Doc 1928:1

KUNGL. MAJ:TS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928/1929.

Bihang till riksdagens protokoll 192S. 1 samt.

KUNGL. MAJ:TS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928/1929;

Given Stockholms slott den 4 januari 1928.

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1928/1929.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna de i nämnda protokoll berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter sålunda:

Inkomsterna.

4 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar................... 1,000,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 2,363,000

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning............. 141,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt

av inkomst, bevillning...... 3,900,000

c. Utskiftningsskatt, bevillning .... 100,000

d. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning................ 500,000

e. Stämpelmedel, bevillning..... 52,000,000

f. Lastpenningar, bevillning..... 750,000 198,250,000

4. Automobilskattemedel, bevillning.......... 30,000,000

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning....... 139,000,000

b. Sockerskatt, bevillning....... 8,250,000

c. Tobaksskatt, bevillning...... 61,000,000

d. Brännvinstillverk-

ningsskatt, bevillning 1 5,!5TJ0,000

e. Rusdrycksförsäljnings-

medel, bevillning:

«. Partihandelsbolag..... 5,000,000

p. Detaljhandelsbolag..... 17,500,000

f. Omsättnings- och ut-

skänkningsskatt å spritdrycker, bevillning ........... 37,500,000

g. Maltskatt, bevillning . 17,600,000 93,100,000 301,350,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter................

2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkrings-

anstalten......................

3. Avgifter för registrering av automobiler......

4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård

stående egendomar................

5. Inkomst av myntning och justering.........

Kronor

25,000

532,963,000

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

o

Kronor

6. Bidrag till bankinspektionen.............. 109,000j

7. Bidrag till fondinspektionen............... 66,500!

8. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........ 55,0001

9. Kontrollstämpelmedel................... 500,000

10. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit 30,000

11. Inkomster av tandläkarinstitutet........... 225,000

12. Terminsavgifter från läroverken............ 800,000

13. Avgifter för granskning av biografbilder..... 85,300

14. Totalisatormedel ...................... 250,000

15. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . . 08,000

16. Inkomster av statens centrala frökontroilanstait 145,000j

17. Fyr- och båkmedel..................... 3,200,000

18. Lotspenningar......................... 3,000,000;

19. Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter 1,050,700

20. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 131,700

21. Inkomster av statens provningsanstalt....... 250,000

22. Avgifter för isbrytarhjälp................. 160,000

III. Diverse inkomster

Säger för egentliga statsinkomster 549,781,989 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet (överskott):

1. Postverket, bevillning....................

2. Telegrafverket ........................

3. Statens järnvägar......................

4. Statens vattenfallsverk:

a. Statens kraftverk.......... 13,825,000

b. Statens kanalverk.......... 420,000

c. Statens vattenfallsverks fastig-

hetsförvaltning............ 955,000

5. Statens domäner.......................

6. Statens reproduktionsanstalt..............

II. Statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........

2. Aktiebolaget svenska tobaksmonopolet.......

III. Statens utlånings fonder (överskott):

1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 120,000

2. Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten

bland stenarbetare.....................

3. Allmänna järnvägslånefonden............... 1,600,000

4. Bibanelånefonden....................... 72,750

5. Vattenkraftslånefonden................... 350,000

6. Allmänna byggnadslånefonden.............. 16,000

7. Luftfartslånefonden...................... 50,000

8. Fonden för räntefria studielån ............. 8,000

9. Statens avdikningslånefond................ 550,000

13.000. 000

20.000. 000'

31,500,000:

15,200.000

11,000,000

20,000

14,500,000

3,770,000

12,720,200

4,098,789

90,720,000

18,270,000

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

10. Egnahemslånefonden..................... 6,600,000

11. Fiskerilånefonden ...................... 110,000

12. Dräneringsfonden....................... 100

13. Norrländska nyodlingsfonden.............. 55,000

14. Jordförmedlingsfonden................... 50,000

15. Lånefonden för inköp av ädla avelsston...... 100

16. Täckdikningslånefonden................... 175,000

17. Allmänna nyodlingsfonden................ 19,000

18. Norrländska andelsmejerifonden............ 11,000

19. Kraftledningslånefonden.................. 640,000

20. Gödselvårdslånefonden................... 35,000

21. Lånefonden för mindre linberedningsanstalter. . . 4,000

22. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond .............. 3,000;

23. Lånefonden för inköp av renar ............ —

24. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond. . . 1,200

25. llantverkslånefonden .................... 11,000

26. Rederilånefonden....................... 735,000

27. Industrilånefonden...................... 130,000

IV. Fonden för låneunderstöd (överskott) ...................•

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel (överskott)............

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 124,033,150 kronor.

Kronor

C. Andel i riksbankens vinst.

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter........ 597,604

2. Reservationer å anslag för kapitalökning.......... 300,000

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel . . 972,500

b. Övriga fonder.................■ ■ 43,351 i,015,851

4. Fonden för statsskuldens amortering............. 2,844,565

5. Värnskattefonden........................... 323,712

i

E. Lånemedel.

I. Fasta lånemedel:

1. I anspråk tagna reservationer.............. 232,948

2. Återbetalningar ........................ 2,335,370

3. Övriga fasta lånemedel.................. 29,022,682

II. Tillfälliga lånemedel:

1. Återbetalningar........................ 610,637

2. Övriga tillfälliga lånemedel................ 9,084,192

Säger för lånemedel 41,285,829 kronor.

Summa

11,346,150

297,000

3,400,000

13,900,000

5,081,732

31,591,000

9,694,829

734,082,700

Utgifterna.

8 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Verkliga utgifter.

I. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstaterna.

Kungl. Maj ris proposition Nr 1 år 1928.

10 Käng!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

* Beräknat belopp.

12 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 192$.

13 Beräknat belopp.

14 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Beräknat belopp.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

* Beräknat belopp.

i

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

* Beräknat belopp.

!

/'

i

/

(

I

\

\

I

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

17 Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 2

18 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

20 Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

-!

8 Ökade förrådsutrynnnen m. m. för Fälttelegrafkåren vid;

Frösunda, reservationsanslag...................................•••• j

Ångpanneanläggning in. m. vid Norrlands trängkårs

kasernetablissemang, reservationsanslag ................ j

Omläggning av vissa vattenledningsrör inom Fälttele-| grafkårens och ammunitionsfabrikens etablissemang!

vid Marieberg, reservationsanslag .............................. j

Centraluppvärmning i vissa bostadsbyggnader i Boden,

reservationsanslag .......................................................

Uppvärmningsanläggning inom Livregementets husarers

kasernbyggnad, reservationsanslag ...........................

Ångcentral med tvätt- och badinrättning in. m. vid

Göta artilleriregemente, reservationsanslag ................

Ingenjörmaleriel, reservationsanslag ...............................

Försök med ny ingenjörmaleriel, reservationsanslag .... Engångskostnader för anskaffning av ingenjörmateriel,

reservationsanslag .......................................................

Arméns brevduveväsende, reservationsanslag ................

Forliiikationsdepartementets åtgärder för industriens

krigsorganisation, reservationsanslag ......................

Förvärv av lägenheten Gröneberg invid Älvsborgs

regementes övningsfält, förslagsanslag.....................

Utvidgning av Grytans skjutfält, förslagsanslag .........

Inköp av ett markområde i Umeå ............................

Utvidgning av Västerbottens regementes och Norrlands dragonregementes övningsområde, förslagsanslag Utvidgning av vissa skjutfält, reservationsanslag ....

Säger för byggnader och ingenjörmateriel

H. Diverse.

Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag ....

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, förslagsanslag ....................................................................

Ersättning till staden Ystad...........................................

Ersättning till vissa städer ............................................

Täckande av kostnad för markinköp åt Första och

Andra livgrenadjärregementena ................................

Förflyttningar av viss armémateriel m. m., reservationsanslag ........................................................................

Dyrtidstillägg åt befatlningshavare vid lantförsvaret.

170,000

1,890,000

33,500!

80,0001

25.000 40,000; 35,000! 75,000|

100,000!

122,000.

10,000j

5,360

6,000

4,000

767,860

198,360 * 65,000

* 200,000

400,000

5,400.000

Beräknat belopp.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

21 Beräknat belopp.

22 Knnffl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

* Beräknat belopp.

94 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Beräknat belopp.

Kung!. Maj :ts proposition Nr 1 år 1928.

25 Summa! 106,806,080' 27,056,120

* Beräknat belopp.

Kung!. Maj :ts proposition Nr 1 år 1928.

26 Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

* Beräknat belopp

Klingl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

28 Sjukförsäkring:

Sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för-'

slagsanslag ..............................................................

Allmänna pensionsförsäkringen:

Pensionsstyrelsen, föislagsanslag ................................

Pensionsstyrelsens verksamhet m. m., förslagsanslag Statens kostnad för pensionstillägg och understöd! enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, förslags

anslag .......................................................................

Ersättning till postverket för pensionsutbeialningar,;

förslagsanslag ......................................................

Postverkets kostnader för tryckning och expedieringj av pensionskvitlon för femårsperioden 1929

1933, förslagsanslag .............................................

Ersättning till häradsskrivarna för pensionsförteckningar m. m., förslagsanslag....................................

Åtgärder beträffande lösdrivare m. fl.

31 i

32 ;

34 ‘

35 |

!

36 I

37 j

i

:

reservationsanslag ...............................................

Utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona

ni. m., reservationsanslag .................................

Frälsningsarméns räddningshem .........................

Alkoholistvård:

Statens vårdanstalter för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona, att utgå av statsverkets fond

av rusdrycksmedel .................................................

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister, förslagsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel ............................................................

Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

fond av rusdrycksmedel

verkets fond av rusdrycksmedel .....................

Statens kostnader för farliga alkoholister m. m., för-

drycksmedel

rusdrycksmedel * Beräknat belopp.

Kung!. Maj :ts proposition Nr 1 år 1928.

Ordinarie

anslag

Kronor

Extra

anslag

Kronor

39 j Resor vid tvångsinternering av alkoholister, förslags-1 anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycks medel ....................................

127,000

10,000

227,000

Beräknat belopp.

* R

Ktmg;l. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

29 Sjukvårdsanstalterna.

Sinnessjukvårdsanstalterna: Hospital och asyler, förslagsanslag ...................................

Hospitalsbyggnader, reservationsanslag ............................

Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och

Malmö, förslagsanslag ........

Anstalter för obildbara sinnes-

Slöa, förslagsanslag ............

Anstalter för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallande-

Sjuka, förslagsanslag............

Epileptikeranstalter, förslagsanslag ..................................

Avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt för sin-

nesslöa gossar ....................

Bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar,

förslagsanslag........................

Täckdikningsarbeten vid det med statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar förenade jordbruket, reservationsanslag ........................

Avlöningar och vikariatsersättningar m. in. vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor ....................

Bidrag till driftkostnader i övrigt vid statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor, förslagsanslag.......................

,100,000

* 3,500,000

,300,000

575.000 j j

730.000 I

135.000 I I

l

26,275

2,000

11,°00: 11,840,000

■

i

.

3,581,275

belopp.

30 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

* Beräknat belopp.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

32 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Beräknat belopp.

Kung!. Maj:ts proposition Nr i år 1928.

33 Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1028. 1 samt.

34 Klingl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

35 Nybyggnader och särskilt beslutade reparations- och! ändringsarbeten:

8 Yttre restaurering av Stockholms slott,

reservationsanslag................................... 175,000

9 Utredningar rörande nybyggnad för Kungl.

Maj:ts kansli, reservationsanslag .......... *60,000

10 Iståndsättande av fastigheten nr 1 i kvar-

teret Lejonet i Stockholm, reservationsanslag .............................................. 1 IN.000

11 Ändrings- och reparationsarbeten in. in. i

gamla kungshuset i Stockholm, reservationsanslag ....................................... 300,000

12 Vissa ändrings- och kompletteringsarbeten i ämbetsbyggnaden i kvarteret Uppfinnaren i Stockholm, reservationsanslag 29,570

13 Ombyggnad av vissa hissar i fastigheterna

nr 5 och 6 i kvarteret Rosenbad i Stockholm, reservationsanslag................ 15,500

14 Ändringsarbeten i fastigheten nr 6 i kvar-

teret Rosenbad i Stockholm, reservationsanslag................................................ 55,000:

Beräknat belopp.

36 Kangl. Maj:is proposition Nr 1 år 1928.

Beräknat belopp.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

37 Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

* Beräknat belopp.

38 Kunsl. Maj :ts proposition Nr t år 1928.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

40 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

42 Kung-I. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

43 I

j 42

| 43 I 44

j 45 | 46

i 48

54 5 5

mineral från Långbans gruva i Värmland, reservationsanslag Ordnande och preparering av vissa samlingar in. m. inom ■ botaniska avdelningen ....................

Arbetsbiträde in. in. vid botaniska avdelningen, reservationsanslag Inköp av mikrotomer för paleobotaniska avdelningen, reservationsanslag ............................

Nya skåp m. m. för entomologiska avdel ningen, reservationsanslag Uppvärmning m. in. av vissa lokaler för etnografiska avdelningen,

reservationsanslag ....................

Inredning av eu kokvrå in. in. i portvaktsbostaden vid riksmuseet, reservationsanslag ............

Förstärkning av de i reservationsanslaget till samlingar in. m. ingående anslagsposterna till expenser för avdelningarna vid Frescati och till expenser samt till vård in. in. av etnografiska avdelningen................................

Ordinarie Extra

anslag anslag

Kronor_Kronor

2,000

1,750

3,810

5,400

!

19,000 325,145 61,060

Nordiska museet:

Museet ........................................................... 115,450

Tillfällig löneförbättring åt viss museets

personal ................................................... '14,975

Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

m. fl. vid museet....................................... 3,600

Beräknat belopp.

44 Kung!. Majrts proposition Nr 1 år 1928.

Beräknat belopp.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

46 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

48 Kung!- Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt.

50 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

51 Beräknat belopp.

52 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

!

27 j Lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter, förslagsanslag ........................................

28 | Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

I vikariatskassa, förslagsanslag.......................................

29 j Tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid;

privatläroverken, förslagsanslag ................................j

30 ; Understöd åt kommunalt gymnasium, som är förenat:

med ett statens högre läroverk eller en statens realskola, reservationsanslag ............................................j

31 | Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hus-1

j hållsgöromål ................................................................

32 ! Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala ....................

33 ! Understöd till vissa anstalter för utbildande av lära-!

rinnor i handarbete..................................................

34 ; Resestipendier åt lärare i främmande levande språk!

vid privatläroverk, reservationsanslag........................

Säger för allmänna läroverken ni. m.

I. Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning.

! Folkskoleseminarier:

} Gemensamt reservationsanslag:

1 a; Folkskolesemina-

rierna ........... 1,804,000

1 b i Stipendier för elever

vid folkskoleseminarier ................ 217,500 2,021,500

2 Ålderstillägg åt lärare vid folk-

skoleseminarierna, förslagsanj slag....................... 175,000

3 j Höjda stipendier åt elever vid

folkskoleseminarier, reserva-

1 I

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

25 Allmänna fortbildningskurser för lärare vid egentliga, folkskolor och småskolor, reservationsanslag

Folkskolinspektionen.

Avlöning in. m. åt folkskolinspektörer, förslagsanslag Tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer Resekostnadsersättning åt folkskolinspektörer, förslagsanslag .........................................................:..................

Gratifikationer åt inspektörerna för gymnastikunder-] visningen vid vissa skolor ........................................I

Folkskolor.

Avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag ........

Folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste

gränsorter, förslagsanslag .....................

Lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamåJ, förslagsanslag ........................................:.........................

Särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix

församling, förslagsanslag .............................................

Avlönande av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, förslagsanslag ........................

Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag.....................

Statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom; Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, reservationsanslag

2,728,500]

; ”(■

250.000 595,000]

i

48,500,000

166.000 200.000

00,000

20,000 1 S,500

237,200

10,400]

20,000]

30,400]

100.000!

54 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Kling!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

59 Abnormundervisningen.

Kyrklig själavård åt dövstumma ............................

Tidning för dövstumma..............................................

Tysta skolan å Lidingön .........................................

Svenska föreningen för dövas väl .........................

Institutet och förskolan för blinda å Tomteboda: Institutet och förskolan

60 61 | 62 !

63 1

I

64 j

65 |

66 ! 67

Förskolan för blinda i Växjö:

Förskolan ........................................................

Förstärkning av anslaget till förskolan.....

Ilantverksskolan i Kristinehamn för blinda:

Avlöningar.............................<........17,300

Materialier, expenser m. in., reservationsanslag ................................ 11,000

Förstärkning av reservationsanslaget till materialier, expenser

m. m............................................

Uppehållande av ytterligare en korgmakeriavdelning, reservationsanslag...............................................

Beredande av fria frakter för arbetsmaterialier till blinda hantverkare, reservationsanslag ........

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:|

Anstalten..................■......•••••..........................................|

Extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare Hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor Bidrag till avlönande av vikarier för lärare vid blindundervisningsanstalter, förslagsanslag Järnvägsresor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare, förslagsanslag .......................................................

Understöd åt blindlärarelever, reservationsanslag

Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag................|

De blindas förening ........................................................i

9,700

6,600

6,000i

Säger för folkundervisningen 63,427,050 1,018,100

J. Yrkesundervisningen.

Tekniska läroverk. Tekniska läroverk, reservationsanslag

56 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Beräknat belopp.

Kung;!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Öl

6 '!■

i

■ [

T

9 I

10 •{

■

■

14 !

15 1

Populärvetenskapliga föreläsningar.

Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, reservationsanslag Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisa-’

tions- och administrationskostnader............................j

Bidrag till de från universiteten i Uppsala och Lund! utom universitetsstäderna anordnade föreläsnings-’

kurser, reservationsanslag ............................................

Anordnande av s. k. universitetscirklar, reservations-,

anslag ............................................................................

Bidrag till sommarkurser vid Uppsala universitet, reser-' vationsanslag ................................................................

Nykterhetens främjande.

Undervisnings- och upplysningsverksamhet, att utgå av! statsverkets fond av rusdrycksmedel ........................

Föreläsnings- och instruktionsverksamhet, reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel ...........................................................................

Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder, reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel....................

i

i.

Musikföreställningar för allmänheten.

Föreningar, som anordna god orkestermusik för all-; mänheten, m. m................................................. .......

Folklig musikskola.

Folkliga musikskolan i Arvika........................................

Statens biografbyrå.

Statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder................

Dyrtidstillägg vid statens biografbyrå, reservationsanslag, att direkt utgå av avgifter för granskning av biografbilder ...............................................................

Råntefria studielån.

Ersättning till postverket för dess bestyr med statens ränlefria studielån, förslagsanslag...............................

Nämnden för statens räntefria studielån.........................

: ■/." ;1 : • i

- ■ ■" ■■ ■ • • •- . j.

Säger för folkbildningsåtgärder i övrigt!

Ordinarie

anslag

Kronor

75,300;

635,3001

Extra

anslag

Kronor

100,000

26,000

9,500

13,000

8,000

4 56,500

163,500

120,000

5,000;

288,500

57,000

5,000

10,000

1,850’ 5,000 6,8 50i

58 Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

* Beräknat belopp.

60 Kuiurl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

* Beräknat belopp.

Kung!. Maj:ts propositiou Nr 1 år 1928. t>l

Beräknat belopp.

62 Ku uppi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Beräknat belopp.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928. 63

64 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928. 65

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand.

66 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

68 Kunffl. Maj :ts proposition Nr 1 år 1928,

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928. 69

Ordinarie i Extra

anslag anslag

Kronor Kronor

3 Diverse behov vid rikets allmänna kartverk, reserva-

tionsanslag.....................................................................| j 31,800

i

Beräknat belopp.

70 Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

18 Kostnaderna för den överståthållarämbetet och länsstyrelserna åliggande befattning med registreringar

förslagsanslag

8 9

11 Försäkringsinspektionen:

Försäkringsinspektionens verksamhet, reservationsanslag, att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen ...........................................................

Dyrtidstillägg vid försäkringsinspektionen, reserva tionsanslag, att direkt utgå av bidrag till försäkringsinspektionen ............................................

Säger för centrala verk med underlydande stater_ 8,535,200

C. Handel och sjöfart.

Handelshögskolan i Stockholm...........

Exportstipendier, reservationsanslag... Auktoriserade handelskamrar i riket Svenska handelskamrar i utlandet ... Sveriges allmänna exportförening.......

slagsanslag .....................................................

Ersättning åt sjömanshusen Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag ■

Arvoden åt två dispaschörsassistenter.............

Internationell patrulleringstjänst i norra Atlai

slagsanslag .....................................................

Drift- och underhållskostnader för statens fartyg, förslagsanslag..................................

Säger

D. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

Reseunderstöd åt personer, som önska i främmande länder förvärva ökad insikt och skicklighet i vad

till bergshanteringen hör, reservationsanslag ............

Befrämjande av slöjderna:

Befrämjande i allmänhet av slöjderna:

Manufakturernas befrämjande .................... 4,000

Reservationsanslag:

Reseunderstöd åt arbetare i de

särskilda näringsyrkena ........ 15,000

4,000'

Beräknat belopp.

6 j

7 1

Kanel. Maj ris proposition Nr 1 år 1928.

Reseunderstöd åt idkare av hantverk och annan mindre industri Reseunderstöd åt verkmästare och förmän inom industri och

hantverk ................................

Reseunderstöd åt teoretiskt och praktiskt bildade tekniker, som icke ägna sig åt bergshanteringen ....................................

Befrämjande av hemslöjden:

Befrämjande av hemslöjden ........

Föreningen för svensk hemslöjd....

Svenska slöjdföreningen ................

Arvoden åt torvingenjörer m. m.............

Sveriges hantverksorganisation....................................

Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hant-i

verksmästare .........................................

Industriella standardiseringsverksamheten Undersöknings- och försvarsarbeten å områden, som genom Sveriges geologiska undersöknings försorg äro eller kunna varda för kronans räkning inmutade, reservationsanslag ..........................................

8,000.

10,000i

15,000;

18,000

30,700

2,500

17,875

35,000

70,000

Säger för bergsbruk, industri, hantverk och slöjd! 58,000j 174,075

E. Ingenjörsvetenskapsakademien.

Ingenjörsvetenskapsakademien ........................................

Tekniskt-vetenskaplig forskningsverksamhet inom kraft-!

och bränsleområdet, reservationsanslag ....................j

Flygtekniska undersökningar...........................................

Säger för ingenjörsvetenskapsakademien!

-

F. Diverse.

Älderstillägg, förslagsanslag ............................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag............

Skrivmaterialier och expenser, ved m. m., förslagsanslag.

Tryckningskostnader, förslagsanslag ................................j

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reser-j

vationsanslag ....................................................

Extra utgifter, reservationsanslag ....................................

Understöd åt svensk medborgare eller firma för anställande av rättegång inför utländsk domstol rörande! skadestånd för förluster under världskriget, för-1 slagsanslag .............................................

40,000

100,000 j 25,000

40,000 125,000

5,000

85.000 79,919

20,000

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

73 Beräknat belopp.

74 Kunffl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Verkliga utgifter.

XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.

»

Kulljrl. Majits proposition Nr 1 år 1928.

20 21 22

25 Ordinarie ! anslag Kronor |

Pensionsavgifter till statens pensionsanstalt, förslagsanslag .......................................................................

Handelsflottans pensionsanstalt:

Bidrag till handelsflottans pensionsanstalt, förslags-

anslag ........................................................................!

Förbättring av pensioneringen från handelsflottans j

pensionsanstalt, förslagsanslag ...............................

Förbättring av pensioneringen inom de tre första;

klasserna av handelsflottans pensionsanstalt .......

Tilläggspensioner under år 1928 åt pensionstagarna vid handelsflottans pensionsanstalt, förslagsanslag Bidrag till bestridande av förvaltningskostnaderna vid handelsflottans pensionsanstalt

Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena under 1914 —1919 års världskrig, förslagsanslag ....................................

Extra

anslag

Kronor

—

4,200,000]

9,510,000f

120,000:

Säger för civila pensionsväsendet

B. Militära pensionsväsendet. Lantförsvaret.

31,000

31,000

106,000

1,600

120,000] 169,600

85,000

14,011,476] 9,054,600

i

:

i

i

I

i

!

;

76 Kangl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Kung:!. Majtts proposition Nr 1 år 1928.

77 Verkliga utgifter.

XII. Oförutsedda utgifter.

Extra

anslag

1 Kronor

I

Oförutsedda utgifter, förslagsanslag................................. 1,000,006

Verkliga utgifter.

XIII. Riksdags- och revisionskostnader m. m.

78 Kung!. Majris proposition Nrl år 1928.

Verkliga utgifter.

XIV. Räntor å statsskulden m. m.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

80 Kong!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Utgifter för kapitalökning,

i. Statens affärsverksamhet.

Beräknat belopp.

Kungl. Ma.j:ts proposition Nr 1 år 1928.

4 Att täckas av

Bangårdsanordningar i övrigt:

Gångbroar och gångtunnlar, reservationsanslag ....................

Anläggningar vid huvudverkstäder:

Ny malmvagnsverkstad vid Notviken,

i

■

:

j

Bihang titt riksdagens protokoll 192S. 1 samt. fi

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Utgifter för kapitalökning.

II. Statens utlåningsfonder.

* Beräknat belopp.

Utgifter för kapitalökning.

III. Fonden för låneunderstöd.

Beräknat belopp.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

83 Utgifter för kapitalökning.

IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel.

84 Kung'1. Ma,j:ts proposition Nr 1 år 1928.

Utgifter för kapitalökning.

V. Fonden för förlag till statsverket.

Utgifter för kapitalökning.

VI. Fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922.

in te

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

85 Utgifter för kapitalökning.

VII. Avbetalning å statsskulden.

A. Av staten upptagna obligationslån.

1880 års 3V2 % lån, förslagsanslag...........

1886 » 3 '/-2 % »> förslagsanslag

1800 » 3 */■> % » ..................................

1899 » V/l %" » ..................................

B. Av staten övertagna lån.

Örebro —Svartå järnvägsaktiebolags obligE

tionslån.....................................................

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinenten obligationslån:

Av år 1898 ................................... 53,00

» » 1902 .................................... 26,00

Mora —Vänerns järnvägsaktiebolags obligationslån :

Av Vt 1896.................................... 7fi

» Vs 1896.................................. 19

» år 1903....................................103

slagsanslag

18,447,100

Summa

86 Kunffl. Majj:ts proposition Nt" 1 år 1928.

Utgifter för kapitalökning.

Vill. Återbetalning av lånemedel.

A. Återbetalning av lasta lånemedel.

Återbetalning av under titeln »Statens aktier» .å tilläggsstaten för år 1918 anvisat anslag till tecknande av aktier i aktiebolaget Elektrolytverken................................

Återbetalning av under titeln »Statens ut-

låningsfonder» anvisade anslag till föl-

jande fonder:

Allmänna järnvägslånefonden .... 806,668 Kolonisternas kreaturs- och red-

skapslånefond ...... 966

Rederilånefonden ....................... 10,144

Industrilånefondén........................ 96,857

B. Återbetalning av tillfälliga lånemedel.

Återbetalning av under titeln »Statens affärsverksamhet» å riksstaten för år 1922 anvisat anslag till förstärkning av rörelsekapitalet för statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning .....................................

Återbetalning av under titeln »Statens ut-j låningsfonder» anvisade anslag till föl-] jande fonder:

Dräneringsfonden ...................... 817,010

Täckdikningslånefonden .......... 96,223]

Återbetalning av under titeln »Varukredit»! å tilläggsstaten för år 1921 anvisat anslag till varukredit åt vissa nödlidande! länder ................................

Att täckas av

lånemedel

Kronor

andra stats-

inkomster i Kronor !

Summa

Kronor

400,000

210,637 610,63 7T

1,016,667

914,635 j

1,931,302; 1,931,302

I

913,263

913,263 1,523,900

Summa 610,637 2,844,565! 3,455,202!

Kling!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

87 Totalsumman av de i riksstaten förekommande utgifter uppgår till 734,082,700 kronor eller samma belopp, vartill statsverkets inkomster för budgetåret 1928/1929 här förut beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

l ' ' . • . '

Kong!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

Riksstat för budget

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter....................

II. Uppbörd i statens verksamhet . . . III. Diverse inkomster ...........

B. Inkomster av statens produktiva fonder:

532,963,000

12,720,200

4,098,789

Kronor

549,781,989

I. Statens affärsverksamhet (överskott) . ....... 90,720,000

II. Statens aktier........................ 18,270,000

III. Statens utlåningsfonder (överskott) ......... 11,346,150

IV. Fonden för låneunderstöd (överskott)....... 297,000

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel (överskott) 3,400,000 124,033,150 C. Andel i riksbankens vinst ............................. 13,900,000

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar

E. Lånemedel:

5,081,732

I. Fasta lånemedel. . .

II. Tillfälliga lånemedel

31,591,000

9,694,829

41,285,829

Summa|734,082,700

Kung'!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

året 1928 1929.

Utgifter:

Kronor

A. Verkliga utgifter:

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt.

90 Kung!. Maj ris proposition Nr 1 år 1928.

Specifikation av utgifter, att täckas av lånemedel.

Kung!. Majrts proposition Nr 1 år 1928.

91 Samtliga de i denna proposition åberopade eller i övrigt med statsregleringen sammanhängande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

Ernst Lyberg.

•■ ,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1928.

93 Statsverkspropositionens j ustering.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i januari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson. Rosen. Hamrin, Almkvist, Lyberg, von Stockenström.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom, enligt vad suin framgår av statsrådsprotokollet för denna dag, vederbörande departementschefer hemställt i avseende å

inkomsterna samt i avseende å

utgifterna, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, första till och med elfte huvudtitlarna, oförutsedda utgifter, riksdags- och revisionskostnader m. in., räntor å statsskulden in. m. samt utgifter för kapitalökning, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, ett i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1928/1929.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:! måtte föreslå riksdagen att godkänna berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt finner Hans Maj:t Konungen gott lämna bifall och förordnar tillika, att omförmälda proposition skall i enlighet därmed avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Yngve Ericsson.

s

Bihang till riksdagens protokoll 192S. 1 samt.

Inkomsterna.

L

Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosen. Hamrin. Almkvist, Lyberg, von Stockenström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, anför:

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan för statsregleringen vid den instundande riksdagen jämte förslag till riksstat ävensom beräkning av statens inkomster för budgetåret 1928/1929. Härvid har jag att anmäla dels riksräkenskapsverkets skrivelse den 15 december 192 < med inkomstberäkning för nämnda budgetår dels ock fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den 11 november 1927 med förslagsberäkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster och utgifter under nästa budgetår, som böra upptagas i riksstaten.

Allmänna förutsättningar för statsregleringen.

Vid framläggandet av förra årets statsverksproposition ansåg jag mig beträffande konjunkturutsikterna för näringslivet kunna uttala min anslutning till den i finansplanen för budgetåret 1926/1927 av dåvarande chefen för finansdepartementet uttryckta förhoppningen om »ett visst om ock ännu blygsamt allmänt framåtskridande från det ena året till det andra». För sannolikheten av ett dylikt fortsatt framåtskridande syntes bland annat tala den uppåtgående rörelse, som särskilt under sista månaderna av år 1926 satt sin prägel på vårt näringsliv. Vissa av de företeelser, som under det föregående året vållat avbräck och störningar syntes man under det då påbörjade året icke behöva räkna med. Efter att å ena sidan hava erinrat om några av dessa företeelser och å den andra hava berört en del omständigheter, som möjligen kunde befaras ogynnsamt inverka på konjunkturutvecklingen, gav jag uttryck åt den uppfattningen, att det vore berättigat Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt.

2 Inkomsterna.

att vid beräknandet av de inkomsttitlar i riksstaten, vilka mera direkt berördes av näringarnas livaktighet, den inhemska köpkraften samt produktionens och konsumtionens omfattning, utgå från sannolikheten av en sakta fortgående förbättring i det ekonomiska konjunkturläget.

Det gångna årets konjunkturläge. Den ekonomiska utvecklingen under det gångna året, varav det kommande budgetårets inkomster i vad angår utbytet av inkomst- och förmögenhetsskatten är beroende, torde få anses hava infriat dessa förhoppningar.

Utvecklingen under år 1927 kan sålunda i stort sett betecknas som förmånlig. Härtill hava bl. a. bidragit en god kapitaltillgång i förhållande till behovet samt en fortgående avsättningsökning för svenska exportvaror, stående i samband med tilltagande välstånd och produktionsstegring i utlandet. Främjande för det mellanfolkliga varuutbytet hava även varit det praktiskt taget fullständigt stabila läge, som alla viktigare valutor kunnat uppvisa under året, samt den fortsatta politiska avspänningen. Produktionsökningen inom svensk industri har varit av sådan omfattning, att en om ock svag tendens till minskning framträtt i den sedan många år betydande arbetslösheten.

Ehuru arbetstillgången alltså inom den svenska industrien som helhet visar en ej oväsentlig stegring under år 1927, kan man dock ej tala om en genomgående konjunkturförbättring inom alla industriens grenar. Utvecklingen har liksom tidigare varit rätt skiftande för olika produktionsområden. Bland de för hemmamarknaden arbetande företagskategorierna hava textil- och läderindustrierna ävensom vissa grenar av livsmedelsindustrien gynnats av en i jämförelse med år 1926 ökad arbetstillgång. Inom sistnämnda industrigrupp återupptogs arbetet under året vid den år 1926 som följd av betodlingens inställande till större delen nedlagda råsockerfabrikationen. Vad exportindustrien angår må framhållas, att sågverkens export under år 1927 var större än närmast föregående år. Prisläget var för furu fram till hösten relativt fast, under årets sista månader något svagare; för gran var prisutvecklingen under större delen av året sakta vikande. Försäljningarna för leverans under år 1928 omfattade vid december månads mitt cirka 25 procent av den beräknade årsproduktionen. Trämasseindustrien har haft god avsättning för sina produkter, men prisutvecklingen har varit oförmånlig, i det att en allmän prissänkning, särskilt markerad för mekanisk massa, ägt rum. Pappersindustrien har haft god och jämn arbetstillgång, ehuru även för denna produktionsgren prisläget tidvis varit tryckt, främst på utländska marknader. I den sedan flera år rådande depressionen inom järnhanteringen har året icke medfört någon förändring. Beträffande tackjärn kan läget, trots något ökad export, på grund av sänkta priser anses hava i viss mån försämrats. Även övriga grenar av denna industri lida fortfarande under en depression, dock minst kännbar för de egentliga kva-

Inkomsterna.

litetsvarorna. Den mekaniska verkstadsindustrien ävensom den elektriska industrien hava haft god arbetstid gång, till stor del härrörande av ökad avsättning på utländska marknader. För skeppsvarven, vilka under första halvåret voro väl sysselsatta, torde någon avmattning mot årets slut hava inträtt. Efter den svårlösta arbetskonflikt, stenindustrien år 1926 hade att genomgå, medförde år 1927 en återgång till normala förhållanden.

Skörderesultatet för år 1927 blev väsentligt sämre än för de närmast'föregående åren. Otjänligt bärgningsväder under augusti och september månader inverkade menligt på den genom en kall vår rätt betydligt försenade årsväxten. Endast vallhö gav en synnerligen god skörd. I övrigt var resultatet i allmänhet under medelmåttan, framför allt beträffande rotfrukter och potatis. Sockerbetsodlingen återupptogs men lämnade mindre än medelgod skörd, varför ett importbehov av omkring 40,000—50,000 ton socker under det löpande konsumtionsåret anses komma att göra sig gällande.

Den som följd av engelska kolstrejken inträffade stegringen i sjöfrakterna på hösten 1926 visade sig som väntat vara av endast temporär natur. Några månader efter strejkens biläggande hade frakterna åter sjunkit ned till en nivå obetydligt över det tidigare minimiläget. Sjöfartsnäringen har därför knappast kunnat förbättra sin redan förut ogynnsamma ställning.

Utrikeshandeln har under år 1927 ytterligare ökats i omfattning, en ökning som till större delen härrör av förbättrad avsättning av svenska varor i utlandet. Handelsbalansen, som eljest under normala förhållanden brukar utfalla med ett importöverskott — år 1926 uppgående till 70.3 miljoner kronor — kommer med all sannolikhet att för år 1927 uppvisa ett exportöverskott på ett eller annat tiotal miljoner kronor. Bland varor, som bidragit till exportstegringen, må framhållas järnmalm, en följd av järn- och stålproduktionens uppgång i Tyskland, vissa slag av livsmedel, såsom fläsk och smör, hudar och skinn, sågade och hyvlade trävaror, vissa slag av verkstadsprodukter, särskilt elektriska maskiner, samt fartyg. Vad importen angår, märkes en betydande uppgång för spannmål, väsentligen beroende på det mindre tillfredsställande skörderesultatet, men synbarligen också delvis en ersättning för tidigare export, socker, stenkol, bensin, textilvaror, plåt etc. Stenkols- och bensinimportens kvantitativa ökning har dock delvis motvägts av en betydande sänkning i dessa produkters prisläge.

Partiprisnivån har efter en nedgång under våren och försommaren äter stigit, vilket senare förhållande i sin mån varit ägnat att gynnsamt påverka företagsamheten. Levnadskostnadsindex, som vid mitten av året nedgick ett par enheter, är densamma vid årets slut som vid dess början och angives av siffran 171.

Konjunkturläget under det gångna året har återspeglats i utvecklingen på fondbörsen. Efter en långsamt fortskridande kurshöjning under vårmånaderna inträdde under försommaren en mer markerad livlighet på börsen. Förbättringen fortsatte in i oktober, men från och med mitten av

4 Inkomsterna.

nämnda månad inträdde en stagnation, synbarligen en följd av ovisshet ifråga om konjunkturutsikterna för den närmaste framtiden.

Som ett sammanfattande omdöme om det ekonomiska livet under år 1927 torde kunna sägas, att under större delen av året en uppåtgående tendens tydligt framträtt, och att så till vida verkligheten snarast överträffat förväntningarna, sådana dessa uttrycktes i nästlidet års statsverksproposition. Det är emellertid omisskännligt, att under höstens lopp en viss avmattning och osäkerhet gjort sig gällande, varjämte det mindre goda skörderesultatet är ägnat att i någon mån inverka menligt på inkomstskattesiffrorna under år 1928.

Konjunkturutsikterna. På övriga statsinkomster, frånsett riksbanksvinsten, och även i viss mån för belastningen av utgiftstitlarna utöva konjunkturerna under själva budgetperioden ett avgörande inflytande.

På grund av nyss omförmälda avmattning i den allmänna rörelsen, som under det förflutna årets sista skede kunnat förmärkas, torde det för ögonblicket vara mera vanskligt än för ett år sedan att förutsäga konjunkturutvecklingen. Den uppåtgående tendensen under de sista månaderna av år 1926 motsvaras av en mera avvaktande och något nedåtgående tendens under samma tid år 1927. Vad det internationella ekonomiska läget angår, bör särskilt uppmärksammas, att situationen i Tyskland varit mindre gynnsam, dels på grund av den kreditåtstramning som gjort sig gällande — en följd av, bland annat, frågan om skadeståndets prioritetsrätt framför andra utländska fordringar och därigenom uppkomna svårigheter för den utländska upplåningen — dels i anledning av utsikten till störningar i arbetsfreden. En viss avmattning i den industriella produktionen i Amerikas förenta stater i förening med tveksamhet vid bedömandet av den blivande utvecklingen därstädes har också verkat i återhållande riktning. För vårt eget lands del hava därjämte åtskilliga inre osäkerhetsmoment spelat in. Visserligen hava löneavtalen inom flertalet viktiga industrier förlängts, men inom några större arbetsområden, bland annat de mellansvenska malmfälten, stuveriföretagen samt pappersmasseindustrien, hava avtalen uppsagts, utan att nya avtal kunnat träffas, och omfattande arbetsstrider med måhända vittgående verkningar synas hota under den närmaste tiden. Skördeutfallets försämring är även en faktor av betydelse, som bland annat måste förväntas medföra en väsentligt ökad import av livsmedel, varigenom betalningsbalansen med utlandet påverkas. Vidare kan ej bortses från det prekära läge, vari särskilt järnhanteringen befinner sig.

Även om sålunda på en del punkter utsikterna för närvarande synas ovissare än vad fallet var för ett år sedan, torde dock ingen större anledning till oro vara för handen. Vidkommande läget utanför Sverige synes den allmänna meningen vara, att situationen icke ingiver farhågor för en krisartad vändning, och att den, om också ägnad att i viss mån hejda en fortskridande förbättring, knappast under närmaste framtiden behöver leda till försämrade produktions- och avsättningsmöjligheter för svenska produkter och

Inkomsterna.

till minskning av vår köpkraft. Av internationella företeelser, som böra i dessa hänseenden utöva ett gynnsamt inflytande, kunna nämnas den beslutade konventionen om upphävande av import- och exportrestriktioner, det fransktyska handelsavtalet och den fortsatta stabiliseringen på penningväsendets område. Våra rent inhemska förhållanden synas icke heller giva anledning till misströstan. De svårigheter, med vilka en del av vår produktion på grund av stark utländsk konkurrens eller överproduktion på världsmarknaden har att kämpa, kunna visserligen befaras komma att kvarstå i avsevärd grad. Men det energiska saneringsarbete, som på olika håll utförts under de senaste åren, och den goda tillgången på billigt kapital inom landet synas i och för sig berättiga till antagandet, att ställningen i stort sett icke skall undergå förändring till det sämre, samt att företagsamheten inom affärslivet så småningom skall i allt högre grad återkomma. Därtill böra ock medverka de skattelindringar, vilka, såvitt nu kan bedömas, äro möjliga att under året genomföra, liksom ock de taxesänkningar, vartill utsikter torde yppa sig.

Hur svårbedömligt läget än är, har jag därför funnit fog för antagandet, att det avbrott i konjunkturförbättringen, som inträtt under hösten, ej utgör inledningen till någon mera långvarig depressionsperiod. Med tanke på de utsikter till störningar, som dock otvivelaktigt finnas, synes det samlade intrycket av konjunkturbedömningen bliva, att under det kommande året tendensen inom olika verksamhetsgrenar förmodlingen blir ganska oenhetlig, samt försiktigheten bjuda att i fråga om det genomsnittliga konjunkturläget icke räkna med någon egentlig förbättring i jämförelse med läget år 1927, utan att man likväl i stort sett torde behöva befara någon tillbakagång.

Kassafondens ställning. Budgetutfallet under senare år, i vad angar de inkomsttitlar och utgiftsanslag, som påverka kassafonden, åskådliggöres av efterföljande sammanställning för tiden från och med år 1920, däri samtliga siffror avrundats till hela miljontal kronor:

6 Inkomsterna.

Behållningen i kassafonden uppgick vid utgången av budgetåret 1925/1926 till 62.i miljoner kronor. Sedan härifrån avräknats dels det belopp, som av 1926 års riksdag togs i anspråk för finansiering av statsregleringen för budgetåret 1926/1927, dels ock den summa, varmed kassafonden haft att täcka brist i samma budget, kvarstod i fonden vid ingången av nu löpande budgetår ett belopp av nära 31 miljoner kronor.

Vad nu löpande budget beträffar, är det givetvis ännu för tidigt att uttala något bestämt omdöme rörande resultatet därav. För inkomsttitlarnas del vill det emellertid av hittills tillgängligt material förefalla, som om ett betydande överskott skulle vara att påräkna. Framför allt gäller detta tulloch stämpelmedlen samt inkomsterna från statens domäner. Å ett mindre antal utgiftsanslag — huvudsakligen under elfte huvudtiteln — torde visserligen, enligt vad framgår av en jämförelse med budgetredovisningen för budgetåret 1926/1927, ej oväsentliga överbelastningar vara att befara. Med hänsyn till de uppräkningar av förslagsanslag, som vidtogos i årets riksstat, lära dock dylika överskridanden icke bliva av alltför stor betydelse för budgeten i dess helhet. Under sådana omständigheter torde, så vitt nu kan bedömas, ett ganska avsevärt tillskott till kassafonden vara att förvänta vid budgetårets slut.

I detta sammanhang torde böra omnämnas den av riksräkenskapsverket berörda frågan om sättet för tullinkomsternas redovisning i statsräkenskapen. Medan numera kassaprincipen i allmänhet är genomförd beträffande såväl inkomst- som utgiftssidan, så att inkomster och utgifter hänföras till det budgetår de verkligen inflyta respektive täckas, har med avseende å tullmedlen den tidigare ordningen, enligt vilken medlen tillföras det år de uppdebiteras, alltjämt bibehållits. Önskvärt är givetvis, att också på denna punkt kassaprincipen kommer till tillämpning. För det budgetår, då en dylik omläggning verkställes, måste emellertid följden bliva, att tullintäkten minskas med ett belopp svarande mot de medel, som vid budgetårets slut uppdebiterats men ännu ej influtit till statsverket. För innevarande budgetår kan detta belopp approximativt beräknas till 10 å 11 miljoner kronor. Därest min nyss uttalade uppfattning, att tullmedlen i år komma att lämna ett betydande överskott, visar sig med verkligheten överensstämmande, torde före budgetårets utgång böra tagas under övervägande att, under förutsättning att statsregleringens slutresultat i det hela befinnes det medgiva, genomföra nyssberörda omläggning i budgetredovisningen för nu löpande statsregleringsperiod. Det eventuella tillskottet till kassafonden kommer i så fall att minskas med motsvarande belopp. Att någon reell förändring i avseende å kassaställningen icke föranledes härav är uppenbart.

Anslagsbehovens automatiska förändringar. Vid framläggandet i nästlidet års statsverksproposition av finansplan för nu löpande budgetår anförde jag, att det för avvägningen av inkomster och utgifter vore av vikt att hava material till belysande av de sannolika automatiska ökningarna av vissa

Inkomsterna.

riksstatsanslag, d. v. s. de stegringar, som vore ofrånkomliga, därest statsmakternas redan beslutade ställningstaganden skulle fullföljas. Försök hade fördenskull gjorts att med stöd av gjorda erfarenheter beräkna sådana anslag, å vilka mer betydande automatiska stegringar kunde förväntas, för vart och ett av de närmaste fyra budgetåren. Vid budgetarbetet under den gångna hösten hava dessa undersökningar i avseende å automatiska stegringar och minskningar fullföljts och utvidgats för att ett fylligare material skall stå till förfogande för frågans bedömande.

Den verkställda utredningen har begränsats till sådana utgifter, som täckas av andra statsinkomster än lånemedel. Endast utgifterna å denna del av budgeten, den s. k. skattebudgeten, äro av direkt betydelse för storleken av de inkomstbelopp, som måste uppbringas i form av verkliga inkomster respektive i anspråk tagna kapitaltillgångar, uppkomna av verkliga inkomster. Lånebudgeten är härvidlag allenast indirekt av intresse, nämligen såtillvida, som för ränteutgifter och amortering å statsskulden samt för täckande av förluster å kapitaltillgångar, uppkomna av lånemedel, skattebudgeten behöver tagas i anspråk.

Skattebudgeten är som bekant uppdelad på dels anslag till verkliga utgifter, som utgöra den ojämförligt största delen därav, dels anslag till sådana utgifter för kapitalökning, som täckas av skattemedel och därmed likställda statsinkomster. Av dessa kapitalökningsanslag äro anslagen till statens affärsverksamhet, statens utlåningsfonder och avbetalning å statsskulden strängt taget de enda, å vilka automatiska stegringar respektive minskningar förekomma. Övriga till skattebudgeten hörande anslag för kapitalökning äro antingen avsedda att täcka rent tillfälliga behov eller, där för visst ändamål ett mera fortlöpande behov gör sig gällande, av sådan natur, att fördelningen av detta utgiftsbehov på olika budgetår undandrager sig ett bedömande på förhand.

Vad angår de automatiska förändringar av anslagen på skattebudgeten till statens affärsverksamhet, utlåningsfonderna och statsskuldens amortering, som kunna beräknas framträda under de närmaste åren, synas de anslag till affärsverksamheten, som hänföra sig till statsmakternas redan fattade beslut, komma att i avsevärd mån minskas. De av skattemedel utgående anslagen till lånefonderna torde däremot i allmänhet komma att under den närmaste tidsperioden uppvisa automatisk stegring, som dock, enligt vad verkställda överslagsberäkningar giva vid handen, lära komma att hålla sig inom relativt snäva gränser. Anslagen till avbetalning a statsskulden slutligen beräknas — med bortseende från anslaget till fonden för statsskuldens amortering — inom de närmaste åren komma att förete en betydande nedgång, vilket förhållande sammanhänger med att 1880 års 3 1 procent lån slutamorteras under budgetåret 1929/1930. A andra sidan kunna avsättningarna till fonden för statsskuldens amortering förväntas uppvisa en oavbruten kraftig stegring.

Ifrågavarande tre titlar under skattebudgetens utgifter för kapitalökning

8 Inkomsterna.

förete alltså sinsemellan stora olikheter i avseende å blivande automatiska förändringar. Bland annat med hänsyn till dessa heterogena tendenser, som för övrigt delvis äro beroende på mera tillfälliga orsaker, har anledning icke ansetts föreligga att låta anslagstitlarna ifråga omfattas av undersökningen. Hela kapitalhudgeten har följaktligen uteslutits, och undersökningen har begränsats till riksstatens anslag till verkliga utgifter, d. v. s. till de elva huvudtitlarna och de vid sidan av dem stående s. k. små huvudtitlarna, avseende oförutsedda utgifter, riksdags- och revisionskostnader m. m. samt räntor å statsskulden m. m.

Resultatet av undersökningen, som, på grundval av den faktiska utvecklingen under perioden från och med budgetåret 1923/1924, avser den kommande tiden till och med budgetåret 1932/1933, har sammanförts i en inom finansdepartementet utarbetad promemoria med tillhörande fyra tabeller, vilken promemoria torde såsom bilaga I få fogas till statsrådsprotokollet. I promemorian, till vilken jag tillåter mig hänvisa, lämnas en utförlig redogörelse för gången av utredningsarbetet och de metoder, som därvid kommit till användning, samt de slutsatser, som kunna dragas av utredningen. Här torde det vara nog att sammanfattningsvis erinra om följande.

Vad först angår den tidigare perioden har utredningen förts fram till och med budgetåret 1928/1929. Av skäl, som i promemorian angivas, hava som jämförelsematerial använts de i riksstaterna för budgetåren 1923/1924 —1927/1928 och i riksstatsförslaget för budgetåret 1928/1929 upptagna anslagsbeloppen och sålunda, beträffande de fyra första budgetåren, icke de belopp, till vilka utgifterna i verkligheten belöpt sig. Den för denna period upprättade sammanställningen innefattar samtliga i nämnda riksstater och riksstatsförslag förefintliga anslagssiffror. Alla stegringar respektive minskningar i anslagen, alltså icke endast sådana, som äro av automatisk natur, ingå sålunda i de här meddelade siffrorna.

Som utgångspunkt för den kommande tidsperioden har tjänat riksstatsförslaget för budgetåret 1928/1929, vars anslagssiffror alltså återfinnas i båda de ifrågavarande sammanställningarna. I enlighet med grunden för utredningen har för denna period hänsyn tagits allenast till sådana förändringar, som kunna beräknas inträda på grundvalen av statsmakternas redan fattade beslut respektive Kungl. Maj:ts i den föreliggande statsverkspropositionen väckta förslag, däremot i övrigt icke till eventuella förändringar i anledning av nya beslut från statsmakternas sida. Inom denna ram har beräkningen, som utgått från oförändrad prisnivå, avsett alla stegringar eller minskningar, som kunna anses sannolika, följaktligen såväl sådana, vilka kunna såsom omedelbara eller medelbara konsekvenser hänföras till vissa särskilda statsmakternas beslut, som ock till sådana, som, utan att samband med visst beslut kan direkt påvisas, erfarenhetsmässigt och särskilt med ledning av den faktiska utvecklingen under perioden 1923/1924 — 1926/1927 kunna beräknas inträda.

Vidkommande tidsperioden 1923/1924—1928/1929 framgår av de gjorda

Inkomsterna.

beräkningarna bland annat, att de sammanlagda anslagen till i erkliga utgifter, bortsett från anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel och av bevillning av fast egendom samt av inkomst, för budgetåren 1924/ 1925—1928/1929 utvisa en total stegring av 38.8 7 miljoner kronor eller 6.7 procent. Frånräknas fjärde huvudtiteln, uppgår stegringen till 54.9 5 miljoner kronor eller 12.7 procent. Av nämnda 54.95 miljoner kronoi hänföra sig 24.9 5 miljoner kronor, d. v. s. bortåt hälften, till femte huvudtiteln, 12.5 1 miljoner kronor eller nära en fjärdedel till åttonde huvudtiteln, 8.8 o miljoner kronor till elfte huvudtiteln och 5.14 miljoner kronor till nionde huvudtiteln. Fjärde huvudtiteln företer en minskning under perioden av 16.0 8 miljoner kronor. Nyssberörda anslag att direkt utgå av automobilskattemedel, vilka redovisats i riksstaten först från och med budgetåret 1925/1926, hava för budgetåren 1926/1927—1928 1929 stegrats med 15.oo miljoner kronor, medan anslaget att direkt utgå av bevillning av fast egendom samt av inkomst för budgetåren 1924/1925—1928/1929 stegrats med 0.9o miljon kronor.

I avseende å perioden 1928/1929 1932/1933 utvisa de sammanlagda an-

slagen till verkliga utgifter, exklusive anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel och av bevillning av fast egendom samt av inkomst, en total stegring för budgetåren 1929/1930—1932/1933 av 28.2 7 miljoner kronor eller 4.5 procent. Frånräknas fjärde huvudtiteln, uppgår stegringen till 30.97 miljoner kronor eller 6.3 procent. Av nämnda 30.97 miljoner kronor hänföra sig 16.69 miljoner kronor till femte huvudtiteln, 3.4 9 miljoner kronor till åttonde huvudtiteln, 2.6 5 miljoner kronor till elfte huvudtiteln samt 5.3 6 miljoner kronor till räntor å statsskulden. Fjärde huvudtiteln utvisar eu minskning under perioden av 2.7 0 miljoner kronor. Anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel stegras för budgetåren i fråga med 5.7 5 miljoner kronor och anslaget att direkt utgå av bevillning av fast egendom samt av inkomst med 0.2 o miljon kronor. Observeras må, att de för nu förevarande period, budgetåren 1929/1930—1932/1933, meddelade uppgifterna omfatta en tid av allenast fyra år, medan uppgifterna för perioden 1924/ 1925—1928/1929 avse en sammanlagd tid av fem år.

Vad angår den relativa stegringen respektive minskningen i förhållande till närmast föregående år må anföras, att de sammanlagda anslagen till verkliga utgifter — alltså inklusive anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel och av bevillning av fast egendom samt av inkomst — för budgetåren 1926/1927—1928/1929 stegrats med respektive 2.oi, l.ie och 2.3 7 procent per år samt för de följande budgetåren 1929/1930—1932/1933 uppvisa en fortgående automatisk stegring från år till år om 1.9 8, 1.3 2, 0.90 och 0.91 procent. Uteslutes fjärde huvudtiteln ur sammanställningen, blir motsvarande stegringsprocent för budgetåren 1926/1927 1928/1929

respektive 4.15, 2.02 och 3.85 samt för budgetåren 1929/1930—1932/1933 respektive 2.53, 1.72, 1.37 och 1.26. Fjärde huvudtiteln åter uppvisar under samma båda perioder en fortgående nedgång, nämligen för perioden 1926/1927—1928/1929 med 4.86, 1.83 och 3.03 procent samt under perioden 1929/1930—1932/1933 med 0.1 7, 0.26, 1.04 och 0.55 procent.

10 Inkomsterna.

Erinras må, att de för de båda tidsperioderna meddelade uppgifterna icke äro direkt jämförbara med varandra, enär, såsom förut påpekats, uppgifterna för budgetåren 1924/1925—1928/1929 innefatta samtliga stegringar respektive minskningar av anslags beloppen, medan beträffande perioden 1929/1930 —1932/1933 hänsyn tagits allenast till förändringar, som äro av automatisk natur. Redan på grund härav är det tydligt, att siffrorna för stegringar respektive minskningar per år för den senare perioden i allmänhet måste vara lägre än för den förra.

Härtill kommer emellertid, att beräkningarna för den kommande tidsperioden i stor utsträckning måst grundas på förutsättningar, vilkas konsekvenser äro svåra att överblicka, och på antaganden, som kunna komma att jävas av utvecklingen. Gränsen mellan vad som är att hänföra till automatiska stegringar respektive minskningar och andra förändringar i fråga om budgeten har också visat sig ofta vara vansklig att draga. Da därjämte undersökningarna givetvis måst i första hand utföras inom respektive departement, vilket icke kunnat undgå att medföra en viss ojämnhet i bedömandet, är det uppenbart, att de verkställda beräkningarna i betydande grad måste lida av bristande enhetlighet. Klart är också, att svårigheterna att nå fram till en pålitlig uppskattning väsentligen ökas i den män det budgetår, varom är fråga, ligger längre fram i tiden, vilket närmast synes hava tagit sig uttryck i benägenhet att underskatta de stegrande momentens räckvidd.

Nu nämnda omständigheter medföra självfallet, att några alltför vittgående slutsatser icke böra dragas ur de framkomna siffrorna. I varje fall synes dock utredningsresultatet vara av värde såsom belysande de allmänna utvecklingstendenserna för den närmaste framtiden.

Finansplanen.

Vid beräkningen av inkomster och upptagandet av anslag i det nu föreliggande budgetförslaget för finansåret 1928/1929 har hänsyn tagits till den uppfattning om konjunkturläget under det förflutna kalenderåret och om konjunkturutsikterna, som här förut utvecklats, ävensom till kassafondens storlek och de sannolika automatiska förändringarna i de närmaste årens anslagsbehov.

Konjunkturutvecklingen under det år, som ligger bakom oss, har vad angår inkomst- och förmögenhetsskatten ansetts leda till en icke oväsentlig ökning av såväl de enskilda medborgarnas som bolagens skatteunderlag.

Vid fixeringen av de inkomsttitlar i riksstat»!, för vilka den ekonomiska situationen under den kommande budgetperioden är av betydelse, hava förutsatts i huvudsak oförändrade konjunkturer och blott den mindre stegring av produktion och omsättning, som även under denna förutsättning bör vara att räkna med, därest betingelserna i övrigt äro normala. Vad kassafonden angå]- är det visserligen antagligt, att densamma vid nästa budgetårs början skall hava avsevärt förstärkts. Men särskilt för den händelse, att

Inkomsterna.

det befinnes lämpligt att under innevarande budgetår bereda möjlighet till den omläggning av tullinkomsternas upptagande i riksstaten, som jag nyss berört, kan tillskottet till fonden näppeligen tänkas bliva så betydande, att behållningen når upp till en siffra, som utan risk för kassaställningen och med hänsyn till framtida oförutsedda behov tål ytterligare påfrestning för täckande av större budgetunderskott. Fortfarande, likasom vid uppgörandet av riksstaten för det nu löpande budgetåret, måste det alltså anses vara av synnerlig vikt, att riksstaten finansieras på sådant sätt, att underskott icke är att befara.

Med dessa utgångspunkter har det å ena sidan synts berättigat att i allmänhet upptaga inkomsterna till belopp, som ungefärligen överensstämma med eller något överstiga de under budgetåret 1926/1927 influtna beloppen, naturligtvis under hänsynstagande till såväl de allmänna synpunkter, som framförts av vederbörande verksstyrelser, som ock medeltillgången påverkande särskilda föreskrifter, som undergått ändring. Å andra sidan har på ett par inkomsttitlar, där osäkerhetsmomenten äro mera i ögonen fallande, säkerhetsmarginalen gjorts i någon mån bredare än riksräkenskapsverket förutsatt, samt, vad utgifterna angår, uppmärksamheten i år likasom föregående år varit inriktad på angelägenheten av att riksstatens förslagsanslag så beräknas, att de icke i avsevärd omfattning komma att överskridas. Trots uppräkningarna under föregående år torde, såsom nyss antytts, på ett mindre antal utgiftsanslag sådant överskridande vara att motse jämväl i år, varför, till undvikande av ett liknande förhållande nästa budgetår, befunnits nödigt att föreslå ytterligare höjningar. Anslagen till dyrtidstillägg hava, på sätt jag i annat sammanhang kommer att beröra, upptagits med ledning av medeltalssiffran för levnadskostnadsindex under budgetåret 1926/1927 eller 171, med vilken siffra även indexmedeltalet för nu löpande budgetår torde komma att nära sammanfalla. Då denna siffra är den. som bestämde de verkliga utgifterna för dyrtidstillägg under budgetperioden 1926/1927, bär såmedelst belastningen under sagda period kunnat — med beaktande dock av inträdda större ändringar i personalbestånd och löner — direkt tjäna som grundval för anslagsberäkningen i budgetförslaget.

Såsom var att vänta med ledning av den för ett år sedan verkställda preliminära undersökningen, hava de automatiska stegringarna i nästa riksstat visat sig betydande och överstiga, jämfört med årets anslagssiffror, avsevärt nedgången i fjärde huvudtitelns slutsumma. Enligt uppgjord sammanställning representera dessa stegringar — efter avdrag av automatiska minskningar — däri medtaget nyss berörda förhöjningar av tidigare för lågt upptagna förslagsanslag och av anslagen till dyrtidstillägg ett belopp av tillhopa omkring 7 å 8 miljoner kronor. I denna siffra hava icke inräknats de ökningar, som direkt korrespondera med en motsvarande stegring av viss inkomsttitel, såsom fallet är exempelvis med anslag, som utgå av automobilskattemedel.

På skilda punkter har varit under övervägande, huruvida icke denna automatiskal utsvällning av budgeten kunde i större omfattning begränsas

12 Inkomsterna.

genom förändring i grunderna för tillgodoseende av vissa utgiftsbehov. Av olika anledningar såsom skyldigheten att fullgöra från statsmakternas sida åtagna förpliktelser, nödig hänsyn till statsbidrag åtnjutande kommuners och andra sammanslutningars ekonomi och vissa frågors beroende av ännu icke slutförda utredningar — hava dessa överväganden hittills icke lett till mera anmärkningsvärda resultat. Ehuru strävandet att på lämpliga sätt hejda ifrågavarande stegringar givetvis icke bör upphöra, hava dessa vid sådant förhållande under statsregleringsarbetet betraktats såsom i allmänhet under de närmaste åren ofrånkomliga åtminstone i den omfattning, som den nu senast verkställda utredningen angiver.

Fastän det statsfinansiella läget avsevärt förbättrats, hava inför dessa motsedda utgiftsökningar hänsynen till kommande statsregleringar och önskvärdheten av skattelindring tvungit till fortsatt stark återhållsamhet vid prövning av frågor om nya anslag och, när sådana ansetts oundgängliga, till effektiva åtgärder i syfte att nedbringa kostnaderna för behovens tillgodoseende. Prövningen har emellertid ådagalagt, att åtskilliga anslagskrav äro av den art och så länge undanskjutits, att det icke synts möjligt att nu avvisa dem. Nya anslag, som sålunda komma att äskas, avse främst statens sjukvårdande verksamhet, undervisningsväsendet, nyodling och egnahemsverksamhet samt kommunikationsdepartementet underlydande områden. Särskilt nybyggnadsanslag föreslås till betydande belopp, nämligen — frånsett anslagen under utgifter för kapitalökning — sammanlagt cirka 7 miljoner kronor, däri inräknat för tidigare påbörjade byggnadsföretag omkring 1.7 miljon kronor. Dessa byggnadsföretag i landets olika delar torde äga viss betydelse även som medel att i någon mån motverka arbetslösheten.

Jag ansåg mig i förra årets finansplan böra uttala, att den sparsamhet, som på skilda håll vore ofrånkomlig, syntes bland annat böra inrikta sig på att hålla nere de anspråk på rikligt tillmätta utrymmen och kostsamma inrednings- och utsmyckningsarbeten vid offentliga nybyggnader av olika slag, som hittills icke sällan uppställts och' genomdrivits. Sedan bland annat med tanke härpå 1927 års besparingsnämnd, på sätt jag i det följande under »för flera huvudtitlar gemensamma frågor» skall närmare omförmäla, blivit tillkallad, har flertalet av de nybyggnadsföretag, vilka i statsverkspropositionen föreslås, gjorts till föremål för nämndens granskning. Avsevärda besparingar med avseende å såväl engångs- som driftskostnader hava enligt denna granskning visat sig genomförbara.

Utgifterna för kapitalökning skola enligt budgetförslaget finansieras med iakttagande av samma regler som under tidigare år i fråga om deras fördelning på lånebudgeten och skattebudgeten. Lånebudgeten, bortsett från tillfälliga lånemedel, är något större än årets, varemot — frånsett avsättningarna till avbetalning å statsskulden och till avskrivningar av förluster å lånemedelsplaceringar — skattemedel behöva tagas i anspråk för kapitalökning i något mindre grad. Till lånebudgetens planläggning återkommer jag i annat sammanhang.

Inkomsterna.

13 Under förutsättning av samma skatter och skattesatser som för närvarande samt oförändrade taxebestämmelser för de affärsdrivande verken skulle de beräknade inkomsterna överstiga utgiftsanslagen i riksstatsförslaget för budgetåret 1928/1929 med ungefär 20 miljoner kronor. Detta överskott är främst att hänföra dels till påräknad högre avkastning av tull- och stämpelmedel samt av statens domäner dels till den inkomstökning för statsverket, som blivit en följd av 1927 års malmavtal.

Under sådana förhållanden hava skattesänkningar visat sig genomförbara utan att äventyra balansen mellan inkomster och utgifter. Då vår inkomstoch förmögenhetsskatt, särskilt med hänsyn till den i Sverige mycket betungande kommunala skattebördan, måste betecknas såsom hög samt eu sänkning av denna skatt bör vara ägnad att stimulera företagsamheten och stärka vår konkurrenskraft i förhållande till utlandet, har jag funnit mig böra förorda, att skattens procenttal sänkes från 160 till 150, vilket betyder, att den enligt det förra procenttalet beräknade inkomsten av ifrågavarande skattekälla minskas med omkring 9.4 miljoner kronor. Vidare vill jag förorda, att sockerskatten, som drabbar en för hela folket viktig konsumtionsartikel, och som nu utgår med 8 öre för kilogram, sänkes till hälften, varigenom utbytet av denna skatt, eljest beräknat till 16.5 miljoner kronor, skulle nedgå till 8.2 5 miljoner kronor. Återstoden av överskottet har i budgetförslaget disponerats på så sätt, att den med gällande taxebestämmelser antagliga nettoavkastningen från statens järnvägar reducerats med motsvarande belopp. Beduktionen har motiverats av önskvärdheten att så vitt möjligt redan under någon del av det kommande budgetåret genomföra ifrågasatt sänkning av järnvägarnas godstaxor och vidtagits för att möta därav sannolikt föranledd minskning av inkomsterna på godstrafiken.

Det föreliggande riksstatsförslaget slutar å ett belopp av 734.1 miljoner kronor. En jämförelse med de senaste riksstaternas belopp erhålles ur följande sammanställning av de å vederbörande riksstater och tilläggsstater upptagna belopp. Biksstaten för första halvåret 1923 har härvid uteslutits. Vissa i de äldre staterna dubbelförda poster hava i sammanställningen frånräknats.

1920 1921 1922 1923/1924 1924/1925 1925/1926 1926/1927 1927/1928 1928/1929

929.4 1,118.3 930.6 751.3 659.4 707.4 745.8 710.7 734.1

Skattebudgeten. Anslagen till verkliga utgifter uppgå i budgetförslaget till 656.9 miljoner kronor. Motsvarande belopp i riksstater och tilläggsstater för tiden från och med år 1920 framgå av följande sammanställning, som tillika för tiden till och med budgetperioden 1926/1927 upptager nettoutgifterna med de belopp, vartill de i verkligheten uppgått:

Rikssiaten.

14 Inkomsterna.

1920 1921 1922 1923/1924 1924/1925 1925/1926 1926/1927 1927/1928 1928/1929

Milj.| 703.5 785.6 736.5 587.1 581.6 621.8 634.3 641.7 656.9

kr. I 722.5 891.1 778.9 619.6 614.1 625.9 1 682.5 1

En närmare jämförelse mellan anslagen till verkliga utgifter i riksstaten för nu löpande budgetår och samma slags anslag i det föreliggande budgetförslaget giver följande resultat:

Av sammanställningen framgår, att nio av huvudtitlarna i budgetförslaget utvisa ökning i förhållafide till riksstaten för innevarande budgetår med tillhopa 19.8 miljoner kronor. De största ökningarna förekomma å femte huvudtiteln med 6.5 miljoner kronor, åttonde huvudtiteln med 4. o miljoner kronor, sjätte huvudtiteln med 3.6 miljoner kronor, elfte huvudtiteln med 2.4 miljoner kronor och nionde huvudtiteln med 2.o miljoner kronor. Fem huvudtitlar hava att framvisa anslagsminskning med tillhopa 4.6 miljoner kronor, därav fjärde huvudtiteln med 4.2 miljoner kronor. Dragas minsk-

1 På utgiftssiffrorna lör budgetåren 1925/1926 och 1926/1927 har redovisningen av automobilskattemedlen i hög grad influerat. Om de redovisade nettoutgifterna å anslagen att direkt utgå av automobilskattemedlen under nämnda år sammanfallit med de i riksstaterna upptagna anslagsbeloppen, skulle de totala nettoutgifterna för ifrågavarande år hava uppgått till 655.3 respektive 657.8 miljoner kronor. Utgiftsbelastningen har vidare avsevärt påverkats av, bland annat, de betydande utgifterna för mul- och klövsjukans bekämpande.

Inkomsterna.

ningarna från ökningarna, kvarstår för anslagen till verkliga utgifter en total stegring av 15.2 miljoner kronor.

Uppmärksammas bör, att anslagsstegringen i ej oväsentlig grad är att tillskriva — förutom nyss oinförmälda förhöjningar av tidigare för lågt upptagna förslagsanslag och av anslag till dyrtidstillägg — vissa siffror å utgiftssidan, som föranletts antingen av motsvarande siffror å korresponderande inkomsttitlar med stigande tendens eller av redovisning i budgeten av inkomster, som förut icke kommit till synes i densamma. Detta gäller främst vissa av de anslag under sjätte huvudtiteln, som utgå direkt av automobilskattemedel — härav uppkommen automatisk ökning belöper sig till 750,000 kronor — vidare det anslag under sjunde huvudtiteln, som direkt utgår av bevillning av fast egendom samt av inkomst och som höjts med 150,000 kronor, anslag under åttonde huvudtiteln till tandläkarinstitutet, som påförts en av upptagandet i budgeten utav inkomsttiteln »inkomster av tandläkarinstitutet» förorsakad ökning av omkring 160,000 kronor, och det nya anslaget under nionde huvudtiteln till förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare å 820,000 kronor, som förut redovisats utanför riksstaten.

Vad angår anslagen till utgifter för kapitalökning, att täckas av andra statsinkomster än lånemedel, i riksstaten för budgetåret 1927/1928 och i budgetförslaget hänvisas till följande jämförande sammanställning:

Sammanställningen utvisar, att, medan ifrågavarande anslagsgrupp i löpande riksstat är upptagen med 31.5 miljoner kronor, densamma enligt budgetförslaget belöper sig till 35.9 miljoner kronor. Här föreligger alltså en utgiftsstegring av 4.4 miljoner kronor. De största ökningarna äro att finna under titlarna avbetalning å statsskulden med 4.2 miljoner kronor och återbetalning av lånemedel med 2.5 miljoner kronor, den mest betydande minskningen däremot under titeln statens utlåningsfonder med 1.9 miljoner kronor. Avsättningarna till statsverkets fond av rusdrycksmedel och till fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 äro för båda budgetåren uppförda med samma belopp av 5 miljoner kronor för vardera fonden.

16 Inkomsterna.

Jämväl summan av dessa anslag till kapitalökning har i avsevärd omfattning direkt föranletts av stigande siffror på inkomstsidan. Den ökade avsättningen för amortering av statsskulden har sålunda med ett belopp av 2.6 miljoner kronor sin grund i rusdrycksmedlens beräknade stegring från 90.5 miljoner kronor till 93. i miljoner kronor, och posten 2.8 miljoner kronor, återbetalning av lånemedel, redovisas på inkomstsidan av motsvarande belopp under titeln fonden för statsskuldens amortering.

I riksstaten för budgetåret 1927/1928 hava, liksom i tidigare riksstater, vissa anslag upptagits såsom förslagsanslag att utgå »i första hand» av vissa angivna inkomsttitlar under rubriken »uppbörd i statens verksamhet». Detta är fallet med anslagen till statens lagerhus och fryshus och till statens centrala frökontrollanstalts verksamhet med tillhörande dyrtidstilläggsanslag under nionde huvudtiteln och anslaget till statens provningsanstalts verksamhet under tionde huvudtiteln. Anordningen i fråga har medfört, att motsvarande inkomsttitlar i regel ansetts böra upptagas till samma belopp som respektive utgiftsanslag, ehuru inkomsterna kunnat förutses icke komma att uppgå till de uppförda beloppen. Under erinran att kassafonden på detta sätt medvetet belastats, har riksräkenskapsverket förordat, att den anslagstyp, vars anslag »i första hand» utgå av vissa inkomster, måtte avskaffas, och att i samband härmed vederbörande inkomsttitlar måtte beräknas till de belopp, som kunna förväntas i verkligheten inflyta. Denna erinran har i det föreliggande budgetförslaget vunnit beaktande.

Riksräkenskapsverket har vidare ifrågasatt, om icke det samband borde brytas, som råder mellan inkomsttiteln totalisatormedel och reservationsanslaget under nionde huvudtiteln till hästavelns befrämjande, vilket senare enligt riksstaten skall »direkt utgå av totalisatormedel». Därvid skulle nämnda inkomsttitel, som med gällande ordning upptages till samma belopp som anslaget, uppföras med det belopp, varmed inkomsterna kunna beräknas verkligen inflyta. Då det emellertid i år är första gången, som titeln totalisatormedel förekommer i riksstaten, synes redan på grund härav någon ändring i det nu tillämpade förfaringssättet icke böra för närvarande komma i fråga.

De egentliga statsinkomsterna äro i riksstatsförslaget upptagna med sammanlagt 549.8 miljoner kronor. Motsvarande siffror för de senaste årens riksstater och tilläggsstater framgå av följande sammanställning, som tillika för tiden till och med budgetperioden 1926/1927 upptager de belopp, med vilka sagda statsinkomster i verkligheten influtit:

1920 1921 1922 1923/1921 1924/1925 1925/1926 1926/1927 1927/1928 1928/1929

Miljonerj 525.8 608.1 581.4 478-5 472.1 508.3 516.6 537.7 549.8

kronor i 802.5 692.9 542.7 505.5 519.4 531.1 547.4

Skatterna enbart beräknas inbringa 533.0 miljoner kronor. Häri ingår inkomst- och förmögenhetsskatten med 141 miljoner kronor. Såsom förut nämnts, utgår jag härvid ifrån att sistnämnda skatt skall uttagas med ett

Inkomsterna.

till 150 nedsatt procenttal av grundbeloppet. Den vid 1927 års riksdag beslutade utskiftningsskatten beräknas inbringa 0. i miljon kronor. Stämpelmedlen hava upptagits med 52 miljoner kronor. I automobilskattemedel förutsättas inflyta 30 miljoner kronor. Tullmedlen hava ansetts kunna höjas från 126 miljoner kronor i nu löpande riksstat till 139 miljoner kronor. Sockerskatten däremot, vilken, såsom förut angivits, förutsattes sänkt från 8 till 4 öre per kilogram, har icke upptagits med mera än 8.25 miljoner kronor. För tobaksskattens vidkommande har avkastningen liksom för innevarande budgetår uppskattats till 61 miljoner kronor. Rusdrycksmedelstitlarna äro beräknade, brännvinstillverkningsskatten till 15.5 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedlen till 22.5 miljoner kronor, därav 5 miljoner från partihandelsbolag och 17.5 miljoner från detaljhandelsbolag, omsättnings- och utskänkningsskatten till 37.5 miljoner kronor och maltskatten till 17.6 miljoner kronor.

Uppbörd i statens verksamhet har beräknats till inalles 12.7 miljoner kronor.

Inkomsttiteln diverse inkomster har upptagits med 4.1 miljoner kronor.

Inkomsterna av statens produktiva fonder beräknas uppgå till 124.0 miljoner kronor. Av följande sammanställning framgå motsvarande siffror i de senaste årens riksstater ävensom för tiden till och med budgetperioden 1926/1927 de belopp, med vilka sagda inkomster i verkligheten influtit:

1920 1921 1922 1923/1924 1924/1925 1925/1926 1926/1927 1927/1928 1928/1929

Miljoner! 93.5 69.6 57.9 116.1 113.1 106.3 110.2 114.3 124.0

kronor \ 32.1 61.2 95.7 142.0 101.2 107.0 109.5

Till den beräknade inkomsten bidrager statens affärsverksamhet med 90.7 miljoner kronor, statens aktier med 18.3 miljoner kronor — varav intäkten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag med 14.5 miljoner — statens utlåningsfonder med 11.3 miljoner kronor, fonden för låneunderstöd med 0.3 miljon kronor samt statsverkets fond av rusdrycksmedel med 3.4 miljoner kronor.

Riksbanksvinsten har upptagits med 13.9 miljoner kronor.

Huvudrubriken i anspråk tagna kapitaltillgångar — vartill nu liksom i årets riksstat hänförts endast sådana kapitaltillgångar, som uppkommit av andra statsinkomster än lånemedel — har i budgetförslaget uppförts med 5 miljoner kronor, som fördela sig på »reservationer å anslag för verkliga utgifter» med 0.6 miljon kronor, »reservationer å anslag för kapitalökning» med 0.3 miljon kronor, »statens produktiva fonder» med l.o miljon kronor, »fonden för statsskuldens amortering» med 2.8 miljoner kronor samt »värnskattefonden» med 0.3 miljon kronor. Under nämnda titel »statens produktiva fonder» ingår »statsverkets fond av rusdrycksmedel» med 0.9 7 miljon kronor. Motsvarande belopp i riksstaten för innevarande budgetår utgör 0.4 8 miljon kronor. Rörande orsaken till stegringen ber jag få hänvisa till vad jag senare under »beräkning av de särskilda inkomsttitlarna» kommer att anföra.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 2

18 Inkomsterna.

Av den lämnade redogörelsen för budgetförslaget framgår, att de för den kommande budgetperioden beräknade, å skattebudgeten ingående statsinkomsterna, 692.8 miljoner kronor, fördela sig med 687.8 miljoner kronor på verkliga inkomster, d. v. s. egentliga statsinkomster, inkomster av statens produktiva fonder och andel i riksbanksvinsten, samt med 5. o miljoner kronor på i anspråk tagna kapitaltillgångar. I sistnämnda summa ingå dels ett belopp om 0.9 7 miljon kronor från rusdrycksmedelsfonden att användas för vissa löpande utgifter, dels 2.8 miljoner kronor från fonden för statsskuldens amortering, som direkt svara mot en utgiftstitel av samma storlek för återbetalning av lånemedel. Återstående 1.3 3 miljon kronor, i huvudsak utgörande anslagsreservationer, är sålunda strängt taget det totalbelopp, varmed kapitaltillgångar användas för budgetens finansiering. Beloppet är icke större än som av dylika reserverade medel normalt bör kunna påräknas för statsregleringsändamål. Icke heller i övrigt hava i år inkomster av tillfällig natur i avsevärd omfattning anlitats.

Å utgiftssidan utgöra anslagen till verkliga utgifter 656.9 miljoner kronor, kapitalökningsanslagen 35.9 miljoner kronor. Om från sistnämnda summa dragés nyssberörda belopp å inkomstsidan av 5. o miljoner kronor, som utgöres av i anspråk tagna kapitaltillgångar, framgår, att kapitalbudgeten till inemot 31 miljoner kronor finansieras av löpande inkomster, vilket ur fmansieringssynpunkt givetvis måste anses som en styrka. I kapitalbudgeten ingå icke mindre än 18.4 miljoner kronor till avbetalning å statsskulden. Till frågan om behovet av en avsättning utav denna storleksordning för ifrågavarande ändamål anhåller jag att senare under rubriken »utgifter för kapitalökning» få återkomma.

Lånebudgeten. Vid behandlingen av lånebudgeten i samband med finansplanen i fjolårets statsverksproposition erinrade jag, att den svenska statsskulden under det senaste tiotalet av år varit stadd i stark tillväxt. Ehuru såsom grundregel vid upplåningen uppehållits principen, att lånemedel finge användas endast för produktiva ändamål, hade — även bortsett från att måhända i verkligheten den produktiva användningen understundom varit tvivelaktig — den häftiga stegringen naturligt nog givit anledning till oro. Statsfinansiellt sett vore därvid särskilt att taga hänsyn till de ökade utgifter för räntebetalning och amortering, som — om icke genast så dock så småningom — måste bliva följden av ny upplåning, och som direkt drabbade skattebetalarna och skattebudgeten. Härtill komme de nationalekonomiska betänkligheter ur synpunkten av folkhushållningens framtida belastning, som den växande skuldbördan måste framkalla, och som givetvis bleve större, i mån som de upplånta medlen icke erhölle en nationalekonomiskt riktig användning.

Med utgångspunkt från denna uppfattning har jag under det nu avslutade budgetarbetet låtit verkställa utredningar rörande vissa spörsmål, som med hänsyn till lånebudgeten synas vara av intresse.

Inkomsterna.

19 Sålunda har inom finansdepartementet en undersökning företagits till belysande av frågan, huruvida avkastningen av de lånemedel, som äro investerade i statens produktiva företag, äro tillräckliga för att täcka de utgifter, staten har att bestrida för lånemedlens förräntning. Vid denna undersökning, för vilken kommer att närmare redogöras under »utgifter för kapitalökning», har hänsyn tagits till den amortering på statsskulden, som under den gångna tiden ägt rum. Däremot hava i enlighet med syftet med utredningen helt lämnats åsido de betydande produktiva tillgångar, som huvudsakligen tillkommit utan direkta kapitalinvesteringar, såsom statens domäner och dess aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, eller som i sin helhet skapats genom andra medel än lånemedel, exempelvis riksbankens och postsparbankens tillgångar. Av undersökningen synes framgå, att en icke oväsentlig del av det i statens produktiva företag nedlagda lånekapitalet är att anse såsom oförräntat, och att särskilt med hänsyn härtill erforderliga belopp av skattemedel böra ställas till förfogande för att möjliggöra fortsatt avbetalning av statsskulden.

I samband med nu berörda spörsmål och i anslutning till en av 1926 års riksdag gjord framställning har utredning åvägabragts angående de förluster, som hittills konstaterats å statens utlåningsfonder m. m. Jag torde senare i dag under »återbetalning av lånemedel» få närmare redogöra för ifrågavarande utredning samt för de förslag, vartill densamma synes böra föranleda.

Uppmärksamhet har även från andra synpunkter ägnats frågan om statens utlåningsfonder, särskilt i syfte att erhålla tillgängligt material, som även med avseende å lånebudgeten i viss mån möjliggör den överblick av sannolika automatiska stegringar och minskningar, som för statsregleringsarbetet över huvud synts önskvärd. Rörande resultatet av denna utredning hänvisas till den redogörelse, som under rubriken »statens utlåningsfonder» kommer att lämnas för de olika lånefondernas tillkomst samt för lånerörelsens nuvarande organisation och nu gällande utlåningsvillkor, ävensom till de i redogörelsen meddelade sammanställningar angående utlåningsrörelsens utveckling sedan ett antal år tillbaka med angivande tillika av beräknade amorteringar för tio år framåt.

Vad angår behovet av fasta lånemedel för nästa budgetperiod hava under det nu avslutade budgetarbetet, liksom under förarbetena till nästlidet års statsverksproposition, strävandena inriktats på att i möjligaste mån begränsa anspråken i sådant hänseende. Beloppet av fasta lånemedel är i riksstatsförslaget upptaget med 31.6 miljoner kronor, medan motsvarande siffra i löpande riksstat är 28.8 miljoner kronor. Här föreligger sålunda en stegring med 2.8 miljoner kronor. Med avseende å denna stegring bör å andra sidan uppmärksammas, att det i budgetförslaget uppförda anslaget till avbetalning å statsskulden överstiger samma anslag i riksstaten för innevarande budgetår med 4.2 miljoner kronor.

20 Inkomsterna.

Av nämnda belopp i fasta lånemedel om tillhopa 31.6 miljoner kronor äro för statens affärsverksamhet avsedda 20.2 miljoner kronor, för statens utlåningsfonder 11.4 miljoner kronor samt för fonden för förlag till statsverket 70,000 kronor. För förstnämnda två ändamål äro i löpande riksstat i fasta lånemedel anvisade 19.4 miljoner kronor respektive 8.6 miljoner kronor. Nyssberörda ökning i avseende å slutsumman faller alltså huvudsakligen å utlåningsfonderna.

En jämförelse med de belopp av fasta lånemedel, som enligt de senaste riksstaterna beslutats, och de anslag till avbetalning å statsskulden, som enligt samma riksstater beviljats, erhålles av följande sammanställning, i vilken riksstaten för första halvåret 1923 uteslutits:

Den budgetreform, som beslöts vid 1911 års riksdag, upptog endast en art av lånemedel, nämligen fasta lånemedel. De under kristiden inträdda förhållandena medförde emellertid tillkomsten av s. k. tillfälliga lånemedel som avsågo att täcka vissa verkliga utgifter. Sedermera utvidgades användningen av dylika lånemedel till bestridande även av sådana utgifter, som voro hänförliga till kapitalökning. Början härtill gjordes genom de å 1917 års tilläggsstat anvisade anslagen till kristidskommissionerna. Den slutliga och allt fortfarande gällande utformningen av anordningen med tillfälliga lånemedel gjordes av kassaförlagskommittén, som i sitt betänkande den 20 mars 1917 med, hänsyn till önskvärdheten att undvika utgivande av sådana förskott, som avsetts att framdeles ersättas med vissa inflytande medel, föreslog, att dylika förskott borde i riksstaten uppföras såsom särskilda anslag att bestridas av tillfälliga lånemedel. När inkomsterna sedermera inflöte, skulle dessa användas till återbetalning av den verkställda tillfälliga upplåningen.

Beträffande de i riksstaten för innevarande budgetår uppförda återbetalningarna av tillfälliga lånemedel har i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1926/1927 anförts följande:

»Det belopp av kr. 7,248,034, som å riksstatens inkomstsida upptagits såsom återbetalda tillfälliga lånemedel, motsvaras å riksstatens utgiftssida av anslag till återbetalning av tillfälliga lånemedel att utgå av lånemedel och saknar förty betydelse för lånebudgetens belastning. Redovisningen å riksstaten av dylika återbetalningar är närmast föranledd av budgettekniska skäl men torde likväl utan olägenhet kunna upphöra. Därigenom skulle fastmer onekligen en ökad klarhet givas åt lånebudgeten liksom åt riksstaten i dess helhet.»

Inkomsterna.

21 I anslutning till den uppfattning, som sålunda uttalats, synes det mig kunna tagas under övervägande, om tillräcklig anledning föreligger att över huvud taget reglera tillfälliga lånemedel över budgeten, vars omslutning därigenom ökas, utan att något annat än ett rent redovisningssyfte tillgodoses. Innan en förändring vidtages, synes emellertid en närmare utredning höra komma till stånd angående det lämpliga sättet för dylika medels framtida redovisning, därest de ej vidare skulle passera över riksstaten, samt rörande allmänna riktlinjer för bedömande av frågan, i vilka fall fasta respektive tillfälliga lånemedel böra komma till användning. Av detta skäl anser jag mig ej nu böra föreslå någon ändring. I det föreliggande budgetförslaget utgör beloppet av tillfälliga lånemedel 9.7 miljoner kronor, därav 0.6 miljon kronor utgörande återbetalning av tillfälliga lånemedel.

Efter förslag i fjolårets statsverksproposition äro i inkomstspecifikationen i löpande riksstat fasta lånemedel uppdelade i tre underrubriker, nämligen »återbetalningar», »i anspråk tagna reservationer» och »ny upplåning», samt tillfälliga lånemedel i två underrubriker, »återbetalningar» och »ny upplåning». Då erfarenheten visat, att rubriken »ny upplåning» givit anledning till missförstånd, har i budgetförslaget sagda beteckning utbytts mot »övriga fasta lånemedel» respektive »övriga tillfälliga lånemedel» och i samband därmed viss omplacering av de olika titlarna vidtagits.

Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Vad angår beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i det föreliggande budgetförslaget har jag endast undantagsvis funnit mig böra frångå riksräkenskapsverkets förslag. I fråga om de inkomsttitlar, beträffande vilka jag ansluter mig till verkets förslagsberäkning, har jag i allmänhet icke ansett något särskilt yttrande från min sida erforderligt.

Egentliga statsinkomster. Under rubriken »skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse» återfinnes såsom den största posten inkomst- och förmögenhetsskatten.

För beräkningen i statsverkspropositionen av inkomst- och förmögenhetsskatten för åren 1923, 1924, 1925 och 1926 har inom finansdepartementet tillämpats en metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats i en bilaga till 1923 års statsverksproposition. För år 1927 samt för innevarande år har motsvarande beräkning under medverkan från statistiska centralbyrån verkställts av riksräkenskapsverket. Efter framställning av sistnämnda verk har statistiska centralbyrån på grundval av de dit inkomna uppgifterna angående 1927 års skattetaxeringar överlämnat den vid riksräkenskapsverkets inkomstberäkning såsom bilaga B fogade sammanställningen »be-

22 Inkomsterna.

räkningar angående 1927 års skattetaxeringar». Denna sammanställning är utarbetad efter i huvudsak samma grunder som den vid 1927 års statsverksproposition fogade tabellen »beräkningar angående 1926 års skattetaxeringar» (Inkomsterna, bilaga II sid. 67).

Med utgångspunkt från statistiska centralbyråns sammanställning rörande 1927 års taxeringar har riksräkenskapsverket beräknat det antagliga utfallet av 1928 års taxeringar, för vilka i stort sett, såsom jag i det föregående påpekat, inkomstförhållandena under år 1927 äro grundläggande. Vid beräkningen hava vissa höjningar vidtagits av de i sammanställningen ingående detaljsiffrorna.

En jämförelse mellan taxeringsresultatet för år 1927 och de av riksräkenskapsverket verkställda taxeringsberäkningarna för år 1928 ter sig sålunda:

Stegring (-f) eller

I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket närmare motiverat de av verket vidtagna, i tablån redovisade höjningarna av olika inkomst- och avdragsbelopp. I stort sett finner jag de av verket angivna synpunkterna hållbara och de utvecklade skälen för höjningarna väl grundade.

Såsom närmare framgår av tablåns siffermaterial, är storleken av inkomsten av ar betsanställning m. m. i väsentlig mån avgörande för utfallet äv inkomst- och förmögenhetsskatten. Denna inkomstpost har i riksräkenskapsverkets beräkning höjts med något högre belopp än motsvarande inkomst enligt 1926 års taxering ökat vid 1927 års taxering. Den beräknade stegringen för 1928 års taxering utgör endast 2.5 procent av ifrågavarande inkomstposts totalbelopp. Med hänsyn till den under år 1927 obestridligen ökade arbetstil Igången synes den av riksräkenskapsverket antagna

Inkomsterna. 23

höjningen av inkomsten av arbetsanställning m. m. vara mycket försiktigt beräknad.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkning innebär, att de totala beskattningsbara beloppen höjts med 2.9 procent. För enskilda skattskyldiga har höjningen beräknats till 2.7 procent och för aktiebolag m.fl.till 3.5 procent.

På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar riksräkenskapsverket härefter den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.

Medelskatteprocenten har år 1927 för enskilda skattskyldiga uppgått till 5.8 7 procent och för aktiebolag in. fl. till 8.81 procent av de beskattningsbara beloppen. Under förutsättning att det procenttal av grundbeloppet, med vilket skatten skall uttagas, förblir oförändrat, bör enligt verkets uppfattning även för 1928 års taxering kunna antagas, att skatten kommer att i medeltal utgå efter samma procenttal. Den debiterade skatten för år

1928 skulle då komma att uppgå till sammanlagt 155.8 miljoner kronor- Den behållna inkomsten av skatten för budgetåret 1928/1929 anser riksräkenskapsverket med stöd av budgetutfallet å titeln under de senaste åren böra beräknas till omkring 96.5 procent av sistnämnda belopp eller 150.3 5 miljoner kronor.

Sänkes åter, såsom jag förordat, nyssnämnda procenttal av grundbeloppet från senast fastställda 160 procent till 150 procent, nedgå förut angivna medelskatteprocent för enskilda skattskyldiga till 5.5 o procent och för aktiebolag m. fl. till 8.2 6 procent. Med dessa procentsatser skulle den debiterade skatten för år 1928 uppgå till 106.7 miljoner kronor för enskilda och 39.3 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 146.0 miljoner kronor. Den behållna inkomsten av skatten för budgetåret 1928/

1929 skulle alltså, under antagande att 96.5 procent av den debiterade skatten inflyter, komma att uppgå till 140.9 miljoner kronor.

Beträffande detaljberäkningarna angående 1928 års skattetaxeringar tillåter jag mig i övrigt hänvisa till en på grundval av riksräkenskapsverkets uppgifter upprättad tabell, vilkeu såsom bilaga II torde få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Rörande det ekonomiska livet under år 1927, vars inkomstförhållanden som nämnt äro grundläggande för utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten under nästkommande budgetår, har jag i det föregående erinrat, att under större delen av året en uppåtgående tendens tydligt framträtt. I betraktande härav synes mig nyssnämnda siffra 140.9 kunna avrundas uppåt och avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten — även om hänsyn tages till det mindre belopp, som å ifrågavarande titel kan komma att åtgå i restitutioner av B-skatt å aktiebolag m. fl. — böra beräknas till ett belopp av 141 miljoner kronor.

I efterföljande tablå har beräkning verkställts angående storleken för tiden från och med år 1922 av de belopp, med vilka inkomst- och förmögenhetsskatten (exkl. B-skatten) skulle hava influtit, därest skatten under hela perioden utgått med 150 procent av grundbeloppet. I tablån har härvid

24 Inkomsterna.

skattesumman för budgetåret 1927/1928 beräknats på grundval av de i bilaga B till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning angivna skattebelopp, sedan dessa omräknats under antagande att 96.5 procent av de debiterade beloppen komma att inflyta.

Budgetår

1922 ........

1923/1924

1924/1925

1925/1926

1926/1927

1927/1928

1928/1929

Såsom framgår av tablån, har utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten från och med budgetåret 1924/1925 oavbrutet i avsevärd grad förbättrats. Det av mig beräknade beloppet för den under budgetåret 1928/ 1929 påräkneliga inkomst- och förmögenhetsskatten innebär enligt tablån en ökning från närmast föregående budgetår med 2.9 procent, medan motsvarande stegring för budgetåret 1925/1926 uppgått till 7.2, för budgetåret 1926/1927 till 6.o och för budgetåret 1927/1928 till 1.6 procent.

I enlighet med vad sålunda anförts torde avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för nästkommande budgetår böra upptagas till 141 miljoner kronor.

Stämpelmedlen äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 49 miljoner kronor. För budgetåret 1926/1927, då stämpelmedlen voro beräknade till 45 miljoner kronor, lämnade titeln en behållen inkomst av 46.5 miljoner kronor. För budgetåret 1928/1929 har riksräkenskapsverket beräknat stämpelmedelsinkomsten till 52 miljoner kronor. Härvid har verket utgått från en fortsatt tillämpning av såväl förordningen den 27 juni 1927 (nr 225) om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften, som ock förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror, vilkens giltighetstid utgår den 30 juni 1928 enligt under fjolåret given förordning (nr 46).

Då sistlidet års riksdag icke biträdde det då framlagda förslaget om nedsättning till hälften av fondstämpelavgiften vid köp och byte av aktier, anser jag mig ej nu böra ifrågasätta förnyande av detsamma. Jag har sålunda utgått från fortsatt tillämpning av gällande fondstämpelsatser och torde senare få för Kungl. Maj:t anmäla fråga om proposition i ämnet. Vad angår den särskilda stämpelavgiften för vissa lyxvaror förutsätter jag lika-

Inkomsterna.

ledes, att förordningen ifråga förlänas fortsatt giltighet under nästkommande budgetår, varom jag senare anmäler förslag. Det belopp, som denna stämpelskatt inbringar, är emellertid så obetydligt, att skattens bortfallande icke synes behöva påverka beräkningen av inkomsttiteln i dess helhet.

På nu anförda skäl och då jag ej har något att erinra emot riksräkenskapsverkets beräkning av förevarande inkomsttitels avkastning, hava stämpelmedlen i riksstatsförslaget uppförts med det av verket förordade beloppet av 52 miljoner kronor.

Tullmedel äro i årets riksstat upptagna till 126 miljoner kronor. För budgetåret 1926/1927 beräknades denna inkomsttitel till 128 miljoner kronor och lämnade en behållen inkomst av icke mindre än 140.5 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen har för nästkommande budgetår räknat med en tulluppbörd av allenast 132 miljoner kronor. Denna beräkning har av riksräkenskapsverket på anförda skäl höjts till 139 miljoner kronor. Under de fem första månaderna av innevarande budgetår hava tullmedelsinkomsterna uppgått till 62.5 miljoner kronor emot 57.3 miljoner kronor för motsvarande tid under sistlidet budgetår. Även om man icke räknar med någon fortsatt stegring under innevarande budgetår, synes alltså tullmedlens avkastning under samma år komma att överstiga den för nästlidet budgetår redovisade tulluppbörden av 140.5 miljoner kronor. Vid sådant förhållande och med utgångspunkt från det av mig i samband med finansplanen gjorda antagandet av i stort sett oförändrade konjunkturer synes mig riksräkenskapsverkets beräkning av tullmedlen för nästa budgetår vara verkställd med nödig försiktighet. Jag hemställer sålunda, att tullmedlen uppföras i riksstatsförslaget med ett belopp av 139 miljoner kronor.

Sockerskatten är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med ett belopp av 16.2 miljoner kronor. I sin förslagsberäkning har riksräkenskapsverket, under förutsättning av oförändrad skattesats, upptagit inkomsten av sockerskatt för nästa budgetår med 16.5 miljoner kronor. Emot denna beräkning har jag intet att erinra. Emellertid har jag vid anmälan av finansplanen förordat, att sockerskatten, nu utgående med 8 öre för kilogram, sänkes till 4 öre för kilogram, i anledning varav det beräknade beloppet för skattens avkastning torde böra i budgetförslaget upptagas med 8.25 miljoner kronor.

I enlighet härmed har inom finansdepartementet utarbetats förslag till förordning om ändrad lydelse av 21 § i förordningen den 19 maj 1922 (nr 210) angående beskattning av socker, vilket förslag jag i det följande kommer att underställa Kungl. Maj:ts prövning. För undvikande i görligaste mån, att vid tidpunkten för skattesänkningens ikraftträdande störningar i distributionen och i konkurrensen mellan inhemskt och importerat socker skola uppkomma, torde det vara önskvärt att liksom vid den år 1926 beslutade skattesänkningen träffa den övergångsanordningen, att för socker,

26 Inkomsterna.

som under viss kortare tid före skattesänkningens ikraftträdande den 1 juli 1928 försändes från sockerfabrik och ej utlämnas till mottagaren före nämnda dag, skatt må erläggas efter den lägre skattesatsen. Med hänsyn till den nya tullstadgan, som träder i kraft den 1 maj 1928, hava i författningstexten vidtagits ett par rent redaktionella jämkningar.

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt skulle skatteinkomsterna komma att i riksstaten för budgetåret 1928/1929 upptagas sålunda:

Mantalspenningar ...............................................................................

Prästerskapets till statsverket indragna tionde...............................

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning........ 141,000,000

Bevillning av fast egendom samt av inkomst, bevillning .................................................................... 3,900,000

Utskiftningsskatt, bevillning.................................... 100,000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter, bevillning ............................................ 500,000

Stämpelmedel, bevillning ........................................ 52,000,000

Lastpenningar, bevillning ........................................ 750,000

Automobilskattemedel, bevillning ....................................................

Tullar och acciser:

Tullmedel, bevillning ................................................

Sockerskatt, bevillning ............................................

Tobaksskatt, bevillning ............................................

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning 15,500,000 Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning:

Partihandelsbolag ................................ 5,000,000

Detalj handelsbolag................................ 17,500,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning .................... 37,500,000

Maltskatt, bevillning ............................ 17,600,000

139,000,000

8,250,000

61,000,000

93,100,000

1,000,000

2,363,000

198,250,000

30,000,000

301,350,000

Summa kronor 532,963,000.

Under rubriken uppbörd i statens verksamhet finnas vissa med utgiftsanslag fullt korresponderande inkomsttitlar, som böra upptagas till samma belopp som motsvarande anslag. I förhållande till riksräkenskapsverkets beräkningar föranledas härav ändringar beträffande följande inkomstposter: bidrag till bankinspektionen, bidrag till fondinspektionen, avgifter för granskning av biografbilder, totalisatormedel, patent- och varumärkessamt registreringsavgifter ävensom bidrag till försäkringsinspektionen.

Likasom tidigare torde jämväl för budgetåret 1928/1929 å inkomstsidan i riksstaten böra uppföras visst belopp såsom inkomster av statens centrala frökontrollanstalt. Riksräkenskapsverket har i sin inkomstberäkning upp-

Inkomsterna.

fört denna titel med ett belopp av 125,000 kronor, avseende inkomster från huvudanstalten i Stockholm. I överensstämmelse med förslag från centralanstalten synes emellertid ifrågavarande uppbörd böra beräknas till 145,000 kronor, därav 125,000 kronor från huvudanstalten och 20,000 kronor från den filial till anstalten, om vars inrättande från och med den 1 juli 1928 Kungl. Maj:t torde komma att på föredragning av chefen för jordbruksdepartementet framlägga förslag.

Till bestridande av drifts- och underhållskostnader för statens isbrytarfartyg har riksdagen årligen anvisat ett extra förslagsanslag av 140,000 kronor. Till täckande av statsverkets berörda kostnader är för närvarande vidtagen en provisorisk förhöjning, med vissa modifikationer, av fyr- och båkavgiften. Emellertid har det visat sig, att utgifterna för fartygets drifts- och underhållskostnader icke kunnat rymmas inom ramen för anslaget, vilket i anledning härav för budgetåret 1928/1929 beräknats till

300,000 kronor. På sätt chefen för handelsdepartementet kommer att sopare denna dag närmare utveckla, pågår för närvarande en utredning rörande frågan om sättet för täckande av skillnadsbeloppet mellan de verkliga kostnaderna för isbrytarverksamheten och det bidrag, som nu utgår i form av förhöjning av fyr- och båkavgiften. Till bestridande av statsisbrytarens driftsoch underhållskostnader torde nu — förutom det belopp om 140,000 kronor, varmed inkomsttiteln fyr- och båkmedel upptagits utöver vad samma inkomsttitel eljest beräknas inbringa — böra under rubriken »uppbörd i statens verksamhet» uppföras ett enligt förenämnda utredning beräknat belopp av 160,000 kronor under en särskild inkomsttitel, förslagsvis benämnd »Avgifter för isbrytarhjäl-p».

Inkomsttitlarna under uppbörd i statens verksamhet skulle i enlighet med det nu anförda i riksstaten upptagas sålunda:

Vattendomstolsavgifter ............................................................ kronor

Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten »

Avgifter för registrering av automobiler ........................... »

Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående

egendomar............................................................................... »

Inkomst av myntning och justering .................................... »

Bidrag till bankinspektionen ................................................ »

Bidrag till fondinspektionen.................................................... »

Bidrag för tillsyn över sparbankerna Kontrollstämpelmedel............................

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit ........ »

Inkomster av tandläkarinstitutet............................................ »

Terminsavgifter från läroverken............................................ »

Avgifter för granskning av biografbilder............................ »

Totalisatormedel ........................................................................ »

109.000 66,500

800.000 85,300

250,000

28 Inkomsterna.

Summa kronor 12,720,200.

Inkomsttiteln diverse inkomster har av riksräkenskapsverket upptagits med 4,700,000 kronor. Däri ingår ett belopp av 675,000 kronor, utgörande vinst vid försäljning till enskilt företag av vissa kronan tillhöriga vattenfall i Lagan. Ifrågavarande belopp synes emellertid böra inlevereras till statskontoret såsom överskottsmedel från statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning. Beloppet bör därför i budgetförslaget inräknas under sistnämnda inkomstitel, vid vilket förhållande titeln diverse inkomster givetvis bör nedsättas med 675,000 kronor.

Under den till ifrågavarande titel hörande posten intressemedel och kursvinster m. m. har riksräkenskapsverket, bland annat, med 600,000 kronor beräknat ränteinkomst efter 5 procent å ett statsverkets tillgodohavande bos Trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund, vilket tillgodohavande av verket uppskattats till 12 miljoner kronor. Då — på sätt framgår av vad jag i det följande under »utgifter för kapitalökning» kommer att anföra beträffande »fonden för förlag till statsverket» — sagda tillgodohavande numera fixerats till 13.2 miljoner kronor, bör ifrågavarande inkomstpost under titeln diverse inkomster böjas med ränteavkastningen å skillnaden mellan sistnämnda belopp och 12 miljoner kronor. Med hänsyn härtill och för utjämning av riksstatens inkomstsida torde inkomsttiteln diverse inkomster i budgetförslaget böra uppföras med 4,098,789 kronor.

Statens produktiva fonder. Statens järnvägars överskott, vilket i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 34 miljoner kronor, har av järnvägsstyrelsen för nästkommande budgetår beräknats till 33 miljoner kronor.

Järnvägsstyrelsen har därvid förutsatt, att i järnvägarnas kostnadsstat skulle upptagas ett belopp av 1 miljon kronor för amortering av det i de norrländska malmbanorna nedlagda kapitalet. Riksräkenskapsverket har icke funnit fullgiltiga skäl vara anförda att nu påbörja en sådan amortering. Oavsett att den ifrågavarande delen av statens järnvägar hörde till de mest bärkraftiga, har riksräkenskapsverket ansett, att en dylik amorteringsåtgärd ej borde företagas isolerad för ett enda av de affärsdrivande verken utan borde ingå såsom ett led i en för hela affärsverksförvaltningen genomförd omvärdering av det i dessa verk nedlagda statskapitalet. Riksräkenskapsverket, som i övrigt funnit sig sakna tillräckligt stöd för att förorda annan beräkning av överskottet än järnvägsstyrelsen, har hemställt om inkomsttitelns upptagande till

Inkomsterna.

34 miljoner kronor. I anslutning till den av riksräkenskapsverket uttalade uppfattningen, vilken i huvudsak överensstämmer med de allmänna synpunkter, som av mig komma att utvecklas vid behandlingen av »utgifter för kapitalökning», har Kungl. Maj:t den 30 nästlidne december vid fastställande av järnvägarnas kostnadsstat för år 1928 icke biträtt \ad järnvägsstyrelsen föreslagit beträffande amortering av malmbanekapitalet.

Vidare har styrelsen, liksom övriga affärsdrivande verk, efter min anvisning beräknat utgifterna för dyrtidstillägg efter ett antaget indextal av 172, under det att av skäl, som senare komma att anföras, prisnivåns utveckling numera ansetts göra det sannolikt, att det genomsnittliga indextalet kommer att hålla sig vid en något lägre siffra, vilken för den skull lagts till grund för beräkningen av anslag till dyrtidstillägg. Med tillämpning av denna lägre siffra skulle det antagliga överskottet från järnvägarna stiga med ungefär 750,000 kronor.

Berörda två omständigheter ävensom det i förhållande till förra budgetåret förbättrade resultat, som järnvägsdriften lämnat under den gångna hälften av det löpande budgetåret, skulle med visst fog kunna anses motivera inkomsttitelns upptagande till ett belopp av 35 miljoner kronor. Men med hänsyn till den särskilt under de senaste åren påtagliga svårigheten att med någon större grad av säkerhet beräkna kommande års driftsresultat och då en eventuell, om också tillfällig avmattning inom näringslivet och i varuutbytet är ägnad att omedelbart inverka ofördelaktigt på järnvägsdriften, har försiktigheten synts mig bjuda att räkna med något lägre bruttoinkomster för nästa år än järnvägsstyrelsen med stöd av det gångna årets siffror förutsatt. I händelse av oförändrade taxebestämmelser borde inkomstöverskottet därför beräknas till högst 34 miljoner kronor.

Emellertid torde chefen för kommunikationsdepartementet i samband med frågor om »utgifter för kapitalökning» komma att uttala sig för önskvärdheten av en sänkning av taxan för befordran av gods med statens järnvägar samt hava för avsikt att påskynda taxearbetet, så att en ny taxa om möjligt kan träda i kraft under nästa budgetår. Vid sådant förhållande och med beaktande därav, att den nya taxan icke lärer kunna komma i tilllämpning förrän under loppet av sagda budgetårs senare hälft, har jag räknat med sannolikheten av ytterligare sänkt driftöverskott.

Av dessa skäl har jag funnit mig böra förorda, att överskottet icke upptages till högre belopp än 31.5 miljoner kronor.

Statens vattenfallsverks överskott har av riksräkenskapsverket i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag för budgetåret 1928/1929 beräknats till

14,500,000 kronor enligt följande fördelning:

Kraftverk ...................

Kanalverk...................

Fastighetsförvaltning

kronor 13,800,000 » 420,000

» 280,000.

Vid föredragningen av inkomsttiteln diverse inkomster har jag erinrat, att i avkastningen av statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning bör in-

30 Inkomsterna.

räknas ett belopp av 675,000 kronor, utgörande vinst vid försäljning av vissa kronan tillhöriga vattenfall i Lagan. I överensstämmelse härmed bör sistnämnda titel ökas till 955,000 kronor. För avjämnande av slutsumman för intäkten från statens vattenfallsverk torde därvid avkastningen av statens kraftverk böra jämkas uppåt till 13,825,000 kronor.

Statens vattenfallsverks" överskott har alltså i budgetförslaget upptagits med 15,200,000 kronor, därav 13,825,000 kronor under statens kraftverk,

420.000 kronor under statens kanalverk och 955,000 kronor under statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning.

Beträffande överskottet från statens domäner har domänstyrelsen, på sätt framgår av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning, i skrivelse till verket den 14 nästlidne december meddelat, att 1927 års totala virkesförsäljningar syntes komma att för statsskogarna visa ett i jämförelse med år 1926 förbättrat resultat, men att det ännu ej vore möjligt att exakt överblicka resultatet av virkesförsäljningarna eller att konstatera storleken av vinsten för samma år. Under erinran vidare om svårigheterna att bedöma utvecklingen på virkesmarknaden under år 1928 hade styrelsen med stöd av de uppgifter, som för det dåvarande stode till buds, kommit till det antagandet, att 1928 års bruttoinkomst från statens skogar och domäner borde beräknas till 35 miljoner kronor. Driftskostnaderna för år 1928 hade styrelsen enligt meddelande i samma skrivelse beräknat till 24 miljoner kronor, motsvarande i 1927 års generalförslag ett belopp av 22,400,000 kronor. Skillnaden mellan de två årens beräknade driftskostnader bestode i stort sett däri, att styrelsen dels föreslagit en avsättning till förnyelsefonden, som vore

1.200.000 kronor större än den av Kungl. Maj:t för år 1927 fastställda, dels upptagit kostnaderna för avverkning och dyrtidstillägg med belopp, som översköte de för år 1927 beräknade med cirka 600,000 respektive 130,000 kronor, varemot posten för oförutsedda och diverse ändamål minskats med i runt tal 270,000 kronor. Styrelsen hade i enlighet med denna beräkning av inkomster och utgifter uppskattat vinsten för år 1928 till 11 miljoner kronor att inlevereras före den 1 juli 1929, men tillika framhållit, att styrelsen hade för avsikt att i god tid före budgetbehandlingen i riksdagen, vid vilken tidpunkt bokslutet för år 1927 torde föreligga färdigt, lämna det ytterligare meddelande om den antagliga vinsten av domänverkets rörelse för år 1928, som med ledning av då vunnen erfarenhet om marknadsläget vore möjligt.

Riksräkenskapsverket har ansett, att, även om skäl talade för den av domänstyrelsen enligt dess inkomstberäkningar antagna ståndpunkten att icke för domänverkets vidkommande räkna med inkomststegring på grund av uppåtgående konjunktur, anledning dock saknades att beräkna behållningen från domänverket för budgetåret 1928/1929 till lägre belopp än den inkomst, som kunde förväntas för innevarande budgetår, dock givetvis med den reduktion, som betingades av erforderlig ökad avsättning till förnyelsefonden och annan ofrånkomlig stegring av driftskostnaderna. Då domän-

Inkomsterna.

styrelsens nyss återgivna uttalande icke lämnade närmare ledning för bedömandet av den inkomst, som vore att förvänta för verket under år 1927, hade riksräkenskapsverket emellertid icke för budgetåret 1928/1929 kunnat räkna med annat överskottsbelopp än det av domänstyrelsen angivna eller 11,000,000 kronor.

Enligt vad jag sedermera inhämtat, beräknar domänverkets ledning, att det överskott från statens skogar och domäner, som kan beräknas bliva inlevererat under innevarande budgetår, sannolikt kommer att uppgå' till ett avsevärt högre belopp.

Då jag i huvudsaklig anslutning till riksräkenskapsverkets uttalande anser, att det, med hänsyn till den särskilt starkt framträdande svårigheten att för domänverket beräkna ett kommande års inkomster, i allmänhet är berättigat att upptaga inkomsttiteln i ungefärlig överensstämmelse med det löpande årets vinstresultat vare sig detta förbättrats eller försämrats från närmast föregående år, torde från [denna synpunkt med ledning av numera tillgängliga upplysningar vara i och för sig påkallat att räkna med ett överskott för nästa budgetår av omkring 12 miljoner kronor. Härvid har beaktats, att den avsättning till förnyelsefond, som av Kungl. Maj:t för år 1927 fastställts till avsevärt högre belopp än tidigare, enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 december 1927 kommer att för år 1928 ytter- ^ ligare höjas i fullt den utsträckning, som domänstyrelsen föreslagit i framställning till Kungl. Maj:t den 4 december 1926.

Med hänsyn till de vid förra årets skogsförsäljningar erhållna, i viss mån oväntat höga priserna,1 vilka äro avgörande för överskottet under budgetåret 1927/1928, och till det för ögonblicket osäkra konjunkturläget har jag emellertid ansett försiktigast att icke räkna med högre överskott för det kommande budgetåret än 11 miljoner kronor.

Då jag ej i annan mån än särskilt omnämnts funnit mig böra jämka på de föreslagna siffrorna för affärsverkens överskott på grund därav, att affärsverken i sina kostnadsstater räknat med ett högre indextal än jag vid bestämmande av anslagen till dyrtidstillägg slutligen stannat för, skulle enligt mina nu gjorda beräkningar sagda överskott i det föreliggande budgetförslaget upptagas med följande belopp:

Postverket, bevillning............................................................................ 13,000,000

Telegrafverket .............................................................. 20,000,000

Statens järnvägar................................................................................... 31,500,000

Statens vattenfallsverk:

Statens kraftverk ........................................................... 13,825,000

Statens kanalverk............................. 420,000

Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning............ 955,000 15,200,000

Statens domäner .................................................................................... 11,000,000

Statens reproduktionsanstalt ............................................ 20,000

Summa kronor 90,720,000.

32 Inkomsterna.

Riksräkenskapsverkets förslag till beräkning av inkomsten av statens aktier föranleder ingen erinran från min sida.

Inkomsttitlarna under statens aktier komma vid sådant förhållande att med någon ändring i rubriceringen upptagas på följande sätt:

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ................................................ 14,500,000

Aktiebolaget svenska tobaksmonopolet................................................ 3,770,000

Summa kronor 18,270,000.

I riksräkenskapsverkets beräkningar av inkomsterna från statens utlåningsfonder har jag ingen, annan ändring att föreslå, än att, då i budgetförslaget under nionde huvudtiteln beräknas ett särskilt anslag såsom förvaltningsbidrag till egnahemslåneförmedlare, inkomsten av egnahemslånefonden, av vars avkastning sådant förvaltningsbidrag för närvarande direkt utgår, bör upptagas med hela sitt belopp, vilket är 800,000 kronor högre än det av riksräkenskapsverket beräknade.

Inkomsterna av statens utlåningsfonder torde alltså i budgetförslaget böra upptagas med följande belopp:

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ............ kronor 120,000

Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland sten-

arbetare .................................................................................... » —

Allmänna järnvägslånefonden ................................................ » 1,600,000

Bibanelånefonden ........................................................................ » 72,750

Vattenkraftslånefonden................................................................ » 350,000

Allmänna byggnadslånefonden ................................................ » 16,000

Luftfartslånefonden .................................................................... » 50,000

Fonden för räntefria studielån ............................................... » 8,000

Statens avdikningslånefond........................................................ » 550,000

Egnahemslånefonden ................................................................. » 6,600,000

Fiskerilånefonden ........................................................................ » 110,000

Dräneringsfonden ....................................................................... » 100

Norrländska nyodlingsfonden.................................................... » 55,000

Jordförmedlingsf onden............................................................... » 50,000

Lånefonden för inköp av ädla avelsston................................ » 100

Täckdikningslånefonden ........................................................... » 175,000

Allmänna nyodlingsfonden........................................................ » 19,000

Norrländska andelsmejerifonden............................................... » 11,000

Kraftledningslånefonden ............................................................ » 640,000

Gödselvårdslånefonden ................................................................ » 35,000

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter .................... » 4,000

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsför-

bättringslånefond .................................................................... » 3,000

Lånefonden för inköp av renar................................................ » —

Inkomsterna.

38 Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefönd......................... kronor 1,200

Hantverkslånefonden......<<!■?<}•■* .......;i}a. * i >>•.., Hl,000

Rederilånefonden ...........f,.......................................... » 735,000

Industrilånefonden.......................................<.«.................... » 130,000

Summa kronor 11,346,150.

Å fonden för låneunderstöd torde i. enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra beräknas ett överskott av 297,000 kronor. nv > .

Rån teavkastningen av statsverkets fond av rusdryeksrnedel,. vilken allt fortfarande skall avsättas såsom kapitalökning å fonden, torde i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra beräknas till 3.4 miljoner kronor.

Andel i riksbankens vinst. Riksräkenskapsverket har i sin förslagsberäkning icke upptagit något belopp för andel i riksbankens vinst Med stöd av meddelande från förste deputeraden i riksbanken har jag beräknat, att av riksbanksvinsten för år 1927 kan för riksstaten tagas i anspråk ett belopp av 13.9 miljoner kronor, vilket belopp således tordes höra uppföras ä riksstatsförslagets inkomstsida.

I anspråk tagna kapitaltillgångar. Hithörande kapitaltillgångar hänföra sig dels till reservationer å anslag för verkliga utgifter och för kapitalökning, dels till i anspråk tågna tillgångar från vissa fonder.

Vad först angår reservationer å anslag för verkligd utgifter, kunna enligt från vederbörande departement och myndigheter inhämtade uppgifter för finansieringen av riksstaten för budgetåret 1928/1929 följande belopp disponeras:

Justitiedepartementet; .

1926/1927. II. I. 4. Fastighetsregister i städer

och vissa andra samhällen

U trikesdepartementet:

1925/1926. III. B. 11. Militär- och marinattachéer 1924/1925. III. D. 12. Reparationer å statens fa- , . stigliet i Leningrad ........

18,518: 8->

' I ,! ! v

2,308: efe:

400:— 2,708:6 8

Försvarsdepartementet:

1923/1924. IV. 3. G. 7. Ökat förrådsutrymme för

torpeder vid flottans station i Karlskrona ............

Transportpråmar för Karlskrona fästning....................

1918. V. 1. E. 14.

254:79 477: 24

732:03

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt.

34 Inkomsterna.

1925/1926. V. B. 20.

1924/1925. V. E. 4. 1922. V. C. 24.

1922. V. E. 11.

1921. V. C. 19.

1920. VI. F. 15.

1916. VI. F. 19.

T. 1920. IL F. 3. T. 1920. II. F. 4.

Socialdepartementet: Anordnande av varmvattenberedning och värmeledning inom tvångsarbetsanstalten i Landskrona .... Extra biträden hos länsstyrelserna m. m.....................

Vattenreningsverk vid Östersunds hospital..................

Bostad åt landsfiskalen i Arjeplogs distrikt ....................

Nya paviljonger för oroliga sjuka vid Säters och Västerviks hospital ....................

Bostadshus för viss betjäning vid Säters och Västerviks hospital ................

Till stipendier för läkare, som genomgå utbildningskurser i tuberkulossjukvård ....................................

Statens uppfostringsanstalt å Venngarn:

Ändrings- och nybyggnadsarbeten ....................

Nybyggnads- och ändringsarbeten ....................

714: 45 73,220: ti

8,554: 7 7

489: 4 2

12,168: 3 8

4,615: 87

810: so

27,500: —

13,300: — 141,374: i o

Kommunikationsdepartementet 1923/1924. VI. D. 15. Vissabyggnadsarbeten å länsresidenset i Karlstad m. m. 290: 31 1921. VL D. 13. Om- och påbyggnad av lands-

statshuset i Luleå............ 3,907: 4 3

T. 1919. VII. F. 5. Reparations- och inredningsarbeten i länsresidenset, i Jönköping........................... 289: 7 4

4,487: 4 8

Finansdepartementet:

Vi—®% 1923. VII, D. 17. Kostnader för provtaxering

i och för omläggning av det kommunala beskatt-

ningsväsendet .................... 2,691: 7 6

Inkomsterna.

1926/1927. Vill. E. 34.

1926/1927. VIIL F. 3. 1925/1926. Vin. I. 47.

1925/1926. VIII. I. 59.

1925/1926. VIII. J. 12.

1925/1926. Vill. L. 5.

1921. VIII. I. 9.

1915. Vm. F. 39.

Ecklesiastikdepartementet:

Ändringsarbeten å serafimer-

lasarettet ............................

Vissa omkostnader för uppehållande av tekniska högskolans verksamhet:

Materiel m. m.................

Stipendier åt elever vid folkhögskolor ............................

Anordnande av slöjdrum m. m. för undervisning i träslöjd vid förskolan för

blinda i Växjö ................

Understöd till obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda enskilda skolor för husmodersutbildning Iordningställande av den inre gården vid gymnastiska centralinstitutets

byggnad ...........................

Ombyggnads- och inredningsarbeten för folkskoleseminariet i Stockholm m. m. Till uppförande av gymnastikbyggnad m. m. för folkskoleseminariet i Sträng-

307,600: —

20,000: —

6,792: 93

160: 91

32,042: 64

270: —

825: —

näs..

...... 59,400: — 427,091^48

Summa kronor 597,604: 35.

Vid uppförandet å riksstatens inkomstsida av summan av berörda reservationer bör öretalet bortfalla, i följd varav beloppet torde böra upptagas till 597,604 kronor.

Av reservationer å anslag för kapitalökning kan, likaledes enligt från vederbörande departement och myndigheter inhämtade uppgifter, följande belopp tagas i anspråk:

1918. XIV. D. 7.

Älvkarleby kraftverk:

Förlagskapital för anskaffande av bränsle för Västerås ångkraftstation........................

300,000.

Berörda belopp, 300,000 kronor, torde böra uppföras i riksstaten.

36 Inkomsterna.

Enligt 2 § av förordningen om statsverkets fond av rusdrycksmedel må bidrag ur fonden kunna lämnas för åtgärder till nykterhetens främjande.

Med tillämpning' av detta stadgande hava i riksstaten för löpande budgetår vissa anslag under femte och åttonde huvudtitlarna uppförts att utgå av rusdrycksmedelsfonden. På enahanda sätt har förfarits i det föreliggande budgetförslaget. De anslag, som sålunda nu liksom i fjol upptagits att täckas av dylika medel,: utvisas av följande uppställning, däri ock de i budgetförslaget uppförda anslagsbeloppen finnas angivna:

Femte huvudtiteln.

Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m.,

reservationsanslag .................., ................... ................... kronor 35,000

Särskild polis, för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m............. .......................... ..... ............... » 350,000

Åttonde huvudtiteln.

Undervisnings- och upplysningsverksamhet ....... » 163,500

Föreläsnings- , och , - instruktionsverksamhet» reservationsanslag............................ .................................................. » 320,000

Främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens följder, reservationsanslag .............................. » 5,000

:dV. Summa kronor 473,500.

Då numera, såsom framgår av den uppställning, som jag senare i dag under »utgifter för kapitalökning» kommer att meddela, fonden vuxit till sådan storlek, att betänklighet icke synes möta att i utsträckt omfattning taga dess tillgångar i anspråk för ändamål, som avses i nyssberörda stadgande, har beträffande riksstatens samtliga anslag en undersökning verkställts till utrönande av vilka av dessa anslag ytterligare böra i sådant avseende kqmma ifråga. Därvid har ansetts, att jämväl följande anslag kunna utgå av rusdrycksmedelsfonden, nämligen:

Femte huvudtiteln.

Statens vårdanstalt för alkoholister vid Svartsjö och i ,s

Landskrona................................................................................... kronor 27,000

Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister, förslagsanslag "» 127,000

Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader, förslagsanslag ........................................................ » 135,000

Statens kostnader för farliga alkoholister m. in., förslagsanslag » 5,000

Bidrag till anordnande av erkända, alkoholistanstalter, reservationsanslag ............................................................................ » 15,000

Resor vid tyångsinternering av alkoholister, förslagsanslag ’ » 10,000

Inkomsterna.

37 Sjätte huvudtiteln. -v.j

Motorförarnas helnykterhetsförbund ....................................... kronor 5,000

Sjunde huvudtiteln.

Särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets för- , sorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m., reservationsanslag .......................................................................... » 125,000

Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslagsanslag .......................................................................................... » 50,000

Summa kronor 499,000.

Av rusdrycksmedelsfonden har alltså tagits i anspråk ett totalbelopp av <473,500 + 499,000) 972,500 kronor.

Under övriga produktiva fonder kunna följande i riksräkenskapsverkets

inkomstberäkning upptagna belopp disponeras:

Inköp av tomt och uppförande av posthus i Trälleborg ................ 19,551: 33

Allmänna byggnadslånefonden ............................................................ 23,800: —

Summa kronor 43,351: 33.

Berörda summa, avrundad till 43,351 kronor, torde böra uppföras i riksstaden .

Av fonden för statsskuldens amortering har för ändamål, som av mig angivas under »återbetalning av lånemedel», tagits i anspråk ett belopp av 2,844,565 kronor.

Slutligen har riksräkenskapsverket under hänvisning till ämbetsverkets skrivelse den 17 november 1927 i sin inkomstberäkning föreslagit, att värnskattefondens förefintliga behållning å 323,711 kronor 92 öre måtte tagas i anspråk för budgetåret 1928/1929. Med hänsyn till att de med fonden närmast avsedda ändamålen synas vara tillgodosedda och då därjämte i riksstatsförslaget för budgetåret 1928/1929 under fjärde huvudtiteln finnas upptagna anslagsäskanden till långt större belopp för ändamål, som äro att betrakta såsom engångskostnader för försvaret och sålunda av natur att kunna täckas av anslag från värnskattefonden, synes betänklighet icke förefinnas mot att ifrågavarande behållning tages i anspråk för budgeten. Berörda belopp, avrundat till 323,712 kronor, torde böla uppföras i riksstaten. I

I anspråk tagna kapitaltillgångar böra följaktligen å riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppföras sålunda:

38 Inkomsterna.

Reservationer å anslag för verkliga utgifter Reservationer å anslag för kapitalökning Statens produktiva fonder:

Statsverkets fond av rusdrycksmedel

Övriga fonder ................................................

Fonden för statsskuldens amortering.............

Värnskattef onden.................................................

597,604

300,000

............ 972,500

43,351 1,015,851

............................ 2,844,565

........................... 323,712

Summa kronor 5,081,732.

Lånemedel. Hithörande huvudrubrik är uppdelad i underrubrikerna »fasta lånemedel» och »tillfälliga lånemedel».

Under fasta lånemedel redovisas tre olika inkomsttitlar, nämligen i anspråk tagna reservationer, återbetalningar och övriga fasta lånemedel.

Vad först angår i anspråk tagna reservationer, kunna enligt från kommunikationsdepartementet och vederbörande myndigheter inhämtade uppgifter för finansieringen av 1928/1929 års lånebudget följande till anslag för kapitalökning tidigare anvisade belopp tagas i anspråk:

Postverket

1921. Ufk. I. A. 4. Posthus i Krylbo

1921. Ufk. I. A. 7. Tomt i Hallsberg

T. 1920. XII. A. 10. Posthus i Finspong

Statens järnvägar:

1925/1926. Ufk. I. C. 4. Iståndsättande av vissa järnvägshotell .... 3,500: —

Statens vattenfallsverk :

1926/1927. Ufk. I. D. 2. Första utbyggnaden av kraftstationen vid Lilla Edet .. . 200,000: —

Äldre riksstat. Inköp av vattenfall för elekt-

risk drift å statens järnvägar 912:05 200,912:05

Summa kronor 232,948: 3 8

Vid uppförandet å riksstatens inkomstsida av summan av berörda reservationer bör öretalet bortfalla, i följd varav beloppet torde böra upptagas till 232,948 kronor.

Av återbetalningar kunna enligt från kommunikationsdepartementet och vederbörande myndigheter inhämtade uppgifter följande belopp tagas i anspråk:

7,105: 63 16,000: —

5,430:7 0 28,536:33

Inkomsterna.

39 Postverket:

Posthusbyggnad och bostadshus i Gällivare ............ 17,691: so

Posthus i Krylbo......................................................... 17,640: i o

Fastighet i Ystad............................................................ 24,096: 7 o

Bostadshus för postpersonal i Gällivare 18,041: 49 77,469:7 9

Statens järnvägar:

Speciella anläggningar å bangårdar (anslag å 1921

års riksstat) ............................................................... 25,000: —

Speciella anläggningar å bangårdar (anslag å 1921

års tilläggsstat)............................................................ 5,000: —

Anordningar för ökad upplagsplats för stenkol vid

importhamnar m. m ............................................... 62,900: —

Nya statsbanebyggnader: Statsbanan Forsmo—

Hoting ....................................................................... 200,000:— 292,900: —

Statens vattenfallsverk:

Inventarier........................................................................ 200,000: —

Rörelsekapital (anslag å 1922 års riksstat) 115,000: —

Rörelsekapital (anslag å 1921 års tilläggsstat) 750,000: — 1,065,000: —

Allmänna järnvägslånefonden 900,000: —

Summa kronor 2,335,369: 79.

Summan av berörda återbetalningar torde böra, avrundad till 2,335,370 kronor, uppföras å riksstatens inkomstsida.

Summan av i anspråk tagna reservationer och återbetalningar uppgår alltså till 2,568,318 kronor. För utgifter för kapitalökning att utgå av fasta lånemedel hava å lånebudgetens utgiftssida upptagits anslag om sammanlagt

31,591,000 kronor. Skillnaden mellan sistnämnda och förstberörda belopp, 29,022,682 kronor, utvisar sålunda erforderliga övriga fasta lånemedel.

Inkomsterna av fasta lånemedel skulle sålunda uppföras med följande belopp:

I anspråk tagna reservationer ............................................................ 232,948

Återbetalningar........................................................................................ 2,335,370

Övriga fasta lånemedel ........................................................................ 29,022,682

Summa kronor 31,591,000.

Under rubriken tillfälliga lånemedel redovisas två inkomsttitlar, nämligen

återbetalningar och övriga tillfälliga lånemedel.

Inkomsterna.

Hemställan.

Beträffande återbetalningar av vissa av tillfälliga lånemedel anvisade anslag kommer jag vid behandlingen av frågor om utgifter för kapitalökning att göra hemställan om uppförande å budgetens utgiftssida av erforderliga anslag. Jag får nu föreslå upptagande å inkomstsidan av belopp, motsvarande dessa anslag, i den mån desamma böra bestridas av lånemedel, nämligen: Återbetalning av under titeln »statens affärsverksamhet» å riksstaten för år 1922 anvisat anslag till förstärkning av rörelsekapitalet för statens vatten-

fallsverks fastighetsförvaltning ............................................................ 400,000

Återbetalning av under titeln »varukredit» å tilläggsstaten för år

1921 anvisat anslag till varukredit åt vissa nödlidande länder ... 210,637

Summa kronor 610,637.

I övrigt hava för utgifter för kapitalökning att utgå av tillfälliga lånemedel å lånebudgetens utgiftssida upptagits anslag om sammanlagt 9,084,192 kronor. Sistnämnda belopp torde följaktligen böra såsom övriga tillfälliga lånemedel uppföras jämväl å riksstatens inkomstsida.

Tillfälliga lånemedel skulle alltså upptagas på följande sätt:

Återbetalningar ....................................................... 610,637

Övriga tillfälliga lånemedel .................................................................... 9,084,192

Summa kronor 9,694,829.

Riksräkenskapsverkets åberopade skrivelse den 15 december 1927 ävensom fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den 11 november 1927 torde fä såsom bilagor III och IV fogas vid dagens statsrådsprotokoll.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) besluta, att inkomst- och förmögenhetsskatt för är 1928 skall utgå med 150 procent av de i. 19 § i förordningen om inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp;

2) antaga följande

»Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 21 § i förordningen den 19 maj 1922 (nr 210) angående beskattning av socker.

Härigenom förordnas, att 21 § i förordningen den 19 maj 1922 angående beskattning av socker skall häva följande ändrade lydelse:

Inkomsterna.

1. För socker, som utlämnas från sockerfabrik eller allmänt sockernederlag, skall med nedan angivna undantag erläggas skatt med 4 öre för varje kilogram.

Skatt erlägges icke för sådant socker, som, enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter, gjorts obrukbart till förtäring av människor (denaturerats) eller som, under iakttagande av föreskrifterna i 27 §, utlämnats för överförande till sockerfabrik eller allmänt sockernederlag eller för utförsel ur riket genom tullkammare under den kontroll och de villkor, som i tullstadgan bestämmas för utförsel av tullnederlagsgods.

2. För socker, som införes till riket, skall vid utlämnandet samtidigt med tull enligt tulltaxan till tullverket erläggas enahanda skatt av 4 öre för varje kilogram ; dock må obeskattat socker från tullkammare överföras till sockerfabrik, allmänt sockernederlag eller annan tullkammare i den ordning, tullstadgan föreskriver för försändning av oförtullat gods från tullkammare till tullkammare, och . med användande av förpassningsinlaga enligt av generaltullstyrelsen fastställt formulär.

För socker, som enligt 5 § i förordningen den 9 juni 1911 med tulltaxa för inkommande varor införes tullfritt, må jämväl frihet från sockerskatt åtnjutas.

Om betalningsanstånd, ställande av säkerhet samt påföljd för fördröjd eller utebliven betalning gäller beträffande skatt för infört socker vad härutinnan finnes föreskrivet rörande tull.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1928.

För socker, som under tiden 21—30 juni 1928 under statens kontroll försändes från sockerfabrik och ej utlämnas till mottagaren före den 1 juli 1928, må, under de villkor kontrollstyrelsen äger bestämma, skatt erläggas efter den skattesats, som gäller från och med sistnämnda dag. Det åligger tillverkare vid sockerfabrik att bestrida härigenom uppkommande särskilda kontroll kostnader.»

3) upptaga inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1928/1929 enligt följande

Skatten» belopp och beskattningens omfattning.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt.

42 Inkomsterna.

Specifikation av statens inkomster.

I. Skatter:

A. Egentliga statsinkomster.

Kronor

1. Mantalspenningar....................... 1,000,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 2,363,000

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ............... 141,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt

av inkomst, bevillning....... 3,900,000

c. Utskiftningsskatt, bevillning. . . . 100,000

d. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning ................... 500,000

e. Stämpelmedel, bevillning ..... 52,000,000

f. Lastpenningar, bevillning ..... 750,000 198,250,000

4. Automobilskattemedel, bevillning............ 30,000,000

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning ........ 139,000,000

b. Sockerskatt, bevillning........ 8,250,000

c. Tobaksskatt, bevillning ....... 61,000,000

d. Brännvinstillverk-

ningsskatt, bevillning 15,500,000

e. Rusdrycksförsäljnings-

medel, bevillning:

a. Partihandelsbolag ..... 5,000,000

(t. Detaljhandelsbolag..... 17,500,000

f. Omsättnings- och ut-

skänkningsskatt å spritdrycker, bevillning .......... 37,500,000

g. Maltskatt, bevillning . 17,600,000 II.

93,100,000 301,350,000| 532,963,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter ...................

2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkrings-

anstalten...........................

3. Avgifter för registrering av automobiler......

4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård

stående egendomar....................

5. Inkomst av myntning och justering .........

25,000

Inkomsterna.

i

6. Bidrag till bankinspektionen .............. 109,000

7. Bidrag till fondinspektionen.............. 66,500

8. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........ 55,000

9. Kontrollstämpelmedel................... 500,000

10. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit 30,000

11. Inkomster av tandläkarinstitutet........... 225,000

12. Terminsavgifter från läroverken........... 800,000

13. Avgifter för granskning av biografbilder..... 85,300

14. Totalisatormedel....................... 250,000

15. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . . 68,000

16. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt 145,000

17. Fyr- och båkmedel .................... 3,200,000

18. Lotspenningar........................ 3,000,000

19. Patent-och varumärkes-samt registreringsavgifter 1,050,700

20. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 131,700

21. Inkomster av statens provningsanstalt....... 250,000

22. Avgifter för isbrytarhjälp................ 160,000

III. Diverse inkomster..................................

I

Säger för egentliga statsinkomster 549,781,989 kronor.

L ■

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet (överskott):

1. Postverket, bevillning...................

2. Telegrafverket........................

3. Statens järnvägar......................

4. Statens vattenfallsverk:

a. Statens kraftverk......... 13,825,000

b. Statens kanalverk.......... 420,000

c. Statens vattenfallsverks fastig-

hetsförvaltning........... 955,000

5. Statens domäner.......................

6. Statens reproduktionsanstalt..............

|

II. Statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........

2. Aktiebolaget svenska tobaksmonopolet.......

III. Statens utlåningsfonder (överskott):

1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 120,000

2. Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten

bland stenarbetare..................... — j

3. Allmänna järnvägslånefonden.............. 1,600,000

4. Bibanelånefonden....................... 72,750

5. Vattenkraftslånefonden................... 350,000

6. Allmänna byggnadslånefonden.............. 16,000

7. Luftfartslånefonden ..................... 50,000

8. Fonden för räntefria studielån ............. 8,000

9. Statens avdikningslånefond................ 550,000

13.000. 000

20.000. 000

31,500,000

11,000,000

20,000;

.

3,770,000

Kronor

12,720,200

4,098,789

90,720,000

18,270,000

44 Inkomsterna.

Kronor

10. Egnahemslånefonden..................... 6,(500,000

11. Fiskerilånefonden....................... 110,000

12. DräneringSfonden....................... 100

13. Norrländska nyodlingsfonden............... 55,000

14. Jordförmedlingsfonden ................... 50,000

15. Lånefonden för inköp av ädla avelsston...... 100

16. Täckdikningslånefonden................... 175,000.

17. Allmänna nyodlingsfonden.....i........... 19,000

18. Norrländska andelsmejerifonden............. 11,000:

19. Kraftledningslånefonden. ........... 640,000

20. Gödselvårdslånefonden................... 35,000

21. Lånefonden för mindre linbcredningsanstalter. . . 4,000

22. Västerbotterts och Norrbottens nybygges- och bo-

stadsförbättringslånefond................ 3,000

23. Lånefonden för inköp av renar............. —

24. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond . . 1,200

25. Hantverkslånefonden..................... 11,000

26. Rederilånefonden....................... 735,000;

27. Industrilånefonden , , , , , , i............... 130,000

IV. Fonden för låneunderstöd (överskott).....................

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel (överskott)..............'

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 124,033,150 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst........................

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter....... 597,604

2. Reservationer å anslag för kapitalökning.......... 300,000

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel . . . 972,500

b. Övriga fonder.................... 43,351 1,015,851

4. Fonden för statsskuldens amortering............. 2,844,565

5. Yärnskattefonden ........................... 323,712!

E. Lånemedel.

I. Fasta lånemedel:

1. I anspråk tagna reservationer............... 232,948;'

2. Återbetalningar.......................... 2,335,370

3. Övriga fasta lånemedel.................... 29,022,682!

II. Tillfälliga lånemedel:

1. Återbetalningar.......................... 610,637:

2. Övriga tillfälliga lånemedel ................. 9,084,192

Säger för lånemedel 41,285,829 kronor.

Summa

■

11,346,150

297,000:

3,400.000

13,900,000!

j

5,081,732;

i

31,591,000!

9,694,8291

734,082,700

Inkomsterna.

45 De av departementschefen sålunda i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Yngve Ericsson.

Bihang till riltsdagem protokoll 1928. 1 samt.

P. M. angående automatiska anslagsförändringar.

1 Bilaga I.

P. M.

angående s. k. automatiska stegringar respektive minskningar ä anslagen till verkliga utgifter under budgetåren 1929/1930- 1932/1933.

För att möjliggöra ett bedömande av den sannolika utvecklingen av anslagen till verkliga utgifter i budgeten har inom finansdepartementet en utredning verkställts rörande de förändringar, som, med utgångspunkt från statsmakternas redan fattade beslut, de olika anslagstitlarna i riksstaten kunna beräknas undergå de närmaste åren framåt till och med budgetåret 1932/1933.

För att möjliggöra eu jämförelse har vid denna utredning en sammanställning upprättats rörande riksstatsanslagens faktiska utveckling från och med riksstaten för budgetåret 1923/1924 till och med riksstatsförslaget för budgetåret 1928/1929. Sammanställningen innefattar samtliga i nämnda riksstater och riksstatsförslag förefintliga anslagssummor, avseende verkliga utgifter. Alla stegringar respektive minskningar i anslagen, alltså icke endast sådana, som äro av automatisk natur, ingå sålunda i de här meddelade siffrorna.

Givetvis kan det ifrågasättas, om det icke varit riktigare att beträffande budgetåren 1923/1924—1926/1927, i stället för riksstaternas anslagssiffror, lägga de i budgetredovisningarna redovisade belopp, till vilka utgifterna i verkligheten hava uppgått, till grund för jämförelsen. Bland annat med hänsyn till den för olika år växlande, ofta på tillfälligheter beroende ojämna belastningen av reservationsanslagen har det emellertid icke låtit sig göra att på denna väg nå fram till en rationell bas för jämförelse.

Med det utgångsmaterial, som sålunda i nu ifrågavarande sammanställning kommit till användning, bör uppmärksammas, att de redovisade uppgifterna äro påverkade, utom av budgetens automatiska förändringar, av åtskilliga olikartade faktorer, av vilka de viktigaste torde vara följande:

1. Uppräkning (respektive nedräkning) av tidigare felkalkylerade förslagsanslag med ledning av föregående års faktiska utgifter.

2. Tillfällig minskning av reservationsanslag på grund av förekomsten av reservationer från tidigare år.

3. Nya eller vidgade anslagsändamål respektive slopande eller inskränkning av anslagsändamål.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt.

Budgetperioden 1923/1924— 1928/1929.

I

budget-

perioden

1928/1929—

1932/1938.

2 P. M. angående automatiska anslagsförändringar.

4. Budgetens från år till år ojämna belastning med tillfälliga anslag (särskilt byggnadsanslag).

5. Budgettekniska omläggningar.

Dessa faktorer tillsammantagna inverka givetvis i viss mån förryckande på resultatet. Då samma faktorer under olika år äro av väsentligt skiftande betydelse, uppvisa budgetens slutsiffror för olika huvudtitlar liksom för anslagen till verkliga utgifter i deras helhet eu betydande oregelbundenhet. Med bortseende från den inverkan, som är att återföra på budgettekniska omläggningar, lämna dock de för periodens olika år angivna riksstatssiffroma en korrekt bild av de förändringar, som det för varje budgetår beräknade anslagsbehovet undergått såväl beträffande varje huvudtitel som i avseende å de sammanlagda anslagen till verkliga utgifter. Däremot medgiva av nyssnämnda skäl dessa siffror uppenbarligen icke eu direkt jämförelse mellan de olika årens faktiska utgiftsbelastningar.

Vad därefter angår den kommande tidsperioden till och med budgetåret 1932/1933 ha]- den verkställda utredningen tillgått sålunda, att inom finansdepartementet under medverkan från övriga departement undersökning företagits rörande samtliga icke tillfälliga anslag, vilka i löpande riksstat, med inräknande av tillhörande förstärkningsanslag, upptagits till 50,000 kronor eller däröver. För samtliga dessa anslag hava efter eu för varje särskilt anslag gjord kalkyl beräknats de anslagsbelopp, som med behörig hänsyn till inträdande automatiska stegringar och minskningar kunnat anses erforderliga för vart och ett av budgetåren 1928/1929—1932/1933.

I viss utsträckning hava kompletterande undersökningar verkställts jämväl för andra anslag än ovan angivna, nämligen dels för mindre i löpande riksstat upptagna anslag, som under budgetperioden 1928/1929—1932/1933 beräknas stiga till minst 50,000 kronor, dels för sådana nya anslag, som under nämnda period kunna som konsekvenser av statsmakternas redan fattade beslut beräknas tillkomma och som under perioden beräknas stiga till minst 50,000 kronor.

Vid här ifrågavarande kalkyler har hänsyn tagits endast till sådana förändringar, som kunna beräknas inträda på grundvalen av statsmakternas redan fattade beslut respektive Kungl. Maj:ts i den föreliggande statsverkspropositionen väckta förslag, däremot i övrigt icke till eventuella förändringar i anledning av nya beslut från statsmakternas sida.

Inom denna ram har beräkningen, som utgått från oförändrad prisnivå, avsett alla stegringar eller minskningar, som kunna anses sannolika, följaktligen såväl sådana, vilka kunna såsom omedelbara eller medelbara konsekvenser hänföras till vissa särskilda statsmakternas beslut, som ock till sådana, som, utan att samband med visst beslut direkt kan påvisas, erfarenhetsmässigt och särskilt med ledning av den faktiska utvecklingen under budgetperioden 1923/1924—1926/1927 kunna beräknas inträda.

Om sålunda — för att nämna ett exempel på en automatisk stegling, som

P. M. angående automatiska anslagsförändringar. 3

är hän 1'örlig till visst särskilt beslut — riksdagen beviljat medel till eu ny eller utvidgad sjukvårdsanläggning, bär i kalkylen medtagits den anslagsökning, som kan bliva erforderlig för den nya eller utvidgade anläggningens drift, såsom för ökad läkarpersonal, ökat antal patienter o. d. Såsom exempel på en automatisk stegring av senare slaget må nämnas den stegring av utgående statsbidrag, som vid oförändrade grunder för respektive anslags disposition kan följa av sjukkasseväsendets, allmänna pensionsförsäkringens eller vägväsendets normala utveckling.

Tillfälliga anslag ävensom anslag, som i löpande riksstat upptagits till belopp, understigande 50,000 kronor, hava — med nyssberörda undantag beträffande mindre anslag — uteslutits från det uppgiftsmaterial, som lagts till grund för utredningen rörande budgetens automatiska anslagsstegringar respektive anslagsminskningar.

Sedan det sålunda liopbragta uppgiftsmaterialet korrigerats med hänsyn till de belopp, som för respektive anslag upptagits i riksstatsförslaget för nästkommande budgetår, hava för vart och ett av budgetåren 1928/1929— 1932/1933 de beräknade anslagsbeloppen summerats, varvid särskilda summor uträknats för var och en under anslagen till verkliga utgifter redovisad huvudtitel. Den för budgetåret 1928/1929 framgångna slutsumman av de undersökta anslagens belopp har visat sig utgöra 96.5 procent av det slutliga budgetförslagets sammanlagda anslag till verkliga utgifter. Sistnämnda procenttal angiver den omfattning, i vilken det framlagda budgetförslagets anslagsbelopp underkastats undersökning med hänsyn till förefintligheten av automatiska anslagsstegringar och anslagsminskningar. Motsvarande procenttal för envar av de elva första huvudtitlarna växlar mellan 91.6 procent för nionde huvudtiteln och 99.3 procent för elfte huvudtiteln. Beträffande tolfte, trettonde och fjortonde huvudtitlarna har undersökningen rörande de automatiska stegringarna och minskningarna direkt hänfört sig till huvudtitlarnas slutsummor enligt riksstatsförslaget för budgetåret 1928/1929.

På grundval av de sålunda framkomna slutsummorna för de undersökta anslagen hava för vart och ett av budgetåren 1929/1930- 1932/1933 särskilt för varje huvudtitel den automatiska stegringens respektive minskningens storlek i förhållande till de för budgetåret 1928/1929 framräknade summorna av undersökta anslag uträknats. De sålunda framkomna stegrings- respektive minskningsprocenttalen hava härefter tillämpats på de olika huvudtitlarnas slutsummor enligt riksstatsförslaget för budgetåret 1928/1929. Härigenom erhållas för varje huvudtitel de totalbelopp, som enligt den använda metoden för vart och ett av budgetåren 1929/1930—1932/1933 antagas motsvara huvudtitlarnas anslagsbehov under hänsynstagande till budgetens ur undersökningen framgångna automatiska stegrings- respektive minskningstendenser.

Innebörden av här tillämpade metod är, att de för varje huvudtitel icke särskilt undersökta anslagen, vilka enligt vad tidigare anförts för alla huvudtitlar tillsammantagna uppgingo till allenast 3.5 procent av totalbeloppet av anslagen till verkliga utgifter enligt budgetförslaget för budget-

Utredningens

resultat.

4 P. M. angående automatiska anslagsförändringar.

året 1928/1929, antagas underkastade samma stegrings- respektive rninskningstendenser som de undersökta anslagen. Angivna restbelopp av 3.5 procent för samtliga anslag innefattar dels permanenta anslag, vilka i löpande riksstat äro upptagna till belopp understigande 50,000 kronor, dels vissa i budgetförslaget upptagna nya anslag av permanent natur, dels slutligen tillfälliga anslag, huvudsakligen byggnadsanslag. Åtminstone beträffande de båda förstnämnda anslagsgrupperna torde den gjorda förutsättningen, att dessa anslag utvisa samma stegrings- respektive minskningstendenser som de undersökta anslagen, utan vidare kunna antagas föreligga, och även vad angår de tillfälliga anslagen lärer den använda metoden för det totala anslagsbehovets beräknande föra till ett i stort sett rättvisande resultat.

Beträffande anslagen till räntor å statsskulden m. m. har stegringen för budgetåren 1929/1930—1932/1933 beräknats med ledning av anslagsbelastningen å titeln under de olika åren av budgetperioden 1923/1924—1928/L929. Hänsyn har härvid icke tagits till den inverkan på ränteutgifterna, som den fortgående avsättningen till fonden för statsskuldens amortering kan tänkas medföra.

Utredningens resultat har sammanförts i fyra siffertabeller, vilka äro fogade till denna promemoria.

I tabell 1 redovisas utvecklingen av anslagen till verkliga utgifter, särskilt för varje huvudtitel, enligt riksstaterna för budgetåren 1923/1924—1927/1928 och riksstatsförslaget för budgetåret 1928/1929. I tabellen meddelas därjämte indextal, utvisande anslagsbeloppens stegring respektive minskning i förhållande till anslagen under periodens första år, samt redovisas den totala anslagsstegringen respektive anslagsminskningen under perioden och den absoluta och relativa förändringen i genomsnitt per år. Med hänsyn till den särställning i budgettekniskt hänseende, som anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel ävensom anslaget att direkt utgå av bevillning av fast egendom samt av inkomst intaga, hava för vederbörande huvudtitlar samt för de sammanlagda anslagsbeloppen särskilda uppgifter meddelats, upptagande beloppen såväl utan som med inräknande av nämnda anslag. Slutligen hava särskilda summasiffror meddelats för anslagen till verkliga utgifter med uteslutande av anslagen under fjärde huvudtiteln.

Enligt tabellens siffror utvisa de sammanlagda anslagen till verkliga utgifter med uteslutande av anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel och av bevillning av fast egendom samt av inkomst en total stegring under redovisningsperioden av 38.8 7 miljoner kronor eller 6.7 procent. Frånräknas fjärde huvudtiteln uppgår stegringen till 54.9 5 miljoner kronor eller 12.7 procent. Av nämnda 54.9 5 miljoner kronor hänföra sig 24.9 5 miljoner kronor, d. v. s. bortåt hälften, till femte huvudtiteln, 12.51 miljoner kronor eller nära en fjärdedel till åttonde huvuditeln, 8.8 o miljoner kronor till elfte huvudtiteln och 5.14 miljoner kronor till nionde huvudtiteln. Fjärde huvudtiteln utvisar en minskning under perioden av 16.0 8 miljoner kronor.

P. M. angående automatiska anslagsförändringar. 5

Anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel, vilka redovisats i riksstaten först från och med budgetåret 1925/1926, hava för budgetåren 1926/ 1927—1928/1929 stegrats med 15.oo miljoner kronor, medan anslaget att direkt utgå av bevillning av fast egendom samt av inkomst för hela redovisningsperioden 1924/1925 1928/1929 stegrats med O.yo miljoner kronor.

Den genomsnittliga stegringen per år har för de sammanlagda anslagen till verkliga utgifter med frånräknande av anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel och av bevillning av fast egendom samt av inkomst utgjort 1.33 procent och med inräknande av samma anslag 1.88 procent.

Motsvarande procenttal för anslagen till verkliga utgifter exklusive fjärde huvudtiteln utgöra respektive 2.5 3 och 3.4 5. Av huvudtitlarna utvisar sjätte huvudtiteln vid inräknande av anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel den största årliga stegringen eller 14.5o procent; utan inräknande av sistnämnda anslag är stegringen endast 1.3 3 procent. Av övriga huvudtitlar företer femte huvudtiteln en genomsnittlig stegring av 6.4 8 procent, elfte huvudtiteln en genomsnittlig stegring av 5.4 o procent, nionde huvudtiteln en genomsnittlig stegring av 4.7 o procent och åttonde huvudtiteln en genomsnittlig stegring av 2.0 5 procent. Å andra sidan utvisar tredje huvudtiteln en genomsnittlig minskning av 2.2 2 procent och fjärde huvudtiteln en genomsnittlig minskning av 2.14 procent.

I tabell 2, som till utgångspunkt tager riksstatsförslaget för budgetåret 1928/1929, d. v. s. det sista i tabell 1 upptagna budgetåret, redovisas de i sagda budgetförslag angivna anslagsbeloppen å de olika huvudtitlarna samt motsvarande för vart och ett av budgetåren 1929/1930—1932/1933 beräknade anslagsbehov. I tabell 2 meddelas därjämte, i anslutning till uppställningen i tabell 1, uträknade indextal angivande för varje huvudtitel och varje ifrågakommande år anslagsbehovets storlek i förhållande till de i budgetförslaget för budgetåret 1928/1929 upptagna anslagsbeloppen. Slutligen angivas i tabellen såväl den totala anslagsstegringen respektive anslagsminskningen under perioden som den absoluta och den relativa stegringen respektive minskningen i genomsnitt per år. Liksom i tabell 1 meddelas i tabell 2 i förekommande fall särskilda uppgifter upptagande anslagsbeloppen såväl utan som med inräknande av anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel och av bevillning av fast egendom samt av inkomst. Även i denna tabell hava särskilda summasiffror meddelats för anslag till verkliga utgifter med uteslutande av anslagen under fjärde huvudtiteln.

Enligt tabellens siffror utvisa de sammanlagda anslagen till verkliga utgifter exklusive anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel och av bevillning av fast egendom samt av inkomst en total stegring under redovisningsperioden av 28.2 7 miljoner kronor eller 4.5 procent. Frånräknas fjärde huvudtiteln uppgår stegringen till 30.9 7 miljoner kronor eller 6.3 procent. Av nämnda 30.9 7 miljoner kronor hänföra sig 16.6 9 miljoner kronor till femte huvudtiteln, 3.4 9 miljoner kronor till åttonde huvudtiteln,

(i I*. M. angående automatiska anslagsförändringar.

2.6 5 miljoner kronor till elfte huvudtiteln samt 5.3 6 miljoner kronor till räntor å statsskulden. Fjärde huvudtiteln utvisar en minskning under perioden av 2.70 miljoner kronor. Anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel stegras för budgetåren i fråga med 5.7 5 miljoner kronor och anslaget att direkt utgå av bevillning av fast egendom samt av inkomst med 0.20 miljoner kronor. Observeras må, att de för nu förevarande period, budgetåren 1929/1930 -1932 1933, meddelade uppgifterna omfatta en tid av allenast fyra år, medan förut meddelade motsvarande uppgifter för perioden 1924/1925—1928 1929 avse eu sammanlagd tid av fem år.

Den genomsnittliga stegringen per år utgör för de sammanlagda anslagen till verkliga utgifter med frånräknande av anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel och av bevillning av fast egendom samt av inkomst l.is procent och med inräknande av samma anslag 1.30 procent. Motsvarande procenttal för anslagen till verkliga utgifter exklusive fjärde huvudtiteln äro respektive 1.5 8 och 1.7 6. Av huvudtitlarna utvisar femte huvudtiteln den största genomsnittliga stegringen eller 4. o o procent. Av övriga huvudtitlar företer sjätte huvudtiteln vid inräknande av anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel en stegring av 3.71 procent; utan inräknande av sistnämnda anslag är stegringen 2.18 procent. Nionde huvudtiteln utvisar en genomsnittlig stegring av 1.84 procent, elfte huvudtiteln en genomsnittlig stegring av 1.6 o procent och titeln räntor å statsskulden m. m. en genomsnittlig stegring av 1.5 5 procent. Å andra sidan företer fjärde huvudtiteln en genomsnittlig minskning av 0.5 o procent och sjunde huvudtiteln inklusive anslag att direkt utgå av bevillning av fast egendom samt av inkomst en genomsnittlig minskning av 0.6 3 procent och exklusive samma anslag en genomsnittlig minskning av 0.8 2 procent.

På grundval av tabellerna 1 och 2 har utarbetats tabell 3. Tabellen, som omfattar båda i det föregående omnämnda tidsperioder, angiver för varje huvudtitel och för vart och ett av budgetåren 1924/1925 — 1932/1933 anslagsstegringen respektive anslagsminskningen i förhållande till närmast föregående år.

Beträffande perioden 1923/1924—1928/1929 framgår av tabellen, att de sammanlagda anslagen till verkliga utgifter för skilda år uppvisa omväxlande stegringar och minskningar, dock att stegringarna högst avsevärt dominera. De största stegringarna hänföra sig till budgetåret 1925/1926, vilket år utvisar en sammanlagd stegring om 24.7 7 miljoner kronor. Betydande totala stegringar redovisas jämväl för budgetåren 1926/1927 och 1928/1929, medan budgetåret 1924/1925 företer en icke oväsentlig anslagsminskning. Beträffande uppgifterna för budgetåret 1928/1929 må uppmärksammas, att stegringen i avsevärd mån påverkas av den i riksstatsförslaget genomförda omläggningen av anslagen till tandläkarinstitutet och till egnahemsverksamheten.

För budgetperioden 1928/1929—1932/1933 angiva tabellens siffror, att steg-

P. M. angående automatiska anslagsförändringar. 7

ringen under budgetåret 1929/1930 av de sammanlagda anslagen till verkliga utgifter exklusive anslag att direkt utgå av automobilskattemedel och av bevillning av fast egendom samt av inkomst beräknas till 11.70 miljoner kronor och inklusive nämnda anslag till 13.oo miljoner kronor. Under följande budgetår sjunka motsvarande stegringsbelopp för att under periodens sista år stanna vid respektive 4. t o och 6.is 5 miljoner kronor. Vad angår de olika huvudtitlarna utvisa samtliga huvudtitlar utom den fjärde och den sjunde samt för ett enstaka år den trettonde stegring eller oföränderlighet under periodens olika år. Fjärde och sjunde huvudtitlarna äter förete minskning under varje år.

Slutligen meddelas i tabell 4, vilken i likhet med tabell 3 avser hela perioden 1923/1924—1932/1933, ett sammandrag över totalbelopp samt absolut och relativ stegring respektive minskning i förhållande till närmast föregående år. Liksom i övriga tabeller meddelas jämväl i denna tabell dels i förekommande fall särskilda uppgifter, upptagande anslagsbeloppen såväl utan som med inräknande av anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel och av bevillning av fast egendom samt av inkomst, dels särskilda summasiffror för verkliga utgifter med uteslutande av anslagen under fjärde huvudtiteln.

Av tabellens siffror framgår, att de sammanlagda anslagen till verkliga utgifter — alltså inklusive anslagen att direkt utgå av automobilskattemedel och av bevillning av fast egendom samt av inkomst för budgetåren 1926/1927—1928/1929 stegrats med respektive 2.oi, l.ie och 2.37 procent per är samt för de följande budgetåren 1929/1930 —1932/1933 uppvisa eu fortgående automatisk stegring från år till år om 1.98, 1.39, O.90 och O.oi procent. Uteslutes fjärde huvudtiteln ur sammanställningen bliva motsvarande stegringsprocent för budgetåren 1926/1927—1928/1929 respektive 4.i o, 2.02 och 3.85 samt för budgetåren 1929/1930—1932/1933 respektive 2.53, 1.72, 1.37 och 1.26. Fjärde huvudtiteln åter uppvisar under samma båda perioder eu fortgående nedgång, nämligen för perioden 1926/1927—1928/1929 med 4.86, 1.83 och 3.03 procent samt under perioden 1929/1930—1932/1933 med 0.17, 0.26, 1.04 och 0.55 procent.

Ovan hava i åtskilliga fall siffror från de bada ifrågavarande tidsperioderna ställts vid sidan av varandra. Erinras må emellertid, att de meddelade uppgifterna icke äro direkt jämförbara med varandra, enär, såsom förut påpekats, uppgifterna för budgetåren 1924/1925—1928/1929 innefatta samtliga stegringar respektive minskningar som ägt rum och som tagit sig uttryck i riksstaternas slutliga anslags belopp, medan beträffande perioden 1929/1930—1932/1933 hänsyn tagits allenast till förändringar, som äro av automatisk natur. Redan på grund härav är det tydligt, att siffrorna föi stegringar respektive minskningar per år för den senare perioden i allmänhet måste vara lägre än för den förra.

8 P. M. angående automatiska anslagsförändringar.

Härtill kommer emellertid, att beräkningarna för den kommande tidsperioden i stor utsträckning måst grundas på förutsättningar, som äro svåra att överblicka, och antaganden, vilka kunna komma att jävas av utvecklingen. Särskilt hava svårigheterna varit stora att beträffande fjärde, åttonde och nionde huvudtitlarna överblicka det framtida anslagsbehovet. För den förstnämnda av dessa huvudtitlar har det för övrigt knappast varit möjligt att på grundval av nu föreliggande material åstadkomma eu tillförlitlig beräkning rörande det framtida anslagsbehovet. Vidare är att uppmärksamma, att gränsen mellan vad som är att hänföra till automatiska stegringar respektive minskningar och andra förändringar i fråga om budgeten visat sig ofta vara vansklig att draga. Då därjämte undersökningarna givetvis måst i första hand utföras inom respektive departement, vilket icke kunnat undgå att medföra en viss ojämnhet i bedömandet, är det uppenbart, att de verkställda beräkningarna i betydande grad måste lida av bristande enhetlighet. Klart är också, att svårigheterna att nå fram till en pålitlig uppskattning väsentligen ökas i den mån det budgetår, varom är fråga, ligger längre fram i tiden, vilket närmast synes hava tagit sig uttryck i benägenhet att underskatta de stegrande momentens räckvidd.

Nu nämnda omständigheter medföra självfallet, att några alltför vittgående slutsatser icke böra dragas ur de framkomna siffrorna. I varje fall synes dock utredningsresultatet vara av värde såsom belysande de allmänna utvecklingstendenserna för den närmaste framtiden.

Stockholm den 4 januari 1928.

TABELLER

10 P. M. angående automatiska anslagsförändringar.

Till». 1. Anslag till verkliga utgifter enligt rlksstaterua för budgetåren

P. M. angående automatiska anslagsförändringar

1923/1924—1027/1928 och enligt riksslats förslaget för budgetaret 1928/1929.

1 Stegringen per år beräknad på grundval av anslagsbeloppen för budgetåren 1925/1926— 1928/1929.

12 P. M. angående automatiska anslagsförändringar.

Tiib. 2. Approximativ beräkning av anslag till verkliga utgifter för budgetftreu

för budgetåret 1928/1929 under hänsynstagande till

P. M. angående automatiska anslagsförändringar.

1929/1930—1932/1933, verkställd på grundval av anslagskeioppen enligt riksstatsförslaget antomatiska auslagsstegringar och anslagsminskningar.

14 P. M. angående automatiska anslagsförändringar.

Tall. 3. Stegring ( + ) eller minskning (—) i förhållande till närmast föregående är — 1927/1928 och riksstatsförslaget för bndgetåret 1928/1929, dels motsvarande för budget-

ningar beräknade

MiIj o ne r

I

Faktisk .stegring (-f) eller

P. M. angående automatiska anslagsförändringar.

av dels anslagen till verkliga utgifter enligt riksstaterna för budgetären 1024/1925 siren 1929/1930—1932/1933 under hänsynstagande till automatiska stegringar och minskanslagsbelopp.

kronor. 1

1 Stegringen per år beräknad på grundval av anslagsbeloppen för budgetåren 1925/192(i 1928/1929.

16 P. M. angående automatiska anslagsförändringar.

Tab. 4. Sammandra? över totalbelopp samt absolut och relativ stegring (+) eller minskning ( —) i förhållande till närmast föregående År av dels anslagen till verkliga utgifter enligt riksstaterna för budgetåren 1923/1924—1927/1928 och riksstatsförslaget för budgetåret 1928/1929, dels motsvarande för budgetåren 1929/1930—1932/1933 under hänsynstagande till automatiska stegringar och minskningar beräknade anslagsbelopp.

Stockholm, Isaac Marcus’ Boktryckeri-Aktiebolag, 1928.

Beräkningar angående 1928 års taxeringar.

Bil. II.

Beräkningar angående 1928 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

Enskilda

Aktiebolag Tlllsammanä m. fl.

Inkomst av last egendom: i 1. Jordbruksfastighet

! 2. Annan fastighet ......

I

Summa

Inkomst av kapital ..............................

Inkomst av arbetsanställning m. m. ......

Inkomst av rörelse eller yrke eller eljest

Summa uppskattad inkomst

Avdrag:

1. Enligt 11 § 2 mom. 4:o) bevillningslörordningen

2. För kommunalutskylder ...............................

3. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna:

avdrag

Summa avdrag

Återstod

l/eo av den taxerade förmögenheten- Till inkomst- och förmögenhetsskai ] Utnyttjade orts- och familjeavdrag •

| Beskattningsbart belopp ................

Skatteprocent i medeltal1 .............

Uträknad skatt ............................

40 Under budgetåret 1928/1929 inflytande skatt (96.S %) 140.'.'

1 Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknas skola utgå. har upptagits till 150.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt.

Iliksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 1

Bilaga III.

Till KONUNGEN

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Maj:t avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand.

I

2 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Då riksräkenskapsverket nu går att avgiva förslag till inkomstberäkning för budgetåret 1928/29, vill riksräkenskapsverket till en början något beröra utfallet av statsregleringen för budgetåret 1926/27.

Den kassafonden direkt påverkande delen av budgeten har utfallit med en nettobrist av 1.5 miljoner kronor, härledande sig från överskott å inkomstsidan å netto 21.3 miljoner kronor samt från merutgifter utöver besparingar å anslag om 22.8 miljoner kronor. Detta resultat är i och för sig tämligen missvisande, vad budgetutfallet på det hela angår. På grund av oberäknat stora restitutioner å krigskonjunkturskatt för tidigare år —

11.2 miljoner kronor mot 2.8 miljoner kronor under budgetåret 1925/26 — har sålunda kassafonden fått tillsätta ett betydande belopp för att fylla såväl brist å inkomsttiteln »diverse inkomster» som ersätta merutgift å anslaget till »oförutsedda utgifter». Vidare har å de inkomster, som regleras mot reservationsanslag, uppstått en nettobehållning av 6.2 miljoner kronor, varav 5.5 miljoner kronor tillförts de anslag för vägväsendet, som bestridas av automobilskattemedel. Rusdrycksinkomstmedel hava vidare, utöver vad som beräknats, tillförts fonden för statsskuldens amortering med 9.3 miljoner kronor.

I fråga om de viktigare inkomsttitlarna är i övrigt att märka, att inkomst- och förmögenhetsskatten — bortsett från den numera upphörda B-skatten, vilken tämligen nära sammanfallit med beräkningarna — lämnat ett överskott av 4.9 miljoner kronor. Ehuru den behållna inkomsten visar en minskning i förhållande till budgetåret 1925/26 med 0.4 miljoner kronor, har i verkligheten en stegring i skattens avkastningsförmåga inträtt. Nedgången har nämligen föranletts av sänkning av skattens procenttal från 170 till 160, vilken nedsättning i och för sig beräknades medföra en inkomstminskning av omkring 9 miljoner kronor. Stämpelmedlen utvisa en stegring mot föregående budgetår med 2.7 miljoner kronor. Tullmedlen hava ej blott givit ett betydande överskott utan hava jämväl lämnat eu med 15.9 miljoner kronor ökad avkastning, främst beroende på starkt stegrad sockerinförsel. Sockerskatten har på grund av sänkt skattesats nedgått med 8.3 miljoner kronor, vilket belopp dock understiger den enligt riksstaten beräknade minskningen. Tobaksskatten företer — jämte budgetmässigt överskott — stegring i förhållande till budgetåret 1925/26 med 5.9 miljoner kronor, vilket belopp avsevärt överstiger den förutsatta nedgången å utdelningen i tobaksmonopolet, 2.6 miljoner kronor.

Avkastningen från affärsverken, som sammanlagt med ett jämförelsevis obetydligt belopp understigit beräkningarna, företer en stegring utöver föregående budgetår av 2.o miljoner kronor. Postmedlen hava sålunda ökats med 3.5 miljoner kronor, helt beroende på omläggning av tiden för medlens inleverering. För statens järnvägar åter har på grund av ökade

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 3

bränslekostnader inlevereringen nedgått med 4.3 miljoner kronor. Statens domäner hava ökat sitt överskott med 2.7 miljoner kronor. Övriga ändringar beträffande affärsverken äro av mindre betydelse.

Vad härefter angår den nu löpande budgeten, är det givetvis ännu för tidigt att uttala något bestämt omdöme om resultatet. För inkomsttitlarnas del vill det dock redan nu synas, att ett ganska betydligt överskott kommer att uppstå.

Inkomst- och förmögenhetsskatten för budgetåret 1927/28, som grundar sig på de skattskyldigas inkomstförhållanden under 1926, kan nu tämligen tillförlitligt bedömas. Enligt statistiska centralbyråns preliminära sammanställningar av årets taxering har det beskattningsbara beloppet — sammanlagt för såväl enskilda som bolag — stigit från 2,285.7 till 2,348.4 miljoner kronor. Denna ökning är ej mer än omkring två tredjedelar av ökningen från 1925 till 1926. Beträffande de enskilda skattskyldiga är dock stegringen endast obetydligt lägre än året förut, medan utvecklingen ifråga om bolagen har varit sämre. För statsinkomsternas vidkommande innebär nämnda taxeringsresultat, att det inflytande skattebeloppet kan komma att något understiga det beräknade, 147 miljoner kronor. Om något underskott överhuvudtaget uppstår, torde detta likväl ej röra sig om mera än 1 procent av riksstatssiffran.

Redan av det förut anförda framgår, att under förra hälften av 1927 en del viktigare statsinkomster varit stadda i uppgång. Denna har sedermera fortsatt. Sålunda hava tull- och stämpelmedlen under innevarande budgetårs första månader givit ökad avkastning liksom automobilskatterna. Fyr- och båkmedlen samt lotspenningarna visa ock höjda siffror.

Nu berörda stegring i statsinkomsterna tyder på en uppgång i konjunkturerna, som är av betydelse främst för bedömandet av den inkomstskatt, som skall uppföras å riksstaten för budgetåret 1928/29. Även andra förhållanden bestyrka den sålunda konstaterade uppgångstendensen.

Den industriella produktionen har under den gångna delen av år 1927 genomsnittligt varit ej obetydligt högre än under motsvarande tid i fjor. Enligt Svensk finanstidnings produktionsindex har sålunda för januari— oktober månadsmedeltalet varit 113 mot 108 för 1926 och 106 för 1925. Ökningstendensen har gjort sig gällande även under de senast förflutna månaderna.

Exportsiffrorna visa en genomsnittligt stark stegring. För tiden januari —oktober har sålunda det preliminärt beräknade exportvärdet stigit från 1,126 miljoner kronor 1926 till 1,306 miljoner kronor 1927, samtidigt som importöverskottet för 1926 å 76.9 miljoner kronor förbytts i exportöverskott å 32.7 miljoner kronor, ökningen av utförselkvantiteterna är emellertid större än som framgår av nämnda värdesiffror, beroende på prisfall på vissa viktiga varugrupper. En överblick över exportens utveckling erhålles av nedan intagna, ur »Ekonomisk översikt» hämtade samman-

4 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1928/1929.

ställning över exporthandelns volym till och med tredje kvartalet 1927, uttryckt i procent av 1913 års kvantitetssiffror.

Ett medeltal för exporten under de tre första kvartalen 1926 och 1927 utvisar ökning för samtliga varugrupper, tyvärr minst för de ur exportsynpunkt viktiga grupperna trämassa samt papp och papper, för vilka grupper sammantagna exportvärdet ej ens fullt uppnått fjorårets siffra. För gruppen järn och stål, där exporten måste anses såsom synnerligen otillfredsställande även ur prissynpunkt, motsvaras den stegrade exporten icke av ökning i produktionen, vilken i stället nedgått.

För flera av de angivna varugrupperna har även importen ökats. I den mån importen av råämnen och halvfabrikat stegrats, vilket är fallet med såväl spånadsämnen som mineraliska råämnen, särskilt stenkol och koks, är dock detta tecken på en ökad produktion.

Vad beträffar utvecklingen inom de delar av industrien, som väsentligen arbeta för hemmamarknaden, har ökad sysselsättning i jämförelse med 1926 inträtt för ett flertal grenar, såsom textil- och läderindustrierna, snickeri- och möbelfabriker, stenliuggerier och tegelbruk. Beträffande metall- och maskinindustrien är utvecklingen mera ojämn. Medan — såsom antytts — för järnindustrien i allmänhet arbetstillgången varit

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 5

dålig, har för verkstadsindustrien liksom för den elektriska i regel god sysselsättning rapporterats.

För byggnadsindustrien synes arbetstillgången under 1927 hava varit god. Byggnadsverksamheten för bostadshus lärer emellertid enligt från socialstyrelsen erhållna uppgifter visa nedgående tendens såväl beträffande hyreshus som än mer ifråga om egnahemsbyggnader.

Vad jordbruket vidkommer, har 1927 års skörd varit under medelmåttan, vilket redan medfört stegrad spannmålsimport under höstmånaderna. Den under året återupptagna sockerbetsodlingen innebär emellertid ett tillskott till jordbruksinkomsten inom de sydligaste landskapen.

Järnvägstransporterna hava under månaderna januari—augusti ökats, i det att den sammanlagda godsmängden å landets samtliga järnvägar uppgått till 26.2 6 miljoner ton mot 24.42 miljoner ton under samma tid 1926. För de enskilda järnvägarna är ökningen större än för statens järnvägar, vilka senare utan de ökade malmtransporterna skulle visat stillastående. Man får vid bedömandet av transportmängderna ej förbise, att automobiltrafiken övertagit en avsevärd godsmängd, som eljest skolat befordras på järnväg.

Den utrikes sjöfarten företer stegring i förhållande till fjoråret. För de tre första kvartalen har sålunda nettotontalet för lastade fartyg stigit för ankomna fartyg från 7.4 till 8.5 miljoner och för avgångna fartyg från 8.1 till 10.2 miljoner. Frakterna hava emellertid på sista tiden varit mindre tillfredsställande, varför uppläggning av fartyg påbörjats. .

Arbetslösheten har under 1927 nedgått i jämförelsevis större omfattning än under 1926. Det till arbetslöshetskommissionen anmälda antalet arbetslösa var vid november månads början något högre än ett år tidigare — 16,450 mot 15,550. Ökningen är emellertid något mindre än från 1925 till 1926. Socialstyrelsens genomsnittssiffra för arbetstillgången inom de viktigare industrierna visar ock förbättring för varje kvartal 1927 i förhållande till 1926. Nämnda ökning av arbetslöshetssiffran får givetvis icke tagas till intäkt för den uppfattningen, att antalet arbetande skulle hava minskat. Det befolkningstillskott, som under 1927 uppnått arbetsför ålder, är självfallet betydligt större än nämnda siffra för ökningen i antalet arbetslösa. Det förtjänar i detta avseende framhållas, att enligt den i novemberhäftet av »Sociala meddelanden» intagna tablån över arbetstillgången inom industrien under tredje kvartalet 1927 — trots nedgång i jämförelse med 1926 av antalet uppgiftslämnande arbetsgivare från 2,102 till 2,041 — antalet sysselsatta arbetare redovisats med en från 272,379 till 277,086 höjd siffra.

De ekonomiska förhållandena under 1927 äro för nästkommande statsreglering av betydelse huvudsakligen i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatten. För övriga inkomsttitlar å den nya budgeten äro däremot avgörande förhållandena under 1928, respektive senare hälften av detta år och första delen av 1929.

6 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

Att bedöma utvecklingen även för den närmaste framtiden möter betydande vanskligheter. Förebud saknas ej till en viss konjunkturavmattning såväl i Förenta staterna som i vissa delar av Europa. Tendensen synes emellertid vara ganska oenhetlig, varför man står mera frågande inför situationen nu än exempelvis för ett år sedan. Tillräcklig anledning att antaga en allmänt vikande konjunktur torde likväl saknas.

Såsom förhållandena numera gestaltat sig, torde man knappast kunna räkna med något enhetligt konjunkturläge ens för vårt eget land. Att för det stora flertalet industrier nu gällande arbetsavtal förlängts för .1928 stöder emellertid förhoppningarna på en allmänt taget lugn utveckling. Penningmarknadens läge synes för närvarande vara sådant att, därest någon förändring överhuvudtaget är att emotse, en sänkning av räntesatserna snarast kan väntas. Prisnivån har efter en nedgång under våren och försommaren åter stigit. Även detta torde i sin mån bidraga till eu livligare företagsamhet. De otillfredsställande prisförhållandena för viktiga grenar av exportindustrien samt den sannolika nedgången inom byggnadsverksamheten utgöra emellertid allvarliga tecken i motsatt riktning.

Under ovan berörda förhållanden har riksräkenskapsverket vid den nu ifrågavarande inkomstberäkningen icke vågat fästa starkare förhoppningar vid utvecklingen under år 1928 och den närmaste tiden därefter, än att konjunkturförbättringen ej skall helt avstanna. Men försiktigheten synes bjuda,-att man räknar med en väsentligt mindre uppgång än den, som ägt rum under det senaste året.

Den grundåskådning rörande det ekonomiska läget, åt vilken riksräkenskapsverket sålunda givit uttryck, synes väsentligen sammanfalla med de uttalanden angående konjunkturutvecklingen, som av vissa ämbetsverk gjorts i samband med av dem verkställda förhandsberäkningar rörande inkomsterna vid respektive förvaltningsgrenar. Riksräkenskapsverket anser sig emellertid böra här förutskicka, att då i det följande förordas höjning av myndigheternas uppskattningar, detta i flera fall herott på, att vederbörande myndigheter icke tillräckligt beaktat, att mellan den tid inkomstberäkningen avser och det sistförflutna budgetåret ligger ett budgetår. I förhållande till de nu kända inkomstsiffrorna bör fördenskull i regel räknas med inkomststegring för två budgetår. Även om man antager, att statsinkomsternas tillväxt för budgetåret 1927/28 blir något mindre än under budgetåret 1926/27 och att den fortsatta ökningen till nästkommande budgetår blir ytterligare reducerad, erhålles dock i många fall en inkomstsiffra för 1928/29. som ligger ej obetydligt över ämbetsverkens beräkningar.

Riksräkenskapsverket övergår härefter till detaljberäkningen av de särskilda inkomsttitlarna, varvid verket liksom vid den nästlidet år gjorda inkomstberäkningen avser att komma den sannolika inkomstsiffran så nära

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 7

som möjligt. Då sålunda särskild s. k. säkerhetsmarginal ej beräknats, förutsättes att även utgiftssidans förslagsanslag undergå erforderlig uppräkning.

Vid redogörelsen i det följande för de olika titlarnas utfall under föregående budgetår bar ämbetsverket i respektive sammanställningar även angivet den stegring respektive nedgång i förhållande till närmast föregående budgetår, som inträffat beträffande den behållna inkomsten.

De av riksräkenskapsverket föreslagna anslagsbeloppen äro uppförda i närslutna tabell (bil. A).

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.

Mantalspenningar. Denna inkomsttitel har i riksstaten och budgetredovisningen för de senaste budgetåren beräknats till, respektive redovisats med

följande belopp:

Stegring

kronor

5,348

12,728

15,436

I riksstaten för budgetåret 1928/29 torde denna inkomsttitel med hänsyn till den tendens till stegring, som inkomsterna under de senare budgetåren utvisat, böra upptagas till 1,000,000 kronor.

Prästerskapets till statsverket indragna tionde.

I underdånig skrivelse den 13 sistlidna september bär kammarkollegium för budgetåret 1928/29 föreslagit en böjning av förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde från 4,520,500 kronor till 4,536,700 kronor samt beräknat inkomsttiteln prästerskapets till statsverket indragna tionde till 2,363,500 kronor.

8 Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928/1929.

Riksräkenskapsverket har icke funnit skäl att i annan mån frångå den av kammarkollegium gjorda beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel, än att beloppet torde böra jämnas till 2,363,000 kronor.

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning.

De beräknade och behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhetsskatten hava — bortsett från den tidigare utgående s. k. B-skatten — utgjort:

Budgetåret 1923/24 » 1924/25

» 1925/26

» 1926/27

» 1927/28

Beräknad

inkomst

kronor

124.000. 000

133.000. 000

137.000. 000

139.000. 000

147.000. 000

Behållen

inkomst

kronor

135,718,956

138,514,666

144,265,840

143,870,552

Stegring -f- Nedgång — kronor

+ 2,795,710 + 5,751,174 — 395,288

Beträffande nedgången av inkomstskatten mellan budgetåren 1925/26 och 1926/27 torde böra erinras, att densamma föranletts av sänkning av procenttalet för skattens grundbelopp.

Efter framställning av riksräkenskapsverket har statistiska centralbyrån på grundval av de till centralbyrån inkomna uppgifterna angående 1927 års skattetaxeringar överlämnat den härvid såsom bil. B fogade sammanställningen. Denna är enligt vad centralbyrån meddelat utarbetad efter i huvudsak samma grunder som den vid innevarande års statsverksproposition fogade tabellen »Beräkningar angående 1926 års skattetaxeringar» (Inkomsterna, bil. II, sid. 67).

Med utgångspunkt från de i statistiska centralbyråns sammanställning förekommande posterna rörande 1927 års taxeringar har riksräkenskapsverket sökt beräkna det antagliga resultatet av 1928 års taxeringar. Till grund för dessa komma såsom regel att ligga 1927 års inkomst förhållanden.

Inkomsten av jordbruksfastighet torde på grund av årets dåliga skörderesultat få något sänkas för de enskilda skattskyldiga. Medan siffran för dessa mellan taxeringarna 1926 och 1927 stigit från 403.2 till 415.6 miljoner kronor, torde försiktigheten nu kräva en nedsättning till förslagsvis 405 miljoner kronor. För aktiebolagen har enligt statistiska centralbyråns uträkningar siffran - sänkts med 1 miljon kronor i jämförelse med 1926 års taxering till 31 miljoner kronor. För 1928 års taxering torde en avjämning till 30 miljoner kronor vara tillfyllest.

Jämväl beträffande aktiebolagens inkomster av annan fastighet än jordbruk har redovisats en nedgång, från 63.6 till 61.8 miljoner kronor. För de enskilda har av centralbyrån upptagits en inkomstsiffra av 150 miljoner kronor eller 6 miljoner kronor mera än det för 1926 års taxering beräknade beloppet. För nästa års taxering torde inkomsten för bolagen kunna bibe-

Kiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 9

hållas vid i avjämnat tal 62 miljoner kronor, medan för enskilda siffran lärer kunna höjas till förslagsvis 155 miljoner kronor.

Inkomsten av kapital har för enskilda skattskyldiga ej stigit fullt så mycket, som riksräkenskapsverket i fjor antog. Den inträdda stegringen från 393.2 till 407.7 miljoner kronor är dock betydligt starkare än mellan 1925 och 1926 års taxeringar. Nu synes man få räkna med en något mindre ökning, lämpligen till 418 miljoner kronor. Aktiebolagens inkomster av kapital har enligt statistiska centralbyråns beräkningar ökats — på sätt i fjor beräknades — från 40 till 42 miljoner kronor. På denna post synes man kunna antaga eu stegring till 43 miljoner kronor.

Inkomsten av arbetsanställning utvisar en höjning från 3,461.4 till 3,539.8 miljoner kronor eller praktiskt taget samma ökning, som riksräkenskapsverket på grundval av 1926 års taxering förra året antog. På grund av den under 1927 obestridligen ökade arbetsbi Igången torde eu väl så stark höjning som nästlidet år bär kunna förordas. Riksräkenskapsverket föreslår fördenskull eu beräkning av posten ifråga till 3,630 miljoner kronor.

Beträffande inkomsten av rörelse eller yrke har den senaste taxeringen givit utslag i olika riktningar för enskilda och för bolag. Medan för de enskilda ökningen på denna post mellan 1925 och 1926 års taxeringar var praktiskt tagen ingen eller från 488.9 till 489.1 miljoner kronor, vadan endast en avjämning till 490 miljoner kronor i fjor beräknades, har nu eu stegring inträtt till 502.4 miljoner kronor. Och under det att för bolagen i fjor kunde konstateras eu höjning med 28.7 miljoner kronor, som dock av riksräkenskapsverket försiktigtvis för 1927 års taxering nedräknades till 17.6 miljoner kronor, har i verkligheten denna post stannat vid eu ökningav 10.9 miljoner kronor, motsvarande ett inkomstbelopp av 383.s miljoner kronor. Omläggningen av tobaksmonopolbolagets vinstpolitik torde härvid hava varit av ej ringa betydelse. Det har vidare på sakkunnigt håll antagits, att en medverkande orsak till den minskade stegringen kan vara att finna däri, att bolagen alltmera inriktat sig på konsolidering och alltså i möjligaste mån använt sina inkomster för avskrivningar, medan den redovisade, beskattningsbara vinsten hållits nere liksom utdelningen till aktieägarna. Då den konjunkturförbättring, som inträtt under 1927, bör komma till uttryck — utom beträffande arbetsinkomsterna — på inkomsterna av rörelse eller yrke, bör otvivelaktigt en stegring här beräknas. För de enskilda har riksräkenskapsverket härvid antagit ungefär samma ökning, som senast konstaterats, eller till 515 miljoner kronor. För bolagen torde kunna räknas med en något större stegring eller till 400 miljoner kronor.

Den uppskattade sammanlagda inkomsten skulle härigenom komma att uppgå till 5,658 miljoner kronor, därav 5,123 för enskilda och 535 för bolag. Motsvarande siffror för 1927 års taxeringar äro 5,533.6, 5,015.5 samt 518.1.

I fråga om avdragsposterna har beloppet för sådana avdrag, som omför-

10 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928/1929.

mälas i 11 § 2 mom. 4:o) bevillningsförordningen — d. v. s. för ränta å gäld, förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier m. m. — av riksräkenskapsverket höjts från 242.6 miljoner till 248 miljoner kronor. Avdragen för kommunalutskylder hava i enlighet med en avstatistiska centralbyrån verkställd beräkning uppskattats till 334 miljoner kronor. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna avdrag, d. v. s. för värdeminskning å byggnader, vissa förluster m. in., hava bibehållits vid 40 miljoner kronor.

De enskildas förmögenhet har redan på grund av stegrade aktievärden ökats ej obetydligt. Riksräkenskapsverket har beräknat sextiondedelen av den taxerade förmögenheten till 255 miljoner kronor mot 250 miljoner kronor vid innevarande års taxering.

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet har i enlighet med förestående beräkningar av riksräkenskapsverket uppskattats för enskilda till 4,815 miljoner kronor samt för aktiebolag in. fl. till 476 miljoner kronor eller tillsammans 5,291 miljoner kronor. Från det nu angivna beloppet för enskilda skattskyldiga skola avgå orts- och familjeavdrag, vilka avdrag beräknats höjda från 2,827.6 till 2,875 miljoner kronor.

De beskattningsbara beloppen vid 1928 års taxering hava sålunda beräknats till 1,940 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga och till 476 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller tillsammans till 2,416 miljoner kronor.

Eu jämförelse mellan taxeringsresultaten för 1926 och 1927 samt de av riksräkenskapsverket verkställda taxeringsberäkningarna för 1928 ter sig sålunda:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 11

Medelskatteprocenten bär år 1927 för enskilda skattskyldiga uppgått till 5.8 7 procent och för aktiebolag m. fl. till 8.81 procent. Under förutsättning att skattesatsen förblir oförändrad, torde även för 1928 års taxering kunna antagas, att skatten kommer att i medeltal utgå efter nämnda medelskatteprocent.

Med nu angivna procentsatser skulle den debiterade skatten för år 1928 uppgå till 113.9 miljoner kronor för enskilda och 41.9 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 155.8 miljoner kronor. Den behållna inkomsten av skatten för budgetåret 1928/29 anser riksräkenskapsverket med stöd av budgetutfallet å titeln under de senaste åren höra beräknas till omkring 96.5 procent av sistnämnda belopp eller 150.3 5 miljoner kronor.

Under erinran att å ifrågavarande titel skola avföras restitutioner å B-skatten å aktiebolag in. fl. torde sistnämnda belopp böra något sänkas; och föreslår fördenskull riksräkenskapsverket, att den behållna inkomsten för budgetåret 1928/29 å inkomst- och förmögenhetsskatten beräknas till 150,000,000 kronor.

Denna titel motsvaras å riksstatens utgiftssida av det under sjunde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget »Bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting» (1927/28 VII D 3).

Enligt till statistiska centralbyrån inkomna uppgifter har ifrågavarande skatt i taxeringslängderna för 1927 debiterats med 4,057,394 kronor mot 3,948,546 kronor år 1926.

En jämförelse mellan den år 1926 debiterade och under budgetåret 1926/27 influtna bevillningen ger vid handen att den influtna bevillningen uppgår till 94.7 procent av den debiterade. Utgår man från ungefär samma relationstal mellan den år 1927 debiterade och den under budgetåret 1927/28 inflytande bevillningen, kan den sistnämnda antagas komma att uppgå till cirka 3,840,000 kronor. I jämförelse med föregående budgetår skulle detta innebära en stegring på omkring 100,000 kronor. Även om stegringen för budgetåret 1928/29 kommer att stanna vid ett något lägre belopp, anser sig riksräkenskapsverket dock kunna tillstyrka, att för nämnda budgetår inkomsterna å förevarande titel beräknas till 3,900,000 kronor.

12 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

Utskiftningsskatt, bevillning. Enligt förordning den 27 juni 1927 (nr 321) skall svenskt aktiebolag eller svenskt solidariskt bankbolag, som i samband med nedsättning av aktie- eller lottkapital eller vid bolagets upplösning utskiftar tillgångar, på sätt i förordningen stadgas till staten erlägga skatt (utskiftningsskatt) ä därvid utskiftat belopp, i den mån detta icke är att anse såsom återbäring av tillskjutet belopp. Ä sålunda bestämt beskattningsbart belopp skall utskiftningsskatt utgå med fem kronor för varje fullt hundratal kronor därav.

Ifrågavarande beskattningsform är helt ny, och riksräkenskapsverket saknar material för att bedöma, om skatten kommer att giva någon avkastning budgetåret 1928 29. För att emellertid eventuellt inflytande skatt från början skall bliva förd å rätt titel, bör utskiftningsskatten uppföras å den nya riksstaten. Vad skattens belopp angår, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna i tabell A. upptaga titeln till förslagsvis 100,000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning. Under denna titel sammanfattas de särskilda avgifter, som enligt förordningen den 23 oktober 1908 (nr 128) erläggas av vissa handlande och handelsexpediter samt för vissa offentliga föreställningar, varförutom hit även föras avgifter för rättighet till skogsfång och kolningsfrihet på allmänningar. De beräknade och behållna inkomsterna av dessa avgifter hava utgjort:

Under månaderna juli—oktober 1927 hava influtit 175,347 kronor mot 173,052 kronor under motsvarande tid föregående år. En stegring i jämförelse med föregående budgetår gör sig alltså märkbar, dock icke så betydande att den torde böra föranleda någon höjning av inkomsttiteln i fråga. Riksräkenskapsverket har fördenskull i tabell A. uppfört bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter med oförändrat belopp eller 500,000 kronor.

Stämpelmedel, bevillning. De beräknade och redovisade inkomsterna å denna titel hava uppgått till:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 13

stämplar, som använts till nedannämnda handlingar, hava dessa belopp under åren 1923—1926 utgjort:

Av de i förestående statistik ingående beloppen äro avgifterna för bouppteckningar och testamenten samt deklarationerna om gåva ävensom de i beloppen för rubriken »handlingar till lagfartsprotokollet» ingående stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev rörande fast egendom att hänföra till arvsskatt och skatt för gåva.

Sammanlagt hava sistnämnda båda skatter belöpt sig till:

år 1923 .................................................... kronor 14,552,983

» 1924.................................................... » 15,700,613

» 1925................................................... » 16,431,233

» 1926.................................................... » 15,983,881 I

I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse av den 11 november 1927 har generalpoststyrelsen meddelat, att de från styrelsen månad för

14 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under år 1926 samt intill utgången av oktober månad 1927 i avrundade tal uppgått till i nedanstående tabell angivna belopp. I tabellen har även intagits det belopp, som generalpoststyrelsen antagit bliva levererat under november månad 1927.

Beträffande den påfallande stora stegringen av stämpelbeloppet under oktober 1927 vid jämförelse med motsvarande månad år 1926 har generalpoststyrelsen meddelat, att densamma har sin grund bland annat däri, att två firmor inbetalat sammanlagt ungefär 2,130,000 kronor för stämpelbeläggning av aktier samt att ett arvsskattebelopp av 780,000 kronor influtit.

Under erinran, att stämpeluppbörden i riksstaten för budgetåret 1927/28 är upptagen till 49 miljoner kronor, av vilket belopp 3 miljoner kronor hänföra sig till av 1927 års riksdag beslutad höjning av lottsedelsstämpeln, har generalpoststyrelsen i skrivelse den 4 oktober 1927 till chefen för finansdepartementet anfört följande rörande stämpelinkomsterna under budgetåret 1928/29:

»Stämpeluppbörden är givetvis vansklig att beräkna längre tid i förväg, så nära beroende som den är av konjunkturväxlingarna. Det vill emellertid synas, som om viss anledning förefinnes att nu räkna med en något högre stämpeluppbörd för budgetåret 1927—1928 än som tidigare antagits. Inkomsterna av aktiestämplingen komma nämligen, på grund av de stora nyemissioner, som gjorts av ett par företag, att uppgå till högre belopp än som förut kunnat beräknas. Detta torde dock böra anses såsom en enstaka företeelse. I alla händelser synes försiktigheten bjuda, att icke för budgetåret 1928—1929 räkna med motsvarande inkomst av aktiestämplingen. Emellertid har, även om de sistnämnda inkomsterna samt de ökade inkomsterna

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 15

på grund av lottsedelsstämpelns höjning frånräknas, stämpeluppbörden hittills under år 1927 visat någon stegring vid jämförelse med uppbörden under motsvarande tid år 1926. På grund härav synes man hava fog för ett antagande, att den så att säga normala stämpeluppbörden skall undergå en ytterligare höjning under budgetåret 1928—1929. Under förutsättning att nuvarande stämpelavgifter bibehållas oförändrade, synes fördenskull stämpeluppbörden under sistnämnda budgetår kunna kalkyleras till 50 miljoner kronor.»

I ovanberörda skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1927 har generalpoststyrelsen meddelat, att förhållandena efter avgivandet av förenämnda skrivelse den 4 oktober icke givit generalpoststyrelsen anledning att frångå vad i skrivelsen anförts i fråga om beräkningen av stämpelmedelsintäkterna under budgetåret 1928 29. Dessa hava sålunda av generalpoststyrelsen beräknats under förutsättning av i någon mån uppåtgående konjunkturer för handel och näringar.

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde, efter avdrag av belopp, som restituerats genom statskontoret, 42,906,967 kronor för budgetåret 1925/26 samt 45,764,598 kronor för budgetåret 1926/27. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd av stämpelmedel jämte ränta, som inflyter i de fall, dä anstånd med stämpelskattens erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen om arvsskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelserna härunder budgetåren 1925/26 och 1926/27 — efter avdrag av restitutioner utgjort respektive 861,064 och 693,230 kronor.

Vissa ändringar i gällande förordning angående stämpelavgiften hava vidtagits, bland annat genom förordning den 11 juni 1926 (nr 205), den 20 maj 1927 (nr 166) och den 2 augusti 1927 (nr 336). Med undantag för den förhöjda lottsedelsstämpeln, som enligt vad i det föregående anförts, beräknats öka uppbörden med 3 miljoner kronor, synas ändringarna icke vara av den betydelse, att hänsyn till desamma behöver tagas vid inkomsttitelns beräkning. Framhållas må även att riksräkenskapsverket utgått från en fortsatt tillämpning av såväl förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror, vilkens giltighetstid utgår den 30 juni 1928 enligt i år given förordning (nr 46), som ock förordningen den 27 juni 1927 (nr 225) om fortsatt tillfällig höjning av beloppen för den i förordningen den 6 november 1908 (nr 129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper stadgade stämpelavgiften.

Bortses från såväl den inkomstökning, vilken följt av höjningen av stämpelavgiften för lottsedlar, som den tillfälliga inkomsten av de utav generalpoststyrelsen särskilt berörda stämpelbeläggningarna, erhålles för månaderna juli—november 1927 ett inkomstbelopp omkring 2.3 miljoner kronor högre än för motsvarande tid 1926. Under sådana förhållanden kan riksräken-

16 Iliksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

skapsverket icke räkna med lägre inkomstökning — frånräkna! lottstämpelmedlen — för hela innevarande samt nästkommande budgetår än 2.5 miljoner kronor. Med utgångspunkt från de under budgetåret 1926/27 influtna stämpelmedlen och under förutsättning att höjningen av lottstämpeln inbringar det ovan angivna beloppet, skulle alltså stämpelmedlen för budgetåret 1928/29 komma att uppgå till 52 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att inkomsttiteln stämpelmedel för nästkommande budgetår beräknas till 52,000,000 kronor.

utgjort 221,734 kronor mot 174,215 kronor under samma tid föregående år. I skrivelse den 3 oktober 1927 till chefen för finansdepartementet bar generaltullstyrelsen beräknat bruttoinkomsten av lastpenningar för budgetåret 1928/29, minskad med restitutioner, till 700,000 kronor, detta under förutsättning att icke någon omläggning av dessa sjöfartsavgifter dessförinnan genomförts.

Riksräkenskapsverket finner för sin del denna beräkning väl låg. Med hänsyn till den avsevärda stegring av uppbörden, som inträtt sedan föregående år, anser riksräkenskapsverket,att lastpenningarna för budgetåret 1928/29 böra beräknas till ett med 50,000 kronor förhöjt belopp eller till 750,000 kronor.

Automobilskattemedel, bevillning.

för budgetåret 1925/26, motsvaras under innevarande budgetår av tre särskilda under sjätte huvudtiteln uppförda reservationsanslag (B 9 och 10 samt C 2). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 nästlidna november beräknat, att uppbörden å titeln kommer att uppgå till 30,000,000 kronor under budgetåret 1928/29.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 17

Riksräkenskapsverket, som icke funnit något att erinra mot denna beräkning, har i tabell A. uppfört automobilskattemedlen med nämnda belopp, 30,000,000 kronor.

Tullmedel, bevillning.

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1923/24 ............ 117,000,000

» 1924/25 123,500,000

» 1925/26 133,000,000

» 1926/27 128,000,000

» 1927/28 126,000,000

Behållen

inkomst

kronor

149,320,831

140,122,573

124,629,750

140,500,463

Stegring + Nedgång — kronor

— 9,198,258

— 15,492,823 + 15,870,713

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1927 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullinkomsterna för budgetåret 1928/29 dels åberopat innehållet i en till chefen för finansdepartementet den 3 oktober 1927 avlåten skrivelse med sådan beräkning dels ock anfört, att styrelsen vid beräkningens utförande utgått från det antagandet, att de konjunkturförhållanden, med vilka man i detta sammanhang har att räkna, komma att undergå någon, om ock ej mera betydande förbättring. Vad efter avlåtandet av skrivelsen till departementet förekommit, har styrelsen icke ansett utgöra tillräcklig anledning att ifrågasätta någon jämkning i den verkställda beräkningen.

Sistnämnda skrivelse innehåller beträffande beräkningen av tullinkomsterna följande:

»Debiterade uppbörden av tullmedel uppgick under de två senaste budgetåren till följande belopp, nämligen

år 1925/26 ........................................ 128.4 miljoner kronor

» 1926/27 ........................................ 147.2 » »

Fördelningen av dessa belopp på olika inkomstposter framgår av härefter intagna tablå:

Vad angår tullinkomsten för råg och vete bör vid beräkningen av dess storlek under budgetåret 1928/29 uppmärksammas, att de från och med den 1 augusti 1926 tillkomna utförselbevisen påverka importkvantiteterna av nämnda varuslag och därmed även tullinkomsten för dessa. Den stegring i importen, som beräknas bliva en följd av den genom utförselbevisen fram-

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml. 2

18 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

kallade exporten, torde emellertid icke kunna beräknas uppgå till hela den kvantitet, som svarar mot beloppen av restitutionerna för utförselbevis. Antager man, att stegringen i importen uppgår till ungefär två tredjedelar av den kvantitet, som utförts mot utförselbevis, skulle tullinkomsten för råg och vete, under förutsättning att utförselbevis förekomma, ligga så mycket högre än tullinkomsten vid frånvaro av utförselbevis som svarar mot två tredjedelar av restitutionsbeloppet. Under budgetåret 1926/27 hava restitutionerna för utförselbevis belöpt sig till 3.6 miljoner kronor och torde under normala förhållanden kunna uppskattas till 3 miljoner kronor. Skola inkomstsiffrorna för råg och vete under budgetåren 1925/26 och 1926/27 läggas till grund för beräkning av däremot svarande siffra för budgetåret 1928/29, måste siffrorna för de båda förstnämnda budgetåren jämkas med hänsyn till utförselbevisens inverkan. För budgetåret 1925/26, då utförselbevis icke alls förekommo, torde, med tillämpning av vad nyss sagts, inkomstsiffran 7.5 miljoner kronor böra ökas med två tredjedelar av det normala restitutionsbeloppet för utförselbevis (3 miljoner kronor) eller med 2 miljoner kronor till 9.5 miljoner kronor. I fråga om budgetåret 1926/27, då utförselbevis hunnit endast delvis påverka importsiffrorna, synes ökningen av inkomstsiffran,

8.4 miljoner kronor, knappast böra uppskattas till mera än hälften av den ökning, som beräknats för budgetåret 1925/26, 1 miljon kronor, eller till

9.4 miljoner kronor. Medeltalet av de sålunda jämkade inkomstsiffrorna för budgetåren 1925/26 och 1926 27 torde kunna upptagas såsom beräknat belopp av tullinkomst för råg och vete under budgetåret 1928/29

med...................................................................................... 9.5 miljoner kronor.

Beträffande tullinkomsten för kaffe synes beloppet därav under budgetåret 1928/29 kunna beräknas till medeltalet av den tullinkomst, som under budgetåren 1925/26 och 1926 27 skulle hava influtit, därest tullsatsen för nämnda varuslag jämväl under budgetåret 1925/26 varit densamma som under budgetåret 1926/27 och för närvarande. Tullsatsen, som nu utgör 40 öre för kilogram, var nämligen under budgetåret 1925/26 bestämd till 50 öre för kilogram. Ifrågavarande medeltalsberäkning synes så mycket hellre böra förekomma som i kaffeimporten en viss icke normal förskjutning sannolikt ägt rum mellan de båda budgetåren 1925/26 och 1926/27 såsom eu följd av att under förstnämnda år nämnda tullsänkning avvaktades. Mot ovan angivna belopp av tullinkomst för kaffe under budgetåret 1925/26 eller 17.9 miljoner kronor, skulle, därest tullsatsen varit densamma som under budgetåret 1926/27, hava svarat ett tullinkomstbelopp av allenast 14.3 miljoner kronor. Medeltalet av detta belopp och ovan upptagna tullinkomstbelopp för kaffe under budgetåret 1926/27 (18.8 miljoner kronor), till vilket medeltal, enligt vad nyss sagts, tullinkomsten för kaffe under budgetåret 1928/29 ansetts kunna beräknas, utgör ................................... 16.6 miljoner kronor.

Vidkommande tullinkomsten för socker, torde, därest den inhemska sockerbetsodlingen, såsom numera är fallet, kommer att under budgetåret 1928/29 bedrivas i normal omfattning, under nämnda år, liksom förhållandet varit under budgetåret 1925/26, införsel av oraffinerat socker ej förekomma och någon tullinkomst för sagda varuslag följaktligen icke kunna påräknas. Under samma förutsättning skulle även införseln av raffinerat socker under budgetåret 1928 29 bliva avsevärt begränsad. Tullinkomsten för raffinerat socker utgjorde:

under budgetåret 1925/26 .................... 2.4 miljoner kronor

» » 1926/27 .................... 1.5 » »

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 19

Den jämförelsevis höga inkomstsiffran för förstnämnda budgetår torde i ej ringa mån hava föranletts av valutaförhållanden i utlandet, vilka emellertid sedermera blivit för de svenska importörerna mindre gynnsamma. Inkomstsiffran för budgetåret 1926/27 torde, sedan den inhemska sockerbetsodlingen återupptagits, likaledes vara högre än normalt. Vid sådant förhållande synes försiktigheten bjuda att icke upptaga tullinkomsterna för raffinerat socker till högre belopp än .................................... 1 miljon kronor.

För övriga varuslag hava tullinkomsterna, såsom ovan nämnts, uppgått för budgetåret 1925/26 till 98.7 miljoner kronor och för budgetåret 1926 27 till 106.1 miljoner kronor, vilket innebär en stegring av 7.4 miljoner kronor. Under tiden juni 1926—augusti 1927 visa inkomstsiffrorna för varje månad ökning vid jämförelse med motsvarande månad under nästföregående år. Det synes icke osannolikt, att den stegring av inkomsterna, som sålunda inträtt under den senaste tiden, kan komma att i viss mån ytterligare fortgå. Antages, att denna stegring under budgetåret 1928/29 nått en siffra, motsvarande endast hälften av stegringen från budgetåret 1925/26 till budgetåret 1926/27, skulle ifrågavarande tullinkomster för budgetåret 1928/29 komma att utgöra 109.8 miljoner kronor.

I fråga om beloppet av den uppbörd av tullmedel, som ej utgöres av tull, nämligen uppbörd av bland annat upplagsavgifter, konfiskationer och ersättningar för tjänstförrättningar, har detta under budgetåret 1925/26 i jämförelsevis ringa grad avvikit från motsvarande uppbörd under budgetåret 1926/27. Huruvida denna jämnhet i uppbörden kommer att fortfara är svårt att förutse, särskilt som ändringar i grunderna för uttagandet av vissa bland avgifterna torde vara avsedda att genomföras under år 1928. Emellertid torde ifrågavarande tullinkomstbelopp för budgetåret 1928/29 böra tillsvidare upptagas med medeltalet av övriga tullmedelsuppbörden för budgetåren 1925/26 och 1926/27 (1.9 och 1.7 miljoner kronor), eller med 1.8 miljoner kronor.

Enligt ovan angivna grunder skulle således inkomsterna av tullmedel för budgetåret 1928/29 kunna beräknas uppgå till följande bruttobelopp, nämligen:

eller sammanlagt till 138.7 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel hava under budgetåren 1925/26 och 1926/27 belöpt sig till:

Det restitutionsbelopp, som under budgetåret 1926/27 inalles belöper på utförselbevis, 3.6 miljoner kronor, torde enligt från vederbörligt håll inför-

20 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning; för budgetåret 1928/1929.

skaffade uppgifter sannolikt komma att under budgetåret 1928/29 motsvaras av ett lägre restitutionsbelopp. Att beloppet under budgetåret 1926/27 nådde så hög siffra, synes hava berott därpå, att 1926 års skörd av råg och vete var mycket riklig och av utmärkt beskaffenhet. Under förutsättning att 1928 års skörd blir medelgod, torde restitutionsbeloppet för utförselbevis under budgetåret 1928/29 kunna uppskattas till 3 miljoner kronor.

Övriga restitutioner av tullmedel torde böra för budgetåret 1928/29 upptagas till medeltalet av de belopp, som utbetalts under budgetåren 1925/26 och 1926/27, eller .................................................... 3.5 miljoner kronor.

Samtliga restitutioner av tullmedel skulle således kunna antagas uppgå till ........................................................................................... 6.5 miljoner kronor.

Minskas de för budgetåret 1928,29 beräknade

bruttoinkomsterna ......................................................... 138.7 miljoner kronor

med restitutionerna av tullmedel................................... 6.5 »__»

skulle följaktligen ........................................................... 132.2 miljoner kronor

eller avrundat .................................................................... 132 miljoner kronor

utgöra de nettoinkomster av tullmedel, som kunna väntas inflyta under budgetåret 1928/29.»

Enligt från generaltullstyrelsen meddelade uppgifter har den debiterade tulluppbörden under månaderna juli 1924—november 1927 uppgått till följande belopp.

Det av generaltullstyrelsen till riksräkenskapsverket gjorda uttalandet angående konjunkturutvecklingen sammanfaller väsentligen med den allmänna uppfattning, för vilken riksräkenskapsverket inledningsvis gjort sig till tolk. Vid en närmare undersökning av generaltullstyrelsens detaljberäkningar har det emellertid synts riksräkenskapsverket, att styrelsen i verkligheten knappast tillämpat sitt principiella antagande om en fortgående, ehuru svag konjunkturförbättring.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928 1929. 21

Generaltullstyrelsens beräkning rörande storleken av spannmålsimporten är helt baserad på införseln under de båda närmast föregående budgetåren. De allmänna konjunkturförhållandena torde ock vara utan inflytande på spannmålsimportens storlek utan beror denna på skördeförhållandena inom landet. För nästa år kan man givetvis för närvarande icke räkna med annat än normal skörd. Den mindre tillfredsställande skörden under 1927 torde emellertid komma att föranleda ökad spannmålsimport ej blott under innevarande budgetår utan även under de första månaderna av budgetåret 1928/29. På grund härav synes det riksräkenskapsverket föreligga skäl att höja siffran för spannmålstullarna från av generaltullstyrelsen beräknade 9.5 miljoner kronor till åtminstone 11 miljoner kronor eller ungefär samma belopp, som styrelsen i fjor beräknade för en normalimport av c:a 300 miljoner kilogram spannmål.

Kaffeimporten har generaltullstyrelsen beräknat efter ett medeltal för budgetåren 1925/26 och 1926/27. Här har alltså icke förutsatts någon ökning av konsumtionen. För budgetåret 1927/28 räknade generaltullstyrelsen i fjor med en importmängd av 35 miljoner kilogram. Av de nu meddelade uppgifterna framgår, att importmedeltalet för de båda förstnämnda budgetåren varit ej mindre än 41.4 miljoner kilogram. Nu kan konstateras en ökning av kaffeimporten under de första 10 månaderna av innevarande år i förhållande till 1926 med l.i miljon kilogram. Förutsatt att för budgetåret 1927/28 stegringen blir ungefär lika stor och att den för nästkommande budgetår endast blir hälften av nyssnämnda ökning, bör en höjning av generaltullstyrelsens siffra 16.6 miljoner kronor kunna ske till omkring 17.3 miljoner kronor.

Enligt generaltullstyrelsens uppfattning bör import av socker för nästa budgetår endast beräknas i fråga om raffinerat socker, varå tullinkomsten uppskattats till 1 miljon kronor. Såvitt riksräkenskapsverket kunnat bedöma och av inhämtade uppgifter även fått bestyrkt, torde emellertid på grund av årets mindre goda sockerbetsskörd få räknas med en ej obetydlig införsel jämväl av råsocker. Huvuddelen av tullen härför kommer visserligen att erläggas redan under innevarande budgetår, men enligt erhållna upplysningar torde det kunna antagas, att ett tullbelopp för råsocker av omkring 1 miljon kronor kommer att falla på budgetåret 1928/29.

Vad slutligen övriga varuslag angår, har generaltullstyrelsen räknat med en tullinkomst av 109.8 miljoner kronor, medan för budgetåret 1926/27 motsvarande siffra var 106.i. Det av generaltullstyrelsen sålunda beräknade tullbeloppet innebär, att årsstegringen med 7.4 miljoner kronor, vilken ägt rum från budgetåret 1925/26 till budgetåret 1926/27, för tiden härefter skulle nedgå till fjärdedelen. Den ökning, varmed styrelsen räknat, fördelar sig nämligen på två budgetår, 1927/28. och 1928/29. Redan under de fyra första månaderna av innevarande budgetår hava emellertid tullmedlen för nu ifrågavarande varuslag i förhållande till 1926 uppgått med 3.7 miljoner kronor. Även om man försiktigtvis antager, att ökningen för innevarande

22 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

budgetår i sin helhet kommer att stanna \fid c:a 5 miljoner kronor och att den ytterligare stegringen under budgetåret 1928/29 begränsas till hälften av sistnämnda belopp eller 2.5 miljoner kronor, erhålles en ökning i förhållande till inkomsten för budgetåret 1926/27 av 3.8 miljoner kronor utöver vad generaltullstyrelsen antagit.

Med de av riksräkenskapsverket angivna höjningarna i de av generaltullstyrelsen beräknade tullbeloppen skulle den sammanlagda tullintäkten i stället för av styrelsen föreslagna 132 miljoner bliva 139 miljoner kronor. Vid bedömandet av detta inkomstbelopp bör beaktas, att för budgetåret 1926/27 tullmedlen uppgingo till 140.5 miljoner kronor och att för innevarande budgetår, så vitt nu kan överskådas, tullinkomsterna torde komma att stiga till minst samma belopp.

Riksräkenskapsverket hemställer i anslutning till vad ovan anförts, att tullmedlen för budgetåret 1928/29 beräknas till 139,000,000 kronor.

I detta sammanhang anser sig riksräkenskapsverket böra till förberedande övervägande upptaga uppkommen fråga om bokföringen av tullinkomsterna.

De ämbetsverk och myndigheter, vilka ombesörja uppbörden av statsverkets olikartade inkomster, redovisa i regel intäkterna i räkenskapen endast i den mån de verkligen influtit; utestående restantier o. dyl. påverka alltså icke budgetens inkomsttitlar. Ett undantag från denna regel utgör emellertid generaltullstyrelsen. Såsom tullinkomster redovisas nämligen de debiterade tullavgifterna, oavsett om de influtit eller ej. Utom den direkta olägenheten för statsverkets kassaställning av att såsom inkomster upptagits fordringar, som icke likviderats, bliva budgetredovisningens olika poster ej jämförbara. De månatliga sammandragen över riksstatens utveckling under budgetåret grundas vidare på månadsrapporter från generaltullstyrelsen angående de influtna beloppen, medan årsresultatet enligt budgetredovisningen beräknas efter den debiterade uppbörden.

För åvägabringande av en enhetlig redovisning av budgetinkomsterna synes även generaltullstyrelsen böra såsom inkomster redovisa vad som verkligen influtit. Med hänsyn till det väntade stora överskottet å tullmedlen för innevarande budgetår synes denna övergång lämpligen kunna ske under sagda budgetår. De vid utgången av budgetåret 1927/28 förefintliga fordringarna av tullmedel böra i så fall avkortas genom att såsom utgifter avföras å årets inkomsttitel. Dessa fordringar kunna beräknas till omkring 11 miljoner kronor.

De balanserade fordringarna å övriga under generaltullstyrelsens förvaltning hörande inkomsttitlar uppgå i regel till jämförelsevis obetydliga belopp, vadan även dessa utan olägenhet torde kunna på samma sätt avkortas under innevarande budgetår.

Efter nu berörda omläggning beträffande generaltullstyrelsens inkomst-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 23

redovisning skulle budgeten, praktiskt taget, i sin helhet komma att följa kassa bokföringsprincipen.

Sockerskatt, bevillning.

Budgetåret 1923/24 ... » 1924/25 ...

» 1925/26...

» 1926/27

» 1927/28

Beräknad

inkomst

kronor

26,000,000

25,000,000

16.200.000 Behållen

inkomst

kronor

28,266,992

29,768,558

25,660,763

17,359,667

Stegring + Nedgång — kronor

+ 1,501,566

— 4,107,795

— 8,301,096

Minskningen av inkomsterna under budgetåren 1925/26 och 1926/27 sammanhänger med de av 1925 och 1926 årens riksdagar beslutade sänkningarna av sockerskatten med respektive 2 och 6 öre för kilogram.

I skrivelse till chefen för finansdepartementet den 3 oktober 1927 har generaltullstyrelsen beräknat, att den genom tullverket debiterade sockerskatten torde komma att under budgetåret 1928/29 hänföra sig enbart till raffinerat socker. Då skatten å sådan vara utgör 8 öre för kilogram och generaltullstyrelsen antagit sockerimporten ej komma att stiga till mera än

10,000,000 kilogram, har styrelsen beräknat det genom tullverket inflytande sockerskattebeloppet till 800,000 kronor.

Med skrivelse till finansdepartementet den 1 oktober 1927, vari kontrollstyrelsen beräknat sockerskatten till 16.4 miljoner kronor, har till departementet överlämnats en riksräkenskapsverket delgiven promemoria, som beträffande sockerskatten innehåller följande:

»Den för de senaste tolv månaderna (september 1926—augusti 1927) debiterade sockerskatten avseende socker, som utlämnats från sockerfabrikerna i landet, har uppgått till 14,814,917 kronor, varav för inbetalning under månaderna juli—november innevarande budgetår belöper ett belopp av 6,921,373 kronor. Tullverkets uppbörd av sockerskatt under samma tid utgjorde 938,441 kronor. Då stabiliserade förhållanden numera kunna anses hava inträtt med avseende å omfattningen av sockerimporten av andra än sockerfabrikerna, torde tullverkets uppbörd av sockerskatt under innevarande budgetår kunna uppskattas till i runt tal en miljon kronor. Under antagande av att den vid sockerfabrikerna debiterade sockerskatten kommer att under månaderna december 1927—juni 1928 inflyta med åtminstone lika stort belopp som under motsvarande tid av budgetåret 1926/27 eller 7,893,543 kronor, skulle inkomsten av sockerskatten för budgetåret 1927/28 enligt denna beräkning uppgå till i runt tal 15.8 miljoner kronor. Då i fråga om det för månaderna december 1927—juni 1928 angivna inkomstbeloppet icke tagits hänsyn till den fortskridande konsumtionsökningen, vilken plägar uppskattas till 4 procent årligen, kan likväl antagas, att ifrågavarande skatteinkomst för budgetåret 1927/28 kommer att uppgå till det beräknade beloppet 16.2 miljoner eller att i varje fall icke väsentligt understiga detsamma. Då restitutioner eller avkortningar beträffande sockerskatt förekomma allenast i obetydlig omfattning, kan härifrån bortses i detta sammanhang.

24 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

Vad angår storleken av den soekerskatt, som kan beräknas inflyta under budgetåret 1928/29, torde under förutsättning av oförändrad skattesats av 8 öre för kilogram till utgångspunkt för denna beräkning kunna tagas nyssberörda, för innevarande budgetår uppskattade inkomstbelopp av 16.2 miljoner kronor. Härtill bör läggas ett belopp, motsvarande den inträdda konsumtionsökningen, vilken såsom nämnts plägar angivas till ett genomsnittligt tal av 4 procent årligen och i detta fall sålunda skulle föranleda en inkomstökning av i runt tal 600,000 kronor till 16.8 miljoner kronor. Emellertid torde böra erinras om att sockerkonsumtionen, som i vårt land under de senare åren uppvisat en stark stegring och utgjorde år 1921 29.5 7 kg., år 1922 31.09 kg., år 1923 33.24 kg., år 1924 33.64 kg. och år 1925 37.09 kg. per invånare, enligt en preliminär uppgift för det senast förflutna året nedgått till 36.7 5 kg. per invånare. Även om denna nedgång kan i någon mån vara beroende av metoden för sockerkonsumtionens beräknande och därmed förbundna felkällor, synes försiktigheten bjuda att i förevarande sammanhang taga hänsyn till en möjligen inträdande återhämtning i den tidigare starka konsumtionsstegringen. Av denna anledning torde man icke böra sträcka sig längre än till en beräknad inkomst av sockerskatten av 16.4 miljoner kronor för budgetåret 1927/28. Sagda skattebelopp motsvarar en till fritt bruk utlämnad sockerkvantitet av 205,000 ton. Till jämförelse må nämnas att motsvarande kvantitet utgjorde år 1923 179,402 ton, år 1924 182,288 ton, år 1925 201,794 ton och år 1926 200,781 ton.»

Mot den sålunda framlagda beräkningen har riksräkenskapsverket intet annat att erinra, än att, då höjning av det nuvarande riksstatsbeloppet nu sättes ifråga, höjningen — med hänsyn till bland annat av lägre sockerpris och ökad folkmängd föranledd konsumtionsstegring — med lika stort fog, som föreligger för den av kontrollstyrelsen föreslagna höjningen med 200,000 kronor, synes kunna sättas till 300,000 kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att sockerskatten för nästkommande budgetår upptages till 16,500,000 kronor.

Tobaksskatt, bevillning. De beräknade och behållna inkomsterna å denna

beräknande.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 nästlidna november har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat uppbörden å förevarande

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928/1929. 25

inkomsttitel för budgetåret 1928/29 till samma belopp, varmed den upptagits i riksstaten för innevarande budgetår.

Riksräken skaps ver ket har i bil. A. uppfört tobaksskatten med det sålunda föreslagna beloppet 61,000,000 kronor.

Brännvinstiilverkningsskatt, bevillning.

I en från kontrollstyrelsen erhållen promemoria framlägges följande beräkning av brännvinstillverkningsskatten:

»Vid kalkyleringen av brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1926/27 räknades med en tillfällig ökning i sagda skatt av omkring 2 miljoner kronor, föranledd av genomförandet av nytt system för skattens upptagande. Med hänsyn till den tidigare omfattningen av aktiebolaget Vin- och spritcentralens inköp av råhrännvin uppskattades den sammanlagda skatteinkomsten till 17 miljoner kronor. Anledningen till det för sagda budgetår härutöver uppkomna betydande överskottet är emellertid att söka i en opåräknat kraftig ökning i bolagets inköp av råbrännvin från lantbruksbrännerierna för brännerikampanjen 1925/26, för vilket brännvin tillverkningsskatt influtit först under budgetåret 1926/27.

Till grund för uppskattningen av inkomsten av brännvinstillverkningsskatten för innevarande budgetår lades den kvantitet råbrännvin, som aktiebolaget Vin- och spritcentralen antogs komma att inköpa under tillverkningsåret 1927/28, och angavs denna kvantitet till 28.5 miljoner liter brännvin. Med utgångspunkt härifrån och i betraktande av storleken av hittills debiterade skattebelopp, avsedda att erläggas under innevarande budgetår, borde tillverkningsskatten efter avdrag för restitutioner uppgå till omkring 16.3 miljoner kronor.

Då det emellertid, såvitt hittills erhållna uppgifter giva vid handen, är att befara, att årets potatisskörd inom bränneridistrikten kommer att bliva mindre tillfredsställande, torde därav kunna följa, att aktiebolaget Vin- och spritcentralen inskränker inköpet av råhrännvin från lantbruksbrännerierna under instundande kampanj, i den mån bolagets lagerbestånd sådant medgiver. Hittills har avtal med berörda brännerier träffats om leverans av allenast 20 miljoner liter råbrännvin, vilken kvantitet är 3 miljoner liter mindre än den för föregående kampanj kontrakterade kvantiteten.

Under sådana förhållanden synes storleken av den inflytande brännvinstillverkningsskatten böra bedömas med hänsyn till berörda minskning av 3 miljoner liter i bolagets råbrännvinsinköp för tillverkningsåret 1927/28. Den å sagda kvantitet belöpande brännvinstillverkningsskatten utgör 1.9 5 miljoner kronor. På grund av att bolaget enligt gällande brännvinstillverkningsförordning äger anstånd med erläggande av skatten under 6

26 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

månader, kommer dock denna minskning i skatteinkomsten att fördelas med omkring hälften å vartdera av innevarande och nästkommande budgetår. Under det att såsom ovan nämnts, tillverkningsskatten under förutsättning av normala förhållanden ansetts hava bort inflyta med omkring 16.3 miljoner kronor under innevarande budgetår, skulle den i stället komma att uppgå till allenast 15.4 miljoner kronor eller 600,000 kronor mindre än som upptagits i riksstatens inkomstberäkning.

Vad angår inkomsten av brännvinstillverkningsskatten under budgetåret 1928/29, torde man till utgångspunkt för en uppskattning av densamma böra taga det belopp av 16.3 miljoner kronor, varmed sagda skatt på sätt ovan sagts beräknats inflyta under budgetåret 1927/28, därest normala förhållanden varit för handen. Från sagda belopp, avrundat till 16.5 miljoner kronor, bör avdrag göras med den på instundande budgetår fallande delen av den skatteminskning, som väntas inträda till följd av ovanberörda inskränkning i råbriinnvinsleveranserna under nu förestående kampanj. I enlighet härmed skulle statsverkets behållna inkomst av brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1928/29 kunna uppskattas till 15.5 miljoner kronor.

Mot denna beräkning skulle kunna invändas, att hänsyn icke tagits till den ökning i råbrännvinsleveranserna, som kan väntas inträda för tillverkningsåret 1928/29 särskilt med hänsyn till den motsedda inskränkningen i innevarande tillverkningsårs leveranser. Frånsett ovissheten om hur med omfattningen av råbrännvinsinköpen framdeles kan förhålla sig, må erinras om att en eventuell dylik ökning skulle väsentligen komma att belöpa på den del av kampanjen 1928/29, som infaller under år 1929. Skatten å brännvin, som levereras under sistnämnda år, kommer emellertid statsverket till godo först under budgetåret 1929/30.»

Riksräkenskapsverket hemställer, att i enlighet med kontrollstyrelsens förslag brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1928/29 beräknas till 15,500,000 kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning. Å denna titel har till och med budgetåret 1926/27 redovisats endast detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning av rusdrycker, och hava de beräknade samt redovisade inkomsterna utgjort:

Från och med innevarande budgetår har emellertid den förändringen vidtagits, att såsom rusdrycksförsäljningsmedel räknas även statsverkets andel i partihandelsbolagens vinstmedel, vilka tillförne redovisats såsom inkomst under titeln »diverse inkomster». I samband med den sålunda verkställda

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning' för budgetåret 1928 1929. 27

omläggningen har titeln rusdryeksförsäljningsmedel uppdelats i tvenne undertitlar, benämnda »partihandelsbolag» och »detaljhandelsbolag».

De partihandelsbolag, varom det här är fråga, utgöras av aktiebolaget Vin- & spritcentralen och aktiebolaget J. D. Grönstedt & Co. Bolagens sammanlagda inlevererade överskottsmedel under de senare budgetåren framgå av nedanstående sammanställning, vilken jämväl angiver de år, under vilka vinsterna intjänats.

För innevarande budgetår har beräknats överskottsmedel från partihandelsbolagen med 4 miljoner kronor.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till finansdepartementet den 1 oktober 1927 beräknat rusdrycksförsäljningsmedlen för budgetåret 1928/29 till sammanlagt 21.5 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres följande:

»Statsverkets behållna inkomst under budgetåret 1926/27 av partihandelsbolagens vinstmedel var 8.02 miljoner kronor och av systembolagens vinstmedel 17.8 7 miljoner kronor. Enligt från aktiebolaget Vin- och spritcentralen under hand lämnade upplysningar torde det belopp av nämnda partihandelsbolags och aktiebolaget J. D. Grönstedt & C:is vinst, som kan ifrågakomma till inleverans till statsverket under budgetåret 1928/29, komma att uppgå till omkring 4.00 miljoner kronor. I flertalet hänseenden, där jämförelse kunnat anställas mellan det ekonomiska resultatet av systembolagens verksamhet under första halvåret 1927 och samma resultat under första’ halvåret 1926, visa sig siffrorna år 1927 nära sammanfalla med 1926 års siffror. Det belopp, som av systembolagen under senare delen av innevarande budgetår kommer att inlevereras för år 1927, torde sannolikt föga komma att avvika från det i riksstaten beräknade (eller 17.5 0 miljoner kronor). Enär, såvitt nu kan bedömas, under nästkommande försäljningsår, eller år 1928, sådana förhållanden icke kunna väntas komma att inträffa, att systembolagens ekonomiska avkastning i väsentligare grad skulle därav påverkas, torde rusdrycksförsäljningsmedlen från dessa bolag kunna beräknas inflyta med omkring 17.so miljoner kronor under budgetåret 1928/29. Rusdrycksförsäljningsmedel kunna alltså under budgetåret 1928/29 beräknas komma att inflyta med omkring 4.0 0 miljoner kronor från partihandelsbolag och 17.5 0 miljoner kronor från detaljhandelsbolag, eller under titel rusdryeksförsäljningsmedel 21.5 miljoner kronor.»

Vad först partihandelsbolagens vinstmedel angår, torde visserligen den osedvanligt höga inlevereringen under senaste budgetåret hava berott på tillfälliga förhållanden. Med hänsyn till storleken av de vinster, som under

28 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

tidigare år tillförts statskassan, synes emellertid beräkningen för budgetåret 1928/29 böra höjas till 5 miljoner kronor.

Beträffande vinstmedlen från systembolagen synes ej finnas tillräcklig anledning att förorda ändring i det för budgetåret 1927/28 beräknade inkomstbeloppet.

Riksräkenskapsverket tillstyrker alltså, att rusdrycksförsäljningsmedlen för budgetåret 1928 29 i riksstaten uppföras med 5,000,000 kronor för partihandelsbolag och 17,500,000 kronor för detaljhandelsbolag.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning.

Beräknad Behållen Stegring +

inkomst inkomst Nedgång —

• kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 ................ 43,700,000 39,533,490 —

» 1924/25 38,000,000 38,000,477 — 1,533,013

» 1925/26 38,000,000 37,187,812 — 812,665

» 1926/27 38,000,000 37,244,801 -f 56,989

» 1927/28 ................ 36,000,000 — —

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till finansdepartementet den 1 oktober 1927 beräknat denna skatt för budgetåret 1927/28 till 37.5 miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:

»Då under juli—september månader innevarande budgetår inlevererats 9.5 7 miljoner kronor i omsättnings- och utskänkningsskatt mot 9.3 8 miljoner kronor under samma månader budgetåret 1926/1927, torde kunna antagas, att omsättnings- och utskänkningsskattemedlen under budgetåret 1927/1928 komma att uppgå till inemot 38.o o miljoner kronor. Anledningen till att denna skattetitel under innevarande budgetår troligen kommer att visa ett överskott å närmare 2.oo miljoner kronor är att spritdryckskonsumtionen, i motsats till vad vid riksstatens fastställande förmodades, alltjämt visar en svagt stigande tendens. Enär emellertid ingen säker grund finnes för antagandet, att denna stegring skall fortsätta under nästkommande budgetår och därjämte spritdryckspriserna under samma tid ej kunna väntas undergå några större förändringar, torde försiktigheten bjuda, att, under förutsättning av oförändrade skattesatser, omsättnings- och utskänkningsskatt för budgetåret 1928/1929 ej beräknas högre än till 37.5 0 miljoner kronor.»

I nästföregående inkomstberäkning ifrågasatte riksräkenskapsverket befogenheten av att, såsom kontrollstyrelsen föreslagit, nedsätta omsättningsoch utskänkningsskatten med ej mindre än 2 miljoner kronor, ehuruväl ämbetsverket ej tilltrodde sig att uppföra titeln med högre belopp än det av kontrollstyrelsen beräknade. Då riksräkenskapsverkets tvekan synbarligen var befogad, har ämbetsverket ej anledning att påyrka ändring i det av kontrollstyrelsen nu beräknade inkomstbeloppet.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed i förslagstabellen upptagit omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker med 37,500,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 29

Maltskatt, bevillning.

I en av kontrollstyrelsen riksräkenskapsverket delgiven promemoria anföres:

»Med ledning av de uppgifter, som finnas tillgängliga rörande de skattepliktiga bryggeriernas maltavverkning på senare tid, torde den behållna inkomsten av maltskatten för innevarande budgetår numera kunna preliminärt beräknas uppgå till omkring 17.5 miljoner kronor eller omkring 100,000 kronor mer än vad sagda inkomst uppgått till för föregående budgetår. Under sådana förhållanden synes inkomsten av maltskatten för budgetåret 1928/29 böra upptagas till 17.6 miljoner kronor.»

Mot ifrågavarande, av kontrollstyrelsen biträdda beräkning har riksräkenskapsverket intet att erinra och hemställer alltså, att maltskatten för budgetåret 1928/29 beräknas till 17,600,000 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet.

Vattendomstolsavgifter.

Såsom av sammanställningen framgår hava inkomsterna å titeln visat sig fluktuera betydligt. Under sådana förhållanden saknas enligt riksräkenskapsverkets uppfattning skäl att vidtaga någon ändring i det för innevarande år beräknade inkomstbeloppet, helst som detta nära sammanfaller med den verkliga inkomsten under budgetåret 1926/27.

Riksräkenskapsverket har fördenskull funnit sig böra beräkna vattendomstolsavgifterna för budgetåret 1928/29 till 25,000 kronor.

30 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten.

I fråga om beräkningen av förevarande inkomsttitel för budgetåret 1928 29 anför riksförsäkringsanstalten i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1927:

»Tilläggsavgifter. I försäkringsavgifter enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete beräknas under budgetåret 1928/29 komma att inflyta till riksförsäkringsanstalten omkring 7.v miljoner kronor. Lindring i försäkringsavgifter enligt 15 § i samma lag beräknas till omkring 0.6 miljoner kronor. Tilläggsavgifterna, vilka utgöra 5. procent å summan av dessa båda belopp 8.5 miljoner kronor, kunna sålunda beräknas till omkring 425,000 kronor. Under budgetåret 1926/27 inlevererades i tilläggsavgifter till statsverket 419,558 kronor 94 öre. För budgetåret 1927/28 beräknades inflyta omkring 400,000 kronor.

Bidrag. Summan av de försäkringsavgifter, inklusive förekommande lindringsbelopp enligt 15 § i olycksfallsförsäkringslagen, som under år 1927 komma att inflyta till de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen, kan antagas komma att uppgå till omkring 9.o miljoner kronor. Bidragen, som utgöra 3 procent av försäkringsavgifterna, kunna sålunda beräknas till omkring 270,000 kronor. Under budgetåret 1926 27 inlevererades i bidrag 231,993 kronor 58 öre. Under budgetåret 1927/28 skall enligt försäkringsinspektionens skrivelse till statskontoret den 1 november 1927 inlevereras 253,659 kronor 37 öre.

Tilläggsavgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämte bidrag från de ömsesidiga bolagen enligt 16 § i olycksfallsförsäkringslagen torde sålunda under budgetåret 1928/29 kunna antagas komma att inflyta med ett sammanlagt belopp av omkring 695,000 kronor.»

I skrivelse den 5 juni 1926 (nr 346) har riksdagen under framhållande av önskvärdheten av borttagande eller begränsning av den s. k. karenstiden i fråga om den sociala olycksfallsförsäkringen, bland annat anhållit, att Kungl. Maj:t efter närmare utredning av berörda spörsmål måtte för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

Till lagrådet har numera för yttrande överlämnats ett inom socialdepartementet utarbetat förslag till ändring i olycksfallsförsäkringslagen, åsyftande upphävande av gällande särbestämmelser om karenstiden och införande av obligatorisk försäkring av arbetare även för den första sjuktiden efter olycksfall. Det sålunda uppgjorda förslaget har beräknats medföra en inkomstökning av arbetsgivarnas och de enskilda försäkringsbolagens tilläggsavgifter och omkostnadsbidrag för försäkringsrådets och riksförsäkringsanstaltens verksamhet för budgetåret 1928 29 med 40,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928 1929. 31

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsttiteln bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten i statsverkspropositionen upptages med ett till

735,000 kronor höjt belopp.

Avgifter för registrering av automobiler.

och 8,000 motorcyklar. De härå belöpande registreringsavgifterna utgöra sammanlagt 430,000 kronor. Härtill komma avgifter för automobiler och motorcyklar, som övergått till ny ägare, avförts ur automobilregistret eller efterbesiktigats. Enligt de av motorfordonsregistret lämnade uppgifterna angående dessa slag av anmälningar skulle avgifterna härför uppgå till

180,000 kronor för budgetåret 1928/29. Sammanlagt skulle alltså enligt dessa beräkningar komma att inflyta 610,000 kronor.

Det finns emellertid skäl antaga, att sistnämnda belopp kommer att visa sig för lågt. Under det att nettouppbörden av ifrågavarande avgifter för tiden juli—oktober 1926 uppgick till 215,530 kronor, har sålunda nettouppbörden för samma tid 1927 uppgått till 233,048 kronor. I förhållande till det under budgetåret 1926/27 influtna beloppet skulle häremot för hela budgetåret 1927/28 svara en inkomst av omkring 784,500 kronor. Detta skulle innebära en ökning av omkring 60,000 kronor i jämförelse med budgetåret 1926/27 eller mindre än hälften av inkomststegringen till sistnämnda budgetår från det där förut närmast föregående. Med hänsyn till tidigare vunnen erfarenhet angående uppgifterna från motorfordonsregistret och med beaktande av den hittillsvarande ökningstendensen i fråga om förevarande inkomsttitel anser riksräkenskapsverket, att med en försiktig beräkning inkomsten för budgetåret 1928,29 knappast kan sättas lägre än till 800,000 kronor.

Riksräkenskapsverket uppför alltså i tabellbilagan inkomsttiteln avgifter för registrering av automobiler med ett belopp av 800,000 kronor.

Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar.

32 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928/1929.

Byggnadsstyrelsen har beräknat ifrågavarande hyresmedel för budgetåret 1928/29 till 425,000 kronor.

Å titeln bokföras huvudsakligen sådana inkomster, som influtit för av byggnadsstyrelsen direkt uthyrda lokaler. De hyresinkomster, vilka jämlikt § 22 avlöningsreglementet den 22 juni 1921 (nr 451) för allmänna civilförvaltningen av vederbörande befattningshavare skola erläggas för anvisade bostäder genom avdrag å lönen, redovisas för närvarande i regel icke å ifrågavarande inkomsttitel utan avdragas å de olika ämbetsverkens avlöningsanslag. Då riksräkenskapsverket anser detta förfaringssätt icke vara riktigt, har ämbetsverket för avsikt att efter samråd med byggnadsstyrelsen inom den närmaste tiden föranstalta åtgärder i syfte att ersättningarna i fråga komma att redovisas å förevarande inkomsttitel. Såsom en följd härav torde man kunna räkna med en förhöjd uppbörd å titeln under budgetåret 1928/29 i förhållande till de redovisade inkomsterna för budgetåret 1926/27.

Riksräkenskapsverket har för budgetåret 1928/29 beräknat titeln till 500,000 kronor.

Inkomst av myntning och justering. Denna inkomsttitel och de häremot svarande, under sjunde huvudtiteln uppförda reservationsanslagen till myntoch justeringsverkets drift och till dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket (1927/28 VII B 4 och B 5) avvägas mot varandra och upptagas i riksstaten med samma belopp.

De beräknade och influtna beloppen å förevarande inkomsttitel hava ut-

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 sistlidna oktober har myntoch justeringsverket föreslagit, att vid beräkningen av statsverkets inkomster för budgetåret 1928/29 inkomst av myntning och justering upptages med samma belopp, som beräknats för innevarande budgetår/ Riksräkenskapsverket har i bifogade tabell A. upptagit titeln med det sålunda föreslagna beloppet 534,000 kronor.

Bidrag till bankinspektionen. Av denna och här närmast efterföljande inkomsttitel utgå reservationsanslagen till bank- och fondinspektionens verksamhet och dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen (1927/28 VII B 11 och B 12). De båda inkomsttitlarna upptagas tillsammans till samma belopp som de motsvarande utgiftstitlarna sammanlagt.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 33

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 nästlidna november har bankoch fondinspektionen beräknat anslagsbehovet enligt gällande stat för inspektionen för budgetåret 1928/29 till ett belopp av 160,500 kronor att med

99,000 kronor bestridas av bidrag till bankinspektionen och med 61,500 kronor av bidrag till fondinspektionen. Därest dyrtidstillägg komma att utgå efter samma grunder som för närvarande, anser bank- och fondinspektionen härför erfordras av bidrag till bankinspektionen 10,500 kronor och av bidrag till fond inspektionen 5,500 kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed beräknat bidrag till bankinspektionen till i avjämnat tal 110,000 kronor.

Bidrag till fondinspektionen. Dessa bidrag tillsammans med det under nästföregående inkomsttitel uppförda inkomstbeloppet motsvaras av de å sjunde huvudtiteln anvisade reservationsanslagen till bank- och fondinspektionen.

Med hänvisning till vad ovan anförts beträffande bidrag till bankinspektionen beräknar riksräkenskapsverket bidrag till fondinspektionen till 67,000 kronor. I

Bidrag för tillsyn över sparbankerna.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 nästlidna november har statistiska centralbyrån meddelat, att enligt till ämbetsverket från vederbörande länsstyrelser inkomna uppgifter det sammanlagda beloppet av de av länsstyrelserna utanordnade ersättningarna, jämlikt 1 § i kungörelsen den 21 december 1923 (nr 452), till de för år 1926 förordnade allmänna ombuden vid tillsynen över sparbankernas förvaltning utgjorde 113,940 kronor 73 öre. Härav skall, enligt stadgande i sparbankslagen 63 §, hälften, d. v. s. 56,970 kronor 37 öre, ersättas av sparbankerna, vilket belopp alltså svarar mot det i riksstaten för budgetåret 1927/28 under inkomsttiteln bidrag för tillsyn över sparbankerna beräknade beloppet, 55,000 kronor.

Beträffande beräkningen av samma inkomsttitel under budgetåret 1928/29 har centralbyrån anfört, att ingen anledning funnes antaga, att kostnaderna för tillsynen över sparbankerna och dessas bidrag för samma ändamål skulle komma att för ifrågavarande år undergå några mera betydande förändringar.

I anslutning härtill har riksräkenskapsverket i bil. A. upptagit titeln bidrag för tillsyn över sparbankerna med oförändrat belopp eller 55,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt.

■ }

34 Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928/1929.

Kontrollstämpelmedel.

Mynt- och justeringsverket har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1927 uppskattat inkomsterna av kontrollstämpelmedel för budgetåret 1928/29 till minst 450,000 kronor samt till motivering härför anfört följande:

»En jämförelse mellan influtna kontrollstämpelmedel i Stockholm under tredje kvartalet av respektive åren 1924, 1925 och 1926 visar en så gott som likartad uppbördssiffra för nämnda tidsperioder eller c:a 72,000 kronor, under det att motsvarande siffra för samma kvartal innevarande år är 87,509 kronor 67 öre.

Denna rätt så avsevärda ökning av kontrollstämpelmedlen får dock delvis tillskrivas en viss förskjutning tillbaka i tiden av den eljest under fjärde kvartalet särskilt livliga importen av guld- och silverarbeten, vilken detta år gjort sig märkbar. Kontrollstämpelmedlen i Stockholm under oktober månad detta år uppgick också blott till 39,088, kronor, medan samma månad 1926 visar en uppbördssiffra av 41,718 kronor.

Med stöd sålunda av den under senare åren stadiga ökningen i kontrollstämpelmedelsuppbörden och enär, såsom ovan framhållits, ifrågavarande medel under budgetåret 1926/27 uppgått till 476,362 kronor, torde man hava rätt antaga, att kontrollstämpelmedelsuppbörden för budgetåret 1928/29 kommer att uppgå till minst det ovan föreslagna beloppet, eller 450,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har under hand inhämtat, att kontrollstämpelmedelsuppbörden i Stockholm under nästlidna november uppgått till 47,740 kronor medan uppbörden under samma månad år 1926 belöpte sig till 41,681 kronor. Den samlade uppbörden av kontrollstämpelmedel under budgetårets fem första månader utvisar alltså en betydande stegring i förhållande till inkomsterna under budgetåret 1926/27.

Under nämnda förhållanden anser riksräkenskapsverket, att kontrollstämpelmedlen för budgetåret 1928/29 kunna beräknas till 500,000 kronor.

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit. I riksstaterna för budgetåren 1924/25—1927/28 är ifrågavarande inkomsttitel uppförd med

30,000 kronoiv För budgetåren 1924/25—1926/27 har ock titeln tillgodoförts de sålunda beräknade beloppen.

I en till finansdepartementet ställd skrivelse av den 1 oktober 1927 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna å nämnda titel under budgetåret 1928/29 till 30,000 kronor. Till stöd härför har i en sagda skrivelse bifogad promemoria anförts följande:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning iör budgetåret 1928 1929. 35

»I samband med beviljandet genom resolution den 14 december 1923 av tillstånd för det nuvarande partihandelsbolaget med skattefri sprit, aktiebolaget Skattefri sprit, att under tiden från och med den 1 januari 1924 till och med den 31 december 1928 driva partihandel med skattefri sprit föreskrev Kungl. Maj:t bland annat det villkoret, att, så länge bolaget ensamt idkade dylik partihandel, det skulle åligga bolaget att bestrida, i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, förutom andra kostnader, även den beräknade kostnaden för den statliga uppsikten över handeln med skattefri sprit med ett av Kungl. Maj:t efter kontrollstyrelsens hörande för varje budgetår bestämt belopp. I enlighet härmed har Kungl. Maj:t jämlikt för varje budgetår särskilt fattade beslut förpliktat bolaget att under vardera av september och mars månader inbetala ett belopp av 15,000 kronor. Emellertid upphör bolagets tillstånd till bedrivande av partihandel med skattefri sprit att gälla med utgången av år 1928. Då motsvarande skyldighet att bestrida kostnader för den statliga uppsikten över handeln med skattefri sprit synes böra stadgas även för det eller de bolag, som efter år 1928 komma att utöva ifrågavarande partihandel och någon ändring i beloppets storlek icke, såvitt nu kan bedömas, torde bliva påkallad, bör ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1928/29 upptagas med oförändrat belopp eller 30,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed uppfört titeln med nämnda belopp, 30,000 kronor.

Inkomster av tandläkarinstitutet. Riksstatskoinmitterade hava i sitt den 4 oktober 1910 avgivna betänkande med förslag rörande riksstatens uppställning jämte därmed sammanhängande ämnen yttrat följande:

»I de flesta förvaltningsgrenar, som för statsverket representera en utgift, finnas också diverse inkomster. Sådana inkomster kunna ingå till statsverket och beräknas som tillgång på riksstaten. Så är t. ex. förhållandet med 'terminsavgifter från läroverken’. Men merendels behållas dessa inkomster för den ifrågavarande förvaltningsgrenen, bokföras som särskilda uppbördsmedel för motsvarande utgiftsanslag och disponeras för det ändamål, till vilket anslaget är givet. Sådana inkomster komma icke till synes i riksstaten. Om inkomsten är något så när betydande, är naturligtvis anslaget avpassat därefter, d. v. s. motsvarar endast nettoutgiften för den ifrågavarande verksamhetsgrenen. I sådana fall följer riksstaten alltså nettosystemet. Om åter inkomsterna i en förvaltningsgren äro helt obetydliga, kan man förutsätta, att de icke tagits i betraktande vid anslagets fastställande. De komma naturligtvis likafullt att medföra en besparing å anslaget eller, om brist ändå uppstår, en minskad brist.

Att inkomster av nu ifrågavarande art behållas för motsvarande utgiftsanslag torde i vissa fall ha den praktiska fördelen, att inkomsterna bättre tillvaratagas. Där denna synpunkt kan göras gällande, såsom exempelvis beträffande försäljningsmedel för kasserade effekter, vissa anstalters inkomst av jordbruk o. d. synes den nuvarande ordningen böra bibehållas. Detsamma gäller för de fall, då inkomsterna endast uppgå till obetydliga belopp.

I de fall åter, då inkomsterna härröra av fastställda avgifter eller bidrag och uppgå till avsevärda belopp, synes de lämpligen böra beräknas som tillgång på riksstaten. Motsvarande anslag böra då uppföras med de belopp, vartill utgifterna i deras helhet beräknas.»

36 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

Den budgetreform, som på grundval av riksstatskommitterades ovannämnda förslag beslöts av 1911 års riksdag, medförde även upptagande ä riksstatens inkomstsida av en avdelning benämnd uppbörd i statens verksamhet, varunder dylika avgifter skulle redovisas.

Riksräkenskapsverket bär tidigare haft sin uppmärksamhet fästad vid angelägenheten av att ifrågavarande inkomstgrupp kompletteras. Sålunda föreslog ämbetsverket i sin inkomstberäkning för budgetåret 1924/25 att ej mindre än sju grupper avgifter av olika slag skulle uppföras bland uppbörd i statens verksamhet. Förslaget föranledde ej någon Kungl. Maj:ts åtgärd. En annan inkomstkategori av likartad beskaffenhet har emellertid nu nått den storlek, att densamma ej längre kan behandlas såsom uppbördsmedel för vederbörande utgiftsanslag. Riksräkenskapsverket syftar härvid på de avgifter och övriga inkomster, som tillföras tandläkarinstitutet och som i första hand skola täcka de med institutets verksamhet förenade kostnaderna.

Tandläkarinstitutets verksamhet avspeglas i budgetredovisningarna för 1924/25—1926/27 på följande sätt:

Såsom synes uppgå de besparingar, som tillförts kassafonden, till väsentligt högre belopp än de beviljade anslagen. Detta har medfört, att anslagen kunnat redovisas med nettoinkomster i stället för med nettoutgifter. Det kan under inga förhållanden anses riktigt, att ett anslag regelmässigt utvisar överskott av inkomster utöver utgifter. Beträffande ifrågavarande gren av statsverksamheten bör fördenskull bruttobudgetprincipen tillämpas.

Det skulle kunna sättas ifråga att låta tandläkarinstitutets inkomster tillföras samlingstiteln »diverse inkomster». Med hänsyn till kravet på överskådlighet av budgetuppställningen, böra nämligen under avdelningen uppbörd i statens verksamhet icke såsom särskilda inkomsttitlar uppföras uppbördsmedel, som äro alltför obetydliga. En granskning av de inkomsttitlar, som i riksstaten för innevarande budgetår finnas upptagna under sagda rubrik, giver emellertid vid handen, att icke mindre än elva av de tjugo titlarna äro beräknade till belopp, som understiga de såsom uppbördsmedel å anslaget till tandläkarinstitutet redovisade inkomsterna under budgetåret 1926/27. Under sådana förhållanden har riksräkenskapsverket ansett sig böra föreslå en särskild inkomsttitel för redovisning av institutets inkomster. I samband härmed bör anslaget till institutet uppföras med det belopp, vartill utgifterna verkligen kunna antagas uppgå.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 37

Beträffande beräkningen av den sålunda föreslagna inkomsttiteln har tandläkarinstitutets inspektor beräknat inkomsterna för budgetåret 1928/29 på följande sätt:

Inkomster genom institutets verksamhet:

Elevavgifter, förslagsvis ............................... kronor 80,000

Patientavgifter, förslagsvis............................ » 75,000

Garderobsavgifter, förslagsvis....................... » 3,500 kronor 158,500

Hyresmedel .................................................................................... » 8,500

Bidrag från Stockholms stad........................................................ » 5,000

Summa kronor 172,000.

Det synes riksräkenskapsverket, att detta belopp är väl lågt räknat. Med hänsyn till att någon inkomstminskning kan vara att emotse på grund av tillkomsten av enskilda tandkliniker, torde det likväl icke vara skäl att upptaga inkomsten till lika högt belopp, som redovisats för budgetåret 1926/27.

Med beaktande av ovan anförda omständigheter föreslår riksräkenskapsverket, att en titel »inkomster av tandläkarinstitutet» uppföres i riksstaten för budgetåret 1928/29 med ett belopp av 225,000 kronor.

Terminsavgifter från läroverken.

skyldighet för kommun i samhälle, där samskola finnes, att till statsverket årligen inbetala visst belopp ävensom av den härmed förenade rätten för kommun att av lärjungarna i skolan uppbära terminsavgifter har skolöverstyrelsen bland annat meddelat, att under budgetåret 1926/27 det belopp, som av här ifrågavarande kommuner inbetalats till statsverket på grund av nämnda skyldighet, utgjort 134,040 kronor 50 öre, och det belopp, som influtit i terminsavgifter till samma kommuner, utgjort 73,210 kronor, samt därefter anfört följande:

»Från och med tiden för nu ifrågavarande förändringars ikraftträdande

torde---i riksstatens beräknade inkomster böra göras de ändringar,att

den förra av de båda ifrågavarande posterna uteslutes och att posten terminsavgifter från läroverken höjes med ett belopp, som ungefärligen motsvarar det senare av de båda nyss anförda beloppen. Att närmare beräkna det

38, Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

rätta beloppet av här ifrågavarande höjning är emellertid icke möjligt, förrän det blivit beslutat huru många klassavdelningar vart och ett av sagda läroverk skall omfatta för vart och ett av de närmast kommande hudgetåren.»

Med stöd av vad skolöverstyrelsen sålunda och i särskild skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 innevarande december anfört har riksräkenskapsverket — som vill erinra att kommunernas ovanberörda bidrag till statsverket hittills redovisats å titeln diverse inkomster — ansett sig böra beräkna terminsavgifter från läroverken för budgetåret 1928/29 till ett avjämnat belopp av 800,000 kronor.

Avgifter för granskning av biografbilder.

Förevarande inkomsttitel motsvaras å rilcsstatens utgiftssida av två under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslag (1927/28 Vill K 13 och K 14), vilkas summa uppgår till samma belopp som inkomsttiteln.

Föreståndaren för statens biografbyrå har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 nästlidna november anfört följande rörande beräknandet av ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1928/29:

»Filmtillförseln visade även under budgetåret 1926/27 stegring, ehuru relativt obetydlig; och det synes troligt, att med bibehållande av nuvarande granskningstaxa inkomsten av filmgranskningen för 1928/29 borde kunna uppgå till minst 150,000 kronor. Härifrån bör dock i första hand avdragas en säkerhetsmarginal på 20,000 kronor samt ytterligare 5,000 kronor på grund av en viss eventuell taxeändring, vars genomförande får anses relativt sannolikt. Inkomsten borde alltså icke beräknas högre än till 125,000 kronor. Från film fackets sida föreligger hemställan om en avsevärd taxereduktion. Skulle en sådan hemställan — vilken tidigare av Kungl. Maj:t lämnats utan bifall — nu vinna godkännande, skulle detta troligen minska inkomsten med ytterligare 35,000 kronor. Byråns inkomster under budgetåret 1928/29 torde i varje fall fullt förslå till täckande av dess utgifter.»

Förevarande inkomsttitel bör i riksstaten upptagas med sammanlagda beloppet av de mot titeln svarande utgiftsanslagen. Nettoutgifterna å dessa anslag under budgetåret 1926/27 uppgingo enligt budgetredovisningen till 95,371 kronor. Med utgångspunkt från detta belopp beräknar riksräkenskapsverket inkomsttiteln till i avjämnat tal 100,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1329. 39

Totalisatormedel. Genom beslut av 1927 års riksdag uppfördes under nionde huvudtiteln ett reservationsanslag å 185,000 kronor till hästavelns befrämjande (1927/28 IX E 5), att direkt utgå av totalisatormedel. Bland riksstatens inkomster uppfördes i följd härav en inkomsttitel, »totalisatormedel», med samma belopp som anslaget. Tidigare utgående dylika inkomster hava i statskontoret redovisats såsom »diverse medel».

Stuteriöverstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 nästlidna november beträffande beräknandet av ifrågavarande titel för budgetåret 1928/29 anfört följande:

»Stuteriöverstyrelsen får till en början meddela en tabell, avseende de fyra senast förflutna budgetåren och upptagande såväl antalet dagar, då vadhållning medelst totalisator förekommit, som ock de sammanlagda belopp, vilka på grund av totalisatorverksamheten tillförts statsverket.

Såsom synes av denna tablå visa siffrorna för statsverkets inkomst av totalisatormedel en fortgående stegring, vilket förhållande kan förklaras först och främst av ett ökat antal tävlingsdagar för de stora och mest inbringande hästsportsammanslutningarnas vidkommande (minskningen av antalet tävlingsdagar under perioden 1926—1927 berodde på att en del tävlingar måste inställas till följd av ogynnsam väderlek) och även av stegrat intresse från allmänhetens sida. Totalisatorverksamheten är givetvis i allra högsta grad beroende på yttre omständigheter — för tävlingarna olämplig väderlek under längre tid kan sålunda alldeles förrycka resultatet — och vid kalkylering av de inkomster, som för statsverkets del kunna påräknas av totalisatorn måste man alltså räkna med en ganska bred marginal för oförutsedda händelser. Som exempel kan nämnas, att Stockholms travsällskaps vintertävlingar, vilka i år tillförde statsverket icke mindre än 40,426 kronor, förra året måste alldeles inställas på grund av dåliga isförhållanden.»

Under de sålunda angivna förhållandena har stuteriöverstyrelsen beräknat titeln till 300,000 kronor.

I enlighet med hittills tillämpade regler för upptagandet i riksstaten av inkomsttitlar, som korrespondera mot reservationsanslag, bör nu ifrågavarande inkomsttitel beräknas till samma belopp som förenämnda anslag under nionde huvudtiteln. Det förefaller emellertid riksräkenskapsverket, som skulle det vara mindre tillfredsställande att i riksstaten uppföra totalisatormedlen med ett belopp, som — att döma av det för innevarande år anvisade anslaget — är så avsevärt mycket lägre än det inflytande inkomstbeloppet kommer att bliva. Med hänsyn till olägenheten av att i allt större utsträckning vissa inkomster reserveras för särskilda utgifter vill riksräkenskapsverket ock ifråga-

40 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

sätta, om ej totalisatormedlen böra ställas till förfogande för allmänna budgetändamål. Det torde i varje fall för närvarande icke vara anledning antaga, att anslagen för stuteriväsendet sammanlagt skola komma att uppgå, till mindre belopp än totalisatormedlen. t

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket hemställa, att totalisatormedlen för budgetåret 1928/29 upptagas till ett belopp av 300,000 kronor.

Inkomster av statens lagerhus och fryshus.

Förevarande inkomsttitel motsvaras på riksstatens utgiftssida av ett under nionde huvudtiteln uppfört förslagsanslag till enahanda belopp som inkomsttiteln (1927/28 IX H 10).

Statens lagerhus- och fryshusstyrelse har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 nästlidna november meddelat, att styrelsen för budgetåret 1928/29 beräknat inkomsterna av de under styrelsens förvaltning stående anläggningarna till följande belopp:

Hyror av bostäder vid centralfryshuset i Hallsberg................ kronor 2,800

Hyra av spannmålslagerhuset i Eskilstuna................................ » 500

Inkomst av fem spannmålslagerhus ............................................ » 65,000

Summa kronor 68,300.

I riksstaterna för de senare åren hava de under nionde huvudtiteln uppförda anslagen till statens lagerhus och fryshus upptagits såsom förslagsanslag, att utgå i första hand av inkomster av lagerhusverksamheten. Riksräkenskapsverket kan emellertid, såsom av ämbetsvex-ket i fjorårets inkomstberäkning påpekats, icke tillstyrka, att inkomsttiteln uppföres med högre belopp än som verkligen kan förutses komma att inflyta, då härigenom kassafonden skulle avsiktligt belastas. Riksräkenskapsverket får ock erinra, att ämbetsverket i sin revisionsberättelse för år 1926 (sid. 20) föreslagit slopande av den anslagstyp, vars anslag »i första hand» utgå av vissa inkomster. Penna uppfattning vidhåller riksräkenskapsverket alltjämt och anser i anslutning härtill, att inkomsterna av statens lagerhus och fryshus böra — efter avrundning — beräknas till det av styrelsen antagna beloppet utan hänsyn till utgiftsanslaget till lagerhusen och fryshusen.

Riksräkenskapsverket har sålunda i bifogade tabell A. upptagit inkomsterna å förevarande titel med ett belopp av 68,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1928/1929. 41

Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt.

1 riksstaten för budgetåret 1927/28 är förslagsanslaget till frökontrollanstalten och till dyrtidstillägg vid anstalten (IX H17 och 18) tillsammans anvisade med enahanda belopp som inkomsttiteln.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 nästlidna november bär statens centrala frökontrollanstalt beräknat inkomsterna för budgetåret 1928/29 till 125,300 kronor.

Under åberopande av vad ämbetsverket beträffande inkomsterna av statens lagerhus och fryshus anfört, anser riksräkenskapsverket, att oberoende av storleken av berörda anslag inkomsttiteln bör i riksstaten för budgetåret 1928/29 uppföras med ett till 125,000 kronor avrundat belopp.

Fyr- och båkmedel.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 4 november 1927 angående beräkningen av fyr- och båkmedlen anfört bland annat följande:

»Under månaderna juli—oktober 1927 har uppbörden utgjort 1,092,765 kronor mot 862,373 kronor motsvarande tid år 1926, innebärande en ökning under detta budgetårs fyra första månader av 230,392 kronor. I likhet med vad fallet är ifråga om lastpenningar torde man även beträffande fyroch båkmedlen kunna räkna med en viss stegring i uppbörden; och har styrelsen under förutsättning av oförändrade grunder för dessa avgifters erläggande ansett sig kunna beräkna inkomsterna av fyr- och båkmedel under budgetåret 1928/29 till 3,200,000 kronor.»

De av generaltullstyrelsen meddelade uppgifterna synas utgöra anledning antaga, att redan under innevarande budgetår den behållna inkomsten av fyr- och båkmedlen kommer att uppgå till det av generaltullstyrelsen för budgetåret 1928/29 beräknade inkomstbeloppet. Med hänsyn till den uppfattning om fortbeståendet av det nuvarande ekonomiska läget i allmänhet,

42 Riksräkenskapsverket» inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

som riksräkenskapsverket inledningsvis givit tillkänna, synes det vara befogat att räkna med samma inkomster för det nya budgetåret, som med ledning av de senaste månadernas utfall kunna beräknas för innevarande budgetår.

Under förutsättning att nu gällande bestämmelser om grunderna för fyroch båkavgifterna bibehållas oförändrade, beräknar riksräkenskapsverket uppbörden å titeln till 3,200,000 kronor.

Lotspenningarna hava under nedan angivna budgetår beräknats och redovisats med följande belopp:

Beräknad Behållen Stegring -f-

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 ........................ 2,100,000 2,344,539 —

» 1924/25 2,100,000 2,574,647 + 230,108

» 1925/26 2,300,000 2,665,884 + 91,237

» 1926/27 2,400,000 2,537,039 — 128,845

» 1927/28 ........................ 2,700,000 — —

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 nästlidna november har lotsstyrelsen — under förutsättning att den från och med den 1 juli 1921 gällande förhöjningen av taxorna kommer att bestå — beräknat titeln för budgetåret 1928/29 till 2,700,000 kronor eller samma belopp, som uppförts i riksstaten för innevarande budgetår.

Under månaderna juli—oktober har den redovisade nettoupphörden för åren 1923—1927 uppgått till följande belopp:

1923 ............................................................ kronor 875,148

1924 ............................................................ » 971,043

1925 ............................................................ » 978,202

1926 ............................................................ » 838,420

1927 ............................................................ » 1,083,197

Riksräkenskapsverket har ej kunnat undgå att finna den av lotsstyrelsen beräknade uppbörden vara väl låg. Även om hänsyn tages till att under första delen av budgetåret 1926/27 verkningarna av den engelska kolstrejken föranlett nedgång i lotspenningsinkomsten, synes den för innevarande budgetår redan konstaterade stegringen vara så avsevärd, att man med fog kan räkna med en inkomst för hela budgetåret 1927/28 av bortåt 3 miljoner kronor.

I anslutning härtill och i enlighet med de av riksräkenskapsverket anlagda allmänna synpunkterna på konjunkturutvecklingen har riksräkenskapsverket i tabell A. uppfört lotspenningarna till 3,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 4:5

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.

Patent- och registreringsverket har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 nästlidna november anfört, att tendensen för innevarande budgetår, så vitt den kan bedömas, visserligen icke häntyder på nedgång av dessa inkomster, men att, då osedvanligt höga avgiftsbelopp i ett ringa fåtal bolagsregistreringsärenden bidragit till de förhållandevis höga siffrorna för åren 1924/25—1926/27, försiktigheten synes bjuda, att för budgetåret 1928/29 icke beräkna patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter till högre belopp än 1,200,000 kronor, helst ämbetsverket redan ingått till Kungl. Maj:t med förslag om sänkning av nuvarande aktiebolagsregistreringsavgifter från och med år 1928, vilken sänkning beräknas innebära en minskning av ämbetsverkets årsinkomster med omkring 100,000 kronor.

Förevarande inkomsttitel motsvaras å riksstatens utgiftssida av reservationsanslagen till patent- och registreringsverkets verksamhet och till dyrtidstillägg vid verket (1927/28 X B 15 och B 16).

Under åren 1917—1920 uppgingo utbetalningarna av krigstidstillägg. krigstidshjälp och dyrtidstillägg samt tillfällig löneförbättring för verkets befattningshavare till så höga belopp, att inkomsterna icke gåvo tillgång till täckande av utgifterna för verket, vartill även bidrog att ämbetsverket hade att bestrida resterande kostnader för uppförande och inredande av verkets nybyggnad. Med anledning härav beviljade riksdagen för åren 1921 och 1922 såsom lån med återbetalningsskyldighet anslag till ett sammanlagt belopp av 1,175,000 kronor. Av denna skuld bär patent- och registreringsverket av influtna inkomster hittills i olika omgångar avbetalt

1,025,000 kronor, vadan alltså för ämbetsverket återstår att betala 150,000 kronor.

Å reservationsanslaget till patent- och registreringsverkets verksamhet förefanns vid ingången av innevarande budgetår en behållning av 421,989 kronor 32 öre. Efter avdrag av det kvarstående skuldbeloppet, 150,000 kronor, skulle alltså återstå en behållning av 271,989 kronor 32 öre. Uppbörden under innevarande budgetår synes tillföra anslaget en ökad behållning av inemot 350,000 kronor. Lägges härtill det ytterligare överskott, som kan förväntas för budgetåret 1928/29, synes behållningen å patent- och registreringsverkets reservationsanslag väl kunna ersätta den minskning i inkomster, som kan bliva en följd av kommande depressionstider.

44 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928/1929.

Inkomsterna och utgifterna för patent- och registreringsverket böra i riksstaten upptagas med sammanfallande belopp. I innevarande års riksstat beräknas utgifterna komma att uppgå till sammanlagt 1,050,700 kronor. I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket förevarande inkomsttitel till i avrundat tal 1,050,000 kronor.

Bidrag till försäkringsinspeklionen. Denna inkomsttitel motsvaras till siffran av reservationsanslagen till försäkringsinspektionens verksamhet och till dyrtidstillägg vid inspektionen (1927/28 X B 18 och B 19). De beräknade och influtna beloppen å inkomsttiteln hava utgjort:

Beräknad Behållen .Stegring -f-

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 ............................... 142,400 144,319 —

» 1924/25 139,400 137,972 — 6,347

» 1925/26 143,300 136,050 — 1,922

» 1926/27 136,200 141,738 + 5,688

» 1927/28 ................................ 131,700 — —

Genom kungörelse den 27 juni 1927 (nr 261) angående sänkning av försäkringsanstalternas bidrag till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionen har avgiftssatsen för försäkringsanstalternas bidrag nedsatts från två tredjedels promille till en tredjedels promille. Försäkringsinspektionen har i anledning härav i skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 nästlidna november beräknat inkomsterna för budgetåret 1928/29 till 74,000 kronor.

Enär såsom ovan framhållits försäkringsinspektionens inkomster och utgifter i budgeten uppföras med samma belopp och under hänvisning till den stora behållningen från senaste budgetåret å försäkringsinspektionens reservationsanslag, uppgående till 463,385 kroiior 84 öre, hemställer riksräkenskapsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret 1928/29 uppföres med det belopp, vartill utgiftsanslagen sammanlagt komma att anvisas. Med hänsyn till den tidigare belastningen å utgiftsanslagen i fråga har riksräkenskapsverket fördenskull i förslagstabellen upptagit bidrag till försäkringsinspektionen med, i avrundat tal, 130,000 kronor.

Inkomster av statens provningsanstalt.

Iliksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928/1929. 45

Ifrågavarande inkomsttitel motsvaras på riksstatens utgiftsida av det under tionde huvudtiteln för provningsanstaltens verksamhet uppförda förslagsanslag (1927 28 X B 20). Inkomsttiteln och utgiftsanslaget äro emellertid icke upptagna till lika höga belopp. I riksstaten för innevarande budgetår är sålunda inkomsttiteln upptagen till 250,000 kronor, under det att utgiftsanslaget beräknats till 298,000 kronor.

I underdånig skrivelse den 30 augusti 1927 har styrelsen för statens provningsanstalt föreslagit, att följande utgifter måtte beräknas för statens provningsanstalt för budgetåret 1928/29:

på avlöningsstat ........................................ kronor 235,500

på omkostnadsstat....................................... » 90,500

■och att alltså det ordinarie förslagsanslaget till upprätthållande av statens provningsanstalts verksamhet måtte för nämnda budgetår upptagas till

326,000 kronor, att i första hand utgå av anstaltens inkomster. Dyrtidstillägg äro häri icke inräknade.

Beträffande det belopp av provningsanstaltens inkomster, som bör beräknas i riksstaten för budgetåret 1928/29, anför styrelsen i samma skrivelse, att detta belopp är beroende av och samhörigt med de utgifter, som i staten upptagas för ordinarie och extra personal samt tillfälliga biträden. Det av styrelsen för extra personal och tillfälliga biträden föreslagna avlöningsbeloppet beräknas av styrelsen motsvara eu inkomst av 260,000 kronor. Ifall anslagen till utgifter för arbetskrafter i anstaltens stat fixeras lägre, framhåller styrelsen, bör även den samliöriga inkomstsiffran i riksstaten beräknas lägre.

I anslutning till sin ovan framförda uppfattning rörande anvisandet av vissa utgifter å särskilda inkomster, förordar riksräkenskapsverket, att inkomst- och anslagstitlarna för provningsanstalten formellt ställas oberoende av varandra.

Åven om, på sätt provningsanstalten under angivna förhållanden förutsatt, inkomsterna vid anstalten kunna komma att något stegras, synes dock ökningen bliva så obetydlig, att tillräcklig anledning nu saknas att böja titeln utöver det i gällande riksstat uppförda beloppet, 250,000 kronor.

Innan riksräkenskapsverket lämnar avdelningen uppbörd i statens verksamhet, vill ämbetsverket något dröja vid de inkomster, som inflyta i form av avgifter för registreringar och anmälningar till handels-, förenings- och försäkringsregistren och som för närvarande bokföras som särskilda uppbördsmedel å ett för nämnda ändamål anvisat förslagsanslag å 4,000 kronor under tionde huvudtiteln (1927/28 X B 17). Ä berörda anslag hava under de senaste budgetåren redovisats inkomster med eea 70,000 kronor årligen och utgifter i regel överstigande 100,000 kronor. Rätteligen borde emellertid, på grunder, som i det föregående närmare utvecklats under den nya

46 Kiksräkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

inkomsttiteln »inkomster av tandläkarinstitutet», ifrågavarande registreringsavgifter beräknas som tillgång å riksstatens inkomstsida, under det att på utgiftssidan uppfördes ett motsvarande anslag med det belopp, vartill kostnaderna i deras helhet beräknades belöpa sig. Emellertid pågår för närvarande inom handelsdepartementet en utredning angående höjning av här omförmälda avgifter för att bringa inkomsterna att täcka utgifterna för registreringen. It i ks r öken skaps verket har ansett sig böra avvakta resultatet av denna utredning med därav eventuellt följande ändrad lagstiftning i ämnet, innan ämbetsverket föreslår någon ändring beträffande den budgetära behandlingen av ifrågavarande medel.

III. Diverse inkomster.

Huru den behållna inkomsten varit fördelad framgår av nedan införda sammandragstabell, i vilken upptagits sådana särskilda poster, som var för sig under något av budgetåren 1924/25—1926/27 uppvisat antingen nettoinkomst eller nettoutgift å minst 100,000 kronor.

Beträffande de olika posterna i denna tabell och deras beräkning för budgetåret 1928/29 må framhållas följande.

Hyres- och arrendemedel utgöras för tiden till och med budgetåret 1924/25 till största delen av hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar, vilka medel från och med budgetåret 1925/26 upptagits såsom särskild titel i riksstaten. Någon nämnvärd inkomst av berörda slag torde därför ej vara att räkna med under nu ifrågavarande inkomsttitel, men har riksräkenskapsverket likväl ansett sig böra beräkna dessa inkomster till det under budgetåret 1926/27 redovisade beloppet, 30,000 kronor.

Vad angår städers bidrag till statens samskolor torde — på sätt framgår av den under inkomsttiteln »terminsavgifter från läroverken» intagna skrivelsen till riksräkenskapsverket från skolöverstyrelsen — bidrag från kommunerna till samskolorna icke längre vara att påräkna; och har riksräkenskapsverket i överensstämmelse härmed för budgetåret 1928/29 icke beräknat någon inkomst av ifrågavarande slag.

Expeditionsavgifter, som huvudsakligen inflyta till utrikesdepartementet, måste, med hänsyn till att passviseringstvånget för ett flertal stater numera

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 47

upphävts, beräknas till ett belopp, som avsevärt understiger de redovisade inkomsterna under nästlidet budgetår. Riksräkenskapsverket bar beräknat expeditionsavgifterna till 300,000 kronor.

Intressemedel och kursvinster m. m. utgöra den huvudsakliga delen av riksgäldskontorets under titeln diverse inkomster redovisade uppbörd. För budgetåret 1928/29 har riksgäldskontoret beräknat ränta å uppköpta statsobligationer och å utländska statspapper samt kursvinster utöver kursförluster till ett sammanlagt belopp av omkring 500,000 kronor. Därjämte har kontoret beräknat, att inflytande räntemedel å utlämnade hjälpkrediter komma att uppgå till 500,000 kronor. Sistnämnda ränteinkomster, vilka under budgetåren 1925/26 och 1926/27 influtit med respektive 330,298 kro-

48 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928/1929.

nor 67 öre och 648,512 kronor 51 öre, äro hänförliga till de lån, som utgivits från fonden för varukredit.

Riksräkenskapsverket har tagit under övervägande, huruvida icke sistberörda inkomster borde redovisas å särskild inkomsttitel, i all synnerhet som inkomster av fonden synas vara att påräkna under en följd av år. Då det ur översiktlig synpunkt icke kan anses lämpligt att ytterligare tynga den grupp av statsinkomster, som redovisas under rubriken »Inkomster av statens produktiva fonder» och till vilken grupp ifrågavarande inkomster i så fall skulle hänföras med ännu en underavdelning, skulle titeln tillsammans med avdelningarna »IV Fonden för låneunderstöd» och »V Statsverkets fond av rusdrycksmedel» av nämnda grupp lämpligen kunna inordnas under en gemensam rubrik benämnd »Övriga fonder». Med hänsyn till önskvärdheten att undvika rubbningar i förhållande till tidigare riksstater, har riksräkenskapsverket likväl ansett sig icke nu böra föreslå nämnda omläggning.

Enär riksgäldskontorets nettoinkomster av intressemedel och kursvinster under budgetåret 1926/27 uppgingo till 1,229,657 kronor 1 öre skulle, sedan förenämnda ränteinkomster av hjälpkrediter frånräkna^, kvarstå ett belopp av 581,144 kronor 50 öre, utgörande riksgäldskontorets inkomster av räntor å obligationer och statspapper samt kursvinster utöver kursförluster. I anledning av att sagda belopp betydligt överskjuter de av riksgäldskontoret beräknade inkomsterna av nämnda slag för budgetåret 1928/29 och med hänsyn till att även andra ämbetsverk pläga redovisa smärre ränteinkomster, synas de båda av riksgäldskontoret beräknade posterna kunna höjas till sammanlagt 1,100,000 kronor.

Enligt 1927 års malmavtal mellan svenska staten å ena samt Luossavaara Kiirunavaara aktiebolag m. fl. å andra sidan skall trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund till staten inbetala frakttillägg med 20 miljoner kronor för åren till och med 1920 men i stället få tillbaka 3.7 miljoner kronor för åren 1923—1924. Staten skall alltså erhålla frakttillägg å 16.3 miljoner kronor. Från detta belopp skall emellertid dragas halva prisskillnaden mellan marknadsvärdet och bokföringsvärdet av det Luossavaara - Kiirunavaara aktiebolag den 30 september 1927 tillhöriga malmlagret. Statens kostnad härför, vilken ännu ej är känd, torde uppskattningsvis kunna antagas till 4.3 miljoner kronor. Enligt denna beräkning uppgår statens tillgodohavande till 12.o miljoner kronor, att förräntas efter 5 procent från och med den 1 januari 1928. Ränteinkomsterna å dessa fordringar belöpa sig således till 600,000 kronor för år, vilket belopp enligt malmavtalet skall inlevereras till statsverket första gången den 1 januari 1929.

Riksräkenskapsverket har på grundval av vad ovan anförts beräknat intressemedel och kursvinster m. m. till 1,700,000 kronor.

Bötesmedel synas med hänsyn till den alltjämt stegrade uppbörden likaledes kunna beräknas till 1,700,000 kronor.

Andelarna i aktiebolagen Vin- och spritcentralens samt J. D. Grönstedt

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 49

& C ds vinster redovisas från och med innevarande budgetår under rusdrycksförsäljningsmedel, varför inkomster av nu ifrågavarande slag icke här äro att påräkna.

Uppbörden av indragna sportler beräknar riksräkenskapsverket med anslutning till inkomsterna under budgetåret 1926/27 till 550,000 kronor.

Sista inkomstposten i tabellen är »diverse». Denna rubrik utgör sammanfattning av flera smärre poster av olika slag. Då under budgetåret 1928 29 här kunna tillkomma alldeles nya poster ävensom rester av andra i det föregående nämnda rubriker, från vilka riksräkenskapsverket icke framdeles under särskilda rubriker påräknar nämnvärda inkomster, anser sig riksräkenskapsverket kunna under »diverse» beräkna en inkomst av 250,000 kronor.

Vad härefter angår de poster, för vilka tabellen utvisar utgifter överstigande inkomsterna, torde man för budgetåret 1928/29 kunna räkna med ett gemensamt belopp för restitutioner å äldre skatter.

Den stora utgiften för restitutioner av krigskonjunkturskatt under budgetåret 1926/27 faller till mer än hälften eller med 5,835,638 kronor på en enda restitution, utbetald i juni månad. Denna restitution, som vid det slutliga uppgörandet av riksstaten för budgetåret 1927/28 var förutsedd och förväntades drabba detta budgetår, var anledningen till att i nu löpande riksstat titeln diverse inkomster nedsatts till allenast ett mindre avjämningsbelopp. Även efter ingången av innevarande budgetår hava emellertid restitutionerna av krigskonjunkturskatt fortsatt. Under månaderna juli—oktober 1927 hava sålunda utgifterna för detta ändamål uppgått till omkring 1,300,000 kronor.

Då enligt vad riksräkenskapsverket erfarit utsikt torde förefinnas, att återstående besvärsmål rörande krigskonjunkturtaxering komma att i stort sett avgöras före den 1 juli 1928, torde något större restitutionsbelopp ej behöva beräknas för budgetåret 1928/29. För att möta de utbetalningar, som likväl kunna komma att skjutas över till det nya budgetåret, beräknar riksräkenskapsverket i allt fall ett belopp av 500,000 kronor, vilket torde kunna innesluta jämväl möjligen förekommande restitutioner av extra inkomst- och förmögenhetsskatt och andra äldre skatter.

I underdånig skrivelse den 24 nästlidna november har riksräkenskapsverket föreslagit, att av den köpeskilling, som erhållits vid försäljning till Sydsvenska kraftaktiebolaget av vissa vattenfall i Lagan, ett vinstbelopp av omkring 675,000 kronor under budgetåret 1928/29 såsom inkomst tillföres titeln diverse inkomster.

De beräkningar för underrubrikerna av titeln diverse inkomster, för vilka här ovan redogjorts, sammanfattar riksräkenskapsverket sålunda:

Bihang till riksdagens protokoll 192S. 1 samt.

50 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

Hyres- och arrendemedel................................... kronor 30,000

Expeditionsavgifter ............................................ » 300,000

Intressemedel och kursvinster m. m............. » 1,700,000

Bötesmedel ............................................................ » 1,700,000

Indragna sportler ................................................ » 550,000

Vinst å försålda vattenfall i Lagan ................ » 675,000

Diverse.................................................................... » 250,000

Summa kronor 5,205,000. Avgå restitutioner å äldre skatter.................... » 500,000

Återstå kronor 4,705,000.

Riksräkenskapsverket beräknar med stöd av vad ovan anförts den behållna inkomsten för budgetåret 1928/29 å titeln diverse inkomster till ett avjämnat belopp av 4,700,000 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet.

Postverket, bevillning, överskott från postverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Beräknad Behållen Stegring -j-

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/24 ................ 10,000,000 16,171,459 —

» 1924'25 ................ 15,000,000 13,857,244 — 2,314,215

» 1925/26 13,000,000 12,966,606 — 890,638

» 1926/27 14,000,000 16,443,364 + 3,476,758

» 1927/28 ................ 13,000,000 — -

I underdånig skrivelse den 11 nästlidna november med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1928/29, har generalpoststyrelsen anfört följande:

»Liksom föregående år har generalpoststyrelsen till en början ansett sig böra framlägga förnyad kalkyl rörande det överskottsbelopp, som antages komma att överlämnas till statskassan under budgetåret 1927—1928.

I sitt den 9 november 1926 avgivna förslag till beräkning av inkomstöverskottet av poströrelsen, att upptagas i riksstaten för sistnämnda budgetår, beräknade generalpoststyrelsen postverkets driftresultat under år 1927 sålunda :

inkomster............................................ 69.9 miljoner kronor

driftkostnader .................................... 58.4 » »

överskott ............................................ 11.5 miljoner kronor

Generalpoststyrelsen utgick därvid, beträffande inkomsterna, från att frankoteckensuppbörden, om portoförhöjningarnas verkningar bortelimineras, skulle förete en stegring vid jämförelse med 1926 års reducerade uppbörd av unge-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1928/1929. 51

fär 4 procent, samt, beträffande driftkostnaderna, att desamma skulle undergå en betydande ökning, till övervägande del föranledd av de genom kungl. brev den 19 mars 1926 meddelade nya bestämmelserna rörande postverkets förnyelsefond. De utredningar, som av generalpoststyrelsen verkställts rörande sagda fond, hade nämligen givit vid handen, att genom de tidigare gjorda avsättningarnas otillräcklighet för de ändamål, fonden jämlikt de nya bestämmelserna vore avsedd att tjäna, densamma företedde en brist, som uppskattades hava vid 1925 års utgång uppgått till ej mindre än i runt tal 3,660,000 kronor. Generalpoststyrelsen föreslog, att täckande av denna brist skulle uppdelas på två år, och hemställde fördenskull, att under år 1927 skulle göras en extra avsättning till fonden av 2,100,000 kronor. Förnyelsefondsanslaget i dess helhet upptog generalpoststyrelsen i förslaget till driftkostnadsstat för år 1927 till 3,150,000 kronor. Kungl. Maj:t fastställde emellertid anslaget till 1,890,000 kronor. Enligt statsrådsprotokollet över finansärenden den 4 januari 1927 hade nämligen Kungl. Maj:t, med utgångspunkt från att den förenämnda bristen skulle täckas under en tid av fem år i stället för två, bestämt, att den extra avsättningen till förnyelsefonden under år 1927 skulle utgöra allenast 840,000 kronor. Utöver vad generalpoststyrelsen beräknat komme därför ett ytterligare belopp, motsvarande skillnaden mellan nämnda båda extra avsättningsbelopp eller i runt tal 1.2 5 miljoner kronor, att kunna under budgetåret 1927—1928 inlevereras till statsverket.

Vidare hade generalpoststyrelsen vid beräkningen av dyrtidstillägget till postpersonalen utgått från en genomsnittlig levnadskostnadsindex av 170 för budgetåret 1927 — 1928. Enär, enligt Kungl. Maj:ts för 1927 års riksdag framlagda förslag, dyrtidstilläggsberäkningen skulle för hela det finansår, varom nu är fråga fixeras enligt en index av 168, uppkomme en minskning i kostnaderna för dyrtidstillägg vid postverket, vilken enligt förenämnda statsrådsprotokoll uppskattades till i runt tal O.25 miljoner kronor.

På grund av de sålunda gjorda nedsättningarna i driftkostnaderna, tillhopa 1.5 miljoner kronor, upptog Kungl. Maj:t i förslaget till riksstat för budgetåret 1927—1928 postverkets överskott, i stället för till av generalpoststyrelsen föreslagna 11.5 miljoner kronor, till 13 miljoner kronor. Detta belopp är även uppfört i den godkända riksstaten för budgetåret.

Den av Kungl. Maj:t fastställda driftkostnadsstaten för postverket för år 1927 slutar å ett belopp av 56,910,000 kronor.

Såvitt generalpoststyrelsen på grundval av hittills kända förhållanden kan bedöma, torde det ekonomiska resultatet av postverkets rörelse under år 1927 kunna beräknas komma att ställa sig på följande sätt:

Att inkomsterna torde komma att överstiga de beräknade med omkring 0.2 miljoner kronor har emellertid icke sin grund i, att uppgången i posttrafiken varit större än som antagits. Tvärtom synas nämligen frankoteckensinkomsterna komma att bliva något lägre än de tidigare beräknade. Under tiden januari—oktober 1927 har nämligen ökningen av den reducerade uppbörden vid jämförelse med den reducerade uppbörden under motsvarande tid år 1926 icke uppgått till mera än mellan 3.5 och 3.6 procent, och generalpoststyrelsen anser sig sakna anledning kalkylera med, att upp-

inkomster........

driftkostnader

överskott........

70.1 miljoner kronor

56.9 » »

13.2 miljoner kronor.

52 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

börden under de två sista månaderna av år 1927 skall förete en så stor stegring, att den beräknade ökningen i uppbörden inträder. Inkomstökningen är i stället beroende på, att vissa andra intäkter av den inrikes rörelsen än frankoteckensuppbörden stegrats mera än som förutsetts, ävensom att inkomsterna av utrikes poströrelsen, vilka alltid äro vanskliga att kalkylera jämväl med hänsyn till svårigheten att beräkna tidpunkten, när likvider inflyta, företett större ökning än som beräknats.

Av det sålunda beräknade överskottet för år 1927, 13.2 miljoner kronor, har generalpoststyrelsen redan under budgetåret 1926 —1927 till statskontoret inlevererat ett belopp av 4 miljoner kronor. Återstoden, eller 9.2 miljoner kronor, kommer att, i den mån så icke redan skett, överlämnas till statskontoret under budgetåret 1927—1928. Huru stort belopp, som generalpoststyrelsen må kunna före den 1 juli 1928 tillföra statskassan av de under år 1928 uppkommande överskottsmedel, är styrelsen icke nu i tillfälle att exakt angiva. Emellertid torde med säkerhet åtminstone så stort belopp av sistnämnda medel kunna inlevereras, att det i riksstaten för budgetåret 1927 - 1928 upptagna överskottet av 13 miljoner kronor uppnås.

I fråga om det inkomstöverskott av poströrelsen, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1928 — 1929, får generalpoststyrelsen anföra följande.

Frankoteckensuppbörden, som representerar över 80 procent av postverkets sammanlagda inkomster, utgör samtidigt även den del av inkomsterna, på vilken konjunkturväxlingarna göra sig först och mest märkbara. På sätt generalpoststyrelsen vid tidigare tillfällen framhållit, har denna uppbörd, sedan portoförhöjningarnas verkningar borteliminerats, vid återgången (år 1922) efter krigsårens abnorma uppsving till mera normala förhållanden, stannat vid ungefärligen det belopp, som erhålles vid beräknande av 4 procent årlig ökning å förkrigstidens uppbörd. Under åren 1923—1926 har den genomsnittliga årliga ökningen av den reducerade frankoteckensuppbörden utgjort ungefär 3.7 5 procent, och även under innevarande år beräknas, som nämnts, stegringen komma att understiga 4 procent. Ökningsprocenten är sålunda stadd i avtagande, något som för övrigt torde vara helt naturligt, då de absoluta uppbördsbelopp, som utgöra bas för beräkningarna, stigit. Endast ökning med en procent representerar numera en merinkomst av mellan 550,000 och 600,000 kronor. Då generalpoststyrelsen i sitt hösten 1926 avgivna förslag till beräkning av inkomstöverskottet upptog stegringen i frankoteckensuppbörden, med portoförhöjningarnas verkningar borteliminerade, under år 1927 till ungefär 4 procent, skedde detta också endast med en viss tvekan.

Huru förhållandena komma att gestalta sig under år 1928 är givetvis vanskligt att nu beräkna. Till ledning vid frankoteckensuppbördens kalkylerande har generalpoststyrelsen från landets postmästare införskaffat yttrande i fråga om den åsikt, som postmästarna, med den personliga kännedom de äga om förhållandena inom de dem underlydande postområdena, hysa beträffande uppbörden under sistnämnda är; och utvisar gjord sammanställning av yttrandena, att postmästarna kalkylerat med en synnerligen ringa ökning i uppbörden. På grund härav och i anslutning till vad ovan anförts i fråga om uppbördsförhållandena under de senaste åren, anser generalpoststyrelsen försiktigheten böra bjuda att icke kalkylera med större stegring under år 1928 än omkring 3.5 procent.

Beträffande övriga inkomster av inrikes rörelsen, nämligen postavgifter för tidningsabonnemang samt för befordran av utgivarkorsband och tidningsbilagor, avgifter för fackavläggning, registrering av ankomna värdeförsän-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 53

delser, bokföring av postavgifter in. m., anser generalpoststyrelsen sig kunna räkna med någon ökning under år 1928 vid jämförelse med de nu för år 1927 emotsedda. På grund av ökningen utav vissa tidningars årsvikt torde nämligen inkomsterna av tidningsabonnemangen komma att ökas. å andra sidan kommer emellertid nedgång att inträda beträffande vissa andra ersättningsbelopp. Bland annat torde avgifterna för bokföring av postavgifter minskas av den anledningen, att korrespondenter i större utsträckning använda frankostämplingsmaskiner i stället för att hålla postbok.

Inkomsterna av utrikes rörelsen, vilka numera utgöras av portoandelar och extra ordinarie uppbörd, beräknas ävenledes komma att förete någon ökning. Under år 1927 har visserligen — såsom även angavs i förslaget till överskottsberäkning för budgetåret 1927- 192<S — influtit ett icke obetydligt belopp, hänförande sig till ett oreglerat mellanhavande med en utländsk postförvaltning. Mellanhavandet i fråga är emellertid ännu icke slutgiltigt reglerat. Även om detta icke heller skulle bliva förhållandet under år 1928, räknar dock generalpoststyrelsen med, att inkomsterna av portoandelarna skola komma att överstiga motsvarande inkomster under år 1927.

För stämpelväsendets handhavande och postverkets bestyr med kronoskatteuppbörden å landsbygden beräknas komma att inflyta ungefär enahanda ersättningsbelopp, som för bestyren tillförts postverket under år 1927. Ersättningen för postverkets bestyr med utbetalningen av folkpensioner torde däremot komma att undergå stegring, beroende ej mindre på ökningen av antalet pensionstagare än även därpå, att allt flera pensionstagare övergå till att lyfta pensionen månadsvis, vilket allt föranleder ökat arbete för postverket med därav följande högre ersättningsbelopp.

Den gottgörelse, som tillkommer postverket för inkasserande av radiolicensavgifter, uppgår till några tiotusental kronor.

Ersättningen för postsparbanksgörornålens handhavande, vilken sönderfaller i dels gottgörelse för direkta merutgifter, åsamkade av postsparbankens inordnande i postverket, dels ock ersättning för postsparbanksgöromålens handläggning å postanstalterna, beräknas till 650,000 kronor för täckande av de direkta merutgifterna och 750,000 kronor för postanstalternas bestyr. Förstnämnda summa är i det samtidigt härmed avgivna förslaget till driftkostnadsstat för år 1928 inräknat i anslagsbeloppen å vederbörande utgiftstitlar. Det senare beloppet är fastställt genom Kungl. Maj:ts beslut den 10 december 1926.

Beträffande postgirorörelsen förväntar generalpoststyrelsen, att densamma under år 1928 kommer att ytterligare stegras, vilket föranleder ökade kostnader för rörelsegrenen. Utgifterna under år 1927 torde uppgå till ungefär

935,000 kronor och antagas under år 1928 stiga till åtminstone 1,100,000 kronor. I den mån ifrågavarande kostnader hänföra sig till direkta utgifter för postgirokontoret, äro de inräknade å de olika utgiftstitlarna i förslaget till driftkostnadsstat. Vederbörande byrå har verkställt överslagsberäkningar rörande det ekonomiska resultatet av postgirorörelsen och därvid kommit till den uppfattningen, att rörelsegrenen bör under år 1928 lämna ett överskott av cirka 200,000 kronor. Ett belopp av 1,300,000 kronor uppföres fördenskull bland inkomsterna såsom härflytande från postgirorörelsen.

De av generalpoststyrelsen sålunda gjorda beräkningarna giva till slutresultat en sammanlagd summa för postverkets inkomster av poströrelsen under år 1928 utav 72.5 miljoner kronor. Härvid har generalpoststyrelsen utgått från nuvarande posttaxors bibehållande.

54 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

Det samtidigt avgivna förslaget till driftkostnadsstat för sistnämnda år upptager en slutsumma å staten av 59.5 miljoner kronor. Av ökningen i förhållande till 1927 års utgiftssumma hänför sig ett belopp av icke mindre än 900,000 kronor till kostnaden för postbefordran å järnväg, huvudsakligen beroende på den av Kungl. Maj:t beslutade höjning av ersättningen till statens järnvägar. Vidare föranledes utgiftsökning därav, att dyrtidstilllägget åt personalen är för år 1928 beräknat enligt en dyrtidsindex av 172, medan det genomsnittliga dyrtidsindextalet under år 1927 utgjort 170. Stegringen i övrigt har sin orsak i, förutom tillämpningen av gällande bestämmelser i fråga om avsättningen till förnyelsefond, beräknad ökning av poströrelsen i allmänhet och särskilt det väntade fortsatta uppsvinget av postsparbanks- och postgirorörelsen.

Det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1928 beräknas således ställa sig på följande sätt:

inkomster ........................................ 72.5 miljoner kronor

driftkostnader.................................... 59.5 » »

överskott............................................ 13. o miljoner kronor.

Lika stort överskottsbelopp anser generalpoststyrelsen kunna tillföras statskassan under budgetåret 1928 ;29. Generalpoststyrelsen saknar nämligen anledning beräkna ett annat överskott för de första månaderna av år 1929 än för motsvarande månader år 1928.

Generalpoststyrelsen föreslår sålunda, att inkomstöverskottet av poströrelsen upptages i riksstaten för budgetåret 1928—1929 till 13.o miljoner kronor.»

Vidkommande de konjunkturförhållanden, från vilka generalpoststyrelsen ansett sig böra utgå vid förevarande beräkningar, har styrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 nästlidna november sammanfattat sin uppfattning härutinnan så, att styrelsen räknat med en något mindre ökning av posttrafiken under budgetåret 1928/29 än under budgetåret 1927/28.

Då den ökning av postmedlen, med vilken generalpoststyrelsen räknat men som på grund av stegrade utgifter ej resulterat i något höjt över-

skott, står i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets allmänna uppfattning om det ekonomiska läget, tillstyrker riksräkenskapsverket, att inkomsten av postverket för budgetåret 1928/29 upptages till 13,000,000 kronor.'

Telegrafverket. Överskottet från telegrafverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Beräknad inkomst kronor

Budgetåret 1923/24 18,000,000

» 1924/25 ........................ 17,000,000

» 1925/26 ..................... 16,200,000

» 1926/27 ....................... 18,000,000

» 1927/28 ........................ 19,000,000 I

I underdånig skrivelse den 10 nästlidna november med förslag till beräkning av telegrafverkets inkomstöverskott anför telegrafstyrelsen följande:

Behållen

inkomst

kronor

21,111,597

18,551,622

17,861,185

18,779,827

Stegring -f Nedgång —

kronor

— 2,559,975

— 690,437 + 918,642

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 55

»Storleken av telegrafverkets inkomster och deras årliga stegring under senaste tioårsperioden framgår av följande tablå:

För år 1927 beräknar telegrafstyrelsen nu inkomsterna till omkring

86,360,000 kronor, innebärande en ökning från år 1926 med 3,427,319 kronor eller något över 4 procent.

Inkomsterna för år 1928 kunna, under förutsättning att de nuvarande taxorna skola i det stora hela bliva gällande hela året samt att den nuvarande trafikstegringen skall fortfara, beräknas till 89,200,000 kronor, utgörande en ökning från år 1927 av 2,840,000 kronor, eller ungefär 3.4 6 procent.

Driftkostnaderna för år 1927, vilka i driftkostnadsstaten äro upptagna till 67,130,000 kronor, komma enligt nu verkställda beräkningar att uppgå till omkring 67,224,000 kronor. I det förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader år 1928, som samtidigt härmed avgives, hava samma kostnader upptagits till 69,550,000 kronor.

Överskottet av telegrafverkets rörelse har under senaste tioårsperioden utgjort:

Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader skulle överskottet för år 1927 bliva omkring 19,100,000 kronor och för år 1928 omkring 19,650,000 kronor. Enär det kapital, som under år 1928 skall

56 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928/1929.

förräntas, torde kunna uppskattas till omkring 310,000,000 kronor, skulle avkastningen för år 1928 således motsvara omkring 6.3 procent.»

På grund av vad sålunda anförts, har telegrafstyrelsen föreslagit, att telegrafverket för år 1928 upptages i riksstaten med 19,650,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1926 har telegrafstyrelsen anfört, att styrelsen beträffande konjunkturförhållandena antagit, att rörelsen kommer att fortgå i samma takt som under de senaste åren varit fallet, att någon större rubbning i löneskalorna eller dyrtidstilläggen ej komma att ske samt att de nuvarande taxorna komma att i huvudsak bibehållas.

Enligt de av telegrafstyrelsen ovan meddelade beräkningarna skulle nettoinkomsterna av telegrafverkets rörelse för åren 1925 — 1927 bliva följande, i jämna tusental räknat:

1925 ........................................................ kronor 16,861,000

1926 ........................................................ » 17,780,000

1927 ....................................................... » 19,136,000.

Med hänsyn till den inkomststegring, som sålunda faktiskt ägt rum, och under beaktande av att den tidsperiod, för vilken telegrafverket bör inleverera överskottsmedel under budgetåret 1928/29, omfattar jämväl en avsevärd del av år 1929, anser riksräkenskapsverket, att inkomsten från telegrafverket å den nya riksstaten bör kunna höjas något utöver vad telegrafstyrelsen

föreslagit. Riksräkenskapsverket har fördenskull i förslagstabellen uppfört telegrafverket med ett inkomstbelopp av i avjämnat tal 20,000,000 kronor.

Statens järnvägar, överskottet från statens järnvägar bar i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Budgetåret 1923/24 » 1924/25

» 1925/26

» 1926/27

» 1927/28

Beräknad

inkomst

kronor

28,000,000

36,000,000

36.000. 000

39,400,000

34.000. 000

Behållen

inkomst

kronor

42,161,257

30,661,301

35,551,092

31,210,286

Stegring + Nedgång — kronor

— 11,499,956 + 4,889,791

— 4,340,806

Sedan järnvägsstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1927 preliminärt beräknat inleveransen av överskottsmedel från statens järnvägar under budgetåret 1928/29, har styrelsen med skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 innevarande december överlämnat avskrift av styrelsens nästföregående dag till Kungl. Maj:t avgivna förslag till beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar för sagda budgetår. I den underdåniga skrivelse, vari järnvägsstyrelsen framlagt nämnda förslag, har styrelsen att börja med uttalat sig angående storleken av den be-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 57

hållning, som synes vara att påräkna för räkenskapsåret 1928. Styrelsen yttrar:

»I skrivelse den 9 december 1926 angående beräkning av den behållna inkomsten för budgetåret 1927—1928 har styrelsen för sagda tidsperiod, vilken innefattar första halvåret 1928, angivit följande inkomster, utgifter och överskott.

Summa 11.8 0

58 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

Till jämförelse må nämnas, att inkomsterna för 1927 hava varit för första halvåret, respektive beräknas bliva för andra halvåret:

innevarande år träffade nya avtalet mellan staten och Luossavaara—Kiirunavaara Aktiebolag med flera bolag. För det övriga nätet föreligger som synes ingen ändring, förhandsberäkningarna ha där hittills ungefärligen hållit streck.

Såvitt nu kan bedömas torde följaktligen de farhågor, som kommit till uttryck i järnvägsstyrelsens den 29 april 1927 till departementet avlåtna skrivelse, sannolikt komma att visa sig överdrivna. Sagda skrivelse var motiverad av det särdeles ogynnsamma resultatet av statens järnvägars rörelse, särskilt godstrafiken, under månaderna januari—mars 1927; den konstaterade nedgången visade sig emellertid sedermera hava upphört och direkt skäl varför den skulle återkomma under motsvarande period 1928 kan nu ej påvisas.

Förestående inkomster för år 1928 hava beräknats under förutsättning av att under året ingen ändring sker i nu gällande taxor för person- och godsbefordran, samt att traflkrörelsen håller sig å nuvarande nivå. Hänsyn har tagits till den trafikavledning, som väntas förorsakad genom den numera i sin helhet för allmän trafik öppnade Ostkustbanan, vilken trafikavledning på sin tid beräknats föranleda en minskning av statens järnvägars överskott

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 59

med i runt tal 1 miljon kronor, och vilket tal styrelsen ej funnit anledning tillsvidare antagna ändrat.

Liksom för det närmast föregående året har förslaget till kostnadsstat för år 1928 uppdelats i tvenne delar, en för malmbanan och en för statens järnvägar i övrigt. Delförslagen ifråga sluta, såsom i den samtidiga skrivelsen angående kostnadsstaten anmälts, på följande totalsummor.

Miljoner kronor

Statens järnvägar, exklusive malmbanan .................................... 146.4

Malmbanan............................................................................................ 15.6

I förestående belopp ingår dyrtidstillägg, beräknat enligt nuvarande grunder samt efter en antagen levnadskostnadsindex av 172, icke blott under första halvåret, för vilket nämnda grunder äro fastställda, utan även sedermera.

Beträffande dyrtidstilläggens beroende av nämnda index må nämnas, att varje enhets sänkning av den senare medför en genomsnittlig minskning av statens järnvägars utgifter med

för statens järnvägar, exklusive malmbanan omkring 38,000 kronor per månad för malmbanan omkring................................................ 2,900 » » »

Beträffande malmbanans kostnadsstat är vidare att erinra, att i densamma utöver driftkostnaderna upptagits ett belopp av en miljon kronor, vilket styrelsen föreslår använt för amortering av de i malmbanan bundna statslånemedlen.

Åtgärden ifråga motiveras närmare i förenämnda skrivelse angående kostnadsstaten.

Förslaget till kostnadsstat innehåller fr. o. m. innevarande år inga halvårssummor. För motställning gentemot förestående inkomster kan med ledning av föregående års erfarenheter göras följande uppdelning, vilken är erforderlig med hänsyn till budgetårets läge.

Första Andra Hela år

halvåret 1928 1928

miljoner kronor

Statens järnvägar, exklusive malmbanan........ 72.8 73.6 146.4

Malmbanan ............................................................ 7.8 7.8 15.6

Till jämförelse må till slut nämnas, att utgifterna för första halvåret 1927 varit respektive kunna för senare halvåret beräknas bliva

Första Andra Hela år

halvåret 1927 1927

miljoner kronor

Statens järnvägar, exklusive malmbanan........ 72.0 73.o 145.0

Malmbanan ............................................................ 6.5 7.1 13.6

Utgifterna under hela budgetåret 1927—1928 skulle alltså bliva

för statens järnvägar, exklusive malmbanan................ 145.8 miljoner kronor

malmbanan ........................................................................ 14.9 » »

Tillsammans 160.7 miljoner kronor mot ursprungligen beräknade 142.9, 13.9 samt 156.8 miljoner kronor resp.

60 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1928/1929.

Beträffande den betydliga ökningen å tillsammans 3.9 miljoner kronor beror 0.5 miljoner, fallande på första halvdelen av år 1928, på ovannämnda amortering och c:a 1 miljon på ökning på grund av delvis inträdda och för övrigt antagna högre levnadskostnadsindex. Återstoden förklaras av i allmänhet stegrade trafiktal varibland den stegrade trafiken av lapplandsmalm. Fin viss roll spela jämväl de övertagna enskilda järnvägarna. De båda sista faktorerna påverka emellertid också inkomsterna.

Det nu beräknade nettot 35.i miljoner kronor är 1.9 miljoner lägre än det ursprungligen uppgivna, 37 miljoner, men ligger dock något över det i riksstaten upptagna beloppet, 34 miljoner kronor.

Enligt träffat avtal mellan staten och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag med flera skall nämnda bolag för varje kalenderår såsom frakttillägg inbetala det belopp, varmed sammanlagda inkomsten å malmbanan understigit kostnaden för banans drift och underhåll jämte ränta å byggnadskostnaden, beräknad efter 5 procent, om den av bolaget fraktade kvantiteten icke överstiger 5 miljoner ton och i annat fall till 5 procent jämte ljao procent däröver för varje påbörjat hundratusental ton.

För 1928 har förenämnda byggnadskostnad beräknats till omkring 130 miljoner kronor och nyssberörda transportkvantitet till 7.4 miljoner ton, varför räntefoten blir 6.2 procent och tolala räntan 8.1 miljoner kronor. Lägges detta belopp till förestående kostnader för drift och underhåll, 14.6 miljoner kronor, får man en totalsumma av 22.7 miljoner kronor.

Då enligt förestående inkomsterna för banan beräknats uppgå till 25.0 miljoner, är följaktligen för år 1928 intet frakttillägg att förvänta.

I detta sammanhang vill järnvägsstyrelsen meddela, att på grund av inkomsternas höjd sådant tillägg icke erhölls för åren 1925 och 1926 samt med säkerhet icke kommer att utgå för år 1927.

Man erhåller alltså följande sammanställning av inkomster, utgifter och överskott för år 1928.

För hela statens järnvägar kan alltså räknas med följande överskott

första halvåret 1928 ........................ 13.9 miljoner kronor

andra » » ........................ 19. i » »

Tillsammans 33.o » »

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928/1929. 61

I det föregående har ingen hänsyn tagits till av statens järnvägar trafikerade småbanor m. m. Förslaget till kostnadsstat innehåller även utgifter för den av staten övertagna Svartälvs järnväg ävensom för statens järnvägars automobillinjer i Bohuslän. Sammanlagda utgifterna för dessa äro upptagna till 277,300 kronor.

Då inkomsterna av dessa trafikföretag samtidigt beräknats till 278,000 kronor, kan alltså resultatet av desamma icke förväntas komma att nämnvärt påverka statens järnvägars överskott. Här torde blott böra framhållas, att det driftöverskott, som kalkylerats för automobillinjerna, väntas ungefärligen kompenserat av driftförlust för Svartälvs järnväg.

I förestående utgifter har, som nämnts, inräknats dyrtidstillägg enligt nuvarande grunder jämväl för tiden efter den 1 juli 1928. Då det emellertid måste anses ovisst, vilket dyrtidstillägg nästkommande års riksdag kan komma att besluta, får styrelsen — för underlättande av eventuella beräkningar angående verkningarna av ändrade beräkningsgrunder — upplysningsvis meddela, att för den händelse allt dyrtidstillägg skulle från och med nyssnämnda datum helt borttagas, ovan anförda summor för andra halvåret skulle undergå följande förändringar.

Statens järnvägar, exklusive malmbanan.

Utgifterna minskas och överskottet ökas med 7.o miljoner kronor.

Malmbanan.

Utgifterna minskas och överskottet ökas med 0.5 miljoner kronor.

Styrelsen övergår härefter till sitt yttrande angående det ekonomiska resultatet under tiden juli 1928—juni 1929, varvid styrelsen först vill framhålla, att vid den ännu rådande osäkerheten i de ekonomiska förhållandena den förutberäkning av inkomster och utgifter, som göres, givetvis måste vara förenad med stor osäkerhet.

Av särskild betydelse är därvid antagandet om den taxa, med vilken man kan hava att räkna. I denna punkt får järnvägsstyrelsen först erinra om, att det förslag till taxa för transporter å statens järnvägar, som vid årsskiftet 1925—1926 ingavs till Kungl. Maj:t, sedermera remitterats för yttrande av statsmyndigheter och andra berörda, samt att under 1927 sådana yttranden avgivits, senast den 11 sistförflutna november av järnvägsrådet.

Järnvägsrådets yttrande innehåller icke någon omarbetning av järnvägsstyrelsens, jämlikt av Kungl. Maj:t år 1924 givna direktiv, utarbetade förslag utan i första rummet ett yrkande på en radikal ändring av samma direktiv. Innan statsmakterna tagit ställning till sagda yrkande, är det givetvis för järnvägsstyrelsen omöjligt göra något uttalande vare sig beträffande den sannolika tidpunkten för den nya taxans ikraftträdande eller angående de ekonomiska konsekvenserna.

Med hänsyn till frågans ytterst svåra komplikation genom sambandet med samtrafiken mellan landets många järnvägar torde det emellertid i varje fall Itömma, att förflyta en avsevärd tid mellan nämnda ståndpunktstagande i princip och det slutgiltiga förslagets realiserande.

Järnvägsstyrelsen har alltså icke ansett sig ha anledning att för såväl

62 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

kalenderåret 1928 som budgetåret 1928—1929 beräkna statens järnvägars inkomster på annat sätt än enligt nuvarande taxa, varvid dock ej uteslutes möjligheten för modifikationer, vilka kunna vara järnvägsekonomiskt av fördelaktig innebörd, och vilka alltså åtminstone icke föranleda någon mera avsevärd minskning av den eljest påräkneliga inkomsten.

Vad trafikrörelsen angår, torde ytterligare någon förbättring vara att vänta ifråga om lapplandsmalmen. Å andra sidan innebär emellertid motortrafikens konkurrens om såväl person- som styckegodstransporterna å kortare avstånd allt fortfarande ett väsentligt osäkerhetsmoment. Med hänsyn härtill och till den utgiftsökning, som av flera skäl torde vara att förvänta, har styrelsen icke ansett sig böra räkna högre överskott för l:a halvåret 1929 än för motsvarande tid 1928.

Vid detta uttalande om utgiftsökning syftar järnvägsstyrelsen framför allt på den automatiska ökning av kostnaderna för pensioner, vilken är oskiljaktig från nuvarande kassamässiga bokföring av sagda kostnader, samt konsekvenserna av föreliggande kommittéförslag om ändrade grunder för pensioneringen ävensom av den nya plan för förnyelsefondsmedlen, som järnvägsstyrelsen under innevarande månad avser att ingiva till Kungl. Maj:t.

En viss ökning av såväl inkomster som utgifter är alltså måhända sannolik. Då emellertid endast saldot, d. v. s. överskottet, är av betydelse för riksbudgeten, och kalkylerna i allt fall äro förenade med en betydande osäkerhet, har järnvägsstyrelsen ansett lämpligast räkna l:a halvåret 1929 helt lika med l:a halvåret 1928.

Man kommer under nu angivna antaganden till i följande sammanställning upptagna inkomster, utgifter och överskott.

Andra Första

halvåret halvåret Summa

1928 1929

miljoner kronor

Statens järnvägar, exklusive malmbanan.

Inkomster ................................................................ 87.3 82.7 170. o

Utgifter.................................................................... 73.6 72.8 146.4

överskott ................................................................ 13.7 9.9 23.6

Malmbanan.

Inkomster................................................................ 13.2 11.8 25. o

Utgifter .................................................................. 7.8 7.8 15.6

överskott ............................................................... 5.4 4.o 9.4

För hela statens järnvägar kan alltså under förestående antagande räknas med följande överskott.

Andra halvåret 1928

Första » 1929

Tillsammans 33.0 miljoner kronor.

För av statens järnvägar trafikerade småbanor m. m. blir det bokförda resultatet tydligen detsamma som för kalenderåret 1928, för vilket år beräknats ett överskott av så liten storlek, att hänsyn därtill icke behöver tagas i en sådan beräkning som den föreliggande.

19.1 miljoner kronor 13.9 » »

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 63

överskottet för budgetåret 1928—1929 synes alltså kunna beräknas till 33 miljoner kronor.

Riksstaten för innevarande år upptager, som nämnt, ett belopp av 34 miljoner kronor, varför förslaget innebär någon försämring.

Det torde böra påpekas, att sagda försämring är av samma storlek som den förlust, vilken beräknas förorsakad statens järnvägar genom trafiks avledande till Uppsala—Gävle järnväg och den nyligen öppnade Ostkustbanan. Järnvägsstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla angelägenheten av, att den nuvarande samtrafiksordningen snarast avlöses av en ny mera rationell och mera rättvist verkande sådan. Den nuvarande ordningen innebär faktiskt eu statssubventionering av de enskilda järnvägarna på statens järnvägars bekostnad. Järnvägsstyrelsen vill icke förneka, att något stöd från statens sida kan hava varit berättigat vid den tidpunkt, då nu gällande samtrafiksavtal träffades, härav följer emellertid icke att det måste göras permanent, och torde för övrigt ingen ha kunnat tänka sig, att samtrafiken och därmed subventionen skulle få sådan omfattning, som den sedermera erhållit. I varje fall tillåter statens järnvägars under de senare åren starkt försämrade affärsställning absolut icke en sådan belastning av rörelsen, för såvitt verket skall kunna närmelsevis fylla de förräntningskrav, som från statsmakternas sida ställas å detsamma. Förenämnda indirekta statsunderstöd åt de enskilda järnvägarna är också så mycket mer opåkallat, som huvudparten därav och särskilt den del, som avhänger av den tolkning nuvarande samtrafiksregler givits med avseende på en banas rätt att befordra gods på egna linjer mellan sina egna stationer, tillföras järnvägsföretag, vilka icke kunna sägas vara i trängande behov därav.

I förestående utgiftssummor ingår dyrtidstillägg enligt nuvarande grunder för båda halvåren. Av ovan angivna skäl får styrelsen upplysningsvis meddela, att för den händelse allt dyrtidstillägg skulle borttagas från och med den 1 juli 1928, ovanstående summor för hela budgetåret kunna beräknas undergå följande förändringar.

Statens järnvägar, exklusive malmbanan.

Utgifterna minskas och överskottet ökas med 15.2 miljoner kronor.

Malmbanan.

Utgifterna minskas och överskottet ökas med l.i miljoner kronor.» I

I den till riksräkenskapsverket ställda ovanberörda skrivelsen har järnvägsstyrelsen till komplettering av nyss återgivna underdåniga skrivelse anfört bland annat följande:

»Styrelsen får då först erinra, att personalens avlöningar bokföras månaden efter den desamma avse samt att överskottet för statens järnvägar under viss månad inlevereras under den därpå följande. Undantag utgör blott eventuellt frakttillägg för malmbanan, varav inlevereringen kan beräknas ske 3 å 4 månader efter årsskiftet samt överskott för av statens järnvägar förvaltade småbanor m. m., vilket inlevereras så snart bokslutet för året är känt, d. v. s. i februari månad. Uppstår å de sistnämnda underskott, kommer det att minska levereringen för nämnda månad.

Inlevereringen under budgetåret 1928—1929 avser alltså för statens järnvägar exklusive malmbanans frakttillägg tiden juni 1928—maj 1929; för malmbanans frakttillägg och småbanorna kalenderåret 1928.

64 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

Av sistnämnda skrivelse framgår, att något frakttillägg för malmbanan icke beräknas utgå för år 1928 samt att för småbanorna icke kalkylerats med något överskott eller underskott, till vilket hänsyn behöver tagas vid beräkningen av statens järnvägars överskott. Vad statens järnvägars rörelse i övrigt angår, är först att erinra, att de i skrivelsen lämnade uppgifterna angående budgetåret 1928—1929 avse under tidsperioden bokförda inkomster och utgifter. Då emellertid för första halvåret 1929 räknats med samma överskott som för första halvåret 1928, synes finnas allt skäl göra motsvarande antagande för juni månad ensam.

Även det under budgetåret inlevererade överskottet skulle alltså bliva 33 miljoner kronor, fördelade på följande sätt

avseende år 1928 ................................ 22 miljoner kronor

» » 1929 ................................ 11 » »

Angående den amortering av malmbanekapitalet, som omförmäles å sid. 5 av den nu översända skrivelsen, tillåter sig styrelsen hänvisa till sitt förenämnda meddelande av den 9 november 1927.»

Beträffande den av järnvägsstyrelsen i slutorden vidrörda frågan har styrelsen i åberopade skrivelsen uttalat, att den amortering av malmbanekapitalet, som styrelsen ansett böra påbörjas under budgetåret 1928/29, skulle budgettekniskt behandlas så, att de amorterade medlen skulle i riksstaten redovisas under rubriken fasta lånemedel, återbetalningar. Den närmare motiveringen för den sålunda ifrågasatta åtgärden, vilken framlagts i samband med järnvägsstyrelsens den 12 innevarande december avgivna förslag till kostnadsstat för statens järnvägar under år 1928, är av följande lydelse:

»Amortering av malmbanekapitalet.

Under denna rubrik har styrelsen för första gången efter inträdda något ljusare tider för den från statens järnvägar i övrigt numera i flera hänseenden särskilda malmbaneaffären medräknat visst belopp för amortering av de i malmbanan bundna statslånemedlen. Beloppet ifråga kommer emellertid riksstaten till godo under rubrik 'Återbetalning av lånemedel’.

Styrelsen föranledes till ett dylikt yrkande på grund av att gällande avtal med gruvbolagen visserligen tillförsäkrar staten full förräntning å det i malmbanan bundna kapitalet under avtalstiden men däremot icke innebär några absolut säkra garantier för att bolaget verkligen skall kunna fullgöra avtalets bestämmelse ifråga om förräntningsskyldigheten. Ej heller vet man om ett dylikt avtal skall kunna beräknas för all framtid. Tillgången på brytningsvärd malm kan nämligen tänkas nedgå, så att brytningen icke längre blir vinstgivande och framför allt kan efterfrågan på malm vid teknikens utveckling tänkas avtaga och hindra bolaget att fullgöra kontraktets skyldigheter i här berörda avseende eller kan denna omständighet förhindra tillkomsten av ett nytt avtal. Enär malmbanan icke tjänar några andra trafikbehov av betydelse, är dess affärsvärde helt beroende av att brytningen och utfraktningen av malm sker i ungefär hittills bedriven omfattning, varemot, därest malmtransporterna av någon anledning skulle upphöra, de från malmbanan då härflytande inkomsterna från återstående ringa trafik med säkerhet bliva helt otillräckliga för täckning av driftkostnaderna och än mer för tryggande av förräntning å det i banan bundna lånekapitalet.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 19281929. 65

Det är i det hela taget tydligt, att malmbanan, som för sitt ekonomiska bestånd är praktiskt taget helt och uteslutande beroende av ett enda trafikobjekt, intager en särställning inom statens samlade järnvägsaffär. Behovet av att räkna med särskilt säkerställande av dess kapital samt även med detta kapitals amortering har också från början insetts och vid järnvägsföretagets planerande beaktats, ehuru tyvärr den därvid omtalade amorteringen dock aldrig kommit att bliva omsatt i verklighet genom därför nödiga medelavsättniijgar och bokföringsåtgärder. För att nu sent omsider säkerställa statsbaneaffären mot framtida eventualiteter av antydd art har styrelsen ansett klokhet och framsynthet bjuda att frågan nu återupptages vid en tidpunkt, då detta låter sig göra utan eftersättande av malmbanekapitalets förräntning, och har styrelsen därför tänkt sig att nu när man efter det nya malmavtalets träffande ingår i en ny epok för malmbaneaffärer också skulle börja med den omhandlade amorteringen av anläggningskostnaden. Allteftersom det faktiskt disponerade statskapitalet och därmed riksgäldskontorets räntekrav nedgå genom amortering, har styrelsen vidare tänkt sig att öka den årliga amorteringen. Men en begynnelseamortering av 1 milj. kronor, som nu föreslås, skulle efter en räntefot av 5 procent malmbanekapitalet på detta sätt vara amorterat på 40 år.

Järnvägsstyrelsen skulle givetvis helst se, att berörda amortering finge bestridas av andra statens inkomster från malmavtalet än fraktinkomsterna, vilka enligt det nya avtalet ju icke äro järnvägsekonomiskt sett tillfredsställande och att statens järnvägars fond alltså finge för ändamålet tillföras så stor del av dessa inkomster, som erfordras. Styrelsen vill emellertid framhålla, att utgiften ifråga måste betraktas såsom en utgift för inalmtransportaffären i grunden av samma kapitalvärdeskyddande natur som avsättningarna till förnyelsefonden och att densamma följaktligen bör ingå i banans kostnadsstat, vare sig medel därför erhållas från annan inkomsttitel eller ej. Till en modern affärsskötsel och bokföring lär höra att boksluten ej få uppvisa bättre resultat än som efter teckning av alla vederbörliga drifts- och avskrivningsutgifter verkligen äro för handen.

Styrelsen får sålunda på anförda skäl hemställa om godkännande av det nu framlagda förslaget och upptager i anslutning härtill i årets kostnadsstat för berörda ändamål ett belopp av 1 miljon kronor.»

Sammanställer man de av järnvägsstyrelsen meddelade uppgifterna och beräkningarna rörande överskottsmedlen för tiden 1 januari 1927—30 juni 1929, erhållas följande belopp för respektive räkenskapsår och budgetår:

Beträffande dessa siffror bör omedelbart erinras, att från och med år 1928 räknats med en amortering å malmbanan (linjen Luleå—Riksgränsen) med 0.5 miljon kronor för halvår, föranledande motsvarande minskning av överskottet. I övrigt är nedgången av behållningen väsentligen förorsakad av beräknad ökning av dyrtidstilläggskostnaden. vilken redan gjort sig Bihang till riksdagens protokoll 192S. 1 samt. ri

Räkenskapsåret 1927.... Budgetåret 1927/28 .... Räkenskapsåret 1928 ... Budgetåret 1928/29 ....

35.5 miljoner kronor 35.i » »

33.o » »

33.o » »

66 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning; för budgetåret 1928/1929.

gällande under sista kvartalet 1927 och som beräknats medföra en kostnadsstegring av närmare 2 miljoner kronor för år. Slutligen har Ostkustbanans öppnande i full omfattning ansetts medföra en inkomstminskning för statens järnvägar på omkring 1 miljon kronor årligen.

Tages hänsyn till samtliga de av järnvägsstyrelsen sålunda och i övrigt angivna faktorer, vilka medverka till att minska överskottet av statsbanorna, torde styrelsens inkomstberäkning i och för sig knappast kunna anses stå i motsats till det av riksräkenskapsverket gjorda antagandet beträffande konjunkturutvecklingen i allmänhet. Även om det synes riksräkenskapsverket, att den ökning i malmtrafiken, som bör följa av det nya malmavtalet och som även järnvägsstyrelsen räknat med, hade bort föranleda något ökad behållning å malmbanan, anser sig dock riksräkenskapsverket sakna tillräckligt stöd för att förorda, att bruttoinkomsterna för statens järnvägar i sin helhet beräknas till högre belopp än av järnvägsstyrelsen antagits. Däremot kan riksräkenskapsverket icke finna fullgiltiga skäl vara anförda för att nu påbörja en särskild amortering av det i malmbanan nedlagda kapitalet. Oavsett att denna del av statens järnvägar hör till de mest bärkraftiga, anser nämligen riksräkenskapsverket, att en dylik amorteringsåtgärd ej bör företagas isolerad för ett enda av de affärsdrivande verken utan bör ingå såsom ett led i en för hela affärsverksförvaltningen genomförd omvärdering av det i dessa verk nedlagda statskapitalet.

I enlighet med det ovan anförda hemställer riksräkenskapsverket, att inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1928/29 beräknas till 34,000,000 kronor.

Statens vattenSallsverk. Överskottet för statens vattenfallsverk har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med: I

I underdånig skrivelse den 14 nästlidna november angående förslag till beräkning av inkomstöverskottet å statens vattenfallsverks rörelse anför vattenfallsstyrelsen bland annat följande:

»Statens vattenfallsverks beräknade driftöverskott för kalenderåret 1928 framgår av nedanstående uppställning:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 67

Vid beräkningen av driftöverskotten för de olika kraftverken har ej iakttagits den fördelning av inkomsterna mellan de till det s. k. centralblocket hörande kraftverken, d. v. s. Trollhätte, Älvkarleby och Motala kraftverk samt Västerås kraftverk med västra stam linjen, som skall äga rum i samband med vederbörande bokslut, men inverkar denna omständighet emellertid icke på den totala summan av inkomsterna.

För den elektriska driften å statsbanelinjen Stockholm—Göteborg har beräknats en inkomst av 2,000,000 kronor i form av kraftavgifter från statens järnvägar, vilken inkomst i ovanstående beräkning tillförts Västerås kraftverk med västra stamlinjen. Bland inkomsterna för Porjus kraftverk ingår ett belopp av 1,200,000 kronor, som beräknas utgöra ersättning från statens järnvägar för kraft till riksgränsbanan.

Inkomsterna för kraftverken äro i övrigt beräknade under förutsättning av en normal utveckling av rörelsen. Inkomstberäkningen för kanalverken är grundad på samma trafikmängd, som beräknas framgå under innevarande år.

Vid beräkningen av driftkostnaderna har, enligt av finansdepartementet under hand lämnat direktiv, antagits, att dyrtidstilläggen till tjänstemännen under år 1928 komma att utgå efter samma procenttal, som gäller under innevarande års sista kvartal.

Vid uppgörandet av riksstaten för budgetåret 1927—1928 infördes den principen, att en del av det överskott å statens vattenfallsverks rörelse, som belöper på förra hälften av ett visst kalenderår, bör kunna inlevereras till statsverket redan under loppet av samma halvår. I överensstämmelse härmed

68 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

togs i anspråk för nyssnämnda riksstat utöver statens vattenfallsverks driftöverskott för kalenderåret 1927 jämväl ett belopp av 3,500,001) kronor utav kraftverkens driftöverskott för kalenderåret 1928. Av sistnämnda års överskott för kanalverken ansågs däremot intet kunna disponeras på nyss angivet sätt. För fastighetsförvaltningen beräknades intet överskott vara tillgängligt för 1927—1928 års riksstat.

Utav statens vattenfallsverks driftöverskott för år 1929 kan enligt vattenfallsstyrelsens beräkning under förra hälften av samma år inlevereras till statsverket 3,100,000 kronor för kraftverken och 100,000 kronor för fastighetsförvaltningen eller tillsammans 3,200,000 kronor men däremot intet för kanalverken. Det synes vattenfallsstyrelsen emellertid vara lämpligt att i riksstaten för budgetåret 1928—1929 icke beräkna mindre andel av statens vattenfallsverks driftöverskott för år 1929 än det belopp, 3,500,000 kronor, som i 1927—1928 års riksstat tagits i anspråk utav motsvarande överskott för år 1928. Skillnaden får vid sådant förhållande tillfälligt förskjutas av andra för verket tillgängliga medel. Av ifrågavarande belopp för år 1929,

3.500.000 kronor, skulle således 3,400,000 kronor belöpa på kraftverken och

100.000 kronor på fastighetsförvaltningen. De statens vattenfallsverks överskottsmedel, som kunna disponeras för 1928—1929 års riksstat, bliva alltså för kraftverken 13,900,000-3,500,000 4- 3,400,000 = 13,800,000 kronor, för kanalverken 420,000 kronor och för fastighetsförvaltningen 180,000 + 100,000 = 280,000 kronor.

I överensstämmelse med det sålunda anförda får vattenfallsstyrelsen i underdånighet avgiva följande förslag till beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1 juli 1928—30 juni 1929:

Statens vattenfallsverk:

Kraftverk...................................... kronor 13,800,000: —

Kanalverk....................................... » 420,000: —

Fastighetsförvaltning ................... » 280,000: —

Säger för statens vattenfallsverk kronor 14,500,000: —»

Riksräkenskapsverket, som ej har något att erinra mot de förutsättningar, från vilka vattenfallsstyrelsen i sin inkomstberäkning utgått, hemställer, att inkomsterna från statens vattenfallsverk, med den fördelning vattenfallsstyrelsen föreslagit, för budgetåret 1928,29 beräknas till sammanlagt 14,500,000 kronor.

Statens domäner, överskottet för domänverket har i riksstaten beräknats

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 69

Domänstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 nästlidna november meddelat, att enligt av styrelsen verkställda provisoriska beräkningar ett belopp av c:a 10 miljoner kronor, utgörande 1928 års överskott, torde få antagas komma att inlevereras till statsverket under budgetåret 1928/29.

Därefter har domänstyrelsen i skrivelse den 14 innevarande december meddelat riksräkenskapsverket, att styrelsen i sitt nästföregående dag avgivna generalförslag för år 1928 beräknat driftkostnaderna för domänverket under samma år till 24 miljoner kronor samt att styrelsen i generalförslaget beträffande inkomsterna för domänverket under samma tid anfört följande:

»Förestående belopp motsvarades i 1927 års generalförslag av 22,400,000 kronor. Skillnaden består i stort sett däri, att styrelsen i år dels föreslagit en avsättning till förnyelsefonden, som är 1,200,000 kronor större än den av Kungl. Maj:t för år 1927 fastställda, dels upptagit kostnaderna för avverkning och dyrtidstillägg med belopp, som överskjuta de för år 1927 beräknade med cirka 600,000 respektive 130,000 kronor. Däremot bar anslagsposten till oförutsedda och diverse ändamål minskats med i runt tal 270,000 kronor.

Inkomsterna för domänfonden beräknades i generalförslaget för år 1927 till 30 miljoner kronor.

Den förbättring på trävarumarknaden, som började under senare delen av år 1926, har under år 1927 ytterligare fortskridit. Efterfrågan å sågtimmer, särskilt furutimmer, har sålunda varit stor och priserna i genomsnitt högre än år 1926. På cellulosa- och trämassemarknaderna har däremot under året ett betydande prisfall ägt rum, och avsättningsförbållandena äro alltjämt otillfredsslällande. Som en följd härav har även marknaden för massaved under året gått tillbaka. Likaledes äro avsättningsmöjligheterna för träkol dåliga som en följd av järnindustriens läge. Avsättningen av brännved har däremot varit god. 1927 års totala virkesförsäljningar synas komma att för statsskogarna visa ett i jämförelse med 1926 förbättrat resultat. Det är emellertid ännu ej möjligt att exakt överblicka resultatet av årets virkesförsäljningar eller att konstatera storleken av årsvinsten för år 1927.

Med hänsyn därtill och till svårigheterna att beräkna utvecklingen på virkesmarknaden under år 1928 och särskilt utfallet av nästa hösts virkesauktioner är det svårt att redan nu beräkna inkomstsidan i 1928 års statförslag. Styrelsen ber beträffande ovissheten i dylika beräkningar få hänvisa till sitt uttalande angående vinstberäkningen i 1927 års förvaltningsförslag.

Emellertid har styrelsen med stöd av de uppgifter, som för närvarande stå till buds, kommit till det antagandet, att 1928 års bruttoinkomst från statens skogar och domäner nu bör beräknas till 35 miljoner kronor. Då enligt det ovanstående styrelsen upptagit de häremot svarande utgifterna under 1928 till 24 miljoner kronor, uppskattar styrelsen alltså vinsten för sagda år till 11 miljoner kronor, att inlevereras före den 1 juli 1929. Styrelsen får tillika framhålla, att styrelsen har för avsikt att i god tid före budgetbehandlingen i riksdagen, vid vilken tidpunkt bokslutet för 1927 torde föreligga färdigt, lämna det ytterligare meddelande om den antagliga

70 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

vinsten av domänverkets rörelse för 1928, som med ledning av då vunnen erfarenhet om marknadsläget är möjligt att lämna.»

Den av domänstyrelsen verkställda beräkningen skiljer sig i så måtto från de förut berörda affärsverksstyrelsernas inkomstberäkningar, att densamma ej utgått från någon egentlig förbättring i det ekonomiska läget. Riksräkenskapsverket anser ock, att även om man beträffande de affärsdrivande verken i allmänhet räknar med någon inkomststegring på grund av en sakta uppåtgående konjunktur, det likväl finnes skäl att beträffande domänverket räkna med i huvudsak oförändrat läge. För domänverkets inkomster äro nämligen i väsentlig mån avgörande virkespriserna under nästa års höst och dessa kunna givetvis komma att visa annan tendens än utvecklingen i allmänhet.

Ehuruväl riksräkenskapsverket sålunda finner skäl tala för den av domänstyrelsen intagna ståndpunkten, anser dock riksräkenskapsverket anledning saknas att beräkna behållningen från domänverket för budgetåret 1928/29 till lägre belopp än den inkomst, som kan förväntas erhållas för innevarande budgetår, dock givetvis med den reduktion, som betingas av erforderlig ökad avsättning till förnyelsefonden och annan ofrånkomlig stegring av driftkostnaderna. Då domänstyrelsens ovan återgivna uttalande icke lämnar närmare ledning för bedömandet av den inkomst, som är att förvänta för verket under 1927, har riksräkenskapsverket emellertid icke för budgetåret 1928/29 kunnat räkna med annat överskottsbelopp än det av domänstyrelsen angivna.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört statens domäner med ett belopp av 11,000,000 kronor.

Statens reproduktionsanstalt. Från och med budgetåret 1926/27 redovisas i riksstaten överskottet å denna anstalts verksamhet under rubriken »Statens affärsverksamhet». Sagda överskott uppgick under nämnda budgetår till 17,554 kronor 37 öre och är för innevarande budgetår beräknat till 30,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1927 har lantmäteristyrelsen, som inhämtat direktörens för reproduktionsanstalten utlåtande, meddelat, att styrelsen i överensstämmelse med detsamma ansett sig böra beräkna inkomsten från anstalten för budgetåret 1928/29 till 20,000 kronor.

Av en från lantmäteristyrelsen överlämnad avskrift av skrivelse till finansdepartementet den 1 oktober 1927 från direktören för statens reproduktionsanstalt framgår, att den utvidgning av anstaltens litografiska avdelning med bland annat en snabbgående offsetpress för tryck av kartor o. d., som avsetts att ske med anlitande av därför å nu löpande budget anvisat anslag, ännu ej hunnit fullt genomföras och att det erfordras ett eller annat år, innan den nämnda nya offsetmetoden kan giva märkbart bättre ekonomiskt resultat, vadan denna utvidgning i och för sig ej kan med säkerhet beräknas hinna medföra större inleverering till statsverket under budgetåret 1928/29.

Riks räkenskaps verkets inkomstberäkning: för budgetåret 1928/1929. 71

Riksräkenskapsverket hemställer, att inkomsten från statens reproduktionsanstalt för budgetåret 1928/29 beräknas till 20,000 kronor.

II. Statens aktier.

Utdelning i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag har för nedanstående budgetår sammanlagt beräknats till och influtit med följande belopp:

Det av 1927 års riksdag antagna förslaget till avtal mellan staten och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag m. fl. innebär helt nya bestämmelser rörande malmbrytningens storlek samt beräkningen av royalty och vinstutdelning m. m. ävensom bortfallande av den tidigare uppdelningen av inkomsttiteln.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 nästlidna november bär trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund meddelat, att den vinst inklusive royalty, som staten kan påräkna från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag under budgetåret 1928/29, torde kunna beräknas till 14,500,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed upptagit ifrågavarande inkomster till 14,500,000 kronor.

Utdelning i aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet.

Den successiva nedgången av aktieinkomsten från och med budgetåret 1924/25 har föranletts av vidtagna överflyttningar av statens inkomster av tobaksförbrukningen från aktieutdelning i monopolbolaget till tobaksskatt.

Enligt meddelande från bolaget uppskattar detta utdelningen å stamaktiekapitalet till samma belopp som för innevarande budgetår.

Riksräkenskapsverket har i sin förslagsberäkning upptagit titeln med oförändrat belopp 3,770,000 kronor.

72 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

III. Statens utlåningsfonder.

Med stöd av i statskontoret verkställda beräkningar (bil. C) har riksräkenskapsverket i förslågstabellen upptagit nedanstående belopp såsom överskott från statens utlåningsfonder:

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ............ kronor

Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland stenarbetare .................................................................................... »

Vattenkraftslånefonden................................................................ »

Luftfartslånefonden .................................................................... »

Fonden för räntefria studielån .............................................. »

Statens avdikningslånefond....................................................... »

Egnahemslånefonden.................................................................... »

Fiskerilånefonden ....................................................................... »

Dräneringsfonden ........................................................................ »

Norrländska nyodlingsfonden.................................................... »

Jordförmedlingsfonden............................................................... »

Lånefonden för inköp av ädla avelsston ................................ »

Täckdikningslånefonden ...................................................... »

Allmänna nyodlingsfonden ....................................................... »

Norrländska andelsmejerifonden............................................... »

Kraftledningslånefonden ............................................................ »

Gödselvårdslånefonden ................................................................. »

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter .................... »

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsför-

bättringslånefond .................................................................. »

Lånefonden för inköp av renar................................................ »

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond........................ »

Hantverkslånefonden.................................................................. »

Rederilånefonden ......................................................................... »

Industrilånefonden........................................................................ »

120,000

50.000 8,000

550.000 5,800,000

110.000 100

50.000 100

1,200

735.000 130,000.

I enlighet med från riksgäldskontoret erhållna beräkningar har riksräkenskapsverket upptagit ränteavkastningen för budgetåret 1928,29 av:

Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 73

allmänna järnvägslånefonden till 1,600,000 kronor,

bibanelånefonden till 72,750 kronor,

allmänna byggnadslånefonden till 16,000 kronor.

Sammanlagt skulle överskotten från statens utlåningsfonder sålunda komma att uppgå till 10,546,150 kronor.

IV. Fonden för låneunderstöd.

Riksgäldskontoret, som beräknat förevarande titel för budgetåret 1928/29 till 297,000 kronor, har anfört, att i detta belopp ingår dels ränta å låneunderstöd till Ostkustbanans aktiebolag, dels ock ett års ränta å 5 procent å

1,100,000 kronor, som av aktiebolaget Svenska amerikalinjen lyftats å det av 1926 års riksdag bolaget beviljade statslånet, ävensom under budgetåret förfallande räntor å övriga från nämnda fond utlämnade lån, som kunna beräknas inflyta.

Riksräkenskapsverket har i enlighet med riksgäldskontorets beräkning i förslagstabellen upptagit ifrågavarande inkomsttitel med 297,000 kronor.

V. Statsverkets fond av rusdryckstnedel.

överskotten från denna fond hava utgjort:

Avkastningen av denna fond har i enlighet med av statskontorets fondbyrå gjord beräkning (bil. C) av riksräkenskapsverket upptagits till 3,400,000

kronor.

C. Andel i riksbankens vinst.

Beräkning av denna inkomstpost torde icke förväntas av riksräkenskapsverket.

74 Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

I underdånig skrivelse den 10 november 1927 har riksräkenskapsverket föreslagit, att av reservationer å anslag till verkliga utgifter måtte för budgetens finansiering tagas i anspråk ett belopp av 323,770 kronor 98 öre samt av reservationer å kapitalökningsanslag 300,000 kronor.

Riksräkenskapsverket får vidare hänvisa, dels till ämbetsverkets underdåniga hemställan den 17 nästlidna november om att den å värnskattefonden förefintliga behållningen å 323,711 kronor 92 öre måtte tagas i anspråk för riksstaten för budgetåret 1928/29, dels ock till riksräkenskapsverkets utlåtande den 8 dennes över generalpoststyrelsens framställning angående disponerande av vissa besparingar å tidigare för postverket anvisade anslag, i vilket utlåtande ett belopp å 19,551 kronor 33 öre föreslagits skola tagas i anspråk för allmänna budgetändamål.

Riksgäldskontoret har slutligen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 nästlidna november förklarat, att av allmänna byggnadslånefondens medel inalles 23,800 kronor kunna tagas i anspråk för budgeten.

Riksräkenskapsverket har med hänsyn till deri nya uppställning av ifrågavarande inkomstgrupp, som tillämpats i riksstaten för innevarande budgetår, i tabell A. uppfört förestående kapitaltillgångar under följande rubriker:

Reservationer å anslag för verkliga utgifter med................... 323,770 kronor

Reservationer å anslag för kapitalökning med ........................ 300,000 »

Statens produktiva fonder: övriga fonder med........................ 367,063 »

E. Lånemedel.

I sin inkomstberäkning nästföregående år föreslog riksräkenskapsverket, att återbetalningar av olika slag av lånemedel ej längre skulle i riksstaten upptagas bland i anspråk tagna kapitaltillgångar utan hänföras till rubriken lånemedel. Ämbetsverket föreslog härvid, att vardera av de båda underrubrikerna fasta lånemedel och tillfälliga lånemedel skulle uppdelas i titlarna återbetalningar och ny upplåning.

I statsverkspropositionen godtogs i huvudsak den av riksräkenskapsverket föreslagna indelningen, dock att den av ämbetsverket förordade titeln återbetalningar under de fasta lånemedlen uppdelades i dels återbetalningar och dels i anspråk tågna reservationer. Då av riksdagen mot denna indelning anmärktes (skrivelse nr 341), att reservationerna å tidigare anvisade lånemedelsanslag ännu icke upplånats, tillfogades emellertid i riksstaten efter inkomsttiteln i anspråk tagna reservationer inom parentes »ej använd upplåningsrätt».

Detta tillägg är ej fullt precist. I dessa reservationer ingå nämligen även medel, som eu gång av riksgäldskontoret tillhandahållits vederbörande verk men som sedermera återlevererats till riksgäldskontoret och åter till-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928 1929. 75

förts den riksstatstitel, varå utgiften först avförts. Länerätten har alltså i dylika fall verkligen varit använd. Riksräkenskapsverket kan fördenskull ej anse, att berörda parentetiska tillägg är riktigt.

Med hänsyn härtill och då även i övrigt missuppfattningar angående innebörden av den av riksräkenskapsverket ursprungligen föreslagna uppdelningen synes hava framträtt, synes det riksräkenskapsverket kunna ifrågasättas, om icke uppdelningen i riksstaten utöver fasta lånemedel och tillfälliga lånemedel bör slopas. För bedömande av budgetens styrka är det givetvis utan verklig betydelse, om de lånemedel, som användas för kapitalökningsutgifternas finansiering, upplånats tidigare eller senare — det väsentliga är, om medlen ifråga äro räntekrävande eller ej.

Även med nämnda förenklade uppställning skulle det egentliga syftet med den vidtagna överflyttningen från i anspråk tagna kapitaltillgångar till lånemedel i allt fall vinnas, då med densamma av riksräkenskapsverket huvudsakligen avsågs, att alla för budgetens finansiering använda upplånta medel skulle samlas under rubriken lånemedel. I statsrådsprotokollet till inkomstberäkningen bör emellertid vid denna lösning, liksom nu, specifikt redogöras för de återbetalningar och reservationer av lånemedel, vilka tagas i anspråk för budgeten. Det synes härjämte vara lämpligt att i en särskild tabellbilaga till nämnda statsrådsprotokoll angiva samtliga dessa lånemedel, fond för fond.

Riksräkenskapsverket redogör här nedan för de återbetalningar och reservationer av lånemedel, vilka enligt vad riksräkenskapsverket erfarit kunna göras disponibla för riksstaten för budgetåret 1928/29. Då riksräkenskapsverket ej erhåller fullständiga uppgifter i förevarande hänseende och då återbetalningarna för övrigt endast utgöra en mindre del av lånemedelstitlarna, har riksräkenskapsverket i förslagstabellen ej utfört något visst belopp under dessa titlar.

Vad först angår återbetalning av fasta lånemedel, har riksgäldskontoret i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 nästlidna november beräknat, att under budgetåret 1928/29 kapitalavbetalningarna å från allmänna järnvägslånefonden utlämnade lån komma att uppgå till 900,000 kronor.

Enligt meddelande från riksgäldskontoret hava följande av fasta lånemedel anvisade anslagsmedel till statens järnvägar och vattenfallsverk, som icke längre äro erforderliga för sina ursprungliga ändamål, återlevererats till riksgäldskontoret utan att hava tillgodoförts respektive anslag i budgetredovisningen, nämligen:

1921. Ufk. I. C 6. Speciella anläggningar å bangårdar kronor 25,000

T. 1921. Ufk. I. C 4. Speciella anläggningar å bangårdar » 5,000

1919. XVI. C 35. Anordningar för ökad upplagsplats

för stenkol vid importhamnar m. m. » 62,900

1921. Ufk. I. D 11. Inventarier ............................................ » 200,000

Summa kronor 292,900.

76 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

I det ovan omnämnda utlåtande, riksräkenskapsverket avgivit i anledning av generalpoststyrelsens framställning om rätt att för vissa ändamål disponera kvarstående anslagsrester, har riksräkenskapsverket föreslagit, att ett belopp av 77,469 kronor 79 öre, utgörande besparingar å vissa byggnadsanslag för postverket, skall tillgodoföras riksstaten för budgetåret 1928/29 såsom återbetalning av fasta lånemedel. Nämnda belopp härleder sig från följande ursprungliga anslag:

1921. Ufk. I. A 3. Posthusbyggnad och bostadshus i

Gällivare ............................................ kronor 17,691:5 0

1921. Ufk. I. A 4. Posthus i Krylbo ................................ » 17,640: io

1921. Ufk. I. A 9. Fastighet i Ystad "................................ » 24,096: 7 o

1918. XIV. A 5. Nybyggnad i Gällivare ........................ » 18,041: 49

Summa kronor 77,469: 79.

Beträffande härefter disponibla anslagsreservationer av lånemedel, har riksräkenskapsverket i sistnämnda utlåtande föreslagit, att följande anslagsbehållningar skola tillgodoföras riksstaten för budgetåret 1928/29, nämligen:

1921. Ufk. I. A 4. Posthus i Krylbo med .................... kronor 7,105: 6 3

1921. Ufk. I. A 7. Tomt i Hallsberg » » 16,000: —

T. 1920. XII. A 10. Posthus i Finspång med ................ » 5,430: 70

Summa kronor 28,536: 33.

I samband med den förut omnämnda utredningen angående äldre reservationsanslag har riksräkenskapsverket även införskaffat yttrande från vederbörande myndigheter angående möjligheten att taga i anspråk reservationer å äldre lånemedelsanslag.

Järnvägsstyrelsen har härvid i skrivelse den 29 oktober 1927 meddelat, att den å anslaget »1925/26 Ufk. I. C 4, Istån dsättande av vissa järnvägshotell» kvarstående reservationen å 3,500 kronor icke längre är erforderlig.

I skrivelse den 27 sistlidna oktober har vattenfallsstyrelsen beträffande det å äldre riksstat anvisade anslaget till inköp av vattenfall för elektrisk drift å statens järnvägar, å vilket enligt budgetredovisningen för 1926/27 förefinnes en behållning å 912 kronor 5 öre, anfört, att på grund av innevarande års riksdags beslut angående försäljning och utarrendering av vissa kronan tillhöriga vattenfall i Lagan ifrågavarande reservation icke kommer att tagas i anspråk för något kompletteringsköp därstädes. Däremot komma enligt vattenfallsstyrelsens uppfattning med all sannolikhet kompletteringsköp att behöva företagas i samband med framtida utbyggande av andra för elektrisk drift å statens järnvägar inköpta vattenfall. I enlighet med riksräkenskapsverkets tidigare intagna ståndpunkt i likartade fall anser ämbetsverket, att sagda belopp bör å riksstatens inkomstsida uppföras bland i anspråk tagna reservationer.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 77

Å anslag, som anvisats att utgå av tillfälliga lånemedel, hava till riksgäldskontoret återlevererats följande medel, vilka icke tillgodoförts vederbörande anslag:

1922. Ufk. I. D 9. Statens vattenfallsverk: Förstärk-

ning av rörelsekapitalet................ kronor 400,000: —

T 1921. Ufk. VIII. Varukredit ........................................ » 210,636: 73

Summa kronor 610,636: 73.

Riksräkenskapsverket har i enlighet med vad ovan anförts sammanfört förestående återbetalningar och obehövliga anslagsreservationer i bil. D.

I handläggningen av detta ärende hava jämte undertecknad generaldirektör, föredragande, deltagit byråcheferna Vide och Litzén. Stockholm den 15 december 1927.

Underdånigst Erik Stridsberg.

/

/

Uno Brunskog.

78 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

Statsverkets inkomster.

Bil. .4.

A. Egentliga statsinkomster.

Skatter:

1. Mantalspenningar .......................... 1,000,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 2,3(53,000

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning................. 150,000,000

b. Bevillning av fast egendom samt

av inkomst, bevillning....... 3,900,000

c. Utskiftningsskatt, bevillning. . . . 100,000

d. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning ..................... 500,000

e. Stämpelmedel, bevillning..... 52,000,000

f. Lastpenningar, bevillning..... 750,000 207,250,000

4. Automobilskattemedel, bevillning............. 30,000,000

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning ........ 139,000,000

b. Sockerskatt, bevillning....... 16,500,000

c. Tobaksskatt, bevillning....... 61,000,000

d. Brännvinstillverkningsskatt, be-

villning......... 15,500,000

e. Rusdrycksförsälj-

ningsmedel, bevillning:

it. Partihandelsbolag...... 5,000,000

tf. Detaljhandelsbolag...... 17,500,000

f. Omsättnings-och ut-

skänkningsskatt å spritdrycker, bevillning ......... 37,500,000

g. Maltskatt, bevillning 17,600,000 93,100,000 II.

Kronor

309,600,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

550,213,000

1. Vattendomstolsavgifter..................... 25,000

2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsan-

stalten....................... 735,000

3. Avgifter för registrering av automobiler........ 800,000

Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928/1929. 79

4. Ilyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård

stående egendomar...................

5. Inkomst av myntning och justering ........

6. Bidrag till bankinspektionen...........

7. Bidrag till fondinspektionen...........

8. Bidrag för tillsyn över sparbankerna......

9. Kontrollstämpelmedel...............

10. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit

11. Inkomster av tandläkarinstitutet.........

12. Terminsavgifler från läroverken.........

13. Avgifter för granskning av biografbilder.....

14. Totalisatormedel .................

15. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . .

16. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt

17. Fyr- och båkmedel................

18. Lotspenningar...................

19. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-

gifter.......................

20. Bidrag till försäkringsinspektionen........

21. Inkomster av statens provningsanstalt......

Kronor

800.000 100,000

125.000 3,200,000 3,000,000

1,050,000;

130.0001 250,000!

12,604,000

III. Diverse inkomster....................

Säger för egentliga statsinkomster 567,517,000 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet (överskott):

1. Postverket, bevillning.................

2. Telegrafverket.....................

3. Statens järnvägar...................

4. Statens vattenfallsverk:

a. Statens kraftverk.......... 13,800,000

b. Statens kanalverk.......... 420,000

c. Statens vattenfallsverks fastighets-

förvaltning ............. 280,000

5. Statens domäner................. .

6. Statens reproduktionsanstalt.............

II. Statens aktier:

13.000. 000;

20.000. 000

34,000,000

14,500,000

11,000,000

20,000

1,700,000

92,520,000

1. Utdelning i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag . . 14,500,000

2. Utdelning i aktiebolaget svenska tobaksmonopolet . 3,770,000, 18.270,000

I III. Statens utlånings fonder (överskott):

1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 120.0001

2. Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten

bland stenarbetare.................. —

3. Allmänna järnvägslånefonden............. 1,600,000

80 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

Kronor

4. Bibanelånefonden................... 72,750

5. Vattenkraftslånefonden................ 350,000

6. Allmänna byggnadslånefonden ........... 16,000

7. Luflfartslånefonden.................. 50,000

8. Fonden för räntefria studielån........... 8,000

9. Statens avdikningslånefond............. 550,000

10. Egnahemslånefonden................. 5,800,000

11. Fiskerilånefonden .................. 110,000

12. Dräneringsfonden................... 100

13. Norrländska nyodlingsfonden............ 55,000

14. Jordförmedlingsfonden................ 50,000

15. Lånefonden för inköp av ädla avelsston...... 100

16. Täckdikningslånefonden............... 175,000

17. Allmänna nyodlingsfonden.............. 19,000

18. Norrländska andelsmejerifonden.......... 11,000

19. Kraltledningslånefonden............... 640,000

20. Gödselvårdslånefonden................ 35,000

21. Lånefonden för mindre linberedningsanstalter. . . 4,000

22. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bo-

stadsförbättringslånefond......*........ 3,000

23. Lånefonden för inköp av renar........... —

24. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond . . . 1,200

25. Hantverkslånefonden................. 11,000

26. Rederilånefonden................... 735,000

27. Industrilånefonden.................. 130,000

■

10,546,150

IV. Fonden för låneunderstöd (överskott)

297,000

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel (överskott).........

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 125,033,150 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst...........

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter....... 323,770

2. Reservationer å anslag för kapitalökning......... 300,000

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel . .

b. Övriga fonder............... 367,063 _

3,400,000

E. Lånemedel.

1. Fasta lånemedel.............

2. Tillfälliga lånemedel...........

Summa

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1928/1929. 81

Bil. B.

Beräkningar angående 1927 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

1 Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten utgått, har varit 160. Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt.

82 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929.

Bil. C.

P. M.

För budgetåret 1928—1929 torde överskottet å nedannämnda under statskontorets förvaltning stående fonder kunna beräknas till följande belopp:

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby ................

Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland stenarbetare .......................................................................................

Vattenkraftslånefonden ................................................................

Luftfartslånefonden ....................................................................

Fonden för räntefria studielån ...............................................

Statens avdikningslånefond ........................................................

Egnahemslånefonden ....................................................................

Fiskerilånefonden .......................................................................

Dräneringsfonden ........................................................................

Norrländska nyodlingsfonden ....................................................

Jordförmedlingsfonden ................................................................

Lånefonden för inköp av ädla avelsston ................................

Täckdikningslånefonden ...............................................................

Allmänna nyodlingsfonden ......................................................

Norrländska andelsmejerifonden ................................................

Kraf tledningslånef onden................................................................

Gödselvårdslånefonden ...............................................................

Lånefonden för mindre linberedningsanstalter........................

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsförbätt-

ringslånefond ............................................................................

Lånefonden för inköp av renar ................................................

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond .......................

Hantverkslånefonden ...................................................................

Rederilånefonden............................................................................

Industrilånefonden ........................................................................

Statsverkets fond av rusdrycksmedel........................................

Stockholm, kungl. statskontorets fondbyrå den 22 november 1927.

E. Johnsson.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1928/1929. 83

Bil. D.

Förteckning

över disponibla återbetalningar och reservationer av lånemedel.

Ribsgäldsfnllmäktiges yttrande ang. riksgäl dsk ont orets ställning. 1

Bilaga IV.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava äran härmed överlämna förslagsvis uppgjorda beräkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster och utgifter under tiden 1 juli 1928—30 juni 1929, som böra upptagas i riksstaten för samma budgetperiod.

Stoekholm den 11 november 1927.

G. KOBB.

H. S. TAMM.

John Hägglund.

::ii

Bihang till riksdagens protokoll VJ2S.

1 samt.

2 Riksgäldsfullmäktiges yttrande aug. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning över riksgäldskontorets inkomster och utgifter, som böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1928/1929.

Inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

III. Diverse inkomster................ kr. 1,000,000: —

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

III. Statens utlåningsfonder (överskott).

Allmänna järnvägslånefonden ........................................... kr. 1,600,000; —

Bibanelånefonden...................................................................... » 72,750: —

Allmänna byggnadslånefonden............j.......■;.........i-. » . 16,000:.—

TV. Fonden för låneunderstöd (överskott).... » 297,000: —

U. I anspråk tagna kapitaltillgångar. J ) h '

3. b. (ivriga fonder*................................................................... kr. 23,800: —

E. Lånemedel.

I. 1. Återbetalningar............................................................... kr. 1,210,941: —

IT. 1. Återbetalningar............................................................... » 610,636: —

Utgifter.

Verkliga utgifter.

XIII. Riksdags- och revisionskostnader m. m.

1. Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för

riksdagens hus, förslagsanslag ..................................... kr. 3,300,000: —

2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riks-

dagsförvaltningen, förslagsanslag .................................. » 460,000: —

3. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra om-

kostnader för statsskulden, förslagsanslag .................... » 300,000: —

* Allmänna byggnadslåuefonden.

Uiksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 3

Riksdagsbiblioteket:

4. ,,, Avlöningar, arvoden m. m., vikariatsersättningar

och expenser, förslagsanslag ......... kr. 57,000: —

5. Riksdagsbibliotekets komplettering och

utvidgning, reservationsdnslag ....... » 18,000: —

6. Kostnader för tryckning av katalog,

reservationsanslag................ ......... » 5,000: —

7. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieom-

budsmannen och hans expedition, förslagsanslag ....

8. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieom-

bndsmannen och hans expedition, förslagsanslag

Summa

kr.

kr.

80,000: —

05,000: —

65,000: — 4,270,000: —

XIV. Räntor å statsskulden m. m.

.-tf >, ; ;

A. Den fonderade statsskulden.

Av staten upptagna obligationslån.

4 Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

27. Å lån hos pensionsförsäkringsfonden,

förslagsanslag ................ kr. 400,000: — kr. 4,883,000:

28.

29.

30.

31.

32.

33.

Av staten övertagna lån.

Örebro—Svarta .järnvägsaktiebolags

obligationslån................................... kr.

Järnvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån:

Av år 1898 ............ kr. 35,280: —

» » 1902 » 20^240^— »

Mora—Vänerns järn vägsaktiebolags obligationslån:

Av V, 1896 ............ kr. 30,840: —

» v, 1896 ............ » 7,740: —

» år 1903 ............ » 96,435: — »

12,880: —

55,520:

135,015: —

övrig fonderad statsskuld.

34. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen,

reservationsanslag...............•............ kr. 300,000: —

35. Ränta å köpeskillingen för fastigheten

nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm, reservationsanslag............... » 90,000: —

36. Ränta å konung Carl XIII» hemgifts-

kapital, reservationsanslag............ » 7,500: —

37. Ränta å Göta kanals reparationsfond * 7,045: — »

203,415: —

404,545: —

B. Dm tillfälliga statsskulden.

1. Diskont å växlar, förslagsanslag....... kr. 90,000: —

2. Ränta å lån hos vattenfallsverkens för-

nyelsefonder, förslagsanslag............ » 910,000: — » 1,000,000:

C. Fonder m. in.

Ränta å följande fonder:

1. Fonden för statsskuldens amortering,

förslagsanslag.................................... kr. 1,887,700: —

2. Pensionsfonden, förslagsanslag............ » 6,000:

3. Byggnadsfonden för riksdags- och riks-

bankshus, förslagsanslag ................ » 6,300: —

4. Ränta å medgiven och beräknad, ännu

icke verkställd upplåning, förslagsanslag ....................................... » 100,087: — » 2,000,087: —

Summa räntor å statsskulden kr. 88,467,600: —

Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 5

Utgifter för kapitalökning.

IV. Avbetalning å statsskulden.

A. Av staten upptagna obligationslån.

Amortering.

1. 1880 års 3 Va % lån, förslagsanslag kr. 5,227,200: —

2. 1886 » 31/2 % » , förslagsanslag » 788,988: —

3. 1890 » 3 Vs % » ............................ » 1,003,112: —

4. 1899 » 3 V2 % » ............................ » 622,800: — kr. 7,642,100: —

B. Av staten övertagna lån.

1. Örebro—Svartä järnvägsaktiebolags obligationslån............................................ kr. 28,000: —

Järn vägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån:

C. Fonden för statsskuldens amortering.

Avsättning till fonden för statsskuldens amortering ........ » — — — — *

Summa kr. 7,947,100: —

Rörande ovan beräknade inkomster och utgifter för budgetåret 1928/1929 torde följande böra framhållas.

Beträffande beräkningen av inkomsterna:

Under titeln »Diverse inkomster» hava beräknats räntor å uppköpta statsobligationer och å utländska statspapper, kursvinster utöver kursförluster, likvid för försålt riksdagstryck, preskriberade kuponger m. m. Därjämte ingå däri ränta å från anslaget till »Varukredit» utlämnade hjälpkrediter, beräknad till 500,000 kronor.

I det under titeln »Fonden för låneunderstöd» (överskott) beräknade beloppet, 297,000 kronor, ingår dels ränta å låneunderstöd till Ostkustbanans aktiebolag, dels ock 1 års ränta å 5 % å 1,100,000 kronor, som av aktiebolaget Svenska Amerikalinjen lyftats å det av 1926 års riksdag bolaget beviljade statslånet, ävensom under budgetåret förfallande räntor å övriga från nämnda fond utlämnade lån, som kunna beräknas inflyta.

* Ej beräknad av fullmäktige.

6 Riksgäldsfullinäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Under rubriken »Lånemedel, L 1. Återbetalningars hava upptagits dels följande till riksgäldskontoret återlevererade, för sina ursprungliga ändamål ej erforderliga anslagsbelopp av fasta lånemedel nämligen:

R. 1918. XIV. A. 5 Nybyggnad i Gällivare................ kr. 18,041: 4 s*

R. 1919. XVI. C. 35 Anordningar för ökad upplagsplats för stenkol vid importhamnar in. m................. » 02,900: —

R. 1921. Ufk. I. C. 6 Speciella anläggningar å bangårdar ................................................................................ » 25,000: —

R. 1921. Ufk. I. I). 11 Inventarier ............................» 200,000: —

T. 1921. Ufk. I. C. 4 Speciella anläggningar å bangårdar ..................................................................... » 5,000: -

eller tillsammans kr. 310,941: 49.

dels och beräknade kapitalavbetalningar under budgetåret 1928/1929 å lån från allmänna järnvägslånefonden » 900,000: —

Summa kr. 1,210.941: 49.

Under rubriken »Lånemedel II, 1. Återbetalningars uppförda belopp motsvaras av följande till riksgäldskontoret verkställda återbetalningar av tillfälliga lånemedel, nämligen:

T. 1921. Ufk. VIII. Varukredit....................................... kr. 210,636: 73

R. 1922. Ufk. I. D. 9. Förstärkning av rörelsekapitalet » 400,000:

Summa kr. 610,636: 73.

Beträffande beräkningen av utgifterna:

Anslaget till »Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus», som i riksstaten för budgetåret 1927/1928 upptagits till 3,250,000 kronor, har med hänsyn till den ökade belastningen å anslaget under senaste budgetåren uppförts med 3,300,000 kronor.

Anslaget till »Avlöningar och pensioner m. in. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen» samt anslagen till avlöningar, resekostnader och expenser för justitie- och militieombudsmännen och deras expeditioner hava, med hänsyn till minskad belastning, sänkts, det förstnämnda med 15,000 kronor till

460,000 kronor samt vartdera av de senare med 5,000 kronor till 65,000 kronor.

Till tryckning av katalog vid riksdagsbiblioteket har efter hemställan från bibliotekets styrelse uppförts ett reservationsanslag å 5,000 kronor. Beträffande detta ärende kommer styrelsen att till riksdagens vederbörande utskott inkomma med särskild framställning.

Anslaget till »Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra omkostnader för statsskulden» har med oförändrat belopp uppförts omedelbart efter anslaget till »Avlöningar och pensioner in. m. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen» och hava i anledning därav betingade ändringar i anslagens nummerbeteckningar vidtagits.

Uppställningen av anslagsgruppen »Räntor å statsskulden m. m.» har förändrats i överensstämmelse med den gängse fördelningen å statsskulden i fonderad och tillfällig sådan. I samband därmed hava ur anslaget »Ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning» utbrutits dels beräknad diskont å växlar samt ränta å vattenfallsverkens förnyelsefonder, dels ock vissa å ifrågavarande anslag tidigare redovisade riinteutgifter av

Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 7

permanent natur. Bland dessa märkas räntorna å följande i riksgäldskontoret placerade räntebärande fonder, nämligen fonden för statsskuldens amortering, pensionsfonden och byggnadsfonden för riksdags- och riksbankshus. Räntorna å dessa fonder hava uppförts under eu särskild underrubrik.

Å ovanberörda anslag till ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning hava endast beräknats utgifter för ränta å förutsedd tillfällig placering i riksgäldskontoret av medel tillhörande pensionsförsäkringsfonden, enär fullmäktige på grund av hittills beviljade eller såsom sannolika betraktade nya anslag anse sig kunna förutsätta att nytt statslån ej under år 1928 skall bliva nödvändigt.

I uppställningen av anslagsgruppen »Avbetalning å statsskulden» har slutligen den ändringen vidtagits, att rubriken »fonden för statsskuldens amortering» placerats sist.

Stockholm den 10 november 1927.

ANDERS ROS WALL.

Sten Widlund.

Utgifterna.

1 Utgifterna.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utdrag av -protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosen, Hahrin, Almkvist, Lyberg, von Stockenström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, föredrager följande för flera huvudtitlar gemensamma frågor och anför:

1. Det fortsatta besparlngsarbetet inom statsförvaltningen.

På sätt framgår av den redogörelse för i besparingssyfte vidtagna åtgärder, som vid framläggande av 1924 års statsverksproposition lämnades av dåvarande chefen för finansdepartementet under »För flera huvudtitlar gemensamma frågor», sid. 1 ff., hade Kungl. Maj:t den 1 september 1923 uppdragit åt en kommitté att verkställa utredning och avgiva förslag angående åtgärder för vinnande av besparingar i statsförvaltningen.

Sedan kommitténs ledamöter den 18 juni 1925 på därom gjord framställning erhållit entledigande från dem givna uppdrag, tillkallade dåvarande chefen för finansdepartementet, jämlikt samma dag av Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande, numera generaldirektören E. R. Stridsberg för att inom departementet biträda med fortsatt utredning angående åtgärder för vinnande av förenklingar och besparingar i statsförvaltningen.

I enlighet med direktiv, som vid sistnämnda tillfälle gåvos, tog det då igångsatta besparingsarbetet i första hand sikte på Kungl. Maj:ts kansli. Frågan om personalindragningar och besparingar i avseende å kansliet vann ock i huvudsak sin lösning genom de beslut, som på grundval av Kungl. Maj:ts förslag fattades av 1926 års riksdag.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 1

2 Utgifterna.

1926 års besparingssakkunniga.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 26 juli 1926 av frågan om det vidare fullföljandet av besparingsarbetet inom statsförvaltningen anförde föredragande departementschefen, att de fortsatta åtgärderna borde inriktas å de centrala ämbetsverken för att sedermera fullföljas ned genom förvaltningen. Ett allvarligt försök borde göras att, såsom skett beträffande statsdepartementen, över hela linjen nedbringa kostnaderna för administrationen till vad som kunde anses oundgängligen erforderligt. I den mån så utan äventyrande av arbetets effektivitet läte sig göra, borde tjänster indragas samt dyrare arbetskraft utbytas mot billigare sådan, som för respektive arbetsuppgifters behöriga skötsel kunde vara tillfyllest. Samtidigt borde praktiska uppslag till arbetets förenkling tillvaratagas i all den utsträckning så kunde visa sig lämpligt och möjligt. Önskvärt vore, att utredningsarbetet bedreves så skyndsamt som möjligt, bland annat i syfte att det nu tillämpade systemet, enligt vilket vissa ordinarie tjänster i avvaktan på ifrågavarande prövning uppehölles allenast på förordnande, ej behövde fortfara längre än nödigt vore.

Liksom vid den senaste besparingsverksamheten varit fallet, syntes den fortsatta utredningen böra anförtros åt särskilda sakkunniga, arbetande direkt under ledning av regeringen, närmast chefen för finansdepartementet. Därigenom kunde arbetet på bästa sätt inordnas som ett led i det löpande budgetarbetet och dess resultat, allteftersom de framkomme, omedelbart tillgodogöras i statsverkspropositionen. På chefen för finansdepartementet i samråd med övriga departementschefer syntes få ankomma att bestämma den ordning, i vilken de olika ämbetsverken borde företagas till granskning. För vinnande av ett gott resultat vore av vikt, att arbetet, så långt detta vore möjligt, bedreves i samförstånd med vederbörande verk, närmast deras chefer.

I enlighet med departementschefens hemställan uppdrog Kungl. Maj:t samma dag åt generaltulldirektören A. E. M. Ericsson, byråchefen i generalpoststyrelsen J. Döss och ledamoten av riksdagens första kammare N. A. Nilsson i Kabbarp att såsom sakkunniga inom finansdepartementet biträda vid utredningen ifråga, och utsågs generaltulldirektören Ericsson att i egenskap av ordförande leda utredningsarbetet.

Såsom första resultat av ifrågavarande arbete lämnade de sakkunniga den 20 november 1926 förslag angående förenklingar och besparingar inom generaltullstyrelsen och den 21 januari 1927 förslag angående förenklingar och besparingar i avseende å riksräkenskapsverket. På grundval av dessa förslag utarbetade propositioner underställdes sistlidet års riksdags prövning.

I fortsättningen hava de sakkunniga i enlighet med lämnade direktiv verkställt undersökning rörande statskontorets, medicinalstyrelsens, lantbruksstyrelsens och stuteriöverstyrelsens organisation. Betänkanden hava avgivits angående förenklingar och besparingar i de båda förstnämnda ämbetsverken, dagtecknade den 5 respektive 26 november 1927. Betänkande an-

Utgifterna. 3

gående förenklingar och besparingar i lantbruksstyrelsen och stuteriöverstyrelsen är under utarbetande.

Beträffande besparingssakkunnigas verksamhet i övrigt under det gångna året må erinras, att, med hänsyn till den framskjutna plats, som vid det fortsatta besparingsarbetet, särskilt i vad angår statistiska centralbyrån, kommerskollegium och socialstyrelsen, måste tillmätas spörsmålet om den officiella statistikens ordnande, de sakkunniga ansetts böra för den del av arbetet, som angår dessa verk, liksom för den därmed sammanhängande frågan om statistiska tabellkommissionen och dess organisation, förstärkas med en person, som besitter särskild sakkunskap på det statistiska området. I enlighet med min hemställan har Kungl. Maj:t sålunda den 20 maj 1927 förordnat ledamoten av riksdagens första kammare professorn N. B. Wohlin att såsom ledamot deltaga i besparingssakkunnigas arbete i vad angår behandlingen av statistiska centralbyrån, kommerskollegium, socialstyrelsen och statistiska tabellkommissionen. Under juni och juli samt första hälften av augusti sistlidet år upptogo de sakkunniga till behandling frågan om den statistiska verksamheten i kommerskollegium och socialstyrelsen, och såsom ett preliminärt resultat av arbetet framlade de sakkunniga i skrivelse till mig den 11 augusti 1927 förslag angående vissa förenklingar i kommerskollegii berättelser rörande bergshantering, industri och sjöfart. Utredningsarbetet i avseende å ifrågavarande ämbetsmyndigheter är avsett att fortsättas under innevarande år.

Den 23 september 1927 anmälde jag ånyo inför Kungl. Maj:t frågan om fullföljandet av besparingsarbetet inom statsförvaltningen. Efter att därvid först hava lämnat en kortfattad redogörelse för den huvudsakliga gången av det hittillsvarande arbetet på området anförde jag, att arbetet ifråga kunde framgå efter i huvudsak tvenne linjer. Dels kunde man söka minska statsutgifterna genom att på olika områden begränsa den statliga verksamheten och bortskära vissa förvaltningsuppgifter, och dels kunde strävandena gå ut på att utan dylika förändringar hålla nere kostnaderna för administrationen genom att förebygga misshushållning och införa en förbättrad ekonomi inom förvaltningens skilda grenar.

Det organiserade besparingsarbetet hade framgått till en början huvudsakligen efter den förra och sedermera förnämligast efter den senare linjen. Av statens besparingskommitté avgivna förslag togo sålunda i allmänhet sikte på mera avsevärda begränsningar av de statliga uppgifterna, under det att de senaste årens besparingsverksamhet, som koncentrerats på Kungl. Maj:ts kansli och de centrala ämbetsverken, rört sig inom den statliga verksamhetens hittillsvarande ram och därvid närmast åsyftat en anpassning av den administrativa utrustningen, särskilt personalbeståndet, till det i förhållande till föreliggande arbetsuppgifter strängt nödvändiga.

Erfarenheterna från besparingsarbetets tidigare skede hade givit vid handen, att svåröverkomliga hinder av varjehanda slag oftast reste sig mot förverk-

1927 års besparingsnämnd.

4 Utgifterna.

tigande inom rimlig tid av sådana förslag till nedskärning av den statliga verksamheten, varigenom väsentliga lättnader för statsbudgeten skulle ernås. Och erfarenheterna särskilt från arbetets senare skede hade bestyrkt, att, även när det gällde jämförelsevis försiktiga ingrepp eller mera blygsamma, kostnadsbesparande förändringar inom en oförändrad verksamhetsram, genomförandet i hög grad fördröjdes på grund av dessförinnan erforderliga detaljundersökningar. Av allt att döma hunne 1926 års besparingssakkunniga icke att under de närmaste åren sysselsätta sig med annat än de centrala verkens organisation, varå de enligt givna direktiv skulle i första hand inrikta sina undersökningar. Till dessa verk underlydande, med statsmedel helt eller till väsentlig del upprätthållna anstalter och inrättningar syntes därför ännu icke på länge dessa undersökningar kunna komma att sträcka sig.

Enligt min mening kunde man så mycket mindre låta härvid bero, som icke blott ett stort antal av riksstatens anslagstitlar under tiden oavvisligt skulle stiga i höjden såsom en följd av statsmakternas beslut om grunderna för anslagens användande (s. k. automatiska stegringar) utan även andra titlar visade tendens till höjning. En på detta sätt alltjämt fortgående ökning av statsutgifterna, vilken genom säkerligen på vissa områden nödig utvidgning av statsverksamheten skulle ytterligare accentueras, kunde knappast i längden utan förhöjd skattetunga tänkas uppvägd av stigande statsinkomster och syntes i allt fall bliva ett hinder för åstundade skattelindringar. Det framstode under sådana omständigheter såsom en oavvislig plikt att omedelbart söka finna utvägar att nedbringa statens utgifter även i andra avseenden än de, på vilka 1926 års besparingssakkunniga för närvarande hade sitt arbete inriktat.

Vid bestämmandet av lämpligaste förfaringssättet för detta måls vinnande syntes mig en viss åtskillnad få göras mellan å ena sidan nyss berörda frågor om inskränkningar av statens uppgifter, särskilt sådana som medförde automatiska stegringar, och å andra sidan den av det allmänna besparingsarbetet hittills, utom i vad anginge personalbeståndet, tämligen oberörda frågan om minskade kostnader utan dylika inskränkningar.

Beträffande de förra, vilka, såsom nyss nämnts, i vissa avseenden redan varit föremål för utredning, bland annat av besparingskommittén, och som i regel förutsatte frångående av eller jämkningar i statsmakternas tidigare ställningstagande, syntes mig undersökningarna tills vidare böra ankomma på åtgärder från vederbörande departementschefers sida. Berörda frågor syntes mig nämligen vara av den beskaffenhet, att varje komplex för sig krävde ingående utredning och övervägande av personer med beprövad erfarenhet på särskilt det ifrågavarande området, vare sig dessa vore att tillgå inom respektive verk och departement eller behövde för ändamålet tillkallas.

Givetvis borde vederbörande verk själva och i sista hand respektive departement hava sin omsorg inriktad även på möjligheten att göra besparingar av det andra slaget, d. v. s. i vad angår ett ekonomiskt handhavande av de nuvarande statliga uppgifterna. Tillfälle till övervägande härutinnan erbjöde sig särskilt

Utgifterna.

vid uppgörande och granskning av specialstaterna för ett kommande budgetår. Men erfarenheten hade visat, att under det forcerade budgetarbete, som årligen föregår statsverkspropositionens framläggande, en sådan mångfald krävande arbetsuppgifter trängas om varandra, att tid och arbetskrafter inom departementen icke medgåve den allsidiga prövning av detaljer i förvaltningen, som måste föregå ett motiverat ingripande. Beaktas borde ävenledes, att många av dessa detaljer regelmässigt hade sin motsvarighet inom flera av förvaltningens grenar. Det syntes därför uppenbart, att i detta fall framför en besparingsverksamhet, söndersplittrad på en mångfald händer, därvid svårligen kunde erhållas nödig överblick över arbetsmaterialet, vore att föredraga en efter generella linjer upplagd, på jämförelse mellan utgifter av likartat slag grundad och systematiskt genomförd granskning av tvärsnitt genom hela förvaltningen. Vid sådant förhållande och då en så anordnad granskning icke lämpligen kunde uppdragas åt 1926 års besparingssakkunniga, vilkas arbetsprogram, som nämnts, vore fyllt för lång tid framåt, syntes mig för ändamålet en under finansdepartementet sorterande besparingsnämnd böra tillsättas.

Huruvida man kunde hoppas på mera betydande resultat av en sådan nämnds arbete, vore naturligen svårt att förutsäga. Men åtskilliga omständigheter tydde på att icke så litet borde kunna vinnas. Till belysande härav anförde jag följande.

»Inflationsåren medförde för statens verk och anstalter, att driftkostnaderna stegrades i mån av prisnivåns höjning. Bortsett från avlöningsstaterna, som genom de rörliga dyrtidstilläggen i allmänhet stått i relation till levnadskostnadsindex, hava dessa kostnader under deflationstiden ingalunda på motsvarande sätt följt de fallande priserna. Detta torde ofta hava berott på att utgiftsanslagen trots nedgången i prisnivån fått kvarstå oförändrade eller endast i otillräcklig mån jämkats nedåt, samt att de sålunda beviljade medlen utnyttjats på ett sätt, som icke skulle hava varit möjligt, om anslagen vederbörligen reducerats. Liknande förhållanden föreligga emellanåt beträffande de anslag för statsbidrag till skilda ändamål, vilka bestämts eller höjts under dyrtiden, utan att sedermera justering företagits.

Om man vidare ställer vid sidan av varandra ett och samma års utgifter för statsinstitutioner av likartat slag eller för olika delar av samma förvaltningsgren, finner man icke sällan så stora differenser mellan mot varandra svarande poster, att de knappast kunna förklaras annat än av förekomsten på sina håll av en mindre ekonomisk organisation och förvaltning. Belysande äro exempelvis de siffror, som kunna hämtas från en av kontrollanten för de svenska hospitalens ekonomiska förvaltning lämnad redogörelse för hospitalens drift under år 1926. Vid de sjutton hospitalen varierade kostnaderna för förvaltningspersonalen — reducerade till A-ort och beräknade per år och patient — mellan 1,464 kronor och 634 kronor. Medelkostnaden under olika utgiftstitlar — med inräknande av tillhörande personalkostnader, reducerade till A-ort — varierade för utspisning mellan 333 kronor och 211 kronor, för linne, gång- och sängkläder mellan 87 kronor och 33 kronor, för eldning och lyshållning mellan 297 kronor och 112 kronor, för medikamenter mellan 28 kronor och 8 kronor samt för tvätt och renhållning mellan 68 kronor och 24 kronor. Totalkostnaden efter avdrag av sådana kostnader,

6 Utgifterna.

som i huvudsak reglerats av medicinalstyrelsen, nämligen kostnader för personal samt för byggnader och gårdar, varierade mellan 563 kronor och 294 kronor. Självfallet är visserligen, att en mångfald faktorer, såsom hospitalens större eller mindre antal patientplatser, patientantalets fördelning på patienter av olika betalningsklasser och sjukdomsformer, olikheten i beläggning vid skilda tidpunkter med mera, bidraga till att kostnadssiffrorna icke kunna vara direkt jämförbara. Olikheterna äro dock så betydande, att de icke rimligtvis kunna endast därav förklaras, utan även ojämnheter i den ekonomiska förvaltningen måste spela in. Liknande exempel på till synes av förhållandena icke påkallade ojämnheter kunna hämtas från institutioner inom andra statliga verksamhetsområden.»

Vidare framhöll jag, att ett område, där missförhållanden obestridligen insmugit sig och manade till eftertanke, vore statens byggnadsverksamhet. Det syntes icke kunna bestridas, att offentliga anläggningar ofta tilltoges efter en större måttstock, än behovet ovillkorligen krävde och med god ekonomi vore förenligt, samt att alltför höga anspråk ställdes på utrymme och bekvämlighet, dyrbar utsmyckning och inredning. Icke nog med att byggnadskostnaderna därigenom stege till orimligt höga belopp; utgifter för underhåll samt andra kostnader, såsom för vakthållning, städning och rengöring, ökades också i motsvarande mån.

Med dessa utgångspunkter skulle alltså av besparingsnämnden eller under dess ledning verkställas en serie av systematiskt lagda undersökningar till utrönande, i vad mån och på vilket sätt kostnaderna för statens institutioner och nu utgående statsbidrag för icke statliga men väsentligen med statsmedel understödda anstalter och sammanslutningar kunde nedbringas, utan att ändock verksamheten i fråga behövde förlora i omfång och effektivitet. De till 1926 års besparingssakkunniga hänskjutna frågorna om de centrala ämbetsverkens organisation och personalbestånd skulle dock därvid lämnas utanför utredningen.

Bland frågekomplex, som syntes förtjäna uppmärksamhet, nämnde jag spörsmålen, huruvida för verk och inrättningar kunde i större utsträckning än hittills föreskrivas gemensamma inköp eller samverkan under andra affärsmässiga former vid upphandling av vissa förnödenheter, såsom bränsle, utspisningsartiklar, kontorsutensilier och rengöringsmedel, samt huruvida med avseende å anordningarna för uppvärmning, utspisning, vakthållning och rengöring m. m. i kostnadsbesparande syfte kunde meddelas kontrollföreskrifter, åvägabringas mera systematisk ledning eller införas ett i övrigt mera praktiskt förfaringssätt, t. ex. genom att i större omfattning än hittills för vissa uppgifters utförande anlita annan arbetskraft än hos institutionen anställd personal. När nybyggnad sattes i fråga, borde åt nämnden kunna anförtros att ur allmänna synpunkter granska byggnadsplanen i vad anginge kraven på utrymme, inredning och utstyrsel samt planläggningens inflytande på framtida driftkostnader. Beträffande redan förefintliga anläggningar borde rättelse föreslås, där större byggnads- och gårdsutrymmen eller dyrbarare anordningar, än som för närvarande vore behövliga för ett effektivt

Utgifterna.

i

tillgodoseende av den ifrågavarande verksamhetens syfte, ställts till förfogande och med hittillsvarande dispositioner framtvungit alltför stora utgifter för underhåll och eftersyn. Givetvis borde även uppmärksammas, huruvida inkomstkällor, av vilka vissa institutioner ägde begagna sig, behörigen tillvaratoges. Funne nämnden, att till icke statliga anstalter och sammanslutningar lämnades bidrag av staten, vilka till följd av ändrade prisförhållanden eller dylikt numera måste anses för höga, borde spörsmålet om nya grunder för bidragens fixerande upptagas till övervägande av nämnden.

Ehuru besparingsnämndens arbete i allmänhet skulle vara begränsat till undersökningar, huruvida inom den nuvarande ramen av statens verksamhet åtgärder vore möjliga för nedbringande av statsutgifterna, syntes det mig ligga i sakens natur, att nämnden under sitt utredningsarbete komme att erhålla en sådan överblick över statsförvaltningen i allmänhet och en sådan inblick i åtskilliga av hithörande verksamhetsgrenar, att den borde kunna framkomma med ändamålsenliga uppslag jämväl angående omfånget av statens verksamhet i skilda hänseenden, t. ex. rörande indragning av en eller annan av de nuvarande anstalterna eller inrättningarna eller nedläggande av någon för verksamheten mindre betydelsefull verksamhetsgren. Frågor om utgiftsbesparingar för staten genom ändrad fördelning mellan statsverket och kommunerna av kostnaderna för uppehållande av viss verksamhet syntes däremot i detta sammanhang icke böra upptagas till skärskådande, i den mån dylika åtgärder icke kunde beräknas medföra besparingar utan allenast betyda en omflyttning av det allmännas kostnader.

Besparingsnämnden syntes lämpligen böra bestå av tre ledamöter med allmän insikt i de förhållanden, som av utredningen kunde komma att beröras. De mera ingående undersökningarna syntes i avsevärd omfattning behöva utföras av speciellt sakkunniga under nämndens ledning. För utredningen, som borde bedrivas så skyndsamt, som omständigheterna i varje särskilt fall medgåve, borde därför förutom sekreterarhjälp sådan sakkunskap på anmälan av nämnden ställas till förfogande. Jag förutsatte, att utredningen utfördes under ständig kontakt med vederbörande myndigheter och institutioner, liksom ock att dessa genom upplysningar och annorledes lämnade sin lojala medverkan till åtgärder, som befrämjade utredningens syfte. Givetvis borde ock i förekommande fall samverkan äga rum med 1926 års besparingssakkunniga.

I övrigt syntes det få ankomma på chefen för finansdepartementet att, efter erforderligt samråd med andra vederbörande departementschefer och med nämnden, närmare bestämma om den ordning, vari utredningsarbetet borde utföras.

I enlighet med min hemställan beslöt Kungl. Maj:t tillsättande inom finansdepartementet av en nämnd, kallad 1927 års besparingsnämnd, med uppdrag att verkställa undersökningar och avgiva förslag i huvudsakligt syfte att inom nuvarande ram för statens verksamhet åstadkomma besparingar och kostnadsminskningar, därvid nämnden dock i allmänhet icke

8 Utgifterna.

skulle hava att befatta sig med de centrala ämbetsverkens organisation, personalutrustning och arbetsmetoder och förordnade Kungl. Maj:t till ledamöter i nämnden generaldirektören E. R. Stridsberg, tillika ordförande, samt disponenten Wiking Johnsson och byråchefen E. Odelstierna.

Nämndens arbete har till en början varit inriktat på förberedande undersökningar rörande hospitalens ekonomi samt statens fabriksrörelse, i första hand vid telegrafverkets verkstad. Sedermera har till nämnden för skyndsamt besvarande överlämnats ett antal remisser i byggnadsfrågor, bland annat rörande omändring av vissa genom regementsindragningarna överflödiga kasernetablissement. Ett flertal utlåtanden i dylika frågor med förslag till avsevärda besparingar har av nämnden avgivits. Då de utredningar, som föranletts av sagda remisser, delvis varit mycket tidskrävande och även nödvändiggjort resor för närmare studerande av de ifrågavarande byggnadsprojekten, hava nämnda förberedande undersökningar tillsvidare i huvudsak skjutits åsido. Under år 1928 avses emellertid, att besparingsnämnden skall i vidgad omfattning upptaga de allmänna undersökningarna rörande handhavandet av de ekonomiska uppgifterna vid statens verk och inrättningar.

2. Dispositionsrätten till reservationer ä äldre riksstatsanslag.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 11 november 1926 angående reservationer å vissa anslag anförde riksräkenskapsverket, bland annat, att de anslagsbehållningar, som enligt budgetredovisningen funnes reserverade vid utgången av budgetåret 1925/1926, till ett belopp av 3,541,867 kronor, hade såsom i anspråk tagen kapitaltillgång disponerats för riksstaten för budgetåret 1926/1927. Av de uppgifter, som riksräkenskapsverket införskaffat rörande sådana äldre anslag, å vilka inga eller allenast obetydliga utgifter avförts under budgetåret 1925/1926, hade vidare framgått, att i avsevärd utsträckning i den senaste budgetredovisningen upptagna anslagsreservationer efter erhållet medgivande och utan att passera riksstaten direkt tagits i anspråk för anslagen främmande ändamål.

Till riksräkenskapsverket inkomna yttranden i ärendet visade även, att en i och för sig förklarlig strävan förefunnes lios ämbetsverken att söka få ej blott i det längsta disponera anslagsreservationerna för framdeles möjligen uppkommande behov inom anslagens ursprungliga ram utan även begagna odisponerade reservationer till andra ändamål än dem, för vilka respektive anslag anvisats men som läge inom respektive myndighets verksamhetsområde.

Förutom vissa uppräknade reservationer, vilka vederbörande myndigheter förklarat icke vidare vara erforderliga för med anslagen avsedda ändamål, förekomme åtskilliga reservationer, beträffande vilka det ville synas riksräkenskapsverket, att desamma borde tagas i anspråk för finansiering av budgeten. Detta sammanhängde med riksräkenskapsverkets uppfattning om

Utgifterna.

det såväl principiellt oriktiga som praktiskt olämpliga i att anslagsreservationer utan att passera riksstaten tillgrepes för finansiering av sådana utgiftsbehov, som ej åsyftats vid beviljandet av vederbörande anslag. Tillämpades ett sådant förfaringssätt, bleve både riksstat och budgetredovisning direkt missledande i fråga om vederbörande utgiftskategorier. Ej heller borde underskattas den benägenhet för att göra prövningen av det nya utgiftsbehovet mindre ingående och utan vederbörligt hänsynstagande till andra budgetkrav, som otvivelaktigt gjorde sig gällande, då det kunde påvisas, att en viss medelstillgång kunde disponeras för ändamålet.

Enligt riksräkenskapsverkets mening borde disponibla reservationer, i stället för att anvisas för nya ändamål, alltid tillgodoföras budgeten och å riksstatens utgiftssida uppföras de nya anslag, som kunde anses erforderliga.

Riksräkenskapsverket uttalade också, att den undersökning i ämnet, som ämbetsverket i anledning av då förevarande utredning vidtagit, givit det bestämda intrycket, att det nuvarande systemet i avseende å myndigheternas rätt att disponera över reservationsanslagen icke kunde anses tillfredsställande. Vid sådant förhållande hade riksräkenskapsverket för avsikt att sedermera inkomma till Kungl. Maj:t med yttrande och förslag i ämnet.

Efter därom av riksräkenskapsverket gjord särskild framställning bemyndigade Kungl. Maj:t den 9 september 1927 riksräkenskapsverket att vid upprättandet av budgetredovisningen från och med budgetåret 1926/1927 överföra till kassafonden å i riksstaten ej längre uppförda reservationsanslag förefintliga, för respektive anslagsändamål ej vidare behövliga anslag, som vid utgången av respektive budgetår uppginge till högst 100 kronor. I

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 1 november 1927 har riksräkenskapsverket ånyo upptagit frågan om behandling av reservationer å äldre anslag.

Efter erinran att den av riksräkenskapsverket framförda uppfattningen att anslagsreservationer, som kunde tagas i anspråk för nya uppgifter, borde ånyo uppföras i riksstaten, i väsentliga delar vunnit tillämpning vid upprättandet av riksstaten för budgetåret 1927/1928, varvid, på sätt riksräkenskapsverket i förenämnda skrivelse den 11 november 1926 förordat, undantag^ anslagsreservationer, som ej överstege 100 kronor, har riksräkenskapsverket anfört följande.

Enligt bud getredo visningen för budgetåret 1926/1927 uppgick vid utgången av sagda budgetår den sammanlagda behållningen å de under verkliga utgifter anvisade reservationsanslagen till 71,083,407 kronor 55 öre. Av detta belopp hänförde sig 46,805,139 kronor 14 öre till de allmänna reservationsanslagen, d. v. s. de reservationsanslag, som icke stode i direkt budgetärt samband med motsvarande inkomsttitlar. Den sammanlagda behållningen å reservationsanslag under utgifter för kapitalökning utgjorde vid utgången av budgetåret 1926/1927 78,581,208 kronor 95 öre.

Till belysande av den omfattning, i vilken reservationer å äldre anslag förefunnes, hade riksräkenskapsverket låtit upprätta en förteckning över be-

10 Utgifterna.

hållningar den 30 juni 1927 å äldre reservationsanslag, förekommande i budgetredovisningen för budgetåret 1926/1927 och anvisade för budgetåret 1925/1926 eller tidigare år. Berörda anslag, som sålunda icke återfunnes i riksstaten för budgetåret 1926/1927, hade i huvudsak karaktär av engångsanslag. Av förteckningen framginge, att antalet nu avsedda reservationsanslag utgjorde under verkliga utgifter 218 med en sammanlagd behållning av 11,632,833 kronor 86 öre samt under utgifter för kapitalökning 48, avseende ett sammanlagt belopp av 44,068,153 kronor 95 öre. Såsom jämförelse kunde nämnas, att antalet i riksstaten för budgetåret 1927/1928 förekommande reservationsanslag utgjorde 472, varav 432 anvisats under verkliga utgifter och 40 under utgifter för kapitalökning.

Förteckningen utvisade vidare, att — bortsett från ett under statens affärsverksamhet upptaget mindre belopp, som i budgetredovisningen angivits tillhöra »äldre riksstat» — den äldsta anslagsreservationen hänförde sig till 1908 års riksstat samt att icke mindre än 62 av reservationerna avsåge riksstater tidigare än riksstaten för år 1920.

Den grundläggande orsaken till att reservationerna stigit till så betydande belopp vore givetvis att finna däri, att myndigheterna vid anslagsäskandena icke begränsat dessa till medelsbehoven för det närmaste budgetåret utan i stället låtit desamma omfatta längre tidsperioder. Förekomsten av de talrika anslagsreservationerna å äldre anslag förutsatte emellertid jämväl, att viss tidsgräns icke vore föreskriven, inom vilken utbetalningar skulle verkställas från reservationsanslag, som icke vidare återkomma i riksstaten. Såsom förhållandena nu vore, stode dessa reservationsanslag praktiskt taget under obegränsad tid till myndigheternas disposition.

Såvitt riksräkenskapsverket kunnat finna, förekomme inom främmande länder icke, att i budgeten uppförda anslag stode till förfogande under så läng tid som hittills varit fallet i Sverige.

I Danmark förefunnes sålunda över huvudtaget inga reservationsanslag. Enligt en redogörelse, som finnes meddelad i budgetårskommitténs betänkande den 30 november 1920 (sid. 120), förfores i detta land så, att, därest vid budgetårets utgång ett anslag icke vore förbrukat men fortsatta utgifter krävdes för ändamålet, nytt anslag uppfördes å tilläggsstat för det nästföljande budgetåret. Vad Norge beträffade kunde framhållas, att stortingets finanskommitté i ett år 1927 framlagt förslag till bevillningsreglemente föreslagit införandet av anslag, motsvarande de i vår riksstat förekommande reservationsanslagen. Beträffande dessa skulle dock gälla, att de i allmänhet icke finge disponeras längre tid än under den löpande och därpå närmast följande budgetterminen.

Det vore givet, att den till tiden obegränsade dispositionsrätten beträffande reservationsanslagen lätt förorsakade, att anslagskraven icke begränsades till det vid envar tidpunkt strängt nödvändiga. Härigenom komme anslagen att anvisas tidigare än som i och för sig vore erforderligt, vilket under vissa omständigheter kunde föranleda för tidigt uttagande av motsvarande

Utgifterna.

statsinkomster. Utsträckningen av dispositionstiden möjliggjorde även, att anslagskravens framläggande ofta icke föreginges av tillräckligt ingående utredningar, då dessa kunde göras efter anslagens beviljande. Detta förhållande hade riksräkenskapsverket haft tillfälle konstatera i samband med de årligen återkommande undersökningarna rörande möjligheten att för budgeten taga i anspråk obehövliga anslagsreservationer.

I trots av de olägenheter, som sålunda och även rent budgettekniskt sett följde av ett reserverande år från år av anslagsbehållningar, ansåge dock riksräkenskapsverket, att det hos oss tillämpade systemet med reservationsanslag vore förenat med sådana praktiska fördelar, att detsamma borde bibehållas efter vissa jämkningar.

Särskilt då det gällde regelbundet återkommande ändamål, kunde otvivelaktigt rättigheten att framdeles disponera ett anslag leda till en viss återhållsamhet och ekonomisering i fråga om medelsanvändningen. Denna kunde sålunda koncentreras till sådana år, då utgifterna kunde göras med största fördelen. Mot att reservationer hopades till alltför stor höjd, funnes det korrektivet, som ju under tider av knapphet på inkomster även utnyttjats, att skälig nedsättning kunde vidtagas i de nya anvisningarna för ändamålen.

Vad åter anginge engångsanslagen — vare sig dessa anvisades blott för ett år eller ett begränsat antal år — förelåge icke samma utsikt som i fråga om de årligen upprepade anslagen till ett ekonomiskt handhavande av besparingarna. Här gällde det ett visst till tiden begränsat ändamål, och, därest anslagets användning länge uppskötes, förelåge en betydande risk, att besparingarna konune att användas för sådana utgifter, som måhända kunde sägas ligga inom anslagets ram men som dock ingalunda varit avsedda vid anslagets beviljande. Det sade sig självt, att, därest ett anslag finge till viss del stå oanvänt 10—15 år, det vore stor sannolikhet för att behållningen komme att disponeras för anslaget ursprungligen ovidkommande syften. Att på grund av revisionen av räkenskaperna i anmärkningsväg beivra en dylik ändrad användning av ett anslag mötte dock i regel stora vanskligheter.

En annan olägenhet med den hart när obegränsade dispositionstiden beträffande engångsanslagen vore, att statsräkenskaperna — särskilt budgetredovisningen — bleve belamrade med en mängd anslag, som avsevärt försvårade överskådligheten. Intet annat land syntes äga motsvarighet till den del av den svenska budgetredovisningen, som sida upp och sida ned upptoge för flera år sedan anvisade reservationsanslag, varav ett stort antal icke ens uppvisat någon utgift under det senaste budgetåret. Utav de 122 sidor utgiftsspecifikationer, som inginge i budgetredovisningeu för budgetåret 1926/1927, avsåge ej mindre än 40 uteslutande äldre anslag.

Av vad sålunda anförts framginge, att riksräkenskapsverket icke åsyftade att förorda någon begränsning i fråga om förfoganderätten över de fortlöpande reservationsanslagen. Beträffande åter engångsanslagen ansåge

12 Utgifterna.

riksräkenskapsverket det vara önskligt att fastställa en viss tid, inom vilken vad som kunde återstå oanvänt återfölle till budgeten.

Riksräkenskapsverket hölle före, att det vore lämpligt att i fråga om disponerandet av dylika reservationsanslag fastställa en tid-av två år efter det, i vars riksstat respektive anslag senast varit uppfört. Med inräknande av det år, å vars riksstat anslaget anvisats, skulle alltså den sammanlagda dispositionstiden komma att omfatta tre år.

Såsom av en riksräkenskapsverkets skrivelse närsluten förteckning framginge, skulle, därest angivna tidsbestämmelse genomförts från och med budgetåret 1926/1927, ur budgetredovisningen hava bortfallit ej mindre än 163 anslag under verkliga utgifter, avseende ett sammanlagt belopp av 8,317,980 kronor 75 öre, samt 43 anslag under utgifter för kapitalökning, avseende sammanlagt 39,085,753 kronor 95 öre. Budgetredovisningen, vari »äldre anslag» skulle hava upptagits endast för två budgetår, skulle sålunda hava vunnit betydligt i överskådlighet.

Genomfördes nu antydda anordning, borde under det andra budgetåret efter det, då anslag för ett visst ändamål senast varit anvisat, verkställas utredning, huruvida behållning komme att förefinnas vid utgången av förstnämnda budgetår och i vad mån ytterligare medel krävdes för ändamålet. Den antagna behållningen borde då uppföras i nästa riksstat såsom i anspråk tagen kapitaltillgång och samtidigt finge, i fall av behov, nytt anslag begäras. Det nya anslagskravet finge sålunda prövas av riksdagen. Det kunde under sådana omständigheter antagas, att myndigheterna ej komme att från början begära större anslag än som komme att åtgå under treårsperioden. Återförandet av behållningar till budgeten syntes fördenskull komma att bliva tämligen sällsynta.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juli 1926 ålåge det riksräkenskapsverket att före den 15 november varje år inkomma till Kungl. Maj:t med utredning angående förekomsten av sådana anslagsreservationer, vilka såsom icke längre behövliga för respektive anslagsändamål kunde tagas i anspråk för budgeten. Vid ett bifall till vad riksräkenskapsverket ifrågasatt borde ämbetsverken självmant till Kungl. Maj:t inkomma med utredning i nyss berörda avseende. I fall av behov av ytterligare utredning syntes yttrande få införskaffas från riksräkenskapsverket.

Det i det föregående avhandlade ändrade tillvägagångssättet beträffande disponerandet av reservationerna å äldre anslag kunde givetvis icke genomföras i ett slag, utan syntes en viss övergångsanordning böra träffas. Härvid syntes kunna så förfaras, att i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfördes de reservationer, som beräknades kvarstå den 30 juni 1929 å anslag, beviljade tidigare än budgetåret 1923/1924. I samband härmed skulle nya anslag anvisas för möjligen återstående utgifter för de ändamål, som skolat tillgodoses med de ursprungliga anslagen. I riksstaten för budgetåret 1930/1931 borde därefter den nya anordningen slutligt genomföras. Fördenskull borde under år 1929 göras de utredningar beträffande anslagen

Utgifterna.

för budgetåren 1923/1924—1927/1928, vilka erfordrades för att bedöma, i vad mån reservationer å nämnda års anslag kunde återstå vid utgången av budgetåret 1929/1930 samt i vad mån nya anslag borde äskas för dessa anslagsändamål å riksstaten för budgetåret 1930/1931.

Införandet av nu förordade begränsning av reservationsanslagens löptid syntes förutsätta beslut av riksdagen. Själva övergången liksom det fortsatta förfarandet beträffande utredningen för varje år rörande de återstående reservationernas uppförande å riksstaten m. m. syntes kunna regleras av Kungl. Maj:t, efter det riksdagens beslut i principfrågan förelåge.

På grund av vad sålunda anförts, har riksräkenskapsverket hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta, att reservationsanslag, vilka beviljas för ett begränsat antal budgetår, finge disponeras allenast till och med andra budgetåret efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört.

I ärendet hava efter särskilda remisser statskontoret, arméförvaltningen och marinförvaltningen avgivit utlåtanden.

I utlåtande den 22 november 1927 har statskontoret anfört, att i de fall, statskontoret. då en myndighet behövde tillgång till medel för det med ett reservationsanslag av icke fortlöpande karaktär avsedda ändamålet även efter utgången av den tid, under vilken anslaget efter riksräkenskapsverkets förslag skulle få disponeras, och det måhända ringa medelsbehovet icke överstege behållningen å anslaget, den nya ordningen skulle föranleda ett under nuvarande förhållanden icke förekommande besvär för myndigheten, Kungl. Maj:t och riksdagen, därigenom att nytt anslag måste begäras och anvisas, samtidigt som reservationen å det gamla anslaget tillfördes riksstaten. Förmodligen syntes dock med de förändrade bestämmelserna i fråga om dispositionsrätten 'anvisandet av nytt anslag å riksstaten för samma ändamål icke så ofta behöva ifrågakomma. I övrigt syntes förslaget, såsom riksräkenskapsverket närmare utvecklat, innebära så beaktansvärda fördelar ur statsregleringsoch redovisningssynpunkt, att statskontoret icke tvekade att förorda detsamma.

Arméförvaltningen har i utlåtande den 10 december 1927 anfört, att be- Arméforvaltträffande sådana anslag, som vore avsedda för anställande av försök, en ningen. inskränkning av dispositionsrätten över dessa anslag skulle kunna tänkas medföra, att försök, som beräknats fortgå under flera år, komme att för mycket påskyndas till skada för en lugn och noggrann prövning av fruktan för, att vid dispositionstidens slut befintlig behållning icke skulle komma att av riksdagen ånyo beviljas. Av samma skäl skulle myndigheterna vid handhavandet av anslag för anskaffning av vapen och materiel icke våga avvakta slutförandet av inom industrien pågående tekniska förbättringar, till följd varav mindre lämplig materiel måhända komme att upphandlas.

Möjlighet syntes därför böra beredas vederbörande att kunna få dispositions-

14 Utgifterna.

Marinförvalt-

ningen.

rätten över anslagen förlängd utöver den av riksräkenskapsverket föreslagna tiden under erforderlig tidrymd. Medgivande härtill syntes böra lämnas av Kungl. Maj:t för varje särskilt fall under förutsättning, att framställning därom gjorts före dispositionstidens utgång.

Då förslaget i övrigt syntes innebära vissa fördelar, har arméförvaltningen för sin del icke motsatt sig detsamma under förutsättning, att sådant tillägg gjordes beträffande dispositionsrätten av reservationsanslag, som beviljats för bestämt antal budgetår, att dylikt anslag finge efter Kungl. Maj:ts medgivande på därom före dispositionstidens utgång gjord framställning ställas till vederbörandes förfogande för viss tid utöver andra budgetåret efter det, å vars riksstat anslaget blivit uppfört.

I utlåtande den 1 december 1927 har marinförvaltningen till en början framhållit, att principiellt icke något vore att erinra mot en begränsning i det av riksräkenskapsverket angivna syftet under förutsättning att, sedan ett anslag inom för dess disponerande medgiven tidsbegränsning blivit på visst sätt behörigen disponerat, därav föranledda kostnader skulle utgå av anslaget, även om tidsbegränsningen för anslagets disposition skulle överskridas. Den myndigheterna på grund av sålunda gjord disposition åliggande betalnings- eller ersättningsskyldighet måste nämligen under alla förhållanden fullgöras.

I avseende å ett anslag, reservationsanslaget till flottans ersättningsbyggnad, skulle emellertid en dylik begränsning vara i högsta grad olämplig, enär den regelbundet skulle medföra, att nya anslag finge anvisas till ersättande av de belopp, som i form av reservationer å de äldre anslagen tillfördes riksstaten. Sådant kunde endast förebyggas därigenom, att detta anslag bleve betraktat såsom fortlöpande reservationsanslag och sålunda icke inbegrepes i den avsedda begränsningen.

Även vad anginge vissa anslag, vilka måste betraktas såsom engångs-' anslag såsom till omfattande varvsanläggningar och fästningsbyggnader m. m., syntes den ifrågasatta begränsningen med säkerhet föranleda därtill, att nya anslag finge anvisas till ersättande av riksstaten såsom reservationer å äldre anslag tillförda belopp. Men hinder syntes icke möta, att vid beviljande av sådant anslag, där det på förhand vore givet, att tillämpningen av den avsedda begränsningen skulle medföra dylik påföljd, förklara, att anslaget skulle behandlas såsom fortlöpande reservationsanslag.

I övrigt ville det synas marinförvaltningen, att de med förslaget givetvis förenade och även av statskontoret i dess utlåtande påpekade olägenheterna till väsentlig del skulle förebyggas, därest den avsedda begränsningen utsträcktes till tredje budgetåret efter det, å vars riksstat respektive anslag blivit sist uppfört.

I den remitterade skrivelsen hade riksräkenskapsverket anfört, att utsträckningen av dispositionstiden även möjliggjorde, att anslagskravens framläggande ofta icke föreginges av tillräckligt ingående utredningar, då dessa

Utgifterna.

kunde göras efter anslagens beviljande. Med anledning av detta uttalande ansåge sig marinförvaltningen böra framhålla, att, huru ingående utredningar, som än kunde hava föregått anslagens äskande, det inom marinens område esomoftast icke kunde undgås, att ytterligare och omfattande utredningar måste äga rum först efter det respektive anslag blivit beviljade, detta i främsta rummet beroende därpå, att de närmare utredningarna krävde betydande kostnader, som icke kunde bestridas av andra medel än det beviljade anslaget. Men även underhandlingarna om större leveranser och arbeten, som måste basera sig på att anslag för ändamålen vore att tillgå, krävde, såsom erfarenheten rikligen givit vid handen, ofta en lång tid; gällande detta i regel vid förekommande större leveranser från utländska leverantörer men ofta nog även vid arbeten och leveranser från inhemska leverantörer, vilka icke kunde eller ville inrikta sig på möjligheten av eller förutsättningarna för ett åtagande av leverans, därest de icke hade visshet om att arbetet verkligen komme till utförande, vilken visshet icke förelåge förr än anslag för ändamålet vore beviljat. I detta sammanhang ansåge marinförvaltningen sig även böra framhålla önskvärdheten av en återgång till det tidigare tillämpade förfaringssättet, att, när av ett för visst ändamål erforderligt anslag anslagsbeloppet ansåges kunna fördelas att utgå på flera år, anslaget beviljades på en gång med anvisande för det närmast följande budgetåret av det för samma år erforderliga beloppet. Det under senare tid använda förfaringssättet, att för dylikt fall såsom anslag anvisa endast det för följande budgetår behövliga beloppet, beredde vid uppgörande av leveransavtal myndigheterna stora svårigheter och mindre gynnsamma kontraktsvillkor, alldeles bortsett från den åtminstone teoretiskt tänkbara eventualiteten, att erforderligt fortsättningsanslag icke skulle komma att beviljas.

På grund av det anförda har marinförvaltningen funnit sig böra på det sätt förorda det föreliggande förslaget, att dels tidpunkten, inom vilken reservationsanslag, som beviljades för ett begränsat antal budgetår, finge disponeras, skulle, där icke för särskilt fall annorlunda bestämts, utgöra tredje budgetåret efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört, myndigheterna dock förbehållet att även efter utgången av denna tid å vederbörliga anslag göra utbetalningar, som grundade sig på tidigare gjorda dispositioner, dels att reservationsanslaget till flottans ersättningsbyggnad icke skulle hänföras under nämnda kategori av anslag utan betraktas såsom ett löpande reservationsanslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, avser riksräkenskapsverkets Departement förslag, att reservationsanslag, vilka beviljas för ett begränsat antal budget- che enår, skola få disponeras allenast till och med andra budgetåret efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört. Är efter sagda tid anslaget icke helt förbrukat, skall din kvarstående behållningen uppföras i nästa riksstat såsom i anspråk tagen kapitaltillgång. Om i något fall anslagsbehållningen helt eller delvis fortfarande är behövlig för det med anslaget avsedda ända-

16 Utgifterna.

målet, får nytt anslag begäras av riksdagen. Däremot avses icke någon begränsning i fråga om förfoganderätten över de fortlöpande reservationsanslagen, likgiltigt om dessa anslag äro ordinarie eller extra.

Samtliga hörda myndigheter hava i huvudsak biträtt förslaget. Härvid har dock arméförvaltningen förutsatt, att Kungl. Maj:t skall hava befogenhet att på därom före dispositionstidens utgång gjord framställning ställa reservationsanslag, som beviljats för bestämt antal budgetår, till vederbörandes förfogande för viss tid utöver den av riksräkenskapsverket föreslagna. Marinförvaltningen åter har förordat, att reservationsanslag av ifrågavarande art skall regelmässigt få disponeras ytterligare ett år samt att reservationsanslaget till flottans ersättningsbyggnad skall betraktas som ett löpande reservationsanslag.

För min del finner jag övertygande skäl förebragta för den föreslagna begränsningen i fråga om dispositionsrätten till de icke fortlöpande reservationsanslagen. Om den ifrågasatta anordningen genomföres, befrias budgetredovisningen från ett stort antal äldre anslag, vilka merendels ej vidare tjäna sitt ursprungliga ändamål, men vilkas fortsatta upptagande belamra redovisningen och i avsevärd grad försvåra överskådligheten. Ett borttagande av den till tiden obegränsade dispositionsrätten bör ock, på sätt riksräkenskapsverket framhållit, i sin mån bidraga till att för framtiden anslagskraven begränsas till det vid envar tidpunkt strängt nödvändiga, ävensom till att förhindra, att odisponerade anslag begagnas till ändamål, som visserligen falla inom respektive ämbetsmyndighets verksamhetsområde, men för vilka anslagen icke avsetts. I sistberörda avseende tillåter jag mig erinra, att 1927 års statsrevisorer i sin berättelse för tiden 1 juli 1926— 30 juni 1927 framhållit, att statsrevisorerna vid granskning av marinförvaltningens inkomst- och utgiftsböcker för budgetåret 1926/1927 uppmärksammat, att å vissa äldre, där uppförda reservationsanslag alltfortfarande redovisades utgifter för olika ändamål samt att det visat sig, att, såvitt revisorerna kunnat finna, reservationer använts för ändamål, vilka icke kunde anses hava legat inom ramen för de ursprungligen anvisade anslagsbeloppen.

Den av riksräkenskapsverket föreslagna tiden för dispositionsrätten till anslag av förevarande kategori — två budgetår utöver det för vilket anslaget beviljats — synes mig i allmänhet för ändamålet tillräcklig. Härvid må särskilt framhållas, att ett genomförande av den nya ordningen givetvis kommer att medföra, att anslagsäskandena komma att mer än vad nu understundom torde vara fallet begränsas till vad som för respektive år verkligen erfordras, vilket i sin tur lärer medföra, att under ett större antal år framåt anslag få upptagas i riksstaten. Skulle icke desto mindre i något fall dispositionstiden bliva för kort, synes, på sätt arméförvaltningen ifrågasatt, möjlighet böra stå öppen för Kungl. Maj:t att medgiva viss förlängning, som dock ej lärer böra utsträckas utöver ytterligare ett år. För att icke ändamålet med den föreslagna begränsningen skall i viss mån förfelas, torde kunna förutsättas, att en dylik befogenhet för Kungl. Maj:t ej tages

Utgifterna. 17

i bruk i andra fall än då tidigare indragning av reservation skulle vålla särskild olägenhet.

Vad angår marinförvaltningens erinran, att reservationsanslaget till flottans ersättningsbyggnad bör betraktas som ett löpande reservationsanslag, må anmärkas, att anslag för ifrågavarande ändamål sedan åtskilliga år tillbaka varit ständigt uppfört i riksstaten och även i fortsättningen torde komma att kontinuerligt erfordras. Anslaget i fråga måste följaktligen anses redan nu tillhöra kategorien fortlöpande reservationsanslag.

Såsom riksräkenskapsverket anfört, bör det ändrade tillvägagångssättet beträffande disponerandet av reservationerna å äldre anslag icke lämpligen genomföras på en gång utan bör viss övergångsanordning härutinnan träffas. Enligt ämbetsverkets mening borde förfaras på så sätt, att i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfördes de reservationer, som beräknades kvarstå den 30 juni 1929 å anslag, beviljade tidigare än budgetåret 1923/1924, varefter i riksstaten för budgetåret 1930/1931 den nya anordningen borde slutligt genomföras. Mot det sålunda ifrågasatta sättet för förändringens genomförande har jag icke något att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att reservationsanslag må, med iakttagande av de anordningar, som vid övergången befinnas lämpliga, disponeras allenast till och med andra budgetåret efter det, å vars riksstat anslaget blivit sist uppfört, dock med rätt för Kungl. Maj:t att, då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle vålla särskild olägenhet, låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under ytterligare högst ett år.

3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

Vissa grupper av såväl ordinarie som extra personal, vilka ännu icke erhållit definitiv lönereglering, torde såsom hittills böra komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring under budgetåret 1928/1929. Denna fråga föreligger emellertid ännu ej i det skick, att den kan underställas Kungl. Maj:ts slutliga prövning, vadan särskild proposition i ämnet först senare kommer att kunna föreläggas årets riksdag. I följd härav torde de för ändamålet erforderliga medlen nu i avvaktan på denna proposition böra under de särskilda huvudtitlarna allenast beräknas å riksstaten.

Verkställda överslagsberäkningar hava givit vid handen, att de särskilda anslagen under de olika huvudtitlarna för tillfällig löneförbättring under

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt.

18 Utgifterna.

budgetåret 1928/1929 åt ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare kunna beräknas till följande avrundade belopp, nämligen:

Hemställan om beräkning av de på varje huvudtitel belöpande anslagsbelopp torde vid behandlingen av de olika huvudtitlarna få göras av vederbörande departementschefer.

4. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare.

Genom kungörelse den 22 juni 1923 (nr 276) angående tillfälliga lönetilllägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare stadgades i huvudsak, att under budgetåret 1923/1924 skulle till vissa ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid de i. kungörelsen angivna verk och inrättningar — vilka samtliga då icke erhållit ny definitiv lönereglering — utgå tillfälligt lönetillägg, dock att lönetillägg icke skulle utgå till de tre preparatorer vid naturhistoriska riksmuseet, vilka för budgetåret 1923/1924 av riksdagen beviljats personliga avlöningstillägg. Där vid något i samma kungörelse omförmält verk eller inrättning vore anställda icke-ordinarie befattningshavare, vilka i fråga om tjänsteställning och avlöning vore att likställa med sådana ordinarie befattningshavare, som i kungörelsen avsåges, ägde Kungl. Maj:t efter framställning av vederbörande verk eller inrättning bestämma, om och med vilket belopp tillfälligt lönetillägg finge utgå. Utgiften för det tillfälliga lönetillägget skulle avföras av statens anstalt för pensionering av folkskollärare m. fl. (numera benämnd statens pensionsanstalt) och flottans pensionskassa å de medel, av vilka dessa anstalters omkostnader i övrigt bestridas, samt av övriga verk och inrättningar å de för budgetåret 1923/1924 under vederbörande huvudtitlar anvisade extra förslagsanslag till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Jämlikt kungörelse den 13 juni 1924 (nr 286) skulle de bestämmelser, som i kungörelsen den 22 juni 1923 (nr 276) meddelats, äga motsvarande

Utgifterna. 19

tillämpning i fråga om tillfälliga lönetillägg åt nämnda befattningshavare under budgetåret 1924/1925, därvid ock skulle iakttagas, att lönetillägg icke skulle utgå till de tre preparatorerna vid naturhistoriska riksmuseet.

Vad i kungörelsen den 13 juni 1924 sålunda stadgats angående tillfälliga lönetillägg under budgetåret 1924/1925 åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare skulle enligt kungörelse den 12 juni 1925 (nr 169) äga motsvarande tillämpning beträffande tillfälliga lönetillägg under budgetåret 1925/1926 åt dylika befattningshavare, med iakttagande likväl att lönetillägg icke skulle utgå till befattningshavare, som vid 1925 års riksdag erhållit ny definitiv lönereglering.

Vid 1926 års riksdag genomfördes ny definitiv lönereglering för ett flertal verk och inrättningar och återstodo vid ingången av budgetåret 1926/1927 endast följande, vid vilka jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 4, 11 och 18 juni 1926 tillfälliga lönetillägg utgingo, nämligen, vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås, elektrotekniska fackskolan i Västerås, lantbruksinstitutet vid Ultuna, lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp, statens pensionsanstalt samt flottans pensionskassa.

Sedan vid 1927 års riksdag ny definitiv lönereglering genomförts för befattningshavare vid statens pensionsanstalt, utgå, jämlikt Kungl. Maj:ts brev den 20 maj samt den 9 och 18 juni 1927 tillfälliga lönetillägg jämväl för budgetåret 1927/1928 till nyssberörda befattningshavare med undantag för befattningshavare vid pensionsanstalten.

Då förslag om ny definitiv lönereglering för de befattningshavare, som för närvarande åtnjuta tillfälliga lönetillägg icke kommer att föreläggas 1928 års riksdag, synes billigheten bjuda, att befattningshavarna ifråga erhålla dylika tillägg jämväl under budgetåret 1928/1929 efter enahanda grunder som under budgetåret 1927/1928.

För täckande av kostnaderna för de tillfälliga lönetilläggen under budgetåret 1927/1928 har riksdagen å riksstaten för nämnda budgetår såsom extra förslagsanslag anvisat under åttonde huvudtiteln 4,600 kronor samt under nionde huvudtiteln 1,500 kronor. De tillfälliga lönetilläggen till vaktmästarna vid flottans pensionskassa utgå fortfarande av pensionskassans medel.

Närmare förslag om de på ifrågavarande huvudtitlar belöpande anslag till tillfälliga lönetillägg för budgetåret 1928/1929 torde vid behandlingen av de särskilda huvudtitlarna få framställas av vederbörande departementschefer.

Jag hemställer nu alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås, elektrotekniska fackskolan i Västerås, lantbruksinstitutet vid Ultuna,

20 Utgifterna.

Grunderna för dyrtidst illa g gen.

lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp samt flottans pensionskassa skola under budgetåret 1928/1929 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret 1927/1928;

dels förklara, att ifråga om tillerkännande av tillfälliga lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret 1928/1929 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret 1927/1928 beslutat;

dels ock besluta, att nu ifrågavarande tillfälliga lönetillägg skola bestridas, vad angår flottans pensionskassa, av pensionskassans medel och i övrigt av under vederbörande huvudtitlar för ändamålet uppförda extra förslagsanslag.

5. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl.

Den prisstegring, som inträffade någon tid efter världskrigets utbrott, föranledde riksdagen att år 1916 bevilja krigstidshjälp till vissa statens befattningshavare. Från och med år 1917 infördes vid sidan av krigstidshjälpen även ett krigstidstillägg, utgående för nämnda år med ett till viss procent å de kontanta avlöningsförmånerna beräknat, nedåt och uppåt begränsat belopp. För år 1918 utgick krigstidstillägget med dels viss s. k. grundplåt, dels procentuellt tillägg. Från och med år 1919 har emellertid tillämpats ett system, enligt vilket statens befattningshavare och med dem likställda efter glidande skala åtnjutit lönetillskott under benämningen dyrtidstillägg; tilläggen hava reglerats periodvis i förhållande till ett levnadskostnaderna följande s. k. grundtal. En redogörelse för de modifikationer i systemet, som vidtagits under tiden därefter, intill dess vid 1923 års riksdag de grunder för dyrtidstilläggen antogos, som fortfarande i huvudsak gälla, återfinnes i propositionen nr 5 till 1924 års riksdag.

Dessa grunder äro, i vad de angå befattningshavare i statens tjänst, intagna i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265). Enligt kungörelsen utgå dyrtidstilläggen för olika stora avlöningsbelopp efter ett och samma procenttal. Beträffande befattningshavare med oreglerad avlöning är detta procenttal hälften av talet för levnadskostnadsökningen sedan ingången av augusti månad 1914; för befattningshavare med nyreglerad avlöning utgår dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal. Dyrtidstillägg utgår ej å högre belopp än 650 kronor i månaden för oreglerad och 800 kronor i månaden för nyreglerad avlöning. Förhöjning av dyrtidstilllägget på grund av försörjningsplikt gent emot barn under 16 års ålder tillkommer befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor och vid reglerade verk med 4 kronor för månad och barn. För befattningshavare

Utgifterna. 21

under 25 år och utan försörjningsplikt, som nu nämnts, nedsättes dyrtidstillägget med en tiondel.

De vid samma riksdag antagna allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer hava, bortsett från en detaljändring vid 1924 års riksdag, endast så till vida ändrats, att dyrtidstillägget enligt den nya kungörelsen i ämnet av den 18 juni 1925 (nr 275) för samtliga pensioner utmätes efter samma grunder, som tidigare varit gällande enbart för nyreglerade pensioner. Sistnämnda ändring tillkom i samband med den vid 1925 års riksdag genomförda pensionsregleringen avseende äldre pensioner, varvid pensionärer med oreglerade pensioner bland annat erhöllo särskild förhöjning så avpassad, att vid tillämpande av de för nyreglerade pensioner gällande dyrtidstilläggsgrunderna de sammanlagda pensions- och dyrtidstilläggsförmånerna blevo av i huvudsak oförändrad storlek. I övrigt bibehölls det år 1923 utformade systemet för dyrtidstilläggen oförändrat. Dyrtidstillägget utgår sålunda i förhållande till ett på visst sätt beräknat tilläggsunderlag. För pensioner å 150 kronor för månad eller därutöver utgöres tilläggsunderlaget av pensionens belopp, dock högst 400 kronor i månaden. Där pensionsbeloppet understiger 150 kronor för månad, lägges därtill ett belopp av 30 kronor i månaden; dock må tilläggsunderlaget i sådant fall icke överstiga 150 kronor och ej heller 160 procent av pensionen. Dyrtidstilllägget utgår i förhållande till tilläggsunderlaget efter ett procenttal, som med 16 enheter understiger hälften av talet för levnadskostnadsökningen. Därjämte åtnjuta de pensionärer, som hava minderåriga barn att försörja, fasta barntillägg om 4 kronor för månad och barn under 16 års ålder.

Gällande kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. är utfärdad den 15 juni 1923 (nr 267). Liksom beträffande f. d. befattningshavare lägges för här ifrågavarande pensionärer till grund för dyrtidstilläggens beräkning ett för månad utmätt tilläggsunderlag. För pensioner å lägst 125 kronor i månaden utgöres tilläggsunderlaget av pensionens belopp. Understiger pensionen 125 kronor i månaden, motsvarar tilläggsunderlaget summan av pensionen och ett belopp av 30 kronor; dock att underlaget ej må överstiga 125 kronor och ej heller 160 procent av pensionsförmånen. Beträffande innehavare av oreglerad pension beräknas dyrtidstillägget efter ett procenttal motsvarande hälften av talet för levnadskostnadsökningen. För innehavare av nyreglerad pension utgår dyrtidstillägget efter ett 13 enheter lägre procenttal. För änka med ett eller flera barn ökas dyrtidstillägget med en tiondel för varje barn. Ett barn eller två syskon utan pensionsberättigad moder likställas med änka utan barn. För tre eller flera minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder ökas dyrtidstillägget med en tiondel för varje syskon utöver två.

De procenttal, efter vilka dyrtidstilläggen utgå, fastställas med ledning

22 Utgifterna.

av det vid varje kvartalsskifte uträknade talet för levnadskostnadsökningen.

Rörande de bestämmelser, som ansetts böra gälla för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare efter den 30 juni 1928, hava framställningar inkommit från vissa personalsammanslutningar.

Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 4 januari 1927 av frågan om dyrtidstillägg för innevarande budgetår åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. upptog jag till behandling frågan om en slutlig avveckling av dyrtidstilläggen och återgång till ett system med fasta löner och fasta pensioner för samtliga statstjänstemän och pensionärer samt med dem i förevarande hänseende likställda. En inarbetning av dyrtidstilläggen kunde emellertid näppeligen göras fullständig utan att dessförinnan eller samtidigt löneregleringar genomfördes för betydande personalgrupper, som ännu icke fått sina löner reglerade. Då den härför erforderliga utredningen icke kunnat åvägabringas så tidigt, att löneregleringsfrågornas upptagande i 1927 års statsverksproposition blivit möjligt, fann jag nödvändigt att låta tillsvidare anstå med dyrtidstilläggens definitiva avveckling. Frågan härom ävensom angående återstående löneregleringar syntes dock, om riksdagen icke framställde någon erinran däremot, omedelbart böra bliva föremål för utredning för att, därest oväntade hinder icke komme att inträda, föreläggas 1928 års riksdag.

Efter att vidare hava erinrat om att de procenttal, efter vilka dyrtidstilläggen utginge, fastställdes med ledning av det vid varje kvartalsskifte uträknade talet för levnadskostnadsökningen, anförde jag vid ifrågavarande tillfälle, att i det sålunda tillämpade systemet ändringar föreslagits enligt förut omförmälda proposition nr 5 till 1924 års riksdag och enligt 1926 års statsverksproposition i syfte att dyrtidstilläggen skulle utgå efter procenttal, fixerade för hela budgetåret. Men under det att 1924 års förslag inneburit, att procenttalen skulle bindas vid siffror, som läge icke oväsentligt under det gångna årets, hade enligt 1926 års förslag ifrågasatts, att de skulle med eljest oförändrade regler ställas i relation till medeltalet för levnadskostnadsindex under närmast föregående budgetår.

I anslutning härtill uttalade jag, att, om tanken på en slutlig lösning vid 1927 års riksdag av frågorna om återstående löneregleringar och dyrtidstilläggens inarbetning, enligt vad jag förut påpekat, måst uppgivas, sannolikheten av dessa problems lösning under de närmaste åren syntes vara ytterligare ett skäl utöver dem, som åren 1924 och 1926 anfördes för dyrtidstilläggens bindande vid fasta, hela budgetåret gällande procenttal. Fn sådan åtgärd kunde nämligen betecknas som ett naturligt steg på vägen från kvartalsvis bestämda dyrtidstillägg till ett system med helt fasta löner. När det gällde att bestämma den siffra, vid vilken det fasta dyrtidstillägget borde bindas under det kommande budgetåret, hade jag icke ansett mig böra godtaga någotdera av de vid föregående två tillfällen föreslagna förfaringssätten, utan hade jag vid frågans övervägande stannat

Utgifterna.

vid ett indextal, liggande något under det då gällande. Jag föreslog sålunda, att indextalet 168 skulle under budgetåret 1927/1928 bliva bestämmande för dyrtidstilläggens storlek. I enlighet härmed voro dyrtidstilläggsanslagen beräknade i 1927 års statsverksproprosition.

Denna uppfattning vann emellertid icke anslutning från riksdagens sida. I sin skrivelse nr 179 erinrade riksdagen, att alltsedan den 1 juli 1923 dyrtidstilläggen utgått i enlighet med de grunder, som fastställdes vid samma års riksdag, och att de förslag om ändringar i dessa grunder, som sedermera vid följande riksdagar i olika avseenden framställts, blivit avslagna. Beträffande det i 1926 års statsverksproposition framlagda förslaget om fastställande av dyrtidsindex icke kvartalsvis utan för helt budgetår hade sålunda riksdagen uttalat, att det finge anses tvivelaktigt, huruvida prisläget ännu nått tillräcklig stabilitet för genomförande av en dylik ändrad norm för indextalets bestämmande. I anslutning till detta uttalande ville riksdagen framhålla, hurusom det allt fortfarande ur olika synpunkter syntes önskligt att kunna undvika ändringar i grunderna för dyrtidstilläggens beräkning. Vid detta förhållande kunde riksdagen icke bifalla Kungl. Maj:ts förslag om dyrtidstilläggens bindande vid ett fast indextal. Riksdagen ansåge ej heller tidpunkten inne att vidtaga åtgärder för en avveckling av dyrtidstilläggen och deras inarbetande i den fasta lönen.

Riksdagen gjorde emellertid icke någon ändring i de föreslagna anslagsbeloppen. Dessa äro alltså för det löpande budgetåret upptagna på basis av indextalet 168.

På grund av riksdagens ställning till ifrågavarande spörsmål synas mig åtgärder icke redan nu böra föreslås för åvägabringande av en avveckling av dyrtidstilläggen, utan har därmed synts mig få tillsvidare anstå. En till Kungl. Maj:t av styrelsen för svenska järnvägsmannaförbundet och statstjänarnas centralorganisation ingiven framställning om dyrtidstilläggens överförande till de fasta lönerna har jag sålunda funnit icke böra föranleda åtgärd.

Då vidare riksdagen, enligt vad förut nämnts, upprepade gånger motsatt sig framlagda förslag om fasta, för hela budgetåret gällande procenttal, finner jag mig böra föreslå, att det nu gällande systemet för dyrtidstilläggens utgående bibehålies i oförändrat skick jämväl under budgetåret 1928/1929.

Ej heller i övrigt anser jag mig böra ifrågasätta någon ändring i grunderna för dyrtidstilläggen. Dessa synas alltså böra utgå med oförändrade regler om barntillägg, om begränsning av dyrtidstillägget uppåt samt om dyrtidstilläggets nedsättning för befattningshavare under 25 år och utan försörjningsplikt m. m.

Av vad jag anfört följer, att jag funnit mig icke kunna biträda till Kungl. Maj:t inkomna framställningar om ändring av gällande system eller av nu stadgade detaljbestämmelser för dyrtidstilläggens utgående.

24 Utgifterna.

Kostnads-

frågan.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret 1928/1929 komma sålunda enligt den ståndpunkt, åt vilken jag i det föregående givit uttryck, att bliva beroende av indexställningen för levnadskostnaderna under budgetårets olika kvartal. Indextalens förskjutningar under senare år belysas av efterföljande tablå:

Enligt tablån utgjorde för budgetåret 1926/1927 levnadskostnadsindex i medeltal 171, Jämväl för innevarande budgetår torde medeltalet för levnadskostnadsindex med all sannolikhet komma att nära sammanfalla med detta tal. Under sådana omständigheter synas övervägande skäl föreligga att också vid beräknandet av dyrtidstilläggen för budgetåret 1928/1929 utgå från en medelkostnadsindex av 171, vilket innebär, att den numera kända, faktiska utgiftsbelastningen under budgetåret 1926/1927 i stort sett kan läggas till grund för bestämmandet av anslagsbeloppen för nästkommande budgetår.

De beräknade kostnaderna för dyrtidstilläggen fördela sig på följande

sätt:

Milj. kr.

Dyrtidstillägg vid affärsverken ........................................................ 28.&

Dyrtidstillägg i övrigt:

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta-

tens tjänst å huvudtitlarna II—X.............................................. 25.&

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter ..................... 22.7

3. Mynt- och justeringsverket m. fl...................................................... 0.2

4. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X................................... 0.»

5. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl....................... 8.5

6. Pensionerade båtsmän m. fl........................................................... 1.»

Summa 58.»

Tillsammans 87.3

Senare i dag komma vederbörande departementschefer att i enlighet härmed föreslå upptagande å riksstaten för budgetåret 1928/1929 av erforderliga anslag till dyrtidstillägg.

Dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag

Utgifterna.

eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt utgå för närvarande av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas. Vidare gäller nu, att, där arbetslönerna vid arméns eller marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag. Vad sålunda gäller torde även böra äga tillämpning för budgetåret 1928/1929.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt m. fl. skola utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas,

samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstilllägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag.

Vad föredragande departementschefen sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Yngve Ericsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt.

Första huvudtiteln. [1.]

1 Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosen, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von Stockenström.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, anmäler härefter de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1928/1929 av utgifterna under riksstatens första huvudtitel, innefattande anslagen till hov- och slottsstaterna, och anför därvid följande:

A. Kung!, hovstaten.

1. Kungl. Maj:ts hovhållning, oförändrat ordinarie anslag ................................................................................. kronor 800,000.

[1.] 2. Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning. Till

förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning har riksdagen från och med år 1921 anvisat visst belopp, som tidigare belöpt sig till

200,000 kronor, för år räknat, men från och med budgetåret 1923/1924 utgått med 150,000 kronor.

Även för budgetåret 1928/1929 är en förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning behövlig. Förstärkningsanslaget torde böra uppföras med oförändrat belopp eller 150,000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra

anslag av .......................................... kronor 150,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 1

Departements-

chefen.

2 Första huvudtiteln. [2—3.j

Departements-

chefen.

3. Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan, oförändrat ordinarie anslag .................................................................... kronor 192,000.

[2.] 4. Förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens

hovhållning anslagna medel. Till förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel har riksdagen från och med år 1921 anvisat visst belopp, som tidigare utgjort 90,000 kronor, för år räknat, men från och med budgetåret 1923/1924 utgått med 70,000 kronor.

Då de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel äro i behov av enahanda förstärkning för budgetåret 1928/1929 som för innevarande budgetår, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra anslag av ..................................................... kronor 70,000.

5. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland, oförändrat ordinarie anslag ................................................ kronor 26,000.

6. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke, oförändrat

ordinarie anslag.................................................................... kronor 26,000.

7. Ved och kol för de kungl. hoven, oförändrat ordinarie anslag................................................................... kronor 50,000.

[3.1 8. Förstärkning av anslaget till ved och kol för de kungl. hoven.

Kostnaderna för uppvärmning av de kungl. slotten äro avsedda att be-

stridas av det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till ved och kol för de kungl. hoven, vilket alltsedan år 1858 kvarstått vid 50,000 kronor. Jämte det ordinarie anslaget har riksdagen från och med år 1918 på förslag av Kungl. Maj:t till täckande av motsedd brist å samma anslag anvisat viss förstärkning, som för budgetåren 1925/1926, 1926/1927 och 1927/1928 utgjort respektive 100,000 kronor, 95,000 kronor och 90,000 kronor. För ifrågavarande ändamål uppgå alltså numera de ordinarie och extra anslagsmedlen till sammanlagt 140,000 kronor.

Nu har riksmarskalksämbetet i skrivelse den 15 september 1927 angående anslagsäskanden för hov- och slottsstaterna — med överlämnande av en skrivelse i ämnet från ståthållarämbetet å Stockholms slott — gjort framställning om anvisande för budgetåret 1928/1929 av ett extra anslag

Första huvudtiteln. [3—4.] 3

å 85,000 kronor till förstärkning av anslaget till ved och kol för de kung!, hoven.

Ståthållarämbetet, som till riksmarskalksämbetet ingivit förslag om beredande av anslag till ved och kol för de kungl. boven med tillhopa

135,000 kronor, har därvid anfört, att under budgetåret 1926/1927 en besparing av 5,000 kronor gjorts på detta anslag, och att ståthållarämbetet därför ansett sig —• under förutsättning att anslaget i händelse av större prisstegring framdeles ökades — nu kunna begränsa behovet av förstärkningsanslag till 85,000 kronor.

Jämväl för budgetåret 1928/1929 lärer en förstärkning av det ordinarie anslaget till ved och kol för de kungl. boven vara oundgänglig. De för budgetåren 1925/1926 och 1926/1927 behövliga anslagsmedlen beräknades till respektive 150,000 kronor och 145,000 kronor; de faktiska utgifterna hava under samma budgetår uppgått till i runda tal respektive 146,600 kronor, frånsett vissa engångsutgifter, och 140,000 kronor. Vid sådant förhållande och med hänsyn till vad ståthållarämbetet å Stockholms slott anfört torde man icke behöva för ifrågavarande ändamål räkna med lika stort sammanlagt anslagsbelopp — 140,000 kronor — för budgetåret 1928/1929 som för innevarande budgetår, utan torde man i enlighet med riksmarskalksämbetets förslag kunna stanna vid 135,000 kronor. Då det ordinarie anslaget utgör 50,000 kronor, skulle alltså till förstärkning av samma anslag behöva anvisas ett belopp av 85,000 kronor.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till ved och kol för de kungl. hoven för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra anslag av ................................... kronor 85,000.

9. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten, oförändrat ordinarie anslag ...... kronor 56,400.

[4.] 10. Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler

samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten. Till förstärkning av ordinarie anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten har riksdagen från och med år 1920 anvisat visst belopp, som för innevarande budgetår, liksom för de sistförflutna två budgetåren, uppgått till 25,000 kronor.

Då chefen för husgerådskammaren åren 1923 och 1924 anmälde behovet av ett från 20,000 kronor till 25,000 kronor förhöjt förstärkningsanslag, framhöll han, att av de dåmera för husgerådskammaren disponibla medlen å tillhopa 76,400 kronor åtginge till löner, dyrtidstillägg och diverse, i det närmaste konstanta utgifter för personalen (såsom hyror, tvätt- och ved-

Departements-

chefen.

4 Första huvudtiteln. [4.]

Departements-

chefen.

ersättningar, klädpenningar etc.) en summa av omkring 52,000 kronor. Av återstoden, 24,400 kronor, skulle bestridas alla behövliga utgifter för nyinköp, samlingarnas vård och underhåll, personalens sjukvård, dagsverken, frakter och transporter, ävensom rese- och expeditionskostnader samt tillfälliga utgifter. Beräknades dessa särskilda utgifter, med undantag av dem som avsåge samlingarnas vård och underhåll, uppgå till omkring 14,200 kronor, kvarstode för sistnämnda ändamål en summa av omkring 10,200 kronor. Å denna disponerades för en snickare omkring 4,800 kronor årligen, vadan till underhåll av husgerådskammarens stora samling av möbler, vävda tapeter och textilier i övrigt, silver, brons, porslin, glas, koppar, sängkläder och enklare föremål kunde disponeras omkring 5,400 kronor. Chefen för husgerådskammaren hölle före, att de tillämpade metodiska konserverings- och underhållsarbetena, för vilkas utförande numera tränade arbetskrafter funnes, för staten i längden innebure den bästa ekonomien.

Under åberopande av vad sålunda anförts och då behovet av anslag för husgerådskammaren även för budgetåret 1928/1929 komme att vara detsamma som för innevarande budgetår, har överintendenten och chefen för husgerådskammaren hos riksmarskalksämbetet anhållit om utverkande av förstärkning av ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår med

25,000 kronor.

Med överlämnande av berörda framställning har riksmarskalksämbetet ock i sin skrivelse den 15 september 1927 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av förevarande anslag för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor. Riksmarskalksämbetet har därvid erinrat, att det syntes för staten i längden bliva synnerligen oekonomiskt, därest till följd av otillräckliga anslag enligt sakkunnigas mening nödvändiga underhållsarbeten i avseende å husgerådskammarens samlingar måste år efter år uppskjutas.

Lika med chefen för husgerådskammaren och riksmarskalksämbetet finner jag det nödvändigt, att det ordinarie anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten förstärkes jämväl för budgetåret 1928/1929. Förstärkningsanslaget torde böra upptagas till samma belopp som för innevarande budgetår.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra anslag av kronor 25,000. 11

11. Kungl. hovstallets utfodring, oförändrat ordinarie anslag ............................................................................ kronor 45,000.

Första huvudtiteln. [5.]

5 B. Kungl. slottsstaten.

Stockholms slott.

1. Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kung!, hoven upplåtna byggnader, oförändrat ordinarie anslag kronor 63,000.

[5.| 2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott

ni. fl. för de kung!, hoven upplåtna byggnader. Till förstärkning av det ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader hava anvisats förslagsanslag, högst, på tilläggsstat för år 1919 samt på extra stat för vartdera av åren 1920 och 1921 och på tilläggsstat för sistnämnda år å 31,500 kronor, på extra stat för år 1922 å 63,000 kronor samt på extra stat för tiden 1 januari — 30 juni 1923 å 31,500 kronor. Ä riksstaten för budgetåret 1923/1924 uppfördes för ändamålet ett extra anslag å 63,000 kronor, För budgetåret 1924/1925 har förstärkningsanslaget anvisats med ett till 40,000 kronor nedsatt belopp och för budgetåren 1925/1926, 1926/1927 samt för innevarande budgetår med 50,000 kronor.

Såsom framgår av det utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 7 januari 1921, vilket finnes bilagt sistnämnda års statsverksproposition (första huvudtiteln, sid. 5), hade genom sakkunniga verkställts utredning angående vissa mera omfattande reparationsarbeten å Stockholms slott, vilka voro avsedda att bekostas genom särskilda medel. Enligt vad riksmarskalksämbetet meddelat, hade de sakkunniga förklarat sig anse, att, under förutsättning att medel för de nödiga engångskostnaderna beviljades, det årliga behovet av reparationer och underhållsarbeten kunde tillgodoses genom årsanslag, vilka med hänsyn till penningvärdets sedan år 1914 inträdda fall borde höjas till tredubbla beloppet. Med hänsyn likväl till omfattningen av de arbeten, vilka av de sakkunniga ifrågasatts att komma till utförande och bestridas med särskilt anslagna medel, hade det synts de sakkunniga, att ett ordinarie årsanslag vore tillfyllest, om detsamma utginge med dubbla beloppet av vad som anvisats före kriget, d. v. s. med 126,000 kronor i stället för 63,000 kronor,

I sin skrivelse den 15 september 1927 har riksmarskalksämbetet, med överlämnande av en av ståtliållarämbetet å Stockholms slott gjord framställning i ämnet, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra anslag av 63,000 kronor.

Efter erinran om förenämnda utredning angående anslagsbehovet förde årliga reparationerna vid Stockholms slott in. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader ävensom om de för ändamålet anvisade anslagen har ståtliållarämbetet lämnat uppgifter om kostnaderna för de arheten, som

6 Första huvudtiteln. [5.]

Departements-

chefen.

årligen upptagits i staten men icke kommit till utförande, innefattande önskvärda men för tillfället icke alldeles nödvändiga arbeten. För budgetåren 1925/1926, 1926/1927 och 1927/1928 angivas sådana arbeten till en kostnad av respektive omkring 59,000 kronor, 55,000 kronor och 126,000 kronor. Enär en bestämd tendens till ökning av sådana reparationsarbeten under de senaste åren tydligen förmärktes, kunde ståthållarämbetet icke underlåta att begära förstärkningsanslagets höjande till 63,000 kronor. Även om detta anslag beviljades för de ordinarie underhållsarbetena, kvarstode större reparationsarbeten, för vilka särskilda anslag framdeles måste begäras. Dessa arbeten vore: rikssalens restaurering, vars nödvändighet flera gånger av riksdagens revisorer påpekats; restaurering av slottskapellet med södra valvet därutanför; restaurering och delvis återställande av en stor del representationsrum, deras plafonder, övriga målningar och stucker samt deras väggar; inläggande av golv av sten i trädgårdssalongen samt delar i portiker och valv; iordningställande av slottsmuseum i källaren; samt en del yttre stensättning och uppsnyggningsåtgärder, icke ingående i den yttre restaureringen. Samtliga dessa arbeten kunde beräknas draga en kostnad av omkring 450,000 kronor, vilka medel dock kunde fördelas på en följd av år.

På grund av vad sålunda anförts har ståthållarämbetet hemställt, att till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader måtte för budgetåret 1928/1929 anvisas, förutom det ordinarie anslaget, ett extra anslag å 63,000 kronor till förstärkning därav.

För egen del har riksmarskalksämbetet erinrat om vad ämbetet tidigare i detta avseende anfört, nämligen att från förevarande anslag numera skulle bestridas kostnader för underhåll av ett mycket större antal staten tillhöriga, värdefulla och omfattande byggnadskomplex än vad ursprungligen avsetts. För staten syntes det i längden bliva synnerligen oekonomiskt, därest till följd av otillräckliga anslag' vederbörande tvunges att år efter år uppskjuta enligt sakkunnigas mening nödvändiga reparationsoch underhållsarbeten; genom otillräckliga anslag bleve det därjämte omöjligt att för en tid framåt planlägga och verkställa sådana arbeten, vilket uppenbarligen måste medföra betydande olägenheter.

De ordinarie -anslagsmedel, som avses för reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader, medgiva endast ett utförande i mycket begränsad omfattning av de planerade årliga underhållsarbetena beträffande dessa staten tillhöriga byggnader. Att en förstärkning av det ordinarie anslaget för omförmälda ändamål är behövlig jämväl för budgetåret 1928/1929 finner jag därför uppenbart. På sätt ståthållarämbetet framhållit, föreligger behov av åtskilliga omfattande restaureringsarbeten beträffande Stockholms slott. Ämbetet har i sådant hänseende omnämnt önskvärdheten av arbetens utförande till en beräknad kostnad av omkring

450,000 kronor. Eu närmare utredning föreligger icke nu om fördelningen mellan de arbeten, för vilka kostnaderna skola täckas från förevarande

Första huvudtiteln. [5—7.]

anslag', och de större restaureringsarbeten, som i sinom tid skulle komma till utförande. Det synes mig under sådana förhållanden riktigast, att förstärkningen av ifrågavarande ordinarie anslag för budgetåret 1928/1929 icke bestämmes till högre belopp än det för innevarande budgetår anvisade.

Jag hemställer förty, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra anslag av ......................................... kronor 50,000.

[6.] 3. Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott, oförändrat ordinarie anslag .......................... kronor 33,750.

[7.] 4. Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning

samt brandväsendet vid Stockholms slott. Under riksstatens första huvudtitel voro tidigare uppförda dels ett ordinarie anslag å 22,500 kronor till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott, dels ett ordinarie anslag å 11,250 kronor till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott. Från förstnämnda anslag skulle bestridas kostnaderna för säkerhetstjänsten inom slottet — genom slottsknektar m. fl. — ävensom för lys- och renhållning i de olika »slottsvalven» samt i korridorer och trappor men icke i de inre våningarna och rummen. Från det senare anslaget skulle bestridas kostnaderna för åtgärder till förekommande av eldfara samt för underhåll och anskaffande av härför erforderlig materiel ävensom för lyshållning på borggården m. fl. platser utom själva slottet.

På därom av Kungl. Maj:t efter framställning från riksmarskalksämbetet avgivna förslag hade riksdagen beviljat anslag till förstärkning av förenämnda båda anslag. För sistlidet budgetår uppgingo dessa förstärkningar till respektive 22,500 kronor och 3,000 kronor. Därjämte hade uppkomna brister, i huvudsak för det förstnämnda anslaget, måst ersättas i efterskott.

Med hänsyn till de likartade medelsbehov, som täcktes av anslagen till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott samt till brandväsendet och yttre lyshållningen vid slottet, syntes det lämpligt, att dessa anslag sammanfördes till ett, med benämning »Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott». Förslag härom framlades i sistlidet års statsverksproposition och vann riksdagens bifall. I riksstaten för innevarande budgetår uppfördes sålunda ett ordinarie anslag för nämnda ändamål å sammanlagda beloppet av de tidigare utgående särskilda ordinarie anslagen, eller 33,750 kronor; och uteslötos förty sistnämnda båda anslag ur riksstaten. Till förstärkning av ifrågavarande anslagsmedel anvisades därjämte på förslag av Kungl. Maj:t ett belopp av 25,500 kronor, motsvarande

8 Första huvudtiteln. [7.]

Departements-

chefen.

summan av då utgående förstärkningar av de dittillsvarande särskilda ordinarie anslagen. Slutligen täcktes genom ett anslag å 2,150 kronor brist, som under budgetåret 1925/1926 uppkommit å anslag till polis-, lysoch renhållning vid Stockholms slott.

I riksmarskalksämbetets skrivelse den 15 september 1927 har ämbetet gjort framställning dels om förstärkning för budgetåret 1928/1929 av det ordinarie anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott med ett belopp av 26,300 kronor, dels ock om anvisande av ett extra anslag å 2,633 kronor 20 öre till täckande av under budgetåret 1926/1927 uppkommen brist å anslag till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott.

Därvid har riksmarskalksämbetet överlämnat en av ståthållarämbetet å Stockholms slott i ämnet gjord framställning, av vilken inhämtas i huvudsak följande. Oaktat den förstärkning, som anvisats för det äldre ordinarie anslaget till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott, hade ändock brister uppstått till betydande belopp, utgörande för budgetåret 1923/1924 8,904 kronor 31 öre, för budgetåret 1924/1925 8,481 kronor 65 öre, för budgetåret 1925/1926 2,148 kronor 30 öre samt för budgetåret 1926/1927 2,633 kronor 20 öre. Tidigare uppkomna merkostnader hade på förslag av Kungl. Maj:t täckts enligt riksdagens beslut, och särskilt anslag syntes böra begäras för täckande av bristen för budgetåret 1926/1927.

Från och med budgetåret 1923/1924 hade förstärkningen av det äldre ordinarie anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid Stockholms slott nedsatts från 3,800 kronor till 3,000 kronor. Att brist ändock icke uppstått, hade berott därå, att snöskottning å inre borggården icke utförts och å slottstaken inskränkts till det minsta möjliga. Då detta i längden icke syntes kunna fortsätta, hade ståthållarämbetet hemställt om anslagets höjande, vilket emellertid icke vunnit Kungl. Maj:ts bifall. Ståthållarämbetet har nu förnyat sin hemställan om en anslagsökning av 800 kronor för ifrågavarande ändamål.

För egen del har riksmarskalksämbetet framhållit, att ifrågavarande anslag lika litet för budgetåret 1926/1927 som föregående budgetår kunnat täcka därmed avsedda utgifter utan år efter år haft att uppvisa brist till växlande belopp. Ehuru bristen under budgetåret 1926/1927 visserligen kunnat begränsas till ett jämförelsevis ringa belopp, syntes dock det förhållandet, att brist årligen uppstått å detta anslag, tydligen ådagalägga den av ståthållarämbetet påvisade önskvärdheten av att förstärkningsanslaget åter höjdes till det ursprungliga beloppet, ävensom att erforderliga anslag anvisades till täckande av redan uppkommen merkostnad.

Vad i detta ärende förekommit ådagalägger nödvändigheten av att utöver det ordinarie anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott anvisa medel till förstärkning av samma anslag. I fråga om beloppet av förstärkningsanslaget vill jag erinra, att jag i sist-

Första huvudtiteln. [7—9.]

lidet års statsverksproposition uttalade, att ett sammanförande av de båda äldre anslagen syntes mig kunna underlätta en sådan disposition av de för ändamålen tillgängliga medlen, att brister därå icke vidare skulle behöva uppkomma. Ståthållarämbetet har nu anmält, att ämbetet skulle söka medverka härtill, dock under erinran, att möjligheten att undvika brist minskades betydligt, om icke förstärkningsanslaget ökades med 800 kronor, motsvarande den nedsättning, som under ett antal år drabbat förstärkningen av anslaget till brandväsendet och yttre lyshållningen vid slottet. Då jag anser mig böra tillstyrka den äskade höjningen, sker det ock under den förutsättningen, att anvisande av medel till täckande i efterskott av brister under detta anslag icke härefter skall ifrågakomma. Vad angår den å anslagsmedlen för polis-, lys- och renhållning vid slottet för budgetåret 1926/1927 uppkomna bristen, vilken avser tiden före sammanförandet av de båda äldre anslagen, lärer man emellertid icke kunna undgå att bereda medel för dess täckande. För utjämning av huvudtitelns slutsumma torde det för detta ändamål erforderliga anslaget böra upptagas till 2,650 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får jag under denna punkt hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra anslag av ................................................... kronor 26,300.

[8.] 5. Väckande av under budgetåret 1926/1927 uppkommen brist

å anslag till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott. Under åberopande av vad jag under punkt 7 anfört, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av under budgetåret 1926/1927 uppkommen brist å anslag till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott för budgetåret 1928/1929 anvisa ett extra anslag av .................................. kronor 2,650.

Övriga kung!, slott.

[9.] 6. Underhåll m. in. av övriga kung!, slott. Jag anhåller här-

efter att få i ett sammanhang anmäla frågan om anslagsäskandena rörande de kungl. lustslottens medelsbehov.

För de kungl. lustslotten, nämligen Drottningholms slott, Gripsholms och Ulriksdals slott, Haga lustslott och park samt Strömsholms och Rosersbergs slott, voro tidigare i riksstaten uppförda särskilda ordinarie anslag

Täckande av medelsbehovet vid de kungl. lustslotten enligt tidigare ordning.

10 Första huvudtiteln. [3.]

Medelsbehovet vid de kungl. lustslotten för budgetåret 192711928.

Statsverks-

propositionen.

till täckande av vad som för respektive slotts underhåll erfordrades, sedan från beräknade utgifter dragits de inkomster av olika slag, som kunde påräknas för slotten. Ifrågavarande anslag, som till beloppen i regel fastställts omkring mitten av förra århundradet, blevo under kristiden otillräckliga för sina ändamål; och anvisades förty under de senare åren för slotten, utom såvitt angår Rosersbergs slott, särskilda anslag till förstärkning av de ordinarie anslagen.

I riksstaten för budgetåret 1926/1927 hade de ordinarie anslagen för de kungl. lustslotten uppförts med tillhopa 52,850 kronor samt de extra anslagen med sammanlagt 108,200 kronor. I sistnämnda anslagssumma ingick emellertid ett anslag å 45,000 kronor, avseende en engångsutgift för vissa anordningar vid Gripsholms slott till skydd mot eldfara. Frånsett detta belopp uppgingo alltså de ordinarie och extra anslagsmedlen för slotten till sammanlagt 116,050 kronor.

Utöver de ordinarie anslagen med tillhörande förstärkningsanslag hade riksdagen vid olika tillfällen beviljat medel till genomförande av vissa mera betydande ombyggnader och reparationer vid de olika slotten. Vidare hade dels för byggnads- och reparationsarbeten m. m., dels ock för förvaltningen av vissa slott av den s. k. Djurgårdskassans överskottsmedel kunnat under ett antal år disponeras icke obetydliga belopp. Slutligen bör i detta sammanhang erinras, att för underhåll och vård av Haga slottspark utgått bidrag från Stockholms stad.

I samband med äskande av anslag för de kungl. lustslottens medelsbehov upptogs i sistlidet års statsverksproposition till behandling en av riksdagens år 1924 församlade revisorer väckt fråga om ökat bidrag tillDjurgårdskassan från Stockholms stad, i vilket ärende riksdagen uttalat sig i skrivelse den 31 maj 1925, nr 265. Riksdagen anhöll därvid, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för åvägabringande av överensskommelse mellan staten och Stockholms stad för erhållande från stadens sida av ökat bidrag till vägar och parker å Djurgården. Jämväl tvenne andra av 1926 års riksdag väckta, Djurgårdskassan berörande frågor upptogos uti detta sammanhang till behandling. Den ena av dessa frågor rörde användningen av Djurgårdskassans överskottsmedel samt ifrågavarande medels redovisning och förvaltning. Den andra åter avsåg erhållande från Stockholms stads sida av väsentligt ökat bidrag till vård och underhåll av parken vid Haga slott. Sistnämnda båda spörsmål hade genom riksdagens skrivelse den 23 mars 1926, nr 107, underställts Kungl. Maj:ts prövning.

Sedan närmare utredning i ärendet verkställts, anförde jag vid frågans anmälan för Kungl. Maj:t följande:

»Av Djurgårdskassans överskottsmedel disponeras för närvarande för de kungl. lustslottens behov m. m. ett belopp av sammanlagt högst 67,500 kronor för år räknat. Därav utgöra 52,500 kronor kostnader för förräntning och amortering av vissa kassan åvilande, ur Djurgårdsfonden upptagna lån. Återstoden utgår dels i form av ett bidrag om 3,000 kronor till underhåll

Första huvudtiteln. [9.]

och vård av Haga slottspark, dels med högst 12,000 kronor till säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift.

På sätt av den föregående redogörelsen framgår, äro — huvudsakligen till följd av det nyligen träffade avtalet mellan Kung!. Maj:t och kronan, å ena, samt Stockholms stad, å andra sidan — för framtiden rikligare överskottsmedel från Djurgårdskassan att förvänta. Härigenom beredes möjlighet att i större utsträckning än för närvarande är fallet hämta bidrag ur dessa medel för de kungl. lustslottens räkning, vilket är av så mycket större betydelse och värde, som, på sätt riksdagens revisorer av år 1925 påpekat, vid åtskilliga av slotten behov föreligga av i vissa fall ganska omfattande och kostsamma reparationsarbeten. 1 den mån Djurgårdskassan i en framtid kan lösgöras från omförmälda, kassan nu åvilande förräntnings- och arnorteringsförpliktelser, torde ytterligare medel komma att stå till förfogande.

Jag finner mig sålunda böra förorda, att med början från och med nästkommande budgetår Djurgårdskassans överskottsmedel i vidgad omfattning tagas i anspråk för de kungl. lustslottens behov. Lika med riksdagens revisorer anser jag därvid lämpligt, att i stället för de särskilda riksstatsanslag, som nu anvisas för de olika slotten, uppföres ett gemensamt anslag av reservationsanslags natur för underhåll och reparation av nämnda slott. Detta anslag lärer till hela sitt belopp höra, upptagas såsom ordinarie anslag. I anslutning till revisorernas, av statskontoret biträdda uppfattning synes mig detta reservationsanslag böra beräknas till belopp, motsvarande skillnaden mellan slottens sammanlagda behov av statsmedel och det för ändamålet disponibla överskottet av Djurgårdskassans medel. Att, såsom riksräkenskapsverket ifrågasatt, upptaga dessa överskottsmedel å budgetens inkomstsida eller i riksstaten inrymma Djurgårdskassans samlade inkomster och utgifter förefaller mig icke vara nödigt och lämpligt för vinnande av det med ifrågavarande omläggning åsyftade ändamålet.

Riksdagens revisorer hava ansett, att, vid sidan av de för slottens ordinarie underhåll avsedda medlen, borde av Djurgårdskassans överskott ställas till riksmarskalksämbetets disposition visst årligt belopp för sådana reparationer eller ombyggnader, som icke vore att hänföra till ordinarie underhåll. Mot detta förslag, vilket biträtts av riksmarskalksämbetet, har jag ingen erinran att göra.

I likhet med riksdagens revisorer finner jag det i sin ordning, att för Djurgårdskassan — liksom för de kungl. lustslotten nu sker — särskild stat fastställes samt att kassans förvaltning och räkenskaper varda granskade av riksdagens revisorer och riksräkenskapsverket. Riksmarskalksämbetet har anmält sin avsikt att föranstalta om en sådan omläggning av räkenskapsperioden för kassan, att densamma skulle komma att avse tiden 1 juli—30 juni i stället för, såsom nu, kalenderår. För övergång till det nya systemet torde, på sätt riksräkenskapsverket anfört, särskild räkenskap böra uppläggas för första halvåret 1927.

I anslutning till riksmarskalksämbetets framställning är jag av den uppfattningen, att Djurgårdskassan den 30 juni 1927 torde äga en sådan ställning, att av dess då befintliga överskottsmedel ett bidrag av 65,000 kronor bör kunna beräknas för de kungl. lustslottens behov. Av nämnda disponibla överskottsmedel skulle enligt riksmarskalksämbetets förslag, mot vilket jag ej har någon erinran att göra, ett belopp av 20,000 kronor tagas i anspråk för reparationer eller ombyggnader utanför det ordinarie underhållet. För täckande av lustslottens allmänna medelsbehov skulle följaktligen för budgetåret 1927/1928 stå till förfogande ett belopp av 45,000 kronor, i

12 Första huvudtiteln. [9.]

vilket de nu utgående bidragen om sammanlagt 15,000 kronor till säkerställande av Ulriksdals kungsgårds förvaltning och drift samt till underhåll och vård av Haga slottspark äro inbegripna. Sistnämnda medelsdispositioner böra givetvis för framtiden upphöra såsom sådana. Särskilt beslut i detta avseende från riksdagens sida erfordras dock allenast i fråga om det av 1917 års riksdag fattade, tillsvidare gällande beslutet om årligt bidrag till Haga. Vad Ulriksdal angår har bidraget lämnats genom årliga riksdagsbeslut.»

Beträffande medelsbehovet för de kungl. lustslotten under budgetåret 1927/1928 hade riksmarskalksämbetet framlagt följande beräkningar: Drottningholms slott ............................................................................ 95,500

Gripsholms » 9,000

Ulriksdals » 33,520

Haga » 14,500

Strömsholms » 6,000

Rosersbergs » 3,000

Kronor 161,520.

Till riksinarskalksänibetets förfogande för reparationer eller ombyggnader utom ordinarie underhållet begärdes............................... 20,000

Kronor 181,520.

Beräknat överskott i Djurgårdskassan den 1 juli 1927 65,000

Erforderligt tillskott av statsmedel ........................................................ 116,520

Kronor 181,520.

I anslutning härtill anförde jag vidare:

»De av ståthållarämbetena å lustslotten gjorda, av riksmarskalksämbetet understödda framställningarna om statsmedel för täckande av de allmänna medelsbehoven vid slotten innebära i förhållande till nu för samma ändamål använda statsmedel mera betydande stegringar endast beträffande Drottningholms och Ulriksdals slott. Ehuruväl behovet av ökade medel för underhåll och vård av dessa slott med därtill hörande anläggningar synes vara ofrånkomligt, har jag dock funnit möjligt att något nedsätta de begärda beloppen, nämligen med 3,000 kronor beträffande Drottningholm och ungefär 2,000 kronor för Ulriksdals vidkommande. I övrigt har jag icke något att erinra mot riksmarskalksämbetets föreliggande framställningar. Det allmänna medelsbehovet vid de kungl. lustslotten skulle alltså enligt mitt förslag för budgetåret 1927/1928 kräva ett sammanlagt belopp av i runt tal 156,500 kronor i statsmedel. Såsom jag förut anmält, skulle av Djurgårdskassans den 30 juni 1927 befintliga överskottsmedel såsom bidrag till täckande av det allmänna medelsbehovet vid de kungl. lustslotten kunna för budgetåret 1927/1928 tagas i anspråk ett belopp av 45,000 kronor. Med hänvisning till vad jag anfört i fråga om upptagande i riksstaten för nämnda budgetår av anslag till de kungl. lustslotten, skulle alltså för dessa slott erfordras ett anslag av 111,500 kronor. Detta anslag, som skulle erhålla reservationsanslags natur, torde lämpligen böra benämnas 'Drottningholms, Gripsholms, Ulriksdals, Haga, Strömsholms och Rosersbergs slott’.»

På grund av vad sålunda anförts föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att

Första huvudtiteln. [9.]

dels ur riksstaten utesluta de ordinarie anslagen till Drottningholms slott, till Gripsholms slott, till Ulriksdals slott, till Haga lustslott och park, till Strömsholms slott samt till Rosersbergs slott;

dels i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag till Drottningholms, Gripsholms, Ulriksdals, Haga, Strömsholms och Rosersbergs slott med 111,500 kronor;

dels — med förklarande, att vad riksdagen enligt skrivelse den 24 maj 1917, nr 177, beslutat i fråga om utbetalande av årligt bidrag av Djurgårdskassans överskottsmedel till underhåll och vård av Haga slottspark skulle upphöra att gälla — medgiva, att av Djurgårdskassans den 30 juni 1927 befintliga överskottsmedel måtte till säkerställande av förvaltningen och driften vid Drottningholms, Gripsholms, Ulriksdals, Haga, Strömsholms och Rosersbergs slott under budgetåret 1927/1928 användas ett belopp av

45,000 kronor;

dels ock medgiva, att av Djurgårdskassans den 30 juni 1927 befintliga överskottsmedel måtte för sådana byggnads- och reparationsarbeten vid nämnda kungl. lustslott, vilka icke vore att hänföra till sedvanligt årligt underhåll, användas ett belopp av 20,000 kronor.

I sin skrivelse den 22 mars 1927, nr 1, angående regleringen för budgetåret 1927/1928 av utgifterna under riksstatens första huvudtitel, innefattande anslagen till kungl. hov- och slottsstaterna, anförde riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda förslag under punkten 9:o) av skrivelsen följande:

»Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser disponerande för lustslottens behov av överskottsmedel från Djurgårdskassan, för budgetåret 1927/1928 65,000 kronor, har riksdagen icke funnit anledning till erinran. Med tillfredsställelse har riksdagen härvid tagit del av riksmarskalksämbetets förklaring, att Djurgårdskassans räkenskaper för framtiden skola överlämnas till riksräkenskapsverket för granskning. Härigenom synes nämligen det av 1925 års revisorer uttalade önskemålet, att denna kassas förvaltning och räkenskaper för framtiden skulle kunna på ett mera ingående och allsidigt sätt granskas, bliva på ett tillfredsställande sätt tillgodosett.

Vad därefter angår frågan om medelsbehovet för de kungliga lustslotten under budgetåret 1927/1928, vill riksdagen till en början meddela följande uppgift å de medel, som genom särskilda statsanslag eller av Djurgårdskassans överskottsmedel ställts till förfogande under budgetåret 1926/1927 samt nu av Eders Kungl. Maj:t äskats för budgetåret 1927/1928:

Riksdagen.

14 Första huvudtiteln. [9.]

Av ovanstående sammanställning framgår, att Eders Kungl. Mai:t nu äskat en betydande ökning av underhållsmedlen för ifrågavarande kungl. slott, här nedan benämnda de kungl. lustslotten, en ökning, som särskilt framträder i avseende å Drottningholms och Ulriksdals slott. Härtill kommer den omständigheten, att, såsom av departementschefens utredning i ärendet framgår, Stockholms stads bidrag till underhåll och vård av Hagaparken fr. o. m. den 1 juli 1926 höjts från 3,000 till 10,000 kronor. Detta innebär alltså, att sistnämnda belopp står till förfogande för ändamålet under budgetåret 1927/1928 och att för framtiden en ökning av de disponibla underhållsmedlen med 7,000 kronor kan påräknas. Under det att tidigare anslagen till de olika slotten anvisats dels såsom ordinarie anslag, dels ock såsom förstärkningsanslag till dessa, har Eders Kungl. Maj:t nu ansett, att samtliga underhållsmedel böra uppföras å riksstaten under ett och samma ordinarie anslag.

Riksdagen har icke ansett sig böra vidtaga större sänkning i det av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta beloppet av de medel, som skulle avses för lustslottens behov under budgetåret 1927/1928, än med omkring 5,000 kronor. Medelsbehovet, som av Eders Kungl. .Maj:!, förutom en extra anvisning å 18,000 kronor, beräknats till 176,500 kronor, har alltså av riksdagen beräknats till i avrundat tal 171,000 kronor. För täckande av ifrågavarande belopp torde i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts förslag 65,000 kronor kunna disponeras av Djurgårdskassans överskottsmedel. Återstoden av det erforderliga beloppet, 106,000 kronor, synes emellertid icke böra i sin helhet uppföras å ordinarie stat, detta med hänsyn särskilt till att åtminstone en del av beloppet avses för bestridande av kostnader, som icke kunna betecknas såsom utgifter för kontinuerligt underhåll vid slotten eller för säkerställande av dessas förvaltning. Härtill kommer, att behovet av vissa mera omfattande ny- och ombyggnadsarbeten samt större reparationer å lustslotten talar för, att ett särskilt extra anslag upptages för detta ändamål. Riksdagen har därför beslutat den uppdelningen av ifrågavarande belopp,

106,000 kronor, att 86,000 kronor disponeras såsom ordinarie reservationsanslag för de kungl. lustslottens underhåll, avseende jämväl att säkerställa förvaltningen och driften vid slotten, medan åter för ny- och ombyggnader samt större reparationer vid dessa slott i riksstaten uppföres ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor.

I fråga om dispositionen av överskottsmedlen från Djurgårdskassan, 65,000 kronor, har riksdagen beslutat att 50,000 kronor skola tillgodoföras det ordinarie anslaget och återstoden, 15,000 kronor, det extra anslaget. Dessa överskottsmedel komma härigenom att upptagas i de årliga budgetredovis-

1 Härtill kommer bidrag från Stockholms stad, 10,000 kronor.

15 Första huvudtiteln. [9.]

ningarna, ett förhållande som måste anses vara ägnat att åstadkomma större reda och överskådlighet beträffande de för lustslottens behov disponerade medlen.

Biksdagen anser sig jämväl böra i detta sammanhang framhålla angelägenheten av att, oaktat anslagsmedlen för de olika lustslotten nu sammanförts, särskilda räkenskaper allt fortfarande föras för de olika slotten, ävensom att i kommande statsverkspropositioner förslagsstater framläggas såväl för de särskilda slotten som för Djurgårdsförvaltningen.»

Under hänvisning till vad sålunda anförts anmälde riksdagen, att riksdagen

dels ur riksstaten uteslutit de ordinarie anslagen till Drottningholms slott, till Gripsholms slott, till Ulriksdals slott, till Haga lustslott och park, till Strömsholms slott samt till Kosersbergs slott;

dels i riksstaten under avdelningen »övriga kung!, slott» uppfört ett nytt ordinarie reservationsanslag till underhåll m. in. av övriga kungl. slott med 86,000 kronor;

dels för ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott ■ för budgetåret 1927/1928 anvisat ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor;

dels ock — med förklarande, att vad riksdagen enligt skrivelse den 24 maj 1917, nr 177, beslutat i fråga om utbetalande av årligt bidrag av Djurgårdskassans överskottsmedel till underhåll och vård av Haga slottspark skulle upphöra att gälla — medgivit, att av Djurgårdskassans den 30 juni 1927 befintliga överskottsmedel måtte under budgetåret 1927/1928 överföras till förenämnda båda anslag ett belopp av 65,000 kronor med

50.000 kronor till det ordinarie och 15,000 kronor till det extra reservationsanslaget.

Kungl. Maj:t anbefallde härefter den 22 april 1927 riksmarskalksämbetet Kungl. Maj:ts att dels efter samråd med statskontoret och riksräkenskapsverket avgiva bes,lQ,t an?'

medel saliv is-

förslag till de föreskrifter, av beskaffenhet att böra av Kungl. Maj:t med- ning för de delas, vilka kunde finnas erforderliga i anledning av vad riksdagen under ,kangl- lust‘

.. . slotten m. m.

namnda punkt av ifrågavarande skrivelse anfört och beslutat, dels ock avgiva förslag till stater för budgetåret 1927/1928 för såväl ettvart av de kungl. lustslotten som ock Djurgårdskassan.

I skrivelser den 18 och 31 maj 1927 inkom riksmarskalksämbetet med nämnda förslag.

Kungl. Maj:t anbefallde sedermera den 18 juni 1927 dels statskontoret att till riksmarskalksämbetet på rekvisition i mån av behov utanordna omförmälda av riksdagen anvisade anslag att användas till avsedda ändamål, dels ock riksmarskalksämbetet att föranstalta därom,

att av Djurgårdskassans den 30 juni 1927 befintliga överskottsmedel under budgetåret 1927/1928 till statskontoret inbetalades ett belopp av

65.000 kronor;

att Djurgårdskassans räkenskaper med början den 1 juli 1927 upplades och avslutades för budgetår; samt

att Djurgårdskassans räkenskaper för åren 1925 och 1926 ävensom för tiden 1 januari—30 juni 1927, på rekvisition, ställdes till riksräkenskapsverkets förfogande.

16 Första huvudtiteln. [9.]

Vidare förordnade Kungl. Maj:t, att Djurgårdskassans räkenskaper för tiden från och med budgetåret 1927/1928 skulle undergå granskning i riksräkenslcapsverket.

Kungl. Maj:t fastställde i samband härmed stater för Djurgårdskassan och de kungl. lustslotten att lända till efterrättelse för budgetåret 1927/1928. Staterna för lustslotten torde jag få återgiva i samband med anmälan av de olika slottens medelsbehov för nästkommande budgetår. Den för innevarande budgetår fastställda staten för Djurgårdskassan har följande utseende:

Inkomster

Utgifter

Avlöningar och pensioner ........................................................ kronor

Expenser........................................................................................ »

Vägarna ........................................................................................ »

Renhållning ................................................................................ »

Skogen............................................................................................ »

Byggnader ................................................................................... »

Inventarier.................................................................................... »

Sågen ............................................................................................ »

Vatten- och avloppsledningar................................................... »

. Vattenavgifter ........................................................................... »

Brandförsäkringar........................................................................ »

Strandskoning ......................................................................... »

Parker och jordbruk.................................................................... »

Stallet ............................................................................................ »

Djurgårdens ladugård ............................................................. »

Förräntning och amortering av vissa Djurgårdskassan åvilande, ur Djurgårdsfonden upptagna lån: enligt kungl. brev den 30 maj 1924 kronor 45,000 enligt kungl. brev den 12 mars 1926 .... 7,500 »

Inleverering till statskontoret ............................................... »

Rosendals trädgård ................................................................... »

Elektriska ledningar................................................................... »

Kungl. begravningsplatsen vid Haga .................................... »

Skatter.......................................................................................... »

Diverse och oförutsedda utgifter ............................................ »

60,000

10,400

80,150

21,900

7,150

53,700

6,000

3.000 3,700 3,500 2,600

1.000 37,000

8,350

2,400

52,500

65.000 12,650

2,500

2,200

20.000 Summa kronor 470,700

Första huvudtiteln. [9.]

17 Slutligen förordnade Kungl. Maj:t, att det belopp om 65,000 kronor, som av Djurgårdskassans den 30 juni 1927 befintliga överskottsmedel skulle under budgetåret 1927/1928 inbetalas till statskontoret, skulle tillgodoföras förenämnda båda anslag med 50,000 kronor till det ordinarie och 15,000 kronor till det extra reservationsanslaget.

Beträffande dispositionen av det utav riksdagen för ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott för budgetåret 1927/1928 anvisade extra reservationsanslaget å 20,000 kronor jämte det belopp av

15,000 kronor, som enligt riksdagens medgivande Unge av Djurgårdskassans överskottsmedel under budgetåret till nämnda anslag överföras, förklarade Kungl. Maj:t den 4 november 1927, att av sagda medel 22,000 kronor Ange, på sätt riksmarskalksämbetet i enlighet med vederbörandes förslag hemställt, användas till bestridande av kostnaderna för vissa arbeten vid Drottningholms, Ulriksdals och Haga slott, samt att i fråga om användandet av återstående 13,000 kronor Kungl. Maj:t ville, efter förslag av riksmarskalksämbetet, framdeles därom bestämma.

Med sin skrivelse den 15 september 1927 har riksmarskalksämbetet överlämnat de från ståtbållarämbetena för de olika lustslotten ingivna framställningarna om statsanslag för budgetåret 1928/1929. Vid den följande redogörelsen för dessa framställningar torde anslagsäskandena få upptagas under jämförelse med de för innevarande budgetår av Kungl. Maj:t fastställda staterna.

Drottningholms slott. Ståthållarämbetet har till en början åberopat ämbetets år 1923 avlämnade, i samråd med slottsarkitekten verkställda utredning, vilken givit till resultat, att, utöver kungsgårdens beräknade inkomster, ett årligt statsanslag av 95,500 kronor vore erforderligt. De för budgetåret 1928/1929 beräknade utgifterna uppginge till 148,000 kronor. Till täckande härav stode till ståthållarämbetets disposition ett belopp av 54,500 kronor, varför av statsmedel ett belopp av 93,500 kronor vore erforderligt, och vilket belopp ståthållarämbetet även anhållit måtte anvisas. Av större arbeten vid Drottningholms slott, vilka icke kunde komma till utförande med för närvarande utgående eller nu begärda medel, har ståthållarämbetet särskilt nämnt kajmurens restaurering och badhusets ombyggnad.

Ståthållarämbetet har hänvisat till följande tabellariska sammanställning av inkomster och utgifter vid Drottningholms slott dels i enlighet med den av Kungl. Maj:t fastställda staten för budgetåret 1927/1928, dels i enlighet med beräkning av staten för budgetåret 1928/1929:

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt.

2 Medelsbehovet vid de kungl. lustslotten för budgetåret 192811929.

18 Första huvudtiteln. [9.]

Gripsholms slott. Ståthållarämbetet har meddelat, att under senaste år till Gripsholms slott av statsmedel årligen utgått ett sammanlagt belopp av 9,000 kronor, vilket belopp syntes vara erforderligt för det ordinarie underhållsarbetet. Av större arbeten, som icke kunde inrymmas i nu gällande stat, har framhållits slottets elektriska uppvärmning, större takreparationer, varför kostnaderna beräknats till 130,000 kronor att fördelas på flera år, samt ombyggnad av två ladugårdsbyggnader, varom ståthållarämbetet i sinom tid komme att göra framställning. Ståthållarämbetet har anhållit, att för budgetåret 1928/1929 måtte anvisas ett statsanslag av 9,000 kronor i anslutning till följande sammanställning:

Staten för budgetåret 1927/1928 Kronor

Föreslagen stat för budgetåret 1928/1929 Kronor

Inkomster.

44,000

Summa 44,153: so

Ulriksdals slott. Ståthållarämbetet har anfört, bland annat, att en under år 1926 verkställd utredning utvisat, att de årliga utgifterna för Ulriksdals slotts och kungsgårds underhåll och drift uppginge till omkring 68,020 kronor. Till täckande av dessa utgifter funnes tillgängliga inkomster till ett sammanlagt belopp av 34,500 kronor. För återstoden 33,520 kronor hade statsanslag begärts. Hos riksdagen äskades för ändamålet 31,500 kronor. Ståthållarämbetet har nu förklarat sig vilja avvakta verkan av de från och med innevarande budgetår vidtagna ändringarna i anslagen, till, bland andra, Ulriksdals slott och har därför såsom bidrag till Ulriksdals slott och park av statsmedel för budgetåret 1928/1929 begärt nämnda belopp, 31,500 kronor.

Ståthållarämbetet har vidare erinrat om sin år 1926 gjorda anhållan om medel, bland annat, till framdragande av värmeledning inom Ulriksdals slottsflyglar samt till restaurering av kungsgårdens stall- och ladugårdsbyggnader. För det förstnämnda av dessa arbeten beräknades kostnaderna till ett belopp av 63,000 kronor, vilket belopp dock kunde fördelas på flera år. För restaurering av stall- och ladugårdsbyggnader beräknades kostnaderna till 65,000 kronor.

Båda dessa restaureringsarbeten kunde utföras endast med särskilt anvisade statsmedel, och hade ståthållarämbetet för avsikt att framdeles återkomma till dessa frågor.

Den föreslagna staten för Ulriksdals slott för nästkommande budgetår utvisar i jämförelse med den gällande staten följande poster:

20 Första huvudtiteln. [9.]

Haga lustslott och park. Ståthållarämbetet har erinrat, att då det ordinarie underhållsanslaget till Haga lustslott och park, 8,000 kronor, visat sig otillräckligt, ett förstärkningsanslag anvisats, vilket de senaste åren utgått med 3,500 kronor för år. Därjämte hade av Djurgårdskassan årligen utgått 3,000 kronor. Sedan Stockholms stad höjt sitt bidrag till Hagaparkens underhåll, syntes nuvarande statsanslag vara tillräckliga, så länge slottet icke beboddes. Ståthållarämbetet har meddelat, att arrendeinkomsterna från och med år 1927 minskats med 2,000 kronor, enär det med nämnda belopp utgående arrendet för mark till lastspår från Haga norra grindar till Brunnsviken bortfallit från den 1 januari 1927. Ståthållarämbetet har hemställt om anvisande av ett anslag av statsmedel av 14,500 kronor i anslutning till följande sammanställning:

Första huvudtiteln. [9.]

21 Strömsholms slott. Under erinran, att de ordinarie anslagsmedlen för Strömsholms slott för innevarande budgetår uppgå till 6,000 kronor, har ståthållarämbetet framhållit, att detta väl behövdes för underhåll av slott och park, på grund varav ståthållarämbetet hemställt, att i enlighet med följande sammanställning måtte för Strömsholms slott för budgetåret 1928/1929 anvisas ett belopp av 6,000 kronor:

Staten för Föreslagen stat

budgetåret för budgetåret

1927/1928 1928/1929

Kronor Kronor

Inkomster.

Rosersbergs slott. Ståthållarämbetet har meddelat, att då Rosersbergs slottskassa, utom det för detta slott utgående statsanslaget, 3,000 kronor, tillfördes inkomster av arrenden och skogens avkastning, slottet och parken kunde med nu utgående anslag nödtorftigt underhållas, så länge slottet icke vore bebott. En del önskvärda restaureringsarbeten hade dock måst anstå, bland andra ordnande av planen och vallen framför norra borggården. Ståthållarämbetet, som icke ansett sig böra för närvarande göra framställning om ökat underhållsanslag, har hemställt om anvisande av ett stats-

22 Första huvudtiteln. [9.]

Riksmarskalksämbetet har för egen del i ämnet anfört följande:

»Efter prövning av de av ståthållarämbetena sålunda gjorda framställningarna har riksmarskalksämbetet funnit desamma väl grundade och har intet att erinra emot de gjorda beräkningarna. Ståthållarämbetena hava, med hänsyn till nödvändigheten att i möjligaste mån begränsa anspråken på statsverket, enligt riksmarskalksämhetets förmenande icke begärt mera än vad som synes vara absolut nödvändigt. Såsom riksmarskalksämbetet i sin underdåniga skrivelse i liknande ärende den 12 oktober 1926 framhöll, lärer anledningen till att slotten med tillhörande byggnader och parker icke befinna sig i så tillfredsställande skick, som önskligt vore, vara den, att hittills utgående anslag varit otillräckliga för att med de så kraftigt stegrade priserna på arbetskraft och material vidmakthålla de många och stora byggnaderna och de vidsträckta parkerna. En minskning i anslagen till lustslotten synes icke under några förhållanden tänkbar; men huru önskvärd och välbehövlig en ökning i anslagen till slottens underhåll och reparationer än synes vara, har riksmarskalksämbetet likväl, med hänsyn till nödvändigheten att söka i möjligaste mån hålla statsanslaget inom dess hittills varande storlek, funnit sig icke böra hos Eders Kungl. Maj:t nu begära mera än de av ståthållarämbetena äskade belopp.»

Riksmarskalksämbetet har vidare erinrat om ett av riksdagens revisorer tidigare gjort uttalande att å det för lustslotten avsedda reservationsanslaget borde till riksmarskalksämbetets disposition ställas lämpligt årligt belopp för reparationer eller ombyggnadsarbeten utom ordinarie underhållet. Ett sådant anslag vore enligt riksmarskalksämbetets förmenande synnerligen önskvärt och behövligt, särskilt emedan inom en så vidsträckt fastighetsförvaltning ofta inträffade skador, vilka måste omedelbart avhjälpas, men droge så stora kostnader, att kostnadsbeloppen icke kunde täckas av de ordinarie anslagen. Riksmarskalksämbetet finge därför, i likhet med år 1926, anhålla, att ett belopp för reparationer eller ombyggnader utom ordinarie underhållet ställdes till dess förfogande. För att någorlunda kunna motsvara det avsedda ändamålet syntes detta anslag icke böra sättas lägre än till 20,000 kronor.

Riksmarskalksämbetet har föreslagit, att från det sammanlagda anslagsbehovet till de kungl. lustslotten måtte avgå beräknat tillgängligt överskott i Djurgårdskassan, och i avseende härå anfört följande:

»I riksmarskalksämbetets här ovan omförmälda underdåniga skrivelse den 12 oktober 1926, angående anslag under första huvudtiteln till de kungl. slotten under nu löpande budgetår, lämnade ämbetet en utredning rörande eventuella framtida överskott i Djurgårdskassan, och ämbetet uttalade då, med stöd av gjorda beräkningar, den förhoppningen, att man för de närmaste åren skulle kunna räkna med ett överskott i Djurgårdskassan av 65,000 kronor om året.

I det förslag till stat för Djurgårdsförvaltningen för budgetåret 1927 1928, vilket av riksmarskalksämbetet med underdånig skrivelse den 31 maj innevarande år underställts Eders Kungl. Maj:ts nådiga prövning, har Djur-

23 Första huvudtiteln. [9.]

gårdskassans behållning den 1 juli 1928 beräknats till 119,900 kronor. Av detta belopp skulle i första hand under budgetåret 1928/1929 tagas i anspråk tillhopa 52,500 kronor till räntor och amorteringar å tidigare hos statskontoret ur Djurgårds fonden upplånade medel till täckande av vissa behov vid de kungl. slotten. Återstoden av den beräknade behållningen, 67,400 kronor, skulle därefter under budgetåret vara disponibelt att användas som bidrag till täckande av anslagsbehovet till de kungl. lustslotten. Då emellertid behållningens belopp för närvarande icke kan definitivt uppgivas, torde de för lustslottens anslagsbehov under budgetåret 1928/1929 tillgängliga medlen icke nu böra beräknas till högre belopp än vad riksmarskalksämbetet, såsom ovan sagts, tidigare beräknat eller 65,000 kronor.»

Ämbetet har alltså vid sina beräkningar utgått ifrån, att från Djurgårdskassan av befintligt överskott den 1 juli 1928 skall kunna påräknas ett belopp av 65,000 kronor.

Beträffande riksmarskalksämbetets framställningar och beräkningar har Sammanfattämbetet framlagt följande sammanställning: ning'

Drottningholms slott, brist

Gripsholms » »

Ulriksdals » »

Haga » »

Strömsholms » »

ftosersbergs » »

kronor 93,500 » 9,000

» 31,500

» 14,500

» 6,000 » 3,000

Kronor 157,500.

Till riksmarskalksämbetets förfogande för reparationer eller

ombyggnader utom ordinarie underhållet begäres ............ kronor 20,000

Summa kronor 177,500.

Beräknat överskott i Djurgårdskassan den 1 juli 1928 ........ kronor 65,000

Erforderligt tillskott av statsmedel .......................................... » 112,500

Summa kronor 177,500.

Riksmarskalksämbetet, som tillfullo insåge vikten av att icke betunga statsverket med några utgifter utöver vad som nödvändigt erfordrades för fullgörandet av det riksmarskalksämbetet anförtrodda uppdraget att handhava vården och förvaltningen av dessa statens värdefulla egendomar och övriga tillhörigheter, har slutligen hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att under riksstatens första huvudtitel för budgetåret 1928/1929 bevilja för drift, underhåll och reparationer av de kungl. lustslotten ett sammanlagt medelsbelopp av 112,500 kronor.

Såsom framgår av de utav mig återgivna staterna för de kungl. lust- Departementsslotten för budgetåret 1927/1928, har i varje sådan stat uppförts en post, ehe^nbetecknad ordinarie anslagsmedel. Sammanlagda beloppet av dessa poster uppgår till 136,000 kronor. För täckning härav står till förfogande dels det

24 Första huvudtiteln. [9.]

ordinarie anslaget å 86,000 kronor till underhåll m. m. av övriga kungl. slott, dels vad som ur Djurgårdskassan skall tillföras samma anslag eller

50.000 kronor. Då riksdagen för budgetåret 1927/1928 härutöver anvisat ett extra anslag å 20,000 kronor för ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott, till vilket anslag skall från Djurgårdskassan överföras ett belopp av 15,000 kronor, har alltså vid statsregleringen för nämnda budgetperiod för täckande av medelsbehov vid lustslotten ställts till förfogande ett sammanlagt belopp av 171,000 kronor. Beträffande dispositionen av de extra anslagsmedlen har Kungl. Maj:t, på framställning av riksmarskalksämbetet, fattat beslut om täckande av kostnader för vissa arbeten med sammanlagt 22,000 kronor. Jag vill erinra, att omförmälda båda anslag äro av reservationsanslags natur.

Det av riksmarskalksämbetet nu framlagda förslaget till anvisande av medel till de kungl. lustslotten å nästkommande budgetårs stat slutar å en summa av 177,500 kronor. Härav beräknas ett belopp av 20,000 kronor för reparationer och ombyggnader utom det ordinarie underhållet, vadan för täckande av ordinarie medelsbehovet vid slotten skulle erfordras ett belopp av tillhopa 157,500 kronor. Av ökningen i jämförelse med motsvarande siffra i de av Kungl. Maj:t för innevarande budgetår fastställda staterna, eller 21,500 kronor, faller ett belopp av 13,500 kronor på Drottningholms slott, 3,500 kronor på Ulriksdals slott och 4,500 kronor på Haga lustslott och park. Ökningen beträffande Drottningholms slott avser så gott som uteslutande- byggnaders, parkens och trädgårdens underhåll med tillhopa

12.000 kronor. Härvid bör dock märkas, att redan vid tiden för avgivandet av förslag till stater för slotten riksmarskalksämbetet vid sidan av staten för innevarande budgetår beräknat ett belopp av 14,000 kronor för större reparationer. Med hänsyn till vad som anförts i fråga om behovet av större reparationer vid ifrågavarande slott synes det mig naturligt, att den stegring i medelsbehovet, varom de anförda uppgifterna bära vittne, i första hand får tillgodoses från det extra anslaget till ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott. Under sådana förhållanden torde det ordinarie medelsbehovet vid Drottningholms slott kunna för nästkommande budgetår hållas, med någon jämkning, inom ramen för den gällande staten. Jämväl i fråga om de för Ulriksdals slott samt Haga lustslott och park äskade anslagen synes det mig, som om de ordinarie anslagsmedlen icke behövde beräknas högre än för löpande budgetår, ökningen i behovet av anslagsmedel, som uppgår till för Ulriksdals slott 3,500 kronor och för Haga lustslott och park 4,500 kronor, är närmast att tillskriva stegrade byggnadsocb underhållskostnader, ökningen kan anses motsvara de belopp om respektive 3,500 kronor och 4,500 kronor, som vid sidan av staterna för innevarande budgetår beräknats för större reparationer vid nämnda slott. För Gripsbolms, Strömsholms och Rosersbergs slott begäres icke någon ökning av anslagsmedel för täckande av det löpande medelsbehovet, ehuru vad sist-

Första huvudtiteln. [9—10.]

nämnda slott beträffar vid sidan av den gällande staten räknats med kostnader för större reparationer till ett belopp av 4,000 kronor.

Behovet av ordinarie anslagsmedel till de kungl. lu^slotten torde alltså för nästkommande budgetår kunna beräknas till samma belopp eller 136,000 kronor som för löpande budgetår.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts om behovet vid vissa av slotten utav större reparationer och byggnadsarbeten torde jämväl för nästkommande budgetår ett belopp av 35,000 kronor få ställas till förfogande för sådant ändamål.

I fråga om beredande av medel för täckande av dessa kostnader biträder jag riksmarskalksämbetets förslag därom, att av Djurgårdskassans den 30 juni 1928 befintliga behållning må tagas i anspråk ett belopp av 65,000 kronor.

Av det utav mig beräknade sammanlagda medelsbehovet för de kungl. lustslotten om 171,000 kronor skulle alltså 106,000 kronor anvisas å riksstaten. Liksom för innevarande budgetår torde detta anslagsbelopp böra fördelas på ett ordinarie reservationsanslag å 86,000 kronor och ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor. Av det från Djurgårdskassan disponibla överskottet böra överföras 50,000 kronor till det förra anslaget och 15,000 kronor till det senare. Härigenom kommer det behov, som enligt de blivande staterna skall tillgodoses med ordinarie anslagsmedel, att bliva fyllt från förstnämnda anslag.

Beträffande anvisande av medel för ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott gör jag hemställan under nästföljande punkt.

I anslutning till det nu anförda torde å riksstaten för budgetåret 1928/1929 upptagas:

Underhåll m. m. av övriga kungl. slott, oförändrat ordinarie reservationsanslag ....................................................................................... kronor 86,000.

Tillika hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva, att av Djurgårdskassans den 30 juni 1928 befintliga överskottsmedel må under budgetåret 1928/1929 till förenämnda anslag överföras ett belopp av 50,000 kronor.

[10.] 7. Ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga

kungl. slott. Under åberopande av vad jag under punkt 9 anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott för budgetåret 1928/1929 anvisa

ett extra reservationsanslag av ................ kronor 20,000,

dels ock medgiva, att av Djurgårdskassans den 30 juni 1928 befintliga överskottsmedel må under budgetåret 1928/1929 till förenämnda anslag överföras ett belopp av 15,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt.

26 Första huvudtiteln. [10.]

Sammanlagda beloppet för de under första huvudtiteln uppförda ordinarie anslagen skulle alltså uppgå till 1,378,150 kronor. Enär för budgetåret 1928/1929 å denna .huvudtitel krävas extra anslag till belopp av 428,950 kronor, skulle huvudtitelns slutsumma sålunda komma att för nämnda tidsperiod uppgå till ett belopp av 1,807,100 kronor. För budgetåret 1927/1928 uppgår slutsumman till 1,810,800 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Yngve Ericsson.

Punkt

Första huvudtiteln,

27 Sammandrag och register till

Första huvudtiteln för budgetåret 1928/1929.

Sid

Nr

A. Kungl. hovstaten.

Kungl. Maj:ts hovhållning .............................................

Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning

Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan......

Förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel .......................................

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland ............

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke .......................

Ved och kol för de kungl. hoven ............... .................i

Förstärkning av anslaget till ved och kol tör de kungl. J hoven ....................................................................

Underhåll och vård av möbler samt andra staten tlllhöriga| inventarier i de kungl. slotten................................

Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten

Kungl. hovstallets utfodring ......................................

Säger för kung!, hovstaten

B. Kungl. slottsstaten.

Stockholms slott:

Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader...............................................

Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader...

Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott............................................................

Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväseudet vid Stockholms slott.................

Täckande av under budgetåret 1926/1927 uppkommen brist å anslag till polis-, lys- och renhållning vid Stockholms slott...........................................................

Övriga kungl. slott:

Underhåll m. m. av övriga kungl. slott, reservationsanslag ............................................... ...............

Ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott, reservationsanslag ........................|

63,000

38,750

86,000

26,300

2,650

20.000 Säger för kungl. slottsstaten 182,750] 98,950

Summa1 1,378,150| 428,950

Andra huvudtiteln. [1.]

1 Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den i januari 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosen, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von Stockenström.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Thyrén anmäler de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1928/29 av utgifterna under riksstatens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet. Därvid anför departementschefen — under förklaring att han kommer att angiva jämväl de ordinarie anslag, beträffande vilka han ej har att föreslå någon förändring — följande:

A. Departementet.

1. Statsministern, lönefyllnad, oförändrat ordinarie anslag kronor 6,000.

2. Statsråden utan departement, oförändrat ordinarie

anslag ................................................................................................ kronor 72,000.

3. Departementschefen, oförändrat ordinarie anslag....... kronor 24,000.

4. Departementets avdelning av Kungl. Majj:ts kansli, oförändrat ordinarie förslagsanslag....................................................................... kronor 162,300.

[1.] 5. Extra ledamöter å lagavdelningen. Riksdagen har efter fram-

ställning av Kungl. Maj:t från och med budgetåret 1926/27 årligen anvisat ett extra anslag å 24,000 kronor till avlönande av två extra ledamöter å lagavdelningen i justitiedepartementet. Under hänvisning till vad chefen för justitiedepartementet anfört i förevarande fråga i statsverkspropositionen

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 saml.

2 Andra huvudtiteln. [1—3.]

till 1926 års riksdag (andra huvudtiteln, sid. 5 ff.) och då behov av sådana ledamöter föreligger även för nästkommande budgetår, får jag hemställa, att Kung! Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till avlönande av två extra ledamöter å lagavdelningen i justitiedepartementet för budgetåret 1928/29 anvisa ett extra anslag å............................ kronor 24,000.

6. Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrifters allmängörande, oförändrat ordinarie förslagsanslag............................ kronor 14,000.

[2.] 7. Handsekreterare åt statsministern. Alltsedan år 1913 har riks-

dagen på extra stat anvisat anslag till en handsekreterare åt statsministern. Detta anslag har utgått med 3,000 kronor om året, intill dess det av 1921 års riksdag i samband med den av samma riksdag beslutade löneregleringen för statsdepartementen m. m. höjdes till 4,000 kronor för år.

För nu nämnda ändamål erfordras jämväl i fortsättningen anslag å sistberörda belopp. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till avlönande av en handsekreterare åt statsministern för budgetåret 1928/29 anvisa ett extra anslag å................................................................ kronor 4,000.

B. Lagberedningen m. m.

[3.] 1 och 2. Lagberedningen. Till lagberedningen har å extra stat

för varje år från och med 1903 anvisats särskilt reservationsanslag. Anslaget uppgick för ett vart av åren 1903—1919 till 50,000 kronor, för vartdera av åren 1920 och 1921 till 60,000 kronor samt för år 1922, då löneregleringen för den centrala statsförvaltningen trädde i kraft och nödvändiggjorde en betydande höjning av anslagsbeloppet, till 75,000 kronor. På grund av förefintliga reservationer å anslaget kunde detsamma begränsas för 1923 års första halvår till 25,000 kronor, för budgetåret 1923/24 till

58.000 kronor och för budgetåret 1924/25 till 55,000 kronor. För budgetåret 1925/26 utgick anslaget med 75,000 kronor. För budgetåret 1926/ 27 liksom för innevarande budgetår har anslagsbeloppet bestämts till

70.000 kronor.

Från och med budgetåret 1924/25 har därjämte anvisats extra förslagsanslag för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedningens personal, vilken ersättning under budgetåret 1923 24 bestritts från förenämnda reservationsanslag och därförut från andra huvudtitelns allmänna anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Nämnda förslagsanslag, som för vart och ett av budgetåren 1924/25 och

3 Andra huvudtiteln. [3—4.]

1925/26 uppgick till 6,500 kronor, har från och med budgetåret 1926/27 utgått med ett årligt belopp av 8,000 kronor.

Beredningen, vars personal numera utgöres av en ordförande samt tre ledamöter, har för sin verksamhet under år 1927 avgivit en redogörelse, vilken såsom bilaga (A) torde få åtfölja statsrådsprotokollet.

Å det för beredningens verksamhet anvisade reservationsanslaget förefanns den 1 juli 1927 en besparing av omkring 14,400 kronor. Om härtill lägges det för budgetåret 1927/28 beviljade reservationsanslaget å 70,000 kronor, erhålles ett belopp av omkring 84,400 kronor, vilket står till förfogande för bestridande av utgifterna för ändamålet under innevarande budgetår. Då, enligt vad verkställda beräkningar giva vid handen, beredningens ifrågavarande utgifter under samma budgetår torde komma att uppgå till omkring

79,000 kronor, bör besparingen å anslaget den 1 juli 1928 kunna antagas icke komma att understiga 5,000 kronor.

Kostnaderna för beredningens verksamhet under budgetåret 1928/29 torde, frånsett den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till beredningens personal, kunna uppskattas till 79,000 kronor. Vid sådant förhållande synes med hänsyn till den beräknade besparingen böra för ändamålet å sistnämnda budgetårs stat äskas ett anslag av 74,000 kronor. Härjämte bör för det kommande budgetåret, liksom i nu gällande riksstat, upptagas ett särskilt förslagsanslag till dyrtidstilläggsersättning å 8,000 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet för budgetåret 1928/29 anvisa ett extra

reservationsanslag å.................................... kronor 74,000,

dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å............................................................ kronor 8,000.

[4.] 3 och 4. Dalautredningen. Till Dalautredningen har å extra stat

från och med budgetåret 1923/24 anvisats särskilt reservationsanslag. För det första året uppgick anslaget till 54,000 kronor, för vart och ett av budgetåren 1924/25 och 1925/26 till 62,000 kronor och för budgetåret 1926/27 till 65,000 kronor. För innevarande budgetår är anslagsbeloppet

45,000 kronor.

Från och med budgetåret 1924/25 har därjämte anvisats extra förslagsanslag för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till utredningens personal, vilken ersättning under budgetåret 1923/24 bestreds från förenämnda reservationsanslag. Nämnda förslagsanslag uppgick för vart och ett av budgetåren 1924/25 och 1925/26 till 4,000 kronor och för