angående dyrtids- tillägg åt biskoparna i Växjö stift K. L. Lindberg, i Härnösands stift E. F. Lönegren och i Luleå stift O. Bergqvist

Kung1. May.ts proposition Nr 49.

1 Nr 49.

Kungl. Maj.is proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt biskoparna i Växjö stift K. L. Lindberg, i Härnösands stift E. F. Lönegren och i Luleå stift O. Bergqvist; given Stockholms slott den 3 mars 1922.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om hvars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Olof Olsson.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 mars 1922.

Närvarande:

Statsministern och ministern för utrikes ärendena Branting, statsråden Lindqvist, Thorsson, Olsson, Sandler, Nothin, Svensson, Hansson, Åkerman, Linders, Schlyter, Örne.

Departementschefen, statsrådet Olsson anför:

I enlighet med därom av 1918 års lagtima och urtima riksdagar fattade beslut åtnjöt biskopen i Luleå stift O. Bergqvist, vilkens Bihang till riksdagens protokoll 1922. 1 sand. 41 käft. (Nr 49.) 1

Dyrtidstill lägg åt bisko parna K. L. Lindberg, E F. Lönegren och O. Bergqvist.

Departe-

mentschefen.

2 Kung!. Maj:ts proposition Nr 49.

samtliga avlöningsförmåner utgå av biskopslöneregleringsfonden, såväl krigstidstillägg under nämnda år som extra krigstidstillägg under årets senare hälft från nämnda fond enligt enahanda grunder, som skulle gällt, om hans avlöningsförmåner bestritts av statsmedel. Genom beslut av 1919, 1920 och 1921 års riksdagar har Bergqvist från biskopslöneregleringsfonden tillerkänts dyrtidstillägg enligt nyss angivna grunder för tiden den 1 januari 1919—den 30 juni 1922 ävensom för förra halvåret 1920 viss förhöjning i det av honom för denna tid åtnjutna dyrtidstillägg.

Biskopen i Härnösands stift E. F. Lönegren har likaledes för tiden den 1 januari 1919—den 30 juni 1922 enligt beslut av 1919, 1920 och 1921 års riksdagar från omförmälda fond erhållit dyrtidstillägg å den del av hans avlöningsförmåner, 8,800 kronor 88 öre, som utgår från biskopslöneregleringsfonden, ävensom — i likhet med Bergqvist — viss förhöjning i dyrtidstillägget för förra halvåret 1920. För att emellertid icke Lönegren skulle komma i en gynnsammare ställning än Bergqvist bestämdes en viss begränsning i* fråga om Lönegrens dyrtidstillägg. För tiden den 1 juli 1920—den 30 juni 1922 har denna begränsning formulerats sålunda, att till Lönegren icke skulle utgå högre belopp än att summan av hans avlöning och dyrtidstillägg för år räknat uppginge till högst det belopp, han skulle hava erhållit, därest han av statsmedel åtnjutit en årlig avlöning av 12,000 kronor.

Vidare har biskopen i Växjö stift K. L. Lindberg, enligt beslut av 1921 års riksdag, för tiden den 1 juli 1920—den 30 juni 1922 tillerkänts dyrtidstillägg från biskopslöneregleringsfonden å det lönetillägg å 2,000 kronor, som jämlikt kungl. brev den 30 juni 1915, i anledning av sammanslagningen av Växjö och Kalmar stift, från nämnda fond utgår till biskopen i Växjö stift. Jämväl i avseende å det Lindberg beviljade dyrtidstillägget har viss begränsning iakttagits, i det att föreskrift meddelats därom, att till Lindberg ej finge utgå högre belopp än att summan av hans avlöningsförmåner, inklusive dyrtidstillägg, för år räknat uppginge högst till det belopp, han skulle hava erhållit, därest han av statsmedel åtnjutit en årlig avlöning av 14,000 kronor.

Sedan Kungl. Maj:t den 3 februari 1922 beslutat avlåta proposition till riksdagen angående dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens

V

3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 49.

tjänst, torde framställning böra göras till riksdagen om beviljande av dyrtidstillägg åt Lindberg, Lönegren och Bergqvist för tiden från och med den 1 juli 1922 enligt de för statens befattningshavare gällande grunder, för motsvarande tid, dock med iakttagande av förut omförmälda begränsning i fråga om dyrtidstilläggen åt Lindberg och Lönegren. Enligt vad jag inhämtat måste biskopslöneregleringsfondens medel anses lämna tillgång till gäldande av här ifrågavarande dyrtidstillägg.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att biskoparna i Växjö stift K. L. Lindberg, i Härnösands stift E. F. Lönegren och i Luleå' stift O. Bergqvist må från och med den 1 juli 1922 från biskopslöneregleringsfonden efter Kungl. Maj:ts bestämmande erhålla dyrtidstillägg, som skall beräknas, för Lindberg å det genom kungl. brevet den 30 juni 1915 honom från nämnda fond beviljade lönetillägg å 2,000 kronor samt för Lönegren och Bergqvist å den del av deras avlöningsförmåner, som bestrides av samma fonds medel, ävensom utgå enligt enahanda grunder, som skulle gällt, om bemälda biskopars avlöningsförmåner bestritts av statsmedel, dock att till en var av Lindberg och Lönegren ej må utgå högre belopp än att summan av hans avlöningsförmåner, dyrtidstillägget inbegripet, för år räknat uppgår högst till det belopp, han skulle- hava erhållit, därest han av statsmedel åtnjutit en årlig avlöning av, Lindberg 14,000 kronor och Lönegren 12,000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Gösta Neuendorff.