angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter Anna Karolina Sillén

Kungl. Maj :ts ^proposition Nr 201.

1 Nr 201.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående efterskänkande av kronans rätt till danaarv efter Anna Karolina Sillén; given Stockholms slott den 6 mars 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande t. f. departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst W ig forss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 mars 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

T. f. departementschefen, statsrådet Wigforss, anför härefter:

Den 26 juli 1922 avled Anna Karolina Sillén från Järvsö socken i Gävleborgs län utan att efterlämna kända arvingar. Enligt den efter henne upprättade bouppteckningen utgjorde behållningen i boet 1,376 kronor 86 öre.

I en till Kungl. Maj:t ställd skrift hava Maria Cecilia Sillén, Karin Sillén, Ellen Aurora Sillén och Sigrid Keymer, född Sillén, anhållit, att kronans rätt till danaarv efter Anna Karolina Sillén måtte efterskänkas till förmån för dem.

Såsom skäl för sin framställning hava sökandena anfört, att Anna Karolina Sillén allmänt ansetts vara oäkta dotter till sökandenas år 1880 av- Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 161 höft. (Nr 201.) 1

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 201.

lidne fader, aktuarien Nils Didrik Sillén, samt att hon uppväxt tillsammans med sökandena, vilka betraktat henne såsom sin fostersyster.

Öv zrtt&U hållar ämbetet.

Överståthållarämhetet har i infordrat utlåtande förklarat sig icke hava något att erinra mot bifall till ansökningen; och har ämbetet överlämnat en polisrapport, innefattande utredning rörande sökandenas personer och ekonomiska förhållanden.

Av nämnda polisrapport inhämtas i huvudsak följande:’

Samtliga sökandena upphure i årlig pension efter sin fader 225 kronor. Maria Cecilia Sillén innehade anställning såsom kontorist hos livförsäkringsaktiebolaget Thule mot en fast lön av 3,000 kronor om året jämte 1,200 kronor i årligt dyrtidstillägg, vartill komme varierande smärre belopp för extra arbeten hos bolaget. Karin Sillén vore anställd såsom korrekturläsare å Nordisk Familjeboks redaktion med en årlig avlöning av 5,280 kronor. Denna anställning komme emellertid att upphöra med utgången av år 1925. Ellen Aurora Sillén innehade anställning hos telegrafverket såsom vaktföreståndare med en avlöning innevarande år av 4,460 kronor. Sigrid Keymer, född Sillén, vore gift med en affärsman i Amerika och bedreve verksamhet som sjukgymnast.

Kammar a ävo- Kammaradvokatfiskalsämbetet har den 24 januari 1925 avgivit infordrat

hat^betetäm utlåtande över ansökningen och därvid anfört, bland annat, följande:

Genom utredningen hade tillräckliga skäl icke förebragts för efterskänkande av kronans rätt till de andelar av ifrågavarande arvsmedel, som, därest arvsrätt förelegat, skolat tillfalla Maria Cecilia Sillén och Ellen Aurora Sillén. Beträffande Sigrid Keymer hade ämbetet inhämtat, att hon vore utländsk medborgare, och syntes redan detta utesluta ett efterskänkande av danaarvsmedel till förmån för henne. För övrigt gåve vad i ärendet upplysts angående hennes ekonomiska förhållanden icke stöd för ett antagande, att hon vore i verkligt behov av det jämförelsevis ringa penningbelopp, som genom ett bifall till den av henne gjorda framställning skulle tillföras henne. Vad slutligen anginge Karin Sillén, innehade hon en förhållandevis väl avlönad anställning och torde sålunda för närvarande befinna sig i en jämförelsevis god ekonomisk situation. Denna anställning upphörde emellertid med utgången av år 1925. Genom förfrågan hos vederbörande hade ämbetet fått riktigheten av denna uppgift vitsordad, varjämte ämbetet inhämtat, att Karin Sillén icke torde kunna påräkna någon pension av sin nuvarande arbetsgivare. Angivna förhållanden jämte vad i övrigt i ärendet förekommit syntes ämbetet tala för att den andel av ifrågavarande danaarvsmedel, som, därest arvsrätt för sökandena förelegat, skolat tillfalla Karin Sillén, efterskänktes till förmån för henne.

Under åberopande av vad sålunda anförts har kammaradvokatfiskalsämbetet, som låtit åtgärder för indrivande av danaarvet anstå i avbidan på beslut över den föreliggande ansökningen, hemställt, dels att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition, i syfte att kronans rätt till en fjärdedel av danaarvet efter Anna Karolina Sillén måtte varda efterskänkt till förmån för sökanden Karin Sillén, dels ock att förevarande ansökning, såvitt densamma avsåge efterskänkande av kronans rätt till ifrågakomna danaarv till

Kungl. Maj:ts proposition Nr 201. 3

förmån för övriga sökandena, icke måtte föranleda någon Kungl. Ma,j:ts vidare åtgärd.

I likhet med kammaradvokatfiskalsämbetet anser jag, att en fjärdedel av Departement« ifrågavarande danaarvsmedel bör efterskänkas till förmån för Karin Sillén, chefenmen att skäl icke föreligga att till förmån för de övriga sökandena efterskänka någon del av danaarvet.

Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att en fjärdedel av kronan tillkommande danaarv efter Anna Karolina Sillén från Järvsö socken i Gävleborgs län må efterskänkas till förmån för Karin Sillén.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse, bil. litt.

vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: E. Regnér.