angående be¬ redande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kopparbergs län m. in.
Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
1 Nr 150.
Kungl. Majds proposition till riksdagen angående beredande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kopparbergs län m. in.; given Stockholms slott den 2 mars 1928.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
Under Hans Majrts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
C. Meurling.
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars 1928.
Närvarande:
Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löpgren. statsråden
Thyrén, Ribbing, Meurling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist,
Lyberg, von Stockenström.
Departementschefen, statsrådet Meurling anför efter gemensam beredning med cheferna för social- och jordbruksdepartementena:
I skrivelse den 13 januari 1927 framlade byggnadsstyrelsen förslag till uppförande å landsstatshusets tomt i Falun av nybyggnad för det i landsstatshuset inrymda lantmäterikontoret i Kopparbergs län samt till de nuvarande lantmäterikontorslokalernas iordningställande för länsstyrelsen i nämnda län, och hemställde byggnadsstyrelsen, att för ifrågavarande arbeten, vilka beräknades draga en kostnad av 348,500 kronor, måtte för budgetåret 1927—1928 anvisas 150,000 kronor.
Berörda förslag föranledde icke framställning till 1927 års riksdag.
Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 126 haft. (Nr 150.) 499 S8
2 Kungl. Majis proposition nr 150.
I två likalydande motioner (T: 3 och IT: 14) hemställdes på anförda skäl, att anslag måtte anvisas för genomförande av det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget.
Riksdagen (skrivelse nr 222) anförde, att riksdagens vederbörande utskott efter avlagt besök på platsen ansett sig kunna vitsorda vad i de väckta motionerna anförts rörande de nuvarande lantmäterikontorslokalernas otillräcklighet och vådorna härav ur arbetssynpunkt samt att i landsstatshuset överhuvud den nuvarande utrymmesbristen vore mycket framträdande. Det framlagda förslaget till en nybyggnad för lantmäterikontoret torde ock, såvitt riksdagen kunde finna, erbjuda en lämplig lösning av förevarande lokalfråga. Då emellertid riksdagen ansett vanskligt att på enskild motion fatta slutlig ståndpunkt till förslaget, anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om skyndsam utredning samt framlägga därav föranlett förslag rörande nya lokaler för sagda lantmäterikontor.
Då den av riksdagen avsedda utredningen vid tiden för avlåtande av innevarande års statsverksproposition icke var slutförd, har Kungl. Maj:t i berörda proposition (sjätte huvudtiteln, punkt 49) föreslagit riksdagen att i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, för beredande av förbättrade lokaler för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kopparbergs län för budgetåret 1928—1929 beräkna ett extra reservationsanslag av 150,000 kronor.
Sedan ifrågavarande utredning numera fullbordats, anhåller jag att få underställa föreliggande fråga Kungl. Maj:ts prövning.
Landsstatshuset i Falun, beläget vid Åsgatan därstädes, utgöres av dels en huvudbyggnad i två våningar och vindsvåning och dels en i anslutning till huvudbyggnaden från dess mitt vinkelrätt inåt tomten uppförd tillbyggnad i två våningar utan nämnvärt vindsutrymme. Av lokalerna i landsstatshuset disponerar länsstyrelsen hela tillbyggnaden samt i huvudbyggnaden hela bottenvåningen (13 rum), i våningen en trappa upp 4 rum och i vindsvåningen 3 rum. Lantmäterikontoret förfogar över återstående 10 rum i våningen en trappa upp samt ett rum i vindsvåningen. I sistnämnda våning finnes dessutom en bostad om två rum och kök för den ene av länsstyrelsens expeditions vakter. Å landsstatshusets tomt finnas en mindre byggnad, innehållande bostad för den andre expeditionsvakten, samt ett uthus.
I sin ovanberörda skrivelse den 13 januari 1927 har byggnadsstyrelsen beträffande förslaget till nybyggnad för lantmäterikontoret in. m. anfört följande:
I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 30 oktober 1925 hade länsstyrelsen i Kopparbergs län hemställt om åtgärder för tillgodoseende av länsstyrelsens behov av ökat lokalutrymme genom att för nämnda ändamål toges i anspråk de av lantmäterikontoret i länet disponerade lokalerna i landsstatshuset. Vidare hade från såväl lantmäteristyrelsen som överlantmätaren i Kopparbergs län framhållits, att lantmäterikontorets nämnda lokaler numera vore för kontoret otillräckliga och i vissa delar olämpliga, varför nya lokaler borde beredas lantmäterikontoret.
Med anledning härav hade byggnadsstyrelsen låtit uppgöra ett förslag till en lösning av omförmälda lokalfrågor, vilket förslag avsåge uppförande å landsstatshusets tomt av en särskild byggnad för lantmäterikontoret ävensom verk-
Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
ställande av vissa ändringsarbeten inom landsstatshuset, vilka stode i samband med att länsstyrelsen skulle övertaga lantmäterikontorets nuvarande lokaler.
Kostnaderna för genomförandet av ifrågavarande förslag hade av byggnadsstyrelsen beräknats till 348,500 kronor, varav 286,500 kronor belöpte på lantmäterikontorets nybyggnad och återstoden, 62,000 kronor, på ändringsarbetena inom landsstatshuset.
I ett över ifrågavarande förslag den 31 december 1926 avgivet yttrande hade lantmäteristyrelsen anfört, bland annat, följande:
Det föreliggande nybyggnadsförslaget syntes ägnat att på ett lyckligt sätt avhjälpa det trängande behov av ökat utrymme och lämpliga lokaler, som sedan en längre tid gjort sig synnerligen kännbart i fråga om lantmäterikontorets nuvarande lokaler och som redan för den närmaste framtiden till följd av den livligare jorddelningsverksamheten inom länet bleve än större. Förslaget stode i överensstämmelse med de grundlinjer i fråga om anordningar vid nybyggnad för lantmäterikontor, som kommit till uttryck i det redan avgivna förslaget till nybyggnad för Jämtlands läns lantmäterikontor, och då förslaget beträffande såväl rums- och våningsindelning som anordningarna i övrigt enligt lantmäteristyrelsens förmenande genomförts på ett praktiskt och tilltalande samt på ett efter de lokala förhållandena väl avpassat sätt, funne lantmäteristj^relsen sig utan förbehåll kunna ansluta sig till detsamma. Såsom lantmäteristyrelsen redan i skrivelse den 17 september 1926 angående lantmäterikontorens i länen lokaler framhållit, förelåge trängande behov av utvidgning av lantmäterikontorets i Kopparbergs län utrymme, och hade lantmäteristyrelsen däri räknat med att förslag till slutligt ordnande av lokalfrågan för detta kontor skulle kunna underställas Kungl. Maj:t så tidigt, att detsamma kunde föreläggas 1927 års riksdag.
Vidare hade länsstyrelsen i Kopparbergs län över förslaget avgivit yttrande av den 5 januari 1927 och därvid endast framställt några smärre erinringar mot detsamma, vilka numera blivit i förslaget iakttagna.
För sin del finge byggnadsstyrelsen vitsorda vad länsstyrelsen i Kopparbergs län respektive lantmäteristyrelsen framhållit beträffande behovet av beredande av ökat lokalutrymme för länsstyrelsen samt större och i övrigt lämpligare lokaler för lantmäterikontoret i länet, vilket lokalbehov enligt styrelsens mening på ett tillfredsställande sätt skulle tillgodoses genom de i här ifrågakomna förslag avsedda nybyggnads- och ändringsarbeten.
över byggnadsstyrelsens förslag har 1927 års besparing snämnd den 19 november 1927 avgivit utlåtande samt därvid föreslagit, att landsstatshuset skulle dels påbyggas med en tredje våning, avsedd till arbetslokaler för lantmäterikontoret, och dels vid ena gaveln tillbyggas med en flygelbyggnad i tre våningar, vari nämnda kontors arkiv skulle inrymmas, och skulle sålunda våningen en trappa upp i landsstatshuset helt upplåtas till länsstyrelsen. Härigenom skulle kostnaderna för dessa lokalfrågors lösning kunna nedbringas till 222,900 kronor.
över besparingsnämndens förslag hava utlåtanden avgivits av länsstyrelsen i Kopparbergs län den 1 december 1927, lantmäteristyrelsen den 7 december 1927 och byggnadsstyrelsen den 12 januari 1928, och hava samtliga dessa myndigheter avstyrkt förslaget.
Länsstyrelsen har avstyrkt förslaget dels emedan därigenom icke nöjaktigt tillgodosåges nu föreliggande utrymmesbehov och dels av estetiska skäl.
Lantmäteristyrelsen har grundat sitt avstyrkande huvudsakligen dels på de
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
otillfredsställande belysningsförhållandena inom de föreslagna arkivlokalerna och dels på sagda lokalers olämpliga belägenhet i förhållande till arbetslokalerna, vilket skulle medföra, att de långa transporterna av arkivalierna komme att kräva mera tid och arbetskrafter samt verka förslitande på arkivalierna.
Sedan besparing,snämnden avgav sitt utlåtande, har emellertid frågan kommit i annat läge, i det att förslag väckts att förlägga den föreslagna nybyggnaden för lantmäterikontoret å ett mellan landsstatshusets tomt och Trotsgatan beläget, kronan tidigare tillhörigt område om 1,652 kvadratmeter, numera benämnt tomten nr 5 i kvarteret nr 5, vilket länsstyrelsen i Kopparbergs län på grund av Kungl. Maj:ts beslut den 16 maj 1890 genom köpebrev den 12 juni samma år för en köpeskilling av 4,130 kronor försålt till Orsa, Älvdalens, Särna, Lima, Transtrands, Yänjans, Svärdsjö och Envikens socknars skogsmedelsfonder och å vilket område en mindre byggnad för fondernas räkning är uppförd.
Med skrivelse den 3 januari 1928 har länsstyrelsen överlämnat protokoll, hållet vid sammanträde å landskontoret i Falun den 29 december 1927 med ombud för nämnda socknars jordägare, varav inhämtas, att bemälda ombud enhälligt beslutat att överlåta ifrågavarande tomt nr 5 med byggnad till kronan under villkor, att fondstyrelserna i den blivande lantmäterikontorsbyggnaden för all framtid kostnadsfritt tillförsäkrades dels antingen ett sammanträdesrum om minst 25 kvadratmeters golvyta eller två för samma ändamål avsedda rum om tillsammans 30 kvadratmeters golvyta, dels ock för förvaring av värdehandlingar m. m. ett därmed förbundet betryggande kassavalv om minst 18 kvadratmeters golvyta ävensom, likaledes för framtiden kostnadsfritt, ljus och värme i dessa utrymmen. För egen del har länsstyrelsen på det livligaste förordat en sådan lösning av denna fråga.
I sitt utlåtande den 12 januari 1928 anför byggnadsstyrelsen i huvudsak följande:
I och för nä,rmare bedömande av lämpligheten av den av besparingsnämnden förordade lösningen av förevarande lokalfrågor genom en på- och tillbyggnad av landsstatshuset hade byggnadsstyrelsen låtit uppgöra ett förslag, vid vars utarbetande det av nämnden framlagda programmet tagits till utgångspunkt. Därvid hade det emellertid visat sig nödvändigt att göra vissa avvikelser från nämnda program för att i möjligaste grad tillgodose av lantmäteristyrelsen framställda önskemål i fråga om utrymme och lokaldisposition. Sålunda hade exempelvis inom den föreslagna tillbyggnaden vid landsstatshusets ena gavel endast de två översta våningarna avsetts för lantmäterikontorets arkiv, då det av praktiska skäl ansetts synnerligen olämpligt att förlägga arkivet till tre olika våningar. Bottenvåningen i tillbyggnaden skulle enligt förslaget disponeras av länsstyrelsen, och skulle lantmäterikontorets arkiv i ersättning härför tilldelas ett lika stort utrymme i våningen 1 trappa upp i det nuvarande landsstatshuset. Vidare hade det visat sig nödvändigt att för erhållande av någorlunda tillfredsställande utrymmen för lantmäterikontorets tjänstelokaler låta förslaget jämväl omfatta en påbyggnad i en våning av landsstatshusets mot gården förlagda flygel, däri länsstyrelsens sessionssal vore inrymd. Denna utvidgning av besparingsnämndens program vore i främsta rummet betingad av att det med hänsyn till befintliga innermurar och skorstensstockar, fönsteravstånd m. m. icke visat sig möjligt att åstadkomma en fullt rationell uppdelning av det lokalutrymme, som erhölles genom en påbyggnad av landsstatshuset.
Kungl. Mai:ts proposition nr 150.
o
En jämförelse mellan länsstyrelsens och lantmäterikontorets nuvarande lokalutrymmen och de utvidgade utrymmen, som skulle erhållas genom de alternativt föreslagna lösningarna av förevarande lokalfråga, framginge av följande tabell:
Den i ärendet verkställda utredningen hade givit vid handen, att, ehuru landsstatshusets på- och tillbyggnad ingalunda kunde anses vara den mest rationella lösningen av lantmäterikontorets lokalfråga, kontoret likväl härigenom skulle erhålla någorlunda tillfredsställande lokaler. Beaktas borde dock särskilt, att arkivutrymmena inom tillbyggnaden komme att bliva otillräckligt belysta samt att korridorerna inom 1 andsstatshuset skulle åt detta håll bliva mörka. Vad länsstyrelsens lokalfråga beträffade, skulle visserligen genom påoch tillbyggnadsförslaget länsstyrelsen erhålla en ökning av sitt nuvarande lokalutrymme, men skulle länsstyrelsen gå miste om en del i den nuvarande vindsvåningen befintliga, till länsstyrelsens framtida disposition tidigare avsedda rum, och kunde förslaget därför med hänsyn till vad länsstyrelsen i sitt utlåtande anfört icke anses fullt nöjaktigt tillgodose länsstyrelsens oundgängliga utrymmesbehov.
Genomförandet av det upprättade på- och tillbyggnadsförslaget skulle draga en byggnadskostnad av 255,000 kronor jämte 10,000 kronor för förhyrning under byggnadstiden av provisoriska lokaler för såväl vissa delar av länsstyrelsen som för lantmäterikontoret ävensom för flyttningskostnader eller sålunda tillhopa 265,000 kronor.
Det av byggnadsstyrelsen tidigare framlagda nybyggnadsförslaget beräknades ursprungligen draga en kostnad av 348,500 kronor. Enligt vad eu verkställd förnyad kostnadsutredning givit vid handen torde emellertid nämnda kostnadssumma kunna minskas med 20,000 kronor.
Därest nybyggnaden förlädes till ovanberörda, skogsmedelsfonderna tillhöriga område — något som byggnadsstyrelsen på i det följande närmare angivna grunder funne synnerligen lämpligt — skulle den i nybyggnadsförslaget förutsatta rivningen av de å gården befintliga båda flygelbyggnaderna, av vilka den ena innehölle en expeditionsvaktbostad, icke behöva ifrågakomma, varför nyinredning av en expeditionsvaktlägenhet i landsstatshuset kunde utgå, varjämte de i samma förslag avsedda arbetena för uppförande av stängsel mellan de båda tomtområdena samt en del nödvändiga planeringsarbeten skulle kunna uteslutas. Till följd härav komme kostnaderna för nybyggnadsförslagets genomförande att minskas med ytterligare 18,500 kronor, och skulle förslaget sålunda under ovan angivna förutsättning betinga en sammanlagd kostnad av 310.000 kronor.
tf
Kungl. Maj:ts proposition nr 150.
För ett närmare bedömande av vilken lösning av förevarande lokalfråga, antingen genom på- och tillbyggnad eller genom nybyggnad, som ställde sig ekonomiskt fördelaktigast torde i första band eu jämförelse böra göras mellan priset per kvadratmeter nyttig golvyta i det ena och det andra fallet. Enligt på- och tillbyggnadsförslaget skulle erhållas en ökning av den effektiva golvytan (inklusive en expeditionsvaktbostad) av sammanlagt 638 kvadratmeter och priset per kvadratmeter nyttig golvyta bliva 415 kronor. Enligt nybyggnadsförslaget skulle erhållas en ökning av den effektiva golvytan (inklusive två expeditionsvaktbostäder) av 877 kvadratmeter, vilket gåve ett pris per kvadratmeter nyttig golvyta av 350 kronor. Härav framginge, att nybyggnadsförslaget skulle betinga ett icke obetydligt lägre enhetspris per kvadratmeter nyttig golvyta än på- och tillbyggnadsförslaget. Med hänsyn härtill och då nybyggnadsförslaget, ehuru detsamma i avseende å såväl utrymme som lokalernas rationella anordnande innebure eu långt mera tillfredsställande lösning av förevarande lokalfråga, icke komme att betinga en större merkostnad än 45,000 kronor, funne byggnadsstyrelsen tillräckligt bärande ekonomiska skäl icke föreligga för ett förordande av på- och tillbyggnadsförslaget.
Härtill komme, att styrelsen i likhet med länsstyrelsen ställde sig mycket tveksam rörande lämpligheten ur estetisk synpunkt att verkställa den ifrågasatta på- och tillbyggnaden av landsstatshuset. En dylik på- och tillbyggnad skulle komma att icke blott förändra byggnadens nuvarande karaktär utan även åstadkomma en betydande omgestaltning av den nuvarande gatubilden. Landsstatshuset:, vilket vore beläget vid Åsgatan, som här hade en bredd av allenast 8.85 meter, vore ett tvåvånings stenhus med eu mycket god, gammaldags enkel men värdig prägel. Dess fasad mot gatan vore symmetriskt avvägd med mittaxeln betonad av ett portalparti och en frontespis. Vid vardera gaveln vore lämnat ett fritt obebyggt område, varigenom byggnadens monumentalitet och självständighet i förhållande till omgivningen ytterligare betonades. Närliggande byggnader utgjordes av låga enkla tvåvåningshus, och hade det snett emot landsstatshuset på andra sidan Åsgatan belägna länsresidenset en höjd av två och en halv våningar. Bebyggelsen omkring landsstatshuset hade sålunda givits en enhetlig utformning, som representerade ett bestämt skönhetsvärde, vars bevarande måste anses vara ett allmänt intresse. Denna enhetlighet skulle emellertid i mycket betänklig grad rubbas, därest landsstatshuset skulle påbyggas med en våning. Härjämte borde beaktas, att byggnaden härigenom skulle erhålla en höjd, som med 2 meter överstege den maximihöjd, som enligt bestämmelserna i byggnadsstadgan för rikets städer i förevarande fall skulle få förekomma, därest det varit fråga om en enskild byggnad, samt att påbyggnaden skulle komma att försämra belysningsförhållandena inom motstående fastigheter på andra sidan av den smala Åsgatan. Vidare skulle en tillbyggnad vid ena gaveln komma att helt förrycka den symmetriska utformningen av byggnadens gatufasad, vartill jämväl komme, att tillbyggnaden, som skulle sträcka sig ända ut till tomtgränsen, här måste förses med en brandmur, som med två våningars höjd skulle komma att överskjuta intilliggande byggnad, ett förhållande, som ur utseendesynpunkt givetvis måste anses vara synnerligen otillfredsställande.
På grund av vad sålunda anförts avstyrker byggnadsstyrelsen en lösning av lantmäterikontorets och länsstyrelsens i Kopparbergs län lokalfrågor genom på- och tillbyggnad av landsstatshuset. Beträffande förslaget till nybyggnad för lantmäterikontoret anför byggnadsstyrelsen slutligen:
Denna fråga hade kommit i ett i viss mån ändrat och än fördelaktigare läge än vad tidigare varit fallet genom erbjudandet att till staten kostnadsfritt på
Kungl. Maj:ts proposition nr 150. 7
vissa villkor överlåta ovan omförmälda, skogsmedelsfonderna tillhöriga tomtområde. Den sålunda ifrågasatta utvidgningen av 1 andsstatshusets tomt, som givetvis komme att i avsevärd grad öka denna tomts värde i och för sig, möjliggjorde en förläggning av nybyggnaden, som skulle medföra den stora fördelen, att landsstatshusets nuvarande tomtområde skulle lämnas helt obeskuret med möjlighet för framtida lokalutvidgningar. Vidare skulle nybyggnaden vid en sådan förläggning genom en direkt omkastning av byggnadens planer kunna erhålla ingång från gatan, varjämte, såsom ovan framhållits, vissa tidigare föreslagna stängsel- och planeringsarbeten icke skulle behöva komma till utförande. I detta sammanhang finge byggnadsstyrelsen framhålla, att den på det till utvidgning avsedda området befintliga byggnaden skulle rivas, och torde rivningskostnaderna ungefär motsvaras av det materialvärde, denna byggnad representerade. Beträffande de av vederbörande fondstyrelser uppställda villkoren för områdets överlåtande till statsverket hade en verkställd undersökning givit vid handen, att någon svårighet att uppfylla dessa villkor icke torde möta. Sålunda skulle, enligt vad chefen för lantmäteristyrelsen meddelat, till fondstyrelsernas förfogande kunna ställas det å bilagda förändrade planritningar över nybyggnaden med sammanträdesrum betecknade, i byggnadens bottenvåning belägna rummet om 25 kvadratmeter, vilket tidigare varit avsett till rum för assistent, jämte ett därunder i källarvåningen tidigare som reservrum angivet utrymme, som nu skulle inredas till kassavalv, varvid en särskild trappa skulle anordnas som förbindelseled mellan de båda utrymmena. Dessa anordningar droge emellertid en del kostnader, vilka av byggnadsstyrelsen beräknats till 6,500 kronor, vadan alltså den totala kostnaden för nybyggnadsförslaget skulle komma att höjas till 316,500 kronor.
Vad beträffade de kostnader, som statsverket skulle få vidkännas för de två utrymmenas uppvärmning och belysning, torde desamma komma att bliva mycket obetydliga.
Byggnadsstyrelsen tillstyrker alltså, att det statsverket gjorda erbjudandet i avseende på ovanberörda tomt nr 5 måtte antagas, samt hemställer under denna förutsättning om godkännande av den förändrade förläggningen av nybyggnaden för lantmäterikontoret jämte därmed sammanhängande förändringar beträffande plandispositionen inom sagda byggnad.
Att de nuvarande lokalerna för lantmäterikontoret och länsstyrelsen i Kopparbergs län i landsstatshuset i Falun äro otillräckliga och i övrigt mindre tillfredsställande har vitsordats såväl av samtliga i ärendet hörda myndigheter som av riksdagen. Senast har dylikt uttalande gjorts av riksdagens år 1927 församlade revisorer, vilka ansett frågan om ökat lokalutrymme för ovanberörda myndigheter i Falun böra med det snaraste vinna sin lösning. Det trängande behovet av förbättrade lokaler torde alltså få anses styrkt, och då erforderlig utredning rörande åtgärder för detta behovs tillgodoseende numera föreligger, anser jag frågan härom böra underställas innevarande års riksdag.
Berörda utredning har givit till resultat två olika förslag för lokalfrågans lösning. Byggnadsstyrelsen har sålunda föreslagit uppförande av en nybyggnad för lantmäterikontoret samt disponerande av landsstatshuset i dess helhet för länsstyrelsens behov, medan 1927 års besparingsnämnd åter ifrågasatt påbyggande av nämnda hus med ytterligare en våning samt en tillbyggnad vid ena gaveln. Även om genomförandet av sistnämnda förslag kan ske för en mindre kostnad än nybyggnadsförslaget. äro med detsamma för-
Departeraenti-
chefen.
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 15 0.
bundna olägenheter, särskilt för lantmäterikontoret. Förslaget har också rönt motstånd av de myndigheter, som skulle beröras därav. Men även i sitt av byggnadsstyrelsen modifierade skick är på- och tillbyggnadsförslaget alltjämt behäftat med vissa olägenheter, särskilt i avseende å belysningsförhållandena inom vissa delar av den utvidgade landsstatsbyggnaden och ur arkitektonisk synpunkt, vartill kommer, att det genom detta förslag vunna ökade utrymmet skulle draga en större kostnad för ytenhet än den lokalökning, som erhålles genom nybyggnadsförslaget. Genom sistnämnda förslag åter tillgodoses för en avsevärd tid framåt på ett tillfredsställande sätt de krav, som måste ställas på en lantmäterikontorslokal, samt därjämte önskemålen om förbättrade lokaler för länsstyrelsen, och har förslaget jämväl förordats av såväl lantmäterimyndigheterna som länsstyrelsen. Genom den numera yppade möjligheten att förlägga lantmäterikontorsbyggnaden till skogsmedelsfondernas tomt har detta alternativ kommit att framstå såsom än fördelaktigare för statsverket, då sagda byggnad därigenom kommer att erhålla ett ur flera synpunkter ännu bättre läge än om det förlädes å landsstatshusets nuvarande tomt, varjämte det intrång å nämnda tomt, som lantmäterikontorets förläggande därstädes skulle innebära, undvikes.
Med hänsyn till de fördelar, som — särskilt om man ser frågan på längre sikt — äro förbundna med nybyggnadsförslaget, anser jag den större kostnaden icke böra utgöra hinder för förslagets genomförande. Jag vill alltså tillstyrka, att ifrågavarande, skogsmedelsfonderna tillhöriga tomt återförvärvas för statsverkets räkning på de därför uppställda villkor samt att å sagda tomt uppföres en nybyggnad för lantmäterikontoret och därefter dettas nuvarande lokaler i landsstatshuset iordningställas för länsstyrelsens räkning, allt i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag, för en kostnad av 316,500 kronor. Härav torde för budgetåret 1928—1929 böra anvisas ett belopp, motsvarande det i statsverkspropositionen beräknade, eller 150,000 kronor.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels medgiva, att den Orsa m. fl. socknars skogsmedelsfonder tillhöriga tomten nr 5 i kvarteret nr 5 i Falun må av statsverket förvärvas på de i statsrådsprotokollet angivna villkor;
dels och för uppförande å berörda tomt av nybyggnad för lantmäterikontoret i Kopparbergs län samt för iordningställande av kontorets nuvarande lokaler för länsstyrelsen i nämnda län för budgetåret 1928—1929 anvisa ett extra reservationsanslag av .......................... kronor 150,000.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Hegenten lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Stockholm, K. L. Beckmans Boktr., 1928.
Ur protokollet: Nils Ilellenius.