angående tillfällig löne¬ förbättring under år 1922 och första halvåret 1923 för viss personal inom den civila statsförvaltningen

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

1 Nr 126.

Kungl. Maj:ts ‘proposition till riksdagen angående tillfällig löneförbättring under år 1922 och första halvåret 1923 för viss personal inom den civila statsförvaltningen; given Stockholms slott den 3 mars 1922.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

F. V. Thorsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Efter gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement anför departementschefen, statsrådet Thorsson, härefter följande:

Jag anhåller få för Kungl. Maj:t anmäla frågan om beredande åt viss personal inom den civila statsförvaltningen av tillfällig löneförbättring för år 1922 samt första halvåret 1923.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 110 höft. (Nr 126.) 1

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Dylik löneförbättring har varit beviljad för vart och ett av åren 1919, 1920 och 1921.

Vad den tillfälliga löneförbättringen för åren 1919 och 1920 beträffar, tillåter jag mig hänvisa till de redogörelser därom, som återfinnas dels, vidkommande löneförbättringen för år 1919, å sidorna 4—15 i det vid propositionen nr 258 till 1920 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet övet finansärenden den 13 februari 1920 dels ock, i fråga om löneförbättringen för år 1920, å sidorna 2—8 i det vid propositionen nr 236 till 1921 års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden den 11 mars 1921.

Såsom framgår av innehållet å sidorna 8—10 i sistnämnda protokollsutdrag utfärdade Kungl. Maj:t den 10 december 1920 kungörelse (nr 812) angående utbetalande av förskott i avräkning å tillfällig löneförbättring för år 1921 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen, i vilken kungörelse Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med riksdagens beslut, förklarade, att förskott å den tillfälliga löneförbättringen för år 1921 finge under vissa villkor utgå intill dess bestämmelser angående sådan löneförbättring utfärdats och trätt i kraft.

I förenämnda proposition den 11 mars 1921, nr 236, föreläde Kungl. Maj:t riksdagen förslag angående tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen ävensom angående förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom samma förvaltning samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel.

I särskilda skrivelser, nr 355, 367 och 389, anmälde riksdagen därefter sina i anledning av sistnämnda proposition fattade beslut, därvid riksdagen icke hade någon erinran att framställa mot Kungl. Maj:ts förslag.

I överensstämmelse med riksdagens berörda beslut utfärdade Kungl. Maj:t, efter statskontorets hörande, den 7 juli 1921 kungörelse angående tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen (nr 386); och var nämnda kungörelse av denna lydelse:

»A. Ordinarie personal.

1). Tillfällig löneförbättring skall under år 1921 utgå vid befattningar å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen enligt de i riksdagens ovannämnda skrivelser åberopade tabeller över tillfällig löneförbättring för olika grupper av befattningshavare å ordinarie stat år 1921; dock att de undantag

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

och särskilda föreskrifter, som nedan för särskilda fall stadgas, skola beträffande ifrågavarande löneförbättring lända till efterrättelse.

2) Till befattningshavare å gammal stat (med undantag av auditören vid flottans station i Karlskrona) skall den tillfälliga löneförbättringen utgå med belopp, som av Oss i varje särskilt fall bestämmes enligt i propositionen nr 326 till 1919 års lagtima riksdag angivna grunder.

3) Till en var av lärarna i fysik och franska språket vid sjökrigsskolan skall tillfällig löneförbättring utgå med 300 kronor.

4) Till teologie professor, som innehar prebendepastorat eller eljest åtnjuter naturaförmåner eller inkomst från enskild donation, skall löneförbättring utgå endast därest Vi pröva skäligt tillägga vederbörande sådan förmån, och i så fall ej med högre belopp, än att hans sammanlagda inkomst av statsmedel och av prebendet, naturaförmånerna eller donationen, beräknad enligt i propositionen nr 326 till 1919 års lagtima riksdag angivna grunder, uppgår till 9,700 kronor;

skolande härvid iakttagas, att, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstillägget skall utgå med avkortat belopp, avdrag å tilllägget i mån av behov göres först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter å den del, som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna.

Teologie professor, som innehar prebendepastorat eller eljest åtnjuter naturaförmåner eller inkomst från enskild donation, äger hos Oss göra framställning om tillfällig löneförbättring, därvid skall meddelas fullständig uppgift om den inkomst, som tillflutit honom av tjänsten under vart och ett av ecklesiastikåren 1918—1919, 1919—1920 och 1920—1921.

5) Till den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien anställde s. k. Hjertbergska antikvarien skall jämväl tillfällig löneförbättring utgå enligt samma grunder, som gälla för övriga vid akademien anställda antikvarier.

6) I fråga om tillfällig löneförbättring för ordinarie befattningshavare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna, statens blindundervisningsanstalter, de tekniska elementarskolorna, de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna skall iakttagas,

att till övningslärare, som bestrider undervisning utöver den mot den ordinarie lönen svarande undervisningstiden, tillfällig löneförbättring skall utgå enligt de i 1919 års lagtima riksdags skrivelse nr 215 angivna regler;

att, där lärare på grund av från städer, prebenden eller donationer enligt gällande stat härflytande förmåner åtnjuter högre inkomster å tjänsten än den avlöning, som eljest i allmänhet tillkommer motsvarande befattningshavare, den tillfälliga löneförbättringen icke skall utgå med högre belopp än att densamma jämte vad som, på sätt nyss är sagt, tillkommer vederbörande utöver normalavlöningen, uppgår till sammanlagt högst 1,000 kronor; skolande vid avgörande av fråga om tillfällig löneförbättring för dessa lärare storleken av vederbörandes löneinkomst utöver normalavlöningen beräknas till ett belopp, utgörande medeltalet för åren 1916—1920 av den med vederbörande tjänst på grund av omförmälda förmåner förenade löneinkomst utöver normalavlöningen; samt

att, där på grund av sålunda föreskriven begränsning löneförbättringen skall utgå med avkortat belopp, avdrag å densamma i mån av behov skall

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126:

göras först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter å den del, som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna.

7) Till lots (överlots, lotsförman) må avlöningstillägg ej utgå med högre belopp, än att avlöningstillägget tillsammans med inkomsten av lotspenningar uppgår till högst 1,000 kronor; skolande till grund för beräkningen av berörda inkomst läggas förhållandena under åren 1919 och 1920 med iakttagande därav, _ för en var befattningshavare räknas med den andel i lotspenningar, som i medeltal för år tillkommit honom vare sig å ordinarie eller å extra befattning;

att, vare sig befattningshavaren haft andel i lotspenningar under hela tvåårsperioden eller endast någon del därav, det beräknade årsbeloppet skall i förevarande hänseende vara bestämmande;

att hänsyn skall tagas även till den ersättning för miistad andel i lotspenningar, som tillkommit vederbörande under tjänstgöring vid flottan; samt att, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstillägget skall utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget i mån av behov skall göras först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter å den del, som är att hänföra till tjänstgöringspenningarna.

Till befattningshavare å lots- och fyrväsendets övergångs- och indragningsstat skall löneförbättring utgå endast, därest Vi pröva skäligt tillägga vederbörande sådan förmån, och med belopp, som av Oss i varje särskilt fall bestämmes.

B. Extra personal.

8) Till extra personal inom de förvaltningsgrenar, vid vilka tillfällig löneförbättring medgivits för ordinarie personal enligt punkt 1) här ovan, skall vederbörande verk eller myndighet lämna tillfällig löneförbättring för år 1921, därvid vad i punkterna 9—21 här nedan finnes stadgat skall lända till efterrättelse.

9) Tillfällig löneförbättring utgår icke till extra personal, som

a) är anställd annorledes än- mot fast arvode (t. ex. personal, som utför arbete mot räkning, ersättning beräknad för varje särskilt uppdrag, gratifikation m. m.);

b) är närmast samhörig eller jämförlig med sådan personal å ordinarie stat, vilken enligt vad här ovan är stadgat ej åtnjuter tillfällig löneförbättring; dock att detta stadgande ej skall utgöra hinder för sådant extra kvinnligt biträde eller sådan extra vaktmästare, som icke erhållit avlöningsförbättring enligt de i kungörelserna den 19 juni 1919 (nr 507) och den 1 november 1?18./nr.836) stndgade grunder, att komma i åtnjutande av den tillfälliga löneförbättring under år 1921, som eljest enligt denna kungörelse må tillkomma sådana befattningshavare;

c) fått sin avlöning under år 1921 tillmätt med full hänsyn till den normala prisstegringen från och med år 1916.

10) Till extra personal, som i avlöning shänseende är jämförlig med här ovan avsedd ordinarie personal (t. ex. extra byråchef, extra sekreterare, extra

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

o

revisor) skall tillfällig löneförbättring utgå med samma belopp och fördelning å avlöningstitlar som för motsvarande ordinarie personal.

11) Till föreståndaren för den på extra stat uppförda yrkespedagogiska centralanstalten skall tillfällig löneförbättring utgå med 600 kronor.

12) Till icke ordinarie lärare (extra, ordinarie lärare, vikarierande lärare och timlärare) vid de i punkt 6) omförmälda läroanstalter skall tillfällig löneförbättring utgå enligt de i 1919 års lagtima riksdags skrivelse nr 215 angivna regler.

13) Till lärarpersonalen vid de å extra stat uppförda småskoleseminarierna i Hagaström och i Lycksele samt den icke ordinarie lärarpersonalen vid småskoleseminarierna i Haparanda och Murjek skall tillfällig löneförbättring utgå enligt de i propositionen nr 236 till 1921 års riksdag angivna grunder.

14) Till extra personal i övrigt skall tillfällig löneförbättring utgå med 25 procent av den kontanta avlöningens belopp, dock med den begränsning, att löneförbättringen icke må överstiga vad som enligt punkt 10) skall utgå till jämställd, i nämnda punkt avsedd extra personal eller, om sådan jämförelse ej kan göras, 800 kronor för år.

15) Därest vid fastställandet av den avlöning, som den tillfälliga löneförbättringen är avsedd att förstärka, hänsyn i någon män tagits till den normala prisstegring, som inträffat från och med år 1916, skall löneförbättringen minskas i motsvarande grad.

16) Innehavare av mer än en extra anställning må, med undantag av befattningshavare, som avses i punkt 10), i sådan egenskap såsom tillfällig löneförbättring enligt denna kungörelse ej uppbära, för år räknat, mer än S00 kronor eller det högre belopp, som enligt punkt 14) må kunna utgå vid någon av anställningarna.

17) I punkt 10) avsedd extra befattningshavare, vilken innehar ytterligare extra anställning, må ej i sistnämnda egenskap tillgodonjuta löneförbättring enligt denna kungörelse med högre belopp än att sammanlagda löneförbättringen för honom belöper sig till 1,000 kronor om året.

18) Innehavare av både extra anställning och befattning å ordinarie stat må ej på grund av extra anställning åtnjuta löneförbättring enligt denna kungörelse till högre belopp, än att detsamma tillhopa med tillfällig löneförbättring, som må utgå vid innehavande befattning å ordinarie stat, uppgår till 1,000 kronor för år.

19) Anställningshavare, som åtnjuter avlöning å mer än en extra anställning i statens tjänst, skall uppbära hela den honom jämlikt denna kungörelse tillkommande löneförbättring vid den högst avlönade anställningen eller, därest avlöningarna äro lika, vid den anställning, han först erhållit.

20) Det skall åligga de funktionärer, som hava att utanordna avlöning åt personalen vid vederbörande verk och myndigheter, att i fråga om sådan extra personal, som uppbär avlöning å mer än en extra anställning, månatligen meddela varandra alla uppgifter rörande ifrågavarande personal, som erfordras för att till densamma må kunna utbetalas tillfällig löneförbättring enligt denna kungörelse.

21) Därest beträffande extra personal, som avses i punkt 14), viss del av avlöningen å den anställning, vid vilken den tillfälliga löneförbättringen ut-

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

betalas, är att anse såsom tjänstgöringspenningar, skall motsvarande del av löneförbättringen jämväl betraktas såsom sådana.

22) Där beträffande extra personal, till vilken på grund av stadgandena i punkt 8) och punkt 9 b) bär ovan tillfällig löneförbättring icke skulle utgå, sådana omständigheter kunna anses föreligga, att dylik löneförbättring billigtvis bör utgå, vilja Vi, efter framställning i varje särskilt fall, därom meddela beslut.

C. Gemensamma bestämmelser.

23) I de fall, då särskild ersättning utgår för vikariat å befattning, för vilken tillfällig löneförbättring medgivits, må tillägg till vikariatsersättningen utgå med det belopp, som kan föranledas av löneförbättringen vid befattningen, dock minskat med vad som under tiden för vikariatet må tillkomma den vikarierande såsom tillfällig löneförbättring vid egen befattning.

24) Befattningshavare, som är tjänstledig för offentligt uppdrag eller som åtnjuter ferier, semester eller därmed jämförlig tjänstledighet, äger att utan hinder av sådan ledighet uppbära den tillfälliga löneförbättring, som eljest skolat tillkomma honom. För den, som har tjänstledighet av annan anledning, minskas löneförbättringen i samma proportion som förhållandet mellan den under ledigheten uppburna avlöning, som löneförbättringen är avsedd att förstärka, och den avlöning av samma slag, som skolat utgå, därest befattningshavaren icke åtnjutit dylik ledighet.

25) För åtnjutande av den tillfälliga löneförbättringen skola, utöver nu meddelade föreskrifter, de för vederbörande befattning gällande avlöningsvillkor i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

26) Beträffande befattningshavare å gammal stat (med undantag av auditören vid flottans station i Karlskrona), befattningshavare å lots- och fyrväsendets övergångs- och indragningsstat samt den i punkt 22) omförmälda extra personal ankommer det på vederbörande verk eller myndighet att, med beaktande av vad det vid propositionen nr 326 till 1919 års lagtima riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansäremden den 14 mars 1919 och det vid propositionen nr 236 till innevarande års riksdag fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden den 11 mars 1921 innehålla i ämnet, till vederbörande statsdepartement inkomma med till Oss ställt yttrande och förslag i fråga om löneförbättring för verkets eller myndighetens ifrågavarande personal; skolande därvid för varje särskild befattning uppgivas — jämte andra omständigheter, som kunna vara av betydelse för frågans bedömande — de avlöningsförmåner, som utgått vid befattningen från och med år 1916, omfattningen av den tjänstgöringsskyldighet, som ålegat vederbörande befattningshavare, samt huruvida han innehaft jämväl annan befattning i statens tjänst m. m.

27) Den tillfälliga löneförbättringen skall utbetalas i samma ordning som den avlöning av olika slag, densamma är avsedd att förstärka; skolande den del av sagda löneförbättring, som hänför sig till redan utbetalad avlöning, på en gång utbetalas så snart ske kan och därvid avdrag göras med de belopp,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

som må hava blivit till vederbörande förskottsvis utbetalda jämlikt kungörelsen den 10 december 1920 (nr 812).

28) Utgiften för den tillfälliga löneförbättringen skall avföras av myntoch justeringsverket, kontrollstyrelsens avdelning för ärenden angående skattefri sprit m. m., patent- och registreringsverket, försäkringsinspektionen, statens provningsanstalt, statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. och flottans pensionskassa å de medel, av vilka vederbörande verks eller inrättnings omkostnader i övrigt bestridas, samt av övriga verk och myndigheter å vederbörande på tilläggsstat för år 1921 under 2—10 huvudtitlarna anvisade förslagsanslag till tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen samt till förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel; dock att beträffande befattningshavare å allmänna indragningsstaten ifrågavarande utgift skall avföras å förslagsanslaget till nämnda stat.

Statskontoret skall till sistnämnda verk och inrättningar, i den mån dessa ej äga att direkt å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, på rekvisition ställa till förfogande för ändamålet erforderliga belopp.

Tryckta exemplar av innevarande års riksdags ovanberörda skrivelser skola på rekvisition tillhandahållas vederbörande verk och myndigheter av statskontoret.»

Vidare föreslog Kungl. Maj:t riksdagen dels i 1921 års statsverksproposition att till tillfällig löneförbättring för år 1922 för viss personal inom den civila statsförvaltningen m. m. utom huvudtitlarna avsätta ett förslagsanslag, högst,' 4,000,000 kronor, dels ock i förenämnda proposition nr 236 att medgiva, att till innehavare av anställningar, vid vilka tillfällig löneförbättring för år 1921 kunde komma att beviljas, såsom förskott i avräkning å den tillfälliga löneförbättring, som kunde varda dessa anställningshavare beviljad för år 1922, finge på sätt och med de förbehåll, Kungl. Maj:t närmare bestämde, utbetalas vad som skolat utgå, därest de bestämmelser, som för år 1921 kunde varda meddelade, jämväl bleve gällande för år 1922, ävensom, där ifrågavarande förskott ej prövades lämpligen böra avföras å de medel, av vilka vederbörande verks eller inrättnings omkostnader i övrigt bestredes, att för förskotten finge tagas i anspråk det anslag, som kunde varda såsom avsättning till tillfällig löneförbättring för år 1922 av riksdagen beviljat.

I sina förenämnda skrivelser nr 355, 367 och 389 samt i sin skrivelse nr 364 anmälde riksdagen, att riksdagen bifallit jämväl sistberörda två framställningar.

Till följd härav utfärdade Kungl. Maj:t den 9 december 1921 kungörelse angående utbetalande av förskott i avräkning å tillfällig

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

löneförbättring för år 1922 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen (nr 714). Denna kungörelse lyder som följer:

»Till innehavare av anställningar, vid vilka ej mindre tillfällig löneförbättring under år 1921 medgivits enligt kungörelsen den 7 juli 1921, nr 386, angående tillfällig löneförbättring under år 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen än även de kontanta avlöningsförmånerna — oavsett dyrtidstillägg, tillfällig löneförbättring ocli ålderstillägg — icke med ingången av år 1922 undergå förändring, må såsom förskott i avräkning å den tillfälliga löneförbättring, som kan varda dessa anställningshavare beviljad för år 1922, under samma år, intill dess bestämmelser angående sådan löneförbättring utfärdats och trätt i kraft, utbetalas vad som skolat till vederbörande anställningshavare utgå, därest de genom nämnda kungörelse givna bestämmelser fortfarande varit gällande.

2) Ifrågavarande förskottsutbetalningar skola avföras av statens provningsanstalt, statens anstalt för pensionering av folkskollärare med flera och, flottans pensionskassa å de medel, av vilka dessa anstalters omkostnader i övrigt bestridas, samt av övriga verk och myndigheter å förenämnda å riksstaten för år 1922 uppförda förslagsanslag, högst, 4,000,000 kronor för avsättning till tillfällig löneförbättring för år 1922 för viss personal inom den civila statsförvaltningen m. in.; dock att beträffande befattningshavare å allmänna indragningsstaten ifrågavarande utgift skall avföras å förslagsanslaget till nämnda stat.

3) Statskontoret skall till vederbörande verk och inrättningar, i den mån dessa ej äga att direkt å statsverkets giroräkning utfärda anvisningar, på rekvisition ställa till förfogande för ändamålet erforderliga belopp.»

Såsom framhår av det vid innevarande års statsverksproposition fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden, innefattande mitt yttrande rörande för flera huvudtitlar gemensamma frågor, har jag i samband med beräknande av anslag för tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen framhållit att, då ett av huvudsyftena med budgetårets omläggning vore, att tilläggsstaterna om möjligt skulle försvinna, det icke syntes mig böra ifrågakomma att utom huvudtitlarna avsätta medel för beredande av tillfällig löneförbättring under första halvåret 1923 utan att i stället anslag borde för detta ändamål å respektive huvudtitlar anvisas å riksstaten för nämnda tidsperiod.

Under erinran därjämte, att de för beredande av tillfällig löneförbättring anvisade medel hittills plägat under de olika huvudtitlarna uppdelas å två skilda anslag, det ena med benämning »Tillfällig löneförbättring för vissa befattningshavare å ordinarie stat inom den civila statsförvaltningen» och det andra benämnt »Förstärkning av de till avlönande av vissa extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen samt till vikariatsersättningar m. m. anvisade medel», yttrade

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

jag vidare, att, då det synts mig mer praktiskt att för ändamålet uppföra allenast ett anslag under varje huvudtitel, jag ansett mig böra föreslå, att de till tillfällig löneförbättring för ordinarie och extra befattningshavare avsedda medel sammanfördes till en anslagspost, benämnd »Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen». Anslagen borde liksom hittills få karaktären av förslagsanslag.

I enlighet härmed har Kungl. Maj:t i propositionen om tilläggsstat till riksstaten för år 1922 föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, till täckande av kostnader för tillfällig löneförbättring under år 1922 för viss personal inom den civila statsförvaltningen å tilläggsstat såsom förslagsanslag under andra samt fjärde till och med tionde huvudtitlarna beräkna vissa angivna belopp.

Vidare har Kungl. Maj:t i den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättring under första halvåret 1923 för viss personal inom den civila statsförvaltningen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 såsom förslagsanslag under andra, fjärde till och med sjätte samt åttonde till och med tionde huvudtitlarna beräkna vissa angivna belopp.

Sedan Kungl. Maj:t enligt beslut den 7 juli 1921 uppdragit åt 1902 års löneregleringskommitté att verkställa utredning och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag beträffande tillfällig löneförbättring för år .1922 åt befattningshavare vid verk och inrättningar, tillhörande den civila statsförvaltningen, samt till kommittén, för att tagas i övervägande vid fullgörandet av ifrågavarande uppdrag, överlämnats dels en framställning från styrelsen för postsparbanken om tillfällig löneförbättring för postsparbankens personal, dels ock en framställning från medicinalstyrelsen om dylik löneförbättring för förste provinsialläkarna i riket, har löneregleringskommittén i utlåtande den 28 september 1921 avgivit dylikt förslag, därvid kommittén tillika överlämnat en tabellbilaga, benämnd »Förslag rörande tillfällig löneförbättring för olika grupper av befattningshavare å ordinarie stat år 1922».

Till förenämnda, av styrelsen för postsparbanken och medicinalstyrelsen gjorda framställningar torde jag senare få återkomma.

Innan jag övergår till ett återgivande av löneregleringskommitténs utlåtande, ber jag få omnämna, att till Kungl. Maj:t inkommit en del Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 110 käft. (Nr 126.) 2

Personal ä ordinarie stat.

Löne-

reglerings-

kommittén.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

framställningar rörande tillfällig löneförbättring, över vilka löneregleringskommittén icke avgivit utlåtande, nämligen:

framställning från chefen för sjökarteverket angående tillfällig löneförbättring under år 1922 och första halvåret 1923 åt kontrollstationsföreståndaren i Stockholm;

framställning från skolöverstyrelsen rörande tillfällig löneförbättring under år 1922 för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, tekniska elementarskolor, tekniska fackskolor, tekniska gymnasier och statens blindundervisningsanstalter samt för folkskolinspektörer;

framställning från styrelsen för läroverkslärarnas riksförbund angående tillfällig löneförbättring för läroverkslärarna m. fl.;

framställning från svenska musiklärarsällskapets styrelse om ökad tillfällig löneförbättring åt musiklärarna vid allmänna läroverk och realskolor; samt

framställning från centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening rörande tillfällig löneförbättring åt lärare vid folk- och småskolor för år 1922.

Till berörda framställningar torde jag senare få återkomma.

Jag ber nu få redogöra för innehållet i löneregleringskommitténs utlåtande den 28 september 1921.

Löneregleringskommittén erinrar till en början därom, att av kommittén avgivna betänkanden och utlåtanden, vilka legat till grund för den tillfälliga löneförbättringen åren 1919, 1920 och 1921 för den stora mängden av centralförvaltningens befattningshavare och i sammanhang därmed även för en del andra civila tjänstinnehavare, egentligen endast avsåge befattningshavare å ordinarie stat. Det uppdrag kommittén fått i avseende å den tillfälliga löneförbättringen för år 1922 torde, ansåge kommittén, även få anses vara i huvudsak begränsat till befattningshavare å ordinarie stat.

I sitt utlåtande behandlar kommittén härefter frågan om ändamålet med den tillfälliga löneförbättringen och anför därom följande:

»I det kommittén, med ämbetsskrivelse från finansdepartementet den 7 juli 1921, tillhandakomna utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag beträffande det i nu förevarande ärende kommittén givna uppdrag framhålles, hurusom syftet med den tillfälliga löneförbättring, som för åren 1919, 1920 och 1921 genomförts för befattningshavare vid icke nyreglerade verk, varit att kompensera den ökning i levnadskostnaderna, som intill tiden för världskrigets utbrott, det vill säga mitten av år 1914, ägt rum från den

11 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

tid räknat, vars prisnivå varit grundläggande för de därförut verkställda löneregleringarna för respektive verk. Vid de definitiva löneregleringar åter, som under senaste åren kommit till stånd, hava lönerna för de personalgiupper som därav berörts, bestämts med hänsyn till det prisläge, som, under förutsättning att normala förhållanden hade förelegat, skulle hava vant radande i början av 1920-talet. För befattningshavare vid såväl nyreglerade som icke nyreglerade verk hava därjämte tillkommit särskilda av prisstegringen under

kristiden föranledda dyrtidstillägg. , ...

I sitt yttrande i ämnet till statsrådsprotokollet over fmansarenden den t juli 1921 har föredragande departementschefen vidare erinrat, hurusom i yttrande till statsrådsprotokoll den 31 december 1919 dåvarande chefen för finansdepartementet ifrågasatt att — för utjämnande av den olikhet, som till följd av tilllämpningen av nyssberörda skilda principer måste under övergångstiden uppstå med avseende å lönernas storlek vid nyreglerade och icke nyreglerade verk — måtte, jämte det eu definitiv lönereglering genomfördes för vissa förvaltningsgrenar, vidtagas sådana provisoriska åtgärder, varigenom personalen vid övriga verk och inrättningar tillgodosåges i ungefär samma omfattning, som genom den definitiva löneregleringen skulle ske beträffande den personal, som komme att därav beröras. ........

De provisoriska åtgärder, som här kunde ifrågakomma, skulle val närmast innebära en förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen vid icke nyrG^löräd-ft verk»

Såsom föredragande departementschefen till statsrådsprotokollet den 7 juli 1921 framhållit, har emellertid 1921 års riksdag sökt åstadkomma den såsom önskvärd betecknade utjämningen genom att reducera de dyrtidstillägg, som utgå till befattningshavare med nyreglerade löner, varigenom frågan om jämkning i den tillfälliga löneförbättringen för vinnande av sagda syfte kom-

mit i ett väsentligt ändrat läge. . ..

Med hänsyn till vad sålunda förekommit har ock lonereglenngskommittén ansett, att det förslag till tillfällig löneförbättring för år 1922, som kommittén nu har att avgiva beträffande befattningshavare vid icke nyreglerade verk. kan i huvudsak inskränkas till ett återgivande av vad som i motsvarande hänseenden gällde för år 1921, givetvis med vissa av särskilda förhållanden föranledda modifikationer. .....

Vid förslagets utarbetande har kommittén beträffande de jamknmgar, som kunde befinnas erforderliga, huvudsakligen litat till de tryckta handlingarna från 1921 års riksdag samt statskontorets liggare över statsverkets specialutgiftsstater.»

Beträffande avlöningstilläggens belopp samt löneförbättringens omfång yttrar löneregleringskommittén följande:

»Vad då först avlöningstilläggens belopp beträffar, kan kommittén i fråga om den vid avlöningstilläggens beräknande använda skalan i huvudsak hänvisa till vad kommittén därom yttrat i sitt den 17 december 1919 avgivna utlåtande rörande tillfällig löneförbättring för år 1920 (jämför sid. 27 och 28 i propositionen nr 258 vid 1920 års riksdag). I ett särskilt avseende finner sig kommittén emellertid böra förorda, att avvikelse sker från den avlöningstill-

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

läggsskala kommittén i sagda utlåtande föreslagit och som sedermera fastställts. Detta gäller löneförbättringen åt de å fångvårdsstatens från och med år 1922 gällande övergångsstat uppförda kamrerare-, pastors- och predikantsbefattningarna.

Kommittén tillåter sig härutinnan erinra, att kommittén i sitt betänkande den 24 januari 1921 angående reglering av löneförhållanden m. m. vid fångvårdsstyrelsen och fångvårdsstaten (delen LXIII sid. 93) framhållit, att ifrågavarande befattningshavare enligt kommitténs mening borde tillerkännas tillfällig löneförbättring till belopp, som kunde anses stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring, som kunde komma att krävas av dem, eller eljest kunde anses skäligt. Då kommittén givetvis icke kan fixera de belopp, som skäligen må böra tillkomma befattningshavarna i fråga, har kommittén i sitt förslag upptagit de högsta belopp, som ansetts kunna till dem utgå.

I detta sammanhang må ock erinras om att, enligt kommitténs i nyssberörda betänkande (sid. 93) uttalade mening, en å fångvårdsstatens övergångsstat uppförd bevakningsbefälhavare, som skulle bliva satt i tillfälle att övergå på ny stat, icke borde, därest han föredroge att kvarstå på äldre stat, komma i åtnjutande av någon som helst tillfällig löneförbättring. Dylik förbättring torde ej heller böra tillkomma två å samma övergångsstat uppförda fånggevaldiger, som enligt äldre bestämmelser uppbära extra lönetillägg.

Enligt vad kommittén inhämtat, torde inom den närmaste tiden förslag till bestämmelser rörande övergång till den nya staten för ordinarie befattningshavare vid fångvårdsstaten vara att förvänta från allmänna civilförvaltningens lönenämnd och lärer i detta förslag jämväl komma att intagas bestämmelser i fråga om tillfällig löneförbättring till förenämnda kamrerare, pastorer, predikant och bevakningsbefälhavare i överensstämmelse med kommitténs i förenämnda betänkande gjorda uttalande.

Beträffande löneförbättringens omfång är till en början att märka, att ett stort antal befattningshavare, som varit delaktiga av löneförbättringen för år 1921, måste uteslutas från löneförbättringen under år 1922, nämligen de, vilka under år 1922 komma i åtnjutande av ny definitiv lönereglering. Hit höra alltså befattningshavare vid statsdepartement, vid det stora flertalet centrala ämbetsverk, fångvårdsstaten och statens tvångsarbetsanstalter med undantag av det ringa antal befattningshavare, som uppförts å övergångsstat och som sålunda, åtminstone i regel, böra bibehållas vid dem hittills tillkom mande avlöningsförmåner.

I förslaget kan vidare icke upptagas vissa personaler, som av 1921 års riksdag redan beviljats tillfälliga eller provisoriska lönetillägg för år 1922, exempelvis befattningshavare vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning.

Här må även framhållas, att vissa av de i den tillfälliga löneförbättringen för år 1921 inbegripna tjänster enligt riksdagens beslut omgestaltats eller upphöra med utgången av sagda år.

Kommittén får i detta avseende erinra om, att nautisk-meteorologiska byrån skall med utgången av år 1921 upphöra samt större delen av dess arbetsuppgifter — den nautiska kontrollverksamheten samt det jordmagnetiska un-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

dersökningsarbetet — överflyttas till sjökarte ver ket, i anledning varav å dess stat uppförts två nya befattningar av andra lönegraden.

Vidare må erinras, att de å tekniska högskolans stat upptagna speciallärarbefattningarna i maskinkrokiritning och byggnadskrokiritning skola uppgå i en speciallärarbefattning i ritteknik, att i stället för en laborator i skogsentomologi vid statens skogsförsölcsan stalt skall uppföras en föreståndare för den entomologiska avdelningen med avlöning lika med övriga föreståndare vid anstalten, samt att laboratorsbefattningen i födoämneshygien och helminthologi (samt bakteriologi) vid veterinärhögskolan skall förändras till en professur i samma ämnen.

Slutligen må ävenledes framhållas, att riksdagen dels medgivit, att en ämneslärarinnebefattning vid envar av statens samskölor må vid nuvarande innehavares avgång från tjänsten, dock tidigast efter ingången av år 1922, ombildas till adjunktstjänst dels ock, för att möjliggöra en dylik ombildning av tre ämneslärarinnebefattningar, höjt det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken från och med år 1922.

Kommittén har beaktat ifrågavarande ändringar vid uppgörandet av sitt förslag rörande tillfällig löneförbättring för år 1922.

I detta sammanhang må ock nämnas, att, enligt vad statskontorets senaste liggare över statsverkets specialutgiftsstater utvisar, antalet av de å landsstatens övergångsstat uppförda landsfiskalerna nedgått från tre till två.

Omfånget av löneförbättringen för år 1922 i förhållande till vad som gällt för år 1921 torde även böra undergå förändring med hänsyn därtill, att vissa ytterligare befattningshavare böra däri inbegripas. I detta hänseende har kommittén uppmärksammat följande.

I sin skrivelse nr 5 A angående regleringen av utgifterna under riksstadens för år 1922 femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet, har 1921 års riksdag, bland annat, anmält, aft riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1922 uppfört en länsbokhållare av andra lönegraden för vartdera av Stockholms och Malmöhus län, en länsnotarie av andra lönegraden för vartdera av Norrbottens och Östergötlands län samt en landskontorist för sistsagda län, varemellertid riksdagen å ordinarie staten för landsstaten från och med år 1922 för vartdera av Jönköpings och Gävleborgs län, med uteslutande samtidigt från nämnda stat för vartdera länet av en landskontorist, uppfört ett kvinnligt biträde av andra lönegraden.

I överensstämmelse med vad hittills iakttagits, böra ifrågavarande, å ordinarie stat för landsstaten nyuppförda befattningshavare, undantagandes de kvinnliga biträdena, till vilka ej skall utgå tillfällig löneförbättring, komma i åtnjutande av enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma befattningshavare vid landsstaten i samma tjänstegrad. Kommittén har fördenskull i sitt förslag beräknat tillfällig löneförbättring med 800 kronor åt den nye länsbokhållaren i Stockholms län samt med 750 kronor åt den nye länsbokhållare!! i Malmöhus län och de nya länsnotarierna i Norrbottens och Östergötlands län. yid det förhållande att, å ena sidan, tillkommit en landskontoristbefattning i Östergötlands län, men, å andra sidan, uteslutits en dylik befattning i vartdera av Jönköpings och Gävleborgs län, har alltså antalet landskontorister med tillfällig löneförbättring å 600 kronor minskats med en.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

I sill skrivelse nr 8 A angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 åttonde huvudtitel, innefattande anslagen till ecklesiastikdepartementet, har riksdagen anmält, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag om inrättande av ett rasbiologiskt institut, beslutat, att chefen för institutet i avlöningshänseende skall vara likställd med universitetsprofessor, samt att riksdagen för ändamålet i riksstaten under Uppsala universitet såsom en särskild amslagsgrupp under rubriken: 'Institut för rasbiologi’ till avlöning åt chefen för institutet uppfört ett bestämt ordinarie anslag å 7,500 kronor.

Av nyssnämnda skrivelse framgår vidare, att riksdagen uppfört dels å ordinarie stat för tekniska högskolan en professur i hållfasthetslära med enahanda avlöningsförmåner, som äro stadgade för övriga professorsbefattningar vid högskolan, dels ock i utgiftsstaten för universitetet i Lund en professur i slaviska språk med enahanda avlöningsförmåner, som tillkomma universitetsprofessurer i allmänhet, en ytterligare amanuensbefattning vid kirurgiska kliniken därstädes med ett arvode av 2,000 kronor samt under titeln 'Historiska museet samt mynt- och medaljkabinettet’ en amanuensbefattning med ett arvode av 800 kronor.

Enligt nu berörda skrivelse har riksdagen ävenledes dels, med godkännande av Kungl. Maj:ts förslag till ordinarie stat för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, å samma stat upptagit — jämte vissa andra, som enligt kommitténs på förfarandet med avseende å föregående års tillfälliga löneförbättringar grundade mening ej kunna ifrågakoma till tillfällig löneförbättring — en rektor, en första lärarinna, tre ämneslärarinnor och tre slöjdlärarinnor, dels ock å ordinarie stat anvisat medel för upprättande från och med år 1922 vid folkskoleseminarierna av ytterligare fyra lektorstjänster samt två övningsskollärart j änster.

I avseende å den huvudtitel under riksstaten, varom nu är fråga, har riksdagen slutligen i skrivelse nr 188 anmält, att riksdagen å ordinarie stat för karolinska mediko-kirurgiska institutet uppfört en kamrerarbefattning med en avlöning av 5,800 kronor jämte ålderstillägg.

Samtliga nu nämnda under åttonde huvudtiteln uppförda befattningshavare torde höra erhålla tillfällig löneförbättring av den storlek, befattningshavare i motsvarande ställning åtnjuta. I enlighet härmed har ock kommittén i sitt förslag beräknat tillfällig löneförbättring å 1,000 kronor för chefsbefattningen vid rasbiologiska institutet, för de nya professurerna vid Lunds universitet och tekniska högskolan samt för kamrerarbefattningen vid karolinska institutet, å G00 kronor till rektorn vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte och de nya lektorerna vid folkskoleseminarierna, å 530 kronor till övningsskollärarna vid sagda seminarier, å 500 kronor till den nye amanuensen vid kirurgiska kliniken vid Lunds universitet och första lärarinnan vid nyssberörda vårdanstalt, å 470 kronor till ämneslärarinnorna vid samma anstalt, å 400 kronor till slöjdlärarinnorna därstädes samt å 200 kronor till den nye amanuensen vid historiska museet samt mynt- och medaljkabinettet vid Lunds universitet. (Den hittillsvarande amanuensen vid historiska museet samt mynt- och medaljkabinettet vid Lunds universitet, som under år 1920 kom-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126. 15

mit i åtnjutande av definitiv lönereglering, erhåller numera icke tillfällig löneförbättring.)

I detta sammanhang må ock nämnas, att till följd av riksdagens beslut, att speciallärarbefattningarna vid tekniska högskolan i maskinkrokiritning och byggnadskrokiritning skola uppgå i en speciallärarbefattning i ritteknik, tillfällig löneförbättring för innehavaren av sistnämnda befattning torde, med hänsyn till storleken av hans ordinarie avlöning, utgå med 300 kronor.

I riksdagens skrivelse nr 9 A angående regleringen av utgifterna under riksstatens för år 1922 nionde huvudtitel, innefattande anslagen till jordbruksdepartementet, har vidare anmälts, att riksdagen dels medgivit, att benämningarna å de i ordinarie avlöningsstaten och övergångsstaten för rikets allmänna kartverk upptagna befattningarna såsom geodet, kartograf och topograf ändras till statsgeodet, statskartograf och statstopograf, dels ock godkänt Kungl. Maj:ts förslag om sådan ändring i avlöningsstaten för samma verk. att å densamma uppföras ytterligare två statsgeodetsbefattningar med avlöning lika med de nuvarande. Kommittén har beaktat vad riksdagen sålunda medgivit och godkänt.

Beträffande nionde huvudtiteln må ock från det föregående erinras om de beslutade ändringarna av en laboratorsbefattning i skogsentomologi vid statens skogsförsöksanstalt till en föreståndarbefattning för en entomologisk avdelning vid samma anstalt samt av en laboratorsbefattning i födoämneshygien m. m. vid veterinärhögskolan till en professur vid samma högskola. Den tillfälliga löneförbättringen för ifrågavarande befattningshavare torde i anledning därav böra höjas från 950 kronor till 1,000 kronor.

I fråga om befattningshavare, uppförda under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen till handelsdepartementet, har riksdagen anmält dels i skrivelse nr 10 A, att riksdagen, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag, å ordinarie stat från och med år 1922 uppfört ytterligare en förste avdelningsingenjör vid statens provningsanstalt, dels ock i skrivelse nr 239, att riksdagen medgivit, att i avlöningsstaten för fyrpersonalen må uppföras ytterligare sju fyrbiträden samt att de hittills använda benämningarna reservfyrmästare och reservfyrvaktare må ändras till distriktsfyrmästare och förrådsmästare. Kommittén har tagit hänsyn till vad rikdagen sålunda beslutat.»

I detta sammanhang, och innan jag anger min egen ställning till frågan om den tillfälliga löneförbättringen till personal på ordinarie stat, ber jag att få redogöra för vissa framställningar, vilka angå speciella grupper bland dylik personal.

I skrivelse den 31 augusti 1921 har skolöverstyrelsen yttrat sig angående, bland annat, tillfällig löneförbättring till lärarna vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte. Styrelsen har därvid erinrat, att dessa lärare i lönehänseende jämställts med lärarna vid rikets blindskolor. Då emellertid den ifrågavarande personalens överflyttning från anställning vid Drottning Sofias stiftelse i Vänersborg till vårdanstalten i Lund inneburit en väsentlig löneförbättring, har över-

Personal vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

styrelsen icke ansett sig böra göra någon framställning om tillfällig löneförbättring till denna personal. Däremot har överstyrelsen ansett tillfällig löneförbättring böra beredas anstaltens rektor, som jämställts med rektor vid realskola eller statssamskola.

Provincial- I skrivelse den 3 augusti 1921 erinrar medicinalstyrelsen, bland

läkarna. anna^ om att tillfällig löneförbättring för år 1921 till förste provinsialläkarna utgått med tillhopa 24,000 kronor, varjämte styrelsen framhåller, att då en ifrågasatt definitiv lönereglering för förste provinsialläkarna icke kunde väntas träda i kraft under år 1922, tillfällig löneförbättring åt förste provinsialläkarna bleve erforderlig jämväl för sistnämnda år.

Löneregleringskommittén yttrar med anledning av medicinalstyrelsens framställning, att kommittén i sitt förslag rörande tillfällig löneförbättring för år 1922 upptagit för förste provinsialläkare samma belopp som för år 1921, 1,000 kronor för var och eu, samt att kommittén därvid förutsatt, att ej avsett varit att därutinnan någon förändring skulle ske i anledning därav, att vid 1921 års riksdag för senare hälften av år 1921 samt för år 1922 beviljats s. k. provisoriska lönetillägg, utgörande för år räknat 1,500 kronor till förste provinsialläkare i Norrbottens och Västerbottens län samt 500 kronor till övriga förste provinsialläkare.

Personal vid Styrelsens för postsparbanken ovan omförmälda framställning, som

fanken innefattas i en den 7 januari 1921 dagtecknad skrivelse, är av följande lydelse:

styrelsen för »I en till postsparbankssakkunnige ställd, den 7 december 1920 dagteck-

postspar- na(j skrift, hava representanter för postsparbankens personal, under erinran banken. om ^en lönereglering för kommunikationsverken, som trätt i kraft den 1 juli 1920, anfört, att förslag till en lönereglering efter samma grunder som den nyssnämnda väntades bliva förelagt innevarande års riksdag, därvid dock sådana verk, som vore under omorganisation och således även postsparbanken, sannolikt icke skulle komma i betraktande. För att postsparbankens personal icke genom en sådan anordning skulle bliva ekonomiskt lidande, hemställde berörda tjänstemannarepresentanter till postsparbankssakkunnige, att de ville hos Kungl. Maj:t göra framställning om provisorisk lönereglering för nämnda personal.

I en till styrelsen för postsparbanken ställd, den 9 december 1920 dagtecknad skrivelse hava postsparbankssakkunnige, under meddelande att de, såvitt vid tiden för skrivelsens avfattande kunde förutses, icke torde hinna slutföra sitt uppdrag så tidigt, att frågan om postsparbankens omorganisation kunde föreläggas 1921 års riksdag, anfört att de icke an-såge sig böra ingå på frågan om postsparbankspersonalens löneställning före omorganisationens ge-

17 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

nomförande och fördenskull ansåge sig böra överlämna personalens skrivelse till styrelsen, för den händelse denna skulle anse sig lämpligen höra vidtaga någon åtgärd i frågan.

Med anledning av vad sålunda förekommit, får styrelsen, med överlämnande av nämnda båda skrivelser, anföra, att det synes billigt, att postsparbankens personal genom en tillfällig förbättring av deras löner beredes samma ekonomiska ställning som motsvarande befattningshavare i de verk, vilkas löner, som ovan sagts, nyligen reglerats eller inom den närmaste tiden väntas komma att bliva reglerade. Och torde härvid den grundsatsen böra bringas i tillämpning, att befattningshavare hos postsparbanken erhåller lönetillägg, till beloppet lika med skillnaden mellan den avlöning, som motsvarande befattningshavare inom den övriga centralförvaltningen uppbär, och den han själv uppbär. Å den sålunda sammanlagda avlöningen torde dyrtidstillägg böra utgå efter samma grunder, som i fråga om statstjänstemannen i övrigt varda stadgade.

Vinner denna mening avseende, inställer sig den frågan, vilka befattningsinnehavare inom den övriga centralförvaltningen de olika kategorierna av befattningshavare inom postsparbanken kunna anses motsvara.

Att kamreraren och sekreteraren samt förste aktuarien böra anses jämnställda med andra gradens tjänstemän inom centralförvaltningen torde kunna tagas för givet. Vad övriga befattningshavare angår, torde deras placering å löneskalan framgå som en konsekvens av det förhållandet, att de enligt tidigare avlöningsbestämmelser varit i avlöningshänseende likställda med vissa befattningshavare inom postverket, vilkas löner nu äro definitivt reglerade. Sålunda har jämnställighet ägt rum mellan

inom postsparbanken

registrator och aktuarie, revisor, kassör

bokhållare

konto rsskrivare

skrivbiträde

inom postverket

aktuarie postexpeditör kvinnlig postexpeditör kvinnligt biträde.

Huru personalen inom verket tänkt sig dessa grundsatser i detalj utförda, framgår av bilagda inom verket uppgjorda beräkning 1 över kostnaderna för den ifrågasatta löneförbättringen.

Den fråga, som det i förevarande avseende synes svårast att taga ställning till, är den i vad män ett bifall till postsparbankspersonalens begäran om löneförbättring kan komma att nödvändiggöra tillämpning å denna personal av sådana särskilda avlöningsbestämmelser, som äro meddelade i nådiga avlöningsreglementet för tjänstemän vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk den 19 juni 1919 och nådiga kungörelsen angående vissa tilläggsbestämmelser till nämnda avlöningsreglemente den 30 juli 1920. Styrelsen föreställer sig, att sådan tillfällig löneförbättring, som det bär är tal om, begärts eller kommer att begäras för andra under omorganisation varande verk och kårer, och att sistberörda fråga kommer att upptagas i ett sammanhang och erhålla en likformig lösning.

1 Här utesluten.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 110 käft. (Nr 126.)

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Löneregle-

ringskom-

mittén.

Styrelsen får alltså i underdånighet hemställa, att Kungl. Maj:t ville vidtaga åtgärder för att befattningshavarna hos postsparbanken beredes sådan tillfällig löneförbättring, att de i avseende å avlöningens belopp bliva likställda med motsvarande befattningshavare inom de centrala verken.»

Löneregleringskommittén yttrar med anledning av postsparbanksstyrelsens ifrågavarande framställning följande:

»I fråga om denna framställning får kommittén erinra, att kommittén, som genom kungl. remiss den 22 december 1919 anbefallts avgiva yttrande och förslag om beredande av skälig tillfällig löneförbättring från och med den 1 juli 1920 åt berörda personal, i utlåtande den 16 februari 1920 (nr 186) framhållit, att den tillfälliga lönereglering, som genom beslut vid 1918 års lagtima riksdag genomfördes för tjänstemän vid postsparbanken, utgått därifrån, att den förutvarande likställigheten i avlöningsliänseende mellan dessa tjänstemän och motsvarande befattningshavare vid postverket fortfarande skulle bibehållas. Beträffande åter den samtidigt beslutade löneregleringen för postverkets tjänstemän uttalades från riksdagens sida, att det då huvudsakligen gällde att uppbringa löneförmånerna till den nivå, som betingades av prisstegringen från tiden för de dåvarande löneregleringarnas genomförande till tiden närmast före krigsutbrottet. Härav syntes det kommittén framgå, att, även vad postsparbankens personal anginge, 1918 års tillfälliga lönereglering avsåg att föra dess avlöningar upp till den nivå, som motsvarade det allmänna pris läget i mitten av år 1914 och vilken av flertalet andra civila befattningshavare — bortsett från kommunikationsverkens personal — uppnåddes först genom den år 1919 medgivna tillfälliga löneförbättringen. Vid sådant förhållande skulle det — ansåg kommittén — kunna synas som om någon löneförhöjning till postsparbankens befattningshavare, utöver dyrtidstillägg, enligt allmänna regler, till andra statens befattningshavare än vid kommunikationsverken, icke skulle för tiden efter den 1 juli 1920 vara av förhållandena påkallad. Då emellertid styrelsen för postsparbanken hade framhållit, att i vissa fall till tjänstemän vid postsparbanken utginge lägre löner än till motsvarande befattningshavare i de verk, där tjänstgöringsskyldigheten vore ringare än i postsparbanken, ansåg sig löneregleringskommittén böra undersöka, vilka fall här kunde vara avsedda. Såvitt kommittén kunde finna, kunde postsparbanksstyrelsens uttalande endast äga tillämpning å postsparbanksdirektören, därest denne, såsom skedde år 1911, likställdes med överdirektör i dåvarande normalgrad, och å förste aktuarien, om denne, på sätt löneregleringskommittén fann skäligt, ansåges böra i avlöningshänseende jämnställas med förste revisor i kammar-, rätten. Då skillnaden i angivna avlöningsförmåner för å ena sidan postsparbanksdirektören och överdirektör i nämnda grad samt å andra sidan förste aktuarien i postsparbanken och förste revisor i kammarrätten utgjorde 250 kronor i vartdera fallet, ansåg sig kommittén kunna tillstyrka, att postsparbanksdirektören och förste aktuarien komme i åtnjutande av tillfällig löneförbättring, från och med den 1 juli 1920 räknat, med ett årligt belopp av 250 kronor för vardera.

Enligt vad som framgår av det statsrådsprotokoll, som finnes fogat vid ku nglv proposition till 1920 års riksdag nr 331, fann styrelsen för postsparban-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

ken för sin del sig icke kunna godkänna kommitténs sistberörda förslag och ansåg sig styrelsen ej heller för det dåvarande höra göra någon framställning om tillfällig löneförbättring för befattningshavare vid postsparbanken. Vederbörande departementschef fann sig ej heller böra då underställa nämnda fråga Kungl. Maj:ts prövning.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit och med avseende dels å nu pågående utredning i fråga om postsparbanken i organisativa m. fl. hänseenden, dels ock å de av 1921 års riksdag i utjämningssyfte vidtagna bestämmelser angående dyrtidstilläggen för befattningshavare vid nyreglerade och icke nyreglerade verk, har kommittén funnit sig icke kunna tillstyrka styrelsens för postsparbanken nu ifrågavarande framställning.»

Chefen för sjökarteverket har i skrivelse den 26 november 1921 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels att på tilläggsstat bevilja föreståndaren för kontrollstationen i Stockholm en tillfällig löneförbättring av 900 kronor för 1922, dels att låta honom bliva delaktig av sådan tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen, som kunde komma att av riksdagen beviljas för andra motsvarande tjänstemän inom första normalgraden för år 1922, dels ock slutligen att bevilja honom en tillfällig löneförbättring av 450 kronor för första halvåret 1923.

Statskontoret anför i ett med anledning av förevarande framställning den 2 december 1921 avgivet utlåtande följande:

»För närvarande är extra assistenten vid nautisk-meteorologiska byrån föreståndare för kontrollstationen i Stockholm. Från och med år 1922 skall emellertid byrån ingå i sjökarteverket och har med anledning härav, samtidigt med att byråns två ordinarie tjänster — föreståndare och assistent — uppförts å kartverkets stat såsom andragradstjänster, en särskild tjänst, avsedd för berörda kontrollstation och jämnsides ställd med redan befintliga dylika tjänster i vissa andra städer, upptagits i staten med ett arvode av 3,000 kronor.

Härav och av 1921 års riksdags uttalande vid dess anmälan av beslutet om den nya organisationen (skrivelsen nr 324) torde kunna antagas, att riksdagen avsett, att den nya tjänsten vid kontrollstationen i Stockholm skulle motsvara just den nuvarande extra assistenttjänsten. Huruvida meningen varit att föreståndaren för kontrollstationen skulle erhålla samma avlöning som extra assistenten, synes emellertid icke fullt klart. Sistnämnda tjänsteman åtnjuter för innevarande år dels arvode av 3,000 kronor från ett för ändamålet uppfört extra anslag, dels en särskild tillfällig löneförbättring å 900 kronor från ett annat under byrån upptaget extra anslag, dels ock tillfällig löneförbättring å 850 kronor enligt de allmänna grunderna för sådan löneförmån för befattningshavare i statens tjänst. Nu yttrar visserligen riksdagen i sin ovanberörda skrivelse, att tillfällig löneförbättring 'fortfarande torde böra tillerkännas kontrollstationsföreståndaren i Stockholm’, men huruvida härmed avsetts båda de till assistenten utgående slagen av löneförbätt-

Kontrollstationsföreståndaren i Stockholm.

Statskontoret.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Allmänna eivilförvaltningens lönenämnd.

Lärare vid statens läroanstalter.

ring, framgår icke med tydlighet av detta uttalande. I varje fall hava några medel till beredande av ovanberörda löneförbättring å 900 kronor icke av riksdagen anvisats.

Skulle Eders Kungl. Maj:t finna att billighetshänsyn tala för att innehavaren av den nya tjänsten icke kommer i sämre löneställning än extra assistenten och förty vilja giva den för kontrollstationsföreståndaren gynnsammare tolkningen åt riksdagens berörda uttalande -— något varemot statskontoret icke har något att erinra — erfordras alltså, på sätt chefen för sjökarteverket framhållit, dels ett anslag å 900 kronor på 1922 års tilläggsstat, dels ock ett anslag å 450 kronor på extra stat för budgethalvåret januari—juni 1923.

Beträffande den tillfälliga löneförbättring, som under alla omständigheter lärer böra tillkomma kontrollstationsföreståndaren enligt de för civila befattningshavare i allmänhet gällande grunder, tordé något beslut härom icke nu höra fattas. Denna angelägenhet synes först böra ordnas i sammanhang med frågan om den allmänna tillfälliga löneförbättringen för år 1922.»

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd, som den 16 december 1921 avgivit utlåtande över chefens för sjökarteverket ifrågavarande framställning, yttrar däri:

»Enligt vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd inhämtat, kommer föreståndaren för kontrollstationen i Stockholm från ingången av år 1922 — i olikhet med vad hittills varit fallet — att uppbära andel i inflytande kontrollavgifter enligt enahanda regler, som gälla för övriga kontrollstationsföreståndare. Vid sådant förhållande och då berörda andel vid kontrollstationen i Stockholm torde komma att uppgå till ett rätt avsevärt belopp, anser lönenämnden anledning icke föreligga att bereda den nu ifrågavarande befatta ningshavaren tillfällig löneförbättring enligt andra grunder än som kunna komma att i allmänhet gälla för civila befattningshavare med oreglerad avlöning.»

Beträffande den för år 1921 utgående tillfälliga löneförbättringen till lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, tekniska elementarskolor, tekniska fackskolor, tekniska gymnasier och statens blindundervisningsanstalter samt till folkskolinspektörer, bar densamma liksom tidigare bestämts till belopp, understigande dem, som fastställts för närmast jämförliga befattningshavare inom den civila statsförvaltniugen i övrigt. För rektorer, lektorer och adjunkter vid berörda läroanstalter har löneförbättringen utgått med 600 kronor och för övriga därstädes anställda lärargrupper reducerats i motsvarande mån. Till folkskolinp< ktörerna har löneförbättringen utgått med samma belopp som till lektorer och adjunkter.

Skolöverstyrelsen har i sin förberörda skrivelse den 31 augusti 1921 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

21 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

dels att den ordinarie lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, högre lärarinneseminariet, folkskoleseminarierna, statens bliudundervisuingsanstalter, de tekniska elementarskolorna, de tekniska fackskolorna, de tekniska gymnasierna, ordinarie och av Kungl. Magt förorduade folkskolinspektörer ävensom rektor vid statens vårdanstalt i Lund för blinda med komplicerat lyte måtte för år 1922 erhålla tillfällig löneförbättring i enlighet med ett förslag, upptaget i en vid skrivelsen fogad bilaga, dels ock att den extra ordinarie och vikarierande lärarpersonalen vid ovan nämnda läroanstalter ävensom vikarierande folkskolinspektörer måtte erhålla tillfällig löneförbättring i enlighet med de för extra befattningshavare inom den civila statsförvaltningen gällande grunder. Enligt berörda förslag skulle löneförbättringen utgå till lektorer med samma belopp som till förutvarande andra gradens tjänstemän, eller 1,000 kronor, till adjunkter med samma belopp som till förutvarande första gradens tjänstemän, eller 900 kronor, samt till övrig lärarpersonal med belopp stående i viss relation till de nu angivna.

Vidare har styrelsen för läroverkslärarnas riksförbund i en den 28 november 1921 dagtecknad skrift hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att bevilja oavkortade löneförbättringsbelopp för lärarna vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter i tull överensstämmelse med det system, som hittills tillämpats för statsdepartementeus m. fl. tjänstemän.

Svenska musiklärarsällskapets styrelse har i en till skolöverstyrelsen ställd, av nämnda ämbetsverk överlämnad skrift gjort framställning om att den tillfälliga löneförbättringen åt musiklärare vid de högre allmänna läroverken ävensom vid realskolorna måtte höjas för de förra från 300 kronor till 900 kronor och för de senare från 170 till 600 kronor.

Med anledning av de av skolöverstyrelsen, läroverkslärarnas riksförbund och svenska musiklärarsällskapets styrelse gjorda framställningar, vilka avse ändring i grunderna för den tillfälliga löneförbättringens utgående, ber jag få erinra om att jämväl sistlidet år, då frågan om beredande av tillfällig löneförbättring för år 1921 anmäldes för Kungl. Maj:t, likartade framställningar från skolöverstyrelsen och läroverkslärarnas riksförbund voro föremål för prövning.

Såsom framgår av det vid propositionen nr 236 år 1921 fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden (sid. 22—25), tillkallades av chefen för ecklesiastikdepartementet, på grund av Kungl.

Frågans btbehandling vid 1921 årt riksdag.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Maj:ts bemyndigande, två sakkunniga för att inom departementet biträda med utredning av vissa frågor rörande avlöning åt lärare vid allmänna läroverk m. fl. läroanstalter; och föreslogo dessa sakkunniga i ett den 22 december 1920 avgivet betänkande beredande av tillfällig löneförbättring för samtliga angivna befattningshavare till full överensstämmelse med övriga tjänstemän inom den civila statsförvaltningen.

över detta betänkande avgav den av Kungl. Maj:t den 3 december 1920 tillsatta kommittén för verkställande av utredning och avgivande av förslag rörande ny definitiv lönereglering för befattningshavare vid rikets allmänna läroverk samt vid folk- småskolor m. fl. läroanstalter, eller den så kallade lärarnas lönekommitté, den 10 februari 1921 utlåtande av följande lydelse:

»Vid den definitiva löneregleringen, som år 1918 genomfördes för vissa statsanställda lärargrupper, åvägabragtes en viss relation i avlöningshänseende mellan flertalet till dessa grupper hörande befattningshavare och tjänstinnehavare, tillhörande den centrala förvaltningen. En sådan relation anser kommittén i sig innebära en grundsats, som kommittén håller för önskligt höra jämväl för framtiden vidmakthållas och vid’ kommande löneregleringar bibehållas. Kommittén vill dock erinra, hurusom kommittén fått sig förelagt att utarbeta förslag till ny definitiv lönereglering för ifrågavarande befattningshavare, vid vilket förslags utarbetande kommittén givetvis, i anslutning till vad sagts, ämnar låta sig angeläget vara att söka bibehålla den angivna grundsatsen. Till vilka resultat kommittén i dessa sina arbeten kan komma, kan kommittén självfallet icke nu angiva, då arbetena ännu befinna sig på ett förberedande stadium. I allt fall har erfarenheten visat, att en före en definitiv lönereglering vidtagen ändring av utgående provisoriska eller tillfälliga avlöningsförmåner kunnat verka föregripande på den sedermera beslutade definitiva regleringen.»

Inom kommittén hade emellertid yppats skiljaktiga meningar, i det att tre av ledamöterna tillstyrkt de sakkunnigas förslag.

Dåvarande chefen för finansdepartementet anförde i sitt yttrande till statsrådsprotokollet den 11 mars 1921, bland annat, att man ej kunde förbise de betänkligheter, som av den så kallade lärarnas lönekommitté framhållits mot att utan vidare utredning besluta en förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen för nu ifrågavarande befattningshavare. Utan att närmare ingå på det berättigade i de gjorda framställningarna förklarade han sig ej kunna biträda desamma utan hemställde, att tillfällig löneförbättring till ifrågavarande befattningshavare finge fortfarande utgå efter enahanda grunder som gällde för år 1920.

Riksdagen fattade också beslut i överensstämmelse härmed.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

23 Beträffande den tillfälliga löneförbättringen för år 1922 kan jag i allmänhet giva min anslutning till vad löneregleringskommittén yttrat och föreslagit.

Med anledning av vad kommittén anfört rörande tillfällig löneförbättring till å fångvårdsstatens övergångsstat uppförda kamrerare, pastorer, predikant- och bevakningsbefälhavare, ber jag få erinra om, att Kungl. Maj:t den 10 oktober 1921, efter förslag av allmänna civilförvaltningens lönenämnd, utfärdat kungörelse (nr 617) med bestämmelser i fråga om övergång till den från och med den 1 januari 1922 gällande lönestaten för ordinarie tjänstemän hos fångvårdsstyrelsen och vid fångvårdsstaten, och att i nämnda kungörelse intagits följande stadgande:

»Kamreraren och pastorn vid centralfängelset i Norrköping, pastorn vid centralfängelset i Karlskrona, predikanten vid lcronohäktet i Eskilstuna samt kokerskor och fånggevaldiger ävensom bevakningsbefälhavaren K. G. Odén skola, så länge de tillhöra övergångsstat, bibehållas vid samtliga de avlöningsförmåner, som tillkomma dem enligt för dem hittills gällande lönestater, ävensom, med nedan angivna undantag och inskränkningar, personligt lönetilllägg, tillfällig löneförbättring och extra lönetillägg, där sådana förekomma.

Bevakningsbefälhavaren Odén äger ej åtnjuta tillfällig löneförbättring.

Till förenämnda kamrerare och pastorer samt predikant skall den tillfälliga löneförbättringen utgå med belopp, som Kungl. Maj:t, efter förslag av fångvårdsstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande till den tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande, eller Kungl. Maj:t eljest kan finna skäligt.»

Vad särskilt angår befattningshavarna vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte får jag framhålla, att desamma böra, på sätt löneregleringskommittén föreslagit, erhålla tillfällig löneförbättring med samma belopp som de befattningshavare, med vilka de i avlöningshänseende jämställts. Detta förutsattes också vid 1921 års organisation av anstalten (se prop. nr 247, sid. 29).

Vidkommande frågan om tillfällig löneförbättring åt provinsialläkarna vill jag erinra, att avsikten med de av 1921 års riksdag beslutade provisoriska lönetilläggen åt förste provinsialläkarna, såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 262 till 1921 års riksdag samt riksdagens skrivelse nr 313, var att göra provinsialläkarbanan ekonomiskt fördelaktigare. Det torde sålunda vara givet, att riksdagens ifrågavarande beslut ej bör föranleda någon ändring i fråga om tillfällig löneförbättring åt förste provinsialläkare. Jag biträder således löneregleringskommitténs förslag jämväl i denna del.

Den av styrelsen för postsparbanken gjorda framställningen om tillfällig löneförbättring för postsparbankens personal kan jag ej tillstyrka, då några skäl att nu utsträcka löneförbättringen till sagda personal icke synas föreligga.

Departe-

ments-

chefen.

24 Kungl. Maj:ts 'proposition Ni 126.

Befattningen såsom kontrollstationsföreståndare i Stockholm erhöll sin nuvarande ställning i organisationen genom beslut vid 1921 års riksdag. Riksdagen uttalade, att ifrågavarande befattningshavare syntes böra jämställas med övriga kontrollstationsföreståndare och ombud samt i staten upptagas med ett arvode av 3,000 kronor eller samma belopp, som utginge till kontrollstationsföreståndaren i Göteborg. Vidare yttrade riksdagen, att tillfällig löneförbättring fortfarande torde böra tillerkännas kontrollstationsföreståndaren i Stockholm. Av detta riksdagens uttalande torde få anses framgå, att riksdagen velat giva kontrollstationsföreståndaren i Stockholm en i viss mån annan ställning än övriga kontrollstationsföreståndare, vilka icke åtnjuta tillfällig löneförbättring. Huruvida riksdagen avsett, att han skalle bliva delaktig av den allmänna tillfälliga löneförbättringen eller erhålla en särskild tillfällig löneförbättring av det slag, som till och med år 1921 förekom vid nautisk-meteorologiska byrån, synes icke alldeles klart, men då något anslag för bestridande av en särskild tillfällig löneförbättring åt ifrågavarande befattningshavare icke av riksdagen anvisats, torde man kunna antaga avsikten hava varit, att han skulle komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring i samma ordning som oreglerade befattningshavare i allmänhet. Att han därjämte skulle erhålla särskild löneförbättring torde icke hava varit riksdagens mening. Han torde alltså nu böra erhålla tillfällig löneförbättring med ett årligt belopp av 750 kronor.

Beträffande tillfällig löneförbättring åt lärare vid förut omförmälda statens läroanstalter synas mig, jämväl vad angår år 1922, enahanda grunder böra gälla som hittills. Man torde härvidlag hava så mycket mindre anledning att frångå tidigare riksdagars beslut, som det förevarande spörsmålet varit under särskild omprövning såväl av Kungl. Maj:t som hos 1921 års riksdag utan att man därvid ansett sig böra vidtaga någon ändring. Samma skäl, som hittills tillmätts avgörande betydelse vid frågans bedömande, behålla givetvis alltjämt sin giltighet.

I löneregleringskommitténs förslag rörande den tillfälliga löneförbättringen till ordinarie personal torde slutligen böra vidtagas några mindre ändringar, dels i syfte att antalet befattningar samt dessas benämningar må bringas i överensstämmelse med vad av 1921 års riksdag beslutats, dels ock i anledning därav att vissa befattningshavare å övergångsstat övergått å ny stat. Vidkommande överdirektören A. W. Falk, vilken icke övergått å ny stat, synes den tillfälliga löneförbättring, vilken bör tillkomma honom såsom undervisningsråd, lämpligen böra sammanföras med d*m till honom utgående särskilda löneförbättringen å 200 kronor.

Mitt förslag till tillfällig löneförbättring under år 1922 åt personal på ordinarie stat har jag låtit sammanfatta i en tabell, vilken torde få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

25 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Såsom jag redan förut erinrat, har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag föreslagit riksdagen att, i avbidun på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för beredande av tillfällig löneförbättring under första halvåret 1923 för viss personal inom den civila statsförvaltningen å extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 under vederbörande huvudtitlar beräkna vissa angivna belopp.

Till grund för framställning om tillfällig löneförbättring för sistnämnda tidsperiod torde kunna läggas mitt förslag beträffande den tillfälliga löneförbättringen för år 1922. Från detta förslag måste emellertid undantag göras i två riktningar. Dels måste nämligen under första halvåret 1923 från tillfällig löneförbättring uteslutas vissa befattningar, med vilka denna förmån är förbunden under år 1922, och dels bör löneförbättringen under sagda halvårsperiod utsträckas till vissa nytillkomna befattningar.

I förstnämnda hänseendet är att märka, att löneförbättring givetvis ej bör utgå vid de förvaltningsgrenar, vid vilka definitiv lönereglering genomföres med år 1923. Detta gäller icke blott de verk — tullverket, statens provningsanstalt med flera — vid vilka lönereglering efter •samma grunder som för statsdepartementen är avsedd att genomföras, utan även förvaltningsgrenar, vid vilka — såsom beträffande lotsverket torde bliva fallet — löneregleringen kommer att ske efter delvis andra principer än de för statsdepartementen fastställda men med utgångspunkt från samma prisnivå, som legat till grund för de för departementen gällande lönesatser.

Vad åter angår löneförbättringens utsträckande till i tabellbilagan ej upptagna befattningar är det till en början självfallet, att löneförbättringen bör omfatta jämväl tjänster, som tillkomma med 1923 års början men vid vilka avlöningsförmånerna äro desamma som vid redan förefintliga, med löneförbättring förenade enahanda eller motsvarande befattningar. Men även i fall, då avlöningen vid en nytillkommen befattning icke helt ansluter sig till en eljest förekommande lönetyp, kan löneförbättring vara befogad, nämligen då avlöningen är tillmätt med utgångspunkt från ett prisläge, som i fråga om redan förefintliga befattningar ansetts betinga tillfällig löneförbättring.

Huruvida avsikten varit, att vid nyinrättande av tjänster löneförbättring skulle vid desamma utgå, torde i allmänhet framgå av vederbörande proposition och riksdagens beslut. Det synes emellertid vara lämpligast att åt Kungl. Maj:t överlåtes att i sådant avseende meddela närmare bestämmelser.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 110 höft. (Nr 126.)

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Bland föreskrifterna rörande den tillfälliga löneförbättringen ber jag härefter att få något uppehålla inig vid dem, som röra befattningshavare å övergångsstat och å gammal stat.

Vid hittills verkställda löneregleringar hava de befattninghavare, som uppförts å övergångsstat, i regel fått bibehålla dem tillkommande avlöningsförmåner jämte tillfällig löneförbättring.

Efter därom av 1921 års riksdag meddelat beslut är sålunda i kungörelsen den 22 juni 1921 (nr 453) med vissa föreskrifter i anledning av ny definitiv lönereglering från och med år 1922 för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, i förevarande avseende stadgat, att sådana vid de verk, å vilka det samma dag utfärdade avlöningsreglementet skulle äga tillämpning, anställda tjänstemän, vilka då vore uppförda å övergångsstat, skulle, därest de kvarstode å övergångsstat, och såframt Kungl. Maj:t ej funne skäl i särskilda fall annorlunda bestämma, bibehållas vid samtliga enligt dessa stater utgående avlöningsförmåner jämte tillfällig löneförbättring och personliga lönetillägg, där sådana förekomme.

Frågan om beredande av tillfällig löneförbättring åt de befattningshavare, som vid blivande löneregleringar kunna komma att uppföras å övergångsstat från och med år 1923, torde böra upptagas i respektive löneregleringsförslag.

Vad åter beträffar sådana befattningshavare, som efter löneregleringens ikraftträdande kvarstå å dittills gällande stat, torde de ej höra komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring. I detta avseende ber jag få hänvisa till vad löneregleringskommittén yttrat i sitt den 3 november 1920 avgivna och i statsverkspropositionen till 1921 års riksdag såsom bilaga intagna betänkande angående definitiv lönereglering för befattningshavare vid statsdepartement och centrala ämbetsverk (sid. 74). Kommittén yttrade:

»Då kommittén sålunda föreslår, att tjänsteman, som gjort i paragrafen omnämnd anmälan, skall bibehållas vid honom enligt dittills gällande ordinarie stat tillkommande avlöningsförmåner, vill kommittén härmed hava uttryckt, att den nu utgående tillfälliga löneförbättringen icke bör tillkomma de tjänstemän, som sålunda anmält sig ej vara villiga att övergå på ny stat. Det må nämligen erinras, att den tillfälliga löneförbättringen tillkom i avvaktan på den reglering, varom nu är fråga, och torde i och med denna reglerings definitiva karaktär upphöra.»

Vidkommande slutligen tjänstemän, kvarstående å äldre stat än den, som gällde omedelbart före den definitiva löneregleringens ikraftträdande, ber jag få erinra om att 1921 års riksdag, i enlighet med Kungl. Maj:ts framställning, bemyndigat Kungl. Maj:t att i förekommande fall med-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126. 27

giva, att berörda avlöningsreglemente finge äga tillämpning jämväl å en å äldre stat än den dåvarande kvarstående tjänsteman, därest denne förklarade sig villig underkasta sig nämnda reglemente (riksdagens skrivelse nr 55). Efter därom gjord framställning och under förutsättning av Kungl. Maj:ts medgivande skulle sålunda tjänsteman, som kvarstår å sådan äldre stat, kunna komma att övergå på den nya staten. Därmed skulle naturligen den tillfälliga löneförbättringen bortfalla. Om Kungl. Maj:t däremot icke bifaller gjord framställning om övergång på den nya staten, torde i allmänhet billigheten tala för att tillfällig löneförbättring till belopp, som av Kungl. Maj:t bestämmes, tillerkännes vederbörande. Annorlunda synes emellertid förhållandet kunna komma att bedömas, om tjänstemannen själv, trots att tillfälle till övergång på ny stat skulle kunna beredas honom, föredrager att kvarstå å gammal stat.

Det medgivande att i varje särskilt fäll besluta om tillfällig löneförbättring till befattningshavare å gammal stat, som Kungl. Maj:t må komma att hos riksdagen begära, synes fördenskull böra avse ej blott beloppet utan jämväl huruvida över huvud taget löneförbättring skall utgå.

Beträffande de närmare föreskrifterna i övrigt rörande den tillfälliga löneförbättringen tillstyrker jag, att i huvudsak samma bestämmelser, som i sådant avseende gällt för åren 1919, 1920 och 1921, få gälla jämväl för år 1922 och tiden 1 januari—30 juni 1923. Endast i ett hänseende, nämligen så vitt angår tillfällig löneförbättring under tjänstledighet för offentligt uppdrag, vill jag ifrågasätta en ändring i syfte att tillfällig löneförbättring jämväl då må utgå allenast i förhållande till den uppburna avlöningen. Detta medför väl i regel ingen försämring för vederbörande befattningshavare men är ägnat att åstadkomma en riktigare belastning å de anslag, som härav beröras. Jag erinrar, att kommittéledamot, som är anställd i statens tjänst, genom kungörelsen den 29 augusti 1921 (nr 517) med vissa bestämmelser angående kommittéer tillerkänts ersättning för de avlöningsförmåner, varom han gått miste under tjänstledighet för uppdragets fullgörande. Vad jag sålunda i detta avseende föreslagit bör självfallet ej givas retroaktiv giltighet utan tilllämpas först för tid efter utkommandet av den nya kungörelsen angående tillfällig löneförbättring.

Beträffande omfånget av den tillfälliga löneförbättringen under år 1922 och första halvåret 1923 åt extra personal inom den civila statsförvaltningen ävensom dess storlek och sättet för dess bestämmande böra enahanda regler tillämpas som dem, vilka varit gällande för år 1921.

Personal, som ej är uppförd i ordinarie stat.

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Att märka är, det samtliga extra befattningshavare, anställda vid statsdepartementen och de verk, som nyreglerats från och med år 1922, icke vidare skola komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring, liksom ej heller extra befattningshavare vid de verk, som kunna komma att nyregleras från och med ingången av år 1923, böra därefter komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring.

I likhet med vad som ägt rum för år 1921 böra sådana extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet, de allmänna läroverken, folkskoleseminarierna, statens blindundervisningsanstalter, de tekniska elementarskolorna, de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna, som icke hava full tjänstgöring (timlärare), uttryckligen förklaras berättigade att åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt samma grunder, som gälla för andra icke ordinarie lärare vid respektive läroanstalter.

Föreståndaren för den yrkespedagogiska centralanstalten ävensom lärarpersonalen vid småskoleseminarierna i Hagaström och Lycksele samt den icke ordinarie lärarpersonalen vid seminarierna i Murjek och Haparanda torde böra uppbära löneförbättring enligt samma grunder som för år 1921. Förstnämnda befattningshavare skulle alltså erhålla löneförbättring med 600 kronor för år räknat. Sådana ämneslärare och övningsskollärare vid förstnämnda seminarier, som hava en tjänstgöring och avlöning, motsvarande liknande befattningshavares vid seminarierna i Murjek och Haparanda, skulle få åtnjuta löneförbättring i likhet med övningsskollärare vid folkskoleseminarium, medan övrig lärarpersonal vid seminarierna i Hagaström och Lycksele liksom ock den icke ordinarie lärarpersonalen vid seminarierna i Murjek och Haparanda skulle uppbära löneförbättring enligt de grunder, som gälla för icke ordinarie lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Den 8. k Vidkommande frågan om tillfällig löneförbättring åt den vid

'antik* Yrien* vitterliet8') historie- och antikvitetsakademien anställda s. k. Hjertbergska antikvarien yttrar löneregleringskommittén:

»I sina utlåtanden rörande tillfällig löneförbättring under åren 1920 och 1921 för viss personal inom den civila statsförvaltningen har kommittén beträffande den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien anställda, genom enskild donation tillkomna s. k. Hjertbergska antikvarien, vilken befattning icke är uppförd å ordinarie stat, föreslagit, att befattningshavaren ifråga måtte komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring enligt samma grunder som de övriga antikvarierna vid nämnda akademi. Då dessa senare befattningshavare erhålla ny definitiv lönereglering från och med år 1922, synas jämväl avlöningsförhållandena för den Hjertbergska antikvarien böra ordnas på ett mera permanent -sätt än genom beredande åt honom av tillfällig löneförbättring.»

29 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Enligt vad chefen för ecklesiastikdepartementet på min förfrågan meddelat, har han för avsikt att förorda avlåtande till innevarande riksdag av förslag till reglering av ifrågavarande befattningshavares avlöningsförmåner. Då en sådan reglering emellertid endast skulle avse tiden från och med år 1923, torde den Hjertbergska antikvarien i allt fall böra för år 1922 beredas tillfällig löneförbättring enligt samma grunder, som förut gällde för övriga antikvarier vid akademien, det vill säga med 1,000 kronor för år. Därest förslag om den Hjertbergska antikvariens likställighet i löneavseende med övriga antikvarier vid vitterhetsakademien ej kommer att av Kungl. Maj:t framläggas för innevarande riksdag eller ett förslag i sådant syfte ej skulle vinna riksdagens bifall, torde tillfällig löneförbättring böra beredas den Hjertbergska antikvarien jämväl för tiden 1 januari—30 juni 1923.

I samband med framläggande av de petita, som synts böra hänskjutas till 1922 års riksdag, har skolöverstyrelsen i skrivelse den 31 augusti 1921 gjort framställning om beredande av tillfällig löneförbättring för år 1922 åt lärare vid folk- och småskolor samt åt lärare vid högre folkskolor.

1 skrivelse den 10 september 1921 har vidare centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening hemställt, att Kungl. Maj:t måtte för 1922 års riksdag, i avvaktan på genomförande av en ny lönereglering, framlägga förslag om tillfällig löneförbättring för sistnämnda år åt lärare vid folk- och småskolor.

Skolöverstyrelsen, som den 27 september 1921 avgivit utlåtande över senast omförmälda framställning, har därvid tillstyrkt bifall till densamma.

Vidkommande de sålunda gjorda framställningarna ber jag få åberopa vad dåvarande chefen för finansdepartementet vid föredragning sistlidet år av frågan om tillfällig löneförbättring yttrade med anledning av vissa framställningar, bland annat från centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskoliärarförening, om beredande av tillfällig löneförbättring åt lärare vid läroanstalter av k< immunal natur (sid. 25—29 i proposition nr 236 år 1921). Härutöver torde jag allenast behöva påpeka, att de nuvarande ekonomiska förhållandena ytterligare framhäva omöjligheten av att utsträcka den tillfälliga löneförbättringen till ifrågavarande personalgrupper; och torde den nu gjorda framställningen sålunda enligt min mening ej böra föranleda någon åtgärd från Kungl. Maj:ts sida.

Departe-

ments-

chefen.

Lärare vid folk- och småskolor m. fl.

Deportera entsehefen.

so

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Sättet för Den i förevarande ärende ifrågasatta löneförbättring, som må varda

d|öneförtätt-a beviljad, torde i likhet med vad som varit fallet under åren 1919, 1920 ringens ut- och 1921 beträffande såväl ordinarie som extra personal böra utbetalas i betalande, samma ordning som den avlöning av olika slag, densamma är avsedd att förstärka. Vad av löneförbättringen må belöpa å tid, innan riksdagens beslut i ärendet meddelats, synes böra utbetalas på en gång och på sätt, varom Kungl. Maj:t närmare förordnar, därvid Kungl. Maj:t, bland annat, • uppenbarligen har att taga hänsyn till de utbetalningar, vilka redan verkställts på grund av föreskrifterna i förutnämnda kungörelse den 9 december 1921 angående utbetalande av förskott i avräkning å tillfällig löneförbättring för 1922 åt viss personal inom den civila statsförvaltningen.

Kostnads- Beträffande kostnaderna för genomförande av mitt förslag till till-

beräkning. fällig löneförbättring för innevarande år och första halvåret 1923 tillåter jag mig åberopa de av mig vid anmälan för Kungl. Maj:t den 7 januari 1922 av för flera huvudtitlar gemensamma frågor omnämnda, inom finansdepartementet verkställda beräkningar, enligt vilka de särskilda anslagen under de olika huvudtitlarna för tillfällig löneförbättring för ordinarie och extra befattningshavare, vad anginge tilläggsstaten för år 1922, kunde beräknas till följande avrundade belopp, nämligen:

Vad anginge första halvåret 1923 kunde enligt samma beräkningar anslagen beräknas till i runt tal följande belopp:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126. 31

I detta sammanhang ber jag få framhålla, att kostnaderna för tillfällig löneförbättring åt befattningshavare vid statens provningsanstalt, vid statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. och vid flottans pensionskassa böra, på sätt som skett under år 1921, utgå av de medel, av vilka vederbörande verks eller inrättnings omkostnader i övrigt bestridas. Vad avlönings förbättringen vid tjänsterna å allmänna indragningsstaten angår, torde likaledes, på sätt som under år 1921 ägt rum, kostnaden härför böra utgå från förslagsanslaget till nämnda stat.

Under åberopande av vad jag i ärendet anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva,

att tillfällig löneförbättring må utgå dels under år 1922 vid befattningar å ordinarie stat inom deD civila statsförvaltningen enligt förut omförmälda förslag i ämnet (Bilaga A), dels och för tiden 1 januari— 30 juni 1923 enligt motsvarande grunder som för år 1922 ej mindre vid de i nämnda förslag angivna befattningar, vid vilka avlöningsförmånerna icke undergått reglering motsvarande den, som från och med år 1922 genomförts vid statsdepartementen och vissa andra till den civila statsförvaltningen hörande verk, än även vid nyinrättade, å ordinarie stat uppförda befattningar i enlighet med vad Kungl. Maj:t, i överensstämmelse med av mig angivna grunder, bestämmer; dock

att beträffande befattningshavare å gammal stat, med undantag av den i nämnda förslag upptagna, å äldre stat kvarstående auditören vid flottans station i Karlskrona, tillfällig löneförbättring må utgå endast, därest Kungl. Maj:t prövar skäligt tillägga vederbörande sådan förmån, och med belopp, som av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall bestämmes,

Departe-

ments-

chefens

hemställan.

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

allt i enlighet med de av mig i sådant hänseende angivna allmänna grunder;

att avlöning stillägg till teologie professor, som innehar prebendepastorat eller eljest åtnjuter naturaförmåner eller inkomst från enskild donation, ej må utgå med högre belopp, än att hans sammanlagda inkomst av statsmedel och av prebendet, naturaförmånerna eller donationen, beräknad eldigt enahanda grunder som för år 1921, uppgår till högst 9,700 kronor för år räknat;

att avlöuingstillägg till lots ej må utgå med högre belopp, än att avlöningstillägget tillsammans med inkomsten av lotspenningar, beräknad enligt enahanda grunder som för år 1921, uppgår till högst 1,000 kronor,

skolande, där på grund av sålunda föreskriven begränsning avlöningstillägget skall utgå med avkortat belopp, avdrag å tillägget i mån av behov göras först å den del, som är att hänföra till lönen, och därefter å den del, som är att hänföra till tjänstgöringspenuingarna;

att tillfällig löneförbättring må under år 1922 utgå till de lots- och fyrväsendet tillhörande befattningshavare å övergångs- och indragningsstat, vilka Kungl. Maj:t prövar skäligt tillägga sådau förmån, med belopp, som i varje särskilt fall bestämmes av Kungl. Maj:t i skäligt förhållande till den löneförbättring av ifrågavarande slag, som tillkommer övrig personal vid lots- och fyrväsendet;

att vissa befattningshavare inom den civila statsförvaltningen, vilka icke äro uppförda å ordinarie stat, må under år 1922 och tiden 1 januari —30 juni 1923 åtnjuta löneförbättring enligt vad Kungl. Maj:t, i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, jag därutiunan angivit, bestämmer;

att föreståndaren för den på extra stat uppförda yrkespedagogiska centralanstalten må åtnjuta tillfällig löneförbättring för år 1922 med 600 kronor och för tiden 1 januari—30 juni 1923 med öOO kronor;

att lärarpersonalen vid de å extra stat uppförda småskoleseminarierna i Hagaström och i Lycksele samt den icke ordinarie lärarpersonalen vid småskoleseminarierna i Haparanda och Murjek må för är 1922 och tiden 1 januari—30 juni 1923 åtnjuta tillfällig löneförbättring enligt de grunder, som av mig i det föregående angivits; samt

att till den vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien anställde s. k. Hjertbergska autikvarien tillfällig löneförbättring må utgå dels för år 1922 med 1,000 kronor, dels ock, därest berörda befattning ej kommer

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

att undergå lönereglering från och med år 1923, för tiden 1 januari— 30 juni 1923 med 500 kronor;

dels förklara,

att till sådana extra ordinarie lärare vid högre lärarinneseminariet, de"allmänna läroverken, folkskoleseminarierna, statens blindundervisningsanstalter, de tekniska elementarskolorna, de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna, som icke hava full tjänstgöring (timlärare), tillfällig löneförbättring under år 1922 och tiden 1 januari—30 juni 1923 må utgå enligt de grunder, som gälla för extra ordinarie lärare med full tjänstgöring och vikarierande lärare vid nämnda läroanstalter;

dels till tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila statsförvaltningen såsom förslagsanslag bevilja å tilläggsstat för år 1922:

under andra huvudtiteln

b fjärde b

b femte »

» sjätte b

b sjunde b

b åttonde »

» nionde b

b tionde b

samt å extra stat för tiden under andra huvudtiteln

b fjärde b

b femte b

b sjätte b

b åttonde b

b nionde b

b tionde b

............... kronor 90,000

.................. b 41,000

.................. b 986,000

.................. b 9,000

.................. b 80,000

.................. b 1,609,000

................. b 225,000

.................. b 358,000

januari—30 juni 1923:

.................. kronor 39,000

.................. b 22,000

.................. b 458,000

.................. b 4,500

................. b 805,000

............... b 112,000

.................. b 13,000

dels förklara, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring, i vad den avser personal, såväl ordinarie som extra, hos statens provningsanstalt, statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. och flottans pensionskassa, skola utgå av medel, av vilka dessa anstalters omkostnader i övrigt bestridas;

dels ock medgiva, att kostnaderna för ifrågavarande löneförbättring, i vad den avser befattningshavare å allmänna indragningsstaten, må utgå av förslagsanslaget till nämnda stat.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 110 höft. (Nr 126.) 5

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Olsson, anför härefter:

»Såsom av chefen för finansdepartementet anförts, hava även nu framställningar gjorts, åsyftande sådan ändring i bestämmelserna om tillfällig löneförbättring1, att lärare vid allmänna läroverk in. fl. undervisningsanstalter samt statens folkskolinspektörer erhölle en löneförbättring av samma storlek, som tillkommer övriga, med dem jämförbara statstjänstemän, för vilka ny lönereglering ännu- ej genomförts. Jag ansluter mig till de yrkanden, som i nu berörda hänseende framställts, då jag ej funnit de skäl, som år 1921 anfördes mot beviljande av dylik ökad löneförbättring och som även nu av chefen för finansdepartementet åberopats, vara av den art, att jag för min del kunnat anse dem avgörande. På grund härav har jag ej kunnat biträda den mening i förevarande hänseende, som av föredragande departementschefen framförts, utan anser förslag av i huvudsak den innebörd, nyssberörda framställningar äga, böra avlåtas till riksdagen.

Vad beträffar förut omförmälda framställningar rörande beredande av tillfällig löneförbättring åt lärare vid folk- och småskolor samt åt lärare vid högre folkskolor, anser jag det vara i hög grad önskvärt, att förslag i sådant hänseende kunde föreläggas riksdagen. Vad chefen för finansdepartementet nyss anfört i fråga om de ekonomiska möjligheterna av ett' dylikt förslags realiserande har emellertid föranlett mig att icke nu påkalla avlåtande till riksdagen av någon framställning med angiven innebörd.»

Statsrådets övriga ledamöter instämma med föredragande departementschefen; och behagar Hans Maj:t Konungen gilla vad denne anfört och hemställt samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bil. litt. vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Martin Philipson.

Bilaga A.

Förslag

rörande

tillfällig löneförbättring

för olika grupper av befattningshavare å ordinarie stat

år 1922.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

37 Avlönings tillägg, för år räknat

1 Av arvodestillägget anses 450 kronor motsvara lön och 250 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

2 Därav anses 450 kronor motsvara lön och 250 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

s Därav anses 400 kronor motsvara lön och 250 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

4 Därav anses 300 kronor motsvara lön och 225 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

1 Utgår endast under förutsättning, att befattningshavaren icke är militär i flottans stam eller reserv (méd pension) eller å reservstat, i vilket fall han endast äger uppbära arvodestillägg till belopp, som kan varda medgivet, allt eftersom han är militär i flottans stam eller reserv (med pension) eller å reservstat.

40 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

1 o. ’ Under stationering & annan ort än Stockholm minskas avlöningstillägget, i vad det

hänför sig till lönen, med

1 50 kronor.

2 75 kronor.

’ Av arvodestillägget anses 300 kronor motsvara lön och 225 kronor tjänstgöringspenningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 110 höft. (Nr 126.) 6

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

1 Utöver vad honom tillkommer såsom professor vid Karolinska institutet. 1 Utöver vad honom tillkommer såsom professor vid Uppsala universitet.

1 Utöver vad honom tillkommer såsom lärare vid Lunds universitet.

44 Kungl. May.ts proposition Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126. 4b

46 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

47 Sjunde huvudtiteln. Generaltullstyrelsen.

1 generaltulldirektör ....................................

1 byråchef ................................................

3 byråchefer................................................

Kansliet.

1 sekreterare................................................

1 dito ...............................................

1 registrator................................................

1 notarie ...................................................

3 notarier ...................................................

Kameralbyrån.

1 kamrerare ................................................

1 förste revisor.............................................

1 revisor och bokhållare.................................

3 revisorer och bokhållare..............................

Revisionsbyrån.

1 förste aktuarie ..........................................

1 aktuarie ...................................................

2 aktuarier ...................................................

1 revisor ......................................................

7 revisorer ...................................................

Tullbehandlings- och upplysningsbyrån.

1 byråassistent ............................................

1 dito .............................................

1 andre byråassistent ....................................

Summa

Avlöningstillägg, för år råkn&t

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 126.

50 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126. 51

1 Löneförbättringen vid observatorstjänsten i astronomi, som hålles obesatt så länge den för observatorn E. H. von Zeipel inrättade personliga professuren i astronomi av honom innehaves, utgår härunder till von Zeipel.

2 Dessa arvodesbelopp utgå till amanuenserna under villkor, vad var och en av dem angår, att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat.

52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

1 Detta arvodesbelopp utgår' under villkor, att ett lika stort belopp tilldelas ifrågavarande amanuens från akademiska sjukhusets stat.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Uppsala universitet (forts.) Myntkabinettet:

1 amanuens...................................................

Victoriamuseet för egyptiska fornsaker:

1 amanuens...................................................

Exercitiemästare:

1 musikdirektör, som öven ör skyldig föreläsa i harmonilära eller musikens historia...............

Kansliet:

1 sekreterare ................................................

1 notarie......................................................

1 kanslist...... ...............................................

1 notarie i teologiska fakulteten .....................

1 dito i juridiska dito .....................

1 dito i medicinska dito .....................

1 dito i filosofiska dito .....................

Drätselverket:

1 räntmästare...............................................

1 kamrerare ................................................

1 bokhållare, tillika amanuens vid kontoret......

1 fogde.........................................................

Summa

Lunds universitet.

Professorer m. fl.

Teologiska fakulteten:

1 förste teologie professor, tillika domprost......

1 professor...................................................

5 professorer ...............................................

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126. . 55

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Lund» universitet (forts.).

Fysiologiska institutionen:

1 assistent ..................................................

1 amanuens...................................................

Medicinsk-kemiska institutionen:

1 amanuens...................................................

Patologisk-anatomiska institutionen:

1 assistent ...................................................

1 amanuens vid patologiska avdelningen .........

1 dito vid bakteriologiska avdelningen ...

Kirurgiska kliniken:

1 amanuens..................................................

2 dito ..................................................

Medicinska kliniken:

1 amanuens..................................................

1 dito ..................................................

Oftalmiatriska kliniken:

1 amanuens.................................................

Pediatriska kliniken:

1 amanuens..................................................

Obstetrisk-gynekologiska kliniken:

1 amanuens.................................................

Röntgenlaboratoriet och den radiologiska sjukavdelningen vid klinikerna:

1 amanuens..................................................

Tuberkulosavdelningen vid klinikerna:

1 amanuens.................................................

Astronomiska observatoriet:

1 amanuens..................................................

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126,

Lund» universitet (torta.).

i Inrättningen för gymnastik och fäktkonst:

1 lärare i gymnastik och fäktkonst ...............

Kansliet:

•1 sekreterare.................................................

1 ombudsman .............................................

1 amanuens vid kansliet och räntekammaren...

1 notarie i teologiska fakulteten ..................

1 notarie i juridiska fakulteten .....................

1 dito i medicinska dito ........................

Räntekammaren:

1 räntmästare .............................................

1 kamrerare.................................................

Summa

Karolinska institutet.

1 professor ................................................

20 professorer................................................

1 professor i psykiatri .................................

1 laborator i fysiologi .................................

1 dito i bakteriologi vid patologisk-anatomiska institutionen ............

1 dito i kemi och farmaci .....................

1 prosektor vid patologisk-anatomiska institutionen ...................................................

1 prosektor vid anatomiska institutiönen.........

1 klinisk laborator.......................................

1 laborator vid patologisk-anatomiska institutionen .............••....................................

1 underläkare vid obstetriska kliniken ä allmänna barnbördshuset..............................

1 amanuens ................................................

Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 126.

59 Karolinska institutet (forts ).

6 amanuenser .............................................

1 amanuens ................................................

2 amanuenser................................................

1 amanuens...................................................

9 amanuenser................................................

1 amanuens ................................................

3 amanuenser................................................

1 kamrerare ................................................

Summa

Tandläkarinstitntet.

1 lärare i protéslära och tandreglering ............

1 dito i tandkirurgi, tillika poliklinikföreståndare ..........................................

1 dito i tandfyllningskonst...........................

1 laborator i protéslära och tandreglering.........

1 assisterande lärare i tandkirurgi ..................

1 laborator i tandfyllningskonst .....................

1 assistent vid protéslaboratoriet.....................

1 dito vid polikliniken..............................

1 dito vid tandfyllningslaboratoriet............

Summa

Farmaceutiska institutet.

1 professor i kemi och kemisk farmaci ............

1 dito i botanik och farmakognosi............

1 lärare i teknisk farmaci och författningskunskap

1 dito i fysik .............................................

1 dito i bakteriologi ....................................

1 laborator...................................................

3 laboratorer ...............................................

Summa

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

62 Kungl. Maj.ts proposition Nr_ 126.

1 Inbegripet vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte.

3 Därest befattningshavaren är kvinnlig rektor vid statssamskola, vid förskolan för blinda i Växjö eller vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, minskas avlöningstillägget, i vad det hänför sig till lönen, med 50 kronor.

3 Därest befattningshavaren är kvinna, minskas avlöningstillägget, i vad det hänför sig till lönen, med 50 kronor.

4 Avlönings till äggen vid de lektorsbefattningar vid folkskoleseminarierna, som hållas vakanta med hänsyn till vid seminarierna befintliga adjunktsbefattningar å övergångsstat, må i stället utgå vid nämnda adjunktsbefattningar.

3 0 Därest befattningshavaren är kvinna, minskas avlöningstillägget med 1 45 kronor.

• 90 »

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

1,3 Därest befattningshavaren är kvinna, minskas avlöningstil lägget med

1 30 kronor.

3 40 » .

3 20 » .

4 Därest befattningshavaren är kvinna, minskas avlöningstillägget, i vad det hänför sig til lönen, med 60 kronor.

64 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

1 2 Därest befattningshavaren är kvinna, minskas avlöningstillägget med

1 35 kronor.

2 30 » .

8 Härav 60 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

4 Därest befattningshavaren är kvinna, minskas avlöningstillägget, i vad det hänför sig till lönen, med 60 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

1 Härav 30 kronor motsvarande tjänstgöringspenningar.

Därest befattningshavaren är kvinna, minskas- avlöningstillägget, i vad det hänför sig till lönen, med 60 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 110 käft. (Nr 126.)

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

1 X det fall, att statskonsulents bostadsort är annan ort än Stockholm, minskas avlöningstillägget, i vad det hänför sig till lönen, med 100 kronor.

68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126. 69

1 Utgår endast under förutsättning, att befattningshavaren icke är militär i aktiv tjänst, i vilket fall han endast äger uppbära arvodestillägg & 250 kronor.

* Av arvodestillägget anses 300 kronor motsvara tjänstgöringspenningar.

70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

71 A t 1öning a t i11 ä g g , för år räknat

72 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

73 Avlöningstillägg, för år räknat

Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 110 käft. (Nr 126.)

74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 126.

Summa — — I — 6,100

STOCKHOLM, ISAAC MAROUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG-, 1922.