lagen.nu
Prop. 1928:239

angående godkännande av en mellan Sverige och Frankrike undertecknad förlik¬ nings- och skiljedomstraktat

Typ
Proposition
Källa
weburn.kb.se

Kungl. Maj:ts proposition nr 289.

1 Nr 239.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande av en mellan Sverige och Frankrike undertecknad förliknings- och skiljedomstraktat; given Stockholms slott den 16 mars 1928.

Under åberopande av bifogade utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för denna dag samt med överlämnande av texten till en i Paris den 3 mars 1928 under förbehåll om riksdagens godkännande undertecknad förliknings- och skiljedomstraktat mellan Sverige och Frankrike vill Kungl. Maj:t härmed äska riksdagens godkännande av denna traktat.

Under Hans Majestäts,

Min allernadigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Eliel Löfgren.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 1 samt. 204 häft. (Nr 289.)

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 16 mars 1928.

Närvarande:

Statsministern Ekman, ministern för utrikes ärendena Löfgren, statsråden Thyrén, Ribbing, (tärde, Pettersson, Rosén, Hamrin, Almkvist, Lyberg, von Stockenström.

Ministern för utrikes ärendena anför:

Mellan Sverige och Frankrike består för närvarande en skiljedomskonvention av den 9 juli 1904, avslutad för en tid av fem år och genom notväxling den 27 oktober 1909 förnyad att gälla med sex månaders uppsägning för ytterligare perioder av fem år.

1904 års skiljedomskonvention innehåller de vid tiden för dess tillkomst vanliga undantagen för tvister, som beröra de fördragsslutande staternas vitala intressen, oavhängighet och ära eller beröra tredje stats intressen. Någon särskild överenskommelse rörande förlikningsförfarande har hittills icke förelegat mellan de båda länderna.

Det har med hänsyn härtill ansetts önskvärt att 1904 års konvention ersattes med ett avtal innefattande bestämmelser om fredligt avgörande av alla mellan Sverige och Frankrike eventuellt uppkommande tvister.

Med anledning av en från svensk sida framförd förfrågan rörande franska regeringens ställning till avslutande av ett sadant avtal meddelade franska regeringen efter förberedande konversationer i Paris, att den med tillfredsställelse skulle hälsa varje steg i riktning mot en vidsträcktare tillämpning av grundsatsen om fredligt avgörande av mellanfolkliga tvister, och att den i överensstämmelse härmed vore beredd att upptaga förhandlingar med Sverige om ett nytt avtal av så vidsträckt räckvidd som möjligt.

I december 1926 föreslog därefter franska regeringen att till grund för förhandlingarna om en svensk-fransk förliknings- och skiljedomstraktat skulle läggas ett fransk-schweiziskt avtal i ämnet av den 6 april 1925. Enligt detta avtal skola alla tvister i första hand hänskjutas till förlikningsförfarande. Kommer förlikning ej till stånd, skola rättstvister underställas den fasta mellanfolkliga domstolen, och övriga tvister — de s. k. intressetvisterna avgöras av en enligt reglerna i 1907 års Haagkonvention för varje särskilt fall tillsatt skiljedomstol.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

3 Det franska förslaget ansågs kunna i princip biträdas från svensk sida, men i ett par avseenden framställdes önskemål om jämkningar och preciseringar.

Med hänsyn till intressetvister betonades önskvärdheten av att särskilt stadgande infördes därom, att sådana tvister skola avgöras efter rätt och billighet (ex aequo et bono).

I fråga om rättstvister påyrkades att förlikningsförfarande skulle komma till stånd allenast i form av överenskommelse mellan parterna och ej, såsom i det fransk-schweiziska avtalet, så snart endera parten framställde begäran därom. Detta önskemål har företrädesvis sin grund däri, att det ej minst för en mindre stat torde vara av betydelse att möjlighet hålles öppen för ett omedelbart domstolsavgörande av varje rättsfråga.

Vid sedermera i Paris fullföljda förhandlingar har enighet nåtts om ett förslag till avtalstext, vari de nu nämnda svenska synpunkterna vunnit beaktande. Vid föredragning den 2 mars 1928 bemyndigade Kungl. Maj:t sändebudet i Paris att för Sveriges del underteckna en förliknings- och skiljedomstraktat mellan Sverige och Frankrike. I enlighet härmed har en sådan traktat den 3 mars 1928 undertecknats, från svensk sida under förbehåll om riksdagens godkännande.

Den nu undertecknade traktaten innebär, att alla mellan de fördragsslutande parterna uppkommande tvister kunna underställas bindande avgörande. Den är alltså av samma räckvidd som de av riksdagen tidigare godkända traktaterna med de nordiska länderna, Belgien och Österrike. I sina allmänna drag innebär traktaten, att rättstvister skola hänskjutas antingen till den fasta mellanfolkliga domstolen eller till en för det särskilda fallet enligt 1907 års Haagkonvention tillsatt skiljedomstol; genom överenskommelse mellan parterna kan dessförinnan förlikningsförfarande bringas i tillämpning. Intressetvister återigen skola alltid i första hand hänskjutas till förlikningsförfarande. Kommer förlikning ej till stånd, skola dessa tvister underställas en för det särskilda fallet tillsatt skiljedomstol, sammansatt enligt regler, som överensstämma med dem, vilka gälla för förlikningsnämndens sammansättning.

Tvister, för vilkas biläggande särskilt förfarande stadgats i andra mellan Sverige och Frankrike gällande avtal, skola emellertid avgöras enligt bestämmelserna i dessa avtal (art. 1, st. 3). Enligt art. 2 må vidare icke tvister, som enligt endera partens inre lagstiftning skola avgöras av dess egna domstolar, hänskjutas till det i traktaten angivna förfarandet, innan slutligt utslag avkunnats.

De allmänna stadgandena rörande förliknings för farandet återfinnas i art. 1, vari föreskrives, att alla tvister mellan svenska regeringen och franska republikens regering, vilka icke kunnat lösas på vänskaplig väg genom sedvanliga diplomatiska förhandlingar, skola underställas en ständig förlikningsnämnd, dock vad tvister av rättslig art beträffar endast därest de båda regeringarna därom äro ense. Detaljerade bestämmelser rörande den ständiga förlikningsnämndens sammansättning och förfarandet inför denna nämnd återfinnas i art.

4 Kungl. Maj :ts proposition nr 239.

3—14. De överensstämma i allt väsentligt med motsvarande bestämmelser i flere av Sveriges under senare år avslutade förliknings- och skiljedomstraktater. Förlikningsnämnden skall alltså bestå av fem medlemmar, av vilka vardera parten utser en och parterna gemensamt välja de tre övriga. Nämnden skall ej äga att fatta beslut berörande själva tvistens föremål, annat än om samtliga medlemmar erhållit vederbörlig kallelse till sammanträdet och ordföranden jämte minst två andra medlemmar äro närvarande.

Förfarandet i rättstvister regleras i art. 15.

Kommer överenskommelse mellan parterna i det särskilda fallet ej till stånd om tvistens hänskjutande till den ständiga förlikningsnämnden, eller har sådan överenskommelse väl träffats men förlikning ej uppnåtts, skola enligt nämnda artikel tvister, vilka gälla en av endera parten hävdad rätt, som av motparten bestrides, och särskilt de i art. 13 av akten för Nationernas förbund omnämnda slagen av tvister, genom skiljeavtal hänskjutas antingen till den fasta mellanfolkliga domstolen, i den ordning och med iakttagande av det förfarande, som angivas i domstolsstadgan, eller till en skiljedomstol, i den ordning och med iakttagande av det förfarande, som angivas i 1907 års Haagkonvention.

Om enighet ej uppnås mellan parterna rörande skiljeavtalet, skall vardera parten äga att, efter därom en månad i förväg lämnad underrättelse, genom ansökan direkt hänskjuta tvisten till den fasta mellanfolkliga domstolen.

Motsvarande bestämmelser hava tidigare kommit till användning i förliknings- och skiljedomstraktaten av den 3 november 1925 mellan Sverige och Polen. Skulle skiljedomsförfarande anlitas, gäller enligt 1907 års Haagregler att skiljedomstolen, om parterna ej träffa annan överenskommelse, skall bestå av fem å den permanenta skiljedomstolens i Haag namnförteckning upptagna medlemmar, av vilka vardera parten utser två och de fyra sålunda utsedda gemensamt välja en överskiljedomare.

Om det för intressetvister föreskrivna obligatoriska förlikningsförfarandet icke lett till resultat, skola sådana tvister hänskjutas till en skiljedomstol, tillsatt för det särskilda fallet. Domstolen skall avgöra tvisten efter rätt och billighet (ex aequo et bono).

Om annan överenskommelse ej träffas mellan parterna rörande sammansättningen av denna skiljedomstol, skall den bestå av fem medlemmar, vilka utses enligt de för förlikningsnämnden gällande reglerna, för vilka nyss en redogörelse lämnats. Skiljedomstolen skall vara tillsatt inom tre månader efter det att yrkande framställts om skiljedom. Det förutsättes, att tvisten hänskjutes till denna skiljedomstol genom ett av parterna undertecknat skiljeavtal. Skulle emellertid parterna icke kunna enas om sådant skiljeavtal, skall vardera parten äga att direkt anhängiggöra tvisten vid skiljedomstolen efter därom en månad i förväg lämnad underrättelse.

Dessa regler lämna parterna större frihet än vad som förefinnes, då skilje-

Kungl. Maj:Is proposition nr 230.

domstolen skall tillsättas enligt 1907 års Haagregler, att vid utseendet av skiljedomare anlita annan sakkunskap än den rent juridiska.

I de sista artiklarna ingå slutligen en del allmänna bestämmelser.

Enligt art. 17 förbinda sig de fördragsslutande parterna att under ett i kraft av traktaten inlett förfarande icke vidtaga några åtgärder, som skulle kunna bidraga till en skärpning av tvisten. Parterna skola vidare ställa sig till efterrättelse de föreskrifter om provisoriska åtgärder, som lämnas av den fasta domstolen, resp. skiljedomstolen eller förlikningsnämnden. I tidigare svenska avtal har sådan befogenhet icke tilldelats förlikningsnämnden.

Meningsskiljaktighet angående traktatens tillämpning skall enligt dess art. 18 direkt hänskjutas till den fasta mellanfolkliga domstolen i den ordning, som angives i art. 40 av stadgan för nämnda domstol.

Den nya traktaten, som upphäver 1904 års skiljedomskonvention, skall enligt art. 20 gälla för en tid av tio år och skall därefter, om den ej senast sex månader före giltighetstidens utgång blivit uppsagd, anses förlängd för nya perioder av fem år. Tvist, som vid utlöpandet av traktatens giltighetstid är föremål för ett i kraft av traktaten inlett förfarande, skall slutbehandlas i enlighet med traktatens bestämmelser; detta stadgande återgiver en i de nordiska konventionerna angående fredligt avgörande av tvister intagen bestämmelse.

Av vad jag nu anfört torde framgå, att den nya förliknings- och skiljedomstraktaten med Frankrike väl tillgodoser de synpunkter, vilka varit bestämmande för de av Sverige avslutade nyare avtalen om fredligt avgörande av tvister. Att en traktat av denna vidsträckta räckvidd undertecknats mellan Sverige och Frankrike utgör ett nytt och glädjande bevis på styrkan av de vänskapliga förbindelser, som förena de båda länderna med varandra.

I anslutning till vad jag sålunda anfört, får jag hemställa

att Kungl. Maj:t måtte i proposition äska riksdagens godkännande av ifrågavarande med Frankrike undertecknade förliknings- och skiljedomstraktat.

Till denna av övriga närvarande statsrådsledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten lämna bifall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall till riksdagen avlåtas.

Ur protokollet: Carl Cederlöf.

6 Kungl.. Maj:ts proposition nr 239.

(Översättning.)

Sa Majesté le Roi de Suéde et le President de la République fran9aise,

S’inspirant des traditionnelles relations d’amitié qui unissent leurs nations respectives,

Considérant la Convention d’arbitrage conclue entre la Suéde et la France le 9 juillet 1904 prorogée par 1’arrangement du 27 octobre 1909,

Egalement désireux d’y substituer des dispositions permettant d’assurer dorénavant, conformément au droit des gens möderne, le réglement pacifique de tous les différends et conflits, de quelque nature qu’ils soient, qui viendraient a diviser les deux pays,

Ont résolu de conclure un Traité å cet effet et ont nommé pour leurs Plénipotentiaires respectifs, savoir:

Sa Majesté le Roi de Suéde:

M. le Comte Ehrensvärd, Son Envoyé Extraordinaire et Ministre Plénipotentiaire prés le Président de la République fran?aise;

Le Président de la République Franpaise:

M. Aristide Briand, Député, Ministre des Affaires Etrangéres de la République franjaise;

Lesquels, aprés s’étre communiqué leurs pleins pouvoirs, trouvés en bonne et due forme, sont convenus des dispositions suivantes:

Article premier.

Tous différends entre le Gouvernement de Sa Majesté le Roi de Suéde et le Gouvernement de la République fran- 9ai.se, de quelque nature qu’ils soient et qui n’auraient pu étre résolus par les procédés diplomatiques ordinaires, seront, avant toute procédure devant la Cour permanente de Justice internationale ou avant tout recours ä Tarbitrage,

Hans Majestät Konungen av Sverige och Franska Republikens President,

vilka önska fullfölja de traditionella vänskapsförbindelser, som förena de båda folken,

vilka tagit i beaktande den mellan Sverige och Frankrike den 9 juli 1904 avslutade skilj edomskonventionen, förlängd genom överenskommelsen av den 27 oktober 1909,

och vilka bådadera funnit önskvärt att ersätta nämnda konvention med bestämmelser, som möjliggöra att i överensstämmelse med den nyare folkrätten hädanefter säkerställa en fredlig lösning av alla mellan de båda länderna uppkommande meningsskiljaktigheter och tvister, av vad slag de vara må,

hava överenskommit att i detta syfte avsluta en traktat och till Sina fullmäktige utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Sin envoyé extraordinaire och ministre plénipotentiaire hos Franska Republikens President, greve Ehrensvärd;

Franska Republikens President:

M. Aristide Briand, deputerad, Franska Republikens utrikesminister;

vilka, efter att hava delgivit varandra sina fullmakter, som befunnits i god och behörig form, överenskommit om följande bestämmelser:

Artikel 1.

Alla tvister mellan Hans Maj:t Konungens av Sverige regering och Franska Republikens regering, av vad beskaffenhet de vara må, vilka icke kunnat lösas genom sedvanliga diplomatiska förhandlingar, skola i och för åstadkommande av förlikning, före förfarande inför den fasta mellanfolkliga domstolen eller skiljedomsförfarande,

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 2ä9.

soumis å fin de conciliation ä une Commission internationale permanente, dite Comraission permanente de conciliation, constituée conformément au présent Traité.

Toutefois, les litiges visés a 1’article 15 du présent Traité ne seront portés devant la Commission de conciliation que si les deux Gouvernements en conviennent. Dans tous les autres cas, les Hautes Parties contractantes auront d’ailleurs toujours la liberté de convenir qu’un litige déterminé sera réglé directement sans recours au préliminaire de conciliation ci-dessus prévu.

Les contestations pour la solution desquelles une procédure spéciale est prévue par d’autres Conventions en vigueur entre la Suéde et la från ce seront réglées conformément aux dispositions de ees Conventions.

Artide 2.

S’il s’agit d’un différend qui, d’aprés la législation intérieure de 1’une des Parties, reléve de la compétence des tribunaux nationaux de celle-ci, y compris les Tribunaux administratifs, le différend ne sera soumis a la procédure prévue par le présent Traité qu’apres jugement passé en for ce de chose jugée rendu dans des délais raisonnables par 1’autorité judiciaire nationale compétente.

underställas en ständig internationell nämnd, kallad den ständiga förlikningsnämnden och tillsatt i överensstämmelse med denna traktat.

Dock skola de tvister, som åsyftas i art. 15 av denna traktat, icke hänskjutas till förlikningsnämnden med mindre de båda regeringarna därom enas. I alla andra fall skola för övrigt de höga fördragsslutande parterna äga frihet överenskomma om att viss tvist skall direkt avgöras, utan anlitande dessförinnan av det ovan angivna förlikningsförfarandet.

Tvister, för vilkas biläggande särskilt förfarande stadgats i andra mellan Sverige och Frankrike gällande avtal, skola avgöras enligt bestämmelserna i dessa avtal.

Artikel 2.

Då fråga är om tvist, som enligt endera partens inre lagstiftning skall avgöras av dess egna domstolar, varmed här avses jämväl förvaltningsdomstolar, skall tvisten icke hänskjutas till det i denna traktat avsedda förfarandet, innan slutligt utslag inom skälig tid avkunnats av vederbörande judiciella myndighet i ifrågavarande stat.

Article 3.

La Commission permanente de conciliation prévue å 1’article premier sera composée de cinq membres, qui seront désignés comme il suit, savoir: les Hautes Parties contractantes nommeront chacune un Commissaire choisi parmi leurs nationaux respectifs et désigneront, d’un commun accord, les trois autres Commissaires parmi les ressortissants de tierces Puissances; ees trois Commissaires devront étre de nationalités différentes et, parmi eux, les Gouvernements suédois et francais désigneront le Président de la Commission.

Les Commissaires sont nommés pour trois ans; leur mandat est renouvelable. Ils resteront en fonetions jusqu’å leur remplacement, et, dans tous les cas,

Artikel 3.

Den i art. 1 angivna ständiga förlikningsnämnden skall bestå av fem medlemmar, som utses på följande sätt:

De höga fördragsslutande parterna utse vardera en medlem bland det egna landets medborgare och välja gemensamt de tre övriga bland medborgare i någon tredje stat. De tre nämnda medlemmarna böra sinsemellan vara av olika nationalitet. Bland dessa tre medlemmar utse svenska och franska regeringarna nämndens ordförande.

Medlemmarna utses för en tid av tre år. Deras uppdrag kan förnyas. De bibehålla sitt uppdrag till dess att de ersättas, och i varje fall till slutförandet

8 Kungl. Maj:ts proposition nr SS 9.

jusqu a 1 achévement de leurs travaux en cours au moment de 1’expiration de leur mandat.

Il sera pourvu, dans le plus bref délai, aux vacances qui viendraient å se produire, par suite de décés, de démission ou de quelqu’autre empécbement, en suivant le mode fixé pour les nominations.

av de förhandlingar, som pågå vid tiden för utlöpandet av deras mandat.

I händelse av uppkommen ledighet på grund av dödsfall, avgång eller annat förhinder skola, så snart ske kan, nya medlemmar utses i den ordning, som stadgats för tillsättandet.

Article 4.

La Commission permanente de conciliation sera constituée dans les six mois qui suivront 1’entrée en vigueur du présent Traité.

Si la nomination des Commissaires å désigner en ^ commun n’intervenait ‘pas dans ledit délai, ou, en cas de remplacement, dans les trois mois å compter de la vacance du siége, le Président de la Confédération suisse sera, å défaut d autre entente, prié de procéder aux désignations nécessaires.

Article 5.

La Commission permanente de conciliation sera saisie par voie de requéte adressée au Président par les deux Parties agissant d’un commun accord ou, å défaut, par l’une ou 1’autre des Parties.

La requéte, apres avoir exposé sommairement 1’objet du litige, contiendra 1’invitation å la Commission de procéder å toutes mesures propres å conduire å une conciliation.

Si la requéte émane d’une seule des Parties, elle sera notifiée par celle-ci sans délai å la Partie adverse.

Article 6.

Dans un délai de 15 jours å partir de la date ou le Gouvernement suédois ou le Gouvernement franjais aurait porté une contestation devant la Commission permanente de conciliation, chacune des Parties pourra, pour 1’examen de cette contestation, remplacer son commissaire par une personne possédant une compétence spéciale dans la matiére.

La Partie qui userait de ce droit en fera immédiatement la notification å l’autre Partie; celle-ci aura, dans ce cas, la faculté d’agir de méme, dans un

Artikel 4.

Den ständiga förlikningsnämnden skall tillsättas inom sex månader efter denna traktats ikraftträdande.

Därest val av de medlemmar, som skola utses gemensamt, icke ägt rum inom nämnda tid eller, vid inträffad ledighet, inom tre månader efter det ledigheten uppkommit, skall i saknad av annan överenskommelse schweiziska förbundsrådets president ombedjas verkställa erforderliga val.

Artikel 5.

Tvist anhängiggöres vid den ständiga förlikningsnämnden genom ansökan, som tillställes nämndens ordförande av båda parterna i förening eller, vid bristande samstämmighet, av endera parten.

Sådan ansökan skall jämte en kort sammanfattning av tvistens föremål innehålla en hemställan till nämnden att vidtaga alla de åtgärder, som kunna vara ägnade att leda till förlikning.

Om ansökan ingives av endera parten ensam, skall ansökningen av denna part utan dröjsmål delgivas motparten.

Artikel 6.

Inom loppet av femton dagar efter det att svenska eller franska regeringen hänskjutit en tvist till den ständiga förlikningsnämnden, må envar av parterna, för behandlingen av denna tvist, ersätta den från dess sida fritt valda medlemmen med en person, som i den'fråga, tvisten gäller, äger särskild sakkunskap.

Part, som begagnar sig av denna rätt, skall därom genast underrätta motparten; i dylikt fall äger denna att inom femton dagar efter mottagandet av sådan

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

délai de 15 jours ä partir de la date ou la notification lui sera parvenue.

Article 7.

La Coramission permanente de conciliation aura pour tåche d’élucider les questions en litige, de recueillir ä cette fin toutes informations utiles par voie d’enquéte ou autrement et de s’efforcer de concilier les Parties. Elle pourra, apres examen de 1’affaire, proposer aux Parties les termes de 1’arrangement qui lui paraitrait convenable et leur impartir un délai pour se prononcer.

A la fin de ses travaux, la Commission dressera un proc és-verbal constatant, suivant les cas, soit que les Parties se sont arrangées et, s’il y a lieu, les conditions de 1’arrangement, soit que les Parties n’ont pu étre conciliées.

Les travaux de la Commission devront, å moins que les Parties en conviennent différemment, étre terminés dans le délai de six mois å compter du jour ou la Commission aura été saisie du litige.

Article 8.

A moins de stipulation spéciale contraire, la Commission permanente de conciliation réglera elle-méme sa procédure qui, dans tous les cas, devra étre contradictoire. En matiére d’enquétes, la Commission, si elle n’en décide autrement å 1’unanimité, se conformera aux dispositions du Titre III (Commissions internationales d’enquéte) de la Convention de La Haye du 18 octobre 1907 pour le réglement pacifique des conflits internationaux.

Article 9.

La Commission permanente de conciliation se réunira, sauf accord contraire entre les Parties, au lieu désigné par son Président.

Article 10.

Les travaux de la Commission permanente de conciliation ne sont publics

underrättelse begagna sig av samma rätt.

Artikel 7.

Uen ständiga förlikningsnämnden skall hava till uppgift att klarlägga de frågor, om vilka meningsskiljaktighet råder, att i detta syfte genom undersökningar eller på annat sätt införskaffa alla erforderliga upplysningar och att söka förlika parterna. Den må, efter sakens prövning, för parterna framlägga förslag till den lösning av tvisten, den finner lämplig, ävensom fastställa en tid, inom vilken parterna äga att uttala sig.

Vid avslutande av sin verksamhet skall nämnden upprätta ett protokoll, vari allt efter omständigheterna fastslås antingen att överenskommelse uppnåtts mellan parterna samt, om anledning därtill föreligger, villkoren för denna överenskommelse, eller att parterna icke kunnat förlikas.

Med mindre parterna annorlunda överenskomma, bör nämndens verksamhet vara avslutad inom en tid av sex månader, räknat från den dag, då tvisten anhängiggjorts vid nämnden.

Artikel 8.

Därest ej annorlunda särskilt stadgats, skall den ständiga förlikningsnämnden själv fastställa reglerna för förfarandet, som under alla förhållanden bör vara kontradiktoriskt. I fråga om undersökningar skall nämnden, såvida den ej enhälligt annorlunda beslutar, ställa sig till efterrättelse bestämmelserna i avdelning III (om internationella undersökningskommissioner) i Haagkonventionen av den 18 oktober 1907 för avgörande på fredlig väg av internationella tvister.

Artikel 9.

Den ständiga förlikningsnämnden skall, där annan överenskommelse ej träffas mellan parterna, sammanträda å plats, som bestämmes av ordföranden.

Artikel 10.

Den ständiga förlikningsnämndens förhandlingar äro ej offentliga, med mindre

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

qu’en vertu d’une décision prise par la Commission avec 1’assentiment des Parties.

Article 11.

Les Parties seront représentées auprés de la Commission permanente de conciliation par des agents ayant mission de servir d’intermédiaires entre elles et la Commission; elles pourront, en outre, se faire assister par des conseils et experts nommés par elles å cet effet et demander 1’audition de toutes personnes dont le témoignage leur paraitrait utile.

La Commission aura, de son coté, la faculté de demander des explications orales aux agents, conseils et experts des deux Parties ainsi qu’å toutes personnes qu’elle jugerait utile de faire comparaitre avec Fassentiment de leur Gouvernement.

Article 12.

Sauf disposition contraire du présent Traité, les décisions de la Commission permanente de conciliation seront prises a la majorité des voix.

La Commission ne pourra prendre des décisions portant sur le fond du différend que si tous les membres ont été dument convoqués et si le Président et deux membres au moms sont présents. Dans le cas ou trois membres seulement et le Président seraient présents, la voix du Président sera prépondérante.

Article 13.

Les Hautes Parties contractantes s’engagent a faciliter les travaux de la Commission permanente de conciliation et, en particulier, å lui fournir dans la plus large mesure possible tous documents et informations utiles, ainsi qu’å user des moyens dont elles disposent pour lui permettre de procéder sur leur territoire et selon leur législation ä la citation et å Faudition de témoins ou d’experts et å des transports sur les lieux.

Article 14.

Pendant la durée des travaux de la Commission permanente de conciliation,

nämnden med parternas samtycke så beslutar.

Artikel 11.

Parterna skola inför den ständiga förlikningsnämnden vara företrädda av ombud med uppgift att tjäna såsom mellanhand mellan parterna och nämnden. De må vidare biträdas av rådgivare och sakkunniga, som de i detta syfte utse, ävensom påkalla hörande av alla de personer, vilkas utsagor synas dem vara av värde.

Nämnden skall å sin sida äga befogenhet att begära muntliga förklaringar av de båda parternas ombud, rådgivare och sakkunniga, liksom av alla de personer, vilka den finner lämpligt att låta inkalla med deras respektive regeringars medgivande.

Artikel 12.

Med förbehåll för avvikande stadgande i denna traktat skall den ständiga förlikningsnämnden fatta sina beslut med enkel röstövervikt.

Nämnden skall ej äga att fatta beslut berörande själva tvistens föremål, annat än om samtliga medlemmar erhållit vederbörlig kallelse till sammanträdet och ordföranden jämte minst två andra medlemmar äro närvarande. För det fall att endast tre medlemmar jämte ordföranden äro tillstädes, skall ordföranden hava utslagsröst.

Artikel 13.

De höga fördragsslutande parterna förbinda sig att underlätta den ständiga förlikningsnämndens verksamhet och särskilt att i största möjliga utsträckning tillhandahålla densamma alla erforderliga handlingar och upplysningar samt att begagna de medel, varöver de förfoga, för att sätta nämnden i tillfälle att inom deras respektive områden och enligt deras lagstiftning instämma och höra vittnen eller sakkunniga samt begiva sig till ort och ställe.

Artikel 14.

Under den tid den ständiga förlikningsnämndens förhandlingar pågå skall

Kungl., Maj:ts proposition nr 239.

chacun des Commissaires recevra une indemnité dont le montant sera arrété d’un commun accord entre les Gouvernements suédois et fran§ais, qui en supporteront chacun une part égalo.

Cliaque Gouverncment supportera ses propres frais et une part égale des frais communs de la Commission.

Artide 15.

Les litiges ayant pour objet un droit allégué par une des Parties et contesté par 1’autre, notamment les litiges mentionnés dans 1’article 13 du Pacte de la Société des Nations, seront, å défaut d’un arrangement portant le litige devant la Commission permanente de conciliation et, dans le cas d’un semblable arrangement, å défaut de conciliation, soumis par voie de compromis soit ä la Cour permanente de Justice internationale dans les conditions et suivant la procédure prévues par son statut, soit å un tribunal arbitral dans les conditions et suivant la procédure prévues par la Convention de La Haye du 18 octobre 1907 pour le réglement pacifique des conflits internationaux.

A défaut d’accord entre les Parties sur le compromis et apres un préavis d’un mois, l’une ou l’autre d’entre elles aura la faculté de porter directement par voie de requéte la contestation devant la Cour permanente de Justice internationale.

Article 16.

Les différends autres que les litiges visés ä 1’alinéa ler de 1’article 15 seront, å défaut de conciliation, soumis å un Tribunal arbitral ayant le pouvoir de statuer ex aequo et bono.

Ce Tribunal sera, s’il n’en est convenu autrement, composé de cinq membres désignés suivant la métbode prévue aux artides 3 et 4 pour la composition de la Commission de conciliation. Le Tribunal devra étre constitué dans les trois mois qui suivront la demande d’arbitrage.

Faute par les Parties de s’entendre sur les termes du compromis soumettant le différend au Tribunal, l’une ou l’autre

envar av dess medlemmar erhålla en ersättning, vars belopp fastställes genom överenskommelse mellan de svenska och franska regeringarna, vilka vardera vidkännas hälften därav.

Vardera regeringen skall vidkännas sina egna kostnader samt hälften av de gemensamma kostnaderna för nämnden.

Artikel 15.

Tvister, vilka gälla en av endera parten hävdad rätt, som av motparten bestrides, särskilt de i art. 13 av akten för Nationernas förbund omnämnda, skola i saknad av överenskommelse om tvistens hänskjutande till den ständiga förlikningsnämnden eller, därest sådan överenskommelse väl träffats men förlikning ej kommit till stånd, genom skiljeavtal hänskjutas antingen till den fasta mellanfolkliga domstolen i den ordning och med iakttagande av det förfarande, som angivas i domstolsstadgan, eller till en skiljedomstol i den ordning och med iakttagande av det förfarande, som angivas i Haagkonventionen den 18 oktober 1907 för avgörande på fredlig väg av internationella tvister.

Om enighet ej uppnås mellan parterna rörande skiljeavtalet, skall vardera parten äga att, efter därom en månad i förväg lämnad underrättelse, genom ansökan direkt hänskjuta tvisten till den fasta mellanfolkliga domstolen.

Artikel 16.

Andra tvister än de, som avses i art. 15, första stycket, skola därest förlikning ej kommit till stånd hänskjutas till en skiljedomstol, vilken skall äga befogenhet att avgöra tvisten ex aequo et bono.

Denna skiljedomstol skall, därest ej annorlunda överenskommits, bestå av fem medlemmar, vilka utses enligt de i artiklarna 3 och 4 angivna reglerna rörande förlikningsnämndens sammansättning. Skiljedomstolen skall vara tillsatt inom tre månader efter det att yrkande om skiljedom blivit framställt.

Därest enighet ej uppnås mellan parterna rörande bestämmelserna i det skiljeavtal, varigenom tvisten skall hän-

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

des Parties aura la faculté, apres un

!)réavis d’un mois, de saisir directement e Tribunal de la contestation.

Article 17.

Les Gouvernements suédois et fran- §ais s’engagent respectivement å s’abstenir, durant le cours d’une procédure ouverte en vertu des dispositions du présent Traité, de toute mesure susceptible d’avoir une répercussion préjudiciable, soit å Texécution de la décision å rendre par la Cour permanente de Justice internationale ou par le Tribunal arbitral, soit aux arrangements proposés par la Commission permanente de conciliation et en général å ne procéder å aucun acte, de quelque nature qu’il soit, susceptible d’aggraver ou d’étendre le différend.

Dans tous les cas et notamment si la question au sujet de laquelle les Parties sont divisées résulte d’aotes déjå effectués ou sur le point de l’étre, la Commission de conciliation ou, si celle-ci ne s’en trouvait pas saisie, la Cour permanente de Justice internationale statuant conformément ä 1’article 41 de son statut, ou le Tribunal arbitral, indiqueront dans le plus bref délai possible quelles mesures provisoires doivent étre prises. Les Hautes Parties contractantes s’engagent respectivement å se conformer aux dites mesures.

Article 18.

Si quelque contestation venait å surgir entre les Hautes Parties contractantes relativement å 1’application du présent Traité, cette contestation serait directement portée devant la Cour permanente de Justice internationale dans les conditions prévues å Tarticle 40 du statut de ladite Cour.

Article 19.

Le présent Traité sera ratifié, la ratification de Sa Majesté le Roi de Suéde ayant 1’approbation du Riksdag suédois, et les ratifications en seront échangées å Paris aussitöt que faire se pourra.

skjutas till skiljedomstolen, skall vardera parten äga att efter därom en månad i förväg lämnad underrättelse direkt anhängiggöra tvisten bos skiljedomstolen.

Artikel 17.

Svenska och franska regeringarna förbinda sig ömsesidigt att under loppet av ett enligt bestämmelserna i denna traktat inlett förfarande avhålla sig från varje åtgärd, som kunde vara ägnad att hava en ogynnsam återverkan vare sig på verkställandet av den fasta mellanfolkliga domstolens eller skiljedomstolens utslag eller på de anordningar, som föreslås av den ständiga förlikningsnämnden, samt att i allmänhet ej skrida till någon handling av vad slag det vara må, som kunde vara ägnad att skärpa tvisten eller giva densamma ökad omfattning.

I varje fall och särskilt för den händelse att den fråga, varom meningsskiljaktighet råder mellan parterna, hänför sig till handlingar, vilka redan ägt rum eller stå inför sitt omedelbara förverkligande, skall förlikningsnämnden eller, om tvisten ej anhängiggjorts inför denna, den fasta mellanfolkliga domstolen enligt art. 41 i domstolsstadgan, resp. skiljedomstolen, inom kortast möjliga tid angiva de provisoriska åtgärder, som böra vidtagas. De höga fördragsslutande parterna förbinda sig ömsesidigt att ställa sig dessa föreskrifter till efterrättelse.

Artikel 18.

Därest någon meningsskiljaktighet skulle uppkomma mellan de höga fördragsslutande parterna angående tilllämpningen av denna traktat, skall sådan meningsskiljaktighet direkt hänskjutas till den fasta mellanfolkliga domstolen i den ordning, som angives i art. 40 av stadgan för nämnda domstol.

Artikel 19.

Denna traktat skall ratificeras, av Hans Majestät Konungen av Sverige med Riksdagens samtycke, och ratifikationerna till densamma skola utväxlas i Paris, så snart ske kan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 239.

13 Artide 20.

Le présent Traité qui remplace la Convention ^arbitrage du 9 juillet 1904, entrera en vigueur des 1’écbange des ratifications et aura une durée de dix ans å partir de son entrée en vigueur. S’il n’est pas dénoncé six mois avant 1’expiration de ce délai, il sera considéré comme renouvelé pour une période de dna années et ainsi de suite.

Si, lors de 1’expiration du présent Traité, une procédure quelconque en vertu de ce Traité se trouvait pendante devant la Commission permanente de conciliation, devant la Cour permanente de Justice internationale ou devant un Tribunal d’arbitrage, cette procédure serait poursuivie jusqu’å son achévement.

En foi de quoi, les Plénipotentiaires susnommés ont signé le présent Traité.

Fait å Paris, en double exemplaire, le trois mars 1928.

Albert Ehrensvärd (L. S.)

Artikel 20.

Denna traktat, som ersätter skiljedomskonventionen av den 9 juli 1904, träder i kraft i och med ratifikationernas utväxling och skall gälla för en tid av tio år från dess ikraftträdande. Därest den icke sex månader före utgången av nämnda tidrymd blivit uppsagd, skall den anses förlängd för en ny tidrymd av fem år och så vidare allt framgent.

Därest vid utlöpandet av denna traktats giltighetstid ett i kraft av traktaten inlett förfarande fortfarande är föremål för handläggning inför den ständiga förlikningsnämnden, inför den fasta mellanfolkliga domstolen eller inför skiljedomstol, skall detta förfarande fullföljas intill dess det blir slutfört.

Till bekräftelse härav hava de ovan nämnda fullmäktige undertecknat denna traktat.

Som skedde i Paris, i två exemplar, den 3 mars 1928.

(underskrifter)

Aristide Briand (L. S.)