angående förhöj¬ ning fö>’ ar 1924 av åt vissa f. d. poststationsföre- ståndare och lånt brevbär are utgående understöd
Kungl. Maj:ls proposition nr 101.
19 Nr 101.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förhöjning fö>’ ar 1924 av åt vissa f. d. poststationsföreståndare och lånt brevbär are utgående understöd; given Stockholms slott den 7 mars 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro, enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Sven Liibeck.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars 1924.
Närvarande:
Statsministern Trygge», ministern för utrikes ärendena friherre Marks von Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot, Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Lubeck anför:
Riksdagen har under åren 1919—1923 medgivit, att till sådana f. d. poststationsföreståndare och lantbrevbärare, som frånträtt sina befattningar före 1918 års ingång och vilka åtnjöte understöd för sin återstående livstid av det å postverkets stat för driftkostnader upptagna förslagsanslaget till livräntor och understöd, finge av postmedel utbetalas en förhöjning av vederbörande tillkommande understöd, för år 1919 med 35 procent, för vart och ett av åren 1920'—1922 med 50 procent och för år 1923 med 40 procent av
521 24
Gcneralpost-
etyrelsen.
Statskontoret.
Departements-
chefen.
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 101.
understödsbeloppet. Anledningen till förenämnda beslut liar varit, att ifrågavarande befattningshavare med hänsyn till verkställda avlöningsregleringar kommit i en betydligt ogynnsammare ställning med avseende å understödsbidragens storlek än de motsvarande befattningshavare, som avgått efter ingången av år 1918.
Generalpoststyrelsen har nu hemställt, att jämväl under år 1924 måtte till ifrågavarande befattningshavare utgå liknande förhöjning å dem tillkommande understöd. Styrelsen har därvid anfört bland annat följande:
o »Då den nedgång i prisnivån, som nästlidet år kunde förmärkas och vilken då föranledde statsmakterna att sänka förhöjningen av understöden från 50 till 40 %, numera icke gör sig med samma styrka gällande, synes det generalpoststyrelsen skäligt, att förhöjningen av här omhandlade understöd för år 1924 utgår med enahanda procent som för år 1923.
Ett särskilt skäl att icke för hastigt sänka ifrågavarande tillägg till understödet ligger däri, att tillägget avser att i sig inrymma jämväl en pensionsreglering. Ett av de motiv för tilläggets beviljande, som vid ärendets första riksdagsbehandling år 1919 anfördes, var nämligen ett av generalpoststyrelsen lämnat meddelande om vidtagna regleringar, i kraft av vilka högre ersättningar från 1918 års början kommit poststationsföreståndare och lantbrevbärare till del och varigenom sådan funktionär, vilken avgår efter sagda tidpunkt, erhåller ett understödsbelopp, som, beräknat på den högre ersättningen, lämnar en vida större och sitt ändamål mer motsvarande ekonomisk lijälp än de äldre understöden.
Kostnaden för tillägget kräver intet särskilt anslag i det att detsamma, utgående med 40 % av understödet, kan för år 1924 beräknas uppgå till allenast cirka 7,500 kronor.»
Generalpoststyrelsen har med stöd härav hemställt, att förhöjningen av ifrågavarande understöd måtte jämväl för år 1924 bestämmas till 40 procent.
I utlåtande den 20 september 1923 har statskontoret förklarat sig icke hava något att erinra mot generalpoststyrelsens framställning.
Då de skäl, som föranlett förhöjning av understöden åt ifrågavarande befattningshavare under tidigare år, alltjämt torde kvarstå, anser jag mig böra tillstyrka, att sådan förhöjning må utgå jämväl för år 1924. Under senaste året hava levnadskostnaderna sjunkit allenast obetydligt. Med hänsyn härtill och i betraktande av att ifrågavarande förhöjning icke är att helt jämställa med dyrtidstillägg i egentlig mening, torde någon ytterligare minskning av förhöjningen icke nu böra vidtagas.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till sådana f. d. poststationsföreståndare och lantbrevbärare, som frånträtt sina befattningar före 1918 års ingång och vilka åtnjuta understöd för sin återstående livstid av det å postverkets stat för driftkostnader upptagna förslagsanslaget till livräntor och understöd, må under år 1924 av postmedel utbetalas förhöjning med fyrtio procent av vederbörande tillkommande understöd.
Kungl. Maj:ts proposition nr 101.
21 Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
A. C. F. v. Krmemtierna.
521 24 3
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 14 haft. (Nr 99—101.)