angående anslag för utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler
Kungl. Maj:ts proposition nr Git.
1 Nr (><).
Katigt. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler; given Stockholms slott den 27 februari
1925.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
GUSTAF.
Viktor Larsson.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 27 februari 1925.
Närvarande:
Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Unken, statsråden
Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.
Departementschefen, statsrådet Larsson anför:
I skrivelse den 11 januari 1924 har länsstyrelsen i Västerbottens län anmält, att länsstyrelsen vore i behov av utvidgade ämbetslokaler, samt hemställt om vidtagande av åtgärder i sådant syfte. Till stöd härför har länsstyrelsen anfört:
På landskansliet måste nu länsassessorn och de båda länsnotarierna arbeta i ett och samma rum. Av den övriga personalen vore fem personer, av vilka en maskinskriverska, placerade i ett rum och sex i ett annat. För tvenne maskinskri ver sk or hade utrymme måst beredas genom avbalkning av tamburen, där de hade åt sig anvisat ett utrymme av ungefär 8 kvadratmeters yta. Utvidgning av landskansliets lokaler kunde ske därigenom, att den till länsstyrelsens vaktmästare upplåtna bostaden, som läge intill landskansliet, förändrades till tjänstelokaler för landskansliet. Bostad åt vakt-
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 63 haft. (Nr 69—70.) 410 25
Länsstyrelsen
i
Västerbottens
län.
Byggnads-
styrelsen.
Departements-
chefen.
2 Kung!. Maj:ts proposition nr 69.
mästaren kunde i stället beredas i den till länsresidenset hörande flygelbyggnaden, och kunde landshövdingen erhålla ersättning för de utrymmen, som därigenom komme att fråntagas honom, genom uppförande av eu mindre byggnad av trä.
Aven landskontorets lokaler vore till det yttersta tagna i anspråk. Större lokaler skulle kunna erhållas genom att för landskontoret toges i anspråk det av lantränteriet tidigare disponerade valvet i bottenvåningen ävensom en del av det nuvarande vaktmästarrummet, vilket för närvarande vore större än behovet krävde.
Länsstyrelsens sessionssal, som vid flera tillfällen visat sig för liten, kunde utvidgas genom att till densamma lades en del av det utrymme, som för närvarande upptoges av den alltför stora trappuppgången till landshövdingens boställsvåning.
I häröver den 22 december 1924 avgivet utlåtande har byggnadsstyrelsen anfört:
Beträffande de sålunda ifrågasatta åtgärderna hade byggnadsstyrelsen för sin del funnit, att den föreslagna utvidgningen av sessionssalen skulle medföra en synnerligen dyrbar ombyggnad av hela trappuppgången, varför denna åtgärd åtminstone för närvarande icke lämpligen borde komma till utförande.
Yad beträffade övriga ifrågasatta åtgärder, hade länsarkitekten i Västerbottens och Västernorrlands län E. Lundquist utarbetat ritningar jämte beskrivningar, vilka av länsstyrelsen med skrivelse den 17 december 1924 överlämnats till byggnadsstyrelsen. Till denna skrivelse hade jämväl fogats ett av Olof Lind i Umeå avgivet anbud å ändringsarbetenas genomförande ävensom eu förklaring av vederbörande landshövding, att denne icke hade något att erinra mot att till vaktmästarbostad disponerades de utrymmen i länsresidensets flygelbyggnad, vilka för närvarande vore upplåtna till landshövdingen, därest vissa andra utrymmen i flygelbyggnaden ställdes till hans disposition, och gjorde landshövdingen tydligen numera icke anspråk på uppförande av en särskild uthusbyggnad.
De av länsarkitekten Lundquist föreslagna ändringsarbetena, beträffande vilka byggnadsstyrelsen icke hade något att för sin del erinra, skulle enligt ovannämnda anbud draga en kostnad av sammanlagt 23,500 kronor, därav 18,200 kronor folie på förändringen inom flygelbyggnaden och 4,800 kronor på arbetena inom själva residensbyggnaden, vartill komme ett belopp av 500 kronor för flyttning av en vägg i residensbyggnaden samt för inbilning av elektriska ledningar. Till de i anbudet sålunda angivna kostnaderna borde enligt byggnadsstyrelsens mening läggas ett belopp av 1,500 kronor för arvoden och oförutsedda utgifter, och skulle sålunda här avsedda byggnadsföretag draga en kostnad av sammanlagt 25,000 kronor.
På grund av vad sålunda förekommit hemställer byggnadsstyrelsen, att Kungl. Maj:t måtte föreslå innevarande års riksdag att för utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler i enlighet med det av styrelsen förordade förslaget anvisa ett belopp av 25,000 kronor.
Av vad sålunda anförts torde framgå, att länsstyrelsens nuvarande lokaler äro särdeles otillfredsställande samt att de erforderliga ändringsarbetena skulle kunna verkställas för en jämförelsevis ringa kostnad. Då, enligt vad jag inhämtat, den vaktmästare, vars bostad skulle tagas i anspråk för lokalutvidgningen, i mitten av innevarande år inträder i pensionsåldern, skulle ändringsarbetena lämpligast kunna ske vid denna tidpunkt. Jag anser mig
3 Kung!. Maj:ts proposition nr 60.
av dessa skäl böra tillstyrka, att det för utförande av byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag erforderliga anslagsbeloppet, 25,000 kronor, äskas av denna riksdag. Något belopp härför finnes visserligen ej beräknat i statsverkspropositionen. Enligt vad jag inhämtat, torde emellertid å de av riksdagen å extra stat för åren 1919—1922 anvisade reservationsanslagen å tillhopa 5,100,000 kronor till om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm befintliga byggnaderna, utöver redan tidigare i anspråk tagna reservationer å tillhopa 260,000 kronor, uppkomma en ytterligare besparing å omkring 350,000 kronor. Skulle med anledning av anvisandet av anslag å riksstaten för nu ifrågavarande ändamål någon fyllnad erfordras å riksstatens inkomstsida, kan detta fördenskull ske genom att erforderlig del av nämnda besparing tages i anspråk för statsregleringen.
Jag hemställer alltså, att Kung! Maj:t måtte föreslå riksdagen
att för utvidgning av länsstyrelsens i Västerbottens län ämbetslokaler för budgetåret 1925—1926 anvisa ett extra reservationsanslag av...................................................... kronor 25,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Fredric Hawerman.