Prop. 1921:343

angående dyrtids- tillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda under¬ visningsanstalter

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kungl. Maj.is proposition Nr 343.

1 Nr 343.

Kungl. Maj.is proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter; given Stockholms slott den 18 mars 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsråd sprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min Allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. J.son Bergqvist.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 290 käft. (Nr 343.)

2 Kungl. Maj.is proposition Nr 343.

Dyrtidstilllägg för år 1921 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d Stockholms slott den 18 mars 1921.

Närvarande:

Statsministern von Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist anförde:

Vid anmälan den 7 januari 1921 av regleringen av utgifterna under tilläggsstaten till riksstatens för år 1921 åttonde huvudtitel hemställde jag under punkten 84, det Kungl. Maj:t täcktes föreslå riksdagen att, i avbidan på proposition angående dyrtidstillägg under år 1921 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter, för ändamålet beräkna på tilläggsstat för nämnda år ett förslagsanslag av 65,000,000 kronor. Denna min hemställan blev av Kungl. Maj:t bifallen. Jag erinrade vid sagda tillfälle därom, att ifrågavarande spörsmål vore beroende av de grunder, som komme att föreslås rörande dyrtidstillägg för befattningshavare i statens tjänstoch att ärendet därför tarvade ytterligare beredning. Sedan denna bered, ning nu blivit avslutad, anhåller jag att ånyo få anmäla sagda ärende.

I anledning av Kungl. Majits proposition till 1920 års riksdag (nr 392) angående dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter samt inom riksdagen i ämnet väckta motioner har sagda riksdag

dels godkänt förslag till kungörelser med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;

dels medgivit, att Kungl. Maj:t finge utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av nyss omnämnda allmänna grunder befunnes erforderliga;

dels för bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg enligt berörda allmänna grunder anvisat på tilläggsstat för år 1920 under åttonde huvudtiteln ett förslagsanslag av 56,000,000 kronor;

dels förklarat, att under år 1921 tills vidare och intill dess defi-

3 Kungl:. Maj:ts 'proposition Nr 343.

nitivt beslut fattats rörande de medel, av vilka för sagda år kostnaderna för dyrtidstillägg åt vissa grupper av kommunalt anställda lärare skulle bestridas, härför erforderliga belopp skulle utgå ur det till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och pensionärer m. fl. vid sidan av huvudtitlarna såsom avsättning å 1921 års riksstat anvisade förslagsanslag, högst, å 200,000,000 kronor;

dels ock medgivit, att i de fall, då landsting, kommun eller annan myndighet för år 1920 tills vidare anvisat medel för beredande av dyrtidstillägg åt lärare, till vilken sådant tillägg enligt sålunda föreslagna allmänna grunder skulle utgå av statsmedel, det finge ankomma på landstinget, kommunen eller myndigheten att av det till dyrtidstillägg utgående statsbidraget tillgodoföra sig den del, varmed i de särskilda fallen summan av statsbidraget och ortsbidraget överstege det belopp, vilket skulle utgå såsom dyrtidstillägg till vederbörande lärare, därest sådant tillägg, med tillämpning i övrigt av berörda allmänna grunder, finge utgå å antingen hela minimiavlöningen, stadgad ersättning för övertidsläsning däri inräknad, eller, för lärare vid privatläroverk, summan av hela minimiavlöningen och stadgad tillfällig löneförbättring, eller, där för lärare vid privatläroverk föreskrift om minimiavlöning saknades, å den kontanta avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren 1913—1915, ökad med stadgad tillfällig löneförbättring, eller slutligen, där för lärare vid folkhögskola Kungl. Maj:t funnit skäl göra undantag från eljest i fråga om avlöningarna gällande föreskrifter, å hela de av Kungl. Maj:t för sådana fall stadgade beloppen.

Ovannämnda förslag till kungörelser äro såsom Bil. I—III intagna i riksdagens skrivelse i ämnet, nr 381, sid. 24—36, och torde jag här få inskränka mig till att hänvisa till desamma.

I överensstämmelse med riksdagens nu nämnda beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 30 juni 1920 kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier (nr 496), kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk (nr 497) och kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstilllägg åt lärare vid folkhögskolor (nr 502), därvid i nämnda kungörelser jämväl meddelades föreskrifter rörande beräkning, rekvisition och utbetalning av ifrågavarande dyrtidstillägg.

4 Inkomna

framställ-

ningar.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

Till Kungl. Maj:t hava nu inkommit åtskilliga framställningar angående dyrtidstillägg för år 1921 åt nyssnämnda lärargrupper. Vissa av dessa framställningar avse även tillfällig löneförbättring, men då jag i annat sammanhang yttrat mig härom, redogör jag här för berörda framställningar endast i vad de avse dyrtidstillägg.

1) Centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening har sålunda anhållit, att Kung! Maj:t täcktes för 1921 års riksdag framlägga förslag om dyrtidstillägg för samtliga lärare och lärarinnor vid rikets folk- och småskolor sagda år att utgå å den del av lönen, som bestrides av statsmedel, enligt samma grunder, som bliva bestämda för statsanställda lärare.

2) Vidare har Sveriges folkskollärarförbunds styrelse omförmält, att nämnda förbund och de större städernas lärarkongress uttalat det önskemålet, att, intill dess utredning och förslag om definitiv lönereglering för folkskolans lärare kunde föreläggas riksdagen, manlig lärare i folkskola måtte komma i åtnjutande av, bland annat, fullt dyrtidstillägg efter samma grunder som för statsanställda befattningshavare å såväl det hittillsvarande statsbidraget som å begärd tillfällig löneförbättring.

8) I sin skrivelse den 30 september 1920 angående de anslag rörande folkundervisningen, som borde äskas på tilläggsstat för år 1921, har skolöverstyrelsen hemställt om förslag till riksdagen angående medel till dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor efter enahanda grunder, som kunde bliva bestämda för befattningshavare i statens tjänst, och därvid anfört bland annat:

Angående behovet av dyrtidstillägg åt folkskolans lärare och vikten av att berörda avlöningsfråga löses på ett sätt, som står i överensstämmelse med billighet och rättvisa, anser överstyrelsen berörda synpunkter vara så ovedersägligen klarlagda i samband med de senaste årens lönerörelse inom lärarkåren och vid frågans behandling i riksdagen, att utförligare utläggningar därom synas överflödiga. Överstyrelsen vill blott ytterligare betona, vad den förut i olika framställningar till Kungl. Maj:t haft anledning att på det kraftigaste framhålla, nämligen att den stora lärarbrist på folkskolans område, som för närvarande är rådande, hotar att tillintetgöra statsmakternas ansträngningar i övrigt att skapa en god folkbildning, och att det enda verkligt effektiva botemedlet mot lärarbristen är beviljande av sådana avlöningsförmåner, som kunna locka ett tillräckligt antal kvalificerade inträdessökande till lärarseminarierna.

I riksdagens skrivelse, nr 381, har riksdagen uttalat, att den ej kan finna annat än övertygande skäl vara anförda för den anordning, till vilken även Kungl. Maj:t i nyssberörda proposition i princip givit sin anslutning, nämligen att de grunder, som varit eller komma att bliva bestämmande i fråga om dyrtids-

5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

tilläggen till statens befattningshavare, skola tjäna till ledning vid beredande av dyrtid stillägg åt den personal vid kommunala m. fl. läroanstalter, varom nu är fråga. Tillika har riksdagen, under förmälan att i propositionen sagda princip icke blivit helt fullföljd på den grund, att avsevärda besparingar kunde göras genom godkännande av ett något modifierat förslag, ansett, »att, då man i princip erkänner det berättigade i likställighet beträffande grunderna för dyrtidstilläggens beräknande mellan ovannämnda lärare och de statsanställda lärarna, skäl kunna anföras för ett något fullständigare genomförande av denna likställighet». I anslutning till vad överstyrelsen redan anfört i fråga om vikten av att låta rättvisa vederfaras olika tjänstemannagrupper i förhållande till varandra, så långt jämförligbet är möjlig, vill överstyrelsen såsom sin uppfattning framhålla, att alla skäl tala för att den av riksdagen godtagna likställighetsprincipen i förevarande fall också verkligen helt och fullt genomföres. Ingenting synes kunna vara så ägnat att väcka förstämning hos en tjänstemannakår, som om statsmakterna, efter medgivande att den är berättigad att få sin avlöning bestämd efter vissa som riktiga erkända grunder, sedan i tillämpningen likväl ställt densamma i en bestämt försämrad undantagsställning.

4) Vad angår lärarpersonalen vid de högre folkskolorna har skolöverstyrelsen i sin nyssberörda skrivelse gjort enahanda framställning som beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor.

5) I fråga om lärarpersonalen vid småskoleseminarier, som underhållas av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, har skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1920, under hänvisning till 1919 års lagtima riksdags uttalande rörande avlöningen åt nämnda lärarpersonal, hemställt om dyrtidstillägg efter enahanda grunder, som må bliva fastställda för lärarpersonalen vid folkskoleseminariernas övningsskolor.

6) Vad beträffar privatläroverkens lärarpersonal har centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen hemställt om förslag till 1921 års riksdag angående dyrtidstillägg till sagda lärarpersonal å den del av löneförmånerna, varå dyrtidstillägg för närvarande får beräknas, efter samma grunder, som Kungl. Maj:t kunde komma att föreslå beträffande kommunalt anställda lärare.

Skolöverstyrelsen har uti infordrat utlåtande den 30 november 1920 tillstyrkt bifall till denna hemställan.

7) Vidare hava föreståndarinnorna för de enskilda högre lärarinneseminarierna gjort framställning om upphävande, om möjligt från och med år 1921, av nu gällande bestämmelse angående minst 10 undervisningstimmar i veckan såsom villkor för dyi’tidstillägg åt timlärare och till stöd för denna framställning åberopat de olägenheter för seminarierna, som äro förenade med sagda bestämmelser.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

Det är för seminarierna givetvis av synnerlig vikt att till lärare kunna erhålla för de olika ämnena väl utbildade facklärare och specialister. Men skall detta bli möjligt, så blir följden att i regeln många olika lärarkrafter måste anlitas, varigenom de enskilda lärarnas tjänstgöring vid respektive seminarier i många eller de flesta fall ej kommer att omfatta 10 veckotimmar. Att seminarierna i syfte att för sina lärare erhålla dyrtidstillägget skulle anställa en och samma lärare i flera ämnen, är knappast tänkbart och i alla händelser icke önskvärt, då därigenom utsikten minskas att för varje ämne erhålla bästa lärår kraf t. I ett eller annat fall torde emellertid seminarierna fortfarande som hittills anlita timlärare, som vid seminariet självt eller vid flera privata läroanstalter hava sammanlagt minst 10 veckotimmars tjänstgöring. På grund av det statsunderstöd, som i enlighet med bestämmelserna i ovan anförda kungörelse till dem utgår, skulle dessa lärare komma att åtnjuta vida högre arvode än de övriga lärarna. Då nu lärare, som endast undervisa ett färre antal timmar, ofta äro inom sina fack framstående vetenskapsmän, under det att andra lärare med flera än 10 timmar kunna vara dem underlägsna i vetenskapliga meriter, så kan detta svårligen anses fullt rättvist. Och man kan ej tänka sig, att lärare med färre veckotimmar genom tillskott från seminariet bereddes motsvarande arvode som de övriga timlärarna, ty utgifterna härför bleve så stora, att de vida överstege vad seminarierna under nuvarande för dem ogynnsamma ekonomiska omständigheter kunde bära.

Uti infordrat, den 21 oktober 1920 dagtecknat utlåtande har skolöverstyrelsen tillstyrkt bifall till framställningen och därvid anfört bland annat:

Överstyrelsen har redan i sin framställning den 27 september 1920 angående anvisande av extra anslag till de enskilda seminarierna för år 1922, där överstyrelsen sökt uppvisa det trängande behovet av ökat statsunderstöd åt nämnda läroanstalter, tillåtit sig erinra om, att gällande bestämmelser om dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk genom begränsningen i timlärares rätt till dyrtidstillägg medföra vissa olägenheter särskilt för de enskilda högre lära rinneseminarierna. Dessa läroanstalter måste på grund av sin organisation och arten av den undervisning de meddela till väsentlig del bestrida undervisningen särskilt i de högre avdelningarna med timlärare och därvid betjäna sig av högt kvalificerade, vetenskapligt utbildade facklärare, som kunna göra anspråk på ett relativt högt timarvode. Dessa lärare bliva delaktiga av den tillfälliga löneförbättringen åt lärare vid privatläroverk, vilken utgår jämväl till timlärare, utan att därvid beträffande omfattningen av hans undervisning uppställts fordran på ett visst minimum av veckotimmar. Däremot erhålla samma timlärare enligt numera gällande bestämmelser dyrtidstillägg av staten endast under den förutsättningen, att deras tjänstgöring, vid en eller flera enskilda läroanstalter, omfattar minst 10 veckotimmar. Många av ifrågavarande timlärare torde ej vid enskilda läroanstalter ha en tjänstgöring av denna omfattning. För att dessa lärare ej skola bli sämre avlönade än andra tilläventyrs vid samma läroanstalt anställda

7 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

lärare, som kanske äro mindre förtjänta men hava det erforderliga timtalet, blir det vederbörande läroanstalts sak att av egna medel giva dem en kompensation, motsvarande dyrtidstillägget. Överstyrelsen har i sin förenämnda framställning den 27 september 1920 förutsatt, att detta skulle bliva nödvändigt, varigenom de allmänna grunderna för statens dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk komme att ytterligare betunga seminariernas ansträngda budget. I bifogad anhållan från föreståndarinnorna för de statsunderstödda enskilda seminarierna frambålles emellertid, att seminarierna under nuvarande för dem ogynnsamma omständigheter ej se sig i stånd att lämna berörda tillskott i timlärararvodena, varav skulle följa, att somliga timlärare vid seminarierna i avlöningshänseende komme i en vida sämre ställning än andra timlärare vid samma läroanstalter. Detta är uppenbarligen mindre lämpligt. Motsvarande olägenheter av begränsningen i timlärares rätt till dyrtidstillägg uppstå otvivelaktigt även vid andra privatläroverk, särskilt med hänsyn till undervisningen på gymnasialstadiet, ■ men torde för dem dock icke vara av samma betydelse som för seminarierna.

Ett upphävande för seminariernas del av villkoret, att timlärare för att av staten erhålla dyrtidstillägg skall hava en tjänstgöring vid en eller flera enskilda läroanstalter av minst 10 veckotimmar, synes därför kunna ske utan att såsom nödvändig konsekvens fordra upphävande av samma villkor beträffande privatläroverken i det hela, om ock en sådan åtgärd ur vissa synpunkter vore önskvärd.

8) Vad slutligen angår lärarpersonalen vid folkhögskolorna har styrelsen för svenska folkhögskolans lärarförening anhållit, att sagda lärarpersonal måtte från och med år 1921 erhålla dyrtidstillägg efter samma grunder som statens befattningshavare, och skolöverstyrelsen har, på grund av remiss, i den 12 november 1920 avgivet utlåtande förklarat sig livligt instämma i framställningens syfte.

Genom beslut den 19 november 1920 bemyndigade Kungl. Maj:t Sakkunniga. chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst tre sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning av vissa frågor rörande avlöning åt lärare vid kommunala läroanstalter med statsunderstöd. Samma dag tillkallade nämnda departementschef för ändamålet folkskolinspektören i Stockholmstraktens inspektionsområde J. E. Engvall och läraren vid Stockholms högre folkskola med handelsundervisning O. Rydén.

Till de sakkunniga Engwall och Rydén hava överlämnats förberörda framställningar rörande dyrtidstillägg åt lärarpersonalen vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier, och den 5 mars 1921 hava sagda sakkunniga avgivit betänkande och förslag rörande dyrtidstillägg för år 1921 å nu utgående avlöningsförmåner åt lärare vid nyssnämnda

Allmänna grunder. likställighet mellan kommunalt och statligt anställda lärare.

8 Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 343.

slag av läroanstalter ävensom åt lärare i slöjd och. hushållsgöromål vid folkskolor.

I sitt betänkande redogöra Engvall och Rydén först i korthet för de uttalanden rörande grunderna för utgående av dyrtidstillägg efter utgången av år 1919 åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier, som gjorts av de på grund av chefen för ecklesiastikdepartementet givet bemyndigande den 19 augusti 1919 inom nämnda departement tillkallade sakkunniga, ävensom för departementschefens yttrande i frågan om dyrtidstillägg för år 1920 åt sistberörda lärargrupper i samband med Kungl. Maj:ts proposition i ämnet, nr 392, till 1920 års riksdag och för frågans behandling i riksdagen.

Därefter yttra de sig om de allmänna grunder, enligt vilka dyrtidstilläggen för år 1921 åt nämnda lärargrupper synas böra utgå. Härom anföra de bland annat:

Såsom av den ovan lämnade redogörelsen över behandling av frågan om grunder för beräkning av dyrtidstillägget åt kommunalt anställda lärare torde framgå, bar såväl Kungl. Maj:t som riksdagen i princip intagit den ståndpunkten, att dyrtidstillägget till här ifrågavarande lärargrupper bör utgå efter samma allmänna grunder som till motsvarande befattningshavare i statens tjänst.

Efter att hava erinrat om skolöverstyrelsens förslag i fråga om dyrtidstilllägg åt lärarpersonalen vid statsunderstödda kommunala och enskilda undervisningsanstalter finna de sakkunniga för egen del, att övertygande skäl blivit förebragta för genomförande av likställighet beträffande dyrtidstillägget åt de kommunalt anställda lärarna och befattningshavarna i statens tjänst. Något sakligt skäl att låta vissa och därtill mycket omfattande grupper av kommunalt anställda lärare intaga en oförmånlig undantagsställning i avseende å dyrtidstilläggets beräkning har, så vitt de sakkunniga kunnat finna, icke blivit anfört. Av 1919 års sakkunniga framhölls också uttryckligen, att de vid framläggandet av sitt förslag, som innebar en minskning av dyrtidstillägget för icke-familjeförsörjare, i främsta rummet tagit hänsyn till den statsfinansiella sidan av ifrågavarande spörsmål. Detta skäl torde dock i stort sett få anses underkänt genom riksdagens i annat sammanhang omnämnda principuttalande och beslut i dyrtid st illäggsf rågan.

Då man sålunda i princip erkänt det fullt berättigade i likställighet mellan kommunalt och statligt anställda lärare beträffande grunderna för dyrtidstilläggets beräkning, synes det också vara ofrånkomligt, att statsmakterna jämväl taga de ekonomiska konsekvenserna härav. De sakkunniga, som väl inse behovet av nödig sparsamhet beträffande statsutgifterna i allmänhet, måste dock uttryckligen betona, att en sådan sparsamhet bör vara förbunden med rättvisa, så att icke vissa grupper av det allmännas tjänare bliva i ekonomiskt hänseende tillbakasätta och komma att intaga en missgynnad undantagsställning enbart av den anledningen, att antalet befattningshavare i dessa grupper är större än i andra, och att på grund därav ett tillgodoseende av deras berättigade krav efter samma

9 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

grunder som andra befattningshavaregrupper skulle medföra större totalutgifter för staten. I detta sammanhang få de sakkunniga jämväl erinra därom, att dyrtidstillägget till de kommunalt anställda lärarna utgår å ett belopp, som i allmänhet motsvarar endast 0,0 av lönen, men däremot icke å den del av lönen, som vederbörande kommun liar att svara för, vilket uppenbart medför, att dessa befattningshavare under alla omständigheter i fråga om dyrtidstillägget bliva oförmånligare ställda än motsvarande statstjänare.

Beträffande dyrtidstillägg åt timlärare föreslå de sakkunniga en väsentlig avvikelse från nuvarande bestämmelser och anföra härom:

Vad åter beträffar den nu gällande bestämmelsen, att dyrtidstillägg ej skall utgå till timlärare med ett mindre antal undervisningstimmar än 10 i veckan, varvid dock tjänstgöringen vid vissa läroanstalter får sammanräknas, så har denna Arisat sig vara mycket svår att tillämpa och icke sällan ledande till uppenbar orättvisa. Enligt de sakkunnigas mening torde det under sådana förhållanden kunna förutses, att synnerligen stora svårigheter skola komma att uppstå, när det gäller att på ändamålsenligt sätt ordna undervisningen, om vissa lärare i ersättning för sitt arbete komma att åtnjuta föga mer än hälften av vad en annan lärare vid samma skola uppbär för samma arbete, eller t. ex. att en slöjdlärare med 2 veckotimmars undervisning erhåller dyrtidstillägg vid folkskolan men oj vid högre folkskolan.

Avsevärda olägenheter vid uträkningen av dyrtidstillägget ha även visat sig uppstå därav, att viss undervisning på grund av den medgivna rätten att sammanslå tjänstgöringen vid skilda läroanstalter ena veckan berättigar till erhållande av dyrtidstillägg men den andra veckan icke medför sådan, då skolornas lästerminer ofta börja och sluta på olika tider och vederbörande lärare vid dessa tillfällen ej kan komma upp till den stadgade minimitjänstgöringen för dvrtidstilläggets utgående av 10 timmar i veckan. I icke så få fall torde jämväl mindre lämpliga ämneskombinationer ha förekommit enbart för att åstadkomma en veckotjänstgöring av 10 timmar, da lärare icke kunnat erhållas för eu tjänstgöringstid, som icke berättigar till dyrtidstillägg.

T lider sådana förhållanden vilja de sakkunniga föreslå sådan ändring i nu gällande bestämmelser, att dyrtidstillägg åt timlärare må utgå för värjo undervisningstiinme. De sakkunniga anse sig så mycket hellre kunna föreslå eu dylik förändring, som dess genomförande enligt gjorda beräkningar skulle medföra eu jämförelsevis ringa kostnad för statsverket men däremot medföra rättvisa i avlöningshänseende åt ifrågavarande lärare och avsevärda förenklingar i fråga om beräkningen av dyrtidstillägget.

Vidare hava de sakkunniga föreslagit ett enklare sätt för beräkning av dyrtidstillägget åt lärare i slöjd. Härom hava de anfört följande:

Beräkningen av dyrtidstillägget för undervisning i slöjd vid folkskola är enligt nuvarande bestämmelser förenad med stora svårigheter, beroende därpå, att statsbidraget i allmänhet utgår endast för verkligen fullgjord timme och att Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 290 käft. (Nr 343.) 2

Dyrtids tillägg åt timlärare.

Departe-

mentschefen.

Aviöningsbelopp, å vilket dyrtidstillägg bör utgå.

10 Kungl. Maj. ts proposition Nr 34.3.

stadgande!! om lönens utbetalning saknas. Att exakt beräkna i vad mån dyrtidstillägget för denna undervisning skall utgå efter hela grundtalet eller efter 0,55 av grundtalet, och att vid rekvisitionen av dyrtidstillägget lämna sådana uppgifter att myndigheterna kunna kontrollera, att uträkningen är för varje månad rätt utförd, torde knappast vara möjligt.

De sakkunniga föreslå därför, att dyrtidstillägget för denna undervisning skall beräknas antingen uteslutande efter det procenttal, som är lika mod grundtalet, eller ock uteslutande efter ett procenttal lika med 0,55 av grundtalet, beroende på om läraren från annan befattning uppbär dyrtidstillägg efter hela grundtalet.

I verkligheten komme förslaget att medföra, att folk- och småskollärare, som undervisa i slöjd, få dyrtidstillägg efter det lägre procenttalet för slöjdundervisningen, samt att särskilda slöjdlärare få dyrtidstillägg efter det högre procenttalet. Därmed skulle beräkningen av dyrtidstillägget bliva jämförelsevis enkel, ehuru dyrtidstillägget i regel komme att utgå med samma belopp som enligt nuvarande bestämmelser.

Slutligen hava de sakkunniga även föreslagit ändrade bestämmelser rörande utgående av dyrtidstillägg åt lärare, som är tjänstledig för egna angelägenheters vårdande, och härom anfört:

De nuvarande stadgandena angående avdrag å dyrtidstillägg under tjänstledighet medföra, att avdragets storlek blir mindre ju högre lön läraren har. I de fall, då avdraget ej kan beräknas enligt av skolöverstyrelsen utfärdade tabeller utan måste uträknas med ledning av givna formler och anvisningar, är beräkningen så svårförståelig och omständlig, att resultatet som oftast blir felaktigt.

Sakkunniga hava sökt utfinna en riktigare princip och ett enklare förfaringssätt vid beräkning av avdrag å dyrtidstillägg under tjänstledighet för enskilda angelägenheters vårdande och därvid ansett, att föreskrifterna om avdrag å den kontanta lönen vid ifrågavarande tjänstledigheter borde med mindre modifikationer tillämpas även å dyrtidstillägget.

I likhet med vad som är stadgat för befattningshavare i statens tjänst bör för undvikande av missförstånd föreskrivas, att avdrag å dyrtidstillägg ej må göras under ferier.

För första halvåret 1921 torde dyrtidstillägget till ifrågavarande lärargrupper böra utgå enligt nu gällande bestämmelser.

Beträffande senare halvåret 1921 synes mig i fråga om samtliga i det föregående omförmälda statsunderstödda undervisningsanstalter dyrtidstillägg av statsmedel böra i huvudsak utgå å samma del av lärarnas avlöning, varå enligt beslut av 1920 års riksdag dyrtidstillägg utgår från och med år 1920 tills vidare, tills dess annorlunda förordnas. Endast i en punkt anser jag mig böra föreslå en ändring.

11 Kungl. Maj\ts proposition Nr 343.

Enligt nyssnämnda riksdags beslut, som i förevarande hänseende innebar en avvikelse från Kung]. Maj:ts förslag i ämnet, utgår till timlärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och småskoleseminarier, som underhållas av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting, dyrtidstillägg i det fall, att läraren har en tjänstgöring vid en eller flera av dessa läroanstalter av minst 10 undervisningstimmar i veckan.

Motsvarande bestämmelser äro gällande i fråga om timlärare och övningslärare vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre gosseller samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk. Timlärare eller övningslärare vid sistberörda skolor åtnjuter sålunda, dyrtidstillägg, under förutsättning att hans tjänstgöring vid en eller flera av sagda skolor omfattar sammanlagt minst 10 under visningstimmar i veckan.

Likaledes kommer sådan lärare vid folkhögskola, som icke tiar full tjänstgöring, i åtnjutande av dyrtidstillägg för det fall, att hans tjänstgöring vid folkhögskolan eller hans sammanlagda, tjänstgöring vid denna, skola samt vid lantmannaskola och lanthushållsskola uppgår till minst 10 under visningstimmar i veckan.

Dessa föreskrifter rörande dvrtidstillägget för lärare, vilka icke hava full tjänstgöring vid sådana skolor, som tillhöra endera av ovannämnda tre grupper av läroanstalter, hava visat sig medföra avsevärda olägenheter för såväl lärarna som skolorna och de myndigheter, vilka hava att taga befattning med dyrtidstilläggens rekvisition, granskning och utbetalning. De sakkunniga Engvall och Rydén hava, såsom framgår av det föregående, påvisat, dylika olägenheter, och jag hänvisar till vad de härutinnan anfört. Särskilt torde böra uppmärksammas svårigheten för vissa skolor att erhålla goda lärarkrafter och frestelsen för skolorna att anordna olämpliga eller mindre lämpliga ämneskombinationer för att utbekomma dyrtidstillägg av statsmedel. För ytterligare belysning av denna fråga torde jag få anföra några exempel:

1. En manlig timlärare, som undervisar i lä,sämne vid kommunal mellanskola 3 timmar i veckan och vid högre folkskola 9 timmar i veckan, är berättigad till dyrtidstillägg för sin tjänstgöring vid båda skolorna. Enligt bestämmelserna för lön och dyrtidstillägg skulle hans timavlöning vid den kommunala mellanskolan under 4:e kvartalet 1920 utgöra 8 kronor och avlöningen för 3 timmar vid

12 Katigt. Maj.ts proposition Nr 343.

den kommunala mellanskolan uppgå till 24 kronor. En annan manlig timlärare vid samma kommunala mellanskola, som där undervisar i läsämne 8 timmar i veckan och vid ett statsunderstött privatläroverk 4 timmar i veckan, är däremot icke berättigad till dyrtidstillägg vid någondera skolan. Enligt nämnda bestämmelser skulle lians timavlöning vid den kommunala mellanskolan under sagda kvartal, därest icke vederbörande skolstyrelse träder emellan, utgöra 3 kronor 18 öre och avlöningen för 8 timmar uppgå till 25 kronor 44 öre. Den förre skulle således för sina 3 timmar uppbära i det närmaste lika. mycket som den senare för 8 timmar. Men om den senare under en vecka får vikariera 2 timmar i den högre folkskolan, erhåller han dyrtidstillägg vid båda skolorna under denna vecka, hans timavlöning vid den kommunala mellanskolan stiger till 8 kronor, och för 8 timmars undervisning erhåller lian 64 kronor. Följande vecka sjunker hans avlöning för en undervisningstid av samma längd åter till 25 kronor 44 öre. Dylika korta vikariat äro icke sällsynta, — Även i det fall. att sistnämnda lärare åtager sig att undervisa, gratis 2 timmar i veckan i den högre folkskolan, torde han bliva berättigad till dyrtidstillägg vid den kommunala mellanskolan.

2. Om två timlärare i olika ämnen undervisa vardera 5 timmar i veckan vid en högre folkskola, utgår icke dyrtidstillägg till någondera. Men om undervisningen så ordnas, att envar av de båda lärarna undervisar 10 timmar varannan vecka, bliva båda berättigade till dyrtidstillägg. Yarderas inkomst under läsåret blir sålunda ökad med dyrtidstillägget, och skolområdet befrias från att av egna medel bestrida dylikt tillägg till lärarnas avlöning.

Av dessa båda exempel torde framgå, att de nuvarande bestämmelserna rörande dyrtidstillägg åt timlärare kunna verka ganska ojämnt och i vissa fall frosta till undervisningens anordning på ett. sätt, som från undervisningens egen synpunkt icke är önskvärt.

Sagda bestämmelser vålla dessutom mycket ofta, såsom redan antytts, stora svårigheter för vederbörande myndigheter, i synnerhet för dem, som skola rekvirera dyrtidstilläggen. Då eu del timlärares tjänstgöring vid skilda läroanstalter är olika under olika veckor, blir det för den lokala myndigheten nödvändigt att vecka efter vecka inhämta uppgifter angående omfattningen av timlärarnas tjänstgöringvid andra läroanstalter, och då det sedan visar sig, att dyrtidstillägg skall utgå för vissa veckor men icke för andra och att det för vissa tider skall beräknas på ett sätt, för andra tider på ett

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343. 13

annat, uppkomma lätt nog fel i primäruppgifterna utan ått dessa fel sedermera upptäckas, varjämte beräkningen av dyrtidstilläggen blir ganska komplicerad. En blick på de av skolöverstyrelsen upprättade, i Svensk författningssamling för år 1920, nr 576, 599 och 729, intagna tabellerna till ledning vid dyrtidstilläggens uträkningför olika fall torde vara tillräcklig för att visa sistnämnda förhållande. Till ytterligare belysning härav torde jag få hänvisa till ett jämförelsevis enkelt fall, vilket i skolöverstyrelsens kungörelse den 20 augusti 1920 (Svensk författningssamling nr 599) angående fastställande av vissa tabeller och anvisningar för uträkning av dvrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk samt formulär för rekvisition av ifrågavarande dyrtidstillägg förekommer såsom exempel på användningen av en vid sagda kungörelse fogad tabell:

En vikarierande övnings!ärarinna (icke-familjeförsörjare) tjänstgör vid ett privatläroverk 5 timmar i veckan med en ärsavlöning av 90 kronor för veckotimme under tiden den 21 januari—den 14 februari och vid ett annat privatläroverk med samma avlöning 10 timmar i veckan under tiden den 4—den 21 februari. Don årliga lärotiden vid den förra läroanstalten är 38 och vid den senare 36 veckor. Vid beräkning av dyrtidstillägget måste tre perioder särskiljas: l) den 21 januari—don 3 februari, då tjänstgöringen var 5 timmar i veckan, 2) den 4—den 14 februari, då tjänstgöringen var 15 timmar i veckan, och 3) den 15—den 21 februari, då tjänstgöringen utgjorde 10 timmar i veckan.

För l:a perioden erhålles intet dyrtidstillägg.

11 2

För 2:a perioden blir dyrtidstillägget l,«x ^gXgXISX 90 = 54,93 kronor.

7 2

För 3:e perioden blir dyrtidstillägget 1’«“ * 262 X 3 X 10 X 90=24,60 kronor.

Det är lätt att förstå, att talrika fall av liknande eller ännu mera komplicerad beskaffenhet kunna förekomma under ett år vid samma skola, liksom ock att rekvisitioner av dyrtidstillägg åt timlärare, såsom redan nämnts, mycket ofta bliva felaktiga och på den grund, då felet upptäckes, måste av den granskande myndigheten återsändas för korrigering, varav följer, förutom eu tidsödande skriftväxling, att dyrtidstilläggets utbetalning kan bliva under en avsevärd tid fördröjd.

14 Beräkning :iv dyrtidstilläggets storlek.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

Vad beträffar de enskilda högre lärarinneseminarierna hava föreståndarinnorna för dessa seminarier ävensom skolöverstyrelsen fäst uppmärksamheten på vissa olägenheter för berörda seminarier av de nu gällande bestämmelserna rörande dyrtidstillägg åt timlärare och därvid särskilt framhållit svårigheten att, då fordran på minst JO timmars undervisningstid i veckan uppställts såsom villkor för utgående av dyrtidstillägg av statsmedel, erhålla sådana framstående lärarkrafter, som förut stått dem till buds. På grund härav hava de anhållit, att nämnda bestämmelse måtte bortfalla beträffande dessa läroanstalter.

Jag delai' deras uppfattning om önskvärdheten härav, men med hänsyn till vad jag redan anfört rörande dyrtidstillägg åt timlärare vid övriga statsunderstödda undervisningsanstalter finner jag önskvärt, att sagda bestämmelse får bortfalla beträffande samtliga här ifrågavarande undervisningsanstalter och att dyrtidstillägg sålunda får utgå, åt timlärare för varje undervisningstimme. Därigenom skulle timlärarna vid de statsunderstödda undervisningsanstalterna i nu förevarande avseende bliva likställda med timlärarna vid statens allmänna läroverk och folkskoleseminarier ävensom med lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folkskolorna. Ändring av bestämmelserna i nu angiven riktning skulle visserligen medföra någon ökning av statens kostnader för dvrtidstilläggen åt lärare vid de undervisningsanstalter, som här äro i fråga, men det är min övertygelse, att de fördelar, som därigenom tillskyndades undervisningen vid skolorna, skulle mer än väl uppväga detta kostnadsbelopp, varförutom hela proceduren med dyrtidstilläggens beräkning och rekvisitionernas kontrollering skulle bliva i hög grad förenklad.

När jag sedan övergår till att yttra mig om grunderna för beräkningen av dyrtidstilläggets storlek, vill jag till en början erinra om vad riksdagen i sin skrivelse den 1.8 juni 1920, nr .881, angående dyrtidstillägg för år 1920 åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisningsanstalter i berörda avseende uttalade, nämligen att riksdagen vid övervägande av de olika synpunkter, som kunde läggas på ett spörsmål av den art som det då föreliggande, ansett sig böra göra en avvikelse från Kungl. Maj:ts förslag i så måtto, att lärare, som vore familjeförsörjare, skulle i avseende å dyrtidstilläggs-

15 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

beräkning i stort sett likställas med befattningshavare i statens tjänst. Lärare, som icke vore familjeförsörjare, skulle åtnjuta dyrtidstillägg med nio tiondelar av det belopp, som skulle utgå till motsvarande statstjänsteman, d. v. s. sådan befattningshavare i statens tjänst, vilken icke på grund av försörjningsplikt ägde åtnjuta förhöjning av dyrtidstillägget. Riksdagen hade sålunda ansett sig böra fatta ett beslut, som innebo re en mera genomförd likställighet i avseende å dyrtidstilläggsberäkning mellan ifrågavarande lärargrupper och befattningshavare i statens tjänst.

Samtliga de i det föregående omförmälda, till Kungl. Maj:t inkomna framställningarna i ämnet avse nu, att de vid här ifrågavarande undervisningsanstalter anställda lärarna skulle med avseende på dyrtidstilläggets beräkning likställas med statens befattningshavare. Jämväl skolöverstyrelsen samt de sakkunniga Engvall och Rydén hava framställt samma förslag.

Enligt det av Kungl. Maj:t på föredragning av chefen för finansdepartementet förut denna dag för riksdagen framlagda förslaget med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst skulle sagda dyrtidstillägg åt familjeförsörjare, frånsett en allmän nedskärning av grundtalet i förhållande till indextalet för levnadskostnadernas ökning, beräknas på ett sätt, som motsvarar det, som nu tillämpas. Däremot skulle dyrtidstillägget till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare), därest befattningshavare vid början av det kvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, utgå med nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som för motsvarande avlöning tillkomme befattningshavare med en familjemedlem. Komme dessa bestämmelser att bliva gällande även för lärare vid de statsunderstödda undervisningsanstalterna, skulle de bland dessa lärare, vilka tillhöra gruppen ickefamiljeförsörjare och vilka uppnått 25 års ålder, i dyrtidstillägg erhålla nio tiondelar av vad de skulle erhållit, därest de tillhört gruppen familjeförsörjare med en familjemedlem, och således med avseende på dyrtidstilläggets storlek behålla samma ställning till familjeförsörjare med en familjemedlem, som de nu innehava, under det att de lärare bland icke-familjeförsörjarna, som icke uppnått 25 års ålder, i likhet med motsvarande statstjänare skulle erhålla endast fyra femtedelar av vad som skulle tillkommit dem, om de tillhört gruppen familjeförsörjare med en familjemedlem. Jag finner mig böra tillstyrka att de så-

16 Kungt. May.ts proposition Nr 343.

landa angivna grunderna för utgående av dyr tidstil] ägg vinna tilllämpning å lärarna vid samtliga de kommunala och enskilda statsunderstödda undervisningsanstalter, som nu äro i fråga, därvid dyrtidstillägget bör beräknas enligt bestämmelserna i § 3 av förenämnda förslag till kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Ytterligare nedsättning i dyrtidstillägget för de lärare, som tillhöra kategorien icke-familjeförsörjare, utöver den nu nämnda synes mig nämligen icke skäligen kunna ifrågasättas. A andra sidan kan en gynnsammare ställning för ifrågavarande lärargrupper uppenbarligen icke påyrkas.

Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om dyrtidstilläggets beräkning för sådana lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier, som äro tjänstlediga för vårdande av enskilda angelägenheter, anser jag mig kunna biträda, då detta förslag, vilket icke torde hava någon större reell innebörd, synes mig medföra avsevärda förenklingar beträffande dvrt.idstilläggens rekvisition.

De sakkunnigas förslag beträffande dyrtidstillägg åt lärare i slöjd kan jag däremot icke tillstyrka, enär det torde kunna medföra, att dyrtidstillägg till dessa lärare understundom komme att utgå efter andra grunder än till övriga befattningshavare med liera befattningar.

Jag övergår nu till att yttra mig angående dyrtidstillägg under år 1921 för de särskilda grupperna av lärare. Beträffande gällande bestämmelser rörande dyrtidstillägg åt sagda lärare för år 1920 torde jag få hänvisa till förutnämnda tre kungörelser den 30 juni 1920.

/. Folie- och småskolor.

Såsom framgår av det föregående hava de sakkunniga förutsatt att dyrtidstillägget för år 1921 skulle utgå enligt nu gällande grunder med den skillnaden, att icke-familjeförsörjare vid de statsunderstödda läroanstalterna skulle likställas med icke-familjeförsörjare i statens tjänst.

Rörande innebörden av de sakkunnigas förslag angående ändrade grunder för dyrtidstilläggets beräkning, i vad detta avser lärare vid folk- och småskolor, hänvisa de sakkunniga till en bifogad översikt, som upptager, bland annat, för dessa lärare stadgade kontanta minimiavlöningar för år, det belopp, varå dyrtidstillägg beräknas utgå av statsmedel samt dyrtidstillägg åt en lärare, nämligen dels en familjeförsörjare med s. k. normalfamilj, dels en icke-familjeförsörjare. Beräkningarna äro för nu ifrågavarande liksom för övriga lärargrupper gjorda efter ett grundtal av 170.

17 Kungi. Maj:ts ‘proposition Nr 343.

För verkställande av beräkning angående vilka kostnader ett genomförande av de sakkunnigas förslag om dyrtidstillägg å nu utgående fasta avlöningsbelopp åt folk- och småskolans lärare skulle medföra för statsverket, bar det totala antalet lärare vid folk- och småskolor erhållits genom sammanställning av uppgifter från inom skolöverstyrelsen verkställd utredning, vilken avser förhållandena den 1 maj 1920.

Enligt denna utredning uppgick vid sagda tidpunkt antalet ordinarie manliga lärare vid folkskolor till 6,236 och antalet ordinarie kvinnliga lärare vid folkskolor till 4,050.

Extra ordinarie och vikarierande lärare vid folkskolor utgjorde 562 manliga och 1,019 kvinnliga.

Av antalet lärare tillhörande småskolekåren — biträdande lärare i folkskolor, lärare i mindre folkskolor och lärare i småskolor — voro 12,177 ordinarie, därav 48 manliga och 12,129 kvinnliga, samt 697 extra ordinarie eller vikarierande, därav 7 manliga och 690 kvinnliga.

Fördelningen på olika lönegrader samt för de båda grupperna familjeförsörjare och icke familjeförsörjare framgår av följande tabell:

Sammanlagda kostnaderna för beredande av dyrtidstillägg åt lärare vid folkoch småskolor skulle enligt de sakkunnigas förslag uppgå till omkring 59,000,000 kronor.

Därutöver skulle för dyrtidstillägg åt lärare i slöjd och hushållsgöromål krävas ett belopp av sammanlagt 3,900,000 kronor.

Med hänsyn till de allmänna grunder för dyrtidstilläggen åt lärare vid de statsunderstödda undervisningsanstalterna, som jag i det föregående förordat för senare halvåret 1921, har jag anmodat folkskolinspektören Engvall att beträffande dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 290 Käft. (Nr 343.) 3

Departe-

mentschefen.

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

och här ifrågavarande småskoleseminarier verkställa nya beräkningar för nämnda halvår i enlighet med sagda grunder och därvid räkna med ett grundtal av 126. I sammanhang därmed har jag även anmodat Engvall att beräkna dyrtidstillägg för lärare vid samma läroanstalter för förra halvåret 1921 enligt nu gällande grunder och med ett antaget grundtal av 154. Sagda grundtal hava valts med hänsyn till de beräkningar, som i finansdepartementet utförts rörande dyrtidstillägg åt statens befattningshavare för år 1921.

Beloppen för dyrtidstilläggen med nu angivna beräkningssätt, såvitt angår folk- och småskolor, framgår av följande tabell. Överskjutande öretal äro här utelämnade. ,

19 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

Sammanlagda kostnaderna skulle i avrundade tal uppgå till för första halvåret 25,000,000 kronor, för andra halvåret 20,000,000 kronor och för hela kalenderåret 45,000,000 kronor.

Härtill skulle komma kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare i slöjd vid folkskola eller särskild slöjdskola samt åt lärare i hushållsgöromål vid folkskola eller särskild anstalt. Med användande av samma beräkningsgrunder, som senast nämnts, skulle dessa kostnader uppgå för lärare i slöjd till 1,480,000 kronor för första halvåret, 1,160,000 kronor för andra halvåret och 2,640,000 kronor för hela kalenderåret samt för lärare i hushållsgöromål till respektive 190,000, 140,000 och 330,000 kronor.

2. Högre folkskolor.

Beräkningen av dyrtidstilläggen åt de lärare vid högre folk- De skolor, som hava full tjänstgöring, hava de sakkunniga åskådliggjort i en särskild översiktstabell. Denna beräkning avser en lärare av varje kategori.

Vid beräkning av kostnaderna för genomförande av de sakkunnigas förslag hava de sakkunniga använt särskilda för ändamålet av ecklesiastikdepartementet infordrade uppgifter från samtliga högre folkskolor i riket, vilka uppgifter avse förhållandena i slutet av år 1920.

Av dessa uppgifter framgår, att antalet högre folkskolor då utgjorde 60 och att vid dessa skolor voro anställda 82 manliga och 50 kvinnliga ordinarie ämneslärare samt 69 manliga och 49 kvinnliga extra ordinarie eller vikarierande lärare med full tjänstgöring. Antalet timlärartimmar utgjorde sammanlagt 2,282 och antalet dylika timmar för lärare, som hade minst 10 timmars tjänstgöring i veckan, uppgick till 1,500.

Fördelningen av lärarna med full tjänstgöring på olika lönegrader samt på grupperna familjeförsörjare och icke-familjeförsörjare framgår av följande tabell:

sakkun-

niga.

20 Departe-

mentschefen.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 343.

Sammanlagda beloppet för dyrtidstillägg enligt de sakkunnigas förslag åt de högre folkskolornas lärare skulle vid ett grundtal av 170 uppgå till omkring 1,000,000 kronor.

Den nya beräkningen av beloppen för dyrtidstillägg åt nu ifrågavarande lärare har utförts på samma sätt som i fråga om lärare vid folk- och småskolor, d. v. s. med ett beräknat grundtal av 154 för förra och 126 för senare halvåret 1921. Dyrtidstilläggsbeloppen äro för lärare med full tjänstgöring, med utelämnande av överskjutande öretal, återgivna i följande tabell.

Kostnaderna i enlighet med nu nämnda beräkning skulle i runda tal belöpa sig till för första halvåret 410,000 kronor, för andra halvåret 300,000 kronor och för hela kalenderåret 1921 710,000 kronor. I dessa kostnader äro även dyrtidstilläggen åt timlärare inräknade.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

3. Kommunala mellanskolor.

Även i fråga om de kommunala mellanskolorna hava de sakkunniga beräknat dyrtidstillägget för en lärare av varje kategori och däröver upprättat en översiktstabell.

För antalet lärare vid ifrågavarande skolor hava de sakkunniga lämnat följande redogörelse:

De sakkunniga hava beträffande antalet lärare använt uppgifter motsvarande dem för de högre folkskolorna. Enligt dessa uppgick antalet kommunala mellanskolor i slutet av år 1920 till 59.

Vid dessa läroanstalter tjänstgjorde 144 manliga och 106 kvinnliga ordinarie ämneslärare samt 79 manliga och 48 kvinnliga ämneslärare med full tjänstgöring. Antalet timlärartimmar utgjorde sammanlagt 2,137 och antalet dylika timmar för lärare, som hade minst 10 timmars tjänstgöring i veckan, uppgick till 1,373.

Lärarna med full tjänstgöring fördelade sig på följande sätt:

Extra ordinarie och vikarierande

Kvinnliga, lönegrader

Manliga, lönegrader

Kvinn-

Manliga

Familjeförsörjare . . . Icke- familj ef örsörjare

Sammanlagda kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare vid de kommunala mellanskolorna enligt de sakkunnigas förslag skulle vid ett grundtal av 170 uppgå till omkring 1,600,000 kronor.

Den beräkning, som jag låtit utföra rörande dyrtidstilläggen åt lärare vid kommunala mellanskolor, har, såsom förut nämnts, verkställts på samma sätt som beträffande lärare vid folk- och småskolor samt högre folkskolor, således med tillämpning av ett grundtal av 154 resp. 126 för förra och senare halvåret 1921. De belopp för dyrtidstilläggen, som framgått av denna beräkning, återfinnas, såvitt angår lärare med full tjänstgöring, i nedanstående tabell. Även här hava öretalen utelämnats.

De sakkunniga.

Departe-

mentschefen.

22 Kungl. May.ts proposition Nr 343.

Kostnaderna enligt sistnämnda beräkning komma att i runda tal uppgå till för första halvåret 610,000 kronor, för andra halvåret

490,000 kronor och för hela kalenderåret 1921 1,100,000 kronor. I dessa belopp ingå även kostnaderna för dyrtidstillägg åt timlärare.

4. Vissa småslioleseminarier.

Här avsedda småskoleseminarier äro de, som upprättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager.

Till belysning av vad de sakkunnigas förslag innebär beträffande en lärare av varje kategori hava de sakkunniga även här upprättat en översiktstabell. Uppgifter angående antalet lärare hava införskaffats på samma sätt som i fråga om högre folkskolor och kommunala mellanskolor.

Enligt dessa uppgifter voro i slutet av år 1920 vid ifrågavarande seminarier anställda 5 manliga och 57 kvinnliga ordinarie ämneslärare. Antalet extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring utgjorde 7, därav 1 manlig och 6 kvinnliga. Samtliga timlärartimmar uppgingo till 443 och antalet dylika timmar för lärare med minst 10 veckotimmars tjänstgöring utgjorde 315. Fördelningen av lärare med full tjänstgöring på olika kategorier framgår av följande tabell:

Kungl. Maj;ts proposition Nr 343.

23 Kostnaderna för dyrtidstillägg åt ifrågavarande lärarpersonal enligt de sakkunnigas förslag skulle belöpa sig till omkring 300,000 kronor.

Aven beträffande lärare vid de småskoleseminarier, som nu äro i fråga, har samma sätt för den nya beräkningen av dyrtidstilläggen kommit till användning som i fråga om lärare vid de föregående läroanstalterna. Med utelämnande av överskjutande öretal ställa sig da beloppen för dessa dyrtidstillägg åt lärare med full tjänstgöring såsom framgår av nedanstående tabell.

_ Kostnaderna för dyrtidstillägg åt lärare vid ifrågavarande seminarier, timlärarna inbegripna, skulle enligt sistnämnda beräkningsgrunder uppgå till ungefär följande belopp: för första halvåret 1921

120,000 kronor, för andra halvåret 100,000 kronor och för hela kalenderåret 220,000 kronor.

Departe-

mentschefen.

24 Kung!. May.ts proposition Nr 343.

5. Privatläroverk.

Såsom i det föregående omförmälts, hava de sakkunniga, Engvall och Rydén, avgivit förslag och utfört kostnadsberäkningar rörande dyrtidstillägg endast beträffande lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier. I fråga om privatläroverk och folkhögskolor har däremot på av mig gjord anmodan byråchefen E. Göransson, verkställt motsvarande beräkningar. Under förutsättning att dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk skulle beräknas efter samma grunder, som av förstberörda sakkunniga föreslagits, skulle sammanlagda kostnaderna för dessa dyrtidstillägg uppgå till omkring 4,400,000 kronor.

Sedermera har jag anmodat Göransson att utföra även de nya erforderliga beräkningarna av dyrtidstilläggen åt lärare vid privatläroverk och folkhögskolor enligt de av mig förordade grunderna d. v. s. med tillämpning av ett grundtal av 154 för det förra och av 126 för det senare halvåret 1921.

Exempel på beloppen för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverken angivas i följande tabell. Öretalen hava utelämnats.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen åt lärare vid privatläroverken, timlärama inräknade, skulle uppgå till följande avrundade belopp:

25 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

för första halvåret till 1,910,000 kronor, för andra halvåret till

1,590,000 kronor och för hela kalenderåret 1921 till 3,500,000 kronor.

6. Folkhögskolor.

De verkställda beräkningarna utvisa, att kostnaderna för dvrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor skulle, med tillämpning av de utav Engvall och Rydén föreslagna grunderna, belöpa sig till omkring 700,000 kronor.

Även i fråga om dessa lärare anser jag mig böra meddela några exempel på de belopp, med vilka dyrtidstilläggen skulle utgå efter ett grundtal av 154 för förra och 126 för senare halvåret 1921.

Kostnaderna för dyrtidstillägg åt samtliga lärare vid folkhögskolor skulle då i avrundade tal bliva följande: för första halvåret

280,000 kronor, för andra halvåret 220,000 kronor och för hela kalenderåret 500,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 290 käft. (Nr 343.) 4

26 Kungl. Maj:ts ■proposition Nr 343.

Sammanfattning.

Enligt nu omförmälda beräkningar skulle kostnaderna för dvrtidstillägg under år 1921 åt förenämnda lärargrupper med tillämpning av de utav mig föreslagna grunderna uppgå i runda tal till följande belopp i kronor:

Till slut torde jag, i anslutning till vad statsrådet och chefen för finansdepartementet förut denna dag anfört i fråga om allmänna grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, här böra något beröra, huru kostnaderna för senare halvåret 1921 samt för år 1922 skulle ställa sig under antagande av vissa olika levnadskostnadsindex. Vid beräkningarna i det föregående har för senare halvåret 1921 antagits en levnadskostnadsindex av 240, en levnadskostnadsökning sålunda av 140, varav följt grundtalet 126. Med en levnadskostnadsökning av respektive 160, 150, 160, 120, 110 och 100 skulle följa grundtalen respektive 144, 135, 117, 108, 99 och 90. Totalkostnaderna för dyrtidstilläggen äro enligt det föregående med ett grundtal av 126 beräknade för senare halvåret 1921 till 24,000,000 kronor. De totalkostnader, som för samma halvår motsvara grundtalen 144, 185, 117, 108, 99 och 90, skulle i runda tal bliva respektive 27,430,000, 25,710,000, 22,280,000, 20,570,000, 18,850,000 och

17,140,000 kronor.

För hela året 1922 skulle kostnaderna med nu nämnda grundtal från och med 144 till och med 90 bliva respektive 54,860,000,

Kung!. Maj:ts proposition Nr 343. 27

51,430,000, 48,000,000, 44,570,000, 41,140,000, 37,710,000 och

34,280,000 kronor.

I anslutning till vad chefen för finansdepartementet förut i dag anfört och då det belopp, som kräves för dyrtidstillägg till lärare vid nu ifrågavarande undervisningsanstalter i enlighet med de i det föregående av mig förordade grunder, i varje fall är så betydande, att de jämkningar, som föranledas av en eventuell sänkning av indextalen, komma att medföra en avsevärd inverkan på budgeten, anser jag mig icke böra nu föreslå äskande av anslag hos riksdagen för gäldande av omförmälda dyrtidstillägg för år 1921. Därmed torde böra anstå till dess frågan om täckande av kostnaderna för motsvarande dyrtidstillägg för befattningshavare i statens tjänst in. fl. kan föreläggas riksdagen.

I analogi med vad som nu gäller i fråga om dyrtidstillägg för år 1921, torde böra inhämtas riksdagens medgivande därtill, att dyrtidstillägg må enligt de av mig förordade nya grunderna utgå även efter 1921 års utgång tills vidare till dess annorlunda förordnas, samt att kostnaderna därför må gäldas av det anslag som vid sidan av huvudtitlarna må varda av riksdagen beviljat såsom avsättning å 1922 års riksstat till bestridande av kostnaderna för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare och pensionärer m. fl. Förslag härom torde emellertid böra avlåtas till riksdagen först i samband med äskande av anslag till ifrågavarande dyrtidstillägg för år 1921.

Departementschefen, statsrådet Bergqvist, föredrog härefter upprättade förslag till

l. kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier (Bil. I);

II. kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk (Bil. II); samt

m. kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor (Bil. III);

samt hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels godkänna berörda under I—Hl här ovan angivna förslag till kungörelser med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt vissa grupper av lärare;

Departe-

mentschefens

hemställan.

28 Kangl. Maj:ts proposition Nr 343.

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må utfärda de närmare föreskrifter, som för tillämpning av dessa allmänna grunder må befinnas erforderliga.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C. d’Albedyhll.

Kung!. Maj.ts proposition Nr 343.

29 Bilaga I.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier.

§ I-

Lärare vid nedan angivna kommunala läroanstalter äga med de begränsningar och undantag, varom i denna kungörelse fönnäles, tills vidare till dess annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å följande del av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen:

a) vid folk- och småskolor:

ordinarie lärare vid egentlig folkskola, extra ordinarie folkskollärare och biträdande lärare vid egentlig folkskola, lärare vid småskola och lärare vid mindre folkskola, lärare i manlig eller kvinnlig slöjd vid folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola, lärarinna i hushållsgöromål vid folkskola eller särskild anstalt ävensom vikarie å den del av berörda avlöning, som motsvarar statsbidraget; dock att dyrtidstillägg till vikarie för tjänstledig lärare alltid utgår å ett belopp, motsvarande statsbidraget till avlönande av vikarie å ledig tjänst;

b) vid statsunderstödda högre folkskolor:

ordinarie ämneslärare: å ett belopp motsvarande nio tiondelar av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens avlöning direkt utgående statsbidraget;

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring samt annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen; samt

30 Kungl. Majts proposition Nr 343.

rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda arvodet;

c) vid kommunala mellanskof:

ordinarie ämneslärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens avlöning direkt utgående statsbidraget samt med tillfällig löneförbättring, som utgår av statsmedel;

extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full tjänstgöring samt annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen, ökat med den tillfälliga löneförbättring, som utgår av statsmedel;

rektor och vikarierande rektor: å ett belopp, motsvarande två tredjedelar av det för sådan befattningshavare stadgade särskilda arvodet: samt

biträdande föreståndarinna och vikarie för biträdande föreståndarinna: å ett belopp, motsvarande det för sådan befattningshavare stadgade särskilda arvodet;

d) vid de av landsting och av städer, som icke deltaga i landsting, underhålln a sm åsko leseminarier na:

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de från och med år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av begynnelseavlöningen för kvinnlig lärare, ökat med det till lärarens avlöning direkt utgående statsbidraget;

ordinarie lärare, som åtnjuter avlöning enligt de år 1919 gällande bestämmelserna: å den del av berörda avlöning, som motsvarar statsbidraget;

extra ordinarie och vikarierande lärare med full tjenstgöring samt annan icke-ordinarie lärare: å ett belopp, motsvarande nio tiondelar av den stadgade avlöningen; samt

rektor och vikarierande rektor, som åtnjuter särskilt arvode enligt de från och med år 1920 gällande nya bestämmelserna: å ett belopp, motsvarande två tredjedelar av berörda arvode.

§ 2.

Det belopp, varå dyrtidstillägg av statsmedel enligt § 1 utgår,

benämnes i det följande av denna kungörelse tilläggsunderlag.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 343.

§ B-

1. Dyrtidstillägget utgår i enlighet med vad här nedan närmare stadgas i visst förhållande till det grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes att gälla vid beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstilllägg på följande sätt:

a) Till befattningshavare med en familjemedlem, som här nedan sägs, utgår dyrtidstillägget å den del av tilläggsunderlaget, som för hel kalendermånad räknat icke överstiger 85 kronor, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger tilläggsunderlaget 85 kronor i månaden, utgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är sagt, samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren mera än en familjemedlem, ökas den del av tilläggsunderlaget, för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15 kronor för varje familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av det procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.

Såsom familjemedlem enligt denna kungörelse räknas hu tru och på grund av försörjningsplikt underhållet barn, som icke uppsnått 16 års ålder. I sådant avseende är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstilllägg av statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Grift kvinnlig befattningshavare, vilkens man icke är såsom befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn, endast om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg, därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som

32 Kung!. Maj.ts proposition Nr 343.

omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som enligt vad ovan är stadgat för motsvarande tilläggsunderlag tillkommer befattningshavare med en familjemedlem.

Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å den del, som överstiger nämnda belopp, icke i något fall dyrtidstillägg.

b) För extra ordinarie och vikarierande lärare med lön efter lästid samt för lärare, vars minimilön är fastställd för timme, för dag eller för kurs, beräknas dyrtidstillägget som om tilläggsunderlaget för helt år vore lika fördelat på årets tolv månader. Det sålunda för år beräknade dyrtidstillägget utbetalas efter lästid.

§ 4.

1. Till lärare, som enligt gällande författningar är berättigad att under tjänstledighet för sjukdom, för tjänstgöring till rikets försvar eller för att på grund av särskilt förordnande eller val fullgöra offentligt uppdrag, uppbära viss del av den kontanta minimilönen, utgår dyrtidstillägget oavkortat under tiden för tjänstledigheten.

2. År lärare tjänstledig av annan anledning än i moment 1 omförmäles, skall det eljest till honom utgående dyrtidstillägget minskas med ett belopp, motsvarande dyrtidstillägget för icke familjeförsörjande kvinnlig vikarie under 25 år, dock att avdrag icke må göras under ferier och icke med högre belopp än hela det till läraren under den tid, för vilken avdraget göres, eljest utgående dyrtidstillägget.

§ ö.

Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg av statsmedel, skall med iakttagande av eljest stadgade beräkningsgrunder dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser må utgå, dock icke i något fall å högre belopp än sammanlagt 1,250 kronor för månad.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

§ 6.

33 Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring utöver den årliga lärotid, som i gällande allmän författning kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å ersättning för bostad och bränsle.

§ 7.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

§ 8.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen nödiga tabeller och anvisningar.

§ 10.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med vilken dag kungörelsen den 30 juni 1920 (nr 496) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folk- och småskolor, högre folkskolor, kommunala mellanskolor och vissa småskoleseminarier upphör att gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 290 käft. (Nr 343.) 5

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

Bil. II.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk.

§ I-

Mom. 1. Föreståndare och ämneslärare med full tjänstgöring vid sådan enskild mellanskola, högre flickskola, högre goss- eller samskola eller enskilt lärarinneseminarium, som åtnjuter understöd från det i riksstaten uppförda gemensamma reservationsanslaget till privatläroverk, äger, med nedan angivna begränsningar och undantag tills vidare till dess annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å två tredjedelar av det belopp, som motsvarar summan av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöning och den tillfälliga löneförbättring, som utgår av statsmedel; där föreskrift om minimiavlöningen saknas, skall dyrtidstillägget utgå å två tredjedelar av det belopp, vilket motsvarar summan av den köntanta avlöning, som för motsvarande tjänstgöring i medeltal utgått under åren 1913—1915, och berörda tillfälliga löneförbättring.

Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer jämväl timlärare och övningslärare vid läroanstalt, som i mom. 1 sägs.

Mom. 3. Dyrtidstillägg beräknas allenast för tjänstgöring, fullgjord i klasserna över de förberedande eller till läsavdelning av med skolan förbundet lärarinneseminarium, dock att kvinnlig ämneslärare med full tjänstgöring må kunna fullgöra intill en tredjedel därav i de förberedande klasserna eller i övningsämnen.

§ 2.

Det belopp, varå dyrtidstillägg av statsmedel enligt § 1 utgår,

benämnes i det följande av denna kungörelse tilläggsunderlag.

35 Kungl. Maj.is proposition Nr 343.

§ B.

1. Dyrtidstill ägget utgår i enlighet med vad här nedan närmare stadgas i visst förhållande till det grundtal, som av Kungl. Maj:t fastställes att gälla vid beräkning av dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidstilllägg på följande sätt:

Såsom familjemedlem räknas enligt denna kungörelse hustru och på grund av försörjningsplikt -underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Grift kvinnlig befattningshavare, vilkens man icke är såsom befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn, endast om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som enligt vad ovan är stadgat för motsvarande tilläggsunderlag tillkommer befattningshavare med en familjemedlem.

o Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å den del, som överstiger nämnda belopp, icke i något fall dyrtidstillägg.

b) Därest avlöningen utgår efter lästid, beräknas dyrtidstillägget, som om tilläggsunderlaget för helt år vore lika fördelat på årets tolv månader.

§ 4.

Lärare, som på grund av sjukdom åtnjutit tjänstledighet eller som varit hindrad att tjänstgöra på den grund, att tjänstgöringen vid skolan i anledning av rådande smittsam sjukdom måst för någon tid inställas, skall icke för denna tid vidkännas avdrag å beloppet av honom eljest tillkommande dyrtidstillägg. Annan tillfällig av vederbörligen styrkt förfall förorsakad frånvaro från undervisningen, icke överstigande sammanlagt åtta dagar av den tid, utbetalningen avser, må icke heller föranleda avdrag å det vederbörande eljest tillkommande beloppet. I andra fall av ledighet än nu nämnts skall dyrtidstillägget minskas i samma proportion som förhållandet mellan den avlöning, som skolat utgå, därest läraren icke åtnjutit dylik ledighet, och den under ledigheten uppburna avlöningen.

§ 5.

§ 6.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring utöver den årbga lärotid, som i gällande allmän författning kan vara stadgad för olika slag av läroanstalter, liksom ej heller å ersättning för bostad och bränsle.

37 Kung!. Maj. ts proposition Nr 343.

§ 7.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset.

§ 8.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen nödiga tabeller och anvisningar.

■ 'CU'. "■f -■ '>0 ;;ö>v.i i i ij/ifib •* t f Vvi ■ ■ ■ 1 * • .7

■ ; § 10.

Dyrtidstillägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

-i'u :frtd*föl. iv--. y ii ■ ~ , ■.

'' • 4—

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921, från och med vilken dag kungörelsen den 30 juni 1920, (nr 497) med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid privatläroverk upphör att gälla.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 343.

Bil. III.

Förslag

till

KUNGÖRELSE

med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt lärare vid folkhögskolor.

§ I-

Mom. 1. Föreståndare och. vikarierande föreståndare vid statsunderstödd folkhögskola samt ämneslärare med fast anställning vid dylik läroanstalt äga, med nedan angivna begränsningar och undantag, tills vidare till dess annorlunda förordnas uppbära dyrtidstillägg av statsmedel å ett belopp, motsvarande hälften av den i gällande författning stadgade kontanta minimiavlöningen; dock att, där Kungl. Maj:t på grund av särskilda förhållanden funnit skäl göra undantag från eljest i fråga om avlöningarna gällande föreskrifter, dyrtidstilllägget skall utgå å hälften av de utav Kungl. Maj:t för sådana fall stadgade beloppen.

Mom. 2. Dyrtidstillägg enligt nu angivna regler tillkommer jämväl extra ordinarie och vikarierande ämneslärare samt lärare i slöjd, hushållsgöromål, gymnastik och sång vid läroanstalt, som i mom. 1 sägs. ; t fr. ' • ...-i

§ 2.

Det belopp, varå dyrtidstillägg av statsmedel enligt § 1 utgår, benämnes i det följande av denna kungörelse tilläggsunderlag.

§ 3.

2. Till i § 1 omnämnda befattningshavare utgår dyrtidsti.illägg på följande sätt:

39 Kungl. Maj.is proposition Nr 343.

a) Till befattningshavare med en familjemedlem, som bär nedan sägs, ntgår dyrtidstillägget å den del av tilläggsunderlaget, som för hel kalendermånad räknat icke överstiger 85 kronor, efter ett procenttal, som motsvarar grundtalet. Överstiger tilläggsunderlaget 85 kronor i månaden, ntgår dyrtidstillägg för den del därav, som utgör 85 kronor, på sätt nyss är sagt samt för den del, som överstiger 85 kronor, efter ett procenttal lika med femtiofem hundradelar av grundtalet. Har befattningshavaren mera än en familjemedlem, ökas den del av tilläggsunderlaget, för vilken dyrtidstillägget utgår efter ett procenttal motsvarande grundtalet, med 15 kronor för varje familjemedlem utöver en. Därest vid beräkningen av det procenttal, som skall motsvara femtiofem hundradelar av grundtalet, brutet tal uppstår, jämnas procenttalet till närmast lägre hela tal.

Såsom familjemedlem räknas enligt denna kungörelse hustru och på grund av försörjningsplikt underhållet barn, som icke uppnått 16 års ålder. I sådant avseende är förhållandet vid början av det kalenderkvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, grundläggande för dyrtidstilläggets beräkning. Härvid tages dock ej hänsyn till hustru eller barn, som i egenskap av befattningshavare eller pensionär äger åtnjuta dyrtidstillägg av statsmedel. Barn, vars föräldrar båda äro såsom befattningshavare berättigade till dyrtidstillägg av statsmedel, räknas endast till den av föräldrarna, som åtnjuter den högsta avlöningen, eller, om avlöningarna äro lika, till fadern. Grift kvinnlig befattningshavare, vilkens man icke är såsom befattningshavare berättigad till dyrtidstillägg av statsmedel, äger tillgodonjuta dyrtidstillägg för barn, endast om mannen är på grund av bristande arbetsförmåga väsentligt urståndsatt att bidraga till familjens underhåll.

Till annan befattningshavare (icke-familjeförsörjare) utgår dyrtidstillägg, därest befattningshavaren vid början av det kvartal, som omfattar den månad dyrtidstillägget avser, uppnått 25 års ålder, med nio tiondelar och eljest med fyra femtedelar av det belopp, som enligt vad ovan är stadgat för motsvarande tilläggsunderlag tillkommer befattningshavare med en familjemedlem.

Uppgår tilläggsunderlaget till mera än 1,250 kronor i månaden, utgår å den del, som överstiger nämnda belopp, icke i något fall dyrtidstillägg.

b) Därest avlöhingen utgår efter lästid, beräknas dyrtidstillägget,

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

som om tilläggsunderlaget för helt år vore lika fördelat på årets tolv månader.

§ 4.

Lärare, som är tjänstledig på grund av styrkt sjukdom eller för tjänstgöring till rikets försvar eller för att, på grund av särskilt förordnande eller val, fullgöra offentligt uppdrag, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära det dyrtidstillägg, som eljest skolat tillkomma honom. Till lärare, som har tjänstledighet av annan anledning, skall utgå dyrtidstillägg, minskat i samma proportion som förhållandet mellan den avlöning, som skolat utgå, därest han icke åtnjutit sådan ledighet, och den avlöning, som jämlikt Kungl. Majrts beslut eller gällande löneförfattning skall under sådan tjänstledighet utgå.

§ 5-

Mom. 1. Där lärare under hela eller någon del av året samtidigt tjänstgör å två eller flera befattningar, med vilka följer rätt till dyrtidstillägg av statsmedel, skall med iakttagande av eljest gällande beräkningsgrunder dyrtidstillägget beräknas å summan av de belopp, å vilka dyrtidstillägg enligt de i sådant hänseende givna bestämmelser må utgå, dock icke i något fall å högre belopp än sammanlagt 1,250 kronor för månad.

Mom. 2.. Föreståndare för folkhögskola, som tillika är föreståndare för lantmannaskola och i sistnämnda egenskap innehar fast anställning, må äga att, därest vid folkhögskolan är anordnad fristående kvinnlig kurs, tillgodoräkna sig dyrtidstillägg å sin lön såsom föreståndare för lantmannaskolan efter samma grunder, som om han vore vid folkhögskolan fast anställd.

§ 6.

Dyrtidstillägg av statsmedel utgår icke å gottgörelse för tjänstgöring utöver den i gällande allmän författning stadgade årliga lärotiden, liksom ej heller å ersättning för bostad och bränsle.

§ 7.

Om lärare under året avlidit, innan honom tillkommande dyrtidstillägg till fullo utbetalts, övergår hans rätt härutinnan till stärbhuset. '

41 Kungl. Maj:ts proposition Nr 343.

§ 8.

Vad i denna kungörelse finnes föreskrivet med avseende på lärare skall, där ej i särskilda fall annorlunda sägs, äga tillämpning på såväl manliga som kvinnliga lärare.

§ 9.

Till hjälp vid dyrtidstilläggets uträkning utfärdar skolöverstyrelsen nödiga tabeller och anvisningar.

§ 10.

Dyrtid sti 11 ägget utbetalas till lärarpersonalen månadsvis i den ordning, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1921 från och med vilken dag kungörelsen den 30 juni 1920 (nr 502) med allmänna grunder för dyrtid sti 11 ägg åt lärare vid folkhögskolor upphör att gälla.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 sand. 290 käft. (Nr 343.) 6