk förläggning av Första livgrenadjärrege-

mentets rekrytskolor enligt brev den 23/'9 1915 »

Provisorisk förläggning av Norra skånska infanteriregementet under den kallare årstiden enligt

brev den 3/e 1915........................................................ »

D:o (ytterligare medel) enligt brev den 3Vs 1915 ... »

Provisorisk förläggning av Kronobergs regementes och Södra skånska infanteriregementets rekrytskolor enligt brev den 23, <j 1915 ........................... »

Underhåll m. m. under år 1916 av de provisoriska förläggningslokalerna för Kronobergs regemente samt Norra och Södra skånska infanteriregementena enligt brev den 26/2 1916 ............... »

Åtgärder för avhjälpande av vissa olägenheter vid inkvartering av de ännu icke kasernerade truppförbanden enligt brev den 15/s 1916 .............. »

Summa kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft.

54,717: 42 15,207: 17

10,443: 38 18,591: 13

37,071: 11

13,905: 12

37,227: 96 187,163: 29

2762 20 9

[31.]

Kungl. Mai:ts beslut den 20 april 1917.

Arméförvaltningens skrivelse den 8 september 1917.

66 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[31.] Arméförvaltningen hemställde, att ifrågavarande förskott måtte

täckas genom anvisande för ändamålet av ett extra anslag.

Yttrande av Sedan Kungl. Maj:t — med erinran om vad arméförvaltningens nfngens^civiia c*vila departement anfört i sin förenämnda skrivelse den 20 mars 1917 — departement anmodat civila departementet att avgiva utlåtande, huruvida fjärde huvudyr I9i7m titelns allmänna besparingar kunde lämna tillgång att täcka de till ersättande anmälda kostnaderna, anförde departementet uti den 6 november

1917 avgivet yttrande, att, därest Kungl. Maj:t skulle finna skäl bifalla av arméförvaltningen gjorda framställningar om dels anvisande direkt från nämnda besparingar av vissa belopp, dels ersättande från dessa medel av andra kostnader, som med vederbörligt tillstånd förskjutits, samt besparade medel därjämte skulle finnas tillgängliga, för att arméförvaltningen skulle bliva i tillfälle att, såsom ämbetsverket avsett, framdeles föreslå ytterligare förskjutna kostnaders ersättande av samma besparingar, dessas dåvarande behållning ej lämnade tillgång till gäldande av de i förevarande ärende till ersättande anmälda kostnader.

Departements- Av de sålunda till ersättande anmälda förskjutna kostnaderna, tillchefen. hopa 187,163 kronor 29 öre, har, efter av arméförvaltningen i annat sammanhang gjord anmälan, ett belopp av 2,244 kronor 99 öre redan blivit täckt. Detta belopp har nämligen inberäknats uti det anslag å tillhopa 4,692,000 kronor, som, med anledning av Kungl. Maj:ts till

1918 års lagtima riksdag avlåtna proposition nr 118, av riksdagen beviljats för täckande av vissa för olika ändamål förskjutna kostnader. Beloppet av de förskott, som ännu icke blivit täckta, utgör alltså (187,163: 29 — 2,244: 99 =) 184,918 kronor 30 öre.

Såsom den lämnade redogörelsen giver vid handen, voro ursprungligen de för ifrågavarande ändamål förskjutna kostnader, i den mån desamma ej borde gäldas av 1916 års anslag till vinterrekrytskolor, avsedda att täckas av fjärde huvudtitelns allmänna besparingar. Emellertid hava dessa besparingar hittills icke lämnat tillgång till bestridande av en så betydande utgift som den, varom här är fråga, och torde icke heller framdeles kunna förväntas växa till härför erforderligt belopp. Då det vid sådant förhållande icke synes lämpligt att ytterligare uppskjuta frågan om ersättande av berörda förskott, torde ingen annan utväg återstå, än att ett särskilt anslag för ändamålet uppföres å tilläggsstat för år 1921. Anslaget torde böra erhålla karaktär av förslagsanslag, högst, och upptagas med, i jämnt krontal, 184,919 kronor.

67 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Jag får alltså hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå [31.] riksdagen

att för täckande av vissa förskott å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 184,919 kronor.

3. Försök med s. k. tekniska hjälpmedel. [32.]

Under hänvisning till vad jag under punkten 76 uti det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över, försvarsärenden anfört får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för anställande av försök med s. k. tekniska hjälpmedel å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,651,900 kronor.

4. Anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m. [33.]

Under hänvisning till vad jag under punkten 76 uti det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att för anskaffning av s. k. tekniska hjälpmedel m. m. å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 3,600,000 kronor.

5. Dyrtidstillägg. [34.]

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet förut denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg

68 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[34.] under innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst, tillsvidare under fjärde huvudtiteln, avd. Lantförsvaret, å tillläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag av

37,000,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

69 II. SJÖFÖRSVARET.

A. Undervisningsverken.

1. Förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning.

1920 års riksdag har till förstärkning av den i staten för sjökrigsskolan upptagna anvisningen dels till maskinarbetete samt annan extra undervisning ävensom till vikariatsarvoden och dels till ved och lyse, modeller, böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser på tillläggsstat för år 1920 beviljat ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

I skrivelse den 31 juli 1920 har chefen för sjökrigsskolan anfört bland annat följande.

På grund av ytterligare prisstegringar hade kostnaderna för ved och kol under år 1919 stigit till 4,370 kronor och under år 1920 hade vedoch kolpriserna stigit ännu mer, utan att någon nedgång i priser för övriga materialier, vartill expensmedlen voro avsedda, kunnat förmärkas.

Det syntes därför uppenbart, att det av 1920 års riksdag i staten för sjökrigsskolan för år 1921 anvisade beloppet till expensmedel i likhet med år 1920 måste förstärkas med ett förslagsanslag på tillläggsstat, vilket i anseende till skedda prisstegringar ej borde sättas lägre än till 6,000 kronor.

I sin skrivelse den 30 augusti 1920 rörande särskilda medelsbehov å tilläggsstat för år 1921 har marinförvaltningen, som funne sig böra tillstyrka denna framställning, hemställt att Kung! Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av den i staten för sjökrigsskolan upptagna anvisningen till maskinarbete samt annan extra undervisning ävensom till vikariatsarvoden samt till ved och lyse, modeller, böcker, instrument, skrivmaterialier m. fl. expenser på tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst 6,000 kronor.

[35.]

Chefen för sjökrigaskolan.

Marinförralt ningens fram ställning.

70 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillläggsstat.

[35.] I likhet med vad som för år 1920 ägt rum torde jämväl för inne-

Departements- varande år ett särskilt anslag böra anvisas å tilläggsstat för bestridande

chefen. av ifrågakomna merkostnader. Mot beräkningen av det erforderliga anslagsbeloppet finner jag icke skäl framställa någon erinran.

Jag får alltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av viss i staten för sjökrigsskolan upptagen anvisning å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 6,000 kronor.

B. Flottan.

Intendenturen.

[36.] 1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt

sjömans- och skeppsgossekårerna.

Under åberopande av vad jag under punkten 104 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av överbetalning å ordinarie reservationsanslaget till beklädnad åt sjömans- och skeppsgossekårerna för är 1920 å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 291,000 kronor.

Nybyggnad och underhåll.

[37.] 2. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till fiottans

nybyggnad och underhåll.

I enlighet med vad jag under punkten 115 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans nybyggnad och underhåll å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,000,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

71 Övningar.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till flottans [38.]

krigsberedskap och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 109 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till flottans krigsberedskap och övningar å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,168,000 kronor.

Torped- och gnistsignalväsendet m. m.

4. Anskaffning av torpeder. [39.]

Under åberopande av vad jag under punkten 147 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för anskaffning av torpeder å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 440,000 kronor.

5. Framställning av en ny torpedtyp. [40.]

Under åberopande av vad jag under punkten 148 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för framställning av en ny torpedtyp å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

75,000 kronor.

72 Fjärde huvud titeln: 1921 års tilläggsstat.

[41.] 6. Anskaffning av flygmateriel.

Marin- Marinförvaltningen liar hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

framstBnning! riksdagen att för materiel m. m. för marinens flygväsende bevilja ett reservationsanslag av 1,520,000 kronor.

Departements- Ett tillgodoseende av marinens behov av modärn flygmateriel synes etieten. mig icke höra uppskjutas. Jag har fördenskull låtit verkställa utredning rörande vilka åtgärder, som härutinnan böra omedelbart vidtagas. Det har därvid visat sig, att ett belopp av 850,000 kronor är erforderligt för ändamålet. Detta belopp synes mig böra anvisas å 1921 års tilläggsstat såsom reservationsanslag.

På grund av ärendets natur torde någon närmare redogörelse för detta spörsmål icke nu böra lämnas, utan lära handlingarna i frågan få tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Jag får hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för anskaffning av flygmateriel m. rn. å tillläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 850,000 kronor.

c. Kustartilleriet.

Intendenturen.

[42.] 1. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till beklädnad åt

kustartilleriets manskap.

Under åberopande av vad under punkten 104 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av överbetalning å ordinarie reservationsanslaget till beklädnad åt kustartilleriets manskap för år 1920 å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 45,000 kronor.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

73 Nybyggnad och underhåll.

2. Bostadshus för underofficerare i Vaxholms fästning. [43.]

Under åberopande av vad jag under punkten 126 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till uppförande av bostadshus i Vaxholms fästning för underofficerare av första graden å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

3. Täckande av överbetalning å reservationsanslaget till underhåll av [44.] kustartilleriets byggnader och materiel.

Marinförvaltningen har anmält, att en överbetalning kommer att äga rum å ordinarie reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel för år 1920.

Enligt vad jag inhämtat kan denna överbetalning approximativt uppskattas till 250,000 kronor.

Jag får hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående täckande av överbetalning å ordinarie reservationsanslaget till underhåll av kustartilleriets byggnader och materiel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag, högst, 250,000 kronor.

Övningar.

4. Förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets [45.] krigsberedskap och övningar.

Under åberopande av vad jag under punkten 111 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkning av ordinarie reservationsanslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar å tillläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

440,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft.

2762 20 10

74 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

D. Flottan och kustartilleriet.

1. Extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter.

Å tilläggsstat för såväl år 1919 som år 1920 har, på grund av rådande höga pris på beklädnadspersedlar, för beredande av extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter anvisats ett förslagsanslag,högst, 25,900 kronor.

Marinförvaltningen har nu anfört följande.

Med anslagen till extra beklädnadshjälp hade avsetts att bereda ifrågavarande personal dyrtidstillägg å den beklädnadshjälp, som enligt gällande bestämmelser utginge till fänrik i reserven med 200 kronor och till reservofficersaspirant med 300 kronor för en gång samt till reservmarinintendentsaspirant med 20 kronor i månaden. Den extra beklädnadshjälpen hade beräknats till 100 procent av den ordinarie beklädnadshjälpens belopp med undantag för reservmarinintendentsaspiranter, för vilka den extra beklädnadshjälpen bestämts till 360 kronor. Det hade nämligen ansetts lämpligt att åvägabringa likställighet mellan reservofficerare och marinintendentsaspiranter ifråga om det sammanlagda beloppet av ordinarie och extra beklädnadshjälp. Då de förra, såsom framginge av ovanstående, erhållit tillhopa 600 kronor, hade det befunnits riktigt, att även de senare tilldelades samma belopp (12 x 20 = 240 + 360 = 600).

Då någon nedgång i beklädnadskostnaderna ej syntes vara att emotse under år 1921, borde extra beklädnadshjälp även för sistnämnda år utgå. Någon förändring av beloppen för de olika personalkategorierna syntes ej böra ifrågasättas.

Antalet reservofficersaspiranter vid kustartilleriet, som i 1920 års stat vore upptaget till 31, hade för år 1921 beräknats till endast 28.

Anslagsbehovet för extra beklädnadshjälp för år 1921 borde sålunda beräknas på följande sätt:

Flottan:

16 fänrikar i reserven 16 x 200......................

20 reservofficersaspiranter 20 x 300 ............

5 reservmarinintendentsaspiranter 5 x 360

Kustartilleriet:

28 fänrikar i reserven 28 x 200 ...................

28 reservofficersaspiranter 28 x 300...........

75 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Marinförvaltningen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- [46.] dagen att till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter på tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

I likhet med marinförvaltningen anser jag, att extra beklädnads- Departementfhjälp även för år 1921 bör tillerkännas ifrågavarande personal.

Då jag icke för närvarande anser mig böra föreslå någon ändring i de utgående ersättningsbeloppen och ej heller finner anledning frångå den av marinförvaltningen uppgjorda kostnadsberäkningen, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till extra beklädnadshjälp åt fänrikar i reserven, reservofficersaspiranter och reservmarinintendentsaspiranter å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

E. Diverse.

1. Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över stat [47.]

och värnpliktiga läkare.

I enlighet med vad jag under punkten 101 uti det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga läkare å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

2. Anordnande av marinläkarkurs. [48.]

Marinförvaltningen har anfört följande. Mannas rv»u-

Alltsedan marinläkarkåren organiserades hade varit avsett, att s. k. “‘“taining™ marinläkarkurser för marinläkarnas behöriga utbildning skulle under marinöverläkarens ledning vart annat år anordnas i Stockholm. Sådana kurser hade varit anordnade under åren 1906, 1908, 1910, 1912 och 1919.

76 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[48.] Avbrottet 1912—1919 föranleddes av med mobiliseringen 1914_

1918 sammanhängande omständigheter. I varje kurs hade deltagit 10 marinläkare av 2:a graden eller undantagsvis marinläkarstipendiater, som avlagt eller varit nära att avlägga medicine licentiatexamen. Samtliga hade kommenderats av Kungl. Maj:t på förslag av marinöverläkaren. Vid den ar 1919 hallna marinläkarkursen lämnades undervisning i navalhygien, sjökrigets kirurgi, psykiatri, oftalmologi, otiatri och lungtuberkulos; vad beträffade de fyra sistnämnda ämnena i de delar, som för marinen vore. av betydelse. Såsom lärare hade tjänstgjort i de särskilda ämnena specialutbildade marinläkare i stammen och reserven jämte en överläkare vid ett av Stockholms stads sjukhus.

För anordnande av marinläkarkursen under år 1919 föreslog Kungl. Maj:t 1919 års lagtima riksdag att för ändamålet bevilja på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag, högst, 8,500 kronor. Detta förslag blev av riksdagen bifallet.

Då marinförvaltningen i skrivelse den 24 september 1919 avgav förslag till reglering av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för år 1921, hade ännu icke 1919 års marinläkarkurs, till vilken voro kommenderade 9 marinläkare av 2:a graden och 1 marinläkarstipendiat, hållits. Efter nämnda kurs avslutande återstod bland marinläkare av

2.a. graden endast en, som till följd av kommendering på vinterexpedition till avlägsna farvatten med pansarkryssaren »Fylgia» ännu icke genomgått kursen. Vid sådant förhållande ansåg sig marinförvaltningen i nyssberörda skrivelse. med förslag till reglering av utgifterna under riksstatens femte huvudtitel för år 1921 icke hava anledning hemställa om medel till marinläkarkurs redan 1921, enär det icke syntes antagligt, att inom två år, eller till hösten 1921, nya marinläkare av 2:a graden skulle tillkomma eller marinläkarstipendiater skulle hinna avlägga medicine licentiatexamen till ett sammanlagt antal av 10. Omsättningen inom marinläkarkåren hade emellertid sedan hösten 1919 varit oväntat stor, i det hittills 5 marinläkare av 2:a graden erhållit avsked och ersatts med 4 marinläkarstipendiater, som under tiden avlagt medicine licentiatexamen, och en marinläkarstipendiat, medicine kandidat. Enligt till marinöverläkaren under sommaren 1920 ingångna meddelanden syntes vidare 5 marinläkarstipendiater komma att avlägga medicine licentiatexamen omkring slutet av detta år. Det syntes sålunda bliva av behovet påkallat, att en marinläkarkurs anordnades i vanlig- ordning hösten 1921. 6

Kostnaderna för en marinläkarkurs 1921 syntes förslagsvis böra beräknas på följande sätt:

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Läraren i navalhvgien ............

b i sjökrigets kirurgi.............

b i psykiatri ............................

b i oftalmiatrik .....................

B i otiatri..................................

b i lungsjukdomar..................

10 elever, dagarvoden ......................

Provrör, reagens m. m...................

Laboratorieavgifter......................■

Litteratur och oförutsedda utgifter

kronor 1,500: — [48.]

b 1,500: —

B 500: —

b 200: —

b 200: -

b 200: —

b 3,200: —

» 300: —

b 500: —

.............. b 900: —

Summa kronor 9,000: —

Arvodena vore beräknade efter vad docenter numera plägade erhålla för liknande kurser. Vid näst föregående marinläkarkurs bemyndigades marinöverläkaren av Kung].. Maj:t att träffa överenskommelse med lämpliga läkare att vara lärare i de ämnen, uti vilka marinläkarkårens stam tillhörande lärare ej funnos att tillgå. ^

Marinförvaltningen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen, att för anordnande av en marinläkarkurs på tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 9,000 kronor.

Det av tillstyrka. Jag får

marinförvaltningen framställda förslaget anser jag mig böra Departementsalltså hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå

riksdagen .

att för anordnande av en marinläkarkurs a tilläggs-

stat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

9,000 kronor.

3. Kostnader för nedläggande av Fårösunds fästning. [49.]

Marinförvaltningen har i skrivelse den 30 augusti 1920 anfört följande. ställning.

Sedan 1919 års riksdag beslutat att Fårösunds fästning omedelbart skulle nedläggas, hade Kungl. Maj:t genom brev den 1 augusti och generalorder nr 852 samma år anbefallt, bland annat, att fästningen skulle nedläggas den 30 september 1919, ävensom, med anledning av vad marinförvaltningen i samråd med chefen för marinstaben och chefen för kustartilleriet uti skrivelse den 1 maj sagda år anfört, meddelat

78 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[49.] föreskrifter angående förfarandet med i Fårösunds fästning befintliga byggnader och materiel m. m.

Sedermera hade marinförvaltningen uti skrivelse den 27 november 1919, sedan nedläggningen i avsevärd del utförts, bland annat, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte till bestridande av kostnaderna för Fårösunds fästnings nedläggande av riksdagen äska härför erforderligt anslag, som då beräknades till 42,000 kronor.

Nedläggningsarbetena vore numera avslutade, vadan marinförvaltningen funne sig böra hemställa om anvisande av medel till täckande av de kostnader, som av marinförvaltningen måst förskottsvis bestridas.

Dessa kostnader uppginge till och med juli månad 1920 till 32,976 kronor 13 öre, vartill komme en ytterligare beräknad kostnad av 2,000 kronor,

vadan samtliga utgifter kunna beräknas till............... kr. 34,976: 13

Å andra sidan hade medel influtit vid försäljning av

kaserninventarier.......................................... kr.

artillerimateriel......

slip ...........................

byggnader m. m........................................ * a,no:— » 23,765:07

Kronor 11,211: 06

Detta belopp syntes böra utjämnas till 11,250 kronor.

På grund av vad marinförvaltningen sålunda anfört, hemställde ämbetsverket, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till täckande av kostnaderna för nedläggande av Fårösunds fästning bevilja å tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst, 11,250 kronor.

Departements- Då några medel icke stå till Kungl. Maj:ts förfogande för täckande chefen. av (}e me(j Fårösunds fästnings nedläggande förenade kostnaderna, torde anslag för ändamålet böra äskas av riksdagen. Den av marinförvaltningen uppgjorda kostnadsberäkningen har icke givit anledning till erinran från min sida.

Jag får hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till täckande av kostnader för nedläggande av Fårösunds fästning å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 11,250 kronor.

Fjärde huvudtiteln; 1921 års tilläggsstat.

4. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat [50.] inom den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen, tillsvidare under fjärde huvudtiteln, avd. Sjöförsvaret, å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag av 32,200 kronor.

5. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom [51.] den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, tillsvidare under fjärde huvudtiteln, avd. Sjöförsvaret, å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag av 21,000 kronor.

6. Dyrtidstillägg. [52.]

Under åberopande av vad statsrådet och chefen för finansdepartementet förut denna dag anfört i fråga om beredande av dyrtidstillägg

80 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[52.] under innevarande år åt befattningshavare i statens tjänst, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avvaktan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst, tillsvidare under fjärde huvudtiteln, avd. Sjöförsvaret, å tillläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag av

13,000,000 kronor.

F. Sjökarteverket.

[53.] 1. Utförande av sjömätningar.

Såsom närmare framgår av statsrådsprotokollet rörande anslag till sjökarteverket för år 1922 har 1920 års riksdag för 1921 års vidkommande till bestridande av sjökarteverkets utgifter under sistnämnda år beräknat, att ett sammanlagt belopp av 474,400 kronor skall bliva tillgängligt.

Av den sålunda beräknade summan äro 78,200 kronor upptagna som bestämt ordinarie anslag och 5,000 kronor såsom ordinarie förslagsanslag samt avsedda för bestridande av avlöningar, varjämte för redigering av tidskriften »Underrättelse för sjöfarande» såsom extra reservations anslag upptagits 38,000 kronor. Återstoden, i vilken ingår ett ordinarie reservationsanslag av 49,000 kronor och ett, extra reservationsanslag av 233,200 kronor jämte övriga beräknade tillgångar med 71,000 kronor, tillhopa 353,200 kronor, är avsedd till bestridande av sjökarteverkets allmänna utgifter.

Det för allmänna utgifter avsedda beloppet har beräknats på följande sätt:

Sjömätningsexpeditioner och resekostnader.................. kronor 155,000: —

Rustning och underhåll av fartyg m. m.................... » 75,000: —

Komplettering av båtmateriel m. m............................. » 14,500: —

Tryckningskostnader .................................................... » 28,700: —

Underhåll av fastighet och inventarier m. m............ » 3,000: —

Skrivmaterialier och expenser .......................................... » 7,000: —

Beräknade merkostnader under ovan angivna poster » 70,000: —

Summa kronor 353,200: —

Fjärcle huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

81 Sedan de beräknade merkostnaderna fördelats på de särskilda utgiftsposterna, skulle enligt chefens för sjökarteverket förslag det ifrågavarande beloppet, 353,200 kronor, disponeras på sätt följande samman-

ställning utvisar:

till sjömätningsexpeditioner...........................................— kronor 180,000: —

» rustning och underhåll ....................... » 110,000: —

» komplettering av materiel m. m.............................. » 14,500: —

» tryckningskostnader ...................................................... » 38,700: —

» fastighetens underhåll m. m........................................ » 3,000: —

» skrivmaterialier ............................................................ » 7,000: —

Summa kronor 353,200: —

I överensstämmelse med detta förslag har stat för sjökarteverkets allmänna utgifter för år 1921 blivit den 3 december 1920 av Kungl. Maj:t fastställd. _

I fråga om medelsbehovet för år 1921 har nu kartverkschefen anfört följande.

Såsom av kartverkschefens förslag angående beräknande av utgifterna för år 1922 framginge, vore de för år 1921 till allmänna utgifter anvisade medlen för ändamålet otillräckliga. Sålunda hade enbart beträffande posten »sjömätningsexpeditioner och resekostnader» under år 1920 inträtt fördyringar — huvudsakligen grundade på höjda avlöningar och stenko]spris — som uppginge till omkring 40,000 kronor. Under hänvisning till motiveringen uti nyssnämnda förslag nödgades kartverkschefen därför anhålla, att hos 1921 års riksdag måtte på tilläggsstat för samma år äskas anslag till förstärkande av tillgängliga medel till bestridande av nedan upptagna »allmänna utgifter» för sjökarteverket.

Till sjömätningsexpeditioner och resekostnader.

Enligt i ovan åberopade förslag verkställd utredning beräknades medelsbehovet för sjömätningsexpeditioner och resekostnader under år 1921 till 377,000 kronor. Då för detta ändamål vore tillgängligt allenast samma belopp som för år 1920, eller 180,000 kronor, hemställde kartverkschefen, att skillnaden, (377,000 — 180,000 =) 197,000 kronor, måtte för berörda ändamål äskas på tilläggsstat för år 1921.

Till förhyrning av maskinister och motorskötare.

Till anställande under sex månader av år 1921 av två maskinister och fem motorskötare, nämligen för två maskinister 3,000 kronor och för fem motorskötare 9,000 kronor, hemställde kartverkschefen, att

12,000 kronor måtte äskas på tilläggsstat för år 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. 2762 20 11

[53.]

Chefens för sjökarteverket förevarande framställning.

82 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[53.]

Till rustning' och underhåll av fartyg, båtar och annan mätningsmateriel.

Enligt i ovan åberopade förslag förebragt utredning beräknades medelsbehovet till fartygsunderhållet år 1921 till 160,000 kronor. Enär för sagda ändamål funnes tillgängligt samma belopp som för år 1920, eller 110,000 kronor, hemställde kartverkschefen, att skillnaden, (160,000 — 110,000 =) 50,000 kronor, måtte äskas på tilläggsstat för år 1921.

Till inredningsförbättringar å sjömiitningsfartygen.

Under hänvisning till vad av kartverkschefen i ovan åberopade förslag anförts angående behovet av vissa inredningsarbeten å sjömätningsfartygen i ändamål att göra dem mera tidsenliga hemställde samme chef, att för ändamålet måtte äskas på tilläggsstat för år 1921 såsom engångskostnad 80,000 kronor, eller eventuellt att beloppet måtte lika fördelas på de båda åren 1921 och 1922.

Till komplettering av båtmateriel och mätningsinstrument.

Enär för ifrågavarande ändamål vore för år 1921 anvisade 14,500 kronor, men medelsbehovet enligt ovan åberopade förslag beräknades till 30,000 kronor, hemställde kartverkschefen, att för ifrågavarande ändamål måtte på tilläggsstat för år 1921 äskas skillnaden emellan dessa båda belopp, eller (30,000 — 14,500 =) 15,500 kronor.

Därest emellertid det i närmast föregående punkt begärda beloppet,

80,000 kronor, till inredningsförbättringar å fartygen icke skulle komma att upptagas, hemställde kartverkschefen, att nu ifrågavarande post mål te ökas med 15,000 kronor och anvisningen rubriceras »till komplettering och förbättringar av mätningsmateriel» samt alltså att för detta ändamål på tilläggsstat för år 1921 måtte begäras 30,500 kronor.

Till tryckningskostnader.

För ifrågavarande ändamål vore för år 1921 tillgängliga 38,700 kronor. Enär enligt ovan åberopade förslag verkliga kostnaden måste beräknas till 45,000 kronor och någon inskränkning i tryckningskostnaden icke vore tänkbar, emedan tryckningen automatiskt måbte rättas efter sjöfartens behov av kartor, hemställde kartverkschefen, att skillnaden emellan dessa båda belopp, eller 6,300 kronor, måtte äskas på tilläggsstat för år 1921.

Till skrivmaterialier och expenser.

Under hänvisning till vad i ovan åberopade förslag anförts angående otillräckligheten av anvisningen till skrivmaterialier och expenser, hem-

83 Fjärde huvudtiteln: 1021 års tillägg sstat.

ställde kartverkschefen, att till täckande av eljest uppkommande säker brist under år 1921 på tilläggsstat för sagda år måtte äskas 7,000 kronor.

Kartverkschefens äskande å tilläggsstat för år 1921 bleve sålunda

följande:

tili sjömätningsexpeditioner och resekostnader ......... kronor 197,000: —

» förhyrning av maskinister och motorskötare........ » 12,000: —

» rustning och underhåll av fartyg m. m................ » 50,000: —

» inredningsförbättringar å sjömätningsfartygen...... » 80,000: —

» komplettering av båtmateriel m. m......................... » 15,500: —

» tryckningskostnader .............. t> 6,300:

» skrivmaterialier och expenser ..................... »_7,000: -

Summa kronor

367,800

[53.]

Kartverkschefen hemställde, att sagda belopp måtte såsom reservationsanslag till förstärkande av extra anslaget till sjömätningar för år 1921 äskas på tilläggsstat för samma år.

I enlighet med vad jag i samband med behandlingen av anslags Departementsäskandena för sjökarteverket för år 1922 anfört, bör å 1921 års till- chefen, läggsstat äskas 76,000 kronor för utförande av sjömätningar under sistnämnda år. Enligt vad jag likaledes framhållit bör anslaget givas natur av reservationsanslag.

I den händelse ifrågavarande belopp av riksdagen beviljas, skulle till bestridande av sjökarteverkets allmänna utgifter under innevarande år bliva tillgängliga (353,200 + 76,000=) 429,200 kronor.

Jag får hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till utförande av sjömätningar å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 76,000 kronor.

2. Bidrag till en internationell hydrografisk byrå. [54.]

I anslutning till vad jag under punkten 166 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över försvarsärenden anfört, får jag hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att såsom bidrag till en internationell hydrografisk byrå å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 11,000 kronor.

84 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Vad departementschefen sålunda yttrat, tillstyrkt och hemställt, täcktes, på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter, Hans Maj:t Konungen gilla och bifalla; och skulle utdrag av detta protokoll tillställas finansdepartementet till ledning vid avfattandet av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillläggsstat till riksstaten för år 1921.

Ur protokollet:

E. Lilliebjörn.

Fjärde hurudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

85 Bil. nr 1.

Beräkning

av de värnpliktigas tjänstgöringsdagar år 1921.

86 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Bil. nr 2.

Beräkning

av underhållsdagar för stam- och lejda hästar, remonter m. fl. år 1921.

Staber m. fl.

A. Stamhästar.

83 stamhästar

B. hejda hästar.

Infanteriet.......

Kavalleriet.......

Artilleriet.......

Ingenjörtruppema . . .

Trängen ........

Intendenturtrupperoa . . Intendentsdepartementet

C. Remonter (ersättningsremonter).

Vid truppförbanden 542 remonter:

stycken

kavalleriet artilleriet ingenjörtruppema trängen

Vid remontdepåerna

remonter i

45 dagar 45 »

45 »

244 »

200 »

132 248 62 000

D. Egna tjänsteliästar.

Egna tjänstehästar, för vilka lönetillägg utgår med 250 kronor

vid generalitet 6 hästar i 365 dagar

Transport

Under-

hålls-

dagar.

30 295 280 320 2 156 785 1121 645 70 810 115 705

24 892 2 800 148 752 50 652 24 000 2 500 7 000

16 650 6 615 405 720

») 194 248

2190 17 520 365 365 3 650

24,090

Summa

under-

hållsdagar.

3 775 560

260 596

24 390

4,060,546

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

*) Endast vid beräkningen av Tit. VI veterinärvård nnder sjukvårdsanslaget.

88 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Bil. nr 3.

Sammanställning

av anslagen å tilläggsstat för år 1921.

Försvarsdepartementet.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

90 Fjärde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

Fjärde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1 Femte huvudtiteln.

1921 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

N ärvarande:

Statsministern, friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Elmquist anmälde härefter frågan om de anslag under femte huvudtiteln, som vore av beskaffenhet att böra anvisas å tilläggsstat för år 1921, samt yttrade därvid följande:

A. Departementet.

1. Avlöning åt en extra kanslisekreterare under senare halvåret 1921.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 4 i statsrådsprotokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1922 under femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för avlönande under senare hälften av år 1921 av en extra kanslisekreterare å tilläggsstat för nämnda år anvisa ett förslagsanslag, högst, 1,950 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 2892 20 1

[1-]

Avlöning åt en extra kanslisekreterare under senare halvåret 1921.

2 Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[2.]

Upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet.

[3.]

Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond.

[4.]

Upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet.

B. Sociala verk och inrättningar.

1. Upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet.

På grund av vad jag anfört under punkten 6 till statsrådsprotokollet över socialärenden beträffande femte huvudtiteln för år 1922, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av riksförsäkringsanstaltens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat,'å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 6,350 kronor.

2. Riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond.

Hänvisande till samma punkt i nämnda statsrådsprotokoll, hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för riksförsäkringsanstaltens dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med lån ur statens egnahemslånefond på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

3. Upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet.

På grund av vad jag anfört under punkten 13 i statsrådsprotokollet över socialärenden beträffande femte huvudtiteln för år 1922, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av socialstyrelsens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 24,920kronor.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

4. Bekämpande av arbetslösheten.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 19 i nämnda statsrådsprotokoll, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma att avlåtas i ämnet, för bekämpande av arbetslösheten på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag, högst, 3,000,000 kronor, att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.

5. Upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet.

Hänvisande till punkten 23 i nämnda statsrådsprotokoll, hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet, utöver anslaget å ordinarie stat, på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 2,160 kronor.

6. Statens tvångsarbetsanstalter.

Under punkten 26 i det vid årets statsverksproposition fogade statsrådsprotokollet över socialärenden anmälde jag, att de särskilda personer, som tillkallats att biträda inom socialdepartementet med utarbetande av förslag till erforderliga författningar angående statens tvångsarbetsanstalter m. m., den 2 december 1920 avgivit sitt betänkande.

I sagda betänkande hava de sakkunniga bland annat väckt förslag om utförande av vissa nybyggnads- och ändringsarbeten vid statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö, vilka arbeten av de sakkunniga beräknats draga en kostnad av tillhopa 864,603 kronor. Enligt de sakkunnigas åsikt borde de sålunda planerade arbetena med hänsyn till nu rådande förhållanden å byggnadsmarknaden utföras i olika byggnadsstadier. Under år 1921 skulle ekonomibyggnaden och verkstadshuset omändras och vattentorn samt en del yttre ledningar för värme, vatten och avlopp anordnas. Kostnaderna för dessa arbeten hava av de sakkunniga beräknats till 250,000 kronor.

[5.]

Bekämpande av arbetslösheten.

[6.]

Upprätthållande av yrkesinspektionens verksamhet.

[7-]

Statens

tvångsarbets-

anstalter.

4 Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[7.] Vidare hava de sakkunniga föreslagit, att under år 1921 vissa ur

hygienisk synpunkt nödvändiga muddrings- och rensningsarbeten skulle utföras i de intill Svartsjöanstalten belägna Hillersjö- och Svartsjövikarna, vilka arbeten betingade en kostnad av 35,000 kronor.

över de sakkunnigas betänkande hava utlåtanden infordrats från vederbörande myndigheter. Min avsikt är att, sedan dessa utlåtanden fullständigt inkommit, hemställa hos Kungl. Maj:t om avlåtande av proposition i ämnet till innevarande års riksdag. Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till utförande av vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens tvangsarbetsansta.lt å Svartsjö å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett reservationsanslag av 285,000 kronor.

7. Driftkostnader för en statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister.

[8.] _ Hänvisande till punkten 28 i nämnda statsrådsprotokoll, hemställer

Driftkostna- jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

der för en

vårdanstalt å 1 avbidan på den proposition, som kan komma

venngarn för att 1 ämnet avlåtas, på tilläggsstat för år 1921 be-

aikohoiister. räkna dels till avlöningar och vikariatsersättning ar åt be-

fattningshavare vid en statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholist&i' ett förslagsanslag, högst, 9,500 kronor, dels ock till bidrag för driftkostnaderna i övrigt för samma anstalt ett förslagsanslag av 35,300 kronor.

8. Anordnande av en statens vårdanstalt för alkoholister å Ventholms kungsgård.

[9-] _ Under åberopande av vad jag denna dag anfört under punkten 28

Anordnande i statsrådsprotokollet angående anslagsäskanden för år 1922, hemställer aVvårdansataUS att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, för anordnande av en statens vårdanstalt för alkoholister ä Ventholms kungsgård på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett reservationsanslag av

200,000 kronor, att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.

för alkoholister å Ventholms kungsgård.

Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 5

9. Svenska fattigvårdsförbundct.

På grund av vad jag anfört under punkten 48 i statsrådsprotokollet över socialärenden beträffande femte huvudtiteln för år 1922, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av brist för Svenska fattigvårdsförbundets barnavårdsverksamhet på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 9,000 kronor.

10. Särskilda åtgärder för lindrande av nöd.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 55 i statsrådsprotokollet för denna dag angående anslagsäskanden för år 1922 under femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, för särskilda åtgärder till beredande av lindring i genom den allmänna krisen uppkommen nöd på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag, högst, 5,000,000 kronor, att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.

11. Frälsningsarméns räddningshem.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 58 i statsrådsprotokollet denna dag angående anslagsäskanden för år 1922 under femte huvudtiteln, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till understöd åt frälsningsarmens räddningshem på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 20,000 kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

12. Vita bandets småbrukshem Håkanstorp.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 60 i statsrådsprotokollet angående anslagsäskanden för år 1922 under femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till understöd åt Vita bandets småbrukshem Håkanstorp på tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 2,500 kronor.

[10.J

Svenska

fattigvårds-

förbundel.

[il.]

Särskilda åtgärder för lindrande av nöd.

[12.]

Frälsningsarméns räddningshem.

[13.]

Vita bandets småbrukshem Håkanstorp.

6 Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[14.]

Sveriges husmodersföreningars riksförbund.

[15.]

Fredrika

Bremer-

fbrbundet.

13. Sveriges husmodersföreningars riksförbund.

Under åberopande av vad som anförts under punkten 61 i statsrådsprotokollet denna dag angående anslagsäskanden för år 1922 under femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för understödjande av Sveriges husmodersföreningars riksförbunds verksamhet på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor, att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

14. Fredrika Bremerförbundet.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 31 augusti 1920 har Fredrika Bremerförbundet anhållit om statsbidrag för år 1921 för sin allmänna verksamhet. Förbundet anför därvid, bland annat, följande.

År 1919 inbetalades till förbundets allmänna kassa i medlemsavgifter 5,159 kronor 52 öre och i räntor 1,284 kronor 7 öre eller tillhopa 6,443 kronor 59 öre. Samtidigt uppgingo utgifterna för förbund sbyrån, trycksaker, möten, utskylder, tidskriften Hertha och allmänna omkostnader, vilka utgifter gäldas av förbundets allmänna kassa, till sammanlagt 16,556 kronor 91 öre. Ett underskott av 10,113 kronor 32 öre skulle alltså hava uppstått, om icke motsvarande belopp influtit genom tillfälliga gåvor.

Det finnes ingen anledning antaga, att berörda utgifter under de närmaste åren skola kunna nedbringas. Tvärtom måste man förutsätta, att om verksamheten skall kunna fortgå i samma omfattning som hittills, en avsevärd ökning av utgifterna är oundviklig. Särskilt torde det bli nödvändigt att höja avlöningarna för å byrån och tidskriften Herthas redaktion anställda. För närvarande äro dessa avlöningar mycket låga och förutsätta ett offervilligt intresse å de anställdas sida. En förhöjning av avlöningarna med 50 % skulle öka utgiftssumman med 4,475 kronor. Även med ett sådant tillägg vore lönerna alltjämt relativt låga. Jämväl andra utgiftsposter såsom hyra och trycksaker komma med all sannolikhet att stiga. Som någon motvikt mot de stegrade utgifterna räknar förbundet med möjligheten av ökad inkomst av medlemsavgifter och uppskattar för år 1921 detta tillskott till 2—3,000 kronor. Med hänsyn härtill beräknar förbundet underskottet för år 1921 till omkring 12,000 kronor.

Då förbundet icke ser några utsikter att med egna medel eller hittillsvarande inkomstkällor anskaffa detta belopp, har förbundet för att söka trygga verksamhetens fortvaro och under åberopande av sin för det allmänna gagnerika verksamhet velat hos Kungl. Maj:t framställa en ansökan att erhålla berörda summa såsom bidrag av statsmedel.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

7 På grund av vad sålunda anförts har förbundet hemställt om ett statsanslag för år 1921 för förbundets allmänna verksamhet å 12,000 kronor.

[15.]

Socialstyrelsen har den 30 september 1920 avgivit infordrat utlåtande i ärendet och därvid anfört följande.

Social-

styrelsen.

Såsom av ansökningshandlingarna framgår, åtnjuter förbundet statsanslag för vissa speciella verksamhetsgrenar, nämligen för sjukkassan, för skolorna i Eimforsa, Apelryd och Stockholm samt för tidskriften »Hertha». Enligt vad styrelsen inhämtat, åtnjöt sjukkassan under år 1919 statsbidrag med 1,330 kronor 50 öre jämlikt bestämmelserna i lagen den 4 juli 1910 angående statsbidrag åt sjukkassor. Lanthushållningsseminariet å Eimforsa tillerkändes av riksdagen för samma år ett statsbidrag å 1 L,633 kronor 16 öre. Till fruktodlings- och trädgårdsskolan i Apelryd utbetalades under samma år av nionde huvudtitelns allmänna besparingar ett understöd av 3,000 kronor samt till skolan för kvinnlig yrkesutbildning i Stockholm av förslagsanslaget till understöd åt skolor för den lägre yrkesundervisningen ett belopp av 9,960 kronor 36 öre. Slutligen har till tidskriften »Hertha» under en följd av år utgått ett anslag å 1,000 kronor årligen av förutvarande sjätte huvudtitelns allmänna besparingar.

Nu berörda' anslag utgå sålunda för speciella verksamhetsgrenar, för vilka särskild bokföring medger tillfälle till kontroll över de olika posternas användning. Däremot har förbundet hittills icke erhållit statsunderstöd för sin allmänna verksamhet, vilken väsentligen omfattar tvänne huvudområden, nämligen dels hävdandet av kvinnornas synpunkter och intressen i avseende å lagstiftning och andra samhälleliga spörsmål, dels ett särskilt kvinnliga yrkesförhållanden omfattande upplysnings- och rådgivningsarbete, i samband varmed bedrives platsförmedling för högre kvalificerade kvinnor. För denna allmänna verksamhet uppehåller förbundet sin byrå i Stockholm, vilken jämväl ombesörjer redigeringen av tidskriften samt utövar central ledning över de särskilda nyssnämnda läroanstalterna.

Det är som bidrag till bestridande av kostnaderna för denna byrå det nu begärda statsanslaget skulle användas. Med avseende härå torde till en början böra erinras, att för statens understödjande av arbetsförmedlingsverksamhet finnas angivna särskilda riktlinjer samt att meddelandet i visst fall av statsunderstöd utanför dessa riktlinjer kan vara ägnat att medföra vittgående konsekvenser.

Beträffande byråns rådgivningsarbete i fråga om kvinnors yrkesförhållanden och dylikt är det känt, att byrån på förtjänstfullt sätt fyller ett verkligt behov, som hittills icke på annat sätt är tillgodosett. Uppenbart är vidare, att administrationen av förbundets olika utbildningsanstalter är maktpåliggande samt att dessas syfte väsentligt främjas genom förbundets centralbyrå och genom tillgången till de arbetskrafter och den allmänna kompetens, som denna förfogar över.

Med avseende å förbundets ovannämnda verksamhet för rådgivning samt för administrerandet av de olika utbildningsanstalterna synes fog kunna föreligga för beviljande av statsunderstöd. Hithörande uppgifter synas nämligen vara av den omedelbara betydelse för det allmänna, att det vore att beklaga, om förbundet av sin uppenbarligen prekära ekonomiska ställning föranleddes att väsentligt inskränka eller tilläventyrs helt nedlägga sin verksamhet i berörda avseenden.

8 Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

flö.l Däremot synes förbundets övriga, på utredningar och propaganda inriktade arbete till speciellt främjande av kvinnornas intressen vara av den karaktär, att statsbidrag till detsamma näppeligen torde böra ifrågakomma.

Då emellertid, med förbundets och centralbyråns nuvarande organisation och förvaltning, nyssnämnda båda slag av verksamhet och kostnaderna härför icke kunna särskiljas från varandra, möter det ur praktisk synpunkt svårigheter för tillmötesgående av förbundets begäran om statsanslag för dess allmänna verksamhet.

Därjämte vill styrelsen framhålla, att till följd av den synnerligen livliga föreningsverksamhet av mer eller mindre utpräglad social karaktär, som numera förefinnes, stor varsamhet givetvis måste iakttagas ifråga om utvidgande av statens understödjande av dylik verksamhet.

D"Pchrf«ntS Såsom mål för sin verksamhet har Fredrika Bremerförbundet satt c 8 en' att under »samverkan av erfarna män och kvinnor, inom så vida kretsar av vårt land som möjligt, verka för en sund och lugn utveckling av arbetet för kvinnans höjande i sedligt och intellektuellt såväl som i socialt och ekonomiskt avseende». För denna sin uppgift har förbundet arbetat under många år och på ett sätt, som tillvunnit detsamma förtroende från olika håll. Tyngdpunkten av dess verksamhet har alltmer kommit att vila på dess insatser för främjande av kvinnlig yrkesutbildning på områden, vilka icke hittills kunnat direkt omhändertagas av staten men som likväl erkänts vara av stor betydelse ur det allmännas synpunkt. Jag erinrar i detta avseende om förbundets lanthushållningsseminarium å Rimforsa, om dess fruktodlings- och trädgårdsskola Apelryd samt om skolan för kvinnlig yrkesutbildning i Stockholm, vilka samtliga i sin mån fylla kända behov inom vårt yrkesskoleväsen och för den skull åtnjuta statsunderstöd. Det livliga och sakliga intresse, som förbundet genom sina utbildningsanstalter och på annat sätt visat för den kvinnliga utbildningen, har tillvunnit förbundet sådan förtroendeställning, att detsamma fått omhändertaga förvaltningen av yrkes- och stipendiedonationer till betydande belopp.

I samband med förbundets utbildningsverksamhet står dess upplysnings- och rådgivningsarbete i avseende å kvinnliga yrkesförhållanden samt dess allmänna platsförmedling för högre kvalificerade kvinnor ävensom sjuksköterskebyråerna i Stockholm och Göteborg.

Vid sidan härav fullföljer förbundet alltjämt sin strävan att genom undersökningar rörande kvinnans ställning i olika avseenden samt genom inlägg i aktuella lagstiftningsfrågor och andra aktuella frågor bevaka kvinnans intressen. Till publikationsorgan tjänar härvid i främsta rummet tidskriften »Hertha», vilken såsom uppmuntran särskilt för sina redogörelser för kvinnliga yrkesförhållanden under några år åtnjutit ett mindre statsunderstöd.

Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

9 Denna summariska redogörelse för de mest framträdande av förbundets verksamhetsområden torde ådagalägga, att förbundet visat en livaktighet och praktisk organisationsförmåga, vilka synas vara värda så mycket mer erkännande som arbetet uppbäres av oavlönade eller lågt avlönade krafter, vilka ägna sig åt detsamma i självuppoffrande intresse för förbundets syften. Icke desto mindre har förbundet nu kommit i det ekonomiska läge, att dess verksamhet synes vara allvarligt hotad, varför detsamma sett sig nödsakat att hemställa om statens understöd för uppehållande av centralbyrån i Stockholm, till vilken sådant understöd hittills icke utgått.

Av socialstyrelsens i ärendet avgivna utlåtande framgår, att styrelsen icke ansett statsbidrag i nu ifrågavarande form kunna ifrågakomma till platsförmedlingsverksamheten liksom ej heller till förbundets på utredningar och propaganda inriktade arbete till främjande av speciellt kvinnornas intressen. Däremot har styrelsen funnit, att med avseende å centralbyråns rådgivningsarbete i fråga om kvinnors yrkesförhållanden samt dess^ verksamhet för administrerandet av de olika utbildningsanstalterna fog funnes för beviljande av statsunderstöd. Då styrelsen icke desto mindre ställt sig tveksam härtill, har det berott dels på de praktiska svårigheter, som synts möta för att med centralbyråns nuvarande organisation och förvaltning avskilja kostnaderna för de olika slagen av verksamhet, dels på den betänksamhet, som måste iakttagas gent. emot varje utvidgande av statens understödjande av social verksamhet.

Båda dessa skäl äro otvivelaktigt förtjänta av allvarligt beaktande. Särskilt under nuvarande förhållanden måste starka skäl förebringas, för att staten skall träda in till stöd för en verksamhet, som till ursprung och karaktär är frivillig, även om densamma fyller uppgifter, som äro av betydelse för det allmänna. I förevarande fall synes mig dock statsunderstöd berättigat med hänsyn till centralbyråns oumbärlighet för de vid densamma knutna utbildningsanstalterna och donationerna samt den därmed nära förknippade upplysnings- och rådgivningsverksamheten för kvinnliga bildningssökande. Vad särskilt beträffar utbildningsanstalterna, ombesörjes dessas förvaltning nu av centralbyrån, vadan de skulle råka i synnerligt trångmål, därest byrån icke längre skulle kunna omhänderhava deras angelägenheter. Ett liknande läge skulle inträda i fråga om de till ett sammanlagt belopp av omkring 100,000 kronor nu uppgående donationsfonderna, vilkas tillkomst väsentligen varit att tillskriva den känsla av förtroende och trygghet, som förbundet ingivit donatorerna. Då såväl av de i ärendet föreliggande handlingarna som Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2892 so 2

[15.]

[16.]

Medicinal-

styrelsen.

[17.]

Statens bakteriologiska laboratorium.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

av eljest inhämtade upplysningar framgått, att förbundets ekonomiska läge. innebär överhängande risk för byråverksamhetens nedläggande, har jag ansett mig icke kunna avvisa tanken på att åtminstone genom tillfälligt statsunderstöd hjälpa densamma över de nuvarande svårigheterna. Jag har därvid förvissat mig om, att förbundets ledning är villig att ordna förbundets förvaltning på sådant sätt, att det statsbidrag, som kan bliva beviljat, tillgodokommer de grenar av verksamheten, vilka av mig nyss betecknats såsom ur statens synpunkt mest förtjänta av understöd. I proportion till dessa grenars andel i hela byråarbetet synes understödet böra begränsas till ett belopp av 8,000 kronor, som på grund av det nödläge, vari förbundet nu befinner sig, torde få utgå redan under innevarande år.

På grund av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom understöd åt Fredrika Bremerförbundets allmänna verksamhet på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 8,000 kronor att utgå under de villkor, Kungl. Maj:t bestämmer.

C. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

1. Medicinalstyrelsen.

Hänvisande till vad jag anfört under punkten 62 i statsrådsprotokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1922 under femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av den å medicinalstyrelsens ordinarie stat upptagna anslagsposten till vetenskapliga rådet, v eter inär rådet, vikariatser sättning ar och extra tjänstemän m. m. på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 13,300 kronor.

2. Statens bakteriologiska laboratorium.

På grund av vad jag anfört under punkten 65 i samma statsrådsprotokoll, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för upprätthållande av driften vid statens bakteriologiska laboratorium på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 270,000 kronor.

Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

3. Statens rättskemiska laboratorium.

Under hänvisning till punkten 67 i samma statsrådsprotokoll hem- [18.] ställer jas: vidare, att Kungl. Makt måtte föreslå riksdagen statens rätts-

att för upprätthållande av driften vid statens boratorium.. rättskemiska laboratorium på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 3,700 kronor.

4. Tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare.

På förslag av den s. k. provinsialläkarkommittén torde fram- [19.] ställning om tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare komma att Tillfällig toneföreläggas 1921 års riksdag. I avvaktan härå bör ett belopp av 221,000 ^ kronor beräknas för ändamålet. läkare.

Med anledning härav samt under hänvisning till vad jag anfört under punkten 70 i statsrådsprotokollet angående anslagsäskandena för år 1922 under femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående förbättrade avlöningsförmåner för vissa förste provinsialläkare och provinsialläkare m. in., för beredande av tillfällig löneförbättring åt provinsialläkare på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag, högst, 221,000 kronor.

5. Dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare.

I skrivelse den 17 augusti 1920 har medicinalstyrelsen gjort fram- [20.] ställning om beviljande å tilläggsstat för år 1921 av ett förslagsanslag Dyrtidstuiför beredande av dyrtidstillägg under år 1921 åt vissa extra provinsial- 'ffffprovinläkare enligt motsvarande grunder som föregående år (sv. förf.-saml. siatiakare. 1920 nr 545).

Framställning i enahanda syfte har, vad angår de inom Västerbottens län anställda extra provinsialläkarna, sedermera även gjorts av nämnda läns landsting.

På grund härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, för beredande av dyrtidstillägg under är 1921 åt vissa extra provinsialläkare enligt motsvarande grunder som under år 1920, å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag å 20,000 kronor.

12 Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

6. Uppförande av nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och Västerviks hospital.

[21.] Med anledning av Kungl. Maj:ts i ämnet gjorda framställning

Uppförande har 1917 års riksdag dels medgivit, att två paviljonger för oroliga sjuka v^ongtrVför vartdera av Säters och Västerviks hospital finge i huvudsaklig oroliga sjuka överensstämmelse med av arkitekten G. Wickman i augusti 1916 uppoch väster- gjorda ritningar uppföras för en beräknad kostnad av 998,400 kronor, viks hospital, dels ock för påbörjande av berörda byggnadsföretag på extra stat för år 1918 anvisat ett reservationsanslag av 200,000 kronor. Sedermera har riksdagen för arbetenas fortsättande anvisat på extra stat för år 1919 ett reservationsanslag av 500,000 kronor samt på extra stat för år 1920 återstående beloppet eller ett reservationsanslag av 298,400 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t genom brev den 29 juni 1917 uppdragit åt medicinalstyrelsen att låta utföra ifrågavarande paviljonger i huvudsaklig överensstämmelse med ovanberörda ritningar jämte därtill hörande kostnadsförslag, bar Kungl. Maj:t genom särskilda brev den 21 mars 1919, med godkännande av vissa utav arkitekten C. Westman föreslagna förenklingar beträffande utförande av grundläggningsarbeten för omförmälda paviljonger, anbefallt styrelsen att på entreprenad utbjuda berörda arbeten samt att underställa inkomna anbud Kungl. Maj:ts prövning och godkännande.

I enlighet härmed infordrade medicinalstyrelsen anbud å nämnda grundläggningsarbeten samt antog, jämlikt bemyndigande av Kungl. Maj:t den 27 juni 1919, för Säters hospital ett anbud å 156,200 kronor och för Västerviks hospital ett å 91,250 kronor eller sålunda tillhopa å 247,450 kronor.

Vidare utbjöd medicinalstyrelsen i januari 1920 å entreprenad utförandet av byggnadsarbetena — med undantag av målning samt utförandet av vissa golv och beslag — för ifrågavarande paviljonger samt underställde de inkomna anbuden Kungl. Maj:ts prövning. De lägsta av dessa anbud, till vilkas antagande styrelsen begärde bemyndigande, uppgingo till för Säters hospital 695,000 kronor och för Västerviks hospital 859,500 kronor eller tillhopa 1,554,500 kronor. Ifrågavarande anbud hava sedermera förfallit.

Vid anmälan av ärendet i statsrådet den 19 mars 1920 framhöll dåvarande departementschefen, bland annat, att då de av riksdagen dittills anvisade medlen, 998,400 kronor, icke vore tillräckliga för be-

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

stridande av kostnaderna för byggnadsarbetena, medicinalstyrelsens framställning om bemyndigande att antaga förenämnda anbud ej kunnat bifallas. För att emellertid arbetena ej skulle behöva avbrytas, ansåge departementschefen sig böra tillstyrka, att ytterligare anslag äskades för nu ifrågavarande ändamål. Då det vore omöjligt att då fastslå den slutliga kostnaden, borde för år 1921 anvisas ett belopp, som departementschefen ville föreslå till 800,000 kronor, medan med äskande av ytterligare medel syntes kunna anstå till 1921 års riksdag.

I enlighet med departementschefens förslag avlät Ivungl. Maj:t till riksdagen proposition, vilken sedermera vann riksdagens bifall.

För ifrågavarande paviljongers uppförande har riksdagen alltså hittills beviljat anslag om sammanlagt 1,798,400 kronor.

I skrivelse den 28 augusti 1920 har nu medicinalstyrelsen hemställt om ytterligare anslag för ifrågavarande ändamål. Styrelsen meddelar härvid, att styrelsen uppdragit åt arkitekten Westman att med biträde av arkitekten N. Lovén inkomma med nya kostnadsberäkningar för byggnadsarbetena utöver de redan i det närmaste färdiga grunderna, vilka arbeten, enligt vad styrelsen upplyser, ännu icke kunnat igångsättas.

1 anledning härav hava nämnda arkitekter uti en till medicinalstyrelsen ställd och styrelsens framställning bifogad skrivelse framlagt en approximativ kostnadsberäkning över berörda arbeten. Enligt deras mening kunde nämligen en exakt sådan näppeligen göras. Efter det vid tiden för utbrottet av byggnadslockouten brukliga å-priset av 70 kronor per kubikmeter hava arkitekterna kommit till ett belopp av 2,202,550 kronor. Med beräkning av en förhöjning med 20 procent å arbetslönerna efter bilagd arbetskonflikt hava emellertid arkitekterna ansett ett tillägg till nyssnämnda summa böra göras med 200,000 kronor, vadan kostnaderna för byggnadsarbetena oavsett de redan färdiga grunderna enligt deras kalkyler skulle uppgå till 2,402,550 kronor.

På uppdrag av styrelsen hava vidare ingenjörerna Hugo Theorell och Carl A. Rossander uppgjort kostnadsberäkningar, den förre beträffande värme-, vatten- och avloppsledningar och den senare rörande den elektriska belysningsanläggningen jämte fyra hissar, samt därvid kommit till slutsummor av respektive 543,000 kronor och 78,700 kronor.

Under framhållande att paviljongernas färdigställande sålunda skulle draga eu kostnad om tillhopa 3,024,250 kronor, anmäler styrelsen, att av de hittills beviljade anslagen om sammanlagt 1,798,400 kronor styrelsen disponerat dels förut omförmälda belopp om 247,450 kronor för grundläggningsarbetena, vilka vore i huvudsak slutförda, dels ock en summa av omkring 17,550 kronor för kontroll, ritningar och diverse.

Medicinal-

styrelsen.

14 Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[21.] Av anslagen återstode därför 1,533,400 kronor. Då från den för paviljongernas fullbordande beräknade kostnaden av 3,024,250 kronor droges nyssnämnda summa, 1,533,400 kronor, erfordrades sålunda ett ytterligare anslag av 1,490,850 kronor. Styrelsen hemställer också om anvisande av sistnämnda belopp, vilket styrelsen finner i dess helhet erforderligt under år 1921.

Byggnadssty- I infordra! utlåtande den 16 september 1920 har byggnadsstyrelsen re sen. förklarat sig intet annat hava att erinra mot den av medicinalstyrelsen beräknade sammanlagda kostnaden än att säkerhet ingalunda kunde sägas föreligga, att icke jämväl detta belopp komme att överskridas.

Departements- Redan vid framläggande för 1917 års riksdag av förslag till uppc e en. förande av ifrågavarande paviljonger framhöll föredragande departementschefen omöjligheten av att för det dåvarande fullt exakt beräkna kostnaden för paviljongernas uppförande. Riktigheten av detta uttalande har till fullo bekräftats av sedermera inträffade förhållanden, vilket även, såsom förut antytts, vid anmälan år 1920 av behovet av tilläggsanslag för arbetenas fortsättande av dåvarande departementschefen ytterligare betonats. Av den nu verkställda utredningen framgår, att de vid sistnämnda tillfälle framlagda siffrorna rörande kostnaderna för de återstående byggnadsarbetena ingalunda hålla streck under nuvarande prisförhållanden, utan att desamma högst avsevärt torde behöva överskridas. Härtill komma kostnaderna för paviljongernas förseende med vatten-, avlopps- och värmeledning, belysningsanläggning m. in., till vilkas bestridande medel icke äskats hos 1920 års riksdag. Ehuru den sammanlagda kostnaden för nyssnämnda byggnadssätt inredningsarbeten av medicinalstyrelsen beräknats uppgå till ej mindre än 3,024,250 kronor, har dock byggnadsstyrelsen i september 1920 ställt sig tveksam beträffande möjligheten att inom denna kostnadsram färdigställa byggnaderna. Åven om det fortfarande är omöjligt att med säkerhet angiva någon exakt slutsiffra, synes det mig numera vara sannolikt, att byggnadskostnaderna under den stundande tiden snarast skola visa en nedåtgående tendens. Det skall ytterligare undersökas, huruvida någon besparing kan göras genom förenklingar av byggnaderna. Då emellertid behovet av ifrågavarande paviljonger är trängande såväl för beredande av ett ökat antal sjukplatser som för förbättring av vården vid de två hospitalen samt det redan påbörjade arbetet å paviljongerna därför snarast möjligt bör fullbordas, anser jag mig icke kunna föreslå ett uppdelande på flera år av det av medicinalstyrelsen nu begärda beloppet, 1,490,850 kronor, utan tillstyrker jag, att detsamma i sin helhet göres tillgängligt under år 1921.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

15 I överensstämmelse med vad jag tidigare i dag anfört beträffande [21.] anläggningen av hospitalet vid Hälsingborg, finner jag emellertid, att beredandet av ett ökat antal anstaltsplatser för sinnessjuka måste betraktas såsom ett socialt intresse av största betydelse samt att fördenskull under rådande statsfinansiella förhållanden medel för fullbordande av nu ifrågavarande hospitalsbyggen böra få disponeras ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Jag hemställer alltså, att Ivungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för uppförande av nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och Västerviks hospital å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 1,490,850 kronor, att utgå ur statsverkets fond av rusdrycksmedel.

7. Ombyggnad av bro vid Lunds hospital och asyl.

I skrivelse den 18 augusti 1920 har medicinalstyrelsen hemställt [22.] om anslag för ombyggnad av bron över Höjeån vid Lunds hospital Ombyggnad och asyl.

Till stöd för denna framställning anför medicinalstyrelsen följande: affall

Lunds hospital och asyl äro förlagda på var sin sida av den genom an- Medicinalstystaltens område flytande Höjeå. Förbindelseleden mellan de båda avdelningarna reisen. utgöres av en större, för såväl gång- som körtrafik avsedd bro. Denna, som uppfördes under slutet av 1880-talet, befinner sig för närvarande i ett synnerligen otillfredsställande skick. En kontrollberäkning av den befintliga brokonstruktionen har givit vid handen, att densamma, även i fullt iståndsatt skick, icke motsvarar fordringarna på en brobyggnad med hänsyn till den tunga trafik med lastautomobil, som numera framgår över densamma, sedan anstalten för sina varutransporter erhållit en dylik.

Frågan om brons reparation har varit föremål för förhandlingar vid de senaste av medicinalstyrelsen föranstaltade inspektioner av hospitalet; och har hospitalsdirektionen uppdragit åt distriktschefen i södra väg- och vattenbyggnadsdistriktet, majoren E. Sahlén, att uppgöra förslag härtill.

Efter av denne verkställda utredningar har hospitalsdirektionen i skrivelse den 21 april 1920 framlagt och förordat ett av Sahlén uppgjort förslag till ombyggnad, varvid direktionen tillika framhållit önskvärdheten av att åtgärder härför vidtoges med det snaraste, enär i motsatt fall, för att kunna begagna bron, ej obetydliga kostnader skulle bliva nödiga för en provisorisk reparation, då nämligen trädäcket ej hade tillräcklig bärighet.

Det av majoren Sahlén uppgjorda förslaget avser rivning av den nuvarande brons överbyggnad, utfyllning av jordbank i de två yttersta brospannen på vardera sidan om ån jämte makadamisering av vägbanan och anbringande av gångbana av klinker med stenkant ävensom skyddsräck samt vidare anordnande av en ny överbyggnad av järnbetong över

16 Femte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[22.]

Väg- och vattenbyggnad bstyrelsen.

Departements-

chefen.

de fyra mellersta brospannen och inläggning av järnvägsspår med moträls (17 kg:s räls) såväl å den nya bron som å de utfyllda vägbankarna.

Kostnaderna för ombyggnaden hava av majoren Sahlén i mars 1920 beräknats till 62,900 kronor, vartill kommer 4,000 kronor för uppförandet av en provisorisk bro under ombyggnadstiden. Då de nuvarande järnbalkarna i bron beräknas kunna försäljas för 5,400 kronor, utgör den slutliga utgiften för ifrågavarande arbete 61,500 kronor.

Över detta förslag hava arkitekten C. Westman och ingenjören A. Gelin avgivit yttranden och därvid tillstyrkt detsamma.

Under åberopande av vad sålunda i ärendet förekommit samt under framhållande, att styrelsen ansåge behovet av en ombyggnad av bron oomtvistligt och att skyndsamma åtgärder måste företagas för att sätta densamma i brukbart skick, har medicinalstyrelsen hemställt om anvisande snarast möjligt av ett belopp av 61,500 kronor för berörda ändamål.

Till följd av remiss har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen den 29 september 1920 avgivit utlåtande i ärendet och därvid anfört, att styrelsen efter ärendets prövning och sedan förevarande ombyggnadsförslag blivit inom styrelsen granskat utan anmärkning i tekniskt hänseende, för sin del, i den mån det kunde ankomma på styrelsen att i ärendet avgiva utlåtande, tillstyrkte bifall till framställningen.

Nödvändigheten att utan dröjsmål iståndsätta den ifrågavarande bron torde ej kunna bestridas. Vid en av medicinalstyrelsen under juni månad 1920 föranstaltad inspektion av anstalten framhölls av liospitalsledningen, att bron vore så dålig, att det medförde synnerlig fara att trafikera densamma. Då det ur ekonomisk synpunkt lärer vara fördelaktigare att omedelbart skrida till ombyggnad av bron än att först nedlägga kostnader å en provisorisk reparation av densamma, finner jag de erforderliga medlen böra äskas å tilläggsstat för år 1921.

Mot det av majoren Sahlén upprättade förslaget, som förordats av de hörda myndigheterna, synes intet annat vara att erinra, än att det med hänsyn till nu rådande förhållanden å arbetsmarknaden icke kan anses uteslutet, att kostnaden visar sig vara något knappt beräknad.

Under åberopande av vad sålunda i ärendet anförts, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för ombyggnad av bron över Höjeän vid Lunds hospital och asyl i huvudsaklig överensstämmelse med ett av majoren E. Sahlén upprättat förslag på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 61,500 kronor.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

8. Anordnande av eu statens uppfostringsanstalt för vanartade

sinnesslöa gossar.

Under åberopande av vad jag tidigare i dag anfört under punkten 82 angående anslagsäskandena för år 1922 under femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, för anordnande av en statens uppfostringsanstalt för vanartade sinnesslöa gossar å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett reservationsanslag av 55,000 kronor.

9. Anslag till driftkostnader vid folksanatorierna.

Hänvisande till vad av mig anförts under punkten 91 i samma statsrådsprotokoll, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till upprätthållande av verksamheten vid de genom medel ur Konung Oscar II:s jubileumsfond inrättade folksanatorierna på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 54,232 kronor, att användas i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser.

10. Bidrag till upprätthållande av radiumhemmets verksamhet.

Hänvisande till vad jag anfört under punkten 93 i samma statsrådsprotokoll, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att såsom bidrag till täckande av brist, som uppkommit å radiumhemmets verksamhet under är 1920, på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst,

35,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 8892 20 ^

[23.]

Anordnande av en statens uppfostringsanstalt för vanartade sinnesslöa gossar.

[24.]

Anslag till driftkostnader vid folksanat or i erna.

[25.]

Bidrag till upprätthållande av radiumhemmets verksamhet.

18 Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[26.]

Eugenia-

hemmet.

[27.]

Barnmorskeundervisningen och barnbördshus en.

[28].

Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarks områden m. m.

11. Eugeniahemmet.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 100 i statsrådsprotokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1922 under femte huvudtiteln, får jag hemställa, att "Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till understöd åt Eugeniahemmet på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 80,000 kronor att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de av mig i nämnda statsrådsprotokoll angivna grunderna.

12. Barnmorskeundervisningen och barnbördshusen.

Med hänvisning till vad jag under punkten 105 i statsrådsprotokollet denna dag angående anslagsäskanden för år 1922 under femte huvudtiteln anfört angående beviljande av anslag i samband med ifrågasatt ändring i gällande stater för barnmorskeundervisningsanstalterna, hemställer jag, att Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma att avlåtas angående barnmorskeundervisningen m. m., utöver å ordinarie stat för år 1921 beviljat belopp, till bestridande av vissa utgifter för barnmorskeundervisningen å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag, högst, 3,000 kronor.

13. Provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarks-

områden m. in.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 111 i statsrådsprotokollet denna dag angående anslagsäskandena för år 1922 under femte huvudtiteln, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma att avlåtas i ämnet, för vidtagande av provisoriska åtgärder beträffande sjukvården inom rikets ödemarksområden m. m. på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag, högst, 79,750 kronor.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

14. Dyrtidslijälp åt distriktsbarnmorskor m. fl.

I skrivelse den 17 augusti 1920 har medicinalstyrelsen gjort framställning om anslag å tilläggsstat för år 1921 till samma belopp som föregående år, 400,000 kronor, för beredande av dyrtidsbjälp åt distriktsbarnmorskor och vissa av kommun fast anställda barnmorskor enligt samma grunder som fastställts beträffande motsvarande hjälp under år 1920 (kungörelse den 7 september 1920, sv. förf.-saml. nr 623).

Med anledning av därom av styrelsen för allmänna svenska barnmorskeförbundet gjord anhållan bar medicinalstyrelsen senare i skrivelse den 14 december 1920 föreslagit sådan ändring i grunderna för dyrtidshjälpens utgående, att från åtnjutande därav undantoges barnmorska, som under år 1920 haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel ej inberäknad, av 2,400 kronor eller därutöver. I kungörelsen den 7 september 1920 är ifrågavarande inkomstgräns bestämd till 1,500 kronor.

Enligt statsrådsprotokollet angående 1920 års tilläggsstat, sjätte huvudtiteln (sid. 23), yttrade chefen för civildepartementet vid behandling av frågan om anslag till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl. för år 1920, att det under nästföregående år åtnjutna inkomstbelopp, som uteslöte från erhållande av dyrtidshjälp och som vore bestämt till

1,000 kronor, skäligen syntes böra väsentligen förhöjas, förslagsvis till 1,800 kronor. Riksdagen anförde emellertid i skrivelse den 21 juni 1920, n:r 423, att riksdagen icke ansett sig kunna medgiva en så avsevärd förhöjning som från 1,000 kronor till 1,800 kronor av det inkomstbelopp, vilket utgjorde övergräns för erhållande av dyrtidshjälp, utan hade riksdagen funnit detsamma böra bestämmas till 1,500 kronor. Vid sådant förhållande anser jag mig icke nu böra förorda någon förhöjning av ifrågavarande inkomstgräns, ehuru den synes väl låg med hänsyn till de nuvarande levnadskostnaderna och de avlöningsförmåner, som äro tillerkända distriktsbarnmorskorna.

Det för år 1921 erforderliga anslagsbeloppet har vid verkställda beräkningar funnits kunna sättas 30,000 kronor lägre än föregående års anslag eller till 370,000 kronor. _

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl. Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor och vissa av kommun Jäst anställda barnmorskor med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förlagsanslag av 370,000 kronor.

[29.]

Dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor in. fl.

Departements

chefen.

20 Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

15. Dyrtidshjälp åt distriktssköterskor.

[30.J I skrivelse den 20 december 1920 har medicinalstyrelsen gjort

°åirdistriktsP framställning om anslag å tilläggsstat för år 1921 till samma belopp sköterskor. som föregående år för beredande av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor samt därvid föreslagit sådan ändring av de grunder för dyrtidshjälpens utgående, som fastställts genom kungörelsen den 7 september 1920 (sv. förf.-saml. nr 622), att från åtnjutande därav undantoges distriktssköterska, som under år 1920 haft inkomst, dyrtidshjälp av statsmedel ej inberäknad, av 2,400 kronor eller därutöver.

»eP«“- Då dyrtidshjälpen åt distriktssköterskor lärer böra utgå efter samma grunder som dyrtidshjälpen åt distriktsbarnmorskor, kan jag på av mig under näst föregående punkt anförda skäl icke förorda medicinalstyrelsens förevarande framställning i denna del.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till beredande enligt grunder, som av Kungl. Maj:t närmare bestämmas, av dyrtidshjälp åt distriktssköterskor med högst 200 kronor till varje på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 100,000 kronor.

16. Stipendier för bevistande av ämbetsläkarkurs in. in.

[31.] _ I enlighet med Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade

stipendier för riksdagen på extra stat för år 1919 dels till stipendier för i statens, b&mbetsWcar- landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs kurs m. m. för vinnande av behörighet till förste provinsialläkartjänst ett förslagsanslag, högst, 5,000 kronor, dels ock för beredande av kostnadsfri undervisning åt dylika deltagare ett förslagsanslag, högst, 5,300 kronor.

Genom brev den 31 december 1918 meddelade Kungl. Maj:t bestämmelser i avseende å förenämnda stipendier samt ställde berörda anslag till medicinalstyrelsens förfogande att emot redovisningsskyldighet för därmed avsedda ändamål användas.

I skrivelse den 6 juni 1919 anmälde styrelsen, att inom den av styrelsen utsatta ansökningstiden inkommit ansökningar om erhållande av ifrågavarande stipendier från allenast fyra sökande, och hemställde

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

styrelsen om inställande av berörda undervisningskurs samt om förklarande, att utdelandet av ifrågavarande stipendier icke skulle äga rum.

Genom beslut den 4 juli 1919 förordnade Kungl. Maj:t i enlighet med styrelsens ifrågavarande hemställan.

I enlighet med framställning från Kung]. Maj:t har därpå 1920 års riksdag dels medgivit, att omförmälda av riksdagen för angivna ändamål på extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslag, högst, 5,000 kronor och 5,300 kronor finge under år 1920 användas för motsvarande ändamål, dels ock till förstärkning av sistnämnda anslag å 5,300 kronor på tilläggsstat för år 1920 anvisat ett förslagsanslag, högst, 2,700 kronor, varefter Kungl. Maj:t genom brev den 11 juni 1920 ställt förenämnda anslag, tillhopa högst 13,000 kronor, till medicinalstyrelsens förfogande att för därmed avsedda ändamål användas.

1 skrivelse den 17 augusti 1920 anmälde medicinalstyrelsen, att ansökningar om erhållande av ifrågavarande stipendier inkommit från allenast fyra sökande och att styrelsen med anledning härav sett sig nödsakad att inställa den utsatta undervisningskursen; och anhöll styrelsen därför om Kungl. Maj:ts godkännande av detta beslut samt om förklarande, att utdelandet av ifrågavarande stipendier icke skulle äga rum under år 1920.

I berörda skrivelse erinrade styrelsen tillika därom, att svenska stadsläkarföreningens styrelse i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 maj 1920, vilken genom remiss den 4 augusti 1920 överlämnats till medicinalstyrelsen för utlåtande, anhållit, att Kungl. Maj:t täcktes dels vidtaga åtgärder för att göra ämbetsläkarna, särskilt stadsläkarna, bättre rustade att fylla de krav, som borde ställas på dem inom den allmänna hygienens och sociala medicinens område, genom anordnande av kurser på statens bekostnad, dels ock taga i övervägande, huruvida ej ämbetsläkarna i vidsträcktare mån än hittills borde tagas i anspåk i det allmänna socialhygieniska arbetet.

Med hänsyn till denna framställning och då förste provinsialläkarkursen i dess hittillsvarande gestaltning visat sig icke kunna draga sökande, ansåge medicinalstyrelsen sig böra ifrågasätta en ändring av sagda kurs, eventuellt i sådan riktning, att den dels helt eller delvis skulle kunna lämpa sig för ämbetsläkare i allmänhet och dels stå öppen för varje legitimerad läkare. Då emellertid den i sådant fall utvidgade kursen borde omsorgsfullt planeras, men styrelsen saknade tillgängliga arbetskrafter för ändamålet, hemställde styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga styrelsen att för verkställande av ifrågavarande utredning tillkalla tre sakkunniga.

[31.]

22 Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[31.] Genom brev den 24 september 1920 förordnade därpå Kungl. Maj:t,

att den ifrågasatta kursen för vinnande av behörighet till förste provinsialläkar tjänst icke skulle anordnas, i följd varav utdelning av förenämnda stipendier icke finge äga rum, samt bemyndigade medicinalstyrelsen att tillkalla tre namngivna personer att såsom sakkunniga biträda styrelsen vid verkställande av planläggningen av en annan kurs i av styrelsen föreslagen riktning.

Medicinal- I annan skrivelse av den 17 augusti 1920 har styrelsen anmält, att,

styreisen. uncjer förutsättning att utredningen ifråga hunne bliva avslutad i så god tid, att kurser kunde anordnas under år 1921, ett anslag för ändamålet bleve erforderligt. Storleken av detta anslag kunde naturligen ej ännu angivas, men lämpligt syntes det styrelsen vara, att tillsvidare åtminstone det anslag, som förut avsetts för omförmälda förste provinsialläkarkurs, fortfarande gjordes tillgängligt för anordnande av de nya kurserna, dock med rätt för varje legitimerad läkare att inträda i dem och erhålla stipendium för deltagandet.

Styrelsen hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att förberörda å extra stat för år 1919 och å tilläggsstat för år 1920 anvisade anslag må under år 1921 användas för motsvarande eller liknande ändamål enligt grunder, som av Kungl. Maj:t bestämmas.

Departements- Medicinalstyrelsens förevarande framställning finner jag mig kunna chefen. förorda. Enligt vad jag inhämtat torde emellertid utsikt knappast förefinnas, att förberörda med biträde av sakkunniga pågående utredning hinner slutföras i- så god tid, att eu därpå grundad framställning om beviljande av erforderliga medel hinner framläggas för årets riksdag.

I överensstämmelse med vad som skedde förra året, torde dock böra inhämtas medgivande av riksdagen att få under år 1921 disponera förevarande anslag för ifrågavarande ändamål, då på grund av anslagens karaktär av förslagsanslag, högst, de besparade medlen icke kunna reserveras för ändamålet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva, att de av riksdagen på extra stat för år 1919 anvisade förslagsanslagen, högst, dels 5,000 kronor till stipendier för i statens, landstings eller kommuns tjänst anställda läkare för bevistande av kurs för vinnande av behörighet till förste provinsialläkar-

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 23

tjänst, dels ock 5,300 kronor för beredande av kostnadsfri undervisning åt dylika deltagare, ävensom det av riksdagen på tilläggsstat för år 1920 anvisade förslagsanslaget, högst, 2,700 kronor till förstärkning av sistnämnda anslag, må under år 1921 användas för en ämbetsläkarkurs i huvudsaklig överensstämmelse med de av mig härovan förordade förändrade grunderna.

D. Landsstaten.

1. Avlöningstillägg åt lappfogdarna.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 118 i statsrådsprotokollet denna dag angående anslagsäskanden för år 1922, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition, som kan komma att avlåtas i ämnet, för beredande av avlöning stillägg åt lappfogdarna på tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag, högst, 4,000 kronor.

2. Kostnader i anledning av år 1920 förrättade kommunala val.

I den skrivelse den 19 december 1918, n:r 40, vari 1918 års urtima riksdag anmälde sitt beslut i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse i vissa delar av förordningen om kommunalstyrelse på landet m. m., förutsatte riksdagen, att då genom den beslutade utvecklingen av kommunal- och municipalfullmäktiginstitutionen väsentligt ökat arbete komme att åvila länsstyrelserna, som hade att verkställa sammanräkning vid val av ifrågavarande fullmäktige, medel borde ställas till länsstyrelsernas förfogande i syfte att särskilda arbetskrafter skulle kunna anlitas för ändamålet i sådana fall, då sammanräkningarna eljest ej skulle kunna äga rum utan att övriga ärendens handläggning inom länsstyrelserna åsidosattes. På Kungl. Maj:ts framställning anvisade sedermera 1919 års riksdag på tilläggsstat för år 1919 ett förslagsanslag till bestridande, jämte annat, av de kostnader, länsstyrelserna finge vidkännas för anställande av de extra arbetskrafter, som erfordrades för sammanräkning av avgivna röster vid under våren 1919 förrättade val av kommunal- och municipalfullmäktige.

[31.]

[32.]

Avlöningstillägg åt lappfogdarna.

ro*) i

LOo.

Kostnader i anledning av år 1920 förrättade kommunala val.

24 Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[33.]

I detta sammanhang må erinras, att, då chefen för civildepartementet den 30 maj 1919 hos Kungl. Maj:t gjorde framställning om tillkallande av sakkunniga för att biträda med utredning och förslag rörande vissa, i statsrådsprotokollet närmare angivna spörsmål å kommunalförvaltningens område, departementschefen framhöll, hurusom, till följd av de vid 1918 års urtima riksdag beslutade ändringar av förordningen om kommunalstyrelse på landet, länsstyrelsernas arbete med förenämnda sammanräkningar blivit mera omfattande än förut och att svårigheter yppat sig att med de arbetskrafter, som stode länsstyrelserna till buds, medhinna arbetet i fråga. Sedan departementschefen, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, för ovan nämnda ändamål tillkallat sakkunniga, hava dessa den 20 januari 1920 avgivit betänkande och förslag i fråga om vissa delar av det dem lämnade uppdraget och därvid meddelat, att de skulle senare yttra sig angående övriga till dem hänvisade frågor, rörande bland annat undanröjandet av nu förefintliga olägenheter vid ifrågavarande röstsammanräkningar.

Genom cirkulärskrivelser den 15 oktober och den 5 november 1920 har Kungl. Maj:t i överensstämmelse med den av riksdagen i dess ovannämnda skrivelse uttalade mening bemyndigat länsstyrelserna att anställa erforderligt antal extra arbetskrafter för de i slutet av år 1920 förestående sammanräkningarna av ifrågavarande art ävensom anbefallt länsstyrelserna att anmäla i anledning härav uppkommande kostnader till ersättande.

Enligt från länsstyrelserna meddelade uppgifter belöpte sig kostnaderna för ovan nämnda sammanräkningar år 1919 till 100,360 kronor 90 öre, och beräknades kostnaderna för sammanräkningarna under år 1920 komma att uppgå till 62,700 kronor, vilket belopp torde böra avjämnas till 63,000 kronor.

Det kunde väl ifrågasättas, huruvida ej anslag borde äskas till bestridande av motsvarande kostnader vid framtida kommunala val, så att förskottssystemet kunde undvikas även med avseende å detta slags utgifter. Då emellertid frågan om länsstyrelsernas åligganden beträffande ifrågavarande röstsammanräkningar, såsom ovan nämnts, är under utredning av sakkunniga, finner jag icke för närvarande skäl att göra framställning rörande sådant anslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till bestridande av vissa kostnader i anledning av dr 1920 förrättade kommunala val på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag av 63,000 kronor.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

3. Täckande av vissa förskott.

Enligt av statskontoret med skrivelse den 9 september 1920 överlämnad uppgift hava av länsstyrelserna förskottsvis bestritts ersättningar för biträde vid röstsammanräkningar i anledning av riksdagsmanna- eller landstingsmannaval, uppgående sammanlagt till ett belopp av 17,502 kronor 88 öre.

Enligt vad statskontoret meddelar, grunda sig dessa utgifter å Kungl. Maj:ts cirkulär till länsstyrelserna den 6 mars 1914 angående ersättning till biträden vid röstsammanräkning vid de stundande nyvalen till riksdagens andra kammare och vid landstingsmannaval samt den 17 augusti 1917 angående ersättning till biträden vid de stundande nyvalen till riksdagens andra kammare.

Att dessa förskott icke förut av statskontoret anmälts till ersättande beror, enligt uppgift från ämbetsverket, därpå, att länsstyrelserna först under år 1920 till statskontoret inrapporterat nämnda förskott.

Erforderligt anslag till täckande av ifrågavarande förskott torde böra äskas å femte huvudtitelns tilläggsstat för år 1921.

Med iakttagande av att anslaget bör bestämmas till jämnt tal av kronor hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av vissa förskottsvis bestridda utgifter' för röstsammanräkningar vid riksdagsmannaval eller landstingsmannaval på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 17,503 kronor.

E. Diverse.

1. Tckniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid behandlingen av frågorna rörande anslagsäskandena för år 1922 under riksstatens femte huvudtitel under punkt 121 anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition rörande statsåtgärder till främjande av bostadsproduktionen, som

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.) 2892 20 4

[34.]

Täckande av vissa förskott.

[35.]

Teknisktvetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet.

26 Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[35.] kan varda riksdagen förelagd, till utförande genom

ingenjör sakademien av tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

2. Pristävlingar om standardmaterial in. m.

[36.] Riksdagen har år 1920 (skrivelse nr 468) å tilläggsstat för samma

Pristävlingar år, i samband med vissa andra anslag till främjande av bostadsprodukmateriaim^m. ti°neib för anordnande av pristävlingar om standardmaterial och därav föranledda åtgärder, anvisat ett förslagsanslag, högst, 25,000 kronor.

På grund av särskilda omständigheter har av det utav riksdagen sålunda beviljade anslaget icke större belopp än 5,000 kronor kommit till användning. Jämlikt bemyndigande den 27 februari 1920 har nämligen statsrådet och chefen för dåvarande civildepartementet tillkallat sakkunniga för verkställande av utredning rörande bostadssociala minimifordringar. Vid en förberedande planläggning utav vissa pristävlingar på området visade det sig, att väsentliga förutsättningar för dessa vore att söka i förhållanden, som gjorts till föremål för bemälda sakkunnigas utredningsarbete. Det syntes då välbetänkt att låta igångsättandet av pristävlingar på området anstå till en tidpunkt, då de sakkunnigas betänkande förelåge och däri vunna utredningsresultat kunde på ett rationellt sätt komma till gagn. Emellertid har detta betänkande på grund av de betydande svårigheter, som mött vid utredningsarbetet, icke kunnat avgivas vid sådan tidpunkt, att pristävlingarna kunnat igångsättas under år 1920. På grund av anslagets karaktär av förslagsanslag har den del därav, kronor 20,000, som på grund av berörda förhållanden icke kommit till användning under år 1920, inbesparats till statsverket.

Emellertid kvarstå de förutsättningar, under vilka anslaget år 1920 äskades och av riksdagen beviljades. Åven om formen av pristävlingar angående byggnadsmaterial måhända efter vunna erfarenheter skulle kunna modifieras eller rent utav utbytas mot någon annan, synes dock anslagets syfte, nämligen att främja viss standardisering och typisering och att därigenom förbilliga bostadsproduktionen, alltjämt värt synnerligt beaktande. Jag anser mig därför böra förorda, att för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1921 beräknas medel till samma belopp som föregående år.

Erfarenheten har visat, att frågan om byggnadskostnadernas nedbringande genom allehanda förbättringar för närvarande på det livli-

27 Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

gaste sysselsätter den enskilda uppfinnarverksamheten. Åtskilliga framställningar om statsunderstöd för sådant ändamål torde vara att emotse. Jag förbiser ej, att dylika framkomna uppfinningar och förslag vid närmare granskning mången gång icke infria vid dem knutna förhoppningar. Men jag vill erinra, att de tekniskt-vetenskapliga undersökningar på byggnadsområdet, vilka med statsunderstöd bedrivas genom ingenjörsvetenskapsakademien och för vilkas fortsatta bedrivande och fördjupande jag i dag i annat sammanhang förordat vissa anslagsäskanden, torde vara i hög grad ägnade att tjäna såsom underlag för ett objektivt värdesättande av hithörande projekt, och de sakkunniga utlåtanden, som sålunda kunna inhämtas från ingenjörsvetenskapsakademien, torde utgöra en betryggande garanti för att staten ej skulle behöva äventyra att stödja värdelösa projekt på området.

Ytterligare vill jag erinra, att från enskildas sida gjorts framställningar om statsunderstöd för vissa studier och utredningar, vilka, ehuru fallande utom ramen för ingenjörsvetenskapsakademiens pågående och planerade forskningsverksamhet på området, dock enligt sakkunnigt vitsord ansetts högt förtjänta av det allmännas stöd.

Det kan sålunda på hithörande områden framkomma anspråk på statsunderstöd, vilkas tillgodoseende måste anses vara ett allmänt intresse av stor betydelse. Men det ligger tillika i sakens natur, att förutsättningarna för sådant statsunderstöd icke kunna på förhand närmare fixeras vare sig till sitt innehåll eller till sin omfattning. Skola positiva värden här kunna tillföras bostadsproduktionen, erfordras vanligen, att medel omedelbart äro tillgängliga, ävensom en viss grad utav rörelsefrihet vid deras användning.

Hithörande spörsmål torde böra upptagas i ett sammanhang med övriga förslag till statsåtgärder till främjande av bostadsproduktionen. Emellertid anser jag mig redan nu böra förorda, att anslag för ovan antydda ändamål beräknas i statförslaget såsom reservationsanslag.

Med anledning av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition rörande statsåtgärder till främjande av bostadsproduktionen, som kan varda riksdagen förelagd, till anordnande av pristävlingar om standardiserade hustyper och byggnadsdetaljer ävensom till andra åtgärder, ägnade att främja de tekniska betingelserna för bostadsproduktionen, å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

28 Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[37.]

Tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen.

[38.]

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.

[39.]

Dyrtid stillägg.

3. Tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den

civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 997,100 kronor.

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar in. m. anvisade medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 341,000 kronor.

5. Dyrtidstillägg.

Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande åt vissa statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år 1921 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

att i avvaktan på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 18,000,000 kronor.

Av ovan berörda anslag äro följande belopp avsedda att utgå ur

statsverkets fond av rusdrycksmedel, nämligen för

bekämpande av arbetslösheten .................................. kronor 3,000,000: —

anordnande av en statens vårdanstalt för alkoholister å Ventholms kungsgård ........................ » 200,000: —

särskilda åtgärder för lindrande av nöd .................. » 5,000,000: -—

uppförande av nja paviljonger för oroliga sjuka

vid Säters och Västerviks hospital..................... » 1,490,850: -

Summa kronor 9,690,850: —

I vad föredragande departementschefen hemställt och föreslagit beträffande anslagen under femte huvudtiteln å tilläggsstat för år 1921 instämde statsrådets övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt förordnade tillika, enligt statsrådets hemställan, att utdrag av detta protokoll skulle överlämnas till finansdepartementet till ledning vid författandet av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Carl Stålhammar.

[39.]

Punkt

30 Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

! 4

8 S 8

Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för femte huvudtiteln för år 1921.

) Beräknat anslag.

Femte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

*) Beräknat anslag.

32 Femte huTudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

*) Beräknat anslag.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.

Sjette huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

1 Sjätte huvudtiteln.

1921 års tilläggsstat.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geee, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Murray anmälde härefter frågan om de anslag under sjätte huvudtiteln, som vore av beskaffenhet att böra anvisas å tilläggsstat för år 1921, samt yttrade därvid följande:

A. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

1. Tillfällig höjning av anslaget till expenser för allmänna arbeten.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 10 i stats- [1.] rådsprotokollet denna dag i fråga om anslagsäskandena under sjätte Tillfällig iwjhuvudtiteln för år 1922 hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen expenser för

att till expenser för allmänna arbeten, utöver an- allmänna

l i arbeten.

slaget på ordinarie stat, på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 70,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 häjt. (Nr 2.) rm 20 1

2 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

2. Enklare väg Parkajoki—Muonion alusta.

[2.] Åberopande vad som anförts i samma statsrådsprotokoll under

Enklare väg punkten 16 får jao- vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

lusta. att för anläggning av enklare väg mellan Parkajoki

och Muonionalusta i Norrbottens län på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

3. Utförande av vissa fiskehamnar.

[3.] Med hänvisning till vad jag anfört under punkten 20 av nyss-

vtförande av nämnda statsrådsprotokoll, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

hamnar, riksdagen att

dels för utförande av vissa i huvudsak av muddringar bestående hamnförbättringar i de norrländska, kustlänen samt Uppsala län på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 600,000 kronor, att för avsedda ändamål, enligt de närmare föreskrifter, Kungl. Maj:t må finna gott meddela, användas under villkor om kostnadsfri upplåtelse ej mindre av själva området för hamnarna än även av det område i land, som med hänsyn till den rörelse, som är avsedd att bedrivas i hamnarna, bör avsöndras för det gemensamma behovet;

dels ock för verkställande, i den mån sådant ej redan skett, av undersöknings- och utredningsarbeten beträffande av fiskehamnskommissionen till utförande i andra hand förordade fiskehamnsanläggningar på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

100,000 kronor.

4. Undersökningar för vissa mindre fiskehamnshyggnader m. ni.

[4.] Under åberopande av vad jag under punkten 22 i samma stats-

TJndersök- rådsprotokoll anfört, får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte ningar för föreslå riksdagen

vissa mindre ° 7 7

fiskehamns- att till undersökning av och upprättande av arbets-

byggnader planer för sådana fiskehamnar, som äro avsedda att

m. m. l j j

3 Sjätte hirra dtiteln: 1921 års tilläggsstat.

erhålla statsbidrag från anslaget till understödjande av [4.] mindre fiskehanmsbyggnader, på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

5. Ersättning för av översvämningar förorsakade skador å vägar oeli broar

i Västcrnorrlands län in. ni.

De första dagarna i maj 1919 inträffade inom vissa delar av [5.] Västernorrlands län ett mycket häftigt regn, som förorsakade våldsamma Ersättning för översvämningar och därav föranledda vattenskador å vägar, brobygg- nin?ar jernåder, flottleder, dammar, industriella anläggningar, jordbruk och annan >akade skador

1 7 7 å vagar och

enskild egendom. broar i raster-

i I norrlands län

Särskilt blevo trakterna norr om Sundsvall mellan Indalsälven och Anger- m. m. manälven i dessa älvars nedre lopp härjade. Vid det här belägna Lagfors bruk uppmättes under dagarna 1—3 maj ej mindre än 140,6 mm. regn, motsvarande mera än */4 av den normala årsnederbörden i dessa trakter. Under den gångna vintern hade snötillgången varit jämförelsevis ringa, men ännu den 1 maj låg någon snö osmält i skogarna och upplöstes hastigt av regnet. Till följ d^ av den dåliga snöbetäckningen var marken starkt tjälad, vilket hindrade, att någon väsentlig del av nederbörden uppsögs av jorden. Allt regn- och smältvatten måste följaktligen söka sig väg till havet, förorsakande ett abnormt högvatten i alla mindre åar och bäckar. Nederbörden, som var lokaliserad huvudsakligen till nämnda stora älvars nedre lopp, påverkade emellertid icke dessas vattenstånd i besvärande grad. Däremot blevo översvämningarna i deras tillflöden närmast havet på flera håll av katastrofal natur, särskilt som stränderna här icke äro bildade av höga nipor utan jämförelsevis låga.

Omkring Ljustorpsån, i vars närhet nederbörden hade sitt maximum, ägde den största ödeläggelsen rum. Ån rinner i krökar över ett bredare flodplan, omgivet av 10—15 meter höga nipstränder. Vid maximivattenståndet den 4 maj fyllde vattnet dalgången upp till halva nipväggens höjd och steg sålunda över de många näsen med deras betesmarker och trädvegetation. Alla broar över Ljustorpsån med tillflöden bortspolades och landsvägsförbindelserna avbrötos överallt. Flottledsbyggnader, dammar och dylikt förstördes till allra största delen, kraftstationerna i trakten skadades mycket allvarligt, bruksbyggnaden vid Lagfors bortfördes av strömmen o. s. v. Kring Ljustorpsån och dess betydande tillflöde, Viksjöån eller Mjällån, förorsakades dessutom stora skador på jordbruket. Åarna medförde nämligen vid liögfloden oerhörda massor sand och slam, som på vida arealer i dalgångarnas botten täckte åker- och betesmarker med ända till halvmetertjockto lager.

Även kring Ångermanälvens nedre lopp förorsakades mycket svåra skadegörelser. Björkån, som från norr utfaller i sistnämnda älv mellan Sollefteå och Nyland, formligen bortsköljde det vid mynningen belägna Björkå bruk, tog sig styckevis ett nytt lopp och underminerade niporna nere vid älven, så att landsvägsförbindelserna, avbrötos. Bruksån, som från söder utfaller i älven vid Sollefteå, steg den 4 maj hastigt över sina bräddar, avskar landsvägsförbindelserna

4 Sjätte huvudtiteln: 1921 års till äggsstat.

[5.] österut och hotade allvarligt Sollefteå bruk, stadens elektricitetsverk m. in. Den omständigheten, att dammarna, längre uppför ån kunde motstå vattentrycket, så att ingå timmermassor kommo i drift, antages hava räddat nämnda anläggningar från fullständig förintelse. Ett stort antal små bäckar och åar, som utfalla i Angermanälven och överkorsas av den tätt intill Ångermanälven på dess högra strand löpande järnvägen från Härnösand till Sollefteå, skuro vid högvattnet på ett tjugutal ställen genom järnvägsbanken, och direkt landförbindelse mellan städerna Sollefteå ocli Härnösand var under ett par veckor avbruten.

Aven Sundsvall isolerades under några dagar. Ungefär 1,5 kilometer väster ut från Sundsvalls västra järnvägsstation bortspolades den höga järnvägsbanken helt och hållet på eu sträcka av. omkring 50 meter, så att rälsen med vidfästa syllar svävade fritt i luften. Och inom Sundsvall förorsakade den genom staden rinnande Selangersån rätt allvarliga skador. Alla broar utom en mellan den centrala staden och stadsdelen Norrmalm förstördes och vattnet stod meterhögt i en av stadens parker.

Liånvästerenorr- 1 skrivelse den. 31 augusti. 1920 har länsstyrelsen i Västernorrlands lands län. gjort framställning om anvisande av medel till ersättande av skador skador s. aii- och förluster, som till följd av berörda översvämningar drabbat menigmoonhbro^ar h°ter och enekilda inom länet. Länsstyrelsen framhåller därvid, att mest kännbara vore de skador, som förhindrade den allmänna samfärdseln, eller skadorna a allmänna vägar och broar. Härutinnan anför länsstyrelsen i huvudsak följande:

A\ eu upprättad sammanställning av härom införskaffade uppgifter inhämtades, att ifrågavarande skador uppskattats till ett värde av sammanlagt 849,351 kronor, därav 562,235 kronor å landet och 287,116 kronor i städerna. De avsevärdaste skadorna hade uppstått å allmänna vägar och broar inom Ljustorps tingslags väghållningsdistrikt till ett uppskattat belopp av 182,000 kronor, inom Sköns tingslags väghållningsdistrikt till belopp av 112,530 kronor, inom Indals tingslags väghållningsdistrikt till belopp av 45,800 kronor, inom Siibrå tingslags väghållningsdistrikt till belopp av 41,750 kronor och inom Boteå tingslags väghållningsdistrikt till uppskattat belopp av 32,775 kronor.

För att få de viktigaste samfärdsellederna snarast möjligt iståndsätta, i första rummet den s. k. kustlandsvägen mellan Sundsvall och Härnösand, gjorde länsstyrelsen framställning om biträde av militiir, och genom beslut den 6 maj 1919 befallde Kung! Maj:t chefen för fortifikationen att beordra personal jämte erforderlig materiel och hästar att sa snart ske kunde enligt överenskommelse med länsstyrelsen provisoriskt återställa vissa genom vårfloden avbrutna förbindelser inom länet. Med tillhjälp av sålunda utkommenderade fortifikationstrupper utfördes inom Ljustorps och Boteå tingslags väghållningsdistrikt betydande brobyggnadsm. fl. arbeten, varigenom bland annat förbindelserna medelst kustlandsvägen återupprättades.

Oavsett att sålunda betydande arbeten blivit inom nämnda väghållningsdistrikt utförda av militär personal på det allmännas bekostnad, hade vägkassorna inom dessa distrikt fatt vidkännas avsevärda kostnader för vägars och broars återställande i fargillt skick, oberäknat de kostnader, som uppstått för tillhandahållande vid dessa arbeten av erforderligt virke, till största delen framfört

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 5

till arbetsplatserna, ävensom i vissa fall för övriga materialier, såsom järn, spik, tjära m. m. Redan omedelbart efter skadornas inträffande ifrågasattes hos länsstyrelsen understöd av allmänna medel för bestridande av dessa kostnader, vilka ansåges bliva för väghållningsdistrikten alltför betungande. Sedermera både ock vägstyrelserna i nämnda båda väghållningsdistrikt gjort framställning om bidrag av statsmedel till kostnadernas gäldande. Därvid hade vägstyrelsen i Ljustorps tingslags väghållningsdistrikt, under åberopande av den utav vederbörande landsfiskal verkställda uppskattningen av skadorna, anhållit om det bidrag för försvårat vägunderhåll, som efter prövning av ärendet kunde anses skäligt. Vägstyrelsen i Boteå tingslags väghållningsdistrikt, vilket redan nu kunnat fastställa beloppet för sina av vårfloden orsakade extra utgifter, hade sökt gottgörelse därför med bestämt angivet belopp. Tillika hade vägstyrelsen i Säbrå tingslags väghållningsdistrikt hos länsstyrelsen hemställt, att länsstyrelsen måtte utverka statsbidrag till betäckande av kostnaden för vissa skador, som av vårfloden orsakats å broar och vägdelar inom samma väghållningsdistrikt. Slutligen hade vägstyrelsen i Indals tingslags väghållningsdistrikt inkommit med en till Kung! Maj:t ställd ansökning om ersättning av statsmedel för vägkassans i distriktet utgifter för enahanda kostnader med visst angivet belopp eller, därest hela beloppet icke kunde erhållas, två tredjedelar därav.

För egen del anför länsstyrelsen följande:

Underhållet av samtliga de broar, som blivit alldeles bortspolade eller skadade, hade, i den ordning som sägs i 8 § av lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet den 23 oktober 1891, bestritts av vägkassorna. De uppkomna skadorna å vägar, indelade till naturaunderhåll a väghållningsskyldiga, hade ansetts vara av sådan beskaffenhet, som avsåges i 15 § av samma lag, varför jämväl kostnaderna för dessa skadors botande bestritts av vederbörande vägkassor. Då nu, enligt kungörelsen angående dispositionen av anslag till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt den 10 juni 1912, understöd, som kunde varda beviljat av det utav riksdagen anvisade anslaget till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt, skulle tillgodokomma de väghållningsskyldiga i förhållande till deras vägfyrktal och sålunda icke torde kunna komma vägkassorna till godo, syntes samma anslag icke kunna under gällande villkor anlitas för bestridande, helt eller delvis, av de kostnader, vägkassorna fått vidkännas för botande av ifrågavarande skador.

Emellertid måste det, enligt länsstyrelsens uppfattning, vara med billighet överensstämmande, att väghållningsdistrikten icke nödgades utan ersättning eller åtminstone bidrag av statsverket vidkännas de betydande kostnader, som föianletts av ifrågavarande fullständigt katastrofartade naturhändelse. Länsstyrelsen funne sig därför hava fullt giltiga skäl principiellt tillstyrka, att nämnda väghållningsdistrikt bereddes ersättning av statsmedel för de oberäknade utgifter, som av nämnda anledning på vägkassorna ankommit eller fortfarande kunde ankomma.

Länsstyrelsen lämnar därefter en redogörelse för de utgifter, som drabbat vägkassorna på grund av omförmälda översvämningar, ävensom för de därav berörda väghållningsdistriktens ekonomiska ställning m. m., och innehåller denna redogörelse huvudsakligen följande:

6 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

De utgifter av förevarande slag, som ovan nämnda fyra väghållningsdistrikt redan haft att vidkännas och som blivit vederbörligen verificerade, utgjorde

för Ljustorps tingslags väghållningsdistrikt....................................... kr. 38,823: 25

» Boteå » » » 32,500: —

» Säbrå » » » 13,398: —

» Indals » » » 24,745:68

Summa kronor 109,466: 93

Vägkassans utgifter och ekonomiska ställning inom förenämnda distrikt framginge av följande tabell:

Genom laga kraftvunna utslag vore dessutom omförmälda väghållningsdistrikt ålagda att utföra vägbyggnader för betydande kostnader.

Yägstyrelserna i Ljustorps och Säbrå tingslags väghållningsdistrikt hade därjämte ifrågasatt ersättning för ytterligare kostnader, vilkas exakta belopp kunde fastställas först efter närmare utredning men som nu beräknades till sammanlagt omkring 55,000 kronor. Länsstyrelsen, som för sin del funne grundad anledning antaga, att dessa väghållningsdistrikt finge vidkännas ytterligare utgifter för ifrågavarande ändamål, ansåge sig böra ifrågasätta, huruvida icke medel redan nu kunde anvisas för att efter verificering av framdeles uppkommande kostnader till väghållningsdistrikten såsom ersättningar därför utgå med belopp, som Kungl. Maj:t, efter förnyade framställningar i ämnet, kunde finna skäliga.

Länsstyrelsen hemställer alltså, att åtgärder måtte vidtagas för anvisande av nödiga medel till ersättande av utgifter, som Ljustorps, Boteå, Säbrå och Indals tingslags väghållningsdistrikt till följd av ifrågavarande naturhändelse redan fått eller framdeles få vidkännas, till ett beräknat belopp av i runt tal 165,000 kronor.

Länsstyrelsen övergår därefter till de skador, som till följd av översvämningarna åsamkats enskild egendom i länet. Härom anför länsstyrelsen i huvudsak:

Skadorna å jorden hade förnämligast uppkommit ^utefter Ljustorpsån och den med denna å sammanflytande Mjällån eller dess biflöden inom Ljustorps,

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. i

Hässjö och Viksjö socknar samt utefter Björkåns dalgång inom Överlännäs, Sånga och Éds socknar och Högsjöåns dalgång inom Högsjö socken. Skadorna å odlad jord, vilka ägde rum huvudsakligast utefter Ljustorpsån ovanför Mjällåns inflöde i densamma, bestode däri, att jorden dels bortskunts, dels ock överslammats av sand, grus och sten, som på vissa håll lagt sig i drivor, vars bortförande komme att åsamka vederbörande jordägare kostnader, som överstege jordvärdet. Jämväl stora arealer ängsmarker hade överslammats, och ansåges några kulturåtgärder å desamma näppeligen böra företagas.

Av eu upprättad sammanställning av inkomna uppgifter inhämtades, att de av ifrågavarande vårflod orsakade skadorna för jordbruksnäringen för länet i dess helhet uppskattats till ett sammanlagt belopp av 364,717 kronor. Härvid både i allmänhet särskild värdering ägt rum å bortskuren odlad jord, som såvitt möjligt uppmätts med tillhjälp av tillgängliga kartor och måttband, varemot ängars och betesmarkers värde bedömts efter ilen uppgivna och om möjligt kontrollerade avkastningen. Bland dessa skador hade även upptagits värdet av förstörda, till jordbruket hörande byggnader, bortflutet hässjevirke och förstörda hägnader, värdet av i ängslador förvarat foder, som genom inträngande slam blivit så fördärvat, att det, även om tillfälle givits att genast torka detsamma, ansetts såsom helt värdelöst, ävensom värdet av mistade inventarier, såsom kreatur och säd.

Av sammanställningen framginge, att dessa skador till övervägande del eller med ett uppskattat värde av icke mindre än 220,745 kronor förekommit inom Ljustorps socken. Härav folie väl 50,070 kronor på skadorna vid den Sunds aktiebolag tillhöriga Lagfors egendom, men återstående beloppet fördelades mellan 107 enskilda jordbrukare, vilka tillskyndats skador till belopp varierande emellan lägst 50 kronor och högst 12,095 kronor.

Jämväl å annan enskild egendom än å jord hade betydande skador uppkommit. Inkomna uppgifter hade av länsstyrelsen sammanförts i tvenne tabeller, av vilka den ena avsåge skador å kraftverk och dylika industriella anläggningar och den andra skador å enskild egendom, som icke i andra sammanställningar omförmälts.

Dessa uppgifter utvisade, att kraftstationer av större och mindre storlek, sågar, kvarnar o. d. blivit dels helt och hållet bortspolade, såsom t. ex. ilen i Ljustorps socken belägna Lagfors kraftstation, dels mer eller mindre skadade. De högst uppskattade av dessa skador hade inträffat i Överlännäs socken, där Björkå aktiebolags trämassefabrik och kraftstation svårt ödelädes, i Styrnäs socken, där, bland annat, Lo stålpressningsverk och kraftstation samt Lo tullmjölkvarn med frörensningshus blevo i hög grad ramponerade, i Ljustorps socken, dar förutom ovannämnda Lagfors kraftstation helt bortspolats Edsta såg och kvarn samt dammbyggnaderna till Skälljoms kvarn, i Sättna socken, där flera kraftstationer och kvarnar bortspolats eller skadats, i Hässjö socken, där två kraftstationer skadats, samt i Stigsjö, Säbrå, Gudmundrå och Indals socknar. Sammanlagda värdet av skadorna å dessa verk hade beräknats till 1,433,997 kronor, därav högst till 708,800 kronor i Överlännäs socken samt till 220,900 kronor i Styrnäs socken, 217,930 kronor i Ljustorps socken, 88,427 kronor i Sättna socken och 44,000 kronor i Hässjö socken.

Enligt sammandraget av de inkomna uppgifterna om skador h övrig enskild egendom har värdet av dessa skador uppskattats till sammanlagt 225,561 kronor. Oberäknat dylika skador i Sundsvalls stad, uppskattade till 69,725 kronor, både de största skadorna uppstått i Ljustorps och Sättna socknar, uppskattade till värde i Ljustorps socken av 15,700 kronor och i Sättna socken av 13,735 kronor.

8 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Av^ intresse vore vidare att sammanföra för sistnämnda socknar uppskattade skador å enskild egendom. Vid sådan sammanställning visade sig, att skador å enskild egendom värderats till följande belopp:

Från sistberörda båda socknar hade nämligen till länsstyrelsen inkommit särskilda framställningar, avseende understöd av statsverket till ett flertal av dessa socknars inbyggare för de skador, som orsakats dem av ifrågavarande vattenflöde.

Efter en redogörelse för dessa m. fl. framställningar, däribland en av aktiebolaget Nylands ångsåg angående statsbidrag i form av lån för avhjälpande av de skador, som genom vårfloden orsakats bolagets vattenverk, byggnader och annan egendom i Lo i Styrnäs socken, anför länsstyrelsen följande:

»Vad först angår de från Ljustorps och Sättna socknar inkomna framställningarna, är länsstyrelsen enligt inhämtade upplysningar i tillfälle att vitsorda, att flere av de utav skadorna hemsökta befinna sig i synnerligen svagt ekonomiskt läge. Länsstyrelsen finner det fördenskull vara sin plikt att förorda, att åt dem, som därav kunna vara i behov, lämnas understöd av staten, förnämligast i ändamål att odlad jord må kunna återställas i odlingsbart skick, att för jordbruket erforderliga förstörda byggnader återuppbyggas, och att nödiga kreatur inköpas m. m. dylikt för jordbruksnäringens uppehållande.

Jämväl för andra de enskildas förluster synas understöd rimligen böra av staten lämnas i den omfattning, som kan anses erforderlig för att förebygga ekonomiskt nödläge för dem, som blivit därav lidande.

Länsstyrelsen kan vitsorda, att flere av dem, vilkas egendom förstörts eller skadats av vattenfloden, äro i ekonomiskt hänseende rätt ogynnsamt ställda. Att åter icke åtminstone några av de skadelidande äga nog ekonomisk bärkraft att utan andras mellankomst utan svårighet bära de lidna förlusterna lärer icke vara antagligt. För dessa senare torde icke från statsverkets sida understöd, åtminstone icke utan återbetalningsskyldighet, böra ifrågakomma.

I detta sammanhang anser sig länsstyrelsen böra omförmäla, att enligt reglementet för länets nödhjälpsfond — vilken bildats dels av behållningar av de till lindring av 1867 och 1902 års missväxt i länet genom allmän välgörenhet insamlade medel, dels ock av utav länets landsting beviljade anslag till fondens förökande — av fondens årliga räntemedel högst 5,000 kronor må efter direktionens prövning användas till understöd åt personer inom länet, som i följd av

9 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

olyckor av mera tillfällig natur, såsom, bland annat, översvämning, råkat i nödställd belägenhet, med rätt för direktionen att, därest detta belopp under något år icke tillfullo tagits i anspråk, för dylikt ändamål använda återstoden under ett senare år. Hos fondens direktion har dock inhämtats, att till dess förfogande för dylikt ändamål för närvarande finnes allenast omkring 6,000 kronor.

Utöver dessa allmänna erinringar kunna övriga från enskilda inkomna framställningar icke för det närvarande föranleda vidare yttrande från länsstyrelsens sida, i det den nämligen utan närmare detaljundersökningar angående sökandenas ekonomiska förhållanden saknar möjlighet att på grundade skäl bestämt vare sig till- eller avstyrka understöd i de särskilda fallen.

Länsstyrelsen, som, på sätt redan angivits, emellertid håller före, att understöd av statsmedel bör i skälig omfattning beredas dem, vilka kunna hava genom ifrågavarande naturhändelse orsakats relativt mera kännbara förluster, men som tillika föreställer sig, att Kungl. Maj:t icke må finna nödigt att själv i detalj bestämma om dylika understöds närmare fördelning, tillåter sig därför hemställa, att Kungl. Maj:t måtte till länsstyrelsens förfogande emot redovisningsskyldighet ställa erforderligt belopp att efter vissa grunder utgå såsom bidrag utan återbetalningsskyldighet till täckande av de genom ifrågavarande vattenflod uppkomna förluster.

I fråga om nämnda belopps storlek tillåter sig länsstyrelsen erinra, att sammanlagda beloppet av de skador av ifrågavarande slag, vilka anmälts för ersättande, uppgår till 428,370 kronor, av vilket belopp endast 10,495 kronor motsvara skador å boställs- och bolagsmark, för vilka understöd antagligen icke lärer böra utgå. Då länsstyrelsen vidare tilltror sig kunna antaga, att åtminstone 25 % av de upptagna förlustlidande icke befinna sig i sådant ekonomiskt läge, att statsunderstöd till dem kan anses påkallat, håller länsstyrelsen före, att för ifrågavarande ändamål erfordras ett belopp av i avrundat tal 300,000 kronor.

För den händelse länsstyrelsens nyssberörda framställning skulle vinna avseende och det sålunda skulle uppdragas åt länsstyrelsen att efter prövning i varje särskilt fall av föreliggande omständigheter fördela sådant understöd, lärer Kungl. Maj:t finna nödigt att härför fastställa vissa huvudgrunder. I sådant hänseende får länsstyrelsen föreslå, att fördelningen av understöd för skador, som orsakats jordbruksnäringen, måtte få verkställas av eller i samråd med länets hushållningssällskaps förvaltningsutskott, att understödet i allmänhet icke må utgå med högre belopp än tre fjärdedelar av skadans uppskattade värde, därest icke särskilda ömmande omständigheter annorlunda föranleda, samt att understöd icke må utgå till annan än den, som enligt vederbörande kommunalnämnds och landsfiskals samstämmiga intygande befinnes därav vara i verkligt behov.

Den av aktiebolaget Nylands ångsåg gjorda framställningen om ett amorteringslån å 100,000 kronor får länsstyrelsen tillstyrka. Länsstyrelsen får i sådant avseende hänvisa till de i ansökningen åberopade förhållanden, ansökningen bifogade värderingshandlingar samt kommunalfullmäktiges i Styrnäs socken tillstyrkande utlåtande. Med hänsyn till det skadade företagets allmännyttiga beskaffenhet tillåter sig länsstyrelsen jämväl hemställa, att amorteringstid och övriga lånevillkor måtte varda för bolaget så gynnsamma, som omständigheterna må medgiva.»

Länsstyrelsen hemställer alltså, att medel måtte anvisas dels för ställande till länsstyrelsens förfogande emot redovisningsskyldighet av Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.) 2957 20 2

10 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

300,000 kronor att efter grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer, utgå såsom understöd till enskilda för dem genom ifrågavarande naturhändelse åsamkade förluster, dels ock för beviljande åt aktiebolaget Nylands ångsåg av ett amorteringslån å 100,000 kronor för iståndsättande av bolagets elektriska kraftstation med tillhörande anläggningar i Lo i Styrnäs socken.

Slutligen yttrar länsstyrelsen:

»I Ljustorpsåns biflöde, Edsta Kvarnå eller Edstabäcken, uppstodo skärningar av större omfattning. Härom meddelade distriktsingenjören, majoren A. Lundström på anmodan till länsstyrelsen följande uppgifter. Ungefär 500 meter ovanför bäckens utlopp i Ljustorpsån vore belägen en mindre såg, driven av vatten. Ett stycke ovanför denna såg syntes skärningarna hava börjat. Därifrån hade bäcken skurit sig ned så, att på bäckens högra strand ovanför sågen förefunnes en lodrät, fullständigt vertikal slänt till en höjd av minst 10 meter. Omedelbart nedanför sågen hade irppstått en skärning på vänstra stranden, där en vertikal slänt på 15 meters höjd uppstått. Ett stycke där nedanför vore slänthöjden på vänstra stranden omkring 10 meter och längre ned på högra stranden 7 till 10 meter. Bäcken ginge nu omedelbart intill dessa slänter och det vore att antaga, att ytterligare förödande ras skulle inträffa, därest icke åtgärder vidtoges för strändernas skyddande och bäckens rektifiering. Tillika framhölls, att ett stycke nedanför nämnda sågplats ny väg måste framdragas och att nya skärningar skulle medföra fara för vägens bro och dess tillfartsvägar.

Med hänsyn till faran för ytterligare skärningar vid inträffande höst- och vårflöden i bäcken fann länsstyrelsen angeläget att erhålla förslag till erforderliga åtgärder till förekommande av upprepade skador å bäcken omgivande mark jämte därå belägen väg med bro. I anledning härav uppdrog länsstyrelsen åt distriktsingenjören Lundström att verkställa undersökning och uppgöra förslag till de åtgärder, som kunde erfordras till förekommande av upprepade allmänfarliga skador av vattendraget.

Distriktsingenjören Lundström har nu till länsstyrelsen inkommit med ett efter verkställd undersökning upprättat, den 15 augusti 1920 dagtecknat förslag rörande dylika åtgärder jämte utlåtande och kostnadsförslag. I utlåtandet har distriktsingenjören Lundström anfört huvudsakligen, att, därest icke vattendraget rektifierades och fördes in i en bestämd fåra, största fara förelåge att vid en ny högflod nu befintliga branter skulle underskäras och störta ned i ån, då en ny katastrof skulle inträffa. Förutom den skada å jord och egendom, som då komme att förorsakas, förefunnes fara för den nya med statsanslag understödda landsvägen från Lagfors till Åsäng. Till förhindrande av ny förödelse borde ån rektifieras i enlighet med det upprättade förslaget och en bestämd fåra bildas genom att åns botten urscha1 Ades och den myckenhet sten, som där funnes, upplades på sidorna. Enligt kustnadsför.slaget beräknades arbetena, vilka borde snarast möjligt utföras, draga en kostnad av tillhopa 13,200 kronor.»

Med hänsyn till innehållet i berörda utlåtande och då det enligt länsstyrelsens mening måste vara av största vikt, att de av distrikts-

11 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

ingenjören Lundström i ifrågavarande avseende föreslagna arbetena [5.] snarast Lomme till utförande, men enskilda icke torde kunna däitill förbindas, hemställer länsstyrelsen, att Kungl. Maj:t av tillgängliga medel måtte anvisa för ändamålet erforderligt belopp eller, därest anslag härför icke finnes till förfogande, vidtaga erforderliga åtgärder till sådana medels åvägabringande.

I utlåtande den 8 oktober 1920 finner väg- och vattenbyggnads- Jdr styrelsen det vara ett statsintresse, att de genom omförmälda natur- nacjSStyreisen. händelse vållade skador bliva avhjälpta, och synes det enligt styrelsens uppfattning med billighet överensstämmande, att staten i sådana fall som det föreliggande träder hjälpande emellan. Styrelsen tillstyrker därför i princip på det livligaste, att skälig ersättning i form av bidrag eller lån må utgå av statsmedel för de oberäknade och oförvållade utgifter, som av ovan nämnd anledning drabbat vederbörande.

Vad de särskilda punkterna i länsstyrelsens skrivelse beträffar, tillstyrker väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framställningen om beredande av medel för ersättande av skador å allmänna vägar^och broar. Framställningen om anslag å 300,000 kronor till understöd åt enskilda för skador å jordbruksnäringen m. m. anser styrelsen falla utom ramen för styrelsens ämbetsbefattning men finner densamma synnerligen behiärtansvärd. Mot vad som anförts i fråga om lån åt aktiebolaget Nylands ångsåg har styrelsen intet att erinra. Slutligen tillstyrker Btyrelsen framställningen om anslag för rätning m. m. av Edstabäcken, för vilket arbete styrelsen emellertid anser kostnaderna med hänsyn till nu rådande förhållanden icke böra beräknas lägre än till 15,000 kronor.

Statskontoret yttrar i utlåtande den 11 oktober 1920:

»Från den under statskontorets förvaltning stående undsättningsfonden hava vid olika tillfällen medel anvisats för ändamål av enahanda beskaffenhet som de för vilka i föreliggande framställning understöd begäras. Otvivelaktigt torde därför, därest det prövas skäligt, att staten träder emellan för avhjaipande av de skador, som genom ifrågavarande vårflod uppkommit, fonden harfor kunna

tagas i anspråk. . ,, , ....

Det synes emellertid icke kunna ifrågasattas, att samtliga de understödsbelopp, uppgående till icke mindre än tillhopa 578,200 kronor, som länsstyrelsens hemställan avser, bestridas av medel ur undsätt: ngsf'oden. Behållningen a denna fond uppgick vid 1919 års slut till 728,17 krön .r 43 ore och fonden skulle därför allt för kraftigt reduceras, därest samt liga understödsbeloppen anvisades att utgå därifrån. . ...... , ..

Då statskontoret sålunda anser, att en begränsning harvidlag bor goras, och då det vill synas statskontoret mest belij är tans värt, att lijalp beredes de

12 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[5.] enskilda, vilka åsamkats förluster, finner statskontoret, att det belopp å 300 000 kronor som länsstyrelsen ifrågasatt skulle för detta ändamål emot redovisningsskylcughet stallas till länsstyrelsens förfogande, borde efter framställning till riksdagen kunna anvisas till utgående ur undsättningsfonden.

, , Skulle de övriga ändamål, för vilka understöd begäras, anses vara av sådan

beskaffenhet, att aven (lossa böra från statens sida understödjas, lärer framställning till riksdagen få göras om anvisande av anslag liärför.»

Departements

chefen.

Av den förebragta utredningen framgår, att de översvämningar, som i början av maj 191!) timade i vissa delar av Västernorrlands län, åstadkommit avsevärda skador, som medfört stora förluster och kostnader för enskilda personer, bolag och menigheter. Särskilt hava många enskilda personer, vilkas ekonomiska ställning redan förut varit svag, genom den förödelse, som övergått deras egendom, kommit i särdeles bekymmersamt läge. Likaledes hava vissa väghållningsdistrikt måst vidkännas dryga kostnader för iståndsättande av förstörda och skadade vägar och broar samt därigenom fatt sin ekonomiska ställning i hög grad försämrad.

Vad till en början angår de skador, som tillskyndats enskilda, synas mig goda skäl föreligga för att staten i ömmande fall träder hjälpande emellan. Så har även tidigare ägt rum, då allmännare nöd i följd av likartade förhållanden å någon ort uppstått, och medel för detta ändamål finnas jämväl tillgängliga i den under statskontorets förvaltning ställda undsättningsfonden. Enligt de av riksdagen fastställda bestämmelserna i fråga om fondens disposition (se riksdagens skrivelse den 12 maj 1868, nr 65, och den 6 mars 1889, nr 8) äger emellertid Kungl. Maj:t till behövandes undsättning utan återbetalningsskyldighet från fonden använda högst 50,000 kronor om året. Då detta belopp i förenämnda fall ej kan anses tillfyllest, bör riksdagens medgivande utverkas till anvisande från fonden av ytterligare medel till ersättning för skador, som uppkommit å enskildas egendom. Sådan ersättning kan emellertid givetvis endast ifrågakomma i sådana fall, då verkligt behov härutinnan föreligger. Beträffande det i förevarande hänseende erforderliga beloppet blir jag i tillfälle att vidare yttra mig i det följande.

Frågan, huruvida bidrag av statsmedel bör utgå till förenämnda väghållningsdistrikt för kostnader, dessa i anledning av översvämningen fått vidkännas, synes mera tveksam. Med hänsyn till översvämningarnas rent katastrofartade beskaffenhet och då ifrågavarande distrikt svårligen synas kunna ensamma bära de sålunda uppkomna förlusterna, torde emellertid billigheten tala för att staten ej ställer sig helt avvisande mot de framställda anspråken i denna del. För att såvitt möjligt

13 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

undvika äskande av nya anslag hos riksdagen synes det mig därvid ligga nära till hands att jämväl för nu förevarande ändamål anlita undsättningsfonden, därest den därtill kan anses lämna tillgång.

Beträffande beloppen av de ersättningar av olika slag, som i anledning av ifrågavarande naturhändelse sålunda böra utgivas, är det vanskligt att på den föreliggande utredningen härutinnan träffa avgörande. Om emellertid för ändamålet avses tillhopa 300,000 kronor, som av statskontoret angivits som det högsta belopp, vilket med hänsyn till fondens ställning bör utgivas från densamma, synes det kunna antagas, att detta skall bliva tillräckligt för tillgodoseende av de mest trängande behoven. Jag har därvid utgått från att omkring 200,000 kronor skulle avses för skador å enskilda tillhörig egendom och 100,000 kronor som bidrag till väghållningsdistrikten, varom emellertid Kungl. Maj:t, efter förslag av länsstyrelsen, lärer böra meddela bestämmelser. Den närmare fördelningen av medlen torde däremot få ankomma på länsstyrelsen i enlighet med grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t. Vad länsstyrelsen i sådant avseende i fråga om fördelningen av anslaget till enskilda föreslagit har ej givit mig anledning till erinran.

Förutom nu nämnda ersättningsfrågor föreligger en av länsstyrelsen tillstyrkt framställning av aktiebolaget Nylands ångsåg om erhållande av ett amorteringslån å 100,000 kronor för iståndsättande av bolagets av översvämningarna förstörda kraftstation jämte tillhörande anläggningar i Lo i Styrnäs socken. Ehuru spörsmålet förefaller tveksamt, lärer det emellertid kunna tagas under övervägande, huruvida ej det begärda lånet skulle kunna beviljas från vattenkraftslånefonden. På sätt jag får tillfälle längre fram under avdelningen »Utgifter för kapitalökning» närmare utveckla, kommer jag nämligen att förorda det tillägg till gällande bestämmelser för lån från nämnda fond, att lån må kunna beviljas jämväl till redan utförd eller under byggnad varande kraftanläggning. Därest riksdagen ej uttalar någon erinran mot detta förslag, lärer den av bolaget gjorda framställningen ej påkalla prövning i nu förevarande ordning, utan torde det få ankomma på bolaget att göra förnyad ansökning i ämnet under iakttagande av de bestämmelser, som finnas meddelade för erhållande av lån från ifrågavarande fond.

Slutligen har begärts anvisande av statsmedel för rätning med mera av Edstabäcken i Ljustorps socken. Av utredningen i denna del inhämtas, att de föreslagna åtgärderna äro nödvändiga för undvikande av ytterligare förödelser av katastrofal art vid plötsligt stegrad vattenmängd i nämnda vattendrag. Enär enskilda näppeligen torde kunna tillförbindas att utföra de föreslagna arbetena, lära desamma helt böra bekostas av statsmedel. Då något anslag för ifrågavarande ändamål

14 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[5.] icke finnes till Kungl. Maj:ts förfogande, torde dylikt böra äskas av riksdagen. Mot det i sådant hänseende av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna beloppet, 15,000 kronor, har jag ingen erinran att framställa, och torde lämpligen summan böra uppföras å 1921 års tilläggsstat samt uppdrag lämnas nämnda styrelse att låta verkställa ifrågavarande arbeten.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att ur undsättningsfonden må till Kungl. Maj:ts förfogande på en gång ställas ett belopp av 300,000 kronor att enligt grunder, som Kungl. Maj:t bestämmer, utbetalas såsom understöd åt enskilda personer och gottgörelse åt vissa väghållningsdistrikt för oförutsedda förluster och kostnader, som drabbat dem med anledning av i Västernorrlands län i maj 1919 timade översvämningar;

dels och för rätning av Edstabäcken i Ljustorps socken av samma län på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 15,000 kronor.

B. Byggnadsväsende^

1. Förstärkning av byggnadsstyrelsens anslag till vikariatsersätt-

ningar m. m.

[6.] Under åberopande av vad jag anfört under punkten 30 i statsråds-

FBrMärkning protokollet angående anslagsäskandena för år 1922 under sjätte huvudavstyråsms' ^eln hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

anslag till

trimningar att till förstärkning av det å byggnadsstyrelsens

m- m- stat uppförda anslaget till vikariatsersättningar samt

arvoden åt arkitekter utom stat och extra biträden m. m. på tilläggsstat för år 192J anvisa ett förslagsanslag, högst, 15,000 kronor.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

2. Beredande av lokaler för vissa byggnadsstyrelsens byråer in. in.

Under åberopande av vad jag anfört under punklen 32 i samma [7.] statsrådsprotokoll får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks- Beredande^,

dagen vissa bygg-

att för beredande av lokaler för vissa byggnads- nadsstyret-

styrelsens byråer m. m. på tilläggsstat för år 1921 an- scnsmhyfau visa ett förslagsanslag, högst, 900 kronor.

3. Förstärkning av reservationsanslaget till byggnader oeh reparationer.

Hänvisande till vad jag förut denna dag anfört under punkten 34 [8.1

i samma statsrådsprotokoll hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Förstärkning

riksdagen _ _ tionsanslaget

att till förstärkning av det ordinarie reservations- till byggnader anslaget till byggnader och reparationer på tilläggsstat oc ffff™ för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 500,000 kronor.

4. Angående nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli.

Med skrivelse den 8 april 1920 har byggnadsstyrelsen, till full- [9.] görande av den 4 oktober 1918 erhållet uppdrag, framlagt förslag till Angående inprogram för eu tävlan mellan svenska arkitekter ifråga om en nybygg- Kun^irngds nåd för Kungl. Maj:ts kansli. kansli.

Innan jag vidare ingår på byggnadsstyrelsens föreliggande fram- Historik, ställning, tillåter jag mig i korthet erinra om de förslag rörande eu dylik nybyggnad, som tidigare varit föremål för övervägande.

Det nuvarande kanslihuset med den därtill hörande tomten nr 1 i kvarteret Vulcanus vid Mynttorget i Stockholm disponerades ursprungligen av myntverket, men sedan, i sammanhang med år 1840 fattat beslut om statsrådets förändrade organisation, fråga väckts om beredande av en gemensam ämbetslokal för samtliga statsdepartements expeditioner, uppläts byggnaden till lokal för flertalet av dessa expeditioner. Ifrågavarande byggnad, som således från början icke varit avsedd till ämbetslokal för Kungl. Maj:ts kansli, visade sig ganska snart vara såsom sådan mindre lämplig och otillräcklig. En jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande under år 1893 av sakkunniga verkställd besiktning rörande kanslihusets

16 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[9.] beskaffenhet utvisade jämväl, att byggnaden var behäftad med väsentliga brister med hänsyn till såväl hållfastheten som trygghet mot eldfara och att dessa brister allenast delvis kunde avhjälpas.

o De sålunda förefintliga olägenheterna föranledde inom kort åtgärder i syfte att åstadkomma ny lokal för kansliet. Såsom en förberedande åtgärd i detta hänseende anmodades dåvarande överintendentsämbetet den 7 juni 1893 att inkomma med yttrande, bland annat, huruvida, med iakttagande att den oundgängligen erforderliga ökningen i utrymme bleve beredd, önskemålet kunde vinnas genom ombyggnad av kanslihuset på dess nuvarande plats. Den sålunda ifrågasatta utvägen för frågans lösning avstyrktes emellertid av de särskilda sakkunniga, som av ämbetet utsetts att avgiva yttrande i ärendet.

Förhandlingar inleddes härefter i syfte att för beredande av plats för ny kanslihusbyggnad för kronans räkning förvärva åtskilliga fastigheter, men dessa förhandlingar ledde icke till något resultat. Det återstod alltså att utreda, huruvida någon kronan tillhörig obebyggd tomt med lämplig belägenhet kunde användas för ändamålet.

f°r9l|: ^ första hand föll därvid tanken på norra delen av Kungsträdgården, och

husbyggnad i anmo(lades överintendentsämbetet att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till Kungsträd- ny kanslihusbyggnad förlagd till nämnda plats. Det infordrade förslaget, som gården. utarbetats av dåvarande e. o. arkitekten hos ämbetet, numera generaldirektören Carl Möller, överlämnades av ämbetet med skrivelse den 18 oktober 1899 till Kungl. Maj:ts prövning. Enligt nämnda förslag skulle en monumental byggnad uppföras med fasad åt Kungsträdgården, varvid förutsattes, att ateljébyggnadsaktiebolagets dåvarande hus i nordvästra hörnet av Kungsträdgården samt vissa därintill belägna byggnader och anordningar skulle rivas. Kostnaden för uppförande av nytt kanslihus skulle enligt ifrågavarande förslag uppgå till 3,950,000 kronor, därvid medräknats kostnader för inlösen av förenämnda byggnader och av vissa tomter, som i anledning av förslagets genomförande måste bibehållas obebyggda.

Förslag nu För vinnande av ytterligare utredning angående föreliggande byggnadsfråga

byggnad 8& uppdrog överintendentsämbetet emellertid, efter erhållen anmodan, åt dåvarande generalstabens e; °- arkitekten hos ämbetet Ludv. Peterson att uppgöra skisser och approximaoch auktions- tiva kostnadsberäkningar till nytt kanslihus, förlagt till det område av Biddarverketstomter, holmen, som upptogs av den statsverket tillhöriga, till ämbetslokal för generalstaben disponerade tomten nr 8 i kvarteret Biddarholmen och den Stockholms stad tillhöriga, för stadens auktionsverk använda tomten nr 7 i samma kvarter. Med skrivelse den 16 januari 1900 överlämnade överintendentsämbetet till Kungl. Maj:t ifrågavarande förslag. Detta förslag, som beräknades draga en byggnadskostnad av 2,880,000 kronor, förutsatte förvärv åt kronan av auktionsverkets förenämnda tomt. Samma förslag förutsatte vidare, att nya lokaler skulle beredas åt de institutioner, som för det dåvarande inrymdes i generalstabens hus, och J1PPSordes jämväl olika förslag till lösande av denna fråga. Samtliga framkomna alternativ beräknades emellertid draga avsevärda kostnader, och såväl med hänsyn härtill som av vissa andra skäl ansågs tanken på en förläggning av kanslihuset på sist angivet sätt böra övergivas.

Nytt förslag^ Sedan sistnämnda förslag alltså förfallit, igångsattes utredning angående en Rtddarholmen biläggning av kanslihuset å det område av Biddarholmen, som då upptogs av ■ kammarrättens och marinförvaltningens hus, samt vissa delar av de Stockholms

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

stad tillhöriga tomterna nr 4 och 15 i kvarteret Biddarholmen. Ett förslag till [9.] nytt kanslihus å nämnda plats utarbetades på uppdrag av överintendentsämbetet av dåvarande e. o. arkitekten Ludv. Peterson. I samband därmed uppgjordes förslag bland annat till en för inrymmande av kammarrätten, domänstyrelsen och kammararkivet avsedd byggnad å den förut omförmälda, staden tillhöriga tomten nr 7 i kvarteret Biddarholmen. Dessa förslag ävensom till desamma hörande kostnadsberäkningar, som slutade å respektive 2,700,000 kronor och 1,000,000 kronor, överlämnades av ämbetet till Kungl. Magt med skrivelse den 7 juni 1901.

Jämväl för realiserandet av detta förslag erfordrades förvärv av vissa staden tillhöriga fastigheter.

Då det emellertid ansågs önskvärt att så vitt möjligt åt den nya byggnad, Utredning vari kansliet skulle inrymmas, bevara dess nuvarande läge, verkställdes vid samma ^nfiihus tid utredning angående möjligheten att uppföra ett nytt kanslihus å den nuva- to^n‘ °-n. rande tomten, tillökad med de delar av kvarteret Mars, som upptogs av över- ökad med ståthållarämbetets hus och Stockholms stads rannsakningsfängelse, ävensom angränsande Myntgränden. Denna plan ansågs emellertid av liera skäl ej böra komma till utförande, bland annat med hänsyn därtill, att, därest eu kanslihusbyggnad å ifrågavarande område skulle erhålla tillräcklig storlek, densamma måst uppföras i fem våningar, vilket med hänsyn till läget ansågs olämpligt.

Vid anmälan av föreliggande byggnadsfråga den 21 februari 1902 förordade dåvarande chefen för finansdepartementet på anförda skäl det senare förslaget till kanslihusbyggnad å Biddarholmen, och avlät Kungl. Maj:t jämväl i enlighet härmed framställning i ämnet till 1902 års riksdag.

Kungl. Maj:ts förslag vann emellertid ej riksdagens bifall, utan anhöll riksdagen om ny utredning i ämnet.

Vid den nya utredning, som med anledning härav igångsattes, undersöktes Ny utredning, i första hand, i enlighet med ett av riksdagen gjort uttalande, ånyo möjligheten att förlägga kanslihuset å den plats, som upptogs av generalstabens hus med närliggande byggnader, eller alltså i huvudsaklig överensstämmelse med 1900 års förslag. Likaledes verkställdes förnyad utredning angående möjligheten att bygga å nuvarande tomt, tillökad med angränsande mark. Sedan de tidigare förslagen upprättats, hade emellertid behov av ökat utrymme för departementen uppkommit, varför kanslihuset nu måste planeras icke oväsentligt större än förut. Då svårigheter med hänsyn härtill mötte att för skäligt pris förvärva erforderliga markområden för ett kanslihus, förlagt till någon av sist angivna platser, samt jämväl av vissa andra skäl ansågs båda alternativen böra lämnas åsido. I stället inriktades utredningen på en förläggning av kanslihuset i Kungsträdgården.

Sedan nytt förslag till uppförande av ett kanslihus därstädes utarbetats av dåvarande e. o. arkitekten Ludv. Peterson, gjorde Kungl. Makt jämväl framställning till 1905 års riksdag (proposition nr 96) om anslag för ändamålet.

Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget avsåg en huvudbyggnad utmed Hamngatan jämte två mindre byggnader utefter samma gata, varjämte en länga av byggnader skulle uppföras å Kungsträdgårdens västra del utmed Yästra Trädgårdsgatan. Kostnaderna för samtliga byggnader hade beräknas till 4,000,000 kronor. Härutöver förutsatte förslaget emellertid vissa kostnader för inlösen av Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 2957 so 3

Framställning till 1902 &rs riksdag.

[9.]

Riksdagens beslut år 1906.

Senare utredning.

Senaste förslag.

Framställningar från styrelsen för statsförvaltningens tjänstemannaförening.

Byggnadsstyrelsen den ®/7 1918.

18 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

ateljébyggnadsaktiebolagets dåvarande hus samt vissa i enskild ägo varande tomter vid Västra Trädgårdsgatan.

. .. heller detta förslag vann riksdagens bifall. Vid anmälan av sitt beslut i amnet framhöll riksdagen, bland annat, att innan frågan om uppförande av nytt kanslihus avgjordes, en fullständig utredning borde komma till stånd rörande behovet av lokaler för statens samtliga ämbetsverk i huvudstaden samt angående statens därinom belägna fastigheter, vilka kunde tagas i anspråk för beredande av plats för eller medel till ämbetslokalers inrättande.

. ... nytt förslag till nybyggnad för Kung]. Maj.ts kansli har sedermera

e.l förelagts riksdagen. Denna fråga har dock alltjämt varit föremål för utredningar, och har därvid tanken på en förläggning av det nya kanslihuset till nuvarande tomt, utökad med vissa delar av angränsande tomter, ånyo upptagits. Sålunda anbefallde Kungl. Maj:t den 29 september 1911 överintendentsämbetet att uppgöra alternativa skisser jämte approximativa kostnadsförslag till nybyggnad för kansliet dels å de tomter, som upptagas av nuvarande kanslihuset,’gamla polishuset och rannsakningsfängelset, eventuellt med användande även av den mellanliggande Myntgränden, och dels å nyssnämnda område med tillägg av kvarteret Aglaurus.

Den sålunda anbefallda utredningen igångsattes jämväl av överintendentsambetet. Då tidsförhållandena emellertid hittills icke ansetts lämpliga för utförande av ett så betydande byggnadsföretag, har utredningens resultat icke blivit överlämnat till Kungl. Maj:ts prövning.

I en till Kungl. Maj:t ingiven skrift av den 15 februari 1918 har styrelsen för statsförvaltningens tjänstemannaförening, under betonande av det trängande behovet av ny kanslibyggnad, hemställt om utredning rörande ett i nämnda skrift angivet förslag i ämnet. Sedermera har samma styrelse i en den 19 april 1918 dagtecknad skrift, med ändring av sin föregående framställning, ifrågasatt anordnande av tävlan för svenska arkitekter angående lösande av kansliets nybyggnadsfråga. Enligt styrelsens mening borde vid utlysande av denna tävlan fastslås, att byggnadsområdet för det blivande kanslihuset skulle utgöras av kvarteren norr om Myntgatan från Mynttorget till Riddarhusgränden.

I anledning av nu berörda framställningar, vilka remitterats till byggnadsstyrelsen, har sistnämnda styrelse i skrivelse den 9 juli 1918 anfört i huvudsak följande:

Av den utredning, som med anledning av Kungl. Maj:ts befallning den 29 september 1911 igångsatts, hade framgått, att de för utredningen av Kungl. Maj:t da anvisade tomterna numera, med tanke på det ökade lokalbehov inom kansliet,

19 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

som senare gjort sig gällande, icke vore tillräckliga — för såvitt man icke ville låta byggnaden stiga för mycket i höjden — utan att man maste beräkna att jämväl begagna sig av gamla rådhuset. _

Byggnadsstyrelsen ville för sin del på det livligaste tillstyrka en förnyad utredning i denna byggnadsfråga. Då såsom resultat av de manga utredningar, som företagits beträffande förläggningen av det ifrågasatta nya kanslihuset, med tydlighet framgått, att det nuvarande läget vore för en dylik byggnad det lämpligaste, ansåge sig styrelsen jämväl böra förorda, att man vid utredningen utginge ifrån de ifrågasatta tomterna såsom byggnadsplats, naturligen under förutsättning att de icke i statsverkets ägo befintliga fastigheterna kunde förvärvas.

Av de båda sätt, på vilka en dylik utredning kunde tänkas utförd — antingen genom en fortsatt utredning genom byggnadsstyrelsens försorg eller genom anordnande av en allmän arkitekttävlan — ville styrelsen obetingat förorda det senare. Genom tävlan funnes nämligen utsikt att erhålla största möjliga antal uppslag för lösandet av byggnadsproblemet samt att över huvud taget vinna en allsidigare utredning av detsamma.

En dylik tävlan hade byggnadsstyrelsen tänkt sig hora anordnas huvudsakligen såsom en så kallad idétävlan” varmed avsåges, att vid förslagens bedömande huvudvikten borde fästas vid det sätt, på vilket problemet lösts i störa drag, under det att detaljerna skulle göras till föremål för en sedermera skeende

slutlig bearbetning. .

Åt de tävlande borde lämnas fria händer ej blott att använda endast de norr om Myntgatan liggande tomterna eller begagna sig jämväl av kvarteret Aglaurus utan även föreslå de ändringar i stadsplanen, som av arkitektoniska eller trafiktekniska hänsyn kunde påfordras.

Vid föredragning den 4 oktober 1918 av ifrågavarande ärende uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att, efter samråd med cheferna för vederbörande statsdepartement rörande de lokalbehov, för vilka ett nytt kanslihus borde avses, låta, i huvudsaklig överensstämmelse med vad styrelsen i sin skrivelse den 9 juli 1918 i sådant syfte angivit, utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till program för en tävlan mellan svenska arkitekter i fråga om nybyggnad för Kungl. Majtts kansli.

Såsom jag förut nämnt, har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 8 april 1920 till Kungl. Maj:ts prövning överlämnat det infordrade förslaget till tävlingsprogram, vilket förslag på styrelsens uppdrag utarbetats av tjänstgörande arkitekten hos styrelsen, professorn vid tekniska högskolan E. Lallerstedt.

Enligt nämnda programförslag är det blivande kanslihuset avsett att uppföras å kvarteret Vulcanus (nuvarande kanslihustomten), den del av kvarteret Mars, som upptages av f. d. polishuset och f. d. cellfängelset, d. v. s. tomterna nr 2 och 4 samt 3 och 5, kvarteret Aglaurus samt något eller några av kvarteren Cephalus, Lychaon, Nessus och Minotaurus (sistnämnda fem kvarter begränsade

[9.]

Kungl Maj:ts beslut den Vio 1918.

Förslag till tävlingsprogram.

[9.]

Departe-

ments-

chefen.

Nuvarande lokalförhållanden för kansliet.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

av Myntgatan, Mynttorget, Yästerlånggatan, Storkyrkobrinken och Riddarhustorget) eller de delar av samma kvarter, som förslagsställaren kan finna nödvändiga för byggnadsprogrammets lösande. Såsom eventuell byggnadsplats har aven angivits det tomtkomplex, som utgöres av kvarteren Yulcanus, Mars (tomterna nr 2, 4, 3 och 5), Aglaurus (beläget mellan Mynttorget och Salviigränd) ävensom vissa tomter mellan Yästerlånggatan och Storkyrkobrinken, nämligen Neptunus större (tomterna nr 4—10) och Neptunus mindre [tomterna nr 1 och 2 samt delar av tomterna nr 3 och 4 (Oxenstjernska liuset)]. Likaledes har antytts möjligheter att lata i. d. Radhuset (kv. Mars, tomt nr 1) ingå i den blivande kanslihuskomplexen. JNagra namn värda förändringar av denna byggnad finge dock ej vidtagas.

Det nya kanslihuset skulle enligt förslaget inrymma lokaler för statsministern, konsultativa statsråd och statsrådsberedningen samt för samtliga statsdepartement, med undantag av utrikesdepartementet, ävensom en del gemensamma lokaler, bostäder för vaktmästare, reservutrymmen m. m., allt i enlighet med i förslaget angivna önskemål. Vidare angivas vissa riktlinjer för ordnandet av de trafikleder, som skulle komma att beröras av kanshhusbygget, samt för förfarandet med de nuvarande byggnaderna å ifrågavarande områden.

För egen del har byggnadsstyrelsen anslutit sig till det utarbetade programförslaget. Styrelsen meddelar vidare, att kostnaden för tävlingen, i enlighet med skrivelsen bilagd tablå, beräknats uppgå till sammanlagt 65,000 kronor, varav 40,000 kronor avsåges till pris och inköp av tävlingsförslag samt högst 25,000 kronor till°övriga omkostnader för tävlingen. För bedömande av de inkomna förslagen föreslår styrelsen tillsättande av en prisnämnd, bestående av fem personer, av vilka tre borde vara arkitekter och två representanter för Kungl. Maj:ts kansli.

I avvaktan på den slutliga lösningen av kanslihusfrågan hava provisoriska åtgärder tid efter annan måst vidtagas för beredande av ökat utrymme för statsdepartementen, och har i sådant syfte ett flertal av dessa departement måst inrymmas i särskilda byggnader. Enligt redan föreliggande beslut skola departementen, efter genomförandet av vissa arbeten, vartill medel av riksdagen anvisats, förläggas på följande sätt:

justitie-, jordbruks-, kommunikations- och socialdepartementen i gamla . kanslihuset vid Mynttorget, varest jämväl lokaler för statsrådsberedningen inrymmas;

finansdepartementet i husen Storkyrkobrinken nr 2 och 4;

försvarsdepartementet i husen nr 7 och 9 vid samma gata;

handelsdepartementet i huset Birger Jarlstorg nr 11;

utrikesdepartementet i f. d. Arvfurstens palats vid Gustaf Adolfs torg; samt

ecklesiastikdepartementet i huset Jakobsgatan nr 32.

21 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Olägenheterna av denna splittring av Kungl. Majrts kansli på icke mindre än sex olika platser torde vara uppenbara. Härtill kommer, att utrymmena inom de för respektive departement anvisade byggnaderna i många fall äro eller kunna förväntas inom rätt snar framtid bliva otillräckliga. Redan med hänsyn härtill är således en ^byggnad inom den närmaste tiden för kansliet starkt av behov påkallat.

Ett vägande skäl för frågans påskyndande ligger emellertid även i den föreliggande bristen på ämbetslokaler över huvud taget i huvudstaden. För belysande av denna fråga tillåter jag mig här återgiva följande uppgifter ur en av byggnadsrådet G. Clason i egenskap av ordförande hos byggnadssakkunniga till mig i november 1920 på anmodan överlämnad, sedermera kompletterad promemoria.

Av verkställd utredning rörande de för statsverket uppförda byggnaderna i Stockholm efter år 1850 framginge, att under de förflutna 70 åren icke uppförts mer än tre nya byggnader — arméförvaltningens hus, centralposthuset och patent- och registreringsverkets nya hus — för de i Stockholm förlagda ämbetsverken. Härtill komme, att under samma tid gamla riksdagshuset om- och tillbyggts till ämbetsbyggnad samt att för telegrafverket och statens järnvägar uppförts flera nya byggnader.

Under samma tid hade nya byggnader uppförts för hovstall och hovförvaltning, för riksdag och riksbank, för de flesta högskolor, för nationalmuseum, kungl. biblioteket, riksarkivet, naturhistoriska riksmuseet, för operan, dramatiska teatern och stadion, för sju av de i Stockholm förlagda regementena o. s. v.

Ämbetsverken hade inrymts så långt utrymmet räckt i gamla adelspalatser, i inköpta hyreshus, i de av riksdagen, riksbanken och generalpoststyrelsen evakuerade byggnaderna. Vad som icke kunnat rymmas i dessa byggnader hade måst inrymmas i förhyrda lokaler. För närvarande förhyrdes för de centrala ämbetsverkens behov omkring 1,055 tjänsterum, varav omkring 295 för de affärsdrivande verkens styrelser.

Statens byggnadsverksamhet i Stockholm under de senast förflutna <0 åren hade sålunda huvudsakligen varit inriktad på uppförandet av byggnader för riksdag och riksbank, för undervisningsändamål, för museer, bibliotek och arkiv eller för militära ändamål.

Under de senare åren hade emellertid omfattande förberedande åtgärder för ordnandet av ämbetsverkens lokaler av statsmakterna vidtagits, såsom fyamginge av följande uppgift å de sedan år 1916 inköpta fastigheterna och därför erlagda köpeskillingar samt över de summor, vilka vore beräknade att åtgå för de å dessa fastigheter samt å vissa kronan förut tillhörande fastigheter behövliga om- och nybyggnader, ävensom å de summor, som av riksdagen redan anvisats för dessa byggnadsföretag.

22 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Man hade beräknat att efter nämnda om- och nybyggnader kunna erhålla omkring 1,630 rum. Härav hade hittills endast omkring 270 kunnat tagas i bruk. På grund av rådande förhållanden på husbyggnadsområdet hade staten hindrats från att iordningställa omkring 400 rum, och hyresstegringslagen torde ännu en tid framåt lägga hinder i vägen för utnyttjande för statsverkets räkning av likaledes omkring 400 av dessa rum. Återstående 560 rum bleve tillgängliga först sedan nybyggnaderna i kvarteren Kandidaten och Murmästaren blivit färdiga.

Mot denna tillgång på lokaler svarade enligt framlagda krav ett behov, vilket kunde beräknas uppgå till omkring 1,115*) tjänsterum utöver de nu av staten ägda eller förhyrda. Denna siffra vore icke förvånansvärd i betraktande därav, att antalet i ämbetsverken i Stockholm anställda personer under tiden oktober 1915 oktober 1920 ökats med omkring 1,810 tjänstemän, varav omkring 670 komme på de affärsdrivande verken.**)

Om till nämnda 1,115 rum lades de ovan angivna 1,055 förhyrda rummen, skulle alltså behöva anskaffas i kronans egna hus omkring 2,170 tjänsterum eller, om de affärsdrivande verkstyrelsernas rumsbehov ***) frånräknades, 1,730 rum.

Av de anförda siffrorna torde framgå, att en tvingande nödvändighet föreligger att genom fortsatta åtgärder i möjligaste mån tillgodose behovet av ytterligare ämbetslokaler i Stockholm. Angelägenheten härav framstar i så mycket klarare dager, om man betänker, att efter hyreslagens bortfallande ifråga om kontorslägenheter och dylikt

*) Yarav 145 för de affärsdrivande verken.

**) År 1915 var hela antalet tjänstemän c:a 3,670, år 1920 5,480.

***) Häri inberäknat såväl det antal tjänsterum dessa verk nu hyra (295) som ovan angivna 145 ytterligare behövliga tjänsterum.

23 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

mycket stora svårigheter kunna uppkomma vid att över huvud tillhanda- [9.] hålla behövliga hyrda lokaler. Ur dessa synpunkter är det givetvis av vikt, att i första hand de av statsmakterna beslutade byggnadsarbetena i kvarteren Grönlandet norra, Kandidaten och Murmästaren komma till utförande, varigenom omkring 870 nya rum i kronans hus skulle ytterligare bliva tillgängliga. Genom uppförande av ett nytt kanslihus skulle vidare ett värdefullt tillskott härtill erhållas. Sålunda beräknas, att vid departementens inflyttning i ett nytt kanslihus omkring 210 för ämbetslokaler lämpliga rum skulle frigöras i fyra centralt belägna byggnader.

Rörande den lämpligaste förläggningen av det blivande kanslihuset . Det nu har, såsom av det föregående framgar, tidigare olika uppfattningar gjort förslaget, sig gällande. Emellertid synas numera planerna på en nybyggnad för kanslihuset å Riddarholmen eller i Kungsträdgården kunna lämnas å sido. Redan det avsevärt ökade utrymme, för vilket kanslibyggnaden numera måste planeras, torde i hög grad försvåra frågans lösning enligt dessa alternativ. Säkerligen skulle också en kraftig opinion, såsom det synes icke utan fog, uppresas mot den förryckning av stadsbilden å dessa platser, som skulle bliva en följd av kanslihusets uppförande därstädes. Då kanslihusets nuvarande läge utan all fråga är det för en regeringsbyggnad lämpligaste, tala enligt min mening övervägande skäl för att låta kansliet kvarbliva å nuvarande plats, därest en i avseende å utrymme tillräcklig nybyggnad därstädes kan på ett arkitektoniskt tillfredsställande sätt och utan alltför betungande kostnader för statsverket komma till stånd. Av professor Lallerstedts utredning framgår även, att å den nuvarande tomten, utökad med vissa angränsande områden, skulle kunna uppföras en byggnad, tillräcklig för de nuvarande departementen, utrikesdepartementet undantaget, samt innehållande reservutrymme för ytterligare ett departement. En dylik byggnad skulle, enligt uppgjorda, givetvis helt approximativa beräkningar, draga en byggnadskostnad av omkring 8,500,000 kronor, vartill komma kostnader för förvärv av staten ej tillhörig, för ändamålet erforderlig tomtmark. Emellertid är det uppenbart, att denna synnerligen omfattande byggnadsfråga måste underkastas en vidare ingående utredning — även angående möjligheten av och kostnaderna för förvärvande av erforderliga i statens ägo icke befintliga markområden — innan slutligt förslag i ämnet förelägges riksdagen. För att vinna ett allsidigt material, ägnat att läggas till grund för denna vidare utredning, torde det vara lämpligt att anordna den av byggnadsstyrelsen föreslagna tävlingen, för vilken det av styrelsen förordade programmet i huvudsak synes kunna komma till användning. Då emellertid medel till

24 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[9.] bestridande av de med tävlingen förenade kostnaderna icke stå till förfogande och frågan därjämte är av stor allmän betydelse, torde anslag för ändamålet böra äskas av riksdagen. Beträffande det av byggnadsstyrelsen begärda beloppet, 65,000 kronor, har jag ingen erinran att framställa. Då det med hänsyn till vad ovan anförts synes angeläget, att den ifrågasatta tävlingen snarast möjligt måtte kunna utlysas, lärer beloppet böra utgå å tilläggsstat för år 1921.

Under åberopande av vad sålunda förekommit får jag alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande av tävlan mellan svenska arkitekter i fråga om nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 65,000 kronor.

5. Inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset.

[10.] Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning i ämnet har riksdagen

inredande till å tilläggsstat för år 1920 anvisat ett reservationsanslag å 210,000 kronor *iTvinden 7 för inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset. gamla riks- Kungl. Maj:ts berörda framställning föranleddes närmast därav, att

dagshuset. g^y^l kommerskollegium som domän styrelsen, vilka båda ämbetsverk äro inrymda i gamla riksdagshuset, voro i behov av ökat lokalutrymme. Enligt vad kommerskollegium meddelat, hade det nämligen, efter kollegii omorganisation, visat sig erforderligt, att kollegium med 1920 års ingång finge disponera 109, eventuellt 113 tjänsterum jämte 4 arkivrum eller alltså 34, eventuellt 38 tjänsterum utöver kollegii dåvarande innehav, 75 rum jämte 4 arkivrum. Till följd av utökning av domänstyrelsens personal hade från detta ämbetsverk framkommit begäran om ett flertal nya tjänsterum.

Enligt det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget skulle 20 rum kunna erhållas genom inredande av vinden i gamla riksdagshuset, och skulle kostnaderna härför belöpa sig å 210,000 kronor eller sålunda 10,500 kronor för rum.

Vid anmälan av sitt beslut i ämnet anförde riksdagen, att riksdagen funnit den beräknade kostnaden för förslagets genomförande — även om behörig hänsyn toges till gällande höga pris å materialier och arbetskraft — avsevärt hög. Då emellertid ämbetsverken i fråga syntes vara i oavvisligt behov av ytterligare lokalutrymme, hade riks-

25 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

dagen icke velat motsätta sig arbetenas snara igångsättande, och hade [10.] riksdagen sålunda ansett sig böra anvisa medel för ändamålet. Vid besök å platsen hade riksdagens vederbörande utskott dock funnit möjlighet föreligga, att genom utnyttjande av ytterligare utrymmen å vinden ännu ett tiotal rum kunde inredas för ämbetsverken i fråga, och syntes det riksdagen, att, därest så skedde samt någon minskning av rumshöjden komme till stånd, inredningskostnaderna för rum borde kunna nedbringas. En sådan förändring i byggnadsplanen ville riksdagen förorda. Riksdagen förutsatte alltså, att Kungl. Maj:t underkastade det framlagda förslaget en ytterligare prövning och däri vidtoge de jämkningar i av riksdagen angiven riktning, som kunde visa sig lämpliga och erforderliga.

Genom brev den 30 juni 1920 anbefallde Kungl. Maj:t byggnadsstyrelsen att skyndsamt avgiva utlåtande och förslag i anledning av riksdagens berörda uttalande.

Med anledning av det sålunda lämnade uppdraget har byggnads- Byggnadsstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1920 anfört följande:

»Då byggnadsstyrelsen uppgjorde sitt med skrivelse den 9 december 1919 till Kungl. Maj:t överlämnade förslag till inredning av vinden i gamla riksdagshuset, vilket förslag legat till grund för Kungl. Maj:ts förberörda framställning till riksdagen, sökte styrelsen givetvis att i största möjliga grad utnyttja fastighetens vindsutrymmen. Styrelsen lämnade emellertid i sitt förslag trenne utrymmen oinredda, nämligen den mot väster belägna torkvinden och de på byggnadens motsatta sida befintliga vindskontoren, tillhörande vaktmästarbostäderna, samt vinden mot det smala mellanrummet vid Hebbeska huset. Ett inredande av de båda förstnämnda utrymmena till tjänstelokaler skulle nämligen nödvändiggöra, att torkvinden och vindskontoren flyttades till den över byggnadens norra vindsrum belägna övre vinden. Denna anordning syntes emellertid byggnadsstyrelsen betänklig, alldenstund bjälklaget över sistnämnda vindsrum icke vore konstruerat med hänsyn till någon nämnvärd belastning, varjämte styrelsen ansåg det olämpligt ur brandfaresynpunkt att anordna vindskontor och torkvindar å en så kallad hanbjälksvind, ävensom föga välbetänkt att öka byggnadens höjd genom rumsinredning vid det trånga mellanrummet mot Hebbeska huset, där dagsbelysningen nu är minimal.

Ku nämnda betänkligheter föreligga givetvis fortfarande hos styrelsen. Med anledning emellertid av Kungl. Maj:ts i berörda brev den 30 juni 1920 givna befallning har nu byggnadsstyrelsen låtit utarbeta ett nytt förslag till vindsvåningens inredande i anslutning till vad av riksdagen i ämnet anförts, vilket förslag åskådliggöres å tre ritningsblad jämte kostnadsutredning.

Med hänsyn till den svårartade lokalnöden samt därtill, att lokaler på detta sätt kunna anskaffas på kortare tid än genom nybyggnad, anser sig byggnadsstyrelsen kunna förorda de sålunda föreslagna anordningarnas utförande. Till följd av anmärkta olägenheter vid lianbjälksvindens utnyttjande måste givetvis tillsynen över norra vindspartiet för framtiden skärpas.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 höft. (Nr 2.)

2957 20 4

26 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Genom ett utnyttjande på sätt byggnadsstyrelsen nu föreslagit av alla till buds stående utrymmen inom hela vindsområdet skulle erhållas inalles 38 tjänsterum eller 18 rum mera än genom det äldre förslaget och 8 rum mera än vad riksdagen beräknat.

Den av riksdagen ifrågasatta minskningen av rumshöjden har i förslaget iakttagits, ehuru densamma ur kostnadssynpunkt har ytterst ringa betydelse.

Kostnaden för det nya förslaget har beräknats till 390,000 kronor mot 210,000 kronor för det förutvarande. Kostnaden per rum har sålunda minskats, vilket är beroende därpå att kostnaden för den för vindsvåningen behövliga trappan, vilken, ehuru i och för sig något förenklad, är ganska dyrbar, bliver fördelad på nära det dubbla antalet rum. Samma är förhållandet med hissen men även till en del med rörledningarna, för vilka kostnaden icke ökas i proportion med rumsantalet. Påpekas bör dock, att kostnadsminskningen per rum i verkligheten är något större än vad ovanstående siffror angiva, på grund av att i kostnadsberäkningen beträffande det senare förslaget medtagits utgifter för anskaffande av linoleummattor till ett sammanlagt belopp av 12,000 kronor.

Körande den blivande fördelningen av de nyförvärvade tjänstelokalerna är byggnadsstyrelsen för närvarande ej i tillfälle att avgiva förslag, ej heller beträffande sättet för förvarandet av de hittills i vindsvåningen anbragta arkivalierna. Styrelsen kan dock meddela, att från kommerskollegium uppgivits, att detta ämbetsverks arkivalier skulle kunna förvaras inom dess tjänstelokaler.»

Med överlämnande av förenämnda ritningar jämte kostnadsberäkning har byggnadsstyrelsen, under framhållande av önskvärdheten av att de sålunda föreslagna inredningsarbetena snarast möjligt och i ett sammanhang komma till utförande, hemställt om anvisande å tilläggsstat för 1921 för ifrågavarande arbeten enligt nu föreliggande förslag av ett reservationsanslag å 180,000 kronor utöver redan anvisade 210,000 kronor.

Departements- Enligt det nu föreliggande förslaget skulle, utöver förut beräknade chefen. gQ rum^ kunna erhållas ytterligare 18 tjänsterum å vinden i gamla riksdagshuset. Samtidigt har kostnaden per rum nedbringats från 10,500 kronor till omkring 10,260 kronor. Härigenom torde de av riksdagen uttalade önskemålen hava i möjligaste grad beaktats. Huruvida de gjorda kostnadsberäkningarna skola visa sig hållbara låter sig emellertid ej för närvarande med säkerhet avgöra, men torde man med materialprisens tendens till sänkning kunna hoppas härpå.

Då de planerade arbetena synas böra komma till utförande i ett sammanhang och ett trängande behov av ökat utrymme för ifrågavarande ämbetsverk föreligger, anser jag mig böra tillstyrka, att det nu erforderliga tilläggsanslaget anvisas att utgå redan under år 1921. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för inredande till tjänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 180,000 kronor.

Sjätte huTudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

6. Ersättande av förskott för vissa byggnadsarbeten.

Genom brev den 16 oktober 1917 bemyndigade Kungl. Maj:t [11.] överintendentsämbetet att i enlighet med ett av dåvarande lands- Ersättande av hövdingen i Gävleborgs län, greve H. Hamilton avgivet förslag låta, vissa byggefter uppgörelse under hand, omedelbart utföra vissa arbeten för bere- nadsarbeten. dande av ökat lokalutrymmé åt länsstyrelsen i nämnda län för en kostnad av högst 4,000 kronor. Vidare föreskrev Kungl. Maj:t genom brev den 14 december 1917 bl. a., att gruv-, skogs- och.fattigvårdslagstiftningskommittéerna, vilka då voro inrymda i den inom fastigheten nr 1 i kvarteret Sjöhästen här i staden befintliga huvudbyggnaden men vilka till följd av ecklesiastikdepartementets överflyttande från kanslihuset till nämnda byggnad bleve utan lokaler, skulle disponera våningen två trappor upp i bergsskolans hus med adressnummer 95 B vid Drottninggatan samt bemyndigade överintendentsämbetet att i nämnda våning låta utföra vissa ändrings- och reparationsarbeten för ett belopp av högst 8,500 kronor. Beträffande båda dessa kostnadsbelopp föreskrevs, att desamma skulle av överintendentsämbetet förskottsvis gäldas, varjämte ämbetet anbefalldes att sedermera till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till förskottens ersättande.

I särskilda skrivelser den 25 maj 1920 har nu byggnadsstyrelsen Byggnadsanmält, att styrelsen av under händer varande medel för ovan omför- 8t-Trel5en mälda arbeten utbetalt, för arbetena inom landsstatshuset i Gävleborgs län tillhopa 3,585 kronor och för arbetena inom bergsskolans hus tillhopa 6,832 kronor 82 öre. Då de till styrelsens förfogande ställda anslag icke lämnade tillgång för gäldande av ifrågavarande utgifter, tillsammans uppgående till 10,417 kronor 82 öre, har styrelsen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte hos riksdagen äska anslag till ersättande av de sålunda förskjutna kostnaderna.

Ifrågavarande förskott hava av byggnadsstyrelsen utbetalats på Departementsgrund av beslut, som av Kungl. Maj:t meddelats, innan avvecklingen av chefenförskottsväsendet år 1918 av statsmakterna beslutits. för täckande av nämnda förskott torde anslag böra begäras å tilläggsstaten, därvid anslagsbeloppet synes böra uppjämnas till närmast högre tiotal kronor eller till 10,420 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

28 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[11 •] att till täckande av förskott för vissa byggnads-

arbeten inom Gävle slott samt bergsskolans hus i Stockholm på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, 10,420 kronor.

7. Om- och påbyggnad av landsstatshuset i Luleå.

[12.] I den till 1920 års riksdag avlåtna statsverkspropositionen fram-

6™' nåd av' Maj: t förslag om en utvidgning av landsstatshuset i Luleå

landsstats- för en ^å beräknad kostnad av 270,000 kronor. Det sålunda ifrågahuset i Luleå, sätta byggnadsföretaget, vilket omfattade påbyggnad med ytterligare en våning av det i två våningar för närvarande uppförda landsstatshuset ävensom vissa ändringsarbeten i övrigt därstädes, avsåg att tillgodose det trängande behovet av ökat lokalutrymme för länsstyrelsen i Norrbottens län.

Med bifall till Kungl. Maj:ts framställning beviljade riksdagen till om- och påbyggnad av nämnda landsstatshus å extra stat för år 1921 ett reservationsanslag å förenämnda belopp 270,000 kronor.

Genom brev den 30 juni 1920 har Kungl. Maj:t därefter anbefallt byggnadsstyrelsen att verkställa det beslutade byggnadsföretaget.

örenen' 1 skrivelse september 1920 har nu byggnadsstyrelsen med-

7 delat, att styrelsen igångsatt uppgörandet av arbetsritningar och entre-

prenadhandlingar angående företaget, därvid visat sig, att man numera hade att räkna med en ökning av de tidigare beräknade kostnaderna med omkring 20 procent, och har styrelsen med anledning härav hemställt om ett anslag av ytterligare 55,000 kronor på tilläggsstat för år 1921 för ifrågavarande ändamål.

D«Pcahr‘«“ent8- Under åberopande av den utredning rörande behovet av byggnadsföretagets snara fullbordande, som föregående år framlades, får jag, med tillstyrkande av byggnadsstyrelsens framställning, hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till om- och påbyggnad av landsstatshuset i Lulea på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag å 55,000 kronor.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillaggsstat.

8. Tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad.

Under åberopande av vad jag anfört under punkten 42 i statsrådsprotokollet angående anslagsäskandena för år 1922 under sjätte huvudtiteln får jag vidare hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad i huvudsaklig överensstämmelse med det av mig förordade förslaget på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

9. Tillbyggnad av landsstatsliuset i Kalmar.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört under punkten 43 i samma statsrådsprotokoll hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för tillbyggnad av landsstatshuset i Kalmar i enlighet med det av mig förordade förslaget på tillläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 50,000 kronor.

C. Diverse.

1. Skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.

Under hänvisning till vad jag anfört under punkten 45 i samma statsrådsprotokoll hemställer jag vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för verkställande av undersökningar och arbeten för åstadkommande av en skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag å 6,500 kronor.

[13.]

Tillbyggnad av länsresidenset i Karlstad.

[14.]

Tillby g nåd av landsstatshnset i Kalmar.

[15.]

Skematisk förteckning och beskrivning över Sveriges vattenfall.

30 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

2. Tidskriften »Brandskydd».

[16.] Kungl. Maj:t föreslog 1920 års riksdag att för understödjande av

Tidskriften svenska brandskyddsföreningens verksamhet bevilja dels på tilläggsstat “skydd»' för år 1920 4,000 kronor och dels på extra stat för år 1921 likaledes

4,000 kronor.

I sin skrivelse i ärendet framhöll riksdagen, att det gentemot de under de senare åren i allt större omfattning framträdande kraven på statsunderstöd åt enskilda sammanslutningar med allmännyttigt ändamål vore nödvändigt, att stor försiktighet iakttoges vid bedömandet om och i vad mån dylikt understöd borde beviljas, och detta även i sådana fall, där, såsom! i det förevarande, gagnet av föreningens verksamhet finge anses uppenbart. Beträffande den föreliggande framställningen syntes det riksdagen kunna ifrågasättas, om icke inom en snar framtid den av föreningen utövade verksamheten skulle utan statsbidrag kunna uppehållas, tack vare ökade inkomster från en av föreningen nyligen organiserad brand sky ddsbyrå i Stockholm och de understöd, föreningen borde kunna påräkna från kommuner, brandförsäkringsbolag och andra korporationer, som hade gagn av föreningen. Riksdagen hade därför funnit det tveksamt, huruvida något understöd genom statsanslag borde lämnas föreningen. På grund av föreningens allmängagnande karaktär och i betraktande av att föreningens och byråns verksamhet torde bliva av nytta för staten jämväl med hänsyn därtill, att staten i allmänhet icke hade sin egendom försäkrad mot brandskada, samt då vissa ekonomiska svårigheter otvivelaktigt torde föreligga för föreningen vid igångsättandet av ovannämnda brandskyddsbyrås verksamhet, hade riksdagen emellertid icke velat motsätta sig att, på sätt av Kungl. Maj:t föreslagits, ett anslag å 4,000 kronor beviljades föreningen för år 1920. Att på sätt departementschefen förordat understöd beviljades till föreningen jämväl för år 1921, varom framställning från föreningen då ännu icke förelåg, hade riksdagen däremot icke ansett sig böra medgiva.

I skrivelse den 30 september 1920 har nu svenska brandskyddsföreningen anhållit att för år 1921 komma i åtnjutande av ett statsunderstöd å 4,000 kronor samt därvid anfört huvudsakligen följande.

I alla former av sin verksamhet hade föreningen kunnat anteckna växande framgång, och räknade föreningen bland de härtill icke minst bidragande omständigheterna att föreningen tillerkänts statsbidrag, något som så väl ekonomiskt som auktoritativt varit föreningen till kraftigt stöd.

31 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

Föreningens drygaste omkostnader vore numera förknippade med utgivandet [16.] av dess tidskrift »Brandskydd», som månatligen gratis utdelades till föreningens medlemmar ocli som även utanför medlemskretsen vunnit avsevärd spridning.

Denna tidskrift utgjorde det viktigaste medlet att i vida kretsar sprida den upplysning som föreningen åsyftade, varför tidskriftens utvecklande eller åtminstone vidmakthållande vid nuvarande standard vore ett väsentligt villkor för framgångsrikt resultat av föreningens verksamhet. De omfattande eldsolyckor till liv och egendom, som enbart under år 1920 drabbat vårt land och som i de allra flesta fall haft sin grund i missförhållanden av den art, föreningen satt som mai att undanröja, vittnade nogsamt om behovet av ett kraftigt och genomgripande upplysningsarbete.

Med hänsyn till vad förra årets riksdag vid behandlingen av frågan Departementsom anslag till föreningen uttalat anser jag något egentligt statsunderstöd till föreningens verksamhet ej böra ifrågasättas. Da det emellertid från föreningen framhållits vara för dess fortsatta utveckling av betydelse, om staten genom ett bidrag till föreningens tidskrift visade sitt intresse för föreningens strävanden, vill jag förorda beviljandet av ett ett mindre dylikt bidrag, förslagsvis å 500 kronor. . Som villkor för erhållande av statsbidraget synes böra stadgas, att lämpligt antal exemplar av tidskriften tillhandahålles kommunikationsdepartementet.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att som bidrag till utgivande genom svenska brandskyddsföreningen av tidskriften »Brandskydd» å tilläggsstat för år 1921 bevilja ett förslagsanslag, högst, 500 kronor.

3. Utredning angående inre vattenvägar.

Till utförande av arbeten med en allmän utredning rörande Sveriges [17.] inre vattenvägar har riksdagen för åren 1917—1920 anvisat tillhopa

290,000 kronor. inre vatten-

E[iligt den plan för ifrågavarande undersökningar, som godkändes vägar. vid 1916 års riksdag, då anslag för ändamålet första gången beviljades, avsågo desamma närmast vissa begränsade spörsmål rörande vårt kanalväsen, däribland frågorna om en modernisering av Göta kanal och om möjligheterna till utveckling av det vattenvägssystem, som har mera direkt sammanhang med Vänern och Mälaren.

Efter framställning av den genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1916 inrättade kanalkommissionen, som haft att utföra ifråga-

32 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[17.] varande utredning, föreslog Kungl. Maj:t därefter 1920 års riksdag att för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av 80,000 kronor, avsett dels för slutförande av förenämnda undersökningar, dels ock för påbörjande av en allmän utredning rörande hela vårt kanalväsen, innefattande planer till alla de konstgjorda vattenvägar, som framdeles kunde tänkas komma till utförande inom vårt land.

. I sin skrivelse i ämnet uttalade 1920 års riksdag, att riksdagen på i skrivelsen anförda skäl icke funnit sig böra anvisa medel för den ifrågasatta allmänna utredningen angående kanalväsendet i Sverige. Däremot ansåg riksdagen nödigt, att medel till slutförande av pågående undersökningar rörande vissa av våra inre vattenvägar beviljades. Det härför erforderliga ytterligare anslagsbeloppet hade riksdagen, på grundval av de beräkningar, som i detta hänseende framlagts vid 1919 och 1920 års riksdagar, funnit kunna begränsas till 40,000 kronor, vilket belopp alltså av riksdagen anvisades å 1921 års stat.

k“\ Kanalkommissionen har nu i skrivelse den 30 oktober 1920 anfört,

eionen. att det icke vore möjligt att för närvarande med bestämdhet avgöra, huruvida sistnämnda belopp kunde befinnas tillräckligt för ett ändamålsenligt slutförande av de pågående utredningarna. Så vitt kommissionen kunde bedöma, torde detta med hänsyn till de alltjämt stegrade kostnaderna för arbetslöner med mera knappast bliva fallet, men beräknades det tillgängliga anslaget icke behöva överskridas med mera än omkring

10,000 kronor. Kanalkommissionen förutsatte nämligen i anslutning till riksdagens ovan anförda uttalande, at$ det icke kunde sättas ifråga att avbryta kommissionens arbete i samma stund, som tillgängliga medel toge slut, . utan syntes kommissionen böra sättas i tillfälle slutföra sitt arbete enligt förut godtaget program och framlägga resultatet därav i sådant skick, att icke väsentliga delar av det utförda arbetet bleve utan nytta och sa att det samlade materialet och de verkställda utredningarna kunde bliva till verkligt gagn för framtiden. Åven med hänsyn till de kommuner, korporationer och enskilda, som med icke obetydliga belopp bidragit till utredningarna, syntes det nödvändigt att fullfölja utredningarna sa långt, att de spörsmål, för vilkas behandling bidrag av dem lämnats, bleve på nöjaktigt sätt klarlagda.

DePchefenntS grund av vad kanalkommissionen sålunda anfört, anser jag mig

höra tillstyrka, att för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat för år 1921 anvisas ett anslag av 10,000 kronor. Då det ej kan för närvarande avgöras, i vilken mån anslaget behöver tagas i anspråk, torde detsamma

33 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

böra utanordnas endast i mån av behov samt efter Kungl. Maj :ts prov- [1/.

ning och avgörande. _

Jag hemställer således, att Kungl. Maj’.t matte föreslå riksdagen

att för avslutande av arbetena med pågående utredning rörande vissa av Sveriges inre vattenvägar på tillläggsstat för år 1921 anvisa ett reservationsanslag av

10,000 kronor.

4. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [18.] denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om TMfäiu^meberedande av tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal viss personal inom den civila statsförvaltningen, hemställer jag, att Kungl. Maj:t inom den måtte föreslå riksdagen förvaltningen.

att i avbidan på den proposition i ärendet, som kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare ä ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för år 1921 under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 51,300 kronor.

5. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet förut [19.]

denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om Förstärkning förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom lönande av den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. an- tussa extra visade medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

den civila

att i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning av de tm vikariatstill avlönande av vissa extra befattningshavare inom den Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 2 käft. (Nr 2.) 2967 20 5 medel.

34 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[19.] civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättning ar

m. m. anvisade medel å tilläggsstat för år 1921 under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 36,000 kronor.

6. Dyrtidstillägg.

[20.] Hänvisande till vad chefen för finansdepartementet till statsråds-

Dyrtids• protokollet över finansärenden denna dag anfört i fråga om beredande

iMägy. åt vigga statens befattningshavare av dyrtidstillägg för år 1921 hem-

ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att i avvaktan på den proposition, som kan komma att i ämnet avlåtas, för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst å tilläggsstat för år 1921 under sjätte huvudtiteln såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av 800,000 kronor.

I vad föredragande departementschefen hemställt och föreslagit beträffande anslagen under sjätte huvudtiteln å tilläggsstat för år 1921 instämde statsrådets övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen bifalla vad sålunda blivit av statsrådet tillstyrkt samt förordnade tillika, enligt statsrådets hemställan, att utdrag av detta protokoll skulle överlämnas till finansdepartementet till ledning vid författande av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tilläggsstat för år 1921.

Ur protokollet:

Nils Adelgren.

Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

35 Sammandrag och register

till

tilläggsstaten för sjätte huvudtiteln för år 1921.

36 Sjätte huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

34 Transport

O. Diverse.

------ och Desjjrivmng över Sverige!

vattenfall, reservationsanslag

Tidskriften »Brandskydd», förslagsanslag, högst.........

Utredning angående vissa av Sveriges inre vattenvägar, reservationsanslag .........................

Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag............

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikanatsersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag .....................

Dyrtidstillägg, förslagsanslag . ...............

Summa kronor

*) Beräknat anslag.

Stockholm, K. L. Beckmans Bolctr., 1921.

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Tilläggsstaten för år 1921.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friheri'e De Geer, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg. Murray, Elmquist, Malm. Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Tamm redogjorde härefter för de frågor, som rörde regleringen för år 1921 av utgifterna under tilläggsstatens till riksstateu sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet, samt anförde därvid följande:

A. De centrala ämbetsverken.

Kammarkollegium.

1. Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av [l.j frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens Förstärkning sjunde huvudtitel, under punkt 5 anfört, hemställer jag, att Kung!, “"urna hot' Maj:t måtte föreslå riksdagen kammar-

kollegium.

att för anställande för tiden från och med den 1 juli 1921 till årets slut hos kammarkollegium av Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 höft. (Nr 2.) 1

[2-]

Dyrtidstillägg vid mynto-h juste* ringsverket.

[R .

Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån för äktenskapsregistrets förande m. m.

2 Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

ett extra kammarråd, eu extra sekreterare, en extra arkivarie för lantmäteriutredningar och ett extra skrivbiträde i första graden ävensom för ersättande av övriga av bemälda befattningshavares anställande föranledda kostnader å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst................................ kronor 12,900.

Mynt- och justeringsverket.

2. Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921 års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t. måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare vid mynt- och justeringsverket å tilläggsstat för år 1921 såsom reservationsanslag beräkna

ett belopp av ........................................ kronor 140,000

att av inkomst av myntning och justering direkt utgå.

Statistiska centralbyrån.

3. Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån för äktenskapsregistrets förande m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, under punkt 10 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anställande för tiden från och med den 1 juli 1921 till årets slut i enlighet med vad av mig föreslagits hos statistiska centralbyrån av personal vid äktenskapsregistret å tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst ........................... kronor 2,615.

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

3 Bank- och fondinspektionen.

4. Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsproto- [4.] kollet över fmansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921 Dyrtidstillägg

° n ° 0 vank- och

års tilläggsstat lör täckande av kostnader för dyrtidstillägg under ar fondinspek- 1921 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. tionen. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbi dan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare vid bank- och fondinspektionen å tiUäggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag beräkna ett

belopp av................................................... kronor 90,000

att utgå i första hand av bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen.

Postsparbanken.

5. Dyrtidstillägg vid postsparbanken.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsproto- [5.1 kollet över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921 Dyrtidstillägg års tilläggsstat för täckande av kostnader lör dyrtidstillägg under år Vldbl°be,J>ar' 1921 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare vid postsparbanken å tiUäggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag beräkna ett belopp

av................................................................. kronor 500,000

att utgå i första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen.

[6.]

Statens tryckeriexpedition.

[7.]

Anskaffning av viss materiel för tullverkets räkning.

[8.]

Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverket.

4 Sjunde huvudtiteln: 1921 års t/l/äggsstat.

Statens tryckeriexpedition.

6. Statens tryckeriexpedition.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, under punkt 18 anfört, liémställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidau på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, till uppehållande av verksamheten vid en statens tryckeriexpedition å tilltag q sstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag, högst .............................................. kronor 20,000.

B Skatteomkostnader.

1. Anskaffning av viss materiel för tullverkets räkning.

Under åberopande av vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, under punkt 19 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, för anskaffning under år 1921 av viss materiel för tullverkets räkning å tilläggsstat för år 1921 beräkna ett förslagsanslag, högst .......................................... kronor 400,000.

2. Förstärkning av arbetskrafterna vid tullverket.

att i avbidan' på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, för avlöningar vid vissa till nyinrättande under år 1921 föreslagna befattningar vid tullverket å tilläggsstat för nämnda år beräkna ett förslagsanslag, högst ............................. kronor 14,000.

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

3. Dyrtidstillägg vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921 års tilläggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m. å tilläggsstat för år 1921 såsom reservationsanslag beräkna ett

belopp av..................................................... kronor 60,000

att av denatureringsavgifter direkt utgå.

4. Kostnader för fastighetstaxering år 1922.

Under hänvisning till vad jag förut denna dag, vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 1922 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel, under punkt 26 anfört angående kostnader för fastighetstaxering år 1922 m. m. får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan komma att föreläggas riksdagen, å tilläggsstat för år 1921 till kostnader för fastighetstaxering samma år beräkna ett förslagsanslag ............ kronor 100,000.

[9.]

Lyrtidstillägg vid kontrollstyl elsens avdelning för ärenden angående skattefri .sprit m m.

[10.]

Kostnader för fastighetstaxeiivq år 1922.

6 Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

<J. Diverse.

1. Kostnader för bestridande av staten åliggande kommunala och andra utskylder.

[11.]

Kostnader för bestridande av staten åliggande kommunala och andra ntskyldtr.

Under åberopande av vad jag förut denna dag vid anmälan av frågorna rörande regleringen för år 19:12 av utgifterna under riksstatens sjunde huvudtitel under punkt 33 anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, till bestridande av staten åliggande kommunala och andra utskylder å tilläggsstat för år 1922 anvisa ett förslagsanslag av ................ kronor 25,000.

2. Förstärkning av anslaget till kostnader för uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde- eller jordräntestegringsskatt.

[12.] Med bifall till av Kungl. Maj:t i proposition nr 22 till 1920 års

riksdag gjord framställning beviljade riksdagen till täckande av kostfri kostnader nader för uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering för uppskatt till jordvärde- eller jordräntesteLrringsskatt dels å tilläggsstat för år nl1\9och för 1920 ett reservationsanslag å 400,000 kronor dels ock å extra stat för framdeles år 1921 ett reservationsanslag å 600,000 kronor.

*ering m* Då anledning förekommit att antaga, att de sålunda anvisade

jordläge, medlen skulle bliva för sitt ändamål otillräckliga, anmodade jag överräntesteg. stål hållareämbetet och samtliga länsstyrelserna genom skrivelser den 20 ringsskatt. december 1920 att senast den 15 januari 1921 till mig inkomma med uppgift angående den sannolika totalkostnaden för ifrågavarande uppskattning. De sålunda infordrade uppgifterna föreligga ännu icke, men verkställda preliminära beräkningar hava givit vid handen, att de år 1920 beräknade kostnaderna för markuppskattningen torde komma att väsentligt överskridas. Vid sådant förhållande lärer det bliva ofrånkomligt att av 1921 års riksdag för ändamålet äska ytterligare medel, vilka i avbidan på den närmare utreduingeu i frågan torde böra få i förslaget till tilläggsstat för år 1921 beräknas till 400,000 kronor.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

7 Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

att i avbidaa å den proposition om anslag till ] täckande av kostnader för uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärdeeller jordräntestegringsskatt, som kan varda riksdagen förelagd, å tilläggssfat för år 1921 såsom reservationsanslag beräkna ett belopp av ............................................................ kronor 400,000.

3. Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom

den civila statsförvaltningen.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsproto- Llo.j kollet över finansärenden anfört i fråga om beredande av tillfällig löne- Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen, hem- ^^'år ställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen is2i för viss

^ ^ porsöl.al inom

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som den åvila kan varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättring under år 1921 för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat för samma år såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av........... kronor 182,485.

4. Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom

den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m.

anvisade medel.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, till förstärkning under « ingen samt år 1921 av de till avlönande av vissa extra be fatt- UlJ, ^u^ga, ningshavare inom den civila statsförvaltningen samt m. m. anvitill vikariatsersättningar m. m. anvisade medel å tilläggs- mde m'deL stat för samma år såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av................................................... kronor 210.000.

statsförvalt-

ningen.

[14.]

Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattnings haoare inom den civila statsförvalt-

8 Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[15.]

Dyrtids-

tillägg.

5. Dyrtidstillägg.

Under åberopande av vad jag förut denna dag till statsrådsprotokollet över finansärenden anfört i fråga om behovet av anslag å 1921 års tilliiggsstat för täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kan bliva riksdagen förelagd, till täckande av kostnader för dyrtidstillägg under år 1921 åt tjänstemän och betjänte i de till finansdepartementet hörande ämbetsverk och kårer å tilläggsstat för samma år såsom förslagsanslag beräkna ett belopp av.......................................................... kronor 13,500,000

Summan av de av mig å tilläggsstaten för år 1921 under sjunde huvudtiteln tillstyrkta anslag uppgår till 15,663,000 kronor.

I vad föredragande departementschefen sålunda hemställt och föreslagit instämde statsrådets övriga ledamöter; och behagade Hans Maj:t Konungen bifalla, vad sålunda blivit tillstyrkt.

Ur protokollet: Birger Looström.

Sjunde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 9

Sammandrag och register

till

Sjunde huvudtitelns tilläggsstat för år 1921.

A. Centrala verk med underlydande stater.

Kammarkollegium:

Förstärkning av arbetskrafterna hos kammarkollegium, för

slagsanslag, högst......................................................

Mynt- och justeringsverket:

Dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket, reservationsanslag, att av inkomst av myntning och justering direkt

..u,8* .......•••••............................................................ 1 140,000

otatistiska centralbyrån:

Förstärkning av arbetskrafterna hos statistiska centralbyrån för äktenskapsregistrets förande m. m., förslugsanslag.

_ ,,,0Ssl........................................................................

Bank- och fondinspektionen:

Dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen, förslagsanslag, att utgå i törsta hand uv bidrag till bankinspektionen och av bidrag till fondinspektionen.....................

Dyrtidstillägg vid postsparbanken, förslagsanslag, att utgå i första hand av inkomster av postsparbanksrörelsen......

B. Skntteonikostnador.

anslag, högst. 'örslärkning av i

högst.............

gående skattefri sprit m. m., reservationsanslag, att av;

denatureringsavgiller direkt utgå ...................................j u

Kostnader för fastighetstaxering år 1922, förslagsanslag.........{ 1 100^0

1 Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

Punkt

10 Sjunde huvudtiteln: 7927 års tilläggsstat.

Sid.

: il |

i i

I 12 |

13!

■ 14

I I

i IB I

6 ! 1 6 ! 2

C. Diverse.

Kostnader för bestridande av staten åliggande kommunala och

andra utskylder, förslagsanslag .......................

Förstärkning av anslaget till kostnader för uppskattning av mark i och för framdeles skeende taxering till jordvärde-

eller jordräntestegringsskatt, reservationsanslag..............

Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen, förslagsanslag ..... Förstärkning av de till avlönande av vissa extra belallningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariats-

ersättningar m. m. anvisade medel, förslagsanslag...........

j Dyrtidstiliägg, förslagsanslag ..........................................

Summa

15,(5*53,000 1

1 Beräknat belopp.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1921.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

1 Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 januari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De (teer, ministern för utrikesärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murrat, Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anhöll att få underställa Kring!- Maj:ts prövning de särskilda medelsbehov, som under åttonde huvudtiteln borde tillgodoses genom anslag å tilläggsstat för år 1921, därvid anslagsäskandena komme att föredragas i den ordning, vari de ansåges böra upptagas i tilläggsstaten, och yttrade därefter:

Arkiv, bibliotek och museer.

Bibliotek.

1. Pedagogiska biblioteket i Stockholm. Under åbero- [1.] pande av vad jag tidigare i dag anfört vid anmälan av anslagsbe- Pedagogiska hoven för år 1922 under riksstatens åttonde huvudtitel, hemställer Stockholm, jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till förstärkande av anslaget till bidrag til! uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 349 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 käft. (Nr 2.)

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Museer.

Nationalmuseum.

[2.J 2. Målnings- och skulptursamlingarnas ökande. Under

Målnings åberopande av vad jag i annat sammanhang anfört rörande anslag till samlingarnas ökanda av målnings- och skulptursamlingarna vid nationalmuseum, åkande, hemställer jag, det täcktes Eders Kungl. Maj:t föreslå riksdagen

att till förstärkande av det för nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget å

30,000 kronor till målnings- och skulptursamlingarnas ökande anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 15,000 kronor.

|3.j 3- Tjänstedräkter åt vaktmästare. Å avlöningsstat för

Tjänstedräk- nationalmuseet är till bestridande av kostnaden för tjänstedräkter åt temitetaVrekt' vaktmästare uppfört ett ordinarie anslag å 1,400 kronor.

Sedan detta anslag med hänsyn till inträdda prisstegringar å klädespersedlar visat sig otillräckligt, beviljade 1919 års riksdag, efter framställning av Kungl. Maj:t, på tilläggsstat för sagda år ett förslagsanslag av högst 1,600 kronor till förstärkande av det ordinarie anslaget.

I en den 30 augusti 1920 avlåten skrivelse har överintendenten och chefen för nationalmuseum anhållit, att till 1921 års riksdag måtte avlatas proposition om tillfälligt tillägg till ovannämnda ordinarie anslag med samma belopp som det å tilläggsstaten för år 1919 uppförda. Överintendenten åberopar vad han tillförene i ämnet anfört och som ledde till Kungl. Maj:ts framställning till 1919 års riksdag. Så mycket mer finner överintendenten sina förut andragna skäl fortfarande vara gällande, som numera tre nya vaktmästarbefattningar å ordinarie stat tillkommit (två från och med år 1920, en från och med år 1921).

Av överintendentens skrivelse framgår, att genom missförstånd framställning om anslag till ifrågavarande ändamål för år 1920 icke blivit av honom gjord.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 3

Jag finner mig böra understödja överintendentens begäran. Fråga me^cahr£en om förändrade bestämmelser rörande beklädnad för vaktbetjäning vid nationalmuseum kan visserligen inom en nära framtid bliva bragt å bane; de kunna dock ej komma till tillämpning under år 1921, å vilket års tilläggsstat jag anser, att det av överintendenten äskade anslaget bör uppföras. Overintendentens åberopande av de höga prisen på klädespersedlar torde ej för närvarande äga samma berättigande som vid tiden för avlatandet av hans framställning.

Men nya vaktmästarbeställningar hava som sagt tillkommit, och då nationalmuseet ej för år 1920, såsom överintendenten synes hava ursprungligen beräknat, kommit i åtnjutande av något tilläggsanslag till det ordinarie beklädnadsanslaget, har jag ej någon erinran att göra mot det äskade beloppet.

Jag tillstyrker förslag till riksdagen

att till förstärkande av det på nationalmuseets ordinarie stat uppförda anslaget till bestridande av kostnaden för tjänstedräkter åt vaktmästare anvisa på tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag, högst, ett belopp av 1,600 kronor.

Livrustkammaren.

4. Tillfällig löneförbättring för viss personal vid liv- [4 ] rustkammare^ Till beredande av tillfällig löneförbättring under , år 1920 åt föreståndaren för livrustkammaren och viss där anställd ringeför vis, extra personal beviljade riksdagen, efter därom av Kungl. Maj:t gjord framställning, på tilläggsstat för ar 1920 ett förslagsanslag, högst maren.

2,000 kronor, att efter Kungl. Maj:ts bestämmande utgå i huvudsaklig överensstämmelse med de föreskrifter, som beträffande motsvarande befattningshavare inom den civila statsförvaltningen bleve gällande för år 1920. Härjämte medgav riksdagen, bland annat, att till innehavare av anställningar, vid vilka sålunda tillfällig löneförbättring för år 1920 kunde komma att beviljas, såsom förskott i avräkning å den tillfälliga löneförbättring, som kunde varda dessa anställningshavare beviljad för år 1921, finge, på sätt och med de förbehåll Kungl. Maj:t närmare bestämde, utbetalas vad som skolat utgå, därest de bestämmelser, som för år 1920 kunde varda meddelade, jämväl bleve gällande för år 1921.

[5-]

Förstärkande av vissa expensanslag för naturhistoriska riksmuseet m.m.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Intendenten och föreståndaren för livrustkammaren har nu hos Kungl. Maj:t hemställt, att livrustkammarens tjänstemän allt fortfarande måtte i fråga om provisoriska löneförhöjningar och dyrtidstillägg jämställas med motsvarande befattningshavare vid övriga statens museala institutioner. I annat sammanhang återkommande till frågan om dyrtidstillägg för vederbörande (se punkt 8) vill jag beträffande frågan om tillfällig löneförbättring för år 1921 erinra, att densamma står i samband med motsvarande fråga beträffande befattningshavare i statens tjänst, varom ännu ej slutligt förslag föreligger. Jag är därför ej nu i tillfälle framlägga förslag för riksdagen i ämnet. För ifrågavarande löneförbättring synes mig emel-' lertid för. år 1921 böra beräknas enahanda belopp, 2,000 kronor, som reserverades å tilläggsstat för år 1920. Jag hemställer därför, det Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att, i avbidan på proposition angående tillfällig löneförbättring under år 1921 åt föreståndaren för livrustkammaren och viss där anställd extra personal, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 2,000 kronor.

Naturhistoriska riksmuseet.

5. Förstärkande av vissa expensanslag för naturhistoriska riksmuseet m. m. I den år 1914 fastställda staten för naturhistoriska riksmuseet uppfördes för avdelningarna vid Frescati ett anslag av 40,000 kronor till expenser samt för etnografiska avdelningen ett anslag av 8,200 kronor till expenser samt till vård, underhåll och förkovran av sagda avdelning. Sedan förstnämnda belopp visat sig otillräckligt för det med anslaget avsedda ändamålet samt i följd härav under senare år brist uppkommit i samma anslag, har riksdagen på extra stat för år 1918 samt på tilläggsstat för samma ar anvisat särskilda anslag till täckande av bristen under vart och ett av åren 1915—1917. På nämnda tilläggsstat anvisades därjämte ett belopp av 29,800 kronor till förstärkande av omförmälda, i museets stat för ar 1918 för avdelningarna vid Frescati uppförda anslag.

Vidare beviljade 1919 års riksdag på tilläggsstat för år 1919 såsom särskilda förslagsanslag dels till täckande av under år 1918

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat. 5

uppkommen brist i expensanslagen för avdelningarna vid Frescati [5.] 20,200 kronor samt i expensanslagen för den etnografiska avdelningen 5,500 kronor, dels ock till förstärkande av samma anslag för år

1919 för förstnämnda avdelningar 57,160 kronor samt för sistnämnda avdelning 4,000 kronor. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade slutligen 1920 års riksdag på tilläggsstat för år

1920 till förstärkande av ifrågavarande expensanslag för avdelningarna vid Frescati ett förslagsanslag av 57,000 kronor samt för den etnografiska avdelningen ett liknande anslag av 4,000 kronor.

I skrivelse den 29 september 1920 har vetenskapsakademien anmält föreliggande behov av anslag vid museets avdelningar vid Frescati och vid den etnografiska avdelningen samt gjort framställning om äskande av erforderliga anslagsmedel.

Akademien anför härutinnan i huvudsak följande:

Akademien hade enligt anbud i slutet av maj 1920 verkställt inköp för avdelningarna vid Frescati av ved för hela den kommande vintern i tanke att vedpriserna till hösten skulle stiga. Härigenom skulle enligt skrivelsen bilagd redogörelse av akademiens kamrerare vid årets slut uppstå eu brist av inemot 50,000 kronor, vilken brist dock vore mera skenbar än verklig, enär den uppvägdes av värdet av den ved, som vid årets slut komme att inneligga för bränsleperioden januari —maj 1921.

Om akademien emellertid även år 1921 skulle kunna förfara på samma sätt som under de senaste åren och under sommaren uppköpa bränsle för hela nästa bränsleperiod, vilket enligt vunnen erfarenhet bleve det mest ekonomiska, nödgades akademien anhålla om tillstånd att redan år 1921 få lyfta intill 50,000 kronor av 1922 års anslag, enär det visade sig omöjligt att på annat sätt anskaffa ett så stort belopp för riksmuseets räkning.

Dessutom behövdes enligt ovan åberopade utredning av kamreraren för år

1921 ett tillägsauslag å 62,000 kronor.

På grund av de ökade bränsleprisen hade i anslaget till expenser m. m. vid riksmuseets etnografiska avdelning uppstått en brist, som, enligt bifogad skrivelse från professor C. V. Hartman, vid årets slut beräknades uppgå till 7,400 kronor, varjämte för nästa år behövdes en förstärkning i anslaget av 14,000 kronor.

Av Hartmans nämnda skrivelse framgår, att i berörda brist.

7,400 kronor, ingår en obetäckt brist från år 1919 å 1,400 kronor.

Av en annan skrivelse från Hartman inhämtas, att av det begärda förstärkningsanslaget å 14,000 kronor 4,000 kronor beräknats för ett särskilt ändamål. Hartman anför härom följande:

År 1921 tillkommer eu större tillfällig utgiftspost. Till museet hava nämligen under krigsåren donerats flera betydande samlingar, vilka nu vänta på att

16.]

Lieparte-

mentschefen.

6 1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägysstat.

bliva hemfraktade från främmande världsdelar. För närvarande ligga dylika samlingar magasinerade i Kina, Japan, Sumatra, Java, Ceylon, Afrika, Mexiko, Central- och Nordamerika. För att icke dessa värdefulla samlingar må behöva ännu längre ligga utsatta för risken av förstörelse, anhåller jag om ett extra anslag å 4,000 kronor för desammas hemtransportering.

Akademiens framställning innehåller, jämte ovannämnda begäran om tillstånd att under år 1921 förskottsvis lyfta medel, äskande av anslag till ovannämnda belopp för täckande av brister, förstärkning av anslag in. m.

Akademiens begäran att år 1921 få av 1922 års anslag lyfta medel till inköp av bränsle för bränsleperioden januari—maj 1922 finner jag mig icke kunna understödja; akademien lärer helt visst finna utväg att ordna denna angelägenhet. Däremot anser jag, att medel äro behövliga till täckande av meranämnda. brister samt till förstärkande av ifrågavarande inrättningars ordinarie expensanslag för år 1921; och synes mig anledning till erinran mot de i sådant hänseende äskade beloppen ej föreligga. Emellertid torde, då 4,000 kronor av det begärda förstärkningsanslaget till den etnografiska avdelningen äro avsedda till ett speciellt ändamål nämligen hemfraktande från främmande länder av till avdelningen donerade samlingar, anslaget i fråga böra uppdelas i två anslag, ett förstärkningsanslag å 10,000 kronor och ett anslag för nyssberörda särskilda ändamål å 4,000 kronor. Enligt vad jag inhämtat av Hartman, ingå i sistnämnda belopp kostnaderna för tillsyn över de hemkommande föremålen, deras ompackning m. m. Föremålen måste, inpackade i lärår, förvaras i lokaler ute vid Frescati.

Jag hemställer, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag, högst, anvisa

dels till förstärkande för år 1921 av den å naturhistoriska riksmuseets stat för avdelningarna vid Frescati upptagna anslagsposten till expenser ett belopp av 62,000 kronor;

dels till täckande av de brister, som under åren 1919 och 1920 uppkommit i det å riksmuseets stat för etnografiska avdelningen uppförda anslaget till expenser samt till vård, underhåll och förkovran av samma avdelning ett belopp av 7,400 kronor;

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 7

dels till förstärkande av sist omförmälda, i museets stat för år 1921 för etnografiska avdelningen uppförda anslag ett belopp av 10,000 kronor;

dels ock till hemfraktande från främmande länder av till den etnografiska avdelningen donerade samlingar ävensom för tillsyn och ompackning av desamma m. m. ett belopp av 4,000 kronor.

6. Korkmatta till ett rum i naturhistoriska riksmuseet.

I skrivelse den 26 maj 1920 har vetenskapsakademien hemställt om ett anslag å 1,888 kronor till en korkmatta i ett rum i naturhistoriska riksmuseet. Framställningen grundar sig på en av intendenten vid riksmuseets paleozoologiska avdelning professorn Grerhard Holm hos akademien gjord anhållan.

Holm meddelar, att det för den paleozoologiska skådesamlingen vid riksmuseet anslagna utrymmet vore så knappt tilltaget, att det redan nu svårligen medgåve plats för ytterligare nyförvärv. För åstadkommande av större utrymme för avdelningen hade Holm tänkt sig, att hälften av det utav avdelningens huvudsamling nu upptagna rummet nr 77 skulle användas som skådesamling. Förslag till rummets uppdelning hade uppgjorts av byggnadsstyrelsen, därvid från början avsetts, att uppdelningen skulle äga rum sommaren 1920. Hälften av huvudsamlingen skulle sålunda lämna plats för skådesamlingen och förflyttas till den stora salen i våningen 1 tr. upp, vilket rum hittills varit avsett för nyuppackade samlingar och duplettsamlingar men ännu endast i ringa mån tagits i anspråk. Dit emellertid detta rum vore försett med cementgolv, som vid minsta rörelse avsöndrade ett för en huvudsamling i hög grad skadligt damm, kunde huvudsam lingen ej förflyttas dit, förrän rummet belagts med korkmatta. Kostnaden härför uppginge enligt bifogat, av a.-b. nordiska kompaniet uppgjort kostnadsförslag till 1,887 kronor 70 öre.

Vetenskapsakademien har livligt förordat Holms förslag, bland annat på den grund, att - paleozoologiska skådesamlingens nya lokal enligt förslaget skulle komma i omedelbar förbindelse med de hittills för skådesamlingen använda rummen.

För beredande av det ytterligare utrymme för paleozoologiska avdelningens skådesamling, vilket uppenbarligen är av nöden, finner jag mig böra, såsom föreslagits, tillstyrka framställning till riksdagen om anslag för anskaffande av en korkmatta åt riksmuseet för en kostnad enligt det i ärendet företedda kostnadsförslaget uppgående till 1,888 kronor i jämnat krontal. Anslaget torde med hänsyn till frågans brådskande natur böra uppföras å 1921 års tillläggsstat.

[6-1

Korkmatta till ett rum i naturhisto riska riksmuseet.

Departe-

mentschefen

8 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Jag hemställer alltså om förslag till riksdagen

att till anskaffande av en korkmatta för ett rum i naturhistoriska riksmuseets byggnad vid Frescati anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 1,888 kronor.

[T- 7. Vissa uppvärmnings- m. fl. kostnader för den etno-

▼ärmnings Sra®s^a avdelningen. Den etnografiska avdelningen vid naturm. fl. kost- historiska riksmuseet är som bekant skild från de övriga avdeletaograflskT ningarna av museet och har sina särskilda anslag, bland annat ett avdelningen, belopp av 8,200 kronor till expenser samt till avdelningens vård, underhåll och förkovran.

Denna avdelnings brydsamma läge i fråga om utrymme och lokaler har jag nyss vid anmälan av anslagsbehoven under riksstatens för år 1922 åttonde huvudtitel haft anledning omförmäla: avdelningens samlingar äro till största delen nedpackade och magasinerade på olika ställen.

Detta avdelningens tillstånd är för vissa delar av samlingarna ej något nytt. Avdelningen hade under åren 1889—1908 förfogat över utställningslokaler förhyrda från Stockholms högskola. Där hade de asiatiska samlingarna varit exponerade. När högskolan år 1909 flyttade till sin nya byggnad måste det »etnografiska museet» även avflytta och då annan disponibel utställningslokal icke erhölls, blevo alla de nyss nämnda samlingarna nedpackade och magasinerade.

Sedan naturhistoriska riksmuseets övriga samlingar förflyttats från sina lokaler i kvarteret Grönlandet norra till riksmuseets nya byggnad vid Frescati, yppade sig en möjlighet för den etnografiska avdelningen att åter utställa det mesta av de asiatiska samlingarna, varvid en mängd nyförvärv från Stillahavsöarna jämväl kunde göras tillgängliga för allmänheten. År 1916 erhöll nämligen etnografiska avdelningen av dåvarande överintendentsämbetet, jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande, tillstånd att till magasinerings-, arbets- och utställningslokaler tillfälligt använda 23, delvis mycket stora, rum i kvarteret Grönlandet norra. Med anlitande av enskilda donationer inredde intendenten för den etnografiska avdelningen professor C. V. Hartman dessa lokaler, försåg dem med elektrisk belysning samt anordnade där en betydande utställning av ovannämnda samlingar. Även vård och skötsel samt förevisning för allmänheten av dessa samlingar bekostades en tid av enskilda donatorer.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 9

För år 1918 måste emellertid statens mellankomst sökas för betäckande av de kostnader avdelningen hade att draga vid begagnandet av nu omförmälda lokaler —ovannämnda anslag å 8,200 kronor till expenser m. m. kunde ingalunda lämna något tillskott därtill. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag anvisade också riksdagen år 1918 på tillläggsstat för sagda år ett förslagsanslag, högst 5,100 kronor till ytterligare utgifter för expenser samt vård, underhåll och förkovran av naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning.

Det hade varit fråga om att bereda avdelningen ett motsvarande anslag för år 1919, men ovissheten om hur länge densamma komme att kvarstanna i de tillfälligt upplåtna lokalerna i kvarteret Grönlandet norra undansköt denna fråga.

Etnografiska avdelningen har förfogat över nämnda lokaler till den 1 april 1920 och vetenskapsakademien har nu i skrivelse den 26 maj 1920 hemställt om ytterligare anslag för uppvärmning av dessa lokaler m. m. till belopp av 11,357 kronor.

Framställningen grundar sig på en av vederbörande inspektörer understödd anhållan av Hartman, vilken huvudsakligen anfört:

Med utställningen hade förknippats ett av assistenten jämte tillfälligt anställda amanuenser bedrivet arbete med att systematiskt ordna, katalogisera och etikettera samlingarna. Såväl detta arbete som utställningen hade nödvändiggjort lokalernas uppvärmning. Därvid vore att märka att då det gamla och opraktiska värmeledningssystemet ej medgåve partiell avstängning av värmeledningsrören, utom de två av etnografiska avdelningen disponerade våningarna även den uthyrda mellanvåningen måst uppvärmas.

De höga omkostnaderna för uppvärmning berodde ej blott på de flerdubblade kolprisen, utan även i högst betydande grad på att den gamla och sönderspruckna ångpannan ej fungerat tillfredsställande.

Hartmaii har till upplysning om anslagskravet till ecklesiastikdepartementet efter anmodan inlämnat följande tablå1:

Diverse omkostnader för värme- och strömförbrukning vid etnografiska avdelningens provisoriska utställnings- och magasinslokaler i Vallingatan 2 under tiden

oktober 1919—mars 1920:

Aktiebolaget Kol & Koks samt Stockholms gasverk.........kronor 6,916:20

Arvode åt eldare................................... » 1,910:02

Reparation av ångpanna och rörledningar................. » 754: 73

Elektrisk strömförbrukning ........................... » 1,776:05

Summa kronor 11,357:00

Bihang till riksdagens prntokoll 1921. 1 saml. 2 höft. (Nr 2) 2

10 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[7.] I vetenskapsakademiens skrivelse anmärkes, att den del av ifråga-

varande brist, som folie på år 1919, rätteligen bort anmälas vid 1919 års slut för att upptagas i tilläggsstat år 1920. Så hade emellertid ej kunnat ske, enär vetenskapsakademien ej erhållit meddelande beträffande omförmälda kostnader.

Med skrivelse den 29 september 1920 har vetenskapsakademien överlämnat en ytterligare framställning från Hartman.

I förutnämnda anslagsäskande å 11,357 kronor hade, yttrar Hartman, ingått en räkning, utställd av statistiska centralbyrån för del i uppvärmning från dess ångpanna. Först nyligen hade emellertid till Hartman inkommit en räkning från uautisk-meteorologiska byrån, vilken före statistiska centralbyrån innehaft vissa lokaler inom kvarteret Grönlandet norra. Om befintligheten av detta krav, som avsåg en summa av 379 kronor 50 öre, hade Hartman dittills saknat kännedom; han hade antagit, att den av statistiska centralbyrån insända räkningen omfattade hela beloppet av de omkostnader, vilka för omförmälda värmeapparat skulle gäldas av etnografiska avdelningen. Hartman anhölle om beredande av anslag till täckande av nyssnämnda belopp.

Tnentsctlefen anledning av sistnämnda framställning vill jag på grund

' av inhämtade upplysningar meddela, att vissa lokaler inom kvarteret Grönlandet norra under första kvartalet år 1920 disponerats av statistiska centralbyrån för verkställande av en densamma anbefalld utredning. Före nämnda ämbetsverk hade sagda lokaler innehafts av nautisk-meteorologiska byrån. Från den ångpanna, som åstadkommit uppvärmningen i nyss berörda lokaler, hade värme tillförts även några av de till etnografiska avdelningen upplåtna rummen.

Jag kan vidare meddela, att de till etnografiska avdelningen upplåtna lokalerna i kvarteret Grönlandet norra icke dragit vare sig uppvärmnings- eller belysningskostnader under de tre första kvartalen av år 1919; man hade då arbetat med de därstädes befintliga samlingarna blott när temperaturen och dagsbelysningen tillåtit. Professor Hartman har särskilt betonat, att kostnaderna för uppvärmningen blivit synnerligen stora på grund av värmepannans beskaffenhet. Denna hade dragit avsevärd myckenhet bränsle och krävt ett synnerligen besvärligt och tidsödande arbete vid värmeberedningen.

Enligt det föregående skulle det således vara fråga om beredande av medel till täckande av do två ovan omförmälda beloppen, 11,357 kronor och 379 kronor 50 öre, tillhopa 11,736 kronor 50 öre, och i

11 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

likhet med vad förut skett borde detta täckande äga ram medelst ett å tilläggsstat uppfört anslag.

Hela den nyssnämnda summan, 11,736 kronor 50 öre, behöver emellertid ej äskas av riksdagen. Medan förevarande fråga var under utredning mom ecklesiastikdepartementet, inkom nämligen professor Hartman med en skrivelse, i vilken han meddelade, att Stockholms elektricitetsverk påfordrat omedelbar likvid för posten å 1,776 kronor 5 öre i ovan omförmälda tablå samt att jämväl Stockholms gasverk begärt skyndsam betalning för en fordran av 553 kronor 80 öre, inbegripen i tablåns post å 6,916 kronor 20 öre, vilken utvisar etnografiska avdelningens skuld till dels aktiebolaget Kol & Koks. dels Stockholms gasverk.

Med anledning därav har Kungl. Maj:t den 5 november 1920 anvisat tillhopa 2,329 kronor 85 öre till gäldande av etnografiska avdelningens ifrågavarande skulder till Stockholms elektricitetsverk och Stockholms gasverk samt anbefallt statskontoret att till vetenskapsakademien utbetala sistnämnda belopp från det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda reservationsanslaget till extra utgifter.

Nu återstår för den skull till täckande ett belopp av 9,406 kronor 65 öre, med vars betalning, enligt vad Hartman medelat, skulle få anstå, till dess att nödiga medel kunna anskaffas genom hänvändelse till riksdagen. Sistnämnda belopp, jämnat till 9,407 kronor, bör alltså äskas å tilläggsstat för år 1921, vadan jag tillstyrker förslag till riksdagen

att till täckande av vissa kostnader, som naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning under åren 1919 och 1920 ådragit sig för uppvärmning m. m. beträffande de till avdelningen under sagda år upplåtna lokaler i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm, anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 9,407 kronor.

Nordiska museet.

8. Tillfällig löneförbättring åt nordiska museets personal samt dyrtidstillägg åt museets och livrustkammarens personal. För beredande av tillfällig löneförbättring under år 1920

[8.]

Tillfälliglöneförbättring åt nordiska ma

12 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[8.] åt nordiska museets personal, med undantag av vakt- och arbetaruTlamtTr Personalen vid friluftsavdelningen å Skansen, anvisade 1920 års rikstidstillägg åt dag (punkt 12 i skrivelsen nr 8 B) på Kungl. Maj:ts därom gjorda "n^ruatkam1 ^rams^a^n^nS Pa tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag, högst oiarens per- 18,725 kronor, att efter Kungl. JVtaj.ts bestämmande utgå i huvudsonai. saklig enlighet med de föreskrifter, som beträffande motsvarande befattningshavare inom den civila statsförvaltningen kunde varda gällande för år 1920.

Vidare lämnade riksdagen vissa medgivanden och bestämmelser rörande förskott i avräkning å motsvarande löneförbättring för år 1921, ävensom angående dyrtidstillägg från och med år 1920 åt nordiska museets personal, med undantag av vakt- och arbetarpersonalen vid friluftsavdelningen å Skansen, ävensom åt personalen vid livrustkammaren. För nämnda dyrtidstillägg anvisade riksdagen på tilläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag av 140,000 kronor.

Nordiska museets nämnd har nu i skrivelse den 27 augusti 1920 gjort framställning om ett tilläggsanslag för år 1921 å 18,725 kronor för beredande av tillfällig löneförbättring åt museets tjänstemän ävensom om ett liknande anslag för samma år, tillräckligt, att möjliggöra beredande av dyrtidstillägg åt museets personal enligt samma grunder, som kunde komma att gälla för tilldelande av dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst.

Då de sålunda framlagda frågorna om tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg åt museets personal äro beroende av spörsmålet om sådan löneförbättring och dyrtidstillägg för år 1921 åt statens befattningshavare, kan framställning härutinnan nu ej avlåtas till riksdagen. Jag hemställer emellertid, det Eders Kungl. Maj: t täcktes föreslå riksdagen

att i avbidan på proposition angående tillfällig löneförbättring åt museets personal samt dyrtidstillägg åt museets och livrustkamm arens personal, beräkna på tilläggsstat för år 1921 såsom särskilda förslagsanslag:

dels till förenämnda tillfälliga löneförbättring 13,725 kronor;

ökat anslag. dels och till förberörda dyrtidstillägg 175,000

kronor.

1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 13

Kulturhistoriska museet i Lund.

9. Kulturhistoriska museet i Lund. Under åberopande 191 av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet över ' ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens riska mu^et åttonde huvudtitel för år 1922, punkten 25, hemställer jag, att Eders * Lund- Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till kulturhistoriska museet i Lund anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst

5,000 kronor, att utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige till stödjande av föreningens ekonomi under år 1921, under villkor att detsamma icke användes till samlingarnas ökande utan endast för redan befintliga samlingars underhåll och vård.

Svenska skolmuseet.

10. Svenska skolmuseet. Under åberopande av vad jag an- [JO 1 fört under denna rubrik i det vid årets statsverksproposition fogade Svenska utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden hemställer skolmuseet, jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att till svenska skolmuseet anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 724 kronor, att på de villkor, Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

14 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

[11.]

Statsbidrag till avlöning av kantorer i vissa fall.

Nytt anslag.

[12.]

Beredande åt vederbörande innehavare av komministersbostället i Vemdalens församling av viss ersättning.

Kyrkliga ändamål.

1. Statsbidrag till avlöning av kantorer i vissa fall.

Under åberopande av vad jag till det vid 1921 års statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden under denna rubrik anfört, hemställer jag om förslag till riksdagen

att, under förutsättning att den av Kungl. Maj:t framlagda propositionen med förslag till lag om kantorer varder av riksdagen antagen, såsom bidrag av statsmedel till avlöning av innehavare av kantor sbefattningar med begränsad tjänstgöring anvisa på tillägg sstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 50,000 kronor.

2. Beredande åt vederbörande innehavare av komministersbostället i Vemdalens församling av viss ersättning. Genom beslut den 24 maj 1918 har Kungl. Maj:t — med förklarande att ett komministern i Vemdalen i Hede pastorat genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 februari 1902 tillagt lönetillskott å 1,200 kronor skulle från och med den 1 maj 1918 upphöra att utgå medgivit, att av »Vemdalens komministersboställes skogsmedel», vilken fond bildats av ersättningsmedel för å nämnda boställe avverkad skog, finge till vederbörande boställshavare utbetalas vissa belopp, däribland för tiden den 1 maj 1910—den 30 april 1918 ett årligt belopp av 150 kronor, samt att vad därefter återstode av berörda skogsmedel jämte därå upplupen ränta skulle överlämnas till domkapitlet i Härnösand för att tills vidare, och intill dess annorlunda kunde bliva förordnat, av domkapitlet förvaltas såsom en särskild fond, varå vederbörande boställshavare ägde att för tiden från och med den 1 maj 1918 under löpande löneregleringsperiod uppbära den årliga räntebehållningen.

I en till Kungl. Maj:t ställd, av länsstyrelsen i Östersund med utlåtande av den 19 februari 1920 överlämnad ansökning har komministern i Vemdalen N. Sundelin anhållit om gottgörelse för ränteförlust, som tillskyndats honom därigenom, att förutberörda fonds medel under tiden den 27 december 1918—den 9 april 1919 varit innestående å statsverkets giroräkning. Sökanden har därvid upplyst,

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 15

att han under september 1919 från domkapitlet bekommit 869 kronor 87 öre såsom ränta för tiden den 1 maj 1918—den 1 maj 1919 med undantag av tiden den 27 december 1918—den 9 april 1919.

Länsstyrelsen har meddelat, att fondens medel, som jämlikt Kungl. Maj:ts medgivande den 30 april 1909 gjorts räntebärande genom insättning i enskild bank, blivit uppsagda till betalning och den 27 december 1918 för länsstyrelsens räkning insatta på statsverkets giroräkning med riksbanken. Medlen hade då uppgått till: kapitalfordran den 1 januari 1918. . . kronor 36,851:80

under år 1918 upplupen ränta..... » 1,990: 72.

Sedan till förutvarande komministrar utbetalts sammanlagt 12,287 kronor 50 öre, utanordnades den 9 april 1919 återstoden, 26,555 kronor 2 öre, till domkapitlet. Länsstyrelsen hemställde om gottgörelse åt sökanden med ett belopp, motsvarande ränteavkastningen å fonden under tiden den 27 december 1918—den 9 april 1919, beräknad efter samma räntefot, som under nämnda tid gällt för andra likartade under domkapitlets förvaltning stående fonder.

På grund av remiss hava kammarkollegium och statskontoret inhämtat den 28 april 1920 dagtecknat yttrande av domkapitlet, som hört Sundelin, ävensom den 8 oktober 1920 avgivit gemensamt utlåtande i ärendet.

Sökanden har anfört, bland annat, att då räntemedlen under år 1918 uppgått till 1,990 kronor 72 öre, återstode efter avdrag för tiden januari—april ett vida större belopp än de 869 kronor 87 öre, han uppburit för hela ecklesiastikåret 1918—1919, vadan han jämväl anhållit om ersättning därför.

Domkapitlet har förmält, att sedan av fondens kapitalbelopp, 36,851 kronor 80 öre, utbetalts 12,287 kronor 50 öre, den mot sistnämnda summa svarande del av räntan enligt Kungl. Maj:ts beslut den 24 maj 1918 icke kunde anses böra tillkomma sökanden utan tillhöra fonden. Då emellertid sökanden gått miste om 104 dagars ränta, som borde beräknas till 383 kronor 35 öre, hemställde domkapitlet om åtgärder för beredande av gottgörelse med detta belopp.

Kammarkollegium och statskontoret hava förklarat sig anse det vara med billighet överensstämmande, att sökanden beviljas ersättning för den av honom lidna ränteförlusten, samt hemställt att ersättningen skulle utgå av åttonde huvudtitelns allmänna besparingar.

[12.]

Departe-

mentschefen.

[13-]

Dyrtidstilllägg åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder.

16 1921. Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Det är uppenbart, att Sundelin till följd av att ifrågavarande skogsmedel någon tid varit innestående räntelösa å statsverkets giroräkning åsamkats en oförskyld minskning i sina avlöningsförmåner, och då statsverket under denna tid tillgodogjort sig den avkastning, medlen eljest bort lämna, synes det rättvist, att han hålles skadeslös för den förlust, han därigenom lidit. Emellertid anser jag mig icke böra följa kammarkollegii och statskontorets förslag beträffande ersättningens utgående av åttonde huvudtitelns allmänna besparingar utan torde det vara lämpligast att en hänvändelse sker till riksdagen om anvisande av särskilt anslag för ändamålet. Beloppet synes mig böra avrundas till 384 kronor samt upptagas å tilläggsstat för år 1921.

Jag hemställer för den skull om förslag till riksdagen

att för beredande åt innehavaren av komministersbostället i Vemdalens församling av ersättning för liden ränteförlust å vissa skogsmedel vid bostället anvisa på tilläggsstat för är 1921 ett förslagsanslag, högst 384 kronor.

3. Dyrtidstillägg* åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder. Såsom bidrag till avlöning åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder anvisade 1920 års riksdag på extra stat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 41,500 kronor, vilket anslag genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1920 ställts till svenska kyrkans missionsstyrelses förfogande till avlönande under år 1921 av svenska sjömanspräster i Kiel, West-Hartlepool, Calais-Dunkerque, Stettin, London, Antwerpcn, Rotterdam, Kristiania, och Hull.

Riksdagen medgav i sammanhang därmed, att till dessa sjömanspräster finge från och med år 1920 utgå dyrtidstillägg å deras av statsmedel utgående avlöningsförmåner enligt samma grunder som för befattningshavare i statens tjänst, däri inberäknat förhöjning av dyrtidstillägg för förra hälften av nämnda år, samt anvisade på tillläggsstat för år 1920 ett förslagsanslag av 40,000 kronor till bestridande av berörda dyrtidstillägg under samma år.

Tillika förklarade riksdagen, att under år 1921 tills vidare och intill dess definitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna för dyrtidstillägg åt ifrågavarande sjömanspräster skulle bestridas, härför erforderliga belopp skulle utgå av de

17 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

utav riksdagen till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna såsom avsättning å 1921 års riksstat anvisade förslagsanslag, högst, å 200,000,000 kronor.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 30 juni 1920 meddelat bestämmelser rörande dyrtidstilläggets utgående.

Med hänsyn till att Kungl. Maj:t ännu icke fattat slutlig ståndpunkt ifråga om framställning till riksdagen rörande grunderna för dyrtidstillägg under år 1921 åt befattningshavare i statens tjänst, torde det belopp, som kräves för dyrtidstillägg under sagda år åt sjömanspräster icke ännu kunna angivas, men synas medel för ändamålet böra beräknas efter de tills vidare under sagda år gällande grunder. Enligt dessa grunder skulle härför erfordras ett belopp av

40,000 kronor, som bör beräknas å tilläggsstat för år 1921.

Jag hemställer därför, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att, i ävbidan på proposition angående dyrtidstillägg under år 1921 åt svenska sjömanspräster i vissa utländska hamnstäder, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för samma år ett förslagsanslag av

40,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 2 käft. (Nr 2.)

[14.]

Ökade medel till bestridande av resekostnader för fomminnesvården.

[15.]

Konservering av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner i Visby.

18 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Akademier m. m.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.

1. Ökade medel till bestridande av resekostnader för fornminnesvården. Under åberopande av vad jag under denna rubrik anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehov under riksstatens åttonde huvudtitel för år 1922, hemställer jag, det Eders Kung], Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för beredande av ökade medel till bestridande av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens utgifter för resekostnader för fornminnesvården anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 2,000 kronor.

2. Konservering; av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner i Visby. För Visby ruiners vård och underhåll finnes i vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens stat uppfört ett reservationsanslag å 1,000 kronor, med vilket belopp anslaget utgått från och med år 1905. Som detta belopp icke kan förslå till några större konserveringsarbeten, hava anslag vid olika tillfällen anvisats för tillgodoseende av särskilda behov.

Nu har vitterhetsakademien i skrivelse den 24 augusti 1920 gjort framställning om beredande å tilläggsstat för år 1921 av ett anslag å 8,500 kronor för konservering av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner i Visby. Akademien har därvid anfört:

Vid den besiktning av ruinerna, som genom riksantikvariens försorg årligen företoges, hade doktor E. Eckhoff, som sist utfört ifrågavarande granskning, funnit, att nämnda båda ruiner vore i stort behov av förstärkningsarbeten. Enligt vid akademiens skrivelse fogad kostnadsberäkning skulle för dessa arbeten å S:t Nikolai ruin krävas 1,414 kronor och å S:t Lars ruin 1,922 kronor, vartill måste läggas minst 164 kronor för oförutsedda utgifter, eller tillhopa 3,500 kronor. Dessa arbeten kunde ej utan allvarlig risk för ruinernas bestånd uppskjutas längre än till sommaren 1921.

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 19

På grund av remiss har byggnadsstyrelsen den 29 september 1920 avgivit utlåtande i ärendet.

Byggnadsstyrelsen har därvid tillstyrkt bifall till framställningen, dock att anslaget, med hänsyn till svårigheten att på förhand beräkna kostnaden för arbeten av ifrågavarande art, syntes böra höjas med 500 kronor till 4,000 kronor.

Med hänsyn till vad akademien anfört om nödvändigheten att skyndsamt vidtaga ifrågavarande restaureringsarbeten anser jag mig kunna förorda, att anslag härför äskas å tilläggsstat för år 1921. Det behövliga beloppet för arbetets utförande torde i enlighet med byggnadsstyrelsens uttalande böra beräknas till 4,000 kronor. Då emellertid tillskott för ändamålet synes kunna erhållas ur det ordinarie anslaget, lärer det extra anslaget kunna sättas till det av akademien begärda beloppet, 3,500 kronor.

Jag tillstyrker alltså förslag till riksdagen

att för konservering av S:t Lars och S:t Nikolai ruiner i Visby anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

3. Konservering av Sverkerskapellet. I skrivelse den 24 augusti 1920 har vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien gjort framställning om ett anslag å 5,000 kronor för konservering av det invid Alvastra belägna s. k. Sverkerskapellet.

Akademien erinrar om de sedan flera år tillbaka pågående arkeologiska undersökningar, som akademien genom antikvarien doktor Otto Frödin låtit utföra i trakten av Alvastra kloster. Under dessa undersökningar hade klarlagts ej allenast en del förhållanden, som vore belysande för den äldre medeltidens kultur i allmänhet, utan också utretts en del i krönikorna varandra motsägande och oförklarliga uppgifter, särskilt rörande konung Sverker den äldres död och därmed förknippade omständigheter.

Synnerligen betydelsefullt hade därvid varit anträffandet och framgrävandet av grunderna till ett kapell med egenartad planläggning, vilket visat sig vara konung Sverkers och hans anhörigas gravkapell. De här bedrivna forskningarna hade vidare givit vid handen, att en gammal väg gått förbi kapellet samt att en fiskarby funnits å själva platsen för kapellet och dess omgivning. På en höjd mellan kapellet och klostret, varifrån man hade en ståtlig utsikt över slätten och Vättern, vore dessutom för närvarande under utgrävning lämningar efter en märklig stenbyggnad, som efter allt att döma hade utgjort Sverkergårdens, av konung Sverker bebodda fasta hus.

För att komma från den befästa gården till sockenkyrkan hade konungen under den ödesdigra julottefärden måst passera byn och där efter all sannolikhet

Departe

mentschefen

[16.]

Konservering av Sverkers kapellet.

116-]

Departe-

mentschefen.

20 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

dödats, liksom åtskilligt tydde på att kapellet vore uppfört såsom ett minnesoch begravningskapell just på den plats där konungen mördats.

Gravkyrkan, till vilken paralleller funnes i en del andra länder, hade hittills varit utan motsvarighet i vårt land.

Akademien nppger vidare, att undersökningarna bekostats uteslutande med frivilliga bidrag, huvudsakligen från Östergötland. På enskild väg hade sålunda till dessa undersökningar hopbragts i det närmaste 40,000 kronor, vilka medel emellertid vore givna endast och uteslutande till medeltids undersökningar i Alvastratrakten. Då det visat sig absolut nödvändigt, att de sedan några år frilagda lämningarna av Sverkerskapellet grundligt konserverades för att ej gå en snar undergång till mötes, hade akademien låtit arkitekten professor Martin Olsson uppgöra en beräkning av kostnaderna för de konserveringsarbeten, som under den närmaste tiden vore oundgängligen nödvändiga för ruinens bevarande. Beräkningen, som slutar å 5,000 kronor, däri dock icke medtagits kostnader för arbetsledning och resor, har följande utseende:

Lagning av de svåraste såren i murverket genom inläggning av bredmejslad kalksten av samma utseende som den gamla, 18 kvm. å

100 kr............................................... 1,800: —

Bakmurning, 16 lm. å 25 kr............................... 400: —

Täckning av de lagade partierna............................ 700: —

Tätning och torvsättning av de lagade murpartierna............. 200: —

Nedtagning, lagning och återuppsättning av sarkofagen........... 500: -—

Täckhäll av 12 cm. kalksten, 2,40x1,35 m. med enkel droppnäsa. . . 200: —

Träskydd för vintern över samma sarkofag.................... 200--

Oförutsedda utgifter 25 % ............................... 1,000: —-

Kronor 5,000: —

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 29 september 1920 med hänsyn till det enastående kapellets stora kulturhistoriska värde tillstyrkt bifall till akademiens anslagsbegäran, därvid byggnadsstyrelsen på grund av konserveringsarbetenas brådskande natur tillika hemställt om det äskade anslagets anvisande på tilläggsstat för år 1921.

Vitterhetsakademien har framhållit det stora värdet av de arkeologiska undersökningar, som genom enskilda personers offervillighet kunnat utföras i den gamla kulturbygden omkring Alvastra kloster. Det nu utgrävda, med konung Sverkers historia förbundna kapellet är från såväl historisk som kulturhistorisk synpunkt av sådan bety-

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 21

delse, att det måste anses vara en oavvislig plikt för det allmänna att vidtaga åtgärder för dess skyddande mot förstöring.

Mot den av professor Olsson uppgjorda kostnadsberäkningen, som enligt vad av handlingarna framgår, omfattar endast de konserveringsarbeten, vilka under den allra närmaste tiden äro oundgängliga för kapellets bevarande i dess nuvarande skick, har jag intet att erinra. Behovet av konserveringsarbetenas snara utförande torde påkalla, att anslag för ändamålet beviljas å tilläggstat för år 1921.

Jag hemställer alltså att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen,

att för konservering av det s. k. Sverkerskapellet vid Alvastra anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 5,000 kronor.

4. Restaurering av Värnhems klosterkyrka. Under åbe- [17.] ropande av vad jag förut denna dag anfört till statsrådsprotokollet Restaurering över ecklesiastikärenden vid anmälan av anslagsbehoven under riks- klosterkyrka8 statens åttonde huvudtitel, hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen

att för anställande av en dagkontrollant vid restaureringsarbetena å Värnhems klosterkyrka anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett förslagsanslag, högst 8,000 kronor.

5. Konservering av Kronobergs slottsruin. Under denna [18.] punkt anhåller jag att få anmäla en av riksantikvarien i skrivelse Konservering den 28 september 1920 gjord framställning om utverkande hos riks- bergfTSottsdagen av anslag för utförande av vissa konserver]ngsarbeten å Krono- ruin bergs slottsruin.

Innan jag går att redogöra för ifrågavarande anslagskrav, torde jag få lämna några historiska uppgifter samt erinra om vad hittills åtgjorts i syfte att från förstöring bevara lämningarna av den gamla slottsruinen.

I framställning till Kungl. Maj:t om äskande hos 1907 års riksdag av anslag till konserveringsarbeten å ifrågavarande slottsruin anförde vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien, bland annat, följande:

Till märkligare historiska byggnadsverk i vårt land vore att räkna Kronobergs ruin i närheten av Växjö. Redan vid mitten av 1300-talet tillhörde Krono-

22 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

[18.] berg biskoparna i Växjö och här uppfördes år 1444 ett fast stenhus. Läget för ett fäste var utmärkt. Detta förstördes år 1469 men uppfördes på nytt år 1472 och drogs vid reformationens genomförande in under kronan. Som förhållandena till Danmark voro synnerligen osäkra under början av den nyare tiden, bibehölls Kronoberg såsom kungligt fäste. Det brändes av danskarna åren 1570 och 1611 men återställdes och var i tämligen gott skick till in i den senare delen av 1600talet. Sedermera hade det fått förfalla, till dess det blev en ojämn hög av stenar och grus, ur vilken överkanter av murar uppstego. Några enskilda personer i Växjö, som voro angelägna att få ruinen konserverad, hade bildat en förening för Kronobergs slottsruins bevarande. På föranstaltande av denna förening, som på ett nitiskt sätt samlat medel för ändamålet, hade i enlighet med ett av vitterhetsakademien anskaffat kostnadsförslag rengörings- och konserveringsarbetet från och med år 1902 fortgått på ett mönstergillt sätt.

Det befanns emellertid nödigt att söka få statsanslag för restaureringsarbetets verksammare bedrivande. På Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning anvisade ock 1907 års riksdag på extra stat för år 1908 ett belopp av 5,750 kronor för vidtagande av åtgärder till bevarande av ifrågavarande slottsruin, dock under villkor att föreningen för ruinens bevarande tillsköte motsvarande belopp, vari finge inberäknas vad föreningen redan utgivit för ändamålet.

Nu har sagda förening hänvänt sig till vitterhetsakademien i syfte att genom dess bemedling anslag av allmänna medel åter måtte ställas till disposition för nödvändigblivna ytterligare arbeten till slottsruinens bevarande.

T sådant hänseende har föreningen i en till nämnda akademi ställd skrivelse, som av länsstyrelsen i Växjö med utlåtande av den 15 september 1920 till akademien överlämnats och som jämte andra handlingar i ärendet vidfogats riksantikvariens ovanberörda skrivelse till Kungl. Maj:t, anfört huvudsakligen följande:

Jämte de konserveringsarbeten, vilka kunnat vidtagas för de sålunda till förfogande ställda medlen liar föreningen sedermera av egna tillgångar bekostat vissa ytterligare sådana arbeten å ruinen. Dess tillstånd har emellertid under senaste tiden ingivit farhågor för att densamma icke skulle kunna utan kraftigare åtgärder i konserverande syfte motstå tidens inverkan.

Föreningen har därför låtit sig angeläget vara att söka åstadkomma tillförlitlig utredning om de rengörings- och förstärkningsarbeten, som i berörda syfte kunna anses oundgängligen påkallade, samt har för sådant ändamål gått i författning om uppgörande genom t. f. riksantikvarien Janses välvilliga bemedling av ett härvid fogat program för erforderliga konserveringsåtgärder, mot vilka, på sätt jämväl bifogade utlåtande visar, byggnadsstyrelsen icke funnit något att erinra. Av de i programmet förtecknade arbetena, vilka enligt närlagda kostnadsförslag beräknas draga en kostnad av 37,000 kronor, äro somliga — i programmet förstrukna med rödkrita — av den trängande beskaffenhet, att de om möjligt borde utföras redan under hösten 1920 och kunna enligt jämväl bifogade kostnadsförslag utgifterna för desamma beräknas till 16,000 kronor.

23 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

Föreningen, som icke förfogar över större kapitalbehållning än 6,000 kronor, men är villig ätt ställa densamma i sin helhet till förfogande för ändamålet i fråga, anser sig böra med erinran om vikten och betydelsen av att den ståtliga och intressanta ruinen icke får förfalla, hemställa, att akademien ville vidtaga erforderliga åtgärder för att genom tillskott av allmänna medel tillgång måtte beredas till fyllande av återstående beloppet för de nödiga konserveringsarbetenas utförande.

Ovan åberopade av t. f. antikvarien i vitterhetsakademien Sven Brandel utarbetade program innehåller först följande uttalanden rörande »viktigaste åtgärder», »murytornas behandling», »murkrönens behandling» och »växtligheten».

I stort sett äro slottets yttre fasader sedan senaste konserveringen i relativt gott stånd. De partier, som vid den nu ifrågasatta konserveringen i första hand böra komma i åtanke äro: Det sydöstra delvis rasade tornets (torn 3) norra mur, borggårdens samtliga fasader, i första rummet dess norra och östra; vidare valvet i rum 13 (invid södra portgången). Slutligen böra murarna omedelbart befrias från buskar, som växt upp på murkrönen, vilkas rötter spränga sönder murarna.

Vid föregående konserveringstillfallen har cementbruk använts, vilket dock visat sig mindre lyckligt ur såväl estetisk som praktisk synpunkt. Där i det följande fogstrykning angives, bör kalkbruk användas och fogarna göras släta och plana. Där öppningarna mellan stenarna äro stora ifylles dessa med skärv och bruk så som norra ytterfasadens ännu bibehållna ursprungliga fogstrykning visar.

På störa sträckor äro murkrönen väl täckta med torv å andra däremot utan täckning. A sådana otäckta murkrön böra först håligheter mellan stenarna ifyllas med skärv och bastardbruk (x/s cement), så att vattensamlande fördjupningar ej finnas. Därpå täckes med lera och sedan med dubbla lager torv med grässidorna mot varandra.

Alla buskar, som växa ovanpå murkrönen, böra borthuggas. Ävenså bör nyuppvuxen vegetation inne i ruinens rum avlägsnas. Däremot böra samtliga gamla träd få kvarstå. Dock böra grenar, som hänga omedelbart över murarna, avsågas. Alvegetationen utanför norra, östra och södra murarna bör gallras något.

Programmet innehåller vidare »förteckning över åtgärder å de olika partierna av ruinen». Vid programmet, varå finnes tecknat: »Av riksantikvarien utsedd kontrollant bör övervaka och följa arbetet», är fogad en skisserad plan. Föreningen har låtit detsamma åtföljas av två kostnadsförslag, slutande, såsom i föreningens skrivelse anföres, det ena å 37,000 kronor, det andra å 16,000 kronor.

I ärendet äro även företedda åtskilliga fotografier över ruinens nuvarande utseende.

24 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

118.] Riksantikvarien har i sin meromnämnda skrivelse den 28 sep-

tember 1920, bland annat, betonat, att kostnadsförslaget å 16,000 kronor avser kostnader för endast de konserveringsåtgärder, som anses fullkomligt nödvändiga för att bevara ruinen från sammanstörtande. Tillika har riksantikvarien med framhållande av Kronobergs slottsruins stora värde såsom minnesmärke av synnerligen stor betydelse ej blott för provinsen Smålands utan även för hela landets historia och kulturhistoria, samt med framhållande av önskvärdheten att de arbeten, som genom riksdagens anslag år 1907 möjliggjordes med stora delar av ruinen, nu kunde fullföljas å övriga partier, som oundgängligen kräva snar konservering, anhållit, att Kungl. Maj:t ville hos riksdagen äska ett anslag av 10,000 kronor på 1921 års tilläggsstat, att ställas till riksantikvariens förfogande för konserveringsarbeten å Kronobergs slottsruin.

Efter erhållen remiss har byggnadsstyrelsen den 6 oktober 1920 avgivit utlåtande i ämnet samt därvid anfört huvudsakligen följande:

De nu ifrågasatta ytterligare arbetena, vilka av riksantikvarien betecknats såsom oundgängligen nödvändiga för att bevara ruinen för sammanstörtande och vilkas nödvändighet byggnadsstyrelsen för sin del kunde vitsorda, hade beräknats medföra en kostnad av 16,000 kronor, vartill föreningen förklarat sig villig att bidraga med sin kapitalbehållning eller 6,000 kronor. Emellertid hade vid uppgörandet av nu nämnda kostnadsberäkning ej medtagits kostnaden för en av riksantikvarien utsedd kontrollant, som enligt byggnadsstyrelsens åsikt borde anställas för att övervaka och följa arbetets utförande. Denna kostnad hade av styrelsen beräknats till 1,000 kronor. Byggnadsstyrelsen ville därför tillstyrka, att för ifrågavarande restaureringsarbeten hos riksdagen äskades ett anslag å 1921 års tilläggsstat av 11,000 kronor, under villkor att föreningen för slottsruinens bevarande tillsköte av densamma utfäst belopp av 6,000 kronor. De samfällda medlen borde ställas till riksantikvariens förfogande för avsett ändamål.

Departe På grund av vad i ärendet förekommit anser jag mig böra

famna mm medverkan till att medel askas av riksdagen såsom bidrag till kostnaderna för utförande av de, enligt vad ovan sagts, oundgängligen nödvändiga konserveringsarbetena å ifrågavarande ruin. Det för detta ändamål av riksantikvarien begärda beloppet synes mig i överensstämmelse med vad byggnadsstyrelsen föreslagit böra för möjliggörande av effektiv kontroll över arbetena ökas till

11,000 kronor. Jämväl i övrigt ansluter jag mig till byggnadsstyrelsens förslag. De för restaureringsarbetet avsedda medlen, tillhopa 17,000 kronor, böra således ställas till förfogande av riksanti-

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 25

kvarien, åt vilken bör uppdragas att leda och övervaka arbetenas utförande. Som ett trängande behov av att konserveringsarbetena företagas snarast möjligt föreligger, torde anslaget för nämnda ändamål böra uppföras på tilläggsstat för år 1921.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen 'jf ^

att för utförande av konserveringsarbeten å Kronobergs slottsruin i huvudsaklig överensstämmelse med ovan angiven plan anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 11,000 kronor, att utgå under villkor att föreningen för Kronobergs slottsruins bevarande för ändamålet tillskjuter ett belopp av 6,000 kronor att jämte statsanslaget användas enligt de närmare bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas.

6. Konservering av vissa ödekyrkor. Vitterhets-, historieoch antikvitetsakademien avlät den 24 augusti 1920 en skrivelse till Kungl. Maj:t, i vilken skrivelse akademien, förberedelsevis och i avbidan på att erforderlig utredning hunne verkställas, hemställde om utverkande hos riksdagen av ett anslag av omkring 20,000 kronor för konservering av vissa viktiga ruiner och ödekyrkor.

I skrivelsen yttrade akademien, att med det stegrade hembygdsintresset och den stigande allmänbildningen våra ruiner av världsliga och kyrkliga byggnader samt under tak stående ödekyrkor ånyo fått värde och betydelse för de trakter, där de vore belägna. Intresset för deras bevarande hade ock på många håll fått uttryck i avsevärda ekonomiska uppoffringar.

I anseende härtill och då många av dessa byggnader varit betydande faktorer i århundradens kamp för nationell självständighet och vore bland de viktigaste uttrycken för landets kulturella utveckling under medeltiden, hade akademien blivit betänkt på att söka statsanslag för bevarande av dessa minnesvårdar.

Bland de arbeten, som akademien avsåg med sin nyssnämnda skrivelse, gällde ett en nödtorftig konservering av Kronobergs slottsruin. Såsom inhämtas av närmast föregående punkt har riksantikvarien i särskild skrivelse gjort framställning om anslag därtill.

Med erinran härom har akademien sedermera i skrivelse den 5

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 2 Käft. (Nr 2.) 4

Nytt anslag.

[19.]

Konservering av vissa ödekyrkor.

26 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

|19.] oktober 1920 meddelat, att i det ovannämnda beloppet av omkring

20,000 kronor beräknats ingå ett för konservering av omförmälda slottsruin avsett belopp av omkring 5,000 kronor — ett belopp, som sedermera visat sig vara för litet. I sistnämnda skrivelse hemställde nu akademien om beredande av ett statsanslag av 15,500 kronor för konservering av övriga i skrivelsen den 24 augusti 1920 avsedda ruiner och ödekyrkor.

Det sålunda begärda beloppet skulle på följande ödekyrkor och kyrkoruiner fördelas med nedannämnda belopp:

Hemmesjö ödekyrka (Växjö stift)....................... kronor 4,000: —

Svenneby » (Göteborgs stift).................... » äjöOO: —

Sjösås » (Växjö stift)....................... » 2^500: —

Drevs » » ....................... * ljoOO: —

Ganns kyrkoruin (Visby stift).......................... » 2,500: —

Nydala » (Växjö » ).......................... » 2b00:—

Vid akademiens ifrågavarande skrivelse funnos fogade program för konserveringsarbetena, på uppdrag av riksantikvarien uppgjort av arkitekten S. Brandel, fotografier ävensom kostnadsberäkningar för de av programmets åtgärder, vilka ansetts icke kunna uppskjutas utan allvarlig och omedelbar fara för nämnda kyrkors och ruiners bestånd.

Sammanlagda beloppet av de olika beräkningarnas slutsummor, yttrar akademien i sin skrivelse, utgör omkring 25,500 kronor. Försök hava genom riksantikvarien gjorts att å de respektive orterna på frivillighetens väg anskaffa bidrag till konserveringsarbetena, vilka försök i flera fall krönts med framgång, ehuru knappast mer än 10,000 kronor torde kunna anskaffas på detta sätt. Akademien anser dock, att samtliga dessa ödekyrkor och ruiner — alla från romansk tid — äro av så stort och för hela landets kulturhistoria betydelsefullt intresse, att det må anses fullt berättigat att till deras bevarande använda även allmänna medel.

Då det vore av synnerlig vikt, att dessa arbeten snarast komme till utförande, har akademien, med tillstyrkande av riksantikvariens begäran härom, hemställt, att det äskade statsanslaget måtte uppföras å 1921 års tilläggsstat.

Ärendet remitterades till byggnadsstyrelsen, till vilken riksantikvarien enligt begäran avlämnade en av beskrivningar åtföljd utförligare motivering för ifrågavarande anslagsäskande.

I utlåtande den 10 november 1920 anförde byggnadsstyrelsen, att av nyssnämnda beskrivningar framginge, att samtliga ifrågavarande byggnader vore av synnerligen stort kulturhistoriskt intresse,

Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat. 21

varjämte i några av ödekyrkorna funnes inventarier av mer än vanligt konsthistoriskt värde. Det vore ock fullt tydligt, att arbetena för dessa byggnaders konservering icke utan största fara för byggnadernas ytterligare, måhända ohjälpliga förstörande kunde uppskjutas.

I avseende å de i de upprättade konserveringsförslagen angivna åtgärderna uttalade byggnadsstyrelsen allenast ett önskemål rörande taktäckningsmaterialet beträffande Sjösås ödekyrka, ett önskemål, vars iakttagande skulle medföra ökad kostnad. I övrigt framställde byggnadsstyrelsen ej någon erinran mot kostnadsberäkningarna. Dock ville byggnadsstyrelsen framhålla svårigheten att under nuvarande förhållanden uppgöra tillförlitliga kostnadsberäkningar för arbeten av här ifrågavarande art.

Byggnadsstyrelsen förordade emellertid på det livligaste de föreslagna arbetenas utförande.

Till sitt utlåtande i ärendet anknyter byggnadsstyrelsen följande uttalande:

En av de svåraste uppgifterna för den kulturhistoriska byggnadsminnesvården i riket erbjudes av de i skilda bygder befintliga ödekyrkorna och ruinerna. Ödekyrkorna, vilka uppgå till ett icke obetydligt antal, hava i regel uppstått därigenom, att församlingarna av en eller annan anledning, såsom ökat utrymmesbehov, förskjutning av kommunikationscentra, sammanslagning av socknar eller dylikt’ för gudstjänstbehovet uppfört nya kyrkor, på vilka församlingarnas lagliga underhållsskyldighet överflyttats. Därigenom hava de gamla kyrkobyggnaderna, vilka vederbörande församlingar icke längre äro skyldiga att underhålla, kommit i en synnerligen oviss och ogynnsam ställning. I vissa fall har församlingen begagnat sig av det gamla byggnadsmaterialet och inredningen, varigenom den gamla kyrkan mer eller mindre ruinerats eller fullständigt försvunnit, men synnerligen ofta har det förekommit, att den gamla kyrkan endast lämnats åt sitt öde varefter den småningom förfallit, allt eftersom taket av brist på underhåll icke lämnat nödigt skydd. Där sådant förfall fått utan ingripande fortgå, hava de gamla kyrkorna slutligen kommit i ett sådant tillstånd, att dessa byggnader, som en gång varit bygdens ära, i stället kunna sägas blivit till dess vanära. Frånsett det för känslan motbjudande i att de en gång för gudstjänstbruk invigda byggnaderna få hjälplöst förfalla och till yttermera visso, såsom ofta händer, i sitt övergivna tillstånd bliva tillhåll för allsköns dåliga element, som än mera förvärra det onda, är emellertid att märka, vilket för byggnadsstyrelsen i detta sammanhang givetvis är det avgörande, att de för närvarande i Sverige befintliga ödekyrkorna i de flesta fallen äro värdefulla medeltida byggnader, mången gång av stort skönhetsvärde; varjämte ofta deras inredningsföremål och dekoreringar äro både vackra och historiskt värdefulla. Då härtill kommer att de nybyggnader, som uppförts till ersättning för de övergivna kyrkorna, ur estetisk

28 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tillägg sstat.

I19-] synpunkt oftast äro av synnerligen medelmåttig beskaffenhet, måste man betrakta dylika vanvårdade ödekyrkor såsom sorgliga monument över bristande kultur och bristande historisk ansvarskänsla i bygden. Dess bättre har under senare år insikten om den så att saga moraliska skyldigheten att vårda ödekyrkorna böriat vakna, och på flera håll har man, oftast på enskilt initiativ, åter iståndsatt de gamla odekyrkorna för att ånyo bruka dem till gudstjänst eller till annat ändamål, såsom bygdemuseum, församlingslokaler eller dylikt; det har till och med hant att en församling helt återflyttat till sin för decennier sedan övergivna medeltidskyrka. Denna nyvaknade ansvarskänsla har, såsom vitterhets-, historieoch antikvitetsakademien framhållit, på många håll tagit sig uttryck i ansenlig ekonomiska uppoffringar. 6

Det måste också enligt byggnadsstyrelsens åsikt i främsta rummet vara eu e olika bygdernas angelägenhet att sörja för dessa kulturminnens underhåll och vård med ledning av de anvisningar och föreskrifter, som kunna och böra lämnas av de på området sakkunniga myndigheterna. Att lägga utgifterna för ödekyrkorna och kyrkoruinernas underhåll helt på staten kan i allmänhet vara varken rimligt och möjligt eller önskligt. Det är naturligt och nödvändigt, att vane bygd känner sig ansvarig för sina minnesmärkens vård. Å andra sidan måste det emellertid med styrka framhållas, att det jämväl är ett allmänt statsintresse, att dessa ofta så ytterst värdefulla byggnadsminnesmärken bevaras och iståndsattas Deras förstöring är en förlust icke blott för den bygd, där de stå, utan aven for hela landet, i synnerhet då det gäller de mera märkliga byggnaderna De långsamt nedruttnande ödekyrkorna kunna betraktas som skamfläckar för ett kulturland. Det torde därför få anses såsom statens plikt att i möjligaste mån söka vacka, stödja och underhålla det intresse och det arbete för de gamla ödekyrkornas bevarande och iståndsättande, som håller på att växa fram ute i bygderna. Vården av ödekyrkorna medför givetvis kostnader. I vissa fall torde utsikten till ett bidrag av statsmedel verka eggande och stärkande för de enskilda kratter, vilka söka inom bygden skapa intresse och möjligheter för konservering av ett dylikt minnesmärke, och vilka det måste ligga i statens intresse att uppmuntra. Endast i undantagsfall torde det kunna förutsättas, att staten ensam åtager sig iståndsättandet eller underhållet av en ödekyrka. Någon fullständig utredning angående ödekyrkornas förekomst och tillstånd finnes visserligen icke u ford, men byggnadsstyrelsen har sedan flera år tillbaka haft sin uppmärksamhet riktad på desamma och har samlat ett icke obetydligt material rörande dem Odekyrkor och rumer av kyrkor inom landet äro till ett antal av omkring 200 bekanta för styrelsen, fördelade tämligen jämnt över hela landet. En stor del av dessa aro dock i gott stånd och föremål för ett visst underhåll. Men i icke ringa antal fall befinna sig dessa gamla byggnader i ett tillstånd av upprörande förfall.

grund av vad sålunda anförts får byggnadsstyrelsen, som anser, att en fullständig utredning rörande befintliga ödekyrkor och kyrkoruiner icke längre bör uppskjutas, hemställa, att Kungl. Maj:t ville taga i övervägande, huruvida icke genom riksantikvariens och byggnadsstyrelsens gemensamma försorg en utredning borde verkställas rörande dels förekomsten av ödekyrkor och kyrkoruiner

29 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

inom landet samt dessas nuvarande tillstånd och vård, dels ock rörande möjlig- [19.] heten av och sättet för ett successivt iståndsättande och konserverande av desamma.

Slutligen tillåter sig byggnadsstyrelsen fästa Kungl. Mayts uppmärksamhet på vikten av att vid fastställande av förslag till reglering av pastoraten inom riket ävensom vid andra ecklesiastika ändringar hänsyn även tages till den omständigheten, att värdefulla kyrkor genom dylika regleringar och förändringar kunna komma att läggas öde.

Jag ansluter mig gärna till de allmänna synpunkter, som från ^Xhefe» såväl vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens som byggnadsstyrelsens sida framställts i fråga om bevarandet av de gamla orternas tempelbyggnader, dessa mång-sekelgamla prov på byggnadskonst, av vilka åtskilliga ingalunda träda i skuggan för senare tiders motsvarande skapelser. Jag finner även önskvärt, att en utredning rörande befintliga kyrkoruiner och ödekyrkor m. m. åvägabringas, liksom jag anser, att allt möjligt avseende bör fästas vid vad byggnadsstyrelsen anfört därom, att vid fastställande av pastoratsregleringar m. m. hänsyn må tagas även till förefintligheten av värdefulla kyrkor, vilkas bevarande anses vara av vikt. Det är mig emellertid uppenbart att de bidrag av statsmedel, som kunna ifrågakomma för bevarande och konservering av ödekyrkorna, måste starkt begränsas.

Vad nu angår vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens under denna punkt närmast föreliggande framställning har jag ur kostnadssynpunkt trott mig ej kunna i allo tillmötesgå densamma, och då jag ändock ej velat helt och hållet lämna framställningen å sido, har jag varit tveksam om vilket eller vilka av de avsedda konserveringsarbetena borde hava företräde i fråga om statens hjälp.

En av akademien den 1 december 1920 avlåten skrivelse har föranlett mig att från den nu ifrågasatta framställningen till riksdagen utsöndra ett av de avsedda konserveringsarbetena.

Det förhåller sig nämligen så, att Drevs ödekyrka den 16 november 1920 svårt ramponerats av storm, varvid västra hälften av kyrkotaket på södra sidan upplyftats av stormen och slungats ned på kyrkogården. Stormskadorna voro så omfattande, att därest de icke reparerades före den egentliga vinterns inbrott, den största fara förelåg ej blott för takets övriga delar utan även för kyrkans inre, vilket ej skyddades av tegelvalv utan endast av inre platt trätak. Såväl takstolarna, som lära härröra från tiden för kyrkans uppförande omkring år 1200, som kyrkointeriören med sina av kalkmålningar från år 1626 prydda mu-

30 Åttonde huvudtiteln: 1921 års tilläggsstat.

rar och sin präktiga inredning — predikstol, bänkar, läktare m. m. — från 16- och 1700-talen äro enligt vitterhetsakademiens förklaring av allra största kulturhistoriska intresse. Akademien framhöll därför det trängande behovet av ett statsanslag för att möjliggöra, att dessa värden genom en omedelbar reparation av taket räddades från förintelse.

Kostnaderna för denna takreparation angåvos efter sakkunnig besiktning komma att belöpa sig till 3,000 kronor. Inom församlingen har man utfäst sig att till denna reparation bidraga med ett belopp av 500 kronor — till de ursprungligen av vitterhetsakademien avsedda till en kostnad av 2,000 kronor beräknade konserveringsåtgärderna skulle från församlingens håll lämnas ett bidrag av 1,000 kronor. I enlighet med min hemställan har Kungl. Maj:t i den 17 december 1920 av tillgängliga medel anvisat ett anslag av 2,500 kronor till verkställande av takreparationen, under villkor att från den ekonomiskt mindre väl ställda församlingen eller enskilda härtill bidrages med 500 kronor.

Vid sadant förhållande och da genom takets grundliga reparation de svåraste farorna för ödekyrkans bestånd avlägsnats, har jag ansett anslag av riksdagen till konservering av Drevs kyrka ej för närvarande böra ifrågasättas.

Bland de övriga konserveringsarbetena har jag särskilt fäst mig vid det, som gäller. Hemmesjö ödekyrka. Även här är det främst, takets stora bristfällighet, som gjort mig benägen att tillstyrka beredande av ett statsanslag. Därtill kommer ock att ett mycket avsevärt bidrag till bekostande av konserveringsarbetena redan lämnats från enskilt hall, med anlitande av vilket bidrag arbetena redan kunnat påbörjas. Även församlingen har visat sitt intresse för konserveringsarbetet, såsom jag strax skall nämna. Och i enlighet med vad byggnadsstyrelsen uttalat bör i allmänhet en förutsättning för bidrag från statens sida vara, att församling eller enskilda kraftigt medverka till konserveringsarbetenas bringande till stånd.

Beskaffenheten av de avsedda arbetena i fråga om Hemmesjö ödekyrka framgår av följande av arkitekten Brandel uppgjorda kostnadsberäkning över de nödvändigaste konserveringsåtgärderna:

Delvis nya takstolar och hammarband, helt ny takpanel å samtliga tak kr. 3,200- —

Gavel- och takfotsbräder................................ » ggp._

Nytt spåntak å samtliga tak....................

Tjärning av spåntaken.......................

Nya luckor i fönstren, nytt fönster i absiden, lagning och tjärning

av dörrarna.................

Lagning av sprickor och trasiga ställen i murarna......

Oförutsedda utgifter, tillsyn . ..............

5,000