angående, anslag till riks- skogstaxeringens fullföljande m. m.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 35,

1.

.O

Nr 35.

Kungl. Maj-ts proposition till riksdagen angående, anslag till riksskogstaxeringens fullföljande m. m.; given Stockholms slott den 30 januari 1925.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av' statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Sven Linders.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 januari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandlek, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Olsson, Nothin, Hansson, Linders. Laksson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Linders anför:

I punkt 124 under nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition angående anslag till riksskogstaxeringens fullföljande m. m., som Kungl. Maj:t kunde komma att avlåta till riksdagen, beräkna för budgetåret 1925—1926 ett belopp av 192,000 kronor.

Sedan utredningen i ärendet avslutats, torde jag nu få ånyo anmäla frågan för Kungl. Maj:t.

Såsom jag redan vid anmälan av de till regleringen av utgifterna under nionde huvudtiteln hörande anslagsfrågor nämnt, föreslog Kungl. Maj:t i en till 1924 års riksdag avlåten proposition, nr 126, riksdagen att för anordnande av eu taxering av skogarna i Västernorrlands samt vissa delar av Jämtlands län anvisa för budgetåret 1924—1925 under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av 62,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 29 höft. (Nr 35.)

2 Kungi. Maj:ts proposition Nr 35.

Biksdagen, som biföll Kungl. Maj ds förslag, yttrade i skrivelse, nr ISO, i ämnet bland annat följande.

Biksskogstaxering hade dittills verkställts — förutom i Värmlands län, som var föremål för undersökning redan 1911 — i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Kopparbergs Kin (1923 prop. nr 191 och B. skr. nr 138).

Kungl. Majds förevarande framställning innebure, att den jämlikt statsmakternas beslut 1923 igångsatta riksskogstaxeringen (skogarna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Kopparbergs län) nu skulle fortsättas och närmast omfatta skogarna i Västernorr lands län med en beräknad taxeringsyta av 2,550 hektar och norra delarna av Jämtlands län med en beräknad taxeringsyta av vid pass 1,000 hektar.

De av departementschefen i yttrande till statsrådsprotokollet framhållna omständigheterna utgjorde jämväl enligt riksdagens mening talande skäl för att oaktat rådande statsfinansiella förhållanden omedelbart fortsätta den påbörjade riksskogstaxeringen. Biksdagen hyste så mycket mindre några betänkligheter häremot, som tidigare framhållna svårigheter med avseende å virkesstatistikens ordnande genom skogstaxeringssakkunnigas numera avgivna förslag i ämnet av statsrådsprotokollet att döma torde kunna förmodas bliva övervunna. Genom taxeringsarbetets omedelbara fortsättande vunnes ock den fördelen, som icke borde underskattas, att för detta arbete kunna äga tillgång till personer, vilka genom deltagande i det föregående taxeringsarbetet vore val förtrogna med sådant arbete. Kostnaden för nu ifrågavarande taxeringsarbete hade i statsrådsprotokollet beräknats till 70,000 kronor. Då emellertid nu liksom 1923 förutsatts, att från domänfondens avkastning skulle bekostas den arbetsförstärkning, som kunde erfordras för domänstyrelsen vid arbetets utförande, ävensom avlöning och reseersättning till överledaren, vilka kostnader beräknats till sammanlagt 8,000 kronor, hade det erforderliga anslaget begränsats till 62,000 kronor. Mot anslagets beräkning hade riksdagen intet att invända.

Frågan om bearbetningen av det genom 1923 års taxering samlade materialet var även föremål för 1924 års riksdags prövning. I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner hemställdes nämligen, att riksdagen ville för bearbetande av taxeringsresultatet av den under sommaren 1923 verkställda inventeringen av skogarna i Småland och Dalarna på extra stat för budgetåret 1 juli 1924—30 juni 1925 anvisa ett belopp av 63,000 kronor.

I riksdagens skrivelse i ämnet, nr 179, yttrades bland annat följande.

I likhet med motionärerna och på av dem anförda skäl ansåge riksdagen det vara en angelägenhet av stor vikt, att berörda taxeringsmaterial bearbetades snarast möjligt. Härvid förbisåge riksdagen icke heller betydelsen av, att resultatet av bearbetningen kunde föreligga, innan verkningarna av den nya skogsvårdslagen började göra sig gällande. Biksdagen ansåge sig därför böra biträda, att, oaktat rådande statsfinansiella svårigheter, anslag för ändamålet i fråga anvisades redan för budgetåret 1924—1925. Börande det erforderliga anslagsbeloppet hade bearbetningskostnaderna enligt en riksdagens vederbörande utskott tillkandakommen P. M. av skogstaxeringssakkunnigas ordförande professor Henrik Hesselman beräknats till 60,000 kronor, varvid emellertid förutsatts hyrestid lokal i staten tillhörig byggnad samt lån av möbler och erforderliga räkne- och skrivmaskiner från statens centrala möbelförråd. Till nämnda belopp skulle, enligt vad nyssnämnda ut-

Kung/. Mnj:t:s proposition Nr 35. 15

skot! tillika inhämtat, komma 3,000 kronor för resultatens publicering, vadan hela det behövliga anslaget skulle såsom i motionerna angivits belöpa sig till (53,000 kronor. Visserligen hade det icke varit för riksdagen möjligt att ingå på ett närmare bedömande av de sålunda gjorda kostnadsberäkningarna. Då riksdagen det oaktat ansett sig böra anvisa beloppet i fråga, förutsatte riksdagen emellertid, att Kungl. Maj:t vid fastställande av plan för ifrågavarande arbetes utförande skulle vidtaga de åtgärder i besparingsavseende, som kunde utan men för det med anslaget avsedda ändamålet genomföras.

Skilda framställningar föreligga nu angående fortsättande av riksskogstaxeringen.

I skrivelse den 19 juni 1924 bär Landstingens norrlandskommitté, under betonande av att det både för ett objektivt bedömande av Norrlands utvecklingsmöjligheter och för förande av en målmedveten skogspolitik vore av största vikt att erhålla fullständigast möjliga kunskap om de norrländska skogsförhållandena, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte förelägga 1925 års riksdag förslag om fortsatt undersökning av de norrländska skogstillgångarnas storlek och beskaffenhet.

Vidare har Svenska skogsvårdsföreningens styrelse i skrivelse den 12 juli 1924 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte av riksdagen begära erforderliga medel för riksskogstaxeringens fullföljande dels ock uppdraga åt sakkunniga att närmare i detalj utarbeta plan för arbetets utförande under loppet av fyra år. I nämnda skrivelse redogöres för utvecklingen och läget av frågan om riksskogstaxeringen i vårt land, varjämte vissa upplysningar lämnas om skogstaxeringarna i våra grannländer. Härom yttrar styrelsen bland annat följande.

På den grundval, som lagts genom den svenska försökstaxeringen i Värmland, började norrmännen sin skogsinventering. I allt väsentligt använde de härvid samma metoder, som utarbetats i Sverige. De började år 1919 med Östfold fylke, förr kallat Smaalenenes amt, och vid skrivelsens avfattande förelåge fullständiga redogörelser för skogsinventeringarna i Östfolds, Hedmarks, Akershus och Nord-Tröndelags fylken. För Vestfold och Finmarken återstode endast räknearbetena, för Nordlands fylke vore i början av sommaren fältarbetena ännu icke avslutade. Sammanlagt hade 3,852,900 har taxerats till en kostnad av omkring 500,000 norska kronor eller cirka 13 öre per har. Areal och kostnad avsåge då hela det undersökta området, ej enbart den yta, som folie inom taxeringsbältena.

Även Finland hade upptagit frågan på den grund, som lagts i Sverige. År 1912 undersöktes en mindre del av Tavastland genom en linjetaxering; resultaten publicerades år 1923 och visade liksom den svenska försökstaxeringen metodens noggrannhet och stora användbarhet, En allmän riksinventering av skogarna i Finland hade redan utförts, varvid linjetaxeringsmetoden i princip använts. Preliminära resultat av denna riksinventering hade redan synts i tryck.

En i skrivelsen företagen kostnadsberäkning ifråga om riksskogstaxeringens slutförande vad avser både fältarbeten och bearbetning av materialet utmynnar i, att för ett planmässigt genomförande av en riksinventering av Sveriges

4 Kringl. Maj:ts proposition Nr 35.

samtliga skogar skulle fordras förutom vad som redan beviljats en summa av 600,000 kronor. Härutinnan anför styrelsen bland annat:

»Med hänsyn till den stora betydelse, som eu översiktlig men säker kännedom om Sveriges skogar har för vårt lands ekonomi och ekonomiska utveckling, kan den angivna summan av 600,000 kronor ej anses överdriven. Vi må blott komma ihåg, att exporten av trävaror utgör den viktigaste grunden i vår handelsbalans. Under sådana förhållanden få vi därför ej dröja med att genomföra den undersökning, som kan leda till eu säker kännedom om våra skogar och deras tillstånd. Ju förr vi erhålla en dylik kunskap, desto större betydelse kan den få för vårt lands skogsbruk. Som en lämplig tidsperiod för genomförande av denna rikstaxering vill styrelsen för Svenska skogsvårdsföreningen föreslå fyra år. För varje år skulle sålunda anslås

150,000 kronor, varav 100,000 kronor för fältarbeten och 50,000 kronor för bearbetning. ’ En dylik, planmässigt fortgående riksskogsinventering är även ur teknisk synpunkt fördelaktig, man kommer att under en längre tid skaffa jämn sysselsättning åt för ändamålet särskilt kvalificerat folk, vilket naturligtvis bör leda till att sådana utgifter kunna besparas, som äro förknippade med ombyte av personal eller nyorganisering av räknekontor etc.»

Slutligen har även Sveriges skogsägareförbund i skrivelse den 25 augusti 1924 hemställt om riksskogstaxeringens fortsättande, varvid taxeringsarbetet först borde förläggas till Norrland, samt om bearbetning och publicering av taxeringsresultaten snarast möjligt efter varje sommars fältarbeten. Till stöd för sin hemställan anför förbundet bland annat.

För skogsägarna och de träförädlande industriföretagen vore av största intresse att erhålla kunskap om virkesförrådens storlek och tillväxten ävensom om kvantiteten av den avverkning, som uthålligt kunde utvinnas från de olika delarna av riket. Flertalet av de större skogsägarna hade visserligen genom uppmätning och taxering av sina skogsfastigheter skaffat sig exakt kännedom om storleken av sina egna virkestillgångar samt om dessas tillväxt och uthålliga avkastning. Men detta vore icke nog för att på ett riktigt sätt kunna avväga de träförädlande industriernas råvaru- och avverkningspolitik. Det funnes knappast något enda trävara- eller massaindustriföretag i riket, som helt kunde fylla sitt råvarubehov från egna skogar. Hos de allra flesta av dem, som själva ägde skog, hade förädlingsverken utbyggts för sådan kapacitet, att 40 å 50 procent av den årliga rundvirkesfångsten finge anskaffas genom köp från kronan eller mindre skogsägare. Därtill komme, att det funnes ett stort antal traförädlingsindustriföretag, som alldeles saknade egna skogar och helt levde på köpvirke. För samtliga dessa vore det givetvis av det allra största värde att äga exakt kännedom om de totala virkestillgångarna och den årliga virkesskörd, som uthålligt kunde påräknas från den landsdel eller inom det eller de vattendrags flodområden, där respektive företag plägade bedriva sin råvaruanskaffning.

Jämväl med hänsyn till skogsvården och den eventuella faran av för hårt anlitande av virkesförråden inom vissa landsdelar eller älvdalar vore riksskogstaxeringen av betydelse. Man visste, att konkurrensen om tillgängliga virkespartier vore utomordentligt stark inom några älvdalar och mindre stark inom andra, men man kände ej i vad mån den stora konkurrensen inom de förra kunde hava lett till för kraftiga ingrepp i skogstillgångarna, och i vad mån sålunda en justering av avverkningsintensiteten mellan de olika vatten-

Kanyl. Maj ds proposition Nr ilo.

dragens virkestillsläppningsområden borde äga rum. Man saknade för närvarande fullständigt material till att uppgöra en balansräkning mellan avverkning och tillväxt i de skilda älvdalarna. Uppgörandet av sådana beräkningar vore emellertid av lika stor betydelse för skogsvården som för industriens uthålliga råvaruförsörjning.

över ovanberörda framställningar har clomiinstyrelsen den 30 september 1924 avgivit yttrande, vari styrelsen beträffande frågan om riksskogstaxeringens fortsättande hänvisar till sina såväl den 30 december 1916 som den 20 februari 1923 över liknande framställningar avgivna tillstyrkande yttranden. Att riksskogstaxeringen skulle fortsätta även kommande år, anser styrelsen framgå därav, att medel för taxering av en del av Jämtlands län redan beviljats.

Ifråga om den tidrymd, anför styrelsen, inom vilken det vore önskvärt, att taxeringen av landets skogar slutfördes, anslöte styrelsen sig till det av Svenska skogsvårdsföreningens styrelse gjorda förslaget om taxeringens fullbordande på marken inom de närmaste fyra åren, vilket borde på förhand fastslås till fördel för arbetenas planläggning och utförande samt med hänsyn till att vissa besparingar därigenom kunde uppstå.

För arbetenas utförande på marken under fyra år har styrelsen därefter framlagt en plan och kostnadsberäkning, vilken som bilaga A finnes fogad till detta protokoll och varav en sammanfattning här meddelas:

Taxeringsprocent 0.0 5, linjeavstånd 2 mil Norr- och Västerbottens län.

Taxeringsprocent O.i, linjeavstånd 1 mil Jämtlands (återstående del) och Gävleborgs län.

Taxeringsprocent . 0.2, linjeavstånd 0.5 mil Västmanlands, Uppsala, Stockholms, Södermanlands, Östergötlands, Örebro, Skaraborgs och Älvsborgs län.

Taxeringsprocent 0.4, linjeavstånd 0.2 5 mil Kristianstads, Blekinge, Hallands samt Göteborgs och Bohus län.

Taxeringsprocent 0.5, linjeavstånd 0.2 mil Gotlands län.

Taxeringsprocent l.o, linjeavstånd 0.1 mil Malmöhus län, dock enbart skogsmarken.

De avlöningar och dagpenningar, som utbetalats vid den under 1924 avslutade taxeringen av Västernorrlands och viss del av Jämtlands län, hade lagts till grund för beräknandet av här nedan angivna avlöningsbelopp.

Fältarbetena beräknas kosta:

1925. Jämtlands län (återstående del) samt Örebro, Skaraborgs

och Älvsborgs län .................................................................... kronor 215,000

1926. Norrbottens och Västerbottens län (halva arealen) samt

Stockholms, Södermanlands och Östergötlands län ............ » 204,000

1927. Norrbottens och Västerbottens län (återstående del)

samt Kristianstads, Blekinge, Malmöhus och Gotlands län » 204,000

1928. Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands, Hallands samt

Göteborgs och Bohus län ....................................................... 177,000

summa för fältarbetet kronor 800,000.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.

Bearbetningen beräknas kosta:

1925— 26........................................................................................... kronor 80,000

1926— 27........................................................................................... » 55,000

1927— 28............................................................................................ » 55,000

1928— 29............................................................................................ » 55,000

Summa för bearbetningen kronor 245,000.

Med anledning av att en särskild nämnd (riksskogstaxeringsnämnden) fått hand om bearbetningen av taxeringsmaterialet från Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Kopparbergs län, hemställde domänstyrelsen, då det syntes den både lämpligt och nödigt att riksskogstaxeringens utförande i sin helhet omhändertoges av samma personer, att det borde uppdragas åt denna nämnd att jämväl leda här ifrågavarande skogstaxeringsarbeten. Emellertid hölle domänstyrelsen före, att i så fall domänfonden borde beredas ersättning för de utgifter, som drabbat fonden under åren 1923—1924 genom att avlöningar till överledarna och kontorspersonal samt reseersättningar till de förra utgått av fondens medel. Då domänverket nämligen icke hade större intresse för riksskogstaxeringen än varje annan skogsägare, ansåge styrelsen, att för detta ändamål borde av riksdagen äskas i runt tal 25,000 kronor.

Ifråga om landstingens norrlandskommittés ovan berörda skrivelse hade domänstyrelsen inhämtat yttranden från vissa överjägmästare. I sitt sålunda avgivna yttrande föresloge över jägmästaren i Mellersta Norrlands distrikt rörande sättet för riksskogstaxeringens utförande och materialets bearbetande, att riksskogstaxeringen och undersökningen av virkesförbrukningen hädanefter skulle koncentreras på de norrländska länen och utföras på sådant sätt att därav även kunde bedömas sågverksindustriens framtid samt att redan nu den värmländska taxeringen granskades i fråga om de praktiska resultat, som kunde därav förväntas från detta län. Med anledning härav hemställde nu domänstyrelsen, att dessa förslag borde underställas riksskogstaxeringsnämndens prövning.

I ett därefter infordrat, den 19 november 1924 avlämnat yttrande anför riksskogstaxeringsnämnden bland annat följande.

Riksskogstaxeringsnämnden ville på det livligaste tillstyrka, att den under somrarna 1923 och 1924 påbörjade riksskogstaxeringen omedelbart fortsattes och bedreves så, att utearbetet kunde beräknas vara avslutat 1928. Åven nämnden ansåge, att det vore till stor fördel, om det redan nu bleve av statsmakterna fastslaget, att återstående delar av Sverige skulle taxeras i ett sammanhang. Arbetet kunde helt naturligt bedrivas på ett rationellare och tillförlitligare sätt, om man i större utsträckning kunde påräkna samma personal för det viktigare arbetets utförande under de olika åren, vilket man givetvis kunde, om såväl ute- som innearbetet finge organiseras med hänsyn till taxeringens fortgående utan avbrott. En förutsättning för utearbetets pågående utan avbrott vore dock, att det under en sommar insamlade materialet bearbetades redan under nästföljande vinter. Endast härigenom bleve det möjligt att vid den fortsatta taxeringen tillgodogöra sig vid bearbetningen av redan insamlat material vunnen erfarenhet.

Då under den senare tiden Norrland trätt allt mer i förgrunden i diskussionen om Sveriges skogstillgångar, ville nämnden livligt tillstyrka, att Norrland färdigtaxerades snarast möjligt.

K-iuif/l. Muj:ts proposition Nr 35:

7 Beträffande kostnaderna kunde tillförlitliga kalkyler endast verkställas rörande själva utearbetet, därvid de två senaste somrarnas erfarenheter kunde läggas till grund, under det att ifråga om innearbetet nämndens bearbetning av det i Småland och Dalarna insamlade materialet helt nyligen hade igångsatts. Diirjämte framställdes från skilda håll nya önskemål beträffande bearbetningens utförande, som krävde omsorgsfullt övervägande. Möjligt vore också, att materialet kunde behöva bearbetas ur olika synpunkter och i olika omfattning för olika län. Tillsvidare torde man därför vara hänvisad att, såsom domänstyrelsen gjort, räkna med belopp för innearbetets bestridande i ungefärlig proportion till vad som beviljats för Dalarna och do småländska länen. Det borde redan nu påpekas, att den slutliga sammanställningen av resultaten för hela Sverige krävde ett tillägg, beräknat till ungefär

30,000 kronor. Hela kostnaden för bearbetningen bleve alltså 275,000 kronor.

Kostnaderna för utearbetet vid fortsatt riksskogstaxering av återstående delar av landet beräknas av nämnden i enlighet med kalkyl, vilken som bilaga B finnes fogad vid detta protokoll och varur följande sammandrag här meddelas: År 1925. Jämtlands län (återstående del) samt Gävleborgs, Uppsala och

Stockholms län ............................................................................ kronor 180,000

År 1926. Norrbottens och Västerbottens län ........................ » 175,000

År 1927. Västmanlands, Örebro, Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län....................................................... » 170,000

År 1928. Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus, Hallands, Kristianstads, Malmöhus och Blekinge län ............ » 175,000

Summa för utearbetet kronor 700,000.

Nämnden anför vidare.

Jämförde man nämndens förslag med det av domänstyrelsen framlagda, skulle man finna en viss skillnad i det tekniska mellan de båda förslagen. Domänstyrelsen föresloge nämligen till taxering varje år två vitt skilda områden, under det att enligt nämndens förslag varje års taxering skulle omfatta ett sammanhängande område.

Nämnden ansåge ett taxerande varje år av ett sammanhängande område vara att föredraga ur flera synpunkter. Sålunda kunde bearbetningen av materialet vid ett dylikt tillvägagångssätt förenklas så tillvida, att vissa kalkyler gjordes gemensamt för närliggande län, exempelvis erforderliga sannolikhetskalkyler rörande resultatens säkerhet. Även om kostnaderna för utearbetet givetvis alltid komme att stå i nära samband med den taxerade ytans storlek och desamma sålunda icke i nämnvärd mån kunde nedbringas genom en koncentration av varje års taxering, skulle dock en sådan koncentration medföra, att de båda överledare, som erfordrades för utearbetets bedrivande i den ifrågasatta utsträckningen, kunde intimt samarbeta.

Slutligen ansåge nämnden, i likhet med domänstyrelsen, att nämnden, som hade hand om bearbetningen av det vid riksskogstaxeringen i Dalarna och Småland insamlade materialet, i fortsättningen borde handhava jämväl utearbetet. På grund härav hade nämnden i kostnaderna för utearbetet upptagit 3,000 kronor per år till ersättning åt nämndens rådgivande ledamöter för deras arbete och till bestridande av samtliga nämndsledamöters eventuella resor i anledning av utearbetet.

I ärendet har vidare statskontoret avgivit yttrande den 29 november 1924, däri anföres bland annat.

8 Kungl. Maj:in proposition Nr 35.

Med hänsyn till vad som uttalats i riksdagens skrivelse 1924 nr 180 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 126 angående anslag till riksskogstaxeringens fortsättande torde knappast vara något att erinra mot, att riksskogstaxeringen fortsattes.

Beträffande frågan om förläggande av ledningen för riksskogstaxeringen till nämnden ansåge statskontoret, att då en dylik anordning säkerligen skulle förorsaka ökade kostnader för statsverket samt det icke uppgivits, att dess handhavande av domänstyrelsen medfört några olägenheter, kunde ifrågasättas, huruvida icke skogstaxeringsarbetets ledning även fortfarande borde anförtros åt domänstyrelsen. Därest så skedde, syntes det emellertid böra tagas under övervägande, huruvida ej domänverket borde, såsom ett affärsdrivande verk, erhålla ersättning för de särskilda kostnader för arbetsförstärkning hos domänstyrelsen m. in., som kunde föranledas av fullgörandet av uppdraget, och torde sådan ersättning böra utgå från anslag, som beviljades för skogstaxeringen. Däremot ansåge sig statskontoret icke böra biträda domänstyrelsens hemställan om retroaktiv ersättning för dylika kostnader, som domänfonden fått vidkännas under åren 1923 och 1924.

Med anledning av vad sålunda i ärendet förekommit anbefallde Kungl. Maj:t den 4 december 1924 domänstyrelsen att avgiva förnyat utlåtande och därvid särskilt yttra sig över den av statskontoret ifrågasatta anordningen, att ledningen av riksskogstaxeringen fortfarande skulle handhavas av domänstyrelsen, ävensom inkomma med ny kostnadsberäkning. Denna kostnadsberäkning skulle uppgöras under förutsättning att domänstyrelsen handhade ledningen, att arbetet begränsades till återstående delar av Norrland samt Uppsala, Örebro och Västmanlands län, samt att taxeringsarbetet slutfördes på tre eventuellt fyra somrar. Vid kostnadsberäkningen skulle därjämte iakttagas, att material- och transportkostnader beräknades med ledning av den erfarenhet, som vunnits under somrarna 1923 och 1924, samt att kostnaderna för inköp genom centralisering av dessa köp hos domänstyrelsen i möjligaste mån nedbringades.

I sitt med anledning av ovanberörda remiss den 9 december 1924 avgivna utlåtande har domänstyrelsen förklarat sig — under förutsättning att domänfonden ej såsom skett under åren 1923 och 1924 finge vidkännas kostnaderna för överledarens arvoden, dagtraktamenten och reseersättningar samt för den personal, som under utearbetenas bedrivande vore anställd vid de i orterna inrättade kontoren — särskilt med hänsyn till att kostnaderna härigenom torde bliva lägre, ej hava något att erinra, om Kungl. Maj:t skulle finna för gott giva styrelsen i uppdrag att handhava ledningen av riksskogstaxeringen, samt har ansett sig kunna utöva denna ledning vad utearbetena angå med hos styrelsen nu befintlig personal.

Beträffande kostnaderna för en taxering begränsad till allenast återstoden av Norrland samt Uppsala, Örebro och Västmanlands län har domänstyrelsen framlagt en kalkyl, vilken som bilaga C bifogats detta protokoll och varav här meddelas följande sammandrag.

Kanyl. Maj:ts proposition Nr 95. 9

År 1925. Del av Jämtlands län samt Gävleborgs län ........ kronor 115,000

År 1920. Del av Norrbottens och Västerbottens län ............ » 94,000

År 1927. » » » » » /> ........................ > 94,000

År 1928. Uppsala, Örebro och Västmanlands län ................ » 91,000

Summa för utearbetet kronor 394,000.

Styrelsen bär vidare anfört följande.

Därest taxeringen av ovan berörda delar av landet skulle slutföras under tre somrar ansåge domänstyrelsen detta lämpligast böra ske genom att uppskattningen av Uppsala, Örebro och Västmanlands län ägde rum 1926 samtidigt med taxeringen av ena hälften av Norrbottens och Västerbottens län, för vilket år därför i så fall skulle erfordras ett anslag av 185,000 kronor.

Styrelsen tilläte sig även ange kostnaderna för bearbetningen fördelade på budgetår, varvid styrelsen dock saknade underlag för ett mera tillförlitligt bedömande. Berörda kostnader stannade på 120,000 kronor, fördelade med

30.000 kronor för 1925—1926, 25,000 kronor för 1926—1927, 35,000 kronor för 1927—1928 och 30,000 kronor för 1928—1929. Utfördes taxeringen på tre år borde respektive 55,000, 30,000 och 35,000 kronor uppföras för vartdera av budgetåren 1925—1926, 1926—1927, 1927—1928.

Styrelsen ville även upptaga till bemötande vissa uttalanden, som av riksskogstaxeringsnämnden gjorts i dess yttrande av den 19 november 1924. Sålunda hade nämnden ansett, att styrelsens förslag borde omläggas så, att taxeringen årligen skedde i ett sammanhängande område, men ändå med två överledare. Då skogsförhållandena i Norrland vore vitt skilda från dem ide övriga delarna av landet, hade styrelsen emellertid ansett det lämpligast att om möjligt samma personer finge leda arbetena, den ene i Norrland, den andre i de övriga delarna av landet. Vidare hade nämnden ansett sig kunna nedbringa den av styrelsen beräknade kostnaden för utearbetet vid taxeringen av återstående delar av landet med ej mindre än 100,000 kronor. Nämnden hade emellertid därvid förbisett, att styrelsen räknat med en taxeringsprocent av 0.4 för Blekinge, Kristianstads, Hallands samt Göteborgs och Bohus län. Enligt detta styrelsens förslag utgjorde sammanlagda längden av taxeringslinjerna 34,600 kilometer, vilket vid en totalkostnad av

800.000 kronor motsvarade en kostnad av 23 kronor 12 öre per taxerad kilometer linjelängd. Nämnden åter hade för ovannämnda fyra län räknat med samma procent som för mellersta Sverige, d. v. s. 0.2. Enligt nämndens förslag bleve linjelängden 30,700 kilometer, vilket vid en totalkostnad av 700,000 kronor gåve en kostnad per kilometer av 22 kronor 80 öre. Skillnaden vore alltså synnerligen obetydlig. Enligt styrelsens nu föreliggande förslag skulle kostnaden per kilometer bliva 25 kronor 67 öre, beroende på att nu ifrågakommande taxeringsområde till övervägande del bestode av Norrbotten och Västerbotten, där utförandet av en sådan skogsuppskattning, varom här vore fråga, vore förenad med större svårigheter än i övriga delar av landet.

Riksskogstaxeringsnämnden, som tagit del av domänstyrelsens sistberörda utlåtande, har med anledning därav till Kungl. Maj:t inkommit med en skrivelse av den 15 december 1924, vari bland annat anföres.

Nämnden vidhölle fortfarande den meningen, att riksskogstaxeringen i sin helhet borde omhänderhavas av samma personer. Endast genom ett dylikt organiserande av taxeringen kunde de erfarenheter, som gjordes under en bearbetning av insamlat material, fullt utnyttjas vid kvarstående utearbete.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.

Nämnden föresloge därför, att ledningen av såväl inne- som utearbetet i fortsättningen förlädes endera till domänstyrelsen eller nämnden. Vid ett val mellan dessa båda torde böra beaktas, att nämnden dels i egenskap av skogstaxeringssakkunninga utarbetat instruktionen för utearbetet och dels nu bearbetade det hittills insamlade materialet. Beträffande kostnaderna för utearbetet, torde dessa bliva i det närmaste lika stora, vare sig domänstyrelsen eller nämnden linge hand om arbetet. Sådana inspektionsresor, varmed nämnden räknat, hade även ägt rum under den tid, då domänstyrelsen haft ledningen av utearbetet. Att nämnden kunde erhålla personal och material till samma kostnad som domänstyrelsen, toge nämnden för givet. Visserligen hade statskontoret och domänstyrelsen uttalat, att kostnaderna för utearbetet torde kunna bliva mindre, om domänstyrelsen anförtroddes ledningen av detsamma. Dessa uttalanden syntes grundade på, att ledningen av detta arbete skulle kunna omhänderhavas av hos domänstyrelsen befintlig personal utan extra kostnad för statsverket. För den händelse nämnden emellertid även i fortsättningen skulle handhava innearbetet, bleve den merkostnad, som vid handhavandet jämväl av utearbetet skulle uppstå genom eu mindre ökning i antalet dagarvoden till ledamöterna sfi ringa, att den ej kunde tillmätas någon betydelse. Denna merkostnad torde för övrigt kunna beräknas mer än uppvägas av besparingar i kostnaderna för innearbetet. Arvodet till den nämndsledamot, som tillika vore sekreterare, komme ej att påverkas av ett förläggande till nämnden även av utearbetets ledning. I fråga om skillnaden mellan domänstyrelsens och nämndens ursprungliga kostnadsberäkningar berodde den huvudsakligen på, att nämnden, såsom domänstyrelsen anmärkt, räknat med en annan taxeringsprocent för vissa län än domänstyrelsen. Men även med användande av samma taxeringsprocent som domänstyrelsen skulle nämndens kostnadsberäkning komma att stanna på en summa, som med 35,000 kronor understege styrelsens. Nämnden an sagt' dock möjligt att på tillfredsställande sätt taxera ifrågavarande län för den kostnad, varmed nämnden räknat, på grund av förekomsten av ekonomiska kartor eller tillgång till material från ekonomiska kartverket, varigenom hela taxeringen i dessa län högst väsentligt underlättades.

Vad anginge de av domänstyrelsen för innearbetet beräknade kostnaderna, ville nämnden meddela, att nämnden icke såge sig istånd att bearbeta materialet inom den av domänstyrelsen föreslagna kostnadsramen. Kostnaderna för ledningen av bearbetningen vore nämligen i det närmaste oberoende av huruvida större eller mindre material samtidigt bearbetades. Nämnden ville därför för nedbringande av kostnaderna föreslå, att innearbetet för 1925—1926 Ange omfatta Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län samt att hela Norrbottens och Västerbottens län taxerades 1926. Nämnden kunde emellertid icke underlåta att i detta sammanhang åter framhålla önskvärdheten av att hela Sverige taxerades, då en skogsinventering skulle bliva ofullständig och väsentligt förlora i värde, om vissa delar av landet utelämnades, och ville nämnden tillstyrka ett antagande av dess i skrivelse den 19 november 1924 avgivna förslag såsom det ur såväl arbetstekniska som andra synpunkter billigast och bäst grundade.

1 eu samtidigt med nyssberörda skrivelse av den 15 december 1924 till jordbruksdepartementet inlämnad, samma dag dagtecknad promemoria kar riksskogstaxeringsnämnden framlagt kostnadsberäkning för en taxering av allenast återstående delar av Norrland samt av Uppsala, Västmanlands och Örebro län, i vilken kostnadsberäkning Norrbottens och Väster-

Kanal. Maj:tu proposition Ni 35.

bottens län upptagas på enahanda sätt, som bilaga B till detta protokoll utvisar. Kalkylerna för dels Jämtlands län och dels Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands och Örebro län ineddelas i bilaga T) till detta protokoll. Ett

sammandrag av kostnadsberäkningen ter sig som följer:

År 1925. Jämtlands län, återstående del ................................ kronor 80,500

» 1926. Norrbottens och Västerbottens län ........................ » 175,000

» 1927. Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands och Örebro län » 121,400

Summa för utearbetet kronor 376,900.

För den händelse taxeringen av detta område skulle utsträckas till fyra år, borde Norrbotten och Västerbotten taxeras under åren 1926 och 1927 och de fyra övriga länen 1928, varvid för vartdera av åren 1926 och 1927 torde behövas

90,000 kronor.

I likhet med de korporationer och myndigheter, som avgivit framställningar Departement$■ eller yttranden i ärendet, anser även jag kännedom om landets virkesförråd chefenvara av sådan vikt för vår skogshushållning och skogsvård, att riksskogstaxeringen bör fortsättas. Ävenledes finner jag det vara fördelaktigt, att en planläggning av utearbetet sker för mer än ett år, enär en dylik anordning otvivelaktigt är ägnad att medföra större planmässighet och besparingar i kostnaderna för såväl insamlingen av materialet som dess bearbetande.

Däremot hyser jag stor tvekan, huruvida det i nuvarande statsfinansiella läge kan anses välbetänkt av statsmakterna att binda sig för en taxering av alla de skogstillgångar i landet, som ännu ej äro uppskattade. Visserligen är det tydligt, att det vore förenat med åtskilligt intresse att äga fullständig kännedom om storleken av hela vårt virkesförråd, särskilt om samtidigt svårigheterna för ordnandet av en avverkningsstatistik kunde övervinnas. Relationen mellan landets genom uppskattningen konstaterade virkesförråd och den genom avverkningsstatistiken framräknade avverkningen torde likväl förnämligast hava betydelse för det allmännas skogspolitik. Vad som mest är av behovet påkallat är emellertid att få till stånd en uppskattning av de skogstillgångar, varpå en viss betydelsefull del av vår industriella verksamhet huvudsakligen är baserad, till ledning just för denna verksamhet. Beträffande den del av landet, som är belägen söder om Vänern—

Vättern—Mälaren, torde, med undantag för de småländska länen, kunna sägas, att därvarande skogar, ehuru i produktionshänseende av stor betydelse, icke från industriell synpunkt spela någon mera avsevärd roll- Vill man med hänsyn till i nuvarande läge väl berättigad försiktighet stanna för en fortsättning av riksskogstaxeringen allenast i en omfattning, som med hänsyn till det mera påtagliga praktiska behovet är påkallad, torde taxeringen av ovannämnda områden böra i någon mån ställas på framtiden.

Då riksskogstaxeringen redan omfattat de småländska länen, Värmlands, Kopparbergs, Västernorrlands och delvis Jämtlands län, skulle nu ifrågavarande fortsättning av taxeringen kunna begränsas till återstoden av Jämt-

12 Kung!. Maj:ts proposition Nr 35.

lands län samt Norrbottens, Västerbottens, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands och Örebro län. Jag tillstyrker därför en dylik anordning, varigenom också det från flera håll ställda kravet på att Norrland först måtte taxeras tillmötesgås. Dock torde böra betonas, att med detta mitt förslag ingalunda avses, att taxeringen av därefter återstående delar av landet skulle vara avförd från dagordningen. Givetvis bör redan i god tid före slutförandet av nu ifrågasatta uppskattningsarbete frågan om taxeringens utvidgning ånyo upptagas till prövning. Med hänsyn därtill att bearbetningen av materialet icke bör bliva för kostsam, måste den bedrivas i viss icke för liten omfattning. På grund härav vill jag föreslå, att taxeringen av dessa län sker under trenne somrar i ordningsföljden Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens, Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands och Örebro län, därvid utearbetet för varje sommar bör föras så långt tid och till förfogande ställda medel medgiva utan hänsyn till administrativa gränser. Härigenom torde tillräckligt material komma att stå till förfogande för bearbetningens bedrivande i något så när samma omfattning som nu, ty även om icke bearbetningen kan slutföras utan att allt material föreligger för varje län för sig, lärer dock, efter vad jag inhämtat, viss del av bearbetningen kunna ske oberoende av uppskattningens avslutande i vederbörande län.

Vidkommande spörsmålet, åt vem uppdraget bör givas att handhava ledningen av utearbetena vid riksskogstaxeringens fortsättande, hava delade meningar yppats, i det såväl domänstyrelsen som riksskogstaxeringsnämnden föreslagits. Sannolikt skulle taxeringen kunna ske något billigare genom domänstyrelsens försorg än genom nämndens, därigenom att särskild ersättning icke skulle behöva utgå till högsta ledningen av taxeringsarbetet. Besparingen lärer dock bliva ganska obetydlig, varför sådan hänsyn icke bör tagas till den, att ändamålsenligheten härigenom eftersättes. I sistnämnda avseende torde det vara nödvändigt att tillse, att materialet blir i möjligaste mån enhetligt. Detta uppnås helt säkert bäst därigenom, att såväl ute- som innearbetena std under samma ledning. Det synes mig därför, på grund av att bearbetningen av materialet enligt mitt förmenande icke torde kunna bedrivas på ett mera rationellt sätt än det nämnden för närvarande tillämpar, varför ock nämnden även i fortsättningen torde böra handhava denna del av arbetet, vara lämpligast, att nämnden också får handhava ledningen av utearbetet.

I fråga om kostnaderna för utearbetet ansluter jag mig till den av riksskogstaxeringsnämnden i promemorian av den 15 december 1924 uppgjorda kostnadsberäkningen slutande på 80,500 kronor för återstoden av Jämtlands län,

175,000 kronor för Norrbottens och Västerbottens län samt 121,400 kronor för de övriga länen eller tillhopa 376,900 kronor. Härav torde en tredjedel eller i runt tal 125,000 kronor böra anvisas för vartdera budgetåret 1925—1926, 1926—1927 och 1927—1928. Med avseende å de i kostnadsberäkningen ingående enskilda posterna har jag ingen anmärkning att göra.

Då det är avsett, att, i likhet med vad i fjol var fallet, arbetet skulle påbörjas redan under löpande budgetår, torde statskontoret höra anbefallas att

Kungl. Maj:ts proposition Nr .‘15.

av omhänderhavda medel förskottera vad av anslaget erfordras före den 1 juli 1925, med rätt för statskontoret att, sedan anslaget blivit tillgängligt, bereda sig ersättning för vad sålunda må hava förskjutits.

Beträffande åter frågan om kostnaderna för den fortsatta bearbetningen av materialet, har domänstyrelsen beräknat vissa belopp avseende här ifrågasatta taxering. Nämnden har emellertid förklarat sig icke kunna godtaga denna beräkning. Med hänsyn till att någon erfarenhet icke föreligger beträffande bearbetningskostnaderna, synes mig icke möjligt att nu angiva en tillförlitlig summa härför. Men då det torde vara önskvärt, att bearbetningen bedrives i så stor omfattning, som tillgängligt material medgiver, enär, såom nämnden riktigt anmärker, kostnaderna för ledningen äro lika stora, om arbetet bedrives i stor eller liten skala, anser jag mig, särskilt då jag förvissat mig om att nödig sparsamhet iakttages, böra föreslå samma belopp, som för innevarande budgetår till detta ändamål står till förfogande eller 63,000 kronor. Av detta förslag torde följa, att de anslagna medlen icke böra avses allenast för bearbetandet av materialet från något visst län, utan torde bearbetningen få omfatta genom taxeringen införskaffat material, så långt medlen räcka och tiden det medgiver. Då till ett följande år erfarenhet i fråga om bearbetningskostnaderna föreligger, bör i samband med framställning om nytt anslag till detta ändamål för budgetåret 1926—1927 en säkrare prövning av medelsbehovet kunna ske.

Då enligt vad jag inhämtat från nämnden, det skulle vara till fördel såväl för instundande sommars utearbete som för en snabb fortgång av bearbetningen, att det av riksdagen 1924 beviljade anslaget till bearbetning av materialet från Småland och Dalarna Unge, även innan bearbetningen av nyssnämnda material vore alldeles slutförd, jämväl användas till påbörjandet av bearbetningen av materialet från Västernorrlands län, synes mig ett sådant medgivande böra av riksdagen inhämtas. Därvid bör givetvis förbindas det villkoret, att i mån av behov motsvarande belopp från här föreslagna anslag till fortsatt bearbetning av taxeringsmaterialet skall användas till slutförande av bearbetningen av materialet från Småland och Dalarna.

Vidkommande slutligen domänstyrelsens hemställan om ersättning till domänfonden för de utgifter, som på grund av riksskogstaxeringen under åren 1923 och 1924 drabbat fonden genom att avlöningen till överledarna och kontorspersonal samt reseersättningar till de förra utgått ur fondens medel, anser jag i enlighet med statskontorets mening, att ersättning för dessa kostnader icke bör utgå.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för fortsättande av riksskogstaxeringen bevilja ett anslag av 375,000 kronor och därav anvisa för budgetåret 1925—1926 under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av........................................ kronor 125,000,

dels för bearbetning av material från riksskogstaxeringen anvisa för budgetåret 1925—1926 under nionde huvudtiteln ett extra reservationsanslag av............................................................................................ kronor 63,000,

14 Kung!. Maj:ts proposition Nr 35.

dels ock medgiva, att det av 1924 ars riksdag för bearbetande av taxeringsmaterialet från den under 1923 verkställda taxeringen av skogarna i Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Kopparbergs län för budgetåret 1924— 1925 anvisade extra reservationslaget å 63,000 kronor må av Kungl. Maj:t, på av mig föreslaget villkor, användas jämväl för bearbetande av taxeringsmatarialet från taxeringen av skogarna i Västernorrlands län.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Nils Flodman.

Kungi: Ma fris'proposition Nr 35.

15 Beräkningar

ar kostnaderna för iitearbetet rid fortsatt riksskogstaxering.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.

Bilaga A.

Domänstyrelsens beräkning i skrivelsen den 30 september 1924.

Kartor, blanketter, instrument, transporter m. m. ............ 20,480

summa 204,000.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 35. 17

Kronor Kronor

Under 3:e året taxeras.

Norrbottens och Västerbottens län (återstående del).

Lika med 2:a året ......................................................... 82,620

Kristianstads, Blekinge, Malmöhus och Gotlands län.

överledaren, 6 mån................................................................... å 550 3,300

Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................. » 225 1,350

Kontorsbiträden ........................................................................ 2,000

Reseersättning åt överledaren ................................................ 3,000

10 lagledare, 5 mån................................................................. » 400 20|000

10 förmän, 5 mån.................................................................... » 225 11,250

Hantlangning, 80 man under 5 mån. å 5 kronor per dag 60,000

Kartor, blanketter, instrument, transporter m. m............. 20,480

summa 204,000.

Under 4:e året taxeras.

Gävleborgs, Uppsala och Västmanlands län.

över ledaren, 6 mån..................................................................... å 550 3,300

Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................. » 225 1,350

Kontorsbiträden ........................................................................ 2,000

Reseersättning åt överledaren ................................................ 3,000

9 lagledare, 5 mån.................... » 400 18,000

9 förmän, 5 mån........................................................................ » 225 10,125

Hantlangning, 72 män under 5 mån. å 5 kronor per dag 54,000

Hallands samt Göteborgs och Bohus län.

överledaren, 6 mån............................................ å 550 3,300

Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................. » 225 1,350

Kontorsbiträden ........................................................................ 2,000

Reseersättning åt överledaren .......... 3,000

6 lagledare, 5 mån........................................... » 400 12,000

6 förmän, 5 mån............................................... » 225 6,750

Hantlangning, 48 man under 5 mån. å 5 kronor per dag 36,000

Kartor, blanketter, instrument, transporter m. m. ............ 20,825

summa 177,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 29 höft. (Nr 35.) 2

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.

Bilaga. B.

Riksskogstaxeringsnämndens beräkning i skrivelsen den 19 november 192-1.

Kronor

Kostnader varje år för ledningen.

Nämndens resekostnader och ersättningar till dess rådgivande ledamöter ........... 3,000

2 överledare i 6 mån. å 625 kronor per mån..................................... 7,500

2 kontorsföreståndare i 6 mån. å 250 kronor per mån..................... 3,000

4 biträden i 4 mån. å 200 kronor per mån......................................... 3,200

Hyra av lokaler............................................................................................ 1,000

Telefon, skrivmaterial, frakter m. m..................................................... 1,000

Reseersättningar till överledare och kontorspersonal...................... 6,300

Summa 25,000.

Kostnader för taxeringslagen.

År 1925. Jämtlands läns återstående del (3,300 hektar).

6 lagledare i 4 1/a män. å 450 kronor per månad ............................ 11,700

6 förmän i 4 */3 mån. å 250 kronor per mån..................................... 6,500

6 provstamstagare i 4 V3 mån. å 200 kronor per mån..................... 5,200

36 hantlangare i 120 dagar, 4,320 dagsverken å 6 kronor................ 25,920

Gävleborgs län (1,950 hektar).

4 lagledare i 4 1/3 mån. å 425 kronor per mån................................. 7,400

4 förmän i 4 V3 mån. å 225 kronor per mån..................................... 3,900

4 provstamstagare i 4 1/3 mån. å 180 kronor per mån, .................... 3,120

24 hantlangare i 120 dagar, 2,880 dagsverken å 5 kronor................ 14,400

Uppsala och Stockholms län (2,600 hektar).

5 lagledare i 4 1/2 mån. å 425 kronor per mån................................. 9,560

5 förmän i 4'/a mån. å 225 kronor per mån..................................... 5,060

5 provstamstagare i 4 ‘/2 män. å 180 kronor per mån..................... 4,050

30 hantlangare i 120 dagar, 3,600 dagsverken å 5 kronor................ 18,000

Transporter och frakter.............................................................................. 18,000

Kartor och inläggning av linjenät ........................................................ 12,000

Blanketter och borrspånshylsor ................................................................ 3,000

Mätningsinstrument .................................................................................... 3,000

Telefon, rödfärg och reparationer av redskap........................................ 1,000

Oförutsedda utgifter ................................................................... 3,190

summa 155,000.

År 1926. Norrbottens och Västerbottens län (5,850 hektar).

12 lagledare i 4 mån. å 450 kronor per mån..................................... 21,600

12 förmän i 4 mån. å 250 kronor per mån......................................... 12,000

12 provstamstagare i 4 månader å 225 kronor per mån..................... 10,800

72 hantlangare i 105 dagar, 7,560 dagsverken å 7 kronor ............... 52,920

Transporter och frakter ............................................................................ 21,000

Kartor och inläggning av linjenät ........................................................ 22,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 35. 19

Kronor

Blanketter och borrspånshylsor ............................................................... 3,000

Instrument .................................................................................................... 3,000

Telefon, rödfärg och reparationer av redskap........................................ 1,000

Oförutsedda utgifter ................................................................................... 2,680

summa 150,000.

År 1927. Västmanlands, Örebro, Södermanlands, Östergötlands och Gotlands län (8,350 hektar).

15 lagledare i 4 ~/3 mån. å 425 kronor per mån................................. 29,750

15 förmän i 4 % mån. ä 225 kronor per mån..................................... 15,750

15 provstamstagare i 4 */3 män. å .180 kronor per mån. .................... 12,600

90 hantlangare i 130 dagar, 11,700 dagsverken å 5 kronor ........... 58,500

Transporter och frakter............................................................................... 12,000

Kartor och inläggning av linjenät ........................................................ 7,000

Blanketter och borrspånshylsor ................................................................ 3,000

Mätningsinstrument .................................................................................... 2,500

Telefon, rödfärg och reparationer av redskap........................................ 1,000

Oförutsedda utgifter ................................................................................... 2,900

summa 145,000.

År 1928. Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus, Hallands, Kristianstads, Malmöhus och Blekinge län (8,650 hektar).

15 lagledare i 5 mån. å 400 kronor per mån........................................ 30,000

15 förmän i 5 mån. å 200 kronor per mån......................................... 15,000

15 provstamstagare i 5 mån. å 170 kronor per mån......................... 12,750

90 hantlangare i 135 dagar, 12,150 dagsverken å 5 kronor ............ 60 750

Transporter och frakter............................................................................... 12,000

Kartor ........................................................................................................... 9,000

Blanketter och borrspånshylsor ................................................................ 3,000

Instrument .................................................................................................... 2,000

Telefon, rödfärg och reparationer av redskap ....................................... 1,000

Oförutsedda utgifter .................................................................................... 4,500

summa 150,000.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.

Bilaga C.

Domänstyrelsens beräkning i skrivelsen den 9 december 1924.

Kronor Kronor

Under år 1925 taxeras.

Återstående delar 'av Jämtlands län samt Gävleborgs län.

överledaren, 6 mån.................................................................... å 600 3,600

Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................. » 250 1,500

Kontorsbiträden ........................................................................ 2,000

Reseersättning åt överledaren ................................................ 4,000

10 lagledare, 4 7,> män....................................... » 450 20,250

» förman, 4 l/s mån.......................................................... » 250 11,250

Hantlangning, 80 man under 4 1/2 mån. å 5 kronor 50 öre

per dag ........................................ 59,400

Kartor och inläggning av linjenätet .................................... 8,500

Blanketter och borrspånshylsor............................................... 1,500

Instrument och redskap jämte reparationer ........................ 300

Skrivmaterial, telefon, frakter, expeditionslokal m. m..... 1,700

För inspektioner ........................................................................ 1,000

Under år 1926 taxeras.

Hälften av Norrbottens och Västerbottens län.

överledaren, 6 mån..................................................................... å 600 3,600

Kontorsföreståndaren, 6 mån..........,................................ » 250 1,500

Kontorsbiträden............................................................................ 2,000

Reseersättning åt överledaren ................................................ 3,000

7 lagledare, 4 mån..................................................................... å 450 12*600

7 förmän, 4 mån........................................................................ » 250 7,000

Hantlangning, 63 man under 4 mån. å 7 kronor per dag 52,920

Kartor och inläggning av linjenät ........................................ 7,000

Blanketter och borrspånshylsor ............................................... 800

Instrument, redskap och tältutrustning ................................ 600

Skrivmaterial, telefon, frakter, expeditionslokal m. m..... 1,980

För inspektioner ....................................................................... 1,000

summa 94,000.

Under år 1927 taxeras.

Återstående delar av Norrbottens och Västerbottens lön ....................................................................................... summa 94,000.

Under år 1928 taxeras.

Uppsala, Örebro och Västmanlands län.

överledaren, 6 mån..................................................................... å 550 3,300

Kontorsföreståndaren, 6 mån................................................. » 225 1,350

Kontorsbiträden.......................................................................... 2,000

Reseersättning åt överledaren .............................................. 3,000

Kungl. Maj:ts proposition Nr 35. 21

Kronor Kronor

8 lagledare, 5 mån..................................................................... å 400 16,000

o iorman, 5 mån........................................................................ ^ 225 9-000

Hantlangning, 64 man under 5 mån. å 5 kronor per dag 48,000

Kartor och inläggning av linjenät ........................................ 4 000

Blanketter och borrspånshylsor................................................ 1200

Instrument och redskap, jämte reparationer ........................ ’300

Skrivmaterial, telefon, frakter, expeditionslokal m. m..... 2 150

För inspektioner ....................................................................... ’jqq

summa 91,000.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 35.

Bilaga D.

Riksskogstaxeringsnäinmlens beräkning i promemorian den 15

december 1924.

Kronor Kronor

År 1925. Jämtlands läns återstående del (3,300 hektar).

Kostnader för ledningen.

Nämndens resekostnader och ersättningar till dess rådgivande ledamöter.................................................................. 1,200

1 överledare i 6 mån. å 625 kronor per mån. .................... 3,750

1 kontorsförestån dåre i 6 mån. å 250 kronor per mån..... 1,500

1 biträde i 4 mån. å 200 kronor per mån......................... 800

Hyra av lokal .......................................................................... 500

Telefon, skrivmateriel, frakter ............................................... 500

Reseersättning till överledare och kontorspersonal................ 3,250 11,500.

Kostnader för taxeringslagen.

6 lagledare i 4 1/3 mån. å 450 kronor per mån................. 11,700

6 förmän » » » » 250 » » » ............... 6,500

6 provstamstagare i 4 Vs män. å 200 kronor per mån.... 5,200

36 hantlangare i 120 dagar, 4,320 dagsverken å 6 kronor 25,920

Transporter och frakter ........................................................... 9,000

Kartor och inläggning av linjenät ........................................ 6,000

Blanketter och horrspånshylsor ................................................ 1,500

Mätningsinstrument.................................................................... 1,200

Telefon, rödfärg, reparationer av redskap ............................ 400

Oförutsedda utgifter.................................................................... 1,580 69,000

summa 80,500.

År 1926. Norrbottens och Västerbottens län (se bilaga

B ovan) ................................................................................ summa 175,000.

År 1927. Gävleborgs, Uppsala, Västmanlands och Örebro län.

Kostnader för ledningen.

Nämndens resekostnader och ersättningar till dess rådgivande ledamöter.................................................................... 2,000

1 överledare i 6 mån. å 625 kronor per mån..................... 3,750

1 kontorsföreståndare i 6 mån. å 250 kronor per mån..... 1,500

2 biträden i 4 mån. å 200 kronor per mån......................... 1,600

Hyra av lokal ............................................................................ 500

Telefon, skrivmateriel, frakter ................................................ 800

Reseersättning till överledare och kontorspersonal 3,250 13,400

Kuntjl. Maj:ts proposition Nr 35.

23 Kronor

Kostnader för taxeringslagen.

10 lagledare i 5 mån. ä 425 kronor per mån..................... 21,250

10 förmän » » » » 225 » » » .................... 11,250

10 provstamstagare i 5 mån. å 180 kronor per män......... 9,000

00 hantlangare i 145 dagar, 8,700 dagsverken å 5 kronor 43,500

Transporter och frakter ........................................................... 9,000

Kartor och inlägg av linjenät ................................................ 5,500

Blanketter och borrspånshylsor ................................................ 4,000

Mätningsinstrument.................................................................... 1,800

Telefon, rödfärg och reparationer av redskap........................ 800

Oförutsedda utgifter................................................................... 1,900

Kronor

108,000

summa 121,400.