angående försäljning av vissa delar av Bäckaskogs kungsgård i Kristianstads län
Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.
1 Nr 136.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående försäljning av vissa delar av Bäckaskogs kungsgård i Kristianstads län; given Stockholms slott den 14 mars 1924.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
David Pettersson.
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Begenten i statsrådet å Stockholms slott den 14 mars 1924.
Närvarande:
Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks von Wurtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot, Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Pettersson anför:
Kronoe gendomen 14 mantal Bäckaskogs kungsgård nr 1 i Kiaby, Ivö och Vänga socknar av Kristianstads län är, med undantag av vissa under skogsstatens vård och förvaltning ställda delar, utarrenderad intill den 14 mars 1925 mot ett årligt arrende av 6,500 kronor.
Med anledning av en inom riksdagens första kammare 1923 väckt motion, nr 1, vari vissa synpunkter framfördes angående lämpligheten och önskvärdheten att åkerjorden till Bäckaskogs kungsgård uppdelades till mindre jordbruk och egna hem, anhöll riksdagen i skrivelse den 25 maj 1923, nr 215, om åtgärders vidtagande för att vid blivande förrättning för uppgörande Rihancj till riksdagens protokoll 792-1. 1 samt 1110 höft. (Nr ISO.) 1
Riksdagenb skrivelse 1923.
2 Uppskattningsförrättningen 1953.
Beskrivning över egendomen.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.
av förslag till egendomens disposition efter den 14 mars 1925 de i motionen framförda synpunkterna måtte, så vitt möjligt, vinna beaktande.
Den 8 juni 1923 förordnade Kungl. Maj:t, att vad riksdagen sålunda hemställt skulle delgivas domänstyrelsen för kännedom och åtgärders vidtagande i det i skrivelsen angivna syfte, varvid det ålåge domänstyrelsen att till blivande förrättning för uppgörande av förslag till disposition efter den 14 mars 1925 av kungsgården kalla ombud för vederbörande egnahemsnämnd.
Uppskattningsförrättning har därefter under 1923 hållits å egendomen, därvid förrättningsmännen haft tillgång till, bland annat, nyssnämnda motion och riksdagsskrivelse ävensom transumt av riksdagens revisorers berättelse 1921 angående av dem gjort uttalande rörande Bäckaskogs kungsgård. Ombud för Kristianstads läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd hava närvarit vid uppskattningsförrättningen.
Av instrumentet över sagda förrättning jämte tillhörande handlingar — däribland en över egendomens samtliga ägor, genom komplettering av äldre kartor, av distriktslantmätaren Axel Sandberg 1922 upprättad karta, vara gränser för föreslagna styckningslotter 1923 uppdragits av t. f. distriktslantmätaren J. Woldt, ävensom kartbeskrivningar av Sandberg och av Woldt — inhämtas i huvudsak följande.
Egendomen är belägen 1.5 mil från Kristianstad och dess huvudbyggnader omkring 0.5 mil från Bäckaskogs station å Kristianstad—Sölvesborgs järnväg.
Arealen omfattar sammanlagt 1,105.138 hektar och fördelar sig sålunda.
Egendomen är bevillningstaxerad till 437,700 kronor.
Bäckaskogs kungsgård är uppdelad i följande åtta skiften.
1) Hemskiftet.
Detta skifte är beläget på det långa och smala näset mellan Ivösjön och Oppmannasjön. Den här befintliga huvudgårdens byggnader bestå bland annat av det stora, till vissa delar under 1200-talet uppförda slottet, som rymmer ett 50-tal rum, norra flygelbyggnaden — fordom begagnad till kyrka men nu till materialbod, sädesmagasin m. in. — samt södra flygelbyggnaden och den s. k. munkalängan, vilka för närvarande användas till bostads- och ekonomilägenheter. Nu nämnda byggnader, sammanbyggda sinsemellan och med.
3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.
ladugårdsbyggnaderna, samtliga av tegel, utgöra ett kvadratiskt komplex, som omsluter borggården. Vid huvudgården tinnas vidare ladufogdehus, trädgårdsmästarbostad, mejeribyggnad, loglänga, stathus samt diverse andra byggnader. Därjämte finnas två, på något avstånd från huvudgården belägna stathus, benämnda Pellehus och Gränsstugan. Huvudgårdens byggnader äro i huvudsak väl bibehållna. Väster och nordväst om slottsbyggnaderna finnas trädgård och park om cirka 18 hektar.
Åkerjorden är av växlande beskaffenhet (sandmylla pa sandbotten, samt pa vissa områden dyjord på sandbotten eller på lerbotten ävensom i sydöstra delen något lerjord och ä ett område norr om byggnaderna styv lerjord på lerbotten; viss del av området i norr är mycket stenbunden. Landvinningsjord finnes vid Ivö- och Oppmannasjöarna, bevuxen med björk, al och ä någon del jämväl gran.
A hemskiftets nordligaste del finnas: dels sex med kronans hus bebyggda torp, nämligen Odrahus, som innehaves av Nils Larsson,
Norra Stubbhagen, » » » Sven Gustafsson,
Södra Stubbhagen, » » » Nils Olsson,
Västra Piparehuset, » » » August Larsson,
Östra Piparehuset, » » » August Berg och
Södra Piparehuset, » » » John Johnsson;
dels ock två lägenheter med byggnader tillhöriga respektive brukare,
nämligen
Plageboda, som innehaves av Bengt Persson, och Pålstorp, » » » Ored Truedsson.
Byggnaderna äro å torpen Norra Stubbhagen, Södra Stubbhagen och Vastra Piparehuset av god beskaffenhet men å torpen Odrahus, Östra Piparehuset och Södra Piparehuset gamla och dåliga. Vissa av torparna hava egna ekonomihus. Torpjordarna äro av mager beskaffenhet.
A detta skifte, som ligger sydost om huvudgården vid Ivösjön, finnas dels fyra torp, varå kronan äger byggnader, nämligen Kåreboda, som innehaves av August Bengtsson,
Västra Kullen, » » » Nils Gullberg,
Östra Kullen nr 1, » » » Per Olsson,
östra Kullen nr 2, » » ' Ola Olsson;
dels ock två lägenheter, den ena bebyggd med hus tillhöriga J. P. Backlund och den andra med eu arbetarebostad, som äges av egendomens arrendator, kammarherren Ph. Stjernswärds stärbhus.
Torpens byggnader äro av god beskaffenhet med undantag 101 Vastia Kullen, där husen äro gamla och dåliga. Vissa av torparna, hava egna ekonomihus. Åkerjorden å Kjugarekull är av mycket mager beskaffenhet och till större delen flygsandsartad, men lämnar till följd av riklig kalkinblandning ett gott betesgräs. A skiftet finnes bok-, furu- och ekskog, t a högsta punkten av ett i norra delen av skiftet beläget berg ar eu mycket stor gravhög uppkastad.
3) Djurhagen. .,
Skiftet, som ligger vid Ivösjön norr om huvudskiftet, utgores dels av skogs- och betesmark till huvudgården, dels av följande två torp, vara kronan äger hus, nämligen
Västra Djurhaga, som innehaves av Sven Andersson; och östra Djurhaga, » » * Olof Åkesson.
4 Ansökningar om förvärv av mark.
Upprättad c förslag till egendomens disposition.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.
lorpens byggnader äro gamla och dåliga, men ä Västra Djurhagatorpet hnnes dock en ganska bra ladugårdslänga. Åkerjordens beskaffenhet är försvarlig. Bok- och ekskog finnes å detta skifte.
4) Brinkahagen.
Detta skifte av beläget nordväst om hemskiftet vid Oppmannasjön och innehåller dels skogs- och ängsmark till huvudgården, dels ett torp, Brinka-
agatorpet, varå kronan tiger byggnader av god beskaffenhet. Torpet innehayes av Nils Nathell. A skiftet finnes vacker bokskog.
5) Möllerödsnäs, ett mindre skifte, som ligger strax öster om Brinkanagen vid Oppmannasjön, är beväxt med vacker bokskog.
6) Kiabyskiftet, söder om hemskiftet,
7) Ivöskiftet, beläget på Ivön, samt
8) Orehagen, norr härom vid Ivösjön,
i dka sistnämda tre skiften äro undantagna från arrendet och ställda under skogsstatens vård ocli förvaltning. Viss del av Kiabyskiftet är av skogsstaten utarrenderad till enskilda personer.
Samtliga tretton torpare och innehavaren av lägenheten Plageboda hava lins uppskattningsmännen anhållit att fa friköpa sina brukningslotter och erhålla sä mycken jord därtill, att de å lotterna kunde försörja eu familj. Därjämte hava lägen hetsinnehavarna J. P. Bäcklund och Ored Truedsson ävensom kammarherre Stjernswärds stärbhus anmält önskan att få friköpa de tomtområden, varå dem tillhöriga byggnader äro belägna. Hos uppskattnmgsmännen hava vidare gjorts framställningar från åtta personer att ä förvärva områden till egna hem, från tvä personer att få köpa byggnadstomter vid Bäckaskogs järnvägsstation, från Iviaby folkets hus och pal förening att få inköpa ett landvinningsområde vid Oppmannasjön och tran Olof Andersson i Mölleröd att fä köpa skiftet Möllerödsnäs.
Uppskattningsmännen hava upprättat tia alternativa förslag till egendomens disposition efter den 14 mars 1925, det ena avseende styckning av egendomens åkerareal med undantag av visst område kring huvudbyggnaderna samt norr och söder därom belägna delar av hemskiftet, det andra avseende styckning av hela akerarealen.
Det första förslaget (alternativ 1) är byggt pa följande huvudgrunder.
1 oi pal nas och lägenhetsinnehavarnas framställningar om egnahemsförvärv tillmötesgås. Uppskattningsmännen hava däremot avstyrkt Olof Anderssons ansökan om köp av Möllerödsnässkiftet samt hänvisat de spekulanter, som ].cke.f.r<! bofasta a kungsgården eller där liga bostadshus, att vid stundande försäljning avgiva anbud å lott, som var och en ansåge för sig lämpligast. De å norra delen av hemskiftet belägna torpen och lägenheterna — fördom Pålstorp, som upplåtes såsom bebyggd bostadslägenhet — vilka ansetts för små till egna hem, tilldelas viss ytterligare åker- och betesmark, varigenom sju bebyggda egnaliemsjordbruk bildas. Angränsande till dessa utläggas på huvudgårdens nordligaste ägor sex obebyggda jordbrukslägenheter, därav två,° vilka bestå av styv svårbrukad lerjord, av denna anledning tilldelats sådan areal, att minst två stora hästar erfordras för brukiiingen, samt återstående fyra av vanlig småbrukstyp. Vidare utläggas längst i söder å, hemskiftet tre obebyggda småbruk, varjämte Gränsstugan och Pellehus säljas till bostadsegnahem. Slottet, norra och södra flygeln samt munkalängan ävensom den ej till trädgård använda delen av parken stallas under ^byggnadsstyrelsens tillsyn. Återstående del av hemskiftet, i runt tal 197 hektar, därav 117 hektar åker, med därvarande byggnader
5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 130.
i övrigt behålles i kronans ägo och utarrenderas ånyo. Eventuellt böra de byggnader jämte parken, vilka enligt vad nyss sagts skulle ställas under tillsyn av byggnadsstyrelsen, i stället tilldelas arrendelotten, i vilket fall underhållsskyldigheten bör åligga arrendatorn och arrendeavgiften jämkas därefter. Kjugarekull uppdelas, sedan arrendator^ och J. P. Bäcklunds tomter frånskilts, mellan de bär befintliga fyra torpen. Ett bergigt område å skiftet försäljes dock till tre av torparna gemensamt, varemot den här befintliga gravhögen bibehålies i kronans ägo. Torpen å Djurhagen arronderas genom tillägg av betesmark och försäljas, medan återstoden av skiftet bibehålies i kronans ägo sålunda att viss betesmark (cirka 17 hektar) tilldelas arrendeområdet till huvudgården och den övriga delen avsättes till kronopark. Jämväl det å Brinkahagen belägna torpet försäljes, sedan särskild betesmark tillagts detsamma, varefter den övriga delen av skiftet tilldelas kronoparken. Möllerödsnäs avsättes likaledes till kronopark. Av Kiabyskiftet, som redan tillhör kronoparken, avskiljes ett åkerskifte för upplåtande av två mindre, obebyggda jordbrukslägenheter, varjämte två omedelbart intill Bäckaskogs järnvägsstation belägna områden av skiftet styckas till tolv bostadstomter.
Det andra av uppskattningsmännen uppgjorda förslaget (alternativ 11) skiljer sig från alternativ I huvudsakligen därigenom, att det till utarrendering föreslagna hemskiftets åkerareal i stället uppdelas i tolv obebyggda jordbrukslägenheter, varigenom enligt detta förslag i kronans ägo bibehållas — förutom de till kronopark avsedda områdena, vilka vid detta alternativ skulle omfatta även det enligt alternativ I till arrendelotten lagda betesoch skogsskiftet ä Djurhagen (cirka 17 hektar) — blott trädgårds- och parkområdet (omkring 38 hektar) med därvarande slotts- och borggårdsbyggnader, avsedda att ställas under byggnadsstyrelsens tillsyn.
De till försäljning avsedda styck ningslotternas antal skulle alltså uppgå till vid
alternativ I alternativ II
bebyggda jordbrukslägenheter............................................ 14 14
obebyggda » 11 23
bebyggda bostadslägenheter.................... 5 5
obebyggda » ................................................ 12 _12
tillhopa 42 54.
Härtill kommer en lott, avsedd att säljas för tre av köparnas gemensamma behov.
De två alternativens närmare innebörd i vad angår lotternas areal, saluvärden in. m. framgår av följande tabeller, däri styckningslotternas områden motsvaras av de ägofigurer, som med särskilda nummer äro angivna i t. f. distriktslantmätaren Woldts kartbeskrivning.
6 Kungl. Maj.ts proposition Nr 136.
Alternativ I till disposition av Bäckaskogs kungsgård.
Förklaring: Skiltena betecknas här nedan sålunda: Hemskiltet I. Kjugarekull II, Djurhagen III, Brinkahagen IV, Möllerödsnäs V, K ia by skiftet VI, Ivöskiftet VII och Orehagen VIII.
1 Att försäljas efter hembud jämlikt punkt 8 av gällande grunder för upplåtande av egnahenislägenlieter-
* > » » » » » 7 » » » » > » >
3 Som villkor för förvärv av lotten litt. N skall i blivande köpekontrakt förre torparens änka Ingå Johansson tillförsäkras rätt under sin livstid till den bostad, som hon nu å lotten innehar, dock med skyldighet för henne att densamma själv underhålla.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.
Alternativ II till disposition av Bäckaskogs kungsgård.
1 Sedan byggnadsstyrelsen beretts styrelsen anser sig behöva disponera försäljas.
tillfälle att uttaga de ekonomibyggnader å parkområdet, som för bostäder åt bevakningspersonal o. d„ böra överflödiga hus
Uppskattningsmännen hava såsom sitt huvudförslag framlagt alternativ 1 ocli hava uppskattningsmännen såsom motiv för bibehållande i kronans ägo av slottsområdet och arrendegården framhållit dels de a egendomen varande slottsbyggnadernas stora kulturhistoriska värde, dels sannolikheten av att köpare icke skulle kunna erhållas till alla egnahemslagenheter, därest egendomen uppstyckades i större omfattning än vad alternativ I angave, dels ock den omständigheten att värdet av de vid huvudgården befintliga ekonomihusen vid en uppdelning jämväl av arrendelotten helt och hållet skulle komma att spolieras, då nämnda hus till följd av uppdelningen skulle bliva obehövliga och icke på grund av sitt byggnadsmaterial (sten) lämpligen kunde förflyttas. På dessa grunder hava uppskattningsmännen ansett det icke vara för staten ekonomiskt att för närvarande fortsätta styckningen av kungsgården utöver vad alternativ I innebär.
Länsstyrelsen har framhållit, att någon större efterfrågan å mindre jordbrukslotter knappast torde förefinnas, samt avstyrkt det av uppskattningsmännen framlagda alternativ II, enär det vore klokast att avvakta försälj ningsresultatet av det mindre styckningsförslaget, innan en mera vittgående uppdelning av egendomen företoges. Med tillstyrkande i övrigt av alteinativ I har länsstyrelsen dock förklarat sig icke kunna biträda nämnda förslag, i vad detsamma avsåge ställande av viss del av slottsbyggnaderna jämte parken under byggnadsstyrelsens vård. Enligt länsstyrelsens åsikt skulle nämligen en sådan åtgärd förorsaka ganska avsevärda kostnader för underhåll och bevakning, varjämte, då slottet vore sammanbyggt med övriga. byggnader å egendomen och gränsen för områdena skulle ga tvärs igenom borggården, olägenheter av mango slag skulle kunna uppstå samf
Yttranden.
Departements-
chefen.
S Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.
inhägnad av slottsområdet icke skulle bliva möjlig. Det syntes därför länsstyrelsen lyckligast, om berörda område kunde medfölja arrendet och eu blivande arrendator erhölle slottsbyggnaden såsom bostadshus.
Domänstyrelsen anför följande.
I likhet med länsstyrelsen och pa skäl, som av berörda myndighet andraga, avstyrkte domänstyrelsen uppskattningsmännens dispositionsförslag enligt alternativ II.
Till grund för egendomens uppdelning och disposition ansage styrelsen lämpligen böra läggas det som alternativ I betecknade förslaget, dock med den ändring däri, att de å Kiabyskiftet varande, till jordbrukslägenheter avsedda, obebyggda lotterna litt. Af och Ag icke bleve från skiftet upplåtna. Berörda lotter utgjorde nämligen, enligt vad vederbörande överjägmästare muntligen meddelat styrelsen, det egentliga brukningsområdet till det under skogsstatens förvaltning ställda så kallade östra torpet å skiftet, och skulle genom uppskattningsmännens förslag nämnda torps brukningsområde alltför mycket komma att kringskäras.
Styrelsen biträdde den av länsstyrelsen uttalade uppfattningen, att slottsområdet lämpligen borde tillföras arrendelotten och medfölja arrendet, detta så mycket mer som styrelsen hyste grundad förhoppning att, även om nuvarande arrendator icke komme att kvarstå vid arrendet, erhålla annan arrendator, villig att bebo och underhålla slottsbyggnaderna.
Då i uppskattningsinstrumentet uppgift saknades rörande brukningsstiden för nuvarande torpinnehavare å egendomen, ansåge sig styrelsen böra upplysa, att samtliga torpare med undantag av innehavaren av Östra Piparehuset August Berg, som innehaft sitt torp endast under tre år, brukat sina torp under tid, väsentligen överstigande den, som enligt gällande bestämmelser erfordrades för förvärv av eget hem med hembudsrätt å dylika med kronans hus försedda områden. Styrelsen funne emellertid det vara med billigheten överensstämmande, att ovanbemälde August Berg, vilkens duglighet och skötsamhet domänintendenten muntligen inför styrelsen vitsordat, tillerkändes hembudsrätt å innehavande torpområdet. Likaledes ansåge styrelsen hembudsrätt böra tillkomma torparna Nils Gullberg, Per och Ola Olsson å den å Kjugarekullskiftet befintliga, obebyggda lotten litt. Åt, då nämnda torpare å samma lott haft rätt att beta sina djur och av uppskatt ningsinstrumentet framginge, att svårigheter yppat sig för en rättvis fördelning av området.
Mot det av uppskattningsmännen föreslagna villkoret för förvärv av lotten litt. N, Odrahus, hade styrelsen icke något att erinra.
För egen del kan jag — som vid besök den 30 september 1923 å Bäckaskogs kungsgård haft tillfälle att taga närmare kännedom om här föreliggande omständigheter — helt ansluta mig till vad domänstyrelsen tillstyrkt och föreslagit. Jag godtager alltså de av domänstyrelsen, länsstyrelsen och uppskattningsmännen anförda skäl mot egendomens disposition enligt alternativ II samt förordar genomförandet .av alternativ I, sådant det av domänstyrelsen tillstyrkts.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att, sedan kronoegendomen 14 mantal Bäckaskogs kungsgård nr 1 i Kiaby, Ivö och Vänga socknar av
Kungl. Maj:ts proposition Nr 136.
9 Kristianstads län undergått ägostyckning i huvudsaklig överensstämmelse med det av uppskattningsmännen framlagda dispositionsförslaget alternativ I, de med litt. E, F, G, H, I, K, L, M, N, O, P, R, S, T, U, V, W, X, Y, Z, Ä, Ä, ö, Aa, Ab, Ac, Ad, Ae, Ali, Ai, Aj, Ak, Al, Am, An, Ao, Ap, Aq, År, As och Åt betecknade lotter må var för sig med av uppskattningsmännen föreslaget område försäljas enligt gällande grunder för upplåtande av egnaliemslägenheter från kronoegendomar, med hembudsrätt för August Berg till lotten litt. I och för Nils Gullberg, Per Olsson och Ola Olsson gemensamt till lotten litt. Åt samt med iakttagande att vid försäljningen av lotten litt. N änkan Inga Johansson tillförsäkras undantagsförmån på sätt av uppskattningsmännen föreslagits.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten lämna bifall samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Allan Tigerschiöld.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 samt