angående förhöjning för ar 1921 av åt vissa f. d. poststationsföreståndare och lantbrevhärare utgående understöd

Kungl. Maj:ts Proposition Nr 49.

5 Nr 49.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förhöjning för ar 1921 av åt vissa f. d. poststationsföreståndare och lantbrevhärare utgående understöd; given Stockholms slott den 4 februari 1921.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Walter Murray.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 februari 1921.

Närvarande:

Statsministern friherre De Geer, ministern för utrikes ärendena greve Wrangel, statsråden Ericsson, Dahlberg, Murray, Elmquist, Malm, Bergqvist, Hammarskjöld, Ekeberg, Tamm, Hansson.

Departementschefen, statsrådet Murray anförde:

I skrivelse den 11 maj 1920, nr 220, anmälde riksdagen, att riksdagen medgivit, att till sådana f. d. poststationsföreståndare och lantbrevbärare, som från trätt sina befattningar före 1918 års ingång och vilka åtnjöte understöd för sin återstående livstid av det å postverkets stat för driftkostnader upptagna förslagsanslaget till livräntor och understöd, finge under år 1920 av postmedel utbetalas förhöjning med femtio procent av vederbörande tillkommande understöd.

Bihang till riksdagens protokoll 1921. 1 saml. 40 höft. (Nr 48—49.) 25121 2

DepartementB-

chefen.

6 Kungl. Maj:ts Proposition Hr 49.

Generalpoststyrelsen har nu i skrivelse den 29 oktober 1920 hemställt, att ifrågavarande befattningshavare måtte för år 1921 beredas samma förhöjning i understödet.

Riksdagens omförmälda beslut uti föreliggande ämne var föranlett av Kungl. Maj:ts proposition den 12 mars 1920, nr 232, däri föreslogs, att till ifrågavarande f. d. befattningshavare, vilka med hänsyn till verkställda avlöningsregleringar kommit i en betydligt ogynnsammare ställning med avseende å understödsbeloppens storlek än de motsvarande befattningshavare, som avgått efter ingången av år 1918, måtte under år 1920, liksom under år 1919 ägt rum, få utbetalas förhöjning med 35 procent å understödsbeloppen. Riksdagen, som fann det billigt, att avsedda f. d. befattningshavare jämväl under år 1920 komme i åtnjutande av någon förhöjning av dem tillkommande understöd, ansåg emellertid, med hänsyn till de små belopp, med vilka dessa understöd utginge, och då vederbörande icke åtnjöte något dyrtidstillägg, att höjningen skäligen borde utgå med 50 procent, samt fattade beslut i enlighet härmed.

Under hänvisning till vad riksdagen sålunda uttalat och då de skäl, som föranlett förhöjningen av understöden åt ifrågavarande f. d. befattningshavare, alltjämt kvarstå, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att till sådana f. d. post stations föreståndare och lantbrevbärare, som frånträtt sina befattningar före 1918 års ingång och vilka åtnjuta understöd för sin återstående livstid av det å postverkets stat för driftkostnader upptagna förslagsanslaget till livräntor och understöd, må under år 1921 av postmedel utbetalas förhöjning med femtio procent av vederbörande tillkommande understöd.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagade Hans Maj: t Konungen lämna bifall samt förordnade, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skulle avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

F. Wesslerg.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1921.