Doc 1927:248

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

1 Nr 248.

Kungl. Maj:ts skrivelse till riksdagen angående förslag till formulär för deklarationsblanketter m. m.; given Stockholms slott den 6 mai 1927.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, till riksdagen överlämna härvid fogade förslag till formulär för deklarationsblanketter m. m. för det yttrande, vartill riksdagen må finna anledning.

GUSTAF.

Ernst Lyberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt.

2U höft. (Nr 218.)

!

Formulär n:r 1

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordningen.

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande tillhandahållas särskilt.

Deklaration enligt denna blankett avgives till ledning för taxeringen å ort, där skattskyldighet till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt föreligger.

Allmän självdeklaration för taxering i

kommun ® -jq

taxeringsdistrikt 1 ^

Fullständiga för- och tillnamn: .....................................................................................

Födelseår: ........ ...... Yrke (eller titel och anställning): ...............

Hemortskommun och hemvist därstädes:

Deklarationsblankett n:r 1

av:

Län: ................................................................

Socken, köping: ..............................

By, gård, hemman och n:r: Lägenhet, torp:.................................

Stad: ........................................................................................ Rote:

Församling (i stad): ...................................................................

Kvarter: ....................................................................................... n:r

med adressmr .................... vid ........................................

Uppgifterna avse kalenderåret 19 (räkenskapsåret fr. o. in. den 19 t. o. in. den 19

Den till kommunal inkomstskatt skattepliktiga inkomsten inom denna kommun för här ovan under D angivna företag (i kommanditbolag den på de solidariska delägarna belöpande andelen i inkomsten) utgjorde i sin helhet kr......................................... På min andel

belöper kr. ...................................... samt, efter avdrag av ränta å egen (ej företagets) gäld som hänför sig till andelen, kr..........................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 21b höft. (Nr 2b8).

E. Inkomst av tjänst.

Inkomst i penningar och naturaförmåner på grund av tjänst, anställning och med tjänst likställda inkomstgivande rättigheter (se 5, 50).

1. Av tjänst, stadigvarande uppdrag ävensom annan fast eller tillfällig arbetsanställning:

Intäkter (se 51): avlöning, arvode, traktamente, tantiéme, sportler eller annan förmån i penningar, bostad eller annat, särskilt för varje tjänst, uppdrag eller anställning enligt följande specifikation:

................................................................................................................................................................. kr.....................................

Avdrag yrkas för följande kostnader för intäkternas förvärvande (se 52): ................................................................................................................................................... kr.

Nettointäkt

2. Pension (se 53)........................................................................................................................

3. Livränta från ............................................................................. (hela beloppet utgjorde ................................. kr.)

(den utbetalande anstaltens namn)

Anm. I vissa fall skall allenast del av livräntebeloppet utföras, se 53.

4. Undantagsförmån, periodiskt understöd (se 54) o. dyl.............................................................

5. Royalty och periodiskt utgående avgift för utnyttjande av patent, mönster e. dyl. (se 55)

Inkomst under E (se 49)

F. Inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet.

]. Intäkter av tillfälligt bedriven vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller dyl. verksamhet, av tillfälliga uppdrag, såsom uppdrag att förrätta bouppteckning, auktion, värdering m. m. (allt försåvitt uppdragen ej äro att hänföra till tjänsteuppdrag [E 1.] eller yrkesmässig verksamhet [C], såsom t. ex. advokatyrket), ävensom av annan inkomstgivande verk» samhet av tillfällig natur, därav intäkten ej skall annorstädes i blanketten uppgivas, enligt följande specifikation:

........................................................................................................................................................ kr........................................

Avdrag yrkas för följande kostnader för intäkternas förvärvande:

................................................................................................................................................................ kr..................................

................................................................................................................................................................ » ......................................

Nettointäkt (se 49)

2. Realisationsvinst, lotterivinst (se 56) .......................................................................................

Anm. Utredning angående beräkningen av realisationsvinst skall lämnas.

3. Intäkt genom restitution av allmänna skatter, som avdragits vid tidigare års taxeringar

Inkomst under F

G. Inkomst av kapital.

1. Ränta å utlånade, i räntebärande obligationer, förlagsbevis m. m. nedlagda eller hos bank,

annat penningförvaltande verk eller enskilda insatta penningar (se 29, 57) ....................

2. Utdelning å aktier, lotter i solidariska bankbolag, kommanditlotter i kommanditbolag och

andelar i ekonomiska föreningar enligt följande specifikation (ev. å bilaga) (se 29, 58):

•......................... st. i................................................................................................................................ kr........................................

(bolagets eller föreningens namn)

Summa intäkter under 1 och 2

Avgår: a) utgifter till förvaltningskostnad ................................................ kr........................

b) gäldränta, varför avdrag icke redan gjorts under A—F här ovan i deklarationen eller tillhörande bilagor och som ej heller belöper å fastighet eller rörelse under 3 här nedan eller, i bolag som ej är skattskyldig! för intäkt av utdelning, å sådan utdelning (se 59) ............................................ » ...................................... ............

(I räntor har jag under året utgivit sammanlagt kr. .......................................)

Nettointäkt (se 49) ................................................................

3. Behållen inkomst av fastighet eller rörelse i utlandet (se 60) ............................................... ...................... ................................

I

Inkomst under G............ ...............I.........

Särskild uppgift av svenskt aktiebolag och solidariskt bankbolag ävensom kommanditbolag.

Bolagets kapital (se 61) eller, om kapitalet undergått förändring, dess medelstorlek under året utgjorde.......................................kr. Bolaget

har under beskattningsåret haft behållen inkomst av utdelning, för vilken jämlikt 7 § g) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skatteplikt icke föreligger, till belopp av ...................................... kr. Bolagets hela inkomst (d. v. s. återstående inkomst

å sid. 3 med tillägg av behållna inkomsten av utdelning — i försäkringsaktiebolag den på aktieägarna i denna deras egenskap belöpande delen av återstående inkomsten) utgör, efter helt år räknat, ......................... procent av kapitalet.

Anm. För kommanditbolag skall uppgiften avse kommanditdelägarnas insatser och andel av bolagets inkomst.

Inkomsten liar ej överstigit

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor öre

Kronor

öre

Sammanfattning:

Inkomst under A

» »B

» » C

» » D

» » E

^ » F

» » Q

Sammanräknad inkomst

Allmänna avdrag (se 62).

Avdrag yrkas för följande icke förut avräknade utgifter och underskott:

1. Allmänna skatter, erlagda under beskattningsåret, med undantag av kronoutskylder (se 63)

2. Underskott (se 64) å viss inkomstkälla: ...................................................................................................................

(inkomstkällans beteckning)

3. Periodiskt understöd o. dyl. (testamentslegat, underhåll av frånskild make) o. s. v. (se 65, 66),

utgivet till ......................................................................................................................................................................................

(mottagarens namn och adress)

4. Avgifter till allmänna pensionsförsäkringen samt övrig pensionsförsäkring, som avser pupillpensionering eller livsvariga livräntor (se 65, 67 och 68)........................................................

5. Premier och andra avgifter, som erlagts för mig och min make för sjuk- och arbetslöshetsförsäkring eller till sjukkassa för begravningshjälp, för kapital- och olycksfallsförsäkring (livförsäkring inbegripen) ävensom för livränteförsäkring, varför avgifter ej redan avdragits under E 1 eller allmänna avdrag 4 (se 65):

(för varje försäkring uppgivas här anstalten, numret och premien)

Anm. Avdrag under 5 må för den skattskyldige eller, om han är gift, för båda makarna samfällt icke överstiga 100 kronor och må, där skattskyldig för försäkring av ifrågavarande slag fått uppbära vinstutdelning eller premieåterbäring, ej heller överstiga det belopp, varmed premierna under året överskjuta vad sålunda uppburits.

6. Avdrag enl. 4 § 2 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt (se 69)

Summa avdrag

Återstående inkomst (underskott utföres med noll) Uppgift av försäkringsaktiebolag: Av återstående inkomsten belöper på aktieägarna i denna deras egenskap kr........................................ och på försäkringstagarna kr. .......................................

H. Förmögenhet (se 70).

Fastighet enligt följande specifikation (eventuellt å bilaga): Taxeringsvärde (se 3):

....................................................................................................................................................................... kr.......................................

Levande inventarier (............. hästar, minst 3 år, ............. hästar under 3 år, ........... oxar och

tjurar, .............. kor, .............ungkreatur, ..............får och getter, ..............svin, ..............................................)

Döda inventarier, såsom maskiner, motorer, transportmedel, redskap och andra föremål, ej

hänförliga till inre, personliga lösören eller eljest avsedda för personligt bruk ....................

Automobiler, motorbåtar och andra yttre inventarier för personligt bruk och bekvämlighet....

Patent- och förlagsrätter, gruvor med uppfordrings- och transportanordningar m. m................

Inneliggande lager (vid jordbruk med binäringar och skogsbruk) av spannmål, potatis, foder-

och gödselmedel, skogseffekter m. m........................................................................................

Inneliggande lager (i rörelse) av råämnen, varor, förbrukningsartiklar m. m.............................

Aktier, banklotter, kommanditlotter i kommanditbolag, andelar i ekonomiska förening samt obligationer, förlagsbevis m. m. dyl., enligt följande specifikation (eventuellt å b' ):

......................... st..................................................................................................................................... kr.....................................

Andelar i följande handelsbolag, kommanditbolag (ej kommanditlotter) och rederier, som ej äro aktiebolag: ............................................................................................................................................................................

Fordringar: a) hos banker och andra penninginrättningar ........................ kr.............................

b) andra utestående fordringar................................................ » .....................................

Kontanter.........................................................................................................................................

Andra tillgångar, som skola ingå i den skattepliktiga förmögenheten, såsom besitta' tt till

fastighet, livränta eller annan dylik förmån, smycken m. m...................................................

Hemmavarande barns under 21 år förmögenhet, som icke särskilt deklareras

Summa t' gångar

Avgår: Skulder ...............................................................................................................................

Behållen förm enhet

V60 av behållna förmögenhe utgör

»Återstående inkomst» utgör enligt uppgift ovan

Att taxera till statlig inkomst- och förmöge tsskatt

Särskilda upplysningar och yrkanden.

Under nästföregående år var jag gift ogift änkling änka frånskild (det rätta understrykes) samt

hade

hade icke

husföreståndarinna (se 74).

Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka vid taxeringsårets ingång ej uppnått 16 år och vilka

icke, vart för sig, nästföregående år haft en behållen inkomst av minst 450 kronor, utgjorde: .........................

Uppgift av den, som endast under del av beskattningsåret varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, om den tid han sålunda haft bostad eller vistelseort i landet: .................................................................................................................................................................................................................

Att jag och min make under den tid deklarationen avser icke åtnjutit annan beskattning underkastad inkomst eller vid årets slut haft skattepliktig förmögenhet till högre belopp än här förut uppgivits, allt såvitt angår inkomst och förmögenhet, däröver förvaltningen rättsligen tillkommit mig, samt att de av mina hemmavarande barn under 21 år, för vilkas förmögenhet jag är uppgiftspliktig, vid årets slut icke haft förmögenhet till högre belopp än här förut uppgivits ävensom att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete.

Taxeringsnämndens beslut.

Skal för avvikelse från deklarationen:

1 Angives endast, där beloppet avviker från det till statlig inkomst- och. förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet. Där på grund av stadgandena i 2 § andra och tredje styckena förordningen om kommunal progressivskatt sådan skatt icke skall påföras den skattskyldige, antecknas här noll.

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus* Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 2

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxering sförordningen. Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande tillhandahållas särskilt.

Deklaration enligt denna blankett avgives till ledning för taxeringen å ort, där skattskyldighet till kommunal inkomstskatt men icke till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt föreligger.

Deklarationsblankett n:r 2

Särskild självdeklaration för taxering i

kommun o

taxeringsdistrikt av.

Fullständiga för- och tillnamn: ........................................................................................................................

Födelseår: Yrke (eller titel och anställning): ...................................................

Hemortskommun och hemvist därstädes:

Län: .............................................................

Socken, köping:................................

By, gård, hemman och n:r: Lägenhet, torp: .................................

Stad: ....................................................... Rote:

Församling (i stad): .............................................................

Kvarter: ..........................................................................................n:r

med adressmr.................... vid

Uppgifterna avse kalenderåret 19 (räkenskapsåret fr. o. m. den 19 t. o. m. den 19 ).

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 21b höft. (Nr 2b8.)

da upplysningar och yrkanden.

Att jag och min make under den tid varande kommun skattepliktig, under förstånd meddelat de lämnade uppgift

tionen avser icke åtnjutit annan till kommunal inkomstskatt inom ifrågaförvaltning hörande inkomst än här ovan uppgivits ävensom att jag efter bästa bekräftas på heder och samvete.

............................................................................................................................... den

Namn: ...................................................................................-.........................................

Yrke eller titel: ...................................................................................................

Nationalitet:................................................................................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Postadress: .................................................................................................................

............................................................. 19 ......

Gift kvinna skall i sin deklaration här anteckna:

Mannens namn:............................................................................................................

» yrke eller titel:.................................................................................

» nationalitet: ..........................................................................................

(ifylles icke för svensk medborgare)

Taxeringsnämndens beslut.

Skal för avvikelse från deklarationen:

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordning en.

Formulär n:r 3

Anvisningar för ifyllande av deklarationsblanketterna n:r 1 och 2.

Allmän självdeklaration skall för en var upptaga inkomst och förmögenhet, varför han är underkastad beskattning här i riket, samt angiva inkomsten under beskattningsåret (d. v. s. nästföregående kalenderår eller, där räkenskapsår ej sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som tilländagått närmast före den 1 mars det löpande året) ävensom förmögenheten vid utgången av beskattningsåret.

Särskild självdeklaration skall för en var upptaga inkomst, varför han är underkastad taxering till kommunal inkomstskatt i den kommun eller det distrikt deklarationen avser och angiva inkomsten under beskattningsåret.

Skyldighet att avgiva självdeklaration åligger utan anmaning:

1) verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, samt ekonomisk förening, så ock annan juridisk person, som antingen under beskattningsåret haft förvärvskälla av beskaffenhet, att skattskyldighet för därav härflytande inkomst åligger honom enligt kommunalskaltelagen eller förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, eller enligt 12 § nämnda förordning är skattskyldig för förmögenhet;

2) fysisk person, som

a) nästföregående år varit taxerad till kommunal inkomstskatt eller till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt; eller

b) under beskattningsåret haft inkomst av beskaffenhet, att skattskyldighet därför åligger honom enligt kommunalskattelagen eller förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller vid samma års utgång ägt förmögenhet, för vilken han är skattskyldig enligt nämnda förordning, därest den till kommunal inkomstskatt skattepliktiga inkomsten i någon kommun eller den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktiga inkomsten jämte eu sextionde! av förmögenheten uppgått, i fråga om sådan person som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret eller som, utan att vara i Sverige bosatt, härstädes stadigvarande vistats under sådan tid, till minst 600 kronor och, i fråga om annan person, till minst 100 kronor.

Vid bedömandet av fysisk persons deklarationsplikt skall, om han är gift, hänsyn tagas, förutom till hans egen inkomst och förmögenhet, även till sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet, däröver förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Ilar skattskyldig barn, skall hänsyn tagas jämväl till barnets förmögenhet, därest enligt vad nedan sägs den skattskyldige är deklarationspliktig därför.

Vid tillämpning av vad under 2) b) här ovan sagts skall i fråga om svensk medborgare, som tillhör svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, så ock i fråga om sådan persons hustru samt barn under 16 år, därest de äro svenska medborgare och bo hos honom, så anses, som om den skattskyldige varit bosatt här i riket. Person som tillhör främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke är svensk medborgare, så ock sådan persons hustru samt barn under 16 år, vilka bo hos honom och icke äro svenska medborgare, anses däremot vid tillämpningen av vad under 2) b) här ovan sagts icke vara här i riket bosatt.

Avlider skattskyldig, skall i fråga om deklarationsplikt för oskift dödsbo efter honom, försåvitt angår det beskattningsår, under vilket dödsfallet inträffade, tillämpas vad som skolat gälla för den avlidne.

Efter anmaning vare även en var annan skyldig alt avgiva självdeklaration.

Lapp är ej skyldig avgiva deklaration för inkomst av renskötsel eller i sådan rörelse nedlagd förmögenhet, och skall förty vid tillämpning av bestämmelsen under 2) b) här ovan så anses, som om dylik inkomst eller förmögenhet ej vore underkastad beskattning.

Äkta makar skola å skilda blanketter lämna uppgift, en var om sin egen, andra makens och boets gemensamma inkomst och förmögenhet, allt i den mån förvaltningen däröver rättsligen tillkommit honom. Därest skattskyldig skall taxeras för förmögenhet, som tillhört hemmavarande barn under 21 år, skall jämväl barnets förmögenhet uppgivas.

Den som ej är svensk medborgare skall uppgiva sin nationalitet. Skattskyldig, som allenast under del av beskattningsåret varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, skall uppgiva den tid han sålunda haft bostad eller vistelseort i landet.

Vid självdeklaration för verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, så ock vid självdeklaration för annan deklarationspliktig, som nästföregående år enligt lag varit skyldig föra liandelsböcker, skall för den tid deklarationen omfattar fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres. Så fort ske kan skall tillika för verk eller bolag, som nyss nämnts, så ock för ekonomisk förening avlämnas bestyrkt avskrift eller tryckt exemplar av revisionsberättelse som avgivits för räkenskapsåret. Enahanda gäller beträffande förvaltningsberättelse för aktiebolag, ömsesidigt försäkringsbolag eller ekonomisk förening.

Vanligt handelsbolag så ock rederi för registreringspliktigt fartyg skall till ledning för taxering av delägare lämna följande uppgifter, nämligen a) för varje kommun, där delägare skall taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt: uppgift, avfattad enligt reglerna för allmän självdeklaration, med upplysning tillika om den delägaren tillkommande andelen av bolagets eller rederiets inkomst och värdet av hans andel eller lott i bolaget eller rederiet samt b) för varje kommun eller, då kommun är delad i två eller flera taxeringsdistrikt, för varje dylikt distrikt, dit någon av bolaget eller rederiet innehavd förvärvskälla är att hänföra: uppgift, avfattad enligt reglerna för särskild självdeklaration, med upplysning tillika om den andel av inkomsten, som å varje delägare belöper. Enahanda uppgiftsskyldighet åligger kommanditbolag beträffande solidarisk delägare i bolaget. Vid uppgift, som nu nämnts, skall för den tid uppgiften avser fogas bestyrkt avskrift av in- och utgående balansräkning samt vinst- och förlusträkning, där sådan föres.

Självdeklaration, som skall avgivas utan anmaning, skall vara avlämnad senast den 15 februari. Staten, landsting, kommun och annan dylik menighet, verk eller bolag, som är försett med Kungl. Maj:ts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, så ock annan, som nästföregående år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker och vilkens räkenskapsår gått till ända .senare än den 31 oktober året näst före taxeringsåret, må njuta anstånd med självdeklarationens avlämnande till den 31 mars. I vissa fall kan enligt 36 § 1 mom. fjärde stycket i taxeringsförordningen förlängning av tiden för självdeklarations avlämnande på ansökan erhållas. Vad nu sagts om självdeklaration gäller även om uppgift, som ovan omförmäles.

Självdeklaration eller ovan omförmäld uppgift skall, då den avgives utan anmaning, avlämnas eller i betalt brev med allmänna posten insändas antingen direkt till ordföranden i den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxeringen, eller, om taxeringen skall äga rum i Stockholm, till överståthållarämbetet och eljest till länsstyrelsen i det län, magistraten eller stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen skall äga rum.

Avlämnas ej självdeklaration inom behörig tid, vare den skattskyldige förlustig rätten att hos kammarrätten och Kungl. Maj:t överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund. Underlåtenhet att avlämna uppgift, varom ovan sägs, medför för den försumlige påföljd av böter.

Har någon i självdeklaration eller annan uppgift eller upplysning, som av honom avgivits till ledning vid taxering, mot bättre vetande lämnat oriktigt meddelande, som är ägnat att leda till frihet från taxering eller till för låg taxering, böte, om det oriktiga meddelandet blivit vid taxeringen följt, högst fem gånger den inkomst- och förmögenhetsskatt, som därigenom undandragits, och i annat fall högst fem gånger den inkomst- och förmögenhetsskatt, som skulle hava undandragits. i händelse det oriktiga meddelandet blivit följt vid taxeringen, dock minst tjugufem kronor. Därest det oriktiga meddelandet avsett förhållande, som utövat eller kunnat utöva inverkan allenast å taxering till kommunal inkomstskatt, vare straffet böter, om det oriktiga meddelandet blivit vid taxeringen följt, högst tjugufem öre för varje skatteöre, som därigenom kommit att icke påföras den skattskyldige, och i annat fall högst tjugufem öre för varje skatteöre, som icke skulle påförts den skattskyldige, därest det oriktiga meddelandet blivit följt vid taxeringen, dock minst tjugufem kronor. Ilar det oriktiga meddelandet icke lämnats mot bättre vetande, men har den, som lämnat meddelandet, vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov vårdslöshet, äger vad ovan nämnts motsvarande tillämpning, dock må böterna bestämmas till högst hälften av vad där är sagt, men likväl ej lägre än tjugufem kronor. Straff för här omnämnd förseelse inträder icke, därest den skyldige, innan taxeringsnämnden avslutat sitt arbete för året, av egen drift beriktigat det oriktiga meddelandet. Vad i detta stycke sagts bär ej tillämpning, då den som lämnat det oriktiga meddelandet för sin förseelse är underkastad ansvar för tjänstefel.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 21b höft. (Nr 2'i8.)

Med taxeringsår förstås här nedan det kalenderår, under vilket taxering verkställes, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den t mars unde- taxeringsåret.

Med hemortskommun förstås den kommun, där den skattskyldige författningsenligt skall vara för taxeringsåret mantalsskriven. För den, som under ett beskattningsår eller del därav varit bosatt eller stadigvarande vistats bär i riket utan att mantalsskrivningsskyldighet i någon kommun beträffande honom förelegat för taxeringsåret, skall såsom hemortskommun anses den kommun, där han senast varit bosatt eller stadigvarande vistats under beskattningsåret. För oskift dödsbo efter avliden person, som vid dödsfallet varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket, skall såsom hemortskommun anses den avlidnes hemortskommun. För annan juridisk person än oskift dödsbo gäller såsom hemortskommun den kommun, där vederbörande styrelse eller förvaltning vid taxeringsårets ingång haft sitt säte eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid varit bosatt.

1. Till jordbruk hänföres åkerbruk och iingsskötsel, även då sådant bedrives för industriellt behov, så ock i samband därmed bedriven husdjursskötsel, varunder inbegripes utnyttjande av bete å såväl skogsmark som annan mark- Trädgårdsskötsel, växtodling under glas inbegripen, räknas till jordbruk, då den drives tillsammans med annat jordbruk.

Såsom binäring till jordbruk är att anse sådan i sammanhang med jordbruk bedriven förvärvsverksamhet, som avser att med utnyttjande av fastighetens alster eller naturtillgångar, av vid jordbruket anställd arbetskraft eller av därför avsedda inventarier utvinna en biförtjänst. 1 enlighet härmed räknas såsom binäring till jordbruket mejerihantering och kvarndrift för förädling av väsentligen det egna jordbrukets produkter, kalkbränning, tegeltillverkning o. dyl., som huvudsakligen drives för eget behov och med fastighetens ordinarie arbetskraft. Hit räknas ock under ovan angiven förutsättning bi- och fjäderfäskötsel, jakt, fiske, hemslöjd, verkställande av körslor mot lega, uthyrning av dragare, maskiner och redskap, hemslakt m. m. dylikt. Drives åter sådan verksamhet i större omfattning såsom mera fristående företag och med särskilda därför avsedda byggnader eller inrättningar, särskilda maskiner eller inventarier och i huvudsak särskild arbetspersonal, är verksamheten att hänföra till rörelse. I enlighet härmed äro icke att hänföra till jordbrukets binäringar sådana företag som kvarndrift för förmalning huvudsakligen av inköpt eller annan tillhörig spannmål, brännerihantering, kalkbränning eller tegeltillverkning huvudsakligen för avsalu m. in. dylikt.

Med skogsbruk avses fastighets utnyttjande för skogshantering å egen mark och likaså å annans mark under den förutsättningen, att marken är arrenderad. Under skogsbruk inbegripes jämväl avyttring av växande skog i samband med avyttring av marken ävensom skogsavverkning på grund av avverkningsrätt, som skattskyldig vid avyttring av fastighet förbehållit sig å den avyttrade fastigheten. Är det åter fråga om skogsavverkning å annans mark på grund av särskild upplåtelse av avverkningsrätt, är verksamheten att hänföra till rörelse. Härden, som idkat skogsbruk, tillika drivit virkesförädling eller utvinning av biprodukter till skog, såsom tjära o. dyl., anses denna verksamhet som skogsbruk, där den varit av mindre omfattning eller väsentligen avsett husbehov, men som särskild rörelse, om den varit av större omfattning, t. ex. i fasta kolugnar, i fasta tjärugnar eller dyl. och huvudsakligen avsett framställning av produkter till avsalu.

Skogsbruk är icke att räkna soin binäring till jordbruk.

2. Har skattskyldig ägt eller brukat fastighet endast en del av beskattningsåret, bör uppgivas, vilken del av året fastigheten varit i hans ägo eller av honom brukats.

3. Har fastigheten under beskattningsåret icke haft taxeringsvärde sig åsatt, skall uppgivas dess eljest antagliga värde.

4. Till intäkt av jordbruksfastighet hänföres allt vad av fastighet här i riket, som taxerats såsom jordbruksfastighet, kommit ägaren eller brukaren tillgodo.

5. Bostadsförmån och andra naturaförmåner åt tjänstinnehavare räknas i regel som intäkt av tjänsten och ej såsom intäkt av den fastighet, varifrån förmånerna åtnjutits. Har emellertid tjänstinnehavare såsom löneförmån innehål: publikt boställe eller j på lön anslagen jord, uppgives hans intikt av fastigheten såsom j intäkt av jordbruksfastighet, resp, annan fastighet.

6. Härunder upptages icke intäkt vid realisation av levande eller döda inventarier, varmed menas sådan försäljning av inventarier. ! att därigenom inventariebeståndet blir omsatt eller minskat i j större omfattning än som kan anses i fastighetens drift normalt,

t. ex, vid avflyttning från orten, omläggning av driften i ett eller annat huvudsakligt avseende o. s. v. Fn realisation sker således ej endast, då hela kreatursbesättningen eller en betydande del därav på en gång avyttras, utan ock vid en fortgående utgallring av ett visst inventarieslag, t. ex. en viss rasbesättning. Vinst, som uppkommer å dylik avyttring, skall i visst fall uppgivas såsom realisationsvinst (se 56).

7. Inkomst av körslor är att anse såsom inkomst av binäring till jordbruk, därest körslorna skett med hjälp av de för jordbruket avsedda dragarna. Därest körslor däremot skett i större utsträckning och med större antal dragare än som i regel kan finna användning inom jordbruket eller dess binäringar, måste åkerirörelse anses föreligga, och inkomsten av denna upptages såsom inkomst av rörelse.

8. Om någon upplåtit avverkningsrätt till skog mot betalning, som skall erläggas under olika år, skall såsom intäkt för varje särskilt år upptagas den del av köpeskillingen, som under samma år influtit. Avdrag för skogs ingångsvärde, vartill upplåtaren kan vara berättigad, fördelas därvid på de olika åren i förhållande till därunder influtna likvider.

9. Uppgift härom lämnas även för det fall att vinsten å fastighetsaffären i övrigt skall uppgivas under (', såsom inkomst av yrkesmässig handel med fastigheter eller under F 2 såsom vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet.

10. Med ortens pris menas det pris, som i orten gällt, därest det varit fråga om att förskaffa sig nyttigheterna för penningar. •Kan ej dylikt pris direkt angivas, skola nyttigheterna upptagas till det belopp, som med hänsyn till föreliggande förhållanden kan beräknas hava åtgått, om de skolat gäldas i penningar, eller, då fråga är om varor eller produkter från egen jordbruksfastighet eller egen rörelse, det belopp, som det kan beräknas, att den skattskyldige skulle hava erhållit vid försäljning i detalj.

11- Till skattskyldigs familj räknas icke hemmavarande barn över 16 år, som deltagit i den skattskyldiges verksamhet. Sådan barn räknas däremot till driftpersonalen.

Åldersfrågan bestämmes efter förhållandena vid taxeringsårets ingång.

12. Till hushållsmedlemmar räknas här — inte den skattskyldige hans familj och hans personliga tjänare — även andra, som stadigt tillhöra hushållet, såsom undantagsfolk och fast anställd driftpersonal (se 11), som äro i den skattskyldiges kost.

13. Dessa alster och råämnen upptagas till det värde, de enligt gällande pris hatt med hänsyn till deras beskaffenhet, då de uttogos för bär omförmäld användning eller förbrukning. Hade de därvid icke undergått någon förädling, lägges alltså till grund för beräkningen deras viirde i oförädlat skick. Hade de undergått någon bearbetning, beräknas de till det högre värde, vartill bearbetningen ger anledning.

14* Avdrag får icke göras för: värdet av den skattskyldiges, hans hustrus eller hemmavarande barns under 16 år (se 11) arbete å fastigheten; ränta å eget i fastigheten nedlagt eller för dess brukande använt kapital; kostnad för ny-, till-eller ombyggnad å fastigheten eller för grundförbättring därå, såsom nyodling, täckdikning, vattenavledning, sjösänkning m- m. dylikt; värdeminskning genom slitning av inventarier.

15. Till nyuppsättning räknas kostnad för anskaffande av sådana nya inventarier, till vilka motsvarighet förut icke funnits å fastigheten. Om alltså en lantbrukare inköper lokomobil, traktor, elektrisk motor eller andra nya maskiner av annan art än dem han förut haft eller till följd av brukningssättets omläggning inköper ökat antal kreatur m m. dylikt, så får kostnaden härför ej beräknas som driftkostnad. Ersättes förbrukad äldre maskin med ny av annan och dyrbarare konstruktion, må såsom driftkostnad ej upptagas större belopp än som skulle belöpa å en den förbrukade maskinen motsvarande ny sådan.

16. Kall tillförlitlig utredning icke vinnas, i vad mån upplånat kapital hänför sig till den ena eller den andra förvärvskällan, må räntan upptagas till avdrag under de särskilda förvärvskällorna i förhållandet till värdet av de i varje förvärvskälla nedlagda tillgångar. Den del av annuitet å lån (t. ex. liypotekslån, odlingsoch vattenavtappningslån etc.), som innefattar kapitalavbetalning, får icke avdragas.

Avdrag för ränta får ske allenast för det beskattningsår, varunder räntan utbetalts, dock att i rörelse ränteavdraget skall göras efter bokföringsmässiga grunder.

17. Avdrag medgives för sådan värdeminskning å byggnader, som dessa även med normalt underhåll och aktsam vård äro underkastade. Avdraget bör bestämmas till viss procent av byggnadens skäliga värde, olika allt efter den tid en byggnad av ifrågavarande art anses kunna för sitt ändamål utnyttjas.

Vid bestämmande av byggnaders skäliga värde skall iakttagas, att i fråga om jordbruksfastighet värdet icke får sättas högre än vad som av det för fastigheten i dess helhet under beskattningsåret gällande taxeringsvärde kan anses belöpa å byggnaderna, och icke högre än hälften av förenämnda taxeringsvärde, där icke i enstaka fall särskilda omständigheter kunna föranleda annat, samt att i fråga om annan fastighet såsom byggnads värde skall anses taxeringsvärdet (byggnadsvärdet) under beskattningsåret.

18. Om vad med skogs ingångsvärde förstås, se anvisningarna till komumnalskattelagen 22 K punkt f.

19. Om avdrag yrkas för värdeminskning å byggnad, bör upplysning lämnas om byggnadens användning, byggnadsmaterial, byggnadens ålder, byggnadssätt och andra omständigheter, som anses inverka på byggnadens varaktighet, ävensom om byggnadens värde, i avseende varå skall upplysas, om det uppgivna värdet beräknats efter taxeringsvärde, brandförsäkringsvärde, bokfört värde eller annat värde, vilket i så fall uppgives.

Då det gäller gruvor, stenbrott o. dyl., bör besked lämnas om anskaffningsvärdet samt efter förvärvet havda anläggningskostnader, fyndighetens beräknade mäktighet samt utvinningen under föregående året.

Därjämte böra i fråga om samtliga värdeminskningsavdrag upplysningar lämnas om de grunder, efter vilka avdragen beräknats, samt de förhållanden i övrigt, som kunna tjäna till ledning för bedömande av avdragens befogenhet.

20. Ifrågavarande avdrag tillkommer i regel fastighetens ägare. Har jordbruksfastighet under året varit upplåten på arrende, skola ägaren och arrendatorn äga rätt en var till hälften av avdraget, i vad detta avser jordbruksvärde samt tomt- och industrivärde. Om under året fastighet bytt ägare eller jordbruksfastighet övergått från en brukare till annan brukare, skall avdraget fördelas mellan ägarna eller brukarna i förhållande till den tid, en var av dem ägt eller brukat fastigheten. Har under året jordbruksfastighet till olika områden utnyttjats av olika ägare eller brukare eller annan fastighet uppdelats mellan flera ägare, utan att särskilda taxeringsvärden varit åsätta de olika brukningsdelarna, skall avdraget fördelas mellan ägarna och brukarna i förhållande till de värden, som vid en uppdelning av taxeringsvärdet finnas skäligen belöpa å de olika brukningsdelarna. — I fråga om jordbruksfastighet, som den 1 januari 1928 varit upplåten åt landbo eller arrendator, gäller dock, så länge upplåtelsen varar, att hela procentavdraget tillkommer landbon eller arrendatorn, därest de för fastigheten efter taxeringsvärdet utgående kommunalutskylderna påförts honom för beskattningsåret.

Medlem av bostadsförening eller bostadsaktiebolag får göra så stort avdrag, som vid en fördelning kan anses belöpa på lägenhet, för vilken inkomsten redovisas av honom.

Har fastighet icke använts i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller fastigheten där använts endast till viss del, skall uppgivas, huru lång tid eller till vilken del fastigheten sålunda använts, samt avdraget därefter rättas.

Ligger en brukningsenhet inom flera kommuner eller inom flera i samma kommun belägna administrativa områden, inom vilka menighet äger utöva beskattningsrätt (såsom municipalsamhälle, kyrkoförsamling, skoldistrikt eller dyl.), eller delvis inom och delvis utom särskilt dylikt område, skall angivas, huru enligt den skattskyldiges mening inkomsten bör fördelas å de olika kommunerna eller områdena. Därvid skall för varje kommun eller område upptagas så stor del av inkomsten, som kan anses hava därstädes influtit. Saknas utredning härom, må inkomsten fördelas efter det förhållande, vari brukningsenhetens taxeringsvärden å de olika orterna stått till varandra. Har brukningsenheten lämnat underskott, skall vad nu är sagt äga motsvarande tillämpning beträffande underskottet.

Här utföres vad i vederbörande bilaga angivits såsom »nettointäkt». Utvisar bilagan underskott, utföres noll och underskottet får avdragas under allmänna avdrag 2, sid. 3 å deklarationsblankett n:r 1. Angående avdrag för sådant underskott vid taxering till kommunal inkomstskatt för inkomst, se 73.

En följd härav är, att medlem eller delägare har rätt att njuta avdrag för sådana omkostnader för fastigheten, vilka bestritts direkt av honom själv, samt för sådana avgifter och andra inbetalningar, som han i sin förevarande egenskap haft att utgöra till föreningen eller bolaget.

Särskilda regler gälla angående fördelning av inkomst från bank- och annan penningrörelse, emissionsrörelse, handel med värdepapper, försäkringsrörelse, jordstgckningsförelag, rörelse, som avser alt medelst ledning tillhandahålla vatten, gas eller elektrisk kraft, järnvägsdrift, spårvägsdrift, linjetrafik med omnibus och kanaldrift; se härom 58 § kommunalskattelagen.

Tydlig upplysning skall lämnas om den beräkningsgrund, som följts vid fördelningen, i fråga om vissa slag av rörelse under iakttagande av föreskrifterna i 30 § taxeringsförordningen.

Har rörelsen lämnat underskott, skall vad här förut är sagt hava motsvarande tillämpning å underskottet.

Med »fast driftställe» avses plats, å vilken för stadigvarande bruk vid rörelsens utövande funnits särskild anläggning eller vidtagits särskild anordning, såsom kontor, fabrik, verkstad, verk, bruk, handelsbod eller annat stadigvarande försäljningsställe. Med fast driftställe likställes gruva eller annan fyndighet, som är föremål för bearbetning, stenbrott eller torvmosse, fastighet, som varit föremål för jordstyckning, så ock plats, där entreprenadarbete av större omfattning drivits under lokal ledning.

38. Med driftkonto menas konto, som är avsett för redovisande av omsättningen av varor i verksamheten eller i viss del därav, t. ex. varukonto, försäljningskonto, tillverkningskonto o. dyl. Däremot anses icke såsom driftkonto sådant konto, som upplagts för driftkostnader eller särskilda utgifter i rörelsen, ej heller propriekonto o. dyl.

39—41. Se bil. till C, formulär n:r 8 och 9.

42—44. Se bil. till C, formulär n:r 8.

Avdrag får icke göras för: ränta å den skattskyldiges eget i fastigheten nedlagda kapital; kostnad för ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring å fastigheten; kostnad för underhåll av plantering eller trädgårdsland, som är att anse såsom tillbehör till bostadslägenhet.

Åtnjuter vicevärd, gårdskarl eller portvakt helt eller delvis fri bostad i ägarens fastighet, får avdrag för sådan förmån icke göras.

Om byggnaden använts i ägarens egen rörelse, får avdrag icke göras å denna bilaga, men må ske å bilagan angående rörelsen eller yrket.

45—48. Se bil. till C, formulär n:r 9.

49. Uppkommer här underskott, utföres noll och underskottet fär avdragas under allmänna avdrag 2, sid. 3 å deklarationsblankett n:r 1. Angående avdrag för sådant underskott vid taxering till kommunal inkomstskatt, se 73.

50. Har delägare i vanligt handelsbolag, enkelt bolag eller rederi eller solidarisk delägare i kommanditbolag åtnjutit inkomst från bolaget eller rederiet i form av avlöning, hänföres sådan inkomst till intäkt icke av tjänst utan av den förvärfskälla, varur bolagets eller rederiets inkomst härflutit.

Då rörelse bedrivits i enkelt bolag, skola uppgifterna avse företaget i dess helhet samt upplysning lämnas om andelens storlek och vad å den skattskyldige belöper. I huvuddeklarationen införes vad å den skattskyldige belöper.

Härunder upptages allt, som under året influtit i rörelsen, vare sig de influtna beloppen bero på under året avslutade avtal eller utgöra betalning för tidigare beviljade krediter.

Ränta d kapital är ibland att räkna som intäkt av rörelse. Detta är förhållandet, då kapitalet är ämnat att vara eu tillgång i rörelsen, även om kapitalet för tillfället ej användes i den löpande driften, utan blott står till disposition för sådan användning. Ränta å sådant kapital, som hålles från driften avskilt, hänföres däremot till intäkt av förvärvskällan kapital. Vad angår utdelning å aktier m. m. skall dylik intäkt, när det gäller bank-, emissions- och annan penningrörelse ävensom försäkringsrörelse, anses som intäkt av rörelsen, men i andra slag av rörelse såsom intäkt av kapital.

Såsom intäkt skall jämväl uppgivas värdet å varor och alster, som hämtats ur denna rörelse och förädlats eller förbrukats i annan av den skattskyldige driven rörelse eller å av den skattskyldige innehavd fastighet (se 13).

Värdelös fordran må avskrivas i sin helhet samt osäker fordran i den mån fordringen överstiger det belopp, varmed den kan beräknas inflyta.

Härunder upptages allt, som under året utgivits i rörelsen, vare sig de utgivna beloppen bero på under året avslutade avtal eller utgöra betalning för tidigare erhållna krediter (se dock 36).

Här utföres såväl ränta å lånt anläggnings- och driftkapital som ock ränta å gäld, vilken den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning för rörelsen.

Jämte de utgifter, som nämnas under denna rubrik, må här upptagas andra icke särskilt uppräknade omkostnader för rörelsen, såsom frakter, speciella skatter eller avgifter till det allmänna samt försäkringspremier för anställd personal eller använd egendom. — Till speciella skatter räknas t. ex brännvinstillverkningsskatt, maltskatt, skogsaccis, skogsvårdsavgift och dylika skatter, som utgå speciellt för rörelse av vissa slag, däremot icke allmänna skatter.

Kostnader för nyanskaffning eller tillökning av inventarier få ej här avdragas, utan endast sådana kostnader, som verkligen avse reparation och underhåll av befintliga inventarier.

Avdrag får icke göras för: värdet av den skattskyldiges, hans hustrus eller hemmavarande barns under 16 år (se 11) arbete i rörelsen; hyra för honom tillhörig fastighet, som använts i rörelsen; ränta å eget i rörelsen nedlagt kapital; kostnad för ny-, till- eller ombyggnad av i rörelsen använd fastighet eller annan anläggning eller för grundförbättring därå.

Därest rörelse utövats från fast driftställe inom flera kommuner eller inom flera i samma kommun belägna administrativa områden, inom vilka menighet äger utöva beskattningsrätt (jämför 21), eller från fast driftställe såväl inom som utom särskilt dylikt område, skall angivas (eventuellt å särskild bilaga), huru enligt den skattskyldiges mening inkomsten bör fördelas å de olika kommunerna eller områdena. Därvid skall fem procent eller, där omständigheterna därtill föranleda, högre procent av inkomsten upptagas för kommun eller område, där huvudkontor funnits, samt återstoden fördelas mellan de kommuner eller områden, där fast driftställe begagnats, efter ty som kan finnas skäligt med hänsyn till inom varje kommun eller område tillverkade varors värde, handelsomsättningens storlek, antalet där sysselsatta arbetare eller annat förhållande, som kan tjäna till grund för bedömande av den inkomst, som företaget kan anses hava lämnat inom kommunen eller området.

51. År vid kommunal eller enskild tjänst eller anställning anvisad särskild ersättning för vissa med tjänsten eller anställningen förenade kostnader, skall denna ersättning redovisas såsom intäkt, men får å andra sidan avdrag ske för de omkostnader, som skola därmed bestridas. Omkostnaderna få icke avdragas med högre belopp än de verkligen utgjort.

Såsom intäkt skall icke upptagas vad som i förevarande hänseende anvisats av staten och i följd därav får avdrag icke ske för de i dylikt fall havda kostnaderna.

Tantiéme eller liknande förmån, som utgår till i rörelse anställd person, skall räknas som intäkt under det år, då den blivit för lyftning tillgänglig.

52. Härunder får avdrag ske, bland annat, för avgifter, som den skattskyldige på grund av sin tjänst erlagt för egen eller efterlevande familjs pensionering; för kostnad för resor i tjänsten eller anställningen, där ej, vad angår statstjänst, särskild ersättning varit därför anvisad; för kostnad för facklitteratur, instrument o. dyl., som varit nödigt för tjänstens fullgörande: för ränta å gäld, som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller eljest i och för tjänsten m. m.

Avdrag får ske för skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen, där denna varit belägen på sådant avstånd från den skattskyldiges bostad, att han behövt anlita och även anlitat särskilt fortskaffningsmedel.

I regel är den ökning i levnadskostnader, som för innehavare av tjänst kan uppstå därigenom, att han utför sitt arbete å annan ort än där han har sitt hemvist, icke att räkna som kostnad för fullgö'ande av tjänsten eller anställningen. Så må dock ske, om ansäiliuingen avser endast kortare tid eller skall bedrivas å flera olika platser eller det av annan anledning icke skäligen kan ifrågasättas, att den skattskyldige skall avflytta til! den ort där arbetet skall utföras.

Gift kvinna får icke pa den grund, att hon av förvärvsverksamhet är förhindrad att agna sig åt hemmets skötsel, njuta avdrag för biträde i hemmet.

Har pension eller livränta uppburits annorledes än på grund av försäkring, skall såsom intäkt upptagas pensionens eller livräntans hela belopp; dock att, om livränta utgått såsom ersättning för olycksfall i arbete, blott en del av livräntans belopp skall upptagas på sätt framgar av fjärde stycket.

Har livränta utgått på grund av pupillförsäkring, för vilken avgifter erlagts på grund av tjänst eller vilken tagits annorledes än mot engångspremie, skall såsom intäkt upptagas livräntans hela belopp med avdrag av 600 kronor, dock med undantag för livränta från ränte- och kapitalförsäkringsanstalt, varom förmäles i fjärde stycket.

Har livränta i annat fall än som avses i andra stycket utgått på grund av pensionsförsäkring, för vilken avgift pa grund avtjänst erlagts av arbetsgivaren eller av den anställde, eller har livsvarig livränta eljest utgått på grund av pensionsförsäkring annorledes än mot engångspremie, skall såsom intäkt upptagas livräntans hela belopp. Livränta från rånte- och kapitalförsäkringsanstalt behandlas dock enligt bestämmelserna i fjärde stycket.

Därest livränta utgått såsom ersättning för olycksfall i arbete, från rånte- och kapitalförsäkringsanstalt eller på grund av annan försäkring än som avses i andra och tredje styckena här ovan, skall såsom skattepliktig intäkt upptagas, om livräntetagaren under beskattningsåret

fyllt högst 35 år 80 proc. av livräntans belopp

» 36 till och med 47 år 70 » » »

48 »

57 » »

64 » »

70 » »

77 » »

minst 87 år

56 » 60 63 » 50 69 » 40 76 » 30 » 20 10

86 Såsom skattepliktig intäkt räknas jämväl vinstandelar, som försäkringstagare fått från försäkringsanstalt uppbära på grund

av avtal om livränteförsäkring, därunder inbegripen överlevelseocli invalidränteförsäkring.

Såsom pensionsförsäkring är att anse jämväl vanlig livränteförsäkring. Med livsvariga livräntor avses sådana livräntor, som upphöra att utgå först vid dödsfall eller, beträffande änka, vid dödsfall eller omgifte. Med försäkring mot engångspremie förstås försäkring, där enligt försäkringsavtalet hela premien skall erläggas på en sång eller erläggas i olika poster inom en tid av högst fem år från (lagen för försäkringsavtalets ingående.

54. Härunder upptages sådant periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som uppbäres på grund av förutvarande anställning å jordbruksfastighet, å annan fastighet eller i rörelse eller som utgör skadestånd eller som eljest uppburits, därest understödet icke utgått till mottagarens undervisning eller uppfostran. Såsom intäkt skall dock icke upptagas vad som uppburits från den, vilkens hushåll mottagaren tillhör.

55. Då den upplåtelse, för vilken royaltyn eller avgiften utgår, utgör ett led i yrkesmässig förvärvsverksamhet, är royaltyn eller avgiften att anse som intäkt av rörelse, i andra fall som intäkt av tjänst.

56. Med realisationsvinst avses vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, som förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång och varit i säljarens ägo, om det är fast egendom, under mindre än tio år och eljest under mindre än fem år. Detsamma gäller om ersättning, som vid överlåtelse av rörelse utgått för värde av good wills natur.

Realisationsvinsten skall bedömas efter köpeskillingens totala belopp, oavsett om den skall betalas på eu gång eller terminsvis, och skall i sin helhet upptagas såsom intäkt för det år, varunder försäljningen ägt rum. Har här i riket belägen fastighet avyttrats med växande skog eller växande gröda, skall dock vad av köpeskillingen belöper på skogen eller grödan icke medräknas i realisationsvinsten utan uppgivas såsom intäkt av fastigheten.

Lotterivinst upptages icke, därest sammanlagda beloppet av de under beskattningsåret erhållna vinsterna understigit 100 kronor.

Vid uppgivande av realisationsvinst och lotterivinst får avdrag ske för realisationsförlust, som under beskattningsåret uppkommit vid icke yrkesmässig avyttring av egendom, varom i första stycket förmäles, ävensom för förlust å deltagande i lotteri.

Har förvärvskällan i sin helhet visat underskott, utföres noll, men något avdrag för underskottet får icke ske vare sig under allmänna avdrag eller annorstädes.

57. Ränta, som tillhör förvärvskällan kapital, räknas som intäkt under det beskattningsår, då den blivit tillgänglig för lyftning.

58. Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, vilka icke driva bank-, emissions- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse skola icke såsom inkomst av kapital uppgiva inkomst genom utdelning från svenska aktiebolag, svenska solidariska bankbolag, svenska kommanditbolag och svenska ekonomiska föreningar. Dylikt bolag må icke njuta avdrag för ränta å gäld, som kan anses belöpa å nämnda värdehandlingar, i vidare mån än räntan överstiger utdelningen.

Vad bär sagts gäller även svenska kommanditbolag till den del ovan nämnd ränta eller utdelning belöper å kommanditdelägare.

59. För här avsedd gäldränta må avdrag göras, även om intäkt av kapital ej förefunnits. Se i övrigt 16.

60. Med behållen inkomst av fastighet samt rörelse i utlandet avses den del av inkomsten från dylik förvärvskälla, som återstår efter avdrag för allt, som blivit använt för fastigheten, resp. rörelsen. Däremot får avdrag ej göras för vad som reserverats för framtida användning. Beskattning skall ske, vare sig den behållna inkomsten överförts hit till riket eller icke. Har underskott uppkommit å fastighet eller rörelse i utlandet, får för underskottet avdrag icke göras

Med rörelse i utlandet avses sådan rörelseverksamhet, som därstädes självständigt bedrivits. Utjör i utlandet bedriven rörelse allenast en gren (filial) av en rörelse inom riket, upptagas av rörelsen i dess helhet härflutna intäkter såsom intäkter av rörelse.

61. Till kapital räknas i fråga om svenskt aktiebolag och solidariskt bankbolag aktie- eller lottkapital och reservfond samt i fråga om kommanditbolag kommanditdelägarnas insatser. Kapitalet skall upptagas till det belopp, som angivits i ingående balansräkningen för beskattningsåret, eller, om detsamma under året undergått förändring, till medelstorleken därav under året. I senare fallet bör angivas, efter vilka grunder storleken beräknats.

62. Har, vid äkta makars taxering, ene makens sammanräknade inkomst icke räckt till att täcka de allmänna avdrag, vartill nämnde make varit berättigad, må bristen avräknas å den andre makens inkomst.

63. Här få avdragas allmänna utskylder till landsting, kommun, municipalsamhälle, församling, skoldistrikt, tingslag och väghållningsdistrikt.

64. Här får avdrag ske för underskott, som uppkommit å någon av de i deklarationen under A—E, F 1 samt G 1 och 2 upptagna förvärvskällorna (men icke underskott å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom, å deltagande i lotteri samt å fastighet eller rörelse i utlandet).

65. Detta avdrag får åtnjutas endast av skattskyldig, som under beskattningsåret varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket. Därest skattskyldig endast en del av beskattningsåret varit bosatt eller stadigvarande vistats här i riket, får avdraget åtnjutas allenast i den mån det belöper å nämnda tid.

66. Härunder får avdrag ske för sådant periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som ej fått avdragas under A, C eller D i deklarationen, dock får avdrag ej ske för vad som utgått till annans undervisning eller uppfostran eller till person, tillhörande givarens hushåll. Avdrag får ej ske för vad som utgör kapitalavbetalning å skuld.

67. Avgifter för sådan pensionsförsäkring, som avses i 53 andra och tredje styckena avdragas till fullo under E 1, därest de erlagts på grund av tjänst, och eljest under allmänna avdrag 4.

68. Avgift, som erlagts till rånte- och kapitalförsäkringsanstalt eller på grund av försäkring mot engångspremie, får ej här avdragas.

69. Ilar gift kvinna, som bott tillsammans med sin man och under större delen av beskattningsåret varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, under året haft inkomst av rörelse eller av eget arbete, må hon här avdraga 200 kronor, dock att, om nämnda inkomst icke uppgått till 200 kronor, avdraget ej må överstiga inkomstens belopp.

70. Såsom förmögenhet uppgives värdet av tillgångar utöver skulderna. Tillgångarna skola upptagas till sitt saluvärde. Såsom saluvärde å fastighet anses dess taxeringsvärde. Vissa rättigheter upptagas till sitt kapitalvärde.

I avseende på skyldighet att erlägga förmögenhetsskatt skall såsom ägare, anses efterlevande make, som på grund av inbördes testamente besitter förmögenhet, så ock den, som på grund av testamente eller annorledes är för sin livstid berättigad åtnjuta avkastningen av förmögenhet, vartill äganderätten tillagts hans bröstarvinge eller bröstarvinges nykomling.

Såsom tillgångar upptagas icke: kapitalvärdet av liv- eller kapitalförsäkring; rätt till undantagsförmåner samt till pension och annan förmån, som åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande, ävensom till sådan livränta, varom förmäles i 53 andra och tredje styckena; rätt till annan ränta, avkomst eller förmån, därest densamma är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor; rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter avkastningen; möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för den skattskyldiges och hans familjs personliga bruk; konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, såframt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga; lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga bruk och bekvämlighet och är att hänföra till yttre inventarier, ävensom smycken, därest sammanlagda värdet av dessa tillgångar icke överstiger 1,000 kronor; patent- och förlagsrätter, som icke äro tillgångar i rörelse, ävensom rätt till firmanamn, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel o. dyl.; förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hushållskassa eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande utgifter avsedd kassa.

71. Skall för samma förvärvskälla kommunal inkomstskatt utgå inom olika kommuner, uppgives för varje kommun så stor del av inkomsten, som belöper å kommunen efter den fördelning mellan kommuner, som gjorts tidigare i deklarationen eller bilaga till densamma.

72. tiar, vid äkta makars taxering, ene makens sammanräknade inkomst inom en kommun icke räckt till att täcka de avdrag från den sammanräknade inkomsten, vartill nämnde make varit berättigad, må bristen avräknas å den andre makens inkomst i hemortskommunen.

73. I hemortskommunen får avdrag ske för underskatt a förvärvskälla, som är häuförlig till samma kommun, varjamte för underskott, som är att hänföra till annan kommun, avdrag får ske i den mån den skattskyldiges inkomst i sistnämnda kommun icke förslår till täckande av underskottet. I annan kommun än hemortskommunen får avdrag ske allenast för underskott å förvärvskälla, hänförlig till samma kommun.

Har underskott uppkommit å förvärvskälla, som hänför sig till flera kommuner, tages i beräkning så stor del av underskottet, som belöper å ifrågavarande kommun efter den fördelning mellan kommuner, som gjorts tidigare i deklarationen eller bilaga till densamma.

74. Uppgift om husföreståndarinna lämnas blott av den, som under beskattningsåret varit ogift, änkling, änka eller frånskild samt då haft hemmavarande barn, vilket vid utgången av nästföregående år icke uppnått 16 år och icke haft en behållen inkomst av minst 450 kronor.

Skulle det ä blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana meddelas å särskild bilaga.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiflsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger alt för sådant ändamål hänvånda sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

Formulär n:r A

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings för ordningen.

Denna bilaga användes vid jordbruk och skogsbruk (se 1).

Särskild bilaga lämnas för varje fastighet eller komplex av fastigheter, som i den skattskyldiges hand är att anse såsom brukningsenhet.

Bilaga n:i

till

(den skattskyldiges namn)

Bilaga till A.

Inkomst av jordbruksfastighet.

.......................;.................. deklaration angående

kommun ............. under år 19......... (se 2).

(fastighets namn och nummer)

Taxeringsvärde (se 3): jordbruksvärde kr. .................... skogsvärde kr..................... tomt- och industrivärde kr.................... Summa kr. .......................

Areal: .............. hektar åker, .............. hektar äng, ..........:... hektar kultiverad betesmark, ............ hektar skogsmark, hektar övrig mark.

Kreatursbesättning i medeltal: .............. hästar över tre år, .............. unghästar, ............ oxar och tjurar, ............. kor, ............ ungkreatur,

............. får, ............. getter, ............. svin, .............. höns, .............. annat fjäderfä, ............. bisamhällen, ........................................................ .....................................-

Intäkter (se 4, 5):

Kronor

öre

Avdrag (se 14):

Kronor

I. Influtna penningar:

1. Arrenden och hyror......................................

2. Avgäld eller annan ersättning

a) på grund av servitut och för

upplåten lägenhet m. m......... kr. ...........

b) för rätt att tillgodogöra sig sten,

torv, grus, lera o. dyl............. >

c) för rätt att tillgodogöra sig vattenkraft, framdraga ledningar

o. dyl.................................. »

d) för rätt till bete, jakt, fiske m. m. » ...........

3. För försålda produkter (se 6):

spannmål och frövaror .............. kr. ........................

sockerbetor (grundpris + tilläggs-

pris)....................................... » ..........................

potatis, rotfrukter, grönsaker och

trädgårdsprodukter ................. » .........................

hö, halm och grönfoder............... » .........................

hästar ...................................... » ..........................

nötkreatur och kött därav............ » .........................

svin och grisar samt fläsk............ » ......

får och getter ........................... » ..........................

fisk och vilt.............................. » ........................

fjäderfä och ägg ........................ »

ull, hudar och skinn ................. »

mjölk och produkter därav:

a) vid leverans till mejeri (åter-

bekomma mejeriprodukter avdragna) .............................. » ......

b) vid försäljning till enskilda

personer.............................. » ......

...................................................................... » ......

......................................................................... » .....

4. Diverse intäkter:

försäljning av redskap och andra

döda yttre inventarier (se 6)...... kr. —...................

försäljning av sten, torv, grus, lera

o. dyl..................................... » .........................

körslor (se 7), uthyrning av maskiner, dragare, annan arbetskraft

o. dyl................................... » ..........................

ersättning för vägunderhåll ......... » ..........................

.................................................................................. »

.................................................................................. »

................................................................................. » ^

5. Intäkt av skogsbruk:

köpeskilling för sålt virke och andra skogseffekter.................. kr. .

köpeskilling vid upplåtelse av avverkningsrätt (se 8) .................. »

där skog avyttrats i samband med marken:

så stor del av vederlaget som belöper å skogen (se 9)...... »

Överföres

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 214 höft. (Nr 248).

I. Utgivna penningar:

1. Arrenden och betesavgifter .............

2. Kontanta arbetslöner:

till fast anställd driftpersonal

(se 11) ................................. kr.

till daglönare........................... »

till ackordsarbetare .................. »

3. Kontanta undan tagsförmåner

4. Utgifter för inköp av:

spannmål och frövaror ............ kr...........................

kraftfoder och betmassa............ »

potatis och rotfrukter ............... »

hö, halm och grönfoder ............ » .........................

andra fodermedel .................... » .........................

gödselmedel och torvströ ......... » .............

5. Utgifter för inköp av levande och döda yttre inventarier,

motsvarande en i fastighetens drift normal omsättning eller komplettering av inventariebeståndet (ej nyuppsättning, se 15):

hästar .................................... kr.

nötkreatur ............................ »

svin och grisar ........................ »

får och getter........................... »

fjäderfä.................................... »

redskap och andra yttre inventarier » .........................

................................................................................. » ...............................

(Nyuppsättning av yttre inventarier har under året skett för ......................... kr.)

6. Reparationer, försäkringar och andra kostnader:

a) Underhåll av inventarier (kontanta

utgifter utom arbetslöner, som avdragits under 2 här ovan)......... kr...............

b) Underhåll av byggnader och stäng-

sel (kontanta utgifter utom arbetslöner, som avdragits under 2 här

ovan)....................................... » .........................

Anm. Avdrag må ej ske för ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förändring Dylika arbeten hava under året

verkställts för ......................... kr.

c) Utgifter för olycksfallsförsäkring av

driftpersonal samt för försäkring av byggnader, förråd och driftinventarier ................................ » .........................

d) Skogsaccis, skogsvårdsavgift, tionde

m. m. dyl............................... » ........................

e) Frälseränta eller annan avgäld...... » ....... ...........

f) Diverse driftkostnader, nämligen:

...................................................................... » ..........................

............................,..........,............................... » ..........................

....................................................................... » ..........................

7. Räntor (se 16) å:

a) odlings- och vattenavtappningslån kr. .........................

b) annat lånt anläggnings- och driftkapital .................................... » ...............

Överföres

Överfört

II. Naturaförmåner enligt ortens pris (se 10):

1. Förmån av bostad för mig, min familj (se 11) och mina personliga tjänare (........... ram och kök) jämte ut-

rymmen och anläggningar för bekvämlighet och trevnad, såsom gästrum, lusthus, badhus, stall, bilgarage, jaktstuga m. m. dylikt..........................

Kronor öre

2. I hushållet använda produkter från egendomen för ............. hushållsmedlemmar (se 12) samt för tillfälliga kosttagare:

.................... kg. vete .................. kr...........................

.................... » råg..................... » ..........................

..................... » korn .................. » .........................

.................... » havre.................. »

.................... » ärter .................. »

................... » potatis ............... »

trädgårdsprodukter .................. »

nötkreatur och kött därav......... »

svin och fläsk ........................ »

får och getter samt ull ............ »

fjäderfä, fisk och vilt ............... »

..................... tjog ägg .................. »

mjölk och produkter därav:

a) direkt erhållna vid gården... »

b) återbekomna från mejeri ... »

3. Skjutsar och dylika förmåner för personligt bruk.........

4. Saluvärdet av alster ooh råämnen (se 13) från egen-

domen (utom skogseffekter), som

a) utgått till statare och annan driftpersonal samt till undantagstagare m. fl., ej i den skattskyldiges kost ..................... kr.

b) använts å annan av mig innehavd fastighet ..................... »

c) förädlats eller förbrukats i egen

rörelse................................. »

Saluvärdet av skogseffekter (se 13) från egendomen, som jag tillgodogjort mig:

a) i mitt hushåll eller elj est för min, min familjs och mina personliga

tjänares räkning .................. kr..........................

b) för driftpersonalens behov...... » .........................

c) för utgörande av undantagsför-

måner o. dyl......................... > ..........................

d) för ny-, till- eller ombyggnad å

fastigheten eller därmed jämförlig förändring .................. » .........................

e) för reparation och underhåll av

byggnader, stängsel och inventarier å fastigheten eller eljest för driften .................. »

f) å annan av mig innehavd fastighet ................................ »

g) till förädling och förbrukning i

egen rörelse ........................ »

Summa intäkter Avgå motstående avdrag

Nettointfikt (införes under A i deklarationen)

Överfört

II. Andra avdrag:

1. Kost för anställd personal:

.............. kostdagar för fast anställd

driftpersonal (se 11) å kr. .............

per dag ................................ kr.........................

............. kostdagar för legodagsver-

kare å kr............... per dag......... » .........................

2. Avlöning i natura till statare och annan driftpersonal,

ej i husbondens kost:

skogseffekter.............................. kr..........................:

övriga förmåner (ej bostadsförmån

i mig tillhörig fastighet) ......... » .........................

3. Undantagsfärmåner:

a) kost tillhandahållen i mitt eget

hushåll ................................. kr.

b) skogseffekter........................... »

c) övriga naturaförmåner utom bostadsförmån ........................... »

4. Saluvärdet av skogseffekter, använda till reparation och underhåll av byggnader, stängsel och inventarier å fastigheten (ej för ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förändring) eller eljest för driften samt hämtade:

a) från ifrågavarande fastighet...... kr..........................

b) från annan av mig innehavd

fastighet................................. » ..........................

c) från av mig driven rörelse ...... » ..........................

5. Saluvärdet av andra produkter och varor, som använts för driften av fastigheten (ej för ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förändring och ej heller för grundförbättring) samt hämtade:

a) från annan av mig innehavd

fastighet................................. kr.......................

b) från av mig driven rörelse ...... » .........................

6. Värdeminskning av mig tillhöriga, till fastigheten

hörande byggnader (se 17) .................................

7. Värdeminskning genom avverkning eller försälj-

ning av skog (minskning i skogs ingångsvärde, se 18)...............................................................

Anm. Till stöd för värdeminskningsavdragen skola närmare upplysningar lämnas antingen här nedan eller å särskild bilaga (se 19).

Summa avdrag

Kronor

öre

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ............................................................................................................ kr.........

Avgår (se 20): 6 % av fastighetens jordbruksvärde ........................................ kr....................................

_ 4 % » » skogsvärde................................................ »

5 % » » tomt- och industrivärde ....................... > ......................................

5 % » » taxeringsvärde såsom »annan fastighet» » -.............-.................... » _

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst kr.

Fördelning av inkomsten mellan kommuner i fråga om fastigheter i sambruk (se 21):.. ....................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen........................................................ kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.... »

Anteckningar:......

3832. Sthlm 1927, Igaac Marcus' Boktr.-A.-B.

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Formulär rt:r 5

Särskild bilaga lämnas för varje fastighet eller komplex av fastigheter, som är att anse såsom brukningsenhet.

Bilaga till B.

Inkomst av

annan fastighet (än jordbruksfastighet).

Anvisning. I fråga om fastighet, som tillhör bostadsförening eller bostadsaktiebolag, skall deklaration å denna blankett avgivas dels av varje medlem i föreningen eller varje delägare i bolaget för bostad eller annan förmån, som i fastigheten tillkommit honom, ävensom för utdelning från föreningen eller bolaget, som utgått annorledes än å andel eller aktie, dels av föreningen eller bolaget för fastigheten i övrigt ävensom för avgifter och andra inbetalningar, som medlem eller delägare i sådan egenskap haft att utgöra till föreningen eller bolaget (se 23).

Bilaga n:r

till

(den skattskyldiges namn)

............ deklaration angående fastigheten

kommun ........... under år 19 (se 2).

(kvarter och nummer eller annan beteckning)

Taxeringsvärde (se 3): byggnadsvärde kr......................................... mark- och parkvärde kr......................................... summa kr.

Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr........................................, för fasta maskiner kr........................................ summa kr.

Intäkter (se 5):

1. Naturaförmåner enligt ortens pris (se 9):

a) Hyresvärdet för bostad åt mig, min familj och mina personliga tjänare (.................rum och kök)

jämte utrymmen och anläggningar för bekvämlighet och trevnad, såsom gästrum, lusthus, badhus, stall, bilgarage, drivhus, trädgård, plantering o. s. v. (i värdet skall inräknas avkastning av trädgård och plantering, som är att anse såsom tillbehör till lägenheten) ...

b) Saluvärdet av alster och råämnen (se 13) från fastigheten, tillgodogjorda för driften av

annan av mig innehavd fastighet eller i egen rörelse............................................................

2. I penningar:

a) Hyror (ersättning för uppvärmning, vattenförbrukning, sotning m. m. inräknad) o. dyl.............

b) Avgäld m. m..............................................................................................................................

c) Övrig inkomst, t. ex. genom försäljning av alster och råämnen från fastigheten (ej alster

från sådan trädgård och plantering, som är att anse såsom tillbehör till min bostadslägenhet)

Den skattskyldiges anteckningar

Kronor

Summa intäkter

1.

2.

a)

b)

c)

d)

8)

Avdrag (se 24):

Ränta å lånt, i fastigheten nedlagt kapital (se 16) .....................................

Diverse omkostnader:

Avlöning till vice värd, gårdskarl, portvakt o. s. v. (se 25) ................kr.

Utgifter för vattenförbrukning, renhållning, belysning o. dyl., som jag

måst i egenskap av fastighetsägare vidkännas .................................... »

Utgifter för försäkring av byggnader........................................................ »

Kostnader för reparation och underhåll av byggnader............................ >

(Avdrag må ej ske för ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förändring. Dylika arbeten hava under året verkställts

för ................................ kr.)

Övriga omkostnader enligt följande specifikation:

öre

Taxeringsnämndens anteckningar

Kronor

öre

3. Värdeminskning av mig tillhöriga byggnader å fastigheten (se 17, 26) ................................

4. Värdeminskning genom slitning, utrangering eller dyl. av till fastigheten hörande maskiner

och inventarier ........................................................................................................................

Anm. Till stöd för värdeminskningsavdragen skola närmare upplysningar lämnas (se 19).

Summa avdrag

Summa intäkter....................................................................................... kr.

Avgår: summa avdrag ............................................................................ *

Nettointäkt av fastigheten (införes under B i deklarationen)............... »

kr.

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan .......................................................................................

Avgår (se 20): 5 % av fastighetens taxeringsvärde ........................................................... *

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst *

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt >

Anteckningar:......................................................................................................................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 215 höft. (Nr 258.)

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 6

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsforordningen. Denna bilaga användes i fråga om rörelse utan dubbel bokföring och alltså utan vinst- och förlustkonto i huvudboken, dock ej försäkringsrörelse. Särskild bilaga lämnas för varje företag (se 27).

Bilaga till C.

Inkomst av

annan rörelse än försäkringsrörelse.

Bilaga mr .............. till .................................................................................................................................................................................................

(den slcattskyldiges namn)

min ................................................................................................................................. inom ................................................................ kommun

(rörelsens namn)

Taxeringsvärde å i rörelsen använd egen fastighet (se 3): byggnadsvärde kr. ..............................., mark- och parkvärde kr.

summa kr. .......................... Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr.........................., för fasta maskiner kr..........................., summa kr.

deklaration angående under år 19

1. Ingående skulder. Skulder i rörelsen vid årets början...........................................................

2. Kontanta bruttointäkter. Under året influtna belopp, även likvid för fordringar (se 28):

a) för försålda varor eller tillverkningar ...................................................kr........................................

b) för utfört arbete ........................................................................................ » .......................................

c) övriga kontanta intäkter i rörelsen (se 29) ........................................... » .......................................

3. Intäkter i natura enligt ortens pris (se 10, 30):

saluvärdet av i rörelsen tillverkade eller saluliållna varor och produkter, som förbrukats i mitt hushåll, samt annan förmån av rörelsen eller yrket för mig, min familj (se 11) och mina personliga tjänare kr........................................

Utgående lager. Värdet å lager i rörelsen vid årets slut ................

Utgående fordringar. Fordringar i rörelsen vid årets slut ...............

(För förlust å fordringar i rörelsen har under året avskrivits (se 31) kr...

)

Summa av posterna 1—5

Den skattskyldiges anteckningar

Kronor

öre

6. Ingående lager. Värdet å lager i rörelsen vid årets början ...................................

7. Ingående fordringar. Fordringar i rörelsen vid årets början..................................

8. Kontanta utgifter. Under året utgivna belopp, även likvid för skulder (se 32):

a) för inköp av råämnen och varor i rörelsen ............................................kr................

b) hyror och arrenden .................................................................................... »

c) ränta å lånt kapital (se 16, 33)................................................................ »

d) arbetslöner.................................................................................................... »

e) diverse utgifter (se 34): bränsle, kraft och belysning ............................ » ................

reparations- och underhållskostnader (se 35) ................ » ...............

kontorskostnader och porto ............................................ » ...............

9. Andra driftkostnader (se 36):

a) kost till driftpersonal från mitt hushåll ( kostdagar ä kr......................) kr.

b) saluvärdet av i denna rörelse förädlade eller förbrukade produkter och rå-

ämnen från av mig innehavd fastighet eller rörelse, varför redovisning lämnas å annan bilaga n:r ............................................................................ »

10. Värdeminskning:

a) av mig tillhöriga, för användning i rörelsen avsedda byggnader (se 17) kr......................................

b) genom slitning, utrangering eller dyl. av maskiner och inventarier........ » .......................................

(Maskiners och inventariers värde vid föregående taxering kr...........................(

(Under året hava maskiner och inventarier inköpts för.... » .........................J

c) å gruvor, stenbrott o. d. genom deras tillgodogörande samt å patenträtter » .......................................

Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19).

It. Utgående skulder. Skulder i rörelsen vid årets slut ............................................................

Summa av posterna 6—11

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

Summan av posterna 1—5.......................................................

Avgår: summan av posterna 6—11 .....................................

Nettointäkt av rörelsen (införes under 0 i deklarationen)

......... kr.

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ......................................................................

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet..

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst..............

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37):

kr.

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen ........................................................ kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt »

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 2U käft. (Nr 2t8.) 3832. Sthlm 1827,Isaac Mareng-Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 7, alternativ t

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsföro

Denna bilaga användes i fråga om rörelse med dubbel bokföring och alltså med vinst- och förlustkonto i huvudboken, dock ej försäkringsrörelse. Särskild bilaga lämnas för varje företag (se 27).

Bilaga

Taxeringsvärde summa kr........

till..

(den skattskyldiges namn)

................... inom..................

Bilaga till C.

Inkomst av

annan rörelse än försäkringsrörelse.

deklaration angående ... under år 19..............

............................................................................... kommun.......

(rörelsens namn)

i rörelsen använd egen fastighet (se 3): byggnadsvärde kr................................ mark- och parkvärde kr. ...

............. Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr............................ för fasta maskiner kr............................ summa kr.

Bruttovinster, som enligt bilagda vinst- och förlustkonto härflutit av ifrågavarande rörelse och redovisats å följande driftkonton (se 38):

Varu ................................................................................................ konto kr.........................................

Tillverknings................................................................................... konto »

.................................................................................................................................................... konto » ........................................

................................................................................................................................................... konto » ......................................

................................................................................................................................................ konto » .........................................

Tillkommer:

1. Saluvärdet (enligt ortens pris, se 10) av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor och

produkter, som förbrukats i mitt hushåll, samt annan förmån av rörelsen för mig, min familj (se 11) och mina personliga tjänare, där värdet ej gottgjorts något driftkonto

2. Övriga intäkter, som tillhört rörelsen, men icke gottgjorts något driftkonto (se 29, 30) ....

3. Personliga utgifter, hushållskostnader o. dyl.............................................................................

4. Allmänna skatter .-.......................................................................................................................

5. Kostnad för nyanläggningar, för nyanskaffning av inventarier o. dyl.................................

6. Avskrivningar ............................................................................................................................

Anm. Punkterna 3—6 ifyllas endast om beloppen påförts något driftkonto.

Summa bruttovinster och tillkommande poster Avgår (se 36): — -

7. Ränta å lånt kapital (se 16, 33) ............................................................................................

8. Saluvärdet av i denna rörelse förädlade eller förbrukade alster och råämnen från av mig

innehavd fastighet eller rörelse, varför redovisning lämnas å annan bilaga n:r Anm. Punkt 8 ifylles ej, om värdet påförts något driftkonto.

9. Värdeminskning av mig tillhöriga, för användning i rörelsen avsedda byggnader (se 17)

10. Värdeminskning genom slitning, utrangering eller dyl. av maskiner och inventarier ........

Anskaffningsvärdet å maskiner och inventarier vid årets början utgjorde kr...........................

Anskaffningsvärdet å maskiner och inventarier inköpta under året utgjorde » ...............................

Maskiners och inventariers bokförda värde utgjorde/V^ ^re*s början » .................................

| » » slut » ................................

11. Värdeminskning å gruvor, stenbrott o. dyl. genom deras tillgodogörande samt å patenträtter Anm. Närmare upplysningar skola lämnas till stöd för värdeminskningsavdragen (se 19).

12. I räkenskaperna bokförda avskrivningar för lidna förluster å fordringar i rörelsen (se 31)

13. Övriga driftkostnader i ifrågavarande rörelse (ej hushållskostnader, personliga utgifter,

allmänna skatter, nyanläggningar, nyanskaffningar o. dyl.), bokförda å följande konton: \

...................................................................................................................................................... konto kr. ......................................

........................................................................................................................................................ konto » ........................................

........................................................................................................................................................ konto » .....................................

Den skattskyldiges anteckningar

Kronor

öre

Bruttoförluster, som enligt bilagda vinst- och förlustkonto uppkommit å ifrågavarande rörelse och redovisats å följande driftkonton:

....................................................................................................................................................... konto kr.......................................

.......................................................................................................................................................... konto » .......................................

......................................................................................................................................................... konto » ........................................

Summa avgående poster och bruttoförluster

Summa bruttovinster och tillkommande poster................................................ kr.

Avgår: summa avgående poster och bruttoförluster .................................... »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen)............................ »

Taxeringsnämndens

anteckningar

Kronor

öre

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan............................................................................................ kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet.................... »

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst................................ »

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37): ..............................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen........................................................ kr....................................

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt »

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 2U höft. (Nr 248.) 3832. stum 1927, Isaac Marcus' Boktr.-A.-B.

Formu r rt:r , a ernå

TUlhanddh&lles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordningen, Denna bilaga användes i fråga om rörelse med dubbel bokföring och alltså med vinst- och förlustkonto i huvudboken, dook ej försäkringsrörelse. Särskild bilaga lämnas för varje företag (se 27).

Bilaga till C.

Inkomst av

annan rörelse än försäkringsrörelse.

Bilaga n:r .............. till.......................................................................................................................................................................................................... deklaration angående

(den skattsbyldiges namn)

min............................................................................................................................... inom ............................................................................. kommun............ under år 19.

(rörelsens namn)

Taxeringsvärde å i rörelsen använd egen fastighet (se 8): byggnadsvärde kr. ..............................., mark- och parkvärde kr.

Summa nettovinst och tillkommande poster ........................ kr. .

Avgår: summan avgående poster och nettoförlust................ »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen) »

Summa nettovinst och tillkommande poster ........................ kr. .

Avgår: summan avgående poster och nettoförlust................ »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen) » ................

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ........................................................................ kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet » Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst ............ »

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37): ..................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen ....................................................... kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt »

Anteckningar: ......................................................................................................................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 2U höft. (Nr 2'i8.)

3832. Sthlml927, Isaac Marcns' Boktr.-A.-B.

II. Särskilda uppgifter.

i.

Försäkringsfonden för egen räkning redovisas sålunda: (se 40):

Ersättningsreserv ........................

Premiereserv för brandförsäkring » » annan försäkring

Summa kr.

Anm. till II. 1. Om summan i kol. a överstiger summan i kol. b, införes skillnaden vid I. 4 å sid. 1. Om summan i kol. a understiger summan i kol. b, införes skillnaden vid I. 13 å sid. 1.

Anm. till II. 2. Här skola upptagas samtliga utjämningsfonder.

I kol. a upptagas fonderna till sitt verkliga belopp vid årets början.

I kol. b upptagas fonderna till sitt verkliga belopp vid årets slut, såvida icke annorlunda följer av nedanstående regler 1) och 2).

1) Fond, som avses i 44 första stycket, införes icke i kol. b, om bolagsordningen under året så ändrats, att fonden kan disponeras på annat sätt än i nämnda stycke sägs.

2) Pond, som avses i 44 andra stycket, må icke upptagas i kol. b till högre belopp än i kol. a. Dylik fond, för vilken vid årets början bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnits, införes icke i kol. b, om bolagsordningen under året ändrats och fonden därefter kan disponeras på annat sätt än i 44 första stycket sägs.

Om summan i kol. a överstiger summan i kol. b, införes skillnaden vid I. 5 å sid. 1.

Om summan i kol. a understiger summan i kol. b, införes skillnaden, då avdrag yrkas för ökning av utjämningsfonderna, vid alt. 2 under avd. 5 här nedan.

Anm. Nedanstående uppgifter under 3—5 ifyllas endast, då avdrag yrkas för ökning av utjämningsfonderna (post I. 14 å sid. 1).

3. Den på året belöpande premieinkomsten för egen räkning beräknas sålunda:

a) för brandförsäkring:

Premiereserv för egen räkning vid årets början (se uppgift under H. 1 här ovan) .................................... kr..........................

4 procent ränta därå ............................................................................................................................................ * ......................................

Premieinkomst för egen räkning (post I. 1 a) å sid. 1)................................................... * -

Summa * ......................................

Avgår: Premiereserv för egen räkning vid årets slut (se uppgift under II. 1 här ovan) ............................ » _

Återstår på året belöpande premieinkomst för egen räkning för brandförsäkring »

b) för annan försäkring:

Premiereserv för egen räkning vid årets början (se uppgift under II. 1 här ovan) .................................... kr.....................................

4 procent ränta därå ............................................................................................................................................ * ......................................

Premieinkomst för egen räkning (post I. 1 b) å sid. 1)................................................................................... * -

Summa » ......................................

Avgår: Premiereserv för egen räkning vid årets slut (se uppgift under II. 1 här ovan) ........................... »

Återstår på året belöpande premieinkomst för egen räkning för annan försäkring »

4. Vinsten å själva försäkringsrörelsen bertknas sålunda:

Försäkringsfond för egen räkning vid årets början (summan i kol. a under II. 1 här ovan)

4 procent ränta därå ....................................................................................................................

Premieinkomst för egen räkning (det utförda beloppet vid I. 1 å sid. 1) ............................

Summa »

Avgår :

Utbetalningar för egen räkning för försäkringsfall (post I. 7 å sid. 1)....................... kr............................

Förvaltningskostnader för egen räkning, upptagna under I. 8 å sid. 1........................ » ......................................

Beräknad hyra för i rörelsen använd anstalten tillhörig fastighet................................ »

Försäkringsfond för egen räkning vid årets slut (summan i kol. b under II. 1 här ovan) » ........... kr. _

Återstår vinst å själva försäkringsrörelsen » 5

5. Den avdragsgilla ökningen av utjämningsfondernas summa beräknas sålunda:

a) 20 gånger den på året belöpande premieinkomsten för egen räkning för brandförsäkring utgör (jfr. H.

3 a) här ovan)....................................................................................................................................................... kr

b) 2 gånger den på året belöpande premieinkomsten för egen räkning för annan försäkring utgör (jfr. n.

3 b) här ovan)....................................................................................................................................................... *

Summa av posterna a) och b) »

Alt. 1. Enligt II. 2 här ovan var utjämningsfondernas summa vid årets början kr....................................... och understeg alltså summan av posterna a) och b) med .................................................... kr.

> 2. Skillnaden mellan summorna i kol. b och kol. a under II. 2 här ovan utgör.... » ......................................

» 3. Enligt H. 4 här ovan utgör vinsten å själva försäkringsrörelsen ........................ » ......................................

Avdragsgill avsättning till utjämningsfonderna utgjorde alltså (= det minsta av de vid Alt. 1, 2 och 3 utförda beloppen) ...............................................................................................................................

Formulär n:r 8

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Denna blankett må ej användas av utländsk försäkringsanstalt.

Vid blankettens ifyllande böra anvisningarna å sid. 3 iakttagas.

Bilaga n:r ............. till .................................................................................................................................

(den skattskyldiges namn)

sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse inom ...................................................................

Taxeringsvärde å i rörelsen använd egen fastighet (se 3): byggnadsvärde kr. .......

summa kr. ...............................

Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr. ................................, för fasta maskiner kr.

Bilaga till C.

Inkomst av

sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse. ........................................................... deklaration angående

............................... kommun.............. under år 19..

..........., mark- och parkvärde kr.........................

, summa kr.

Summan av posterna 1—6................................ kr.

Avgår: summan av posterna 7—15 ................ »

Nettointäkt av rörelsen (införes under C i deklarationen) ............................................ »

Till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ................................................................................................................ kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvärdet å i rörelsen använd egen fastighet ........................................ »

Återstående till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst »

Fördelning av inkomsten mellan kommuner (se 37):....................................................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen................................................................ kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt .... »

Anteckningar: ...............

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 21b höft. (Nr 2i8.)

Anvisningar för blankettens ifyllande.

Av svensk försäkringsanstalt bör särskild förklaring avgivas^ hur intäkt eller avdrag beräknats i de fall, då dess belopp ej framgår av uppgifterna i deklarationen i övrigt eller i till deklarationen fogat räkenskapsutdrag; vidare bör lämnas uppgift å de i räkenskaperna upptagna inkomster, vilka icke medräknats vid beräkningen av det beskattningsbara överskottet. Ömsesidigt försäkringsbolag, som driver sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring, ävensom försäkringsaktiebolag, som har utjämningsfond (se 44), bör bifoga vid årets början gällande bolagsordning, ävensom de ändringar, vilka under året vidtagits i densamma. o

Beräkning av försäkringsrörelses överskott skall ske särskilt för a ena sidan livförsäkringsrörelse, å andra sidan sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse. Försäkring, som meddelats i samband med huvudförsäkring, räknas härvid som tillhörande huvudförsäkringens art (t. ex. livränta, som meddelats som ersättning vid olycksfallsförsäkring, räknas till olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, som av livförsäkringsbolag meddelats i kombination med livförsäkring, räknas till livförsäkring). Intäkter samt driftkostnader eller andra avdrag, vilka icke kunna bokföringsmässigt fördelas på de båda arterna av rörelse, skola fördelas på skäligt sätt.

Vad som här säges angående försäkringsrörelse ägor tillämpning även beträffande sådan försäkringsrörelse, som drives av understödsföreningar.

39. För försäkringsaktiebolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall den enligt 1. B. å bilagan för livförsäkringsrörelse beräknade del av inkomsten, som motsvarar en tredjedel av den beräknade räntan å premiereserv och premieåterbärings reserv, anses icke belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap. I vad mån annan inkomst skall anses belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap, får avgöras enligt de för bolaget gällande grunder eller bolagsordning. På grund härav skall för bolag, som meddelar livförsäkring och därutöver icke annan försäkring än personförsäkring, såsom aktieägarnas andel i inkomsten upptagas det belopp, vilket genom bolagsstämmas beslut tillförts dem av beskattningsårets vinst, däri icke inberäknade vid beskattning avdragsgilla avsättningar till aktieägarnas fonder.

40. Med försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfond (premiereserv, ersättningsreserv) enligt försäkringslagen, minskad med värdet av återförsäkrares ansvarighet. I ersättningsreserven inbegripes dock i fråga om försäkringsanstalt, som driver sjöförsäkring, den förstärkning av försäkringsfonden, som sådant

bolag gör enligt bolagsordningen, och i fråga om bolag, som driver livförsäkring, återköpsreserven.

41. Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. minskade med återförsäkrares andelar.

42. Bland övriga intäkter skall i fråga om anstalt, som meddelar personförsäkring, uppföras minskning av premieåterbäringsreserv och av säkerhetsfond.

43. Bland övriga avgående poster må i fråga om anstalt, som meddelar personförsäkring, uppföras avsättning till premieåterbäringsreserv och i lag föreskriven säkerhetsfond ävensom utbetald premieåterbäring.

Som avgående post må här icke uppföras avsättning till omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

44. Med utjämningsfond förstås här fond, som enligt bolagsordningen må användas endast till att helt eller delvis täcka förlust å själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvarstående förlust å rörelsen i dess helhet, i den mån den icke kan täckas av andra till framtida förfogande avsatta medel.

I fråga om ömsesidigt försäkringsbolag räknas som utjämningsfond jämväl fond, som vid början av det räkenskapsår, som ligger till grund för 1928 års taxering, funnits utöver försäkringsfond, premieåterbäringsreserv och säkerhetsfond, och vilkens användning enligt bolagsordningen icke begränsats på sätt nyss sagts.

Som utjämningsfond skall ej anses i lag föreskriven säkerhetsfond eller försäkringsaktiebolags reservfond.

Särskild anvisning för 1928 års taxering.

Har efter utgången av september 1926 men före utgången av det räkenskapsår, som ligger till grund för 1928 års taxering, av försäkringsbolag vidtagits sådan ändring i grunder eller bolagsordning, som avses i bilagan för sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse, anmtill II. 2. eller i bilagan för livförsäkringsrörelse, anm. till II. 5 b), skall denna ändring anses hava inneburit nedsättning av utjämningsreserven eller utjämningsfonden under nämnda räkenskapsår.

3832. Stillna 1927, Isaac Marcua' Boktr.-A.-B.

I. B. Beräkning av det belopp, som jämte överskottet skall medräknas vid beräkningen av inkomst av livförsäkringsrörelse (ifylles endast av försäkringsanstalt, som meddelar kapitalförsäkring).

1. Beräkning av ränta i fråga om rånte- och kapitalförsäkrlngsanstalt.

Det belopp, vilket såsom ränta gottskrivits besparingsfonden, utgjorde ............................................................ kr.

Avgår: ränta, som under året utbetalts till besparingsfondens delägare ............................................................ » _

Återstår beräknad ränta »

Summa beräknad ränta å premiereserven (här införes summan av de vid c) här ovan upptagna posterna) .... kr. Ränta, som enligt grunderna beräknas under året belöpa å premieåterbäringsreserven för direkt tecknade

kapitalförsäkringar, utgör........................................................................................................................................ »

éi,

Ränta, som enligt grunderna under året i övrigt tillförts premieåterbäringsreserven för direkt tecknade kapitalförsäkringar, vare sig i form av överränta å premiereserven för dylik försäkring eller eljest, utgör »

Summa beräknad ränta »

3. Beräkning av behållningen av hela verksamheten i vad den belöper på livförsäkringsrörelsen.

a) Summan av posterna 1—9 under I. A. å sid. 1 ................................................................................................ kr.

b) Av andra inkomstkällor än rörelse härfluten, under A, B samt F i allmänna deklarationen redovisad

inkomst, minskad med under allmänna avdrag uppfört underskott å samma inkomstkällor ........................ »

Summa »

Avgår: Summan av posterna 10—19 och 24 under I. A. å sid. 1 .................................................................... »

Återstår behållning av hela verksamheten i vad den belöper på livförsäkringsrörelsen

Anm. I fråga om anstalt, som förutom livförsäkringsrörelse även driver sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkringsrörelse, skola under 3 b) här ovan inkomst- eller underskottsbelopp medräknas endast i den mån de i försäkringstekniskt hänseende äro att hänföra till livförsäkringsverksamheten.

Alt. 1. Va av beräknad ränta enligt 1 eller 2 utgör..........................................................................................kr.

» 2. Behållningen av hela verksamheten i vad den belöper på livförsäkringsrörelsen utgör enligt 3 ........ »

Belopp att tagas till beskattning enligt 1. B. utgör alltså (= det minsta av de vid Alt. 1 och 2 utförda beloppen) »

Sammanfattning för taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Överskott å rörelsen enligt I. A. å sid. 1 ............................................................................................................ kr.

Tillkommer: Belopp att tagas till beskattning enligt I. B. här ovan ................................................................ >

Nettointäkt av rörelsen (införes under C deklarationen) .................................................................................... »

Till kommunal inkomstskatt skatte iktig inkomst:

Nettointäkt enligt uppgift ovan ............................................................................................................... kr.

Avgår (se 20): 5 % av taxeringsvär et å i rörelsen använd egen fastighet ........................................ >

Åt ende till kommunal inkomstskatt skattepliktig inkomst »

Fördelning av inkomsten mellan kommun (se 37): .................................................................................................

Av taxeringsnämnden beräknad inkomst: enligt kommunalskattelagen................................................................ kr.

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt .... »

Anteckningar:

Formulär n:r 9

Tillhandahållen skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen. Senna blankett må ej användas ai> utländsk försäkringsanstalt.

Vid blankettens ifyllande böra anvisningarna å sid. 4 iakttagas.

Bilaga n:r till

(den skattskyldiges namn)

Bilaga till C.

Inkomst av livförsäkringsrörelse.

deklaration angående

livförsäkringsrörelse inom kommun under år 19

Taxeringsvärde å i rörelsen använd egen fastighet (se 3): byggnadsvärde kr. , mark- och parkvärde kr.

summa kr. .....................................................

Brandförsäkringsvärde: för byggnader kr........................, för fasta maskiner kr. ......................, summa kr......

Summan av posterna 1 — 9................................ kr.....

Avgår: summan av posterna 10—24................ »

Återstår överskott å rörelsen ........................ » ...

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 21b höft. (Nr 2b8).

II. Särskilda uppgifter.

1. Försäkringsfonden för egen räkning (se 40) var vid årets början .......................................

> » » » » » » slut ...........................................

2. Premieåterbäringsreservens förändringar under året:

a) Pi’emieåterbäringsreservens belopp vid årets början ..........................................................

b) Belopp, varmed premieåterbäringsreserven under året minskats (post I. A. 5 å sid. 1):

på grund av utbetald premieåterbäring (post I. A. 12 å sid. 1) ........................ kr. ..

annan minskning ........................................................................................................ »

c) Innan avsättning för året skett, var alltså premieåterbäringsreserven

d) Till premieåterbäringsreserven har avsatts (post I. A. 20 å sid. 1) ..

e) Därefter är premieåterbäringsreserven vid årets slut...........................

kr.

kr.

»

»

»

»

3. Säkerhetsfondens förändringar under året:

a) Säkerhetsfondens belopp vid årets början.....................................,...................................................................... kr.

b) Minskning under året (post I. A. 6 å sid. 1).................................................................................................... »

c) Innan avsättning för året skett, var alltså säkerhetsfonden ............................................................................ v

a) Till säkerhetsfonden har avsatts ............................................................. ........................................................... »

e) Därefter är säkerhetsfonden vid årets slut ............................................................................................................ »

Då avdrag yrkas under I. A. 21 å sid. 1, meddelas ytterligare följande uppgifter:

f) Det belopp, vartill säkerhetsfonden skall uppgå, innan avsättning enligt lag må upphöra, utgör vid årets slut »

Avgår: Under c) utfört belopp ........................................................................................................................... »

g) Skillnaden mellan beloppen under f) och c) är alltså .................................................................................... >

h) Avdragsgill avsättning till i lag föreskriven säkerhetsfond utgör alltså (= det minsta av de vid d) och g)

utförda beloppen) ........................................................................................................ kr. ...............

I. Livränteförsäkringsrörelsens garantifonders förändringar under året:

a) Garantifondernas belopp vid årets början enligt följande specifikation (se 46):

................................................................................................................................................................................................... kr.

................................................................................................................... ................-...........-................................................. » ________ kr.

b) Belopp, varmed garantifonderna under året minskats (post I. A. 7 å sid. 1):

på grund av utbetald vinst (post I. A. 13 å sid. 1) med ett belopp av ................ »

annan minskning ............................................................................................................ » »

Anm. Se anm. under 5 b) här nedan.

c) Före dispositionen av behållningen å livränteförsäkringsrörelsen var alltså garantifondernas summa ........ »

d) Av årets behållning å livränteförsäkringsrörelsen har till garantifonderna avsatts (post I. A. 22 sid. 1) »

e) Därefter voro livränteförsäkringsrörelsens garantifonder vid årets slut enligt nedanstående specifikation:

....................................................................................................... kr....................... .............

.................................................................................................................................................................................................... » ..................................... »

5. Utjämningsreservernas förändringar under året:

a) Utjämningsreservernas belopp vid årets början enligt följande specifikation (se 47):

.....................................................................................................................................................................................................kr..........................

..................................................................................................................................................................................................... » kr.

b) Minskning under året (post I. A. 8 å sid. 1).................................................................................................... »

Anm. Ändring av grunder eller bolagsordning, som innebär att bolaget får rätt att disponera garantifond resp. utjämningsreserv på annat sätt än i anvisningarna 46, resp. 47 sägs, skall räknas som minskning av dylik fond med hela det belopp, vartill den uppgick före ändringen.

c) Innan avsättning för året skett, var alltså utjämningsreservernas summa .................................................... .

d) Till utjämningsreserverna har avsatts ................................................................................................................ »

e) Därefter voro utjämningsreserverna enligt följande specifikation:

......................................................................................................................................-...................................................... kr.........................

..................................................................................................................................................................................................... » .................................

.......................................................... ............................................................................................................................ »__»

Då avdrag yrkas för avsättning till utjämningsreserverna (post I. A. 23 å sid. 1), meddelas ytterligare följande uppgifter:

f) 2 procent av risksumman för kapitalförsäkring för dödsfall med avdrag av den del därav, för vilken

återförsäkrare svara, understeg icke (se 48) ................................................................................................ kr.

Avgår: Under c) utfört belopp ............................................................................................................................ >

g) Skillnaden mellan posterna f) och c) är alltså ................................................................................................... »

h) Avdragsgill avsättning till utjämningsreserverna utgör alltså (= det minsta av de vid d) och g) utförda

beloppen) ........................................................................................................................ kr.

Anvisningar för blankettens ifyllande,

Av svensk försäkringsanstalt bör särskild förklaring avgivas, hur intäkt eller avdrag beräknats i de fall, då dess belopp ej framgår av uppgifterna i deklarationen i övrigt eller i till deklarationen fogat räkenskapsutdrag; vidare bör lämnas uppgift å de i räkenskaperna upptagna inkomster, vilka icke medräknats vid beräkningen av det beskattningsbara överskottet. Ömsesidigt försäkringsbolag, som driver sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring, ävensom försäkringsaktiebolag, som har utjämningsfond (se 44), bör bifoga vid årets början gällande bolagsordning, ävensom de ändringar, vilka under året vidtagits i densamma.

Beräkning av försäkringsrörelses överskott skall ske särskilt för å ena sidan livförsäkringsrörelse, å andra sidan sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse. Försäkring, som meddelats i samband med huvudförsäkring, räknas härvid som tillhörande huvudförsäkringens art (t. ex. livränta, som meddelats som ersättning vid olycksfallsförsäkring, räknas till olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring, som av livförsäkringsbolag meddelats i kombination med livförsäkring, räknas till livförsäkring). Intäkter samt driftkostnader eller andra avdrag, vilka icke kunna bokföringsmässigt fördelas på de båda arterna av rörelse, skola fördelas på skäligt sätt.

Vad som här säges angående försäkringsrörelse äger tillämpning även beträffande sådan försäkringsrörelse, som drives av understödsföreningar.

39. För försäkringsaktiebolag, sam driver livförsäkringsrörelse, skall den enligt I. B. å bilagan för livförsäkringsrörelse beräknade del av inkomsten, som motsvarar en tredjedel av den beräknade räntan å premiereserv och premieåterbäringsreserv, anses icke belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap. I vad mån annan inkomst skall anses belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap, får avgöras enligt de för bolaget gällande grunder eller bolagsordning. På grund härav skall för bolag, som meddelar livförsäkring och därutöver icke annan försäkring än personförsäkring, såsom aktieägarnas andel i inkomsten upptagas det belopp, vilket genom bolagsstämmas beslut tillförts dem av beskattningsårets vinst, däri icke inberäknade vid beskattning avdragsgilla avsättningar till aktieägarnas fonder.

40. Med försäkringsfond för egen räkning förstås försäkringsfond (premiereserv, ersättningsreserv) enligt försäkringslagen, minskad med värdet av återförsäkrares ansvarighet. I ersättningsreserven inbegripes dock i fråga om försäkringsanstalt, som driver sjö-

försäkring, den förstärkning av försäkringsfonden, som sådant bolag gör enligt bolagsordningen, och i fråga om bolag, som driver livförsäkring, återköpsreserven.

41. Med premieinkomst, förvaltningskostnader m. m. för egen räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m. in. minskade med återförsäkrares andelar.

45. Som avgående post må här icke uppföras avsättning till omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

46. Med garantifond för livränteförsäkringsrörelsen förstås här fond, som avsatts av överskottet på denna rörelse och som enligt grunderna eller bolagsordningen må användas endast till vinstutdelning å livränteförsäkringar eller till att helt eller delvis täcka förlust inom denna rörelse på dödlighet, sjuklighet och invaliditet samt efter sådan disposition kvarstående förlust på rörelsen i dess helhet, som icke kan täckas av andra till framtida förfogande avsatta medel.

47. Med utjämningsreserv förstås här fond (såsom katastrofreserv, riskutjämningsfond m. fl.), vilken enligt grunderna eller bolagsordningen må användas endast till att helt eller delvis täcka förlust på dödlighet, sjuklighet och invaliditet samt efter sådan disposition kvarstående förlust på rörelsen i dess helhet, i den mån densamma icke kan täckas av andra till framtida förfogande avsatta medel. Som utjämningsreserv skall ej anses i lag föreskriven säkerhetsfond eller försäkringsaktiebolags reservfond.

48. Med risksumma för kapitalförsäkring för dödsfall förstås det belopp, som är att anse som utsatt för dödsrisk.

Särskild anvisning för 1928 års taxering.

Har efter utgången av september 1926 men före utgången av det räkenskapsår, som ligger till grund för 1928 års taxering, av försäkringsbolag vidtagits sådan ändring i grunder eller bolagsordning, som avses i bilagan för sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse, anm. till II. 2, eller i bilagan för livförsäkringsrörelse, anm. till II. 5 b), skall denna ändring anses hava inneburit nedsättning av utjämningsreserven eller utjämningsfonden under nämnda räkenskapsår.

3832. Stlilm 1927, Isaac Marcus- Boktr.-A.-B,

Formulär rr.r 10

TUlhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings förordningen.

Å denna blankett må lapp till ledning för sin taxering lämna uppgift om renskötsel, som han drivit under nästföregående år, samt om sin förmögenhet i sådan rörelse vid nästföregående års utgång. Om lapp haft annan inkomst än av renskötsel (såsom inkomst av tjänst, av kapital o. s. v.) eller haft förmögenhet, som icke varit nedlagd i renskötsel, uppgives sådan inkomst och förmögenhet å blankett för självdeklaration.

Uppgift bör avlämnas eller i betalt brev med allmänna posten insändas senast den 31 januari det år taxeringen skall äga rum antingen till ordningsmannen i lappbyn eller till ordföranden i den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxeringen. Uppgift kan ock avlämnas eller insändas till länsstyrelsen i det län eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen skall äga rum.

Lapp äger, om han så önskar, att i stället för uppgift enligt detta formulär avgiva självdeklaration i vanlig ordning.

Den som mot bättre vetande eller av grov vårdslöshet lämnat oriktigt meddelande, som är ägnat att leda till frihet från taxering eller till för låg taxering, kan straffas med böter enligt 145 § taxeringsförordningen.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande utgiftsskyldighet eller för sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål hänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

Uppgift angående renskötsel

att avlämnas lör taxering i

kommun a

taxeringsdistrikt ar

av:

Fullständiga för- och tillnamn: ...................

Födelseår:................................................... Lappby:

Mantalsskrivning sort: ................................................

Uppgifterna avse kalenderåret 19

Egna renar vid årets början. Under året tillkomna:

genom kalvning .................

genom inköp .....................

st.

»

>

Summa

Avgå motstående renar.....

Egna renar vid årets slut

I min vård satta skötesrenar

Under året hava:

a) försålts: livrenar...........................................

levande renkalvar ........................

b) slaktats för mitt hushåll: renar ................

renkalvar............

c) slaktats för avsalu: ........ renar....................

renkalvar............

d) förlorats genom sjukdom, härjningar av rov-

djur eller annan olycklig händelse, egna renar .......................................................

st.

Summa ....

Intäkter.

1. Naturaförmåner (kött, skinn m. m.) för mitt

hushåll (.........................hushållsmedlemmar) enligt ortens pris ...........................................

2. Influtna belopp i penningar eller varor:

a) för försålda produkter:

renar och kött därav ...............................

hudar och skinn............................................

andra produkter ............................................

b) ersättning för vård av skötesrenar

c) övriga intäkter:

Summa intäkter Avgå motstående avdrag

Nettointäkt

Kronor

öre

Avdrag.

1. Avlöning till .......................... st. renvårdare:

kontant lör .............................................

kosthåll under .......................... kostdagar .

2. Utgivna belopp i penningar eller varor:

a) avgifter enligt renbeteskonvention.............

b) ersättning för skada å gröda.....................

c) Övriga driftkostnader:

för uppförande av rengärden.................

» underhåll av vakthundar .............

Summa avdrag

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 214 höft. (Nr 2481

Vänd!

i

Särskilda upplysningar och yrkanden.

Under nästföregående år var jag gift, ogift, änkling, änka, frånskild (det rätta understrykes). Antalet hemmavarande eller av mig helt eller delvis underhållna barn, vilka vid innevarande års ingång ej uppnått 16 år och vilka icke, vart för sig, nästföregående år haft en behållen inkomst av minst 450 kr., utgjorde ........................................

hådo ^ i

Under nästföregående år jja(je jag jcke husföreståndarinna (uppgift härom lämnas endast av den, som varit ogift, änkling, änka eller frånskild samt haft hemmavarande barn, som nyss nämnts).

Att, mig veterligen, någon inkomst eller tillgång, som bort uppgivas, icke uteslutits samt att uppgifterna lämnats efter bästa förstånd; bekräftas på heder och samvete.

..................... den ............................................................................. 19

Namn:.........................................................................................................

Postadress:............................................................................................

Taxeringsnämndens beslut.

3832. Sthlml927, Isa&c Marcus' Boktr.-A.-B.

Formulär n:r it

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt

53 § taxeringsförordningen.

En var, som i svenskt penninglotteri eller vid vinstdragning av i Sverige utfärdade premieobligationer erhållit vinst, uppgående till mera än 100 kronor, är skyldig att till ledning vid taxeringen avgiva uppgift angående lotterivinst. Uppgift skall vid vinstmedlens lyftande avlämnas till lotteriets anordnare eller obligationernas utfärdare; och har denne att tillse, att vinst icke utlämnas, utan att uppgiftsskyldigheten behörigen fullgöres (42 § 1 mom. taxeringsförordningen).

Uppgift angående lotterivinst åtnjuter skydd mot offentliggörande enligt § 2 4:o tryckfrihetsförordningen.

Uppgift angående lotterivinst.

Uppgiftslämnarens namn: ...........................

Födelseår: ......................... Yrke eller titel:

Hemvist: Län: .........................................................

By, gård eller lägenhet:

(fullständiga för- och tillnamn)

Kommun: .................................................

Gata och husnummer (i stad):

Till ledning för min taxering år 19 uppgiver jag, att jag

dragning den........................................ 19 i lotteriet för....................................................................................

vinstdragning den ...................................... 19........ av

premieobligationer av år ...............

erhållit vinst till följande belopp: .............................................................................................r...................................

Egenhändig underskrift: ................................................................................................................................

Postadress: ..................................................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 21i höft. (Nr 248.) 3832. Sthlm 1297 Isaac Marcus' Boktr.-A.-B.

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxerings för ordningen.

Formulär n:r 12

Före blankettens ifyllande böra anvisningarna å sid. 4 noga genomläsas.

Deklarationsblankett n:r 3

Virkesdeklaration för taxering i

kommun *

taxeringsdistrikt

Fullständiga för- och tillnamn: ....................................................................................................................

Yrke eller titel: ................................................................................................................................................................

Bostadsort: .............................................................................................................................................................................

Uppgifterna avse kalenderåret 19 (räkenskapsåret fr. o. in. den 19 t. o. m. den 19...... ).

Bihang till riksdagens protokoll 1927- 1 samt. 2l't höft. (Nr 2'tS.j

Att under året inom ifrågavarande kommun (taxeringsdistrikt) icke blivit avverkat annat virke, för vilket jag är att anse såsom avverkare, än som här ovan uppgivits, samt att jag efter bästa förstånd meddelat de lämnade uppgifterna, bekräftas på heder och samvete.

den 19

Namn:

Yrke eller titel: Postadress: ........

Taxeringsnämndens beslut.

T axeringsnämnden har taxerat den skattskyldige till skogsaccis med taxerat rotvärde kr.

Skäl för avvikelse från deklarationen:

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande,

Med taxeringsår förstås här nedan det kalenderår, under vilket taxering verkställes, och med beskattningsår det kalenderår, som närmast föregått taxeringsåret, eller, där räkenskapsår icke sammanfaller med kalenderår, det räkenskapsår, som gått till ända närmast före den 1 mars under taxeringsåret.

Virkesdeklaration skall upptaga virke, som deklaranten avverkat under beskattningsåret (se 1 här nedan).

Skyldighet att avgiva sådan deklaration åligger avverkaren utan anmaning för varje kommun, där det avverkade virkets rotvärde för hela beskattningsåret överstigit 100 kronor. Ingår i kommunen mer än en församling eller mer än ett skoldistrikt eller finnes i kommun municipalsamhälle och har deklarant avverkat virke såväl inom sådant område som inom annan del av kommunen, skall, därest de delar av kommunen, varom sålunda är fråga, tillhöra olika taxeringsdistrikt, virkesdeklaration avgivas för varje sådant distrikt i vad angår inom distriktet avverkat virke. Efter anmaning vare avverkare skyldig avgiva virkesdeklaration, även om det avverkade virkets rotvärde icke uppgår till nämnda belopp.

Virkesdeklaration, som avgives utan anmaning, skall vara avlämnad senast den 15 februari. Staten, landsting, kommun och annan dylik menighet, verk eller bolag, som är försett med Kungl. Majrts oktroj eller blivit registrerat såsom aktiebolag eller står under offentlig kontroll, så ock annan, som nästföregående år enligt lag varit skyldig föra handelsböcker och vilkens räkenskapsår gått till ända senare än den 31 oktober året näst före taxeringsåret, må njuta anstånd med deklarationens avlämnande till den 31 mars. Jämlikt 36 § 1 inom. fjärde stycket och 48 § taxeringsförordningen kan i vissa fall förlängning av tiden för virkesdeklarations avlämnande utverkas.

Virkesdeklaration skall avlämnas eller med allmänna posten insändas antingen direkt till ordföranden i den taxeringsnämnd, som har att verkställa taxeringen, eller ock, om skogen är belägen inom Stockholms stads område, till överståthållarämbetet och i övriga orter till länsstyrelsen i det län, magistraten eller stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen skall företagas.

Avlämnas ej virkesdeklaration inom behörig tid, är den skattskyldige förlustig rätten att hos kammarrätten och Kungl. Maj:t överklaga taxering, för vilken deklarationen skolat ligga till grund. Är virkesdeklaration ofullständig därutinnan, att virke, som bort upptagas, utelämnats, äger enahanda påföljd rum i fråga om taxeringen för sådant virke.

Har någon i virkesdeklaration eller upplysning, som av honom avgivits till ledning vid virkestaxering, lämnat oriktigt meddelande, som är ägnat att leda till frihet från taxering eller till för låg taxering, kan han, därest han lämnat det oriktiga meddelandet mot bättre vetande eller vid dess avgivande gjort sig skyldig till grov vårdslöshet, straffas med böter enligt 145 § taxeringsförordningen. Straff för här omnämnd förseelse inträder icke, därest den skyldige, innan taxeringsnämnden avslutat sitt arbete för året, a" egen drift beriktigat det oriktiga meddelandet.

1. Med avverkare förstås den som vid den tid, då virket är att anse såsom avverkat, äger förfoga över virket; dock att, där annan äger rätt till avfallsvirket, denne skall anses såsom avverkare i fråga om sådant virke. Beträffande husbehovsvirke, som ägare eller arrendator av fastighet upplåtit till annan, som innehar visst icke för sig taxerat område av fastigheten, anses fastighetens ägare eller arrendator som avverkare.

Virket anses vara avverkat, då det blivit så tillrett och upplagt, att uppmätning av detsamma kan ske på i orten vanligt sätt. Kolvirke räknas som avverkat, då det blivit rest eller lagt till kolning eller förts från skogen för att annorstädes kolas. Har virke, sedan det fällts, men innan med detsamma vidtagits sådan åtgärd, som nu sagts, avyttrats eller använts, skall detsamma anses såsom avverkat, när det avyttrades eller användes.

2. I deklarationen lämnas uppgift om avverkning för varje särskild fastighet eller komplex av fastigheter, som i ägarens eller innehavarens hand är att anse såsom brukningsenhet.

3. Till virke hänföres jämväl vindfälld skog, toppar och annat avfallsvirke, men ej stubbar, kvist och löv, näver och lös bark.

Virkesdeklaration skall innehålla uppgift om de virkesslag, som utfallit vid avverkningen, samt vad angår timmer om stycketal, dimensioner och kubikmassa i fast mått och

beträffande övriga virkesslag, med nedan angivna undantag, om kubikmassa i fast eller löst mått. Vad angår flottgods skall stycketal alltid tillika uppgivas.

Möter i särskilt fall svårighet att beträffande annat än timmer uppgiva kubikmassa, må deklarationen i stället upptaga endast stycketal och dimensioner; dock är sådant ej medgivet för den, som yrkesmässigt driver trävarurörelse.

Den, som kolat under beskattningsåret avverkat virke, må, om han hellre vill, i sin deklaration angiva, i stället för kubikmassan kolvirke, mängden av de kol, som vid kolningen erhållits. Vad sålunda är sagt gäller dock ej beträffande kolvirke, som förts från skogen för att annorstädes kolas.

I fråga om husbehovsbränsle må virkesmängden angivas, efter avverkarens eget val, antingen specificerat eller ock endast genom uppgift om antalet hushåll samt antalet rum och kök, därför bränslet använts, och därjämte om avverkningen avsett full eller endast partiell bränsleförsörjning. Mängden av stängselvirke för husbehov uppgives på sätt av formuläret framgår.

Uträkning av kubikmassa bör ske:

för timmer: efter toppmått eller mått på mitten i enlighet med den metod, som använts för timrets intumning;

för sparrar, bjälkar och spiror: efter virkets mått på mitten; samt

för gruvstolpar, pappersmasseved och annan ved: efter det mått, fast eller löst, som blivit använt vid mätningen.

Virkesdeklaration skall innehålla uppgift, efter vilka grunder uträkningen i varje särskilt fall skett.

4. Deklarationspliktig är skyldig att föreslå det belopp, vartill han anser rotvärdet för varje särskilt virkesslag böra uppskattas, och är det honom i övrigt obetaget att lämna alla sådana upplysningar, som han anser tjäna till ledning för hans taxering till skogsaccis.

Rotvärdet skall beräknas med hänsyn till virkesprisen å avverkningsorten. Ilar det avverkade virket sålts å rot, och har avverkningen ägt rum i omedelbar anslutning till försäljningen, bör det härvid åsätta priset kunna ligga till grund för beräkningen, såvida ej särskilda omständigheter föranlett, att det åsätta priset skilt sig från det å orten normala. Har virket ej sålts å rot, eller är virket att enligt anvisn. 1 anse såsom avverkat först så lång tid efter försäljningen, att ändring i prisförhållandena därefter ägt rum, eller hava särskilda omständigheter föranlett, att det åsätta priset skilt sig från det å orten normala, skall rotvärdet beräknas efter det pris, som liknande virke i liknande avsättingsläge, köpt eller sålt å rot, skäligen bort betinga vid den tid, då det är att anse som avverkat. Hava under eu och samma avverkningsperiod prisen varierat, skall alltså hänsyn härtill tagas. Därest representativa försäljningar av virke å rot icke förekommit å avverkningsorten, kan en grund för uppskattning av rotvärdet vinnas genom att utgå från försäljningspriset för sådana virkessortiment, varom är fråga, å det närmast belägna ställe (vattendrag, järnvägsstation eller dylikt), dit virket föres och där virkespris sättes eller eljest bestämda pris å virke betalas, varefter från nämnda försäljningspris avdragas kostnaderna för stämpling, fällning, tillredning, utforsling och inmätning av samma sortiment, allt under förutsättning, att nämnda pris och kostnader kunna anses vara för liknande förhållanden representativa. Vid en sådan beräkning få dock allenast sådana avverknings- och transportkostnader, som direkt sammanhänga med avverkningen avdragas, men däremot icke av avverkningens storlek oberoende kostnader för förvaltning, skogsvård, bevakning med flera dylika allmänna omkostnader.

Har avverkning skett under sådana förhållanden, att svårighet möter att uppgiva ett på virkets försäljningspris grundat rotvärde, såsom då exempelvis liusbehovsvirke avverkats å skog, som är så belägen, att liknande virke ej kan med fördel forslas till lämplig avsättningsplats, och försäljningar av virke ej heller å orten förekommit i någon nämnvärd omfattning, får det avverkade virket icke därför räknas som värdelöst utan skall upptagas till det värde, som det kan antagas, att avverkaren skulle fått betala för virket, därest han varit nödsakad att köpa detsamma å rot av annan skogsägare å orten.

Skulle det å blanketten anvisade utrymmet för vissa uppgifter eller upplysningar befinnas vara otillräckligt, må sådana meddelas å särskild bilaga.

En var, som önskar upplysning rörande beskaffenheten av honom åliggande uppgiftsskyldighet eller sättet för dess fullgörande, äger att för sådant ändamål Iiänvända sig till ordföranden i vederbörande taxeringsnämnd.

3832. Sthlm 1927, Isaac Mardis" Boktr.-A.-B.

Formulär n:r i3

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Denna blankett användes endast lör jordbruksfastighet.

Särskild deklaration lämnas för värjo taxeringsenhet, d. v. s. fastighet, fastighetsdel eller i sambruk nyttjat komplex av fastigheter, som skall självständigt taxeras.

Därest taxeringsenhet består av flera kamerala enheter, må ägare eller såsom ägare skattskyldig Innehavare av taxeringsenheten i deklarationen påfordra, att det angives, huru stor del av taxeringsvärdet och dess delvärden som belöper på varje kameral enhet.

Deklarationsblankett n:r 4

Jordbruksfastighet.

År jordbruksfastighet upplåten på arrende, skall arrendatorn i stället för ägaren å särskild blankett lämna uppgift om gödselvården, om åkerjordens dränering och användning samt om kreatursbesättningen.

Deklaration skall vara avlämnad senast den 15 september 1927.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet för den försumlige att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt, och bör, om viss nppgift ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Se vidare anvisningarna å sid. 4.

Allmän fastighetsdeklaration för fastighetstaxeringen år 1928.

Ägares eller såsom ägare skattskyldig innehavares för-och tillnamn:..................................................................:...................................——...........

Arrendators för- och tillnamn: ................................................................................................................................................................................................................

Fastighetens beteckning:

Län: ......................................................................................... Socken, köping, stad: ...............................................................................................................................

Hemmans namn, n:r och mantal: ................................................................................................................................................................................................................

Lägenhet, torp, stadsäga: ..............................................................................................................................................................................................................................

Beteckning i jordregistret: ....................................................................:.........................................................................................................................................................

Annan taxeringsenhet, med vilken fastigheten ligger i sambruk, och dess areal (se anvisn.):.................. ....................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 21b höft. (Nr 248.)

Gödselvård.

1. Pinnes gödselstad med ogenomtränglig botten:

a) av cement?........................................................

b) av annat material?............................................

2. Pinnes cementerad urinbrunn? ............................

Ja eller nej.

Fruktträd.

1. Äppelträd

2. Päronträd

Antal

3. Körsbärsträd ....

4. Plommonträd ....

Antal

Husdjur vid tiden för uppgifternas avlämnande (samtliga å ifrågavarande fastighet befintliga husdjur, oavsett vem som äger dem).

1. Hingstar, 3 år och däröver ............................

2. Valackar och ston, 3—15 år (se anvisn. 9):

a) varmblodiga ................................................

b) lätta kallblodiga ....................................

c) tyngre » ....................................

3. Valackar och ston, 16 år och däröver .......

4. Unghästar, 1—2 år ........................................

5. Föl ....................................................................

6. Oxar, 2 år och däröver ................................

7. Tjurar, 2 år och däröver ................................

8. Kor (och kvigor som kalvat) ........................

9. Ungtjurar och stutar.......................................

10. Kvigor, som ej kalvat ....................................

11. Kalvar (under 1 år) ........................................

12. Baggar ............................................................

13. Tackor................................................................

14. Lamm (under 1 år) ........................................

15. Getter................................................................

16. Killingar (under 1 år) ....................................

17. Fargaltar............................................................

18. Modersuggor ....................................................

19. Övriga svin, 3 månader och däröver................

20. Grisar under 3 månader ................................

21. Höns ................................................................

22. Kycklingar, födda under året .......................

23. Kalkoner (även ungar) ....................................

24. Gäss (även ungar)...........................................

25. Ankor (även ungar) ........................................

26. Bisamhällen........................................................

Antal

Anses fastigheten kunna föda större antal nötkreatur än det här uppgivna? I så fall huru många? .................................................................

Angående fastighetens skog lämnas svar å följande frågor:

Vilken är den närmaste avsättningsorten för virke (flottled,

järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik ort)? ..........................

Äro skogsmark och skogstillgång å fastigheten bättre eller sämre än vad som på orten vanligast förekommer och i vilka avseenden?

Huru lång är den genomsnittliga körvägen för virke till avsättningsorten? ............................................................................................................................

Pinnes skogshushållningsplan upprättad? ...................................................

Vilket år upprättades den? .................................................................................

Huru stor är den däri beräknade årsavkastningen i kubikmeter?

Särskilda upplysningar:

(Härunder må upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad här förut angivits, vill lämna till ledning för taxeringen, såsom för åkerjorden: fördelning å olika jordarter, för skogen: skogsmarkens fördelning på olika boniteter och åldersklasser, virkesförrådets fördelning på mogenhets- eller åldersklasser, årliga tillväxtens storlek, virkestillgång per hektar skogsmark, genomsnittliga virkespris, avverknings- och transportkostnader m. m. Uppgift må ock lämnas om det värde, vartill deklaranten anser fastigheten böra taxeras.)

Att jag efter bästa förstånd sanningsenligt lämnat förestående uppgifter, försäkras.

......................................................................................... den ............................................................................. 1927.

Adress:

Beredningsnämndens och fastighetstaxeringsnämndens beräkning och beslut:

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande.

Ligger den taxeringsenhet, fastighetsdeklarationen avser i sambruk med annan fastighet eller fastighetsdel, som på grund av belägenhet inom annan kommun, municipalsamhälle eller annat dylikt särskilt område skall behandlas såsom fristående taxeringsenhet, uppgives sistnämnda taxeringsenhets beteckning och sammanlagda areal å därför avsedd plats å blanketten. Ett tunnland motsvarar i det närmaste 1/i hektar.

1. Såsom åker uppgives all mark, som lagts under plog och icke är att hänföra till trädgård. Hit räknas även mångåriga vallar.

2. Till tomt räknas den mark, som användes till byggnadsplats, gårdsplan o. dyl., samt till trädgård sådan mark, som användes till köksväxtodling, truktträdgård, prydnadsträdgård eller parkanläggning.

3. Ståtteräng utgöres av företrädesvis med naturgräs beväxt mark, vilken huvudsakligen utnyttjas för foderproduktion genom slåtter (hårdvallsäng och sidvallsäng).

4. Ordnad bdesång utgöres av sådan under plog icke lagd mark, vilken för betets förbättrande år föremål för ordnad skötsel, varmed avses åtgärder såsom röjning, dikning, planering, kalkning och grundgödsling av marken, frösådd m. m. Dylik mark är stundom något trädbevuxen.

5. Annan betesäng utgöres av dels företrädesvis med naturgräs beväxt mark, vilken huvudsakligen utnyttjas för bete och därför icke redovisas såsom slåtteräng, dels inom inägo område belägna gärdesbackar, som kunna användas för bete. Dylika gärdes-

backar betraktas ej som skogsmark, även om där skulle förekomma ett eller annat träd.

6. Skogsmark är all mark, som är lämplig för ur skoglig synpunkt ordnad skötsel, vare sig den för närvarande är skogbärande eller kalawerkad eller av ålder legat skoglös. S. k. hagmark utgöres av skogsmark med glesa och ojämna bestånd, å vilken finnes icke obetydlig, till betning utnyttjad gräsproduktion. Har å dylik mark väsentliga åtgärder vidtagits för betets förbättrande, redovisas den dock såsom ordnad betesäng.

7. Övrig mark utgöres av dels vägar, avloppsgravar o. dyl., dels mossar, myrar, kärr, berg och annan dylik mark, som icke direkt användes för jordbruks- eller skogsdrift.

8. Såsom odlingsbar mark räknas ängsmark, kärr, skogs- ^ och hagmark o. dyl., som anses med fördel kunna odlas till åker. Under »särskilda upplysningar» bör om möjligt uppgivas, huru stor del av den odlingsbara marken som ingår i det ena eller andra markslaget.

9. Till lätta kallblodiga hästar hänföras hästar av nordsvensk och liknande ras. Till tyngre kallblodiga hästar räknas hästar av raserna ardenner eller clydesdale, så ock produkter av korsning med häst av dylik ras.

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus’ Boktr.-A.-B.

Formulär n.r 74

TUlhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § tångrings förordningen

Denna blankett användes endast för annan fastighet än jordbruksfastighet.

För varje fastighet lämnas särskild deklaration, vilken skall vara avlämnad

senast den 15 september 1927.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet för den försumlige att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Blanketten ifylles s& noggrant som möjligt, och bör, om viss nppgift

ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Allmän fastighetsdeklaration för fastighetstaxeringen år 1928.

Ägares eller såsom ägare skattskyldig innehavares för- och tillnamn: ............................................................................................................................

Fastighetens beteckning:

................................... Stad: ............................................................................................... Rote:

................................... Församling i stad:..................................................................................

................................... Kvarter: ......................................................................................... N:r

................................... Adressnummer: ........................................................................................

Markens areal: hektar ....................... ar..........................kvadratmeter (eller annan ytenhet, som kan noggrant uppgivas), därav

tomt och prydnadsträdgård............... ........................hektar, frukt- och köksträdgård............................................hektar, åker............................................hektar.

Fastighetens användning (såsom till bostad uteslutande för ägaren, för uthyrning eller för industriellt eller annat affärsändamål):

Län: ................................................................

Socken, köping: ....................................

Hemmans namn, n:r och mantal:

Lägenhet:.....................................................

Beteckning i jordregistret: ............

Deklarationsblankett n:r 5

Annan fastighet (än jordbruksfastighet).

Om å fastigheten finnes park- eller trädgårdsanläggning, angives här dess beskaffenhet:

Fruktträd: Äppelträd ............................ st., päronträd

Byggnadernas antal, ålder samt beskaffenhet med avseende å byggnadsmaterial: .................................................................................................

Brandförsäkringsvärde: (För industrifastighet uppgives brandförsäkringsvärde särskilt för byggnader och särskilt för fasta maskiner och fasta inventarier.) ...................................................................

I vilken brandförsäkringsanstalt äro byggnaderna försäkrade?

Brandförsäkringen har meddelats år:

Husdjur vid tiden för uppgifternas lämnande:

st, körsbärsträd .................... st., plommonträd

Finnes i fastigheten inledd elektrisk belysning? ...................

» » » » gasledning? ....................................

» » » » vatten- och avloppsledning?

» » » » centralvärmeledning? .......

Vilka övriga bekvämligheter finnas? ...................................

st.

Köpeskilling vid senaste förvärv år ..............kr. .............................

Har fastigheten efter förvärvet varit föremål för ny- eller ombyggnad eller annan dylik förändring och i sådant fall i vilket avseende? ..........................................................................................................................

1. Hingstar, 3 år och däröver....

2. Valackar och ston, 3—15 år 1 2 3 4 5 6 7

a) varmblodiga ........................

b) lätta kallblodiga................

c) tyngre » ................

3. Valackar och ston, 15 år och

däröver ................................

4. Unghästar, 1—-2 år ..:.............

5. Föl............................................

6. Oxar, 2 år och däröver ........

7. Tjurar, 2 år och däröver........

Antal

Antal

8. Kor (och kvigor som kalvat)

9. Ungtjurar och stutar ............

10. Kvigor, som ej kalvat ........

11. Kalvar (under 1 år) ............

12. Baggar....................................

13. Tackor....................................

14. Lamm (under 1 år) ............

15. Getter ....................................

16. Killingar (under 1 år) ........

17. Fargaltar ................................

18. Modersuggor ........................

1 Till lätta kallblodiga hästar hänföras hästar av nordsvensk och liknande ras. Till ty eller clydesdale, så ock produkter av korsning med häst av dylik ras.

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt 21b höft. (Nr 2'i8).

kallblodiga hästar räknas hästar av raserna ardenner

Från den 1 oktober detta år avtalade

hyror och därmed jämförliga inkomster, däri inbegripet hyresvärdet av outhyrda eller hyres-

fritt upplåtna lägenheter till ägaren eller annan: kr.

enligt nedanstående:

Specifikation å hyresavkastningen:

Särskilda upplysningar:

(Härunder må upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad ovan angivits, vill lämna till ledning för taxeringen. Deklaranten må jämväl angiva det värde, vartill han anser fastigheten böra taxeras.)

Att jag efter bästa förstånd sanni igt lämnat förestående uppgifter, försäkras.

.......................................................................................... d n ............................................................................. 1927.

Adress:

Beredningsnämndens förslag:

Markvärde............................................ kr.

Byggnadsvärde .................................... »

Parkvärde ............................................ »

Summa j

Fastighetstaxeringsnämndens beslut:

Markvärde............................................ kr.

Byggnadsvärde.................................... »

Park värde ............................................ »

Summa »

3832. Sthlm 1927, Isaac Marcus' Boktr.-A.-B.

Formulär n:r 15

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringspirordningen.

Deklaration enligt denna blankett avgives under år, då särskild, (men ej allmän) fastighetstaxering äger rum, beträffande jordbruksfastighet, som under året skall åsättas nytt taxeringsvärde.

Dylik taxeringsåtgärd skall vidtagas, därest under löpande femårsperiod

sådant förhållande inträffat, att taxeringsenhet bör uppdelas i flera taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter böra sammanslås till en, eller ändring i fastighets beskattningsnatur inträtt, eller fastighets värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så minskats, att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet med minst en femtedel,

eller fastighets värde genom ny-, till- eller ombyggnad så förhöjts, att därav föranledes en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger fastighetens ägare eller såsom ägare skattskyldig innehavare. Har fastighet eller komplex av fastigheter, som vid senaste fastighetstaxering behandlats som taxeringsenhet, därefter uppdelats mellan flera ägare eller innehavare, åligger deklarationsplikt samtliga ägare eller innehavare, envar beträffande hans del av taxeringsenheten.

Deklarationsblankett n:r 6

Jord bruksf as tighet.

Särskild deklaration skall lämnas för varje taxeringsenhet, d. v. s. fastighet, fastighetsdel eller i sambruk nyttjat komplex av fastigheter, som skall självständigt taxeras. Därest taxeringsenhet består av flera kamerala enheter, må ägare eller såsom ägare skattskyldig innehavare av taxeringsenheten i deklarationen påfordra, att det angives, huru stor del av taxeringsvärdet och dess delvärden som belöper å varje kameral enhet.

Deklaration skall vara avlämnad senast den 15 februari antingen direkt till ordföranden i taxeringsnämnden för det distrikt, där fastigheten är belägen, eller beträffande fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet och eljest till länsstyrelsen i det län, magistraten eller stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistrikt. där fastigheten är belägen.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet för den försumlige att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt, och bör, om viss uppgift ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Se vidare anvisningarna å sid. 4.

Särskild fastighetsdeklaration för fastighetstaxering år 19

Ägares eller såsom ägare skattskyldig innehavares för- och tillnamn: ...............................................................................................................

Arrendators för- och tillnamn: ..........................................................................................................................................................................................................

Fastighetens beteckning:

Län: ................................................................................................... Socken, köping, stad: ..................................................................................................................

Hemmans namn, n:r och mantal: ..........................................................................................................................................................................................................

Lägenhet, torp. stadsäga: ..................................................................................................................................................................................................................................

Beteckning i jordregistret: .............................................................................................................................................................................................................................

Nuvarande taxeringsvärde:

Anledning till åsättande av nytt taxeringsvärde: ......................................................................................................................................................

Fastighetens areal efter nuvarande brukningsförhållanden (vattentäckt område oberäknat).

1. Åker ....................................................................

2. Tomt och trädgård ............................................

3. Slåtteräng ............................................................

4. Ordnad betesäng ................................................

5. Annan betesäng...................................................

6. Skogsmark............................................................

6 a. därav s. k. hagmark......................... hektar

7. Övrig mark (vägar, mossar, myrar, kärr, berg m. m.

Summa areal

I posterna 3 — 7 ingår odlingsbar mark (se anvisn. 8)

Till fastigheten hörande vattentäckt område, redovisat i lantmäterihandlingarna ........................

Nyodlingar efter senaste omtaxering av fastigheten

Täckdikad areal åkerjord.

1. Med rör................................................................

2. Med sten ...........................................................

3. Med annat material ............................................

Summa

Försäkringen har meddelats år: ..........................

Upplysningar om byggnadernas ålder, skick o. dyl.:

Gödselvård.

1. Finnes gödselstad med ogenomtränglig botten: Ja eller nej

a) av cement: .......................................................................................

b) av annat material?...............................................................

2. Finnes cementerad urinbrunn? .............................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 sand. 214 höft. (Nr 248.)

Köpeskilling vid senaste förvärv år ....................: kr.........................................

Har i köpeskillingen ingått ersättning för annat än fastigheten och i sådant fall med vilket belopp? ...........................................................

Har i köpeavtalet bestämts särskilt köpeskillingsbelopp för skogen och i sådant fall huru stort?........................................................................

Har skogen köpts genom särskilt köpeavtal och i sådant fall för vilken köpeskilling? .............................................................................................

Till egendomen hörande särskilda förmåner (såsom vattenfall, torvmosse, stenbrott, grus- eller lertäkt, lastageplats, fiske,

m. m.): .....................................................................................................................................................................................................................................................................................................

Kreatursbesättning i medeltal: .......................... hästar; ........................... nötkreatur; .......................... får och getter.

Anses fastigheten kunna föda större antal kreatur än det här uppgivna? I sådant fall huru många? ..............................................

Arrenden, hyror och andra avgälder: ........................................................................................... .........................................................................................................................

År och dag då gällande arrendeavtal ingåtts: ...............................................................................................................................................................................................

Angående fastighetens skog lämnas svar å följande frågor:

Vilken är den närmaste avsättningsorten för virke (flottled, järnvägsstation, större samhälle, stad eller dylik ort)?...............................

Huru lång är den genomsnittliga körvägen för virke till avsättningsorten? ..........................................................................................................................

Äro skogsmark och skogstillgång å fastigheten bättre eller sämre än vad som på orten vanligast förekommer och i vilka avseenden? .......................................................................................................................................................................................................................................................................................................

I vilken omfattning har skog å fastigheten avverkats efter senaste omtaxering av fastigheten?

Pinnes skogshushållningsplan upprättad? .................................................................. Vilket år upprättades den? ...................................................................

Huru stor är den däri beräknade årsavkastningen i kubikmeter? ...................................................................................................................................................

Särskilda upplysningar:

(Härunder må upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad ovan angivits, vill lämna till ledning för taxeringen, såsom för åkerjorden: fördelning å olika jordarter, för skogen: skogsmarkens fördelning på olika boniteter och åldersklasser, virkesförrådets fördelning på mogenhets- eller åldersklasser, årliga tillväxtens storlek, virkestillgång per hektar skogsmark, genomsnittliga virkespris, avverknihgs- och transportkostnader m. m. Uppgift må ock lämnas om det värde, vartill deklaranten anser fastigheten böra taxeras.)

Att jag efter bästa förstånd sanningsenligt lämnat förestående uppgifter, försäkras.

........................................................................................... den ............................................................................. 19

Adress:

Taxeringsnämndens beräkning och beslut:

Taxeringsnämndens

anteckningar

Beräkning:

Kronor

I. Fastighetens jordbruksvärde:

hektar åker .................... ä kr.

» » .................... » »

» » .................... » »

kr.

» tomt och trädgård » » ..........................................................

» slåtteräng ............ » » ............................................................

» ordnad betesäng ... » » .............................................................

» annan betesäng ...» » ...........................................................

» övrig mark (med undantag för skogsmarken) värderas till

bete, som utnyttjas å skogen, värderas, i den mån betestillgången innefattar ett

värde utöver värdet å skogsmarken såsom skogsproducerande, till ........................

särskilda förmåners värde ................................................................................................

Säger

.......................... » skogsmark (s. k. hagmark inberäknad):

Summa .................... »

virkesavkastningens rotvärde pr kubikmeter kr. ..............................

skogsmarkens bonitetssiffra ................................ ....................:..........

markvärde pr hektar enligt hjälptabellen kr.................................

skogsmarkens värde utgör alltså ....................................................................................

Summa jordbruksvärde .

II. Fastighetens skogsvärde:

virkesvärdet vid normal skogstillgång utgör enligt hjälptabellen pr hektar ............................ kr. ................................

beräknade siffran för den relativa skogstillgången ............................................................................................................

alltså värdet av skogstillgången pr hektar................................................................................... kr. ...............................

skogsmarkens areal i hektar ................................................................................................................................................

Skogsvärdet utgör följaktligen

III. Fastighetens tomt- och industrivärde

Beslut:

Jordbruksvärde ..........................................................................

Skogsvärde..................................................................................

Tomt- och industrivärde ..........................................................

Summa

Anvisningar för deklarationsblankettens ifyllande,

EU tunnland motsvarar i det närmaste 1/2 hektar.

Såsom åker uppgives all mark, som lagts under plog och icke är att hänföra till trädgård. Hit räknas även mångåriga vallar.

Till tomt räknas den mark, som användes till byggnadsplats, gårdsplan o. dyl., samt till trädgård sådan mark, som användes till köksväxtodling, fruktträdgård, prydnadsträdgård eller parkanläggning.

Slålteräng utgöres av företrädesvis med naturgräs beväxt mark, vilken huvudsakligen utnyttjas för foderproduktion genom slåtter (hårdvallsäng och sidvallsäng).

Ordnad betesäng utgöres av sådan under plog icke lagd mark, vilken för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed avses åtgärder såsom röjning, dikning, planering, kalkning och grundgödsling av marken, frösådd m. m. Dylik mark är stundom något trädbevuxen.

Annan betesäng utgöres av dels företrädesvis med naturgräs beväxt mark, vilken huvudsakligen utnyttjas för bete och därför icke redovisas såsom slåtteräng, dels inom inägo område belägna

gärdesbackar, som kunna användas för bete. Dylika gäröe backar betraktas ej som skogsmark, även om där skulle torrkomma ett eller annat träd.

6. Skogsmark är all mark, som är lämplig för ur skoglig synpunkt ordnad skötsel, vare sig den för närvarande är skogbärande eller kalawerkad eller av ålder legat skoglös. S. k. hagmark utgöres av skogsmark med glesa och ojämna bestånd, å vilken finnes icke obetydlig, till betning utnyttjad gräsproduktion. Har å dylik mark väsentliga åtgärder vidtagits för betets förbättrande, redovisas den dock såsom ordnad betesäng.

7. Övrig mark utgöres av dels vägar, avloppsgravar o. dyl., dels mossar, myrar, kärr, berg och annan dylik mark, som icke direkt användes för jordbruks- eller skogsdrift.

8. Såsom odlingsbar mark räknas ängsmark, kärr, skogs- och hagmark o. dyl., som anses med fördel kunna odlas till åker. Under »särskilda upplysningar» bör om möjligt uppgivas, huru stor del av den odlingsbara marken som ingår i det ena eller andra markslaget.

8832. Stlilm 1927, Isaac Marcus' Boktr.-A.-B

Formulär n:r 16

Tillhandahålles skattskyldig kostnadsfritt jämlikt 53 § taxeringsförordningen.

Deklaration enligt denna blankett avgives under år, då särskild (men ej allmän) fastighetstaxering äger rum, beträffande s. k. annan fastighet, som under året skall åsättas nytt taxeringsvärde.

Dylik taxeringsåtgärd skall vidtagas, därest under löpande femårsperiod sådant förhållande inträffat, att taxeringsenhet bör uppdelas i flera taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter böra sammanslås till en, eller ändring i fastighets beskattningsnatur inträtt, eller fastighets värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik anledning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så minskats, att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet med minst en femtedel,

eller fastighets värde genom ny-, till- eller ombyggnad så förhöjts, att därav föranledes en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel.

Skyldighet att avgiva deklaration åligger fastighetens ägare eller såsom ägare skattskyldig innehavare. Har fastighet eller komplex av fastigheter, som vid senaste fastighetstaxering behandlats som taxeringsenhet, därefter uppdelats mellan flera ägare eller innehavare, åligger deklarationsplikt samtliga ägare eller innehavare, en var beträffande hans del av taxeringsenheten.

Deklarationsblankett n:r 7

Annan fastighet (än jordbruksfastighet).

Särskild deklaration skall lämnas för varje taxeringsenhet, d. v. s. fastighet, fastighetsdel eller i sambruk nyttjat komplex av fastigheter, som skall självständigt taxeras. Därest taxeringsenhet består av flera kamerala enheter, må ägare eller såsom ägare skattskyldig innehavare av fastigheten i deklarationen påfordra, att det angives, huru stor del av taxeringsvärdet och dess delvärden som belöper å varje kameral enhet.

Deklaration skall vara avlämnad senast den 15 februari antingen direkt till ordföranden i taxeringsnämnden för det distrikt, där fastigheten är belägen, eller beträffande fastighet i Stockholm till överståthållarämbetet och eljest till länsstyrelsen i det län, magistraten eller stadsstyrelsen i den stad eller landsfiskalen i det landsfiskalsdistr ikt där fastigheten är belägen.

Uraktlåtenhet att avlämna deklaration kan medföra skyldighet för den försumlige att erlägga fem kronor för deklarationens infordrande.

Sr

Blanketten ifylles så noggrant som möjligt och bör, om viss uppgift ej kan lämnas, anledningen därtill angivas.

Särskild fastighetsdeklaration för fastighetstaxering år 19

Ägares eller därmed likställd innehavares för- och tillnamn: ..................................................................................................................................

Län: ............................................................

Socken, köping:...................................

Hemmans namn, n:r och mantal:

Lägenhet:..................................................

Beteckning i jordregistret: ......

Fastighetens beteckning:

Stad: ............................

.................................... Församling i stad:

................................... Kvarter: .................

................................... Adressnummer: .....

Nuvarande taxeringsvärde:..........................................................

Anledning till åsättande av nytt taxeringsvärde:

Rote:

._ N:r......

Markens areal: .......................... hektar ......................... ar .......................... kvadratmeter (eller annan ytenhet, som kan noggrant uppgivas).

Fastighetens användning (såsom till bostad uteslutande för ägaren, för uthyrning eler för industriellt eller annat affärsändamål):

Om å fastigheten finnes park- eller trädgårdsanläggning, angives här dess beskaffenhet:

Byggnadernas antal, ålder samt beskaffenhet med avseende å byggnadsmaterial:.................................................................................................

Finnes i fastigheten inledd elektrisk belysning? ................

» » » » gasledning?.....................................

» » » » vatten- och avloppsledning?

» » » » centralvärmeledning? ...............

Vilka övriga bekvämligheter finnas? .........................................

Brandförsäkringsvärde: (För industrifastighet uppgives brand- I vilken brandförsäkringsanstalt äro byggnaderna försäkrade?____

försäkringsvärde särskilt för byggnader och särskilt för fasta .................................................................................................................................................... ...

maskiner och fasta inventarier) .......................................................................................................................................................................................................................

...................................................................................................................................................... Brandförsäkringen har meddelats år: ..................................................._______

Köpeskilling vid senaste förvärv år: .......................... kr.....................................................

Har fastigheten efter förvärvet varit föremål för ny- eller ombyggnad eller annan dylik förändring och i sådant fall i vilket avseende? ....................................................................................................................................................................................................................................................................................

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 21b höft. (N:r 2b8.)

Gällande hyror och därmed jämförliga inkomster, däri inbegripet hyresvärdet av outhyrda eller hyresrätt upplåtna lägenheter till

ägaren eller annan: kr........................... enligt nedanstående:

Specifikation å hyresavkastningen:

Särskilda upplysningar:

(Härunder m& upptagas de uppgifter deklaranten, utöver vad ovan angivits, vill lämna till ledning för taxeringen, må jämväl angiva det värde, vartill han anser fastigheten böra taxeras.)

Deklaranten

Att jag efter bästa förstånd sanningsenligt lämnat förestående uppgifter, försäkras.

...................................................................................... den ............................................................................ 19.............

Adress:

Taxeringsnämndens beslut:

Markvärde.............................................................................

Byggnadsvärde .....................................................................

Parkvärde ............................................................................

kr.

»

Summa >

3832. Sthlml027, Iaaac Marous'Boktr.-A.-B.

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

3 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 maj 1927.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Hellström, Rosen, Hamrin, Almkvist, Lyberg.

Efter gemensam beredning med chefen för jordbruksdepartementet anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg:

Det genom proposition nr 210 till den nu samlade riksdagen överlämnade förslaget till taxeringsförordning innehåller, bland annat, föreskrifter om att formulär till deklarationsblanketter ävensom till blanketter för uppgifter enligt 41 och 42 §>§ förordningen skola fastställas av Kungl. Maj:t. När jag den 4 sistlidne mars för Kungl. Maj:t anmälde detta förslag, meddelade jag, att inom departementet påginge överarbetning av de av 1923 års taxeringssakkunniga utarbetade förslagen till deklarationsformulär för iakttagande av de ändringar, som kunde bliva en följd av de riksdagen förelagda förslagen till skatteförfattningar. Jag tillkännagav även det vara min avsikt att framdeles, sedan nämnda arbete avslutats, tillstyrka Kungl. Maj:t att inhämta riksdagens yttrande över formulärförslagen. Jag vill nu anmäla denna fråga för Kungl. Maj:t.

Följande formulärförslag föreligga:

och 2;

bilaga angående inkomst av jordbruksfastighet;

» » » » annan fastighet;

» » » » annan rörelse än försäkrings-

rörelse för den som icke haft dubbel bokföring; bilaga angående inkomst av annan rörelse än försäkringsrörelse för den som haft dubbel bokföring, denna bilaga upprättad i två alternativ;

bilaga angående inkomst av sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse;

Allmän själv dtklaration.

4 Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

formulär nr 12, virkesdeklaration (deklarationsblankett nr 3);

» nr 13, allmän fastighetsdeklaration angående jordbruksfastighet (deklarationsblankett nr 4);

» nr 14, allmän fastighetsdeklaration angående annan fastighet (deklarationsblankett nr 5);

nr 15, särskild fastighetsdeklaration angående jordbruksfastighet (deklarationsblankett nr 6);

nr 16, särskild fastighetsdeklaration angående annan fastighet (deklarationsblankett nr 7).

Formulären nr 1—11 hava avseende å taxeringen för inkomst eller förmögenhet, formulär nr 12 avser virkestaxeringen, formulären nr 13 och 14 skola användas vid allmän fastighetstaxering samt formulären nr 15 och 16 användas vid särskild fastighetstaxering.

Formulär nr 1 (deklarationsblankett nr 1) skall användas för taxeringen i den ort, där skattskyldighet enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt föreligger, och upptaga de uppgifter, som erfordras för taxeringen till dylik skatt ävensom till kommunal inkomstskatt å samma ort. Detaljuppgifter rörande fastighet och rörelse skola lämnas enligt formulären nr 4—9, vilka hava karaktären av bilagor till formulär nr 1. Formulär nr 2 (deklarationsblankett nr 2) har avseende å taxeringen till kommunal inkomstskatt å ort, där den skattskyldige icke tillika är skyldig utgöra statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Formulären nr 4—9 användas för bilagor jämväl till deklarationsblanketten nr 2.

Formulär nr 10 skall komma till användning i det fall, då lapp, som icke avgiver självdeklaration, önskar lämna uppgift om inkomst av renskötsel och i sådan rörelse nedlagd förmögenhet.

Formulär nr 11 användes, då vinnare av lotterivinst enligt 42 §, förslaget till taxeringsförordning skall till ledning för egen taxering avgiva uppgift om vinsten i samband med vinstmedlens lyftande.

Jag skall nu i korthet redogöra för formulärens uppställning.

Formulären nr 1—6 samt nr 7, alternativ 1, ansluta sig nära till de av taxeringssakkunniga utarbetade förslagen, vilka i huvudsak grundats å nuvarande deklarationsformulär. Dock hava givetvis utelämnats de delar av taxeringssakkunnigas formulärförslag, som avsett den av 1921 års kommunalskattekommitté föreslagna näringsskatten. I allmänhet hava allenast sådana ändringar vidtagits i de nu gällande formulären, som betingats av de föreslagna nya beskattningsgrunderna, men ändring har ifrågasatts även i andra avseenden, där erfarenheten visat behov av tydligare avfattning.

I formulär nr 1, allmän självdeklaration, äro avdelningarna A och B huvudsakligen överensstämmande med nuvarande avdelning A. Avdelningen C motsvarar nuvarande avdelningen C II, varjämte till denna avdelning över-

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

o

förts inkomst av rörelse såsom delägare i enkelt bolag, beroende på att dylikt bolag icke är juridisk person. Liksom inkomsten av en fastighet, vilken ägts eller brukats av två eller flera personer gemensamt, bör deklareras under A eller B, så bör inkomsten av en i enkelt bolag driven rörelse upptagas under C. Avdelningen D motsvarar nuvarande avdelningen D med den skillnad, som nyss omnämnts under C, och med den avvikelsen dessutom, att inkomsten såsom kommanditdelägare i kommanditbolag överförts till avdelningen för inkomst av kapital, då dylik inkomst enligt förslagen till skatteförfattningar är att hänföra till inkomst av denna förvärvskälla. I avdelningen E, motsvarande nuvarande avdelningen C I, upptages inkomst av tjänst eller anställning. På grund av framkomna önskemål att i möjligaste mån erhålla upplysning om gjorda avdrag från bruttointäkten har införts särskild rubrik för dylika avdrag. I nuvarande deklarationsformulär finnes särskild plats angiven för införande av hustrus inkomst av tjänst. Denna anordning har visat sig medföra icke ringa besvär för taxeringsmyndigheterna, som nödgats vid taxeringen utbryta hustruns inkomst och på henne belöpande allmänna avdrag, på det att hustrun själv skall bliva taxerad, något som är av vikt, särskilt för påföringen av tilläggspensionsavgift. På grund härav har särskild plats för införande av hustrus inkomst av tjänst icke medtagits, utan bör hustru å egen blankett uppgiva sin inkomst. Under avdelningen F, motsvarande nuvarande avdelningen C III, har anvisats särskild plats för avdrag från bruttointäkterna i förvärvskällan. Sist i redovisningen av inkomstkällorna kommer under avdelning G inkomst av kapital. Intäktssidan här överensstämmer huvudsakligen med nuvarande avdelningen B, medan däremot under avdrag från inkomsträntor och utdelningar skola upptagas alla gäldräntor, som icke hänfört sig till någon förut i deklarationen angiven förvärvskälla eller till fastighet och rörelse i utlandet eller, beträffande aktiebolag, till skattefri utdelning å aktier. Härmed avses att undvika gäldränta såsom särskild rubrik under allmänna avdrag, överstiger gäldräntan inkomsten av räntor och utdelningar, får det överskjutande beloppet avdragas såsom förlust å förvärvskällan kapital. Uppställningen under allmänna avdrag ansluter sig till författningstexten. För vinnande av kontroll beträffande avdragna försäkringspremier har införts en rad, avsedd för uppgift om försäkringsanstalt, försäkringens nummer och premiens belopp. Förmögenhetsuppställningen är i någon mån mera specificerad än förut. Särskilda rubriker hava upptagits för »automobiler, motorbåtar och andra yttre lösören för personligt bruk» samt för »patent- och förlagsrätter, gruvor etc.». Rubriken fordringar och kontanter har uppdelats i två och under den förra har upptagits särskilt vad som innestår hos banker och andra penninginrättningar och särskilt vad deklaranten eljest har att fordra. Sid. 4 upptar sammanställning för kommunal taxering i hemortskommunen och därefter blankettens avslutning. Nederst å sid. 2 upptages särskild uppgift av aktiebolag, solidariskt bankbolag och kommanditbolag, vartill texten erhållit en av de föreslagna ändrade beskattningsreglerna betingad ändrad

Särskild

självdeklara-

tion.

Bilagor.

Bilaga för jordbruksfastighet.

6 Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

avfattning. Texten för uppgift för taxering till B-skatt tiar givetvis uteslutits.

Den särskilda självdeklarationen avser, såsom av texten framgår, att bilda en sammanställning för kommunal taxering i annan kommun än hemortskommunen. Å sid. 1 förutsättes alltså införing endast av vad som belöper å den ifrågavarande kommunen och å sid. 2 upptages en sammanfattning därav. Å sid. 2 förekommer därjämte särskild uppgift för taxering i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål. I regel är den, som i Stockholm skall taxeras för gemensamt kommunalt ändamål, tillika därstädes skattskyldig enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt och förty skyldig att fullgöra deklarationsplikt därstädes medelst allmän självdeklaration. För honom är således ifrågavarande uppgift utan intresse. Emellertid kan det inträffa, att skattskyldig, som under hela eller någon del av beskattningsåret icke varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige, icke skall taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i Stockholm, nämligen då han på grund av inflyttning till Sverige förvärvat hemortskommun för taxeringsåret här i riket annorstädes än i Stockholm. I sådan händelse skall han nämligen taxeras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i hemortskommunen. Har han före inflyttningen haft inkomst, som skall taxeras till kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål, är han, om inkomsten uppgått till därför föreskrivet belopp, skyldig avgiva särskild självdeklaration i Stockholm rörande denna sin inkomst; och det är för dylikt fall ifrågavarande uppgift är avsedd. Närmare motivering för de olika rubrikerna torde icke erfordras; dock må nämnas, att punkt 5 har avseende å sådan inkomst, som allenast efter överenskommelse med främmande makt skall här i riket kommunalt beskattas.

Taxeringssakkunniga hava framlagt förslag till fem bilagor, nämligen en för jordbruk och skogsbruk utan dubbel bokföring, en för jordbruk och skogsbruk med dubbel bokföring, en för annan fastighet, en för rörelse utan dubbel bokföring och slutligen en för rörelse med dubbel bokföring.

Med anledning därav, att förslaget till kommunalskattelag icke, såsom av 1921 års kommunalskattekommitté ifrågasatts, innehåller stadgande om rätt för idkare av jordbruk eller skogsbruk, som hållit ordnad bokföring, att deklarera inkomst av dylik förvärvskälla efter bokföringsmässiga grunder, har taxeringssakkunnigas förslag till deklarationsbilaga för dylika skattskyldiga icke nu upptagits. Ett och samma formulär avses således för alla, som idkat jordbruk eller skogsbruk. Detta formulär (nr 4) utvisar en del omkastningar av posterna i den nu gällande bilagan. Dessa omkastningar äro huvudsakligen beroende på önskan att realisera ett från taxeringshåll då och då framställt önskemål, att ena sidan av blanketten måtte upptaga de kontanta intäkterna och utgifterna och andra sidan intäkter och utgifter

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248. 7

i natura. Genom denna anordning låter otvivelaktigt mera direkt påvisas, huruvida något är att erinra beträffande de kontanta intäkterna och utgifterna eller icke. Därjämte hava skogsprodukterna sammanförts till särskilda avdelningar, för att jämförelse med deklarationen för virkestaxering därigenom skall underlättas. För denna jämförelses skull måste posterna rörande skogsprodukterna göras mera detaljerade. Särskilt härigenom ha en del poster, som nu gå i så kallad tyst kvittning mot varandra, uttryckligt upptagits i bilagan, varigenom också vunnits möjlighet till kontroll, som visat sig vara erforderlig. Av detaljer i bilagan torde kunna framhållas följande. I intäktsspalten har under rubriken »3. För försålda produkter» gjorts en uppdelning av posten »mjölk och produkter därav», så att annan försäljning än till mejeri angives särskilt. Vid redovisning av leveranser till mejeri upptages endast det från mejeriet kontant erhållna beloppet, vilket

1 regel torde vara det, som jordbrukaren tecknar sig till minnes. Genom denna anordning undslipper man att bland utgiftsposterna upptaga skummjölk o. dyl., som använts till utfodring, varemot det blir nödvändigt att bland naturaförmåner upptaga smör o. dyl., som använts i hushållet, se sid.

2 spalt 1 II. 2. sista posten. I sistnämnda spalt, siffran 3, upptages särskilt: skjutsar och dylika förmåner för personligt bruk. På utgiftssidan har nuvarande punkten 5 uppdelats i två, 4 och 5, varigenom beträffande punkten 5 kunnat i själva rubriken sägas ifrån, att den icke gäller nyuppsättning. För kontrollens skull upptages en särskild anmärkning med upplysning om till vilket belopp nyuppsättning skett. Fn likartad anmärkning angående ny-, till- eller ombyggnad har insatts under avdrag för underhåll av byggnader och stängsel. Under rubriken »Räntor» nederst på sid. 1 har en uppdelning skett, så att ränta å odlings- och vattenavtappningslån skall angivas särskilt, varigenom någon kontroll kan övas på att amorteringen icke kommer med. Såsom ny post har tillkommit avdrag för värdeminskning av byggnader, enär enligt förslaget till kommunalskattelag sådant avdrag må göras vid beräkning av nettointäkten av förvärvskällan i stället för bland allmänna avdrag, såsom nu sker.

Det har tidigare icke saknats uttalanden om att den nuvarande bilagan för inkomst av jordbruk ställer alltför stora krav på jordbrukarnas förmåga att göra reda för sig och att det för mången icke är möjligt att lämna så noggranna uppgifter, som fordras. Emellertid är det nog så, som landskamreraren i Malmöhus län G. V. Eiserman i skrivelse den 23 november 1923 till taxeringssakkunniga uttalat, att ifrågakomna bilaga varit till stor nytta icke blott för taxeringsmyndigheterna och för jordbrukarna själva i deras egenskap av skattskyldiga, utan även för jordbruksnäringen i stort och därmed för landet. Även om en eller annan post stundom kommit att uppgivas efter ungefärlig beräkning, har specifikationen sitt värde därutinnan, att material finnes för jämförelse med andra jordbrukares uppgifter. Det har beretts möjlighet för taxeringsmyndigheterna att nå fram till en individuell prövning av den skattskyldiges förhållanden.

8 Kungl. Mai:tu skrivelse Nr 248.

Bilaga lör annan fastighet.

Bilagor för rörelse.

[Bilaga för rörelse utan dubbel bokföring.]

utan vilken taxeringen löper fara att bliva schablonmässig. Men nyttan har framträtt än mera därutinnan, att förpliktelsen till specifikation har föranlett jordbrukarna att i långt större utsträckning än tidigare föra bok över sina inkomster och utgifter. Den överblick över jordbrukets ekonomi, som därigenom vunnits, har otvivelaktigt en icke ringa betydelse ur allmän nationalekonomisk synpunkt. En lättnad på uppgiftsplikten i förevarande avseende torde därför vara mindre välbetänkt.

Bilagan för inkomst av annan fastighet (nr b) skiljer sig föga från det nu gällande formuläret. Såsom nytillkommen avdragspost märkes avdrag för värdeminskning av byggnader. Ä formuläret upptages en anvisning rörande uppgift om inkomst från fastighet, .som äges av bostadsförening eller bostadsaktiebolag.

Taxeringssakkunniga hava framlagt förslag till två formulär för inkomst av rörelse, det ena för sådan rörelse, där dubbel bokföring icke förekommit, och det andra för rörelse med dubbel bokföring. För närvarande finnas likaledes två formulär, men avgörandet om det ena eller det andra formuläret skall användas är beroende på om räkenskaper förts eller icke, däremot icke på beskaffenheten av denna bokföring. Denna bestämning är emellertid, enligt taxeringssakkunnigas mening, icke rationell. Enkel bokföring utvisar nämligen icke utan vidare resultatet av verksamheten under året utan endast balanserna vid årets början och slut samt den uppkomna förmögenhetsökningen eller -minskningen, men denna kan hava orsaker, som stå utanför själva rörelsen. För att få fram en verklig vinstberäkning erfordras en sådan sammanställning, som gemenligen förekommer i vinst- och förlusträkning. De sakkunnigas uppfattning i denna fråga ansluter sig till den mening, som landskamreraren Eiserman framställt i sin nyssnämnda skrivelse den 23 november 1923. Denna skrivelse, som synes vara av stort intresse för bedömande av frågan om uppställningen av bilagorna för rörelseidkare, torde i hithörande delar få biläggas statsrådsprotokollet.

Ifrågavarande bilagor skola icke användas i försäkringsrörelse. För dylik rörelse föreslås särskilda bilagor, till vilka jag återkommer senare.

Bilagan för rörelse utan dubbel bokföring (formuläret nr 6), är uppställd med annan utgångspunkt än motsvarande nu använda bilaga. Den nuvarande bilagan utgår ifrån att rörelseidkaren skall som intäkt upptaga bruttoförsäljningen under året. Detta innebär, dels att han skall upptaga sådan under året verkställd försäljning, för vilken kredit lämnats, och dels att han skall utelämna sådana influtna likvider, .som hänföra sig till tidigare års försäljningar. Det förra torde rörelseidkaren kunna uppfylla, men i det senare avseendet står han ofta inför svårigheter, som han har stort besvär att övervinna. Även om rörelsen varit ganska omfattande, uppgöras visserligen balanser vid årets början och vid årets slut, men

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

bokföringen däremellan plägar inskränkas till en kassaredogörelse. Om man uppställer rörelsebilagan med utgångspunkt från detta faktiska förhållande, kommer den att se ut som formuläret nr 6. Enligt denna uppställning upptagas under posten 2 såsom intäkter under året influtna belopp, även likvid för fordringar. För att få borträknade belopp, som hänföra sig till tidigare års försäljningar, har upptagits avdragsposten 7 »fordringar i rörelsen eller yrket vid årets början»; och för att få med kreditförsäljningarna under året har upptagits intäktsposten 5 »fordringar i rörelsen eller yrket vid årets slut». På motsvarande sätt har förfarits beträffande utgiftssidan, sålunda posten 8 »under året utgivna belopp, även likvid för skulder», posten 1 »skulder i rörelsen eller yrket vid årets början» och posten 11 »skulder i rörelsen eller yrket vid årets slut». Uppställningen i övrigt innebär ett utförande i blankettform av stadgande^ i förslaget till kommunalskattelag.

Utrymmet å blanketten har icke medgivit att under punkten 8 e) göra lika omfattande specifikation som för närvarande. Under posten 10 b) har för kontrollens skull upptagits två rader för maskiners och inventariers värde vid föregående taxering och för under året inköpta maskiner och inventarier.

Taxeringssakkunnigas förslag till bilaga för rörelseidkare, som hållit [Bilaga f<u dubbel bokföring, utgår från de bruttovinster, som de olika driftkontona dubbel* boktoutvisa, i stället för att den nuvarande bilagan för bokförande rörelseidkare ring-l utgår från nettovinsten. De sakkunniga motivera sin ståndpunkt därmed, att den nuvarande bilagan, ehuru till sin uppställning teoretiskt riktig, vållar deklaranterna betydande svårigheter. Enär nettovinsten i sig ofta nog innesluter poster, som icke höra till rörelsen i fråga, och därjämte påverkats av avdrag för dels vid beskattningen icke avdragsgilla utgifter och dels rörelsen icke tillhörande omkostnader och förluster, måste nämligen bilagan upptaga en mängd korrigeringsposter för angivande av den skattepliktiga nettointäkten av förvärvskällan. Ifyllandet av därför avsedda punkter sker synnerligen ofta oriktigt. Det har därför synts de sakkunniga lämpligt, att i blanketten redovisas såväl bruttovinsten som ock samtliga avdragsposter för rörelsen eller, med andra ord, att en för taxeringen avsedd vinstberäkning upprättas efter de regler, som äro vanliga vid bokföringens avslutande men med utelämnande av de poster, som antingen icke angå rörelsen eller ock icke få avdragas vid taxeringen. Härigenom bleve bilagan lättare att förstå för den, som vore mindre bevandrad i räkenskapsföring. De sakkunnigas uppfattning ansluter sig nära till den mening, varåt landskamreraren Eiserman i sin förenämnda skrivelse givit uttryck.

Emellertid framhålla de sakkunniga, att en uppställning med utgångspunkt från nettovinsten till det yttre icke skulle i någon större utsträckning skilja sig från det av de sakkunniga utarbetade förslaget och att avgörande för vilkendera utgångspunkten borde väljas vore vad som ansåges mest praktiskt. För egen del hade sakkunniga givit företrädet åt det förslag, som anknöte sig till! brnttovinsterna. Detta förslag med

10 Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

[Bilagor lör försäkringsrörelse.]

vissa ändringar av redaktionell art framlägges nu såsom formulär nr 7, alternativ 1. Såsom alternativ 2 till samma nummer framlägges ett på grundval av de sakkunnigas förarbeten uppgjort förslag med utgångspunkt från nettovinsten. Någon närmare redogörelse för detaljerna i blankettförslagen torde icke erfordras. Dock må nämnas, att uppgift om i taxeringsvärdet ingående byggnadsvärde samt om brandförsäkringsvärdets fördelning å byggnader och fasta maskiner ansetts behövlig till ledning vid beräknandet av avdrag för värdeminskning av byggnader.

Något förslag till blanketter för redovisande av inkomst av försäkringsrörelse har icke framlagts av taxeringssakkunniga, utan hava de sakkunniga ansett blanketten för övriga bokförande rörelseidkare lämplig jämväl för försäkringsrörelse. Med hänsyn till de nya regler för beräkningen av den skattepliktiga inkomsten av försäkringsrörelse, som efter avgivandet av taxeringssakkunnigas förslag blivit ifrågasatta, har försäkringsinspektionen anmodats inkomma med förslag till erforderliga deklarationsformulär för försäkringsrörelse. Till åtlydnad härav har försäkringsinspektionen den 15 sistlidne mars inkommit med sitt den 9 i samma månad dagtecknade förslag i ämnet. Vid upprättandet av detta förslag har ämbetsverket utgått från att samma deklarationsformulär skall komma till användning för försäkringsföretagen som för andra skattskyldiga, men att för beräkning av inkomsten av försäkringsrörelse skall användas särskild bilaga. Två sådana förslag med tillhörande anvisningar hava utarbetats av försäkringsinspektionen. Enligt försäkringsinspektionens mening bör försäkringsanstalt å bilaga meddela beräkning av nettointäkten av rörelsen och i samband därmed lämna de särskilda uppgifter, som för denna beräkning finnas erforderliga, varemot å huvudblanketten bör uppgivas, huru försäkringsaktiebolags inkomst fördelas på aktieägare och försäkringstagare. Inspektionen uttalar vidare, att intet särskilt formulär synes vara erforderligt för beräkning av utländsk försäkringsanstalts inkomst av rörelse här i riket, enär alla härför behövliga uppgifter kunna meddelas på de för skattskyldiga i allmänhet avsedda formulären eller i särskild bilaga till dessa. — Försäkringsinspektionens formulärförslag hava inom departementet blivit i redaktionellt hänseende överarbetade bland annat för vinnande av formell anslutning till övriga formulär till bilagor. På grund av de för bilagorna avsedda anvisningarnas speciella natur har det ansetts lämpligt upptaga dem å bilagorna i stället för å formuläret för övriga anvisningar. Bilagan för livförsäkringsrörelse är visserligen väsentligt vidlyftigare än nuvarande bilaga för rörelse med bokföring, men, enligt vad försäkringsinspektionen framhållit, innehålla formulärförslagen, utöver uppgiften om ränteskatt, i huvudsak icke andra uppgifter än sådana, som även med nuvarande skatteförfattningar må anses nödiga, och därför, där de begärts, av försäkringsbolagen avgivits i särskilda bilagor, i den mån deklarationsformuläret ej lämnat plats för dem.

11 Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

Anvisningar till deklarationsblanketterna nr 1 och 2 med bilagor hava Anvisningar. upptagits på särskilt ark i enlighet med vad som praktiserats de senaste åren, dock med undantag av de för försäkringsrörelse avsedda anvisningarna, vilka, såsom redan nämnts, upptagits å bilagorna formulär nr 8 och 9. Sid. 1 är fortfarande anslagen åt de processuella reglerna, medan övriga anvisningar i fullständigare skick än hittills upptagits å sid. 2, 3 och 4.

Formuläret nr 10, uppgift angående renskötsel, är avsett att komma till användning, då lapp enligt 41 § förslaget till taxeringsförordning avgiver skötsel. uppgift till ledning för sin taxering för inkomst av renskötsel och i sådan rörelse nedlagd förmögenhet. Formulärförslaget har granskats av före detta landshövdingen Johan Widén i egenskap av tillkallad sakkunnig för överarbetning av 1919 års lappkommittés förslag angående lapparnas renskötsel m. m. ävensom av landskamreraren i Jämtlands län Axel Andersson.

Formuläret nr 11, uppgift angående lotterivinst, torde icke tarva någon närmare förklaring. vinst.

Formuläret till virkesdeklaration (nr 12) skiljer sig från nuvarande formuläret huvudsakligen däri, att särskilda rubriker införts för dels virke till husbehov, dels virke till användning eller förbrukning i egen rörelse, dels ock virke till avsalu eller annan användning. Därjämte hava anvisningarna utvidgats.

Formulären till deklarationsblanketter för fastighetstaxering äro fyra, deklarationer nämligen nr 13 och 14 för allmän fastighetstaxering samt nr 15 och 16 or as w '*s för särskild fastighetstaxering. Å formulären nr 13 och 15, som avse jordbruksfastighet, har arealredovisningen något ändrats från vad som var föreskrivet för 1922 års allmänna fastighetstaxering, detta för tillgodoseende av önskemål från statistiska centralbyråns sida. Så långt varit möjligt bär överensstämmelse med de för lantmäteriet gällande föreskrifter om arealredovisning likaledes ernåtts. Å formulären nr 13 och 14 har intagits text för uppgifter till allmän jordbruksräkning i anslutning till de uttalanden, som gjorts i propositionen nr 216 angående anordnande av en allmän jordbruksräkning. I övrigt ansluta sig sistnämnda två formulär nära till formulären för uppgifter till 1922 års allmänna fastighetstaxering. — Formulären till särskild fastighetsdeklaration nr 15 och 16 äro i väsentliga delar lika formulären nr 13 och 14, men de uppgifter, som hava intresse allenast för statistiskt ändamål, hava givetvis utelämnats.

Något förslag till formulär till deklaration för taxering till utskiftningsskatt framlägges nu icke. Ett tidigare upprättat sådant förslag har bilagts proposition nr 134.

taxering.

deklaration för taxering till ut skift ningsskatt.

12 Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

Innan riksdagen fattat beslut i anledning av Kungl. Maj:ts förslag till skatte- och taxeringsförfattningar, kan slutlig ståndpunkt till formulärförslagen givetvis icke tagas.

Föredragande departementschefen uppläser härefter inom finansdepartementet upprättade förslag till deklarationsformulär nr 1—16 samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte med skrivelse till riksdagen överlämna förslagen för det yttrande, vartill riksdagen må finna anledning.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att skrivelse i ämnet av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Olga Gjörloff.

Kungl. Maj.ts skrivelse AV 248.

13 Bilaga.

Till 1923 års taxeringssakkunniga.

De frågor, Ni uti skrivelse den 20 nästlidne oktober framställt, får jag härmed besvara i den ordning, de framställts.

Icke några av bilagorna till det nuvarande deklarationsformuläret hava visat sig så misslyckade som de, vilka äro avsedda för rörelseidkare.

Det må vara riktigt, att bilagorna böra vara olika för rörelseidkare med bokföring och rörelseidkare utan bokföring, men gränsen mellan dessa grupper är felaktigt uppdragen, om man låter avgränsningen bero på om rörelseidkaren »fört handelsböcker» eller icke.

Uttrycket »fört handelsböcker» torde icke lagligen kunna givas eu inskränktare betydelse än den, som avses i K. F. angående handelsböcker och handelsräkningar den 4 maj 1855. Såsom föreskrivna handelsböcker angivas här dagbok, brevbok och inventariebok. En bokföring av detta primitiva slag kan emellertid aldrig uppvisa nettoresultatet av verksamheten under året. Det kan på sin höjd visa tillgångar och skulder vid årets början och slut samt den förmögenhetsökning respektive förmögenhetsminskning, som efter årets verksamhet framträtt, men detta är något helt annat än nettovinst respektive nettoförlust av driften. Tager man vidare i beräkning, att rörelseidkaren är pliktig att i bokföringen upptaga allt vad han äger och allt vad han är skyldig, vare sig det är i rörelsen nedlagt eller icke. sa måste ju vara uppenbart, att den förmögenhetsökning respektive förmögenhetsminskning, som enligt bokföringen uppkommit, kan hava varit beroende av en mängd själva rörelsen ovidkommande förhållanden, oavsett egna och familjens levnadskostnader. Visserligen avser blanketten att genom tillägg till och avdrag från »nettovinsten» söka få fram det skattepliktiga årsinkomstbeloppet av driften, men dessa tillägg och avdrag låta sig icke av taxeringsmyndigheterna kontrolleras, då icke ett verkligt konto över verksamhetsresultatet eller, såsom det rätteligen benämnes, ett vinst- och förlustkonto förts och bilagts deklarationen. I själva verket är för taxeringsmyndigheterna varje som helst utgiftskonto! och varje som helst sakligt bedömande av uppgiftens vederhäftighet utesluten, då en rörelseidkare med dylik primitiv bokföring begagnat sig av den blankett, varigenom han utgått från »nettovinsten». Det är dylika räkenskaper, som jag i stor omfattning låtit undergå granskning genom mina bokföringsexperter, och ofta nog har man icke kunnat komma till ett säkert resultat utan att genom ett tidsödande arbete låta lägga upp ett fullständigt bokslut. En närmare redogörelse för de fall, som genom min bokföringsgranskning blivit utredda, skulle uppvisa en mängd rena tokerier i deklarations väg, som uppkommit och lett sitt ursprung av misslyckade försök att använda ifrågavarande blankett, då bokföringen varit av detta primitiva slag. Säkert är, att i följd av denna deklarationsblanketts felaktiga användning betydande skattebelopp under årens lopp runnit bort till men för stat och kommun.

Avgränsningen mellan rörelseidkare med bokföring och rörelseidkare utan bokföring bör därför göras så, att till den förra gruppen hänföras allenast de, som fört dubbel bokföring med vinst- och förlustkonto i huvudboken.

Deklarations

formuläret.

bilagan för rörelseidkare

14 Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 24S.

Icke sällan händer det, att rörelseidkare med primitiv bokföring av förut nämnt slag icke desto mindre bifoga ett »vinst- och förlustkonto», men detta »vinst- och förlustkonto» har vid undersökning befunnits icke vara ett verkligt vinst- och förlustkonto utan vara ur den primitiva bokföringen uppkonstruerat pa kalkylatorisk väg. Sådana uppkonstruerade »räkenskapsutdrag» hava oftast visat sig otillförlitliga. Det är därför, som jag önskar tillägget: »med vinst- och förlustkonto i huvudboken».

Eöreiseidkare Beträffande bilagan för rörelseidkare ulan dubbel bokföring och således

“5“-ubbel utan vinst- och förlustkonto i huvudboken, böra väsentliga ändringar göras 0 onng' i den blankett, som nu gäller för rörelseidkare, »som icke föra handelsböcker».

Om bokföringslagen, såsom önskligt vore, gjorde eller kunde göra någon åtskillnad mellan rörelse av större omfattning och rörelse av mindre omfattning, samt bokföringslagen tillika föreskreve skyldighet till dubbel bokföring för de förra, så att alltså den primitiva bokföringen komme att begagnas allenast i rörelse av ringa omfattning, så skulle jag helst sett, att uran kunde stryka bort behållningarna vid årets början och slut ur den nu ifrågavarande bilagan och i stället införa ett deklarationsferfarande av samma primitiva slag, som det nu gäller för jordbrukare. Det har nämligen visat sig förenat med svårigheter för smärre rörelseidkare att komma till rätta med lagerbehållningarna, helst som verkliga inventeringar icke göras vid årsskiftena. Det låter sig emellertid icke göra att bortse från lagerbehållningarna, emedan, beklagligt att säga, även mycket betydande och omfattande rörelse ofta betjänar sig av bokföring av enklaste slag. Men om det måste anses nödigt att i uppgiften taga hänsyn till in- och utgående lager, så måste det anses minst lika nödvändigt att taga hänsyn till inoch utgående varufordringar och varuskulder.

Den sistberörda frågan har nuvarande bilaga löst på det sättet, att bland bruttoinkomster skola upptagas även inkomster genom försäljning på kredit, samt att bland omkostnader för varuinköp skola upptagas även inköp på kredit. Den teoretiska spekulation, som ligger under anordnandet av bilagan på detta sätt, må vara fullt riktig, men icke desto mindre vågar jag påstå, att den är ohållbar i praktiken och leder icke blott i vissa fall utan till och med i de allra Bestå fall till oriktiga deklarationer och, vad värre är, till felaktigheter, som med bästa vilja icke kunna av taxeringsmyndigheterna beaktas och rättas. Man bör komma ihåg, att deklaranterna av nu ifrågavarande slag i allmänhet föra en kassabok samt därtill en reskontra eller eljest en anteckning över varufordringar och varuskulder. I kassaboken antecknas såsom inkomster vad som under varje dag kontant influtit, vanligen under en post såsom »dagskassa», och i detta belopp ingå icke blott kontantförsäljning utan även erhållen betalning för förut under året eller under föregående år gjord kreditförsäljning, utan någon som helst åtskillnad. På enahanda sätt antecknas i kassaboken utgifterna, vare sig de avsett kontanta inköp eller utgiven betalning för under året eller under föregående år gjorda kreditinköp utan åtskillnad. För att de i nu gällande bilaga upptagna posterna för »försäljning av varor eller tillverkningar» samt »inköp av råmaterial, förbrukningsartiklar och andra för rörelsen avsedda varor» skola i bilagan bliva utförda med riktiga sifferbelopp, skulle rätteligen inkomstsumman enligt kassaboken minskas med vad som under året influtit i kassan på grund av kreditförsäljning under föregående år och ökas med vad som under året sålts på kredit och därför betalning icke erhållits före årets slut, varemot, å andra sidan, utgiftssumman enligt kassa-

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

boken rätteligen skulle minskas med vad som under året ur kassan utgått till betalning av kreditköp under föregående år samt ökas med vad som under året inköpts på kredit och därför betalning icke utgivits före årets slut. Det är sannerligen icke många deklaranter, som kunna, eller som, även om de det kunde, verkligen gitta göra en sådan vidräkning. De taga utan vidare kassaposterna sådana de äro utan någon som helst vidräkning. Snart sagt alla dessa bilagor, även om de uppgjorts av fullt redbara deklaranter, bliva således mer eller mindre felaktiga och alldeles icke överensstämmande med vad som med bilagan avsetts.

Det vore väl under sådana förhållanden redigare, att bilagan uppgjordes på sådant sätt, att siffrorna kunde tagas direkt ur kassaboken samt att omjusteringen finge verkställas med tillhjälp av inventarieställningen vid årsskiftena i fråga om varufordringar och varuskulder. Om på det hela taget årsinventering verkställes, upptages ju i inventariet icke blott lagerbehållningar utan även varufordringar och varuskulder efter förut verkställd vidräkning med ledning av reskontran eller annan anteckningsbok över fordringar och skulder. Om balansen vid årets början och slut i nu ifrågavarande avseende öppet framträder i bilagan, blir denna också tjänligare till underlag för eller kontroll vid eventuell taxering till näringsskatt enligt kommunalskattekommitténs förslag.

Jag skulle således vilja giva denna bilaga ungefär följande utseende:

»1. Ingående varuskulder. Skulder vid årets början å inköpta

varor, råmaterial och förbrukningsartiklar.............................

2. Kontanta bruttoinkomster. Under året kontant influtna

inkomster av rörelsen (även influtna fordringar) .........................

3. Inkomster i natura. Saluvärdet av de förnödenheter och varor, som jag ur affären tillgodogjort mig i hushållet eller

eljest för egen eller min familjs räkning..............................

4. Utgående lager. Värdet å lager vid årets slut av handels-

varor, råmaterial, hel- och halvfabrikat samt förbrukningsartiklar m. m...........................................

5. Utgående varufordringar. Fordringar vid årets slut för

försålda varor och tillverkningar.............. . .....................

Summa I ....................

6. Ingående lager. Värdet å lager vid årets början av han-

delsvaror, råmaterial, hel- och halvfabrikat samt förbrukningsartiklar m. m....................... ....................

7. Ingående varufordringar. Fordringar vid årets början för

försålda varor och tillverkningar............... ....................

8. Kontanta utgifter. Under året kontant utbetalda utgifter för rörelsen.

a. Inköp av för rörelsen avsedda varor, råmaterial och

förbrukningsartiklar (även betalda varuskulder) ........................

b. Hyror och arrenden..................... ....................

c. Räntor å lånt anläggnings- och rörelsekapital..... ....................

16 Kungl. Marts skrivelse Nr 2d8.

Rörelseidkare

med

bokföring.

d. Arbetslöner..........................

e, Diverse utgifter för rörelsen:

Samma specifikation som nuvarande bilaga......

9. Arbetslöner i natura:

Kost till ............ biträden å kr............ pr år kr.............

Logi » ............ » » » ............ » » » ............

10. Avskrivningar. Värdeminskning å driftsinventarier

»/ a ut.

............ /o “ ............................ ....... • • .

(Inventariernas värde enligt föregående års förmögenhetsspecifikation kr.....................).

11. Utgående varuskulder. Skulder vid årets slut å inköpta

varor, råmaterial och förbrukningsartiklar.........

Summa II

Summa I kr. Avgår Summa II kr.

Återstående inkomst (införes under CII i dekl.)

Beträffande anordnandet av den bilaga, som kunde anses lämplig för rörelseidkare med bokföring, d. v. s. för rörelseidkare med dubbel bokföring och således med vinst- och förlustkonto i huvudboken, får jag anföra följande.

Den nuvarande blanketten till bilagan är utan allt tvivel byggd på en riktig tanke, då den utgår från vad rörelseidkaren själv ansett vara årsresultatet av verksamheten, nämligen nettovinsten enligt räkenskapen, eller, såsom det rätteligen bort bestämmas, enligt vinst- och förlustkonto. Från denna utgångspunkt skulle den skattskyldige genom blanketten ledas till att genom tillägg av vissa poster och genom avdrag av andra poster själv beräkna det enligt skattelagarna skattepliktiga beloppet av rörelse. Denna blankett till bilaga har,ock allt ifrån dess tillkomst på ett utomordentligt betydelsefullt sätt visat sig fylla sin uppgift så till vida, att den lärt de skattskyldiga, vad de förut i stor omfattning varit i o vetskap om, nämligen, att skattepliktig inkomst enligt skattelagarna i allmänhet alldeles icke sammanfaller med vad de själva kalla sin nettovinst. Det kan icke råda något som helst tvivel om, att icke denna blankett tillfört stat och kommun skatteintäkter till betydande belopp, vilka tidigare på grund av rörelseidkarnas ovetenhet undandragits beskattning. Blanketten har ock redan genom dess specificerade uppställning och genom den tankeverksamhet, som alltid måste vara förenad med uppgifternas granskning och jämförande med räkenskapsutdragen, uppdrivit taxeringsmyndigheternas intresse och intensitet vid uppgiftskontrollen, och vad detta betytt i ökade skatteintäkter kan knappast överskattas. Man skulle till och med kunna våga det påståendet, att just på grund av de brister hos blanketten, vilka jag här efteråt kommer att beröra, hava taxeringsmyndigheternas granskning nödgats bliva än mera ingående, än den måhända eljest behövt bliva, vilket i sin mån kan hava bidragit till anmärkningar och högre taxering än som eljest skulle ifrågakommit, om blanketten mera enkelt och naturligt anslutit sig till räkenskapsutdragen.

Kungl. Maj.ts skrivelse Nr 248.

IT

För skattskyldiga, vilkas räkenskaper uteslutande eller huvudsakligen omfatta en viss rörelse och vilkas »nettovinst» således huvudsakligen härlett ur rörelsen, är nuvarande blankett med vissa smärre omredigeringar, vilka komma att av mig föreslås, alldeles förträfflig. Den föranleder i dylika fall inga som helst besvärligheter, vare sig för den skattskyldige att ifylla eller för taxeringsmyndigheterna att granska. Så snart däremot räkenskapen tillika omfattar andra förvärvskällor av olika slag, uppkomma besvärligheter, vilka stegras i mån som dessa andra förvärvskällor bidragit till en större huvudpart av nettovinsten; och dessa besvärligheter bliva hart när oöverkomliga, då vissa av dessa andra förvärvskällor i verkligheten lämnat vinst och andra lämnat förlust, så att nettovinsten hlir så att säga ett resultat av både samverkande och motverkande faktorer ur ett flertal förvärvskällor — vilka exempelvis kunna med avseende å beskattningsort i kommunalskatteavseende vara hänförliga till ett flertal skilda kommuner. I dylika fall kan det framstå såsom ett nästan olösligt problem att med användande av blanketten söka renodla den skattepliktiga inkomsten av rörelsen. Jag har verkligen påträffat ett sådant fall, då själva den ifrågavarande rörelsen uppenbarligen varit av mindre omfattning, men årsresultatet framkommit genom en samverkan av jordbruksfastigheter, ett flertal fastigheter av annan natur än jordbruksfastighet, aktieinnehav, delägarskap i handelsbolag samt aktie- och fastighetsrealisationer och andra tillfälliga spekulationsförvärv eller förluster, och i detta fall hade den skattskyldige vägrat avgiva en bilaga av nu ifrågavarande slag på den grund, att det varit honom omöjligt. Då vid en av mig företagen undersökning visade sig, att rörelsen lämnat förlust i stället för skattepliktig inkomst, avstod jag på grund av bristande tid från försöket att med tillämpning av blanketten söka utreda och renodla resultatet av rörelsen, men jag kom till den uppfattningen, att problemet skulle komma att vid sådant försök visa sig, om icke olösligt, så dock förenat med besvärligheter, som icke skulle stått i förhållande till nyttan därmed, helst som med tillhjälp av räkenskapen en enklare metod stod till buds att utfinna rörelsens årsresultat.

Om nuvarande blankett, för vars förtjänster jag ingalunda är blind, skall bibehållas, borde åtminstone vid sidan av denna blankett eller såsom kontroll å det resultat, vartill blankettens ifyllande lett, uppställas en annan blankett, att alternativt eller vid sidan av den nuvarande användas. Innan jag ingår på uppställningen av en sådan ny blankett, torde jag få föreslå vissa ändringar i den nu gällande blanketten.

Blanketten bör uttryckligen angivas vara avsedd uteslutande för rörelseidkare med dubbel bokföring och vinst- och förlustkonto i huvudboken.

På grund härav bör utsägas, att utgångspunkten för beräkningarna bör vara: Nettovinst enligt vinst- och förlustkonto.

Beträffande posten 1 bland tillkommande poster skulle jag vilja hava parantessatsen »(därest icke motsvarande belopp ingår i bokförda nettovinsten)» ändrad sålunda: »(Därest icke varukonto eller annat dylikt driftskonto krediterats för vad som tagits till hushållet. Om sådant skett bör detta styrkas genom kontoutdrag)».

Posten 2 bland tillkommande poster bör uppdelas ungefär sålunda:

»Avskrivningar för värdeminskning å driftsinventarier.....

Avskrivningar för värdeminskning å andra för stadigvarande

bruk avsedda tillgångar .......................................

Avskrivningar för förlust å varufordringar ...............................

Avskrivningar å aktier eller förlust vid realisation av aktier .....................»

Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 saml. 2IVi höft. (Nr 2iS.J 2

18 Kunrjl. Maj.ts skrivelse Nr 348.

Posten 3 bör uppdelas sålunda:

»Alla bland omkostnader avförda utskylder (hava utskylderna avförts å kapitalkonto eller därmed jämförligt konto och således icke minskat nettovinsten, bör detta styrkas genom kontoutdrag)

till staten.................. ....................

till kommuner................................ • • • >)

Posten 4 bör ytterligare specificeras. Man måste förebygga, att omkostnader eller utgifter, som belöpt å andra i räkenskapen redovisade förvärvskällor än den ifrågavarande rörelsen, komma att avgå därigenom, att de minskat nettovinsten. Detta förekommer ständigt. Icke sällan händer det, att å »intressekonto» eller »räntekonto» avförts ränteutgifter, som belöpa å andra förvärvskällor, varigenom de fått i sin helhet minska nettovinsten, fastän de tillika avdragas å andra bilagor och sålunda bliva dubbelt avdragna.

På grund härav synes denna post böra avfattas ungefärligen sålunda:

»Å intressekonto eller annat dylikt konto avförda ränteutgifter, som belöpt å annan i deklarationen upptagen förvärvskälla än rörelsen och där avdragits med ett sammanlagt belopp av.................................

Å omkostnadskonto eller annat utgiftskonto, som minskat nettovinsten, upptagna utgifter, som rätteligen belöpt å annan i deklarationen upptagen förvärvskälla (fastighet m. m.) och

där avdragits med.............................................

Personliga utgifter, som avförts å hushållskonto eller privatkonto och minskat nettovinsten (Hava dessa utgifter avförts å konto, som icke minskat nettovinsten, bör detta styrkas genom kontoutdrag).

Bland avgående poster torde följande böra kompletteras.

Posten 7 »avskrivningar för lidna förluster å fordringar» bör kompletteras med följande »(Här upptagas ej andra förluster än sådana, som verkligen avförts i räkenskapen såsom gjorda förluster)» varjämte ordet »fordringar» bör utbytas mot »varufordringar».

Posten 9 bör uppdelas i tvenne så lydande:

»I nettovinsten ingående saluvärde av skog och andra produkter eller råämnen från egen fastighet, vilka förädlats eller förbrukats i rörelsen. (Om vederbörligt driftkonto i rörelsen debiterats för värdet av produkterna m. m., får värdet här avgå allenast under förutsättning, att värdet här ovan upptagits bland tillkommande poster)»....................................

»I nettovinsten ingående inkomster, som rätteligen belöpt å annan i deklarationen upptagen förvärvskälla och som där

uppgivits till beskattning.........................................»

Slutligen bör bland avgående poster upptagas en post, så lydande:

»Nettoförlust enligt bilagda vinst- och förlustkonto».

Utan tvivel skulle denna blankett genom de av mig sålunda föreslagna förändringar fungera bättre än den nuvarande blanketten. Icke desto mindre tror jag, att såväl deklaranter som taxeringsmyndigheterna skulle få lättare att handskas med deklarationerna, om rörelsebilagan icke utginge från »nettovinsten» utan i stället, såsom förut varit förhållandet, från »bruttovinsten». Men en bilaga, upprättad med bruttovinsten såsom utgångspunkt,

19 Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

måste göras vida mera specifik än den i det förutvarande gamla deklarationsformuläret upptagna specifikationen, ty en fullständig återgång till det gamla skulle vara synnerligen olycklig och innebära en återgång till ofrivilligt undandragande av skatt i stor omfattning.

Jag har nu gjort upp ett utkast till en ny slags rörelsebilaga för rörelseidkare med dubbel bokföring och med vinst- och förlustkonto i huvudboken, och i detta utkast har jag utgått från »bruttovinsterna». Detta utkast torde icke kräva särskild motivering utan tala för sig själv. Blott det vill jag hava sagt, att det ingalunda hörer till ovanligheten, utan tvärtom, att värdeminskningsavdrag av en eller annan art avföras direkt å något driftekonto och minska bruttovinsten således utan att redovisas å vinst- och förlustkonto. Man kan således icke undvika att såsom tillkommande poster upptaga värdeminskningsavdrag, även då man tager »bruttovinster» till utgångspunkt. Detta utkast skulle se ut ungefär sålunda:

»Bruttovinster enligt bilagda vinst- och förlustkonto redovisade å följande driftskonton:

Varu konto................ kr.....................

Yrkets konto............... » ....................

Tillverknings konto........... » ....................

Försäljnings » ........... » .................

Tillkommer:

1. Saluvärdet av de förnödenheter och varor, som jag ur affä-

ren tillgodogjort mig i hushållet eller eljest för egen eller min familjs räkning, därest dessa icke krediterats resp. driftskonton.................. • • • .......

2. Avskrivningar, såvitt sådana debiterats något driftskonto:

å ....................... konto . . kr.....................

» ........................ » . . » ....................

» ........................ » • • » kr.....................

3. I beskattningsavseende ej avdragsgilla ut-

gifter (personliga utgifter, skatter o. d.) såvitt sådana debiterats något driftskonto: å ........................ konto. . kr.....................

Summa kr.

Avgår:

4. Ränta å lånt kapital, som varit uteslutande i rörelsen nedlagt.

(Samtliga ränteutgifter hava enligt .................... konto utgjort ............ kr.....................) kr. ...................

5. Värdeminskning å driftsinventarier:

........ X å kr. ................= kr....................

........ % » » ................= » ....................

Anskaffningsvärdet å de vid årets början befintliga driftsinventarierna utgjorde » ....................

6.

7.

Kungl. Maj:ts skrivelse Nr 248.

Anskaffningsvärdet å under året inköpta driftsinventarier utgjorde........kr.

Driftsinventariernas bokförda värde utgjorde:

vid årets början.....»

» » slut.......»

Värdeminskning å andra för stadigvarande bruk avsedda tillgångar (gruva, rätt till

stenbrott, patenträtt etc.)..........

Avskrivningar för lidna förluster å varufordringar avförda

å ........................ konto. . .kr....................

kr.

8. Övriga driftskostnader, bokförda å följande konton (ej hushållskostnader, personliga utgifter, skatter o. d.):

........................ konto .... kr....................

Bruttoförluster redovisade å följande driftskonton :

....................... konto . . . .kr...................

Återstående inkomst kr

Malmö i landskontoret den 23 november 1923.

G. V. EISERMAN.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.