lagen.nu
Prop. 1921:236

angående tillfällig löneför¬ bättring under år 1921 för viss personal inom den civila stats¬ förvaltningen ävensom angående förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättning ar m. m. anvisade medel

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

1 Nr 236

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen ävensom angående förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättning ar m. m. anvisade medel; given Stockholms slott den 11 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finaneärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro, enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Efter gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement anförde departementschefen, statsrådet Beskow härefter följande:

Jag anhåller vidare få för Kung], Maj:t anmäla frågan om beredande åt viss personal inom den civila statsförvaltningen av tillfällig löneförbättring för år 1921.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 202 käft. (Nr 236.)

2 Kungl. Maj.-ts proposition Nr 236.

Dylikt avlöningstillägg har beretts vederbörande under ettvart av åren 1919 och 1920. Vad då till en början den tillfälliga löneförbättringen för år 1919 beträffar tillåter jag mig allenast hänvisa till den redogörelse därom, som återfinnes å sidorna 4—15 i det vid propositionen'nr 258 'till 1920 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden den 13 februari 1920.

Sedan Kungl. Maj:t, såsom framgår av innehållet å sidorna 14—17 i nämnda protokollsutdrag, dels genom kungörelse den 21 november 1919 (Svensk författningssamling nr 778) i överensstämmelse med riksdagens beslut förklarat, att förskott å deh tillfälliga löneförbättringen för år 1920 finge under vissa villkor utgå intill dess bestämmelser angående sådan löneförbättring utfärdats och trätt i kraft, dels ock genom beslut den 16 juli 1919 uppdragit åt 1902 års löneregleringskominitté att verkställa utredning beträffande tillfällig lönereglering under år 1920 för befattningshavare vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk, hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen, fullgjorde kommittén nämnda uppdrag med överlämnande av ett den 17 december 1919 dagtecknat utlåtande i ämnet.

1 proposition den 13 februari 1920, nr 258, föreläde därefter Kungl. Maj:t riksdagen förslag angående tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen ävensom angående förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel. I särskilda skrivelser, nr 413, nr 435 och nr 456, anmälde därefter riksdagen sina i anledning av nämnda proposition fattade beslut, därvid riksdagen i huvudsak icke hade någon erinran att framställa mot Kungl, Maj:ts förslag. I överensstämmelse med riksdagens berörda beslut utfärdade Kungl. Maj:t, efter statskontorets hörande, den 16 juli 1920 kungörelse angående tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen (Svensk författningssamling nr 530) innefattande i det väsentliga samma grunder som 1919 års

kungörelse i ämnet; och var nämnda kungörelse av denna lydelse:

i l/! -• ev ".,V i /’

»A. Ordinarie personal.

1) Tillfällig löneförbättring skall under år 1920 utgå vid befattningar å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen enligt de vid riksdagens ovannämnda skrivelser fogade tabeller över tillfällig löneförbättring för olika grupper av befattningshavare å ordinarie stat år 1920; dock att de undantag och särskilda föreskrifter, som nedan för särskilda

Kungl. Maj.ts proposition Nr 236. 3

fall stadgas, skola beträffande ifrågavarande löneförbättring lända till efterrättelse.

2) Vid de befattningar, som från och med den 1 juli 1920 nyinrättats inom Vårt kansli, ävensom vid chefsbefattningarna vid försvarsdepartementets kommandoexpeditioner skall tillfällig löneförbättring utgå i likhet med vad som enligt punkt 1) medgivits beträffande tjänster av motsvarande avlöningsgrad.

3) Till befattningshavare å gammal stat (med undantag av auditören vid flottans station i Karlskrona) skall den tillfälliga löneförbättringen utgå med belopp, som av Oss i' varje särskilt fall bestämmes enligt i propositionen nr 326 till 1919 års lagtima riksdag angivna grunder.

4) Till lots (överlots, lots förman) må avlöningstillägg ej utgå med högre belopp, än att avlöningstillägget tillsammans med inkomsten av lotspenningar uppgår till högst 1,000 kronor; skolande till grund för beräkningen av berörda inkomst läggas förhållandena under tiden den 1 oktober 1917—den 30 september 1920 med iakttagande därav,

att för en var befattningshavare räknas med den andel i lotspenningar, som i medeltal för år tillkommit honom vare sig å ordinarie eller å extra befattning;

att, vare sig befattningshavaren haft andel i lotspenningar under hela treårsperioden eller endast någon del därav, det beräknade årsbeloppet skall i förevarande hänseende vara bestämmande;

> att, hänsyn skall tagas även till den ersättning för mistad andel i lotspenningar, som tillkommit vederbörande under tjänstgöring vid flottan; samt

att, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstillägget skall utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget i mån av behov skall göras först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter å den del, som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna.

Till befattningshavare å lots- och fyrväsendets övergångs- och indragningsstat skall löneförbättring utgå endast, därest A i pröva skäligt tillägga vederbörande sådan förmån, och med belopp, som av Oss i varje särskilt fall bestämmes.

5) Till teologie professor, som innehar prebendepastorat eller eljest åtnjuter naturaförmåner eller inkomst från enskild donation, skall löneförbättring utgå endast, därest vi pröva skäligt tillägga vederbörande sådan förmån, och i så fall ej med högre belopp, än att hans sammanlagda inkomst av statsmedel och av prebendet, naturaförmånerna eller donationen, beräknad enligt i propositionen nr 326 till 1919 års lagtima riksdag angivna grunder, uppgår till 9,700 kronor; •

4 Kungl. Maj.ts proposition Nr 236.

skolande härvid iakttagas, att, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstillägget skall utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget i mån av behov göres först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter å den del, som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna.

Teologie professor, som innehar prebendepastorat eller eljest åtnjuter naturaförmåner eller inkomst från enskild donation, äger hos Oss göra framställning om tillfällig löneförbättring, därvid skall meddelas fullständig uppgift om den inkomst, som tillflutit honom av tjänsten under vart och ett av ecklesiastikåren 1917—1918, 1918—'1919 och 1919—1920.

6) Till den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien anställde s. k. Hjert,bergska antikvarien skall jämväl tillfällig löneförbättring utgå enligt samma grunder, som gälla för övriga vid akademien anställda antikvarier.

7) I fråga om tillfällig löneförbättring för ordinarie befattningshavare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna, statens blindundervisningsanstalter, de tekniska elementarskolorna, de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna skall iakttagas,

att till övningslärare, som bestrider undervisning utöver den mot den ordinarie lönen svarande undervisningstiden, tillfällig löneförbättring skall utgå enligt de i 1919 års lagtima riksdags skrivelse nr 215 angivna regler;

att, där lärare på grund av från städer, prebenden eller donationer enligt gällande stat härflytande förmåner åtnjuter högre inkomster å tjänsten än den avlöning, som eljest i allmänhet tillkommer motsvarande befattningshavare, den tillfälliga löneförbättringen icke skall utgå med högre belopp än att densamma jämte vad som, på sätt nyss är sagt, tillkommer vederbörande utöver normalavlöningen, uppgår till sammanlagt högst 1,000 kronor; skolande vid avgörande av fråga om tillfällig löneförbättring för dessa lärare storleken av vederbörandes löneinkomst utöver normalavlöningen beräknas till ett belopp, utgörande medeltalet för åren 1915 —1919 av den med vederbörandes tjänst på grund av omförmälda förmåner förenade löneinkomst utöver normalavlöningen; samt

att, där på grund av sålunda föreskriven begränsning löneförbättringen skall utgå med avkortat belopp, avdrag å densamma i mån av behov skall göras först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter å den del, som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

o

B. Extra personal.

8) Till extra personal inom de förvaltningsgrenär, vid vilka tillfällig löneförbättring medgivits för ordinarie personal enligt punkt l) bär ovan, skall vederbörande verk eller myndighet lämna tillfällig löneförbättring för år 1920, därvid vad i punkterna 9 — 19 bär nedan finnes stadgat skall lända till efterrättelse.

9) Tillfällig löneförbättring utgår icke till extra personal, som

a) är anställd annorledes än mot fast arvode (t. ex. personal, som utför arbete mot räkning, ersättning beräknad för varje särskilt uppdrag, gratifikation m. m.);

b) är närmast samhörig eller jämförlig med sådan personal å ordinarie stat, vilken enligt vad här ovan är stadgat ej åtnjuter tillfällig löneförbättring; dock att detta stadgande ej skall utgöra hinder för sådant extra kvinnligt biträde eller sådan extra vaktmästare, som icke erhållit avlöuingsförbättring enligt de i kungörelserna den 19 juni 1919, nr 507, och den 1 november 1918, nr 836, stadgade grunder, att komma i åtnjutande av den tillfälliga löneförbättring under år 1920, som eljest enligt denna kungörelse må tillkomma sådana befattningshavare;

c) fått sin avlöning under år 1920 tillmätt med full hänsyn till den normala prisstegringen från och med år 1916.

10) Till extra personal, som i avlöningshänseende är jämförlig med här ovan avsedd ordinarie personal (t. ex. extra byråchef, extra sekreterare, extra revisor) skall tillfällig löneförbättring utgå med samma belopp och fördelning å avlöningstitlar som för motsvarande ordinarie personal.

11) Till extra ordinarie och vikarierande lärare vid de i punkt 7) omförmälda läroanstalter skall tillfällig löneförbättring utgå enligt de i 1919 års lagtima riksdags skrivelse nr 215 angivna regler.

12) Till extra personal i övrigt skall tillfällig löneförbättring utgå med 25 procent av den kontanta avlöningens belopp, dock med den begränsning, att löneförbättringen icke må överstiga vad som enligt punkt 10) skall utgå till jämställd, i nämnda punkt avsedd extra personal eller, om sådan jämförelse ej kan göras, 800 kronor för år.

13) Därest vid fastställandet av den avlöning, som den tillfälliga löneförbättringen är avsedd att förstärka, hänsyn i någon mån tagits till den normala prisstegring, som inträffat från och med år 1916. skall löneförbättringen minskas i motsvarande grad.

14) Innehavare av mer än en extra anställning må, med undantag av befattningshavare, som avses i punkt 10), i sådan egenskap såsom

6 Kungl. Maj.ts proposition Nr 236.

tillfällig löneförbättring enligt denna kungörelse ej uppbära, för år räknat, mer än 800 kronor eller det högre belopp, som enligt punkt 12) må utgå vid någon av anställningarna.

15) I punkt 10) avsedd extra befattningshavare, vilken innehar ytterligare extra anställning, må ej i sistnämnda egenskap tillgodonjuta löneförbättring enligt denna kungörelse med högre belopp än att sammanlagda löneförbättringen för honom belöper sig till 1,000 kronor om året.

16) Innehavare av både extra anställning och befattning å ordinarie stat må ej på grund av extra anställning åtnjuta löneförbättring enligt denna kungörelse till högre belopp, än att detsamma tillhopa med tillfällig löneförbättring, som må utgå vid innehavande befattning å ordinarie stat, uppgår till 1,000 kronor för år.

17) Anställningshavare, som åtnjuter avlöning å mer än en extra anställning i statens tjänst, skall uppbära hela den honom jämlikt denna kungörelse tillkommande löneförbättring vid den högst avlönade anställningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid den anställning, han först erhållit.

18) Det skall åligga de funktionärer, som hava att utanordna avlöning åt personalen vid vederbörande verk och myndigheter, att i fråga om sådan extra personal, som uppbär avlöning å mer än en extra anställning, månatligen meddela varandra alla uppgifter rörande ifrågavarande personal, som erfordras för att till densamma kunna utbetala tillfällig löneförbättring enligt denna kungörelse.

19) Därest beträffande extra personal, som avses i punkt 12), viss del av avlöningen å den anställning, vid vilken den tillfälliga löneförbättringen utbetalas, är att anse såsom tjänstgöringspenningar, skall motsvarande del av löneförbättringen jämväl betraktas såsom sådana.

20) Där beträffande extra personal, till vilken på grund av stadgandena i punkt 8) och punkt 9 b) här ovan tillfällig löneförbättring icke skulle utgå, sådana omständigheter kunna anses föreligga, att dylik löneförbättring billigtvis bör utgå, vilja Vi, efter framställning i varje särskilt fall, därom meddela beslut.

C. Gemensamma bestämmelser.

21) 1 de fall, då särskild ersättning utgår för vikariat å befattning, för vilken tillfällig löneförbättring medgivits, må tillägg till vikariatsersättningen utgå med det belopp, som kan föranledas av löneförbättringen vid befattningen, dock minskat med vad som under tiden

7 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

för vikariatet må tillkomma den vikarierande såsom tillfällig löneförbättring vid egen befattning.

22) Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära den tillfälliga löneförbättring, som eljest skolat tillkomma honom. För den, som har tjänstledighet av annan anledning, minskas löneförbättringen i samma proportion som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna avlöning, som löneförbättringen är avsedd att förstärka, och den avlöning av samma slag, som skolat utgå, därest befattningshavaren icke åtnjutit dylik ledighet.

23) För åtnjutande av den tillfälliga löneförbättringen skola, utöver nu meddelade föreskrifter, de för vederbörande befattning gällande avlöningsvillkor i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

24) Beträffande befattningshavare å gammal stat (med undantag av auditören vid flottans station i Karlskrona), befattningshavare å lotsoch fyrväsendets övergångs- och indragaingsstat samt den i punkt 20) omförmälda extra personal ankommer det på vederbörande verk eller myndighet att, med beaktande av vad det vid propositionen nr 326 till 1919 års lagtima riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden den 14 mars 1919 och det vid propositionen nr 258 till innevarande års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden den 13 februari 1920 innehålla i ämnet, till vederbörande statsdepartement inkomma med till Oss ställt yttrande och förslag i fråga om löneförbättring för verkets eller myndighetens ifrågavarande personal; skolande därvid för varje särskild befattning uppgivas — jämte andra omständigheter, som kunna vara av betydelse för frågans bedömande — de avlöningsförmåner, som utgått vid befattningen från och med år 1916, omfattningen av den tjänstgöringsskyldighet, som ålegat vederbörande befattningshavare, samt huruvida han innehaft jämväl annan befattning i statens tjänst m. m.

25) Den tillfälliga löneförbättringen skall utbetalas i samma ordning som den avlöning av olika slag, densamma är avsedd att förstärka; skolande den del av sagda löneförbättring, som hänför sig till redan utbetalad avlöning, på en gång utbetalas så snart ske kan och därvid avdrag göras med de belopp, som må hava blivit till vederbörande förskottsvis utbetalda jämlikt kungörelsen den 21 november 1919, nr 778.

26) Utgiften för den tillfälliga löneförbättringen skall avföras av försäkringsinspektionen, mynt- och justerings verket, patent- och registre-

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

rings verket, statens provningsanstalt, statens anstalt för pensionering av tolkskollärare m. fl., flottans pensionskassa och domänstyrelsen å de medel, av vilka vederbörande verks eller inrättnings omkostnader i övrigt bestridas, samt av övriga verk och myndigheter å vederbörande på tillläggsstat för år 1920 under 2—9 huvudtitlarna anvisade förslagsanslag till tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen samt till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. in. anvisade medel; dock att beträffande befattningshavare å allmänna indragningsstaten ifrågavarande utgift skall avföras å förslagsanslaget till nämnda stat.

Statskontoret skall till sistnämnda verk och inrättningar, i den man dessa ej äga att direkt å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, på rekvisition ställa till förfogande för ändamålet erforderliga belopp.

Tryckta exemplar av innevarande års riksdags ovanberörda skrivelser med därvid fogade tabeller över tillfällig löneförbättring för olika grupper av befattningshavare å ordinarie stat år 1920 skola på rekvisition tillhandahållas vederbörande verk och myndigheter av statskontoret.»

Därjämte har Kungl. Majff dels i 1920 års statsverksproposition föreslagit riksdagen att till tillfällig löneförbättring för år 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen m. m. utom huvudtitlarna avsätta ett förslagsanslag, högst, å 6,100,000 kronor, dels ock i förenämnda proposition nr 258 föreslagit riksdagen medgiva, att till innehavare av anställningar, vid vilka tillfällig löneförbättring för år 1920 kunde komma att beviljas, såsom förskott i avräkning å den tillfälliga löneförbättring, som kunde varda dessa anställningshavare beviljad för år 1921, finge, på sätt och med de förbehåll Kungl. Maj:t närmare bestämde, utbetalas vad som skolat utgå, därest de bestämmelser, som för år 1920 kunde varda meddelade, jämväl bleve gällande för år 1921; ävensom, där ifrågavarande förskott ej prövades lämpligen böra avföras å de medel, av vilka vederbörande verks eller inrättnings omkostnader i övrigt bestredes, att för förskotten måtte få tagas i anspråk det anslag, som kunde varda såsom avsättning till tillfällig löneförbättring för år 1921 av riksdagen beviljat.

I anledning av sistberörda båda framställningar har 1920 års riksdag i sina förenämnda skrivelser nr 413, nr 435 och nr 456 samt i sin skrivelse nr 454 anmält, att riksdagen bifallit desamma. Till följd härav har Kungl. Maj:t den 10 december 1920 utfärdat kungörelse angående ut-

9 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

betalande av förskott i avräkning å tillfällig löneförbättring för år 1921 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen (Svensk författningssamling nr 812). Denna kungörelse lyder som följer:

»1) Till innehavare av anställningar, vid vilka ej mindre tillfällig löneförbättring under år 1920 medgivits enligt kungörelsen den 16 juli 1920, nr 530, angående tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen än även de kontanta avlöningsförmånerna — oavsett dyrtidstillägg, tillfällig löneförbättring och ålderstillägg — icke med ingången av år 1921 undergå förändring, må såsom förskott i avräkning å den tillfälliga löneförbättring, som kan varda dessa anställningshavare beviljad för år 1921, under samma år intill dess bestämmelser angående sådan löneförbättring utfärdats och trätt i kraft, utbetalas vad som skolat till vederbörande anställningshavare utgå, därest de genom nämnda kungörelser givna bestämmelser fortfarande varit gällande.

2) Ifrågavarande förskottsutbetalningar skola avföras av försäkringsinspektionen, mynt- och justeringsverket, patent- och registreringsverket, statens provningsanstalt, statens anstalt för pensionering av folkskollärare med flera, flottans pensionskassa och domänstyrelsen å de medel, av vilka vederbörande verks eller inrättnings omkostnader i övrigt bestridas, samt av övriga verk och myndigheter å förenämnda å riksstaten för år 1921 uppförda förslagsanslag, högst, 6,100,000 kronor för avsättning till tillfällig löneförbättring för år 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen m. m.; dock att beträffande befattningshavare å allmänna indragningsstaten ifrågavarande utgift skall avföras å förslagsanslaget till nämnda stat.

3) Statskontoret skall till vederbörande verk och inrättningar, i den mån dessa ej äga att direkt å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, på rekvisition ställa till förfogande för ändamålet erforderliga belopp.»

Därefter har Kungl. Magt i propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921 föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättring under år 1921 för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen ävensom till förstärkning under år 1921 av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel, såsom förslagsanslag under andra till och med tionde huvudtitlarna beräkna vissa angivna belopp.

I detta sammanhang anhåller jag därjämte få erinra därom, att Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 202 käft. (År 236'.) 2

10 Kungl. Maj:ls proposition Nr 2S6.

Kungl. Maj:t i den till riksdagen den 7 januari 1921 avlåtna statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att till tillfällig löneförbättring för år 1922 för viss personal inom den civila statsförvaltningen m. in. utom huvudtitlarna avsätta ett förslagsanslag, högst, å 4,000,000 kronor.

Med hänsyn därtill att till Kung], Magt inkommit vissa framställningar, avseende såväl omfånget av den tillfälliga löneförbättringen för år 1921 som beloppet av avlöningstilläggen, uppdrog Kungl. Maj:t den 4 februari 1921 åt 1902 års löneregleringskommitté att skyndsamt verkställa utredning beträffande tillfällig löneförbättring för år 1921 åt befattningshavare vid statsdepartementen, centrala ämbetsverk, hovrätterna och andra grenar av den civila statsförvaltningen med undantagför skeppsgosseskolorna, högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna, statens blindundervisningsanstalter, de tekniska elementarskolorna, de tekniska fackskolorna, de tekniska gymnasierna och navigationsskolorna. Anledningen till att sistnämnda skolor och anstalter undantogos från det löneregleringskommittén meddelade uppdraget var att frågan om beredande av tillfällig löneförbättring för år 1921 åt dessas lärarpersonaler överlämnats till utredning åt den av Kungl. Maj:t den 3 december 1920 på chefens för ecklesiastikdepartementet föredragning tillsatta kommittén för verkställande av utredning och avgivande av förslag till definitiv lönereglering för nämnda grupper av anställningshavare.

Löneregleringskommittén har därefter medelst utlåtande den 3 innevarande mars månad fullgjort det kommittén meddelade uppdraget, därvid kommittén tillika överlämnat en tabellbilaga, benämnd »Förslag rörande tillfällig löneförbättring för olika grupper av befattningshavare å ordinarie stat år 1921». Vidare har ecklesiastikdepartementets nyss- , nämnda lönekommitté yttrat sig rörande de till denna kommitté hänskjutna frågor.

Innan jag övergår till ett återgivande av innehållet i ifrågavarande kommittéers utlåtanden i ämnet, torde det tillåtas mig att redovisa de till Kungl. Maj:t från åtskilliga verk och myndigheter och även från enskilda befattningshavare eller grupper av befattningshavare inkomma eller eljest till Kungl. Maj:t överlämnade framställningar om tillfällig löneförbättring för år 1921. Till en början ber jag därvid få anmäla de framställningar, vilka blivit till 1902 års löneregleringskommitté remitterade eller till nämnda kommitté överlämnade för att tagas i övervägande vid fullgörandet av det kommittén givna uppdraget. Dessa äro följande:

utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden den 3 de-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236. 11

cember 1920 angående tillfällig löneförbättring under år 1921 åt vissa fängelsepredikanter;

framställning från chefen för sjökrigsskolan angående tillfällig löneförbättring under sistnämnda år åt lärare i fysik och franska språket vid nämnda skola;

framställning från vissa laboratorer vid farmaceutiska institutet om tillfällig löneförbättring;

framställning från assistenterna, första skogsbiträdet och skogsbiträdena vid statens skogsförsöksanstalt om dylik löneförbättring;

liknande framställning från laboratorerna vid centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet;

liknande framställning från vissa assistenter vid sistnämnda anstalt; framställning från styrelsen för statens provningsanstalt beträffande tillfällig löneförbättring för förste verkmästaren, verkmästaren och instrumentmakaren hos anstalten;

framställning från lotsstyrelsen i fråga om tillfällig löneförbättring för lotspersonalen; samt

framställning från samma styrelse angående tillfällig löneförbättring för fyrpersonalen.

För att tagas i övervägande vid fullgörandet av det ifrågavarande uppdraget har sedermera till kommittén överlämnats en av styrelsen för »Föreningen Hospitalsförvaltningens tjänstemän» gjord framställning om tillfällig löneförbättring under år 1921 åt sysslomannen vid hospitalen.

Härefter torde jag få redovisa de till Kungl. Maj:t inkomna framställningarna i ämnet, vilka ansetts icke böra överlämnas till löneregleringskommittén. Dessa äro följande:

framställning från rektorerna vid skeppsgosseskolorna om beredande även under år 1921 av tillfällig löneförbättring åt dem;

framställning från lärarna å övergångsstat vid skeppsgosseskolorna om tillfällig löneförbättring under år 1921;

liknande framställning från ordinarie och extra ordinarie ämneslärare vid skeppsgosseskolan i Karlskrona;

framställning från lärare vid skeppsgosseskolan i Karlskrona om tillfällig löneförbättring från och med år 1919 för samtliga lärare vid skeppsgosseskolorna;

framställning från lärare vid skeppsgosseskolan i Marstrand om tillfällig löneförbättring från och med den 1 januari 1921;

utlåtande den 22 december 1920 av inom ecklesiastikdeparte-

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

mentet tillkallade sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande avlöning åt lärare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter;

framställning från skolöverstyrelsen rörande tillfällig löneförbättring under år 1921 åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, tekniska elementarskolor, tekniska fackskolor och tekniska gymnasier samt folkskoleinspektörer;

framställning den 9 oktober 1920 från läroverkslärarnas riksförbunds styrelse om tillfällig löneförbättring för läroverkslärarna;

framställning från direktionen över Stockholms stads undervisningsverk angående tillfällig löneförbättring för åren 1919 och 1920 åt lärare med mindre än full tjänstgöring vid vissa läroanstalter m. m.;

framställning från 1920 års statstjänstemannakongress angående läroverkslärarnas likställighet i lönehänseende med motsvarande befattningshavare inom andra kårer; samt

framställning från skolöverstyrelsen den 30 september 1920 angående tillfällig löneförbättring åt lärare vid statens småskoleseminarier.

Härjämte har ifrågasatts, huruvida icke lärarpersonalen vid navigationsskolorna skulle kunna i fråga om tillfällig löneförbättring för år 1921 något bättre tillgodoses än hittills.

Till vissa av förenämnda framställningar torde jag i det följande få närmare återkomma.

Jag övergår härefter till att i ett sammanhang redogöra för frågan om tillfällig löneförbättring för år 1921 för vissa civila befattningshavare. Därvid ämnar jag till en början följa löneregleringskommitténs utlåtande den 3 mars 1921 och vid de särskilda punkterna därav göra de uttalanden, vartill inkomna framställningar och förhållanden i övrigt må giva anledning. Därefter torde jag få övergå till frågan om beredande för år 1921 av tillfällig löneförbättring åt de kategorier befattningshavare, vilka enligt vad jag nyss meddelat, undantagits från det löneregleringskommittén lämnade uppdraget.

Löneregleringskommittén erinrar till en början därom, att av kommittén avgivna betänkanden och utlåtanden, vilka legat till grund för den tillfälliga löneförbättringen för åren 1919 och 1920 för den stora mängden av centralförvaltningens befattningshavare och i sammanhang därmed även för en del andra civila tjänstinnehavare, avsågo egentligen endast befattningshavare å ordinarie stat. Det uppdrag, kommittén fått i avseende å den tillfälliga löneförbättringen för år 1921, torde även få anses vara i huvudsak begränsat till befattningshavare å ordinarie stat. Kommittén komme följaktligen att i den efterföljande

13 Kungl. Maj:ts proposition AV 236.

framställningen i huvudsak allenast behandla frågan om tillfällig löneförbättring åt ordinarie personal.

Kommittén ingår härefter på frågan om ändamålet med den till- ^^delfuM fälliga löneförbättringen för år 1921 och anför därom följande: fäliiga löne-

»Åndamålet med den löneförbättring, som medgivits för åren 1919 och 1920, har varit att kompensera den ökning i levnadskostnaderna, som intill tiden för världskrigets utbrott, d. v. s. mitten av år 1914, ägt rum från den tid, vars prisnivå varit grundläggande för löneregleringarna för respektive verk. Samma ändamål bör tydligen åsyftas med löneförbättringen för år 1921. Denna bör följaktligen i huvudsak överensstämma med den för år 1920 gällande löneförbättringen.

I betraktande av de förevarande omständigheterna kan det förslag till tillfällig löneförbättring för år 1921, som kommittén nu har att avgiva, ej bliva annat än ett återgivande av vad som i motsvarande hänseende gällde för år 1920, dock med vissa av särskilda förhållanden föranledda modifikationer. Vid förslagets utarbetande har kommittén beträffande de jämkningar, som kunde befinnas erforderliga, huvudsakligen litat till de tryckta handlingarna från 1920 års riksdag samt statskontorets liggare över statsverkets specialutgiftsstater ävensom statskalendern.»

Den av kommittén i förevarande ämne verkställda utredningen har givit kommittén anledning till följande uttalanden beträffande löneförbättringens omfång samt avlöningstilläggens belopp.

I först berörda avseende yttrar löneregleringskommittén följande: Lönefdrbätt-

»I det förra avseendet, löneförbättringens omfång, är till en början fång. att märka, att vissa befattningshavare, som varit delaktiga av löneför- Löncrcgiebättringen för år 1920, torde böra uteslutas från löneförbättringen under år 1921, nämligen sådana, vilkas avlöningar reglerats under 1920 års riksdag och beträffande vilka det samtidigt uttalats, att tillfällig löneförbättring icke vidare borde komma i fråga, såsom länsveterinärer samt vissa befattningshavare vid lantmäteristaten i orterna, m. fl. I förslaget kan ej heller upptagas den personal vid tullverket, som enligt kungörelse den 18 juni 1920 angående tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för tiden 1 juli 1920—31 december 1921 redan tillerkänts löneförbättring för sistnämnda år.

Omfånget av löneförbättringen för år 1921 i förhållande till vad som gällt för år 1920 torde även böra undergå förändring med hän-

Löner tgl*ringskommittén.

14 Departements-

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

syn därtill, att vissa ytterligare grupper av befattningshavare eller enstaka tjänstemän böra däri inbegripas. I sådant avseende må här erinras om följande.

I riksdagens förenämnda skrivelse, nr 456, den 21 juni 1920 bär riksdagen tillkännagivit, att den med föranledande av väckt motion ansett, att assistenterna vid naturhistoriska riksmuseet borde komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring till samma belopp som andra tjänstemän i motsvarande lönegrad. I anslutning härtill har löneregleringskommittén, som i det nu upprättade förslaget tillstyrkt tillfällig löneförbättring även för år 1921 till ifrågavarande assistenter, ansett sig böra föreslå sådan förbättring jämväl åt assistenterna vid såväl skogsförsöksanstalten som centralanstalten för försöksväsendet å jordbruksområdet.

Vidare har riksdagen i sin nyssberörda skrivelse framhållit, hurusom riksdagens uppmärksamhet fästs därå, att vid statens provningsanstalt anställde förste verkmästare och verkmästare samt instrumentmakare i propositionen nr 258 undantagits från löneförbättring. Då vissa skäl syntes tala för, att dessa befattningshavare gjordes delaktiga av löneförbättringen, hade riksdagen velat uttala, att förhållandet syntes böra beaktas vid beredningen av frågan om tillfällig löneförbättring för år 1921. Med hänsyn härtill har kommittén upptagit dem i sitt förslag.

Ytterligare är att märka, att de befattningar — jämväl chefsbefattningarna vid försvarsdepartementets kommandoexpeditioner — vilka från och med den 1 juli 1920 nyinrättats inom Kungl. Maj:ts kansli, blivit i det nya förslaget uppförda.

Förutom i Kungl. Maj:ts kansli hava under sistförfluten år åtskilliga organisativa förändringar inom statsförvaltningen beslutats. Löneregleringskommittcn vill i detta sammanhang erinra om tvångsarbetsanstalternas skiljande från fångvårdsstaten, ävensom organisativa förändringar inom lantmäteristaten, överståthållarämbetets kansli, statskontoret, kammarrätten och stuteriöverstyrelsen, uppförande å ordinarie stat av kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri sprit in. m. samt inrättandet av riksräkenskapsverket, m. m.»

Mot vad löneregleringskommittén sålunda beträlfande omfattningen av den tillfälliga löneförbättringen under år 1921 till den stora mängden av civila befattningshavare anfört finner jag i detta sammanhang icke anledning till erinran, varför jag tillstyrker, att nämnda förslag måtte läggas till grund för Kungl. Maj:ts förslag i ämnet till riksdagen.

15 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

Beträffande avlöningstilläggens belopp yttrar kommittén härefter följande:

))I fråga därefter om avlöningstilläggens belopp vill löneregleringskommittén allenast hänvisa till vad kommittén därom yttrat i sitt den 17 december 1919 avgivna utlåtande rörande tillfällig löneförbättring för år 1920 (jfr sid. 27 och 28 i deri förenämnda propositionen nr 258.)

I sammanhang härmed anser sig löneregleringskommittén böra till behandling upptaga lotsstyrelsens förenämnda framställning om beredande under ar 1921 av tillfällig löneförbättring åt fvrpersonalen efter andra grunder än de hittills gällande.

Under vart och ett av åren 1919 och 1920 hava ordinarie befattningshavare vid fyrinrättningen uppburit tillfällig löneförbättring med 300 kronor. Enahanda löneförbättring utgick jämväl till ordinarie befattningshavare vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning för tiden intill den 1 juli 1920, från vilken tidpunkt avlöningstillägget för tiden till och med 1921 års utgång bestämdes att utgå efter eu med avlöningen stigande skala, såsom framgår av kungörelsen den 18 juni 1920 (Svensk författningssamling nr 322). Nu föreslår lotsstyrelsen, att de lör tullverkets nämnda personal gällande grunder för den tillfälliga löneförbättringen för år 1921 måtte under sistnämnda år få tillämpas jämväl å fyrpersonalen.

Löneregleringskommittén har väl funnit vissa skäl tala för ett tillmötesgående av förevarande framställning. Med hänsyn emellertid därtill att en ändring av grunderna för den tillfälliga löneförbättringen till fyrpersonalen lönetekniskt sett nödvändigtvis måste föranleda motsvarande ändringar jämväl för andra grupper av befattningshavare — exempelvis personal vid fångvårdsstaten och statens tvångsarbetsanstalter samt personal vid statens uppfostringsanstalt å Bona — har kommittén icke ansett sig kunna tillstyrka annat än, att till fyrpersonalen må under år 1921 utgå tillfällig löneförbättring med samma belopp som under år 1920.»

Mot vad löneregleringskommittén sålunda anfört har jag intet att erinra.

Mitt förslag rörande tillfällig löneförbättring för olika grupper av befattningshavare å ordinarie stat år 1921 har jag låtit sammanfatta i eu tabell, vilken torde som bilaga få fogas vid detta protokoll. 1 stort sett torde jag kunna inskränka mig till att hänvisa till denna och vad ovan anförts. I fråga om de närmare föreskrifterna rörande den tillfälliga löneförbättringen tillstyrker jag, att i huvudsak samma bestämmelser

Avlöningstilläggens belopp.

Löne-

reglcrings-

kommittén.

Departements-

chefen.

16 Löneregle• ringskommittén.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

som i sådant avseende gällt för åren 1919 och 1920 få gälla jämväl för år 1921. Endast beträffande några befattningshavare eller grupper av dylika torde några ord böra tillfogas. Till en början återgiver jag då vad löneregleringskommittén i berörda hänseende yttrat i sitt förenämnda utlåtande den 3 mars 1921 och övergår därefter till redogörelse för vissa till Kungl. Maj:t inkomna framställningar, vilka icke varit föremål för kommitténs bedömande.

Löneregleringskommittén yttrar:

»Fångvårdsstaten. Predikanterna vid centralfängelset i Växjö, vid centralfängelset i Mariestad samt vid straffängelserna i Stockholm, Linköping, Jönköping, Kalmar, Kristianstad, Vänersborg, Örebro, Gävle, Uppsala, Karlstad, Västerås och Falun hava genom Kungl. Maj:ts särskilda beslut tilldelats tillfällig löneförbättring för åren 1919 och 1920, predikanten vid centralfängelset i Växjö till belopp av 550 kronor för år räknat, samt envar av de övriga med 300 kronor årligen.^ I likhet med vad statskontoret i det härovan omnämnda ärendet angående tillfällig löneförbättring under år 1921 åt ifrågavarande predikantar anfört, linner löneregleringskommittén sig höra tillstyrka, att predikanterna i fråga jämväl för år 1921 tillerkännes avlöningsförbättring med samma belopp som för vart och ett av åren 1919 och 1920; och har löneregleringskommittén i enlighet härmed uppfört nämnda befattningshavare å ovan omförmälda tabellbilaga.

Sjökrig sskolan. Under åren 1919 och 1920 hava till en var av lärarna i fysik och franska språket vid sjökrigsskolan utgått tillfällig löneförbättring med 300 kronor å dem tillkommande arvoden. I överensstämmelse med chefens för nämnda skola framställning i ämnet tillstyrker kommittén, att enahanda belopp må utgå såsom tillfällig löneförbättring under år 1921.

Med hänsyn till sättet för arvodets beräknande har kommittén emellertid icke ansett sig böra i omförmälda tabellbilaga uppföra ifrågavarande löneförbättring.

Hospital och asyler. Löneregleringskommittén har förut erinrat att till kommittén överlämnats en av styrelsen för »Föreningen Hospitalsförvaltningens tjänstemän» gjord framställning om tillfällig löneförbättring under år 1921 åt sysslomännen vid rikets hospital och asyler. Med hänsyn till den vid i918 års lagtima riksdag genomförda löneregleringen för personalen vid rikets hospital och asyler har för år 1919 tillfällig löneförbättring icke tillerkänts någon av de vid hospitalen och asylerna anställda sysslomännen; för år 1920 har emellertid sådan för-

17 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

bättring utgått till sysslomannen vid Nyköpings hospital, detta i syfte att hans avlöning, som är väsentligt lägre än övriga ordinarie sysslomäns, skulle med skäligt belopp överstiga bokhållares av första graden.

Då det är avsett, att löneregleringskommittén under loppet av innevarande år skall verkställa utredning angående ny definitiv lönereglering för, bland andra grenar av den civila statsförvaltningen, jämväl befattningshavare vid hospital och asyler, anser kommittén ej tillrådligt att genom förslag till ändrade bestämmelser om tillfällig löneförbättring för sysslomännen nu föregripa nämnda utredning; varför kommittén finner sig böra avstyrka förevarande framställning, vilken för övrigt inkommit till finansdepartementet först den 24 nästlidua februari.

Nationalmuseum. Då genom 1920 års riksdags beslut arvodena till övereldaren och de båda eldarna vid nationalmuseum höjts från och med år 1921, för den förra från 1,500 till 2,000 kronor samt för en var av de senare från 1,000 till 1,400 kronor, har löneregleringskommittén ansett ifrågavarande befattningshavare icke, såsom skett under år 1920, böra under år 1921 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring.

Akademien för de fria konsterna. Vid det förhållande att riksdagen från och med år 1921 höjt arvodet till en lärare i etsning vid konsthögskolan från 2,400 till 5,000 kronor har kommittén ansett skäl icke föreligga, att tillfällig löneförbättring beviljas ifrågavarande befattningshavare för år 1921.

Uppsala universitet. Å universitetets stat finnes upptagen en skogsförvaltare, som under år 1920 åtnjutit tillfällig löneförbättring med 900 kronor. Emellertid har avlöningen vid ifrågavarande befattning från och med år 1921 höjts från 4,000 till 6,500 kronor, därvid uttryckligen framhållits, att tillfällig löneförbättring icke vidare skulle utgå till ifrågavarande befattningshavare. Med hänsyn härtill har kommittén icke upptagit ifrågavarande befattningshavare å tabellbilagan.

Statens skogsförsöksanstalt. Till kommitténs yttrande har även hänskjutits frågan om beredande under år 1921 av tillfällig löneförbättring åt första skogsbiträdet och skogsbiträdena vid statens skogsförsöksanstalt. Reglering av avlöningarna för ifrågavarande befattningar ägde rum vid 1919 års lagtima riksdag. Med hänsyn härtill och då, vad särskilt skogsbiträdena beträffar, dessa senare i avseende å tjänsteställning, närmast torde böra jämföras med preparatorer, vilka icke åtnjuta tillfällig löneförbättring, har kommittén för sin del icke kunnat tillstyrka, att dylik förbättring må komma ifrågavarande befattningshavare till del under år 1921. Skulle det anses, att ifrågavarande befattningshavares Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 202 höft. (Nr 236.) 3

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

avlöningar ytterligare ökas, torde enligt kommitténs mening detta böra ske i annan ordning än genom tillfällig löneförbättring.

Lantmdteristaten i orterna. Från och med år 1921 har lantmäteristaten undergått omorganisation och lönereglering. Då, enligt vad riksdagshandlingarna giva vid handen, överlantmätarnas samt assistenternas avlöningar satts i relation till avlöningarna inom respektive tredje och forsta normallönegradema, synes det kommittén vara i överensstämmelse med förut tillämpade principer för tillfällig löneförbättring, att sådan förbättring under år 1921 jämväl tillkommer nyssnämnda befattningshavare. Däremot kan kommittén icke tillstyrka, att distriktslantmätarna (se Kungl. Maj:ts proposition nr 235, 1920 sid. 115) och de extra lantmätarna erhålla dylik förmån.

Lotsinrättning en. Under år 1920 har, i likhet med vad förhållandet var under år 1919, beloppet av tillfällig löneförbättring för överlotsar och lotsar varit bestämt till högst 300 kronor. Enligt kungörelsen den 16 juli 1920 angående tillfällig löneförbättring under år 1920 för viss personal inom den civila statsförvaltningen finge emellertid till lots (överlots, lotsförman) berörda avlöningstillägg ej utgå med högre belopp, än att avlöningstillägget tillsammans med inkomsten av lotspenningar uppginge till högst 1,000 kronor; och skulle till grund för beräkningen av berörda inkomst läggas förhållandena under tiden den 1 oktober 1917—30 september 1920, varjämte därvid vissa närmare bestämmelser skulle iakttagas.

I förenämnda till löneregleringskommittén överlämnade framställning har lotsstyrelsen föreslagit dels att ovannämnda belopp, 1,000 kronor, måtte höjas till 1,500 kronor, dels ock att till grund för beräkningen av den inkomst, i förhållande till vilken den tillfälliga löneförbättringen skulle uträknas, måtte läggas lotspenninginkomsten under det sistförflutna kalenderåret. Härjämte har lotsstyrelsen föreslagit vissa jämkningar i de av Kungl. Maj:t utfärdade närmare bestämmelserna för avlöningstilläggets beräknande.

Kommittén tillåter sig erinra, att Kungl. Maj:t i 1921 års statsverksproposition under tionde huvudtiteln punkt 11, bland annat, föreslagit riksdagen medgiva, att de i nu gällande, av Kungl. Maj:t den 1 oktober 1914 fastställda taxor å lotsavgifter förutom hemvägsersättning upptagna avgifter må från och med den dag, som av Kungl. Magt bestämmes, tillsvidare utgå med 50 procents förhöjning.

Med hänsyn härtill och efter tagen del av de till löneregleringskommittén överlämnade handlingarna i ärendet har kommittén ansett sig icke kunna tillstyrka förslaget i vad detsamma avser en höjning

19 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

till 1,500 kronor av de sammanlagda beloppen av lotspenningarna och avlöningstillägget å 300 kronor. Däremot finner sig kommittén, för vinnande av tidigare utbetalning till vederbörande av avlöningstillägget i fråga samt med hänsyn till de i allmänhet under de senaste åren starkt sjunkande inkomsterna av lotspenningarna, på det sätt kunna tillmötesgå lotsstyrelsens framställning i dess senare del att kommittén tillstyrker, att medeltalet av inkomsterna av lotspenningar under de två senaste kalenderåren — i förevarande fall åren 1919 och 1920 — må läggas till grund vid beräknandet av den tillfälliga löneförbättringen. Beträffande vad lotsstyrelsen i övrigt i sin ifrågavarande framställning föreslagit torde det få ankomma på Kungl. Maj: t att vid utfärdandet i sinom tid av författning i ämnet, och eventuellt efter inhämtande av ytterligare yttrande från lotsstyrelsen, därom fatta beslut».

Jag instämmer i löneregleringskommitténs nu återgivna yttrande utom i vad detsamma avser frågan om beredande av tillfällig löneförbättring åt första skogsbiträdet och de båda skogsbiträdena vid statens skogsförsöksanstalt.

Vid anmälan den 9 januari 1919 av de frågor, som tillhörde regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1920 nionde huvudtitel, anförde dåvarande chefen för jordbruksdepartementet, såsom framgår av det vid statsverkspropositionen fogade utdrag av protokollet över jordbruksärenden för sistnämnda dag (nionde huvudtiteln, sid. 237), i sammanhang med frågan om beredande åt skogsbiträdena av högre avlöningar, att departementschefen med beaktande, bland annat, av för dem föreslagen tillfällig lönereglering samt av att ett icke för ringa avstånd i avlöningen borde finnas mellan skogsbiträdena och det första skogsbiträdet, vilken åtnjöt avlöning med 3,000 kronor, ansett sig ej kunna tillstyrka större höjning i skogsbiträdenas arvode än till 2,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag blev ock av riksdagen bifallet.

På grund av vad sålunda förekommit, finner jag billigt, att första skogsbiträdet och skogsbiträdena hos statens skogsförsöksanstalt, vilka ännu icke kommit i åtnjutande av den tillfälliga löneförbättring, som avsågs i nyssnämnda anförande, nu erhålla dylik löneförbättring, och har jag i omförmälda tabellbilaga låtit uppföra ifrågavarande befattningshavare med belopp i enlighet med den allmänna skalan.

Departements-

chefen.

20 Kungl. Maj:t8 proposition Nr 236.

Arkivbiträdet hos lantmäteristyr elsen.

I detta sammanhang tillåter jag mig vidare meddela, att löneregleringskoinmittén i sitt förslag icke upptagit arkivbiträdet hos lantmäteristyrelsen.

Uå, enligt vad 1920 års riksdag i skrivelse nr 321 å sid. 22 uttalat, arkivbiträdet hos 1 a n tm äter is tyr el s eu är i avlöningshänseende likställd med underinspektör vid fartygsinspektionen samt sistnämnda befattningshavare ansetts böra komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring, har jag jämväl upptagit detta biträde i tabellbilagan.

Härefter torde jag få övergå till behandling av de frågor rörande tillfällig löneförbättring för år 1921, över vilka 1 ö ner egl er i ngsko in mittén icke blivit hörd.

Skeppsgosse- Jag gör därvid en början med skeppsgosseskolorna och tillåter

s o.orna. mjg f^rst erinra ora de till Kungl. Maj:t inkomna, av mig nyss omförmälda framställningarna i ämnet. Över berörda framställningar hava infordrade utlåtanden avgivits av marinförvaltningen och skolöverstyrelsen gemensamt samt över vissa av dem jämväl av statskontoret. De förstnämnda båda ämbetsverkens utlåtanden innebära eu tillstyrkan om tillfällig löneförbättring för år 1921. Statskontorets utlåtande, dagtecknat den 8 december 1920, är av följande lydelse:

»Genom nådiga remisser den 29 nästlidna november och den 1 innevarande december har Eders Kungl. Maj:t anbefallt statskontoret att avgiva underdåniga utlåtanden i anledning av hos Eders Kungl. Maj:t gjorda framställningar om förbättrade avlöningsförmåner för lärarna vid de båda skeppgosseskolorna i Karlskrona och Marstrand; och får statskontoret till åtlydnad härav, med remisshandlingarnas återställande, i underdånighet anföra följande.

Förevarande framställningar avse, bland annat, beviljande av tillfällig löneförbättring för åren 1919, 1920 och 1921 åt lärarna vid förenämnda skolor.

Vad då först angår denna fråga tillåter sig statskontoret erinra, att personalen vid ifrågavarande skolor fått sin avlöning reglerad så sent som av 1918 års riksdag, vilken fastställde nya stater för skeppsgosseskolorna att gälla från och med år 1919.

Då det av löneregleringskommittén uppgjorda förslag till tillfällig löneförbättring för år 1919, som förelädes nyssnämnda års lagtima riksdag, var byggt på. bland annat, den förutsättningen, att löneförbättringen icke borde omfatta sådana grupper av befattningshavare, som under åren närmast dessförinnan fått sina stater ny- eller omreglerade efter andra grunder än dem, som följts vid de äldre staternas fastställande, blev, i anledning av nyssberörda omständighet, personalen vid dessa skolor icke av kommittén föreslagen till erhållande av tillfällig löneförbättring för år 1919. Sådan löneförbättring blev ej heller av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt eller av riksdagen beviljad.

Emellertid beviljade 1919 års riksdag tillfällig löneförbättring för samma år åt personalen vid vissa andra läroanstalter, för vilka nya stater jämväl trätt i

21 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

kraft vid 1919 års ingång. Detta föranledde löneregleringskomniittén att i sitt förslag angående tillfällig löneförbättring för år 1920 upptaga sådan förmån för personalen vid åtskilliga av de läroanstalter, för vilka omreglerade stater trätt i kraft med år 1919. I förslaget medtogs dock ej lärarpersonalen vid skeppsgosseskolorna av det särskilda skäl, att denna personal i avlöningshänseende likställts med lärarna vid kommunala mellanskolorna, för vilka löneförbättring ej blivit föreslagen. Eders Kungl. Maj:ts i propositionen nr 258 till 1920 års riksdag gjorda framställning i detta ämne skilde sig dock från löneregleringskommitténs förslag i denna del, i det att i densamma löneförbättringen utsträcktes att omfatta rektorerna vid skeppsgosseskolorna. Löneförbättring för dessa befattningshavare blev också av riksdagen beviljad.

Sedermera gjorde Eders Kungl. Maj:t i proposition nr 391 till nyssnämnda riksdag framställning om tillfällig löneförbättring åt viss lärarpersonal vid kommunala mellanskolor, vilken framställning blev av riksdagen bifallen. Det av löneregleringskommittén anförda hindret för beviljande av löneförbättring åt lärarna vid skeppsgosseskolorna blev härigenom undanröjt; och torde numera intet skäl förefinnas att motsätta sig utverkande av löneförbättring för kommande år jämväl åt denna personal. Att vid nästkommande års riksdag retroaktivt begära löneförbättring för åren 1919 och 1920, synes statskontoret dock icke böra ifrågakomma.

De av marinförvaltningen och skolöverstyrelsen i dess i ärendet avgivna gemensamma utlåtande föreslagna beloppen, 500 kronor för ordinarie ämneslärare och skollärare samt 400 kronor för extra ordinäre ämneslärare hava icke givit statskontoret anledning till erinran; dock torde, därest framställning göres om löneförbättring till högre belopp åt lärarna vid de högre folkskolorna, skeppsgosseskolornas lärare böra tilldelas löneförbättring av motsvarande storlek».

Vad först rektorerna vid skeppgosseskolorna angår tillstyrker jag, att nämnda befattningshavare, i likhet med vad fallet var år 1920, jämväl under år 1921 komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring med oförändrat belopp.

Vidkommande därefter den övriga lärarpersonalen vid nämnda skolor vill jag till en början erinra därom, att Kungl. Majrt i propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1921 under åttonde huvudtiteln, punkten 53, föreslagit riksdagen, bland annat, medgiva, att tillfällig löneförbättring måtte för år 1921 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med samma belopp och efter huvudsakligen samma grunder, som gällde för år 1920. Med hänsyn härtill och på det av statskontoret i dess nu återgivna utlåtande anförda skäl, finner jag mig böra föreslå, att tillfällig löneförbättring må under år 1921 komma även nu ifrågavarande lärarpersonal till del med de belopp, vilka av ämbetsverken tillstyrkts; och har jag i enlighet härmed låtit upptaga denna grupp av befattningshavare i tabellbilagan.

Däremot finner jag mig icke böra tillstyrka bifall till ansökningarna i vad desamma avse tillfällig löneförbättring för åren 1919 och 1920.

Jcpartements* chefen.

22 Förste provinsialläkarna.

Lärare vid vissa statens läroanstalter.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 236.

Sedan 1920 års riksdag, i sammanhang med fastställande av nystat för provinsialläkarkåren, medgivit, att tillfällig löneförbättring finge under sistnämnda år utgå till förste provinsialläkarna med 1,000 kronor, därav 700 kronor motsvarande lön och 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar, har jag ansett lämpligt, att förste provinsialläkarna, som ju givetvis böra åtnjuta tillfällig löneförbättring med enahanda belopp jämväl för år 1921, nu upptagas i den av mig förut omförmälda tabellbilagan.

Såsom jag i det föregående omnämnt, hava till Kungl. Maj:t inkommit åtskilliga framställningar, berörande befattningshavare, som lyda under ecklesiastikdepartementet, och avseende ändring i grunderna för den tillfälliga löneförbättringens utgående. Jag torde böra i korthet redogöra för ifrågavarande framställningar samt tillkännagiva min ställning till desamma.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 31 augusti 1920 upptagit frågan om storleken av den tillfälliga löneförbättring, som bör utgå till lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, tekniska elementarskolor, tekniska fackskolor, tekniska gymnasier och statens blindundervisningsanstalter samt till folkskolinspektörerna. Beträffande den för år 1920 utgående tillfälliga löneförbättringen till nu nämnda befattningshavare ber jag få erinra, att densamma av riksdagen fastställts med belopp, väsentligt understigande dem, som bestämts för närmast jämförliga befattningshavare inom den civila statsförvaltningen i övrigt. För lektorer och adjunkter vid berörda läroanstalter har löneförbättringen utgått med 600 kronor och har för övriga därstädes anställda lärargrupper reducerats i motsvarande mån. Till folkskolinspektörerna har löneförbättringen utgått med samma belopp som till lektorer och adjunkter.

Skolöverstyrelsen har nu hemställt om förslag till riksdagen att medgiva, att den ordinarie lärarpersonalen vid förenämnda läroanstalter samt ordinarie och av Kungl. Maj:t förordnade folkskolinspektörer måtte för år 1921 erhålla tillfällig löneförbättring i enlighet med ett förslag, upptaget i en vid skrivelsen fogad bilaga. Enligt detta förslag skulle löneförbättringen utgå till lektorer med samma belopp som till andra gradens tjänstemän, till adjunkter med samma belopp som till första gradens tjänstemän samt till övrig lärarpersonal med belopp, som stå i viss relation till de nu angivna.

Vidare har styrelsen för läroverkslärarnas riksförbund i en den 9 oktober 1920 dagtecknad skrift hemställt, att Kungl. Maj:t måtte utan

23 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236-

uppskov föranstalta om verklig utredning av frågan om läroverkslärarnas m. fl. lärares tillfälliga löneförbättring samt, därest denna utredning gåve vid handen, att lärarna borde åtnjuta oförminskade löneförbättringsbelopp, föreslå riksdagen medgiva, att dylika oförminskade belopp måtte utgå till lärarna i överensstämmelse med av skolöverstyrelsen avlåten framställning i ärendet.

I anledning bland annat av de sålunda gjorda framställningarna bemyndigades chefen för ecklesiastikdepartementet genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 november 1920 att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning av vissa frågor rörande avlöning åt lärare vid allmänna läroverk in. fl. läroanstalter. I enlighet härmed tillkallade departementschefen samma dag för ändamålet såsom sakkunniga dåvarande lektorn, numera byråchefen E. Göransson och lektorn S. J. Swenning.

De sakkunniga avgåvo den 22 december 1920 sitt betänkande, vari de med stöd av lämnad översikt av frågans tidigare behandling och med bifogande av kostnadsberäkningar, föreslogo beredande av tillfällig löneförbättring för samtliga av mig nyss angivna befattningshavare till full överensstämmelse med övriga tjänstemän inom den civila statsförvaltningen.

Över de sakkunnigas betänkande och förslag infordrades utlåtande av den av Kungl. Maj:t den 3 december 1920 tillsatta kommittén för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid rikets allmänna läroverk samt vid folk- och småskolor m. fl. läroanstalter, eller den s. k. lärarnas lönekommitté.

Kommittén avgav utlåtande den 10 februari 1921 av följande lydelse:

Vid den definitiva löneregleringen, som år 1918 genomfördes för vissa statsanställda lärargrupper, åvägabragtes en viss relation i avlöningshänseende mellan flertalet till dessa grupper hörande befattningshavare och tjänstinnehavare, tillhörande den centrala förvaltningen. En sådan relation anser kommittén i sig innebära en grundsats, som kommittén håller för önskligt böra jämväl för framtiden vidmakthållas och vid kommande löneregleringar bibehållas. Kommittén vill dock erinra, hurusom kommittén fått sig förelagt att utarbeta förslag till ny definitiv lönereglering för ifrågavarande befattningshavare, vid vilket förslags utarbetande kommittén givetvis, i anslutning till vad sagts, ämnar låta sig angeläget vara att söka bibehålla den angivna grundsatsen. Till vilka resultat kommittén i dessa sina arbeten kan komma, kan kommittén självfallet icke nu angiva, då arbetena ännu befinna sig på ett förberedande stadium. I allt fall har erfarenheten visat, att en före en definitiv lönereglering vidtagen ändring av utgående provisoriska eller till-

24 Kungl. Maj ds proposition Nr 236.

fälliga avlöningsförmåner kunnat verka föregripande på den sedermera beslutade definitiva regleringen.

Inom kommittén yppades emellertid skiljaktiga meningar, i det att tre av ledamöterna, rektorerna A. Nordfelt och Anna Sörensen samt överläraren N. Helger avgåvo särskilt yttrande, så lydande:

Av de remitterade handlingarna framgår, att lärarnas vid de allmänna läroverken m. fl. lönebelopp år 1918 tillmättes efter en prisnivå, som låg till grund för löneregleringarna av den s. k. statskontorstypen och som beräknats efter det för åren närmast före 1907 gällande prisläget, ävensom att nämnda lärare därvid sattes i viss relation till övriga statstjänstemän, nämligen adjunkterna något över första gradens och lektorerna något över andra gradens tjänstemän inom den centrala förvaltningen.

Härav följer, att om adjunkter och lektorer vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskolseminarierna och de tekniska läroverken i olikhet med andra tjänstemän skulle, enligt löneregleringskommitténs av år 1902 förslag, ha förvägrats löneförbättring, så skulle de härigenom ha tillfogats en uppenbar orättvisa.

Med insikt härom har också riksdagen år 1919 beviljat sådan förbättring. Såsom skäl för att denna emellertid från början sattes något lägre än för vissa andra, i detta avseende likställda tjänstemän angav riksdagen i sin skrivelse (nr 215), att då i lärarnas avlöning särskilt ortstillägg ej inginge, försiktigheten bjöde att göra avdrag med belopp motsvarande sådana tillägg för de andra tjänstemännen.

Detta uttalande synes vara att fatta så, att man ansåg, att vid en blivande definitiv lönereglering efter ortstilläggsprincipen lärarna på billigare orter måhända icke skulle få sina löner höjda med så stora belopp som 900 respektive 1,000 kronor. Vi anse oss därför böra framhålla, att om en viss tvekan under dåvarande förhållanden kunde ha varit motiverad, så bör den vara fullständigt hävd numera, efter det beslut, som senare fattats angående lönereglering för kommunikationsverken, och i all synnerhet efter de utredningar och förslag, som i anslutning därtill gjorts av 1902 års löneregleringskommitté angående ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk, betänkande nr LX1I. I sagda betänkande är nämligen för första gradens tjänstemän på de billigaste läroverksorterna, vilka tillhöra dyrortsgruppen B, föreslagen en begynnelselön å 5,370 kronor, sålunda mer än 1,000 kronor över adjunkternas nuvarande lön (4,300 kronor), vilken skillnad avsevärt ökas, när man, såsom sig bör, utgår från den nuvarande relationen i löneavseende mellan de förra och de senare. Motsvarande jämförelse gäller i ännu gynnsammare mån om lektorerna i förhållande till de i den nya 16:de lönegraden placerade andra gradens tjänstemän.

Under sådana omständigheter synas oss för kommittén icke föreligga tillräckliga skäl att ställa sig tveksam gentemot en nu ifrågasatt gottgörelse även av ovannämnda partiella orättvisa mot lärarna, detta så mycket mindre som det väl ännu torde dröja någon tid, innan den för dem igångsatta nya definitiva löneregleringen träder i kraft, och det synes hårt, att de under väntetiden skola nöja sig med lägre löneförbättring än de tjänstemän, vilka de av riksdagen tvärtom förklarats böra stå över i löneavseende.

25 Kungl. Majits proposition Nr 236.

På grund av vad sålunda blivit anfört anse vi, att kommittén borde hava tillstyrkt ifrågavarande framställning.

Slutligen har 1920 års statstjänstemannakongress i skrivelse den 12 december 1920 gjort framställning om höjning av den till lektorer och adjunkter vid berörda läroanstalter utgående löneförbättringen.

De framställningar, varom jag nu talat, åsyfta, såsom min redo- Departementsgörelse torde hava visat, en sådan förhöjning av den till här ifråga- chetenvarande lärargrupper utgående tillfälliga löneförbättringen, att likställighet i detta hänseende skulle åvägabringas med närmast jämförbara statstjänstemän av andra slag.

Vid bedömande av denna fråga torde man emellertid ej kunna förbise de betänkligheter, som av den s. k. lärarnas lönekommitté framhållits mot att nu utan vidare utredning besluta en förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen för här ifrågavarande befattningshavare. Vad särskilt . angår den jämförelse, som av reservanterna gjorts med de nyligen medgivna löneförhöjningarna för viss personal vid statsdepartementen och de centrala ämbetsverken, synas reservanterna icke hava uppmärksammat, att dessa förhöjningar äro avsedda att förknippas med betydande beskäringar av dyrtidstilläggen. Utan att närmare ingå på det berättigade i de gjorda framställningarna måste jag alltså förklara mig ej kunna biträda desamma utan hemställer, att tillfällig löneförbättring till ifrågavarande befattningshavare må fortfarande utgå efter enahanda grunder som gällde för år 1920.

I detta sammanhang anhåller jag få omnämna vissa framställningar, Lärare vid som jämväl avse beredande av tillfällig löneförbättring åt åtskilliga ^errtodda1' grupper av lärare, nämligen lärare vid vissa kommunala läroanstalter läroanstalter. med statsunderstöd. Rent formellt sett hör nu antydda spörsmål givetvis ej hemma i här förevarande sammanhang, men då uppenbarligen en ej ringa inre samhörighet förefinnes mellan frågan om tillfällig löneförbättring åt lärare vid statens läroanstalter och de sist omförmälda, har jag velat här med några ord angiva min ställning till de i berörda hänseende framkomna kraven.

De framställningar, varom jag nu nämnt, äro följande:

l:o) styrelsens för kommunala mell an skolornas rektorsföröning framställning till Kung!. Maj:t den 18 september 1920, i vilken hemställes, att i den händelse frågan om tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken ånyo upptages till behandling, samtidigt måtte till behandling upptagas frågan om en höjning av den tillfälliga löneförbättring, som nu utgår till lärarpersonalen vid de kommunala mellanskolorna, jämte skolöverstyrelsens utlåtande över ifrågavarande framställning;

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 202 höft. (Nr 236.) 4

26 Kungl. Maj.ts proposition Nr 236.

2:o) styrelsens för kommunala mellanskolornas rektorsförening framställning den 27 november 1920, i vilken hemställes, att Kungl. Maj: t ville för 1921 års riksdag framlägga proposition angående tillfällig löneförbättring till de kommunala mellanskolornas lärarpersonal enligt samma grunder, som kunna komma att föreslås för de allmänna läroverkens lärare;

3:o) skolöverstyrelsens framställning i samband med äskanden om anslag till folkundervisningen för 1921, i vilken hemställes, bland annat, att Kungl. Maj:t täcktes för år 1921 års riksdag framlägga förslag om tillfällig löneförbättring dels till lärare vid högre folkskolor med motsvarande belopp som för lärare vid kommunala mellanskolor, dels ock till lärare vid av landsting och vissa städer upprättade småskoleseminarier efter samma grunder och med enahanda belopp som till övningsskollärare vid statens folkskoleseminarier;

4:o) skolöverstyrelsens framställning i samband med äskanden om anslag till folkundervisningen för år 1921, i vilken hemställes, att de tillfälliga löneförbättringsbeloppen för folk- och småskolans lärare matte bestämmas i relation till den reglerade lönen efter samma grunder, som kunna bliva bestämda för övriga befattningshavare* *

5:o) centralstyrelsens för Sveriges allmänna folkskollärarförening framställning den 23 oktober 1920, i vilken hemställes, att i avvaktan på genomförande av en mera fullständig lönereglering hos 1921 års riksdag utverka tillfällig löneförbättring för folk- och småskolans lärare i likhet med vad som redan skott för de. statsanställda lärarkårerna och de kommunala mellanskolornas lärare, att utgå i relation till den reglerade lönen likaledes efter samma grunder, som kunna bliva bestämda för övriga befattningshavare;

6:o) styrelsens för Sveriges folkskollärarförbund framställning den lo mars 1920, i vilken hemställes, att intill dess förslag om definitiv lönereglering kan föreläggas riksdagen, manlig lärare i folkskola matte komma i åtnjutande av dels .tillfällig löneförbättring till samma belopp, som under år 1918 tillkom familjeförsörjare, dels fullt dyrt!dstil 1 ägg å såväl det hittillsvarande statsbidraget som a nämnda löneförbättring jämte skolöverstyrelsens utlåtande över sagda framställning.

För att vinna en enhetlig behandling av hithörande frågor erhöll chefen för ecklesiastikdepartementet den 19 november 1920 Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla högst tro sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning av vissa frågor rörande avlöning åt lärare vid kommunala läroanstalter med statsunderstöd. Såsom sakkunniga tillkallades nämnda dag folkskolinspektören J. E. Engvall och läraren vid Stockholms högre folkskola med handelsundervisning O. Rydén, vilka den 20 december i920 avgåvo betänkande och förslag rörande tillfällig löneförbättring med dyrtidstillägg å densamma under år 1921 åt lärare vid vissa kommunala läroanstalter.

Över de sakkunnigas betänkande avgav lärarnas lönekommitté den 10 februari 1921 infordrat utlåtande. Kommitténs yttrande lyder så:

Till fullo belijärtar kommittén, att de lärargrupper, om vilka i de remitterade handlingarna är tal, erhålla en i förhållande till tjänsteställning och utbildning efter rättvisa grunder utmätt avlöning. I det förslag till ny definitiv löne-

27 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

reglering, som kommittén fått sig ålagt att utarbeta, kommer kommittén givetvis att ägna denna fråga en ingående och allsidig prövning. Till vilka resultat kommittén härutinnan kan komma, låter sig självfallet ej nu angivas, då arbetena ännu befinna sig på ett förberedande stadium. Att emellertid nu vidtaga en anordning, varigenom tillfällig löneförbättring skulle tillerkännas de kommunalt anställda lärarna, anser kommittén — som ej kunnat undgå att iakttaga, hurusom vid 1920 års riksdag lärarna vid kommunala mellanskolor, men ej de vid högre folkskolor erhöllo en tillfällig löneförbättring — i sig innebära en åtgärd, som kan verka föregripande på de arbeten, kommittén har för händer. Därest behovet av förbättrade avlöningsförmåner skulle göra sig särskilt starkt gällande — varom kommittén ännu icke kunnat bilda sig någon mera bestämd uppfattning — anser sig kommittén under den relativt korta tid, som kan väntas förflyta, till en ny definitiv reglering träder i kraft, böra ifrågasätta, huruvida ej detta behov kunde avhjälpas genom för lärarna förmånligare grunder för dyrtidstilläggens utgående. En sådan anordning synes kommittén vara att föredraga framför att tillgripa den i remissen föreslagna utvägen, vilken —- såsom erfarenheten i motsvarande fall visat — onekligen, så vitt angår lärarkårerna i dess helhet, är ägnad att föregripa de resultat, till vilka kommittén framdeles kan komma.

Mot kommitténs uttalande reserverade sig kommittéledamöterna Sörensen och Helger, vilka yttrade följande:

Då 1920 års riksdag beviljade tillfällig löneförbättring åt kommunala mellanskolans lärare, fattades detta beslut vid gemensam votering emot statsutskottets avstyrkande utlåtande, och någon motivering åtföljde icke beslutet. Det måste emellertid anses självfallet, att riksdagen genom denna åtgärd givit sin fulla anslutning till Kungl. Maj:ts uppfattning om behovet av en tillfällig löneförbättring för dessa lärare. Att detta behov ingalunda är mindre under år 1921, och att riksdagens övriga motiv, vilka de än må hava varit, i oförminskad grad måste vara gällande ännu är lika självklart.

Riksdagen har vid beslutets fattande säkerligen icke varit främmande för tanken på en snart förestående definitiv lönereglering för ifrågavarande lärare men tydligen icke ansett den beviljade tillfälliga löneförbättringen vara så högt tilltagen, att den kunde föregripa en sådan lönereglering. En blick på de lönesatser, som gälla för kommunikationsverkens befattningshavare, ådagalägger också, att en lönereglering, om den, såsom även kommittémajoriteten önskar, skall fylla kravet på likställighet med statens ifrågavarande tjänstemän, ingalunda kan sättas så lågt. att den föregripes av nämnda tillfälliga löneförbättring.

Det synes oss fullt riktigt och rättvist att redan vid den tillfälliga löneförbättringens genomförande hävda den fulla likställigheten med de statens befattningshavare, som erhålla sådan löneförbättring. Att tillgodose behovet av förbättrade löneförmåner under tiden, intill dess den definitiva löneregleringen träder i kraft, genom — såsom kommittémajoriteten ifrågasätter — för lärarna förmånligare grunder för dyrtidstilläggets utgående, anse vi mindre lämpligt. Att de kommunalt anställda lärarna i fråga om dyrtidstilläggen helt och fullt likställas med statens befattningshavare måste anses vara en ofrånkomlig gärd av rättvisa. Något därutöver begära helt visst icke dessa lärare. Men detta upphäver ingalunda

28 Kunyl. Mqj:ts proposition Nr 236.

der^s rätt att även i fråga om de löner, å vilka dyrtidstillägg skola utgå, likställas med ifrågavarande befattningshavare i statens tjänst.

Vad ovan blivit sagt om det rättvisa och lämpliga uti att tillerkänna kommunala mellanskolans lärare tillfällig löneförbättring gäller i full utsträckning jämväl i fråga om övriga kommunalt anställda lärare. Det var helt visst icke riksdagens avsikt att genom att bevilja förstnämnda lärare tillfällig löneförbättring upphäva sambandet i lönehänseende mellan dessa och lärarna vid högre folkskolor samt folk- och småskolor, vilket samband riksdagen förut alltid hävdat. Dast mera kan man taga för givet, att riksdagen fattade sitt beslut med ögonen fullt öppna för de vittgående konsekvenser, som statsutskottet tydligt nog framhåller i sitt avstyrkande utlåtande, och att riksdagen var redo att taga dessa konsekvenser.

Utan att förneka, att behov av tillfällig löneförbättring för de kommunalt anställda lärarna föreligger, säger sig kommittén härutinnan ännu icke hava kunnat bilda sig en bestämd uppfattning. För undertecknade är det ställt utom tvivel, att sådant behov föreligger, och detta både med hänsyn till lärarna själva och till de skolor, inom vilka de hava sin verksamhet.

Redan då kristiden inträdde, befunno sig ifrågavarande lärare på ett oskäligt lågt löneplan. Ett förslag till lönereglering förelåg men uppsköts år efter år ända till 1918. Först från och med år 1916 beviljades tillfälliga löneförbättringar och detta med ytterligt låga belopp. Den lönereglering, som genomfördes år 1918, tilltogs icke högre, än att redan samma år den trädde i kraft riksdagen måste bevilja dyrtidstillägg. Men dessa dyrtidstillägg sattes genom flerahanda begränsningar lägre än statens befattningshavares, ehuru riksdagen är 1920 erkände principen om likställighet med dessa.

Genom att på detta sätt år efter år ställas i efterhand hava de kommunalt anställda lärarna kommit att bära en större andel i dyrtidens tunga än som kan anses rätt och skäligt, vilket haft till följd, att många lärare, som icke genom stora försakelser lyckats f'å hemmets hushållning att gå ihop, nödgats skuldsätta sig och leva i ekonomiska bekymmer.

Att tryckande ekonomiska förhållanden måste verka nedsättande på lärarens arbetskraft och arbetslust och därigenom till skada för skolarbetet ligger i öppen dag. Men den mest ödesdigra verkan av att de kommunalt anställda lärarna satts i en ofördelaktig ställning i lönehänseende består däri, att rekryteringen av lärarkårerna försvårats. Särskilt vid folkskolan bär lärarbristen sedan många år nått en sådan omfattning, att vid en mängd skolor undervisningen måste uppehållas av oexaminerade krafter eller ligga helt nere. Och dessa skolors antal ökas år för år. Det hjälper föga, att staten inrättar nya seminarier, sä länge vår ungdom på grund av de allt annat än lockande framtidsutsikterna på lärarbanan avhåller sig från att söka inträde vid dessa utbildningsanstalter. Man torde icke misstaga sig, om man förmodar, att den ljusning, som på detta område under år 1920 inträtt, i det en del seminarier erhållit fullt antal inträdessökande, har sin grund i de ansatser till genomförande av likställighet mellan folkskolornas lärarkår och statens tjänstemän med motsvarande utbildning och tjänsteansvar, som på sista tiden gjorts av regering och riksdag. Men skulle de förhoppningar, som dessa åtgärder väckt, gäckas och lärarkåren få kvarbliva i den undantagsställning i ekonomiskt hänseende, som den hittills intagit, hjälpa inga åtgärder för lärarbristens bekämpande.

Ett bifall till lärarnas begäran om såväl löneförbättring som dyrtidstillägg

29 Kyngl. Maj:ts proposition Nr 236.

efter samma grunder som statens befattningshavare skulle däremot ådagalägga, att statsmakterna vore beslutna att för framtiden giva de kommunalt anställda lärarna full likställighet i lönehänseende med de statens tjänstemän, med vilka de närmast kunna jämföras i fråga om utbildning och tjänsteställning. En sådan åtgärd skulle utan tvivel vara den mest verksamma, då det gäller lärarkårens rekrytering.

På det till kommittén remitterade sakkunnigeutlåtandets alternativ I innehåller ett förslag, som så långt det för närvarande är möjligt tillfredsställer kravet på förenämnda likställighet och synes i övrigt rättvist avvägt, hava undertecknade ansett, att kommittén bort tillstyrka detta förslag.»

Jag har nyss förklarat, att jag av angivna skäl ej ansåge mig kunna tillstyrka framställda förslag till förhöjning av den till lärare vid vissa statens läroanstalter utgående tillfälliga löneförbättringen. Under sådana förhållanden torde det ej vara ägnat att förvåna, att jag än mindre funnit möjlighet att understödja de framställningar, varom jag sist talat, framställningar, som ju åsyfta eu utsträckning av här ifrågavarande löneförmåners åtnjutande till stora grupper av befattningshavare vid läroanstalter av kommunal natur och vilkas ekonomiska konsekvenser tydligen hava långt större räckvidd än de först omförmäldas. Jag måste också fästa avseende vid den ståndpunkt till ifrågavarande spörsmål, som majoriteten inom den s. k. lärarnas lönekommitté intagit och som ju synes vara föranledd av önskan att ej på det mera förberedande stadium, varpå kommitténs arbete ännu befinner sig, bliva bunden på ett sätt, som kunde visa sig Underligt vid fattande av definitiv ståndpunkt till de frågor, kommittén fått sig förelagda till lösning. Det förefaller mig under sådana omständigheter alltså ej möjligt att nu tillmötesgå de önskemål, som i förevarande hänseende från olika håll uttalats.

Efter denna utvikning torde jag få återgå till det egentliga ämnet för min framställning. Jag ber då få särskilt yttra mig om några andra under ecklesiastikdepartementet hörande befattningshavare än de av mig här förut omnämnda.

Först vill jag erinra om lärarpersonalen vid statens småskoleseminarier i Murjek och Haparanda, för vilken personal ny lönereglering besltitits av 1920 års riksdag. De grunder för avlöningens utgående, som sålunda av riksdagen godkänts, skola i huvudsak gälla även för de å extra stat uppförda småskoleseminarierna i Hagaström och i Lycksele i och med deras övergång till statsseminarier, d. v. s. för det förra från och med 1921 års början och för det senare med höstterminen 1921. Vid framläggandet av förslag till nyssberörda lönereglering uttalade sig föredragande departementschefen för att ifrågavarande befattningshavare vid statens småskoleseminarier komme i åtnjutande av

Departement»-

chefen.

Lärårper so nalen vid statens *m3skoicserninar.rr 7*1. /J.

Lärarpersonalen vid navigationsskolorna.

30 Kungl. Maj.ts proposition Nr 236.

tillfällig löneförbättring, och häremot hade riksdagen intet att erinra. De för lärarpersonalen bestämda lönerna ansluta sig nära till de avlöningar, som utgå till lärarna vid statens folkskoleseminariers övningsskolor. Rektorerna och de övriga ordinarie lärarna vid seminarierna i Haparanda och Murjek böra därför berättigas att åtnjuta tillfällig löneförbättring med belopp, som motsvara dem, vilka tillkomma övningsskollärare vid folkskoleseminarierna; den vid seminariet i Murjek anställda skolkökslärarinnan bör åtnjuta en löneförbättring av 300 kronor. Beträffande den på extra stat uppförda lärarpersonalen vid förberörda två seminarier i Hagaström och Lycksele samt de extra ordinarie lärarna vid seminarierna i Murjek och Haparanda får jag anledning att i det följande ytterligare omnämna dem.

Ytterligare har jag att erinra om att Kungl. Maj:t på hemställan av chefen för ecklesiastikdepartementet beslutit avlåta proposition till riksdagen dels om förstatligande från och med år 1922 av vissa för närvarande statsunderstödda handelsgymnasier, dels ock om övertagande från samma tid för statsverkets räkning av den nu till drottning Sofias stiftelse hörande vårdanstalten för blinda med komplicerat lyte. Frågan om tillfällig löneförbättring till befattningshavarna vid dessa inrättningar för år 1922 torde emellertid lämpligen böra tills vidare undanskjutas och göras till föremål för framställning först till 1922 års riksdag.

Såsom jag i det föregående anmält har framställning gjorts, huruvida icke lärarpersonalen vid navigationsskolorna skulle kunna i fråga om tillfällig löneförbättring för år 1921 något bättre tillgodoses än hittills. Jag ber i förevarande hänseende få erinra, att 1902 års löneregleringskommitté i sitt utlåtande den 17 december 1919 angående tillfällig löneförbättring för år 1920 åt förevarande kategori av befattningshavare förklarat sig finna billigt, att navigationsskolornas nu ifrågavarande personal erhölle tillfällig löneförbättring för år 1920, beräknad efter den allmänna skalan, föreståndare 900 kronor, lärare med begynnelseavlöning av 3,500 kronor 800 kronor och lärare med begynnelseavlöning av 3,200 kronor. 750 kronor. Att i föreliggande sammanhang föreslå något därutöver, fann kommittén sig sakna anledning.

Kommitténs förslag blev också Kungl. Maj:ts och riksdagens beslut.

Då genom sistnämnda beslut lärarpersonalens vid navigationsskolorna avlöningar bragts upp till den höjd, vilken de med hänsyn till prisstegringen intill världskrigets utbrott rätteligen bort hava, och alltså syftet med den tillfälliga löneförbättringen för deras del därigenom

31 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

vunnits, anser jag mig ej böra tillstyrka någon höjning i den tillfälliga löneförbättringen för år 1921.

Vidkommande därefter frågan om tillfällig löneförbättring jämväl under år 1921 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen, som ej är uppförd å ordinarie stat, torde i likhet med vad fallet varit under närmast föregående år en dylik löneförbättring böra beredas omförmälda tjänstemannakategori.

Löneregleringskommittén anför härom följande:

»Beträffande den tillfälliga löneförbättringen i vad den kan komma att omfatta befattningar, som icke äro uppförda å ordinarie stat, har kommittén, såsom redan förut antytts, i allmänhet icke något att anföra.

Kommittén har dock funnit anledning föreslå, att den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien anställda s. k. Hjertbergska antikvarien må, i likhet med vad som ägt rum under år 1920, åtnjuta tillfällig löneförbättring under år 1921 enligt samma grunder som de övriga antikvarierna vid nämnda akademi.

I övrigt torde de i kungörelsen den 16 juli 1920 intagna bestämmelserna om tillfällig löneförbättring under nämnda år till personal, som ej vore uppförd å ordinarie stat, få i huvudsak gälla jämväl i fråga om den tillfälliga löneförbättringen under år 1921 till nämnda personal.»

Jag instämmer i vad löneregleringskommittén anfört och anser sålunda, att beträffande omfånget av denna löneförbättring ävensom dess storlek och sättet för dess bestämmande i stort sett motsvarande regler böra tillämpas, vilka varit gällande för år 1920 samt för vilka jag förut i dag redogjort. I denna fråga tillåter jag mig jämväl hänvisa till chefens för finansdepartementet uttalande i ämnet å sidorna 79—84 i propositionen nr 326 till 1919 års riksdag.

Härefter torde jag med några ord få beröra frågan om tillfällig löneförbättring under år 1921 till viss under ecklesiastikdepartementet lydande extra personal.

Enligt de för tillfällig löneförbättring för år 1920 gällande bestämmelser utgår dylik löneförbättring till, bland andra, extra ordinarie och vikarierande lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna, statens blindundervisningsanstalter, de tekniska elementarskolorna, de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna. Häremot finnes ej uttryckligt angivet, att sådan löneförbättring skall

Person! son ej är appförd i ordinarie stat

Lönereglerings-

kommittén.

Departements-

chefen.

Viss extra personal under ecklesiastikdepartementet.

32 Kungl. Maj:ts preposition Nr 236.

utgå till extra ordinarie lärare, som ej hava full tjänstgöring, eller, såsom de ofta kallas, timlärare, och därmed jämställda. Fråga har nu uppstått, huruvida dylika befattningshavare böra berättigas till ifrågavarande förmåns åtnjutande. Sagda spörsmål har närmare berörts i en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse av den 12 november 1920 från direktiöäen över Stockholms stads undervisningsverk.

Direktionen anför i denna skrivelse, bland annat, att direktionen utdelat tillfällig löneförbättring till samtliga icke ordinarie lärare vid de under direktionen lydande läroanstalterna, således även till sådana, som ej haft full tjänstgöring. Emellertid hade direktionen fått anledning att underställa denna fråga Kungl. Maj:ts prövning. Genom utslag den 22 september 1920 i visst besvärsmål hade nämligen, erinrar direktionen, regeringsrätten förklarat, att tillfällig löneförbättring enligt kungörelsen den 27 juni 1919 angående tillfällig löneförbättring under år 1919 för viss personal inom den civila statsförvaltningen icke utginge å timlärare tillkommande arvode.

I omförmälda mål har statskontoret avgivit utlåtande, däri statskontoret framhåller, att den fråga, som det i berörda fall gällde att avgöra, vore, huruvida timlärare kunde betraktas såsom extra ordinarie lärare i den mening, som i 1919 års riksdags skrivelse nr 215 avsåges med detta uttryck. Statskontoret kunde emellertid icke linna, att så vore fallet. 1918 års avlöningsbestämmelser för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken gjorde bestämd skillnad mellan å ena sidan extra ordinarie och vikarierande lärare och å andra sidan timlärare, och det funnes ingen anledning antaga, att icke riksdagens avsikt varit att beträffande den tillfälliga löneförbättringen uppehålla denna skillnad.

Över direktionens nyss omförmälda framställning avgav skolöverstyrelsen den 7 december 1920 infordrat utlåtande.

Överstyrelsen har i berörda utlåtande verkställt en ganska ingående undersökning av innebörden i uttrycket extra ordinarie lärare och kommer till det resultatet, att nämnda uttryck visserligen i olika författningar använts med skiftande betydelse men att enligt överstyrelsens åsikt statsmakterna vid fattande av beslut om tillfällig löneförbättring för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken avsett, att detsamma skulle gälla även sådana varken ordinarie eller vikarierande lärare, som hade mindre än full tjänstgöring. Vad sålunda anförts i fråga om de allmänna läroverken, gällde enligt överstyrelsens mening även övriga i det föregående omnämnda läroanstalter. Under framhållande av önskvärdheten av en fäst terminologi i nu ifrågavarande avseende -- såsom lämplig ansåge överstyrelsen den vara, som använts i kungörelsen den 22 juli 1918 angående löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken — hemställde överstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för att tillfällig löneförbättring må för åren 1919 och 1920 beredas jämväl sådana icke ordinarie lärare vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, de tekniska

33 Kungl. Maj ds proposition Nr 236.

elementarskolorna, de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna, som hade mindre än full tjänstgöring, samt för år 1920 även lärare i samma ställning vid statens blindundervisningsanstalter, dels för att i kommande lagstiftning uttrycket extra ordinarie lärare måtte konsekvent komma till samma användning, som den erhållit i nyss omnämnda kungörelse den 22 juli 1918.

Överstyrelsens ifrågavarande framställning har tillstyrkts av de den 19 november 1920 inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning av vissa frågor rörande avlöning åt lärare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

Den fråga, som på nu angivet sätt upptagits till skärskådande, saknar ej betydelse. Vid flera av de läroanstalter, som nyss angivits, särskilt högre lärarinneseminariet och de tekniska läroanstalterna, uppehälles en ej oväsentlig del av undervisningen av lärare, som icke hava full tjänstgöring. Det synes mig föga sannolikt, att statsmakterna skulle hava avsiktligt uteslutit sagda befattningshavare från här ifrågavarande förmåns åtnjutande, så mycket mindre som å ena sidan nyssberörda lärare uttryckligen berättigats att åtnjuta krigs-, respektive dyrtidstilllägg, och å den andra sidan tillfällig löneförbättring av statsmedel utgått och utgår — under vissa förutsättningar — till timlärare vid kommunala mellanskolor och vid privatläroverk. Enligt min mening böra alltså ifrågavarande lärare med mindre än full tjänstgöring till förekommande av för dem oförmånlig tolkning av bestämmelserna uttryckligen förklaras berättigade att åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt samma grunder, som gälla för extra ordinarie lärare vid respektive läroanstalter.

Den kostnad, som ett dylikt förklarande torde medföra, kan, med utgångspunkt från de för år 1921 tillgängliga uppgifter, beräknas till omkring 16,000 kronor.

Till slut anhåller jag få bringa i erinran, att Kungl. .Maj:t på föredragning av chefen för ecklesiastikdepartementet i samband med avlåtande av statsverkspropositionen till 1921 års riksdag, åttonde huvudtiteln punkt 217, föreslagit riksdagen att på extra stat för år 1922 anvisa visst anslag till en yrkespedagogisk centralanstalt. I sitt anförande till statsrådsprotokollet yttrade departementschefen under nämnda punkt, att, därest löneförbättring för år 1921 beviljades extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen, det till löneförbättring åt föreståndaren för nämnda anstalt enligt av skolöverstyrelsen föreslagna grunder, alltså liksom för rektor vid provårsläroverk, erforderliga beloppet lämpligen borde utgå av det anslag, som kunde varda under Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 202 höft. (Nr 236). i>

Departements-

chefen.

Rektorn vid yrkespedaqogiska centralanstalten.

Lärarpersonalen vid små.skoleseminorierna i Hagaström och Lycksele.

Sättet för den tillfälliga löneförbättringens utbetalande.

Kostnads-

beräkning.

34 Kungl. Maj:ts proposition AV 236.

åttonde huvudtiteln uppfört till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen m. m. anvisade medel. \ id beräknande av det anslag, som för åttonde huvudtitelns vidkommande borde för berörda ändamål beredas på tilläggsstat för år 1921, borde man även beakta, att av nämnda anslag skulle utgå tillfällig löneförbättring med vederbörligt belopp till nu ifrågavarande befattningshavare.

I överensstämmelse med vad chefen för ecklesiastikdepartementet sålunda anfört bör föreståndaren för den yrkespedagogiska centralanstalten förklaras berättigad att åtnjuta tillfällig löneförbättring efter av departementschefen angiven grund, d. v. s. med 600 kronor.

Vad slutligen beträffar lärarpersonalen vid de på extra stat uppförda småskoleseminarierna i Hagaström och i Lycksele — jag här i det föregående berört nämnda personal — torde tillfällig löneförbättringtill densamma böra Utgå. Sådana ämneslärare och övningsskollärare vid nämnda seminarier, som hava en tjänstgöring och avlöning, motsvarande liknande befattningshavares vid seminarierna i Murjek och Haparanda, böra få åtnjuta lönefötbättring i likhet med övningssköllärare vid folkskoleseminarium, medan övrig lärarpersonal vid förstnämnda två seminarier liksom ock den icke ordinarie lärarpersonalen vid seminarierna i Murjek och Haparanda höra uppbära löneförbättring enligt de grunder, som gälla för icke ordinarie lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Den i förevarande ärende ifrågasatta löneförbättring, som må varda beviljad, torde, i likhet med vad som varit fallet under åren 1919 och 1920, beträffande såväl ordinarie som extra personal böra utbetalas i samma ordning som den avlöning av olika slag, densamma är avsedd att förstärka. Vad av löneförbättringen må belöpa å tid, innan riksdagens beslut i ärendet meddelats, synes böra få utbetalas på én gång och på sätt, varom Kungl. Maj:t närmare förordnar, därvid Kungl. Maj:t, bland annat, uppenbarligen har att taga hänsyn till de utbetalningar, vilka redan verkställts på grund av föreskrifterna i förutnämnda kungörelse den 10 december 1920 angående utbetalande av förskott i avräkning å tillfällig löneförbättring för år 1921 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Såsom jag förut erinrat bär riksdagen för bestridande under år 1921 av kostnaden för den löneförbättring, varom nu är fråga, utom

35 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

huvudtitlarna avsatt ett anslag å förslagsvis 6,100,000 kronor. Då jag nu går till eu beräkning av kostnaderna för genomförandet av mitt förslag till tillfällig löneförbättring för innevarande år, får jag först beröra frågan om kostnaderna för löneförbättringen för befattningshavarna å ordinarie stat. Dessa kostnader, vilka framgå av den vid protokollet i detta ärende fogade tabellbilagan, skulle, bortsett från vissa omständigheter, varom jag strax skall erinra, uppgå till följande belopp, nämligen:

Emellertid verka, såsom nyss antyddes, vissa omständigheter, att berörda kostnader ej kunna så bestämt angivas. Sålunda kunna de nämnda beloppen i verkligheten komma att jämkas på den grund, att de beräknats efter nu gällande stater, medan i Kungl. Maj:ts hand skulle lämnas att beträffande befattningshavare å gammal stat i de särskilda fallen bestämma storleken av till dem utgående löneförbättring. Jämkning komme också att förorsakas av för vissa lotsar och professorer ifrågasatt inskränkning i rätt till avlöningstillägg ävensom därav, att beräknad förhöjning av ortstillägg i ett eller annat fall möjligen ej komme att utgå.

Vid bestämmandet av de anslag, som erfordras för beredande av tillfällig löneförbättring för ifrågavarande befattningshavare å ordinarie stat, torde emellertid nyssberörda förhållanden i allmänhet ej behöva öva annan inverkan, än att anslagen erhålla karaktär av förslagsanslag.

Åven av annan anledning motsvara de beräknade utgiftssummorna icke beträffande alla i frågakommande huvudtitlar de erforderliga särskilda anslagens storlek. Kostnaderna för tillfällig löneförbättring åt befattningshavare vid mynt- och justeringsverket, 7,425 kronor, vid kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m., 4,900 kronor, vid patent- och registreringsverket, 44,300 kronor, vid försäkringsinspektionen, 7,000 kronor, vid statens provningsanstalt, 20,000 kronor, vid statens anstalt för pensionering av folkskollärare

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

m. fl., 4,800 kronor, vid flottans pensionskassa, 3,950 kronor, böra nämligen, på sätt som skett under år 1920 beträffande omförmälda eller motsvarande institutioner med undantag av kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m., vilken först med ingången av innevarande år uppförts å ordinarie stat, utgå av de medel, av vilka verkets eller inrättningens omkostnader i övrigt bestridas. Vad avlöningsförbättringen vid tjänsterna å allmänna indragningsstaten angår, torde, likaledes på sätt som under år 1920 ägt rum, kostnaden härför böra utgå från förslagsanslaget till nämnda stat. De särskilda anslagen för den tillfälliga löneförbättringens genomförande, där sådana äro å olika huvudtitlar erforderliga, torde därför kunna beräknas i motsvarande män lägre.

Med iakttagande härav skulle de särskilda anslagen under de olika huvudtitlarna för tillfällig löneförbättring för befattningshavare å ordinarie stat kunna beräknas till följande, med hänsyn till anslagens egenskap av förslagsanslag avrundade belopp, nämligen:

Beträffande de förut nämnda verk och institutioner, vilkas kostnader för den tillfälliga löneförbättringen böra utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas, torde någon särskild budgetär anordning i sådant syfte ej vara erforderlig.

Vad härefter vidkommer den extra personal, som i nu förevarande sammanhang skulle beredas löneförbättring, torde av det förut anförda framgå, att kostnaderna för löneförbättringen icke kunna beräknas annat än approximativt. Detsamma torde ock gälla angående kostnaderna för den höjning av vissa vikariat ser sättningar, som må bliva en följd av den ifrågasatta löneförbättringen för såväl ordinarie som extra personal.

I den mån ifrågavarande kostnader belöpa å de förut nämnda verk och inrättningar, vilkas omkostnader i allmänhet bestridas av särskilda medel, torde därmed i budgetärt avseende böra förfaras på sätt förut sagts om utgifterna för tillfällig lönereglering för ordinarie personal vid

37 Kungl. Maj.ts proposition Nr 236.

samma verk och inrättningar. I övrigt böra ifrågavarande kostnader täckas medelst särskilda anslag å vederbörande huvudtitlar. Dessa anslag torde, med tillämpning, vad löneförbättringen för extra personal beträffar. av de av mig i detta avseende angivna grunderna, kunna beräknas till följande belopp, nämligen:

å andra huvudtiteln » fjärde »

y> femte »

» sjätte i>

)) sjunde »

» åttonde »

» nionde »

» tionde »

kronor 180,000 » 46,000

» 341,000

» 36,000

» 216,000

» 262,000

» 70,000

» 183,000

Slutligen torde medgivande böra utverkas av riksdagen, att utbetalning i förskott av tillfällig löneförbättring under år 1922, intill dess beslut av 1922 års riksdag blivit i ärendet fattat, må ske på sätt för innevarande år enligt av riksdagen gjort uttalande ägt rum.

Under åberopande av vad jag i ärendet anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

Departe-

mentschefens

hemställan.

dels medgiva,

att tillfällig löneförbättring må under år 1921 utgå vid vissa befattningar å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen enligt förut omförmälda förslag i ämnet (Bil. A.); dock

att beträffande befattningshavare å gammal stat, med undantag av den i nämnda förslag upptagna, å äldre stat kvarstående auditören vid flottans station i Karlskrona, den tillfälliga löneförbättringen må utgå med belopp, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmes i huvudsaklig överensstämmelse med de av mig angivna allmänna grunderna för ifrågavarande löneförbättring,

att avlöningstillägg till teologie professor, som innehar prebendepastorat eller eljest åtnjuter naturaförmåner eller inkomst från enskild donation, ej må utgå med högre belopp, än att hans sammanlagda inkomst av statsmedel och av prebende!, naturaförmånerna eller donationen, beräknad enligt av mig åberopade grunder, uppgår till högst 9,700 kronor,

att avlöningstillägg till lots ej må utgå med högre belopp än att

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

avlöningstillägget tillsammans med inkomsten av lotspenningar, beräknade enligt av mig angivna grunder, uppgå till högst 1,000 kronor,

skolande, där på grund av sålunda föreskriven begränsning aivlöningstillägget skall utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget i män av behov göras först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter å den del, som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna;

att tillfällig löneförbättring må under år 1921 utgå till envar av lärarna i fysik och franska språket vid sjökrigsskolan med 300 kronor;

att till den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien anställde s. k. Hjertbergska antikvarien tillfällig löneförbättring för år 1921 må utgå enligt samma grunder, som komma att gälla för övriga vid akademien anställda antikvarier;

att föreståndaren för den på extra stat uppförda yrkespedagogiska centralanstalten må för år 1921 åtnjuta tillfällig löneförbättring med 600 kronor;

att lärarpersonalen vid de å extra stat uppförda småskoleseminarierna i Hagaström och i Lycksele samt den icke ordinarie lärarpersonalen vid småskoleseminarierna i Haparanda och Murjek må för år 1921 åtnjuta tillfällig löneförbättring erdigt de grunder, som av mig i det föregående angivits;

att tillfällig löneförbättring må under år 1921 utgå till de lotsoch fyrväsendet tillhörande befattningshavare ä övergångs- och indragningsstat, vilka Kungl. Maj:t prövar skäligt tillägga sådan förmån, med belopp, som i varje särskilt fall bestämmes av Kungl. Maj:t i skäligt förhållande till den löneförbättring av ifrågavarande slag, som tillkommer övrig personal vid lots- och fyrväsendet; samt

att vissa befattningshavare inom den civila statsförvaltningen, vilka icke äro uppförda å ordinarie stat, må under år 1921 åtnjuta löneförbättring enligt vad Kungl. Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder jag därutinnan angivit, bestämmer;

dels förklara,

att till sådana extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna, statens blindundervisningsanstalter, de tekniska elementarskolorna, de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna, som icke hava full tjänstgöring (timlärare),

39 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

tillfällig löneförbättring under år 1921 må utgå enligt de grunder, som gälla för extra ordinarie lärare med full tjänstgöring och vikarierande lärare vid nämnda läroanstalter;

dels för nyssnämnda ändamål bevilja å tilläggsstat för år 1921 såsom förslagsanslag

till tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie Stat inom den civila statsförvaltningen

samt

till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningsliavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel

å andra huvudtiteln .............................. kronor 180,000

» fjärde » » 46,000

» femte » » 341,000

» sjätte » » 36,000

» sjunde » » 216,000

» åttonde » » 262,000

» nionde » » 70,000

» tionde » » 183,000

dels förklara, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring, i vad den avser personal, såväl ordinarie som extra, hos mynt- och justeringsverket, kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m., patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen, statens provningsanstalt, statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. och flottans pensionskassa, skola utgå av medel, av vilka vederbörande verks eller inrättnings omkostnader i övrigt bestridas;

40 Särskilt

yttrande.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

dels medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring, i vad den avser befattningshavare å allmänna indragningsstaten, må utgå av förslagsanslaget till nämnda stat;

dels ock medgiva, att till innehavare av anställningar, vid vilka tillfällig löneförbättring för år 1921 må komma att beviljas, såsom förskott i avräkning å den tillfälliga löneförbättring, som kan varda dessa anställningshavare beviljad för år 1922, må, på sätt och med de förbehåll Kungl. Maj:t närmare bestämmer, utbetalas vad som skolat utgå, därest de bestämmelser, som för år 1921 må varda meddelade, jämväl bleve gällande för år 1922; ävensom, där ifrågavarande förskott ej prövas lämpligen böra avföras å de medel, av vilka vederbörande verks eller inrättnings omkostnader i övrigt bestridas, att för förskotten må få tagas i anspråk det anslag, som må varda såsom avsättning till tillfällig löneförbättring för år 1922 av riksdagen beviljat.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bergqvist, anförde:

»Den år 1918 beslutade löneregleringen för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken med flera statens läroanstalter vilade bland annat på den förutsättningen, att de vid nämnda läroinrättningar anställda lektorer och adjunkter borde i avlöningsavseende stå i bestämd relation till statens civila befattningshavare i andra, respektive första normalgraden, och detta, närmare angivet, på det sättet, att lektorerna skulle åtnjuta något högre lön än andra normalgradens och adjunkterna likaledes något högre lön än första normalgradens befattningshavare. Vid sådant förhållande har jag icke kunnat känna mig övertygad om att något föregripande av en kommande lönereglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken med flera statens läroanstalter skulle ske, därest den nämnda lärarpersonal redan beviljade tillfälliga löneförbättringen nu höjdes till enahanda belopp, som tillerkänts andra jämförliga befattningshavare i statstjänst, då ju därvid alltjämt den av 1918 års riksdag fastslagna relationen till Övriga" ovan angivna civila befattningshavare bibehölles.

Åven beträffande lärarna vid förut omförmälda slag av kommunala läroanstalter med statsunderstöd, i främsta rummet folk- och småskolor, kan jag ej annat än finna de framkomna farhågorna för ett dylikt föregripande ej fullt motiverade. Det synes mig nämligen icke hava varit omöjligt att tillmäta löneförbättring åt nu ifrågavarande befattningshavare med sådana belopp, att faran för ett dylikt föregripande helt avlägsnats.

41 Kungl. Maj.ts proposition Nr 236.

På grund av vad jag nu anfört bär jag ansett, att förslag bort föreläggas riksdagen om tillfällig löneförbättring dels till lärarna vid statens nu ifrågavarande undervisningsanstalter med samma belopp, som föreslagits för andra med dem jämförliga civila befattningshavare, dels ock — i likhet med vad 1920 års riksdag beviljat i fråga om lärarna vid de ■ kommunala mellanskolorna — till ovanberörda kommunalt anställda lärarpersonal med lämpligt avvägda belopp.»

Statsrådets övriga ledamöter instämde med föredragande departementschefen; och

behagade Hans Maj:t Konungen gilla vad denne anfört och hemställt samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Olga Gjorlof.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 202 käft. (Nr 236.)

• l'

\‘A ‘ ' $

H' * ? A

• mi <

[,M«s

k s '

i i

, t

, A •

VA v'A /• ?» ’. v

Bilag» A.

Förslag

rörande

tillfällig löneförbättring

för olika grupper av befattningshavare å ordinarie stat

år 1921.

»■

V Jr, i <7 1 C 1

■ \ \ uJ ti&iÖl 9n 6*

\.':'A1 "i

'■ - ;y

Kungl. Ma,j:ts proposition Nr 236.

45 Andra himidtiteln.

Justitiedepartementet.

Kansliavdelningen.

1 statssekreterare och expeditionschef...............

1 kansliråd ...................................................

1 < dito ..................................................

1 förste kanslisekreterare................................

1 registrator ................................................

. *

1 andre kanslisekreterare ..............................

1 dito ........................

Lagavdelningen.

1 chef för lagavdelningen ..............................

1 ledamot å lagavdelningen ...........................

1 förste kanslisekreterare ..............,...............

t andre kanslisekreterare ..............................

Summa

J ustitiekanslersexpeditionen.

Justitiekanslern ..............................................

Expeditionssekreteraren .................................

Registratorn .................................................

Summa

■>.». r-

i

rm ?

Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar. Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

46 Kungl. Maj.ts proposition Nr 236,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236. 47

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

Avlöningstillägg, för år räknat

1 Därav 700 kronor motsvarande lön och 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

2 Av arvodestillägget anses 450 kronor motsvara lön och 250 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236. 49

1 Av arvodestillägget anses 450 kronor motsvara lön och 250 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

2 Av arvodestillägget anses 300 kronor motsvara lön och 225 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

3 Av arvodestillägget anses 250 kronor motsvara lön och. 125 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 202 käft. (Nr 236.)

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

Fångvårdsstaten (forts.).

401 vaktkonstaplar.........................................

1 första vaktfri! ..........................................

3 första vaktfruar .......................................

1 vaktfri! ...................................................

35 vaktfruar ................................................

1 kokerska ................................................

12 kokerskor ................................................

Övergångsstat-

1 bevakningsbefälhavare ..............................

1 predikant ...............................................

Summa

Statens uppfostringsanstalt å Bona.

1 direktör...................................................

1 pastor och förste lärare..............................

1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare ......................................................

1 andre lärare, tillika avdelningsföreståndare... 1 verkmästare, tillika avdelningsföreståndare ...

1 tredje lärare .............................................

1 bokhållare...........................................

1 maskinist ...............................................

1 förman med förordnande såsom gruppledare 7 förmän med dito

1 förman ...................................................

17 förmän ...................................................

1 husmoder ................................................

Summa 1 2

1 Därav anses 450 kronor motsvara lön och

2 Därav anses 400 kronor motsvara lön och s Därav anses 300 kronor motsvara lön och

250 kronor motsvara tjänstgöringspenningar. 250 kronor motsvara tjänstgöringspenningar. 225 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 236.

Kungl. Maj ds proposition Nr 236.

I Avlöningstillägg, för år räknat

Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

3 Härjämte en andre kanslisekreterarebefattning, som hålles vakant, så länge en kanslisekreterare kvarstår å övergångsstat.

Kung!,. Maj:ts proposition Nr 236.

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

l) Utgår endast under förutsättning, att befattningshavaren icke är militär i flottans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat, i vilket fall lian endast äger uppbära arvodestillägg till belopp, som kan varda medgivet, allt eftersom han är militär i flottans stam eller reserv med pension) eller å reservstat.

Kungl. Ma j As proposition Nr 236.

55 Femte huvudtiteln.

Socialdepartementet.

1 statssekreterare ..........................................

1 expeditionschef ..........................................

1 kansliråd..................................................

3 dito .................................................

1 kansliråd, tillika fattigvårdsinspektör ............

1 byråchef för lagärenden ..............................

1 förste kanslisekreterare ..............................

4 dito .........................

1 förste kanslisekreterare, tillika fattigvårdsinspektörens assistent .................................

1 registrator ................................................

1 andre kanslisekreterare ..............................

3 1 dito ...........................

Övergångsstat.

1 kanslisekreterare .......................................

1 dito .......................................

Summa

Rlksförsäkringsanstnlten.

1 generaldirektör ..........................................

1 byråchef ...................................................

2 byråchefer ................................................

1 överläkare .................,..............................

1 tjänsteman i andra lönegraden (sekreterare)... 1 dito i första lönegraden (notarie)........

5 tjänstemän i dito (notarier, aktu-

arie, registrator) .......................................

Summa

Avlöningstillägg, för år räknat

1 Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

2 Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

3 Härjämte två andre kanslisekreterarebefattningar, som hållas vakanta, så länge motsvarande antal kanslisekreterare kvarstå å övergångsstat.

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

1 o-2 Under stationering å annan ort än Stockholm minskas avlöningstillägget, i vad det hänför sig till lönen, med

1 50 kronor.

2 75 kronor.

Kungl. Mapts proposition Nr 236. 57

1 Under stationering å annan ort än Stockholm minskas avlöningstillägget, i vad det hänför sig till lönen, med 75 kronor.

2 Av arvodestillägget anses 450 kronor motsvara lön och 250 kronor tjänstgöringspenningar

3 Av arvodestillägget anses 300 kronor motsvara lön och 225 kronor tjänstgöringspenningar

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 202 käft. (Nr 236.) 8

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

Pensionsstyrelsen.

1 generaldirektör..........................................

1 byråchef...................................................

7 byråchefer...............................................

1 tjänsteman i andra lönegraden (sekreterare)

7 tjänstemän i dito (sekreterare, förste aktuarie^......................................................

1 tjänsteman i första lönegraden (notarie) ......

23 tjänstemän i första lönegraden (notarier, aktuarier)...;............................................

Summa

Medicinalstyrelsen.

I 1 generaldirektör ..........................................

1 medicinalråd och byråchef...........................

|, 4 medicinalråd och byråchefer ........................

1 kameralbyråchef .......................................

1 statsinspektör över köttkontrollen i riket......

1 ombudsman................................................

1 byrå veterinär.............................................

1 sekreterare ................................................

2 sekreterare ...............................................

1 kamrerare ................................................

1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning ......................................................

1 tjänsteman i första lönegraden (notarie).........

5 tjänstemän i törsta lönegraden (3 notarier, 1 bokhållare, tillika kassör, 1 bokhållare, tillika notarie)...................................................

Övergångsstat.

Summa

1 kamrerare

Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 236. 59

1 Utöver vad honom tillkommer såsom professor vid Karolinska institutet.

2 Utöver vad honom tillkommer såsom professor vid Uppsala universitet.

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

Hospital och asyler (forts ).

1 överläkare (Lund).......................................

1 syssloman (Nyköping) ..............................

1 bokhållare av första graden......................

12 dito ........................

Summa

Överst&thållarämbetet.

Överståthållaren ..........................................

Underståthållaren.........................................

Sekreteraren ................................................

1 notarie......................................................

1 dito ......................................................

1 kanslist ...................................................

3 kanslister...................................................

Summa

Landshövdingarna.

1 landshövding .........................................

23 landshövdingar..........................................

Summa

Landsstaten i övrigt.

Landssekreterare och landska mr er are.

1 tjänsteman .............................................

I 47 tjänstemän .............................................

Länsassessorer.

1 tjänsteman (Stockholm)..............................

1 tjänsteman dito ..............................

1 tjänsteman, (Härnösand, Östersund, Umeå och Luleå .....................................................

7 tjänstemän dito ......

1 tjänsteman (övriga residensstäder)...............

35 tjänstemän dito ...............

1 Utöver vad honom tillkommer såsom lära

A v 1 ö ni ng s t i 11 äg g, för år räknat

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

1 Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar. ’ Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

Kungl. Mav.ts proposition Nr 236.

1 Av arvodestillägget till assistent eller statistiker anses 600 kronor motsvara lön och 300kronor motsvara tjänstgöringspenningar

64 Rungl. Maj.ts proposition Nr 236.

1 Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar. 3 Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

66 Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 236.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 236.

Kungl. Maj.-ts proposition Nr 236.

Kungl. Maj:ts propositioti Nr 236.

1 Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

5 Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

* Härjämte en andre kanslisekreterarebefattning, vilken hålles vakant, så länge den å Över-

gångsstaten uppförda kanslisekreteraren kvarstår därstädes.

70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

Kungi. Maj ds proposition Nr 236. 71

72 Kungl. Maj.ts proposition Nr 236.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 236.

73 Avlöningstillägg, för år räknat

Uppsala universitet.

Professorer m. fl.

Teologiska fakulteten:

1 förste teologie professor, tillika domprost ...

1 professor ...........................................,••••

5 professorer ............................................

1 assistent vid den praktiska avdelningen inom

fakulteten Juridiska fakulteten:

1 professor . 7 professorer.

Medicinska fakulteten:

1 professor ..........................................

11 professorer ......................................

1 professor i psykiatri (befattningen förenad , med överläkarbeställningen vid j Uppsala hospital) ...............

kemi

1 laborator i experimentell patologi och patologisk anatomi ..................

1 dito i experimentell fysiologi och medicinsk fysik ........................

1 prosektor ........................................

Filosofiska fakulteten, humanistiska sektionen:

1 professor .. 20 professorer

Filosofiska fakulteten, matematisk-naturveten-1 skapliga sektionen:

1 professor . 14 professorer..

74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

1 Löneförbättringen vid observatorstjänsten i astronomi, som hålles obesatt s& länge den för observatom E. H. von Zeipel inrättade personliga professuren i astronomi av honom innehaves, utgår härunder till von Zeipel.

2 Dessa arvodesbelopp utgå till amanuenserna under villkor, vad var och en av dem angår, att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

1 Detta arvodesbelopp utgår under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas ifrågavarande amanuens från akademiska sjukhusets stat.

76 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

78 Kungl. MajUs proposition Nr 236.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

80 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

SI

82 Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 236.

Avlöningstillägg, lör år räknat

Kungl. Maj.ts proposition Nr 236.

84 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

Tekniska högskolan (forts.)-

1 speciallärare i byggnadsliygien ..................

1 dito i geologi ..............................

1 dito i varvsanläggningar ...............

1 speciallärare i arkitektonisk formlära .........

Sekreteraren................................................

Kamreraren ...............................................

Summa

Chalmers tekniska institut.

1 professor ................................................

11 professorer .............................................

1 andre lärare.............................................

4 dito ............................................

1 verkstadsingenjör ....................................

1 lärare i frihandsteckning ...........................

1 speciallärare i beskrivande geometri............

23075 Summa

Kungl. Maj.ts proposition Nr 236.

86 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

1 Därest befattningshavaren är kvinnlig rektor vid statssamskola eller vid förskolan för blinda i Växjö, minskas avlöningstillägget, i vad det hänför sig till lönen, med 50 kronor.

2 Därest befattningshavaren är kvinna, minskas avlöningstillägget, i vad det hänför sig till lönen, med 50 kronor.

3 Avlöningstilläggen vid de lektorsbefattningar vid folkslcoleseminarierna, som hållas vakanta med hänsyn till vid seminarierna befintliga adjunktsbefattningar å övergångsstat, må i stället utgå vid nämnda adjunktsbefattningar.

4 5 Därest befattningshavaren är kvinna, minskas avlöningstillägget med

4 45 kronor.

5 90 » .

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236. 87

123 Därest, befattningshavaren är kvinna, minskas avlöningstillägget med

1 30 kronor.

2 40 » .

3 20 » .

4 Därest befattningshavaren är kvinna, minskas avlöningstillägget, i vad det hänför sig till lönen, med 60 kronor.

88 Kungl. Maj-ts proposition Nr 236.

1 2 Därest befattningshavaren är kvinna, minskas avlöningstillägget med

1 35 kronor.

2 30 » .

s Härav 60 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

4 Därest befattningshavaren är kvinna, minskas avlöningstillägget, i vad det hänför sig till lönen, med 60 kronor.

Kungl. Majis proposition Nr 236.

1 Härav 30 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

2 Därest befattningshavaren är kvinna, minskas avlöningstillägget, i vad det hänför sig till lönen, med 60 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 202 käft. (Nr 236.)

90 Kunyl. Maj:ts proposition Nr 236.

1 Därav 400 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar. * Därav 300 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

Kungl. May.ts 'proposition Nr 236.

92 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

93 Statens liskeriadministration.

1 fiskeriintendent, i övre norra distriktet .........

1 fiskeriintendent ..........................................

4 fiskeriintendenter .......................................

1 fiskeriassistent ..........................................

1 fiskeriingenjör ..........................................

Summa

Skogshögäkolan.

1 professor ...................................................

3 professorer ................................................

1 lektor i skogsskötsel .................................

1 dito i skogsteknologi m. m......................

! 1 dito i botanik.............j............ ...............

i 1 överassistent .............................................

Summa

Statens skogsförsöksanstalt.

\ 1 föreståndare för skogsa vdel ningen ...............

; 1 dito för naturvetenskapliga avdelningen

1 laborator i skogsentomologi ........................

i 1 assistent i marklära m. m............................

1 assistent ...................................................

| 3 assistenter ...............................................

1 första skogsbiträde ....................................

1 skogsbiträde .............................................

1 d:o .............................................

Summa

Lantmäteristyrelsen.

i 1 generaldirektör ..........................................

1 byråchef ...................................................

2 byråchefer ................................................

| 1 byrådirektör .............................................

I 2 byrådirektörer ..........................................

94 Kungl. Maj.ts proposition Nr 236.

1 Utgår endast under förutsättning, att befattningshavaren icke är militär i aktiv tjänst, i

vilket fall han endast äger uppbära arvodestillägg å 250 kronor.

3 Av arvodestillägget anses 300 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

KungI. Maj:ts 'proposition Nr 236.

96 Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

97 Katigt. Maj:ts proposition Nr 236.

Tionde huvudtiteln.

Handelsdepartementet.

1 statssekreterare och expeditionschef ............

1 kansliråd ............«..................................

1 dito ................................................

1 förste kanslisekreterare .............................

3 dito

1 registrator ................................................

1 andre kanslisekreterare ..............................

2 dito ..............................

Summa

Kommerskollegium.

1 generaldirektör .........................................

I byråchef ................................................

j 4 byråchefer ...............................................

j 1 byrådirektör .............................................

' 1 dito och överinspektör ..............................

1 navigationsskoleinspektör ...........................

i 1 skeppsmätningsöverkontrollör och överinspektör

I 1 sjöåklagare.........................................

! 1 sekreterare .........................................

3 dito .........................................

1 kamrerare ........................................

1 förste byråingenjör .............................

3 » byråingenjörer

1 teknisk konsulent ......

1 sjötekniskt biträde ...

| 1 förste aktuarie .........

1 Därav 400 kronor

Bihang till riksdagens protokoll 1921.

Avlöning'stillägg, lör år räknat

t

motsvarande tjänstgöringspenningar.

1 sand. 202 höft. (Sr 236.) 13

98 Kung!. Maj:ts proposition Nr 236.

18,700

Summa

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236.

100 Kung!.. Majds proposition Nr 236.

Kungi. Maj.is proposition Nr 236.

1 Personalen vid nautisk-meteorologiska byrån åtnjuter även i annan ordning medgiven tillfällig löneförbättring.

1 Utgår icke, därest befattningen inneliaves av kvinna.

102 Kungl. Maj.is proposition Nr 236.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 236