angående höjning av vissa finanstullar

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

1 Nr 366.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående höjning av vissa finanstullar; given Stockholms slott den 3 juni 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

K. J. Beskow.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 juni 1921.

Närvarande:

Statsministern VON Sydow, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqyist, Hammarskjöld, Ekeberg, Hansson, Beskow.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow yttrade härefter följande:

I det uttalande, som min företrädare i statsrådsämbetet den 7 januari 1921 vid statsverkspropositionens framläggande hade till statsrådsprotokollet i samband med inkomstberäkningen, anförde han, att, Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 samt. 312 höft. (Nr 366.) 1

Skrivelse till tull- och traktatkommitténs tullavdelning.

Yttrande av tull- och traktatkommiténs tullavdelning.

2 Kungl. Majds proposition Nr 366.

vid övervägandet av olika utvägar att skaffa statsverket ökade inkomster, han stannat vid att förorda, att en förhöjning vidtoges med avseende å tullsatserna vid vissa tulltaxerubriker, samt att han därvid ansett, att endast rubriker av uteslutande finanstullkaraktär borde medtagas i beräkningarna. På denna väg förmenade lian, att ett merbelopp i tullmedel av 35 miljoner kronor under år 1922 borde kunna tillföras statskassan.

Sedermera beslöt Kungl. Maj:t den 21 januari 1921 att — utan att avvakta fullbordandet av utredningen rörande eventuella förhöjningar med avseende å andra finanstullar — avlåta proposition (nr 42) till riksdagen angående höjning av tullen å kaffe ävensom proposition (nr 43), avseende beskattning av inneliggande kaffelager. Enligt det utdrag av statsrådsprotokollet, som åtföljde förstnämnda proposition, beräknades förhöjningen av kaffetullen under år 1922 komma att inbringa ett merbelopp i tullmedel av bortåt 22 miljoner kronor. Emellertid blevo propositionerna icke av riksdagen bifallna.

Under åberopande av vad sålunda förekommit har jag avlåtit en skrivelse till tull- och traktatkommitténs tullavdelning, däri jag hemställt, att avdelningen måtte utarbeta och till finansdepartementet inkomma med förslag till sådana tullförhöjningar, att en årlig merinkomst i tullmedel av omkring 13 miljoner kronor kunde påräknas. Vid förslagets utarbetande borde iakttagas dels att rubrikerna för kaffe, för vin och spritdrycker samt för tobak och tobaksvaror skulle lämnas åsido, dels att i övrigt förslaget borde avse endast tullar, som uteslutande hade karaktär av finanstullar, dock att även tullar med skyddskaraktär skulle medtagas, i den mån så funnes påkallat i anledning av de finanstullförhöjningar, som kunde komma att föreslås, dels och att tullförhöjningarna i allmänhet borde gå ut på en fördubbling eller tredubbling av gällande tullsatser.

I sitt med anledning härav avgivna, denna dag dagtecknade utlåtande anför tull- och traktatkommitténs tullavdelning, sedan det givna uppdragets innebörd återgivits, till en början följande:

»Då avdelningen nu går att fullgöra det sålunda givna åläggandet, vill avdelningen förutskicka, att avdelningen givetvis icke haft att bedöma eller taga ståndpunkt till frågorna om vare sig behovet att genom förhöjd beskattning tillföra statskassan en ökad inkomst av 13 miljoner kronor eller riktigheten och ändamålsenligheten att uttaga samma belopp genom höjning av vissa finanstullar. Det förslag till ändring av gällande tulltaxa, som här nedan framlägges, innebär alltså endast ett angivande, att, för den händelse vid prövning i annan ordning, vari avdelningen ju icke har att deltaga, det befinnes nödigt att öka avkastningen

3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

av finanstullarna med nyss omförmälda belopp, fördelningen av den skärpta beskattningen bör enligt avdelningens mening göras så, som i förslaget utvisas.»

Avdelningen angiver härefter de principer, som blivit följda vid bestämmandet av de tulltaxerubriker, som enligt avdelningens förslagskulle bliva föremål för förhöjning, och yttrar sig härom sålunda:

»Vid behandlingen av detta ärende har det först och främst gällt att bestämma, vilka tulltaxerubriker som företrädesvis synts höra förekomma till förhöjning. Avdelningen har därvid följt den grundsatsen att i allmänhet icke medtaga rena nödvändighetsvaror i mera inskränkt bemärkelse utan huvudsakligen lyxvaror samt mer eller mindre umbärliga varor. En konsekvens härav har varit, att endast i undantagsfall varor, som för närvarande äro tullfria, medtagits i förslaget. I enlighet med de lämnade direktiven har vidare konsekvent ingen tullförhöjning föreslagits för sådana varuslag, beträffande vilka det kunnat konstateras, att inhemsk tillverkning förekommer, och där gällande tullsatser alltså i större eller mindre grad hava karaktären av skyddstullar. Dock hava i de fall, där höjning föreslagits för varor, vilka tjäna som råmaterial för tullskyddade inhemska tillverkningar, tullsatserna för dessa sistnämnda höjts så mycket, som ansetts motsvara den genom tulltillägget å råvarorna framkallade kostnadsökningen, med bibehållande av skyddsmarginalen i gällande tullsatser.

En regel, som avdelningen i övrigt så vitt möjligt sökt tillämpa, har varit att undvika klyvning av nuvarande tulltaxas rubriker. I de få fall, där sådan klyvning ansetts ändamålsenlig, har med undantag för rubriken 630, solfjädrar, den statistiska varuförteckningens uppdelning blivit följd.»

Beträffande storleken av tullförhöjningarna vid de olika rubrikerna anföres:

»I de avdelningen meddelade direktiven har uttalats, att de föreslagna tullförhöjningarna i allmänhet borde gå ut på en fördubbling eller tredubbling av gällande tullsatser. Så har ock i här nedan framlagda förslag skett. Likväl ha i undantagsfall höjningar något understigande en fördubbling och även, ehuru i jämförelsevis få fall, höjningar uppgående till mer än en tredubbling föreslagits. Bestämmande för förfarandet härutinnan i särskilda fall har varit dels hänsynen till respektive varuslags mer eller mindre utpräglade karaktär av lyxvaror, dels en strävan att för närstående varurubriker utjämna tullsatsernas höjd i förhållande till nuvarande varuvärde. Det faller av sig självt, att i de ganska många fall, där tullsatserna på grund av tulltaxans systematik böra stå i ett visst inbördes förhållande, höjningar måst göras, som icke utgöra jämna multiplar av gällande tullsatser. I en del fall ha smärre avrundningar ansetts böra företagas till undvikande av alltför brutna tal.»

Vad angår frågan om de belopp, med vilka tullavgift vid förtullning från frihamn eller frilager skall förhöjas, då varorna äro oemballerade eller endast försedda med pappersomslag, heter det i avdelningens skrivelse:

»Visserligen kan ifrågsättas, huruvida icke såsom en konsekvens av de tullförhöjningar. vilka föreslagits för artiklar, hänförliga till tulltaxerubrikerna 561,

4 Kungl. Maj.is proposition Nr 366.

630, 1291 och 1301, en ökning borde vidtagas av de belopp, med vilka tullavgiften, enligt de till nämnda rubriker fogade anmärkningar, vid förtullning från frihamn eller frilager skall förhöjas, då varorna äro oemballerade eller endast försedda med pappersomslag, men då riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 268 redan fattat beslut angående ändrad lydelse av ifrågavarande anmärkningar, lärer med en sådan ändring tills vidare böra anstå. För övrigt torde de varuslag, som skulle beröras av en ändring av bestämmelserna i här berörda avseende, icke hava större betydelse såsom importvaror från frihamn eller frilager.»

För att komma fram till eu uppskattning av årsimportens sannolika storlek år 1922, vilken kan tjäna såsom underlag för de statslinansiella beräkningarna, har tullavdelningen ansett, att i allmänhet medeltalet av

1912 och 1913 års import bör läggas till grund. Till motivering av sin ståndpunkt i förevarande hänseende anför avdelningen följande:

»För beräkningen av de belopp, de föreslagna tullförhöjningarna kunna förväntas inbringa under år 1922, har det synts avdelningen i allmänhet oriktigt eller missvisande att bygga på siffror för vare sig krigsåren eller de därefter följande tvenne fredsåren med deras i många fall abnormt uppdrivna import. I stället har, frånsett ett par nedan nämnda undantag, vid beräkningarna genomgående medeltalet av 1912 och 1913 års import lagts till grund med avrundningar uppåt eller nedåt. Väl är det sant, att åren 1912—13 nu ligga rätt långt tillbaka i tiden, och att den sedan dess försiggångna folktillväxten och därmed följande ökade behov borde verkat i riktning att höja de för nästkommande år sannolika importkvantiteterna. Emellertid får det ihågkommas, att åren 1912 och 1913 voro att betrakta som ur konjunktursynpunkt synnerligen goda år, medan för närvarande inom näringslivet råder en utpräglad depression, vilken med all sannolikhet kan befaras sträcka sig in även på år 1922, och vilken är ägnad att avsevärt nedsätta befolkningens konsumtionsförmåga. Nämnda omständigheter verka i sinsemellan motsatt riktning, och avdelningen håller med hänsyn härtill före, att medeltal för de båda år, som närmast föregingo världskriget, böra giva den bästa föreställningen om importens sannolika omfattning år 1922 för de artiklar, det här gäller.

Dock har avdelningen härvidlag, såsom redan antytts, gjort undantag för tvenne varuslag, beträffande vilka de senaste årens och månadernas importsiffror mera bestämt pekat på en varaktig stegring i förbrukningen. Det gäller artiklarna apelsiner (stat. nr 107 A) samt strumpstolsarbeten etc. av silke enbart eller i förening med annat spånadsämne med undantag av glödstrumpor (stat. nr 373 B och C). I fråga om apelsiner ånger statistiken för åren 1912 och 1913 en import av i genomsnitt cirka 6,000 ton. År 1919 steg importen emellertid till 11,563 ton och 1920 till 8,396 ton. Härav kommo på sistnämnda års tre första månader respektive 3,962 och 3,952 ton; innevarande års första kvartal har importen utgjort icke mindre än 6,153 ton. Dessa siffror synas giva vid handen, att förbrukningen av apelsiner numera får anses vara avsevärt större än före kriget, och har avdelningen icke tvekat att uppskatta 1922 års import till 10,000 ton. Vad beträffar rubriken strumpstolsarbeten etc. av silke, varav största artiklarna torde utgöras av strumpor och koftor, uppgick importen därav är 1912 till 10,558 kilogram och år

1913 till 12,120 kilogram, åren 1919 och 1920 däremot till respektive 88,478 och 90,244 kilogram. Första kvartalet 1920 var importen 39,967 kilogram och mot-

5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

svarande tid innevarande år 7,048 kilogram. Under sistlidne mars uppgick importen till 3,356 kilogram vilket skulle motsvara en årsimport av cirka 40,000 kilogram. I betraktande av den starka stegringen införselsiffrorna för ifrågavarande artiklar sålunda utvisa har avdelningen ansett sig böra beräkna 1922 års import härav till 30,000 kilogram.

Huruvida importen av de varuslag, för vilka avdelningen föreslår en tullförhöjning, skulle på grund av de sålunda ökade tullsatserna komma att i nämnvärd grad nedgå under de kvantiteter, som avdelningen enligt vad ovan anförts, under antagande av oförändrad tull, ansett sannolika för år 1922, är givetvis synnerligen svårt att yttra sig om. Avdelningen håller dock före, att så i allmänhet icke kommer att bliva fallet, detta beroende dels på att åtminstone en del av ifrågavarande varor utgöras av överflödsvaror, som förbrukas av de mera bemedlade, för vilka eu mindre höjning i priset icke kan anses spela någon mera väsentlig roll, dels på det för dessa liksom för andra varor redan inträdda prisfallet, vilket gör, att, trots en höjning av nuvarande tullsatser med 100 å 200 procent eller mera, priserna därå numera ändock skulle i de flesta fall ställa sig väsentligt lägre än under åren 1919 och 1920, då importkvantiteterna merendels ej obetydligt överstego de av avdelningen på grundval av 1912 och 1913 års statistik beräknade siffrorna för år 1922.»

För bedömandet av den inkomstökning för statsverket, som enligt tullavdelningens åsikt är att förvänta under varje särskild av de till förhöjning föreslagna tullpositionerna, ävensom för att något klargöra, huru de nuvarande och de föreslagna tullsatserna ställa sig till varupriserna före och efter kriget, har avdelningen låtit utarbeta en vid dess yttrande fogad tablå, vilken torde få såsom bilaga läggas vid detta protokoll. I denna tablå angivas för varje till ifrågavarande tullposition hörande rubrik enligt statistiska varuförteckningen den för år 1922 beräknade importkvantiteten, å-priset enligt importstatistiken åren 1914 och 1919, nuvarande och föreslagen tullsats, det på den beräknade kvantiteten belöpande tullbeloppet enligt såväl den nuvarande som den föreslagna tullsatsen samt dessa tullsatser satta i förhållande den förra till priset år 1914, den senare till priset år 1919.

Till motivering härför anföres:

»Att just dessa års priser angivits i tabellen beror, vad år 1914 beträffar, därpå, att i detta års handelsstatistik för första gången värdedeklarationssystemet tillämpats och att fördenskull 1914 års officiella varuvärden äro betydligt tillförlitligare än de närmast föregående årens. 1 realiteten torde priserna år 1914 i allmänhet stått något lägre än under år 1913. Att till jämförelse härmed 1919 års priser medtagits, har sin grund i att dessa äro de senaste, som föreligga i definitiv form. I förhållande till de för närvarande rådande priserna och de för nästkommande år sannolika torde 1919 års priser vara något höga.»

Tullavdelningen beräknar, att genom de föreslagna tullförhöjningarna i runt tal 13 miljoner kronor för år 1922 och ett belopp, ej

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

understigande 6.5 miljoner kronor under månaderna juni—december 1921, skalle tillföras statskassan i ökad tullinkomst. Härom yttrar avdelningen:

»Den tablå, vilken såsom bilaga åtföljer föreliggande betänkande, utvisar, att genom de föreslagna tullförhöjningarna, under förutsättning att importkvantiteterna äro rätt beräknade, en ökad tullinkomst för år 1922 av i runt tal 13 miljoner kronor skulle tillföras statskassan. Därest här framställda förslag bleve antaget att tilllämpas exempelvis från någon dag i början av innevarande juni månad och alltså bleve i kraft under inemot sju månader av år 1921, skulle en icke obetydlig merinkomst av tullmedel även för detta år kunna påräknas. Storleken härav är givetvis beroende på huru stor del av årsimporten av de i förslaget berörda varuslagen kan beräknas falla på årets sju sista månader. Yissa av dessa varor äro otvivelaktigt av den beskaffenheten, att importen därav koncentrerar sig till det första halvåret. Detta gäller företrädesvis en del av de under rubrikerna 106 och 107 fallande färska frukterna, varav det viktigaste slaget är apelsiner. Merinkomsten av denna vara ensam har för år 1922 beräknats till 1.5 miljoner kronor. Å andra sidan torde en stor del andra av de berörda varuslagen förekomma till import företrädesvis under höstmånaderna. Så är fallet t. ex. beträffande sidenvaror och pälsverk. Någon exakt beräkning av huru mycket de föreslagna tullförhöjningarna skulle komma att inbringa under månaderna juni—december 1921 är icke möjlig. Avdelningen håller dock före, att även med en försiktig uppskattning ifrågavarande merinkomst icke torde komma att understiga 6.5 miljoner kronor eller hälften av den för år 1922 beräknade.»

Rörande de särskilda tullpositioner, beträdande vilka ändringar föreslås, antingen i fråga om tullsatsens storlek eller i fråga om rubriceringen, har tullavdelningen, under framhållande att den föreliggande frågans beskaffenhet med hänsyn till de skäl, som varit avgörande för förslagen, ej medgivit samverkan med representanter för av frågan berörda intressen, anfört följande:

Rubr. nr 93: Humle.

»Enligt uppgift lär hela kostnaden för i maltdrycker ingående humle uppgå till endast en bråkdel av ett öre per vanlig halvbutelj; en höjning av tullen till 1 krona per kilogram, utgörande cirka 25 procent av varans värde, torde därför icke behöva verka nämnvärt betungande för konsumtionen.»

Rubr. nr 107: Frukter, färska, andra slag.

»Till denna rubrik hänföres såväl inhemsk frukt (äpplen och päron) som sydfrukter (apelsiner, citroner m. m.). För den förra kategorien har ingen tullförhöjning föreslagits, då tullen åtminstone under en del av året är att betrakta som skyddstull. För den senare föreslås en höjning till två och en halv gånger den nuvarande tullen eller 25 öre per kilogram.»

Rubr. nr 109—115: Frukter, torkade.

»Den torkade frukten torde böra betraktas som mindre umbärlig än den färska. Det bär därför ansetts lämpligt att endast föreslå fördubbling av tullsatserna för dessa rubriker, medan för rubrik 107 b föreslagits en höjning med 150 procent.

7 Kungl. Maj.ts proposition Nr 366.

Undantag från denna regel bilda tullsatserna för russin och korinter, vilka förut dragit lägre tull än övriga torkade frukter men för vilka tullsatserna nu höjts till samma belopp, då något skäl att åsätta dessa varor lägre tull än exempelvis sviskon icke synes föreligga.»

Rubr. nr 125: Blomsterlökar.

»Denna vara har hittills varit tullfri, då den dels icke är föremål för nämnvärd inhemsk produktion, dels ock utgör en råvara för blomsterodlare. Den nu föreslagna tullsatsen, 50 öre per kilogram, lärer utgöra för den största artikeln, tulpanlökar, cirka 2 V2 öre per styck, och för hyacintlökar cirka 5 öre.»

Rubr. nr 1C5: Lakrits.

»Denna vara torde för närvarande huvudsakligen användas för tillverkning av olika slags tabletter; den i dessa ingående lakritsen lär dock icke uppgå till mer än högst 10 procent av den färdiga varans vikt.»

Rubr. nr 169—171: Senap.

»Enligt uppgift lär vid målning av senap uppstå cirka 50 procent avfall. En tullsats av 10 öre per kilogram omalen senap motsvarar alltså 20 öre per kilogram malen. Då tullsatsen för malen senap är 30 öre, finnes alltså här ett tullskydd av 10 öre per kilogram för målningen. Höjes tullen på omalen senap till 25 öre per kilogram, bör följaktligen tullen för den malna sättas lika med 2 x 25 + 10 = 60 öre per kilogram, om man önskar bibehålla nuvarande tullskydd. Skillnaden i tull mellan malen och preparerad senap (20 öre per kilogram) torde höra bibehållas, varför, om tullsatsen för den förra höjes från 30 till 60 öre, tullen för den senare torde böra höjas från 50 till 80 öre.»

Rubr. nr 172—182: Kryddor, andra.

»I fråga om tullsatsema å hithörande varor föreslås i regel en fördubbling. Nu gällande tullsats för kardemumma, muskot och muskotblomma (rubrik 175) synes emellertid vara väl låg i jämförelse med tullsatserna på övriga kryddor, om hänsyn tages till respektive varors värde, varför för nämnda rubrik föreslås en tredubbling. Av samma skäl föreslås tullsatsen för saffran samt vanilj och vanillin (rubrik 182) höjd från 6 till 25 kronor per kilogram. I fråga om malna kryddor föreslås bibehållande av nuvarande tillägg utöver tullen för omalna.»

Rubr. nr 222—229: Pälsverk.

»De oberedda skinnen (rubrik 222) torde böra uppdelas i tre grupper, motsvarande rubrikerna nr 223, 224 och 225. Av dessa synes gruppen a, omfattande skinn av får, get etc., fortfarande böra vara tullfri, dels därför att vissa av hithörande skinn äro i viss mån likställda med de till rubrik 198 hänförliga slagen av hudar, som äro tullfria, dels ock därför att ifrågavarande pälsverk ju näppeligen kunna betraktas som överflödsartiklar. För gruppen b (omfattande sibiriskt lamm etc.) föreslås en tull av kronor 2.5 0 per kilogram och för gruppen c (andra slag) kronor 5 per kilogram.

Någon nämnvärd tullinkomst torde emellertid icke vara att beräkna för dessa rubriker, enär större delen av de oberedda skinn, som införas till riket, lära utföras till Tyskland för beredning och sedermera därifrån återinföras. Avsikten med de

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

föreslagna tullsatsema är följaktligen endast att möjliggöra en högre tullbeskattning av de beredda skinnen utan att införa någon högre skyddstull.»

Rubr. nr 361—373: Sidenvaror.

»Någon nämnvärd inhemsk tillverkning av hithörande varor finnes numera icke. Tullsatserna föreslås tredubblade med avrundning till närmast högre tiotal kronor. I fråga om rubrik 364 har dock synts lämpligt föreslå en tullsats av 9 kronor per kilogram, varigenom nuvarande skillnad i tull mellan rubrikerna 364 och 365, nämligen 1 krona per kilogram, bibehållits. Därjämte synes det lämpligt att bibehålla nu gällande tullsats för till rubrik 373 hänförliga, icke avbrända glödstrumpor, då dessa utgöra halvfabrikat för den inhemska tillverkningen av avbrända glödstrumpor. Nämnda rubrik har därför måst uppdelas på tvenne.»

Rubr. nr 561, 564, 572, 574, 576: Diverse fabrikat av siden.

»Tullsatsema för till dessa rubriker hänförliga varor äro höjda med belopp, som betingas av den förhöjda tullen på i respektive artiklar ingående kvantiter hel- eller halvsiden.»

Rubr. nr 580: Broderier å hel- eller halvsiden m. m.

»Nu gällande tulltaxa stadgar, att broderier, hänförliga till denna rubrik, skola förtullas med 100 procents förhöjning av tullen för däri ingående vävnader, Av tulltekniska skäl bör emellertid tullen å broderier ej vara högre än tullen å kläder, vari samma slags broderier ingå, och då tullen å kläder av hel- eller halvsiden, försedda med broderier eller spetsar (rubrikerna 596 och 598), ej hava ansetts kunna föreslås till högre belopp än respektive 30 och 15 kronor per kilogram, lärer här ifrågavarande tull böra utgå endast med 50 procents tillägg å vävnadstullen.»

Rubr. nr 593, 594; 596—599: Kläder av spetsar och siden m. m.

»De för dessa rubriker föreslagna förhöjningarna äro likaledes konsekvenser av de ifrågasatta förhöjningarna på siden. Den för rubrik 593 nu gällande tullsatsen utgör 20 kronor per kilogram. De spetsar, av vilka till rubrik 593 hänförliga kläder förfärdigas, hänföras till rubrik 372 med nu gällande tullsats av 12 kronor per kilogram. Skillnaden, som alltså utgör en skyddstull för till rubrik 593 hänförliga varor, är följaktligen 8 kronor per kilogram. Höjes nu tullsatsen för rubrik 372 till 40 kronor per kilogram, bör, som en följd härav, tullen för rubrik 593 höjas till 40 + 8 = 48 kronor per kilogram.

Till rubrik 594 hänförliga kläder torde i regel bestå av bomullsspetsar, hänförliga till rubrik 532, samt helsiden (rubrik 363), cirka hälften av varje. Tullen för rubrik 532 är nu 4 kronor och för rubrik 363 6 kronor per kilogram. Räknar man med att spetsar och siden ingå till lika mängd i det färdiga fabrikatet, utgör alltså tullen för ingående material i 1 kilogram av till rubrik 594 hänförliga varor 5 kronor per kilogram. Det obetydliga avfall, som uppstår vid tillverkningen, torde nämligen i detta sammanhang kunna lämnas ur räkningen. Tullen för kläder, hänförliga till rubrik 594, utgör 9 kronor per kilogram. Alltså uppstår en skillnad, utgörande tullskydd, av 4 kronor per kilogram. Med föreslagen förhöjning av tullen på helsiden (rubrik 363) till 20 kronor skulle en motsvarande beräkning giva följande resultat:

9 Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

Tull för ingående helsiden 1/i kilogram å 20 kronor ................................ 10 kronor

» » » bomullsspetsar % kilogram å 4 kronor........................ 2 »

Skyddstull............................................................................................................ 4 »

Summa per kilogram 16 kronor.

För rubrikerna 596—599 ställa sig motsvarande kalkyler som följer:

Då det emellertid av tulltekniska skäl icke torde vara lämpligt, att tullen för kläder av broderat hel- eller halvsiden (rubrikerna 596 och 598) utgår med lägre belopp än tullen för broderier å dylik vävnad, föreslås, att tullsatserna för dessa tvenne rubriker (596 och 598) avrundas till respektive 30 och 15 kronor per kilogram, d. v. s. samma tullsatser som för till rubriken 580 hänförliga broderier.»

Rubr. nr 611: Paraplyer och parasoller av hel- eller halvsiden.

»Med nu gällande tullsatser utgör tullen för i ett paraply ingående siden, enligt vad för avdelningen blivit upplyst, cirka 25 öre. Då tullen för siden föreslås höjd, cirka 3 gånger, torde som följd härav tullen för paraplyer böra höjas till 1 krona 75 öre per st.»

Rubr. nr 624—627: Prydnadsfjädrar.

»Relationen mellan tullarna på oarbetade och arbetade prydnadsfjädrar, nämligen ett till tre, har bibehållits.»

Rubr. nr 628—629: Konstgjort fjäderpälsverk.

»Tullsatserna för dessa rubriker torde böra följa tullsatsema för arbetade prydnadsfjädrar.»

Rubr. nr 630: Solfjädrar.

»Det har ansetts lämpligt föreslå en uppdelning av denna rubrik i solfjädrar av strutsfjädrar och andra. Tullsatsen för det förra slaget synes böra följa tullsatsen på arbetade strutsfjädrar; dock torde viss hänsyn böra tagas till i solfjädern ingående delar av annat material. En reduktion av den för strutsfjädrar föreslagna tullsatsen till 100 kronor per kilogram torde därför kunna anses motiverad.» Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 312 käft. (Nr 366.)

o

10 Generaltull-

styrelsen.

Departe-

mentschefen

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

Rubr. nr 1274, 1278, 1285—1294, 1301, 1318, 1319: Ackordion, grammofoner, nr, bijouterivaror ock tobakspipor.

»Till ovan uppräknade rubriker hänförliga artiklar lära icke vara föremål för tillverkning inom landet med undantag av en mindre tillverkning av vissa slags ackordion, vilka dock äro av den beskaffenheten, att den föreslagna tullen icke har någon betydelse såsom skyddstull.»

Slutligen tillägger tullavdelningen följande:

»Ehuru avdelningen i detta sammanhang icke haft att taga befattning med de egentliga skyddstullarna i vidare omfattning än som ovan omförmälts, vill avdelningen dock framhålla, att, därest överensstämmelse skall åvägabringas med de i kungl. prop. nr 356 framställda förslag, det torde vara erforderligt, att skyddstullsmarginalen jämkas beträffande de här medtagna tulltaxerubriker, vilka tillhöra grupper av varor, som i övrigt beröras i nyssnämnda proposition. Detta gäller rubrikerna nr 564, 572, 576, 593, 594, 596, 597, 598, 599 och 611.»

Under hänvisning till vad sålunda anförts har tullavdelningen framlagt förslag till ändrad lydelse av vissa rubriker i tulltaxan. Då jag i den hemställan, som jag avser att göra, kommer att upprepa detta förslag, torde det ej vara nödigt att här återgiva detsamma.

Vid skrivelsen finnes fogad en av en av avdelningens ledamöter uttalad särskild mening, däri reservanten — under anförande att med hänsyn till de för utredningsarbetet givna direktiven tullavdelningens ledamöter icke till alla delar kunnat giva uttryck åt sin egen uppfattning om den ifrågasatta revisionen av tulltaxan — tillika framhållit, att han icke heller i avseende å de föreslagna höjda finanstullarnas anordning på alla punkter kan instämma i tullavdelningens förslag.

Över tullavdelningens nu ifrågavarande förslag har generaltullstyrelsen denna dag avgivit infordrat utlåtande och därvid meddelat, att ur tullteknisk synpunkt intet är att erinra mot samma förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har jag, i likhet med min företrädare, på grundvalen av verkställda undersökningar kommit till det resultatet, att genom en allmän förhöjning av sådana finanstullar, som överhuvud synas böra bliva föremål för ökning — härvid dock bortsett från kaffetullen — ett årligt merbelopp i tullmedel av omkring 13 miljoner kronor borde kunna tillföras statskassan. I enlighet med det direktiv, som i sådant avseende givits åt tull- och traktatkommitténs tullavdelning, har ock avdelningen i den skrivelse, som jag nu återgivit, så avvägt sina förslag, att nämnda merbelopp skulle kunna påräknas.

I det förslag angående nya inkomstberäkningar för 1921 års tillläggsstat och 1922 års riksstat, som jag senare ämnar tillstyrka

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366. • 11

Kungl. Maj:t att förelägga riksdagen, har jag även räknat med en merinkomst under år 1922 av 13 miljoner kronor i tullmedel.

Under åberopande härav och då jag finner det av tullavdelningen framlagda förslaget väl avvägt och icke heller har någon erinran att göra mot de verkställda beräkningarna av de ifrågasatta tullförhöjningarnas statsfinansiella verkningar, anhåller jag att få tillstyrka bifall till förslaget.

Under erinran att avdelningen icke haft att taga befattning med de egentliga skyddstullarna i vidare omfattning än som direkt påkallats av hänsyn till de föreslagna förhöjningarna av vissa finanstullar, har tullavdelningen framhållit, att, därest överensstämmelse skall åvägabringas med de förslag, som framställts i propositionen nr 356 angående provisorisk förhöjning av tullsatserna för vissa industriprodukter, det torde vara erforderligt, att skyddstullmarginalen jämkas beträffande de i förslaget medtagna tulltaxerubriker, vilka tillhöra grupper av varor, som i övrigt beröras i nämnda proposition. Då emellertid tillräckliga skäl icke synas mig föreligga för vidtagande av sådana jämkningar, som av tullavdelningen ifrågasatts, ämnar jag icke framställa förslaghärom.

På grund av vad jag sålunda anfört, och då de ifrågavarande tullförhöjningarna torde böra träda i kraft å dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels besluta, att nedanstående rubriker i gällande tulltaxa skola erhålla följande ändrade lydelse:

Hemställan.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

65.

93.

i

106.

107 a, 107 b.

109.

no.

in.

113.

114.

115.

125.

149 a. 149 b. 157.

Ostron, emballagets vikt inberäknad................

Anm. Ostronyngel — — — — odlingsändamål.

Humle........................................................................

Frukter (av träd) och bär:

färska eller enbart kokade, även krossade eller på annat sätt sönderdelade:

vindruvor och jordgubbar....................

andra slag, ej särskilt nämnda:

päron och äpplen samt bär...........

andra......................................................

torkade:

plommon, sviskon, bruneller, fikon och dadlar; ävensom apelsinskal, citronskal och pomeransskal, torkade eller saltade

russin och korinter................................

kokosnötter...................................................

nötter, val- och andra slag, ej särskilt nämnda; ävensom hasselnötter och

kastanjer ......................................................

mandel, aprikos-, persiko- och sviskonkärnor samt nötkärnor, alla slag, hela eller sönderdelade, s. k. arachidmandel

härunder inbegripen ..............................

andra slag, ej särskilt nämnda; ävensom saltade:

ätbara.......................................................

Anm. Vid tullbehandling — — — — vikt.

Blomsterlökar ..............................................................\

Bröd, alla slag, ej särskilt nämnt:

hundbröd...............................................................I

annat ...................................................................

Te..................................................................................

Anm. Avdrag — — — — omslag.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 366.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

224.

225.

226 a. 226 b.

227.

228 a. 228 b.

229.

361.

362.

363.

av sibiriskt lamm (ej persian), tibet, hamster, murmel, nutria, bisam, kanin

eller hare................................................

andra slag..................................................

3redda, hopsydda skinn samt delvis bi betade persedlar, såsom foder:

hamster, murmel, nutria, bis kanin eller hare; ävensom ko

gjorda svansar ................................

andra slag ...........................................

Anm. till n:r 226 och 227. Avseende - — — utseende.

fullfärdiga persedlar med pälsverk till över-

boor, pälsar, kappor och fotsackar:

kanin eller hare andra slag ..............

— kartor.

med annat spånadsämne......

Vävnader, ej särskilt nämnda:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

364.

365.

366.

367.

368.

369.

av silke i förening med mer än 15 procent annat spånadsämne (halvsiden):

oblekta och ofärgade, vägande per kvm. 100 gram eller därunder ...

Anm. Såsom — — — — blekta.

andra slag..........................................

Anm. Yllekostymvävnader — — — silket.

Anm. till n:r 363—65. Vid---

garn.

Anm. till n:r 361—65. Avdrag---

transport.

Band, ej särskilt nämnda:

fälb-, plysch- och sammetsband av silke enbart eller i förening med annat spånadsämne ............................................................

andra slag:

av silke enbart eller i förening med högst 15 procent annat spånadsämne (hel-

sidenband) ..........................................

av silke i förening med mer än 15 procent annat spånadsämne (halvsiden-

band) ......................................................

Anm. 1. Till — — — — tyll.

Anm. 2. En — — — -— kanter.

Snören och andra snörmakararbeten, ej särskilt nämnda, av silke enbart eller i förening med annat spånadsämne, med eller utan inlägg av trä, metall och dylikt:

flätade, bandliknande snören, med raka kanter samt utan annat mönster än sådant, som åstadkommits genom färgat garn eller färgad tråd, även med inlägg av spånadsämne eller garn:

av silke enbart eller i förening med högst 15 procent annat spånadsämne

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

370.

371.

372.

373 a. 373 b.

394.

395.

561.

av silke i förening med mer än 15 procent annat spånadsämne.....................

andra slag...............................................................

Anm. Besättnings- och gameringsartiklar — — — — rubriker.

Anm. till nr 367—370. Vid — — — — garn.

Spetsar samt spetsvävnader och tyll, ej särskilt nämnda, av silke enbart eller i förening med

annat spånadsämne ........................................

Strumpstolsarbeten och andra genom virkning, stickning eller knytning tillverkade varor, ej till spetsar eller gulddragararbeten hänförliga, av silke enbart eller i förening med annat spånadsänme, härunder inbegripna även vantar, sydda av vävnad:

glödstrumpor.......................................................

andra .................................................................

Anm. till n.r 366—373. Avdrag----inlägg.

^ävnader av ull, även i förening med annat spånadsämne med undantag av silke: mattor: knutna:

med högst 180 knutar på en längd

av 1 meter ..................................

med mer än 180 knutar på en längd

av 1 meter .......................................

Väskor, vägande per stycke netto högst 0.5 kg., portföljer, etuier och askar, fordral, ej särskilt nämnda, portmonnäer, penningbörsar, plånböcker samt necessärer, med eller utan inredning:

utvändigt klädda med eller bestående av

hel- eller halvsiden.................................

Anm. Vid förtullning — — — — utgå.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

564.

572.

574.

576.

580.

593.

594.

596.

597.

598.

599.

607.

Bihang

Sängkläder, såsom madrasser, även resårmadras ser med' stoppning och Övertyg, bolstrar, kuddar, även soffkuddar, stickade täcken, sängskärmar m. fl.:

med övertyg av hel- eller halvsiden............

Snörliv:

av hel- eller halvsiden.......................................

Hatt- och mössfoder av spånadsvara, även i förening med annat material:

av hel- eller halvsiden....................................

Övertyg till paraplyer eller parasoller, tillskuret eller sytt:

av hel- eller halvsiden ..................................

Broderier:

å hel- eller halvsiden (vävnad eller band) eller å stampad filt: förtullas med 50 procents förhöjning av den för sagda varor stadgade tull.

Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda: andra slag:

av spetsar, spetsvävnader eller tyll:

helt eller delvis av silke ......................

av annat spånadsämne:

med foder av hel- eller halvsiden .. av helsiden:

försedda med broderier eller spetsar..

andra ......................................................

av halvsiden:

försedda med broderier eller spetsar.

andra .........................................................

Spånadsvaror i förening med finare metalltråd, gulddragararbeten härunder inbegripna:

band, snören och andra snörmakararbeteu,

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 366.

1285.

1286.

1287.

1288.

1291.

1292.

1294.

1301.

Ur:

fick-:

med helt förgylld eller guldpläterad boett eller med boett av guld........................

andra slag...

urverk, lösa..................................................

boetter, lösa:

av annan metall än silver, helt förgyllda eller guldpläterade .............

vägg- och studsar- i foder samt lösa urfoder: av alabaster eller annan sten, porslin, terrakotta, maj olika eller annat lergods Anm. Vid förtullning — — — — utgå.

av metall; även med spelverk samt av trä eller andra, i nästföregående rubrik

ej nämnda ämnen.....................................

lösa eller oinfattade verk till vägg- eller studsarur samt delar, ej särskilt nämnda. av verk till ur, alla slag, utom tornur; ävensom tavlor och visare till ur, andra

än tornur................................................

Anm. till n:r 1291,1292 och 1294. Avdrag — — — — omslag.

Bijouteri varor, alla slag, av annat ämne än guld, silver eller platina, såsom armband, broscher, bröstnålar, hals- och urkedjor, kors, ringar, berlocker, urhakar, hattspännen, hårspännen och andra hårprydnader, ej till annan rubrik hänförliga, samt andra dylika till personligt begagnande avsedda prydnadsföremål, härunder jämväl inbegripna ärm- och bröstknappar ..............................................................

Anm. 1. Avdrag -— — ---kartor.

Anm. 2. Vid förtullning — — — — utgå.

Kvantitet för tullberäkningen

Tullsats

1 St. 1 St. 1 St.

1 St.

1 St.

1 kg.

1 kg.

1 kg.

Kr. öre

I

20 Kungl. Majds proposition Nr 366.

dels och förklara, att de ändrade bestämmelserna skola träda i kraft å dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition av den ; lydelse, bil. litt... . vid detta protokoll utvisar, skulle

avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

I ' . ' I , Elis Lindahl.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

21 Bilaga.

Tablå,

utvisande nuvarande och föreslagna tallsatser för i tull- och traktatkommitténs tullavdelnings förslag rörande höjning av vissa flnanstullar berörda tulltaxerubriker, beräknade importkvantiteter för år 1922, tullbelopp med nuvarande och föreslagna tullsatser samt tullsatsernas höjd i förhållande till varuvärdet enligt 1914 och 1919 års priser.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

Kungl. Maj.ts proposition Nr 366.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

25 Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 312 käft. (Nr 366).

26 Kungl. Maj.ts proposition Nr 366.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

Kungl. Maj:ts proposition Hr 366.

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 366.

Sammandrag.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1923-