Doc 1921:228

Kungl. Maj ds proposition Nr 228.

1 Nr 228.

Kungl. Mnj:ts proposition till riksdagen angående täckande av brist i meteorologiska centralanstaltens räkenskaper för år 1918: given Stockholms slott den 18 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Nils Hansson.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON SYDOW, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anförde departementschefen, statsrådet Hansson:

I skrivelse den 17 november 1919 har styrelsen för statens meteorologisk-hydrografiska anstalt gjort framställning i fråga om anvisande av visst belopp för täckande av uppkommen brist vid meteorologiska central anstaltens räkenskaper för år 1918.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 194 höft. (Nr 228.)

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Då jag nu anhåller att få anmäla detta ärende, tillåter jag mig till en början att något redogöra för den ställning, som meteorologiska eentralanstalten intagit inom statsförvaltningen. Sedan anslag för meteorologiska observationers anställande å särskilda orter inom riket anvisats vid riksdagen 1856—58 samt vid riksdagen 1859—60 sammanförts med ordinarie anslaget till vetenskapsakademien, beviljade 1872 års riksdag förhöjt anslag för inrättande av en meteorologisk centralanstalt under vetenskapsakademiens vård och inseende. Anstalten har sedermera intill utgången av år 1918 såsom särskild institution stått under vård och inseende av vetenskapsakademien, som utsett föreståndare för anstalten, dock att valet underställts Kungl. Maj:ts prövning och stadfästelse. -Jämlikt 56 § av de för akademien den 9 oktober 1907 antagna ordningsreglerna ägde föreståndare^ för anstalten, där ej annorlunda stadgats, bestämma över användningen av de till dess vård och utveckling bestämda årsanslagen, och skulle han tillse, att anslag ej överskredes och att brist, som till äventyrs något år uppstått, så snart som möjligt täcktes.

Från och med år 1919 har meteorologiska centralanstalten jämte hydrografiska byrån uppgått i då nybildade statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, som jämlikt brev den 19 november 1918 skulle övertaga centralanstaltens och hydrografiska byråns inventarier, utrustning och övriga tillgångar samt äga disponera till dessa båda institutioner anvisade anslag, i den mån de fortfarande stode till förfogande, varemot det skulle åligga statens meteorologisk-hydrografiska anstalt att efter 1919 års ingång gälda de båda andra institutionernas eventuellt återstående utgifter.

Meteorologiska centralanstaltens förutvarande redogörare har emellertid handhaft avvecklingen av centralanstaltens ekonomiska förvaltningunder tiden januari—maj år 1919.

För åren 1916—1918 hava för meteorologiska centralanstalten i riksstaten uppförts, bland andra anslag, sådana av reservationsanslags natur dels till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer m. m., å 14,800 kronor åren 1916 och 1917 samt 16,400 kronor år 1918, och dels till utgivande genom meteorologiska centralanstaltens försorg av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang å 5,500 kronor.

Förstnämnda anslag var avsett för bestridande av kostnaderna för arvoden åt observatörer och räknebiträden, anskaffande och underhåll av instrument samt underhåll av centralanstaltens telegraf och materiel m. in.

3 Kungl. Maj ds proposition Nr 226.

Dessa anslag hava emellertid väsentligt överskridits och hava uppkomna brister täckts av vetenskapsakademien med dess medel.

Härigenom har centralanstalten kommit att till vetenskapsakademien häfta i en betydande skuld, uppgående, enligt av vederbörande redogörare den 30 maj 1919 upprättat bokslut, till 25,350 kronor 11 öre. Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt, som ej ansett sig böra svara för denna skuld, har i berörda skrivelse den 17 november 1919 gjort framställning om anvisande av medel för dess reglerande.

Den gjorda framställningen har föregåtts av en skriftväxling mellan chefen för meteorologisk-hydrografiska anstalten och vetenskapsakademiens förvaltningsutskott. Sedan akademiens kamrerare hos anstalten anhållit om skuldens inbetalande samt anstaltens chef härpå meddelat, att anstalten saknade medel därtill, anförde i skrivelse till anstaltens chef den 20 juni 1919 vetenskapsakademiens förvaltningsutskott huvudsakligen följande.

Den för år 1918 uppkomna stora bristen i anstaltens anslag vore ingalunda beroende av något akademiens åtgörande utan uppkommen av val kända dyrtidsförhållanden, på vilka akademien ej haft eller kunnat hava något inflytande.

Akademien hade endast för att undvika, ödesdigra svårigheter för anstalten trätt emellan och beviljat densamma de behövliga förskotten.

Enligt 56 § av akademiens ordningsregler, som även varit gällande för meteorologiska centralanstalten, bestämde institutionsföreståndare, där ej annorlunda vore stadgat, över användningen av det till institutionens vård och utveckling bestämda årsanslaget; han borde tillse, att anslaget ej överskredes och att brist, som tilläventyrs något år uppstått, så snart som möjligt bleve betäckt.

I följd "härav hade meteorologiska centralanstaltens föreståndare på eget ansvar och utan akademiens hörande gjort alla nödiga beställningar av instrument in. m., anställt observatörer, extra biträden och övrig ej ordinarie personal, bestämt dessas avlöning samt beslutat om sättning och tryckning av meteorologiska iakttagelser m. m. Om alla dylika åtgärder hade akademien ej fått kännedom, förr än räkningarna inkommit. Akademien hade visserligen då hatt i sin makt att vägra räkningarnas betalning, om därtill funnits anledning, men så hade sällan eller aldrig varit förhållandet, enär det visat sig, att föreståndarna på ett samvetsgrant sätt skött sin uppgift och, då brist någon gång uppstått, noga tillsett att den ett följande år på ena eller andra sättet blivit betäckt.

Detta hade således varit ett under hela tiden gällande förhållande. \ ad särskilt beträffade den nu uppkomna bristen hade dåvarande föreståndaren redan i början av år 1918 erhållit meddelande om att en brist uppstått i anstaltens anslag jämte uppmaning att tillse, huru den skulle kunna täckas. Han hade lovat detta samt senare framhållit, att ingen fara funnes för denna brist, enär den lätt kunde täckas genom den betydande inkomst, som skulle uppkomma genom avgifterna för väderleksförutsägelsema till jordbrukets fromma. Ehuru denna inkomst ej torde hava uppgått till det ursprungligen beräknade beloppet, hade vederbörande i centralanstalten ännu så sent som i oktober 1918 ansett, att den skulle bliva tillräcklig

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

för att täcka anstaltens utgifter och på grund därav hade akademien ansett det onödigt att vidtaga åtgärder för bristens täckande.

Vid slutet av år 1918 hade det tyvärr visat sig, att inga medel funnes för att betala observatörerna och en hel del räkningar för övrigt. Det hade nu varit en enkel sak för akademien att vägra vidare utbetalningar och låta räkningarna ligga över till nästa år, men därigenom skulle anstalten råkat i en synnerligen svår belägenhet och det borde därför ej kunna räknas akademien till last, att akademien valt den utväg, som synts akademien bäst för anstalten, och av egna medel förskotterat bristen. — — —

Bristen i anslaget till utgivande av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige», berodde tydligen på att under nämnda år utgivits eller åtminstone betalats två i stället för ett band av denna publikation.

Vad beträffade reservationsanslaget till arvoden åt observatörerna m. m., hade detta för år 1918 höjts till 16,400 kronor på grund av en framställning från anstaltens föreståndare om en höjning av observatörernas arvoden. Däremot hade då ingen hänsyn tagits till ökade krav, som på grund av dyrtiden redan ställts och fortfarande komme att ställas på detta anslag, från vilket skulle utgå de kostnader, som annars brukade bestridas av expensmedel.

Slutligen hänvisades till en skrivelsen bilagd jämförande översikt över sistnämnda reservationsanslags utgifter åren 1914, 1917 och 1918, utvisande huru dyrtiden inverkat på utgifterna och gjort det omöjligt att få anslaget att räcka till. Så hade utgiften för bränsle mer än tiodubblats, kostnaden för mätare m. m. mer än tredubblats och utgifterna för arbetsbiträden höjts med över 3,000 kronor m. m.

Nämnda översikt är av följande lydelse:

I förstnämnda skrivelse den 17 november 1919 har styrelsen för meteorologisk-hydrografiska anstalten förklarat, att styrelsen på grund av vissa av de utav förvaltningsutskottet angivna skälen ansåge, att styrelsen icke borde undandraga sig att hos Kungl. Maj:t anhålla om åtgärder för täckande av den uppkomna bristen. Efter det styrelsen beträffande erforderligt anslagsbelopps storlek meddelat, att bristen — såsom av mig förut omnämnts — utgjorde 25,350 kronor 11 öre, har styrelsen anfört: Anstalten hade från telegrafverket år 1919 av inkomsterna för 1918 års väderlekstjänst till jordbrukets fromma uppburit

5 Kungl. Maj. ts proposition AV 228.

18,720 kronor. Härav kade anstalten emellertid redan kontant till akademien inbetalt 5,000 kronor samt till telegrafverket för kostnader för nämnda väderlekstjänst under år 1918 erlagt ett belopp av 7,169 kronor 79 öre. Av berörda inkomst återstode alltså ett belopp av 6,550 kronor 28 öre, som anstalten syntes böra återbetala till akademien. Det för bristens täckande erforderliga anslaget utgjorde alltså 18,799 kronor 83 öre. Styrelsen hemställde, att Kungl. Maj:t måtte anvisa nämnda belopp att ställas till vetenskapsakademiens eller meteorologisk-hydrografiska anstaltens förfogande för täckande av vid meteorologiska centralanstaltens räkenskaper för år 1918 uppkommen brist.

Sedan statskontoret i avgivet utlåtande den 17 december 1919 tillstyrkt, att ärendet måtte remitteras till kammarrätten för utredning och yttrande samt sådan remiss skett, har kammarrätten avgivit utlåtande den 30 december 1920, därvid kammarrätten såsom eget utlåtande åberopat en av revisorn K. Wahlestedt avgiven promemoria i ämnet.

I denna promemoria utredes,

att bristen i meteorologiska centralanstaltens räkenskaper fördelade sig på följande sätt å 1918 års riksstatsanslag:

krigstidstillägg och krigstidshjälp, förslagsanslag (till-

läggstaten VIII. K. 3.)............................................ kronor 859:7 8

observatörerna vid rikets meteorologiska stationer m.m.,

reservationsanslag (VIII. D. 9.) ......................... » 16,644: 0 8

»Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang,

reservationsanslag (VIII. D. 14) .............................»___5,551: 56

kronor 23,055: 4 2.

samt att för täckande av denna brist tagits i anspråk behållningar

å 1918 års anslag till

meteorologiska centralanstalten (VIII. D. 8.)............... kronor 786. 6 6

och meteorologiska observationer för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten, reservationsanslag (VIII. D. 12.).................................... » 2,272: 50

ävensom räntebesparingar................................................. » 1,209:40,

vadan för återbetalande av skulden till vetenskapsakademien sålunda ytterligare erfordrades...........»___18,786: 86

kronor 23,055: 42.

Angående de olika posterna i denna uppställning anföres i promemorian:

6 Kungl. Majds proposition Nr 228.

»Brist å krigstidstillägg, kronor 859:78. Då anslaget till krigstidstillägg är i stat uppfört såsom förslagsanslag (tilläggsstaten för 1918 Vill. K. 3.), är den å detta anslag bokförda bristen beroende därpå, att krigstidstillägg till erforderligt belopp icke rekvirerats från statskontoret.

VIII. D. 9. Observatörer, kronor 16,644: os. Ä detta anslag har förefunnits brist sedan år 1916. Bristen uppgick vid 1916 års utgång till kronor 5,947: 44, vid 1917 års utgång till kronor 10,873: 35 samt vid utgången av år 1918 till kronor 22,046: 15.

VIII. D. 14. »Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang, kronor

5,551:56. Brist å detta anslag har förefunnits sedan år 1917. Vid utgången av sagda år utgjorde bristen kronor 172: 17 samt vid utgången av år 1918 kronor 5,551: se.

Överskridandet av anslaget beror dels på höjda kostnader för ifrågavarande publikations tryckning, dels därpå att, såsom i remisshandlingarna angives, under 1918 utgivits eller åtminstone betalts två i stället för ett band (årgång) av sagda publikation.»

I promemorian anmärkes vidare, att vederbörande icke ägt använda beloppen 786 kronor 66 öre samt 2,272 kronor 50 öre för täckande av anslagsbrister.

Slutligen framhålles i promemorian, att grauskningen av meteorologiska centralanstaltens räkenskaper för de år, brist förefunnits, 1916 —1919, icke givit anledning till anmärkningar mot behörigheten av de å ifrågavarande anslag avförda utgifterna i annan mån, än att krigstidstillägg oriktigt utbetalts till vissa observatörer med 1,138 kronor 26 öre, vilken utgift emellertid sedermera gottgjorts anslaget till krigstidstillägg.

Statskontoret har den 2 februari 1921 avgivit förnyat utlåtande i ärendet och därvid anfört huvudsakligen följande:

»Av handlingarna i ärendet och förnämligast av den genom kammarrätten verkställda utredningen rörande ifrågavarande brister framgår, att dessa efter avvecklingen under tiden januari—maj 1919 av meteorologiska centralanstaltens ekonomiska förvaltning uppgå till sammanlagt 23,055 kronor 42 öre samt att för bristernas täckande tagits i anspråk behållningar å några av centralanstaltens anslag ävensom vissa andra medel om tillhopa 4,268 kronor 56 öre, vadan den verkliga bristen skulle uppgå till 18,786 kronor 86 öre.

Beträffande de i berörda utredning upptagna särskilda debet- och kreditposterna, anledningen till respektive anslags överskridande samt sättet för bristernas täckande får statskontoret anföra följande:

Den å titeln krigstidstillägg och krigstidslijälp uppkommna brist, 859 kronor 78 öre, lär bero därpå, att erforderliga medel för beredande av sådana avlöningsförmåner för befattningshavare vid anstalten icke i erforderlig utsträckning rekvirerats från statskontoret. Då berörda belopp fortfarande kan på rekvisition hos statskontoret utbekommas, torde den angivna bristen således kunna minskas med detta belopp.

7 Kung!. Maj:t* proposition Nr 228.

Bristen å anslaget till observatörer vid rikets meteorologiska stationer m. in. (1918: Vill. D. 9.) uppgår till 16,644 kronor 8 öre. Från detta å extra stat uppförda reservationsanslag å 16,400 kronor skulle bestridas arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer samt åt räknebiträden, anskaffande och underhåll av instrument, underhåll av centralanstaltens telegraf och materiel in. m. Detta anslag har under flera år överskridits och bristen å detsamma alltjämt ökats. Anledningen härtill lärer, enligt vad en remisshandlingarna bifogad av vetenskapsakademiens kamrerare upprättad tablå utvisar, i främsta rummet få tillskrivaökade arvoden till observatörer och arbetsbiträden. En dylik förhöjning av arvoden hade rätteligen icke bort ifrågakomma förr än genom erforderlig anslagshöjning medel därtill beretts. Förhöjningen i dessa arvoden torde emellertid i och för sig få anses hava varit skälig och betingad av inträdande dyr tid. Det torde jämväl böra beaktas, att ökade kostnader för koks och ved, för utgivandet av anstaltens månadsöversikt m. m. ej oväsentligt bidragit till att bristerna blivit så avsevärda. Då detta anslag även haft att påräkna inkomster till belopp, som knappast kunnat på förhand beräknas, från anstaltens verksamhet till jordbrukets fromma — väderlekstjänst — lära även svårigheter hava mött att fullt överblicka anslagets ställning och de medel, som i själva verket stått till förfogande för denna gren avanstaltens verksamhet. På grund av dessa förhållanden synes den brist, som å anslaget uppstått, skäligen böra täckas av statsmedel.

Ä anslaget till utgivande av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang (1918: VIII. D. 14.) har uppkommit en brist av 5,551 kronor 56 öre. Detta anslag är jämväl ett reservationsanslag, som sedan år 1915 upptagits å extra stat med ett belopp av 5,500 kronor. Bristen å anslaget lärer helt och hållet få tillskrivas de av dyrtiden föranledda högst väsentligt ökade kostnaderna för tryckning av ifrågavarande publikation. Med hänsyn härtill synes bristen böra ersättas av statsmedel.

För beredande av medel till täckande av de under berörda anslagstitlar uppkomna brister hava dels behållningar å vissa anslag och dels s. k. »räntebesparingar» om 1.209 kronor 40 öre tagits i anspråk.

Något hinder att för ändamålet använda berörda »räntebesparingar» lärer ej finnas, vadan dessa medels disponerande på sätt som skett torde vara befogat.

Å meteorologiska centralanstaltens ordinarie anslag för år 1918 har uppkommit en besparing om 786 kronor 66 öre, utgörande lönemedel vid föreståndarbefattningen vid anstalten under tiden den 10 oktober—31 december 1918, då befattningen varit obesatt. Denna besparing har använts till bestridande av anstaltens övriga utgifter och således bidragit till nedbringande av å andra anslag uppkomna brister. En dylik användning av besparingen strider emellertid emot givna bestämmelser angående dispositionen av dylika medel. Anmärkning mot medlens disponerande på angivna sätt har även framställts av kammarrättens revision, men har anmärkningen ännu ej avgjorts. Medlen lära ej böra användas för bristens täckande utan tillföras nionde huvudtitelns allmänna besparingar. Någon föreskrift härom torde emellertid icke i detta sammanhang böra meddelas, utan frågan få avgöras i den ordning, den redan anhängiggjorts hos kammarrätten.

För utförande av meteorologiska observationer för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten har sedan flera år tillbaka å extra stat funnits uppfört ett reservationsanslag, som för år 1918 upptagits med 12,100 kronor (1918:

Departementschefens yttrande.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Vill. D. 12.) Å detta anslag har för år 1918 uppkommit en behållning om 2,272 kronor 50 öre. Aven denna behållning har disponerats till minskande av bristerna å övriga anslag. Detta borde givetvis icke hava skett utan särskilt medgivande, men då dessa medel ej behöft anlitas för det ändamål, för vilket de beviljats, synes riksdagens medgivande böra inhämtas till överskottets disponerande på sätt som skett.

Därest bristen å titeln krigstidstillägg och krigstidshjälp, 859 kronor 78 öre, och tillgången å ordinarie anslaget till centralanstalten 786 kronor 66 öre, ej medräknas, erhålles följande tablå över ställningen:

Skulder:

Anslaget till observatörer vid rikets meteorologiska stationer

m. m. (1918: Vill. D. 9.)........................................................ kronor 16,644: os

Anslaget till utgivande av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige ■

jämte bihang (1918: VIII. D. 14.) ........................................ » 5,551:56

Summa kronor 22,195: 6 4

Tillgångar:

Räntemedel ........................................................................ kronor 1,209: 40

Anslaget för utförande av meteorologiska observationer för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten (1918: VIII. D. 12.) ............... » 2,272: so 3,481: 90

Brist att fylla (skuld till vetenskapsakademien) ........................................ 18,713: 74

Summa kronor 22,195: 64.

Med hänsyn till de särskilda omständigheter som, på sätt ovan framhållits, föranlett anslagens överskridande, synes staten böra träda emellan för täckande av bristerna samt vetenskapsakademien således beredas ersättning för vad akademien av egna medel förskjutit.

Statskontoret får fördenskull hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes i nådig proposition föreslå riksdagen:

dels medgiva att för täckande av ifrågavarande brister i anslag för år 1918 till meteorologiska centralanstalten må användas uppkommen behållning om 2,272 kronor 50 öre å anslaget för utförande av meteorologiska observationer för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten (1918: Vill. D. 12.)

dels för ersättande av de utav vetenskapsakademien för berörda bristers täckande förskjutna medel på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, om 18,713 kronor 74 öre».

Om man frånser den å titeln krigstidstillägg och krigstidshjälp upptagna bristen å 859 kronor 78 öre, vilket belopp fortfarande kan utbekommas på rekvisition hos statskontoret, uppgå de brister i meteorologiska centralanstaltens räkenskaper, varom nu är fråga, till ett belopp av 22,195 kronor 64 öre, därav 16,644 kronor 8 öre belöpa å anslaget till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer m. m. och 5,551 kronor 56 öre å anslaget till utgivande av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang.

9 Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

Anslagens överskridande synes vara uteslutande beroende på förhållanden, som sammanhänga med den inträffade dyrtiden.

Enligt vad framgår av den utav Wahlestedt avgivna promemorian, har granskningen i kammarrätten av anstaltens räkenskaper för de år, 1916—1919, brist förefunnits, icke, så vitt nu är ifråga, givit anledning till anmärkningar mot behörigheten av de å ifrågavarande anslag avförda utgifterna.

Vid sådant förhållande och då vetenskapsakademien tydligtvis bör beredas ersättning för vad akademien av egna medel förskjutit för dessa bristers täckande, synes för ändamålet erforderligt belopp böra utgå av statsmedel.

Ingen erinran torde kunna göras mot att, på sätt skett, disponera förefintliga räntebesparingar å 1,209 kronor 40 öre för täckande av den uppkomna bristen. Däremot borde givetvis icke, utan särskilt medgivande, för ändamålet hava använts för år 1918 uppkommen behållning, 2,272 kronor 50 öre, å reservationsanslaget för utförande av meteorologiska observationer för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten. Då emellertid dessa medel icke behövt användas för det ändamål, till vilket de beviljats, finner jag mig böra tillstyrka, att riksdagens medgivande begäres till överskottets användande för täckande av ifrågavarande brister.

Beträffande disponerandet av besparade avlöningsmedel 786 kronor 66 öre för enahanda ändamål har anmärkning framställts i kammarrätten och lärer denna fråga komma att avgöras i sålunda anhängiggjord ordning.

Därest ovannämnda belopp 1,209 kronor 40 öre och 2,272 kronor 50 öre, i överensstämmelse med vad av mig sålunda förordats, användas till bristernas täckande, återstår att fylla en brist å 18,713 kronor 74 öre.

Då medel härför icke torde kunna på annat sätt beredas, synes det vara nödvändigt att hos riksdagen göra framställning i ämnet.

Med hänsyn till grundsatsen om anslags bestämmande till jämnt tal av kronor, föreslår jag, att det anslag, som erfordras till täckande av denna brist, bestämmes till 18,714 kronor.

Anslaget torde böra uppföras på tilläggsstat såsom förslagsanslag, högst, å det angivna beloppet.

Detta anslag har visserligen icke beräknats i förslaget till tilläggsstat till riksstaten, men flera anslagsbelopp, som däri förslagsvis upptagits i avbidan på blivande propositioner, komma att underskridas med mer än det nu ifrågasatta beloppet. Vid sådant förhållande torde ur Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 194 höft. (Nr 228.) 2

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 228.

budgetssynpunkt icke möta hinder mot anslagets uppförande å tilläggsstaten.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva, att för täckande av vid meteorologiska centralanstaltens räkenskaper uppkommen brist i anslagen till arvoden åt observatörerna vid rikets meteorologiska stationer m. m. (1918: VIII. D. 9.) samt till utgivande genom meteorologiska centralanstaltens försorg av »Meteorologiska iakttagelser i Sverige» jämte bihang (1918: VIII. D. 14.) må användas uppkommen behållning om 2,272 kronor 50 öre å anslaget för utförande av meteorologiska observationer för den hydrografiska undersökningen av Sveriges färskvatten (1918: Vill. D. 12.);

dels för ersättande av de utav vetenskapsakademien för berörda bristers täckande förskjutna medel på tilläggsstat för år 1921 anvisa ett förslagsanslag, högst, om 18,714 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade, att proposition i ärendet skulle avlåtas till riksdagen av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Vid protokollet:

M. Be Geer.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG 1921.