med förslag till grunder för tillfällig löneförbättring under ecklesiastikåret 1924— 1925 åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordi¬ narie präster
Kungl. Maj:ts proposition Nr 153.
1 Nr 153.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till grunder för tillfällig löneförbättring under ecklesiastikåret 1924— 1925 åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster; given Stockholms slott den 7 mars 1924.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Sam. Clason.
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars 1924.
Närvarande:
Statsministern Trygger, ministern för utrikes ärendena friherre Marks vok Wttrtemberg, statsråden Malm, Ekeberg, Beskow, Malmroth, Hasselrot, Stridsberg, Lubeck, Clason, Wohlin, Pettersson.
Departementschefen, statsrådet Clason anför:
Jag anhåller nu att få anmäla frågan om beredande av tillfällig löneförbättring under ecklesiastikåret 1924—1925 åt de präster, som fått sina löneförmåner reglerade i enligliet med 1910 års prästerliga avlöningslagar.
De grundläggande författningsbestämmelserna rörande den till prästerskapet utgående tillfälliga löneförbättringen återfinnas i den efter riksdagens och kyrkomötets hörande utfärdade lagen den 19 november 1920 (nr 842)
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 saml. 115 käft. (Nr 153.) 1
Tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat m. fl. prästmän.
Lagen ,0/ii 1920.
2 Kungörelsen 19/u 1920.
Kungörelsen 22/e 1923.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 153.
angående tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster.
I denna lag stadgas, att till i nyreglerade pastorat anställda kyrkoherdar, komministrar och ständiga adjunkter ävensom till kontraktsprostar skall jämlikt av Konung, riksdag och kyrkomöte beslutade grunder samt enligt av Konungen utfärdade närmare bestämmelser utgå tillfällig löneförbättring för ecklesiastikåret 1920—1921. För tiden efter ecklesiastikåret 1920—1921 skall, där löneförbättring av tillfällig eller stadigvarande beskaffenhet beviljats statens befattningshavare, tillfällig löneförbättring, jämlikt av Konungen och riksdagen beslutade grunder och enligt av Konungen utfärdade närmare bestämmelser, utgå till omförmälda präster.
Angående sättet för gäldandet av den till prästerna utgående tillfälliga löneförbättringen föreskrives, att dylik löneförbättring åt kyrkoherdar, komministrar och ständiga adjunkter skall för varje pastorat, såvitt angår dess prästerskap, bestridas, i den mån sådant erfordras, medelst församlingsavgifter och övriga till prästerskapet anslagna avlöningstillgångar på sätt och i den ordning 11 § 1 mom. samt 19 och 20 §§ prästlöneregleringslagen stadga. Har för bestridande av, jämte avlöning, tillfällig löneförbättring åt nu nämnda präster såsom församlingsavgifter inom ett pastorat utdebiterats sammanlagt större belopp än som motsvarar 6 öre för varje helt eller påbörjat tiotal kronor av pastoratets hela inkomstbelopp, skall ersättning av kyrkofondens medel beredas pastoratet för det överskjutande beloppet. Tillfällig löneförbättring åt kontraktsprostar gäldas från kyrkofonden.
Med föranledande av stadgandena i ovanberörda lag utfärdades i överensstämmelse med av riksdagen och kyrkomötet godkända grunder för den tillfälliga löneförbättringens utgående under ecklesiastikåret 1920—1921 kungörelse i ämnet, även den dagtecknad den 19 november 1920 (nr 843). I kungörelsen intogos med stöd av bestämmelserna i 12 och 13 §§ prästlöneregleringslagen samt i 6 § 8 mom. kyrkofondslagen föreskrifter dels om tillfällig löneförbättring jämväl åt extra ordinarie prästmän, vilkas arvoden utgå jämlikt 1 § 3 mom. adjunktsavlöningsförordningen (adjunkter i egentlig bemärkelse) eller jämlikt nyssnämnda stadgande i kyrkofondslagen (kontraktsadjunkter in. fl.), vilken löneförbättring utgår ur kyrkofonden, dels och angående viss förhöjning av vikariearvode.
De för ecklesiastikåret 1923—1924 gällande bestämmelserna rörande den tillfälliga löneförbättringens utgående finnas intagna i en den 22 juni 1923 utfärdad kungörelse (nr 316). Enligt denna kungörelse utgår tillfällig löneförbättring till följande prästerliga befattningshavare: 1) kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat; 2) ständiga adjunkter i nyreglerade pastorat; 3) adjunkter i egentlig bemärkelse; 4) kontraktsadjunkter och 5) kontraktsprostar.
Löneförbättringen utgår, för år räknat, till kyrkoherde och komminister med 650 kronor, om den jämlikt 3 och 4 §§ löneregleringslagen fastställda kontanta lönen (således med bortseende från ålderstillägg, skjutsersättning och hyresersättning) icke uppgår till 4,000 kronor, med 700 kronor, om den kontanta lönen uppgår till 4,000 kronor men icke till 5,500 kronor, med 750 kronor, om den kontanta lönen uppgår till 5,500 kronor men icke till 7,000 kronor, samt med 800 kronor, om den kontanta lönen uppgår till eller överstiger 7,000 kronor. Åtnjuter befattningshavare förmån eller inkomst
3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 153.
utöver den fastställda lönen, kan löneförbättringen undergå viss minskning.
Till ständig adjunkt och adjunkt i egentlig bemärkelse utgår löneförbättringen med 15 procent å adjunktsarvodet (såväl grundbelopp som ålderstillägg och förhöjning i arvode på grund av tjänstgöring vid två ordinarie befattningar), dock högst 300 kronor. För kontraktsadjunkt utgör löneförbättringen 15 procent å det fastställda arvodet, dock högst 470 kronor. Kontraktsprost slutligen äger såsom löneförbättring uppbära ett belopp, motsvarande 25 procent å prostarvodet.
Särskilda föreskrifter lämnas rörande löneförbättringens utgående vid förening av tjänster.
Efter denna redogörelse för bestämmelserna rörande den till prästerskapet Tillfällig under innevarande ecklesiastikår utgående tillfälliga löneförbättringen ber ring yör ec^;e. jag att få övergå till frågan om löneförbättring för ecklesiastikåret 1924—- siaslikäret 1925. Beträffande den i det föregående omnämnda förutsättningen för dess '
utgående, nämligen att löneförbättring av tillfällig eller stadigvarande beskaffenhet beviljats statens befattningshavare för motsvarande tid, vill jag erinra om att Kungl. Maj:t i en den 29 februari 1924 avlåten proposition, föreslagit riksdagen medgiva, att tillfällig löneförbättring må under budgetåret 1924—1925 utgå till vissa statens befattningshavare.
Rörande grunderna för den tillfälliga löneförbättringens utgående har prästernas löneförbättring för ecklesiastikåret 1923—1924 avpassats efter den till statens befattningshavare under motsvarande tidsperiod utgående löneförbättringen. I nyssnämnda proposition föreslås, att den statstjänstemannen under budgetåret 1924—1925 tillkommande tillfälliga löneförbättringen skall utgå efter samma grunder som under budgetåret 1923—1924.
Med hänsyn till nämnda omständighet torde således anledning saknas att för prästernas del för ecklesiastikåret 1924—1925 ifrågasätta några ändringar i de grunder för löneförbättringens utgående, som för närvarande gälla.
Emellertid föreligger en nytillkommen omständighet, som synes böra beaktas vid meddelandet av bestämmelser rörande grunderna för löneförbättringens utgående.
Beträffande löneförmånerna till kontraktsadjunkterna, vilka anställts med föranledande av bestämmelserna i 6 § 8 mom. kyrkofondslagen, har Kungl.
Maj:t genom beslut den 30 november 1923 medgivit, att kontraktsadjunkterna må, jämte fastställt arvode, åtnjuta ålderstillägg enligt vissa angivna grunder, i huvudsak desamma som gälla i fråga om ålderstillägg åt ständiga adjunkter och adjunkter i egentlig bemärkelse. Med hänsyn härtill torde bestämmelse böra meddelas därom, att för kontraktsadjunkterna tillfällig löneförbättring skall utgå å såväl det fastställda grundarvodet som ålderstillägg.
I detta sammanhang torde jämväl böra erinras om att förslag för närvarande föreligger att, med stöd av nyssberörda stadgande i kyrkofondslagen, i Visby stift anställas, k. stiftsadjunkter. Skulle detta förslag komma att förverkligas,
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 153.
bör tillfällig löneförbättring åt dessa stiftsadjunkter utgå efter liknande grunder som för kontraktsadjunkterna.
Slutligen anser jag mig böra meddela, att jag har för avsikt att senare under riksdagens lopp hemställa om avlåtande av proposition till riksdagen angående ändrad lydelse av 6 § 8 mom. kyrkofondslagen i syfte att anslag för tjänstgöring, som omförmäles i nämnda författningsrum, måtte kunna beviljas jämväl ordinarie prästman. Därest en dylik proposition vinner riksdagens bifall, bör naturligen detta beaktas vid utfärdandet av bestämmelser rörande grunderna för löneförbättringens utgående.
I fråga om kostnaden för den tillfälliga löneförbättringen, vilken kostnad, enligt vad av det redan sagda framgår, i vissa fall fördelas mellan pastoraten och kyrkofonden under det densamma i andra fall utgår allenast av nämnda fond, hava hittills beräkningar verkställts av kyrkofondskommittén. Då nämnda kommitté numera upphört, har — med ledning av en i statsrådsprotokollet till Kungl. Maj:ts proposition den 16 mars 1923, nr 178 intagen, av kommittén verkställd beräkning och kalkyl rörande ifrågavarande kostnad för ecklesiastikåret 1923—1924 och densammas fördelning — inom ecklesiastikdepartementet verkställts beräkning i nämnda avseenden i vad rör ecklesiastikåret 1924-—1925. Resultatet av denna beräkning framgår av nedan intagna tablå.
Såsom synes av tablån uppgår totalkostnaden till 1,511,000 kronor, av vilket belopp 861,000 kronor kunna beräknas komma att belasta kyrkofonden.
Rörande kyrkofondens förmåga att bära de fonden åliggande utgifterna för den tillfälliga löneförbättringen har kyrkofondskommittén utförligt yttrat sig i sitt den 17 november 1919 avgivna betänkande VI angående tillfällig löneförbättring åt här förevarande prästmän. Till detta kommitténs yttrande, vilket finnes i huvudsakliga delar intaget i det vid propositionen nr 336 till 1920 års riksdag fogade statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden sid. 31—34, ber jag få hänvisa. Det torde vara tillräckligt att allenast erinra därom, att på grund av löneförbättringens karaktär förutsattes, att densamma skulle utgå före dyrtidstillägget, d. v. s. att dyrtidstilläggets storlek
Kungl. Maj:ts proposition Nr 153.
finge lämpas efter fondens förmåga att jämte fastställda löner och tillfällig löneförbättring ävensom fonden eljest åliggande utgifter bestrida jämväl dyrtidstillägget.
Enbgt vad som framgår av statsrådsprotokollet till förenämnda proposition Departeden 16 mars 1923 utgjorde kyrkofondens behållning vid 1922 års slut nientscliefen. 26,117,577 kronor, motsvarande en ökning under sistsagda år med i runt tal 2,160,000 kronor. Vad angår fondens behållning vid utgången av år 1923 framgår densamma ej utan vidare av fondens räkenskaper, enär desamma omlagts för budgetår. Enligt från statskontorets fondbyrå inhämtad uppgift utgjorde emellertid fondens behållning vid sista årsskiftet i runt tal 28,900,000 kronor. Den ökning fonden under år 1923 undergått belöper sig alltså till cirka 2,782,000 kronor.
Någon anledning till tveksamhet synes alltså icke förefinnas rörande kyrkofondens förmåga att bära den på fonden belöpande andelen av kostnaden för ifrågavarande löneförbättrings utgående under ecklesiastikåret 1924—1925.
Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till de prästmän, som finnas omförmälda i lagen den 19 november 1920 (nr 842) angående tillfällig löneförbättring åt kyrkoherdar och komministrar i nyreglerade pastorat samt åt kontraktsprostar och vissa extra ordinarie präster, må under ecklesiastikåret 1924—1925 utgå tillfällig löneförbättring efter de allmänna grunder, som av mig i det föregående förordats.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt behagar Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan av statsrådets övriga ledamöter, gilla; och skall proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Harald Frisk.
Bihang till riksdagens protokoll 1924. 1 sand. 115 käft. (Nr 153.)