angående godkännande av ett mellan Sverige och Grekland avslutet handelsavtal
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
1 Nr 21.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av ett mellan Sverige och Grekland avslutet handelsavtal; given Stockholms slott den 4 januari 1927.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över handelsärenden för den 4 september 1926 och denna dag samt med överlämnande av ett den 10 september 1926, under förbehåll av riksdagens godkännande, mellan Sverige och Grekland avslutet handelsavtal med tillhörande slutprotokoll och signaturprotokoll vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande av berörda avtal och protokoll.
GUSTAF.
Felix Hamrin.
Bihang till riksdagens protokoll 1927
t samt.
i9 höft. (Nr 21.)
2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
(Autentisk text.)
(konvention de Commerce entre la Suéde et la Gréce.
Sa Majesté le Roi de Suéde et le Président de la République Hellénique, désireux de favoriser les relations économiques entre les deux Pays, ont résolu de conclure une Convention de Commerce et ont nommé å cet effet pour leurs Plénipotentiaires respectifs, savoir:
Sa Majesté le Roi de Suéde:
Son Excellence Monsieur le Baron Jonas Magnus Alströmer, Son Envoyé Extraordinaire et Ministre Plénipotentiaire prés de la République Hellénique, et
le Président de la République Hellénique:
Son Excellence Monsieur Pericles A. Argyropoulos, Ministre des Affaires Etrangéres,
lesquels, dument autorisés å cet effet, sont convenus des dispositions suivantes:
Article premier.
1) Les ressortissants de chacune des Hautes Parties Contractantes seront traités sur le territoire de 1’autre Partie, sous tous les rapports
(Svensk översättning.)
Handelsavtal mellan Sverige och Grekland.
Hans Maj:t Konungen av Sverige och Hellenska Republikens President, i önskan att främja de ekonomiska förbindelserna mellan de båda länderna, hava beslutat att ingå ett handelsavtal och hava för detta ändamål till sina befullmäktigade ombud utsett:
Hans Maj:t Konungen av Sverige:
Sin Envoyé extraordinaire och Ministre plénipotentiaire hos Hellenska Republiken, Friherre Jonas Magnus Alströmer, och
Hellenska Republikens President:
Hans Excellens Pericles A. Argyropoulos, Minister för Utrikes Ärendena,
vilka, vederbörligen befullmäktigade för ändamålet, överenskommit om följande bestämmelser:
Artikel 1.
1) Medborgare, tillhörande endera av de höga fördragsslutande parterna, skola å den andra partens område i alla avseenden och särskilt
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
et notamment en ce qui concerne 1’établissement et 1’exercice de métiers ou professions, du commerce, de 1’industrie et de la navigation, le droit d’acquérir et de posséder des biens mobiliers et immobiliers et d’en disposer, ainsi que leur situation juridique, leurs droits et leurs intéréts, au moins aussi avantageusement que les ressortissants de la nation la plus favorisée.
2) Ils seront libres de régler leurs affaires sur le territoire de 1’autre Partie, soit personnellement, soit par un intermédiaire de leur propre choix, sans étre soumis å cet égard å d’autres restrictions que celles prévues par les dispositions de droit commun en vigueur sur le dit territoire. Ils auront, en se conformant aux lois du pays, le droit d’ester en justice et libre accés auprés de toutes les autorités.
3) Ils n’auront å payer sur le territoire de 1’autre Partie, ni pour leur personne, ni pour 1’exercice de leur métier ou profession, de leur commerce ou de leur industrie, ni encore en ce qui concerne leurs biens mobiliers et immobiliers,aucun impöt, taxe ou droit d’aucune sorte, autre ou plus élevé que ceux qui sont ou seront pergus des ressortissants de la nation la plus favorisée.
4) Les dispositions du présent artide ne restreindront en rien le droit de chaque Partie de refuser aux ressortissants de l’autre Partie, dans des cas déterminés, soit en vertu d’une sentence judiciaire, soit pour des raisons de sureté publique ou de prévoyance sociale, et notam-
vad angår grundande och utövande av hantverk, yrke, handel, industri och sjöfart, rätt att förvärva och besitta lös och fast egendom samt att däröver förfoga, ävensom vad beträffar deras rättsliga ställning, deras rättigheter och intressen, behandlas minst lika gynnsamt som medborgare,tillhörande mest gynnad nation.
2) De skola hava frihet att personligen eller genom efter eget val utsett ombud ombesörja sina affärer å den andra partens område, utan att i detta avseende vara underkastade andra inskränkningar än dem, som äro fastställda genom allmänna lagar och förordningar gällande å berörda område. De skola, under iakttagande av landets lagar, äga rätt att inför domstol kära och svara samt hava obehindrat tillträde till alla myndigheter.
3) De skola å den andra partens område varken för sin person eller för utövande av hantverk, yrke, handel eller industri eller i avseende å sin lösa eller fasta egendom vara underkastade andra eller högre skatter, avgifter eller pålagor, av vad slag de vara må, än dem, vilka uppbäras eller kunna komma att uppbäras av medborgare, tillhörande mest gynnad nation.
4) Bestämmelserna i denna artikel skola icke medföra någon inskränkning i vardera partens rätt att vare sig på grund av domstols beslut eller med hänsyn till den allmänna säkerheten eller av socialpolitiska skäl och särskilt med hänsyn till sundhets- och sedlighetspolisväsendet i
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
ment pour des motifs de police sanitaire ou des moeurs, 1’autorisation de séjourner sur son territoire.
Artide 2.
Les ressortissants de chacune des Hautes Parties Contractantes seront exempts sur le territoire de Fautre Partie de tout service militaire personnel obligatoire et de toute taxe ou contribution remplaqant le dit service.
En ce qui concerne d’autres prestations et les réquisitions pour les besoins de la force armée, ainsi que tous einprunts et dons forcés imposés par suite de circonstances exceptionnelles, ils ne seront, sous aucun rapport, en temps de paix ni en temps de guerre, traités moins avantageusement que les ressortissants de Ia nation la plus favorisée.
Article 3.
1) Les sociétés anonymes et autres sociétés commerciales, industrielles, agricoles ou financiéres, y compris les compagnies de navigation et les sociétés d’assurances, qui ont leur siége sur le territoire de l’une des Hautes Parties Contractantes et y sont légalement constituées, seront également reconnues sur le territoire de Fautre Partie comme possédant une existence légale et y jouiront notamment du droit d’ester en justice.
2) Les sociétés susvisées jouiront sur le territoire de Fautre Partie, tant pour ce qui concerne leur admission et leur fonctionnement qu’å
särskilda fall förvägra den andra partens medborgare rätt att vistas i landet.
Artikel 2.
Medborgare, tillhörande endera av de höga fördragsslutande parterna, skola å den andra partens område vara befriade från all obligatorisk personlig militärtjänst samt från varje avgift eller pålaga, som utgår i stället för dylik tjänst.
I avseende å andra prestationer och rekvisitioner för krigsmaktens behov samt alla tvångslån och tvängsgärder under utomordentliga omständigheter skola de i intet hänseende, vare sig i freds- eller krigstid, behandlas mindre gynnsamt än medborgare, tillhörande mest gynnad nation.
Artikel 3.
1) Aktiebolag och andra kommersiella, industriella, lantbruks- eller finansiella bolag, rederi- och försäkringsbolag däri inbegripna, vilka hava sitt säte inom endera av de höga fördragsslutande parternas område och därstädes äro lagligen stiftade skola även inom den andra partens område erkännas såsom lagligen bestående och särskilt hava rätt att inför domstol kära och svara.
2) Ovannämnda bolag skola å den andra partens område såväl vad deras rätt att driva verksamhet samt deras verksamhetsutövning angår som i
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
tous autres égards, du traitement de la nation la plus favorisée.
Artide 4.
1) Les produits du sol et de l’industrie de la Gréce ne seront pas assujettis å leur importation en Suéde, et les produits du sol et de 1’industrie de la Suéde ne seront assujettis å leur importation en Gréce, å des droits ou taxes d’aucune sorte autres ou plus élevés que les produits similaires de la nation la plus favorisée.
2) L’exportation de produits å destination du territoire de l’une des Parties ne sera pas assujettie dans l’autre Etat å des droits ou taxes d’aucune sorte autres ou plus élevés que ceux qui sont perqus å 1’exportation de produits similaires å destination de la nation la plus favorisée å cet égard.
3) Les objets passibles de droits d’entrée qui seront importés d’un pays dans l’autre comme écliantillons jouiront de 1’exemption des droits d’entrée et de sortie dans les mémes conditions que les objets similaires importés du territoire de la nation la plus favorisée.
Artiele 5.
Les droits et taxes intérieurs perqus pour le compte de l’Etat, des provinces, communes ou des institutions publiques, qui grévent ou pourraient par la suite grever la production, la préparation, le transport ou la consommation d’un artiele, ne pourront sous aucun prétexte frapper les produits de l’autre Etat plus
alla andra avseenden åtnjuta mestgynnadnationsbehandling.
Artikel 4.
1) Svenska natur- och industrialster skola vid införsel till Grekland och grekiska natur- och industrialster skola vid införsel till Sverige icke vara underkastade andra eller högre tullar eller avgifter, av vad slag de vara må, än likartade produkter från mest gynnad nation.
2) Utförsel av varor till den ena partens område skall i den andra staten icke vara underkastad andra eller högre tullar eller avgifter, av vad slag de vara må, än dem, vilka uppbäras vid utförsel av likartade varor till i detta avseende mest gynnat land.
3) Tullpliktiga föremål, vilka införas såsom prover från det ena landet till det andra, skola, under samma villkor som motsvarande föremål införda från mest gynnad nation, åtnjuta befrielse från införseloch utförselavgifter.
Artikel 5.
Inhemska avgifter och skatter, vilka inom den ena fördragsslutande partens område, vare sig för statens eller för provinsers, kommuners eller offentliga institutioners räkning, för närvarande äro lagda på eller framdeles kunna komma att läggas på tillverkning, beredning, transport eller förbrukning av någon vara,
6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
lourdement ou d’une maniére plus génante que les produits similaires de la nation la plus favorisée.
Artide 6.
Les deux Parties Contractantes s’engagent å n’établir ni å maintenir aucune prohibition ou restriction relative å leurs importations ou exportation réciproques qui ne s’appliquerait pas, dans les mémes conditions, aux produits similaires importés ou exportés en provenance ou å destination de tout autre pays.
Des exceptions pourront étre faites, toutefois, en ce qui concerne les prohibitions ou restrictions visant:
a) la sécurité publique,
b) la santé publique ou la protection des animaux et des végétaux utiles contre les maladies, les insectes nuisibles ou les parasites.
Artide 7.
En ce qui concerne les conditions du transit, les deux Parties Contractantes s’engagent å appliquer réciproquement dans leurs relations les dispositions de la Convention et Statut sur la liberté du Transit, signés å Barcelone le 20 avril 1921, en se garantissant sous ce rapport le traitement de la nation la plus favorisée.
Artide 8.
1) Les navires et bateaux battant le pavillon de l’une des Parties
må under ingen förevändning drabba det andra landets produkter med högre belopp eller på mera betungande sätt än likartade produkter från mest gynnad nation.
Artikel 6.
De båda fördragsslutande parterna förbinda sig att icke införa eller upprätthålla förbud eller inskränkningar i avseende å den ömsesidiga införseln eller utförseln, vilka icke tillämpas på samma sätt i avseende å införsel och utförsel av likartade varor i handeln med varje annat land.
Undantag kunna dock äga rum beträffande förbud eller inskränkningar, som avse
a) den allmänna säkerheten,
b) det allmänna hälsotillståndet eller skyddande av djur och nyttiga växter mot sjukdomar, skadliga insekter eller parasiter.
Artikel 7.
Beträffande villkoren för transitering förbinda sig de båda fördragsslutande parterna att ömsesidigt i förhållande till varandra tillämpa bestämmelserna i konventionen och stadgan angående transiteringsfrihet, undertecknade i Barcelona den 20 april 1921, varjämte parterna i detta avseende ömsesidigt tillerkänna varandra behandling såsom mest gynnad nation.
Artikel 8.
1) Fartyg, förande den ena fördragsslutande partens flagga, och
Kungl. May.ts proposition Nr 21.
7 Contractantes et leurs cargaisons jouiront, sous tous les rapports, dans les ports et dans les eaux territoriales de 1’autre Partie, du meme traitement que les båtiments nationaux et leurs cargaisons, quel que soit le lieu de départ ou de destination des dits navires, quel que soit aussi le lieu d’origine ou de destination de leurs cargaisons. Ils ne seront notamment assujettis, sur le territoire de 1’autre Partie, å aucune taxe ou charge, quelle qu’en soit 1’espéce ou la dénomination, perpue ou å percevoir, soit au profit de 1’Etat soit au profit de provinces, de communes ou d’institutions quelconques, autres ou plus élevés que celles qui seront applicables aux navires nationaux et å leurs cargaisons.
2) En ce qui eoncerne le placement des navires et bateaux, leur chargement et déchargement dans les ports, rades, havres et bassins, et en général pour toutes les formalités et dispositions auxquelles peuvent étre soumis les navires, leurs équipages et leurs cargaisons, il est convenu qu’il ne sera accordé aux bätiments nationaux aucun privilége ni aucune faveur qui ne le soit également å ceux de l’autre Etat.
3) Tout privilege et toute exonération que l’une des Parties Contractantes pourra accorder, sous l’un des rapports susvisés, å une tierce Puissance, seront appliqués, simultanément et sans réserves, å 1’autre Partie.
4) Il est fait exception, toutefois, aux stipulations du présent artide en ce qui eoncerne le cabotage et les faveurs qui, dans l’un ou l’autre
deras last skola i den andra partens hamnar och territorialvatten i alla hänseenden åtnjuta samma behandling som landets egna fartyg och dessas last, oavsett varifrån fartygen avgått eller varthän de äro destinerade och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd. Särskilt skola de å den andra partens område icke vara underkastade andra eller högre avgifter eller pålagor, av vad slag eller benämning de vara må, och vare sig de nu eller framdeles utgå till förmån för staten eller för provinsers, kommuners eller vilka som helst institutioners räkning, än dem, vilka tillämpas ifråga om landets egna fartyg och dessas last.
2) Vad beträffar anvisande av plats åt fartyg, deras lastning och lossning i hamnar, på redd, i dockor och bassänger samt i allmänhet alla formaliteter och föreskrifter, vilka fartyg samt deras besättning och last kunna bliva underkastade, är det överenskommet, att åt inhemska fartyg icke skall medgivas någon företrädesrätt eller förmån, som icke likaledes tillerkännes det andra landets fartyg.
3) Varje företrädesrätt och befrielse, som den ena av de fördragsslutande parterna i ovannämnda hänseenden kan komma att medgiva en tredje makt, skall samtidigt och ovillkorligt jämväl tillerkännas den andra parten.
4) Från bestämmelserna i denna artikel göres likväl undantag ifråga om kustfart samt de förmåner, vilka i någotdera landet beviljats eller
8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
des deux pays, ont été aecordées ou pourront étre aecordées par la suite å la péche nationale et å ses produits.
Article 9.
1) La nationalité des navires et bateaux sera, de part et d’autre, admise d’aprés les documents et certificats délivrés å cet effet par les autorités compétentes des Etats respectifs, conformément aux lois et réglements de chaque pays.
2) Les lettres de jauge et autres documents relatifs å la jauge délivrés par l’une des Parties Contractantes, seront reconnus par l’autre Partie, conformément aux arrangements spéciaux qui seront conclus entre les Parties Contractantes.
Article 10.
1) Les Parties Contractantes s’accordent réciproquement la faeulté d’entretenir des consuls généraux, consuls et viceconsuls dans tous les ports et places commerciales de l’autre Partie ou le droit de nommer des représentants consulaires a été accordé å une tierce Puissance.
2) Les représentants consulaires nommés par l’une des Parties Contractantes bénéficieront sur le territoire de 1’autre Partie, sous réserve de réciprocité, des priviléges, droits et immunités dont jouissent ou pourront jouir par la suite les représentants consulaires d’une tierce Puissance.
Article 11.
Sauf stipulations contraires de la présente Convention, les deux Par-
framdeles kunna komma att beviljas den inhemska fiskerinäringen och dess alster.
Artikel 9.
1) Fartygs nationalitet skall ömsesidigt erkännas på grund av de handlingar och bevis, som av vederbörande myndigheter i vartdera landet blivit i enlighet med därstädes gällande lagar och föreskrifter för sådant ändamål utfärdade.
2) Mätbrev och andra mätningshandlingar, vilka utfärdats av den ena fördragsslutande parten, skola av den andra parten godkännas i enlighet med de särskilda överenskommelser, som mellan de båda fördragsslutande parterna må komma att träffas.
Artikel 10.
1) De fördragsslutande parterna tillerkänna varandra ömsesidigt rättighet att utnämna generalkonsuler, konsuler och vice konsuler i samtliga den andra parten tillhörande hamnar och handelsplatser, där anställande av konsulära representanter medgives någon tredje makt.
2) Konsulära representanter, vilka utsetts av endera av de fördragsslutande parterna, skola inom den andra partens område, under förutsättning av reciprocitet, åtnjuta samma privilegier, rättigheter och immuniteter, som tillkomma eller framdeles må tillerkännas konsulära representanter för någon tredje makt.
Artikel 11.
Därest icke i detta avtal annorledes bestämmes, tillförsäkra de
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
ties Contractantes se garantissent réciproquement, en tout ce qui concerne les diverses formalités, administratives ou autres, rendues nécessaires par 1’application des dispositions de la présente Convention, le traitement de la nation la plus favorisée.
Article 12.
Les dispositions de la présente Convention relatives au traitement de la nation la plus favorisée ne pourront étre invoquées en ce qui concerne les faveurs accordées ou qui pourront étre accordées par la suite å des Etats limitrophes, en vue de faciliter le trafic frontiére local.
Il est convenu, en outre, que la Gréce ne pourra pas revendiquer, en vertu des dispositions de la présente Convention, le bénéfice des faveurs accordées ou qui pourront étre accordées par la Suéde au Danemark et å la Norvége, ou å ees deux pays, tant que les mémes faveurs n’auront été accordées å aueun autre Etat.
Article 13.
Les deux Parties Contractantes conviennent de soumettre å l’arbitrage tout différend relatif å l’interprétation ou å 1’application des dispositions de la présente Convention qui pourrait s’élever entre elles et n’aurait pu étre résolu par la voie diplomatique.
Les différends ainsi soumis å l’arbitrage seront réglés par la Cour Permanente de Justice Internationale instituée par le Protocole du 16 décembre 1920.
båda fördragsslutande parterna varandra ömsesidigt mestgynnadnationsbehandling i allt, som avser de olika formaliteter, administrativa eller andra, vilka påkallas genom tillämpningen av i detta avtal ingående bestämmelser.
Artikel 12.
Bestämmelserna i detta avtal angående tillerkännande av mestgynnadnationsbehandling kunna icke åberopas ifråga om de förmåner, vilka äro beviljade eller framdeles kunna komma att beviljas angränsande stater till underlättande av lokalsamfärdseln på båda sidorna om gränsen.
Det är vidare överenskommet, att på grund av bestämmelserna i detta avtal anspråk icke skall kunna från grekisk sida göras på de förmåner, som Sverige medgivit eller må komma att medgiva Danmark eller Norge eller båda dessa länder, sålänge icke samma förmåner medgivits ytterligare någon stat.
Artikel 13.
De båda fördragsslutande parterna överenskomma att till skiljedom hänskjuta varje tvist angående tolkningen och tillämpningen av bestämmelserna i detta avtal, som eventuellt må uppkomma mellan dem och vilken icke kunnat avgöras på diplomatisk väg.
Tvist, som sålunda skall hänskjutas till skiljedom, skall avgöras av den genom protokollet den 16 december 1920 upprättade fasta mellanfolkliga domstolen.
10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
Artide 14.
La présente Convention sera ratifiée pour la Suéde par S. M. le Roi de Suéde avec 1’approbation du Riksdag, et pour la Gréce par le Président de la République apres 1’approbation du Parlement Hellénique. Les ratifications en seront écbangées å Athénes.
Elle entrera en vigueur quinze jours apres 1’échange des ratifications et restera exécutoire pendant une année å partir de la date de sa mise en vigueur, et ensuite jusqu’å 1’expiration d’un délai de trois mois, å compter du jour de sa dénonciation par l’une des Parties Contractantes.
En foi de quoi les Plénipotentiaires respeetifs ont signé la présente Convention et y ont apposé leurs cachets.
Fait å Athénes en double expédition, le 10 septembre 1926.
./. M. Alströmer.
(L. S.)
P. A. Argyropoulos.
(L. S.)
Artikel 14.
Detta avtal skall ratificeras för Sveriges del av Hans Ma j:t Konungen av Sverige, med Riksdagens godkännande, och för Greklands del av Republikens President, efter Hellenska Parlamentets godkännande. Ratifikationshandlingarna skola utväxlas i Athén.
Det skall träda i kraft femton dagar efter ratifikationshandlingarnas utväxling och förbliva gällande under ett år, räknat från dagen för dess ikraftträdande, samt därefter intill utgången av tre månader från den dag, då det av endera fördragsslutande parten uppsagts.
Till bekräftelse härav hava de befullmäktigade ombuden undertecknat detta avtal och försett det med sina sigill.
Som skedde i Athén i två exemplar den 10 september 1926.
J. M. Alströmer.
(L. S.)
P. A. Argyropoulos.
(L. S.)
11 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
Protocole Final.
A 1’occasion de la signature de la Convention de Commerce entre la Suéde et la Gréce les Soussignés Plénipotentiaires sont convenus de ce quit suit:
l:o) Le GouvernementSuédois s’engage å ne pas soumettre les raisins secs de Corinthe å un droit d’entrée supérieur å 15 öre par kilogramme;
2:o) Le Gouvernement Hellénique s’engage å ne pas soumettre les artides énumérés ci-dessous å leur importation en Gréce å des droits supérieurs å ceux y indiqués, å savoir:
Droits en
Clas- Ali- ['ni- drach-
se néa tés mes mé-
talliques
45 Bois de sapin, de pin et de hétre:
a ronds en troncs avec
ou sans écorce......... M3 2
b équarris grossiérement
å la hache.............. » 4
d bois pareil å l’alinéa précédent c, raboté ou autrement ouvré, mais ne formant pas un artide parfait, suit le régime de droit du bois brut coiTespondant,
augmenté de .......... 75%
88 k Lampes å acetyléne avec leurs réservoirs, eu métaux communs,
méme nickélés.........100 kg. 50
176 b Pate en masse, de tout matiére végétale, de couleur quelconque, mécanique ou chimique, séehe ou humide ou en leuilles perforées, ou eu petits morceaux irréguliers, impropres ä étre employés comme papier ou carton. Pate en masse å filtrer
Slutprotokoll.
Vid undertecknandet av förestående handelsavtal mellan Sverige och Grekland hava undertecknade befullmäktigade ombud överenskommit om följande:
l:o) Svenska regeringen förhinder sig att icke underkasta korinter högre införseltull än 15 öre per kilogram;
2:o) Hellenska regeringen förbinder sig att vid införsel till Grekland icke underkasta nedan uppräknade artiklar högre tull än följande:
Tullsats
Ru- Mi’ ImetaU-
brtk ment utets- arach-
enhet mer
45 Gran-, tall-eller bokträ:
a rundvirke, i stammar,
med eller utan bark m3 2 b grovt bilat ............... » 4
d virke, liknande det under nr 45 c upptagna, hyvlat eller på annat sätt bearbetat, dock icke i färdigarbetade föremål, förtullas som motsvarande råämnen
med ett tillägg av 75%
88 k Acetylengaslampor med behållare, av vanliga metaller, även förnicklade .....................100 kg. 50
176 b Pappersmassa, av alla slags vegetabiliska ämnen, av all slags färg, mekanisk eller kemisk, torr eller våt eller i perforerade ark eller i små oregelbundna stycken, ej användbar såsom papper ellerpapp. Pappersmassa för filtrering » 1.5#
» 1.50
12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
3:o) Le Gouvernement Hellénique déelare que les produits suédois cidessous mentionnés sont classés sous les positions suivantes du tarif hellénique actuellement en vigueur:
3:o) Hellenska regeringen förklarar, att nedannämnda svenska artiklar skola hänföras till följande rubriker i gällande hellenska tulltaxa:
En foi de quoi les Plénipotentiaires respectifs ont signé le présent Protocole comme partie intégrante de la Convention.
Till bekräftelse härav hava de befullmäktigade ombuden undertecknat detta protokoll såsom integrerande del av avtalet.
Athénes, le 10 septembre 1926.
Athén den 10 september 1926.
J. M. Alströmer.
(L. S.)
J. M. Alströmer.
(L. S.)
P. A. Argyropoulos.
(L. S.)
P. A. Argyropoulos.
(L. S.)
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
13 Protocole de signature.
Au moment de proeéder å la signature de la Convention de Commerce en tre la Suéde et la Gréce, les Plénipotentiaires respectifs dument autorisés å cette fin, déclarent que leurs Gouvernements prennent l’engagement de s’assurer réciproquement les droits et priviléges accordés å la nation la plus favorisée. Le régime conventionnel actuellement en vigueur entre la Suéde et la Grece (Traité de Commerce et de Navigation du 15/27 octobre 1852, modifié par la déclaration du 18 février /2 mars 1893) continuera d’étre appliqué en Suéde jusqu’ å la date de 1’entrée en vigueur de la présente convention aprés sa ratification.
Fait en double, å Athénes, le 10 septembre 1926.
M. Alströmer.
(1.. s.)
P. A. Argyropoulos.
(L. S.)
Signaturprotokoll.
Vid undertecknandet av handelsavtalet mellan Sverige och Grekland förklara respektive ombud, därtill vederbörligen bemyndigade,att deras regeringar ikläda sig förpliktelse att ömsesidigt tillförsäkra varandra de rättigheter och företrädesrättigheter, som tillerkännas mest gynnad nation. De för närvarande gällande avtalsbestämmelserna mellan Sverige och Grekland (Handels- och sjöfartstraktaten den 15/27 oktober 1852, ändrad genom deklarationen den 18 februari /2 mars 1893) skola fortfara att tillämpas i Sverige intill den dag, då förevarande avtal, efter dess ratificerande, träder i kraft.
Som skedde i Athén i två exemplar den 10 september 1926.
J. M. Alströmer.
(L. S.)
P. A. Argyropoulos.
il. s.)
14 Kung!. Maj:ts proposition Nr 21.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 september 1926.
Närvarande:
Statsministern Ekman, statsråden Thyrén, Meurling, Hellström, Rosen, Hamrin, Almkvist, Lyberg.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena och chefen för finansdepartementet:
»Sveriges handels- och sjöfartstraktat med Grekland den 15/27 oktober 1852, ändrad genom deklarationen den 18 februari/2 mars 1893, var byggd på väsentligen samma grunder som flertalet av Sveriges övriga äldre handelsavtal, i det att traktaten övervägande innehöll bestämmelser angående sjöfarten, medan det egentliga varuutbytet mellan länderna behandlades jämförelsevis summariskt. De bestämmelser i traktaten, som avsågo handeln, grundade sig i stort sett på principen om ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation. Härutinnan gällde likväl formellt den begränsningen, att mestgynnadnationsrätten i fråga om införseltullarna å ingendera sidan var ovillkorligt medgiven. Närmare bestämt skulle ingendera parten på grund av sin ställning såsom mest gynnad nation kuuna göra anspråk på förmåner, som den andra parten i berörda avseende mot särskilt vederlag kunde komma att tillerkänna ett tredje land. För åtnjutande av dylika förmåner förutsattes uttryckligen avslutande av särskilda överenskommelser, varvid från respektive parts sida motsvarande vederlag skulle lämnas. Emellertid visade sig denna begränsning i mestgynnadnationsklausulens räckvidd i praktiken vara av underordnad betydelse, i det att under traktatens giltighet någon tillämpning av densamma veterligen icke förekommit.
1852 års traktat var avsedd att gälla under tio år och därefter intill utgången av tolv månader från den dag, då den av endera parten blivit uppsagd.
Traktaten uppsades från grekisk sida genom note den 24 mars 1919, i följd varav den skulle upphöra att gälla den 24 mars 1920. I samband härmed uppsade grekiska regeringen även avtalen med flertalet övriga länder, vilka sålunda i allmänhet skulle komma att träda ur kraft ungefärligen samtidigt med den svensk-grekiska traktatens upphörande.
Anledningen till dessa åtgärder förklarades vara ett beslut av grekiska regeringen att uppsäga särskilt alla sådana ännu gällande handelsavtal, som innehöllo bestämmelse om behandling såsom mest gynnad nation eller tariffstadganden, ävensom traktater och konventioner rörande sjöfart, regie-
Kung/. Maj:ts proposition Nr 21.
ring av tullförhållanden, idkande av handel och industri m. m. samt i allmänhet varje avtal av natur att lägga hinder i vägen för införande i Grekland av den nya ordning ifråga om handel, industri, sjöfart och tullar, som förhållandena under den kommande tiden kunde påkalla.
Emellertid förutsåg man å grekisk sida redan vid uppsägningen av 1852 års traktat, att det icke skulle bliva möjligt att omedelbart ersätta densamma med ett nytt avtal. I sin ovannämnda note den 24 mars 1919 föreslog grekiska regeringen sålunda, för undvikande av varje avbrott i traktatförbindelserna mellan de båda länderna, att ifrågavarande traktat genom tyst överenskommelse skulle förlängas tillsvidare för tre månader i sänder. Genom note den 27 juni 1919 förklarade sig svenska regeringen antaga detta förslag; och härigenom var sålunda överenskommelse träffad om att traktaten efter den 24 mars 1920 skulle förbliva i kraft tillsvidare för en tid av tre månader i sänder. Sedan traktaten därefter ånyo uppsagts från grekisk sida att upphöra att gälla den 10 december 1924, hava mellan de båda länderna genom noteväxling överenskommelser successivt träffats angående fortsatt giltighet av ifrågavarande traktat, senast till den 10 september 1928.
Framemot år 1924 började de bevekelsegrunder, vilka förestavat grekiska regeringens beslut om uppsägning av de gällande traktaterna, på ett mera konkret sätt träda i dagen. Närmast åsyftades från grekisk sida införande av en ny tulltaxa; och på grundval av denna samt i övrigt efter i viss mån ändrade principer ämnade grekiska regeringen nu bygga upp ett nytt traktatsystem.
Den nya grekiska tulltaxan antogs den 22 december 1923. Den skiljer sig från den närmast föregående i främsta rummet därigenom, att 1923 års tulltaxa är byggd som dubbeltariff med en högre och en lägre kolumn tullsatser, medan den föregående var en generaltariff med endast en kolumn tullsatser, vid sidan varav likväl lägre tullsatser tillämpades ifråga om vissa varor, huvudsakligen till följd av ingångna tariffavtal med vissa länder. Enligt bestämmelserna i 1923 års tulltaxa skola den lägre tariffens tullsatser endast tillämpas i förhållande till länder, vilka avtalsmässigt eller genom särskild förordning tillförsäkrats tullbehandling enligt berörda tullsatser. Nedsättningar i dessa satser kunna av grekiska regeringen medgivas i samband med avslutande av handelsavtal med andra länder. Gent emot alla andra än nu nämnda länder skola den högre kolumnens tullsatser, vilka i flertalet fall utgöra omkring 50 procents tillägg till den lägre kolumnens satser, tillämpas.
I övrigt avviker den nya tulltaxan från den föregående särskilt därigenom, att gruppindelningen undergått en väsentlig omarbetning, varigenom antalet rubriker nedbragts från 364 till 293, ävensom däruti, att vikttullarna enligt den nya taxan i regel skola beräknas per 100 kg. i stället för. såsom tidigare varit fallet, per 100 okes (128 kg.). Men därjämte inne-
16 Kungi. Maj:ts proposition Nr 21.
bära minimisatserna i den nya tulltaxan, jämförda med förut tillämpade tullar, i åtskilliga fall en icke oväsentlig ökning av tullbelastningen. För Sveriges del torde de vidtagna tullhöjningarna likväl, förutsatt att Sverige i tullavseende allt framgent kommer i åtnjutande av mestgynnadnationsbehandling i Grekland, i stort sett icke medföra alltför allvarliga konsekvenser. Ifråga om vissa av de viktigaste exportvarorna till Grekland, såsom sågade trävaror, äro tullsatserna praktiskt taget oförändrade. För papper synas tullhöjningarna i allmänhet icke vara av någon större betydelse. Detsamma gäller i stort sett även beträffande järn- och stålvaror samt järnmanufaktur. I enstaka fall, såsom ifråga om motorer, hava likväl rätt avsevärda höjningar införts. I allmänhet torde likväl tullsatserna i den nya taxans lägre kolumn, under förutsättning att Sverige uppnår likabehandling med tredje land, icke lägga några mera betydande hinder i vägen för den svenska exporten.
Den 1 januari 1926 sattes den nya grekiska tulltaxan i kraft, och kort tid därefter fick Kungl. Maj:ts minister i Athén från grekiska regeringen mottaga ett förslag till nytt handelsavtal mellan Sverige och Grekland. Ifrågavarande grekiska avtalsförslag grundade sig visserligen i väsentliga delar på mestgynnadnationsprincipen men innefattade därutöver förslag om ömsesidiga tariffmedgivanden samt yrkande om förbindelse rörande inköp från svensk sida av viss årlig kvantitet grekisk tobak. Enligt förslaget begärdes, närmare bestämt, från grekisk sida tullnedsättning eller bindning av gällande tullsatser ifråga om närmare ett 20-tal positioner i svenska tulltaxan, avseende bl. a. vissa torkade frukter, knutna mattor, tvål, terpentinolja, olivolja, brännvin och sprit samt viner. Yrkandet angående tobak avsåg förbindelse för svenska regeringen att årligen inköpa en kvantitet av 500,000 kilogram grekisk tobak.
För bedömande av vilken ståndpunkt man a svensk sida borde intaga till ifrågavarande grekiska avtalsförslag var att börja med en närmare utredning erforderlig angående omfattningen och karaktären av varuutbytet mellan de båda länderna. En i detta syfte företagen undersökning, vars huvudresultat torde få fogas som bilagor till detta protokoll (Bil. A—D) gav vid handen, att Sveriges handel med Grekland visserligen efter kriget ökats rätt väsentligt, men att den likväl i förhållande till Sveriges totala utrikeshandel varit och allt fortfarande är av jämförelsevis underordnad betydelse. Sålunda utgjorde exporten till Grekland åren 1924 och 1925 4.7 respektive 4.9 miljoner kronor, alltså mindre än ’/■_< procent av totalexporten, medan importen belöpte sig till 5.8 respektive 6. o miljoner kronor, vilket likaledes är mindre än '/a procent av totalimporten. Importen bestod nästan uteslutande av tobak, varjämte korinter samt viner importerades i mindre kvantiteter. Exporten var däremot mera differentierad och utgjordes till övervägande del av trävaror, pappersmassa och papper, tändstickor, krigs-
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
materiel, järn och järnvaror samt maskiner. I förhållande till Sveriges totalexport av nyssberörda varor var den dock tämligen ringa.
Med hänsyn till berörda förhållanden och då de nya grekiska tullarna, förutsatt att Sverige ifråga om tullbehandling icke bleve sämre ställt än övriga länder, icke kunde förväntas i någon avsevärdare mån försvåra den svenska exporten, syntes de principer, vilka från svensk sida eljest i allmänhet följts vid ingående av handelsavtal med andra länder, även i förevarande fall böra upprätthållas och sålunda avböjande svar lämnas å det grekiska förslaget om speciella utfästelser, som folio utanför ramen för ett rent mestgynnadnationsavtaL
Med utgångspunkt härifrån utarbetades inom handelsdepartementet ett motförslag till det grekiska avtalsförslaget, som väsentligen innehöll allmänt avfattade bestämmelser angående tillämpning av principen om behandling såsom mest gynnad nation ifråga om de kommersiella förbindelserna mellan länderna.
Sedan därefter Kungl. Maj:t den 16 april 1926 beslutit upptagande av förhandlingar med Grekland på grundval av nyssnämnda avtalsförslag, utsåg Kungl. Maj:t samma dag till förhandlingsdelegerad å svensk sida sin minister i Belgrad, Bukarest och Athén, friherre J. M. Alströmer.
Förhandlingarna påbörjades kort tid därefter i Athén. Ä grekisk sida förklarade man sig redan från början villig att såsom allmän del i det blivande avtalet acceptera det å svensk sida upprättade avtalsförslaget i väsentligen oförändrad form. Därutöver vidhöll man emellertid kravet om särskilda tariff medgivanden samt om införande i avtalet av en kontingenteringsbestämmelse ifråga om tobak. Efter någon tids förhandlingar uppnåddes emellertid, att dessa speciella krav å grekisk sida frånföllos med undantag likväl vad angick yrkandet beträffande tullen å korinter, vars nedsättning från den nuvarande svenska tullsatsen 50 öre per kilogram till åtminstone 15 öre per kilogram oeftergivligen krävdes.
Då bifall till det grekiska kravet på denna punkt icke syntes medföra någon mera betydande olägenhet ur svensk synpunkt, verkställdes inom handelsdepartementet en undersökning angående ifrågakommande vederlag för en eventuell sådan svensk eftergift, varvid yttranden inhämtades från kommerskollegium samt vissa exportsammanslutningar. Undersökningen resulterade däri, att man å svensk sida beslöt att såsom vederlag för korinttullens nedsättning till 15 öre per kilogram påyrka dels precisering av tullbehandlingen i Grekland på för Sverige gynnsammast möjliga sätt ifråga om vissa i grekiska tulltaxan icke särskilt omnämnda svenska exportartiklar såsom fotogenkök m. m. och dels tullnedsättning så långt möjligt ifråga om vissa bearbetade trävaror m. m.
Under de fortsatta förhandlingarna uppnåddes slutligen överenskommelse i dessa spörsmål i ungefärlig överensstämmelse med vad från svensk sida föreslagits, i det att man å grekisk sida såsom vederlag för den svenska korinttullens nedsättning ställde i utsikt såväl de önskade preciseringarna i Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 19 höft. (Nr 21.) 2
18 Kung!. Maj:ls proposition Nr 21.
grekiska tulltaxan som viss tullnod sättning beträffande bland annat hyvlade trävaror och pappersmassa. Redan tidigare hade man, såsom jag ovan antytt, uppnått enighet beträffande avtalets allmänna bestämmelser.
Jämsides med förhandlingarna mellan Sverige och Grekland, vilka sålunda därmed voro slutförda, har grekiska regeringen under senare tid fört traktatförhandlingar med ett flertal andra länder, såsom Storbritannien, Frankrike, Nederländerna o. s. v. Under loppet av 1926 hava, såsom resultat härav, nya handelsavtal slutits med dessa tre länder samt med Finland med flera stater. Alla dessa avtal, av vilka en del likväl endast äro provisoriska, grunda sig i det väsentliga på ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation. 1 flera fall, såsom i avtalen med Storbritannien och Frankrike, hava dessutom särskilda tariffnedsättningar fastställts beträffande vissa varor. T avtalet med Finland har mestgynnadnationsrätten ifråga om tullarna ömsesidigt begränsats till vissa uppräknade varor, varjämte från finsk sida särskilda tullkoncessioner medgivits beträffande vissa grekiska exportartiklar, särskilt apelsiner, russin och korinter. I övrigt har Grekland sedan 1924 ingått provisoriska handelsavtal med Tyskland, Tjeckoslovakien, Ungern med flera länder. Även dessa avtal bygga genomgående på mestgynnadnationsprincipen. Med Belgien, Italien med flera länder pågå för närvarande förhandlingar, vilka förväntas bliva slutförda inom den närmaste tiden.
Sedan förhandlingarna mellan Sverige och Grekland sålunda slutförts, har det avtalsförslag, varom enighet uppnåtts, av förhandlarna överlämnats till respektive regeringar för godkännande. Förslaget är i korthet av följande innehåll.
Artikel 1 behandlar de rättigheter, som i vartdera landet skola tillkomma medborgare från det andra landet. Enligt artikelns första moment skola dessa i alla avseenden åtnjuta samma förmåner som mest gynnad nations medborgare, vilket stadgande dock, enligt bestämmelserna i fjärde momentet, icke skall betaga någotdera landets regering rätten att i särskilda fall och av särskilda orsaker förvägra medborgare från det andra landet rättighet att vistas å dess område. I anslutning till denna allmänna bestämmelse upptages i artikelns tredje moment en särskild föreskrift om att mestgynnadnationsbehandling skall tillämpas vad beträffar storleken av de skatter a\ alla slag, som ifrågavarande medborgare hava att erlägga inom det andra landet. Slutligen upptagas i denna artikel bestämmelser om rätt för vardera partens medborgare att i det andra landet anlita domstolar och andra myndigheter.
I artikel 2 föreskrives, att medborgare från det ena landet skola vara fullständigt befriade från all obligatorisk personlig militärtjänst i det andra landet samt. från alla avgifter och pålagor, som där utgå i stället för sådan tjänst. Beträffande andra prestationer och rekvisitioner för krigsmaktens behov, liksom ifråga om tvångslån, skola de i intet hänseende
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21. 19
behandlas mindre gynnsamt än medborgare, tillhörande mest gynnad nation.
Artikel 3 stadgar mestgynnadnationsrätt i vartdera landet för aktie- och andra bolag, som äro hemmahörande i det andra landet.
Artiklarna 4—?' innefatta avtalets huvudsakliga bestämmelser beträffande handeln mellan de båda länderna, vilka bestämmelser genomgående basera sig på mestgynnadnationsbehandling.
Sålunda föreskrives i artikel 4, att denna behandling ömsesidigt skall tillämpas i fråga om tullar och andra avgifter, vilka uppbäras vid införsel och utförsel av varor. Såsom redan i det föregående antytts, har Grekland i samband med ingående av handelsavtal med vissa länder under senare år medgivit nedsättningar i den nya tulltaxans minimisatser i fråga om vissa varor, varjämte såsom resultat av pågående eller framdeles upptagna förhandlingar med vissa övriga länder torde kunna förväntas uppkomma konventionaltullar även för andra varor. I följd av bestämmelserna i artikel 4, vilka i motsats till motsvarande stadgande i det gamla avtalet mellan Sverige och Grekland icke begränsats till sin räckvidd i annan mån än som framgår av artikel 12, komma sålunda samtliga ifrågavarande förmåner utan förbehåll den svenska exporten till godo.
I artiklarna 5 och ti stadgas ömsesidig mestgynnadnationsbehandling i fråga om inre avgifter (acciser, konsumtionsavgifter o. s. v.) samt beträffande import- och exportförbud. I sistberörda avseende göres dock förbehåll såtillvida, som förbud eller inskränkningar, vilka motiveras av allmänna hälso- eller säkerhetshänsyn, skola kunna tillämpas oavsett nyssnämnda bestämmelse.
Enligt stadgandena i artikel 7 skola de båda länderna ifråga om transitering ömsesidigt mot varandra tillämpa bestämmelserna i den i Barcelona den 20 april 1921 undertecknade internationella konventionen angående transiteringsfrihet, varjämte de båda länderna i detta avseende tillerkänna varandra behandling såsom mest gynnad nation.
Artiklarna 8 och 9 innehålla bestämmelser angående sjöfarten länderna emellan. I likhet med stadgandena härom i flertalet av Sveriges övriga handelsavtal grunda sig dessa på nationell behandling. I artikel 8 stadgas sålunda, att vartdera landets fartyg jämte last i det andra landets hamnar och farvatten i alla avseenden skola åtnjuta samma behandling som detta lands egna fartyg och dessas last, oavsett varifrån fartygen avgått eller varthän de äro destinerade och oavsett varifrån lasten förskriver sig eller varthän den är bestämd. I samma hänseende tillförsäkra de båda länderna varandra därjämte behandling såsom mest gynnad nation. Från bestämmelserna i artikel 8 göres likväl undantag ifråga om kustfart samt de förmåner, vilka i vartdera landet tillämpas ifråga om det inhemska fisket och dess alster. I dessa avseenden förbehålla sig de båda länderna sålunda full handlingsfrihet.
Enligt artikel 10 tillerkänner vartdera landet det andra rättighet att ut-
20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
nämna konsuler å sitt område samt förpliktar sig att medgiva konsulära representanter för det andra landet samma rättigheter och immuniteter som mest gynnad nations konsuler, dock endast under förutsättning att enahanda förmåner tillkomma det förra landets konsuler inom det senares område.
Artikel 11 innehåller bestämmelse om att — såframt icke genom bestämmelserna i avtalet undantag göres — mestgynnadnationsbehandling ömsesidigt skall tillämpas vad angår de formaliteter, administrativa eller andra, vilka påkallas genom tillämpningen av bestämmelserna i avtalet.
Artikel 12 innehåller, såsom redan antytts i samband med artikel 4, vissa undantag från avtalets bestämmelser om mestgynnadnationsbehandling. I sådant avseende göres från båda parternas sida undantag beträffande de förmåner, vilka medgivas angränsande stater för underlättande av lokalsamfärdseln på båda sidor om gränsen. Därjämte har å svensk sida införts den skandinaviska förbehållsklausulen i sedvanlig avfattning.
Artikel 13 innehåller en skiljedomsklausul, enligt vilken tvister, som kunna uppkomma mellan de båda staterna angående tolkningen eller tilllämpningen av bestämmelserna i avtalet och vilka icke kunnat biläggas på diplomatisk väg, skola underställas den fasta mellanfolkliga domstolen för avgörande.
1 fjortonde och sista artikeln stadgas, att avtalet, sedan de lagstiftande församlingarna i respektive land godkänt detsamma, skall ratificeras. Avtalet träder i kraft 15 dagar efter ratifikationshandlingarnas utväxling och förbliver gällande under ett år samt därefter för obestämd tid med tre månaders uppsägning.
Till avtal sförslaget är fogat ett slutprotokoll, däri bestämmelser upptagits angående tillerkännande å ömse sidor av vissa speciella förmåner i tullavseende. Enligt punkt 1 av berörda protokoll förbinder sig svenska regeringen att under avtalstiden icke belägga grekiska korinter med högre införseltull än 15 öre per kilogram. Korinter, som tidigare voro upptagna i svenska tulltaxan under samma rubrik som russin, upptagas numera, sedan tullen å russin till följd av handelsavtalet mellan Sverige och Spanien blivit reducerad och denna vara i samband därmed erhållit särskilt rubriknummer, under rubriken 110 b. Då tullsatsen under denna rubrik uppgår till 50 öre per kilogram, innebär ifrågavarande svenska eftergift en nedsättning av tullen med 35 öre.
Såsom vederlag härför har grekiska regeringen utfäst sig att under avtalstiden tillförsäkra Sverige tullbehandling enligt vissa bestämda rubriker i grekiska tulltaxan i fråga om en del svenska exportartiklar ävensom att till förmån för Sverige medgiva vissa tullnedsättningar. Värdet för Sverige av förstnämnda grekiska eftergift, vars närmare innebörd framgår av punkt 3 i slutprotokollet, ligger bl. a. däri, att, då därmed avsedda svenska exportartiklar i allmänhet icke särskilt omnämnas i grekiska tulltaxan, risken undvikes, att åsyftade varor underkastas tullbehandling enligt bestämmelserna i paragraf 3 av grekiska tulltaxan, däri stadgas, att varor, som i tulltaxan icke
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
särskilt omnämnas eller eljest icke kunna anses hänförliga till viss tulltaxerubrik, skola beläggas med 40 procents värdetull. Av följande sammanställning framgår, för vilka varor nu ifrågavarande förmån uppnåtts samt minimitullsatserna enligt 1923 års grekiska tulltaxa under de rubriker, till vilka varorna ifråga genom avtalet knutits.
Liknande förmån har enligt punkt 2 av slutprotokollet medgivits även i fråga om acetylengaslampor, i det att dessa knutits till rubriken 88 k i grekiska tulltaxan, varvid en tullsats av 50 metalldrachmer per 100 kilogram blivit fastställd.
Vidare har, såsom av andra punkten i slutprotokollet framgår, tullnedsättning från grekisk sida medgivits för rundvirke från 4 till 2 och för grovt bilat virke från 6 till 4 metalldrachmer per kubikmeter. I fråga om hyvlat eller på annat sätt bearbetat virke, dock icke färdigarbetade föremål, har det utgående tillägget till tullen för sågat virke reducerats från 100 till 75 procent, varjämte slutligen tullsatsen för all slags pappersmassa nedsatts från 2: so till 1: so metalldrachmer per 100 kilogram.
I ett till avtalsförslaget fogat signaturprotokoll hava bestämmelser upptagits angående ömsesidig tillämpning av mestgynnadnationsbehandling även för tiden efter den 10 september 1926, intill vilken dag, såsom jag i det föregående nämnt, 1852 års traktat senast blivit förlängd. Den närmare innebörden härav är, att bestämmelserna i det föreliggande avtalsförslaget för Greklands del provisoriskt sättas i kraft redan den 11 september 1926, medan för Sveriges del den äldre regimen prolongeras intill det nya avtalets definitiva ikraftträdande.
Kommerskollegium och generaltullstyrelsen, som var för sig avgivit infordrade yttranden över avtalsförslaget, hava tillstyrkt detsammas antagande.
22 Kungl, Maj.ts proposition Nr 21.
För egen del är jag av den uppfattningen, att det framlagda avtalsferslaget i allt väsentligt bör vara ägnat att medföra de fördelar, som man ä svensk sida med detsamma åsyftat att uppnå. Det bygger, såsom i redogörelsen framhållits, på grundsatsen om ömsesidig behandling såsom mest gynnad nation och följer härutinnan i huvudsak samma linjer som övriga från svensk sida avslutade handelsavtal under senare år. Härutöver har Sverige, såsom redan nämnts, tillförsäkrats vissa speciella tullförmåner, innefattande tullnedsättning för en del varor samt precisering av tullrubrikerna i grekiska tulltaxan för vissa andra varor. Även om ifrågavarande speciella förmåner* icke äro särdeles betydande och framför allt icke inbegripa koncessioner beträffande vissa viktigare exportartiklar till Grekland, så äro de likväl icke alldeles oväsentliga. De böra emellertid ses mot bakgrunden av det vederlag, som Sverige härför enligt avtalsförslaget lämnat, och som begränsar sig till enbart tullnedsättning för korinter. Vad denna senare beträffar, lärer den icke innebära någon olägenhet för svenskt näringsliv, och dess statsfinansiella konsekvenser synas icke sträcka sig längre än till högst 50,000 kronor, med vilket belopp tulluppbörden enligt importsiffrorna för de senaste åren skulle komma att årligen minskas. Jag anser sålunda, att förslaget bör oförändrat godtagas.»
Under erinran att Kungl. Maj:t vid föredragning av utrikesdepartementsärenden den 26 sistlidne juli beslutat utfärda fullmakt för envoyén friherre Alströmer att underteckna ett handelsavtal med Grekland, vilken fullmakt dock icke finge användas utan därtill av ministern för utrikesärendena givet bemyndigande, samt att det sålunda ankomme på ministern för utrikesärendena att härutinnan vidtaga nödiga åtgärder, uppläser föredragande departementschefen härefter det förslag till handelsavtal mellan Sverige och Grekland med tillhörande slutprotokoll samt signaturprotokoll, för vars innehåll han ovan redogjort (bil. E), och hemställer, att Kungl. Maj:t matte för sin del godkänna berörda avtal och protokoll.
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets Övriga ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet: Olof Edström.
Kung!. Maj:is proposition Nr 21.
23 Bilaga A.
Sveriges varuutbyte med Grekland åren 1913 oeh 1920 1925, i kronor.
Bilaga B.
Sveriges export till Grekland åren 1924 och 1925.
24 KungL Maj:ts proposition Nr 21.
Varuslag
andra slag: utan ytbetäckning:
parkettgolv........................................
andra ........................ .............Ö V
svarvade m. 11. arbeten, vägande högst 2 kg.
Pappersmassa:
av trä, mekanisk torr...............................
kemisk sulfitcellulosa.' blekt ...........
oblekt, torr •• kemisk sulfatcellulosa: oblekt, torr--
Papp: ... , .
annan, ej s. n.: vit eller färgad i massan kartongpapp och s. k. kriterad papp...........
Papper:
tidningspapper ................................
skriv-, rit- m. m., vitt eller färgat i massan: utan vattenmärke:
boktryck- .........................................
grovt silkes- ...................."
omslags: sulfat-, rent och slipblandat •
: sulfit-, d:o ..........................
post-, skriv- samt bok........................
kartongpapper ........................................
pergamentpapper.....................................
Portlandscement ........................................
Kemiskt-tekniska preparat ej s. n.................
Kalcium- och bariumkarbid.........................
Kalium- och natriumklorat .........................
Tändstickor ..............................................
Järn och stål:
balk-, hörn- och annat varmvalsat järn ■■■• verktygsstål m. m. ..................................
Järn- och stålvaror:
cylindrar för förtätade gaser
hästskosöm .......................
krigsmateriel.......................
andra slag ..........................
Andra metallarbelen:
lödlampor ...................;■ ■ •;......................
kokapparater och delar därtill....................
övriga metallarbeten ................................
Generatorer och motorer:
vägande 50— 100 kg. per st.....................
» 100— 500 » » » ...................
» 500—3,000 » » » ....................
» över 3,000 » » » ....................
Telefon- och telegrafapparater m. m...............
Bark-, m. fl. maskiner för trämasseindustrien. Fals- och häftmaskiner m. m. .......................
Gas- och andra motorer:
vägande per st. netto högst 500 kg.:
fotogen- och bensinmotorer...................
andra slag...........................................
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
25 Bilaga C.
Sveriges import från Grekland åren 1924 ock 1925.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 19. höft.
(Kr 21.)
26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
Bilaga D.
Sveriges import av korinter aren 1924 och 1925.
Kungl. Maj:ts proposition Nr 21.
27 Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1927.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström. Rosen. Hamrin, Almkvist, Lyberg.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Hamrin, anför efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena:
»Sedan med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 26 juli 1926 vid föredragning av utrikesdepartementsärenden sändebudet i Belgrad, Bukarest och Athén, envoyén friherre J. M. Alströmer den 4 september 1926 bemyndigats att för Sveriges del underteckna ett handelsavtal med Grekland med tillhörande slutprotokoll och signaturprotokoll av den lydelse, ett av Kungl. Maj:t sistnämnda dag för egen del godkänt förslag angåve, hava sagda avtal och protokoll den 10 september 1926 blivit av friherre Alströmer samt grekiske utrikesministern P. A. Argyropoulos vederbörligen undertecknade.
T anledning härav hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte i proposition aska riksdagens godkännande av berörda avtal och protokoll.»
Vad föredragande departementschefen sålunda hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet: J. H. Göransson.