angående inköp av ett mark¬ område för anläggande av väg till folkskoleseminariet i Lund m. m.
KungL Maj:ts proposition Nr 53.
1 Nr 53.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående inköp av ett markområde för anläggande av väg till folkskoleseminariet i Lund m. m.; given Stockholms slott den 11 januari 1927.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF.
N. J. F. Almkvist.
Utdrag av protokoll över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 januari 1927.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgeen, statsråden Thyeén, Ribbing, Meueling, Gäede, Petteesson, Hellstböm, Rosen, Hamein, Almkvist, Lybeeg.
Departementschefen, statsrådet Almkvist anför härefter:
Med bifall till Kungl. Maj:ts förslag i ämnet beslöt 1921 års riksdag att till anordnande av trädgårdsanläggning vid folkskoleseminariet i Lund anvisa på tilläggsstat för år 1921 ett reservationsanslag av 25,000 kronor.
I skrivelse den 27 november 1925 har rektorn vid nämnda seminarium C. Swanborg anhållit om tillstånd för seminariet att för väganläggning förvärva ett väster om seminariets tomt beläget, å en ansökningen bifogad, å stadsingenjörskontoret i Lund uppgjord situationsplan med röd begränsningslinje utmärkt område om högst 1,400 kvadratmeter. Tillika har Swanborg anhållit, att köpeskillingen för ifrågavarande jordområde ävensom kostnaderna för områdets planering måtte få bestridas av ovan omförmälda, av 1921 års riksdag anvisade anslag. Till stöd för sin framställning har Swanborg anfört huvudsakligen följande.
Inköp av ett markområde för anläggande av väg till folkskoleseminariet i Lund m. m.
Bihang till riksdagens protokoll 1927. 1 samt. 47 höft. (Nr 93.)
2 Kungl. Maj.ts proposition Nr 53.
Seminariet är tillsvidare enbart hänvisat till den provisoriska väg, som med en utsträckning av cirka 85 meter löper utmed seminarietomtens södra gräns. Denna väg slutar mot väster i en smalare markväg, som för ut till landsvägen. Nyssnämnda markväg är synnerligen bristfällig. Frånsett att den saknar nödig bredd är markens beskaffenhet sådan, att vid ihållande regnväder vägen blir oanvändbar som gångväg. För att i någon mån få olägenheterna avhjälpta har jag låtit seminariets elever förfärdiga en 33 meter lång gångbro av trä, som löper över det vid markvägens södra sida liggande diket i dettas längdriktning från väster mot öster. . Då jag ansett det vara av vikt att få frågan om lämplig gångväg till seminarietomten på ett något så när tillfredsställande sätt snarast löst, har jag hos ägaren av Annetorps bruk gjort förfrågan, huruvida han skulle vara villig att till seminariet försälja den del av det honom tillhöriga jordområde, högst 1,400 kvadratmeter jord, som, begränsat av landsvägen i väster och folk skoleseminariets tomt i öster, å närslutna karta markerats med röd färg- Ägaren av bruket, ingenjören J. Serner, har lämnat det svar, att han vore. villig avstå området, och betingade han sig, i händelse av köp, en ersättning av 4 kronor per kvadratmeter. För seminariet skulle förvärvandet av ovannämnda jordstycke enligt min mening vara till synnerligen stor fördel. Området gränsar i väster intill landsvägen, och härifrån skulle en bredare gångväg, som från landsvägen ledde direkt upp till seminariebyggnaden lätteligen kunna anläggas. Alldenstund landsvägen enligt till mig av stadsingenjören i Lund lämnad uppgift under nästkommande år torde komma att omläggas med tuktad sten ända upp förbi seminariet, komma eleverna på så sätt i åtnjutande av en även under ihållande regnväder trafikabel väg, varigenom avsevärda besparingar i avseende på renhållningen av seminariets lokaler komme att göras. Vad angår planeringen av området ifråga, kommer denna icke att draga några större kostnader. Anordnandet med nödig häck ävensom anläggandet av gångväg och gräsplaner bör kunna ombesörjas av seminariets egen personal med hjälp av seminariets elever. Härtill kommer anbringandet av en grind.
Vid ansökningen funnos därjämte fogade dels en kostnadsberäkning för anläggning av gångbana, sådd av gräsmattor samt anordnande av häck med grindar, vilken beräkning slutar å 414 kronor, dels ock avskrift av en till Swanborg ställd, den 1 december 1925 dagtecknad skrivelse, däri aktiebolaget Annetorps tegelbruk i egenskap av ägare av ifrågavarande jordområde förklarat sig villigt att försälja detsamma till ett pris av fyra kronor för kvadratmeter. Som emellertid detta anbud angivits vara bindande allenast till den 15 juni 1926 har bolaget sedermera i skrivelse den 10 november 1926 medgivit, att sagda anbud Unge stå fast tills vidare.
Framställningen har tillstyrkts av vederbörande länsarkitekt, domkapitlet i Lund, skolöverstyrelsen, länsstyrelsen i Malmö, kammarkollegiet, byggnadsstyrelsen och statskontoret.
Länsstyrelsen anför följande:
Av den i ärendet förebragta utredningen torde få anses ådagalagt,^ att förvärvet av här ifrågavarande markområde är synnerligen önskvärt såväl med hänsyn till seminarietomtens naturliga begränsning i väster som ock i och för erhållande av nödig utfartsväg. Enligt den av stadsingenjören i Lund upprättade, vid ärendet fogade kartan är visserligen en del av om-
3 Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.
rådet! avsett att utläggas till gata. Då emellertid av länsarkitektens yttrande framgår, att någon stadsplan över området ännu icke fastställts och det förty finnes anledning antaga, att ett avstående av gatumark till staden i varje fall först i en avlägsen framtid kan ifrågakomma, finner länsstyrelsen i likhet med länsarkitekten nyss antydda gatuanläggningsprojekt icke böra utgöra hinder för att jordområdet i dess helhet förvärvas för seminariets räkning. Mot det begärda priset, fyra kronor per kvadratmeter, synes icke vara något att erinra.
Byggnadsstyrelsen yttrar, att styrelsen funne det avsedda markförvärvet vara synnerligen önskvärt för åstadkommande av en naturlig begränsning av seminarieområdet i förhållande till angränsande trafikleder. Byggnadsstyrelsen framhåller jämväl, att det begärda tomtpriset måste betraktas såsom skäligt.
Statskontoret har meddelat, att ovannämnda av 1921 års riksdag beviljade anslag för de senare åren redovisats i seminariets räkenskaper å konto, benämnt »kassan för tomtens ordnande och för anläggning av ny trädgård», å vilket konto såsom behållning den 30 juni 1926 utbalanserats ett belopp av 9,414 kronor 90 öre.
Det av rektor föreslagna inköpet synes mig med hänsyn till nödvändigheten att bereda seminariet en bättre utfartsväg vara välbetänkt, och jag vill därför förorda, att framställning i ämnet göres till riksdagen. För genomförande av de åsyftade åtgärderna skulle erfordras dels 5,600 kronor för själva markförvärvet och dels 414 kronor för bestridande av utgifterna för planering m. m. av det inköpta området. Jag har intet att erinra mot den sålunda beräknade kostnaden, vilken emellertid torde kunna avrundas till 6,000 kronor.
Något särskilt anslag för ändamålet behöver icke äskas av riksdagen. Å ovannämnda av 1921 års riksdag anvisade anslag förefinnes, såsom nämnt, en besparing, som den 30 juni 1926 uppgick till 9,414 kronor 90 öre. Denna besparing synes böra anlitas för ifrågavarande ändamål, under förutsättning att riksdagen lämnar sitt medgivande härtill.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,
att till inköp av förenämnda markområde för anläggande av väg till folkskoleseminariet i Lund samt för ordnande av sagda område må av det överskott, som uppkommit å det av 1921 års riksdag till anordnande av trädgårdsanläggning vid samma seminarium anvisade reservationsanslag å 25,000 kronor, användas ett belopp av högst .................................... kronor 6,000.
Departements-
chefen.
4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 53.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall ävensom förordna, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Hemming Gadd.
Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1927.