angående vissa ändringar i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
1 Nr 234.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa ändringar i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa; given Stockholms slott den 21 mars 1922.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
F. V. Thorsson.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 21 mars 1922.
Närvarande:
Statsministern och ministern för utrikes ärendena Bränning, statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, örne.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Thorsson, anför härefter följande: -
I en till 1921 års riksdag avlåten proposition, nr 366, föreslog Kungl. Maj:t riksdagen bifalla en av dåvarande chefen för finansdeparte- Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 202 höft. (Nr 234.) 1
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
mentet gjord framställning om höjning av vissa finanstullar. I skrivelse nr 263 anmälde riksdagen sitt i anledning härav fattade beslut.
Genom kungörelse den 5 juni 1921, nr 278, förordnades härefter om höjning av tullsatserna för vissa rubriker i tulltaxan, nämligen dels för åtskilliga rubriker, till vilka hänföras varor, som icke i nämnvärd grad framställas inom landet, dels för rubriker, som omfatta varor, vilka här äro föremål för tillverkning men i vilka som råmaterial ingå artiklar av förstnämnda slag. För den senare gruppen av varor höjdes tullsatserna endast med så stort belopp, som ansågs motsvara ökningen av tullen för i dessa varor ingående material.
Till grund för Kungl. Maj:ts berörda proposition låg ett av tulloch traktat kommitténs tullavdelning till dåvarande chefen för finansdepartementet den 3 juni 1921 ingivet utlåtande, vari avdelningen framhållit, att vid utarbetande av förslag i frågan samverkan med representanter för därav berörda intressen ej kunnat ifrågakomma. Redan vid förslagets avgivande förutsågs därför, att vissa jämkningar sedermera skulle visa sig vara av behovet påkallade.
Till finansdepartementet hava också i anledning av de vidtagna tullförhöjningarna ingivits följande framställningar, vilka remitterats till tull- och traktatkommittén, nämligen
av Skånes handelskammare om ändrade bestämmelser för tullbehandlingen av oberedda gasellskinn och liknande skinn av djur, tillhörande hjortsläktet;
av Skånes handelskammare angående höjning av tullsatserna för konstgjorda blommor samt ogarnerade, garnerade och monterade hattar;
av aktiebolaget Fritz Lundberg om borttagande av tullen på oberedda skinn;
av Sveriges pälsvaruarbetsgivareförening och Sveriges körsnärsmästareförening om ökat tullskydd å färdiga pälsvaror;
av firman Nordisk blomsterindustri, Otto Lion & Comp. om höjning av tullen å artificiella blommor; samt
av firman Lundqvist & Wottrich m. fl. angående ökat tullskydd för paraply fabrikationen.
Jämväl hava direkt hos tull- och traktatkommittén framställningar i hithörande ämnen blivit gjorda, delvis som följd av skrivelser, vilka av tullavdelningen den 26 oktober 1921 utsänts till samtliga handelskammare i riket och vari dessa anmodats att från sina medlemmar införskaffa upplysning i frågan.
De gjorda, framställningarna gå i huvudsak ut på att vid de tullförhöjningar, som vidtagits såsom konsekvens av höjningarna för
3 Kungl. May.ts proposition Nr 234.
de rena fmanstullarna, tillräcklig hänsyn icke tagits till den verkliga åtgången av tullpliktigt material och till uppkommande avfall ävensom att höjning uteblivit för vissa rubriker, vartill hänföras tillverkningar, som ofördelaktigt berörts av de höjda finanstullarna. Med avseende å nåo-ra av de genom ovannämnda kungörelse höjda tullsatserna har vidare ur°rent statsfinansiella synpunkter eller ock av andra skäl eu omreglering av tullbeloppen ansetts påkallad.
Dessutom har framhållits behovet av vissa, speciellt ur tullteknisk synpunkt önskvärda tillägg och förändringar i fråga om hithörande ävensom några andra närstående tulltaxerubriker.
I anledning av förberörda såväl till finansdepartementet som till tull- och traktatkommittén ingivna framställningar har kommitténs tullavdelning denna dag avgivit utlåtande angående ändringar av vissa rubriker i gällande tulltaxa.
Avdelningen anför därvid till en början följande:
»Då det synts lämpligt, att samtliga här berörda frågor behandlades i ett sammanhang, har avdelningen, efter verkställd utredning, funnit sig hora sammanföra de resultat, vartill den kommit, i nedan framlagda förslag till
ändring av tulltaxan. , ... , ,,
Vidare hava upptagits förslag till ändring av de belopp, med vilka tullavgiften för vissa varuslag, enligt de vid resp. tulltaxerubriker fogade anmärkningar, skola förhöjas vid förtullning från frihamn eller frilager, da varorna äro oemballerade eller endast försedda med pappersomslag. Fragan om förändring av dessa avgifter kunde, såsom i avdelningens förutnämnda utlåtande omnämndes, icke där upptagas till behandling, alldenstund ifrågavarande anmärkningars lydelse redan varit föremål för beslut vid då pågående riksdag. Sagda tillägg, gällande rubrikerna 298, 561, 630 a, 630 b, 1291, 1301 och 1302, ha beräknats så, att de utgå med samma procent av den nya tullsatsen som av den förut stadgade.»
Rörande de särskilda omständigheter, som vid de olika tullpositionerna föranlett ändringsförslag i fråga om tullsatsens storlek eller i fråga om rubriceringen, har tullavdelningen yttrat sig på sätt i det följande under varje rubrik i tulltaxan angives.
Rubr. nr 46: Arbeten av sten i förening med guld eller silver.
»Då till denna rubrik hänförliga varor äro av synnerligen ringa betydelse, synes rubriken överhuvudtaget endast ha tillkommit såsom en komplettering av rubrikerna för guld- och silverarbeten, och tullsatsen för densamma torde böra anpassas efter de förhöjda tullsatsema för sistnämnda varor.»
Tull- och trakt åtkommit tina tullavdelning.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
Rubr. nr 65: Ostron.
»Då, såsom framgår av bifogade tabell (bil. 1), under den tid den förhöjda tullsatsen varit i kraft importen av ostron starkt nedgått, nämligen till 13,896 kilogram under senare halvåret 1921 mot 71,143 kilogram i genomsnitt under motsvarande tid åren 1919—20, under vilka år importen ingalunda var onormalt stor, synes det antagligt, att tullförhöjningen — från 50 öre till 2 kronor per kilogram — varit ur statsfinansiell synpunkt för stor och alltså motverkat sitt ändamål. Avdelningen har därför föreslagit en nedsättning i tullsatsen till 1 krona per kilogram.»
Den av avdelningen åberopade bilagan är av följande innehåll:
Totala införseln ar ostron.
| 1912 ..................
1913 ..................
1918 ..................
1919 l:a halvåret
2:a »
I 1920 l:a »
2:a .
| 1921 l:a »
2:a »
Hela införseln kg.
Införsel
från
Danmark
kg.
8,201 1 6,459 / 4,9141 5,826 |
149,957 155,377 1 76,177
124,660
150,740
68,237 I 6'
> 82,133
13,896 / 1!
‘Därav 5,000 kg. ostronyngel, tullfritt införda.
,934 il 1,660 ||
Tullsats kr. per kg.
Tullinkomst
kr.
102,995 117,791 | 65,048 j
120,270
143,368
77,594
22,494
23,307
35,589
2.oo
1,1001 } 62,: :,230 /
,4571 \ 75,: ,913 |
}«!.!
29,100 33, 37,457 37. 34,119 27,792
Införsel av ostron från olika länder.
Rubr. nr 168: Konserver, andra slag.
»Sedan tullsatsen för åtskilliga ätbara varor genom vidtagna taxeförändringar blivit högre än den för konserver, andra slag, gällande, ha vissa av
Kungl. Maj:In proposition Nr 234. 5
dessa varor, vilka vanligen icke pläga förekomma i lufttätt tillslutna kärl, i ej ringa omfattning börjat importeras i dylika kärl. Genom införandet under rubr. nr 168 av den föreslagna anmärkningen uteslutes möjligheten att genom ett dylikt förfaringssätt undandraga varan avsedd tullavgift.»
Rubr. nr 198: Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk.
»Vid den uppdelning av rubriken för oberedda pälsverk, som tullavdelningen på sin tid föreslog, upptogos i rubr. nr 222 a även pälsverk av häst-eller nötkreatur, enär hudar av nämnda djur såsom beredda till pälsverk voro upptagna i rubriken 223. Då emellertid hudar av berörda slag endast i högst obetydlig omfattning användas för pälsverksberedning och för sådan användning införda hudar i varje fall icke till sin beskaffenhet skilja sig från dem, som äro avsedda för garvning, synas ifrågavarande hudar, oavsett den avsedda användningen, böra hänföras till rubr. nr 198, angående vilket förhållande en upplysning lämpligen torde i form av en anmärkning böra meddelas vid denna rubrik och härav påkallad förändring vidtagas beträffande rubr. nr 222 a.»
Rubr. nr 222 a: Pälsverk, oberedda, av hund etc.
»Beträffande denna rubrik har föreslagits den förändringen, att skinn av häst- och nötkreatur av ovan anförda skäl uteslutits, varemot tillagts skinn av vanlig säl, hjort, älg, rådjur och gasell, vilka, alldenstund de icke finnas särskilt omnämnda i rubr. nr 222 a eller b, nu hänföras till rubr. nr 222 c. Sistnämnda rubrik avser emellertid dyrbarare pälsverk, till vilka nu ifrågavarande uppenbarligen icke höra.
På den grund, att ovan uppräknade skinn, liksom några i rubr. nr 222 a redan förut upptagna, icke uteslutande användas för pälsverksberedning, har i den föreslagna anmärkningen till denna rubrik dessutom intagits den bestämmelsen, att däri nämnda skinn skola hänföras till rubriken ifråga endast i de fall, då de äro avsedda för sådan beredning.»
Rubr. nr 222 b och c: Pälsverk, oberedda, av sibiriskt lamm etc. samt
andra slag.
»Såsom i avdelningens förutberörda förslag framhållits, var avsikten med de föreslagna tullsatserna för till dessa rubriker hänförliga oberedda skinn, vilka enligt förut gällande bestämmelser voro tullfria, endast att möjliggöra en högre tullbeskattning av de beredda skinnen utan att därigenom något högre tullskydd infördes. Någon nämnvärd tullinkomst ansågs icke vara att påräkna, enär, enligt vad som blivit upplyst, större delen av de oberedda skinn, som infördes till riket, utfördes till Tyskland för att där beredas och sedermera därifrån återinföras, varvid importören kunde åtnjuta antingen tullrestitution vid utförseln eller tullindring vid återinförseln.
Vid fastställande av nu ifrågavarande tullsatser gjordes emellertid intet avdrag för vid beredningen eventuellt uppstående avfall, framför allt med hänsyn till vanskligheten att ens tillnärmelsevis riktigt beräkna detta avfall utan att rådgöra med sakkunniga inom branschen, vilket emellertid av förut berörda skäl icke lät sig göra.
6 Katigt. Maj:ts proposition Nr 234.
Från representanter för den inhemska beredning, vilken, om ock i obetydlig omfattning, förekommer, ha nu framförts klagomål över, att genom berörda åtgärder det för beredningen förut åtnjutna tullskyddet borteliminerats, ett påstående,, som enligt vad bär ovan anförts, i viss mån är berättigat. En med hänsyn till det uppstående avfallet skälig reducering av nu ifrågavarande tullsatser torde därför böra företagas.
Vid beredning av till rubr. nr 222 b hänförliga skinn beräknas i genomsnitt uppstå cirka 40 procent avfall. För kanin- och harskinn, som importeras med kvarsittande huvud och tassar, beräknas emellertid ytterligare cirka 30 procent avfall. Tullsatsen torde sålunda i förra fallet böra fastställas till 60 procent av nuvarande 2 kronor 50 öre per kilogram, d. v. s. 1 krona 50 öre per kilogram, och i senare fallet till 30 procent av 2 kronor 50 öre, d. v. s. 75 öre per .kilogram. Till undvikande av en alltför långt gående uppdelning av rubrikerna synas bestämmelserna rörande kanin- och harskinn med kvarsittande huvud och tassar höra inflyta i form av en anmärkning.
Det vid beredning av till rubr. nr 222 c hänförliga skinn uppstående avfallet beräknas uppgå till i medeltal cirka 30 procent. Tullsatsen bör följaktligen vara 70 procent av nuvarande 5 kronor, d. v. s. 3 kronor 50 öre per kilogram.»
Rubr. nr 228/9: Pälsverk, fullfärdiga persedlar.
»Även vid tillverkningen av de fullfärdiga persedlarna uppstår något avfall. Den härav förorsakade, genom föregående höjning icke gottgjorda merutgiften för tull torde, enligt vad en verkställd utredning givit vid handen, kunna beräknas till cirka 50 öre per kilogram färdig persedel. En motsvarande höjning av nu ifrågavarande tullsatser synes därför vara berättigad.
Till persedlar, försedda med övertyg eller foder av siden, beräknas i genomsnitt åtgå cirka 140 gram siden per kilogram färdig vara, varför en höjning med 2 kronor per kilogram av tullsatserna för persedlar av de skinnsorter, beträffande vilka sådant övertyg eller foder plägar förekomma, ungefär motsvarar den av de höjda tullsatserna för siden förorsakade merutgiften.
Vid tillverkning av nu ifrågavarande persedlar lär i regel endast helsiden användas, varför vid beräkning av nämnda tullsats hänsyn icke tagits till de fall, då foder eller övertyg av halvsiden möjligen förekommer. En uppdelning med hänsyn till fodrets beskaffenhet av hel- eller halvsiden skulle även lätt kunna föranleda, att varan vid tullbehandlingen skadades.»
Rubr. nr 248/9, 271/2 och 285: Käppar och borstbindararbeten i
förening med guld eller silver.
»I vanliga fall torde käppar samt därtill hörande kryckor och beslag av guld eller silver införas var för sig. Med nu gällande förhöjda tullsatser å guld- och silverarheten lära emellertid importörerna finna det fördelaktigare att införa käpparna med påsittande kryckor eller beslag. Tullsatserna för käppar i förening med guld eller silver torde följaktligen böra sättas så höga, att det förstnämnda förfaringssättet, som medför en rättvisare tullbeskattning, ställer sig fördelaktigare.
7 Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
Liknande skäl ha föranlett höjningen av tullsatsen för borstbindararbeten i förening med guld eller silver.»
Rubr. nr 298: Pärlor, infattade.
»Hit hänförliga varor äro att betrakta såsom ett slags bijouterivaror och torde därför, i likhet med vad fallet var före den senast vidtagna förhöjningen å bijouterivaror (rubr. 1301), böra draga samma tull som dessa.»
Rubr. nr 373 a: Glödstrumpor.
»Glödnät inkomma, enligt vad som blivit upplyst, icke blott apterade till glödstrumpor utan även i längder. Sistnämnda vara, som utgör halvfabrikat till glödstrumpor, måste enligt nuvarande formulering av rubr. nr 373 a och b hänföras till sistnämnda rubrik och drager sålunda en tull av 30 kronor per kilogram.
Den föreslagna omredigeringen av rubr. nr 373 a rättar denna oformlighet.»
Rubr. nr 373 b: Strumpstolsarbeten etc. av silke enbart eller i förening
med annat spånadsämne: andra.
»Beträffande tullen å strumpstolsarbeten av silke, som för närvarande utgör 30 kronor per kilogram, har anmärkts, att densamma, särskilt ifråga om vissa artiklar av konstsilke, drabbar allt för hårt, varigenom införseln av -sådana varor kan antagas komma att avsevärt inskränkas och den beräknade effekten av tullförhöjningen sålunda utebliva. Av anförda skäl har avdelningen funnit sig böra föreslå en nedsättning av den nuvarande tullsatsen till 20 kronor per kilogram, vilket belopp synes stå i mera lämpligt förhållande till varuvärdet.
Avdelningen vill i detta sammanhang erinra om, att i motiven till de i Kungl. propositionen nr 366/1921 föreslagna förhöjningarna av vissa finanstullar anfördes, att konsekvent ingen tullförhöjning föreslagits för sådana varuslag, beträffande vilka det kunnat konstateras, att inhemsk tillverkning förekomme och där gällande tullsatser alltså i större eller mindre grad hade karaktären av skyddstullar. Då det för avdelningen blivit upplyst, att en tillverkning av strumpstolsarbeten av silke i mindre skala uppstått inom landet, har avdelningen häri funnit en ytterligare anledning att tillstyrka nedsättning av den höga tullsatsen å hithörande varuslag, på det att den industri, som därvid kunde komma att uppstå, icke måtte söka sin grund i en av statsfinansiella skäl införd tullsats.»
Rubr. nr 394/5: Knutna mattor.
»Mattor hopsydda eller försedda med fransar tullbehandlas enligt nu gällande bestämmelser såsom sömnadsarbeten och draga då lägre tull än därest de hänföras till nu ifrågavarande rubriker. En ändring av hithörande bestämmelser är sålunda av behovet påkallad. Lämpligast torde vara att här införa samma stadgande, som återfinnes under rubrikerna 397 och 399 beträffande andra avpassade mattor.»
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
Rubr. nr 558/9: rlängslen, bälten etc. av gulddragararbete eller siden
eller av elastiska band eller snören, vari silke ingår.
»De föreslagna höjningarna betingas av ökningen av tullsatserna för gulddragararbeten och siden. Visserligen har tullsatsen för rubr. nr 544, omfattande bland annat även elastiska band innehållande silke, icke höjts, men då till rubr. nr 559 hörande artiklar, tillverkade av dylika band, lära vara av jämförelsevis underordnad betydelse, synes en klyvning av denna rubrik icke vara av behovet påkallad.»
Rubr. nr 590 och 601/2: Herr- och goss- samt damkonfektion.
»Uppenbart är, att även vid en än så ingående utredning angående den kompensation, som konfektionsindustrien skäligen bör erhålla för de tullförhöjningar, vilka inträtt beträffande hel- och halvsidenvävnader samt vissa andra inom konfektionsindustrien använda materialier, denna kompensation ej kan avvägas så, att den för varje fall jämnt täcker de genom tullförhöjningarna uppstående omkostnaderna och att en uppdelning i detta syfte av de nuvarande rubrikerna ej kan drivas alltför långt. Det lärer sålunda icke kunna undvikas, att kompensationen i vissa fall blir högre och i andra åter lägre än de faktiska merkostnaderna. De här nedan angivna medeltalen äro emellertid de, som framgått vid en utredning, som inom kommittén verkställts med biträde av sakkunniga på området.
Den kvantitet siden, som åtgår till herr- och gosskonfektionsvaror med sidenfoder, torde kunna beräknas uppgå till i medeltal cirka 200 gram per kilogram färdigt plagg. Användes helsiden, skulle sålunda den genom de höjda eidentullama förorsakade merkostnaden uppgå till 0.2 X 14:—, d. v. s. 2 kronor 80 öre per kilogram färdigt plagg; användes åter lialvsiden, blir denna merkostnad O.2 X 7:—, d. v. s. 1 krona 40 öre per kilogram färdigt plagg. Merkostnaden per kilogram färdigt plagg utgör sålunda i medeltal 2 kronor 10 öre, varför en ökning av tullsatsen med 2 kronor per kilogram torde kunna anses berättigad.
I fråga om plagg med uppslag eller annan besättning av varor, i vilka silke ingår, lärer någon exakt beräkning av ingående sidenkvantitet näppeligen kunna åstadkommas; dock torde kunna antagas, att en förhöjning av tullsatsen med en fjärdedel av förutnämnda belopp eller alltså med 50 öre per kilogram ungefärligen skulle uppväga den av ökningen i sidentullarna förorsakade merutgiften.
Övriga under denna rubrik fallande artiklar beröras icke av tullförhöjningarna.
I fråga om damkonfektion är det givetvis avsevärt svårare att åstadkomma ett antagligt medeltal på grund av den mångfald olika artiklar av vitt skilda typer, som här förekomma. Såvitt det har varit möjligt utröna, torde dock vad beträffar de viktigaste slagen av hithörande artiklar den ingående kvantiteten siden, sidenband m. in. i allmänhet kunna beräknas uppgå till mellan 100 och 300 gram per kilogram färdigt plagg. Sidenkvantiteten kan dock vara såväl avsevärt högre som betydligt lägre. Utgår man emellertid från de nu anförda siffrorna, skulle 100 gram halvsiden per kilogram färdigt plagg
9 Kunfjl. Maj:ts proposition Nr 234.
förorsaka eu merkostnad av O.i X 7:— = 70 öre; 100 gram helsiden O.i X 14: — = 1 krona 40 öre; 300 gram halvsiden O.a X 7:— = 2 kronor 10 öre samt 300 gram helsiden O.a X 14: — — 4 kronor 20 öre eller i medeltal 2 kronor 10 öre. Även i detta fall torde sålunda en förhöjning av 2 kronor per kilogram färdigt plagg kunna anses ungefär motsvara den merkostnad, som förorsakas av de höjda sidentullarna. Då rubrikerna 601 och 602 även omfatta varor, vari t 'ke icke ingår, är en klyvning även av dessa rubriker nödvändig.»
Ruin-, nr 609: Konstgjorda blommor.
»För tillverkning av 1 kilogram konstgjorda blommor, vari silke ingår, beräknas i genomsnitt åtgå cirka 750 gram siden. Tullsatsen för dylika blommor innehållande siden skulle sålunda böra höjas med 0.?& X 14:— = 10 kronor 50 öre per kilogram.
Emellertid hänföras till denna rubrik även konstgjorda blommor, vari silke icke ingår. Enligt uppgift lärå dessa tvenne olika kategorier förekomma i ungefär lika utsträckning.
Då en klyvning av den ifrågavarande rubriken lämpligen icke torde böra ifrågakomma med hänsyn till de olägenheter vid tullbehandlingen, som skulle uppstå vid undersökning i förekommande fall av materialets beskaffenhet, har i stället föreslagits, att tullsatsen för den odelade rubriken ökas med cirka hälften av förutnämnda belopp eller 5 kronor per kilogram. Någon liknande höjning av tullsatsen för delar till konstgjorda blommor (rubr. 610) torde icke vara av behovet påkallad.»
Rubr. nr 611/12: Paraplyer och parasoller.
»Till ett dussin helsidenparaplyer beräknas åtgå 750 gram helsiden, till ett dussin halvsidenparaplyer 1 kilogram halvsiden. Till fodral beräknas i båda fallen åtgå 80 gram helsiden per dussin. Tofsar beräknas väga 120 gram per dussin paraplyer (rubr. 371).
Merkostnaden utgör sålunda per stycke:
för helsidenparaplyer med tofsar = las kronor » » utan » = 0.97 »
» halvsidenparaplyer med » = 0.89 »
» » utan » — 0.68 t»
Den förut vidtagna höjningen från 1 krona 25 öre till 1 krona 75 öre synes sålunda ha varit alltför knappt tillmätt och böra ökas för helsidenparaplyer till 2 kronor 33 öre och för halvsidenparaplyer till 2 kronor 4 öre. Då emellertid en uppdelning av nu ifrågavarande rubrik av tulltekniska skäl icke lämpligen kan genomföras, torde en ökning från nuvarande 1 krona 75 öre till 2 kronor 25 öre per styck för den odelade rubriken kunna anses berättigad. Uppdelningen med hänsyn till förekommande kryckor och beslag av ädel metall är betingad av samma skäl, som ovan anförts i fråga om käppar.»
Rubr. nr 617/20: Hattar, i vilka silke ingår.
»Hithörande artiklar utgöras huvudsakligen av damhattar, vilkas synnerligen växlande beskaffenhet givetvis gör det ytterst vanskligt att ens till- Bihcmg till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 202 höft. (Nr 234.) 2
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
närmelsevis riktigt beräkna vilka kvantiteter siden, sidenband etc., som åtgå per hatt.
Såsom typiska för ogarnerade vinterhattar, rubr. 618, ha emellertid angivits följande tvenne exempel: Till hatt av silkesammet beräknas i genomsnitt åtgå cirka 130 gram sammet; till hatt av konstsilkeplysch cirka 156 gram plysch. De höjda sidentullarna skulle sålunda i förra fallet förorsaka en merkostnad av O.is X 14: — — 1 krona 82 öre per hatt; i senare fallet O.iss X 14: — — 2 kronor 18 öre per hatt eller i medeltal 2 kronor per hatt.
För ogarnerade sommarhattar (rubr. 618), till vilka i stor utsträckning användas flätor, hänförliga till sidenband respektive silkessnören, lära följande tvenne exempel kunna anses typiska: Till hatt av s. k. krenolbårder (silkessnören, rubr. 371) beräknas åtgå cirka 60 gram; till hatt av s. k. viskabårder (sidenband, rubr. 369) cirka 45 gram.
ökningen av tullsatserna för silkessnören respektive sidenband skulle sålunda öka kostnaden för tull å ingående råmaterial med i förstnämnda fall 0.06 X 21: — — 1 krona 26 öre; i sistnämnda fallet med O.ois X 14: — = 63 öre eller med i medeltal 95 öre per hatt.
För båda dessa kategorier av hattar skulle sålunda merkostnaden i medeltal uppgå till 1 krona 48 öre per styck, varför en fördubbling av nu gällande tullsats för rubr. nr 618 torde kunna anses lämplig.
För garnerade och monterade hattar (rubr. 619 och 620) hava liknande beräkningar för erhållande av ett ungefärligt medeltal icke kunnat åstadkommas. Det torde emellertid vara lämpligast att höja dessa tullsatser i proportion till tullsatserna för ogarnerade d. v. s. till 2 gånger nuvarande tullsats.
Tullsatsen för till rubr. nr 617 hänförliga hattar torde, med hänsyn till den förhöjda tullen å plymer, böra höjas något mer än dubbelt, förslagsvis till 10 kronor per styck.»
Rubr. nr 671 och 702; Fajans- och porslins- samt glas- eller emaljvaror i förening med guld eller silver.
»Beträffande dessa rubriker gäller, var här ovan anförts i fråga om rubr. nr 46.»
Rubr. nr 770: Paraply- och parasollställningar.
»De förändrade bestämmelserna ifråga om denna rubrik föranledas av de höjda tullarna å guld- och silverarbeten.»
Rubr. nr 1285: Fickur med helt förgylld eller guldpläterad boett eller
med boett av guld.
»Tullsatsen för dessa slag av ur fastställdes vid 1921 års riksdag till 10 kronor per styck.
Importen uppgick under första halvåret 1921 till 7,705 stycken, men under andra halvåret endast till 5,156 stycken (jfr bil. 2).
Då fickur på grund av sin beskaffenhet vid införsel till riket lätt kunna undandragas erläggandet av stadgad tull, finnes anledning antaga, att den icke
11 Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
obetydliga minskningen i importsiffrorna i fråga om dessa slag av ur åtminstone delvis förorsakats därav, att den jämförelsevis höga tullsatsen inneburit en allt för stark frestelse till olaglig införsel, ltepresentanter för urhandeln hava också anfört klagomål över att sådan införsel till förfång för deras näring i ej ringa omfattning ägt rum. Genom en sänkning av tullsatsen skulle givetvis frestelsen till insmuggling av ur minskas, och föreslås därför, att tullsatsen nodsättes till 5 kronor per stycke.
Vidare har anmärkts, att likställigheten i tullbeskattningshänseende mellan fickur med helt förgylld eller guldpläterad boett och fickur med boett av guld, vilken bland annat av tulltekniska skäl genomfördes på förslag av 1906 års tulltaxekommitté, ej lämpligen med hänsyn till de förstnämnda urens prisbillighet kunde uppehållas vid en avsevärd förhöjning av tullsatsen. Enär gulduren till skillnad från de guldpläterade och förgyllda vore försedda med kontrollstämpel, borde de tulltekniska skälen ej tillmätas avgörande betydelse.
Anförda skäl synas avdelningen förtjäna beaktande, och detta även under förutsättning att tullsatsen för rubr. 1285 sänkes från 10 till 5 kronor per stycke, i det att t. o. m. sistnämnda tullsats måste anses alltför hög för guldpläterade och förgyllda ur. Avdelningen föreslår därför, att under rubr. 1285 måtte upptagas endast fickur med boett av guld.
De ovannämnda fickuren med helt förgylld eller guldpläterad boett skulle sålunda komma att hänföras till rubr. 1286, vars tillsats torde bättre motsvara värdet å desamma.»
Den av avdelningen åberopade bilagan är av följande lydelse:
Införseln av ur hänförliga till rnbr. n:r 1285:
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
Rubr. nr 1288: Boetter, lösa, av guld eller av helt förgylld eller
guldpläterad metall.
»Tullsatsen för denna rubrik är avvägd så, att den motsvarar skillnaden mellan tullsatsema för rubrikerna 1285 (fickur med boett av guld) och 1287 (urverk, lösa). Sedan tullsatsen för guldur nedsatts till 5 kronor, bör följaktligen denna tullsats nedsättas till 3 kronor per stycke, varjämte förändringen av rubr. 1285 kräver motsvarande ändring av rubr. 1288.»
Rubr. nr .1291: Ur av alabaster etc.
»Då det torde vara lämpligast, att tullen för dessa ur beräknas per kilogram i likhet med vad som var förhållandet före den senaste förändringen, föreslås återinförandet av denna grund för kvantitetsberäkningen.»
Rubr. nr 1292: Vägg- och studsarur samt lösa urfoder av metall samt
av trä.
»De största importartiklarna under denna rubrik utgöras av väckarur i foder av metall samt väggur i träfoder. Den nuvarande tullsatsen torde för de vanligaste typerna motsvara för väckarur 75—80 procent och för väggur 85—110 procent av det nu gällande varupriset. Onekligen är tull satsen sålunda mycket hög. Visserligen har någon nedgång i importen till följd av tullförhöjningen
0icke inrätt, men då från olika håll klagomål anförts över tullsatsens allt för hårda belastning av denna nödvändighetsartikel, synes en nedsättning av tullen till 1 krona 50 öre per kilogram böra tillstyrkas.»
Rubr. nr 1302: Knappar, överklädda med siden.
»Till 1 kilogram knappar beräknas åtgå cirka 100 gram siden, varför eu höjning av tullsatsen med 1 krona 50 öre per kilogram torde få anses berättigad.»
Under hänvisning till vad sålunda anförts har tullavdelningen framlagt förslag till vissa ändringar i gällande tulltaxa. Då jag i den hemställan,^ som jag avser att göra, kommer att upprepa detta förslag allenast med några mindre, formella ändringar, torde det ej vara nödigt att här återgiva detsamma.
Härefter torde jag få omnämna, att i en till statsrådet och chefen för finansdepartementet ställd, den 9 mars 1922 dagtecknad skrift Skandinaviska grammophon aktiebolaget m. fl. gjort framställning om sänkning av tullen å grammofoner och grammofontillbehör.
Tull- och traktatkommittens tullavdelning har häröver avgivit infordrat utlåtande och därvid anfört huvudsakligen följande.
Kungl. Mnj:ts proposition Nr 234. 13
Den år 1!)21 beslutade tullförhöjningen för grammofoner in. in. från 50 öre till 2 kronor 50 öre per kilogram hade vidtagits uteslutande i statsfinansiellt syfte. Avdelningen hade vid studiet av hithörande importsiffror icke funnit ifrågavarande tullsats lmva blivit i det hänseendet olämpligt avvägd, att en ökning av statsinkomsterna icke därav blivit följden. Någon nedsättning vare sig för tulltaxerubrik 1278 i dess helhet eller för en del därav hade avdelningen därför icke ansett sig böra av sådan anledning tillstyrka. Det hade för avdelningen upplysts, att efter tullförhöjningens tillkomst och, som det syntes, till följd av densamma en industri uppstått inom landet för tillverkning av grammofonskivor. Denna industri torde emellertid åtminstone för närvarande vara av så ringa omfattning, att i detta sammanhang avseende icke torde behöva fästas å densamma. Avdelningen ville dock bestämt understryka, att ifrågavarande tullhöjning måste betraktas som tillkommen allenast i ändamål att tillföra statsverket inkomster, och vore det av vikt, att denna dess statsfinansiella och fördenskull jämförelsevis provisoriska karaktär med därav följande konsekvenser för en under skydd av densamma eventuellt uppbyggd industri klart fasthölles.
Avdelningen har på grund av det anförda förklarat, att densamma funne åtgärder i anledning av den gjorda framställningen för närvarande icke vara påkallade.
En ledamot av avdelningen har förklarat sig anse, att tullen å grammofonskivor borde nedsättas till samma belopp som före höjningen, eller 50 öre per kilogram, enär efter höjningen en inhemsk tillverkningav djdika skivor uppstått.'
Då jag finner de av tullavdelningen i det framlagda förslaget vidtagna jämkningarna i tullsatserna av behovet påkallade och lör övrigt val avvägda, anser jag mig böra tillstyrka bifall till förslaget. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att vissa mindre utan särskild motivering av avdelningen föreslagna ändringar äro föranledda av övriga ändringsförslag.
I statsfinansiellt avseende torde de föreslagna ändringarna i tulltaxan icke vara ägnade att medföra sådana verkningar, att de i statsverkspropositionen gjorda beräkningar av statens inkomster av tullmedel avsevärt påverkas.
Beträffande tullen å grammofoner och grammofontillbehör delar jag den av avdelningen uttalade uppfattning och anser mig sålunda icke äga tillräcklig anledning tillstyrka någon sänkning.
På grund av vad jag sålunda anfört, och då de ifrågavarande ändringarna i tulltaxan torde böra träda i kraft å dag, som av Kungl. Magt bestämmes, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels besluta, att nedanstående rubriker i den vid förordningen den 9 juni 1911 (nr 80) med tulltaxa för inkommande varor fogade tulltaxa skola erhålla följande ändrade lydelse:
Departements-
chefen.
14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
Kvantitet för tullberäkningen.
Tullsats.
Kr.
öre
46. Arbeten av sten i förening med guld eller silver, ei till annan rubrik hänförliga, vikten av askar,
papper och dylikt omslag inberäknad............
65. Ostron, emballagets vikt inberäknad ...................
Anm. Ostronyngel — — — odlingsändamål.
Konserver — i hermetiskt tillslutna eller lufttäta kärl förvarade, ätbara varor av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung — kärlens vikt inberäknad:
1 kg. 1 kg.
'
10 — 1 —
;
168.
198.
andra slag, ej särskilt nämnda......................
Anm. 1. I lufttätt tillslutna kärl inkommande ätbara varor av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung, vilka, därest de inkomma annorledes än i dylika karp draga högre tull än för konserver andra slag är stadgat, tullbehandla enligt de tulltaxerubriker, vartill de eljest äro hänförliga.
Anm. 2. Ätbara — — — konserver.
Hudar och skinn, ej hänförliga till pälsverk: oberedda, alla slag — — — torkade...............
Anm. Oberedda hudar av häst- eller nötkreatur hänföras hit, .även om de skulle vara avsedda för pälsverksberedning.
1 kg.
— j50
fria.
222 a.
Pälsverk:
oberedda:
av hund, varg, vanlig räv, katt, vanlig säl, får, get, ren, hjort, älg, rådjur eller gasell ............................................................
Anm. Sådana i denna rubrik nämnda skinn, som icke hava uteslutande användning för pälsverksberedning, hänföras till pälsverk endast i de fall, då de äro avsedda för sådan beredning.
I
fria. i
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
17 Bikung till riksdagens protokoll 1922. 1 saml. 202 höft. (Nr 234.) 3
18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
559.
561.
590 a. 590 b.
590 c.
591.
av hel- eller halvsiden eller av elastiska
band eller snören, vari silke ingår............
Väskor — — — inredning:
utvändigt--— halvsiden .......................
Anm. Vid förtullning från frihamn eller frilager av varor, ' hänförliga till denna rubrik, skall, om varorna äro oemballerade eller endast försedda med pappersomslag, tullavgiften förhöjas med 1 krona 75 öre för varje kilogram; dock att, därest till denna rubrik hänförlig vara eljest vanligen införes oemballerad eller endast i pappersomslag, berörda förhöjning icke skall utgå.
Kläder och andra sömnadsarbeten, ej särskilt nämnda:
överrockar samt rockar, västar och byxor för män och gossar av annan vävnad än hel- eller halvsiden:
av ylle-, linne- eller hampvävnad: försedda med foder av varor, i vilka
silke ingår .........................................
försedda med uppslag eller annan besättning av varor, i vilka silke
ingår ....................................................
Anm. Kantband — — — krage. andra slag:
förfärdigade av sådan, silke innehållande yllevävnad, som ej är
hänförlig till halvsiden................
andra.....................................................
andra slag:
1 kg. 1 kg.
1 kg. 1 kg.
3 50
3 —
av annan spånadsvara:
försedda med broderier, spetsar, foder, uppslag eller annan besättning av varor, i vilka silke ingår:
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
630 a.
630 b.
671.
702.
770 a. 770 b.
1285.
1288.
Solfjädrar:
av strutsfjäder ...................................................
Anm. Vid förtullning från frihamn eller frilager av varor, hänförliga till denna rubrik, skall, om varorna äro oemballerade eller endast försedda med pappersomslag, tullavgiften förhöjas med 10 kronor för varje kilogram; dock att, därest till denna rubrik hänförlig vara eljest vanligen införes oemballerad eller endast i pappersomslag, berörda förhöjning icke skall utgå.
andra
1 kg.
15 Anm. Vid förtullning från frihamn eller frilager av varor, hänförliga till denna rubrik, skall, om varorna äro oemballerade eller endast försedda med pappersomslag, tullavgiften förhöjas med 1 krona 50 öre för varje kilogram; dock att, därest till denna rubrik hänförlig vara eljest vanligen införes oemballerad eller endast i pappersomslag, berörda förhöjning icke skall utgå.
Anm. till n:r 624 — 630 b. Avdrag — — — in- !ägg-
Fajans- och porslinsvaror i förening med guld eller silver, vikten av askar, papper och dylikt
omslag inberäknad...................................................
Glas- eller emaljvaror i förening med guld eller silver, vikten av etuier, askar, papper och dylikt omslag inberäknad .......................................
Paraply- och parasollställningar, sammansatta, även med käppar av annat ämne än järn: med kryckor eller beslag av guld eller silver
andra ...............................
Ur:
fick-:
med boett av guld.....................................
boetter, lösa:
av guld .......................................................
Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
vägg- och studsar- - foder samt lösa urfoder:
1291. av alabaster eller annan sten, porslin, terrakotta, majolika eller annat lergods
Anm. Vid förtullning från frihamn eller frilager av varor, hänförliga till denna rubrik, skall, om varorna äro oemballerade eller endast försedda med pappersomslag, tullavgiften förhöjas med 1 krona för varje kilogram; dock att, därest till denna rubrik hänförlig vara eljest vanligen införes oemballerad eller endast i pappersomslag, berörda förhöjning icke skall utgå.
1292. av metall; även med spelverk samt av
trä eller andra, i nästföregående rubrik ej nämnda ämnen ................................... 1 kg.
1301. Bijouteri varor — — — bröstknappar ................. 1 kg,
Anm. 1. Avdrag — — — kartor.
Anm. 2. Vid förtullning från frihamn eller frilager av varor, hänförliga till denna rubrik, skall, om varorna äro oemballerade eller endast försedda med pappersomslag, tullavgiften förhöjas med 5 kronor för varje kilogram; dock att, därest till denna rubrik hänförlig vara eljest vanligen införes oemballerad eller endast i pappersomslag, berörda förhöjning icke skall utgå.
Knappar, ej särskilt nämnda, och delar därtill överklädda:
1302. med spånadsämne, vari silke ingår ......... 1 kg,
Vid förtullning från frihamn eller frilager av varor, hänförliga till denna rubrik, skall, om varorna äro oemballerade eller endast, försedda med pappersomslag, tullavgiften förhöjas med 90 öre för varje kilogram; dock att, därest till denna rubrik hänförlig vara eljest vanligen införes oemballerad eller endast pappersomslag, berörda förhöjning icke skall utgå.
Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 samt. 202 höft. (Nr 234.)
22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 234.
dels ock förklara, att de ändrade bestämmelserna skola träda i kraft dag, som av Kungl. Maj:t bestämmes.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition av den * ydelse, bil. litt. . . . vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Martin Philipson.
STOCKHOLM, ISAAC MARCUS' BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1922.