angående avsättande av medel från reservationerna a anslaget till uppehållande av försäkrings- inspektionens verksamhet för upprättande vid Stockholms hög¬ skola av en professur i försäkring smatematik och matematisk statistik

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

1 •

Är 132.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående avsättande av medel från reservationerna a anslaget till uppehållande av försäkringsinspektionens verksamhet för upprättande vid Stockholms högskola av en professur i försäkring smatematik och matematisk statistik; given Stockholms slott den 13 mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 13 mars 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Efter gemensam beredning med chefen för ecklesiastikdepartementet anför chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson:

Jämlikt 225 § i lagen om försäkringsrörelse den 25 maj 1917 och 16 § i lagen om utländsk försäkringsanstalts rätt att driva försäkringsrörelse här i riket den 24 juli 1903 skall försäkringsanstalt, på vilken någon av nyssnämnda lagar är tillämplig, till bestridande av kostnaden för uppehållande av försäkringsinspektionens verksamhet erlägga bidrag enligt bestämmelser, som av Kungl. Maj:t meddelas. Dessa bidrag, som enligt nyss berörda lagrum må uppgå till högst en femtedels procent av försäkringsanstalternas premier för till den svenska rörelsen hörande för- Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt Ilo höft. (Nr 132.) 1

Försäkrings-

anstalterna*

framställning,

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

säkringar, hava intill år 1923 beräknats efter en tiondels procent och därefter efter två tredjedels promille.

Försäkringsinspektionens utgifter bestridas helt och hållet av de sålunda till ämbetsverket inflytande inkomsterna, vilka å riksstatens inkomstsida upptagas till enahanda belopp som utgiftsstaten för verket och, i den mån de överstiga denna, tillföras det till uppehållande av inspektionens verksamhet anvisade reservationsanslaget. Å detta anslag fanns den 30 juni 1924 en så ansenlig behållning som 780,515 kronor 41 öre.

I till Kungl. Maj:t ställda likalydande skrifter hava 131 av de 166 här i riket arbetande svenska och utländska försäkringsanstalter, vilka äro skyldiga att lämna bidrag till uppehållande av försäkringsinspektionens verksamhet, gjort framställning om upprättande vid Stockholms högskola av en professur med »försäkringsmatematik» som undervisningsområde, därvid tillika föreslagits, att för ändamålet erforderliga medel måtte tagas från den behållning, som, enligt vad nyss nämnts, efter hand bildats av anstalternas bidrag till bestridande av kostnaderna för försäkringsinspektionens verksamhet. Förutom förenämnda försäkringsinrättningar hava ytterligare två sådana anstalter, under uttalande att de av vissa skäl vore förhindrade att ansluta sig till motiveringen för den av sökandena gjorda framställningen, dock förklarat sig anse bifall till densamma såsom synner-

ligen önskvärt.

Sökandenas framställning är av följande lydelse:

»För det svenska försäkringsväsendets målsmän har länge framstått såsom ett önskemål av stor betydelse, att i vårt land kunde komma till stånd eu professur i försäkringsmatematik. Detta forskningsområde, vilket utgör sjalva grundvalen för all försäkringsverksamhet, är för närvarande blott ofullständigt tillgodosett i den akademiska undervisningen. Behovet av en mera modern och speciellt på försäkringsväsendet inriktad undervisning i hithörande dela'r av matematiken och den matematiska statistiken lärer icke kunna ifrågasättas Det gagn, som härav skulle följa genom en högre utbildning pa forsäkringsteknikens område, är icke begränsat till den privata försäkring^ verksamheten i dess allt mer utvecklade former utan maste tillika betraktas såsom i hög grad betydelsefullt för den omfattande verksamhet, staten utövar dels genom socialförsäkringen, dels genom ämhetsmannapensionermgen, dels genom vissa andra statsfunktioner. Den moderna naturvetenskapen har dessutom visat sig kunna i ständigt ökad utsträckning draga fördel av den matematiska statistikens resultat och arbetsmetoder. _ . . •

I våra grannländer Danmark och Norge har universitetsundervisningen i försäkringsmatematik blivit genom statens försorg ordnad på ett synnerligen tillfredsställande sätt. Vid Köpenhamns universitet inrattades ai 1917 en docentur i »Forsikringsvidenskab og Statistik», vilken år 19231 för ändrades till en ordinarie professur i ämnet. Vid universitetet i Oslo bestrides Undervisningen i försäkringsmatematik och dithörande ämnen av två professurer, den ena, av år 1916, betecknad såsom professur i ma e matik och den andra, av år 1919, såsom professur i »forsikringstekmk».

Om i Sverige en professur för nu omformalda ändamål kan komina till stånd, bör denna enligt vår mening utan tvekan förläggas till Stockholms

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132. 8

högskola. Härigenom möjliggöres upprätthållandet av en intim kontakt med den praktiska, såväl enskilda som statliga, iörsäkringsverksamheten, varjämte tilliälle beredes till vidare utbildning för den stora skaran av vid törsäkringsbolag och statens anstalter anställda. Såsom professurens läroområde bör möjligen angivas »matematik med särskild hänsyn till statistiska och försäkringsvetenskapliga användningar».

En utväg att utan ekonomiskt bidrag av statsmedel lösa den viktiga fråga, för vilken vi härmed påkalla Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet, har nu synts oss erbjuda sig, för den händelse statsmakternas medverkan härtill kan vinnas. Under denna förutsättning torde nämligen det för professurens upprättande och för tryggande av dess framtida bestånd erforderliga beloppet kunna erhållas genom användande av medel, som jämlikt 225 § i lagen den 25 maj 1917 om försäkringsrörelse av försäkringsbolagen erlagts till bestridande av kostnaden för iörsäkringsinspektionens organisation och verksamhet. Genom dylika bidrag har såsom bekant bildats en fond, vilken ej författningsenligt torde kunna enbart av statsmakterna disponeras till andra ändamål än det nyssnämnda, vartill medlen ursprungligen avsetts. Då denna fond numera vuxit till ett belopp, som torde betydligt överstiga vad som med nu gällande regler för de årliga bidragens beräkning kan anses erforderligt, har hos försäkringsbolagen tanken uppstått att ur fonden erhålla nödiga medel för professuren. Fonden uppgår lör närvarande till 780,515 kronor 41 öre. Kostnaden för en professur vid Stockholms högskola har av högskolans rektor uppskattats till 350,000 kronor. Därest omlörmälda fond minskas med sistnämnda belopp, skulle densamma alltså utgöra 430,515 kronor 41 öre. För upprätthållande av försäkringsinspektionens verksamhet torde den sålunda återstående fonden, i förening med de årligen ingående bidragen, vara mer än tillräcklig.

Med åberopande av vad sålunda anförts, tillåta vi oss att härmed i underdånighet hemställa, att Eders Kungl. Maj:t täcktes vidtaga åtgärder för att genom användande av medel från den genom bidrag till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionens organisation och verksamhet bildade fond må kunna vid Stockholms högskola upprättas en professur med försäkringsmatematik som undervisningsområde, ävensom att i sinom tid tilliälle måtte beredas försäkringsverksamhetens målsmän att framföra önskemål i avseende på professurens anordnande och omfattning.»

Över berörda framställning hava infordrade utlåtanden avgivits den 2 mars 1925 av kanslersämbetet för rikets universitet, efter hörande av matematisk-naturvetenskapliga sektionerna av filosofiska fakulteterna vid Uppsala och Lunds universitet samt styrelsen för Stockholms högskola, den 11 februari 1925 av försäkringsinspektionen och den 19 i samma månad av statskontoret. Vid det av styrelsen för Stockholms högskola avgivna utlåtandet äro fogade yttranden i ämnet från matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid högskolan och högskolans lärarråd.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet uttalar, att sektionen funne inrättandet av en professur i försäkringsmatematik i vårt land nyttigt och av behovet påkallat. Under framhållande att en dylik professur vid Uppsala universitet skulle vara av stor nytta, för-

Matematisknaturvetenskapliga sektionen tid t pp<ala universitet.

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

klarar sig sektionen dock på de i framställningen angivna skäl giva Stockholm företräde som förläggningsort för samma professur.

Matematisknaturvetcnskflpliga sektionen vid Lunds universitet.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Lunds universitet åberopar som eget yttrande följande av professorn Ckarlier gjorda uttalande:

»Det tillkommer icke Lunds universitet att undersöka, huruvida nämnda fond kan användas till ifrågavarande ändamål, men må man hoppas, att så är lallet, då härigenom ett länge känt och ofta uttalat önskemål skulle kunna tillgodoses. Men däremot synes mig fondens beskaffenhet i någon mån sammanhänga med platsen för den föreslagna professuren. Om fonden är att betrakta såsom statsmedel, så synes mig professuren endast kunna förläggas till ettdera av statens båda universitet, då staten knappast kan vid enskild högskola bekosta en professur, vars behövlighet länge varit lramhållen vid statsuniversiteten, åtminstone här i Lund. Om återigen fonden, eller rättare sagt dess överskottsmedel, kan betraktas såsom tillhörande försäkringsbolagen — vilken synpunkt jag för min del icke vill bestrida — så kan naturligtvis ingenting invändas mot bolagens önskan, att professuren förlägges till Stockholms högskola. Man må endast hoppas, att staten därför icke glömmer att även tillse statsuniversitetens behov.

Vad beträffar professurens omfattning och läroområde, så bör det påpekas, att benämningen professur i försäkringsmatematik icke skulle vara tillfredsställande. Såsom framhållits av professor Phragmén vid försäkringsiöreningens sammanträde den 21 december 1916 är försäkringsmatematik, för närvarande, icke någon egentlig vetenskap »utan en ganska underordnad tillämpning av vetenskap». Den är närmast att betrakta, såsom vid nämnda sammanträde betonades av professor Phragmén, doktor Lundberg och andra talare, som en del av den matematiska statistiken. I den läroplan, som av kanslern fastställes för detta ämne vid Lunds universitet, där för närvarande en docentur men ej en professur i matematisk statistik finnes, ingår också försäkringsmatematik i fordringarna för två betyg i kandidat- och magisterexamen.

Då man tar i betraktande den stora, med varje dag växande betydelse, den matematiska statistiken har ej blott för försäkringsmatematiken utan också för så gott som alla delar av naturvetenskapen, torde det därför vara lämpligast, att den nya professuren omfattade matematisk statistik i allmänhet, varvid emellertid på grund av försäkringsbolagens särskilt uttalade önskan torde behöva tilläggas, att försäkringsmatematiken häri bör intaga en viktig del, exempelvis genom benämningen »matematisk statistik med försäkringsmatematik».

Att använda benämningen »matematik med särskild hänsyn till statistiska och försäkringsvetenskapliga användningar», såsom i skrivelsen anföres såsom en möjlig formulering av professurens omfattning, skulle med all säkerhet bli vilseledande. Någon professur i matematik är det här ej fråga om. Man skulle genom eu dylik formulering ge anledning till eu av dessa ledsamma konflikter vid professorstillsättningar, som förorsakas, av för omfattande benämning av professurens omfång.»

Mat em åt i sknat ^ vetenskap lig i avdelningen vid Stockholms högskola.

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola åberopar till en början av professorna Bendixson, Fredholm och Carleman gjorda uttalanden i ärendet.

5 Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Professorerna Bendixson och Fredkolm hava anfört följande:

»Redan sedan länge har det varit ett känt förhållande, att ett stort antal av de unga studerande, vilka vinna sin vetenskapliga utbildning inom det matematiska ämnesområdet, för sin utkomst varit hänvisade till den verksamhet, som erbjudes dem inom försäkringsväsendet, såväl i de enskilda försäkringsbolagens tjänst som inom försäkringsinspektionen och socialt orsäkringen.

Under nu rådande förhållanden kan emellertid vid den akademiska undervisningen nödig hänsyn icke tagas till undervisningen i iörsäkringsmatematik. Med den omfattning, den matematiska vetenskapen i vår tid tapt, torde det vara uteslutet, att en professor i detta ämne kan finna tid att ägna sill undervisning åt dessa frågor annat än rent undantagsvis. (Jfagenheterna härav äro emellertid uppenbara. Det är visserligen sant att den vetenskapligt skolade matematikern besitter de väsentliga förutsattmngar, som erfordras för ett behärskande av till ifrågavarande område hörande problem, men störa olägenheter äro tydligen förbundna med att han från början står jämförelsevis främmande för de uppgifter, som han där har att lösa, och framför allt av att han såväl är i avsaknad av nödig överblick över det dithörande områdets litteratur liksom även under sm studietid icke blivit i tillfälle att kritiskt skärskåda de olika metodei, som inom området komma till användning. Även inom många områden av den moderna samhällsvetenskapen har vid det vetenskapliga bearbetandet av det insamlade statistiska materialet ett starkt behov gjort sig gällande av personer i besittning av en god matematisk utbildning.

kär gäller det, att, om ock en god matematisk utbildning är en nödvändig förutsättning för ett framgångsrikt arbete inom detta gebit, det dock är ett önskemål, att vederbörande skall besitta förtrogenhet med den matematiska statistikens teori och metoder för att arbetet skall bliva verkligt värdefullt.

Att en liögskolemässig undervisning inom ifrågavarande områden av mätema.tiken är av behovet påkallad torde således vara allmänt erkänt.

1 själva verket har ju även insikten härom — såsom i den remitterade skrivelser! framhålles — i våra grannländer föranlett upprättandet av professurer i försakringsvetenskap och matematisk statistik.

Men det är icke blott för undervisningen som upprättandet av en sådan professur vore av betydelse. Statistiken och försäkringsväsendet ställer i vår hd nya uppgifter för vetenskapen, vilka för sin lösning erfordra en på djupet gående matematisk vetenskaplig behandling.

Många områden av den moderna naturvetenskapen arbeta även med begreppsbildningar och metoder, som ha synnerligen mycket gemensamt med sannolikhetskalkylen och den matematiska statistiken.

Detta gäller i allmänhet om de delar av fysiken, där våra hjälpmedel ej racka till lör att skalla oss den för förutsägande av fenomenens förlopp nödvändiga kunskapen, såsom exempelvis fallet är inom meteorologien. I ännu högre grad gäller detta om de stora delar av den teoretiska fysiken som utgå från molekylarhypotesen, där svårigheten att individuellt sär-

beti:a\TelsesfutC1'n& tvingar °SS att på dessa områden använda statistiska

Det är under sådana förhållanden för vetenskapen av stor betydelse, att en lärostol upprättas lör att bereda en med den matematiska forskningens metoder fullt förtrogen forskare tillfälle att ägna sina krafter åt lösandet av de många uppgifter, som här möta. I själva verket torde, såsom fallet

tf

Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

är inom mekaniken, endast en forskare med verklig matematisk läggning vara i stånd att inom området göra en insats av högt vetenskapligt värde.

Vi, som med stor glädje tagit del av det i den remitterade skrivelsen väckta iörslaget, få på grund av det anförda på det varmaste tillstyrka, att en professur upprättas vid högskolans matematisk-naturvetenskapliga avdelning i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag, som i den remitterade skrivelsen framställts, och med den omfattning for dess ämnesområde, som av vår ovan gjorda framställning framgår. .

Beträffande huruvida professurens lämpliga benämning bor vara den i skrivelsen angivna eller i huvudsaklig överensstämmelse med ett förslag av professor Carleman »försäkringsmatematik och matematisk statistik med särskild hänsyn till deras matematiska grundvalar», torde ett avgörande icke behöva träffas i ärendets nuvarande läge.

Rörande denna fråga liksom de närmare bestämmelser med avseende på undervisning, examination m. m., som vid ett eventuellt bifall till den gjorda framställningen torde böra fastställas, förutsätta vi, att högskolan blir i tillfälle att, innan ärendet företages till avgörande, avgiva förnyat, mer detaljerat yttrande.»

Professor Carlemans uttalande lyder sålunda:

»Jag är fullt enig med professor Bendixson och professor Fredholm däri att det är ett viktigt önskemål för högskolan att få en professur med ett undervisningsområde, som ungefärligen angives i professor Bendixsons och professor Fredholms gemensamma skrivelse. Vad jag särskilt maste här framhålla rör professurens benämning. Denna fråga synes mig vara av synnerlig vikt för att befattningen skall komma att motsvara sitt ändamål Enligt min mening bör professuren vara i matematisk statistik inklusive försäkringsmatematik, eventuellt med tillagget: med särskild hänsyn till dess matematiska grundvalar. Da fragan om professurens be nämning nu ej slutgiltigt behandlas av hogskolan tager jag for givet, att såväl högskolan som universitetsmyndigheterna fa darover avgiva förnyat yttrande, innan ärendet avgöres. Jag får da tillfälle att närmare ingå på denna sak.»

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen förklarar sig för egen del livligt instämma i önskvärdheten av att en professur vid högskolan bleve upprättad med undervisningsområde, omfattande »försäkringsmatematik och matematisk statistik».

„ ,, , Även Stockholms högskolas lärarråd uttalar, med instämmande i matehöysllia! matisk-naturvetenskapliga avdelningens yttrande, sin livliga förhoppning, lät artad. att den föreliggande framställningen måtte bifallas.

Det av styrelsen för Stockholms högskola avgivna utlåtandet är av föl-

»Med'anledning av remiss rörande en av åtskilliga försäkringsanstalt^ gjord underdånig framställning om upprättande vid Stockholms högskola av en professur med försäkringsmatematik som undervisningsområde har högskolans styrelse hört den matematisk- naturvetenskapliga avdelninge vid högskolan ävensom högskolans lärarråd, vilka, på satt bilagda två protokollsutdrag utvisa, uttalat sin livliga förhoppning, att den föreliggande framställningen måtte bifallas.

Styrelsen för Stod■ holms högskola.

7 Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Under instämmande i vad avdelningen och lärarrådet sålunda och i övrigt yttrat, får styrelsen härmed förklara sig villig att, därest det ifrågasatta beloppet om 350,000 kronor får för ändamålet disponeras, vid högskolan upprätta en professur med undervisningsområde, omfattande försäkringsmatematik och matematisk statistik, därvid styrelsen förutsätter, att tillfälle beredes densamma att, innan frågan företages till slutligt avgörande, avgiva förnyat yttrande rörande professurens definitiva benämning ävensom beträffande undervisning, examination, fondens förvaltning med flera frågor.»

Kanslersämbetet för rikets universitet förklarar sig såsom eget utlåtande åberopa vad styrelsen för Stockholms högskola i ärendet anfört.

Försäkringsinspektionen anför bland annat, att inspektionen, i likhet med försäkringsanstalterna, ansige i hög grad önskvärt, att vid Stockholms högskola bleve upprättad en professur med det av anstalterna angivna undervisningsområdet. Gagnet av en dylik professur syntes ligga i öppen dag. Den från anstalterna för närvarande utgående låga bidragssatsen torde enligt inspektionens mening komma att visa sig tillräcklig för uppehållande av inspektionens verksamhet även utan anlitande av de medel av omkring 430,000 kronor, som — efter överlämnandet till Stockholms högskola av det för professurens inrättande erforderliga beloppet, 350,000 kronor — komme att kvarstå som behållning å reservationsanslaget ifråga.

Även statskontoret har — under den i sökandenas framställning angivna förutsättningen, att de för professurens upprättande erforderliga medlen finge disponeras av den genom försäkringsanstalternas bidrag uppkomna behållningen å meranämnda reservationsanslag — tillstyrkt bifall till framställningen. Statskontoret ifrågasätter emellertid, huruvida icke, med hänsyn till nu gällande bestämmelser om bidragsmedlen, erfordrades, att medgivande till dessa medels användning på föreslaget sätt lämnades av samtliga nu i verksamhet varande försäkringsanstalter.

Statskontoret fortsätter härefter sålunda:

sate.”

. »Såvitt statskontoret kan bedöma, bör ett kapital av 350.000 kronor vara tillfyllest för att möjliggöra upprätthållande av en professur vid Stockholms högskola, därest innehavaren därav tillförsäkras i huvudsak samma förmåner som professor vid matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid högskolan och vid statsuniversiteten. Statskontoret tillåter sig dock i detta sammanhang erinra om att frågan rörande universitetsprofessorernas avlöning och rätt till pension torde komma att bliva föremål för behandling av innevarande års riksdag. Det erforderliga kapitalbeloppet torde kunna i någon mån påverkas av en reglering av dessa professorers avlönings- och pensionsförhållanden.

De fonderade bidragsmedlen, vilka enligt budgetredovisningen 1923— 1924 den 30 ju ni. 1924 uppgingo till 780,515 kronor 41 öre, innestå å statsverkets giroräkning och kunna alltså när som helst disponeras.»

Kan*l• rsämbetet för rikets universitet.

Försäkrings-

inspektionen.

Statskontoret.

Skrift från chefen för försäkra gsinspekiontn.

Departements-

chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

Sedan de från myndigheterna i ärendet infordrade utlåtandena avgivits, har överdirektören och chefen för försäkringsinspektionen i en till mig ställd, den 12 innevarande mars dagtecknad skrift anmält, att — förutom de 133 försäkringsanstalter, som, enligt vad förut sagts, enat sig om eller biträtt syftet med den i ärendet gjorda framställningen — numera jämväl de återstående 33 inom riket verksamma anstalter, vilka vore skyldiga att lämna bidrag till uppehållande av försäkringsinspektionens verksamhet, förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till framställningen samt bemyndigat chefen för försäkringsinspektionen att bringa sagda förhållande till min kännedom.

Av de från universitets- och högskolehåll i ärendet avgivna yttrandena framgår, att även inom vetenskapliga kretsar inrättandet av den av sökandena ifrågasatta professuren anses såsom en i hög grad önskvärd åtgärd. Med styrka hava framhållits de svårigheter, som för närvarande möta att bereda tillfredsställande vetenskaplig utbildning inom det matematiska och angränsande ämnesområden åt det avsevärda antal studerande, vilka hava för avsikt att ägna sig åt försäkringsväsendet, och med beklagande har från vissa håll konstaterats, att med den omfattning, den matematiska vetenskapen i vår tid tagit, undervisningen i den mera speciella försäkringsmatematiken och därmed sammanhängande ämnen med tillgängliga lärarekrafter kunnat blott ofullständigt tillgodoses. I ärendet har ock framhållits, hurusom i våra grannländer undervisningen å ifrågavarande ämnesområde genom statens försorg redan blivit tillfredsställande ordnad, i det att vid universiteten i Köpenhamn och Oslo finnas inrättade lärostolar av det slag, framställningen avser.

Behovet av en speciellt på försäkringsväsendet inriktad undervisning i den matematiska och angränsande vetenskaper torde sålunda få anses tillfyllest ådagalagt. För att försäkringsväsendet i vårt land må bibehållas vid den höga nivå, på vilken det för närvarande står, och möjligheter beredas dem, vilka ägna eller komma att ägna sig åt försäkringsverksamhet, till erhållande av grundlig vetenskaplig utbildning å det läroområde, som för sagda verksamhet är av särskild betydelse, synes det mig därför synnerligen önskvärt, att den av en enhällig opinion inom försäkringskretsar omfattade planen på inrättande av en särskild lärostol i försäkringsmatematik och vad därmed sammanhänger bliver realiserad.

De formella betänkligheter, som av statskontoret uttalats mot det av sökandena föreslagna sättet för beredande av de för professurens upprättande erforderliga medlen, hava, efter de av chefen för försäkringsinspektionen meddelade upplysningarna rörande försäkringsanstalternas anslutning till förslaget i fråga, förfallit. Vid sådant förhållande och då förslaget synes mig erbjuda en ur olika synpunkter tillfredsställande lösning av sakens ekonomiska sida, tillstyrker jag, att, på sätt av sökandena avsetts, det belopp, som för ändamålet kräves, må få tagas i anspråk från

9 Kungl. Maj:ts proposition Nr 132.

behållningen å de av försäkringsanstalterna för uppehållande av försäkringsinspektionens verksamhet hopbragta bidragsmedlen.

Mot storleken av det belopp, 350,000 kronor, som av sökandena föreslagits skola för professurens inrättande disponeras och vilket synes även mig böra bliva för sådant ändamål fullt tillräckligt, har jag — med hänsyn till den betydande reservation, som alltjämt komme att kvarstå å försäkringsinspektionens anslag — icke något att erinra, liksom icke heller mot att, på sätt sökandena hemställt, den tilltänkta professuren knytes till den läroanstalt, som till följd av sin förläggning lättast har tillgång till kontakt med det praktiska försäkringsväsendet, nämligen Stockholms högskola.

Det i anspråk tagna beloppet torde böra avsättas till en särskild fond, som för sig förvaltas. För beredande av avlöning till professurens innehavare bör allenast den årliga fondavkastningen få disponeras. Skäl synas mig tala för att förvaltningen av fonden anförtros åt statskontoret, men då styrelsen för Stockholms högskola anhållit att, innan denna fråga avgöres, erhålla tillfälle att i ärendet avgiva förnyat utlåtande, torde med det slutliga ståndpunktstagandet härutinnan böra få tillsvidare anstå.

Beträffande slutligen benämningen å och utformningen mera i detalj av ämnesområdet för den ifrågasatta professuren, därom skilda meningar bland de sakkunniga kommit till uttryck, tillkommer det icke mig att göra några närmare uttalanden, utan lärer denna fråga framdeles böra på chefens för ecklesiastikdepartementet föredragning göras till föremål för prövning i vederbörlig ordning.

På grund av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av reservationerna å anslaget till uppehållande av försäkringsinspektionens verksamhet ett belopp av 350,000 kronor må avsättas till en fond, därav avkastningen skall användas till upprättande och underhållande av en professur vid Stockholms högskola med undervisningsområde, i huvudsak omfattande försäkringsmatematik och matematisk statistik.

Yad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet skall till riksdagen avlåtas av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Elin Rydeberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. Ilo käft. (Nr 132.)