angående godkännande av ett mellan Sverige och Spanien avslutet handelsavtal

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

1 Nr 229.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande av ett mellan Sverige och Spanien avslutet handelsavtal; given Stockholms slott den 8 maj 1925.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handels- och utrikesdepartementsärenden för den 30 april 1925 och över handelsärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 4 innevarande maj mellan Sverige och Spanien avslutet handelsavtal med tillhörande slutprotokoll, vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande av berörda avtal och protokoll.

GUSTAF.

C. E. Svensson.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 188 höft- (Nr 229.)

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

(Autentisk text.)

(Svensk översättning.)

Convention commerciale entre la Suéde et l’Espagne.

Sa Majesté le Roi de Suéde et sa Majesté Catholique le Roi d’Espagne, animés d’un égal désir de favoriser le développement des relations entre la Suéde et 1’Espagne, ont résolu å cet effet de eonclure une Convention commerciale, et ont nommé pour Leurs Plénipotentiaires respectifs:

Sa Majesté le Roi de Suéde,

Son Excellence M. Wollmar Boström, Son Envoyé Extraordinaire et Ministre Plénipotentiaire prés de Sa Majesté Catholique, et

Sa Majesté le Roi d’Espagne,

Son Excellence Don Fernando Espinosa de los Monteros y Bermejillo, Soussecrétaire, Chargé du Ministére des Affaires Etrangéres,

lesquels, aprés s’étre communiqué leurs pleins pouvoirs respectifs, trouvés en bonne et due forme, sont convenus de ce qui suit:

Handelsavtal mellan Sverige och Spanien.

Hans Majestät Konungen av Sverige och Hans Katolska Majestät Konungen av Spanien, besjälade i lika mån av önskan att främja utvecklingen av förbindelserna mellan Sverige och Spanien, hava beslutit att i sådant syfte avsluta ett handelsavtal och hava till fullmäktige utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige,

Sin Envoyé extraordinaire och Ministre plénipotentiaire hos Hans Katolska Majestät, Wollmar Boström, och

Hans Majestät Konungen av Spanien,

Hans Excellens Don Fernando Espinosa de los Monteros y Bermejillo, Statssekreterare för Utrikesministeriet,

vilka, efter att hava meddelat varandra sina fullmakter, som befunnits i god och behörig form, överenskommit om följande:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

3 Artide ler.

Les deux Parties Contractantes se garantissent réciproquement pour tout ce qui concerne le commerce — importation, exportation et transit — entre les deux pays, le traitement de la nation la plus favorisée, sous réserve des dispositions spéciales de 1’article 3 ci-dessous relatives au montant des droits d’entrée et eu égard aux dispositions de 1’article 6.

Chacune des Parties Contractantes s’engage, en conséquence, k faire bénéficier 1’autre, immédiatement et ineonditionnellement, de tous les priviléges et faveurs qu’elle a concédés ou concédera å une tierce Puissance, en ce qui concerne notamment les formalités douaniéres et le traitement des expéditions en douane, le transbordement des marchandises, les entrepöts de douane, les surtaxes, les droits intérieurs, tels que droits d’accise ou de consommation, les droits deportation et toutes les taxes additionnelles ou locales.

Article 2.

Les produits du sol oudel’industrie énumérés dans l’annexe A, qui sont originaires et en provenance d’Espagne, des lies Baléares et Canaries ou des Possessions espagnoles, ne seront soumis en aucun cas, å leur entrée en Suéde, å des droits supérieurs å ceux qui sont stipulés par la dite annexe, toutes les taxes additionnelles comprises.

Tous les autres produits originaires et en provenance d’Espagne, des Ees Baléares et Canaries ou des Possessions espagnoles, de méme que

Artikel 1.

De båda avtalsslutande parterna medgiva varandra ömsesidigt behandling såsom mest gynnad nation i allt vad angår handeln mellan de båda länderna — införsel, utförsel och transitering — med det förbehåll, som härleder sig ur de i artikel 3 upptagna särskilda bestämmelserna om importtullsatsernas storlek och med beaktande av bestämmelserna i artikel 6.

Vardera av de avtalsslutande parterna förbinder sig sålunda bland annat att vad angår tullformaliteter och tullbehandling, omlastning, tullnederlag, surtaxer, inre avgifter såsom accis- eller konsumtionsavgifter, utförselavgifter, alla tilläggsavgifter och lokala avgifter, låta den andra parten omedelbart och ovillkorligt komma i åtnjutande av alla de förmåner, vilka medgivits eller kunna komma att medgivas ett tredje land.

Artikel 2.

De i bifogade lista A uppräknade naturprodukter och industritillverkningar, som hava sitt ursprung i och komma från Spanien, Baleariska öarna, Kanarieöarna eller de spanska besittningarna, skola, vid införsel till Sverige, i intet fall beläggas med högre införselavgifter än de i listan angivna, alla tilläggsavgifter inberäknade.

Alla övriga varor, som hava sitt ursprung i och komma från Spanien, Baleariska öarna, Kanarieöarna eller de spanska besittningarna, liksom

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

ceux qui sont énumérés dans la dite annexe, ne seront soumis en aucun cas, å leur entrée en Suéde, å des droits supérieurs å ceux qui sont appliqués ou pourront étre appliqués relativement å la nation la plus favorisée.

Article 3.

Les produits du sol ou de l’industrie énumérés dans 1’annexe B, qui sont originaires et en provenance de Suéde, ne seront soumis en aucun cas, å leur entrée en Espagne ou dans les lies Baléares, å des droits supérieurs å ceux qui sont stipulés par la dite annexe, toutes les taxes additionnelles comprises.

Pour les dits produits, la Suéde sera, en outre, mise au bénéfice de toute réduction des droits d’entrée au dessous des chiffres prévus par 1’annexe B, que 1’Espagne pourra accorder, en vertu d’une convention conclue ou de toute autre mesure prise aprés la signature de la présente Convention, pour les mémes produits d’une tierce Puissance.

Tous les autres produits originaires et en provenance de Suéde acquitteront, å leur entrée en Espagne ou dans les lies Baléares, les droits prévus dans la seconde colonne du tarif d’usage espagnol alors en vigueur.

Toutefois, les produits énumérés dans 1’annexe C, qui sont originaires et en provenance de Suéde, ne seront pas soumis, å leur entrée en Espagne ou dans les Ees Baléares, å des droits supérieurs å ceux qui sont appliqués ou pourront étre appliqués relativement å la nation la plus favorisée.

även de i nämnda lista uppräknade, skola, vid införsel till Sverige, i intet fall vara underkastade högre införselavgifter än dem, vilka tilllämpas eller kunna komma att tilllämpas i förhållande till mest gynnat land.

Artikel 3.

De i bifogade lista B uppräknade naturprodukter och industritillverkningar, som hava sitt ursprung i och komma från Sverige, skola vid införsel till Spanien och Baleariska öarna i intet fall beläggas med högre införselavgifter än de i listan angivna, alla tilläggsavgifter inberäknade.

För nämnda produkter och tillverkningar skall Sverige därutöver komma i åtnjutande av de nedsättningar under de i lista B angivna importavgifterna, som Spanien må komma att medgiva för motsvarande varor från något tredje land genom någon efter detta avtals undertecknande träffad överenskommelse eller vidtagen annan åtgärd.

Alla övriga varor, som hava sitt ursprung i och komma från Sverige, skola vid införsel till Spanien och Baleariska öarna tullbehandlas enligt tullsatserna i andra kolumnen av den vid tillfället gällande spanska tariffen.

Likväl skola de i bifogade lista C uppräknade varor, som hava sitt ursprung i och komma från Sverige, vid införsel till Spanien och Baleariska öarna icke vara underkastade högre införselavgifter än dem, vilka tillämpas eller kunna komma att tillämpas i förhållande till mest gynnat land.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

5 Artide 4.

Les deux Parties Contractantes s’engagent, la Suéde en ce qui concerne tous les produits originaires et en provenance d’Espagne, lies Baléares, lies Canaries et Possessions espagnoles, et 1’Espagne en ce qui concerne les produits originaires et en provenance de la Suéde, enumérés dans les annexes B et C, å s’accorder réciproquement, immédiatement et inconditionnellement tous les priviléges et faveurs, y compris le bénéfice des taux plus favorables, résultant des modiflcations dans la nomenclature douaniére, des spécialisations et des observations ou remarques introduites dans leur tarif au moyen de mesures administratives ou légales ou de conventions conclues avec une tierce Puissance.

La Suéde jouira, en outre, de toute faveur ou privilége que 1’Espagne a reconnu ou pourra reconnaitre å une tierce Puissance par rapport aux »Dispositions pour l’application du tarif espagnol», notamment celles sous les numéros 4 et 5.

Artide 5.

Les produits du sol ou de 1’industrie, originaires et en provenance de Suéde, jouiront, å leur entrée dans les lies Canaries et dans les Possessions espagnoles, de tous les avantages et priviléges que 1’Espagne a accordés ou pourra accorder å une tierce Puissance.

Artikel 4.

De båda avtalsslutande parterna förbinda sig, Sverige i fråga om alla varor, som hava sitt ursprung i och komma från Spanien, Baleariska öarna, Kanarieöarna och de spanska besittningarna, och Spanien i fråga om de varor, som hava sitt ursprung i och komma från Sverige och som äro uppräknade i listorna B och C, att ömsesidigt medgiva varandra, omedelbart och ovillkorkorligt, alla de förmåner, däri inbegripen förmånen av lägre avgifter, som kunna uppkomma genom ändringar i tullpositionernas lydelse eller specialiseringar i tulltarifferna eller genom anmärkningar och förklaringar, införda i tulltarifferna till följd av administrativa eller lagstiftningsåtgärder eller till följd av överenskommelser med något tredje land.

Sverige skall dessutom komma i åtnjutande av alla förmåner, som Spanien tillerkänt eller kan komma att tillerkänna något tredje land i vad angår »bestämmelser rörande tillämpningen av den spanska tariffen», särskilt bestämmelserna under nr 4 och 5.

Artikel 5.

Naturprodukter och industritillverkningar, som hava sitt ursprung i och komma från Sverige, skola vid införsel till Kanarieöarna och de spanska besittningarna åtnjuta alla de förmåner, vilka Spanien medgivit eller kan komma att medgiva något tredje land.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Artide 6.

Les deux Parties Contractantes s’engagent å n’établir ni maintenir aucune prohibition ou restriction å leurs importations on exportations réciproques qui ne s’appliquera pas de la méme maniére å 1’importation ou å 1’exportation des mémes produits dans le commerce avec tout autre pays se trouvant dans les mémes conditions.

Artide 7.

Les deux Parties Contractantes se garantissent réciproquement le traitement de la nation la plus favorisée pour tout ce qui concerne le droit d’exereer le commerce et 1’industrie, d’acquérir et de posséder des biens meubles et immeubles, et les obligations fiscales.

Artide 8.

Les négociants, fabricants et autres industriels suédois ou espagnols qui établiront, par la production d’une carte de légitimation délivrée par les autorités compétentes de leur pays, qu’ils sont autorisés dans le pays de leur domicile å exercer leur commerce ou leur industrie et y acquittent les impöts et taxes prévus par la loi, pourront, soit personnellement, soit par 1’intermédiaire de voyageurs å leur service, faire sur le territoire de l’autre Partie Contractante, des achats chez les producteurs et les négociants dans leurs locaux de vente et prendre des commandes chez les personnes qui producent ou utilisent dans leur commerce ou leur industrie des mar-

Artikel 6.

De båda avtalsslutande parterna förbinda sig att icke införa eller upprätthålla förbud eller inskränkningar för den ömsesidiga in- och utförseln, vilka icke på samma sätt tilllämpas för motsvarande varor från eller till varje annat land, beträffande vilket lika förutsättningar äro för handen.

Artikel 7.

De båda avtalsslutande parterna tillerkänna varandra behandling såsom mest gynnad nation i vad angår rätt till utövande av handel och andra näringar, rätt att förvärva och besitta fast och lös egendom samt skattskyldighet.

Artikel 8.

Svenska och spanska köpmän, fabriks- och andra näringsidkare, vilka genom ett av vederbörande myndighet i hemlandet utfärdat näringslegitimationsbevis styrka, att de uti den stat, där de äga sitt hemvist, äro berättigade att idka handel eller annan näring och erlägga stadgade skatter och avgifter, skola vara berättigade att personligen eller genom i deras tjänst anställda resande inom den andra avtalsslutande partens område verkställa varuinköp hos producenter och hos köpmän i deras affärslokaler ävensom upptaga beställningar hos personer, vilka producera eller i sin rörelse använda varor av samma slag som de utbjudna.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

chandises de la méme espéee que celles qui sont offertes par eux.

Les susdits commerQants, industriels ou voyageurs de commerce munis d’une carte de légitimation seront traités, pour les achats auxquels ils procéderont ou les commandes qu’ils prendront, en ce qui concerne les droits, taxes et facilités, sur le méme pied que ceux de la nation la plus favorisée. Ils pourront avoir avec eux des échantillons mais non des marchandises.

Les objets passibles d’un droit d’entrée qui sont importés å titre d’échantillons par les dits voyageurs de commerce, seront, de part et d’autre, admis en franchise de droits d’importation et deportation, dans les mémes conditions que les objets de méme nature importés par les voyageurs de commerce ressortissants å la nation la plus favorisée.

Article 9.

Les stipulations de la présente Convention relatives au traitement de la nation la plus favorisée ne pourront étre invoquées en ce qui concerne les concessions spéciales accordées ou qui pourront étre accordées å 1’avenir å des Etats limitropbes en vue de faciliter le commerce local des deux cötés de la frontiére.

Il est entendu, en outre, que l’Espagne ne pourra, en vertu des dispositions de la présente Convention, revendiqner des priviléges, faveurs ou immunités que la Suéde a accordés ou viendrait å accorder, soit au Danemark ou å la Norvége, soit å ees deux pays, tant qu’elle ne les aura pas accordés aussi å

Ovannämnda med näringslegitimationsbevis försedda köpmän, näringsidkare eller handelsresande skola, då de verkställa inköp eller upptaga beställningar, i fråga om avgifter, pålagor och lättnader åtnjuta mestgynnadnationsbehandling. De skola äga medföra varuprover, men inga varor.

Tullpliktiga föremål, vilka införas såsom prover av bemälda handelsresande, skola, på samma villkor som motsvarande föremål införda av handelsresande tillhörande mest gynnad nation, å ömse sidor åtnjuta frihet från införsel- och utförselavgifter.

Artikel 9.

Bestämmelserna i detta avtal angående tillerkännande av mestgynnadnationsbehandling kunna icke åheropas ifråga om de förmåner, vilka äro beviljade eller framdeles kunna komma att beviljas angränsande stater till underlättande av lokalsamfärdseln på båda sidorna om gränsen.

Det är vidare övenskommet, att på grund av bestämmelserna i detta avtal anspråk icke skall kunna från spansk sida göras på förmån, som Sverige medgivit eller må komma att medgiva Danmark eller Norge eller båda dessa länder, så länge icke samma förmån medgives ytterligare någon stat, och från svensk

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

une autre Puissance, et que la Suéde ne pourra, en vertu des dites dispositions, revendiquer des priviléges, faveurs ou immunités que 1’Espagne a accordés ou viendrait å accorder, soit au Portugal, soit au Maroc (zone espagnole), soit encore aux Républiques hispano-américaines, tant qu’elle ne les aura pas accordés aussi å une autre Puissance.

Article 10.

La présente Convention sera ratifiée par Sa Majesté le Roi de Suéde, avec 1’approbation du Riksdag, et par Sa Majesté le Roi d’Espagne, apres l’accomplissement des formalités établies par les dispositions éspagnoles en vigueur. Elle entrera en vigueur dix jours apres 1’échange des ratifications et demeurera exécutoire pendant une période de douze mois. Si, trois mois avant 1’expiration de la dite période, aucune des deux Parties Contractantes ne l’a dénoncée, elle restera en vigueur jusqu’au terme d’un délai de trois mois å compter du jour de sa dénonciation par l’une ou 1’autre des Parties Contractantes.

En foi de quoi les Plénipotentiaires respectifs ont signé la présente Convention et y ont apposé leurs cachets.

Fait å Madrid en double expédition le quatre mai mil neuf cent vingt cinq.

W. Boström.

(L. S.)

F. Espinosa de los Monteros.

(L. S.)

sida på förmån, som Spanien medgivit eller må komma att medgiva Portugal, Marocko (spanska zonen) eller de spansk-amerikanska republikerna, så länge icke samma förmån medgives ytterligare någon stat.

Artikel 10.

Detta avtal skall ratificeras av Hans Maj:t Konungen av Sverige, med Riksdagens samtycke, och av Hans Maj:t Konungen av Spanien, sedan de enligt gällande spanska bestämmelser föreskrivna formaliteter blivit fullgjorda. Det skall träda i kraft tio dagar efter ratifikationshandlingarnas utväxling, och förbliva gällande under en tid av tolv månader. Om ingendera av de avtalsslutande parterna uppsagt detsamma tre månader före utlöpandet av sagda tid, skall det förbliva gällande intill dess tre månader förflutit från den dag, då det uppsäges av den ena eller andra parten.

Till bekräftelse härav hava de befullmäktigade ombuden undertecknat detta avtal och försett det med sina sigill.

Som skedde i Madrid i två exemplar den 4 maj 1925.

W. Boström.

(L. S.)

F. Espinosa de los Monteros.

(L. S.)

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

105 Minerais de toutes sortes etc. .......................................

Riz non mondé ou simplement débarrassé de la balle ex-

térieure ............................................................

Graines de riz .............................................•.........

Paille et loin ainsi qu’herbes non spécialement dénommées Fourrages non spécialement dénommés, tels que dréche et résidus de distillera, fourrage de gluten, farine de tourteaux de mats et (lånt res tourteaux oléagineux ainsi que farine de germes de mats, méme mélangés avec des

matiéres animales...............................................

Raisins frais .......................................................

Bananes ...............................................................

Oranges ...............................................................

Citrons.......................................................................

Fruits frais ou écrasés (pulpes) autres qu’oranges et citrons

rentrant sous le numero 107 b du tarif..................

Figues séches...............................................................

Ecorces d’oranges, de citrons et d’oranges améres séchées

ou salées............................................... ............

Raisins secs..................................................................

Noix ordinaires et autres non spécialement dénommées

ainsi que noisettes et chåtaignes...........................

Amandes .....................................................................

Fruits conservés dans 1’esprit de vin, le vinaigre ou l’huile

ou confits y compris le poids des contenants.........

Tomates ...............................................................

Oignons .....................................................................

Plantes potagéres non spécialement dénommées, conservées dans 1’esprit de vin, le vinaigre ou l’huile ou confites ...

Réglisse sans addition de sucre etc..................................

Sardines et le thon, conservés .......................................

Anis ..........................................................................

Safran .....................................................................

Alcools et vins ........................................................

Eaux minérales ......................................................

Peaux et cuirs ne rentrant pas sous la pelleterie, non appré-

tés etc..................................................................

Ecorce de liége (méme en morceaux découpés) ainsi que

déchets d’écorce de liége.............................................

Déchets de liége divisés au moyen de trituration ou par un

procédé semblable......................................................

Blocs, plaques, tubes etc. en déchets de liége combinés avec

des matiéres affermissantes etc.....................................

Bouées de sauvetage etc- en liége combiné avec d’autres

matiéres ..................................................................

Bouchons en liége pour bouteilles de toute sorte, sans garniture; semelles pour chaussures, méme combinées avec dtautres matiéres ainsi qu’autres artides en liége non spécialement dénommés................................................

Laine ................................

libres

libre

2.— les 100 kg. libres

libres 0.3 5 le kg.

libres 0.10 le kg.

O.io le kg.

O.io le kg.

0.15 le kg.

0.15 le kg.

0.15 le kg.

0.3 o le kg.

0.36 le kg.

0.4 o le kg.

0.15 le kg.

0'05 le kg.

0.25 le kg.

0.12 le kg.

0.25 le kg.

0.25 le kg.

6.— le kg. (voirprotocolefinal) libres

libres

libre

libre

0.05 le kg.

O.io le kg.

0.20 le kg. libre

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

11 Lista A.

(Svensk översättning.)

Tullsatscr vid införsel till Sverige.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

13 Nr

i svenska tulltaxan

1 a g

Tullsats i svenska kronor

555 ur 871 897

947 965 970

ur 1105

ur 1106 1140

ur 1145 1167 1181 ur 1242

Säckar, tydligen använda .............................................

Revolvrar och pistoler..................................................

Koppar och därav med zink, tenn eller annan oädel metall framställda legeringar, oarbetade eller raa, alla slag,

etc.........................................................................

Bly, oarbetat, ävensom skrot .......................................

Plåt, rör, tråd etc. av bly...........................................

Zink, oarbetad, ävensom skrot....................................

Plåt, spik, tråd, rör etc. av zink....................................

Konstnärsarbeten av oädel metall .................................

Silver, oarbetat, ävensom skrot.......................................

Olivolja på fat eller andra kärl än under 1106 nämnda ...

Olivolja på glas- eller lerkärl ....................................

Citronsyra, vinsyra ävensom vinsten och seignettesalt samt andra tartrater av kalium, natrium och ammonium...

Koksalt (klornatrium), alla slag .................................

Kvicksilver och dess legeringar....................................

Terpentinolja............................................................

Vegetabiliska garvningsämnen äve.nsom garvämnesextrakter

i ur 1243 | Garvsyra (tannin)

fria

0.7 & per kg-

fria

fritt

fria

fri

fria

fria

fritt

fri

0.06 per kg.

fria

fritt

fria

0.05 per kg. fria

fri

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Annexe B.

(Autentisk text.)

Droits a 1’entrée en Espagne.

ex 141 191

258 ad 258

ad 272/3 288

330 363

Traverses pour chemins de fer ....................................

Poteaux et pieux ronds de bois ordinaire et rouleaux pour

mines jusqu’å 25 centimétres de diamétre ................

Bois ordinaires en planches d’une épaisseur de plus de 75 millimétres, poutres, troncs etc. et bois pour constructions navales .................................................

Bois ordinaires en planches d’une épaisseur de plus de

40 jusqu’å 75 millimétres inclus ..............................

Bois ordinaires en planches d’une épaisseur ju squ'a 40

millimétres inclus ...................................................

Bois travaillé, en éléments pour constructions terrestres

ou maritimes ......................................................

Troncs de bois pour la fabrication de pate de bois ... Bois ordinaire ouvré, en objets tournés ou taillés, peints

ou non, vernis ou non, etc................................

Sciure (farine) de bois .........................................

Courroies et cordes en cuir pour transmissions, tuyaux et autres ouvrages en peau et en cuir pour machines

Aciers fins å charbon pour outils..............................

Ne seront considérés comme aciers lins å charbon pour outils que les aciers contenant eu méme temps un minimum de 0.6 % de charbon et moms de O oi % de soufre et de 0-03 % de phosphore.

Aciers spéciaux ......................................................

Rentre sous ees numéros le fil d’aeier appelé »Paragon» . Piéces de fonte brute non travaillée de 1 å 25 kg.......

Roues en fer et en acier, de plus de 100 kg. chacune, pour locomotives, wagons et voitures des chemins de

fer et des tramways etc........................................

Piéces en fer, acier ou acier malléable pour 1’ajustage des

tuyaux ..................................................................

Piéces forgées ou estampées etc.

— de plus de 100 kg..............................................

— de 25 å 100 kg.................................................

— de 1 å 25 kg.......................................................

— de 10 grammes å 1 kg. .......................................

Cables de fil de fer ou d’acier avec mélange de fibres tex-

tiles ....................................................................

Cables autres de fer ou d’acier ...................................

Outils ä main, emmanchés ou non, pour scier, couper, raboter, limer etc..................................................

1.04 les 100 kg. 1.25 les 100 kg.

10. — le m. cube

11. — le m. cube

12. — le m. cube

17.60 les 100 kg. 0.80 les 1000 kg.

42.— les 100 kg- 0.80 les 100 kg.

3.20 le kg.

27.— les 100 kg.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

15 Lista B.

(Svensk översättning.)

Tullsatser vid införsel till Spanien.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

1 Les numéros oll, 512 et 513 ne bénéficieront des dégrévements inscrits å la présente liste que pendant la période ou PEspagne ne pourra suffire å ses propres besoins.

Kunyl. Maj:ts proposition Nr 229.

381 502

502 bis ur 505

ur 506 510

5111 Andra handverktyg med eller utan skaft:

vägande över 1 kg...................................................

» under 1 kg.................................................

Bordsknivar etc.........................................................

Saxar etc...................................................................

Lösa delar till förbränningsmotorer ..............................

Karburatorer ......................................■•••••.................

Lokomobiler och ångmaskiner, halvstationära, vägande

2,000 till 10,000 kg. ................................................

D:o, vägande 10,000 till 50,000 kg..................................

Ångturbiner:

vägande 10 till 25 ton .............................................

» över 25 ton ................................................

Ånglokomotiv etc. för järnvägar med spårvidd u nder 1 m

20.80 per 100 kgj 32.— per 100 kg. 4.— per kg.

7.— per kg.

135.— per 100 kg. 32.— per st.

66.— per 100 kg. 56.— per 100 kg-

32.— per 100 kg. 29.— per 100 kg. 124.— per 100 kg.

5121 5131

516 I

518 520 531

538 a 538 b

593 ur 593

615 D:o för spårvidd av 1 m. el. däröver:

vägande under 55 ton .............................................

» 55 ton och däröver ....................................

Lösa delar etc. till ånglokomotiv ................................

Kranar, vältar, etc., för drift medelst ånga, komprimerad

luft eller gasolin......................................................

Elektriska lokomotiv...................................................

Lokomotiv och andra självframdrivande fordon på räls etc

104.— per 100 kg. 84.— per 100 kg- 124.— per 100 kg.

75.— per 100 kg. 80.— per 100 kg- j

70.— per 100 kg. |

Tendrar...................................................................

Vattenturbiner, vägande 500 till 2,000 kg.....................

Svänghjul för alla slags maskiner ................................

Metallbearbetningsmaskiner:

vägande 10 till 20 ton ............................................

» över 20 ton ................................................

Träbearbetningsmaskiner:

vägande 250 till 500 kg. ........................................

» 500 till 1,500 kg.........................................

» över 1,500 kg..............................................

Apparater och verktyg för trä- och metallbearbetningsmaskiner, icke upptagna under annat tariffnummer .......................................................................

Maskiner för framställning av ändlöst papper, vägande intill 50 ton, ävensom lösa delar för pappersmaskiner-••

60.— per 100 kg-j 54.— per 100 kg. 33.— per 100 kg.

27.— per 100 kg. 24.— per 100 kg.

68.— per 100 kg. 48.— per 100 kg. 40.— per 100 kg.

72.— per 100 kg. i 42.— per 100 kg. |

Maskiner av alla slag för förflyttande av vätskor (pumpar etc.):

vägande 100 till 500 kg...........................................

* 500 till 5,000 kg...........................................

» över 5,000 kg.............................................

Maskiner ej inbegripna under andra tariff nummer:

vägande intill 50 kg. ................................................

» 50 till 500 kg..............................................

» 500 till 1,500 kg...........................................

» över 1,500 kg..............................................

Kylmaskiner etc., vägande över 1,500 kg......................

85.— per 100 kg. | 64.— per 100 kg. 28.— per 100 kg.j

90.— per 100 kg ' 80.— per 100 kg. 70.— per 100 kg. 50.— per 100 kg. 48.— per 100 kg-

Maskintillbehör etc. (ss. kullager m. m.)

128.— per 100 kg.

1 Ifråga om n:ris 511, 512 och 513 skola de i denna lista angivna tullnedsättningarna endast tillämpas så länge Spanien ej är i stånd att fylla sitt eget behov.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 188 höft. (Nr 229.)

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

626 627 629

723 ur 723

1249 1327 1331 1408 1540

Dynamomaskiner, elektromotorer, ventilatorer, sammankopplade med elektriska motorer, transformatorer etc.

vägande 500 till 1,000 kg...........................................

» 1,000 till 3,000 kg........................................

» 3,000 till 5,000 kg.......................................

» över 6,000 kg.........................•.....................

Elektriska generatorer m. m. (groupes electrogénes) och

omformare, vägande över 1,000 kg. ...........................

Strömbrytare, strömomkastare, strömställare, glödlampsinfattningar, hänglampor o. dyl. hjälpmateriel för elektr. installationer, bildade av metallstycken och monterade på något isolerande ämne, vägande pr st.

1 till 100 kg................................................

100 kg. och däröver ......................................

Telegraf- och telefonapparater, växelbord och delar därtill

Velocipeder ........................................

Motorcyklar etc.....................................

Tillbehör till velocipeder och motorcyklar Kullager och kulor till dyl. för velocipedc

och »sidecars»....................................

Tjära ...................................................

Syntetiskt nitrat etc.............................

Mekanisk trämassa................................

tabiliska ämnen (maskinfilt) (fabriqués en cru)

tabiliska ämnen (maskinfilt):

vägande under 300 gr..................

» över 300 gr.....................

förstärkt med garn av textilämnen

Klippfisk etc. ...............................

Fisk, annan, etc..............................

Torrmjölk......................................

Trähus .........................................

a) ...............................................

b) ...............................................

c) ...............................................

d) ...............................................

/

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Annexe C.

(Autentisk text.)

Numéros du tarif espagnol.

Chassé I.

N:os 7 å 16 inclus, 18, 58 å 60, 63, 77 å 79, 81, 82.

Classe II.

N:os 103, 112 å 114, 117 å 120, 122, 131.

Classe IV.

N:os 252 å 256, 263, 264, 272 å 286, 296, 303, 304, 305, 307, 308, 310, 312 å 314, 319 å 328, 331, 337 å 342, 347 å 351, 355, 356, 358, 366, 367, 371, 372, 375, 376 å 378 382 389 390, 404, 405, 447 å 450, 453, 454.

Classe V.

N:os 495 å 501, 508, 509, 519, 521, 522, 529, 534 å 537, 539, 544, 548 å 553, 558 å 560, 563, 567 å 570, 573, 574, 576, 583, 584, 593 bis, 593 ter, 594 å 597, 617 å 623, 628, 630 å 632, 634 å 642, 681, 720, 724, 745, 749, 752.

Classe VI.

N:os 852, 887 å 890, 923, 935, 956, 957.

Classe VII.

N:os 1022, 1025 å 1032, 1051.

Classe X.

N:os 1250, 1255, 1259.

Classe XII.

N:os 1329, 1416, 1417.

Classe XIII.

N:os 1496, 1504.

’ \

Note: Dans le cas oii cessera en Espagne le régime actuel monopoliste des alumettes la Suéde jouira pour les alumettes suédoises de tous les priviléges et laveurs dévolus å un tiers pays quelconque.

Kungl. Maj:ts 'proposition Nr 229.

21 Lista C.

(Svensk översättning-)

Nummer i spanska tulltariffen.

Klass I.

Nr 7 t. o. m. 16, 18, 58 t. o. m. 60, 63, 77 t. o. m- 79, 81, 82.

Klass II.

Nr 103, 112 t. o. m. 114, 117 t. o., m. 120, 122, 131.

Klass IV.

Nr 252 t. o. m. 256, 263, 264, 272 t. o. m. 286, 296, 303, 304, 305, 307, 308, 310, 312 t. o. m. 314, 319 t. o. m. 328, 331, 337 t. o- m. 342, 347 t. o. m. 351, 355, 356, 358, 366, 367, 371, 372, 375, 376 t. o. m. 378, 382, 389, 390, 404, 405, 447 t. o. m. 450, 453, 454.

Klass V.

Nr 495 t. o. m. 501, 508, 509, 519, 521, 522, 529, 534 t. o. m. 537, 539, 544, 548 t. o. m. 553, 558 t. o. m. 560, 563, 567 t. o. in. 570, 573, 574, 576, 583, 584, 593 bis, 593 ter, 594 t. o. m. 597, 617 t. o- m. 623, 628, 630 t. o. m. 632,6341, o. m. 642, 681, 720, 724, 745, 749,752.

Klass VI.

Nr 852, 887 t. o. m. 890, 923, 935, 956, 957

Klass VII.

Nr 1022, 1025 t. o. m. 1032, 1051.

Klass X.

Nr 1250, 1255, 1259.

Klass XII.

Nr 1329, 1416, 1417.

Klass XIII.

Nr 1496, 1504.

Anmärkning. För den händelse det nuvarande spanska tändsticksmonopolet skulle upphävas, skall Sverige lör svenska tändstickor komma i åtnjutande av alla de förmåner, som beviljas vilket som helst annat land.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Protocole final.

Au moment de proeéder å la signatur de la présente (konvention le Gouvernement de S. M. le Eoi de Suéde et le Gouvernement de S. M. le Roi d’Espagne ont trouvé opportun de préciser les points suivants:

l:o) Le Gouvernement de S. M. le Kol de Suéde s’engage å ne pas augmenter, ni directement ni par une modification de la graduation alcoolique actuelle, les droits d’entrée en vigueur pour les boissons alcooliques comprises sous les numéros 183 å 190 du tarif douanier suédois.

2:o) Le dit Gouvernement s’engage å faire bénéficier 1’Espagne, sous les mémes eonditions qu’une tieree Puissance quelconque:

a) de toute modification qui pourra étre décidée pour ce qui concerne la graduation des vins applicable aux vins espagnols jusqu’å 18° indus, tant au sujet des vins naturels que pour ce qui concerne les vins dont la vente commerciale nécessite une augmentation du degré alcoolique;

b) de toute la liberté de commerce compatible avec la législation suédoise, au sujet des vins et alcools, les dits produits espagnols profitant, sur tous les points de vue, au méme titre que les produits similaires importés de tout autre pays, de tous les priviléges ou facilités établis ou qui pourront étre établis concernant 1’importation, la circulation, la vente et la consommation des boissons alcooliques.

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet av förestående avtal hava H. M. Konungens av Sverige regering och H. M. Konungens av Spanien regering funnit lämpligt att fastställa följande punkter:

l:o) H. M. Konungens av Sverige regering förbinder sig att icke höja gällande införseltullar för de under nr 183 till och med 190 i svenska tulltaxan upptagna alkoholhaltiga drycker, vare sig direkt eller genom förändring av den nuvarande alkoholgraderingen.

2:o) Sagda regering förbinder sig att låta Spanien på samma villkor som varje tredje land komma i åtnjutande av

a) varje förändring, som kan komma att fastställas med avseende å graderingen av viner och är tillämplig å spanska viner med högst 18' alkoholhalt, vad angår såväl naturliga viner som viner, för vilkas saluförande erfordras en ökning av alkoholhalten;

b) varje med den svenska lagstiftningen förenlig frihet i fråga om handeln med viner och spirituösa, varjämte dylika varor av. spanskt ursprung i alla avseenden skola, på samma sätt som likartade varor från varje annat land, åtnjuta alla de förmåner och lättnader, som äro eller kunna komma att bliva gällande i fråga om införsel, omsättning, försäljning och förbrukning av alkoholhaltiga drycker.

23 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

En foi de quoi les Plénipotentiaires respectifs ont signé le présent Proto- 2ole comme partie intégrante de cette Convention, ä Madrid le quatre mai mil neuf cent vingt cinq.

W. Boström.

F. Espinosa de los Monteros.

Till bekräftelse härav hava de befullmäktigade ombuden undertecknat detta protokoll såsom integrerande del av handelsavtalet, som skedde i Madrid den 4 maj 1925.

W. Boström.

F. Espinosa de los Monteros.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 april 1925.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och t. f. chefen för finansdepartementet :

»Sveriges handelstraktat med Spanien av den 27 juni 1892 var byggd på principen om ömsesidig behandling såsom mestgynnad nation. I avseende på tullbehandlingen förefanns visserligen den begränsning ursprungligen häruti, att vartdera landet tillerkände det andra mestgynnadrätt endast för vissa varuslag, som funnos uppräknade i två till traktaten fogade tariffer. Sedan spanska regeringen emellertid några år senare meddelat, att alla svenska varor vid införsel till Spanien skulle komma att förtullas efter de lägsta tullsatser, som tillämpades mot något land, bortföll denna begränsning, och traktaten ingick därefter som ett led i det system av handelsavtal, vilande på grundsatsen om obegränsad och ovillkorlig mestgynnadnationsbehandling, som före världskriget ägde bestånd i förhållandet mellan Sverige och alla europeiska stater av betydelse. Sjöfartsförbindelserna med Spanien reglerades genom sjöfartstraktaten av den 15 mars 1883, som i stort sett föreskrev ömsesidig nationell behandling av fartyg och som alltjämt är gällande.

Handelstraktaten blev från spansk sida den 16 september 1918 uppsagd att träda ur kraft den 20 september följande år. Denna åtgärd motiverades av spanska regeringen därmed, att densamma, i syfte att efter kriget på nytt bringa handelsförbindelserna i ordning, önskade återtaga sin handlingsfrihet i fråga om tulltarifferna och därför hade beslutat uppsäga alla handelsavtal med särskilda tariffer. Genom noteväxling den 30 juni/6 augusti 1919 överenskommo de båda regeringarna dock, att traktaten skulle provisoriskt förlängas tillsvidare, likväl med den förändring, att uppsägningstiden förkortades från ett år till tre månader.

Den 17 december 1920 blev traktaten ånyo av spanska regeringen uppsagd, att träda ur kraft den 20 mars 1921. Därvid meddelade spanska

25 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

regeringen, att uppsägningen vore eu åtgärd, som i lika mån riktade sig mot ett flertal länder och som dikterades av spanska regeringens önskan att äga full frihet vid utarbetandet av den nya tulltaxa, vilken nödvändiggjordes av de inträffade förändringarna i varuvärdena och vore avsedd att läggas till grund för kommande förhandlingar om nya handelsfördrag. Den sålunda bebådade spanska tullrevisionen kom dock icke till stånd omedelbart, och i mars 1921 hade följaktligen förhandlingar om ett nytt handelsavtal icke ens kunnat påbörjas. Till följd härav träffades förnyad överenskommelse om traktatens förlängning, denna gång till den 20 juni 1921. Icke heller vid sistnämnda tidpunkt var dock den spanska tullrevisionen slutligt genomförd. En ny tulltaxa hade visserligen trätt i kraft den 17 maj 1921, men den angavs uttryckligen vara endast provisorisk. Den definitiva tulltaxan, som skulle bilda utgångsläget vid de beramade förhandlingarna om nya handelsfördrag, beräknades nu komma att dröja ännu något år, och vid sådant förhållande beslöto de två regeringarna att sluta ett provisoriskt avtal rörande handelsförbindelserna för den närmaste framtiden. Ett modusvivendi-avtal kom också till stånd genom

noteväxling den 19 och 20 juni 1921.

Det sålunda träffade nya avtalet innehar, att den provisoriska spanska tulltariffens lägre kolumn skulle tillämpas å svenska varor, som infördes till Spanien, mot det att alla spanska varor vid införsel till Sverige skulle komma i åtnjutande av mestgynnadbehandling. Dessutom skulle de artiklar i 1892 års traktat, som icke stodo i strid med dessa tullbestämmelser, fortfarande förbliva i kraft. Avtalet skulle gälla i tre månader och därefter tillsvidare, med en uppsägningstid av en månad. Då mot slutet av år 1921 förberedelserna för den definitiva spanska tulltariffen nalkades sitt slutförande och spanska regeringen önskade, att denna tariff skulle träda i kraft mot alla länder samtidigt, gjordes genom noteväxling den 29 december 1921 den förändringen i avtalet, att den lägre kolumnen av den nya spanska tulltaxan skulle från den dag, då den trädde i kraft, tillämpas på svenska varor i stället för motsvarande kolumn av den provisoriska tariffen. Med denna förändring är avtalet alltjämt gällande.

På liknande sätt hade samtidigt Spaniens äldre traktater med ett flertal andra länder blivit utbytta med modusvivendiavtal av motsvarande innehåll.

Av det nu sagda framgår, att frågan om en nyreglering av våra handelsförbindelser med Spanien uppkommit därigenom, att Spanien efter kriget genomfört en omläggning av sin tull- och traktatpolitik. Det är nödvändigt att äga kännedom om denna förändring i Spaniens handelspolitik för att förstå de förutsättningar, under. vilka förhandlingarna om ett nytt svenskt handelsavtal med Spanien inleddes, liksom också för att rätt bedöma värdet av det avtalsförslag, vari dessa förhandlingar numera resulterat. Jag skall därför i korthet redogöra för den nya spanska tulltaxans tillkomst och de handelsavtal, som Spanien på

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

grundval av densamma avslöt med andra länder under tiden före upptagandet av förhandlingarna med Sverige.

Eedan den tulltaxa, som före världskriget var gällande i Spanien, kännetecknades av höga skyddstullar. Den var, såsom redan antytts, byggd som dubbeltariff, ehuru till följd av handelsavtal den lägre tariffen tilllämpades mot de flesta länder. Vid krigets slut igångsattes emellertid förarbeten till en allmän tullrevision, vars syfte var att förstärka det befintliga tullskyddet, särskilt för industrin. Under krigstiden hade nämligen den spanska industrin kraftigt utvecklats, och för att även i fortsättningen kunna bibehålla den sålunda uppnådda ställningen ansågs den behöva ökat tullskydd, vars införande också från olika håll med styrka påyrkades. Kraven härpå gjorde sig än starkare gällande, då någon tid efter freden den besvärande konkurrensen från länder med starkt deprecierad valuta blev kännbar. Den förut omnämnda provisoriska tulltaxan utfärdades när den av valutaförhållandena gynnade varuinförseln från Tysklands och andra länders sida stod på sin höjdpunkt och medförde också den betydliga höjning av skyddstullmuren, som då ansågs nödvändig för upprätthållandet av landets industri. I början av år 1922 kom så den definitiva nya tulltaxan. Den skilde sig från den provisoriska huvudsakligen genom ökad specialisering samt däri, stt den högre tariffens tullsatser höjts, så att de i regel uppgingo till 300 procent av den lägre tariffens, i åtskilliga fall ännu högre. Därmed hade alltså den förstärkning av tullskyddet, varav landets industri ansågs vara i behov, definitivt genomförts.

. Men syftet med tullrevisionen torde icke endast hava varit att skydda den inhemska industrin mot utländsk konkurrens. Man avsåg säkerligen därmed även att förstärka sin beredskap för de blivande nya handelstraktatförhandlingarna, genom vilka man ville tillförsäkra sig bättre villkor för avsättningen i utlandet av spanska produkter. Särskilt framstod det såsom behövligt att bryta eller i varje fall minska de hinder, som i åtskilliga länder upprests mot vinimporten, i några, såsom Amerika, Norge och Finland, av nykterhetspolitiska skäl, i andra, såsom Frankrike, för att skydda den inhemska vinodlingen. Tullrevisionen synes därför jämväl hava varit inriktad på att åstadkomma kompensationsmedel, mot vilka man kunde tillköpa sig lättnader för exporten av viner och andra varor.

De i samband med den nya tulltaxans ikraftträdande fastställda traktatpolitiska riktlinjerna voro i korthet följande. Mot länder, med vilka handelsavtal saknades, skulle den högre tariffen tillämpas, vilket med denna tariffs mycket högt tilltagna tullsatser i regel måste starkt försvåra importen från dessa länder. Vid traktatförhandlingar skulle den lägre tariffen vara den principiella utgångspunkten. Nedsättningar av dess tullsatser med intill 20 procent av deras belopp kunde emellertid beviljas mot vederbörlig kompensation, och till en början erhöll regeringen bemyndigande att i undantagsfall bevilja ännu längre gående tullnedsättningar. Sistnämnda bemyndigande, den s. k. Bergaminlagen, gavs för en tid av

27 Käng!. Maj:ts proposition Nr 229.

ett år och förnyades sedan för ännu ett år, men upphörde därefter, på våren 1924, definitivt att Källa.

Det spanska tullsystemets konstruktion var alltså sådan, att den lägre tariffen utgjorde en särskilt för traktatförhandlingsbruk tilltagen generaltariff. Dess tullsatser, eller i varje fall en del av dem, var man beredd att sänka med intill 20 procent, i undantagsfall ännu mer, och i mån som liandelstraktater komme till stånd, skulle sålunda en eller flera konventionaltariffer uppkomma. Den högre tariffen hade i själva verket karaktären av en ren kamptariff’, ehuru den redan från början tillämpades i vidare utsträckning än vad fallet brukar vara med en sådan tariff. Slut ligen ingick som ett viktigt led i detta system, att mestgynnadnationsprincipen skulle tillämpas i så begränsad omfattning som möjligt. Mestgynnadrätt skulle överhuvud endast medgivas för särskilt i varje traktat angivna varor. Traktaterna skulle sålunda i regel komma att innehålla två varulistor, nämligen en angivande de tullnedsättningar och bindningar, som beviljades, och en upptagande de varor, vilka vid införsel till Spanien skulle åtnjuta behandling såsom mestgynnad nation, varefter alla övriga varor skulle tullbehandlas efter den lägre autonoma tariffen.

Såsom ett särskilt skydd mot konkurrensen från länder med starkt deprecierad valuta hade redan tidigare införts tilläggstullar, vilkas storlek beräknades efter den grad av depreciering, vederbörande lands valuta undergått. Även dessa valutatullar utnyttjades såsom påtryckningsmedel vid traktatförhandlingar, framförallt med Frankrike och Tyskland. För Sveriges del kommo de emellertid icke att direkt vara av betydelse, och jag skall därför inskränka mig till att här endast omnämna deras förekomst.

Det första land, med vilket Spanien avslöt ett handelsavtal efter nu angivna linjer, var Schweiz. Detta avtal kom till stånd redan i maj 1922 och blev i principiella avseenden förebild för en rad andra avtal. Schweiz tillerkände Spanien tullnedsättningar för 15 varuslag, bland vilka de viktigaste voro viner, sydfrukter och produkter av kork. Särskilt betydelsefullt för Spanien var, att vintullarna sänktes med 25—40 procent. Spanien å sin sida medgav nedsättningar och bindningar till förmån för Schweiz av 54 tullrubriker, varibland ur med 80 procent och ost med 50 procent av tullsatserna i den lägre tariffen. Vidare medgav Schweiz obegränsad mestgynnadrätt för alla spanska varor, under det att Spanien gjorde mot svarande medgivande endast för omkring 500 av den spanska tulltaxans 1540 rubriker. Dessa 500 rubriker omfattade dock praktiskt taget alla schweiziska exportvaror på Spanien av betydelse. Slutligen innehöll avtalet ett fåtal bestämmelser av allmän natur, vilka gingo ut på ömsesidig behandling såsom mestgynnad nation i fråga om handeln mellan länderna — givetvis med undantag för tullarna — vartdera landets medborgares rättsliga ställning i det andra landet, deras beskattning o. s. v.

Handelstraktaten med Schweiz följdes i juli 1922 av ett avtal med

28 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Frankrike, vars tillkomst innebar avvecklandet av ett tillspetsat handelspolitiskt konfliktläge mellan de två länderna. I september 1920 hade nämligen Frankrike, i syfte att skydda de franska vinodlarna mot konkurrensen av billiga spanska viner, höjt vintullarna högst väsentligt. Spanien hade svarat först med att höja tullarna å de viktigaste franska exportvarorna och därefter, i juni 1921, med att införa de förut omnämnda tillläggstullarna mot länder med deprecierad valuta. Följden härav blev, att Frankrike till december 1921 uppsade handelskonventionen med Spanien, varefter de två länderna mot varandra tillämpade sina maximitariffer och sålunda hefunno sig i ett förhållande, som närmast kan betecknas såsom tullkrig. Varubytet nedgick härigenom betydligt under den normala omsättningen.

Det nya handelsavtalet medförde för Spanien framförallt fördelen av att de franska vintullarna sänktes, ehuru icke till samma nivå som före kriget. Att dessa tullnedsättningar varit av betydelse, framgår därav, att den spanska vinexporten till Frankrike sedan avtalets ikraftträdande avsevärt ökats. I övrigt tillerkändes Spanien mestgynnadrätt för ungefär hälften av franska tulltaxans rubriker och för övriga varor tullsatser liggande mellan maximi- och minimitariffen. I utbyte medgav Spanien tullnedsättningar under den lägre tariffen, i några fall uppgående till mer än 20 procent av densamma, för omkring 320 rubriker, varibland siden- och andra textilvaror, järn- och stålvaror samt automobiler och maskiner voro de viktigaste. Dessutom tillerkändes Frankrike mestgynnadrätt för ett stort antal av spanska tulltaxans rubriker, varjämte Spanien förband sig att icke mot Frankrike tillämpa valutatullar.

Även gentemot Norge hade Spanien i anledning av vinfrågan kommit i ett förhållande, som tidvis tillspetsade sig till verkligt tullkrig. Norge hade till februari 1921 uppsagt handelsavtalet med Spanien för att kunna genomföra sin förbudslagstiftning, vari ingick importförbud på spritdrycker med över 14 procent alkoholhalt. I anledning av detta importförbud tilllämpade Spanien sin högsta tariff pa alla norska varor — en åtgärd, som, sedan den provisoriska nya tulltaxan i Spanien trätt i kraft, blev ytterst besvärande för Norge. Särskilt menlig var den omständigheten, att den norska klippfiskexporten på Spanien högst avsevärt minskades. För att undgå den fara för det norska fisket, som härigenom uppstod, förklarade sig Norge berett till vissa eftergifter i vinfrågan, och på grundval härav träffades i december 1921 ett provisoriskt handelsavtal, avsett att gälla för en tid av fyra månader. Spanien förband sig i detta avtal att mot norska varor tillämpa den lägre autonoma tariffens tullsatser, förhöjda med 25 procent. Som vederlag härför skulle norska regeringen draga försorg om att minst 150,000 liter starkviner och spirituösa infördes från Spanien under de närmaste fyra månaderna. Avtalet förlängdes sedermera något men utlöpte redan i juni 1922, varpå tullkriget åter begynte. Det

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

blev emellertid denna gång av kort varaktighet, ty i oktober samma år träffades ett nytt handelsavtal, vilket var byggt efter samma linjer som Spaniens avtal med Schweiz och Frankrike. Det medförde för Norges del, att den lägre spanska tariffen principiellt tillämpades mot norska varor. Nedsättningar under denna tariff beviljades för 27 tullrubriker, bland dem norgesalpeter med icke mindre än 90 procent samt fiskolja och viss fisk med 50 procent. Dessutom erhöll Norge mestgynnadbehandling för ytterligare 115 rubriker. I gengäld tillerkändes Spanien obegränsad mestgynnadrätt i Norge samt tullnedsättningar för sydfrukter, vissa grönsaker, produkter av kork m m. De viktigaste spanska förmånerna avsågo emellertid vinexporten. Norska regeringen förband sig nämligen att garantera en årlig införsel från Spanien av minst 500,000 liter starkvin och spirituösa, utan att någon del härav skulle få återutföras. Därjämte sänktes vissa vintullar med intill 40 procent. Sedermera har Norge upphävt införselförbudet för starkviner, vilket haft till följd vissa ändringar i avtalets bestämmelser.

Ungefär samtidigt med det norska avtalet träffades också ett handelsavtal med England, även detta av samma typ som de förutnämnda. England tillförsäkrades därigenom samma tullnedsättningar som Frankrike och Schweiz samt därtill förut icke beviljade nedsättningar av 120 rubriker. De viktigaste av dessa avsågo tillverkningar av järn och stål, stenkol samt textilvaror. Ställning som mestgynnad nation tillerkändes England för de flesta rubriker. Å sin sida förband sig England att icke höja gällande tullar å vin och spirituösa, vinjäst samt russin ävensom att bibehålla tullfrihet för järnmalm, kork, sydfrukter, lök, olivolja, tomater och konserverade grönsaker.

I och med avslutandet av dessa fyra handelsavtal blev det system, som Spanien tillämpade i avseende på tullbehandlingen av varor från olika länder, av ganska invecklad beskaffenhet. De längst gående tullnedsättningar, som fastställts i de nya avtalen, bildade tillsammans en lägsta konventionaltariff, vilken i regel understeg den lägre autonoma tariffen med högst 20 procent men i åtskilliga fall innebar ännu större nedsättningar. Denna konventionaltariff tillämpades praktiskt taget i sin helhet mot England och Frankrike och dessutom, till följd av äldre avtal, mot Förenta staterna och Italien. Schweiz och Norge kommo likaledes i åtnjutande av konventionaltariffen, ehuru endast i de för dessa länder viktigaste delarna av densamma. Mot vissa andra länder, såsom Sverige, Danmark och Holland, tillämpades enligt med dem slutna modus-vivendiavtal tillsvidare den lägre autonoma tariffen, varemot de i saknad av mestgynnadrätt icke tillerkändes några som helst nedsättningar under denna tariff. Och slutligen gällde den högre autonoma tariffen, i vissa fall ytterligare förhöjd genom valutatullar, mot länder, med vilka Spanien saknade avtal, däribland Tyskland och Finland.

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

För Sveriges del hade sålunda ställningen avsevärt försämrats genom tillkomsten av de nya avtalen och hotade att bliva ännu ogynnsammare, i den mån som ytterligare handelsavtal kunde komma till stånd. De spanska tullarna hade visserligen icke höjts, sedan modusvivendiavtalet med Sverige avslöts, men de åt de nya avtalsländerna beviljade lättnaderna hade givit dem en icke oväsentlig fördel i konkurrensen. Särskilt kännbart var detta i fråga om färdiga industriprodukter, däribland maskiner av olika slag, men även för andra varor, exempelvis trävaror samt järn och stål, åtnjöt Sverige icke längre samma förmåner som mestgynnad nation.

Denna olägenhet skulle tydligen närmast kunna avhjälpas därigenom, att också Sverige avslöte ett handelsavtal med Spanien efter samma grunder som nyssnämnda fyra länder. Behovet av ett sådant avtal måste givetvis framstå desto starkare, ju större värde för vår export den spanska marknaden vore att tillmäta. Spaniens betydelse i detta avseende har väsentligt vuxit efter kriget. Jag skall till belysande härav i korthet redogöra för den senaste tidens utveckling av handelsförbindelserna mellan de båda länderna.

Vad då först beträffar vår import från Spanien, så var denna före kriget tämligen obetydlig och uppgick till ett värde av 3 å 4 miljoner kronor om året. De införda varorna utgjordes huvudsakligen av sydfrukter samt viner och spirituösa, i mindre omfattning även av salt och kork. Efter kriget har importen ökats och motsvarade år 1923 ett värde av 5,873,000 kronor, men omfattar i stort sett samma varor nu som tidigare, ökningen faller till stor del på sydfrukter, särskilt apelsiner. Vinimporten, vilken till följd av de restriktioner, som införts i vissa länder, å spansk sida måste tillmätas stor betydelse, har likaledes ökats i icke obetydlig grad.

Importen från Spanien av apelsiner och viner framgår av följande tablå:

31 Kungl. Maj.-ts proposition Nr 229.

Införseln till Sverige från Spanien åren 1013 och 1024 av brännvin och sprit, likör och

vin samt apelsiner.

32 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Under åren närmast före kriget uppgick vår export till Spanien i runt tal till ett värde av mellan 7 och 10 miljoner kronor om året. Den alldeles övervägande delen härav föll på trä och pappersmassa, varjämte järn och stål samt järnvaror årligen utfördes för omkring en halv miljon kronor. Färdiga industriprodukter i övrigt förekommo däremot i ringa omfattning. Efter kriget har emellertid en förändring inträtt i dessa förhållanden. Exporten i sin helhet har ökats, så att den under de tre sistförflutna åren uppgått till ett värde av inemot 35 miljoner kronor årligen. Det mest anmärkningsvärda häri är emellertid, att denna ökning till förhållandevis stor del faller på helfabrikat, särskilt på maskiner och däribland i främsta rummet elektriska maskiner och motorer, överhuvud kan det, såsom jag förut nämnt, med bestämdhet konstateras, att den spanska marknaden efter kriget erhållit en ökad och alltjämt växande betydelse för vår exportindustri. Orsakerna härtill torde i huvudsak vara följande.

Till en början har det av mig tidigare berörda uppsvinget inom den spanska industrin, vilket åtminstone delvis förorsakats av Spaniens isolering under kriget, medfört ökad efterfrågan å maskiner och verktyg, särskilt sådana som behövas inom maskin- och järnindustrin. Jämsides med det industriella uppsvinget har också inom andra näringsområden utvecklingen raskt fortskridit. Jordbruksmaskiner för motordrift och andra moderna maskiner och redskap för lantbruket komma mer och mer till användning, fisket bedrives i växande omfattning med motorfartyg, och landets rika tillgångar på vattenkraft utnyttjas alltmer för elektriska anläggningar. På dessa och andra områden erbjuder Spanien otvivelaktigt goda avsättningsmöjligheter, vilka under i övrigt gynnsamma förutsättningar synas kunna ytterligare utvecklas under den närmaste framtiden.

Härtill kommer i fråga om vissa grenar av vår exportindustri ännu en omständighet att beakta. Till följd av kriget hava avsättningsmöjligheterna i åtskilliga länder väsentligt förringats. Det är då av största vikt att söka skaffa ersättning härför på sådana marknader, där förutsättningar för upparbetande av en livskraftig export förefinnas. Sedd ur denna synpunkt måste en marknad sådan som den spanska, även om den för Sverige icke kan i betydelse jämföras med den, som vissa andra länder erbjuda, under nuvarande förhållanden förtjäna större beaktande än vad exportstatistikens siffror synas giva vid handen. Detta torde, vad Spanien angår, särskilt vara fallet i fråga om Sveriges export av järn och stål. Utförseln härav till Spanien har visserligen aldrig uppgått till större kvantiteter — den hade år 1924 ett värde av 631,000 kronor — men med hänsyn till de stora avsättningssvårigheter, under vilka vår järnhantering sedan några år tillbaka arbetar, är det av vikt, att den hittills för oss visserligen jämförelsevis obetydliga men, efter allt att döma, synnerligen utvecklingskraftiga spanska marknaden i möjligaste mån tillvaratages. Liknande ställer sig förhållandet även för andra grenar av vår exportindustri.

33 Kungl. May.ts proposition Nr 229.

Till Plysning av utvecklingen av Sveriges export till Spanien lier jag att få hänvisa till följande jämförande tablå:

Sveriges export till Spanien i tusental kronor.

Mera detaljerade uppgifter rörande Sveriges varubyte med Spanien återfinnas i de uppställningar häröver, vilka såsom bilagor ditt. A och B) torde få åtfölja detta protokoll.

Det var med beaktande av nu berörda synpunkter man i Sverige hade att bedöma den situation, som inträtt genom ikraftträdandet av ovannämnda nya handelsavtal mellan Spanien och andra länder och därav följande tulldifferentiering till Sveriges nackdel. För exporten av trävaror och pappersmassa syntes det, till följd av de relativt låga tullarna och frånvaron av starkare konkurrens från avtalsländernas sida, icke vara anledning att hysa farhågor åtminstone för den närmaste tiden framåt. Annorlunda ställde det sig för järnhanteringens och maskinindustrins vidkommande, och framförallt hotades den svenska utförseln av maskiner, särskilt elektriska maskiner och motorer. Den spanska marknaden för dessa varor av svenskt ursprung hade börjat upparbetas redan före kriget och syntes numera erbjuda stora utvecklingsmöjligheter. De nya tullarna voro visserligen höga, men då den spanska industrin på dessa områden i varje fall icke ännu kan tillgodose landets behov, erbjödo de i och för sig inga oöverstigliga hinder. Genom de nya avtalen medgåvos nu emellertid betydliga tullättnader åt några av Sveriges starkaste konkurrenter, såsom Schweiz i fråga om elektriska maskiner och så gott som alla de nya avtalsländerna i fråga om motorer, och därigenom hade tullarna blivit ett avsevärt, i enstaka fall avgörande hinder för den svenska exporten. På samma sätt hade tullarna på andra maskiner av olika slag och på järnmanufaktur, vilka tullar i stor utsträckning nedsatts i de slutna avtalen, otvivelaktigt minskat utsikterna för ökad svensk export. Överhuvud var ställningen sådan, att tulldifferentieringen verkat kraftigast hindrande just för sådana svenska exportvaror, för vilka den spanska marknaden hade det relativt största intresset.

Med dessa förhållanden för ögonen och i medvetandet av att varje nytt avtal, som Spanien avslöte med något annat land, sannolikt skulle ytterligare skärpa olägenheterna av att Sverige icke åtnjöt ställning som mestgynnad nation, beslöt Kungl. Maj:t den 13 oktober 1922, att förhand- Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 18S höft. (Nr 229.) ®

34 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

lingar skulle upptagas med Spanien om ett nytt handelsavtal, och utsåg till förhandlare dåvarande ministern i Madrid I. Danielsson.

Förhandlingarna inleddes därmed, att ett svenskt förslag till handelsavtal överlämnades till de spanska underhandlarna. Detta förslag var i allt väsentligt utarbetat av tull- och traktatkommitténs traktatavdelning, som för utrönande av de svenska önskemålen konfererat med våra exportsammanslutningar och ett stort antal enskilda företag. Förslaget var uppgjort efter samma linjer som Spaniens förberörda senaste handelsavtal. Det stadgade sålunda i fråga om tullbehandlingen, att Sverige skulle erhålla mestgynnadrätt för ett antal av inemot 300 uppräknade rubriker i spanska tulltaxan, huvudsakligen sådana, för vilka nedsättningar beviljats andra länder, samt dessutom vissa angivna nedsättningar för några få rubriker, vilka icke tidigare i något avtal blivit sänkta. För alla övriga svenska varor skulle den lägre tariffens tullsatser tillämpas. I gengäld skulle Spanien åtnjuta obegränsad mestgynnadrätt för alla varor, som infördes till Sverige. Dessutom innehöll förslaget några bestämmelser av allmänt innehåll, vilande på grundsatsen om ömsesidig behandling såsom mestgynnad nation.

Å spansk sida ställde man sig välvillig till förslagets principiella innebörd men framhöll samtidigt, att man måste begära särskilda koncessioner till förmån för vinexporten samt nedsättningar av de svenska tullarna för sydfrukter och andra spanska exportvaror.

Utan att ingå i detalj rörande de förda förhandlingarna anser jag mig dock böra omnämna ett par omständigheter, vilka utgjort den egentliga orsaken till att en så anmärkningsvärt lång tid förflutit från förhandlingarnas början tills de numera slutförts.

Den punkt i avtalet, vari det visade sig svårast att komma till ett resultat, var den som avsåg vinfrågan. Liksom fallet varit vid Spaniens förhandlingar med andra länder, fäste man även nu å spansk sida det största avseende vid att få bestämmelser fastställda, varigenom den spanska vinexporten så mycket som möjligt underlättades. Avgörande skäl ansågos emellertid å svensk sida tala mot att i denna fråga följa samma grunder, som tillämpats i flertalet av Spaniens förut avslutna avtal. Diskussionen i vinfrågan, som medförde konsekvenser även för avtalets innehåll i övrigt, hade ännu icke slutförts, då på eftersommaren 1923 den förändrade regeringsregimen i Spanien genomfördes. Härigenom framkallades ett längre avbrott i förhandlingarna. Den nya spanska regeringen meddelade nämligen, att den ämnade underkasta de gällande grundsatserna för traktatpolitiken en förnyad granskning och tillsätta en ny kommission för beredning och förande av förhandlingarna, varför det komme att dröja någon tid, innan dessa kunde fortsättas. Under loppet av ett år från denna tidpunkt blev icke heller av Spanien något nytt handelsavtal slutet, med undantag av en traktat med Italien, vilken för övrigt icke ägde nämnvärd betydelse för svensk export. Först på hösten 1924 hade man nått så långt, att

Kungl. May.ts proposition Nr 229.

förhandlingarnas återupptagande kunde ifrågasättas. Då hade emellertid förhandlingsläget för Sveriges vidkommande i viss mån försämrats, i det att den förut omnämnda s. k. Bergaminlagen upphört att gälla.

Denna lag, som bemyndigade spanska regeringen att genom handelsavtal nedsätta tullarna gentemot visst land med mer än 20 procent av den lägre tariffens tullsatser, hade i åtskilliga fall blivit tillämpad. I alla de tidigare slutna avtalen förekommo tullreduktioner på upp till 40 å 50 procent, bland annat för tyngre maskiner av olika slag, men också för andra varor. Efter Bergaminlagens utlöpande var spanska regeringen emellertid hunden vid 20 procent av den lägre tariffen såsom lägsta gräns för tullnedsättningar, och i avseende på sådana varor, för vilka större nedsättningar medgivits i något redan slutet avtal, kunde den för framtiden följaktligen icke bevilja obegränsad mestgynnadrätt. I alla kommande avtal måste alltså mestgynnadnationsklausulen begränsas på sådant sätt, att den icke avsåge tullreduktioner, överstigande 20 procent av den lägre tariffen.

Ett i augusti 1924 träffat handelsavtal med Tyskland var det första avtal, där dessa nya principer kommo till synes. Tyskland tillerkändes däri bestämt angivna tullnedsättningar för ett par hundra varor, vilka nedsättningar dock i intet fall överstego 20-proeentsgränsen. De allra flesta av dessa varor voro sådana, för vilka nedsättningar, i flera fall med mer än 20 procent, förut beviljats andra länder. Ingen mestgynnadklausul till förmån för Tyskland förekom i avtalet, och i fråga om nyssnämnda varor kom Tyskland sålunda i en sämre ställning än de föregående avtalsländerna. Tyskland å sin sida medgav behandling såsom mestgynnad nation i fråga om alla spanska varor samt betydliga tullnedsättningar för viner, sydfrukter, vissa grönsaker och korkprodukter. Avtalet i fråga har ännu icke ratificerats och är för närvarande föremål för behandling av tyska riksdagen.

Konsekvenserna av Bergaminlagens upphävande för Sveriges del voro icke helt oväsentliga. Flera av de tullrubriker, för vilka man påräknade mestgynnadrätt i ett blivande avtal, voro bland dem, som i föregående traktater med andra länder blivit nedsatta med mer än 20 procent. Eu närmare prövning gav emellertid vid handen, att detta förhållande icke för Sverige syntes böra tillmätas så stor betydelse, att tanken på det åsyftade handelsavtalet med Spanien borde uppgivas. Förhandlingarna återupptogos därför i november 1924, å svensk sida förda av envoyén W. Boström, vilken på våren 1923 efterträtt envoyén Danielsson såsom Sveriges minister i Madrid.

De sedan dess utan avbrott förda förhandlingarna, i vilka överingenjören vid Järnkontoret A. Wahlberg tidvis deltagit såsom sakkunnig i avseende på de frågor, som beröra vår export av järn och stål, hava nu slutförts, och ett avtalsförslag, varom förhandlarna enats, har överlämnats till de båda regeringarna. Förslaget är i korthet av följande innehåll.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Vad först beträffar de förmåner i tullavseende, som tillförsäkrats svenska varor i Spanien, följer förslaget — i motsats till vad fallet är såväl i det spansk-tyska avtalet som i ett i februari 1925 slutet avtal mellan Spanien och Österrike — samma grundlinjer som Spaniens tidigare avtal efter tullrevisionen, endast med den begränsning, att Sverige icke kommer i åtnjutande av de tullreduktioner utöver 20 procent av den lägre tariffen, vilka medgivits andra länder före det föreslagna avtalets undertecknande. Förslaget innehåller sålunda två förteckningar över spanska tullrubriker, den ena (B-listan) upptagande rubriker, vilka till förmån för Sverige blivit sänkta under den lägre tariffen eller i ett par fall bundna vid nu gällande tullbelopp enligt denna tariff, och den andra (C-listan) innehållande de rubriker, för vilka Sverige erhållit mestgynnadrätt. Tullsatserna enligt B-listan uppgå i de allra flesta fall till de lägsta belopp, som för närvarande tillämpas mot något land. Vissa undantag härifrån förekomma dock. Sålunda uppgår nedsättningen, i överensstämmelse med vad härom förut nämnts, endast till 20 procent av den lägre tariffens tullsatser i fråga om ett 20-tal rubriker, för vilka längre gående reduktioner tidigare beviljats andra länder. Och vidare har för en vara, nämligen mekanisk trämassa, den för närvarande lägsta tullsatsen blivit sänkt med 20 procent. För de å B-listan upptagna varorna skall Sverige dessutom komma i åtnjutande av alla de tullreduktioner, som kunna komma att i framtiden tillämpas mot något land till följd av någon efter avtalets undertecknande träffad överenskommelse eller vidtagen annan åtgärd. Mestgynnadrätten i avseende på de å C-listan upptagna varorna, för vilka i intet fall nedsättningar under 20 procent av den lägre tariffen medgivits annat land. är obegränsad. I fråga om alla övriga tullrubriker i spanska tulltaxan skall på svenska varor den lägre autonoma tariffen tillämpas.

B-listan innehåller ett 80-tal och C-listan omkring 200 rubriker. Då tullsatserna enligt B-listan, bortsett från ovannämnda undantag, äro de lägsta som tillämpas gentemot något land, hava de båda listorna, alltjämt med nyssberörda undantag, så till vida samma praktiska innebörd, att Sverige för de i listorna upptagna varorna tillförsäkras ställningen såsom mestgynnad nation.

Betydelsen härav är, som jag förut anfört, med utgångspunkt från det nuvarande läget väsentligt olika för olika slag av varor.

För trävarorna medför avtalet, att de viktigaste rubrikerna, nämligen 100—102 bliva nedsatta med omkring 10 procent, vilket emellertid i och för sig och även med hänsyn tagen till att några äldre avtalsländer redan nu åtnjuta denna nedsättning, icke torde vara av mera betydande värde. Det största intresset för denna varugrupp anknyter sig till den garanti, som erhålles mot att något land med utvecklad träexport i framtiden skall kunna tillförsäkra sig lägre tullsatser än dem som tillämpas mot Sverige. Den begränsning av mestgynnadrätten, som förefinnes i fråga om järnvägssyllar (rubrik 98) och trämasseved (rubrik 110), är praktiskt

Kungl. Maj:ts proposition Nr 22P.

taget utan betydelse, du vår export av dessa varor vanligen är obetydlig och tullskillnaden är mycket ringa.

Även för pappersmassa och papper ligger den största vinsten av avtalet i den erhållna mestgynnadrätten med hänsyn till möjligheten av framtida tullreduktioner åt något annat land. Dessutom har som nämnts en hittills icke åt något land medgiven tullnedsättning på 20 procent beviljats för mekanisk massa (rubrik 1021).

Beträffande järn och stål och halvfabrikat härav innebär avtalet tullreduktioner i ett stort antal fall och därutöver mestgynnadrätt för åtskilliga rubriker, vilka icke hittills blivit nedsatta. Vid rubrik 258 har införts en förklaring, i kraft av vilken den väsentliga fördelen vinnes, att större delen av svenskt järn och stål i stänger för framtiden kommer att tullbehandlas enligt rubrik 262. Förklaringen föreskriver nämligen, att den betydligt högre tullsatsen för rubrik 258 icke får tillämpas annat än för järn och stål av viss angiven hög kvalitet. I fråga om rubrikerna 262, 265, 266 och 267, varunder falla vanligt järn och stål i stänger samt plåt av järn och stål, förklarade man å spansk sida under förhandlingarna, att man måste bestämt vägra att medgiva någon som helst eftergift, varför de icke kunde få upptagas å någondera listan. Frankrike och England hade visserligen erhållit vissa reduktioner av dessa rubriker, men man ämnade under inga omständigheter utsträcka dem till något annat land. De gjorda nedsättningarna uppgå till omkring 6 procent, eller, vad angår den viktigaste av dessa rubriker, nr 262, till l.io pesetas per 100 kilogram, och äro sålunda jämförelsevis obetydliga. Den i förhållande till nyssnämnda länder mindre gynnsamma ställning, som Sverige alltså åtnjuter i fråga om sagda rubriker, är dock givetvis beklaglig, även om några alltför allvarliga svårigheter för vår järnexport till Spanien icke därav torde vara att befara. Å listorna förekomma vidare ett stort antal rubriker, som avse järnmanufaktur, och däribland åtskilliga av betydande intresse för svensk export.

En av de största fördelar, som avtalet innebär för Sverige, ligger i de tullreduktioner, som fastställts för olika slag av elektriska maskiner och som i huvudsak undanröja den mycket kännbara ojämnhet i konkurrensvillkoren, vilken för närvarande råder till följd av att vissa andra länder redan åtnjuta dessa reduktioner. Visserligen förekomma här två rubriker (629 och en del av 633), för vilka nedsättningar på mer än 20 procent av den lägre tariffen medgivits andra länder och där en viss tullskillnad sålunda fortfarande kommer att kvarstå, men i stort sett måste avtalet i fråga om hithörande varor anses medföra de för denna viktiga gren av den svenska exporten erforderliga lättnaderna.

Av största värde äro också de tullförmåner, som beviljats för motorer, och särskilt att tullarna för smärre motorer (rubrikerna 495 och 497) samt för reservdelar till motorer (rubrik 502) blivit nedsatta till de

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

överhuvud lägsta tillämpade. Den obetydliga tullskillnad, som kvarstår för karburatorer (rubrik 502 bis), är av underordnad betydelse.

I avseende på maskiner av andra slag medför avtalet likaledes mycket beaktansvärda förbättringar. Tullnedsättningar medgivas nämligen för så betydelsefulla svenska exportvaror som ång- och vattenturbiner, träoch metallarbetningsmaskiner, pumpar, vissa lantbruksmaskiner, kullager m. m. I allmänhet erhåller Sverige full mestgynnadrätt för alla maskiner, som kunna förväntas finna avsättning i Spanien. Undantag, beroende på att nedsättningar på mer än 20 procent av den lägre tariffen beviljats annat land, förekomma dock, nämligen för lokomotiv, kylmaskiner vägande mer än 1,500 kilogram och kullager för cyklar och motorcyklar. Exporten från Sverige av dessa tre varuslag har emellertid åtminstone hittills varit obetydlig.

Bland övriga rubriker, som upptagits å listorna, må såsom mera betydelsefulla framhållas 58 och följande (vissa glasvaror), 375 och 377 (emaljerade bleckvaror), 453 (fotogenkök), 573 (separatorer), 887 och 888 (gödningsämnen), 1,246—1,249 (maskinfilt) och 1,504 (kautschukskodon).

Överhuvud förekomma på listorna praktiskt taget alla de viktigare varor, vilka man å svensk sida med hänsyn till de exportmöjligheter, som ansetts föreligga, krävt att få uppförda på listorna, endast med undantag av ovannämnda fyra rubriker inom järn- och stålgruppen.

För uppnående av dessa fördelar har man enligt avtalsförslaget å svensk sida, i likhet med de andra länder, som slutit handelsavtal med Spanien, beviljat dels obegränsad mestgynnadrätt i tullavseende för alla spanska varor, dels därutöver nedsättningar eller bindningar av ett antal svenska tullrubriker. Sistnämnda särskilda tullreduktioner hava uppförts å en tredje till avtalet fogad lista (A-listan).

De beviljade tullreduktionerna motsvara, med användande av den officiella svenska statistikens uppgifter angående totala importen av varorna i fråga år 1924 såsom beräkningsgrund, en sammanlagd tulluppbörd av omkring 3,800,000 kronor. Huvudparten härav faller på sydfrukter, för vilka ganska betydande nedsättningar medgivits, sålunda för apelsiner från 25 till 10 öre, för vindruvor från 1 krona till 35 öre, för mandel från 75 till 35 öre och för russin från 50 till 15 öre, allt per kilogram. Reduktioner av sydfruktstullarna förekomma, såsom förut framhållits, i de flesta av Spaniens föregående handelsavtal. En jämförelse med dessa avtal ger vid handen, att de svenska tullarna å ifrågavarande varor enligt avtalsförslaget i regel ligga högre än motsvarande tullsatser i de länder, med vilka Spanien tidigare slutit avtal. Vidare förekomma i förslaget mindre nedsättningar för vissa grönsaker, nämligen tomater, lök och köksväxter inlagda i sprit, olja eller ättika eller syltade, samt för konserverade sardiner och tonfisk, lakrits, anis och saffran. Det stora flertalet och de avgjort viktigaste av reduktionerna avse finanstullar. Utom nyssnämnda

39 Kun yl. Maj:ts proposition Nr 229.

grönsakstullar hava emellertid ytterligare några skyddstullar blivit sänkta, nämligen för vissa produkter av kork, bland vilka den mest betydande är tullen å buteljkork, som sänkts från 35 till 20 öre per kilogram, lör revolvrar och pistoler samt för terpentinolja. Dessa nedsättningar av svenska industriskyddstullar hava från spansk sida oeftergivligen fordrats. Å svensk sida har man, inför utsikten att genom en avvisande hållning på denna punkt gå förlustig med avtalet förenade väsentliga fördelar för vår exportindustri, nödgats göra dessa eftergifter.

Nu gällande tullsatser hava bundits för risgryn och för olivolja på glas och lerkärl. Dessutom har den nuvarande tullfriheten bundits för ett antal varor av olika slag, bland vilka må nämnas malm, ris, hudar och skinn, korkbark, ull, flera slag av metaller, olivolja på fat, koksalt och garvämnen. Sistnämnda varor äro samtliga av sådan natur, att man å svensk sida ansett det uteslutet att någon tull å desamma skulle kunna ifrågasättas.

I vinfrågan har träffats eu särskild överenskommelse, vilken såsom ett slutprotokoll fogats vid avtalet. Enligt denna överenskommelse förbinder sig Sverige att icke höja tullarna å viner och spritdrycker, som falla under rubrikerna 183—190 i svenska tulltaxan, vare sig direkt eller genom ändring av de nu gällande efter alkoholhalten fastställda gränserna mellan de olika tullrubrikerna. I avseende på dessa gränser skall Spanien dessutom åtnjuta mestgynnadrätt för viner med intill 18 procent alkoholhalt, vilket innebär, att om gränsen mellan lätta och starka viner skulle höjas för viner från något annat land, skall Spanien komma i åtnjutande av samma förmån. Slutligen har mestgynnadrätt beviljats Spanien i fråga om införsel, försäljning och förbrukning av viner och spritdrycker i Sverige.

Sammanställningar av de tullrubriker i svenska och spanska tulltaxorna, som finnas upptagna å listorna A, B och C, med jämförande uppgifter rörande tullsatserna och de hittills av Spanien slutna avtalens innehåll i fråga om dessa rubriker, hava uppgjorts inom handelsdepartementet och torde få såsom bilagor ditt. C—E) fogas vid detta protokoll.

Avtalsförslagets bestämmelser i övrigt äro baserade på grundsatsen om ömsesidig behandling såsom mestgynnad nation. Sålunda stadgas i första artikeln, att denna grundsats skall tillämpas i allt som avser handeln mellan de två länderna, häri inbegripet även transitering, men givetvis med undantag för tullbehandlingen. I artiklarna 2—5 med därtill hörande bilagor återfinnas bestämmelserna rörande de tullsatser, som skola tillämpas. Utöver vad härom förut anförts stadga dessa artiklar, att Spanien för alla varor och Sverige för alla å B- och C-listan upptagna varor skall åtnjuta mestgynnadrätt i avseende på de förmåner, som kunna uppkomma genom förändringar av tullnomenklaturen eller specialisering av tulltaxorna eller genom anmärkningar och förklaringar, vilka införas i tulltaxorna till följd av administrativa åtgärder eller avslutna överenskom-

40 Kungl. Majsts proposition Nr 229.

melser. Vidare skall Sverige åtnjuta mestgynnadrätt i fråga om de i Spanien gällande bestämmelserna rörande tulltaxans tillämpning. Och slutligen tillerkännes Sverige obegränsad mestgynnadrätt för alla varor, som införas till Kanarieöarna eller de spanska besittningarna, för vilka områden särskilda tullbestämmelser äro fastställda, ömsesidig mestgynnadrätt stadgas i artikel 6 i fråga om import- och exportförbud och i artikel 7 i fråga om de enskilda medborgarnas rätt att driva handel och. industri, deras beskattning och deras rätt att förvärva och besitta egendom. Åttonde artikeln innehåller bestämmelser angående handelsresandes rättigheter, vilka bestämmelser stå i överensstämmelse med vad härom stadgas i 1923 års internationella konvention angående förenkling av tullformaliteterna. I nionde artikeln hava införts förbehållsklausuler, dels till förmån för den lokala gränshandeln, dels den skandinaviska förbehållsklausulen och dels slutligen en spansk förbehållsklausul till förmån för Portugal, den spanska zonen i Marocko och de spansk-amerikanska republikerna. En motsvarighet till sistnämnda förbehållsklausul, vilken för Sverige torde vara till mycket ringa olägenhet, förekom även i 1892 års handelsavtal mellan de två länderna. Den tionde och sista artikeln föreskriver att avtalet skall ratificeras, för Sveriges del efter godkännande av riksdagen. Avtalet skall träda i kraft tio dagar efter ratifikationshandlingarnas utväxling. Giltighetstiden har fastställts till ett år och därefter till obegränsad tid, med en uppsägningstid av tre månader.

Avsikten är att samtidigt med undertecknandet träffa överenskommelse genom noteväxling om att det nu gällande modusvivendiavtalet skall upphöra att gälla i och med att det nya avtalet träder i kraft.

Det avtalsförslag, för vilket jag nu redogjort och vars tyngdpunkt givetvis ligger i bestämmelserna om tullbehandlingen, företer visserligen i avseende härpå en viss brist på reciprocitet. Denna ojämnhet återfinnes emellertid i olika former i Spaniens övriga avtal och torde vara en ofrånkomlig följd av den traktatpolitik, som av spanska regeringen målmedvetet föres. Andra länder hava sålunda funnit sig häri och även lyckats med accepterande av denna specifikt spanska typ av handelsavtal uppnå eu praktiskt tillfredsställande grundval för varubytet med Spanien.

Betraktar man på liknande sätt det nu framlagda avtalsförslaget ur rent praktisk synpunkt, synes det mig väl tillgodose Sveriges intressen. Jag har förut framhållit, att den spanska marknaden enligt mitt för menande förtjänar synnerligen stort beaktande och att det är ett betydande svenskt önskemål, att förutsättningar skapas för en ytterligare utveckling av vår export till Spanien. Vidare har jag framhållit, att vad de spanska

41 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

tullarna beträffar, den svenska exportindustrins huvudsakligaste intresse är att komma i åtnjutande av de lägsta tullsatser, som tillämpas mot något annat land. Vår export till Spanien består nämligen till största delen dels av råvaror, dels av färdiga industriartiklar av hög kvalitet, och för båda dessa varukategorier är det icke så mycket Spaniens nuvarande tullar i och för sig som deras eventuella differentiering till förmån för konkurrentländer, varav svårigheter för avsättningen vållas. Avtalsförslaget medför i stort sett en gynnsam ställning i detta avseende för vår export och framförallt en högst väsentlig förbättring av det nuvarande läget. För egen del finner jag därför förslaget ägnat att i vad på detsamma ankommer lägga en tillfredsställande grund för den framtida utvecklingen av svensk export till Spanien. Jag får i sammanhang härmed framhålla, att vid handläggningen av avtalsfrågan kontakt uppehållits med exportsammanslutningar och enskilda företag, och har därvid den mening om avtalsförslaget, som jag ovan uttalat, kommit till uttryck från industriens egna representanter. Kommerskollegium, lantbruksstyrelsen och kontrollstyrelsen hava likaledes vid skilda tillfällen avgivit infordrade yttranden i olika detaljfrågor.

De å svensk sida gjorda medgivandena äro icke obetydliga. Redan däri, att avtalet innebär vissa svenska eftergifter i tariffhänseende, ligger en i sig själv mindre önskvärd avvikelse från de traktatpolitiska grundsatser, som Sverige följt efter världskriget. De beviljade tullnedsättningarna motsvara också avsevärda tullbelopp. Jag får emellertid framhålla, att de gjorda reduktionerna i alldeles övervägande grad avse finanstullar, vilka år 1921 höjdes till sina nuvarande belopp. Med de i förslaget vidtagna reduktionerna komma de i stort sett icke att nedgå under den nivå, varpå de befunno sig före 1921 års höjning. Tullnedsättningarna böra också ses mot bakgrunden av det förhållandet, att avtalsförslaget — i skarp motsats mot så gott som alla Spaniens övriga avtal — icke innehåller några eftergifter, som innebära avvikelser från de i fråga om viner och spritdrycker nu gällande bestämmelserna, vilket med hänsyn till Spaniens förut berörda intresse av att på allt sätt främja exporten av dessa varor icke kunnat undgå att å spansk sida tillmätas stor betydelse. Bindningen av vintullarna och några andra tullsatser ävensom den föreslagna bundna tullfriheten för ett antal varor finner jag icke vara av den betydelse, att någon starkare invändning häremot kan göras. I sin helhet finner jag de svenska medgivandena väl uppvägas av de förmåner för den svenska exporten, som avtalsförslaget innebär.

Förslagets bestämmelser av allmänt innehåll synas mig icke giva anledning till erinran.»

Föredragande departementschefen uppläser härefter det förslag till handelsavtal mellan Sverige och Spanien med tillhörande slutprotokoll, för vilket han ovan redogjort (bil. F), och hemställer, under erinran att det

42 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

torde ankomma på ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande undertecknandet, att Kungl. Maj:t måtte för sin del godkänna berörda avtal och protokoll.

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Vid protokollet: Elin Rydeberg.

BILAGOR

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229,

Bilaga A.

Sveriges införsel från Spanien under år 1923.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

45 Bilaga B.

Sveriges utförsel till Spanien under år 1924.

Varuslag

Kvantitet

Värde i kronor

230 B E

236 A

234 G H

L

M

15.

R

S I

Matvaror av djur .............................................

Konserver .........................................................

Sprit-, malt- och andra drycker...........................

Garn, tråd och repslayeriarbeten m. m...................

Manufakturvaror av spånadsåmnen .....................

Därav:

Maskinfilt för fabriksbehov ........................... K8-

Maskinfilt för fabriksbehov ......... ............... ••• *

Hår, fjäder, hudar, skinn, ben, horn och andra djurämnen samt gödningsämnen av animaliskt ursprung Därav:

Tarmar ......................................... *

Fabrikat av hår, skinn, ben, horn m. m................

Talg, oljor, tjära, gummi och likartade ämnen ......

Därav:

Trätjära samt tjärpärma ................. *

Fabrikat av talg, oljor m. m. ..............•••“............

Trävaror, oarbetade och bilade ...........................

Därav:

Virke, oarbetat:

av furu eller gran:

timmer, mastträ och spiror:

under 25 intill 5 cm. diameter i lilländan m

pappersved (cellulosakubb) ........................... *

Trävaror, sågade och andra mer eller mindre arbetade Därav:

a) Sågade: , ,

Lådämnen, ej s. ........................................ m

Övriga trävaror: av furu eller gran:

plankor, minst 5 cm. tjocka och minst 21 cm. breda:

av furu ...................... *

av gran ...........................................

battellS, minst 5 cm. tjocka och minst 15 intill 21 cm. breda:

av furu ................................................... *

av gran .................................. *

scantlings, minst 5 cm. tjocka och under lo cm. breda:

av furu .................................... ''

av gran ................;.................................. *

bräder, under 5 cm. tjocka: minst 21 cm. breda:

av furu ..................—*......................... *

av gran ................................................

minst 15 intill 21 cm. breda:

av furu ................................................ *

av gran ......................*........................ s

planschetter under 5 cm. tjocka och under 15 cm. breda:

av furu ................................................... ’

av gran .................................................. ’

55,893

1,963

41,496

2,878,343

93,727

Fast mått.

46 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Stat.

nummer

Varuslag

234 T V

251 A B

238 B

303 C

304 B C

310 B C

311 A B D

F

G

I

312 A B C

313 A B

314 B

D

1150 C 1155 B 1128 C

19.

20.

21.

bräd- och plankstump (splitwood, firewood) av

högst 2 meters längd.................................

läkter, reglar, ribbor och lister .....................

Svarvade, Irästa eller med snideri lörsedda arbeten, vägande per st. netto högst 2 kg.:

kvast- och gardinkäppar .................................

trådrullar .....................................................

Trämjöl ............................................................

Färger och färgningsämnen.................................

Pappersmassa, papp och papper samt arbeten därav Därav:

Pappersmassa:

Av trä:

mekanisk: torr .............................................

kemisk:

sulfitcellulosa:

blekt ......................................................

oblekt: ton- .............................................

sulfat (soda) cellulosa:

oblekt: torr .............................................

Papp och papper:

Papp:

konstläderlapp .............................................

annan, ej säskilt nämnd papp, naturfärgad, vit

eller färgad i massan, även guskad ...............

Papper:

tidningspapper .............................................

andra slag, även linjerat: försett med vattenmärke:

läsk- och filtrer- .......................................

post-, skriv- samt bok-..............................

icke försett med vattenmärke:

boktryck- ...............................................

grovt silkes-.............................................

läsk- och filtrer- ......................................

omslags-:

rent cellulosapapper ..............................

av cellulosa och slipträmassa ..................

post-, skriv- samt bok-..............................

färgat annorlunda än i massan:

s. k. kriterat................................................

kreperat......................................................

annat .........................................................

plisserat och pressat ....................................

kartongpapper .............................................

pergament-, även imiterat..............................

impregnerat eller bestruket med kemikalier m.m.:

annat än ljustrjckpapper ...........................

Vulkanfiber och annan kemiskt beredd fiberpapp i

plattor eller skivor..........................................

Andra fabrikat av växtämnen..............................

Mineral, råämnen och o formade fabrikat...............

Därav:

Ammoniumsulfat (svavelsyrad ammoniak) .........

Blodlutsalt, gult eller rött.................................

Förtätade gaser, ej till annan rubrik hänförliga...

Mineral, formade fabrikat....................................

Därav:

Lervaror:

isolatorer och andra artiklar för isolering av

kg.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

47 Stat.

nummer

V aruslag

32 A 703 A 1234

726 B

727 A B

733 709

735 A

736 A j 707 A I

728 A !

B s

c !

i

D | E

897 H

828 D

759 C 769 A

elektriska ledningar, även i förening med järn:

vita...................................................

Sten: arbeten därav, ej särskilt nämnda:

gatsten: handslagen..............................

Hushålls- och prydnadsglas ......................

Dynamit och andra sprängämnen, ej särskilt nämnda ...................................................

22. Metaller, oarbelade eller till en del arbetade...........

Därav:

Balk-, hörn- och annat varmvalsat järn: vägande mindre än 60 men ej mindre än 20 kg. per löpande meter:

av götmetall .............................................

av mindre vikt per löpande meter:

av götmetall..............................................

av vällmetall ............................................

s. k. vaxtråd:

av götmetall................................................

Kallvalsat eller kalldraget järn i stänger, knippor eller ringar, över 10 mm. i största dimension av tvärsektion (bredd): platt:

av 0.9 mm. tjocklek eller däröver.............

av mindre än 0.9 men icke under OA mm.

tjocklek.............................................

av mindre än 0A mm. tjocklek...............

runt, lyr- eller sexkantigt; ävensom svarvade, släta,

cylindriska axelämnen ...........................

av annan form .......................................

Kiseijärn (ferrosilicium) och kiselmanganjärn:

hållande mer än 15 % kisel .....................

Plåtar, klippta eller oklippta: av mindre än 3 men icke under 0.6 mm. tjocklek:

rätvinkliga ................................................

av mindre än 0.6 men icke mindre än 0.3 mm. tjocklek:

rätvinkliga ................................................

Tackjärn m. fl. icke smidbara slag av järn och järnlegeringar:

tackjärn...................................................

Verktygsstål, i stänger, smitt, m. m.: verktygsstål (kolstål):

s. k. silverstål (över 10 mm. i diameter)-..

annat ..................................................

snabbsvarvstål (snabbstål) .......................

annat smitt järn i stänger:

av götmetall..........................................

av vällmetall .......................................

Koppar och därmed likställda metaller samt kopparlegeringar:

skrot ...................................................

23. Metaller, arbeten därav.................................

Därav:

Brotschar (upprymmare), fräsar, träsnideriverktyg

samt kordongtrissor ..............................

Cylindrar för förtätade gaser.....................

Driv- och urfjädrar av band eller av platt tråd, mer än 3 mm. breda ...........................

48 Kungl. Majrts proposition Nr 229.

Filar och raspar:

822 j av mer än 16 men ej över 35 cm. längd ......

823 av högst 16 cm. längd ...................... ......

Gjutgods, smidbart och andra varor av smidbart

järn ej särskilt nämnda:

894 CC | polerade, förnicklade m. m-, vägande per st.

högst 10 kg. ........................ ...............

Gångjärn, hörnjärn in. fl. dylika beslag, ej särskilt nämnda, för byggnader och möbler:

865 j förnicklade, förmässingade eller galvaniskt

bronserade............................................

866 j andra slag ..........................................

828 C i Gängtappar, gängbaekar och gängkloppor.........

854 | Kardbeslag...................................................

804 A ! Klensmidesstäd, sparrhorn och ambultar .........

Knivar:

839 j rakknivar och rakhyvlar samt lösa klingor därtill ......................................................

809 B ! Knivar för användning i papperstillverkningen

j m. in.; ävensom måskinknivar, ej särskilt

nämnda .................................................

769 B Paraply- och parasollspröt med tillformade ändar;

ävensom gafflar till sådana spröt ...............

Plåt- och bleckvaror: emaljerade:

748 A j kokkärl ................................................

B j andra ...................................................

lackerade väg. per st. netto högst 10 kg.; ävensom förnicklade m. m.:

749 C andra ...............................................

Sågar, sågklingor och sågblad:

817 blad till bandsågar för trä eller metall........

818 blad till rälssågar och till bågfilar för hand-

eller maskinkraft...................................

Tråd, kallvalsad eller dragen, inbegripet bandoch fasonjärn i stänger eller ringar, högst 10 mm. i diameter:

polerad samt tråd med växlande tvärsektion:

760 A silverstål..............................................

andra slag:

platt:

761 av 0.6 mm- tjocklek eller däröver .........

762 av mindre än 0.0 men icke under 0.3 mm.

tjocklek .........................................

764 B annan ................................................

under 0.5 mm i diameter:

766 B annan än förzinkad eller förtent......

Koppar och därmed likställda metaller samt kopparlegeringar:

Duk:

923 s. k. viror samt duk av mer än 1 meters bredd

Lampor och lyktor av mässing:

1295 A lödlampor ................................................

B andra, ej särskilt nämnda...........................

Träd:

908 A av koppar ................................................

909 B av mässing................................................

försedd med mantel av bly eller annan metall,

även elektriska ledningskablar eller linor: av högst 25 mm diameter:

913 A kablar eller linor.................................

kg-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

so

Kimgl. Maj:ts proposition Nr 229.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

999 13 1000 A

984 B 1034 N

UR

XX

zz

nitnings-, tråddragnings-, spik-, hästsko- och

smidesmaskiner in. m............................ kg.

valsverk, ång-, luft-, och fjäderhammare samt

hejare .......................... »

Ångpannor, förvärinäre, ej särskilt nämnda, vatten- och andra behållare, gasgeneratorer m. m., huvudsakligen bestående av smidbart järn:

svetsade ................................................. *

Åugturbiner samt särskilt inkommande inre roterande delar därtill ............... ................. *

Övriga maskiner och apparater: för lantbruket:

mjölkningsmaskiner................................. *

för sten-, ler-, cement- o6h glasindustrierna... ».

lör andra ändamål, ej särskilt nämnda......... .»

Fyrapparater och delar därtill, ej särskilt nämnda » , 25. Artiklar, som ej äro till någon av förestående grupper

hänförliga..................................................•••• *

Samtliga till Spanien utförda varor ...........................

52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Tablå utvisande minskningen i tullintäkterna (enligt 192é års import)

Kungl. May.ts proposition Nr 229.

53 Bilaga C.

på grund av avtalsförslagets svenska tullnedsättningar. (Lista A.)

Tull enligt avtalsföralaget

kronor

Införsel från Spanien 1924

0.35 0.10 0.10 0.10 0.15 0.15 0.15 O.S0 0.8 0 0.80 0.85 0.35 0.4 0 0.40 0.15 0.05 0.25 0.12 0.25 0.2 5 6.— fritt

0.05 O.i o 0.20 0.75 0.05

54 Kmigl. Maj:ts proposition Nr 229.

Tablå utvisande de spanska tullmedgivandena enligt avtalsförslaget (Lista

Kungl. Maj:ts proposition tfa). 2Bå.

33 Bilaga D.

B) i jämförelse med de fördragstullar Spanien tillerkänt andra länder.

lör alla varor.

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

JO

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Bilaga E.

Tablå utvisande de varuslag, för vilka Sverige tillerkänts mestgynnadrätt (lista C) samt de färd ragstullar, som medgivits andra länder för samma

varor.

16 18

60 63

82 Kran

titets-

grund

100 kg. 100 kg.

100 kg, 1 kg.

Slåss I. Mineraler m. m.

Grupp 1. Sten, jord, lera för byggnads- och industriändamål.

Marmor:

i skivor eller plattor, råhuggna, polerade och

mejslade................................................

i råhuggna ämnen, vägande över 25 kg. råhuggen, opolerad, i stycken vägande högst

25 kg.................................

bearbetad, polerad, mejslad etc,

Granit, sandsten etc.:

rå eller i råhuggna stycken, bearbetade för gatubeläggningsändamål (gatsten), ävensom i plattor m. m. av över 20 cm. tjocklek

etc., opolerade ....................................... 100 kg.

plattor m. m. av intill 20 cm. tjocklek,

opolerade ............................................100 kg.

i plattor m. m., polerade och mejslade ...... 100 kg.

råhuggna ämnen, vägande över 25 kg.......100 kg.

råhuggna ämnen, vägande högst 25 kg....... 100 kg.

bearbetad, polerad etc............................... 100 kg

Cement etc................................................. 100 kg.

Grupp 5. Glas- och kristallvaror.

Hålglas:

mörkt eller av grönaktig färg, vanligt, ofärgat, i form av buteljer, flaskor, damejeanner etc.,

blåsta eller gjutna, oslipade.....................

av färglös massa, färgat el. ofärgat, i form av buteljer, flaskor, damejeanner etc., oslipade

Buteljer och flaskor, slipade, samt sifoner ......

Glas, kristall- och halvkristall-, ej färgat, slipat, graverat eller på annat sätt utsirat, i artiklar ej särskilt nämnda under andra tariffnummer. Glas och kristallglas, i form av statyetter, vaser etc., samt urglas.......................................

Grupp G. Lervaror, fajans och porslin.

Murtegel, taktegel etc.:

av bränd, vanlig lera, oglaserat, avsett för

byggnadsändamål ...............................

av finare lera, oglaserat etc.........................

Taktegel, socklar o. dyl. lervaror för byggnadsändamål :

glaserade, enfärgade m. m......................

glaserade, flerfärgade m. m......................

Klass II. Trävaror m. m.

| Grupp 1. Trä, oarbetat.

103 | Bräder av vanligt trä, hyvlade eller spontade

100 kg.

100 kg. 100 kg.

100 kg. 1 kg.

100 kg. 100 kg.

100 kg. 100 kg.

kbm.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

62 Kungl. Majrts proposition Nr 229*

Kung!. Maj:ts proposition Nr 2X9<

356 358

367 l|

i

■

i 378

■

j 382

389 ! 390

1 404 405

450 Samma varor med beståndsdelar av annan metall ......................................................

Järnbeslag för dörrar, fönster, åkdon och möbler, ej polerade, utan beståndsdelar av annan metall ...................................................

Samma varor, polerade, i förening med eller med ytbetäckning av annan metall •

Köksspisar, ugnar etc. av gjutjärn ..............

Kaffekvarnar, köttkvarnar o. dyl. av gjutjärn Samma varor av plåt eller bleckplåt ........

Kassaskrin och kassaSkåp av järn och stål etc.

E. Finare järnvaror (Quincalla).

Fjädrar av järn och stål att fästas i kläder (korsettfjädrar), av högst 1 mm. tjocklek, även överdragna med annat ämne, samt pendylfjädrar .........................................-..........

Strykjärn, förnicklade eller utsirade med annan

metall...................................................v

Urfjädrar, urdelar etc. .................................

Kedjor av järn och stål med länkar av 'under

2 mm. tjocklek.....................................••••

Gjutna köksföremål av järn eller stål, polerade, galvaniserade, förtenta, emaljerade etc..........

stålplåt, ej polerade, galvaniserade, förtenta

eller emaljerade etc. .................................

Köksföremål och husgerådsartiklar, polerade galvaniserade, emaljerade. förtenta, ävensom dylika av bleck, ej särskilt nämrtda etc.......

Paraply- och parasollställningar utan har

etc...........................................

Köksknivar, trädgårdsknivar, saxar, häri

o- dyl. ,.......-•.............................

All annan järnmanufaktur (quincalla) än i gående rubriker specificerad:

Tullsatser i pesetas

tall än guld och silver förgylld eller försilvrad

Grupp 4. Koppar- och kopparlegeringar.

Kablar av koppar, brons eller mässing: tillverkade av tråd med en diameter av '/» mm

eller däröver.................. ...................

tillverkade av tråd med en diameter av un

'/a mm. .........-.....................................

Hel- eller halvfabrikat av koppar, brons eller m sing, etc., utan ytbetäckning:

vägande över 10 t. o. m. 100 gr. per st. . vägande » 100 t. o. m. 500 gr. per st.

vägande > Ä00 gr. per st..................

guld eller silver

64 Kungl. Maj:U proposition Nr 229.

522 529

548 Ljus- och värmealstrande apparater (fotogenkök, lödlampor) etc. samt andra, ej särskilt nämnda

varor av koppar och dess legeringar..........

Samma varor med ytbetäckning etc................

Klass V. Maskiner, apparater och fortskaffa nlngsmedel.

Grupp 1. Maskiner.

Förbrännings- och explosionsmotorer: b) som drivas med lättflytande bränsle (bensin, sprit etc.):

1) med 1 eller 2 cylindrar:

Kvan-

titets-

grund

1 kg. 1 kg.

vägande högst 1,000 kg.

vägande över 1,000 kg......................

2) med mer än 2 cylindrar:

vägande högst 1,000 kg...................

vägande över 1,000 kg......................

c) som drivas med tungflvtande bränsle (Diesel och Semi-Diesel):

vägande högst 10,000 kg......................

vägande över 10,000 kg. t. o. m. 50,000 kg.

vägande » 50,000 kg.........................

Ångturbiner:

vägande högst 1,000 kg............................

vägande över 1,000 t. o. m. 10,000 kg..........

Vattenturbiner:

vägande högst 500 kg...............................

vägande över 2,000 t. o. m. 10,000 kg.. vägande över 10,000 kg....................

Elevatorer och transportörer (hissar) av alla slag vägande över 500 t. o. m. 3,000 kg.............

Metallbearbetningsmaskiner:

vägande högst 500 kg...............................

vägande över 500 t. o- m. 1,000 kg.............

vägande över 1,000 t. o. m. 4,000 kg..........

vägande över 4,000 t. o. in. 10,000 kg..

Träbearbetningsmaskiner, vägande högst 250 kg. Apparater och verktyg, avsedda för drift medelst komprimerad luft eller komprimerade vätskor Gängkloppor och borrar etc.:

a) gängkloppor, vägande högst 1 kg. per st. ...

b) d:o vägande över 1 kg. per st.......

c) vagnstycken (tijeras) .................................

d) borrar ...................................................

Tullsatser i pesetas

Lägre

tariffen

3—

Fördragstullar och länder som komma i åtnjutande härav

Iiungl. Maj:ts proposition Nr 229.

54!)

559 500 505

I 507

5G9

593bls 595ter

595 590 597

017 :

018 , 619

e) drillborrar av högst 15 mm. diameter ...

f) d:o av över 15 t. o. in. 40 mm. diameter

g) d:o av över 40 mm. diameter .........

Fräsmaskiner och fräsar med slipade tänder:

fräsmaskiner................................................

fräsar med slipade tänder..............................

Fräsar (fresas destalonadas con perlil constaute) Kalibermått, måttstockar och andra mätappa-

rater .......................................................

Maskiner lör skärpning av sågar och knivar:

vägande högst 500 kg..................................

vägande över 500 kg.....................................

Stickmaskiner av alla slag:

vägande högst 50 kg.....................................

vägande över 50 t. o. m. 300 kg...................

vägande över 300 kg.....................................

Lösa delar till stickmaskiner otc......................

Gödselspridare,! såningsmaskiner och andra maskiner för beredning av jorden och för sådd, ej för motordrift ..................................

Jordbruksmaskiner för motordrift.............

Skörde- och slåttermaskiner .....................

Tröskverk, rensningsmaskiner och andra för jordens beredning samt} för sådd och skörd av sedda maskiner, ej hänförliga till annan rubrik

Maskiner, avsedda för mjölkproduktion, ost- och smörtillverkning etc., samt reservdelar därtill... Reservdelar till alla slags maskinei för beredning

av jorden samt för sådd och skörd .........

Hydrauliska pressar och delar därtill .........

Maskiner för tillverkning av ändlöst papper, vägande över 50 ton .................................

Maskiner av alla slag för förflyttande av vätskor (pumpar, kompressorer, ventilatorei o- s. v.) vägande högst 100 kg. .................................

Formmaskiner för gjutning av metaller ...........

Malmkrossningsmaskiner ...............

Maskindelar, ej särskilt nämnda:

vägande högst 5 kg. ..................

vägande över 5 t. o. m. 25 kg. ■ • vägande över 25 t. o. m. 100 kg. ■■

vägande över 100 kg...................

Valscy lindrar:

vägande högst 10 kg...................

vägande över 10 t. o. in. 100 kg. vägande över 100 kg...................

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 1S8 höft. (Nr 229.)

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

629 623 628

752 Grupp 2. Elektrisk materiel.

Dynamomaskiner, elektriska motorer rer etc. samt lösa delar därtill:

vägande högst 5 kg. .................

vägande över 5 t. o. m 25 kg......

vägande över 25 t- o. m. 100 kg. • vägande över 100 t. o. m. 500 kg.

omformare, vägande under 1,000 kg. .

Instrumenttavlor, kompletta ...............

Strömbrytare etc.:

vägande högst 200 gr. ......................

vägande över 200 t. o. m. 1,000 gr.....

Elektricitetsmätare etc.........................

Elektriska värme- och kokapparater.......

Ackumulatorer:

vägande minst 50 kg. per element etc., vägande under 50 kg. per element

Elektriska batterier och delar därtill ____

Torrbatterier och delar därtill................

med isolerande ämne eller ej, av över 1 cm.

diameter .................................................

Annan sådan kabel och tråd av högst 1 cm.

diameter...................................................

Metallkablar och metalltråd, isolerade med sp: nadsämne e. dyl., av under 0.5 mm. diamete avsedda för lindning av elektriska motorer och apparater ............................................

Grupp 3. Apparater och instrument för vetenskap liga och konstnärliga ändamål.

B. Vetenskapliga apparater och in strument:

instrument av vilket som helst material för direkt mätning av längd ävensom avvägningsinstrument etc......................

C. Diverse apparater och instrument:

Apparater och instrument av alla slag, ej hänförliga till annan rubrik............

Grupp U. Fordon.

Ramar, styrstänger etc. för cyklar, motorcyklar och sidvagnar .............................................

Grupp 5. Fartyg.

Fraktfartyg av järn eller stål eller “de construc-

ciön mixta“, maskindrivna ...........................

Fartyg av trä, maskindrivna ...........................

Fiskebåtar och andra smärre båtar med eller utan motor.........................................................

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 229.

i 1025 ! 1026

1028 ! 1029 | 1030

1031 I

; 1032

; 1051

1250 Klass VI. Kemiska produkter och derivat därav.

Grupp 5. Kemiska och farmaceutiska produkter.

Förtätade gaser av alla slag..........................

Kalkkväve.................................................

Ammoniumsulfat.........................................

Alkaliska foslater.......................................

fosfat .........................

Kalciumkarbid................

Aceton, metylalkohol etc.. Ostlöpe och jästpreparat:

i pulverform...............

flytande.....................

Klass VII. Papper och pappersarbeten.

Grupp 1. Råvaror.

Grupp 2. Papper, oarbetat.

Ändlöst papper (skriv-, tryck- eller papper), oskuret, vitt eller färgat etc.: vägande högst 20 gr. pr kvm...........

innehållande över 10 men under 40 nisk trämassa ............................

eller icke innehållande sådan ........

Papper av vilken som helst vikt och färg, med vattenstämpel.............................

Annat oarbetat papper, ej särskilt nämnt

Pappersarbeten.

eller färgat,

skuret, av vilken som

Grupp 3.

Papper, vitt

helst vikt .................................................

Tapeter i rullar, tryckta på naturlig bakgrund

Klass X. Hår, tagel etc. samt arbeten därav.

Grupp 3. Textilvaror etc.

Hästfiltar eller sängfiltar av ull eller hår eller utan inblandning av vegetabiliska äi (Hit hänföres viss maskinfilt) ................

68 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Kungl. Majrts proposition Nr 229.

69 Utdrag av protokoll över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 april 1925.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

2:o)

Ministern anför efter gemensam beredning med chefen för handelsdepartementet:

»Vid föredragning den 24 i denna månad täcktes Kung!. Maj:t — efter tagen kännedom om det läge, vari pågående förhandlingar för åvägabringande av ett nytt handelsavtal mellan Sverige och Spanien nu befunne sig — besluta, att fullmakt för Kungl. Maj:ts minister i Madrid, envoyén W. F. Boström, att underteckna ett handelsavtal med Spanien skulle i vederbörlig ordning utfärdas och till envoyén Boström översändas tillika med instruktion att tillsvidare bevara ifrågavarande fullmakt i avvaktan på meddelande om Kungl. Maj:ts blivande beslut i ärendet.

Därefter har Kungl. Maj:t, tidigare denna dag, på chefens för handelsdepartementet föredragning, beslutat för Sveriges del godkänna ett förslag till handelsavtal mellan Sverige och Spanien med tillhörande slutprotokoll, varom enighet uppnåtts under ovan omförmälda förhandlingar med ombud för spanska regeringen.

I anslutning härtill hemställer jag, det Kungl. Maj:t täckes bemyndiga envoyén Boström att underteckna ifrågavarande avtal jämte slutprotokoll i den lydelse, bilagan till statsrådsprotokollet i detta ärende utvisar.»

Till vad ministern under ovanstående punkt hemställt, däruti övriga statsrådsledamöter förena sig, behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall.

Ur protokollet:

T. Vinell.

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 saml. 188 höft. (Nr 229).

70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 229.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj-.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 maj 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Olsson, Nothin, Svensson, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Svensson, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena:

»Sedan Kungl. Maj:t den 30 april 1925 bemyndigat sändebudet i Madrid, envoyén W. F. Boström att för Sveriges del underteckna ett handelsavtal med Spanien jämte tillhörande slutprotokoll av den lydelse, ett av Kungl. Maj:t tidigare samma dag för egen del godkänt förslag angåve, har sagda avtal med slutprotokoll den 4 innevarande maj blivit av Boström och statssekreteraren för spanska utrikesministeriet F. Espinosa de los Monteros vederbörligen undertecknat.

I anledning härav och då, jämlikt riksdagsordningens § 54, proposition i detta ärende lärer kunna avlämnas till innevarande riksdag utan hinder av att den i samma paragraf föreskrivna tidsfrist för avlämnande i allmänhet av propositioner numera utlöpt, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition äska riksdagens godkännande av berörda avtal jämte slutprotokoll.»

Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.,

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1925.