Prop. 1927:152

Doc 1927:152

Typ: Proposition
Källa: weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 1

Nr 152.

Kungl. Maj:ts proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående vissa beslut, som fattats av den internationella arbetsorganisationens konferens vid dess nionde sammanträde i Geneve år 1926; given Stock holms slott den 18 februari 1927.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över social ärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed anhålla om riksdagens yttrande rörande de i nämnda protokoll omförmälda, av den internationella arbetsorganisationens konferens vid dess nionde sammanträde i Geneve år 1926 fattade besluten.

Under Hans Majrts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Jakob Pettersson.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i stats rådet å Stockholms slott den 18 februari 1927.

Närvarande: Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden Thykén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen, Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för handelsdepartementet anför chefen för socialdepartementet, statsrådet Pettersson: Fredsfördraget i Versailles av den 28 juni 1919 mellan de allierade och associerade makterna, å ena, samt tyska riket, å andra sidan, vars del I om fattar förbundsakten för nationernas förbund, innehåller i del XIII ett social politiskt reformprogam samt tillika bestämmelser om den institution, inter nationella arbetsorganisationen, som har till uppgift att förverkliga detta program. Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 131 käft. (Nr 152.) 208 27 1

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 152. Av berörda bestämmelser framgår bland annat, att organisationens beslu tande församling, den internationella arbetskonferensen, har att beträffande förslag, som äro uppförda på dess dagordning, välja mellan två former för godtagande. Antingen skall beslutet utmynna i en rekommendation, avsedd att underställas vederbörande stater för vidtagande av lagstiftnings- eller andra åtgärder, eller ock skall det resultera i ett förslag till internationell konvention, avsedd att ratificeras av organisationens medlemmar. I fråga om verkställighet av konferensens beslut stadgas, att varje med lem av organisationen skall vara förbunden att inom ett år från avslutande av ett konferenssammanträde underställa därå antagna rekommendationer och konventionsförslag den eller de myndigheter, till vilkas kompetensom råden respektive frågor höra, för deras omgestaltande till lag eller vidta gande av andra åtgärder. Om det till följd av exceptionella omständighetei är omöjligt att fullgöra nyss berörda förpliktelse inom ett år, skall den full göras snarast möjligt och under intet förhållande senare än 18 månadei från sammanträdets avslutande. Därest en rekommendation ej leder till någon lagstiftningsåtgärd eller annat åtgörande för dess genomförande eller om ett konventionsförslag icke vinner vederbörande myndighets eller myn digheters bifall, skall respektive medlem av organisationen icke vara under kastad någon vidare förpliktelse med hänsyn därtill. Närmare upplysningar om internationella arbetsorganisationen och dess verksamhet hava lämnats i proposition nr 361 till 1921 års riksdag.

Den internationella arbetskonferensens nionde sammanträde hölls i Geneve under tiden 7—24 juni 1926. Å konferensens dagordning hade upptagits två frågor, nämligen dels internationell kodifikation av reglerna för sjöfolkets anställningsavtal och dels allmänna principer för tillsyn å sjöfolkets arbets förhållanden. Vid sammanträdet, därvid Sverige var representerat, antogos två förslag till konventioner, den ena angående sjömäns anställningsavtal och den andra angående liemförskaffning av sjömän, ävensom två rekommen dationer, den ena angående hemförskafining av befälhavare och lärlingar samt den andra angående de allmänna grunderna för inspektionen av sjö folkets arbetsförhållanden x). Med skrivelse den 6 september 1926 har från utrikesdepartementet till mig överlämnats en av generalsekreteraren hos nationernas föibund i enlig het med Versaillestraktaten översänd bestyrkt kopia av berörda konventions förslag och rekommendationer. Originaltexterna till dessa konferensens beslut ävensom översättningar

i) Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 april 1926 deltogo i konferensen från svensk sida: såsom reqeringsombud envoyén Einar Hennings och byråchefen J. A. E. Molin med social rådet E. It. Sjöstrand, byråchefen N. G. Nilsson och byråassistenten E. A. F. Eggert såsom experter; såsom arbetsgivarombud verkställande direktören i Sveriges redareförening, sjö kaptenen O. A. Nordborg med tjänstemännen hos nämnda förening e. o. hovrättsnotarien H F fteuterskiöld och Gösta Malmström såsom experter; såsom arbetarombud landsorga nisationens sekreterare K. E. Johanson med förtroendemannen för svenska eldareunionen S Lundgren, förtroendemannen för svenska sjömansunionen N. Olsson och redaktören S. Backlund såsom experter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152. 3

av desamma torde få såsom bilaga fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Över omförmälda beslut har utlåtande den 10 november 1926 avgivits av socialstyrelsen, som över ett inom styrelsen utarbetat förslag till utlåtande i ämnet begärt och erhållit kommerskollegii yttrande. Därjämte hava Sveriges redareförening, Sveriges fartygsbefälsförening samt svenska sjömansunionen och svenska eldareunionen inkommit till Kungl. Maj:t med yttranden i ärendet.

Innan jag ingår på behandling av de särskilda besluten, vill jag erinra, att internationella arbetsbyrån före konferensens sammanträde utsände ett frågeformulär till de olika regeringarna rörande de ämnen, som upptagits på konferensens dagordning, för att med ledning av inkomna svar kunna ut arbeta förberedande förslag att läggas till grund för konferensförhandlingarna.

Nämnda cirkulär besvarades av svenska regeringen i skrivelse den 28 febru ari 1926. Häri gjordes först vissa uttalanden i ämnet av mera principiell natur, varefter beträffande de särskilda frågepunkterna hänvisades till eu vid skrivelsen fogad sammanställning av uttalanden från kommerskollegium, socialstyrelsen och landssekretariatet ävensom till därvid bilagda yttranden av vissa representativa sammanslutningar bland redare och sjöfolk. I vissa avseenden representerade de uttalanden, till vilka i skrivelsen hänvisades, divergerande synpunkter. Regeringen hade emellertid ansett sig genom att framlägga handlingarna i ärendet bereda största rättvisa åt olika intressen.

I regeringens allmänna uttalande, vilket avsåg bägge de på dagordningen uppförda frågorna, anfördes i huvudsak:

Regeringen ville först och främst giva uttryck för sitt uppriktiga erkän nande åt det initiativ, som från byråns sida tagits i riktning mot åstad kommande av en såvitt möjligt tillfredsställande och likformig lagstiftning rörande sjöfarten, vilken ju vore mera internationell till sin karaktär än någon annan näring. Regeringen hölle före, att berörda fråga vore av påtag lig och synnerlig vikt. Och såsom ett oförtydbart tecken på Sveriges liv liga och djupa intresse för en effektiv förbättring av sjöfolkets villkor ville svenska regeringen åberopa, att Sverige — måhända tidigast av de i Ctenuakonferensen 1920 deltagande staterna — sökt att i sin mån tillmötesgå det vid nämnda konferens framhållna önskemålet om en internationell sjömanslag genom intimt samarbete på området i fråga med de länder, med vilka på grund av likartade förutsättningar ett dylikt samarbete närmast ansetts kunna bära mera omedelbar och påtaglig frukt, nämligen de övriga skandinaviska länderna och Finland. Den nya svenska sjömanslagen av år 1922 — som kunde anses i princip motsvara vad som kommit till uttryck i det av ar betsbyrån på sin tid preliminärt utarbetade förslaget till internationell sjö manslag — hade självfallet tagit sikte på de i de skandinaviska länderna i skilda avseenden rådande förhållandena, såsom befolkningens bildningsnivå, klimatet, de geografiska förhållandena etc. Eu del andra författningar av social natur såsom spisordning, sjöarbetstidslag m. fl. hängde på det inti maste samman med klimat, levnadsvanor o. s. v. inom landet. Därjämte ägde Sverige i andra hänseenden, exempelvis i fråga om tillsyn å fartyg och å besättningens arbetsförhållanden ombord, en synnerligen modern lag stiftning. Det finge därför anses förklarligt, att Sverige icke kunde undgå att hysa viss tvekan inför eu omgestaltning av lagstiftningen inom ifråga-

4 Knngl. Maj.ts proposition nr 152.

varande områden, i den mån densamma skulle såsom konsekvenser medföra någon mera genomgripande förändring av berörda, med hänsyn till nationella förhållanden och i samarbete med grannländerna utarbetade lagstiftning, som därjämte delvis först nyligen trätt i tillämpning. Såsom eu lämplig ram för begränsning för Sveriges vidkommande av de förpliktelser, som kunde bliva följden av eventuella åtgärder av ifrågavarande slag, ville rege ringen för sin egen del angiva den lagstiftning och administrativa praxis, som i vårt land framvuxit under samarbete mellan företrädare för skilda in tressen och under hänsynstagande till de förhållanden av olika natur, med vilka den svenska sjöfarten käft att räkna.

I detta sammanhang torde böra beröras de uttalanden av mera allmän natur, som gjorts i de nu inkomna yttrandena. Sveriges Sveriges redareförening har i sitt utlåtande beträffande samtliga besluten

redare

förening. anfört:

Med framhållande därav, att de nu förefintliga svenska författningarna å ifrågavarande områden, av vilka en del helt nyligen utfärdats, redan gått utöver vad föreningen ansett vara skäligt, finge föreningen erinra därom, att såväl de föreliggande förslagen till konventioner som ock rekommendationerna i vissa avseenden innehölle bestämmelser, som ytterligare överskrede de gränser, som genom nämnda moderna författningar utstakats. Då sålunda en anslutning från svensk sida skulle hava till nödvändig följd författnings ändringar, vilka komme att verka till nackdel för den svenska sjöfartsnäringen, finge föreningen bestämt avstyrka såväl en ratificering av de båda konventionsförslagen som eu anslutning till rekommendationerna. Svenska sjö- SuemJca sjömansunionen och svenska eldareunionen hava i gemensamt yttrande

mansunionen

beträffande beslutens allmänna grunder anfört i huvudsak:

och svenska

eldare- Enligt unionernas uppfattning vore hela Genévekonferensen i stort sett unionen. förfelad redan genom det faktum, att arbetstidsfrågan från början strukits från dagordningen. Unionerna kunde däri icke se annat än ett klart åsido sättande av de förpliktelser, vartill tidigare givna utfästelser bort föranleda. Det konventionsförslag angående arbetstiden, som antagits i Washington 1919 så gott som enhälligt, inneslöte uttryckligen även sjöfarten, ehuru det tillfogades, att »bestämmelserna rörande sjöfarten skola fastställas av en specialkonferens». När sedan specialkonferenser sammankallades för mycket stora kostnader och berörda mycket vitala fråga i stället för att avancera i positiv riktning helt strökes från dagordningen, hade sjömännen endast att konstatera, att de regeringar, som bure ansvar för nämnda beslut, uppen barligen icke vore villiga att lojalt fullfölja det sociala välfärdsprogram, som de utgestaltat i samband med fredsslutet och lagt till grund för internatio nella arbetsorganisationen. Då omförmälda negativa hållning icke intagits av alla regeringar, och lyckligtvis icke av någon enda svensk regering, och då de olika svenska regeringarna visat ärlig vilja att åstadkomma skydds åtgärder av internationell karaktär för alla sjömän genom att i avvaktan på arbetstidsproblemets lösning skrida till en förberedande internationell lag stiftning på mera lättillgängliga områden av sjöfarten, hade unionerna i sam förstånd med organiserade yrkeskolleger i andra länder icke velat undan draga sig att komma till det samarbete på ifrågavarande område, till vilket de blivit kallade. De hade alla gjort detta i den förhoppningen, att den bör jande internationella lagstiftningen på mera periferiska områden inom sjö farten skulle öppna vägen för behandlingen av sjöfolkets arbetstidsproblem, som sedan Washingtonkonventionens antagande 1919 ständigt ropat på sin lösning. Mot nämnda allmänna bakgrund finge ställningstagandet till det

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 5

sålunda påbörjade internationella lagstiftningsarbetet inom sjöfarten en mycket allvarlig innebörd.

Jag övergår härefter till att behandla de särskilda konventionsförslagen och rekommendationerna.

1 fråga om innehållet av de särskilda besluten tillåter jag mig härvid att hänvisa till omförmälda bilaga till statsrådsprotokollet.1)

ko) Förslag till konvention angående sjömäns anställningsavtal (sid. 18).

Till en början må framhållas, att kommerskollegium vid avgivande av yttrande över omförmälda frågeformulär rörande spörsmålet om internationell kodifikation av reglerna för sjöfolkets anställningsvillkor anförde bland annat:

Sjöfartens mer än andra näringsgrenar internationella karaktär medförde, att en internationell reglering av bland annat sjöfolkets anställningsvillkor framstode såsom i och för sig ganska naturlig. Kommerskollegium hade emellertid för sin del icke erfarenhet av något större behov därav. På grund av särskild intressegemenskap hade visserligen de nordiska länderna etablerat samarbete på dithörande område. Berörda samarbete hade dock åtminstone dittills icke lett till några konventioner men väl på en fundamental punkt till en i huvudsak likartad inre lagstiftning, nämligen såvitt sjöfolkets an ställningsvillkor reglerades av sjömanslagen.

Givetvis innehölle emellertid den svenska inre lagstiftningen, jämväl vid sidan av sjömanslagen, en ganska ingående reglering av sjöfolkets anställnings förhållanden.

En internationell kodifikation av regler därför kunde av naturliga skäl i viss utsträckning medföra gagn, men såvitt kollegium kunnat finna förelåge icke för Sveriges vidkommande någon särskild anledning att påyrka dylik kodifikation. För den händelse emellertid utarbetandet av sådan kodifika tion skulle igångsättas, syntes kollegium, såvitt Sverige anginge, densamma icke böra drivas längre än till att omfatta reglering av dithörande förhållanden i huvudsakligen den omfattning och riktning, som den svenska inre lagstift ningen funnit vara av nöden.

Beträffande det sakliga innehållet av en sådan reglering, varom vore fråga, syntes kollegium ej heller föreligga anledning att från svensk sida ansluta sig till annan reglering än som i huvudsak överensstämde med den svenska lagstiftningen i ämnet och, i den mån interskandinaviskt samråd tidigare ägt rum, med motsvarande norska, danska och finska lagstiftning.

Beträffande konventionsförslaget har socialstyrelsen nu anfört följande: Social

styrelsen.

Vid utarbetande inom arbetsbyrån av det för konferensen avsedda för slaget angående sjömäns anställningsavtal och under förslagets behandling av konferensen hade den ifrågasatta regleringen modifierats på sådant sätt, att det förevarande konventionsförslaget — som enligt § 1 st. 1 syntes äga tillämpning allenast å fartyg i utländsk fart, d. v. s. mönstringspliktiga enligt vår lagstiftning — på det hela taget måste anses betydligt mindre strängt än den svenska lagstiftningen på området. På vissa punkter motsvarade emellertid vår lagstiftning icke konventionsförslagets bestämmelser.

I konventionsförslaget § 3 st. 1 senare punkten föreskreves, att tillfälle § ö st. 1. att granska avtalet skulle, innan det undertecknades, beredas sjömannen och eventuellt hans rådgivare. Sjömannen syntes visserligen i regel kunna för

1 En redogörelse för de olika frågornas behandling av arbetskonferensen återfinnes i nr 10 och 11 av Sociala meddelanden för år 1926.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

väntas vid mönstringstillfället finna möjlighet att granska avtalets vanligen ganska enkla bestämmelser, men något direkt stadgande därom funnes ej, och ännu mindre kunde tillfälle därtill anses vara tillförsäkrat sjömannens eventuelle rådgivare. Berörda brist i den svenska lagstiftningen syntes dock ej behöva lägga hinder i vägen för ratifikation, då paragrafens tredje stycke, vars iakttagande förklarades kunna ersätta efterkommandet av förstnämnda föreskrift, motsvarades av svensk lag. Berörda tredje stycke hänförde sig emellertid till särskilda förhållanden och riktigast syntes vara att, om Sverige skulle biträda konventionen, i § 36 förordningen angående sjömanshusen i riket samt sjöfolks på- och avmönstring m. m. (mönstringsförordningen) in taga eu bestämmelse av samma innehåll som förevarande passus i konventionsförslaget. i 3 st. 4. Bestämmelsen i § 3 st. 4, att landets lag skulle meddela föreskrifter till tryggande, att sjömannen förstode betydelsen av avtalets bestämmelser, syntes utgöra reminiscensen av ett krav på att avtalet skulle avfattas på ett språk, som sjömannen förstode. Att bestämmelsen förnämligast måste syfta till att skydda sjömannen mot missförstånd på grund av språksvårigheter, därför syntes för övrigt tala, att man redan i § 3 st. 1 senare punkten tillförsäkrat sjömannen rådrum att sätta sig in i avtalet och att detsamma endast undan tagsvis upptoge mer komplicerade villkor. Ett påbud att avtalet skulle av fattas på språk, som sjömannen förstode, skulle onekligen stundom, såsom vid anställandet av mer eller mindre exotiskt sjöfolk, kunna medföra avse värda olägenheter. Syftet med konventionsförslagets förevarande bestäm melse syntes emellertid kunna tillgodoses genom eu föreskrift av det innehåll, att i fall, där sjömannen ej förstode det språk, varpå avtalet vore skrivet, det skulle åligga befälhavaren sörja för att dess bestämmelser såvitt möjligt tyd liggjordes för sjömannen. Jämväl en dylik föreskrift syntes kunna infogas i § 36 mönstringsförordningen. § 5. Föreskrifterna i konventionsförslagets § 5 tillfredsställdes i huvudsak av vad mönstringsförordningen stadgade rörande sjöfartsbok. Emellertid läm nade formuläret till dylik bok plats för fakultativ anteckning av vitsord om uppförande och tjänstbarhet — »därest sjöman så önskar», såsom i eu not till formuläret angåves. Berörda anordning i formuläret till sjöfartsbok syntes dock kunna utan avsevärd olägenhet avskaffas, då enligt förordningen den 30 september 1921 angående tjänstgöringsbetyg för sjöfolk särskilt dylikt betyg skulle utfärdas för påmönstrad sjöman. Även förbudet mot uppgift om hyra, intaget i samma stycke av konventionen, syntes påkalla beaktande i omförmälda sammanhang. I formuläret till sjöfartsbok förutsattes nämligen anteckning om erlagcl hyresavgift till sjömanshuset, och då nämnda avgift utginge med en procent av hyran, kunde av berörda anteckning hyresbeloppet utläsas. Något egentligt behov av sådan anteckning i sjöfartsboken syntes emellertid ej förefinnas, och skulle man alltså kunna utesluta jämväl åsyftade anteckning. § 9 st. 1. § 9 st. 1 medgåve vid avtal på obestämd tid avtalets upplösning i last nings- eller lossningshamn genom uppsägning från någondera partens sida. Enligt 13 § sjömanslagen kunde ifråga om svensk sjöman, som vore antagen här i riket, avtalet icke uppsägas till upphörande annat än i svensk dylik hamn; hade sjömannen varit i tjänst å fartyget ett år eller å segelfartyg ett och ett halvt år, gällde dock enligt 15 § icke nämnda inskränkning. Berörda skiljaktighet kunde avhjälpas genom uteslutning av orden »är sjömannen

i svensk hamn» i 15 § utelämnas. Emellertid ansåge styrelsen sig icke kunna underlåta påpeka, att en dylik lagstiftningsåtgärd skulle innebära en ganska

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 7

betydelsefull förändring, som sannolikt skulle möta bestämt motstånd från sjöfartsnäringens målsmän och måhända även från sjöfolkets sida.

Av vad sålunda anförts rörande skiljaktigheterna mellan konventionen och vår lagstiftning framginge, att nämnda skiljaktigheter till övervägande del vore av formell eller oväsentlig art eller eljest lämpligen läte sig avhjälpa. Be träffande sistberörda skiljaktighet vore däremot förhållandet ett annat. Det hade redan antytts, att förevarande konventionsförslag blivit till sitt innehåll avsevärt reducerat, och syntes det tveksamt, om detsamma från skyddssynpunkt kunde tillerkännas någon större betydelse. Med hänsyn till vad sålunda anförts syntes det tvivelaktigt, om övervägande skäl talade för Sveriges an slutning till konventionen.

Kommers-

Korumershollegium har beträffande föreskriften i konventionsförslagets § 3

kollegium. st. 1 senare punkten, att tillfälle att granska avtalet skall, innan det under § 3 st. 1. tecknas, beredas sjömannen och eventuellt hans rådgivare, anfört följande:

Enligt det genom författning fastställda formuläret till sjömansrulla hade vederbörande befälhavare och de för tjänst å fartyg förhyrda att i därför avsedd kolumn i sjömansrullan anbringa sina egenhändiga namnteckningar. Såsom framginge av de tryckta anteckningarna å formulärets första sida avsåge dessa namnteckningar att utgöra bekräftelse å avtalet, vilket ock skulle av mönstringsförrättaren genom dennes namnteckning »bevittnas och be styrkas». Att namnteckningarnas syfte vore det angivna framginge ock av den för vederbörande mönstringsförrättare av kollegium den 28 juni 1912 utfärdade instruktionen, i vilken uti ifrågavarande avseende angåves, att »De i sjömansrullan angående befattning, hyra och övriga villkor samt förhyrningsavtalets giltighetstid införda anteckningar böra för den förhyrde uppläsas, varefter denne skall egenhändigt teckna sitt namn å handlingen på därför avsedd plats, såvida han kunnat iakttaga personlig inställelse.» Vore någon av besättningen hindrad att iakttaga personlig inställelse, finge, jämlikt § 36 mom. 2 i gällande mönstringsförordning, i stället företes med honom skriftligen upprättat och av vittnen bestyrkt förkyrningskontrakt innehållande samtliga förhyrningsvillkor. § 36 mom. 3 i samma förordning innehölle liknande bestämmelse för det fall, att befälhavaren befunne sig med det förhyrda sjöfolket å ort, där mönstringsförrättare ej funnes. Med angivna bestämmelser borde jämföras föreskrifterna i § 37, § 38 enligt para grafens såvitt anginge dess mom. 2, genom kungörelsen den 22 december 1922 förändrade lydelse, § 39 och § 41 uti ifrågavarande förordning.

Vidare skulle, enligt 11 § sjömanslagen, sjöman, sedan han antagits, av befälhavaren förses med motbok enligt fastställt formulär, vilken skulle inne hålla samtliga anställningsvillkor, och ålåge det jämlikt § 36 mom. 4 i förenämnda förordning, enligt momentets lydelse genom kungörelse den 22 december 1922, mönstringsförrättaren att tillse, bland annat, att varje man av besättningen bleve av befälhavaren försedd med motbok enligt fastställt formulär.

Beträffande sjömans rätt att vid ingående av anställningsavtal, vilket i fall, varom här vore fråga, alltid skulle bekräftas genom påmönstring, bi trädas av rådgivare, åberopade kollegium ett av justitiekanslersämbetet den 18 juni 1919 på begäran av kollegium gjort uttalande i fråga om bland annat rätt för avhandlande parter att vid avmönstring från fartyg företrädas av ombud (dier anlita biträde. 1 uttalandet hade framhållits, att det svårligen kunde förvägras den avmönstrande att, om han av någon anledning vore urstäudsatt att personligen inställa sig, låta sig representeras av ombud vid förrättningen eller att, om han komme personligen tillstädes, anlita särskilt

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

biträde, därest lian ansåge sig vara i behov därav. Berörda uttalande syntes enligt kollegii mening äga motsvarande tillämpning å sjömans påmönstring.

Under hänvisning till vad gällande författningar sålunda innehölle och till berörda yttrande av justitiekanslersämbetet uttalade kollegium på nu ifrågavarande punkt såsom sin åsikt, att redan enligt gällande mönstringsbestämmelser anställningsavtalet undertecknades av redarens representant och sjömannen; att tillfälle att granska avtalet, innan det undertecknades, vore berett sjömannen och eventuellt hans rådgivare; samt att sålunda något tillägg till mönstringsbestämmelserna vid ratifikation av en konvention av föreslaget innehåll icke skulle erfordras på grund av förenämnda bestäm melser i konvention sförslagets § o st. 1—3. Kollegium utginge därvid såsom självfallet från att med rådgivare avsåges av sjömannen anlitad sådan. § 3 st. 4. Kollegium ansåg sig böra i huvudsak biträda vad av socialstyrelsen i för slaget till utlåtande anfördes beträffande konventionsförslagets § 3 st. 4. § 5. Beträffande konventionsförslagets § 5 yttrade kollegium:

Såvitt nu kunde bedömas, syntes anordningen med plats i sjöfartsboken för fakultativ anteckning om vitsord om uppförande och tjänstbarliet kunna avskaffas. Emellertid ansåge sig kollegium böra framhålla, att det syntes icjse låta sig överblickas, huruvida icke förhållandena i en framtid kunde gestalta sig på sådant sätt, att det kunde befinnas önskvärt att beträffande sjöfartsbokens innehåll uti ifrågavarande avseende äga full handlingsfrihet. En ändring på förevarande punkt skulle emellertid påkalla uteslutande av tredje stycket av mom. 3 i § 43 i mönstringsförordningen, enligt momentets lydelse genom kungörelse den 22 december 1922.

Förslaget att, i händelse av ratifikation av förevarande konvention, ur sjöfartsboken utesluta sjömannens kvitto å erlagda hyresavgifter ansåge kollegium möta vissa betänkligheter. Enligt vad kollegium inhämtat under lättade förefintligheten i sjöfartsboken av anteckning om erlagd hyresavgift under vissa förhållanden, särskilt vid brådskande mönstringsförrättning utan för tjänstelokalen, vederbörande mönstringsförrättares arbete. Enligt det förslag till omorganisation av sjömanshusen m. in., som på sin tid avgivits av 1917 års sjömanshuskommitterade och vilket ännu icke slutbehandlats, avsåges, att de från sjömanshusen utdelade understöden skulle utmätas med hänsyn tagen till, jämte vissa andra omständigheter, det sammanlagda be loppet av vederbörandes erlagda hyresavgifter. Därest berörda förslag skulle realiseras, erhölle givetvis sjömannens kvitton på erlagda hyresavgifter en särskild betydelse, som måhända icke finge underskattas. Med hänsyn till vad sålunda anförts kunde kollegium icke för närvarande tillstyrka åtgärder, som framtvingade uteslutande ur sjöfartsboken av7 anteckningar om erlagd hyresavgift. Ett slutligt uttalande därutinnan från kollegii sida skulle kunna påräknas först efter närmare utredning, som icke kunnat medhinnas. § 9 st. 1.

Draga om konventionsförslagets § 9 st. 1 anfördes av7 kollegium följande:

En bestämmelse av den föreslagna innebörden måste kollegium för sin del bestämt avstyrka. En ändring av respektive bestämmelser i sjömans lagen till överensstämmelse med förslaget till konvention på berörda punkt skulle exempelvis undanröja den garanti, en svensk, i Sverige för obestämd tid å svenskt fartyg påmönstrad sjöman hade att, därest icke särskilda i sjömanslagen uttryckligen angivna förhållanden föranledde till annat, få kvarstanna i sin tjänst åtminstone tills fartyget från sin utrikes resa åter komma till svensk lossnings- eller lastningshamn. Giltig anledning syntes kollegium med hänsyn därtill föreligga till antagande, att införande av en

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 0

bestämmelse med nämnda innebörd skulle möta motstånd från sjöfolkets sida. Men alldeles oavsett huru därmed förliölle sig syntes omvårdnaden av sjö folkets intressen motivera, att en dylik bestämmelse icke från svensk sida godtoges. Kollegium beaktade därvid jämväl det förhållandet, att kollegium vid skilda tillfällen från vår representation i utlandet mottagit anmälningar om att befälhavare å svenska fartyg, trots gällande, i viss män restriktiva bestämmelser i ämnet, avmönstrat sina besättningar helt eller till större delen för att ersätta desamma med utländskt sjöfolk. Givetvis vore ett dylikt förfarande i flertalet fall icke lyckligt och detta av åtskilliga skäl. Kollegium åsyftade därutinnan till en början de hänsyn av social natur, vilka föranlett bestämmelsen om att svenskt fartygs besättning, befälhavare däri inräknad, i regel skulle bestå till minst två tredjedelar av svenska undersåtar (§ 35 mom. 1 b) i mönstringsförordningen). Men även andra det allmännas in tressen, ej minst de rent budgetära, ökade de betänkligheter, som måste hysas mot införande av en bestämmelse, som skulle i avsevärd grad under lätta angivna förfarande. Det vore nämligen att märka, att sjömän, vilka under antydda omständigheter avmönstrades, givetvis i ej oväsentlig utsträck ning folie de svenska konsulaten och därigenom även statsverket till last till följd av konsulatens skyldigheter beträffande understöd åt och hemförskaffning av nödställt sjöfolk.

Vidare skulle avsedda ändring av gällande bestämmelser utan tvivel kunna verka till nackdel för svensk sjöfartsnäring så tillvida, att därigenom skulle i åtskilliga fall för svenska fartyg i utrikes hamnar vållas svårigheter be träffande fartygens behöriga bemanning. På sätt i socialstyrelsens förslag till utlåtande anfördes skulle också av konventionens ratificering föranledd lagstiftningsåtgärd på förevarande punkt sannolikt möta bestämt motstånd från sjöfartsnäringens målsmän.

Kollegii granskning av förslaget föranledde det uttalandet, att kollegium för sin del funne den svenska sjöfartens och de i densamma anställdas in tressen avgjort tala mot Sveriges anslutning till)konventionen.

Sveriges redareförening har, såsom redan berörts, bestämt avstyrkt ratifika Sveriges tion av konventionen. redare

förening.

Sveriges fartygsbefälsföreniug har i sitt yttrande erinrat, att föreningen vid Sveriges avgivande av yttrande rörande omförmälda frågeformulär tillstyrkt eu inter fartyg sbefäl s-

förening. nationell kodifikation av regler för sjöfolkets anställningsvillkor i den ut sträckning, som gällande lagar och författningar i vårt land redan fastställt. Vidare har föreningen framhållit, att när föreningen sålunda tillstyrkt en kodifikation av regler för sjöfolkets anställningsvillkor, detta naturligtvis ej innebure, att icke en formell avvikelse kunde göras från nämnda lagar och författningar. Vad som emellertid i det föreliggande förslaget framstode som en principiell avvikelse från sjömanslagen vore bestämmelsen i §§ 3 och 13, där befälhavaren ersatts med redaren. En sådan bestämmelse kunde leda till ett för fartygets säkerhet rent av farligt förhållande. Befälhavarens rätt att antaga och bestämma besättningen å ett fartyg finge ej under några förhållanden rubbas, så länge denne vore ansvarig för fartygets säkerhet.

Svenska sjömansunionen och svenska eldareunionen hava beträffande denna Svenska konvention anfört i huvudsak: sjömans-

unionen orh

Visserligen kunde man säga, att de principer, som fastställdes i konven svenska tionen, knappast hade någon betydelse för de svenska sjömännen, då det c/dar edär gällde endast vissa elementära krav, som redan vore allmänt erkända i unionen.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

vårt land. Unionerna såge icke frågan endast ur berörda synpunkt. De svenska sjömännen kunde endast med tillfredsställelse se en insats från vårt lands sida. som kunde bidraga till att till andra trakter av världen ut breda en civilisationsnivå, som redan genomförts bär hemma. I den. me ningen hade unionerna ett stort intresse av att konventionsförslaget ratifice rades av vårt land. Det kunde näppeligen ingå i unionernas uppgift att angiva de förändringar, som vore nödvändiga i gällande svenska lagstiftning för att vårt land skulle kunna ratificera konventionen. Vid den granskning av internationella arbetsbyråns utkast till konvention, vilken verkställts av kommerskollegium och socialstyrelsen, riktades icke några större anmärk ningar mot förslaget, och de erinringar, som av de svenska ämbetsverken framställts och som samma ämbetsverks representanter i egenskap av kon ferensdeltagare varit i tillfälle att personligen framföra, hade i största ut sträckning beaktats och godtagits av konferensen. För sin del ville unio nerna därutöver rikta uppmärksamheten på att bestämmelserna i § 9 om upphävandet av avtal, som slutits på obestämd tid, sannolikt krävde vissa förändringar i gällande svensk lagtext, enligt vilken rätten till uppsägning av sådant avtal endast existerade i svensk hamn. De svenska ämbetsverken och deras i konferensen deltagande representanter syntes vid sin gransk ning av arbetsbyråns förslag liksom senare vid förhandlingarna i Geneve icke hava ägnat berörda fråga någon som helst uppmärksamhet, vilket väl kunde förklaras därav, att avtal, slutna på obestämd tid, så gott som aldrig förekomme å svenska fartyg. Det kunde emellertid ifrågasättas, om icke en förändring av den svenska lagtexten på nämnda punkt bleve erforderlig i samband med konventionens ratificering.

Departements Av de hörda myndigheternas utlåtanden framgår, att vissa olikheter bestå chefen. mellan förevarande konventionsförslag och den i vårt land gällande rätten. De flesta av dessa olikheter äro av jämförelsevis ringa betydelse. I ett hän seende torde emellertid förefinnas en viktig skiljaktighet. Enligt § 9 första stycket i konventionen må avtal för obestämd tid av vardera parten upp sägas i envar hamn, där fartyg lastar eller lossar, förutsatt att vederbörlig uppsägningstid iakttages. I 13 § sjömanslagen den 15 juni 1922 (nr 270) föreskrives visserligen, att om ej övenskommelse träffats om tjänsteavtalets varaktighet, vardera parten äger uppsäga avtalet att upphöra i envar hamn, som fartyget anlöper för lossning eller lastning. Tillika stadgas emellertid, att om sjömannen är svensk och han antagits här i riket, avtalet icke må från någondera sidan uppsägas till upphörande annorstädes än i svensk lossnings- eller lastningshamn. Genom bestämmelse i 15 § göres visst undan tag från nämnda regel.

Såsom av det anförda framgår, synes ett biträdande för Sveriges del av ifrågavarande konventionsförslag förutsätta, att ändring vidtages i omförmälda stadgande i sjömanslagen. Emellertid är jag icke beredd att för närvarande taga ställning till frågan om ändring av berörda lag. Sjömanslagen har till kommit efter samarbete med Norge, Danmark och Finland, och föreskrifter, motsvarande omförmälda bestämmelse i sjömanslagen, finnas i de övriga nordiska ländernas rätt. Det torde icke böra komma i fråga att utan sam råd med nämnda länder skrida till ändring av berörda bestämmelse. Med hänsyn därtill har jag sökt inhämta upplysning, vilken ställning man i dessa

Kungl. Maj tis proposition nr 152. 11

länder intager till förevarande konventionsförslag. Därvid har från Norge och Finland meddelats, att frågan där är under utredning och att man för närvarande icke kan lämna något svar, huruvida biträdande av konventionen kommer att äga rum. Från Danmark har däremot erhållits meddelande, att den danska regeringen icke för närvarande avser att ratificera konventionen.

Vid nu angivna förhållanden anser jag, att icke heller Sverige för när varande bör ratificera ifrågavarande konvention.

2:o) Förslag till konvention angående liemförskaffning av sjömän (sid. 22) samt 3:o) rekommendation angående liemförskaffning av befälhavare och lärlingar (sid. 24).

Vid avgivande av yttrande över förenämnda frågeformulär anmärkte social styrelsen, att även om det i allmänhet kunde anses önskvärt, att tillfälle till hemresa bereddes sjöman, som avmönstrats i främmande hamn, någon för pliktelse i sådant hänseende knappast syntes böra fastställas annat än i vissa angivna fall, såsom vid olagligt avskedande, väsentlig förändring av resan, fartygets övergång till annan nationalitet m. m. Såväl styrelsen som kommerskollegium ansågo, att i de fall, då skyldighet att föranstalta om hemförskaffande förelåge, berörda skyldighet borde åligga myndighet i fartygets hemland. Kostnaderna borde i sådant fall icke bestridas av sjömannen.

Beträffande förslaget till konvention angående liemförskaffning av sjömän har Social-

styl'ds en. socialstyrelsen nu anfört följande:

Även det ifrågavarande konventionsförslaget hade i flera avseenden blivit föremål för modifierande omarbetning. Likväl hade man å de svenska regeringsombudens sida funnit sig föranlåten att vid konventionsförslagets plenarbehandling å konferensen uttala betänkligheter mot de långtgående, från den svenska lagstiftningen avvikande förpliktelser förslaget ålade myn digheterna i fartygets hemland.

I § 3 st. 1 av konventionsförslaget stadgades en helt generell rätt för sjöman att, utan hänsyn till anledningen till eller omständigheterna vid an ställningens upphörande, bliva återförd till sitt hemland, anställningshamnen eller utgångshamnen för fartygets resa — allt efter bestämmelserna i den nationella lagstiftningen. Endast för utländsk sjöman, som förhyrts i annat land än hans hemland, syntes enligt st. 4 i samma paragraf nämnda rätt ej gälla. Varje lands lagstiftning skulle angiva, vem som skulle bära kostna den för sjömans hemsändande; dock fritoges sjömannen i vissa angivna fall från dylikt ansvar.

Enligt svensk lag vore sjöman berättigad till fri hemresa i vissa fall, där avtalets upplösning icke kunde läggas honom till last. Konventionsförslagets och den svenska sjömanslagens bestämmelser i förevarande avseende vore visserligen icke direkt jämförbara — de förra avsåge hemsändandet i och för sig och de senare väsentligen, vem kostnaderna för hemresan skulle drabba — men då enligt förslaget myndigheterna i fartygets hemland hade att sörja för hemförskaffningen och deras därför gjorda utlägg, i fall där dessa skulle gäldas av sjömannen, sannolikt i stor utsträckning icke skulle kunna indrivas, komme staten att genom anslutning av vårt land till kon ventionen utan bärande skäl åsamkas ej blott avsevärt vidgade förpliktelser i avseende å sjömäns hemsändande utan även betydligt ökade kostnader därför.

12 KungL Maj:ts proposition nr lo2.

Med hänsyn därtill ansåge styrelsen sig icke kunna förorda ratifikation för Sveriges del av förevarande konvention.

Rörande rekommendationen angående hemför skaffning av befälhavare och lär lingar har socialstyrelsen anfört:

Den svenska sjömanslagen meddelade vissa bestämmelser angående fri hemresa för befälhavare, vilka bestämmelser syntes kunna anses motsvara skäliga anspråk. För lärlingar inom sjömansyrket gällde i fråga om rätt till fri hemresa enahanda regler som för sjömän i allmänhet. Någon anledning att vidtaga lagstiftningsåtgärder till tryggande av befälhavares eller lärlingars liemförskaffning syntes sålunda ej föreligga.

I enlighet därmed syntes denna rekommendation ej böra för Sveriges del föranleda någon särskild åtgärd.

Kommer s- Kommerskollegium har förklarat sig kunna i huvudsak biträda vad i för kollegium. slaget till utlåtande på dessa punkter anförts av socialstyrelsen. Sveriges Sveriges redareförening har, såsom redan framhållits, avstyrkt såväl ratifi-

redare

cering av konventionen som biträdande av rekommendationen. förening. Sveriges Sveriges fartygsbefälsförening har i denna del anfört, att föreningen ej

fav tygsbefäls -

funne särskilt behov från svensk sida föreligga för ratificering av konvenförening. tionsförslaget eller för rekommendationens antagande, enär sjömanslag och andra förordningar lämnade erforderliga bestämmelser i ämnet. Svenska Svenska sjömansunionen och svenska eldareunionen hava beträffande före

sjö mans -

varande konvention anfört bland annat:

unionen och

svenska Den internationella lag det här gällde fastställde endast staternas vilja eldare- att se till, att ingen sjöman, som ville hem, kunde lämnas utan skydd i unionen. främmande hamn. Möjlighet skulle under alla förhållanden beredas honom att få återvända till hemlandet. Det syntes vara sunt och naturligt, att sådan internationell garanti lämnades dem, som ägnade sig åt sjömannens riskfyllda liv fjärran från hemmets kuster. Det vore eu garanti, som icke enbart berörde sjömannen själv utan i lika hög grad hans familj och an höriga.

Unionerna ville rikta uppmärksamheten på att frågan om, vem som skulle bära kostnaden för sjömans hemsändande, helt överlätes åt varje nations speciallagstiftning, frånsett sådana fall, där sjöman lidit skada i tjänsten, vid skeppsbrott, oförvållad sjukdom eller oförvållat avsked. För nämnda fall stadgade konventionsförslaget, att sjömannen icke skulle bära kostnaden. Det kunde icke finnas något bärande skäl för att vårt land icke skulle an sluta sig till en dylik allmän mänsklig la§ och genom ratificering av kon ventionen göra sin insats i det allmänna civilisatoriska arbetet för byggandet av världsfred genom social rättfärdighet, uppgifter, som uttryckligen utpekats som målet för staternas samarbete i nationernas förbund.

Den omständigheten, att på Genévekonferensen redargruppen enhälligt motsatt sig antagandet av konventionen, medförde givetvis svårigheter för statsmakterna att ratificera densamma, men att döma av diskussionen på konferensen, hade motståndet icke varit av principiell karaktär. Oavsett huru därmed förhölle sig, kunde det icke vara riktigt, att frågan, huruvida staterna skulle giva en sjöman i nöd en universell garanti att under alla förhållanden beredas möjlighet att återvända till sitt hemland, om han så önskade, skulle göras beroende av rederiernas nåd.

Den omständigheten att samtliga regeringars delegerade, med undantag för Sveriges, Norges och Finlands, på konferensen röstat för konventionsför-

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 13

slaget, gåve anledning att hoppas, att konventionen komme att ratificeras av de i konferensen deltagande staterna.

Beträffande rekommendationen hänvisade unionerna till vad sålunda anförts rörande konventionsförslaget.

Såsom socialstyrelsen anfört, innehåller den gällande sjömanslagen vissa Departementsbestämmelser rörande sjömäns hemförskaffning. Därest svensk sjöman, som chefenär sjuk eller skadad, i utlandet skiljes från tjänsten vid tjänstetidens slut eller dessförinnan avskedas utan att skäl för avskedandet förelegat, är han enligt 28 § berättigad till fri resa med underhåll till sin hemort här i riket. Vad sålunda stadgas äger dock ej tillämpning, då sjömannen genom grovt vållande ådragit sig sjukdomen eller skadan, eller där han vid tjänstens antagande förtegat den. Avskedas sjöman utan att därför kan åberopas sådant skäl, som angives i lagen, äger han enligt 34 § rätt till ersättning för den förlust han därigenom lider. Om utredning angående förlusten ej förebringas, är han berättigad att erhålla — förutom hyra för viss tid — fri resa med underhåll till den i avtalet bestämda orten för tjänstens från trädande eller, där fråga är om svensk sjöman, som här i riket antagits för obestämd tid och som avskedas i utlandet, till närmaste svenska hamn. Samma rätt till ersättning tillkommer sjömannen enligt 38 §, om han frånträder avtalet därför att fartyget icke är i sj ovärdigt skick eller är brist fälligt utrustat eller illa bemannat eller hårt eller olämpligt lastat eller att besättningens bostäder vid resans början äro uppenbart hälsofarliga eller befälhavaren i visst fall underlåter att efterkomma framställning om syn å fartyget. Enligt 39 § äger sjöman enahanda rätt till ersättning, då han er hållit begärt entledigande på grund av misshandel eller otillräcklig kost. Det samma gäller enligt 40 §, då han frånträtt avtalet på grund av att fartyget försålts till utländsk man eller annorledes upphört att vara svenskt. Enligt stadgande i 37 § äger sjöman, som avgår på grund av resans förändring, rätt till viss ersättning. Däri skall inräknas bland annat fri resa med under håll till förhyrningsorten, om tjänsten frånträdes före resans början, men eljest till avmönstringsorten. I nu angivna fall skall kostnaden för sjö mannens resa och underhåll gäldas av redaren. I 41 § stadgas, att om svensk sjömans anställning upphör i utlandet på grund av fartygets förolyckande, han äger rätt att erhålla fri resa till sin hemort här i riket jämte under håll under resan. Kostnaden härför skall gäldas av statsmedel. Under förutsättning av ömsesidighet äger Konungen förordna, att förmån, som en ligt 28 och 41 §§ tillförsäkrats svensk sjöman, skall tillkomma jämväl ut ländsk sjöman.

Under det att sjömanslagen sålunda meddelar bestämmelser om sjömans hemsändande allenast i vissa angivna fall, innehåller förevarande konventionsförslag såsom allmän regel, att sjöman, som under avtalstiden eller vid dess utgång lämnar fartyget, alltid har rätt att bliva återförskaffad till sitt hemland eller till anställnings- eller utgångshamnen enligt föreskrift i den nationella lagstiftningen. Allenast för utländsk sjöman, som anställts å far tyget i annat land än sitt hemland, skall berörda regel icke gälla. På den

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 152. nationella lagstiftningen skall enligt konven tion sförslaget ankomma att be stämma, vem kostnaden för hemförskaffningen skall drabba. Emellertid innehåller förslaget, att berörda kostnad icke skall åvila sjömannen, därest han lämnats i land på grund av skada liden i tjänsten, skeppsbrott, sjuk dom, som ej ådragits med avsikt eller genom försumlighet, eller avsked på grund av omständighet, som icke kan läggas honom till last.

De i sjömanslagen givna bestämmelserna, vilka utarbetats under sam verkan med representanter för rederinäringen och sjöfolket, torde vad sven ska förhållanden angår, på ett i huvudsak lämpligt sätt reglera frågan om sjömäns hemförskaffning. Något behov att därutöver stadga rätt för varje sjöman att bliva hemförskaffad lärer icke förefinnas. Därtill kommer, att ett förverkligande av konventionsförslagets bestämmelser skulle komma att åsamka statsverket avsevärda kostnader. Enligt förslaget åligger det nämli gen myndigheterna i fartygets hemland att övervaka hemförskaffningen av sjömän utan hänsyn till deras nationalitet och att, om så erfordras, förskot tera respenningar. Visserligen skall det ankomma på den nationella lag stiftningen att bestämma, vem kostnaderna i sista hand skola drabba, men med hänsyn till svårigheterna att återkräva de belopp, som, därest förslaget antoges, komme att utgivas, måste man räkna med, att eu betydande del av desamma skulle stanna å statsverket.

På grund av det anförda anser jag mig icke kunna tillstyrka ratifikation av förevarande konvention.

Vidkommande rekommendationen angående hemförskaffning av befäl havare och lärlingar bör märkas, att sjömanslagen innehåller vissa före skrifter om fri hemresa för befälhavare. Han är sålunda berättigad till dy lik resa i vissa fall, då tjänsteavtalet upphör på grund av omständighet, som ej kan läggas honom till last. För lärlingar inom sjömansyrket gälla, såsom socialstyrelsen framhållit, samma regler som för sjömän. Nu berörda föreskrifter torde vara tillfredsställande, och skäl synes ej föreligga att genom ytterligare åtgärder trygga befälhavares och lärlingars hemförskaffning.

Med hänsyn härtill anser jag, att förevarande rekommendation icke bör föranleda någon åtgärd från de svenska statsmakternas sida.

4) Rekommendation angående de allmänna grunderna för inspektionen

av sjöfolkets arbetsförhållanden (sid. 25).

Vid avgivande av yttrande över förenämnda frågeformulär anförde social styrelsen bland annat:

Det kunde icke förnekas, att sjöfolkets arbetsförhållanden, som relativt sent blivit föremål för omsorger från det allmännas sida, fortfarande i avse ende å säkerhet och sundhet på många håll lämnade åtskilligt övrigt att önska. Därjämte vore att märka, att sjömannen i olikhet med arbetaren i land jämväl ifråga om sina levnadsförhållanden ombord måste anses vara i behov av statens skydd. En effektiv och ändamålsenligt anordnad tillsyn å sjöfolkets arbets- och levnadsförhållanden finge också anses som ett socialt önskemål av internationell räckvidd. Därtill komme, att internationell enhet-

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 15

lighet givetvis måste framstå såsom särskilt eftersträvansvärd ifråga om kontrollen å en verksamhet av så internationell karaktär som sjöfarten.

Den ifrågasatta rekommendationen kunde emellertid från svensk sida förordas ej blott ur allmän socialpolitisk synpunkt utan även med hänsyn därtill, att den sannolikt skulle få ett innehåll, som väl motsvarades av de svenska förhållandena i förevarande avseende. Beträffande omfattningen av den ifrågasatta rekommendationen vore styrelsen tveksam, huruvida ej frågecirkuläret utvisade benägenhet att gripa över alltför olikartade verksamhets områden. Möjligen skulle det vara lämpligt, att rekommendationen begrän sades till att väsentligen avse tillsynen å säkerhet och sundhet i avseende å sjöfolkets arbets- och levnadsförhållanden samt den praktiskt taget därmed måhända oundvikligt förbundna kontrollen å sjösäkerheten, d. v. s. till vad som utgjorde fartygsinspektionens huvudsakliga uppgifter.

Kommerskollegium anförde i sitt yttrande över frågeformuläret bland annat:

Sverige, som redan hade en i de flesta avseenden genomförd lagstiftning på området, hade intet att erinra mot en hemställan, att vid en förebådad internationell konferens frågor dryftades rörande principer och metoder vid övervakandet av tillämpningen av den lagstiftning, som hade avseende å sjöfolkets arbetsförhållanden, dock endast i den mån därvid framkomna förslag gällde förhållanden, som redan vore reglerade genom lagstiftning eller överensstämde med principerna för denna eller ock avsåge andra för hållanden än sådana, som betingade en särlagstiftning på grund av specifikt svenska förhållanden. Vidare förutsattes, att den ifrågasatta konferensen icke toge befattning med själva föreskrifterna om vad i ena eller andra av seendet skulle gälla utan inskränkte sig till frågan, huru kontrollen över föreskrifternas behöriga iakttagande skulle utövas.

Beträffande ifrågavarande rekommendation har socialstyrelsen nu anfört: Social-

styrelsen.

De krav, som i berörda rekommendation framställdes, syntes i stort sett kunna sägas vara ganska väl tillgodosedda i vad ankomme på vårt lands lagstiftning och offentliga förvaltning. I ett antal särskilda avseenden mot svarade visserligen våra förhållanden icke rekommendationens fordringar, men i åsyftade fall syntes knappast förefinnas tillfyllestgörande sakliga skäl för påkallande för närvarande av förändringar. I den mån dylika i samband med revision i annat syfte av lagar eller författningar eller andra reformer lämpligen läte sig genomföra, borde emellertid vederbörande givetvis låta sig angeläget vara att söka undanröja antydda skiljaktigheter.

Enligt styrelsens mening borde sålunda förevarande rekommendation icke för närvarande giva anledning till någon särskild åtgärd.

Även på denna punkt har kommerskollegium biträtt vad av socialstyrelsen Kommers

kollegium. anförts.

Sveriges redareförening har på sätt redan berörts ansett, att denna rekom Sveriges

redare

mendation ej borde föranleda någon åtgärd.

förening.

Sveriges fartygsbefälsförening har i sitt yttrande framhållit, att det i re Sveriges

fartygsbefäls

kommendationen endast talades om redare och sjömän. Befälhavaren om

förening. nämndes dock i ett fall. Man kunde således utgå ifrån, att befälhavaren ej medräknades i »sjömän». Han skulle därför vara utesluten t. ex. när det gällde den samverkan mellan redare och sjömän samt inspektionsmyndig-

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

lieter, varom talades i punkt D. Föreningen ville emellertid framhålla, att i allt vad som omtalades i rekommendationen, befälhavaren intoge en mera framskjuten ställning än både redare och sjömän och särskilt när det gällde att »genom samverkan vid tillsynen över genomförandet av lagar och förord ningar rörande sjömäns arbetsförhållanden» vore befälhavarens medverkan i högsta grad nödvändig.

Svenska Svenska sjömansunionen och svenska eldareunionen hava anfört följande:

sjömans-

unionen och Rekommendationen hade antagits av konferensen så gott som enhälligt. svenska Icke endast alla regeringsrepresentanter hade röstat därför, utan också re eldare- darna från flertalet länder: England, Frankrike, Italien, Belgien, Spanien, unionen. Indien, Polen, Japan, Holland, Grekland och Lettland. Unionerna utginge därför från att intet motstånd komme att resas mot statsmakternas anslut ning till rekommendationen, som visst icke tillfredsställde sjöfolkets krav men som dock måste anses vara ett betydelsefullt steg framåt på den väg, där även sjömännen skulle bliva delaktiga av den allmänna yrkesinspektionens fördelar i stället för att såsom nu deras sociala intressen bevakades av en myndighet, vars främsta uppgift vore att tänka på sjöfartsnäringens omedel bara ekonomiska fördelar eller svårigheter och som självfallet icke kunde samtidigt sörja för de anställdas välfärd. Rekommendationen framhölle på ett mycket försiktigt — enligt unionernas mening alltför försiktigt — sätt men dock fullt tydligt önskvärdheten av intimt samarbete mellan yrkes inspektionens alla grenar. Det gällde ju här för övrigt ingenting annat än ett förverkligande av den princip, som inskrivits såsom särskild artikel i själva fredsfördraget och som fredsfördragets författare tillmätt en sådan avgörande betydelse för den moderna sociala lagstiftningen.

Unionerna fäste stora förväntningar vid berörda rekommendation och hoppades, att den skulle bliva utgångsprxnkten för en genomgripande om gestaltning av den så ytterst bristfälliga yrkesinspektionen för vårt lands sjömän.

Departements Bestämmelser rörande inspektion av sjöfolkets arbetsförhållanden givas i chefen. vårt land huvudsakligen i lagen den 16 oktober 1914 (nr 349) om tillsyn å fartyg och förordningen den 31 december 1914 (nr 491) med närmare före skrifter angående tillsyn å fartyg ävensom förordningen den 13 juli 1926 (nr 399) med närmare föreskrifter rörande tillämpningen av lagen om arbets tiden å svenska fartyg (sjöarbetstidslagen). Det inspektionssystem, som i enlighet med berörda författningar och åtskilliga i samband därmed stående föreskrifter tillämpas i vårt land, torde i huvudsak tillgodose de krav, som uttalas i förevarande rekommendation. I vissa hänseenden förefinnas visser ligen olikheter mellan det svenska kontrollsystemet och rekommendationens regler, men att med hänsyn till rekommendationens innehåll nu företaga ändring i de gällande svenska bestämmelserna lärer icke vara lämpligt. Något behov av dylik ändring synes för närvarande icke föreligga. Däremot torde, så framt av annan anledning förändringar komma att påkallas i gällande regler rörande inspektionen, de i rekommendationen angivna principerna, i den mån så finnes lämpligt med hänsyn till de i vårt land rådande förhållandena, böra vinna beaktande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 17 I likhet med socialstyrelsen och kommerskollegium anser jag sålunda, att förevarande rekommendation icke för närvarande påkallar någon särskild åt gärd från de svenska statsmakternas sida. Under åberopande av vad jag i det föregående i skilda hänseenden anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte till riksdagen avlåta proposition med anhållan om riksdagens yttrande angående omförmälda, av den internationella arbetsorganisationens konferens vid dess nionde sammanträde i Geneve år 1926 antagna konventionsförslag och rekommendationer.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Begenten bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Conr. Falkenberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 131 käft. (Nr 152.) IOS *7 2

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Bilaga.

Konferensens beslut.

A. Översättning.

Förslag till konvention angående sjömäns anställningsavtal.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 7 juni 1926 till sitt nionde sammanträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående sjömäns anställningsavtal,

vilken fråga innefattas i första punkten på dagordningen för samman

trädet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av ett förslag till

internationell konvention, antager denna, den tjugufjärde dagen i juni år ettusen niohundra och tjugo sex efterföljande förslag till konvention att ratificeras av internationella arbetsorganisationens medlemmar jämlikt bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

§ !•

Denna konvention äger tillämpning å alla sjögående fartyg, som äro regi strerade i någon av de fördragsslutande staterna, samt å sådana fartygs redare, befälhavare och sjömän.

Konventionen skall icke äga tillämpning å: krigsfartyg, staten tillhöriga fartyg, som icke användas i handelsfart, fartyg, nyttjade i inländsk kustfart, lustjakter, fartyg, som innefattas under benämningen »Indian country craft», fiskefartyg,

fartyg med en bruttodräktighet understigande 100 ton eller 300 kubik meter "eller fartyg nyttjade i grannlandstrafik (home trade) med dräktighet understigande det tontal, som för reglering av denna trafik föreskrivits i nationell lagstiftning, gällande vid tiden för denna konventions antagande.

§ 2.

Vid tillämpning av denna konvention skola efterföljande beteckningar hava den betydelse, som nedan angives:

a) under beteckningen »fartyg» inbegripes varje slag av fartyg eller båt, i allmän eller enskild ägo, som i vanliga fall nyttjas i fart till havs;

b) under beteckningen »sjöman» inbegripes varje person, som i vad egen skap som helst är antagen eller anställd ombord och som införts i sjömansrullan, med undantag av befälhavare, lotsar, elever å skolfartyg samt genom lärlingsavtal anställda lärlingar; uteslutna äro även personer tillhörande besättningen å krigsfartyg och andra personer med fast statsanställning;

c) under beteckningen »befälhavare» inbegripes varje person, som för befäl över och är ansvarig för ett fartyg, med undantag av lotsar;

d) med beteckningen »fartyg i grannlandstrafik» avses fartyg, som inom de geografiska gränser, vilka fastställts genom nationell lag, nyttjas i trafik mellan ett land och hamnarna i ett angränsande land.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 19

§ 3. Anställningsavtal skall undertecknas av redaren eller lians representant samt sjömannen. Tillfälle att granska avtalet skall, innan det undertecknas, beredas sjömannen och hans rådgivare. De förhållanden, varunder sjömannen undertecknar avtalet, skola bestäm mas i landets lag i syfte att säkerställa kontroll från vederbörande offent liga myndighets sida. Förestående bestämmelser angående avtals undertecknande skola anses iakttagna, därest vederbörande myndighet intygar, att avtalets bestämmelser i skrift företetts för myndigheten och att de bekräftats av såväl redaren eller hans representant som sjömannen. ^Landets lag skall meddela föreskrifter till tryggande, att sjömannen för står betydelsen av avtalets bestämmelser. Avtalet må icke innehålla något, som strider mot landets lag eller denna konvention. Landets lag skall föreskriva sådana ytterligare formaliteter och garantier beträffande avtalets slutande, som kunna anses nödiga för att skydda reda rens och sjömannens intressen. § 4. Lämpliga åtgärder skola i enlighet med landets lag vidtagas till tryggande, att avtalet icke kommer att innehålla bestämmelse, genom vilken parterna på förhand överenskomma att avvika från vanliga regler angående domsto larnas behörighet att upptaga tvister rörande avtalet. Denna bestämmelse må icke tolkas så, att den utesluter anlitande av skiljemän. § 5. Varje sjöman skall erhålla en handling, som angiver hans tjänsteuppgifter ombord. Handlingens form, de uppgifter, som skola införas däri, och sättet, på vilket detta skall ske, bestämmas av landets lag. Denna handling ma icke innehålla något omdöme om sjömannens tjänst göring eller någon uppgift om hans hyra.

§ 6. Avtalet kan ingås antingen för bestämd tid eller för viss resa eller, om landets lag så medgiver, för obestämd tid. Avtalet skall tydligt angiva vardera partens rättigheter och skyldigheter. Uppgifter skola i varje fall lämnas om: 1) sjömannens till- och förnamn, hans födelsedag eller ålder samt fö delseort; 2) ort och dag för avtalets slutande; 3| namn å det eller de fartyg, varå sjömannen förbinder sig att tjäna; 4) besättningens antal, därest så föreskrives i landets lag; 5) den eller de resor, som skola företagas, om dessa vid avtalets ingående kunna angivas; 6) den tjänst, vari sjömannen skall användas; 7) såvitt möjligt plats och tid för sjömannens inställelse i tjänsten om bord ; 8) de födoämnen, som skola tillhandahållas sjömannen, där ej landets lag föreskriver annat system i förevarande avseende; 9) hyrans belopp; 10) avtalets upphörande d. v. s.: a. om avtalet är ingånget för bestämd tid, dagen för avtalets utlöpande;

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

b. om avtalet är ingånget för viss resa, destinationshamnen och den tid efter ankomsten, då sjömannen har rätt att lämna tjänsten;

c. om avtalet är ingånget för obestämd tid, de villkor, under vilka vardera parten kan uppsäga avtalet, samt uppsägningstiden, vilken icke må vara kortare för redaren än för sjömannen;

11) årlig semester med lön efter ett års tjänst hos samma redare, om landets lag föreskriver sådan semester;

12) andra förhållanden, som landets lag må föreskriva.

§7.:

Om landets lag föreskriver, att sjömansrulla skall föras ombord, bör i lagen även meddelas föreskrift, att avtalet skall antecknas i eller fogas vid rullan.

§ 8.

För att sjömannen skall kunna taga kännedom om beskaffenheten och omfattningen av sina rättigheter och skyldigheter skall landets lagstiftning innehålla bestämmelser, som möjliggöra för sjömannen att ombord inhämta noggrann kännedom om sina anställningsvillkor; detta må ske genom an slående av avtalets bestämmelser å plats, som är lätt tillgänglig för besätt ningen, eller på annat lämpligt sätt.

§ 9'

Avtal för obestämd tid kan av vardera parten uppsägas att upphöra i envar hamn, där fartyget lastar eller lossar, förutsatt att i avtalet angiven uppsägningstid, som ej må understiga tjugufyra timmar, iakttages.

Uppsägning skall ske skriftligen; landets lag skall föreskriva sådant sätt för uppsägningens verkställande, som är ägnat att förebygga efterföljande tvister mellan parterna.

Landets lag bör angiva de exceptionella omständigheter, varunder uppsäg ning, även om den skett i vederbörlig ordning, icke skall leda till avtalets upphörande.

§ io.

Avtal, vare sig för viss resa eller för bestämd eller obestämd tid, skall anses vara vederbörligen hävt genom:

a) parternas överenskommelse; b) sjömannens död; c) fartygets förolyckande eller iråkade fullständiga sjöovärdighet;

d) varje annan orsak, som må föreskrivas i landets lag eller denna kon vention.

§ Il-

Landets lag skall angiva de omständigheter, under vilka redaren eller befälhavaren må omedelbart avskeda sjömannen.

§ 12.

Landets lag skall jämväl angiva de omständigheter, under vilka sjömannen äger rätt att erhålla omedelbart entledigande.

§ 13.

Visar sjöman för redaren eller hans representant, att han kan få fartyg att föra eller erhålla befordran till styrman eller maskinist eller till annan högre grad än den han innehar, eller att efter tjänstens antagande inträffat annan omständighet, som gör det till ett väsentligt intresse för honom att bliva fri från tjänsten, äger han att erhålla entledigande, om han utan ökad

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 21

utgift för redaren i sitt ställe sätter annan duglig ocli pålitlig man, som god kännes av redaren eller hans representant.

I fall, som nu nämnts, äger sjömannen utfå hyra för den tid han varit i tjänst.

§ 14.

Oavsett anledningen till avtalets utlöpande eller hävande skall i den hand ling, som utlämnats till sjömannen enligt § 5, och i sjömansrullan anteck nas, att han är fri från anställningen, och skall sådan anteckning, om en dera parten så yrkar, bestyrkas av vederbörande myndighet.

Sjömannen äger alltid att, utöver handling, som avses i § 5, från befäl havaren erhålla särskilt intyg rörande beskaffenheten av hans arbete eller åtminstone, huruvida han fullgjort sina åligganden enligt avtalet.

§ 15.

Det tillkommer landets lagstiftning att föreskriva åtgärder, som äro ägnade att trygga efterlevnaden av stadgandena i denna konvention.

§ 16.

De officiella ratifikationerna av denna konvention skola, i enlighet med bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen, delgivas nationernas förbunds generalsekrete rare och av honom inregistreras.

§ 17.

Denna konvention träder i kraft, så snart ratifikationerna för två med lemmar av internationella arbetsorganisationen inregistrerats av general sekreteraren.

Den är bindande allenast för de medlemmar, vilkas ratifikationer inregi strerats hos sekretariatet.

Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem den dag, då dess ratifikation inregistrerats hos sekretariatet.

§ 18-

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbets organisationen inregistrerats hos sekretariatet, skall nationernas förbunds generalsekreterare därom notificera alla medlemmarna av internationella ar betsorganisationen. Han skall likaledes notificera dem inregistreringen av ratifikationer, som senare delgivits honom av andra medlemmar av organi sationen.

§ In

under förbehåll med hänsyn till bestämmelserna i § 17 förbinder sig vane medlem, som ratificerar denna konvention, att tillämpa bestämmelserna i §§ 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 och 15 senast den 1 januari 1928 samt att vidtaga erforderliga åtgärder för att göra dem effektiva.

§ 20.

Varje medlem av internationella arbetsorganisationen, som ratificerar denna konvention, förbinder sig att, i enlighet med bestämmelserna i § 421 av för draget i Versailles och motsvarande paragrafer av de övriga fredsfördragen, tillämpa denna konvention på sina kolonier, besittningar och protektorat.

§ 21.

Varje medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år förflutit från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga densamma

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

genom skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekreterare för inregistrering. Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år, efter det den inregistrerats hos sekreteriatet.

§ 22. .

Internationella arbetsbyråns styrelse åligger att minst en gång vart tionde år förelägga generalkonferensen en redogörelse för denna konventions tilllämpning och taga i övervägande, huruvida det finnes anledning att på kon ferensens dagordning upptaga frågan om konventionens revision eller modi fierande.

§ 23.

De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga vitsord.

Förslag till konvention angående hemförskaffning av sjömän.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 7 juni 1926 till sitt nionde sammanträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående hemförskaffning av sjö

män, vilken fråga innefattas i första punkten på dagordningen för sam

manträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av ett förslag till

internationell konvention, antager denna, den tjugutredje dagen i juni år ettusen niohundra och tjugusex efterföljande förslag till konvention att ratificeras av internationella ar betsorganisationens medlemmar jämlikt bestämmelserna i del XIII av för draget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

§ 1-

Denna konvention äger tillämpning å alla sjögående fartyg, som äro re gistrerade i någon av de fördragsslutande staterna, samt å sådana fartygs redare, befälhavare och sjömän.

fartyg med en bruttodräktighet understigande 100 ton eller 300 kubik meter eller fartyg nyttjade i grannlandstrafik (home trade) med dräktighet understigande det tontal, som för reglering av denna trafik föreskrivits i nationell lagstiftning, gällande vid tiden för denna konventions antagande.

§ 2-

Vid tillämpning av denna konvention skola efterföljande beteckningar hava den betydelse, som nedan angives:

a) under beteckningen »fartyg» inbegripes varje slag av fartyg eller båt, i allmän eller enskild ägo, som i vanliga fall nyttjas i fart till havs;

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 23

b) under beteckningen »sjöman» inbegripes varje person, som i vad egen skap som helst är antagen eller anställd ombord och som införts i sjömans rulla^ med undantag av befälhavare, lotsar, elever å skolfartyg samt genom lärlingsavtal anställda lärlingar; uteslutna äro även personer tillhörande be sättningen å krigsfartyg och andra personer med fast statsanställning;

c) under beteckningen »befälhavare» inbegripes varje person, som för befäl över och är ansvarig för ett fartyg, med undantag av lotsar;

§3.

Varje sjöman, som under avtalstiden eller vid dess utgång lämnar far tyget, har rätt att bliva återförskaffad till sitt hemland eller till anställningshamnen eller till utgångshamnen för resan, enligt bestämmelser i den natio nella lagstiftningen, som skall innehålla härför erforderliga föreskrifter, in begripet bestämmelser, vem kostnaden för hemförskaffningen skall drabba.

Sjömans hemförskaffning skall anses fullgjord, då honom beretts lämplig anställning å fartyg, destinerat till hamn, som i första stycket sägs.

Sjöman skall anses hemförskaffad, om han landsatts i sitt hemland eller i anställningshamnen eller i närbelägen hamn eller i utgångshamnen för resan.

Beträffande de villkor, under vilka en utländsk sjöman, som anställts å fartyget i annat land än sitt hemland, har rätt till hemförskaffning, skall gälla vad som föreskrives i den nationella lagstiftningen eller i brist därpå i avtalet. Bestämmelserna i de tre föregående styckena av denna paragraf skola emellertid äga tillämpning å sjöman, som anställts i sitt hemland.

§ 4-

Kostnaderna för hemförskaffningen skola icke drabba sjömannen, såvida han lämnats i land på grund av:

a) skada liden i tjänsten; b) skeppsbrott; c) sjukdom, som ej ådragits med avsikt eller genom försumlighet;

d) avsked på grund av omständighet, som icke kan läggas honom till last.

§ 5-

Kostnaderna för sjömannens hemförskaffning skola innefatta alla utgifter för själva transporten samt för logi och föda under resan ävensom för hans underhåll intill den för hemresan bestämda tidpunkten.

Då sjöman vid hemförskaffning tjänstgör såsom medlem av besättningen, är han berättigad till ersättning för det arbete han utför under resan.

§ 6.

Vederbörande myndighet i det land, där fartyget är registrerat, skall i de fall, då denna konvention äger tillämpning, vara pliktig övervaka hemför skaffningen av sjöman utan hänsyn till hans nationalitet och att, om så er fordras, förskottera honom respenningar.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

§ 8.

Denna konvention träder i kraft, så snart ratifikationerna för två med lemmar av internationella arbetsorganisationen inregistrerats av generalsekre teraren.

Den är bindande allenast för de medlemmar, vilkas ratifikationer inre gistrerats hos sekretariatet.

Därefter träder denna konvention i kraft för varje medlem den dag, då dess ratifikation inregistrerats hos sekretariatet.

§ 9'

Så snart ratifikationerna för två medlemmar av internationella arbetsor ganisationen inregistrerats hos sekretariatet, skall nationernas förbunds ge neralsekreterare därom notificera alla medlemmarna av internationella arbets organisationen. Han skall likaledes notificera dem inregistreringen av rati fikationer, som senare delgivits honom av andra medlemmar av organisa tionen.

§ 10.

Under förbehåll med hänsyn till bestämmelserna i § 8 förbinder sig varje medlem, som ratificerar denna konvention, att tillämpa bestämmel serna i §§ 1, 2, 3, 4, 5 och 6 senast den 1 januari 1928 samt att vidtaga erforderliga åtgärder för att göra dem effektiva.

§ 1L

Varje medlem av internationella arbetsorganisationen, som ratificerar denna konvention, förbinder sig att, i enlighet med bestämmelserna i § 421 av fördraget i Versailles och motsvarande paragrafer av de övriga freds fördragen, tillämpa denna konvention på sina kolonier, besittningar och protektorat.

§ 12.

Värjo medlem, som ratificerat denna konvention, kan, sedan tio år för flutit från den tidpunkt, då konventionen först trädde i kraft, uppsäga den samma genom skrivelse, som delgives nationernas förbunds generalsekrete rare för inregistrering. Uppsägningen träder icke i kraft förrän ett år, efter det den inregistrerats hos sekretariatet.

§ 13.

Internationella arbetsbyråns styrelse åligger att minst en gång vart ti onde år förelägga generalkonferensen en redgörelse för denna konventions tillämpning och taga i övervägande, huruvida det finnes anledning att på konferensens dagordning upptaga frågan om konventionens revision eller modifierande.

§ 14.

De franska och engelska texterna till denna konvention skola båda äga vitsord. 3 * * * * *

Rekommendation angående hemförskaffning av befälhavare och lärlingar.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 7 juni 1926 till sitt nionde sammanträde

Kungl. Maj:ts proposition nr 162. 25

samt beslutit antaga vissa förslag angående liemförskatfning av be

fälhavare och lärlingar, vilken fråga innefattas i första punkten på dag

ordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekommen

dation, antager denna, den tjugutredje dagen i juni år ettusen niohundra och tjugusex efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsor ganisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jäm likt bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

Konferensen hemställer, att regeringarna måtte vidtaga åtgärder för att trygga hemförskaffning av befälhavare och genom lärlingsavtal anställda lär lingar, vilka icke omfattas av bestämmelserna i det av generalkonferensen vid dess nionde sammanträde antagna förslaget till konvention angående hemförskaffning av sjömän.

Rekommendation angående de allmänna grunderna för inspektionen av sjöfolkets arbetsförhållanden.

Generalkonferensen av nationernas förbunds internationella arbetsorga nisation,

vilken av styrelsen för internationella arbetsbyrån sammankallats till

Geneve och där samlats den 7 juni 1926 till sitt nionde sammanträde

samt beslutit antaga vissa förslag angående de allmänna grunderna

för inspektionen av sjöfolkets arbetsförhållanden, vilken fråga utgör

den andra punkten på dagordningen för sammanträdet,

ävensom beslutit, att dessa förslag skola taga form av en rekom

mendation, antager denna den tjuguandra dagen i juni år ettusen niohundra och tjugusex efterföljande rekommendation att underställas internationella arbetsor ganisationens medlemmar för att av dem tagas i övervägande med hänsyn till dess förverkligande genom nationell lagstiftning eller på annat sätt jäm likt bestämmelserna i del XIII av fördraget i Versailles och motsvarande delar av de övriga fredsfördragen.

I betraktande av att, bland metoder och grundsatser av särskild och trängande vikt för arbetarnas fysiska, moraliska och intellektuella välfärd, fördraget i Versailles och de övriga fredsfördragen förplikta internationella arbetsorganisationen att ägna särskild uppmärksamhet åt inspektionen av arbetsförhållandena för att trygga verkställigheten av lagar och förordningar till skydd för arbetarna;

i betraktande av att internationella arbetskonferensen å sitt femte sam manträde (oktober 1923) antog en »rekommendation angående de allmänna grunddragen för yrkesinspektionen för att trygga verkställigheten av lagar och förordningar till skydd för arbetarna»;

i betraktande av att nämnda rekommendation är grundad huvudsakligen på den erfarenhet, som vunnits vid inspektion av industriella företag, och att det skulle bliva synnerligen svårt att tillämpa rekommendationen eller ens anpassa den efter sjöfolkets arbete, vilket till sin beskaffenhet och de villkor, under vilka det utföres, i grund skiljer sig från fabriksarbete;

26 Kung!. Maj:ts proposition nr 152.

i betraktande av att betydelsen av inspektionen av sjöfolkets arbetsför hållanden kommer att ökas i den mån lagstiftningen för sjöfolkets skydd utvecklas i olika länder och nya konventioner angående sjöfolkets arbetsför hållanden antagas av konferensen; samt

i betraktande av att det av ovannämnda skäl och för att ställa vunnen erfarenhet till medlemmarnas förfogande till hjälp vid upprättande eller om organisation av deras system för inspektion av sjöfolkets arbetsförhållanden, är önskvärt att fastställa de allmänna grundsatser, som i praktiken visat sig vara mest ägnade att trygga genomförandet av åtgärder till sjöfolkets skydd;

hemställer generalkonferensen, att varje medlem av organisationen måtte taga följande grundsatser under övervägande:

I. Inspektionens omfattning.

1) Den eller de myndigheter, vilka i varje land hava att svara för tillsyn å sjöfolkets arbetsförhållanden, böra hava som förnämsta uppgift att trygga verk ställigheten av alla lagar och förordningar, vilka beröra sådana förhållanden och skyddandet av sjöfolket under utövningen av dess yrke.

2) I den mån det kan finnas lämpligt och möjligt, må åt inspektionsmyndigheterna, på grund av den erfarenhet de vinna under fullgörandet av sina huvuduppgifter, även kunna anförtros andra, sekundära uppgifter av social natur, växlande med hänsyn till uppfattning, seder och traditioner i olika länder, under villkor likväl:

a) att dessa uppgifter icke på något sätt kunna göra intrång på fullgöran det av inspektörernas huvuduppgifter;

b) att de icke på något sätt kunna skada den auktoritet och den opartisk het, som äro nödvändiga för inspektörerna i deras förhållande till redare och sjöfolk.

II. Inspektionens organisation.

Konferensen hemställer:

3) att överallt, där det är förenligt med administrativ praxis, till tryggande av största möjliga enhetlighet vid tillämpningen av lagar och förordningar rörande sjöfolks arbetsförhållanden de olika tjänsteorgan, som svara för till synen över dylika lagars och förordningars tillämpning, måtte underställas en och samma centrala myndighet;

4) att, där vedertagen administrativ praxis icke medgiver dylik centralisa tion av tillsynen, de olika myndigheter, vilkas verksamhet helt eller delvis avse sjöfolkets skyddande, måtte sättas i tillfälle att draga nytta av varandras erfarenheter och att reglera sina arbetsmetoder enligt de gemensamma grund satser, som kunna anses mest effektiva;

5) att för nämnda ändamål nära förbindelse och ständigt samarbete måtte upprättas mellan dessa olika myndigheter, i den mån det är förenligt med administrativ praxis och på sätt som i varje land anses lämpligast (utbyte av rapporter och upplysningar, periodiska konferenser m. m.); och

6) att regelbunden förbindelse i frågor av ömsesidigt intresse måtte upp rätthållas mellan myndigheterna för tillsyn å sjöfolkets arbetsförhållanden och myndigheterna för tillsyn å industriellt arbete.

III. Inspektionsmyndigheternas rapporter.

Konferensen hemställer:

7) att en årlig allmän rapport över tillsynen å sjöfolkets arbetsförhållan den måtte utgivas av trycket av centralmyndigheten eller genom samverkan mellan de olika myndigheter, som svara för utövandet av denna tillsyn;

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 27

8) att denna årliga rapport måtte innehålla en förteckning över gällande nationella lagar och förordningar rörande sjöfolkets arbetsförhållanden och tillsynen däröver jämte de ändringar däri, som trätt i kraft under året; 9) att densamma även måtte innehålla statistiska tabeller med nödiga kommentarer rörande inspektionens organisation och verksamhet, meddelande så vitt möjligt och så långt som är förenligt med landets administrativa praxis, upplysning beträffande följande punkter: a) antalet i sjöfart använda fartyg, underställda olika former av inspektion, varvid dessa fartyg böra indelas efter typ (mekaniskt framdrivna fartyg och segelfartyg) och varje kategori ytterligare uppdelas efter det ändamål, för vilket fartygen nyttjas; b) antalet sjömän, verkligt anställda å varje kategori av fartyg; c) antalet fartyg, som besökts av inspektörerna, med uppgift om besätt ningarnas storlek; cl) antalet och arten av förseelser, som iakttagits av inspektörerna, och de ålagda straffen; e) antalet olycksfall i arbete, som drabbat sjöfolk, samt dessa olycksfalls beskaffenhet och orsaker; f) de åtgärder, som vidtagits för genomförande av bestämmelserna i inter nationella arbetskonventioner rörande sjöfolks arbetsförhållanden, samt den utsträckning, i vilken dessa bestämmelser kommit i tillämpning, antingen i form av sådan årsrapport, som ingives till internationella arbetsbyrån en ligt § 408 av fredsfördraget, eller i annan lämplig form.

IV. Inspektörens befogenheter och åligganden.

A. klätt att inspektera. Konferensen hemställer: 10) att inspektionsmyndigheterna, efter att hava styrkt sin identitet, måtte äga att enligt landets lag: a) utan föregående tillkännagivande när som helst, dag eller natt, inspek tera fartyg, förande landets flagga, i egna eller främmande territorialvatten, ävensom i undantagsfall, fastställda i landets lag, samt efter inhämtat till stånd av vederbörande sjöfartsmyndighet i öppen sjö, börande dock tiden och sättet för inspektions utförande avpassas så, att därigenom såvitt möj ligt undvikes allvarlig olägenhet för fartygets utnyttjande; b) utan vittnen utfråga besättningen och andra, vilkas uttalanden kunna anses önskvärda, företaga alla efterforskningar, som kunna anses nödvändiga, samt påfordra framläggandet av alla skeppspapper eller dokument, som en ligt författningarna skola föras och som hänföra sig till inspektionens före mål; 11) att landets lag måtte stadga, att inspektörerna medelst ed eller på annat med landets administrativa praxis eller sedvänja överensstämmande sätt skola förbinda sig att vid äventyr av straff eller lämplig disciplinär åt gärd, icke yppa affärshemligheter, varom de kunna erhålla kännedom under utövningen av sina åligganden.

B. Rätt till tvångsåtgärder. Konferensen hemställer: 12) att inspektionsmyndigheterna måtte erhålla befogenhet att i allvarliga fall, då fara föreligger för besättningens hälsa eller säkerhet, efter inhämtat tillstånd av vederbörande sjöfartsmyndighet förbjuda fartyg att lämna hamn, innan nödiga åtgärder vidtagits ombord å fartyget till efterkommande av

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

gällande lagbestämmelser, dock med rätt för vederbörande att fullfölja talan till högre administrativ myndighet eller till domstol i överensstämmelse med lagstiftningen i de olika länderna;

13) att förbud för fartyg att lämna hamn måtte betraktas som en åtgärd av utomordentligt allvarlig beskaffenhet, •sniken får tillgripas endast såsom en sista utväg, då alla andra inspektionsmyndigheten till buds stående lag liga medel att skaffa respekt för lagen använts utan verkan;

14) att inspektionsmyndigheterna måtte erhålla befogenhet att i särskilda fall föreskriva omedelbara åtgärder till tryggande av tillämpningen av lagar och förordningar rörande sjöfolks arbetsförhållanden, dock med rätt för vederbörande att fullfölja talan till högre administrativ myndighet eller till domstol i överensstämmelse med lagstiftningen i varje land;

15) att den centrala myndigheten måtte erhålla befogenhet att i särskilda fall medgiva undantag från visst bestämt stadgande i lag eller förordning rörande sjöfolks arbetsförhållanden, då myndigheten gjort sig förvissad om att stadgandet praktiskt taget efterkommits eller att dess iakttagande icke är nödvändigt med hänsyn till omständigheterna i det förevarande fallet, förut satt likväl att de åtgärder, som vidtagits, eller de bestämmelser, som träffats för syftet ifråga, äro minst lika effektiva som ett strängt iakttagande av stad gandet.

C. Rätt att påkalla inspektion.

Konferensen hemställer:

16) att landets lag måtte stadga rätt för befälhavaren att påkalla inspek tion i alla fall, där han finner nödigt;

17) att landets lag måtte stadga rätt för medlemmarna av besättningen att under de villkor, som kunna uppställas, påkalla inspektion i alla fall där fråga är om de hygieniska förhållandena ombord, fartygets säkerhet eller reglerna om sjöfolkets arbetsförhållanden.

D. Redares och sjömäns samverkan med inspektions

myndigheterna.

Konferensen hemställer:

18) att, i den mån det är förenligt med administrativ praxis i varje land och på sätt som anses lämpligast, redare och sjömän måtte anmodas att samverka vid tillsynen över genomförandet av lagar och förordningar rörande sjöfolks arbetsförhållanden.

Särskilt vill konferensen fästa de olika ländernas uppmärksamhet på föl jande metoder för samverkan:

a) det är av väsentlig betydelse, att alla möjligheter beredas sjöfolket att direkt eller genom vederbörligen bemyndigade representanter hos inspek tionsmyndigheterna fritt anmäla varje lagöverträdelse ombord på det fartyg, å vilket sjöfolket är anställt, samt att inspektionsmyndigheten snarast möj ligt undersöker den fråga, som klagomålet avser, ävensom att klagomålen av inspektionsmyndigheten behandlas som absolut konfidentiella;

b) för att åvägabringa fullständig samverkan mellan å ena sidan redare och sjöfolk samt deras organisationer och å andra sidan inspektionsmyndig heterna samt för att förbättra de förhållanden, som äro av betydelse för sjö folkets hälsa och säkerhet, är det önskvärt, att inspektionsmyndigheterna tid efter annan med representanter för redarnas och sjöfolkets organisa tioner rådgöra om bästa sättet att uppnå nämnda syften. Det är även önsk värt, att blandade kommissioner av redare och sjöfolk upprättas och att till fälle beredes dem att samverka med de olika myndigheter, som övervaka tillämpningen av lagar och förordningar rörande sjöfolkets arbetsförhållanden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 29

E. Garantier beträffande inspektionsorganen. Konferensen hemställer: 19) att inspektörerna måtte utses på sådant sätt, att de åtnjuta såväl redarnas som sjöfolkets fulla förtroende och att av dem för sådant ändamål bör krävas: a) egenskaper, som borga för absolut opartiskhet vid fullgörandet av deras uppgifter; b) erforderlig teknisk sakkunskap för fullgörandet av nämnda uppgifter. Det är önskvärt, att personer, som tjänstgjort till sjöss, erhålla anställ ning inom inspektionen, antingen fast eller tillfällig, allt efter de administra tiva myndigheternas beprövande; .20) att, där så befinnes nödvändigt, inspektörerna måtte biträdas i sina åligganden av kompetenta experter, som äga redarnas och sjöfolkets fulla förtroende; 21) att inspektörerna måtte hava offentlig tjänstebefattning med en ställ ning, som gör dem oberoende av regeringsskiften; 22) att förbud måtte meddelas för dem att hava något som helst ekono miskt intresse i de företag, som äro underställda deras tillsyn.

E. Andra uppgifter. Konferensen hemställer: .23) att inspektörerna, som på grund av arten av sina uppgifter hava sär skilt goda tillfällen att iakttaga de praktiska verkningarna av tillämpningen utav lagar och förordningar rörande sjöfolkets arbetsförhållanden, måtte, så vitt det låter sig förena med de administrativa metoderna i varje land, an modas att biträda vid förbättrande av lagstiftningen till sjöfolkets skydd och att så effektivt som möjligt medverka till förebyggande av olycksfall; 24) att de, såvitt det låter sig förena med administrativ praxis i varje land, måtte kallas att deltaga i undersökningar beträffande skeppsbrott och olycksfall ombord på fartyg och att de måtte erhålla befogenhet att, där så finnes nödigt, ingiva rapporter över resultaten av dylika undersökningar; 25) att de, såvitt det låter sig förena med de administrativa metoderna i varje land, måtte kallas att medverka vid förberedandet av förslag till lagar och förordningar om skydd för sjöfolk.

B. Originaltexterna.

Projet de convention concernant le Draft convention concerning seamens oontrat d’engagement des marins. artides of agreeinent.

La Conférence générale de 1’Orga The Genera] Conference of the nisation internationale du Travail de International Labour Organisation of la Société des Nations, the League of Nations, Convoquée å Geneve par le Con Having been convened åt Geseil d administration du Bureau neva by the Governing Body of international du Travail, et s’y the International Labour Office, ötant réunie le 7 juin 1926, en sa and having met in its Ninth Ses neuviéme session, sion on 7 June 1926, and Apres avoir décidé dadopter Having decided upon the adop diverses propositions relatives au tion of certain proposals with contrat d engagement des marins, regard to seamen’s artides of

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

question comprise dans le premier agreement, which is ineluded in point de l’ordre du jour de la the first item of the agenda of session, et tlie Session, and Apres avoir décidé que ees pro Having determined that tbese positions prendraient la forme proposals skall take the form of d’un projet de convention inter- a draft International convention, nationale, adopte, ce vingt-quatriéme jour de juin adopts, this twenty-fourth day of June mil neuf cent vingt-six, le Projet de of the year one thousand nine hundred Convention ci-aprés, a ratifier par les and twenty-six, the following Draft Membres de 1’Organisation internatio- Convention for ratification by the nale du Travail conformément aux Members of the International Labour dispositions de la Partie XIII du Organisation, in accordance witli the Traité de Versailles et des Parties provisions of Part XIII of the Treaty correspondantes des autres Traités de of Versailles and of the corresponding Paix: Parts of the other Treaties of Peace:

Article 1. Artide 1. La présente Convention s’applique This Convention shall apply to all ä tous les navires de mer immatrieulés seagoing vessels registered in the dans le pays de l’un des Membres country of any Member ratifying this ayant ratifié la présente Convention Convention, and to the owners, masters et aux armateurs, capitaines et marins and seamen of such vessels. de ees navires. Elle ne s’applique pas: It shall not apply to: aux navires de guerre, ships of war, aiix navires d’Etat n’ayant pas une Government vessels not engaged affeetation commerciale, in trade, aux navires affeetés au cabotage vessels engaged in the coasting national, trade, aux yachts de plaisance, pleasure yachts, aux båtiments compris sous la dé- Indian country craft, nomination de »Indian country craft», aux bateaux de péche, fishing vessels, aux båtiments d’une jauge brute vessels of less than 100 tons gross inférieure å 100 tonneaux ou 3ÖÖ métres registered tonnage or 300 cubic metres, cubes et, s’il s’agit de navires affeetés nor to vessels engaged in the home au »home trade», d’une jauge infé trade below the tonnage limit prescririeure ä la limite fixée pour le régime bed by national law for the special partieulier de ees navires par la législa- regulation of this trade åt the date tion nationale en vigueur au moment of the passing of this Convention. de 1’adoption de la présente Conven tion.

Artide 2. Artide 2. En vue de 1’application de la pré For the purpose of this Convention sente Convention, les termes suivants the following expressions have the doivent étre entendus comme suit: meanings hereby assigned to them, viz.: a) le terme »navire» comprend tout (a) The term »vessel» ineludes any navire ou båtiment de quelque nature ship or boat of any nature whatsoever, qu’il soit, de propreté publique ou whether publicly or privately owned, privée, effeetuant habituellement une ordinarily engaged in maritime naviga navigation maritime; tion.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 31

b) le terme »marin» comprend toute (b) The term »seaman» includes personne employée ou engagée ä bord, every person employed or engaged in a quelque titre que ce soit, et figurant any capacity on board any vessel and au rote d’équipage, a 1’exception des entered on the sliip’s artides. It excapitaines, des pilotes, des éléves des cludes masters, pilots, cadets and navires-écoles, des apprentis lorsqu’ils pupils on training ships and duly insont liés par un contrat spécial d’ap- dentured apprentices, naval ratings, prentissage; il exclut les équipages and other persons in the permanent de la flotte de guerre et les autres service of a Government. personnes au service permanent de 1’Etat; c) le terme »capitaine» comprend (c) The term »master» includes toute personne ayant le commande- every person having command and ment et la charge d’un navire, ä l’ex- charge of a vessel except pilots. ception des pilotes; d) le terme »navires affectés au (d) The term »home trade vessel» home trade» s’applique aux navires means a vessel engaged in trade beaffectés au commerce entre les ports tween a country and the ports of a d’un pays donné et les ports d’un neighbouring country witlnn geograpays voisin dans les limites géogra- phical limits determined by the na phiques fixées par la législation na- tional law. tionale.

Artide 3. Artide 3. Le contrat d’engagement est signé Artides of agreement shall be sig par 1'armateur ou son représentant et ned both by the shipowner or his par le marin. Des facilités doivent representative and by the seaman. étre données au marin, et, éventuelle- Eeasonable facilities to examine the ment, ä son conseiller pour examiner artides of agreement before they are le contrat d’engagement avant que signed shall be given to the seaman celui-ci soit signé. and also to his adviser. Les conditions dans lesquelles le The seaman shall sign the agree marin signe le contrat doivent étre ment under conditions which shall be fixées par la législation nationale de prescribed by national law in order maniére a assurer le contröle de 1’auto- to ensure adequate supervision by rité publique compétente. the competent public authority. Les dispositions qui précédent, The foregoing provisions shall be concernant la signature du contrat, deemed to have been fulfilled if the sont considérées comme observées s’il competent authority certifies that the est établi par un acte de 1’autorité com provisions of the agreement have been pétente que les clauses du contrat ont laid before it in writing and have été présentées par écrit a cette auto- been confirmed both by the shipowner rité et qu elles ont été confirmées ä or his representative and by tlie sea la fois par 1’armateur ou son repré man. sentant et par le marin. La législation nationale doit pré- National law shall make adequate voir des dispositions pour garantir revision to ensure that the seaman que le marin comprend le sens des as understöd the agreement. clauses du contrat. Le contrat ne doit contenir aucune The agreement shall not contain disposition qui soit contraire ii la lé anything which is contrary to the gislation nationale ou å la présente provisions of national law or of this convention. Convention. La législation nationale doit pré- National law shall prescribe such

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

voir toutes autres formalités et garan- further formalities and safeguards in ties concernant la conclusion du con respect of the completion of the agreetra! jugées nécessaires pour protéger ment as may be considered necessary les intéréts de 1’armateur et du marin. for the protection of the interests of

the sliipowner and of the seaman.

Article 4. Artide 4.

Des mesures appropriées doivent Adequate measures shall be taken étre prises, en conformité de la légis- in accordance with national law for lation nationale, pour garantir que le ensuring that the agreement shall not contrat d’engagement ne contienne contain any stipulation by which the aucune clause par laquelle les parties parties purport to contract in advance conviendraient a 1’avance de déroger to depart from the ordinary rules as aux régles normales de compétence to jurisdiction over the agreement. des juridictions.

Cette disposition ne doit pas étre This Article shall not be interpre interprétée Gömme excluant le recours ted as exeluding a reference to arbia 1’ arbitrage. tration.

Artide 5. Artide 5.

Tout marin doit recevoir un docu- Every seaman shall be given a do ment contenant la mention de ees cument containing a record of his services ä bord du navire. La légis- employment on board the vessel. The lation nationale doit déterminer la form of the document, the partieulars forme de ce document, les mentions to be recorded and the manner in qui doivent y figurer et les conditions which such partieulars are to be endans lesquelles il doit étre établi. tered in it shall be determined by

national law.

Ce document ne peut contenir aucu The document shall not contain ne appréciation de la qualité du tra any statement as to the quality of vail du marin et aucune indication the seamans work or as to his wages. sur ses salaires.

Artide 6. Artide 6.

Le contrat d’engagement peut étre The agreement may be made either conclu soit ä durée déterminée, soit for a definite period or for a voyage au voyage, ou, si la législation natio or, if permitted by national law, for nale le permet, pour une durée indé- an indefinite period. terminée.

Le contrat d’engagement doit in- The agreement shall state clearly diquer clairement les droits et obliga the respective rights and obligations tions respectifs de chacune des par of each of the parties. ties.

Il doit comporter obligatoirement It shall in all cases contain the les mentions suivantes: following partieulars:

1° Les nom et prénoms du marin, (1) The surname and other names la date de sa naissance ou son åge, of the seaman, the date of his birth ainsi que le lieu de sa naissance; or his age, and his birthplace;

2° Le lieu et la date de la conclu (2) The place åt which and date on sion du contrat; which the agreement was completed;

3° La désignation du ou des navi- (3) The name of the vessel or vesres ä bord duquel ou desquels le sels on board which the seaman undermarin s’engage ä servir; takes to serve;

Kungl. Maj tis proposition nr 152. 33

4° Leffeetif de 1’équipage du na- (4) The number of the erew of the vire, si la législation nationale pre vessel, if required by national law; sent cette mention; 5° Le voyage ou les voyages ä en- (5) The voyage or voyages to be treprendre, s’ils peuvent étre déter- undertaken, if this can be determined minés au moment de 1’engagement; åt the time of making the agreement; 6° Le service auquel le marin doit (6) The capacity in which the seaétre affeeté; man is to be employed; 7° Si possible le lieu et la date (7) If possible, the place and date auxquels le marin sera tenu de se åt which the seaman is required to presenter ä bord pour le commence- report op board for service; ment de son service; 8° Les vivres ä allouer au marin, (8) The scale of provisions to be sauf le cas ou la législation nationale supplied to the seaman, unless some prévoit un régime différent; alternative system is provided for by national law; 9° Le montant des salaires; (9) The amount of his wages; 10° Le terme du contrat, soitr (10) The termination of the agree ment and the conditions thereof, that is to say: a) si le contrat a été conclu pour (a) if the agreement has been made une durée déterminée, la date fixée for a definite period, the date fixed pour 1’expiration du contrat; for its expiry; b) si le contrat a été conclu au (b) if the agreement has been made voyage, la destination convenue pour for a voyage, the port of destination la fin du contrat et 1’indication du and the time which has to expire after délai ä 1’expiration duquel le marin arrival before the seaman shall be sera libéré apres arrivée a cette desti discharged; nation ; c) si le contrat a été conclu pour (c) if the agreement has been made une durée indéterminée, les conditions for an indefinite period, the condi dans lesquelles chaque partie pourra tions which shall entitle either party dénoncer le contrat ainsi que le délai to rescind it, as well as the required de préavis, ce délai ne devant pas period of notice for rescission; provi étre plus court pour 1’armateur que ded that such period shall not be less pour le marin; for the shipowner than for the seaman; 11° Le congé payé annuel, accordé (11) The annual leave with pay au marin apres une année passée au granted to the seaman after one year’s service du méme armement, si la service with the same shipping comlégislation nationale prévoit un tel pany, if such leave is provided for congé; by national law; 12° Toutes autres mentions que la (12) Any other partieulars which législation nationale pourrait imposer. national law may require.

Article 7. Artide 7. Lorsque la législation nationale If national law provides that a list prévoit qu il y aura it bord un röle of erew shall be carried on board it d’équipage elle doit indiquer que le sliall specify that the agreement sliall contrat (^engagement sera transcrit either be recorded in or annexed to sur le röle dequipage ovt annexé it ce the list of erew. röle.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 131 höft. (Nr 152.) sos 27 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Artide 8. Artide 8. En vue de permettre au marin de In order tliat the seaman may sasassurer de la nature et de 1 étendue tisfy liimself as to tlie nature and de ses droits et obligations, la législa- extent of bis rights and obligations, tion nationale doit prévoir des dispo national law sball lay down tbe measusitions fixant les mesures nécessaires res to be taken to enable clear infor pour que le marin puisse se renseigner mation to be obtained on board as •i bord de fagon précise sur les con- to tbe conditions of employment, ditions de son emploi, soit par 1 affi- eitlier by posting tbe conditions of cbage des clauses du contrat denga- tbe agreement in a place easily acces gement dans un endroit facilement sible from tbe crew’s quarters, or by accessible ä lequipage, soit par toute some other appropriate means.

autre mesure appropriée.

Artide 9. Artide 9.

Le contrat d’engagement h durée An agreement for an indefinit^ pe indéterminée prend fin par la dénon- riod may be terminated by eitlier ciation du contrat par l’une ou l’autre party in any port where tbe vessel loads or unloads, provided tbat tbe des parties dans un port de chargement ou de déchargement du navire, notice specified in tbe agreement sball sous condition que le délai de préavis bave been given, which sball not be convenu ä cet effet, et qui doit étre less tban twenty-four bours.

au minimum de vingt-quatre beures,

soit observé. Le préavis doit étre donné par Notice sball be given in writing; national law sball provide sucb manner écrit; la législation nationale doit of giving notice as is best calculated déterminer les conditions dans lesquto preclude any subsequent dispute elles le préavis doit étre donné, de maniére a éviter toute contestation between tbe parties on tbis point.

ultérieure entre les parties. National law sball determine tbe La législation nationale doit déter miner les circonstances exceptionnelles exceptional circumstances in whicb notice even wben duly given sball dans lesquelles le délai de préavis, méme réguliérement donné, n aura pas not terminate tbe agreement.

pour effet dopérer la résiliation du

contrat. Artide 10. Artide 10.

An agreement entered into for a Le contrat d’engagement, qu’il soit voyage, för a definite period, or för conclu au vojage, ä durée déterminée an indefinite period sball be duly ou ä durée indéterminée, sera résolu de plein droit dans les cas ci-aprés: terminated by: (a) mutual consent of tbe parties; a) consentement mutuel des par

ties ; (b) deatb of the seaman; b) décés du marin; (c) loss or total unseawortbiness of c) perte ou innavigabilité absolue the vessel; du navire; (d) any otber cause tbat may be d) toute autre cause stipulée par provided in national law or in tbis la législation nationale ou la présente Convention. Convention.

Artide 11. Artide 11.

National law sball determine tbe La législation nationale doit fixer circumstances in whicb the owner or les circonstances dans lesquelles l’ar-

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 35

matenr ou le capitaine a la faculté de master may immediately decharge a congédier immédiatement le marin. seaman,

Article 12. Artide 12.

La législation nationale doit égale- National law sball also determine ment déterminer les circonstances the circumstances in wliicli tke seadans lesquelles le marin a la faculté man may demand his immediate de demander son débarquement imme decharge. diat.

Artide 13. Artide 13.

Si le marin prouve ä 1’armateur If a seaman shows to the satisou ä son representant, soit qu’il a la faction of the shipowner or his agent possibilité dobtenir le commandement that he can obtain command of a d’un navire ou un emploi d’officier vessel or an appointment as mate or ou cTofficier mécanicien ou tout au tre engineer or to any other post of a emploi plus élevé que celui qu’il higher grade than se actually liolds, occupe, soit que par suite de circon or that any other circumstance has stances intervenues depuis son enga arisen since his engagement which gement, son départ présente pour lui renders it essential to his interests un intérét capital, il peut demander that he should be permitted to take son congédiement ä condition qu’il his discharge, he may claim his assure, sans frais nouveaux pour l’ar- discharge, provided that without inmateur, son remplacement par nne creased expense to the shipowner and personne compétente, agréée par 1’ar- to the satisfaction of the shipowner mateur ou son representant. or his agent he furnishes a competent

and reliable man in his place.

Dans ce cas, le marin a droit aux In such case, the seaman shall be salaires correspondant ä la durée de entitled to his wages up to the time son service. of his leaving his employment.

Artide 14. Artide 14.

Quelle que soit la cause de 1’expi- Whatever the reason for the terration ou de la résiliation du contrat, mination. or rescission of the agreela libération de tout engagement doit ment, an entry shall be made in the étre constatée sur le document déli- document issued to the seaman in vré au marin conformément ä ! article accordance with Article 5 and in the 5 et sur le röle d’équipage, par une list of crew showing that he lias been mention spéciale qui doit étre, h la discharged, and such entry shall, åt requéte de l’une ou de 1’autre des the request of either party, be endorparties, revétue du visa de 1’autorité sed by the competent public autliority publique compétente.

Le marin a, dans tous les cas, le The seaman skall åt all times have droit de se faire délivrer par le capi the right, in addition to the record taine un certificat établi séparément mentioned in Article 5, to obtain from et appréciant la qualité de son tra the master a separate certificate as to vail, ou indiquant tout au moins s’il the quality of his work or, failing a entiérement satisfait aux obliga that, a certificate indicating whether tions de son contrat. he has fully discharged his obliga

tions under the agreement.

Artide 15. Artide 15.

Il appartient ä la législation natio National law shall provide the nale de prévoir les mesures propres measures to ensure compliance with

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

a assurer 1'observatiou des disposi the terms of the present Convention. tions de la présente Convention.

Article 16. Artide 16.

Les ratifications officiells de la pré Tlie formal ratifications of tliis Con sente Convention dans les conditions vention under the conditions set fortli prévues a la Partie XIII du Traité in Part XIII of the Treaty of Ver de Versailles et aux Parties corres- sailles and in the corresponding Parts pondantes des autres Traités de Paix of the other Treaties of Peace shall be seront communiquées au Secrétaire communicated to the Secretary-Genegénéral de la Société des Nations et ral of the League of Nations for repar lui enregistrées. gistration.

Artide 17. Artide 17.

La présente Convention entrera en This Convention shall come into vigueur des que les ratifications de force åt the date on which the ratideux Membres de 1'Organisation inter- fications of two Members of the Inter nationale du Travail auront été en national Labour Organisation have registrées par le Secrétaire général. been registered by the Secretary-

General.

Elle ne liera que les Membres dont It shall be binding only upon la ratification aura été enregistrée au those Members whose ratifications Secrétariat. have been registered with the Secre-

tariat.

Par la suite cette Convention en Thereafter, the Convention shall trera en vigueur pour chaque Membre come into force for any Member åt ä la date ou sa ratification aura été the date on which its ratification has enregistrée au Secrétariat. been registered with the Secrétariat.

Artide 18. Artide 18.

Aussitöt que les ratifications de As soon as the ratification of two deux Membres de I Organisation inter- Members of the International Labour nationale du Travail auront été en Organisation have been registered with registrées au Secrétariat, le Secrétaire the Secrétariat, the Secretary-General général de la Société des Nations of the League of Nations shall so notifiera ce fait å tous les Membres notify all the Members of the Inter de 1’Organisation internationale du national Labour Organisation. He Travail. Il leur notifiera également sliall likewise notify them of the regi- 1’enregistrement des ratifications qui stration of ratifications which may be lui seront ultérieurement communi communicated subsequently by other quées par tous les autres Membres Members of the Organisation. de l’Organisation.

Artide 19. Artide 19.

Sous réserve des dispositions de Subject to the provisions of Ar 1’article 17, tout Membre qui ratifie ticle 17, each Member which ratifies la présente Convention s’engage ä this Convention agrees to bring the appliquer les dispositions des artides provisions of Artides 1, 2, 3, 4, 5, 6, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14 and 15 into 14 et 15 au plus tard le ler janvier operation not later than 1 January 1928, et a prendre telles mesures qui 1928, and to take such action as may seront nécessaires pour rendre effec- be necessary to make these provisions tives ees dispositions. effeetive.

Kuiigl. Maj;ts proposition nr 152. 37

Artide 20. Artide 20.

Tout Membre de 1’Organisation in- Eacli Member of the International ternationale du Travail qui ratifie la Labour Organisation which ratifies présente Convention s’engage ä l’appli- this Convention engages to apply it quer ä ses colonies, possession ou to its colonies, possessions and proprotectorats, conformément aux dispo tectorates, in accordance with the pro sitions de 1’article 421 du Traité de visions of Article 421 of the Treaty Versailles et des artides correspon- of Versailles and of the corresponding dants des autres Traités de Paix. Artides of the other Treaties of Peace.

Artide 21. Artide 21.

Tout Membre ayant ratifié la pré A Member which has ratified this sente Convention peut la dénoncer, ä Convention may denounce it after the 1’expiration d’une période de dix an- expiration of ten years from the date nées apres la date de la mise en vi- on which the Convention first comes gueur initiale de la Convention, par into force, by an act communicated un acte communiqué au Secrétaire to the Secretary-General of the League général de la Société des Nations et of Nations for registration. Such depar lui enregistré. La dénonciation nunciation shall not take effect until ne prendra effet qu’une année apres one year after the date on which it avoir été enregistrée au Secrétariat. is registered with the Secretariat.

Artide 22. Artide 22.

Le Conseil d’administration du Åt least once in ten years, the Go Bureau international du Travail devra, verning Body of the International au moms une fois tous les dix ans, Labour Office shall present to the presenter å la Conférence générale un General Conference a report on the rapport sur 1’application de la pré working of this Convention and shall sente Convention et décidera s’il y a consider the desirability of placing lieu d’inscrire ä 1’ordre du jour de la on the Agenda of the Conference the Conférence la question de la revision question of its revision or modifica ou de la modification de la dite Con tion. vention.

Artide 23. Artide 23.

Les textes frangais et anglais de la The French and English texts of this présente Convention feront foi l'un et Convention shall both be authentic. 1’ au tre.

Projet de convention concernant. le Draft convention concerning the rapatriement de marins. reparation of seamen.

La Conférence générale de 1’Organi- The general Conference of the In sation internationale du Travail de la ternational Labour Organisation of Société des Nations, the League of Nations,

Convoquée ä Geneve par le Con Having been convened åt Ge-

seil d’administration du Bureau neva by the Governing Body of

international du Travail, et s’y the International Labour Office,

étant réunie le 7 juin 1926, en sa and having met in its Ninth Ses

neuviéme session, sion on 7 June 1926, and

Apres avoir décidé dadopter Having decided npon the adop

diverses propositions relatives au tion of certain proposals with re-

rapatriement des marins, question gard to the reparation of seamen,

comprise dans le premier point de which is included in the first item

1’ordre du jour de la session, et of the agenda of the Session, and

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Apres avoir décidé que ees pro Having determined tliat these

positions prendraient la forme proposals shall take tlie form of

d’un projet de convention inter- a draft International convention,

nationale, adopte, ce vingt-troisiéme jour de juin adopts, this twenty-third day of June mil neuf cent vingt-six, le Projet de of the year one thousand nine hund Convention ci-aprés, k ratifier par les red and twenty-six, the following Membres de 1’Organisation internatio- Draft Convention for ratification by nale du Travail conformément aux the Members of the International dispositions de la Partie XIII du Labour Organisation, in accordance Traité de Versailles et des Parties with the provisions of Part XIII of correspondantes des autres Traités de the Treaty of Versailles and of the Paix: corresponding Parts of the other Trea-

ties of Peace:

Article 1. Artide 1.

La présente Convention sapplique This Convention shall apply to all h tous les navires de mer immatri- seagoing ve-ssels registered in the culés dans le pays de l’un des Mem country of any Member ratifying this bres ayant ratifié la présente Conven Convention, and to the owners, mas tion et aux armateurs, capitaines et ters and seamen of such vessels. marins de ees navires.

Elle ne sapplique pas: It shall not apply to: aux navires de guerre, ships of war,

aux navires d’Etat n ayant pas une Government vessels not engaged affeetation commerciale, in trade,

aux navires affeetés au cabotage vessels engaged in the coasting national, trade,

aux yachts de plaisance, leasure yachts,

aux båtiments compris sous la dé- Jndian country craft,

nomination de »Indian country craft»,

aux bateaux de péclie, fishing vessels,

aux båtiments d'une jauge brute vessels of less than 100 tons gross inférieure å 100 tonneaux ou 300 mét- registered tonnage or 300 cubic metres, res cubes, et, s’il sagit de navires nor to vessels engaged in the home affeetés au »home trade», d’une jauge trade below tonnage limit prescribed inférieure å la limite fixée pour le by national law for the special regurégime partioulier de ees navires par lation of this trade åt the date of the la législation national en vigueur au passing of this Convention. moment de 1’adoption de la présente Convention.

Artide 2. Artide 2.

En vue de 1’application de la pré För the purpose of this Convention sente Convention, les termes suivants the following expressions have the doivent étre entendus comme suit: meanings hereby assigned to them, viz.:

a) le terme »navire» comprend tout (a) The term »vessel» ineludes any navire ou båtiment de quelque nature slup or boat of any nature whatsoever, qu il soit, de propriété publique ou whether publicly or privately owned, privée, effeetuant liabituellement une ordinarie engaged in maritime navi navigation maritime; gation.

b) le terme »marin» comprend toute (b) The term »seaman» ineludes personne employée ou engagée å bord, every person employed or engaged in ä quelque titre que ce soit, et figu- any capacity on board any vessel and

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 39

Tant au röle d equipage, it 1’exception entered on tlie sliip’s artides. It ex-

des capitaines, des pilotes, des éléves cludes masters, pilots, cadets and pudes navires-écoles, des apprentis lors- pils on training ships and duly indenqn’ils sont liés par un contrat special tured apprentices, naval ratings, and cVapprentissage; il exclut les équipages other persons in the permanent service de la flotte de guerre et les autres of a Government.

personnes au service permanent de 1’Etat;

c) le terme »capitaine» comprend (c) The term »master» includes toute personneayantle commendement every person liaving command and et la charge d’un navire, ä 1’exception charge of a vessel except pilots. des pilotes;

d) le terme «navires affectés au (d) The term »home trade vessel» home trade» sapplique aux navires means a vessel engaged in trade beaffectés au commerce entre les ports tween a country and the ports of a d’un pays donné et les ports d’un neighbouring country within geopays voisin dans les limites géographi- graphical limits determined by the ques fixées par la législation nationale. national law.

Artide 3. Artide 3.

Tout marin débarqué en cours ou Any seaman who is landed during en fin de contrat a le droit d’étre ra- the term of his engagement or on its mené soit dans son pays, soit ä son expiration shall be entitled to be ta port dengagement, soit au port de ken back to his own country, or to départ du navire, suivant les pre- the port åt which he was engaged, or scriptions de la législation nationale, to the port åt which the voyage comqui doit prévoir les dispositions né- menced, as shall be determined by cessaires ä cet effet, et notamment national law, which shall contain the déterminer it qui incombe la charge provisions necessary for dealing witli du rapatriement. the matter, including provisions to

determine who shall bear the charge

of repatriation.

Le rapatriement est considéré Göm A seaman shall be deemed to have me assuré lorsqu’il est procuré au been duly repatriated if he has been marin un emploi convenable ä bord provided with suitable employment d’un navire se rendant a l’une des on board a vessel proceeding to one destinations déterminées eu vertu du of the destinations prescribed in acparagraphe précédent. cordance with the foregoing para-

grapli.

Est considéré comme rapatrié le ma A seaman shall be deemed to rin qui est débarqué soit dans son have been repatriated if he is landed propre pays, soit dans son port d’en- in the country to which he belongs, gagement ou dans un port voisin, soit or åt the port åt which he was en dans le port de départ du navire. gaged, or åt a neighbouring port, or

åt the port åt which the voyage com-

menced.

La législation nationale, ou, ä dé- The conditions under which a fofaut de dispositions législatives, le reign seaman engaged in a country contrat d’engagement, déterminera les otlier than las own has the rigth to be conditions dans lesquelles a droit ä repatriated shall be as provided by étre rapatrié le marin étranger em- national law or, in the absence of barqué dans un pays autre que le such legal provisions, in the artides sien. Les dispositions des paragra- of agreement. The provisions of the phes précédents restent néanmoins preceding paragraplis sliall, however,

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

applicables au marin embarqué dans apply to a seaman engaged in a port son propre pays. of his own country.

Artide 4. Artide 4. Les frais de rapatriement ne peu- The expenses of repatriation shall vent étre mis ä la charge du marin not be a charge on the seaman if he s il a été délaissé en raison: lias been left behind by reason of: a) d’un accident survenu au ser (a) injury sustained in the service vice du navire; of the vessel, or i) d’un naufrage; (b) sliipwreck, or c) d’une maladie qui n’est due ni (c) illness not due to his own wila son fait volontaire ni ä une faute ful act or default, or de sa part; d) de congédiement pour toutes (d) discharge for any cause för causes qui ne lui sont pas imputables. which he cannot be held responsible.

Artide 5. Artide 5. Les frais de rapatriement doivent The expenses of repatriation shall comprendre toutes dépenses relatives include the transportation charges, au transport, au logement et ä la the accommodation and the food of nourriture du marin pendant le voyage. the seaman during the journey. They Ils comprennent également les frais shall also include the maintenance of d’entretien du marin jusqu’au moment the seaman up to the time fixed for his fixé pour son départ. departure. Lorsque le marin est rapatrié Göm When a seaman is repatriated as me membre d’un équipage, il a droit member of a crew, he shall be ena la rémunération des services accom- titled to rémunération for work done plis pendant le voyage. during the voyage.

Artide 6. Artide 6. L’autorité publique du pays dans The public authority of the coun lequel le navire est immatriculé est try in which the vessel is registered tenue de veiller au rapatriement de shall be responsible for supervising tous les marins dans les cas ou la the repatriation of any member of présente convention leur est appli- the crew in cases where this Conven cable, sans distinction de nationalité; tion applies, whatever may be his s’il est nécessaire, elle fera 1’avance nationality, and where necessary för des frais de rapatriement. giving him his expenses in advance.

Artide 7. Artide 7. Les ratifications officielles de la The formal ratifications of this Conprésente Convention dans les con- vention under the conditions set forth ditions prévues ä la Partie XIII du in Part XIII of the Treaty of Ver Traité de Versailles et aux Parties sailles and in the corresponding Parts correspondantes des autres Traités of the other Treaties of Peace shall de Paix seront communiquées au Se- be communicated to the Secretarycrétaire général de la Société des Na General of the League of Nations för tions et par lui enregistrées. registration.

Artide 8. Artide 8. La présente Convention entrera en This Convention shall come into vigueur des que les ratifications de force åt the date on which the rati-

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 41

deux Membres de 1’Organisation in- fications of two Members of the In ternationale du Travail auront été en- ternational Labour Organisation have registrées par le Secrétaire général. been registered by the Secretary- General. Elle ne liera que les Membres dont It shall be binding only upon those la ratification aura été enregistrée au Members whose ratifications have been Secrétariat. registered with the Secrétariat. Par la suite cette Convention en- Thereafter, the Convention shall trera en vigueur pour chaque Mem- come into force for any Member åt bre ä la date ou sa ratification aura the date on whicli its ratification été enregistrée au Secrétariat. has been registered with the Secretariat.

Artide 9. Artide 9. Aussitöt que les ratifications de As soon as the ratification of two deux Membres de 1’Organisation in- Members of the International Labour ternationale du Travail auront été en- Organisation have been registered registrées au Secrétariat, le Secrétaire with the Secrétariat, the Secretarygénéral de la Société des Nations no- General of the League of Nations tifiera ce fait ä tous les Membres de shall so notify all the Members of 1’Organisation internationale du Tra the International Labour Organisa vail. Il leur notifiera également l’en- tion. He shall likewise notify them registrement des ratifications qui lui of the registration of ratifications seront ultérieurement communiquées which may be communicated subsepar tous les autres Membres de l’Or- quently by other Members of the Or ganisation. ganisation.

Artide 10. Artide 10. Sous réserve des dispositions de Subject to the provisions of Artide 1’article 8, tout Membre qui ratifie la 8, each Member which ratifies this présente Convention s’engage ä appli- Convention agrees to bring the pro quer les dispositions des artides 1, visions of Artides 1, 2, 3, 4, 5 and 6 2, 3, 4, 5 et 6 au plus tard le ler into operation not later than 1 Janujanvier 1928, et ä prendre telles me- ary 1928, and to take suck action as sures qui seront nécessaires pour may be necessary to make these pro rendre effectives ees dispositions. visions effeetive.

Artide 11. Artide 11. Tout Membre de 1’Organisation in Each Member of the International ternationale du Travail qui ratifie la Labour Organisation which ratifies présente Convention s’engage ä 1’appli- this Convention engages to apply it quer ä ses colonies, possessions ou to its colonies, possessions and proprotectorats, conformément aux dis tectorates, in accordance with the pro positions de 1’article 421 du Traité de visions of Artide 421 of the Treaty Versailles et des artides correspon- of Versailles and of the correspondants des autres Traités de Paix. ding Artides of the other Treaties of Peace. Artide 12. Artide 12. Tout Membre ayant ratifie la pré A Member which has ratified this sente Convention peut la dénoncer, ä Convention may denounce it after the 1’expiration d’une période de dix an- expiration of ten years from the date nées aprés la date de la mise en vi- on which the Convention first comes

42 Kung!. Maj:ts proposition nr lo2.

gueur initiale de la Convention, par into force, by an act communicated un acta communiqué au Secrétaire to tke Secretary-General of the Leagénéral de la Société des Nations et gue of Nations for registration. Suck par lui enregistré. La dénonciation denunciation skall not take effeet unne prendra effet qu’une année apres til one year after tke date on wkick avoir été enregistrée au Secrétariat. it is registered witk tke Secretariat.

Artide 13. Artide 13.

Le Conseil dadministration du Bu- Åt least once in ten years tke Goreau international du Travail devra, verning Body of tke International Laau moins une fois tous les dix ans, bour Office skall present to tke Ge presenter ä la Conférence générale un neral Conference a report on tke workrapport sur 1’application de la pré- ing of tkis Convention and skall consente Convention et décidera s’il y a sider tke desirability of placing on lieu d’inscrire ä l’ordre du jour de la tke Agenda of tke Conference tke Conférence la question de la revision question of its revision or modifica ou de la modification de la dite Con tion. vention.

Artide 14. Artide 14.

Les textes frangais et anglais de la Tke Frencli and Englisli texts of présente Convention feront foi l’un et tkis Convention skall botk be aul’autre. tkentic.

Recommandation concernant le ra- Recommendation conceming the repatriement des capitaines et des patriation of masters and apprenapprentis. tiees.

La Conférence générale de 1’Orga The General Conference of tke In nisation internationale du Travail de ternational Labour Organisation of la Société des Nations, tke League of Nations,

Convoquée ä Geneve par le Having been convened åt Ge-

Conseil d’administration du Bu- neva by tke Governing Body of

reau international du Travail, et the International Labour Office,

s y étant réunie le 7 juin 1926, and kaving met in its Ninth Ses

en sa neuviéme session, sion on 7 June 1926, and

Apres avoir décidé d’adopter Having decided upon the adop

diverses propositions concernant tion of certain proposals witk re-

le rapatriement des capitaines et gard to tke repatriation of mas

des apprentis, question comprise ters and apprentices, wkick is in-

dans le premier point de l’ordre cluded in tke first item of tke

du jour de la session, et agenda of the Session, and

Apres avoir décidé que ees pro Having determined that tkese

positions prendraient la forme proposals skall take tke form of

d’une recommandation, a Recommendation, adopte, ce vingt-troisiéme jour de juin adopts, tkis twenty-tkird day of June mil neuf cent vingt-six, la Recom- of the year one tkousand nine hund mandation ci-aprés ä soumettre ä l'exa- red and twenty-six, tke following Re men des Membres de 1’Organisation commendation, to be submitted to tke internationale du Travail, en vue de Members of tke International Labour lui faire porter effet sous forme de Organisation for consideration witk a loi nationale ou autrement, conformé- vievv to effeet being given to it by ment aux dispositions de la Partie national legislation or otherwise in XIII du Traité de Versailles et des accordance witk tke provisions of Part

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 43

Parties correspondantes des autres XIII of the Treaty of Versailles and Traités de Paix: of the corresponding Parts of the other

Treaties of Peace:

La Conférence recommande que les The Conference recommends that Gouvernements prennent des mesures the national Governments shall take en vue dassurer le rapatriement des steps to provide for the reparation capitaines et le rapatriement des app- of masters and duly indentured apprentis engagés par contrat spécial, qui rentices, who are not covered by the ne bénéficient pas des dispositions du terms of the Draft Convention on the projet de convention concernant le ra reparation of seamen adopted by the patriement des marins adopté par la General Conference åt its Ninth Ses Conférence générale ä sa neuviéme sion. session.

Reeommandation concernant les prin- Reeommendation concerning tlie ge cipes généraux de 1’inspectlon du neral principles for the inspection travail des gens de mer. of the eonditions of work of seamen.

La Conférence générale de 1' Orga The General Conference of the nisation internationale du Travail de International Labour Organisation of la Société des Nations, the League of Nations,

Convoquée ä Geneve par le Con Having been convened åt Ge-

seil ^administration du Bureau neva by the Governing Body of

international du Travail, et s'y the International Labour Office,

étant réunie le 7 juin 1926, eu sa and having met in its Ninth Ses

neuviéme session, sion on 7 June 1926, and

Apres avoir décidé dadopter Having decided upon the adop

diverses propositions concernant tion of certain proposals with

la détermination de principes regard to the general principles

généraux pour 1’inspection du for the inspection of the eonditions

travail des gens de mer, deuxiéme of work of seamen, the question

question inscrite h 1’ordre du jour forming the second item on the

de la session, et agenda of the Session, and

Apres avoir décidé que ees pro Having determined that these

positions prendraient la forme proposals should take the form

d’une reeommandation, of a reeommendation, adopte, ce vingt-deuxiéme jour de juin adopts, tliis twenty-second day of June mil neuf cent vingt-six, la Reconi- of the year one tliousand inne hund mandation ci-aprés å soumettre ii red and twenty-six, the following Re- 1’examen des Membres de 1’Organisa- commendation, to be submitted to tion internationale du Travail, eu vue the Members of the International de lui faire porter effet snus forme Labour Organisation for consideration de loi nationale ou autrement, con- with a view to effeet benig given to formément aux dispositions de la Par- it by national legislation or otherwise, tie XIII du Traité de Versailles et in accordance with the provisions of des Parties correspondantes des autres Part XIII of the Treaty of Versailles Traités de Paix: and of the corresponding Parts of the

other Treaties of Peace:

Considérant que, parad les métlio- Wliereas among the metliods and des et les principes d une importance principles of special and urgent im particuliére et urgente pour le bien- portance for tlie pliysical, moral and étre pliysique, moral et intellectuel intellectual welfare of the workers, des travailleurs, le Traité de Versailles the Treaty of Versailles and the other

44 Kuntjl. Maj:ts proposition nr 152.

et les autres Traités de Paix ont fait Treaties of Peace make it a duty of un devoir a 1’Organisation internatio- tlie International Labour Organisation nale du Travail dattacher une atten to devote special attention to tlie intion spéciale aux problémes de l’ins- spection of conditions of work in order pection des conditions du travail, afin to ensure tlie enforcement of the cTassurer 1’application des lois et laws and regulations for tlie protection réglements pour la protection des of the workers; travailleurs;

Considérant que la Conférence in- "Wliereas tlie International Labour ternationale du Travail a adopté, au Conference åt its Fifth Session (Octocours de sa cinquiéme session (octo- ber 1923) adopteda »Recommendation bre 1923), une »Recommandation con- concerning the general principles for cernant les principes généraux pour the organisation of systems ofinspec- 1’organisation de services d inspection tion to secure the enforcement of the destinés ä assurer 1’application des laws and regulations for the protection lois et réglements pour la protection of the workers»; des travailleurs»;

Que cette Recommandation s'in- Wliereas that Recommendation is spire essentiellement de 1’expérience based essentially on the experience acquise dans 1’inspection des etablis- gained in the inspection of industrial sements industriels et quil serait establishments and it would be partid’ailleurs particuliérement difficile de cularly diffieult to apply or even to l appliquer ou méme de 1’adapter au adapt it to the work of seamen, the travail des gens de mer qui, par sa nature and conditions of wliich are nature et ses conditions, différe essen essentially different from tliose of work tiellement du travail industriel; in a faetory;

Considérant que 1’inspection des Whereas the inspection of the con conditions dans lesquelles s’effectue ditions under which seamen work will le travail des gens de mer acquerra inerease in importance in proportion un intérét de plus en plus grand k as législation for the protection of mesure que la législation pour la pro seamen is developed in the different tection des gens de mer se développera countries and as further conventions dans les différents pays et que de concerning the working conditions of nouvelles conventions concernant les seamen are adopted by the Conference; conditions de travail des gens de mer seront adoptées par la Conférence;

Considérant, pour ees raisons, Whereas for the foregoing reasons qu’afin de permettre aux Membres de it is desirable, in order to place the profiter de l expérience acquise eu vue experience already gained åt the disd’instituer ou de réorganiser leur ser posal of the Members with a wiew to vice d’inspection des conditions dans assisting them in the institution or lesquelles s’effectue le travail des gens re-organisation of their systems of de mer, il y a intérét a déterminer inspection of the conditions under les principes généraux qui se dégagent which seamen work, to indicate the de la pratique comme les plus propres general principles which practice a assurer 1’application des mesures de shows to be best calculated to ensure protection des gens de mer; the enforcement of measures for the

protection of seamen;

La Conférence générale recom- The General Conference therefore mande a chaque Membre de 1’Organi- recommends that each Member of the sation internationale du Travail de Organisation should take the following prendre en considération les principes principles into considération: suivants:

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 45

I. Objet de e’inspection. I. ScOPE OF INSPECTION.

1. Lautorité ou les autorités 1. That tlie principal du ty of the cliargées, dans chaque pays, de l’in- autkority or autliorities responsible spection des conditions danslesquelles in eack country for tke inspection of s’effectue le travail des gens de mer the conditions under wliich seamen doivent avoir pour tåche essentielle work should be to secure tke enforcedassurer 1’application de toutes les ment of all laws and regulations dealois et réglements concernant ees ling witk suck conditions and tke pro conditions et la protection des gens tection of seamen in tke exercise of de mer dans 1’exercice de leur pro tlieir profession; fession ;

2. Dans la mesure ou il apparaitrait 2. Tkat, in so far as it may be utile et possible de confier aux auto- considered desirable and possible, by rités de contröle, en raison de l’expé- reason of tke experience tkey gain in rience que leur donne leur fonetion carrying out their principal duties, to essentielle, des tåches accessoires de entrust tke inspecting autkorities witk caractére social variant suivant les other secondary duties of a social na préoccupations, les coutumes ou les tura wkich may vary according to tke traditions des divers pays, ees tåches conceptions, customs, or traditions pourront leur åtra assignées, ä titre prevailing in tke different countries, complémentaire, ä condition: suck duties may be assigned to them

in addition to their principal duties

on condition tkat:

a) qu’elles ne puissent en rien porter (a) tkey do not in any way interatteinte ä 1’accomplissement de leur fere with the performance of tke infonetion essentielle; spectors’ principal duties;

b) qu’elles ne puissent en rien com- (b) tkey do not in any way prejupromettre lautorité et 1’impartialité dice the autkority and impartiality dont les agents de contröle ont besoin wkich are necessary to inspectors in auprés des armateurs et des gens their relations witk shipowners and ■de mer. seamen.

II. Organisation de l inspection. II. Organisation of inspection.

La Conférence recommande: Tke Conference recommends:

3. Que, partout ou cela sera compa- 3. Tkat, wkerever it is compatible tible avec les pratiques administratives, witk administrative practice and in et afin d’assurer la plus grande uni- order to secure tke greatest possible formité possible dans 1’application des uniformity in tke enforcement of the lois et réglements relatifs aux condi laws and regulations relating to tke tions dans lesquelles s’effectue le conditions under wkich seamen work, travail des gens de mer, les divers tke different services or bodies res services ou autorités ckargés d’assurer ponsible for supervising tke enforce le contröle de ees lois et réglements ment of suck laws and regulations dépendent d une méme administration should be centralised under a single centrale; autkority;

4. Que, lorsque les pratiques admi 4. Tkat, if existing administrative nistratives adoptées en cette matiére practice will not admit of suck cen ne permettront pas une telle centrali tralisation of supervision, the different sation du contröle, les divers services services or autkorities whose funetions ou administrations dont 1’activité est are wliolly or partly concerned witk consacrée, en tout ou en partie, å la tke protection of seamen should be protection des gens de mer soient enabled to benefit by one another’s

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

mis en mesure de profiter de leurs experience and to regulate tlieir meexpériences réciproques et de regler tliods of work according to suck comleurs méthodes selon les prineipes mon principles as may be considered communs qui auront para les plus the most effeetive; efficaces;

5. Qu a cet effet, une liaison étroite 5. Tkat for this purpose close et une collaboration constante soient liaison and constant collaboration établies entre ees divers services ou skould be establisked between tkese administrations dans toute la mesure different services or autkorities, so fäl compatible avec les pratiques admini- as is compatible with administrative stratives de ckaque pays et suivant practice and by tke means considered les modalités jugées les plus opportun es the most suitable in eack country (échanges de rapports, d’informations, (exekange of reports and information, réunions périodiques, etc.); periodical conferences, etc.); and

6. Qu’en outre des relations régu- 6. That the different services or liéres soient institutées entre les divers autkorities responsible for supervising services ou administrations chargés tke conditions under whick seamen du contröle de la réglementation des work skould keep in touck witk the conditions dans lesquelles s’effectue autkorities responsible for faetory le travail des gens de mer et les inspection, in matters of mutual conautorités chargées de 1’inspection du cern. travail industriel, dans les domaines qui leur sont communs.

III. Rapfoets des seevices III. RePOETS OF THE INSPECTION

d’inspection. AUTHOKITIES.

La Conférence recommande: The Conference recommends:

7. Qu’un rapport annuel d’ensemble 7. That an annual general report sur le contröle des conditions dans on tke supervision of tke conditions lesquelles s’effectue le travail des gens under whick seamen work skould be de mer soit établi par 1’autorité cen publisked by tke central authority or tral ou avec la collaboration des by tke collaboration of the different diverses autorités chargées de ce autkorities responsible for carrying contröle; out suck supervision;

8. Que ce rapport annuel contienne 8. Tkat tkis annual report skould une liste des lois et réglements natio- contain a list of the national laws and naux concernant les conditions dans regulations affeeting tke conditions lesquelles s’effectue le travail des gens under whick seamen work and their de mer et le contröle de la réglemen supervision togetker wkitk any amendtation du travail maritime, ainsi que ments tkereto, whick kave come inte de toutes les modifications de ees lois operation during the year; et réglements, entrés en vigueur dans l’année;

9. Qu’il contienne également des 9. Tkat it skould also contain tableaux statistiques accompagnés de statistical tables wkitk tke necessary tous commentaires utiles sur 1’organi comments on tke organisation and sation et 1’activité de 1’inspection work of inspection and giving infor et portant notamment autant que mation, as far as may be possible and possible, et dans la mesure compatible compatible wkitk national administra avec la pratique administrative natio- tive practice, on tke following points: nale, sur les points suivants:

a) le nombre des navires armés (a) the number of vessels in comassuj ettis aux divers contröles, ees mission subject to tke various forms

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 47

navires étant classés suivant leur type of inspection, these vessels being clasnautique (båtiments å propulsion sified according to type (mechanically mécanique et voiliers) et chaque caté- propelled vessels and sailing vessels) gorie étant elle-méme divisée selon and eacli category being sub-divided 1’affectation; according to tlie purpose for which

these vessels are used;

b) le nombre des gens de mer ef- (b) the number of seamen aetually fectivement embarqués ä bord des engaged on board the vessels of each diverses classes de navires; class;

c) le nombre des navires ä bord (c) the number of vessels visited by desquels les agents de controle sont the inspectors, with an indication of intervenus et 1’indication de 1’effectif the strength of the erews; de 1’équipage de ees navires;

d) le nombre et la nature des in- (d) the number and nature of breaches fraetions constatées par les agents de of the law or regulations ascertained controle et des sanetions infligées; by the inspectors and of the penalties

imposed;

e) le nombre, la nature et la cause (e) the number, nature, and causes des accidents du travail dont les gens of accidents occurring to seamen during de mer sont victimes; their work;

f) les mesures prises pour 1’applica- (f) the means adopted for the ention des dispositions des conventions forcement of the provisions of Inter internationales du travail relatives aux national Labour Conventions which conditions de travail des gens de mer reläte to the conditions under which et l’effet donné a ees dispositions, seamen work, and the extent of the soit par le moyen du rapport annuel compliance with such provisions, adressé au Bureau international du either in the form of the annual report Travail, conformément ä 1’article 408 transmitted to the International Labour du Traité de Paix, soit dans toute Office under Article 408 of the Treaty autre forme. of Peace or in some other appropriate

form.

IY. POUVOIRS ET FONCTIONS IV. Bights, powees and duties

DES INSPECTEUKS. OF INSPECTORS.

a) Pouvoirs de surveillance. (a) Bights of inspection.

La Conférence recommande: The Conference recommends: 10. Que les autorités de controle, 10. That the inspection authorities,

justifiant de leur identité, aient le on proof of their identity, should be droit, d’aprés la législation nationale: empowered by national law:

a) de visiter ä 1’improviste, ä toute (a) to visit witliout previous notice hellre du jour ou de la nuit, dans les any vessel flying the national flag by eaux territoriales nationales ou étran- day or by night, in national or foreign géres, et, dans des cas exceptionnels territorial waters, and, in exceptional établis par la législation nationale et cases fixed by national law and by moyennant autorisation de 1’autorité autliorisation of the maritime autliomaritime, eu mer, tout navire battant rity, åt sea, provided, however, that le pavillon national; étant entendu the time and manner of such visits dailleurs que, dans la pratique, le should in practice be fixed so as to moment et les conditions de cette avoid as far as possible any serious visite devront étre fixés de maniére inconvenience to the working of the ä éviter, autant que possible, d’ap- vessel; porter une géne sérieuse ii 1’utilisation du navire;

48 Aungl. Maj:ts proposition nr 152.

b) dmterroger sans témoins le per- (b) to question without witnesses sonnel du navire ainsi cpie toutes the crew and any other persons whose autres personnes dont le témoignage evidence may be considered desirable, pourrait leur paraitre utile, de pro- to make any enquiries which may be céder ä toutes enquétes qu’elles juge- judged necessary, and to require proraient nécessaires et de demander com- duction of any of the ship’s papers munication de tous les papiers ou or documents which the laws or redocuments de bord dont la tenue est gulations require to be kept in so fäl prescrite par les lois ou réglements as suck papers or documents reläte et qui se référent ä 1'objet de l’in- to the matters subject to inspection; spection;

It. Que les législations nationales 11. That national law sliould pro contiennent des dispositions stipulant vide that the inspectors should be que les agents de controle seront bound by oath, or by any other me tenus, soit par serment, soit par toute thod which conforms with the admi autre méthode conforme aux prati- nistrative practice or customs in each ques administratives ou aux moeurs country, not to disclose commercial de chaque pays, et, sous peine de secrets which may come to their sanctions pénales ou de mesures knowledge in the course of their disciplinaires appropriées, de ne point duties, under pain of criminal penalrévéler le secret des affaires commer- ties or appropriate disciplinary meaciales dont ils pourraient avoir con- sures. naissance dans 1’exercice de leurs fonctions.

b) Pouvoirs de contrainte. (b) Convpulsory powers.

La Conférence recommande: The Conference recommends:

12. Que les autorités de controle 12. That the inspection authorities aient le droit dans les cas graves, should be empowered, in serious cases lorsque la santé ou la sécurité de where the health or safety of the crew 1’équipage sont menacées, dmterdire, is endangered, to prohibit by proper moyennant autorisation formelle de authorisation of the maritime autho- 1’autorité maritime, la sortie d im rity a vessel from leaving port until navire jusqua ce que les mesures the necessary measures have been nécessaires aient été prises a bord taken on board to comply with the pour 1’observation des dispositions law, subject to appeal to higher ad légales, sous réserve de recours de- ministrative authonty or to the court vant 1’autorité administrative supéri- of competent jurisdiction, according eure ou 1’autorité judiciaire, suivant to the law in the different countries; la législation des divers pays;

13. Que 1’interdiction de la sortie 13. That prohibiting a vessel from d’un navire soit considérée comme leaving port should be considered a une mesure d une gravité exception- measure of exceptional gravity, which nelle, qui ne doit étre employée qu’en should only be employed as a last dernier ressort, lorsque les autres resort when the other legal means åt moyens légaux dont dispose l’au- the disposal of the inspection autliotorité de controle dans chaque pays rity to ensure respect for the law pour faire respecter la loi auront été have been used without effect; employés sans succés;

14. Que les autorités de controle 14. That the inspection authorities aient le pouvoir de prescrire dans des should be empowered in special cases cas particuliers des mesures immé- to issue orders for securing obserdiates pour assurer 1’application des vance of the laws and regulations

Kunffl. Maj-.ts proposition nr 152. 49

lois et réglements concernant les con- goveming the conditions under which ditions dans lesquelles s’effectue le seamen vork, subject to appeal to travail des gens de mer, sous réserve liigher administrative authority or to de recours devant 1’autorité admini the court of competent jurisdiction, strative supérieure ou 1’autorité judi- according to the law in each country; ciaire, suivant la législation de cliaque pays;

15. Que 1’autorité centrale ait le 15. That the central authority

pouvoir d’accorder pour des cas par- sliould be empowered in special cases

ticuliers des dérogations ä certaines to grant exemption from any speci-

dispositions déterminées des lois ou fied requirement of any law or reguréglements concernant les conditions lation governing the conditions under

dans lesquelles s’effectue le travail which seamen work, if such authority

des gens de mer, lorsque cette auto- is satisfied that that requirement has rité estime que lesdites dispositions been substantially complied witli, or ont été pratiquement respectées, ou that compliance with the requirement

que leur observation n’est pas néces- is unnecessary in the circumstances

saire en raison des circonstances par- of the case, and that the action taken,

ticuliéres du cas envisagé, ä la con or provision made, as regards the dition toutefois que les mesures pri- subject matter of the requirement is

ses ou les Solutions adoptées pour as effective as, or more effective than, atteindre le but visé soient d’une actual compliance with the require

efficacité au moms égale ä celle qui ment.

aurait résulté de 1’observation stricte des dispositions legales ou réglementaires.

c) Droit de requérir le contröle. (c) Right to call för an inspection.

La Conférence recommande: The Conference reeommends:

16. Que les législations nationales 16. That national law should pro contiennent des dispositions assurant vide that the master of a vessel should au capitaine d’un navire le droit de be entitled to call for an inspection requérir le contröle dans tous les cas in all cases where he considers it ou il le jugera nécessaire; necessary;

17. Que les législations nationales 17. That national law should pro contiennent des dispositions assurant vide that the members of the crew ;iui membres de 1’équipage d un na of a vessel should also be entitled, vire, dans les conditions déterminées subject to such conditions as may be par elles, le droit de requérir le con prescribed, to call for an inspection tröle pour toutes les matiéres relatives on any matters relating to health, ä l’hygiéne, ä la sécurité du navire the safety of the vessel, or the rules et ä la réglementation des conditions affecting the conditions under which dans lesquelles s’effectue le travail seamen work. des gens de mer.

d) Cooperation des armateurs et des (d) Co-operation of shipowners and sea

gens de mer au service d’inspection. men ivith the inspection authorities.

La Conférence recommande: The Conference reeommends:

18. Que, dans la mesure compa- 18. That, so far as is compatible

tible avec les pratiques administrati- with administrative practice in each

ves de cliaque pays, et selon les country, and by such methods as may modalités qui paraitront les plus be considered most appropriate, sliip-

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. Bil höft. (Nr 152.) 20» 27 4

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

appropriées, les armateurs et les gens owners and seamen should be called de mer soient appelés ä coopérer au upon to co-operate in tlie supervision contröle de 1’application des lois et of tlie enforcement of the laws and réglements relatifs aux conditions regulations relating to the conditions dans lesquelles s’effectue le travail under which seamen work. des gens de mer.

La Conférence apelle notamment In partieular, the Conference draws 1’attention des divers pays sur les the attention of the different countries méthodes de coopération suivantes: to the following methods of co-ope-

ration:

a) il est essentiel que toutes facili- (a) it is essential that every facility tés soient accordées aux gens de mer should be afforded to seamen freely pour signaler librement aux autorités to bring to the notice of the inspecde contröle, soit directement, soit par tion authorities either directly or 1’intermédiaire de leurs mandataires through their duly authorised repre dument autorisés, toute infraction ä sentatives any infringement of the la loi commise sur le navire ä bord law on board the vessel on which duquel ees gens de mer sont em- sucli seamen are employed, that the ployés; il est essentiel, eu outre, que, inspection autliority should as far dans la mesure du possible, il soit as possible promptly make an enquiry procédé promptement, par 1’autorité into the subject matter of any such de contröle, ä une enquéte au sujet complaint, that such complaints should de telles plaintes et que ees plaintes be treated by the inspection autliority soient considérées par 1’autorité de as absolutely confidential; contröle comme absolument confidentielles;

b) en vue d’assurer une coopération (b) with a view to eu smulig comentiére des armateurs et des gens de plete co-operation by shipowners and mer et de leurs organisations respec- seamen and their respective organisa tives au service d’inspection, et afin tions with the inspection authorities, daméliorer les conditions touchant la and in order to improve conditions santé et la sécurité des gens de mer, affeeting the health and safety of sea il est désirable que les autorités de men, it is desirable that the inspec contröle consultent de temps a autre tion authorities should from time to les représentants des organisations time consult the representatives of darmateurs et de gens de mer sur shipowners’ and seamen’s organisa les meilleures dispositions ä prendre tions as to the best means of attaiä cet effet. Il est désirable égale- ning these ends. It is also desirable ment que des commissions mixtes, that joint committees of shipowners composées d’armateurs et de gens de and seamen should be set up, and mer, soient instituées et qu’elles aient that they should be enabled to coles moyens de coopérer avec les dif- operate with the different services ferents services de contröle ä l’appli- responsible for supervising the en cation des lois et réglements concer- forcement of the laws and regulations nant les conditions dans lesquelles goveming the conditions under which s’effectue le travail des gens de mer. seamen work.

e) Garanties ä exiger des agents de contröle. (e) Sa/eguards

La Conférence recommande: The Conference recommends: 19. Que les agents de contröle 19. That only such persons should

soient choisis de maniére a inspirer be appointed inspectors as command une pleine confiance tant aux arma- the full confidence both of the slup-

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 5]

teurs quaux gens de mer et que, dans owners and of the seamen, and that ce but, on exige d’eux: suck persons skould tkerefore be required to possess: a) les qualités garantissant une im- (a) tke qualities necessary to ensure partialité absolue dans 1’exercice de absolute impartiality in the perforleurs fonctions; mance of their duties; b) les connaissances teckniques qui (b) tke tecknical qualifications ne sont nécessaires pour 1’accomplisse- cessary for tke performance of their ment de leurs fonctions; duties; Il est désirable que les services It is desirable that tke inspection d’inspection comprennant, soit ä titre service skould include men who kave permanent, soit ä titre temporaire, au served åt sea wkose appointment gré des autorités administratives, des whetker in a permanent or temporary personnes ayant etfectué des services capacity skould be åt tke discretion en mer; of the administrative authority; 20. Que, lorsque cela est nécessaire, 20. That, when, necessary, inspecils soient assistés dans leurs fonctions tors skould be assisted in their duties par des experts compétents ayant la by competent experts who command pleine confiance tant des armateurs tke full confidence of tke shipowners que des gens de mer; and seamen; 21. Que les agents du contröle 21. That inspectors should be pu aient la qualité de fonctionnaires pu- blic servants wkose status renders blics et soient dotés d un statut orgathem independent of ckanges af Go nique les rendant indépendants des vernment; changements de gouvernement; 22. Qu’il leur soit interdit davoir 22. That they skould be prokibiun intérét financier quelconque dans ted from having any financial interest les centreprises placées sous leur whatsoever in tke undertakings subject contröle. to their inspection.

f) Interventions diverses. (f) Other duties.

La Conférence recommande: The Conference recommends:

23. Que les agents du contröle, 23. That as, by reason of tke na particuliérement bien placés par la ture of their duties, inspectors kave nature méme de leurs fonctions pour special opportunities of observing the observer les résultats pratiques de practical results of the operation of 1 application des lois et réglements tke laws and regulations governing relatifs aux conditions dans lesquelles the conditions under which seamen s effectue le travail des gens de mer, work, they skould be called upon, so soient appelés, dans la mesure com far as it is compatible with tke ad patible avec les méthodes administra ministrative metkods in eack country, tives de chaque pays, ä contribuer ä to assist in improving législation för 1’amélioration de la législation pro- the protection of seamen and to give tectrice des gens de mer et h parti the most effectual kelp possible in ciper en outre d’une maniére aussi promoting tke prevention of accidents; effective que possible å la prevention des accidents;

24. Qu’ils soient appelés, dans la 24. That, so far as is compatible mesure compatible avec les pratiques witli administrative practice in eack administratives de cliaque pays, a country, tliey skould be called upon to participer aux enquétes sur les nau- take part in enquiries into shipwrecks frages et accidents a bord et qu ils and accidents on board slup, and that aient le droit, éventuellement, de pré- they skould be empowered, wliere

Kungl. May.ls proposition nr 152.

senter des rapports sur les résultats necessär, to submit reports on the

results of such enquiries; de ees enquétes;

25. Que, dans la mesure compatible 25. That, so far as is compatible avec les méthodes administratives de witli the administrative metbods in chaque pays, ils soient appelés ä each country, they should be called collaborer a la préparation des pro- upon to collaborate in supplying in iets de lois et réglements relatifs a formation preparatory to the drafting la protection des gens de mer. of laws and regulations for the pro

tection of seamen.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1927.