angående utbyte av mark mellan kronan och staden Eslöv

Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

3 Nr 163.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utbyte av mark mellan kronan och staden Eslöv; given Stockholms slott den 2 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

B. v. Stockenström.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållit inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden Thyrén, Ribbing, Meukling, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von Stockenström.

Departementschefen, statsrådet von Stockenström anför:

Till statens spannmålslagerhus i Eslöv hör ett område om 5,700 kvadratmeter av tomten gammalt nr 137, belägen i kvarteret 503 Kornet. Ä tomten finnas uppförda byggnader för spannmålslagerhuset, vilket står under förvaltning av statens lagerhus- och fryshusstyrelse. Viss icke bebyggd del av tomtområdet beröres av de ändringar i stadsplanen, som av stadsfullmäktige i staden antagits den 4 december 1925 och av Kungl. Maj:t fastställts den 8 april 1927.

Under förarbetena till berörda stadsplanereglering föreslog den av staden tillsatta stadsplanekommittén i skrivelse den 22 februari 1924 till statens

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 163.

lagerhus- och fryshusstyrelse, att staten måtte av det till spannmålslagerhuset hörande tomtområdet utan mellanavgift överlämna till staden ett obebyggt område om cirka 1,800 kvadratmeter, å en med X a betecknad, ärendet bilagd karta utmärkt med litt. A, mot erhållande av ett med det förra jämnstort område, å kartan betecknat med litt. B, om vars förvärv kommittén avtalat med dess ägare svenska sockerfabriksaktiebolaget under förutsättning av stadsfullmäktiges godkännande. Avsikten med detta byte var att erhålla mark för framdragande av en gata, möjliggörande anordnande av eu vägport under det här framgående järnvägsspåret.

1 anledning härav har statens lagerhus- och fryshusstyrelse i skrivelse den 28 mars 1924 hemställt om Kungl. Maj:ts bemyndigande att med staden träffa avtal rörande det föreslagna markutbytet, på villkor att alla kostnader för avstyckning och lagfart bestredes av staden. I sin skrivelse har styrelsen förmält, att det område, som staten skulle överlämna (litt. A), icke vore erforderligt för spannmålslagerhuset samt att marken därstädes vore av ganska oländig beskaffenhet. Det område, som staten skulle erhålla i utbyte (litt. B), syntes styrelsen vara fullt ut lika värdefullt. Dessutom avsåge den föreslagna anordningen framdragandet av en för traktens behov erforderlig bred gata, varav jämväl spannmålslagerhuset skulle få nytta.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande den 9 april 1924 icke haft annat att erinra mot markbytet än att detsamma icke borde komma till stånd, förrän den ifrågasatta, men vid denna tid ej godkända stadsplaneändringen blivit i vederbörlig ordning fastställd.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har i efter remiss avgivet utlåtande den 31 oktober 1925 icke haft något att erinra mot markutbytet.

Av ett vid samma utlåtande fogat utdrag av stadsfullmäktiges protokoll den 2 oktober 1925 framgår, att staden dåmera av svenska sockerfabriksaktiebolaget förvärvat äganderätten till det område (litt. B), som skulle överlämnas till staten i byte, samt att stadsfullmäktige bemyndigat stadsplanekommittén att å stadens vägnar träffa avtal om markbytet.

Sedan hyggnadsrådet J. F. Liljekvist i yttrande, efter besök på platsen, tillstyrkt markutbytet, under framhållande av att detsamma vore för staten förmånligt, då det område, som staten skulle erhålla, hade bättre byggnadsgrund, har domänintendenten Sven Linders i ett efter anmodan av statens lagerhus- och fryshusstyrelse avgivet utlåtande jämväl tillstyrkt markbytet. I §itt utlåtande har domänintendenten framhållit bland annat, att över den del av lagerhusets tomt, som vore avsedd att överlämnas till staden, gata numera vore framdragen, avskärande en del av tomten. Bortsett från de skäl, som den nya stadsplanen innebure för ett byte, talade åtskilligt för att staten borde biträda detsamma. Den södra delen av lagerhustomten (den del som skulle tillfalla staden) hade hittills ej tjänat lagerhusanläggningen på minsta vis. Den vore lågt belägen och ej fullgod till bebyggande, under det att det i ersättning erbjudna området vore mycket god tomtmark, vilken verkade ytterligare tilldragande för bebyggande, sedan på andra

Kungl. Maj-.ts proposition Nr 163. 5

sidan gatan nyligen uppförts vackra bostadshus. Ur denna synpunkt motsvarade det erbjudna området i värde fullt det som skulle avstås. Vad anginge frågan, huruvida det nya området kunde motsvara det gamla vid ett eventuellt exploaterande för lagerhusets egna behov, ansåge domänintendenten att, därest lagerhuset en gång behövde tillbyggas för exempelvis magasin eller kvarn, den till överlåtande föreslagna delen borde — under förutsättning att ny stadsplan ej splittrat tomten — haft vissa fördelar ur trafiksynpunkt, särskilt med hänsyn till spåranläggning. Skulle sådana projekt kunna tänkas uppstå, syntes dock till det nya området, som ju under alla omständigheter hade bättre byggnadsgrund, ett järnvägsspår kunna indragas norr om byggnaden. Det föreslagna markutbytet syntes fördenskull vara ur statens synpunkt icke blott acceptabelt utan fördelaktigt.

Som ifrågavarande markutbyte synes för staten innebära vissa fördelar samt osäkert synes vara, huruvida vid en expropriation av området för framdragande däröver av ifrågavarande gata bättre villkor, än som innebäras i nu föreliggande förslag, kunna uppnås, vill jag tillstyrka, att det föreslagna markbytet må äga rum på de villkor statens lagerhus- och fryshusstyrelse föreslagit. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att ett utbyte av fastigheter må äga rum mellan kronan å ena sidan och staden Eslöv å andra sidan, sålunda:

att kronan till staden Eslöv överlåter av södra delen av den kronan tillhöriga arealen av tomten nr 137 i kvarteret 503 Kornet i samma stad ett område innehållande omkring 1,800 kvadratmeter, å den i ärendet företedda kartan betecknat med litt. A,

att staden Eslöv till kronan överlåter ett område likaledes av omkring 1,800 kvadratmeter, beläget öster om kronans nämnda tomt och å samma karta betecknat med litt. B, samt

att samtliga kostnader för avstyckning och lagfart av ifrågavarande områden bestridas av staden Eslöv.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, b’laga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet: Hugo Nordlander.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 137 häfl. (Nr 162—163).

Departements-

chefen.