angående ny stat för kam¬ markollegium m. m.

Kungl. Maj;ts proposition Nr 294.

1 Kr 294.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ny stat för kammarkollegium m. m.; given Stockholms slott den 18 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Majrts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern VON SYDOW, ministern för utrikes ärendena greve WRANGEL, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist, 'Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anförde chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow, följande:

Nu gällande, av 1919 års lagtima riksdag godkända stat för kammarkollegium har följande lydelse:

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 252 käft. (Nr 294.)

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 294.

(Etter 5 år kan lönen höjas! med 600 kronor.

Efter 5 år kan lönen böjas! { med 500 kronor och efterj 10 år med ytterligarej 500 kronor.

(Efter 5 år kan lönen höjas med 500 kronor, efter loj år med ytterligare 500! kronor och efter 15 år medj än ytterligare 500 kronor.!

'Efter 5 år kan avlöningen! höjas med 200 kronor,I efter 10 år med ytter-j ligare 200 kronor och efter 15 år med än ytterligare!

' 200 kronor; skolande av!

ålderstillägget 100 kronor; tillhöra lön och 100 kronor, tjänstgöringspenningar. j

Efter 3 år kan lönen höjasl

J med 100 kronor, efter 6> år med ytterligare 100J

J kronor och efter 9 år med än ytterligare 100 kronor.

) |

Anm. Därest hostad med bränsle, eventuellt med bränsle och elektriskt ljus, där sådant anordnats, anvisas vaktmästare, skall av lönen avstås för bostad med bränsle 300 kronor för år samt för lyse 25 kronor om året. Därest vaktmästare åtnjuter enbart bostad eller bostad med värme, men icke i övrigt erforderligt bränsle, ävensom då bostadsförmån är av sådan beskaffenhet, att den icke kan anses hava ovan sagda värde, skall det ankomma på Kungl. Maj:t att efter omständigheterna bestämma det lägre löneavdrag, som för dylik förmån skall äga rum. Förmånen av lyse innebär allenast rätt till en årlig maximiförbrukning av elektrisk ström intill högst 100 kw.-timmar. Åtnjutes lyse, skall vaktmästaren själv bekosta armatur och lampor. I övrigt skola ifråga om förmån av bostad m. m. i tillämpliga delar lända till efterrättelse bestämmelserna i § 3 av kungl. kungörelsen den 1 november 1918 angående avlöningsförbättring från och med år 1919 för vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare (Sv. F. S. 1918 nr 836).

3 Kunyl. Maj:ts proposition Nr 294.

Under sjunde huvudtiteln, punkten 4, i 1921 års statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, under riksstatens sjunde huvudtitel, med uteslutande av det under rubriken kammarkollegium uppförda ordinarie anslaget å 192,600 kronor, därav bestämt anslag 189,600 kronor samt förslagsanslag 3,000 kronor, under samma rubrik beräkna ett ordinarie förslagsanslag å 293,700 kronor.

Kungl. Maj:ts berörda förslag grundade sig dels på det av Kungl. Magt för riksdagen i statsverkspropositionen framlagda förslag till ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk, dels ock därpå, att fråga förelåg om ordnande av de under kammarkollegium lydande arkivens ställning inom det offentliga arkivväsendet och att i sammanhang härmed vissa ändringar borde äga rum i kollegiets stat.

Vid föredragning inför Kungl. Maj:t den 11 mars 1921 av frågan om riks- och landsarkiven har chefen för ecklesiastikdepartementet lämnat eu utförlig redogörelse för spörsmålet om ordnande av kammarkollegii arkivs ställning, till vilken redogörelse jag ber att få hänvisa. Den lösning av sistnämnda spörsmål, som bemälde departementschef i samråd med mig förordat, innebär, att kammararkivet skulle överflyttas på riksarkivets stat och dess förvaltning övertagas av riksarkivet, men att däremot de i kammarkollegii egentliga ämbetslokaler förvarade arkivalierna skulle bibehållas under kollegiets förvaltning. För vården av kammararkivet skulle å riksarkivets stat upptagas en tjänsteman i den nya femtonde lönegraden under benämningen förste arkivarie, varjämte från kammarkollegiets stat till riksarkivets skulle överflyttas dels anslag till avlöning åt en ordinarie vaktmästare i den nya första lönegraden, dels av de för avlöning av icke-ordinarie befattningshavare avsedda medel så mycket, som åtgår till avlöning åt en amanuens och en extra vaktmästare. Slutligen förutsättes, att för vården av kammarkollegiets arkiv å dess stat upptages en tjänsteman i den nya trettonde lönegraden med benämningen andre arkivarie för arkivvården.

Vården av de i kammarkollegii egentliga ämbetslokaler förvarade arkivalier ankommer för närvarande så vitt angår andra arkivkontoret, på föreståndaren för kontoret samt för registratorskontorets vidkommande på registratorn. Dessutom är på extra stat uppförd en tjänsteman i nuvarande första lönegraden, den s. k. utredningsnotarien, med åliggande, bland annat, att biträda arkivarien å andra arkivkontoret med till arkivvården hänförliga göromål. Beträffande tillkomsten av ifrågavarande extra befattning ber jag att få erinra om följande.

4 Kungl. Maj ds proposition Nr 294.

Uti sin den 6 oktober 1916 dagtecknade skrivelse med förslag till omorganisation av kammarkollegium yttrade ämbetsverket, så vitt nu är fråga, följande:

Efter dåvarande ordning hade en av kollegiets sex notarier placerats såsom utredning snotarie med skyldighet tillika att med upplysningar tillhandagå den allmänhet, som besökte andra arkivkontoret. Genom den av kollegiet nu föreslagna indragningen av fyra notarier skulle tillgång saknas till tjänsteman, avsedd för nyssnämnda uppdrag. Då det emellerlid vore synnerligen angeläget att den arkivarie, som förestode andra arkivkontoret, måtte kunna ostört ägna sig åt besvarandet av de talrika remisser, som han från kollegiet erhölle, och därför i så stor utsträckning som möjligt undslippa det tidsödande arbetet att tillhandagå allmänheten med lämnande av upplysningar och framtagande av handlingar m. m., syntes kollegiet oundgängligt att begränsa indragningen till tre notarietjänster, och bibehålla tre, varav en skulle hava samma skyldighet som den nuvarande utredningsnotarien.

Mot vad kollegiet föreslagit i avseende å bibehållande av tre notariebefattningar förklarade sig löneregleringskommittén i avgivet utlåtande icke hava något att erinra. Av de tre notarierna skulle alltså även efter kommitténs tanke en erhålla placering å andra arkivkontoret med skyldighet tillika att med upplysningar tillhandagå den allmänhet, som besöker detta kontor.

I proposition nr 164 till 1919 års lagtima riksdag framlade KungL Maj:t förslag till omorganisation av kammarkollegium och upptog därvid å staten, bland andra, tre notariebefattningar. Vederbörande departementschef hade i detta avseende icke funnit någon erinran mot kollega förslag.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 158, hemställdes emellertid, att den notarie, som till väsentlig del skulle hava befattning med arkivalierna i andra arkivkontoret, måtte uppföras icke på ordinarie utan på extra stat. Riksdagen, som i övrigt biföll Kungl. Maj:ts förslag, ansåg i likhet med motionären, att, med hänsyn till den då pågående utredningen rörande vården av kammarkollegiets arkiv, den tjänsteman, vilken föreslagits till placering såsom utredningsnotarie med skyldighet att biträda arkivarien å andra arkivkontoret med utredningar samt att med upplysningar tillhandagå den allmänhet, som besöker arkivkontoret, icke borde för det dåvarande uppföras å ordinarie stat. Befattningen uppfördes i stället å extra stat.

På sätt närmare framgår av vad chefen för ecklesiastikdepartementet vid framläggande av nyss omförmälda förslag yttrat angående kammarkollegii arkivs ställning är förslaget i denna del baserat på en av ordföranden hos de av chefen för ecklesiastikdepartementet för berörda frågas beredande tillkallade sakkunniga, före detta justitierådet K. J.

5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 294.

W. Sjögren uttalad särskild mening. I sitt yttrande i ämnet berörde emellertid icke Sjögren frågan om fortsatt bibehållande i kollegium av den s. k. utredningsnotarien. I 1921 års statsverksproposition bar icke heller för år 1922 beräknats något anslag till den ifrågavarande notarien.

Nu bär kammarkollegium i skrivelse den 4 februari 1921, bland annat, jämte erinran att avlöning till utredningsnotarien icke beräknats i den ordinarie staten för kollegium, beträffande behovet av derma tjänst åberopat de skäl, som anförts av reservanterna bland sakkunniga, kammarråden friherre Gasten von Otter och A. W. Dufwa, samt i en till vederbörande utskott vid 1919 års lagtima riksdag av generaldirektören Hj. Nehrman den 29 mars 1919 avgiven promemoria.

Bemälda reservanter yttra i föreliggande ämne:

»De sakkunnigas majoritet synes ha tänkt sig, att den föreslagna andre arkivarien på riksarkivets stat skulle kunna helt och hållet övertaga de uppdrag, som för närvarande åligga omförmälde utredningsnotarie, vilken enligt kammarkollegiets i denna del av Kungl. Maj:t gillade förslag till omorganisation av ämbetsverket skulle bibehållas, och har majoriteten därvid förmenat, att sagda notaries huvuduppgift skulle vara att tillhandagå allmänheten med lämnande av upplysningar och framtagande av handlingar.

Denna uppfattning om utredningsnotariens huvuduppgift är emellertid ingalunda riktig.

Såsom redan benämningen angiver, ingår bland utredningsnotariens skyldigheter även den att verkställa utredningar, och åligger honom i sådant avseende att biträda arkivarien i andra arkivkontoret med utredningar av enklare beskaffenhet. Detta åliggande bör desto hellre bibehållas för ifrågavarande notarie som det icke kan vara lämpligt att lägga dylika ofta förekommande smärre utredningar på arkivarien, vars högre kvalificerade arbetskraft måste i den allra största utsträckning anlitas för de svåra och vidlyftiga utredningar, som alltjämt i stort antal tillhöra kontoret.

Uppenbart torde vara att detta utredningsnotarien åliggande, nog så viktiga arbete kräver en på det kamerala området förfaren tjänsteman och sålunda icke kan anförtros åt en allenast för det arkivtekniska området särskilt utbildad person.

Utredningsnotariens övriga åligganden äro enligt dåi av kollegiet fastställda indelningen av arbetet i andra arkivkontoret följande:

1. skyldighet att tillhandagå forskare, vare sig statens tjänstemän eller enskilda personer;

2. mottagande av koncept och akter till kollegiets beslut och utslag samt akternas kvitterande i kollegiets protokoll och desammas jämte konceptens överlämnande till vederbörande för delgivning, anteckning och registrering;

3. kvitterande av sådana kungl. brev och departementsskrivelser, som jämlikt kollegiets beslut skola delgivas arkiv kontoret; samt

4. in- och utlåning av handlingar. *

Den under 1 omförmälda skyldigheten att tillhandagå forskare, icke blott

Deparietnenlschefen.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 294.

allmänheten utan även och icke minst viktigt statens tjänstemän, består — frånsett det rent mekaniska arbetet med handlingars framtagande — huvudsakligen i meddelandet av upplysningar i de mångskiftande frågor, som falla inom kollegiets både äldre och nuvarande ämbetsförvaltning. Vad särskilt denna arkivkontorets uppgift beträffar må erinras, att i detta kontor förvaras och föras samtliga för riket nu gällande jordeböcker, likasom där finnas de viktigare bland de äldre. Ett stort antal besökande å kontoret, däribland icke minst fastighetsägare på landet, infinna sig där för att förskaffa sig utredningar och upplysningar på grundval av där befintliga jordeböcker. För nöjaktigt tillhandagående av den allmänhet, som för sådana eller andra ärenden besöka kontoret, kräves givetvis en ingående kännedom såväl om jordeboksväsendet och övriga rent kamerala förhållanden som ock om de olika grenarna av kollegiets verksamhetsområde.

De i punkterna 2 och 3 angivna åliggandena bestå i sådana expeditionsgöromål, som hänga intimt samman med handläggningen av kollegiets löpande ärenden, och äro följaktligen av den art, att de böra ombesörjas av en på kollegiets stat uppförd kameral tjänsteman. Såväl dessa göromål som den i punkt 4 omförmälda in- och utlåningen av handlingar kunna icke lämpligen förläggas till allenast viss del av den dagliga arbetstiden utan måste utföras när helst sådant påkallas.

Av det anförda torde framgå såväl att den ifrågavarande notariens arbetsuppgifter äro av den beskaffenhet, att han icke lämpligen kan ersättas av en för arkivvården anställd arkivtekniskt utbildad tjänsteman, som ock att, därest detta icke förty skulle ske, den arkivvärdande tjänstemannen skulle få sin arbetstid så splittrad av andra utom hans fack liggande göromål, att den tid som bleve honom övrig till fullgörande av hans nog så krävande huvuduppgift, den arkivtekniska vården av kollegiets arkiv, skulle bliva allt för knapp.

Om ifrågakomna notariebefattning, såsom vi anse oundgängligen nödvändigt, kommer att bibehållas, vinnes alltså även den stora fördelen med hänsyn till arkivvården, att de därför avsedda arbetskrafterna kunna i långt större utsträckning än majoriteten tänkt sig användas för det rena arkivvårdsarbetet.»

I sin omförmälda promemoria framhåller generaldirektören Nehrman, bland annat, att arbetsförhållandena å kollega andra arkivkontor äro sådana, att de, huru den arkivtekniska frågan än ordnas, i varje fall med nödvändighet kräva, att en av kollegiets notarier avdelas för tjänstgöring å detta kontor. Att tillgodose detta redan förhandenvarande och även för framtiden givna ordinarie behov med en anordning allenast på extra stat måste fördenskull anses mindre lämpligt.

På sätt jag förut erinrat, skulle i anledning av kammararkivets överflyttande till riksarkivet från kammarkollegiets stat vissa anslagsbelopp avföras för att upptagas å riksarkivets stat. För vården av de i kammarkollegiets egentliga ämbetslokaler befintliga arkivalierna skulle å kollegiets stat uppföras en tjensteman i den nya trettonde lönegraden. Beträffande motiveringen till dessa förändringar ber jag att få hänvisa

7 Kungl. Maj:ts proposition Nr 294.

till vad chefen för ecklesiastikdepartementet härutinnan anfört till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 11 mars 1921.

Vid bedömande av frågan om fortsatt behov av den så kallade utredningsnotarien i kammarkollegium lärer man till en början icke undgå att finna, att, därest denna nu på extra stat uppförda befattningshavare skulle försvinna och kollegium i stället få till sitt förfogande allenast en andre arkivarie för arkivvården, någon förstärkning av arbetskrafterna hos kollegium, som, så vitt nu är i fråga, ej skulle befrias från några uppgifter, icke komme till stånd. Med de hittills tillgängliga arbetskrafterna torde arkivvården hava fått inskränkas till det allra nödvändigaste, och behovet av ytterligare och förbättrad arkivvård lärer icke kunna förnekas. Det är då uppenbart, att föga eller intet skulle stå att vinna genom en sådan anordning som utredningsnotariens utbytande mot en andre arkivarie för arkivvården. Enligt vad jag inhämtat, tages den ojämförligt större delen av utredningsnotariens arbetstid för närvarande i anspråk för sådana mera löpande göromål som ut- och inlåning av handlingar, handledning åt forskare, mottagande och registrering av handlingar m. m. dylikt, ehuru utredningsnotarien, enligt vad av det föregående framgår, från början i främsta rummet varit avsedd för utredningar. Om den nya arkivvårdaren nu skulle få hand om samtliga nyssberörda göromål, lärer icke alltför mycken tid bliva övrig för den viktigare arkivvård, varav man här i första hand har behov. För att kunna på en gång vinna det ursprungliga syftet med utredningsnotarietjänsten nämligen att få något biträde åt arkivarien å andra arkivkontoret med mindre krävande utredningar, och genom den nya arkivvårdarens befrielse från någon del av nyss angivna löpande göromål bereda tillfälle för honom att mera uteslutande ägna sig åt den egentliga arkivvården, anser jag mig böra tillstyrka, att den ifrågavarande notarietjänsten bibehålies. Då behovet av denna tjänsteman är av konstant natur, torde han böra uppföras å ordinarie stat. Jag förutsätter, att de ifrågavarande tjänstemännen, vilka båda givetvis närmast böra vara underställda föreståndaren för andra arkivkontoret, få sina verksamhetsområden i förhållande till varandra i möjligaste mån avgränsade.

Med hänsyn till den föreslagna arkivvårdarens benämning av arkivarie synas övriga arkivarie!' i kollegium, vilka tillhöra den nya femtonde lönegraden, medan den förre skulle hänföras till trettonde lönegraden, böra i likhet med motsvarande tjänstemän i riksarkivet benämnas förste arki vaner.

Jag ber i detta sammanhang få erinra därom, att med den nu föreslagna lösningen av frågan om vården av kammarkollegiis återstå-

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 294.

ende arkiv det hittills å extra stat uppförda anslaget för ordnande av vissa till kollegiets andra arkivkontor hörande handlingar, för år 1921 1,950 kronor, ansetts kunna upphöra. Anslag till utredningsnotarien har, som nämnts, hittills varit anvisat å extra stat.

Enligt det beslut, som 1921 års riksdag fattat i fråga om lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk skulle, om någon förändring av antalet befattningshavare icke behövde äga rum, följande stat gälla för kammarkollegium från och med

år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 245,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................... » 6,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst ......................................................... » 33,000

Renskrivnings- och tryckningskostnad, förslagsanslag ... » 3,000

Förslagsanslag kronor 287,500.

I enlighet med vad jag förut tillstyrkt böra emellertid vissa ändringar häri äga rum. Så torde anslagsposten »avlöningar till ordinarie tjänstemän» böra dels ökas med avlöning till en andre arkivarie i trettonde lönegraden, vilken avlöning bör beräknas till 7,212 kronor, dels minskas med avlöning till en expeditionsvakt i första lönegraden, beräknad till 2,988 kronor. Vidare skulle enligt mitt förslag om uppförande å kollega stat av en notarie samma anslagspost höjas med ytterligare 7,212 kronor. Omförmälda ändringar i anslagsposten böra föranleda höjning av anslagsposten »vikariatsersättningar», med i runt tal 200 kronor. Till arvode åt en amanuens har hittills utgått i medeltal 1,800 kronor och till avlöning åt en extra vaktmästare 1,600 kronor för år räknat. Summan av båda sistnämnda belopp, 3,400 kronor, ökad med omkring 33 procent, bör avgå från anslagsposten »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.». Alltså skulle anslagsposten »avlöningar till ordinarie tjänstemän» uppgå till i runt tal 256,500 kronor, anslagsposten »vikariatsersättningar» till 6,700 kronor och anslagsposten »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.» till 28,500 kronor. Endast anslagsposten till renskrivnings- och tryckningskostnad skulle förbliva oförändrad och sålunda upptagas med ett belopp av 3,000 kronor. Förslagsanslaget till kammarkollegium skulle alltså sluta å ett belopp av 294,700 kronor.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

9 Kungl. Maj.ts proposition Nr 294. dels bestämma antalet befattningshavare å ordinarie stat för kam-

markollegium på nedanstående sätt:

Befattningshavare Avlöningsgrad

1 generaldirektör....................................................... A 3

5 kammarråd.................................................................. B 20

1 förste advokatfiskal................................................. B 18

1 andre advokatfiskal ............................................... B 15

8 tjänstemän (5 sekreterare, 3 förste arkivarier) B 15

1 förste arkivarie för lantmäteriutredningar ...... B 15

6 tjänstemän (3 notarier, 2 fiskaler, 1 registrator) B 13

1 andre arkivarie för arkivvården......................... B 13

2 kansli biträ den, kvinnliga..................................... C 3

7 kontorsbiträden, kvinnliga.............................. .. C 2

1 förste expeditionsvakt............................................ B 3

3 expeditions vakter...................................................... B 1

dels godkänna följande stat för kammarkollegium, att tillämpas från och med år 1922:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag......... kronor 256,500

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ................................. )> 6,700

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag, högst ....................................................... » 28,500

Renskrivnings- och tryckningskostnad, förslagsanslag ... »_3,000

Förslagsanslag kronor 294,700.

dels och under fiksstatens sjunde huvudtitel, med uteslutande av det under rubriken kammarkollegium uppförda anslaget å 192,600 kronor, därav bestämt anslag 189,600 kronor samt förslagsanslag 3,000 kronor, under samma rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag å 294,700 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga litt. ... vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Martin Philipson.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt 252 höft. (Nr 294.)