med förslag till förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

1 Nr 218.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt; given Stockholms slott den 16 mars 1928.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Lyberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1928.

1 samt

185 häft. (Nr 218.)

2 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Förslag

till

Förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Härigenom förordnas som följer:

Inledande bestämmelse.

1 §.

Till staten skall erläggas inkomst- och förmögenhetsskatt enligt i denna förordning givna bestämmelser.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt stadgas i gällande taxeringsförordning.

Skattepliktig inkomst.

2 $.

Om vad som är att hänföra till skattepliktig inkomst, så ock om beräkning av inkomst från olika förvärvskällor, därom skall gälla vad i 17—44 §§ kommunalskattelagen är stadgat, dock med följande undantag:

till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänföres vad som tillflutit den skattskyldige genom restitution av allmänna skatter, för vilka avdrag åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet, inkomst av annan fastighet eller inkomst av rörelse får icke frånräknas det inkomstbelopp, som skall anses beskattat genom fastighetsskatt, och skall i följd härav såsom inkomst av förvärvskälla, som nu sagts, anses den enligt de i kommunalskattelagen meddelade bestämmelser beräknade nettointäkten.

3 *.

Bestämmelserna i 3 §, 4 § tredje stycket samt 64—66 §§ kommunalskattelagen skola äga motsvarande tillämpning vid taxering till inkomstoch förmögenhetsskatt.

Likaledes skola, i den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna förordning meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser skola tillämpas vid taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt, anvisningarna till kommunalskattelagen i motsvarande delar lända till efterrättelse.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

4 *.

1 mom. Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 31 § första stycket, avdrag ske för

underskott, som uppkommit vid beräkning av skattskyldigs inkomst från annan förvärvskälla än dels icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom ävensom deltagande i lotteri, dels ock fastighet och rörelse i utlandet;

allmänna skatter, som av den skattskyldige under beskattningsåret här i riket erlagts, med undantag av kronoutskylder.

Skattskyldig, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, äger jämväl åtnjuta avdrag för periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning samt för avgifter för pensionsförsäkring och för annan personförsäkring, allt i den omfattning, som i 46 § 2 mom. kommunalskattelagen sägs.

2 mom. Gift kvinna äger ock, där sådana förhållanden äro förhanden, som i 46 § 3 mom. kommunalskattelagen angivas, tillgodonjuta avdrag, som där sägs.

5 $.

Sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika förvärvskällor, minskat i förekommande fall med avdrag, som i 4 $ omförmälas, utgör taxerad inkomst.

Skattskyldighet för inkomst.

6 *.

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för inkomst åligger, såframt ej annat föreskrives i denna förordning eller i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 29 och 30 §§ sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varit här i riket bosatt:

för all inkomst, som av honom här i riket eller å utländsk ort förvärvats; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

4 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

för vad som tillflutit den skattskyldige genom restitution av allmänna skatter, för vilka avdrag åtnjutits vid tidigare års taxeringar; samt för inkomst genom utdelning å aktier, lotter i solidariska bankbolag och andelar i ekonomiska föreningar, såvitt företagen äro svenska;

b) svenska aktiebolag, solidariska bankbolag och sådana bolag, som enligt särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samfund, stiftelser, verk, inrättningar och andra inländska juridiska personer, därunder inbegripna ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar samt andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning;

för all inkomst, som av dem här i riket eller å utländsk ort förvärvats;

c) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet; för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för vinst å icke yrkesmässig avyttring av fastighet eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse;

för vad som tillflutit bolaget genom restitution av allmänna skatter, för vilka avdrag åtnjutits vid tidigare års laxeringar; samt

för inkomst genom utdelning å aktier, lotter i solidariska bankbolag och andelar i ekonomiska föreningar, såvitt företagen äro svenska.

2 mom. Vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och rederier taxeras icke, utan hänföres deras inkomst till de särskilda delägarnas inkomst med belopp, som för en var motsvarar hans andel av bolagets eller rederiets inkomst. Ej heller skall så kallat gruvbolag taxeras, utan skola dess delägare taxeras en var för den inkomst, han åtnjutit av bolagets verksamhet.

3 mom. Avlider skattskyldig, skall för det beskattningsår, då dödsfallet inträffade, oskift dödsbo efter honom taxeras såväl för inkomst, vilken den avlidne haft, som för inkomst, vilken ingått till dödsboet efter dödsfallet, och skall därvid för dödsboet tillämpas vad som enligt bestämmelserna i denna förordning skolat gälla för den avlidne.

7 §.

Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag samt för inkomst av kapital;

b) utlänning eller i utlandet bosatt svensk medborgare, vilken givit eller medverkat vid offentlig föreställning, som avses i gällande förordning angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter:

för inkomst av föreställning, för vilken dylik avgift utgjorts eller be-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218. 5

träffande vilken befrielse från avgift jämlikt särskilt stadgande i samma förordning åtnjutits;

c) staten:

för all inkomst;

d) landsting, kommuner och andra menigheter ävensom hushållningssällskap:

för afl inkomst;

e) kyrkor, akademier, vetenskapliga samfund, allmänna undervisningsverk, sjukvårds- och barmhärtighetsinrättningar jämte andra fromma stiftelser ävensom stipendiefonder, pensionsanstalter som icke äro bolag, sjukkassor, understödsföreningar, Sveriges allmänna hypoteksbank, konungariket Sveriges stadshypotekskassa, allmänna hypotekskassan för Sveriges städer, hypoteksföreningar, järnkontoret, så länge kontorets vinstmedel användas till allmänt nyttiga ändamål och kontoret icke lämnar utdelning åt sina delägare, sådana ömsesidiga försäkringsbolag för försäkring av egendom å landsbygden, å vilka lagen om försäkringsrörelse icke äger tillämpning, ävensom sådana ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolag, som avses i lagen om försäkring för olycksfall i arbete:

för all inkomst;

f) här ovan ej upptagen ägare av sådan fastighet, som omförmäles i 5 § 1 mom. kommunalskattelagen:

för inkomst av fastigheten genom dess begagnande för de i samma mom. avsedda ändamål;

g) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar, vilka icke driva bank-, emissions- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse:

för utdelning från svenska aktiebolag, svenska solidariska bankbolag och svenska ekonomiska föreningar;

h) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra inkomst- och förmögenhetsskatt.

Att personer, om vilka i 27 § förmäles, äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

Skattepliktig förmögenhet.

8 i

Skattepliktig förmögenhet utgör kapitalvärdet av den skattskyldiges nedan i 9 § 1 mom. angivna tillgångar, i den mån samma värde överstiger kapitalvärdet av hans skulder.

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

9 *.

1 mom. Vid förmögenketsberäkningen skola, i den mån ej annat framgår av 2 mom. bär nedan, såsom tillgångar upptagas:

a) fastighet, frälseränta inbegripen;

b) tomträtt, vattenfallsrätt;

c) lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i skattskyldigs förvärvsverksamhet eller att däri omsättas eller förbrukas, såsom levande och döda inventarier, råämnen, varor, förbrukningsartiklar och dylikt, gruvor, patent- och förlagsrätter, rätt till skogsavverkning å annans mark samt rätt till stenbrott och dylikt;

d) kapital, som finnes kontant tillgängligt eller utlånats eller nedlagts i obligationer eller insatts i bank eller annorstädes eller bestått av andra fordringar eller av aktier, banklotter eller andelar i ekonomiska föreningar, bolag eller rederier, i den mån samma kapital icke är att hänföra till i c) här ovan nämnd egendom;

e) lös egendom, som är avsedd för ägarens och hans familjs personliga bruk och bekvämlighet och av beskaffenhet att böra hänföras till yttre inventarier, såsom ekipage, ridhästar, automobiler, motorcyklar, lustjakter, motorbåtar och dylikt, så ock smycken;

f) besittningsrätt till fastighet, där innehavaren ej enligt 13 § skall likställas med ägare, såvida rättigheten är utan vederlag eller mot visst belopp en gång för alla upplåten för innehavarens livstid eller för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

g) rätt till ränta, avkomst av fastighet eller annan stadigvarande förmån, som icke avses i f) här ovan, såvida rättigheten är förhandenvarande och bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid eller för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång;

2 mom. Såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptagas icke:

a) kapitalvärdet av kapitalförsäkring;

b) rätt till undantagsförmåner samt till pension och annan förmån, som åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande, ävensom till sådan livränta, varom förmäles i 32 § 2 inom. a)—c) kommunalskattelagen;

c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i h) avses, därest densamma är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1,000 kronor;

d) rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter avkastningen;

e) möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för den skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

f) konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, såframt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;

7 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

g) sädana tillgångar, som avses i 1 mom. e) här ovan, därest sammanlagda värdet av dessa tillgångar icke överstiger 1,000 kronor;

li) patent- och förlagsrätter, som icke äro tillgångar i rörelse, ävensom rätt till firmanamn, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel och dylikt;

i) förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hushållskassa eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande utgifter avsedd kassa.

(Se vidare anvisningarna.)

10 $.

Värdesättning av tillgångar, som i 9 § 1 mom. omförmälas, skall ske med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång och med iakttagande av här nedan meddelade bestämmelser.

Fastighet, frälseränta inbegripen, upptages till det taxeringsvärde, som vid nämnda tidpunkt varit för densamma gällande. Var sådant värde då ej åsätt eller har under beskattningsåret omständighet inträffat, som kan under taxeringsperioden påkalla förändrad värdering, upptages fastigheten till det taxeringsvärde, som för taxeringsåret bliver densamma åsatt.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall upptagas till det värde, som rättigheten med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan anses hava betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med vedertaget affärsbruk inom det slag av verksamhet, däri egendomen är nedlagd.

Fordran, som löper med ränta, skall, därest den icke är tillgång i rörelse, upptagas till sitt kapitalbelopp utan inberäkning av under beskattningsåret upplupen men ej förfallen ränta.

Fordran, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp, som efter en räntefot av fem procent utgör fordringens förhandenvarande värde enligt vid denna förordning fogad tabell I. Osäker fordran upptages till det belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran upptages icke.

Värdepapper, som noteras å inländsk eller utländsk börs, upptages till det noterade värdet, såframt antagas kan, att detta motsvarar vad som må hava varit påräkneligt vid försäljning under normala förhållanden.

Annan för evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller förmån än frälseränta uppskattas till tjugu gånger det belopp, vartill den uppgått under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av på livstid eller viss tid utgående ränta, avkomst eller förmån uppskattas efter det belopp, rättigheten motsvarat under beskatt-

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

ningsåret, och eu räntefot av fem för hundra om året enligt de vid denna förordning fogade tabellerna II, III och IV.

Rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabellerna III och IV, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det värde, rättigheten senast för helt år motsvarat.

Är rättighet beroende av varaktigheten av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

övrig lös egendom upptages till det värde, som den kan anses hava betingat vid försäljning under normala förhållanden.

11 %.

(Se vidare anvisningarna.)

Vid förmögenhetsberäkningen skola den skattskyldiges skulder upptagas till sitt kapitalvärde, sådant detta var vid beskattningsårets utgång.

Skuld, som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse, skall upptagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men ej förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan utgiva undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift, skall vad i 10 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran eller av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande tillämpning.

Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej heller vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och därmed jämförliga skulder.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även den skattskyldiges ogul dna, på grund av taxering under beskattningsåret eller något föregående år utgående skatter. Äro grunderna för skatternas debitering vid förmögenhetsberäkningens uppgörande ännu icke bestämda, må skatterna beräknas efter senast fastställda debiteringsgrunder.

Skattskyldighet för förmögenhet.

12 $.

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt ej annat föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade på grund av överenskommelse eller beslut, varom i 29 och 30 §§ sägs:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

a) fysiska personer, vilka varit här i riket bosatta vid beskattningsårets utgång, och oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet varit bär i riket bosatta:

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort:

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på grund av medlemskapet äga del i föreningens eller samfundets förmögenhet, ägare av för gemensamt behov avsatta så kallade besparingsskogar, häradsallmänningar samt andra likartade samfälligheter, som förvaltas självständigt för delägarnas gemensamma räkning, ävensom stiftelser, samtliga dock endast såvitt de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst:

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt vare sig här i riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke varit bär i riket bosatta vid beskattningsårets utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet icke varit här i riket bosatta, samt utländska bolag:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft här i riket nedlagd.

Medlem av konungahuset är frikallad från utgörande av skatt för förmögenhet.

För skattskyldiga, om vilka i 27 § 1 mom. förmäles, bestämmes skyldigheten att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma mom. meddelade föreskrifter.

2 mom. Med här i riket nedlagd förmögenhet avses:

a) tillgångar, som omförmälas i 9 § 1 mom. a) och b), försåvitt desamma finnas här i riket;

b) tillgångar, som omförmälas i 9 § 1 mom. c) och d), försåvitt desamma finnas här i riket och äro avsedda för företag, som av skattskyldig härstädes bedrives; samt

c) svenska aktier, svenska banklotter och andelar i svenska ekonomiska föreningar, bolag och rederier, i den mån dessa tillgångar icke ingå under b) i detta mom.

När skattskyldighet föreligger allenast för här i riket nedlagd förmögenhet, får vid förmögenhetsberäkningen avdrag ske allenast för skuld, som häftar vid dylik förmögenhet.

(Se vidare anvisningarna.)

13 §.

I fråga om skyldighet att erlägga skatt för förmögenhet likställes med ägare:

a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller med stadgad åborätt; innehavare av så kallad ofri tomt i stad och den som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt; innehavare av skogsområde, som blivit av staten upplåtet till bergshanteringens understöd;

b) efterlevande make, som under sin livstid äger åtnjuta avkastningen

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

av förmögenhet, tillhörande den först avlidne makens kvarlåtenskap, så ock annan, vilken äger sådan rätt i fråga om förmögenhet, vartill äganderätten tillagts någon hans avkomling.

14 $.

Har skattskyldig hemmavarande barn, som vid taxeringsårets ingång icke fyllt 21 år, skall, därest barnets till inkomst- och förmögenhetsskatt beräknade beskattningsbara belopp icke uppgår till minst 10 kronor, den skattskyldige taxeras jämväl för barnets förmögenhet.

Beräkning av inkomst- och förmögenhetsskatt.

15 $.

Till grund för beräkningen av inkomst- och förmögenhetsskatt skall läggas sammanlagda beloppet av den skattskyldiges taxerade inkomst samt en sextiondel av hans och i förekommande fall hans omyndiga barns skattepliktiga förmögenhet. Är han skattskyldig allenast för inkomst eller allenast för förmögenhet, skall till grund för skattens beräkning läggas inkomsten eller en sextiondel av förmögenheten efter ty nyss är sagt.

Det sålunda bestämda beloppet utgör taxerat belopp och skall utföras i fulla tiotal kronor, så att överskjutande belopp, som ej uppgår till fullt tiotal kronor, bortfaller.

16 §.

1 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela beskattningsåret, äger att å det taxerade beloppet åtnjuta statligt ortsavdrag (grundavdrag och familjeavdrag), vars storlek bestämmes med hänsyn till de ortsgrupper, varom förmäles i 48 § 1 mom. kommunalskattelagen.

Grundavdraget utgör i ortsgrupp I: 680 kronor; i ortsgrupp II: 760 kronor; i ortsgrupp III: 840 kronor; i ortsgrupp IV: 920 kronor och i ortsgrupp V: 1,000 kronor.

Skattskyldig, vilken under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin hustru eller som haft hemmavarande eller av den skattskyldige helt eller delvis underhållet barn under 16 år, vilket icke haft minst 450 kronors inkomst, är berättigad att, utöver grundavdrag, åtnjuta familjeavdrag. Familjeavdraget utgör, med lika belopp för hustru och varje barn, i ortsgrupp I: 240 kronor; i ortsgrupp II: 280 kronor; i ortsgrupp III: 320 kronor; i ortsgrupp IV: 360 kronor; samt i ortsgrupp V: 400 kronor.

Skattskyldig, som under beskattningsåret haft husföreståndarinna hos sig anställd, äger, därest han varit ogift (varmed jämställes änkling, änka eller frånskild) och haft hemmavarande barn, för vilket han varit berätti-

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

gad erhålla avdrag, att åtnjuta samma familjeavdrag, som tillkommer skattskyldig för hustru.

För barn, vilkas föräldrar icke varit under beskattningsåret gifta med varandra eller, ehuru gifta med varandra, levt åtskilda, skall, därest enligt nu givna bestämmelser båda föräldrarna skulle vara berättigade till avdrag för barnet, avdraget tillkomma fadern, om denne haft barnet i sin vård under hela eller större delen av beskattningsåret, men eljest modern.

2 mom. Skattskyldig fysisk person, som varit här i riket bosatt allenast under en del av beskattningsåret, äger att å det taxerade beloppet åtnjuta statligt ortsavdrag, utgörande för varje kalendermånad eller del därav, varunder han varit här i riket bosatt, en tolvtedel av det enligt bestämmelserna i 1 mom. medgivna avdrag. Det avdragsbelopp, som sålunda erhålles, avrundas nedåt till jämna tjugotal kronor.

3 mom. Bestämmelserna i 49 § kommunalskattelagen skola äga motsvarande tillämpning vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

17 $.

1 mom. Skattskyldigs beskattningsbara belopp skall, med iakttagande av vad nedan i 19 § stadgas, fastställas enligt de i 2 och 3 mom. angivna grunder.

2 mom. För fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret, skall det taxerade beloppet minskas, förutom med statligt ortsavdrag,

om det taxerade beloppet uppgår till eller överskjuter ortsavdragets dubbla summa, med ett belopp motsvarande hälften av ortsavdraget och,

om det taxerade beloppet ej uppgår till ortsavdragets dubbla summa, med hälften av det belopp, varmed det taxerade beloppet överskjuter ortsavdraget.

Finnes skattskyldigs skatteförmåga vara väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka familjeavdrag är medgivet, eller annan därmed jämförlig omständighet, må efter vederbörande beskattningsnämnds beprövande den skattskyldiges taxerade belopp minskas med ytterligare ett belopp av högst 1,000 kronor.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till jämna tiotal kronor och utgör för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbart belopp.

3 mom. För annan skattskyldig än som i 2 mom. avses utgör det taxerade beloppet tillika beskattningsbart belopp.

4 mom. Fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret och vilkens beräknade taxerade belopp icke uppgår till 600 kronor, skall icke utgöra inkomst- och förmögenhetsskatt.

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

I övrigt inträder skatteplikt i fråga om inkomst- och förmögenhetsskatt:

för fysisk person, som varit här i riket bosatt under hela eller någon del av beskattningsåret: då det beräknade beskattningsbara beloppet uppgår till minst 10 kronor;

för annan skattskyldig: då det beräknade taxerade beloppet uppgår till minst 100 kronor.

18 §.

Inkomst- och förmögenhetsskatt utgår med viss i särskild ordning bestämd procent av ett för den skattskyldige fastställt grundbelopp, som uträknas enligt nedan angivna grunder.

a) För fysiska personer, oskifta dödsbon, svenska ekonomiska föreningar och utländska bolag utgör grundbeloppet:

för den del av det beskattningsbara beloppet, som icke överstiger 10,000 kronor, 3 procent;

för den del av det beskattningsbara beloppet, som överstiger

dock att grundbeloppet icke må i något fall överstiga 12 procent av det beskattningsbara beloppet.

b) För svenska aktiebolag och svenska solidariska bankbolag, vad beträffar försäkringsaktiebolag för den del av inkomsten, som belöper på aktieägarna i denna deras egenskap, fastställes grundbeloppet sålunda:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

varvid dock iakttages, att skattens grundbelopp icke må i något fall med mera än lialva det överskjutande beskattningsbara beloppet överstiga det grundbelopp, som högst skolat påföras bolaget, därest dess beskattningsbara belopp hade varit allenast så stort, att bolaget varit att hänföra till närmast lägre skatteklass.

Med inkomstprocent förstås här det procenttal, efter helt år räknat, som det beskattningsbara beloppet eller, om bolaget haft intäkt av utdelning, för vilken jämlikt 7 § g) skatteplikt icke föreligger, det beskattningsbara beloppet med tillägg av behållen inkomst av utdelningen utgör av bolagets kapital.

Till kapital, varom här är fråga, räknas för aktiebolag och solidariska bankbolag såväl aktie- eller lottkapital som ock reservfond. Aktie- eller lottkapitalet upptages till det belopp, som angivits i ingående balansräkningen för beskattningsåret, eller, om aktie- eller lottkapitalet samma år undergått förändring, till medelstorleken därav under nämnda år. På samma sätt förfares vid beräkning av reservfonden.

c) För svensk försäkringsanstalts inkomst, i den mån den icke belöper på aktieägare i denna deras egenskap, utgör grundbeloppet sex procent av det beskattningsbara beloppet.

d) För sparbank utgör grundbeloppet fyra procent av det beskattningsbara beloppet.

e) För andra skattskyldiga än dem, som avses under a)—d) här ovan, utgör grundbeloppet tre procent av det beskattningsbara beloppet.

(Se vidare anvisningarna.)

19 $.

1 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt tillsammans, taxeras en var för sin inkomst och förmögenhet samt mannen därjämte för boets gemensamma inkomst och förmögenhet. Har vid dylik taxering avdrag, varom i 4 § 1 mom. förmäles, eller skuld, som i 8 § avses, helt eller delvis ej kunnat utnyttjas å den därtill närmast berättigade makens inkomst eller förmögenhet, må bristen avräknas å den andra makens inkomst eller förmögenhet. Skatteplikt enligt 17 § 4 mom. bedömes med hänsyn till båda makarnas sammanlagda beräknade taxerade belopp. Ortsavdrag ävensom beskattningsbart belopp beräknas för makarna gemensamt, och skall skatt beräknas efter det sålunda bestämda beskattningsbara beloppet samt, därest någondera maken det påfordrar, fördelas dem emellan efter förhållandet mellan deras taxerade belopp.

2 mom. Äkta makar, som under beskattningsåret levt åtskilda, skola i fråga om taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt anses såsom av varandra oberoende skattskyldiga.

20 §.

För varje år bestämmes den för alla skattskyldiga enhetliga procent av de i 18 § omförmälda grundbelopp, med vilken inkomst- och förmögenhetsskatt skall för det året utgå.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

15 Eftertaxering.

21 §.

Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning vid taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har därav föranletts, att han icke blivit taxerad till inkomst- och förmögenhetsskatt eller att han blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han eftertaxeras till inkomst- och förmögenhetsskatt att utgå med det belopp, som genom berörda förfarande undandragits statsverket.

Eftertaxering må icke ske senare än fem år efter det år, då taxeringen rätteligen bort äga rum. Har den skattskyldige avlidit, åsättes taxeringen hans dödsbo, dock att sådan taxering icke må ske senare än två åT efter utgången av det kalenderår, under vilket bouppteckning efter honom blivit ingiven för registrering.

Beskattningsort.

22 §.

1 mom. Skattskyldig taxeras enligt denna förordning li hemortskommunen. Saknar skattskyldig hemortskommun, skall han taxeras i Stockholm.

2 mom. Eftertaxering, som i 21 § omförmäles, skall ske där, varest taxeringen bort verkställas, om den skett i rätt tid.

Allmänna bestämmelser.

23 $.

Har behållningen i boet efter avliden skattskyldig, som vid dödsfallet varit här i riket bosatt, ej överstigit 20,000 kronor, och har den avlidne efterlämnat make, oförsörjda barn eller andra bodelägare, som vid hans frånfälle varit beroende av honom för sin försörjning, må dödsboet kunna av beskattningsnämnd helt eller delvis befrias från skattskyldighet för sådan den avlidnes inkomst eller förmögenhet, som skolat upptagas till beskattning under det år, han avlidit, eller under året näst därefter. Fråga om befrielse, som här avses, upptages beträffande inkomst och förmögenhet, som skolat taxeras under dödsåret, av beskattningsnämnd för detta eller nästpåföljande år samt beträffande inkomst och förmögenhet, som skolat taxeras under året efter dödsåret, av beskattningsnämnd för detta år.

24 %.

För inkomst- och förmögenhetsskatt, som påförts avliden person eller på grund av bestämmelserna i 6 § 3 mom. oskift dödsbo efter honom,

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

svare dödsboet ej med mera än tillgångarna i boet. Är boet skiftat, svare bodelägare icke för mera än vad av skatten å hans lott belöper och icke i något fall med mera, än hans lott i boet utgör.

Lag samma vare om inkomst- och förmögenhetsskatt, som på grund a.v eftertaxering påförts i stället för avliden person hans dödsbo.

25 $.

1 mom. Vad i denna förordning stadgas om person, som varit här i riket bosatt, skall jämväl äga tillämpning å person, som i Sverige stadigvarande vistats utan att vara härstädes bosatt.

2 mom. Med utländskt bolag skall, där ej annat uttryckligen stadgas, i denna förordning likställas främmande stat samt utländsk menighet, försäkringsanstalt och förening ävensom annan här i riket icke hemmahörande juridisk person.

26 §.

Å svensk medborgare, som tillhört svensk beskickning hos utländsk makt eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som på grund av sin tjänst varit bosatt utomlands, skall tillämpas vad i denna förordning stadgas angående här i riket bosatt person.

Vad nu sagts gäller jämväl sådan persons hustru samt barn under 16 år, därest de varit svenska medborgare och bott hos honom.

27 $.

1 mom. Person, som tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som icke varit svensk medborgare, anses i beskattningshänseende icke hava varit här i riket bosatt. Sådan person åtnjuter, förutom den inskränkning i skattskyldigheten som följer av vad nu sagts, frikallelse från skattskyldighet för inkomst genom utdelning å svenska aktier, lotter i svenska solidariska bankbolag och andelar i svenska ekonomiska föreningar samt för förmögenhet, som utgöres av dylika aktier, banklotter och andelar. Skatt skall av person, varom nu är fråga, utgöras i den kommun här i riket, där han senast under beskattningsåret haft sitt egentliga bo och hemvist eller, utan att sådant fall förelegat, stadigvarande vistats.

Vad ovan sagts gäller jämväl sådan persons hustru, barn under 16 år och enskilda tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare.

2 mom. Svensk medborgare, som tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning, är frikallad från skattskyldighet för inkomst av sin tjänst hos den främmande makten.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 2 IS.

3 mom. Olönad utländsk konsul, vare sig han varit svensk eller utländsk medborgare, beskattas icke för de förmåner, som han åtnjutit på grund av tjänst hos den främmande makten.

28 Där för tillämpningen av denna förordning erfordras tabeller eller föreskrifter utöver vad de vid förordningen fogade tabellerna och anvisningarna innehålla, äger Konungen utfärda sådana tabeller eller föreskrifter.

Om undantag från denna förordnings bestämmelser i vissa fall.

29 §.

1 mom. Är inkomst eller förmögenhet, för vilken inkomst- och förmögenhetsskatt skall utgöras, tillika underkastad motsvarande beskattning i annan stat, och har, till förekommande av eller lindring i dylik dubbelbeskattning, överenskommelse träffats om uppdelning av beskattningsrätten mellan nämnda stat och Sverige eller förordnande meddelats, att viss inkomst eller viss förmögenhet eller inkomst eller förmögenhet av visst slag skall helt eller delvis vara fri från beskattning här i riket, skall beskattning, som äger rum med tillämpning av överenskommelse eller förordnande, varom nu sagts, anses hava ägt rum enligt denna förordning.

2 mom. Konungen äger, till förekommande av eller lindring i sådan dubbelbeskattning, som i 1 mom. sägs, med annan stats regering träffa överenskommelse, såvitt avser fördelning i beskattningshänseende mellan berörda stat och Sverige av inkomst eller förmögenhet, som är underkastad dubbelbeskattning, eller ock, under förutsättning av ömsesidighet i tilllämpliga hänseenden, förordna, att viss inkomst eller viss förmögenhet eller inkomst eller förmögenhet av visst slag skall helt eller delvis vara fri från beskattning här i riket.

I fall, varom i detta mom. förmäles, må Konungen förklara, att inkomstoch förmögenhetsskatt skall av skattskyldig utgöras till högre belopp än gällande bestämmelser eljest skulle föranleda, dock att skatten ej må komma att uppgå till större andel, procentuellt beräknad, av det på grundval av överenskommelsen eller förordnandet fastställda beskattningsbara beloppet, än skatten skulle utgjort av det beskattningsbara belopp, som skulle hava fastställts, om hänsyn ej tagits till överenskommelsen eller förordnandet.

Överenskommelse med främmande stats regering i fråga, varom i detta mom. förmäles, skall upphöra att gälla senast vid det årsskifte, som in faller närmast efter det en uppsägningstid av högst sex månader tilländalupit.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 sand. 185 höft. (Nr 218.) 3

18 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

3 mom. Konungen äger meddela de närmare föreskrifter, som må finnas erforderliga för tillämpning av överenskommelser eller förordnanden, varom i denna paragraf stadgas.

30 $.

Under förutsättning av ömsesidighet må Konungen medgiva befrielse från utgörande av skatt för inkomst av främmande stat tillhörig, för dess beskickning eller konsulat härstädes avsedd fastighet, så ock för förmögenhet, bestående av sådan fastighet.

31 §.

Skall i anledning av överenskommelse eller beslut, varom i 29 § eller 30 § sägs, inkomst, som enligt denna förordning är skattepliktig, ej här i riket beskattas, får, därest underskott uppkommer vid inkomstberäkningen, sådant underskott icke vid taxering avräknas å inkomst, som skall tagas till beskattning härstädes.

Skuld, som häftar vid förmögenhet, vilken jämlikt överenskommelse eller beslut, varom i 29 § eller 30 § sägs, ej skall här i riket beskattas, får icke vid taxering avräknas från förmögenhet, som skall tagas till beskattning härstädes.

32 $.

Om skattskyldig blivit genom beslut av vederbörande myndigheter beskattad för samma inkomst eller förmögenhet såväl här i riket som i utländsk stat, må Konungen på ansökan av den skattskyldige efter vederbörandes hörande kunna, därest ömmande omständigheter eller eljest synnerliga skäl föreligga, till undvikande av eller lindring i dubbelbeskattningen, förordna om efterskänkande av inkomst- och förmögenhetsskatt. Har skatten redan erlagts, återbekommes den i den ordning, som för restitution av kronoutskylder stadgas.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1929.

Genom förordningen upphävas:

förordningen den 28 oktober 1910 (nr 115) om inkomst- och förmögenhetsskatt, sådan den lyder efter de ändringar i eller tillägg till densamma, som innehållas i senare därom utfärdade författningar;

förordningen den 28 oktober 1910 (nr 116) angående bevillning av |ast egendom samt av inkomst, sådan den lyder efter de ändringar i eller tillägg till densamma, som innehållas i senare därom utfärdade författningar;

förordningen den 22 maj 1925 (nr 155) mod föreskrifter angående medgivande i vissa fall av undantag från gällande bestämmelser om inkomstoch förmögenhetsskatt m. m., sådan den lyder efter senare i densamma gjorda ändringar; ävensom

förordningen den 27 juni 1927 (nr 310) om fastighetstaxering år 1929.

19 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Restitution av skatt, som avses i 19 § 2 mom. förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt sådant detta lagrum lydde enligt förordning den 31 oktober 1919 (nr 733), (B-skatt), skall fortfarande äga rum i den ordning, varom sladgas i förordningen den 14 maj 1926 (nr 126) om ändring i vissa delar av förordningen den 28 oktober 1910 om inkomst- och förmögenhetsskatt, och skall därvid å grundbeloppet tillämpas det procenttal, som jämlikt 20 § i den nya förordningen blivit bestämt att gälla för det år, under vilket utdelning, som föranlett restitution, ägt rum.

Beträffande efterbeskattning till bevillning för inkomst samt till inkomstoch förmögenhetsskatt, som skolat utgöras enligt de äldre förordningarna, skola dessa fortfarande äga tillämpning.

Vad som stadgas i punkterna 4 och 6—8 av de särskilda övergångsbestämmelser, som skola iakttagas vid kommunalskattelagens tillämpning, skall äga motsvarande tillämpning jämväl vid taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt.

Anvisningar

till 9 och 10 §§.

1. Tillgång, som efter ty i denna paragraf sägs skall ingå i förmögenhetsberäkningen, skall därvid upptagas, även om den under beskattningsåret icke lämnat avkastning. Oanvända tomter samt aktier och andra värdehandlingar skola alltså medtagas, även om någon inkomst därav ej influtit under året.

2. Såsom affärsbruk i rörelse får anses gälla, att tillgångar, som äro avsedda till stadigvarande bruk i rörelsen, upptagas till anskaffningsvärdet, därå årliga avskrivningar göras för utrangering, slitning och annan värdeminskning. Emellertid förekommer understundom, att avskrivningar å tillgångar till stadigvarande bruk i rörelsen icke verkställas eller göras i större omfattning, än som varit av förhållandena påkallad. Härtill skall hänsyn tagas vid värdesättningen av tillgångarna, så att vederbörliga avskrivningar alltid beräknas men tillika hållas inom skäliga belopp.

Lager av råämnen eller varor värderas såsom helhet utan hänsyn till påräknelig vinst vid försäljning i detalj.

I fråga om värdesättning av tillgångar inom jordbruk med binäringar samt skogsbruk gäller, att levande inventarier sättas till sitt värde i allmänna marknaden, och att vid värdesättning av döda inventarier samma förfarande följes, som ovan är för rörelse angivet.

3. Är fordran för sin tillkomst gjord beroende av ett villkor, som är ovisst, antingen i den meningen att det är osäkert, om den såsom villkor bestämda tilldragelsen kommer att inträffa, eller i den meningen att det visserligen är säkert, att tilldragelsen skall inträffa, men ovisst när,

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

skall fordringen, icke medräknas. Däremot har den omständigheten, att fordran, som löper utan ränta, ännu ej är förfallen till betalning, betydelse endast för beräkningen av dess förhandenvarande värde (10 §).

4. Rättighet skall anses vara bestämd att tillgodonjutas för tid, som icke kommer att utlöpa inom fem år efter beskattningsårets utgång, även för det fall att viss tid icke blivit bestämd, men anledning icke förefinnes att antaga, att rättigheten kommer att upphöra tidigare än efter det femte årets utgång.

till 12 §.

Såsom här i riket nedlagd förmögenhet anses icke vad någon placerar i svenska obligationer eller i inteckningar i här belägen fastighet eller vad han har innestående på bankräkning här i riket eller eljest har att här fordra, där fordringen icke grundar sig på affärsverksamhet, som han, ensam eller jämte annan, här i riket utövat. Ej heller föranleder den omständigheten, att utom riket bosatt person under vistelse här i riket medfört värdehandlingar eller annan lös egendom eller att han anförtrott dylik egendom i vård hos annan härstädes, att egendomen blir att anse såsom här i riket nedlagd förmögenhet.

till 18 §.

För försäkringsaktiebolag, som driver livförsäkringsrörelse, skall den enligt 30 § 2 mom. kommunalskattelagen beräknade del av inkomsten, som motsvarar en tredjedel av den beräknade räntan å premiereserv och premieåterbäringsreserv, icke anses belöpa å aktieägarna i denna deras egenskap. I vad mån annan inkomst skall anses belöpa på aktieägarna i denna deras egenskap, får avgöras enligt av Konungen fastställda grunder för bolaget eller bolagsordningen. På grund härav kommer för bolag, som meddelar livförsäkring och därutöver icke annan försäkring än personförsäkring, att som aktieägarnas andel i inkomsten upptagas det belopp, vilket genom bolagsstämmas beslut tillförts dem av beskattningsårets vinst, däri icke inberäknat vid beskattning avdragsgilla avsättningar till aktieägarnas fonder.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

21 Tabell I

utvisande kapitalvärdet, etter en räntefot av 5 procent, av en etter förloppet av nedanstående antal år till betalning förfallen fordran eller skuld å 100 kronor, därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Tabell II

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent, av en under nedanstående antal år utgående, vid slutet av varje år till betalning förfallen ränta (avkomst, förmån) å 1 krona.

Utgår beloppet i stället vid början av varje år, erhålles kapitalvärdet genom att öka närmast föregående tal med 1.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

23 Tabell III

utvisande kapitalvärdet, etter en räntefot av 5 procent, av en livränta eller annan förmån, som vid slutet av varje år under en persons av mankön livstid utgår med belopp eller till värde av 1 krona.

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0.25. Utgår den vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.37 5. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

Tabell IV

utvisande kapitalvärdet, efter en räntefot av 5 procent, av en livränta eller annan förmån, som vid slutet av varje år under en persons av kvinnkön livstid utgår med belopp eller till värde av 1 krona.

Utgår livräntan i stället vid slutet av varje halvår, ökas kapitalvärdet med 0-25. Utgår den vid slutet av varje kvartal, ökas det med 0.876. Utgår den vid början av varje år, ökas det med 1.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 218.

25 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 16 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden Thyrén, Ribbing, Gärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von Stockenström.

Efter gemensam beredning med cheferna för utrikes- och socialdepartementen anför chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg:

Då förslag till kommunalskattereform förelädes 1927 års riksdag, framlades ock i proposition nr 103 förslag till förordning om statlig inkomstoch förmögenhetsskatt. Detta förslag godkändes i huvudsak av kommunalskatteutskottet vid samma riksdag. Kungl. Maj:t har förut i dag beslutat, att kommunalskattefrågan skall ånyo föreläggas riksdagen till prövning; och får jag i anslutning härtill anmäla förslag till förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Detta författningsförslag överensstämmer i allt väsentligt med det år 1927 framlagda förslaget. I det förslag, som nu framlägges, hava dock vidtagits vissa ändringar i anslutning till de ändrade bestämmelser, som jag föreslår i fråga om kommanditbolags, understödsföreningars och sparbankers skattskyldighet, om beskattning av royalty, om ortsavdrag m. m. Angående samtliga dessa ändringar hänvisar jag till vad jag därom anfört beträffande förslaget till kommunalskattelag. Därjämte hava på en del ställen i författningsförslaget vidtagits redaktionella ändringar, vilka icke torde erfordra någon särskild motivering.

Föredragande departementschefen uppläser härefter förslag till förordning om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt hemställer, att detta förslag måtte i proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan hehagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Regenten bifalla, och skall till riksdagen avlåtas proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Einar Regnér.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 185 haft. (Nr 218.)