Doc 1929:1

KUNGL. MAJrTS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml.

KUNGL. MAJ:TS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930;

Given Stockholms slott den 4 januari 1929.

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna de i nämnda protokoll berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter sålunda:

Inkomsterna.

4 Kunffl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Specifikation av statens inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1. Mantalspenningar....................... 1,000,000

2. Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 2,235,000

3. Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning ............... 136,000,000

b. Utjämningsskatt, bevillning .... 4,200,000

c. Utskiftningsskatt, bevillning. . . . 100,000

d. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning ................... 500,000

e. Stämpelmedel, bevillning ..... 56,000,000 196,800,000

4. Automobilskattemedel, bevillning............ 42,000,000

Kronor

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning........ 157,000,000

b. Sockerskatt, bevillning........ 1,600,000

c. Tobaksskatt, bevillning....... 66,000,000

d. Brännvinstillverk-

ningsskatt, bevillning 17,000,000

e. Rusdrycksförsäljnings-

medel, bevillning: n. Partihandels-

g. Maltskatt, bevillning . 17,600,000 96,100,000 320,700,000' 562,735,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter ................... 25,000

2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkrings-

anstalten........................... 900,000:

3. Avgifter för registrering av automobiler...... 1,000,000j

4. Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård

stående egendomar.................... 400,000;

5. Inkomst av myntning och justering ......... 750,000

lvungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

6. Bidrag till bankinspektionen.............. 109,000

7. Bidrag till fondinspektionen .............. 66,500

8. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........ 55,000

9. Kontrollstämpelmedel................... 500,000

10. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit 30,000

11. Inkomster av tandläkarinstitutet........... 200,000

12. Terminsavgifter från läroverken........... 740,000

13. Avgifter för granskning av biografbilder..... 160,000

14. Totalisatormedel....................... 475,000

15. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . . 75,000

16. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt 100,000

17. Fyr- och båkmedel .................... 3,200,000

18. Lotspenningar........................ 3,000,000

19. Patent-och varumärkes-samt registreringsavgifter 1,162,700

20. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 131,700

21. Inkomster av statens provningsanstalt....... 275,000

III. Diverse inkomster . ............................

Säger för egentliga statsinkomster 580,708,060 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet (överskott):

\

1. Postverket, bevillning................... 13,000,000

2. Telegrafverket........................ 21,000,000

3. Statens järnvägar...................... 37,000,000

4. Statens vattenfallsverk:

a. Statens kraftverk.......... 14,680,000

b. Statens kanalverk.......... 365,000

c. Statens vattenfallsverks fastig-

hetsförvaltning........... 255,000 15,300,000

5. Statens domäner....................... 12,000,000

6. Statens reproduktionsanstalt . ............. 20,000

j II. Statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag . ....... 13,850,000

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet....... 3,770,000

III. Statens utlånings fonder (överskott):

1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 109,000

2. Allmänna järnvägslånefondén . . . ........... 1,400,000

3. Bibanelånefonden.......................

4. Vattenkraftslånefonden............ 380,000

5. Allmänna byggnadslånefonden.............. 15,300

6. Luftfartslånefonden ..................... 50,000

7. Fonden för räntefria studielån............. 15,000

8. Statens avdikningslånefond................ 630,000

Kronor

13,354,900

4,618,160

98,320,000

17,620,000

6 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kronor

9. Egnahemslånefonden..................... 6,900,000

10. Fiskerilånefonden....................... 100,000

11. Dräneringsfonden....................... 100

12. Norrländska nyodlingsfonden............... 50,000

13. Jordförmedlingsfonden ................... 50,000

14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston...... 100

15. Täckdikningslånefonden................... 200,000

16. Allmänna nyodlingsfonden................. 20,000

17. Norrländska andelsmejerifonden............. 15,000

18. Kraftledningslånefonden................... 640,000

19. Gödselvårdslånefonden................... 35,000

20. Hemslöjdslånefonden .................... 4,000

21. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bo-

stadsförbättringslånefond................ 3,000

22. Lånefonden för inköp av renar............. 100

23. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond . . 1,000

24. Hantverkslånefonden..................... 12,000

25. Rederilånefonden....................... 745,000

26. Industrilånefonden...................... 150,000 11,524,600

IV. Fonden för låneunderstöd (överskott)..................... 1,200,000

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel (överskott)............. 4,000,000

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 132,664,600 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst........................ 17,000,000

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter........ 2,286,103

2. Reservationer å anslag för kapitalökning.......... 1,195,537

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel . 1,000,000

b. Övriga fonder.................. 124,800 1,124,800

4,606,440

E. Lånemedel.

1. I anspråk tagna reservationer.......

2. Återbetalningar.................

3. Övriga lånemedel...............

5,630,253 2,086,586 26,785,461 34

Summa 769,

502,

481,

Utgifterna.

8 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Verkliga utgifter.

I. Första huvudtiteln. Kungl. hov- och slottsstaterna.

Kungl. Majtts proposition Nr 1 år 1929.

10 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Verkliga utgifter.

II. Andra huvudtiteln. Justitiedepartementet.

Kunffl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

w 10

12 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kungl. Maj ris proposition Nr 1 år 1929.

* Beräknat belopp.

14 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Verkliga utgifter.

III. Tredje huvudtiteln. Utrikesdepartementet.

Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1929.

16 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Verkliga utgifter.

IV. Fjärde huvudtiteln. Försvarsdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1929.

17 Bihanq till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

18 Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

8 9

12 Engångskostnader för anskaffning av motormateriel för

trängen, reservationsanslag............................................

Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, reservationsanslag ........................................■...................

Engångskostnader för anskaffning av intendentur-

materiel, reservationsanslag .....................................

Truppförbandens övningar, reservationsanslag.............

Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag ........

Lu ftförsvarsövnin gar, reserva tionsanslag ....................

4 Säger för förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. ..............................................................

E. Sjukvård m. m.

Sjuk- och veterinärvård m. m., reservationsanslag........j

Arméns bakteriologiska laboratorium, förslagsanslag .... Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag| Engångskostnader för anskaffning av sjuk- och veteri-;

närvårdsmateriel, reservationsanslag ............................I

Säger för sjukvård m. m.j

:

4 F. Vapen och ammunition.

Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag........j

Engångskostnader för anskaffning av artillerimateriel,!

reservationsanslag .......................................................|

Underhåll av och försök med stridsvagnar, reservationsanslag ...................................................................

Försök med infanterikanoner, reservationsanslag ........

Förberedelser för modernisering och nyanskaffning av;

fältartillerimateriel, reservationsanslag ........................

Signalmateriel, reservationsanslag.....................................

Försök med viss artillerimateriel, reservationsanslag.... Eldledningsinstrument för fasta luftvärnsbatterier, reservationsanslag .....................j.......... • • ■ •; • .................••••!

Säger för vapen och ammunition'

G. Byggnader och ingenjörmateriel.

Byggnader, övningsfält och skjutbanor, reservationsanslag j Förbättringar å vissa skjutbanor, reservationsanslag ....! Ombyggnad av Livregementets grenadjärers skolskjut-i

ningsbana, reservationsanslag........................................j

Iordningställande av skjutbanorna å Revinge, reserva-, tionsanslag ....................................................................

;

Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

8 9

! 10 ii

: 12

i 13

i 14

! 15

! 16

17 Ordinarie

anslag

Kronor

Kxtra

anslag

Kronor

Bilgarage m. in. för Göta triingkår, reservationsanslag,

Ordnande av förläggningen vid krigsskolan, reservationsanslag .................................................

Motorverkstad vid Karlsborgs tygstation, reservations-1 I anslag .........................................................

I Centraluppvärmning i vissa bostadsbyggnader i Boden,

I reservationsanslag ........................................................

Uppvärmningsanläggning inom Livregementets husarers|

I „ kasernbyggnad, reservationsanslag ............................

Angcentral med tvätt- och badinrättning in. m. vid

| Göta artilleriregemente, reservationsanslag ................

Fortifikatoriska anordningar i Boden, reservationsan-i

! slag ......................................................

Ingenjörmateriel, reservationsanslag ................................1

I Försök med ny ingenjörmateriel, reservationsanslag ....j Engångskostnader för anskaffning av ingenjörmateriel,!

reservationsanslag ......................................................

Arméns brevduveväsende, reservationsanslag ................i

Fortifikationsdepartementets åtgärder för industriens

^ krigsorganisation, reservationsanslag ........................|

| Ltvidgning av Skillingaryds skjutfält, reservationsanslag\

Säger för byggnader och ingenjörmateriel} 2,761,000!

172,000

20.000 •10,000' 10,000

45,000!

j

100,000j

166.000 7,000

21.000 200,000

928,000

Beräknat belopp.

20 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

22 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

23 Beräknat belopp.

24 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

25 Verkliga utgifter.

V. Femte huvudtiteln. Socialdepartementet.

Beräknat belopp.

26 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

28 Kungl. Maj:te proposition Nr 1 år 1929.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 192».

30 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

31 Beräknat belopp.

32 Kungl. Maj:t« proposition Nr 1 år 1929.

Verkliga utgifter.

VI. Sjätte huvudtiteln. Kommunikationsdepartementet.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

33 Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

34 Kungl. Maj :ts proposition Nr 1 år 1929.

Kungl. Maj: tu proposition Nr 1 år 1929.

* Beräknat belopp.

36 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Verkliga utgifter.

VII. Sjunde huvudtiteln. Finansdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

38 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kung!. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

39 Verkliga utgifter.

VIII. Åttonde huvudtiteln. Ecklesiastikdepartementet.

40 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

41 Beräknat belopp.

42 Kungl. Majrts proposition Nr 1 år 1929.

Kunffl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

44 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

45 Beräknat belopp.

46 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

47 Beräknat belopp.

48 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

50 Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

52 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

54 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Beräknat belopp.

Kungl. Ma.j:ts proposition Nr 1 år 1929.

55 Beräknat belopp.

56 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kunjfl. Majtts proposition Nr 1 år 1929.

57 Beräknat belopp.

58 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

59 Beräknat belopp.

60 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Beräknat belopp,

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

61 Verkliga utgifter.

IX. Nionde huvudtiteln. Jordbruksdepartementet.

62 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kunffl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

64 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

66 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Beräknat belopp

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

68 Kungl. Majzts proposition Nr 1 år 1929.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

(i 9

70 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1529.

Kungl. Maj: Is proposition Nr 1 år 1929.

* Beräknat belopp.

72 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Verkliga utgifter.

X. Tionde huvudtiteln. Handelsdepartementet.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

74 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

* Beräknat belopp.

76 KungT. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Verkliga utgifter.

XI. Elfte huvudtiteln. Pensionsväsendet.

Kunffl. Maj:ts proposition Nr 1 ur 1929.

78 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

79 Verkliga utgifter.

XII. Oförutsedda utgifter.

Extra

anslag

Kronor

Oförutsedda utgifter, förslagsanslag.................................j 1,000,000

Verkliga utgifter.

XIII. Riksdags- och revisionskostnader m. m.

l

27 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929,

Verkliga utgifter.

XIV. Räntor å statsskulden m. m.

Ränta å 1880 års

» 1886 » 1887 » 1888 » 1890 » 1894 » 1899 » 1900 » 1904, » 1908 » 1911 » 1913 » 1914

» 1918 års

» » 1919

» » 1921

Vinster » 1921 Ränta » 1923 Vinster » 1923 Ränta » 1923 » » 1924

» » 1927

Lån hos statsinstitutioner och fonder.

Ränta å lån lios statens pensionsanstalt, förslagsanslag

» » » » postverkets pensionsfond, förslags

anslag ...........................................

» » » » telegrafverkets pensionsfond, förslagsanslag...............................................

» » » » pensionsförsäkringsfonden, förslags

anslag ...........................................

4,635,000j

230.000 5,646,000

Kungl. Maj:tu proposition Nr 1 år 1929.

81 Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

«

82 Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Utgifter för kapitalökning.

1. Statens affärsverksamhet.

Summa

Kronor

3,158,0001

7,516,800

Beräknat belopp.

Kuiigl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

* Beräknat belopp.

84 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

* Beräknat belopp.

Utgifter för kapitalökning.

II. Statens utlåningsfonder.

Kun«l. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

86 Utgifter för kapitalökning.

III. Fonden för låneunderstöd.

Utgifter för kapitalökning.

IV. Statsverkets fond av rusdrycksmedel.

86 Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Utgifter för kapitalökning.

V. Fonden för förlag till statsverket.

Försvarsdepartementet:

Utgifter för kapitalökning.

VI. Fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan

av år 1922.

Knngl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

87 Utgifter för kapitalökning.

VII. Avbetalning å statsskulden.

Kungi. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

89 Totalsumman av de i riksstaten förekommande utgifter uppgår till 769,481,400 kronor eller samma belopp, vartill statsverkets inkomster för budgetåret 1929/1930 här förut beräknats; och erhåller riksstaten följande utseende:

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

90 Kunsrl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Riksstat för

Kronor

Inkomster:

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter............................. 562,735,000

II. Uppbörd i statens verksamhet............ 13,354,900

Summa 769,481,400

Kunffl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

året 1929/1930.

92 Kungl. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

Samtliga de i denna proposition åberopade eller i övrigt med statsregleringen sammanhängande handlingar skola tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

GUSTAF.

NUs Wohlin.

K ii hk I. Maj:ts proposition Nr 1 år 1929.

93 Statsverkspropositionens justering.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden Lubeck, Wohlin, Beskow, Lund vik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson.

Med åberopande av de förslag till riksdagen, varom, enligt vad som framgår av statsrådsprotokollet för denna dag, vederbörande departementschefer hemställt i avseende å

inkomsterna samt i avseende å

utgifterna, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, första till och med elfte huvudtitlarna, oförutsedda utgifter, riksdags- och revisionskostnader

m. m., räntor å statsskulden m. m. samt utgifter för kapitalökning, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Wohlin, ett i överensstämmelse med Kungl. Maj:ts enligt samma protokoll fattade beslut uppsatt förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under hudgetåret 1929/1930.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistberörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter på sätt bilaga till detta protokoll utvisar.

Till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt finner Hans Maj:t Konungen gott lämna bifall och förordnar tillika, att omförmälda proposition skall i enlighet därmed avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Svante Ericsson.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

Inkomsterna.

1 Inkomsterna.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Mayt Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wohlin, anför:

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930 jämte därmed sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla dels riksräkenskapsverkets skrivelse den 6 december 1928 med inkomstberäkning för nämnda budgetår samt utlåtande den 15 december 1928 över järnvägsstyrelsens — i utlåtandet återgivna — skrivelse angående beräkning av överskottet från statens järnvägar, dels ock fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den 1 november 1928 med förslagsberäkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster och utgifter, som böra upptagas i riksstaten.

Allmänna förutsättningar för statsregleringen.

Innan jag uttalar mig angående finansplanen, torde jag få något uppehålla mig vid det ekonomiska läget under det gångna året och konjunkturutsikterna för den kommande tiden ävensom redogöra för kassafondens ställning.

Det ekonomiska läget under år 1928. Grunddraget i Sveriges ekonomiska utveckling, alltsedan landet med återgången till guldmyntfot övervunnit inflationstidens svårigheter, är ett långsamt men stadigt framåtskridande. Detta framåtskridande, som utgör grundvalen för varje höjning av Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. 1

2 Inkomsterna.

folkets levnadsstandard, liar emellertid ständigt att kämpa med allehanda svårigheter, som tendera att hålla utvecklingen tillbaka. Än är det politiska och ekonomiska förhållanden i utlandet, som störa vårt framåtskridande, än är det inre svårigheter, som vålla avbräck.

Det gångna året skulle efter allt att döma hava företett en fullt normal utveckling och måhända även något därutöver, därest icke mycket omfattande arbetskonflikter tillkommit, som betydligt försämrat årets resultat. Verkningarna hava givetvis särskilt framträtt i de av konflikterna närmast berörda industrierna, alltså inom sågverks-, pappersmasse- och pappersindustrierna samt inom gruvindustrien. Sedan konflikterna lösts, hava visserligen alla krafter satts in på att genom stegrade ansträngningar taga igen vad som förlorats. För trävaruindustrien har detta lyckats så tillvida, att skeppningarna uppvisat en årssiffra, som överstigit det föregående årets. Järnmalmsexporten för är 1928 kom däremot att stanna vid mindre än hälften av 1927 års export.

Konflikternas störande verkningar sträckte sig emellertid långt in pa andra områden av näringslivet. Godstrafikinkomsterna för perioden januari —september visa för statens järnvägar en nedgång från 88 miljoner kronor år 1927 till 77 miljoner år 1928. För samtliga järnvägar har nämnda inkomst sjunkit från 157 till 139 miljoner kronor. Konflikterna förorsakade givetvis en minskning av köpförmågan i ganska vida kretsar av befolkningen. Helt naturligt blev denna reducerade köpkraft mest kännbar för beklädnadsindustrierna, av vilka särskilt bomulls- samt garveri- och skoindustrierna blevo lidande. Däremot hava livsmedelsindustrierna varit jämförelsevis oberörda av konflikterna. Sedan arbetet åter kommit i gång, synes en starkare köpkraft återigen hava framträtt.

Landets handelsbalans har i följd av konflikterna betydligt försämrats. Medan år 1927 visade ett överskott på 32 miljoner kronor, torde år 1928 hava avslutats med ett underskott på närmare 200 miljoner kronor. Denna försämring av handelsbalansen beror emellertid endast till en del på en minskning av exporten, men i övrigt på en ökning av importen. Detta torde få anses innebära, att bakslaget i exporten kunnat bäras utan alltför vittgående verkningar, varvid givetvis landets numera förstärkta kapitalställning gentemot utlandet varit en faktor av betydelse.

I järnindustriens alltjämt tryckta läge har eu obetydlig förbättring inträtt,, i det att trots skarp konkurrens från utlandet svenskt handelsjärn kunnat vinna något ökad avsättning på den inhemska marknaden även till något bättre pris. De mekaniska verkstäderna ävensom den elektriska industrien hade i allmänhet god sysselsättning till stor del härrörande av ökad export. Även skeppsvarven hade en synnerligen god arbetstillgång; på sina håll gjorde sig här liksom inom de mekaniska och elektriska industrierna brist på kvalificerad arbetskraft gällande.

Skörderesultatet kan i stort sett betecknas som medelgott och torde med undantag för hö och höstråg ligga något över resultatet för år 1927. Lik-

inkomsterna.

:i

som under sistnämnda år blev växtligheten pa grund av kall väderlek väsentligt försenad, inen ett relativt förmånligt bärgningsväder under september förbättrade situationen. I de nordligare delarna av landet hann dock

e.j hela skörden nä full mognad.

Sjöfartsläget var under årets första hälft svagt med (iver lag fallande fraktsatser. Från och med juli månad inträdde emellertid ett omslag, kännetecknat av god efterfrågan på tonnage samt en nästan oavbruten fraktstegring under andra halvåret.

Arbetstillgången har under året visat eu viss förbättring, och den arbetslöshet, som är ett arv från kristiden, har i någon mån kunnat ytterligare minskas. Kapitaltillgången har varit tillfredsställande, och mera betydande industriella företag hava i allmänhet kunnat erhålla obligationslån till betingelser, som gott torde kunna jämföras med de villkor industrien uppnår i något annat land. Detta i och för sig förmånliga förhållande måste emellertid också ses från den motsatta synpunkten: företagsamheten i landet har varit för liten för att kunna tillgodogöra sig den arbetskraft och det kapital, som skulle stått till buds, därest blott utsikterna för företagsamheten gestaltat sig gynnsammare.

Riksbanken har genom ett par diskontostegringar under året kommit upp till ett diskonto av 4 1/.i procent. Denna höjning synes hava varit nödvändig för vinnandet av tillbörlig jämvikt med de viktigaste utländska diskontosatserna. Vid den förda diskontopolitiken hava grosshandelspriserna till och med augusti månad hållits vid en anmärkningsvärt konstant nivå av omkring 150. Under september föll prisnivån något, och index stod under oktober och november vid 145. Detta prisfall motsvaras av ett liknande prisfall i de ledande guldländerna.

För det kommande budgetåret spelar det ekonomiska läget under år 1928 så till vida en direkt roll, som det bestämmer den blivande avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten för året. Den av riksräkenskapsverket gjorda beräkningen av denna skatt synes visa, att de ogynnsamma förhållanden i vårt näringsliv, som i det föregående berörts, haft den samlade verkan, att de hållit tillbaka det normala ekonomiska framåtskridandet, åtminstone för så vitt detta skulle hava kommit till uttryck i summan av de till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppen.

Konjuukturutsiktenia, Bortsett från inkomst- och förmögenhetsskatten samt riksbanksvinsten äro statsinkomsterna under det nya budgetåret i huvudsak beroende av de ekonomiska förhållanden, som komma att bli rådande under budgetåret. För bedömande av dessa förhållanden stå andra möjligheter icke till buds än att undersöka det nuvarande läget och de tendenser, som göra sig gällande, och att därav draga slutsatser angående den sannolika utvecklingen för framtiden. En normal utveckling bör alltid uppvisa ett visst framåtskridande, som är ett uttryck för folkhushållningens allmänna

4 Inkomsterna.

tillväxt och för det produktiva arbetets ökade effektivitet. Frågan blir därför, om det är sannolikt, att utvecklingen kommer att försiggå i normala banor, eller om mer eller mindre svårartade hinder kunna befaras komma att ställa sig i vägen för en sådan utveckling. Detta är givetvis icke så att förstå, som skulle man hava att utan vidare foga sig efter en av yttre omständigheter betingad konjunktur. I viss mån kan folkhushållningen genom egna ansträngningar inverka på utvecklingen för att göra det bästa möjliga av de förhållanden, som möta. I den begränsade omfattning, så låter sig göra, böra också statsmakterna bidraga härtill genom sträng sparsamhet i statshushållningen.

En normal utveckling hotas för närvarande till viss grad av en del företeelser i utlandet. I Förenta staterna har börsspekulationen tydligen drivits för långt, och fara för ett kraftigt bakslag föreligger. Det är möjligt, att ett sådant bakslag också komme att återverka på detta lands ekonomiska liv i allmänhet och att därav skada skulle kunna vållas den ekonomiska utvecklingen i världen i övrigt. Å andra sidan synes det ekonomiska livet i Förenta staterna, bortsett från fondbörsen, äga den sundhet och styrka, att det väl kan tänkas komma att fortsätta i samma lyckliga utvecklingsbana som under de senare åren.

Den omständigheten, att ett försök nu göres att komma till en definitiv lösning av skadeståndsfrågan, måste ju i och för sig räknas såsom ett mycket tillfredsställande moment. Man synes emellertid icke helt kunna bortse från de faror för den allmänna ekonomiska utvecklingen, som skulle följa med ett misslyckande av dessa strävanden eller med försök till sådana lösningar, som verka förryckande på världshandeln och särskilt på de utanförstående europeiska ländernas hushållning.

En omständighet, som möjligen kan innebära en viss fara för Sveriges ekonomi, är den skarpa konkurrens, som gör sig gällande på trävaru- och trämassemarknaderna och som hotar att bringa ned priserna till en nivå, där den svenska industrien icke längre vore lönande. Inför denna fara gäller det givetvis alldeles särskilt, att vårt näringsliv måste bereda sig på att med de yttersta ansträngningar möta de svårigheter, som kunna komma att uppstå.

Vad vårt lands inre förhållanden angår, är en gynnsam utveckling uppenbarligen i främsta rummet betingad av fred på arbetsmarknaden. De tecken på en vilja till samförstånd, som på senaste tiden framträtt och som särskilt kommit till praktiskt uttryck i att nya tvååriga avtal bragts till stånd inom ett par av landets viktigaste industrier, ingiva vissa förhoppningar om att även för framtiden det gemensamma ekonomiska intresset skall komma att träda i förgrunden till båtnad för hela samhällslivet och för alla samhällsklasser.

Den svenska industrien har genomgått och genomgår allt fortfarande eu rationaliseringsprocess, som ställer stora anspråk på kapital, men som också bidrager till att svensk produktion skall kunna hävda sin plats på världsmark-

Inkomster!!;!.

nåden. Någon överdriven börsspekulation liknande den som förekommit å andra håll synes ej hava ägt rum härstädes. Kapitaltillgången är god och räntenivån trots diskontohöjningarna relativt låg. Att döma av det vid årsskiftet föreliggande försäljningsresultatet för några av vära större exportindustrier torde även under år 1929 dessa industrier få eu god sysselsättning. Den avmattning, som ägt rum för vissa av de för den inhemska marknaden arbetande produktionsgrenarna, bör, i den mån densamma berott på en genom arbetskonflikterna minskad arbetsförtjänst inom vissa befolkningslager, jämförelsevis snart kunna övervinnas.

Med hänsyn till vad nu anförts torde man — även med iakttagande av erforderlig försiktighet — äga berättigad anledning att för det kommande budgetåret räkna med en i huvudsak normal utveckling av den svenska folkhushållningen.

Kassafondens ställning. Beträffande flertalet av riksstatens inkomsttitlar och utgiftsanslag verkställes den slutliga avräkningen vid budgetårets utgång med hjälp av kassafonden. Med avseende å det övervägande antalet inkomsttitlar har fonden sålunda att mottaga uppkomna överskott respektive täcka förefintliga brister. Åtskilliga inkomsttitlar, däribland rusdrycksmedlen, äro emellertid satta i förbindelse med särskilda utgiftsanslag och sålunda ställda utanför kassafondsavräkningen. Vidkommande åter utgiftsanslagen överföras till fonden besparingar å bestämda anslag och förslagsanslag och täckas därifrån de belopp, med vilka förslagsanslagen må hava överbelastats. Reservationsanslagen däremot stå helt utanför regleringen över kassafonden, i det att de behållningar, som uppkomma å dessa anslag, kvarbliva å anslagen för att under följande budgetår alltjämt vara disponibla för de ändamål, för vilka anslagen anvisats.

Även om särskilt på grund av nu nämnda omständigheter kassafondens tillväxt eller minskning vid respektive budgetårs slut icke utgör ett exakt uttryck för utfallet av statsregleringen såsom helhet betraktad, spelar dock fonden uppenbarligen en så betydelsefull roll ur statsregleringssynpunkt, att det i förevarande sammanhang torde äga intresse att erhålla en översikt av fondens utveckling under den senast tilländalupna femårsperioden ävensom av fondens nuvarande ställning. Därvid är att märka, att redan i samband med riksstatens fastställande för två av åren under perioden — budgetåren 1925/1926 och 1926/1927 — av fondens kapitaltillgång belopp om respektive 7.1 miljoner och 29.7 miljoner kronor tagits i anspråk för statsregleringen.

Med beaktande av de olika faktorer, som sålunda påverka kassafonden, har fondens utveckling under sagda femårsperiod gestaltat sig på följande sätt:

()

Inkomsterua.

Av sammanställningen framgår, att kassafonden, som vid ingången av sistlidet budgetår uppgick till 30.9 miljoner kronor, vid samma budgetårs slut stigit med 12.9 miljoner kronor till 43.8 miljoner kronor. Härvid må tillika erinras, att till följd av omläggning — på sätt i fjolårets statsverksproposition förutsattes — av tullverkets medelsredovisning enligt kassabokföringsprincipen de mot kassafonden avräknade, i tullräkenskapen ingående inkomsterna minskats med 12.2 miljoner kronor. Detta innebär en motsvarande förstärkning i kassafondens likviditet.

Vad angår utfallet av nu löpande statsreglering och särskilt dess inverkan på kassafonden är det givetvis ännu för tidigt att därom fälla något säkert omdöme. Tillgängliga siffror rörande inkomsttillflödet under den hittills tilländalupna delen av budgetåret peka emellertid på att icke oväsentliga överskott äro att påräkna å vissa inkomsttitlar, i främsta rummet på tullmedlen och på statens järnvägar. Med hänsyn härtill torde — även om, på sätt under den senaste femårsperioden genomgående varit fallet, utgiftssidan i avseende å de anslagstitlar, som påverka kassafonden, skulle komma att även för innevarande budgetår förete brist — som slutresultat vara att förvänta ett tillskott till fonden vid budgetårets utgång.

Finansplanen.

Med avseende å inkomst- och förmögenhetsskattens avkastning under nästkommande budgetår torde man kunna utgå ifrån att denna — under förutsättning av oförändrat procenttal å grundbeloppen sannolikt icke skulle bliva nämnvärt högre än vad för innevarande budgetår kan antagas inflyta, ehuruväl avkastningen skulle komma att överstiga det för sistnämnda budgetår fastställda riksstatsbeloppet, I fråga om de inkomster, som äro beroende av de ekonomiska förhållandena under det kommande budgetåret, kunna i enlighet med riksräkenskaps ver hets inkomstberäkning, till vilken jag i stort sett ansluter mig — beträffande ett flertal inkomsttitlar höjningar vidtagas i jämförelse med de belopp, som för samma titlar upptagits i nu löpande riksstat.

Inkomsterna.

7 Att märka är emellertid, att höjningarna endast delvis äro att hänföra till de i det föregående gjorda antagandena rörande den ekonomiska utvecklingens fortskridande. Särskilt de inkomsttitlar, som utvisa den största stegringen i förhållande till löpande riksstat, torde nämligen redan under innevarande budgetår komma att inflyta med belopp, vilka närma sig de i budgetförslaget nu upptagna. Detta gäller främst de båda titlar, som visa den största uppgången, nämligen tullmedlen och automobilskattemedlen. Även den för statens järnvägar antagna, relativt stora budgetmässiga inkomststegringen förklaras till avsevärd del därav, att inkomsten för innevarande budgetår blivit för lågt uppskattad. Av annan karaktär är den beräknade stegringen av statens inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag. Uppgången ä denna titel beror huvudsakligen på att malmbrytningen under är 1929 förväntas bliva bedriven i normal utsträckning, medan brytningen under år 1928 till stor del varit nedlagd.

För de närmast följande riksstaterna lärer man emellertid icke kunna utgå från möjligheten av mera betydande uppräkningar av nu nämnd art, utan man torde vid dessa riksstaters uppgörande bliva hänvisad till att företrädesvis räkna endast med den stegring i statsinkomsterna, som följer av den allmänna ekonomiska utvecklingen. Då mot denna stegring alltjämt kommer att stå en fortgående automatisk ökning i statsutgifterna, har det synts mig angeläget, att det jämförelsevis stora inkomstbelopp, som nu står till disposition, icke utnyttjas på sådant sätt, att finansieringen av kommande budgeter därigenom försvåras. Redan med hänsyn härtill bör i förevarande läge försiktighet iakttagas vid utgiftsanslagens bestämmande.

Härtill kommer, att det för såväl näringslivet som för folkhushållningen i dess helhet alltid är av stor betydelse, att statsutgifterna hållas inom så snäva gränser som möjligt, i syfte att skattetrycket till lättnad för det produktiva arbetet inom landet och för skilda befolkningslager skall kunna minskas. En dylik återhållsamhet är jämväl i ekonomiska uppgångstider av vikt, enär det visat sig, att, sedan väl ett nytt anslagsbehov, som under en god konjunktur ansetts förtjänt av beaktande, blivit tillgodosett, svårighet ofta möter att, när konjunkturen åter försämras, draga tillbaka det en gång lämnade bidraget, även om det då rådande läget i och för sig borde påkalla en sådan åtgärd. Med hänsyn härtill är det också angeläget att med noggrann uppmärksamhet giva akt på statsutgifternas nyssnämnda automatiska stegringar och att tillse, att dessa stegringar, huru naturliga och berättigade de i viss utsträckning än må vara, dock hållas inom rimliga gränser, så att desamma icke, särskilt med hänsyn till tänkbara depressionsperioder, växa statshushållningen över huvudet. När möjlighet till skattelindring yppar sig, bör densamma sorgfälligt tillvaratagas, och risken för ånyo ökad skattebörda utgör sedan det bästa skyddet mot nya, icke oundgängligen nödvändiga anslagskrav.

Att i fråga om den automatiska utgiftssteg ringen vissa oroande symptom

8 Inkomsterna.

föreligga, torde framgå av den utredning i detta ämne, som framlades i fjolårets statsverksproposition. Även om förhandsberäkningar av detta slag delvis grunda sig på ovissa faktorer och därför alltid måste bliva osäkra, är dock tendensen otvetydig och visar hän på en fortgående kraftig ökning av budgetens utgiftssida. Denna omständighet inskärper nödvändigheten av att i tid träffa anstalter till stegringstendensernas motverkande. Givetvis har tiden under det nu slutförda budgetarbetet varit för knapp för vidtagande av några mera ingripande åtgärder i detta syfte. De ifrågavarande utgiftsökningarna grunda sig ju på statsmakternas redan fattade beslut, och för att åvägabringa en ändring fordras uppenbarligen såsom ett första steg ingående undersökningar inom de skilda områden av statens verksamhet, som det här gäller. Min avsikt är emellertid att under den kommande tiden under de olika departementschefernas samfällda medverkan upptaga förevarande spörsmål till grundligt övervägande. I detta sammanhang tillåter jag mig jämväl erinra om det ekonomiseringsarbete efter delvis nya linjer, om vars igångsättande Kungl. Maj:t nyligen fattat beslut.

I det föreliggande riksstatsförslaget har man fortgått på den under senare år beträdda vägen att uppräkna riksstatens automatiskt stigande anslag till sådana belopp, som kunna beräknas verkligen svara mot de faktiskt blivande utgifterna. I detta syfte bar en allmän granskning av dylika anslag verkställts inom de olika departementen. De förslagsanslag, varom här är fråga, hava — dels på grund av sådana uppräkningar, som befunnit» erforderliga, enär anslagen hittills varit för lågt upptagna, dels med hänsyn till å nästkommande budgetår belöpande automatiska stegringar — böjts med ett belopp, som, sedan motsvarande anslagsminskningar fråndragits, approximativt kan uppskattas till sammanlagt omkring 11 miljoner kronor. I. anslutning till den i fjolårets statsverksproposition använda terminologien avses här med automatiska anslagsökningar respektive anslagsminskningar alla sådana förändringar, som kunna påräknas inträda på grund av statsmakternas redan fattade beslut, följaktligen såväl sådana, vilka kunna såsom omedelbara eller medelbara konsekvenser hänföras till vissa särskilda beslut av statsmakterna, som ock sådana, vilka — utan att samband direkt råder med visst beslut — erfarenhetsmässigt och särskilt med ledning av den faktiska utvecklingen under de senare åren kunna beräknas inträda. I förenämuda slutsiffra för bär avsedda anslagshöjningar hava icke inräknats de ökningar, som uppvägas av en motsvarande stegring av korresponderande inkomsttitlar, såsom fallet exempelvis är med de av automobilskattemedel bestridda anslagsbehoven.

Genom denna uppräkning av anslag har jag strävat efter att göra riksstatens utgiftssiffror, så långt möjligt är, rättvisande och att förebygga mera betydande överskridanden med ty åtföljande merbelastning av kassafonden. Budgetens hållbarhet har därigenom i motsvarande grad stärkts.

Vad angår kapitalbudgeten, som tidigare finansierades så gott som uteslutande av lånemedel, tillåter jag mig erinra, hurusom man på senare tid

Inkomsterna.

!t

sökt allt strungare tillämpa grundsatsen, att upplånade medel böra komma till användning endast för produktiva ändamål, d. v. s. för sådana, som giva tillfredsställande avkastning å de investerade medlen, och att man i sådant syfte i allt vidare omfattning slagit in på den linjen, att, i mån som full förräntning icke kan påräknas, motsvarande del av medelsanskaffningen bör ske med anlitande av andra statsinkomster än lånemedel. Denna princip för täckandet av kapitalökningsutgifterna har blivit följd i det föreliggande riksstatsförslaget. I enlighet härmed föreslås, att av skattemedel skola för ifrågavarande ändamål anvisas sammanlagt 41.8 miljoner kronor. Häri inrymmas 26. i miljoner kronor till avbetalning å statsskulden ----- i vilken summa ingår viss del av statens inkomster från de norrländska malmfälten — samt, liksom i envar av de senast fastställda två riksstaterna, 5.0 miljoner kronor för avsättning till fonden för mötande av förluster å aktiebolaget Kreditkassan av år 1922. Beträffande sistnämnda belopp vill jag särskilt framhålla, att detsamma överstiger vad av styrelsen för nämnda bolag ansetts erforderligt att nu avsätta och blivit så fixerat, att det motsvarar den engångsinkomst på grund av ändring i leveransterminerna för tobaksskatten, som vid budgetens uppgörande stått till förfogande.

Med utgångspunkt från den grundsyn i fråga om nödvändigheten att hålla nere statsutgifterna, varåt jag nyss givit uttryck, har stor återhållsamhet ansetts böra iakttagas i fråga om anslag till nya ändamål och behov. Samtidigt har hänsyn till kommande statsregleringar och till önskvärdheten av kontinuitet i statsregleringsarbetet föranlett, att vissa utgiftsbehov, vilka i allt fall inom en nära framtid torde få tillgodoses, synts icke böra undanskjutas. Vid vägande av dessa synpunkter mot varandra har det befunnits möjligt och lämpligt att i viss utsträckning tillmötesgå önskemålen om en löneförbättring för vissa lärarkategorier. Då medel för ändamålet nu kunna ställas till förfogande inom den förefintliga inkomstramen, har jag funnit det vara med klok förtänksamhet förenligt att bereda plats härför inom budgetens normala omslutning.

Jag har så mycket hellre stannat för denna uppfattning, som även efter ett upptagande av nu senast nämnda och andra såsom nödvändiga befunna nya utgiftsbehov möjligheter till icke oväsentliga skattelindringar stå öppna. Under förutsättning av samma skatter och skattesatser som för närvarande samt av oförändrade taxebestämmelser vid statens järnvägar skulle nämligen de påräkneliga inkomsterna för nästa budgetår överstiga summan av samtliga utgiftsanslag i riksstatsförslaget med omkring 25 miljoner kronor.

Vad angår de lättnader i skatter och avgifter, som sålunda kunna komma ifråga, synes den redan tidigare i utsikt ställda nedsättningen av godstaxorna vid statens järnvägar i första hand böra bringas till verkställighet. Av tekniska skäl kan taxesänkningen icke inträda förr än vid ingången av år 1930. Sänkningen beräknas för helt år medföra en reduktion i statsbanornas överskott med 8.5 miljoner kronor. Med hänsyn till tiderna för överskottets inlevere-

10 Inkomsterna.

ring till statsverket drabbas emellertid budgetåret 1929/1930 av en inkomstminskning å allenast omkring 3.5 miljoner kronor.

Den direkta beskattningens lättande är alltjämt en angelägenhet av största vikt såväl för skattedragarna i allmänhet som särskilt med hänsyn till näringslivets intressen och dess konkurrensmöjligheter i förhållande till utlandet. I anslutning härtill synes mig det procenttal, efter vilket inkomst- och förmögenhetsskatten beräknas, böra sänkas med 10 enheter, d. v. s. från nuvarande siffran 150 till 140. Härav föranledes en sänkning i skattens avkastning med över 9 miljoner kronor.

I syfte att ytterligare för konsumenterna förbilliga den för hela folkförsörjningen så viktiga artikel som sockret utgör, förordar jag, att sockerskatten, som för närvarande utgår med 4 öre per kilogram, helt avskaffas. Den härav föranledda skattelättnaden kan uppskattas till 8.5 miljoner kronor årligen, eliuruväl för nästa budgetår inkomstminskningen för statsverket begränsas till inemot 7 miljoner kronor, enär viss på innevarande budgetår belöpande skatt inflyter först efter det nya budgetårets ingång. Då emellertid proposition angående åtgärder för den inhemska sockerbetodlingens tryggande senare torde komma att avlåtas till riksdagen, kan vid bifall till propositionen den genom sockerskattens avskaffande åvägabragta skattelättnaden beräknas först efter hand i sin helhet komma konsumtionen till godo.

Färsk frukt ingår under senare tid i allt större omfattning bland allmännare förbrukningsartiklar och spelar för folknäringen och folkhälsan en betydelsefull roll. Tullsatsen å färska äpplen och päron torde böra upphävas för månaderna januari—juli, under vilken tid tullsatsen i fråga icke spelar någon roll såsom skydd för den inhemska fruktodlingen utan praktiskt taget har karaktären av finanstull. Även torkade plommon och sviskon utgöra i den nutida hushållningen en viktig konsumtionsvara. Tullen härå torde böra helt bortfalla. Citroner hava såsom närings- och liälsomedel icke ringa betydelse, och tullfrihet bör införas jämväl för denna artikel. Därest nu nämnda tullättnader beslutas, kan tullmedlens avkastning beräknas minskad med 3 miljoner kronor.

Från näringslivets sida hava med stegrad styrka önskemål framförts om sänkning av stämpelavgiften vid köp och byte av aktier, vilken avgift för närvarande är sex gånger högre än den ursprungliga, år 1908 fastställda och fyra gånger högre än den stämpelavgift, som utgick enligt fondstämpelförordningen i dess år 1913 givna lydelse. Jag tillstyrker, att ifrågavarande stämpelavgift nedsättes till hälften, vilket beräknas medföra en reduktion i stämpelmedlens avkastning av omkring 2 miljoner kronor.

Slutligen böra lastpenningarna, vilka drabba sjöfartsnäringen och verka till fördyrande av importvarorna, helt avskaffas, varav föranledes en minskning i skatteintäkt av 0.7 5 miljon kronor.

Inkomsterna.

I I

Riksstaten.

Innan jag går att lämna eu sammanfattande redogörelse för riksstatens omfattning och innehåll enligt det föreliggande budgetförslaget, ber jag att få upptaga ett par spörsmål berörande riksstatens uppställning, det ena avseende vissa till skattebud geten hörande, mot varandra korresponderande inkomsttitlar och utgiftsanslag och det andra gående ut på viss ändring i fråga om lånebudgetens uppställning.

Riksstatens uppställning. I sin skrivelse med inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930 har riksräken skaps verket påvisat, hurusom det numera ej låter sig göra att bedöma statsregleringens utfall endast genom att angiva dess inverkan på kassafonden i ena eller andra riktningen, utan att man även måste särskilt taga i betraktande de delar av budgeten, som bestå i mot vissa utgiftsanslag helt eller delvis och enligt skiftande regler korresponderande inkomster. Verket har framhållit de olägenheter, som vållas av detta system, och avgivit förslag till avveckling i viss utsträckning av förefintliga specialbudgeter. Där gemensamheten ej kunde alldeles upphävas, borde dock det formella anvisandet i riksstaten av visst anslag från viss inkomst såsom regel upplösas. I fråga om anslag av lånemedel samt anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel borde emellertid hänvisning till inkomsttäckningen fortfarande göras.

Riksräkenskapsverkets förslag avse följande inkomsttitlar och däremot svarande utgiftsanslag, nämligen:

inkomst av myntning och justering, avgifter för granskning av biografbilder och totalisatormedel,

bidrag till bankinspektionen, bidrag till fondinspektionen och bidrag till försäkringsinspektionen,

patent-, varumärkes- och registreringsavgifter samt automobilskattemedel.

Härjämte har riksräkenskapsverket även berört förevarande fråga med hänsyn till de nytillkomna inkomsterna av utjämningsskatt och lotterivinstskatt och dessa inkomsters samband med utgifter för skatteutjämningsändamål.

Möjligheten att avveckla ifrågavarande samband mellan inkomster och utgifter ställer sig olika för skilda grupper av de uppräknade inkomsttitlarna. Med beaktande härav har riksräkenskapsverket, vad beträffar inkomst av myntning och justering, avgifter för granskning av biograf bilder samt totalisatormedel och däremot svarande anslag för mynt- och justeringsverket, statens biografbyrå och hästavelns befrämjande, föreslagit ett fullständigt särskiljande av inkomster och utgifter, så att utgifterna skulle beräknas självständigt att täckas av förslagsanslag i vanlig ordning och inkomsterna göras disponibla för budgeten i allmänhet. Beträffande åter bidragen till bank-, fond- och försäkringsinspektionerna samt motsvarande anslag skulle såsom hittills i riksstaten uppföras inkomsttitlar, beräknade till samma be-

12 Inkomsterna.

lopp som de väntade utgifterna, vilka skulle täckas med anslag, som erhölle förslagsanslags beteckning. Inspektionernas kostnader skulle icke avföras från respektive anslag utan från särskilda fonder för vartdera slaget av bidrag, och inkomsterna, över anslagen, tillgodoföras fonderna. Med denna anordning skulle inspektionernas inkomster allt fortfarande, ehuru på ett annat sätt än nu sker, i sin helhet avskiljas för den egna verksamheten. Ifråga om patent-, varumärkes- och registreringsavgifter samt automobilskattemedlen ävensom de mot dessa inkomsttitlar svarande anslagen har verket framlagt förslag, åsyftande i första hand helt frigörande av sambandet mellan dessa inkomster och utgifter eller alternativt införande av eu ordning i stort sett likartad med den, som verket föreslagit beträffande bankoch fondinspektionen samt försäkringsinspektionen.

I anledning av vad riksräkenskapsverket sålunda ifrågasatt hava — beträffande inkomst av myntning och justering, avgifter för granskning av biografbilder samt bidrag till bankinspektionen, fondinspektionen och försäkringsinspektionen — infordrade utlåtanden avgivits av statskontoret ävensom i vederbörliga delar av mynt- och justeringsverket, statens biografbyrå, bank- och fondinspektionen samt försäkringsinspektionen. Vad angår automobilskattemedlen samt patent-, varumärkes- och registreringsavgifter hava väg- och vattenbyggnadsstyrelsen respektive statskontoret och patent- och registreringsverket efter anmodan yttrat sig, såvitt angår riksräkenskapsverkets alternativa förslag att i budgettekniskt hänseende behandla dessa inkomsttitlar och däremot svarande anslag i enlighet med vad som föreslagits i fråga om bidrag till bank- m. fl. inspektioner. De i frågan hörda myndigheterna hava i huvudsak icke haft något att erinra mot de delar av förslagen, som till dem remitterats för yttrande.

Uppenbart torde vara, att det för vinnande av överblick över statsregleringen samt enhetlighet i riksstat och budgetredovisning vore ur budgetteknisk synpunkt önskvärt, att de specialbudgeter, som riksstaten innehåller, avvecklas, där icke deras bibehållande av andra vägande skäl finnes påkallat.

I likhet med riksräkenskapsverket tillstyrker jag för den skull, att det hittillsvarande sambandet mellan inkomsttitlarna inkomst av myntning och justering och avgifter för granskning av biografbilder, å ena, samt däremot svarande utgiftsanslag, å andra sidan, brytes. Likaså biträder jag ämbetsverkets förslag beträffande bank- och fondinspektionen samt försäkringsinspektionen, varigenom särskilda fonder skulle upprättas, till vilka de inflytande inkomsterna av bidrag skulle, över anslagen, överföras och från vilka utgifterna skulle bestridas. Eu motsvarande anordning synes mig, i enlighet med riksräkenskapsverkets alternativa förslag, böra åtminstone tills vidare komma till användning jämväl för patent- och registreringsverket.

Riksräkenskapsverkets primära förslag i avseende å automobilskattemedlen innebär, att de inflytande medlen skulle ställas till förfogande för allmänna

Inkomsterna.

budgetändamål, i följd varav de utgifter för vägväsendot, som för närvarande bestridas av' ifrågavarande medel, framdeles skulle komma att avvägas under .jämförelse med andra utgiftskrav å budgeten i stället för att automatiskt utflöda efter automobilskattemedlens växande avkastning. Tvivelsutan skulle förslaget medföra en i och för sig önskvärd reda och förenkling i budgettekniskt hänseende. Med hänsyn till de intressen av skilda slag, som äro knutna till den gällande ordningen för automobilskattemedlens användning, har jag likväl icke ansett mig böra förorda en sådan anordning. Jag inskränker mig därför till att på denna punkt tillstyrka bifall till riksräkenskapsverkets alternativa förslag, enligt vilket, med bibehållande av det hittillsvarande sambandet mellan inkomster av automobilskattemedel och vissa utgifter för vägväsendet, inkomsterna skola, över utgiftsanslagen, som böra erhålla förslagsanslags natur, ingå till en särskild fond i stället för att uppsamlas å vederbörande reservationsanslag, varigenom budgetredovisningarna vid jämförelse mellan olika år skulle bliva mera rättvisande än vad nu är fallet. Mot detta förslag har, som nämnts, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig ej hava någon invändning.

Vad angår totalisatormedlen tillåter jag mig erinra, att dessa medel för första gången upptogos i riksstaten för budgetåret 1927/1928. Samtidigt beslöts, att det även ny uppförda anslaget till hästa velns befrämjande under nionde huvudtiteln skulle bestridas av totalisatormedel. Enligt vad chefen för jordbruksdepartementet meddelat, har han med hänsyn till den stigande avkastningen å förevarande inkomsttitel för avsikt att föreslå, att totalisatormedel i betydligt vidgad omfattning skola användas för utgifter under stuteriväsendet. Vid sådant förhållande synes anledning icke föreligga att nu vidtaga ändring i den hittillsvarande ordningen för totalisatormedlens upptagande i budgeten.

Vidkommande till sist de nya inkomsterna utjämningsskatt och lotterivinstskatt finner jag riktigast, att, när under budgetåret 1929/1930 såväl utjämningsskatten som halvparten av lotterivinstskatten skola såsom skatteunderstöd utgivas, ett formellt sammankopplande av inkomster och anslag undvikes. Jag ansluter mig därför till riksräkenskapsverkets förslag, att för skatteutjämningsändamål uppföres ett förslagsanslag, från vilket utgifterna bestridas över en av statskontoret förvaltad fond.

Den budgetreform, som beslöts vid 1911 års riksdag, upptog endast en art av lånemedel, nämligen fasta lånemedel. De under kristiden inträdda förhållandena medförde emellertid tillkomsten av s. k. tillfälliga lånemedel, vilka till en början avsågo att täcka vissa verkliga utgifter. Sedermera utvidgades användningen av dylika lånemedel till bestridande även av sådana utgifter, som voro hänförliga till kapitalökning. Början härtill gjordes genom de å 1917 års tilläggsstat anvisade anslagen till kristidskommissionerna. Den slutliga och allt fortfarande gällande utformningen av anordningen med tillfälliga lånemedel verkställdes av kassaförlagskommittén, som i sitt be-

14 Inkomsterna.

tänkande den 20 mars 1917 med hänsyn till önskvärdheten att undvika utgivande av sådana förskott, som avsetts att framdeles ersättas med vissa inflytande medel, föreslog, att dylika förskott borde i riksstaten uppföras såsom särskilda anslag att bestridas av tillfälliga lånemedel. När inkomsterna sedermera inflöte, skulle dessa användas till återbetalning av den verkställda tillfälliga upplåningen.

En följd av denna anordning är, att de i en viss riksstat upptagna, av tillfälliga lånemedel utgående anslagsbeloppen måste, i den mån återbetalning av lånemedlen äger rum, ånyo redovisas i riksstaten.

I anslutning till ett uttalande i riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1926/1927 av innebörd, att redovisningen i riksstaten av dessa återbetalningar av tillfälliga lånemedel utan olägenhet syntes kunna upphöra, varigenom en ökad klarhet skulle givas åt lånebudgeten liksom åt riksstaten i dess helhet, berördes förevarande spörsmål av min företrädare i ämbetet dels vid behandlingen av lånebudgeten i 1928 års statsverksproposition, dels ånyo den 29 juni 1928 inför Kungl. Maj:t. Vid sistnämnda tillfälle anförde dåvarande departementschefen till statsrådsprotokollet, att det kunde vara tvivelaktigt, om tillräcklig anledning förelåge att över huvud taget i budgeten redovisa vare sig de av tillfälliga lånemedel utgående anslagen eller de tid efter annan verkställda återbetalningarna av dylika medel. Regleringen av ifraga varande förskottsförfarande över budgeten syntes nämligen huvudsakligen tillgodose ett rent redovisningssyfte, men medförde den olägenheten, att budgetens omslutning till men för jämförbarheten olika ar emellan ökades. Utredning syntes därför böra verkställas rörande möjligheten och lämpligheten av att ur riksstaten helt eller delvis utbryta redovisningen av tillfälliga lånemedel och av dylika medel utgående anslag. I samband härmed syntes tillika böra utformas närmare riktlinjer, huruvida i uppkommande fall fasta eller tillfälliga lånemedel borde komma till användning. Slutligen syntes spörsmålet om den bokföringsmässiga redovisningen av de tillfälliga lånemedlen och dessas användning böra underkastas prövning. Utredningen av hithörande frågor syntes lämpligen böra uppdragas åt riksräkenskapsverket, och förutsatte departementschefen därvid, att samråd ägde rum med riksgäldskontoret.

I enlighet härmed anbefallde Kungl. Maj:t den 29 juni 1928 riksräkenskapsverket att verkställa utredning och avgiva förslag angående redovisningen av tillfälliga lånemedel.

Med skrivelse den 29 oktober 1928 har riksräkenskapsverket — efter överläggning i frågan med förste deputeraden i riksgäldskontoret — till Kungl. Maj:t inkommit med utredning och förslag i ämnet. Härefter hava statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret, efter remiss, avgivit utlåtanden. Det närmare innehållet av riksräkenskapsverkets utredning och förslag samt nämnda utlåtanden har sammanfattats i en för ändamålet upprättad redogörelse, vilken torde få såsom bilaga fogas till statsrådsprotokollet (Bilaga I).

Såsom framgår av denna redogörelse, innebär riksräkenskapsverkets för-

Inkomsterna.

mIhk i första hand, att beteckningen tillfälliga lånemedel icke skall för framtiden vidare komma till användning, samt att sådana anslag, som hittills ansetts böra täckas genom tillfälliga lånemedel, i riksstaten skola behandlas såsom övriga lånemedelsanslag. Vad särskilt angår sådana anslag, som hittills anvisats under rubriken »verkliga utgifter» att utgå av tillfälliga lånemedel och vilka äro avsedda att täckas genom framdeles inflytande fastighetsförsäljnings- eller andra särskilda medel, skola dessa enligt föislaget i riksstaten uppföras sasom kapitalökningsutgifter under rubriken »fonden för förlag till statsverket» samt anvisas att utgå av lånemedel. Genom den av riksräkenskapsverket föreslagna anordningen kommer återbetalningen av samtliga anvisade lånemedel — liksom för närvarande återbetalningen av fasta lånemedel — att i riksstaten redovisas endast å budgetens inkomstsida. Saväl statskontoret som fullmäktige i riksgäldskontoret ansluta sig till riksräkenskapsverkets förslag härutinnan. Även jag anser, att detta förslag rörande ändrade regler för anvisandet och redovisningen av sådana anslag, som tidigare ansetts böra utgå av tillfälliga lånemedel, <ir välgrundat samt ägnat att i avsevärd mån förenkla lånebudgetens uppställning.

Beträffande härefter avvecklingen av de nu oreglerade kapitalökningsanslag, som redan anvisats att täckas av tillfälliga lånemedel, har riksräkenskapsverket framlagt två alternativa förslag. Det ena alternativet innebär, att nämnda anslag skulle formellt avvecklas över riksstaten, varemot enligt det andra Kungl. Maj:t skulle utverka riksdagens medgivande, att anslagen jämte kvarstående reservationer måtte betraktas såsom anvisade av lånemedel. Riksräkenskapsverket förordar sistnämnda alternativ, till vilket jämväl statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret ansluta sig. För egen del tillstyrker jag vad sålunda förordats.

I avseende å de för verkliga utgifter använda, ännu icke ersatta tillfälliga lånemedlen har riksräkenskapsverket i anslutning till sin ståndpunkt beträffande lånemedelsanslag, som vore avsedda att framdeles ersättas av försäljningsmedel eller andra tillgångar, i första hand föreslagit, att dessa lånemedel överföras till fonden för förlag till statsverket för att där redovisas som såväl tillgångar i form av fordringar hos arméförvaltningen och statskontoret som statsverkets skulder till lånemedel. Den föreslagna överföringen vore avsedd att äga rum vid sidan av budgeten. Till riksräkenskapsverkets här ifrågavarande förslag har statskontoret uttalat sin anslutning. Fullmäktige i riksgäldskontoret åter ifrågasätta, huruvida över huvud taget någon särskild åtgärd — utöver den föreslagna förändrade benämningen — vore erforderlig beträffande bokföringen av de tillfälliga lånemedel, som disponerats för täckande av verkliga utgifter. Därest emellertid en överföring till fonden för förlag till statsverket ansåges böra verkställas, syntes detta böra ske genom beloppets kapitalisering i vanlig ordning och fonden alltså i motsvarande mån uppskrivas. Det av riksräkenskapsverket förordade redovisningssättet genom icke-kapitalisering innebure en avvikelse från hit-

16 Inkomsterna.

tills tillämpade regler och borde icke enligt fullmäktiges uppfattning utan starka skäl komma till användning. Dessa av fullmäktige framställda invändningar synas mig vara värda beaktande, och jag ansluter mig följaktligen till det av fullmäktige förordade förslaget, vilket alternativt framförts jämväl av riksräkenskapsverket. Genom denna anordning komma samtliga tillgångar i fonden för förlag till statsverket att få ensartad karaktär, och varje återbetalning kommer att innebära en motsvarande nedskrivning av fondens kapitaltillgångar.

Avvecklingen av här ifrågavarande lånemedel, vare sig desamma avsetts för täckande av kapitalökningsanslag eller av anslag under verkliga utgifter, förutsätter jag — i likhet med riksräkenskapsverket, statskontoret och fullmäktige i riksgäldskontoret — skola äga rum vid sidan av budgeten.

Enligt riksräkenskapsverkets förslag skulle avvecklingen av oreglerade tillfälliga lånemedel omfatta samtliga den 30 juni 1928 utestående tillfälliga lånemedelsans lag och vid samma tidpunkt kvarstående reservationer å sådana anslag. Då den nya ordningen rörande här ifrågavarande anslag och lånemedel icke är ämnad att träda i kraft förrän från och med budgetåret 1929/1930, synes avvecklingen av de av tillfälliga lånemedel anvisade anslagen böra avse de den 30 juni 1929 utestående tillfälliga lånemedelsanslagen och de vid denna tidpunkt kvarstående reservationerna å sådana anslag.

Genomförandet av den nya ordningen beträffande lånebudgeten påkallar riksdagens medverkan i tvenne olika hänseenden.

Vad först angår anvisandet av nya sådana anslag, som tidigare täckts av tillfälliga lånemedel, föreslås dessa enligt det föreliggande budgetförslaget att anvisas av lånemedel och, i den mån desamma hänföra sig till verkliga utgifter, avsedda att täckas genom framdeles inflytande försäljningseller andra särskilda medel, att uppföras såsom kapitalökningsanslag under rubriken »fonden för förlag till statsverket». Riksdagen får alltså i samband med budgetens behandling i övrigt tillfälle att taga ställning härtill.

Beträffande åter avvecklingen av äldre, ännu oreglerade anslag, som anvisats att täckas av tillfälliga lånemedel, påfordras riksdagens särskilda beslut rörande sättet för avvecklingen. I överensstämmelse med det av mig förordade avvecklingsförfarandet torde dessa beslut böra innebära ett medgivande dels att till fonden för förlag till statsverket må överföras under verkliga utgifter upptagna, den 30 juni 1929 oersatta anslag av tillfälliga lånemedel, med iakttagande härvid att fondens kapitaltillgångar vid överföringen uppskrivas med ett mot de överförda anslagen svarande belopp, dels ock att samtliga den 30 juni 1929 utestående anslag av tillfälliga lånemedel och kvarstående reservationer å sådana anslag må betraktas såsom anvisade att täckas av lånemedel.

Genom utmönstrandet av tillfälliga lånemedel kommer lånebudgetens uppdelning i riksstaten på fasta och tillfälliga lånemedel att försvinna och huvud-

Inkomsterna.

rubriken »lånemedel» i riksstatens inkomstspecifikation att uppdelas i tre underrubriker, nämligen i anspråk tagna reservationer, återbetalningar och övriga lånemedel. Det i riksstaterna för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 inom parentes införda tillägget till underrubriken »i anspråk tagna reservationer» med lydelse »ej använd upplåningsrätt» torde i detta sammanhang kunna utgå.

Riksstatens utveckling från och med budgetåret 1923/1924. För erhållande av en samlad bild av riksstatens utveckling under senare år hava i efterföljande sammanställning angivits de belopp, med vilka den totala budgeten liksom dess båda huvudavdelningar, skattebudgeten och lånebudgeten, uppförts i riksstatsförslaget för budgetåret 1929/1930, samt häremot svarande belopp avseende riksstaterna för budgetåren 1923/1924—1928/1929. I sammanställningen redovisas därjämte de olika huvudslagen av skattebudgetens såväl utgiftsanslag som inkomsttitlar.

Med hänsyn till de budgettekniska omläggningar, som vidtagits i de till redovisningsperioden hörande riksstaterna och i föreliggande riksstatsförslag, hava vid utarbetandet av sammanställningen, med utgångspunkt från riksstatsförslaget, vissa omräkningar måst verkställas beträffande det till riksstaterna för budgetåren 1923/1924 — 1928/1929 hänförliga siffermaterialet. Genom dessa omräkningar hava vissa i vederbörande riksstater dubbelförda poster utmönstrats och riksstaternas såväl slutsummor som delsummor upptagits till belopp, som åtminstone i viss utsträckning medgiva en jämförelse med motsvarande i riksstatsförslaget för budgetåret 1929/1930 uppförda summor. Sålunda hava för budgetåren 1923/1924—1925/1926 frånräknats vissa i anspråk tagna kapitaltillgångar från statsverkets fond av rusdrycksmedel samt häremot svarande avsättningar till samma fond. För budgetåret 1928/1929 har en liknande kapitaltillgång från fonden för statsskuldens amortering jämte motsvarande utgiftsanslag utmönstrats. Vidare har för budgetåret 1924/1925 ett under verkliga utgifter redovisat anslag av tillfälliga lånemedel överflyttats till utgifter för kapitalökning. Slutligen hava för budgetåren 1923/1924 och 1926/1927—1928/1929 å inkomstsidan redovisad återbetalning av tillfälliga lånemedel samt motsvarande utgiftsanslag frånräknats.

Även efter de sålunda vidtagna omräkningarna av riksstaternas siffermaterial företer sammanställningen vissa brister i avseende å sifferuppgifternas jämförbarhet. Dessa brister hänföra sig väsentligen till den omständigheten, att inkomsttitlar och utgiftsanslag, vilka tidigare redovisats vid sidan av budgeten, tid efter annan upptagits i budgeten och redovisats över riksstaten. Till denna inkomst- och utgiftsgrupp höra automobilskattemedlen jämte motsvarande anslag, vilka först från och med budgetåret 1925/1926 uppförts i riksstaten.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

18 Inkomsterna.

Med avseende å förevarande sammanställning tillåter jag mig särskilt fästa uppmärksamheten vid uppgifterna å skattebudgetens anslag till utgifter för kapitalökning, å ena, och dess beräknade inkomster av i anspråk tagna kapitaltillgångar, å andra sidan. Av sammanställningen framgår, att nämnda anslag för vart och ett av budgetåren under redovisningsperioden uppgått till betydande belopp, och att anslagen för närvarande befinna sig i fortsatt jämn stegring. Denna föranledes numera i främsta rummet av de ökade belopp, som årligen avsättas till fonden för statsskuldens amortering. Å andra sidan hava inkomsterna av i anspråk tagna kapitaltillgångar de senaste åren varit relativt obetydliga. Detta visar, att utgifter för kapitalökning i alltjämt vidgad omfattning bestridas av verkliga, inkomster, eller med andra ord att staten i allt större utsträck-

Inkomsterna.

ning anvisar medel av sina löpande inkomster till annat än löpande utgifter. Enligt det föreliggande riksstatsförslaget överstiga sålunda anslagen till utgifter för kapitalökning med icke mindre än 37.3 miljoner kronor de för budgeten i anspråk tagna kapitaltillgångarna.

Skattebudgeten. En jämförelse mellan anslagen till verkliga utgifter i riksstaten för nu löpande budgetår och dylika anslag i det föreliggande budgetförslaget giver följande resultat:

Av sammanställningen framgår, att tio av huvudtitlarna i budgetförslaget utvisa ökning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår. Denna ökning belöper sig till sammanlagt 35.0 miljoner kronor. De största stegringarna förekomma å sjätte huvudtiteln med 10.8 miljoner kronor, åttonde huvudtiteln med 9.1 miljoner kronor, femte huvudtiteln med 4.9 miljoner kronor, fjärde huvudtiteln med 4.3 miljoner kronor, sjunde huvudtiteln med 2.3 miljoner kronor, elfte huvudtiteln med 2.o miljoner kronor och nionde huvudtiteln med l.i miljon kronor. Fyra huvudtitlar — inbegripet den för oförutsedda utgifter — hava att framvisa anslagsminskning med tillhopa 0.4 miljon kronor, därav huvudtiteln för räntor å statsskulden m. m. med 0.3 miljon kronor. Om från ökningarna dragas minskningarna, kvarstår för anslagen till verkliga utgifter en totalstegring av 34.6 miljoner kronor.

, Inkomsterna.

Härvid är att märka, att — sedan på inkomstsidan automobilskattemedlen höjts från 30 miljoner kronor i löpande riksstat till 42 miljoner kronor i riksstatsförslaget — de anslag nnder sjätte huvudtiteln, som utgå direkt av automohilskattemedel, ökats i motsvarande mån eller med 12 miljoner kronor. Då denna huvudtitels slutsumma som nämnt stegrats med 10.8 miljoner kronor, föreligger alltså beträffande övriga anslag å samma huvudtitel i själva verket en minskning av 1.2 miljon kronor. Den höjning av riksstatsförslagets anslag till verkliga utgifter, som återstår efter avdrag av ökningen i automobilskatteanslagen, utgör 22.6 miljoner kronor och är delvis att hänföra till automatiska stegringar på andra utgiftsanslag, vilka sistnämnda stegringar, i den mån de hänföra sig till förslagsanslag, av mig i det föregående approximativt uppskattats till 11 miljoner kronor.

I riksstaten för hudgetåret 1928/1929 och i budgetförslaget hava anslagen till utgifter för kapitalökning, att utgå av andra statsinkomster än lånemedel, upptagits med belopp, som framgå av följande jämförande sammanställning:

Sammanställningen utvisar för ifrågavarande anslagsgrupp en summa av 33.4 miljoner kronor i löpande riksstat och 41.s miljoner kronor i budgetförslaget. En stegring föreligger alltså på 8.4 miljoner kronor. Ökningar redovisas för statens affärsverksamhet med 1.2 miljon kronor samt för avbetalning å statsskulden med 7.7 miljoner kronor. Sistnämnda stegring är väsentligen beroende på ökad avsättning till fonden för statsskuldens amortering och hänför sig med 5.6 miljoner kronor till avsättningen av rusdrycksmedel samt med 1.8 miljon kronor till avsättning av viss del av inkomsten från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag. Minskning företer anslagssumman för statens utlåningsfonder med 0.1 miljon kronor. Till statsverkets fond av rusdrycksmedel och till fonden för mötande av förluster å Aktiebolaget Kreditkassan av år 1922 äskas anslag med samma belopp av 5 miljoner kronor för vardera fonden, som anvisats i löpande riksstat.

Inkomsterna.

21 De belopp, med vilka den första huvudgruppen av statsinkomster, de s. k. verkliga statsinkomsterna (egentliga statsinkomster, inkomster av statens produktiva fonder och andel i riksbankens vinst), uppförts i riksstaterna för budgetåren 1923/1924—1928/1929 samt i riksstatsförslaget för budgetåret 1929/1930, utvisas av följande sammanställning, som för budgetåren 1923/1924 —1927/1928 tillika upptager de överskott och den behållna inkomst, som enligt budgetredovisningarna för samma år verkligen uppkommit:

Av sammanställningen framgår, att de influtna verkliga statsinkomsterna vilka ju utgöra det egentliga underlaget för statsbudgetens finansiering från och med budgetåret 1924/1925 förete en jämn, ej oväsentlig stegring från det ena året till det andra. Siffrorna peka sålunda hän på den av en normal utveckling av folkhushållet följande ökning av statsinkomsterna, varom i det föregående talats. Härvid är emellertid att märka, att såsom nämnts automobilskattemedlen, vilka tidigare stått utanför riksstaten, budgetåret 1925/1926 uppförts å densamma och sålunda för nämnda budgetår ökat statens slutsumma med hela sitt beräknade belopp av 15. o miljoner kronor. För ett vart av de fyra följande budgetåren 1926/1927—1929/1930 har denna inkomsttitel upptagits med följande successivt stigande belopp, nämligen

19.0, 28.25, 30.o och 42.o miljoner kronor. Den behållna avkastningen av samma inkomsttitel har för budgetåren 1925/1926—1927/1928 utgjort respektive 22.o, 24.5 och 31.9 miljoner kronor. Å andra sidan bör beaktas, att under redovisningsperioden företagits åtskilliga skattesänkningar, vilka icke uppvägas av de skatteskärpningar på andra punkter, som även förekommit.

Sammanställningen utvisar jämväl, att inkomsterna vid uppgörandet av respektive riksstater beräknats till ej obetydligt lägre belopp än som sedermera visat sig i verkligheten inflyta, och detta ehuru också de beräknade inkomsterna förete en i stort sett oavbruten stegring. Härav belyses den försiktighet i inkomstberäkningarna, som under perioden gjort sig gällande.

Den ojänaförligt största inkomstgruppen under verkliga statsinkomster utgöres av de egentliga statsinkomsterna. Motsvarande sammanställning rörande dessa inkomster ter sig sålunda:

22 Inkomsterna.

Enligt denna sammanställning framträder under hela den redovisade perioden en jämn stegring av de egentliga statsinkomsternas avkastning. Samma tendens till försiktiga inkomstberäkningar, som kännetecknar huvudgruppen verkliga inkomster, föreligger även här.

I det nu föreliggande riksstatsförslaget sluta de egentliga statsinkomsterna å ett belopp av 580.7 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till riksstaten för nu löpande budgetår av omkring 20.5 miljoner kronor.

Härav beräknas enbart skatterna inbringa 562.7 miljoner kronor. Av detta belopp förutsättes inkomst- och förmögenhetsskatten lämna 136 miljoner kronor. Jag utgår då ifrån att, i enlighet med mitt förut omförmälda förslag, nämnda skatt skall uttagas med ett från 150 till 140 nedsatt procenttal av grundbeloppen. Då genom beslut av 1928 års riksdag bevillning av fast egendom samt av inkomst upphört, försvinner den härför avsedda inkomsttiteln ur riksstaten. Den vid samma riksdag beslutade utjämningsskatten, som avser att i viss utsträckning bereda möjlighet till utjämning av det kommunala skattetrycket, upptages nu för första gången i riksstaten och beräknas till 4.i miljoner kronor. Stämpelmedlen hava uppförts till 56 miljonei kronor, varvid hänsyn tagits till den nedsättning av fondstämpeln, som jag ämnar föreslå. Enär förslag vidare kommer att framläggas om lastpenningarnas avskaffande, har denna inkomsttitel ej upptagits i riksstatsförslaget. I automobilskattemedel förutsättas inflyta 42 miljoner kronor. Tullmedlen hava trots den minskning i tullintäkt, som skulle bliva följden av mina förut berörda fölslag i fråga om tullen för viss färsk och torkad frukt samt för citroner, kunnat höjas från 145 miljoner kronor i nu löpande riksstat till 157 miljoner kronor. Sockerskatten, som enligt mitt förslag skulle upphöra från ingången av nästa budgetår, har dock upptagits med 1.6 miljon kronor, vilket belopp beräknas under det nya budgetåret inflyta för socker, uttaget under innevarande budgetår. Tobaksskatten har höjts från 61 miljoner kronor till 66 miljoner kronor. Meravkastningen härrör från omläggning beträffande tiden för skattens inlevererande. Rusdrycksmedelstitlarna äro beräknade, brännvinstillverkningsskatten till 17 miljoner kronor, rusdrycksförsäljningsmedlen till 23 miljoner kronor, därav 4 miljoner från partihandelsbolag och 19 miljoner från detalj-

Inkomsterna. 23

handelsbolag, omsättningsskatten till 38.5 miljoner kronor samt maltskatten till 17.6 miljoner kronor.

Uppbörd i statens verksamhet har beräknats till inalles 13.4 miljoner kronor.

Inkomsttiteln diverse inkomster har upptagits med 4.e miljoner kronor. Till jämförelse med nästföregående två siffersammanställningar meddelas här följande efter enahanda grunder verkställda uppställning i avseende å inkomsterna av statens produktiva fonder:

Den behållna inkomsten av statens produktiva fonder utvisar sålunda från budgetåret 1923/1924 till påföljande budgetår en stark minskning, vilken främst hänför sig till statens järnvägar och domäner, och som återspeglas i den förut redovisade nedgången i de verkliga inkomsternas totalsumma. Från och med budgetåret 1924/1925 företer emellertid även de produktiva fondernas avkastning en fortgående stegring. Härvid bör beaktas, att utdelningen å statens aktier i Aktiebolaget svenska tobaksmonopolet, i anledning av successivt företagen överföring av vinst till tobaksskatt, under perioden nedgått högst väsentligt, nämligen frän 11.6 miljoner kronor för budgetåret 1923/1924 till 3.8 miljoner kronor för ett vart av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928.

I riksstatsförslaget beräknas ifrågavarande inkomstgrupp lämna sammanlagt 132.7 miljoner kronor eller 17.2 miljoner kronor mera än i löpande riksstat. Till den beräknade inkomsten bidrager statens affärsverksamhet med 98.3 miljoner kronor, statens aktier med 17.6 miljoner kronor — därav i inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag 13.8 5 miljoner kronor mot 6. o miljoner kronor i löpande riksstat — statens utlåningsfonder med 11.6 miljoner kronor, fonden för låneunderstöd med 1.2 miljon kronor samt statsverkets fond av rusdrycksmedel med 4. o miljoner kronor.

Riksbanksvinsten har i riksstaterna för budgetåren 1923/1924—1928/1929 och i riksstatsförslaget för budgetåret 1929/1930 upptagits med följande belopp:

1923/1924 1924/1925 1925/1926 1926/1927 1927/1928 1928/1929 1929/1930

Miljoner kronor 16.0 14.0 15.5 16.o 16.2 13.9 17.0

24 Inkomsterna.

Av dessa siffror framgår, att ifrågavarande inkomsttitel hållit sig tämligen konstant under redovisningsperioden. Då den andel i riksbanksvinsten, som vid riksstatens fastställande tages i anspråk, i motsats till vad som gäller för riksstatens övriga inkomsttitlar hänför sig till verksamheten under det redan tilländalupna senaste kalenderåret, kan inkomsten givetvis exakt beräknas, vadan det influtna beloppet jämnt svarar mot det i riksstaten upptagna. För nästkommande riksstat upptages ifrågavarande titel med 17 miljoner kronor.

Den andra huvudgruppen av statsinkomster i skattebudgeten, i anspråk tagna kapitaltillgångar, har i riksstaterna för budgetåren 1923/1924—1928/1929 och i riksstatsförslaget för budgetåret 1929/1930 upptagits med följande belopp:

1923/1924 1924/1925 1925/1926 1926/1927 1927/1928 1928/1929 1929/1930

Miljoner kronor 3.2 7.o 19.3 37.o 5.o 2.3 4.6

I beloppen för budgetåren 1925/1926 och 1926/1927 ingå bidrag från kassafonden med 7.1 miljoner respektive 29.7 miljoner kronor. För därefter följande riksstater, liksom vad angår det föreliggande riksstatsförslaget, hänföra sig inkomsterna av i anspråk tagna kapitaltillgångar i övervägande grad till anslagsreservationer och kapitaltillgångar från vissa produktiva fonder, som disponerats för budgeten.

Det i riksstatsförslaget upptagna beloppet av 4.6 miljoner kronor fördelar sig på »reservationer å anslag för verkliga utgifter» med 2.3 miljoner kronor, »reservationer å anslag för kapitalökning» med 1.2 miljon kronor och »statens produktiva fonder» med l.i miljon kronor, därav en miljon kronor från rusdrycksmedelsfonden.

Lånebudgeten. De belopp, vilka från och med budgetåret 1923/1924 av lånemedel, såväl fasta som tillfälliga, anvisats för kapitalbudgetens finansiering, framgå av efterföljande sammanställning. I denna upptagas tillika de belopp, som enligt budgeten (av andra statsinkomster än lånemedel) anvisats för avbetalning å statsskulden, samt skillnaden mellan respektive summor.

Såsom sammanställningen utvisar, förete de anvisade lånemedelsanslagen under redovisningsperioden en i stort sett starkt sjunkande tendens. Härtill

Inkomsterna.

har givetvis bland annat det förut påpekade förhållandet medverkat, att medelsanskaffningen för sådana kapitalinvesteringar, för vilka full förräntning å de investerade medlen ej kan påräknas, i allt större utsträckning skett genom anlitande av andra statsinkomster än lånemedel. Samtidigt har avsättningen till avbetalning å statsskulden successivt stegrats, så att avbetalningen tenderar till att täcka de anvisade nya lånemedelsanslagen. I det föreliggande riksstatsförslaget står sålunda emot lånemedelsanslag på 34.5 miljoner kronor ett belopp å 26.i miljoner kronor i anslag av skattemedel för skuldavbetalning, och den reella ökning i statsskulden, som riksstatsförslaget förutsätter, utgö* alltså 8.4 miljoner kronor.

Av berörda lånemedelsbelopp å 34.5 miljoner kronor äro för statens affärsverksamhet avsedda 20.4 miljoner kronor, för statens utlåningsfonder 9.2 miljoner kronor, för fonden för låneunderstöd 4.7 miljoner kronor samt för fonden för förlag till statsverket 0.2 miljon kronor. För motsvarande ändamål äro i löpande riksstat anvisade respektive 22.9 miljoner kronor,

11.9 miljoner kronor, 0.8 miljon kronor samt 8.9 miljoner kronor, varjämte därstädes förekommer — förutom ett belopp för återbetalning av lånemedel — en summa på 4.9 miljoner kronor till fonden för statens aktier.

Beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Vad angår beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i det föreliggande budgetförslaget har jag endast undantagsvis funnit mig böra frångå riksräkenskapsverkets förslag. I fråga om de inkomsttitlar, beträffande vilka jag ansluter mig till verkets förslagsberäkning, har jag i allmänhet icke ansett något särskilt yttrande från min sida erforderligt.

Egentliga statsinkomster. Under rubriken »skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse» återfinnes såsom den största posten inkomst- och förmögenhetsskatten.

För beräkningen i statsverkspropositionen av inkomst- och förmögenhetsskatten för åren 1923, 1924, 1925 och 1926 har inom finansdepartementet tillämpats en metod, för vilken utförlig redogörelse meddelats i en bilaga till 1923 års statsverksproposition. För åren från och med 1927 har motsvarande beräkning under medverkan från statistiska centralbyrån verkställts av riksräkenskapsverket.

Såsom utgångspunkt för beräkningarna av det antagliga utfallet av 1929 års skattetaxeringar har riksräkenskapsverket härvid utnyttjat en av statistiska centralbyrån efter riksräkenskapsverkets hemställan utarbetad sammanställning rörande 1928 års skattetaxeringar, vilken sammanställning är intagen å sid. 14 i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. Genom vidtagande av vissa höjningar, respektive sänkningar i de i sammanställningen ingående detaljsiffrorna har riksräkenskapsverket

26 Inkomsterna.

nått fram till en uppskattning av utfallet av 1929 års skattetaxeringar. Resultatet av riksräkenskapsverkets kalkyler framgår av de uppgifter, som lämnats i tabellen »beräkningar angående 1929 års skattetaxeringar», vilken tabell torde få fogas vid detta statsrådsprotokoll (bilaga II).

En jämförelse mellan taxeringsresultatet för år 1928 och de av riksräkenskapsverket verkställda taxeringsberäkningarna för år 1929 ter sig sålunda:

Stegring (+) eller

Till inkomst- och förmögenhetsskatt

I sin inkomstberäkning har riksräkenskapsverket närmare motiverat de av verket vidtagna, i tablån redovisade höjningarna respektive sänkningarna av olika inkomst- och avdragsbelopp.

Såsom närmare framgår av tablåns siffermaterial har för 1929 års taxeringar minskning beräknats inträda beträffande inkomsten såväl av kapital som av rörelse. Nedgången av det förra slaget av inkomst sammanhänger med bortfallandet av den s. k. kedjebeskattningen. Minskningen åter av inkomsten av rörelse är att återföra till de omfattande arbetsinställelserna under år 1928. Nämnda arbetsinställelser hava jämväl föranlett, att man beträffande inkomsten av arbetsanställning vid 1929 års taxering räknat med en relativt liten förhöjning.

Den i tablån redovisade minskningen av utnyttjade orts- och familjeavdrag sammanhänger med de ändrade, delvis sänkta ortsavdrag, som beslutats vid 1928 års riksdag.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkning innebär, att de totala beskattningsbara beloppen höjts med 0.2 procent. För enskilda skattskyldiga har beräknats en höjning med 4.2 procent och för aktiebolag m. fl. en sänkning om 17.7 procent.

Inkomsterna.

27 På grundval av de beskattningsbara beloppen beräknar riksräkenskapsverket härefter den debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten sålunda.

Medelskatteprocenten har år 1928 för enskilda skattskyldiga uppgått till 5.5 7 procent och för aktiebolag in. 11. till 8.5 7 procent av de beskattningsbara beloppen. Under förutsättning att det procenttal av grundbeloppet, med vilket skatten skall uttagas, förblir oförändrat, bör enligt verkets uppfattning även för 1929 års taxering kunna antagas, att skatten kommer att i medeltal utgå efter samma procenttal. Den debiterade skatten för år

1929 skulle då komma att uppgå till sammanlagt 150.8 miljoner kronor. Beräknas skatten inflyta med samma procent av det debiterade beloppet som under budgetåret 1927/1928 eller med 96. i procent, blir den behållna inkomsten för budgetåret 1929/1930 144.9 miljoner kronor, vilket belopp av riksräkenskapsverket avrundats till 145 miljoner kronor.

Sänkes åter, såsom jag förordat, nyssnämnda procenttal av grundbeloppet från senast fastställda 150 procent till 140 procent, nedgå förut angivna medelskatteprocent för enskilda skattskyldiga till 5.2 0 procent och för aktiebolag m. fl. till 8.oo procent. Med dessa procentsatser skulle den debiterade skatten för år 1929 uppgå till 105.2 miljoner kronor för enskilda och 35.5 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 140.7 miljoner kronor. Den behållna inkomsten av skatten för budgetåret 1929/

1930 skulle sålunda, under antagande att 96.i procent av den debiterade skatten inflyter, komma att uppgå till 135.2 miljoner kronor.

I stort sett finner jag de av riksräkenskapsverket angivna synpunkterna hållbara och de utvecklade skälen för höjningarna respektive sänkningarna av de i verkets sammanställning ingående detaljsiffrorna väl grundade. Den i tablån redovisade minskningen av utnyttjade orts- och familjeavdrag, vilken sammanhänger med de vid 1928 års riksdag ändrade avdragsbestämmelserna, finner jag dock vara väl knappt tilltagen. I betraktande härav synes nyssnämnda belopp 135.2 miljoner kronor kunna avrundas uppåt till 136 miljoner kronor.

För bedömande av det slutresultat, till vilket beräkningen på grundval av riksräkenskapsverkets kalkyler rörande 1929 års skattetaxering sålunda når fram, torde det slutligen vara av intresse att undersöka ifrågavarande inkomsttitels utveckling under en följd av år. I efterföljande tablå har för detta ändamål beräkning verkställts angående storleken av de belopp, med vilka inkomst- och förmögenhetsskatten (exklusive B-skatten) avseende budgetåret 1923/1924 och följande budgetår skulle hava debiterats respektive influtit, därest skatten under hela perioden utgått med 140 procent av grundbeloppet.

28 Inkomsterna.

Såsom framgår av tablån, har utfallet av inkomst- och förmögenhetsskatten från och med budgetåret 1924/1925 till och med innevarande budgetår oavbrutet i avsevärd grad förbättrats. Den genomsnittliga årliga stegringen av den debiterade skatten vid taxeringarna åren 1923—1928 har uppgått till 5.2 procent. 1928 års taxering utvisar en motsvarande stegring om 7.5 procent. Det av mig beräknade beloppet för den vid 1929 års taxering debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten däremot innebär enligt tablån en minskning från närmast föregående budgetår med 0.8 procent.

I enlighet med vad sålunda anförts torde avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten i riksstaten för nästkommande budgetår böra upptagas till 136 miljoner kronor.

Stämvelmedlen, som för budgetåret 1927/1928 lämnade en behållen avkastning av 59 miljoner kronor, äro i riksstaten för innevarande budgetår upptagna till 55 miljoner kronor. I sistnämnda summa ingår ett belopp av

670,000 kronor, som den av 1928 års riksdag beslutade särskilda skatten å lotterivinster beräknas inbringa under senare hälften av budgetåret.

Generalpoststyrelsen har — under förutsättning att nu gällande eller beslutade stämpelavgifter oförändrade tillämpas — upptagit stämpelintäkten med 56.5 miljoner kronor för nästa budgetår. Riksräkenskapsverket åter har ansett sig icke kunna förutsätta större ökning av stämpelmedlen i förhållande till det för innevarande budgetår beräknade riksstatsbeloppet än som följer därav, att stämpeln å lotterivinster kommer att utgå under hela nästa budgetår, och har med hänsyn härtill beräknat stämpelmedlep till 56 miljoner kronor.

Med avseende å beräkningarna av stämpelmedlen för nästkommande budgetår vill jag framhålla, att nu föreliggande uppgifter giva vid handen, att stämpeluppbörden för juli—december 1928 i förhållande till samma tid

1 Den för budgetåret 1928/1929 angivna skatteintäkten och inflytandeprocenten hava beräknats under hänsynstagande till att för nämnda budgetår vissa betydande extra ordinära skatterestitutioner lära vara att förvänta.

Inkomsterna.

1927 skall komma att uppvisa en minskning av allenast 1.3 miljon kronor. Enligt vad som framgår av generalpoststyrelsens utredning, motsvarar detta belopp ungefärligen skillnaden i stämpelinkomster av mera tillfällig natur under de första fem månaderna av budgetåret 1927/1928 och samma tid innevarande budgetår. Den normala uppbörden däremot har ställt sig tämligen lika under denna del av de båda budgetåren. Då härtill kommer, att den nya stämpelintäkten av lotterivinster helt faller på innevarande budgetårs senare hälft, bör stämpelinkomsten för hela sistnämnda budgetår icke beräknas komma att understiga 58 miljoner kronor. Tillräcklig anledning att i avseende å budgetåret 1929/1930 förutsätta en inkomstminskning i förhållande till innevarande budgetår synes så mycket mindre föreligga, som stämpelskatten å lotterivinster — vilken med tämligen stor exakthet kan beräknas normalt avkasta 1.6 miljon kronor årligen — på sätt även riksräkenskapsverket framhåller, då utgår under hela budgetåret. Med hänsyn härtill och med utgångspunkt från de gjorda allmänna antagandena om konjunkturutvecklingen synes befogat att jämväl för nästa budgetår, därest oförändrade skattesatser tillämpades, räkna med en stämpeluppbörd av åtminstone 58 miljoner kronor.

Enligt vad jag förut omnämnt är det emellertid min avsikt att föreslå, att den nuvarande, enligt provisoriska bestämmelser utgående stämpelavgiften vid köp och byte av aktier skall från och med ingången av nästkommande budgetår nedsättas till hälften. Senare torde jag få för Kungl. Maj:t anmäla fråga om proposition till riksdagen med förslag i sådan riktning. Enligt verkställd uppskattning skulle ett bifall till detta förslag medföra en minskning i stämpelintäkten av omkring 2 miljoner kronor per år. Med hänsyn till den sålunda ifrågasatta nedsättningen av fondstämpeln synas stämpelmedlen böra i riksstatsförslaget upptagas med det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet eller 56 miljoner kronor. Jag utgår härvid från att förordningen den 17 maj 1923 (nr 113) om utgörande av en särskild stämpelskatt i vissa fall vid köp, byte eller införsel till riket av pärlor m. fl. lyxvaror — vilken förordnings giltighetstid utgår den 30 juni 1929 — erhåller förlängd giltighet under nästa budgetår, därom jag senare i dag torde få framlägga förslag.

Lastpenningar äro i löpande riksstat upptagna till 750,000 kronor. Till samma belopp har riksräkenskapsverket beräknat avkastningen för budgetåret 1929/1930. Vid anmälan av finansplanen har jag emellertid förutsatt, att lastpenningarna skola avskaffas med utgången av innevarande budgetår. Förslag härom torde senare komma att av chefen för handelsdepartementet framläggas för Kungl. Maj:t. Med hänsyn härtill bör någon intäkt från denna skatt ej vidare beräknas å riksstaten, från vilken skattetiteln ifråga bör uteslutas. Det mindre belopp som på grund av gällande bestämmelser om anstånd med erläggande av sjöfartsavgifter kan komma att inflyta i lastpenningar under budgetåret 1929/1930, torde böra redovisas under inkomsttiteln »diverse inkomster».

30 Inkomsterna.

Tullmedel beräknades för budgetåret 1926/1927 till 128 miljoner kronor och för budgetåret 1927/1928 till 126 miljoner kronor. Den behållna inkomsten utgjorde enligt budgetredovisningarna respektive 140.5 miljoner kronor och 142 miljoner kronor. För att sistnämnda siffra skall bliva jämförbar med den behållna inkomsten för budgetåret 1926/1927 liksom med det beräknade beloppet i löpande riksstat, 145 miljoner kronor, bör emellertid till densamma läggas ett belopp av 11.9 miljoner kronor. Detta belopp utgöres av vid utgången av budgetåret 1927/1928 debiterade men icke influtna tullmedel, vilka avskrivits i samband med omläggning av tullverkets bokföring enligt kassaprincipen. Tullmedlen för budgetåret 1927/1928 skola alltså vid nämnda jämförelse angivas till 153.9 miljoner kronor.

För budgetåret 1929/1930 har riksräkenskapsverket i enlighet med generaltullstyrelsens förslag beräknat tullmedlen till 160 miljoner kronor. Emot denna beräkning har jag ingen erinran att göra.

Såsom jag förut omnämnt, ingår bland de skattelindringar, som det föreliggande budgetförslaget förutsätter, även upphävande från det nya budgetårets ingång av vissa tullavgifter, nämligen tullen å färska (eller enbart kokade,

även krossade eller på annat sätt sönderdelade) äpplen och päron, såvitt angår

import under månaderna januari—juli, vidare tullen å torkade plommon och sviskon (ävensom bruneller och dadlar) samt slutligen tullen å citroner. Förslag till de härav betingade ändringarna i tulltaxan torde böra framläggas i samband med den särskilda proposition med förslag till ny tulltaxeförordning, vartill jag anhåller att senare få återkomma.

Vad angår de sålunda ifrågasatta tullfriheternas inverkan å tulluppbördens storlek, torde jag få nämna, att införseln av sagda frukter inbragte följande belopp i tullmedel under budgetåret 1927,1928, nämligen för äpplen och päron — under omförmälda sju månader av budgetåret — 0.8 miljon kronor, för nyssnämnda slag av torkad frukt 1.6 miljon kronor samt för citroner 0.2 miljon kronor, eller tillsammans omkring 2.6 miljoner kronor. Med hänsyn till de stigande tullmedelsinkomsterna och särskilt i betraktande av den starka tendens till stegring av tulluppbörden för färsk frukt, som gjort sig gällande under det senaste halvåret, torde minskningen i tullmedel på grund av nämnda tullfriheter för nästkommande budgetår böra beräknas till 3 miljoner kronor.

I enlighet härmed torde tullmedlen i riksstatsförslaget böra upptagas med 157 miljoner kronor.

Sockerskatten är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med ett belopp av 8.5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i sin förslagsberäkning, under förutsättning av oförändrad skattesats, upptagit inkomsten av sockerskatt för nästa budgetår med samma belopp som i nu löpande riksstat.

Vid anmälan av finansplanen för den föreliggande statsregleringen har jag förordat, att sockerskatten skall borttagas. Förordningen i ämnet av den 19 maj 1922 (nr 210) bör i så fall upphöra att gälla med utgången av juni 1929. Liksom vid de tidigare beslutade skattesänkningarna torde även nu — till förebyggande, såvitt möjligt, av störningar i konkurrensen.meilan

Inkomsterna.

inhemskt och importerat socker — böra träffas den övergångsanordningen, att skattefrihet får åtnjutas även för socker, som under viss kortare tid — som torde böra bestämmas till tio dagar — före den 1 juli 1929 försändes från sockerfabrik, om det ej utlämnas till mottagaren före nämnda tidpunkt. Däremot bör förordningen givetvis äga tillämpning även efter den 1 juli 1929 beträffande socker, som utlämnats dessförinnan. Detta är främst påkallat av att sockerfabrikerna enligt förordningen utverkat anstånd med inbetalande av debiterad sockerskatt. Under början av budgetåret 1929/1930 kommer i följd härav att inflyta sockerskatt, som debiterats under senare delen av innevarande budgetår. Enligt verkställda beräkningar skulle denna inkomst belöpa sig till i runt tal 1.6 miljon kronor. Inkomsttiteln torde därför böra kvarstå i riksstaten för nästkommande budgetår och därstädes upptagas med sistnämnda belopp.

Tobaksskatten har i riksstaten för ett vart av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 uppförts med 61 miljoner kronor. För förstnämnda budgetår lämnade skatten en behållen inkomst av 60.8 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har beräknat tobaksskatten för nästkommande budgetår till oförändrat belopp av 61 miljoner kronor. Emot denna beräkning har jag intet att erinra.

På sätt riksräkenskapsverket omnämnt har emellertid monopolkontrollutredningen i sitt betänkande angående anordnandet av den statliga kontrollen av Aktiebolaget svenska tobaksmonopolets verksamhet föreslagit snabbare inleverering till statsverket av tobaksskatten, varigenom vid övergången till den nya ordningen skulle såsom inkomst för budgeten vinnas ytterligare en månads uppbörd. Styrelsen för monopolbolaget har, på min förfrågan, meddelat, att ur synpunkten av bolagets likviditet något hinder icke kunde anses möta att under budgetåret 1929/1930 inleverera nämnda merbelopp, samt att merbeloppet kunde beräknas uppgå till cirka 5 miljoner kronor. Såsom jag i det föregående förutsatt, torde denna merinkomst böra tagas i anspråk vid uppgörandet av budgetförslaget.

Tobaksskatten bör alltså för nästkommande budgetår beräknas till 66 miljoner kronor.

I enlighet med vad jag nu tillstyrkt skulle skatteinkomsterna komma att i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagas sålunda:

Mantalspenningar

Prästerskapets till statsverket indragna tionde Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse: Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning

Utjämningsskatt, bevillning ...........................

Utskiftningsskatt, bevillning...........................

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner

rättigheter, bevillning ....................................

Stämpelmedel, bevillning ................................

Automobilskattemedel, bevillning .....................

...... 136,000,000

....... 4,200,000

100,000

och

500,000 ...... 56,000,000

1,000,000

2,235,000

196,800,000

42,000,000

32 Inkomsterna.

Tullar och acciser:

Tullmedel, bevillning ................................................ 157,000,000

Sockerskatt, bevillning ............................................ 1,600,000

Tobaksskatt, bevillning ............................................ 66,000,000

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning 17,000,000 Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning :

Partihandelsbolag ................................ 4,000,000

Detalj handelsbolag......................... 19,000,000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å

spritdrycker, bevillning .................... 38,500,000

Maltskatt, bevillning 17,600,000 96,100,000 320,700,000

Summa kronor 562,735,000.

Under rubriken uwbörd i statens verksamhet finnas för närvarande vissa med utgiftsanslag fullt korresponderande inkomsttitlar, som upptagits till samma belopp som motsvarande anslag. Detta förhållande har gällt inkomst av myntning och justering, bidrag till bankinspektionen och bidrag till fondinspektionen, avgifter för granskning av biografbilder, totalisatormedel, patentoch varumärkes- samt registreringsavgifter ävensom bidrag till försäkringsinspektionen. Jag har förut tillstyrkt av riksräkenskapsverket framlagt förslag om ändrad budgetteknisk behandling, såvitt angår inkomst av myntning och justering, avgifter för granskning av biografbilder samt bidrag till bankinspektionen, fondinspektionen och försäkringsinspektionen samt däremot svarande anslag, och har i enlighet härmed ingen erinran mot de belopp, med vilka riksräkenskapsverket upptagit dessa inkomsttitlar. Patent-, varumärkesoch registreringsavgifter samt totalisatormedel däremot böra — i anslutning till den ståndpunkt, som jag intagit till behandlingen av dessa inkomsttitlar och däremot svarande anslag — i riksstaten uppföras med samma belopp, till vilka utgiftsanslagen beräknats. I enlighet härmed får jag föreslå, att inkomsttiteln patent-, varumärkes- och registreringsavgifter upptages till 1,162,700 kronor samt totalisatormedel till 475,000 kronor.

Inkomsttitlarna under uppbörd i statens verksamhet skulle i enlighet med det nu anförda i riksstaten upptagas sålunda:

Inkomsterna. 33

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit ........ kronor 30,000

Inkomster av tandläkarinstitutet............................................ » 200 000

Terminsavgifter från läroverken............................................ » 740 000

Avgifter för granskning av biografbilder............................ » 160,000

Totalisatormedel ........................................................................ » 475 qqq

Inkomster av statens lagerhus och fryshus ........................ » 75,000

Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt................ » 100,000

Fyr- och båkmedel .................................................................... » 3,200^00

Lotspenningar ....... » 3,000,000

Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter ........ » 1,162,700

Bidrag till försäkringsinspektionen........................................ » 131 700

Inkomster av statens provningsanstalt ............................... » 275 000

Summa kronor 13,354,900.

Inkomsttiteln diverse inkomster har av riksräkenskapsverket beräknats till 4,700,000 kronor. Emot denna beräkning har jag intet att erinra. För utjämning av riksstatens inkomstsida torde det av riksräkenskapsverket beräknade beloppet böra minskas med 81,840 kronor och inkomsttiteln i budgetförslaget alltså uppföras med 4,618,160 kronor.

Inkomster av statens produktiva fonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksamhet upptagna med sammanlagt 90.7 miljoner kronor, därav från statens järnvägar 31.5 miljoner kronor.

Järnvägsstyrelsen har beräknat inkomsterna från statsbanedriften under budgetåret 1929/1930 till 37.0 miljoner kronor. Styrelsen har därvid förutsatt, att med ingången av år 1930 en ny taxa för järnvägsfrakter skall träda i kraft, varigenom en minskning i inlevereringen till statsverket under budgetåret i fråga skulle inträda med omkring 3.5 miljoner kronor. Den av järnvägsstyrelsen verkställda beräkningen har ej föranlett någon invändning från riksräkenskapsverket sida. Såsom framgår av finansplanen utgår jag ifrån att ifrågavarande taxelättnad kommer att genomföras. I anledning härav och då jag icke har någon erinran att göra mot verkens beräkning, torde inkomsten av statens järnvägar böra i budgetförslaget upptagas med 37.o miljoner kronor.

I avseende å riksräkenskapsverkets beräkningar av inkomsterna från statens övriga affärsverk ansluter jag mig likaledes till ämbetsverkets förslag.

Affärsverkens överskott torde alltså i det föreliggande budgetförslaget böra upptagas med följande belopp:

Postverket, bevillning.................................. 13 nnn nnn

Telegrafverket ..........................................................11 Z 11 I XlSS

Statens järnvägar................................................................................... 37,000,000

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

34 Inkomsterna.

Statens vattenfallsverk:

Statens kraftverk ........................................................... 14,680,000

Statens kanalverk........................................................... 365,000

Statens vattenfallsverks fastighetsförvaltning............ 255,000 15,300,000

Statens domäner.................................................................................... 12,000,000

Statens reproduktionsanstalt .................................................................20,000

Summa kronor 98,320,000.

Riksräkenskapsverkets förslag till beräkning av inkomsten av statens aktier föranleder ej heller någon erinran från min sida.

Inkomsttitlarna under statens aktier komma vid sadant förhallande att upptagas på följande sätt:

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ................................................ 13,850,000

Aktiebolaget svenska tobaksmonopolet.............. 3,770,000

Summa kronor 17,620,000.

I riksräkenskapsverkets beräkningar av inkomsterna från statens utlåningsfonder har jag ingen annan ändring att föreslå, än att, då chefen för socialdepartementet sedermera torde komma att tillstyrka framställning till årets riksdag om nedsättning av räntefoten för vissa lån från lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby, avkastningen av denna utlåningsfond, som av riksräkenskapsverket beräknades till 114,000 kronor, bör upptagas till ett med 5,000 kronor nedsatt belopp eller sålunda till 109,000 kronor.

Inkomsterna av statens utlåningsfonder torde alltså i budgetförslaget böra upptagas med följande belopp:

Lånefonden för tjänstemannasambället vid Mörby kronor

Allmänna järnvägslånefonden ................................................ »

Bibanelånefonden ........................................................................

Vattenkraftslånefonden ............................................................... *

Allmänna byggnadslånefonden ................................................ »

Luftfartslånefonden .................................................................... »

Fonden för räntefria studielån ............................................... »

Statens avdikningslånefond....................................................... »

Egnabemslånefonden ................................................................. »

Fiskerilånefonden ...................................... »

Dräneringsfonden ......................................................... »

Norrländska nyodlingsfonden ................................................. »

Jordförmedlingsf onden.............................................................. »

Lånefonden för inköp av ädla avelsston................................ »

Täckdikningslånefonden ........................................................... »

Allmänna nyodlingsfonden....................................................... »

Norrländska andelsmejerifonden.............................................. »

380.000 15,300

100.000 100

50.000 100

200,000

20.000 15,000

Inkomsterna.

Kraftledningslånefonden ..............................................

Gödsel vårdslånefonden ....................................

Hemslöjdslånefonden .........................................

Västerbottens och Norrbottens nybygges- ocli bostadsför-

bättringslånefond .......................................

Lånefonden för inköp av renar ........................

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond

Hantverkslånefonden ......................................

Rederilånefonden ....................................

Industrilånefonden .................................

Summa kronor 11,524,600.

...Å. for*den Jor låneunderstöd torde i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag bora beraknas ett överskott av 1,200,000 kronor.

Ränteavkastningen av statsverkets fond av rusdrycksmedel, vilken allt fortfarande skall avsattas såsom kapitalökning å fonden, torde i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag böra beräknas till 4 miljoner kronor.

Andet i riksbankens vinst. Enligt vad förste deputeraden i riksbanken meddelat torde av riksbanksvinsten för år 1928 för riksstaten kunna tagas i ansprak ett belopp av 17 miljoner kronor, vilket belopp således torde böra uppföras å riksstatsförslagets inkomstsida.

Riksrakenskapsverket, som i sin förslagsberäkning icke yttrat sig angående beräkningen av denna inkomsttitel, har emellertid i detta sammanhang under erinran om den avsättning, som årligen plägar äga rum till den av riksbanken förvaltade avbetalningslånefonden — framhållit, att det syntes riksrakenskapsverket vara med budgetprinciperna i övrigt mest överensstämmande, att kapitalökningen å riksbankens avbetalningslånefond skedde genom anslag å riksstaten, varav skulle följa, att inkomsterna å fonden borde upptagas bland överskotten från övriga utlåningsfonder samt att fondens kapital och forandringarna däri skulle redovisas i rikshuvudboken. Budgettekniska skal tala for den av riksrakenskapsverket ifrågasatta anordningen och spörsmålet synes mig förtjänt av ytterligare övervägande.

• 1 tagDa kapita,till£änSar. Hithörande kapitaltillgångar hänföra

sig till dels reservationer å anslag för verkliga utgifter och för kapitalökning, dels i anspråk tagna tillgångar från vissa fonder.

Efter förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1928 års riksdag, att reservationsanslag ma disponeras allenast till och med andra budgetåret efter det, å vars nksstat anslaget blivit sist uppfört, dock med rätt för Kungl. Maj:t att då anslagets bortfallande efter nämnda tid skulle vålla särskild olägenhet låta anslaget kvarstå till vederbörandes förfogande under ytterligare högst ett år I anslutning till detta riksdagens beslut utfärdade Kungl. Maj:t den 14 juni

640,000

8.000 100

1,000

36 Inkomsterna.

1928 kungörelse (nr 209), innefattande vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag. I denna kungörelse avses med äldre reservationsanslag sådant reservationsanslag, varå behållning kvarstår vid ingången av andra budgetåret efter det, för vilket anslaget blivit i riksstaten sist uppfört (riksstatsåret), och åligger det myndighet, till vars förfogande äldre reservationsanslag ställts, att senast den 30 september under andra budgetåret efter riksstatsåret till Kungl. Maj:t i finansdepartementet inkomma med utredning angående den behållning, som kan beräknas kvarstå å anslaget vid budgetårets utgång. Vid kungörelsens tillämpning å reservationsanslag, anvisade för budgetåret 1926/1927 eller dessförinnan, skall enligt övergångsbestämmelserna såsom riksstatsår anses, beträffande anslag, som sist anvisats å riksstaten för tiden 1 januari—30 juni 1923 eller å tidigare stat, budgetåret 1926/1927 och beträffande anslag, som sist anvisats för något av budgetåren 1923/1924—1926/1927, budgetåret 1927/1928.

Med anledning av ifrågavarande bestämmelser hava nu myndigheter, till vilkas förfogande ställts reservationsanslag, som sist anvisats å riksstaten för tiden 1 januari-30 juni 1923 eller å tidigare stat, till finansdepartementet inkommit med utredning angående den behållning, som kan beräknas kvarstå å anslaget vid innevarande budgetårs utgång. Sedan dessa framställningar remitterats till riksräkenskapsverket, har detta ämbetsverk framlagt slutlig utredning rörande de behållningar å nämnda äldre reservationsanslag, vilka såsom icke vidare disponibla för det ursprungliga anslagsändamålet kunna tagas i anspråk för budgeten.

Vidare har riksräkenskapsverket avgivit förslag om uppförande å budgetens inkomstsida av vissa andra reservationer än de, vilka omfattats av nyssberörda utredning.

Utöver de reservationer, som enligt dessa utredningar kunna tagas i anspråk, stå till förfogande även vissa andra behållningar å reservationsanslag.

Sålunda har från socialdepartementet anmälts, att behållningar förefunnes dels å ett reservationsanslag till uppförande av hospital vid Hälsingborg, dels å ett reservationsanslag till avlöning åt civila läkarstipendiater, vilka behållningar icke vidare vore för sina ändamål behövliga. Vidare har bankoch fondinspektionen föreslagit, att för statsregleringsändamål skulle disponeras en tillgång å reservationsanslaget till inspektionens verksamhet, utgörande ersättning för de utgifter för handhavandet av kontrollen över fondkommissionärer och fondbörser, vilka vid denna kontrolls inrättande

bestritts av statsinkomster i allmänhet.

Vid anmälan av finansplanen har jag föreslagit, att sambandet mellan inkomsttitlarna »inkomst av myntning och justering» samt »avgifter för granskning av biografbilder» och de mot dessa inkomster svarande reservationsanslag skall hävas. Om detta förslag vinner bifall, kunna de vid utgången av budgetåret 1928/1929 å dessa anslag befintliga behållningar tagas i anspråk för budgeten. Nämnda behållningar torde för den skull böra uppföras å riksstatsförslagets inkomstsida.

Inkomsterna.

37 I anslutning till sålunda framlagda förslag äro i följande förteckning upptagna de reservationer, vilka kunna tagas i anspråk för finansieringen av riksstaten för budgetåret 1929/1930.

1922. II. D. 32.

1922. II. E. 7.

1916. IV. I. 5.

1923/1924. IV. 3. G. 3.

1922. IV. 3. G. 3.

1922. IV. 3. G. 8.

1921. IV. 3. B. 2.

1921. IV. 3. B. 4.

1918. V. 1. D. 21.

1918. XIII. 4.

1928/1929. V. O. 10.

1927/1928. V. C. 18. 1923/1924. V. C. 23.

Justitiedepartementet:

Resestipendier åt domare

in. fl. ................................

Hygieniska anordningar i fängelserna ....................

Försvarsdepartementet:

Lantförsvaret.

Till anläggning av en elektrisk kraftstation i Boden m. m.................................

Sjöförsvaret: Uppehållande av driften vid flottans varv i Karlskrona ................................

Utvidgning och modernisering av flottans varv

i Karlskrona....................

Förbättring av de hygieniska förhållandena inom

vissa kustfästningar........

Sjökrigsskolan ....................

Marinintendentskolan........

Torpedförrådsbyggnad vid flottans station i Stockholm ................................

Kostnadsökning för bärgningsmateriel för undervattensbåtar m. m.........

Socialdepartementet:

Avlöning åt civila läkar-

stipendiater ....................

Hospital vid Hälsingborg Ny ekonomibyggnad och vissa påbyggnadsarbeten vid Göteborgs hospital

9,550: —

5.500: — 15,050: —

15,646: 9 9

685: 9 9

3,516: 5 7

306:67 4,979: i o 4,344: 6 9

204:50

410:69 30,095:20

22,000: —

400,000: —

18,252: 30

Kommunikationsdepartementet:

1925/1926. VI. D. 15. 1923/1924. VI. D. 16. 1922. VI. D. 10.

T. 1921, VI. B. 6.

Lokaler för statens reproduktionsanstalt m. m. ... Tillbyggnad av länsresidenset i Jönköping........

Om- och påbyggnadsarbeten å de i kvarteret Grönlandet norra i Stockholm befintliga byggnaderna Inredande till t jänstelokaler av vinden i gamla riksdagshuset ........................

51,352: 9 3 2,532: 13

16,097: 6 8

2,008: 85

Finansdepartementet:

1928/1929. VII. B. 4. Mynt- och justeringsver-

kets drift ........................ 600,000: —

1927/1928. VII. B. 11. Bank- och fondinspektionens verksamhet ............ 93,948: o 5

1,185,930: 03

71,991: 59

693,948: 05

Inkomsterna.

1928/1929. VIII. K. 15. 1924/1925. VIII. I. 28.

1923/1924. VIII. I. 14. 1923 h VIII. C. 12.

1922. VIII. I. 19. 1922. VIII. I. 71.

1922. VIII. I. 75.

1921. VIII. I. 7.

1921. Vin. I. 78.

T. 1919. Vin. B. 6. 1917. VIII. K. 19.

Ecklesiastikdepartementet :

Statens biografbyrå............ 175,000: —

Iståndsättande av Skytteanska lappfolkskolans i Tärna och det med densamma förenade barnhemmets nuvarande

byggnader ........................

Byggnader för småskoleseminariet i Lycksele Ny prästgårdsbyggnad m. m. för kyrkoherden i Karesuando församling Särskilda fortbildningskurser i gymnastik ............

Asylbyggnad vid vårdanstalten för blinda med

komplicerat lyte ............

Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:

Inredning och möblering av de nya byggnaderna för anstalten Nya byggnader för folkskoleseminariet i Karlstad ....................................

Byggnader för en vårdanstalt för blinda med

komplicerat lyte ...........

Ändringsarbeten i national-

museibyggnaden ............

Till en historisk-statistisk handledning i studiet av befolkningsförhållandena i Sverige m. m. under äldre tid ........................

2,353: is 651:so

7,000: —

246: 6 5

15,221: 75

6,980: —

7,000: —

440: —

6,246:

223,539: 3 o

2,400: —

Inkomsterna.

Jordbruksdepartementet :

Utbildningskurser för förrättningsmän vid täckdikningsföretag ävensom för täckdikningsförmän 18,869: 44 Åtgärder för skifteslagsindelning i Kopparbergs län 46,680: 12 65,549:5 6

Summa kronor 2,286,103: 73.

Vid uppförandet å riksstatens inkomstsida av summan av berörda reservationer bör öretalet bortfalla, i följd varav beloppet torde böra upptagas till 2,286,103 kronor.

Av reservationer å anslag för kapitalökning kunna, likaledes enligt från vederbörande departement och myndigheter inhämtade uppgifter, följande belopp tagas i anspråk:

1923 k IX. H. 5.

1921. IX. G. 11.

1922. I. E. 1. Jägmästarbostäder i vissa revir ........ 75,537: 22

1922. III. 6. Norrländska nyodlingsfonden................ 1,050,000: —

1922. III. 7. Allmänna nyodlingsfonden.................... 50,000: —

1921. II. 9. Lånefonden för inköp av ädla avelsston 20,000: —

Summa kronor 1,195,537: 22.

Berörda belopp, avrundat till 1,195,537 kronor, torde böra uppföras i riksstaten.

Av rusdrycksmedelsfondens behållning har för ändamål, som vid anmälan av anslagsfrågorna under femte, sjunde och åttonde huvudtitlarna komma att närmare angivas, tagits i anspråk ett belopp av 1,000,000 kronor, som torde böra uppföras i riksstaten.

Under övriga produktiva fonder kunna följande i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning upptagna belopp disponeras:

Älvkarleby kraftverk:

Förlagskapital för anskaffande av bränsle för Västerås ångkraftstation ........................................................................................ 100,000

Allmänna byggnadslånefonden................................................................ 24,800

Summa kronor 124,800.

Berörda summa, 124,800 kronor, torde böra uppföras i riksstaten.

I anspråk tagna kapitaltillgångar böra följaktligen å riksstaten för budget-

året 1929/1930 upptagas sålunda:

Reservationer å anslag för verkliga utgifter .................................... 2,286,103

Reservationer å anslag för kapitalökning............................................ 1,195,537

Inkomsterna.

41 Statens produktiva fonder:

Statsverkets fond av rusdrycksmedel ............................ 1,000,000

Övriga fonder .................................................................... 124,800 1,124,800

Summa kronor 4,606,440.

Lånemedel. Hithörande huvudrubrik är uppdelad i underrubrikerna i anspråk tagna reservationer, återbetalningar och övriga lånemedel.

Vad först angår i anspråk tagna reservationer kunna enligt från vederbörande departement och myndigheter inhämtade uppgifter för finansieringen av 1929/1930 års lånebudget följande till anslag för kapitalökning tidigare anvisade belopp tagas i anspråk:

Statens affärsverksamhet:

postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vatten-

fa118™1^ ................................... 118,608: so 1,400,252: 8 7

Statens utlåningsfonder:

1922. III. 7. Allmänna nyodlingsfonden ............ 100,000: —

1921. II. 11. Norrbottens nybyggeslånefond........ 180,000: —

1921. II. 12. Kolonisternas kreaturslånefond .... 100,000: —

1920. XVII. 9. Gödselvårdslånefonden .................... 650,000: —

1918. XV. 8. Täckdikningslånefonden ................ 1,200,000: — 2,230 000-__

Låneunderstöd:

1926/1927. V. 5. Lån till aktiebolaget svenska amerikalinjen ... 2,000,000: —

Summa kronor 5,630,252:8 7.

Summan av berörda reservationer torde böra, avrundad till 5,630,253 kronor, uppföras å riksstatens inkomstsida.

42 Inkomsterna.

Av återbetalningar kunna enligt från kommunikationsdepartementet och vederbörande myndigheter inhämtade uppgifter följande belopp tagas i anspråk:

Postverket :

Tomt i Kristinehamn (anslag å 1922 års riksstat) 2: —

Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk (gemensamt anslag å 1921 års riksstat) ........................................................................... 65,000: — 65,002: —

Telegrafverket:

Direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland (anslag

å 1915 års riksstat) ................................................ 108,011: 18

Inköp och bebyggande av fastigheter (anslag å

1918 års riksstat) .................................................... 256: 7i

Inköp och bebyggande av vissa fastigheter ........ 57,199: 9 9

Radiostation för trafik med Amerikas Förenta

Stater (anslag å 1923/1924 års riksstat) .......... 6,000: — 171,467: 8 8

Statens järnvägar:

Dubbelspår Rönninge—Järna m. m. (anslag å 1921 års till-

läggsstat)........................................................................................... 20,000:

Statens vattenfallsverk:

Vattenfallsstyrelsens inträde i Mörrumsströms regleringsförening u. p. a. (anslag å 1919 års riksstat)........ 3,500: —

Inventarier (anslag å 1920 års riksstat)................ 750,000: —

Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk (gemensamt anslag å 1921 års riksstat)... 25,000: — 778,500: —

V arukredit åt vissa nödlidande länder (anslag å 1921 års tillläggsstat)..........uuu.a*i....................................................................... 156,916: 47

Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland stenarbetare ........................................................................................... 44,700:

Allmänna järnvägslånefonden ........................................................ 850,000:

Summa kronor 2,086,586: 3 5.

Summan av berörda återbetalningar torde böra, avjämnad till 2,086,586 kronor, uppföras å riksstatens inkomstsida.

Inkomsterna.

43 Summan av i anspråk tagna reservationer och återbetalningar uppgår alltså till 7,716,839 kronor. För utgifter för kapitalökning att utgå av lånemedel liava å lånebudgetens utgiftssida upptagits anslag om sammanlagt 34,502,300 kronor. Skillnaden mellan sistnämnda och förstberörda belopp, utgörande 26,785,461 kronor, utvisar sålunda erforderliga övriga lånemedel.

Inkomsterna av lånemedel skulle sålunda uppföras med följande belopp:

I anspråk tagna reservationer....................................................... 5,630,253: —

Återbetalningar ................................................................................ 2,086,586: —

Övriga lånemedel .......................................................................... 26,785,461:_

Summa kronor 34,502,300: —.

Riksräkenskapsverkets åberopade skrivelse den 6 december 1928 samt utlåtande den 15 december 1928 över järnvägsstyrelsens — i utlåtandet återgivna — skrivelse angående beräkning av överskottet från statens järnvägar ävensom fullmäktiges i riksgäldskontoret skrivelse den 1 november 1928 torde få såsom bilagor III, IV och V fogas vid dagens statsrådsprotokoll.

Jag hemställer nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

A) besluta

1) att inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1929 skall utgå med 140 procent av de i 18 § i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgade grundbelopp;

2) att förordningen den 19 maj 1922 (nr 210) angående beskattning av socker skall upphöra att gälla med utgången av juni 1929, med iakttagande av att förordningen fortfarande skall äga tillämpning beträffande socker, med avseende varå skattskyldighet inträtt före sistnämnda tidpunkt, samt att för socker, som under tiden den 21—den 30 juni 1929 under statens kontroll försändes från sockerfabrik och ej utlämnas till mottagaren före den 1 juli 1929, må under villkor, som kontrollstyrelsen äger bestämma, åtnjutas skattefrihet, med skyldighet för tillverkare vid sockerfabrik att bestrida härigenom uppkommande särskilda kontrollkostnader;

B) medgiva

1) att till fonden för förlag till statsverket må överföras under verkliga utgifter upptagna, den 30 juni 1929 oersatta anslag av tillfälliga lånemedel, med iakttagande härvid att fondens kapitaltillgångar vid över-

Hemställan.

44 Inkomsterna.

föringen uppskrivas med ett mot de överförda anslagen svarande belopp;

2) samt att samtliga den 30 juni 1929 utestående anslag av tillfälliga lånemedel och kvarstående reservationer å sådana anslag må betraktas såsom anvisade att täckas av lånemedel;

C) upptaga inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1929/1930 enligt följande

Inkomsterna.

45 Specifikation av statens inkomster.

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

1.

2.

3.

Mantalspenningar...................

Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning............. 136,000,000

b. Utjämningsskatt, bevillning .... 4,200,000

c. Utskiftningsskatt, bevillning .... 100,000

d. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning................ 500,000

e. Stämpelmedel, bevillning..... 56,000,000

1,000,000

2,235,000

196,800,000

4. Automobilskattemedel, bevillning.......... 42,000,000

5. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning....... 157,000,000

b. Sockerskatt, bevillning....... 1,600,000

c. Tobaksskatt, bevillning...... 66,000,000

d. Brännvinstillverk-

ningsskatt, bevillning 17,000,000

e. Rusdrycksförsäljnings-

medel, bevillning:

«. Partihandelsbolag..... 4,000,000

p. Detaljhandelsbolag..... 19,000,000

f. Omsättnings- och ut-

skänkningsskatt å spritdrycker, bevillning ........... 38,500,000

g. Maltskatt, bevillning . 17,600,000 96,100,000 320,700,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter................ 25,000

2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkrings-

anstalten...................... 900,000

3. Avgifter för registrering av automobiler...... 1,000,000

4. Ilyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård

stående egendomar................ 400,000

5. Inkomst av myntning och justering......... 750,000

562,735,000

46 Inkomsterna,

6. Bidrag till bankinspektionen.............. 109,000

7. Bidrag till fondinspektionen............... 66,500

8. Bidrag för tillsyn över sparbankerna........ 55,000

9. Kontrollstämpelmedel................ . . . 500,000

10. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit 30,000

11. Inkomster av tandläkarinstitutet........... 200,000

12. Terminsavgifter från läroverken............ 740,000

13. Avgifter för granskning av biografbilder..... 160,000

14. Totalisatormedel ...................... 475,000

15. Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . . 75,000

16. Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt 100,000

17. Fyr- och båkmedel..................... 3,200,000

18. Lotspenningar......................... 3,000,000

19. Patent- och varumärkes-samt registreringsavgifter 1,162,700

20. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 131,700

21. Inkomster av statens provningsanstalt....... 275,000

III. Diverse inkomster

Säger för egentliga statsinkomster 580,708,060 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet (överskott):

1. Postverket, bevillning....... 13,000,000

2. Telegrafverket...... 21,000,000

3. Statens järnvägar...................... 37,000,000

4. Statens vattenfallsverk:

a. Statens kraftverk.......... 14,680,000

b. Statens kanalverk.......... 365,000

c. Statens vatlenfallsverks fastig-

hetsförvaltning........... 255,000 15,300,000

5. Statens domäner....................... 12,000,000

6. Statens reproduktionsanstalt.............. 20,000

II. Statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag........ 13,850,000

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet....... 3,770,000

III. Statens utlånings fonder (överskott):

1. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 109,000

2. Allmänna järnvägslånefonden............... 1,400,000

3. Bibanelånefonden....................... —

4. Valtenkraftslånefonden................... 380,000

5. Allmänna byggnadslånefonden.............. 15,300

6. Luftfartslånefonden...................... 50,000

7. Fonden för räntefria studielån ............. 15,000

8. Statens avdikningslånefond................ 630,000

Kronor

13,354,900

4,618,160

Inkomsterna.

47 Kronor

9. Egnahemslånefonden.....................

10. Fiskerilånefonden ......................

11. Dräneringsfonden.......................

12. Norrländska nyodlingsfonden..............

13. Jordförniedlingsfonden...................

14. Lånefonden för inköp av ädla avelsston......

15. Täckdikningslånefonden...................

10. Allmänna nyodlingsfonden................

17. Norrländska andelsmejerifonden ............

18. Kraftledningslånefonden................

19. Gödsel vårdslånefonden...................

20. Hemslöjdslånelonden....................

21. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond ..............

22. Lånefonden för inköp av renar ............

23. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond. . .

24. Ilantverkslånefonden ....................

25. Rederilånefonden.......................

26. Industrilånefonden...........

6,900,000

100,000

50,000

50.000 100

200,000

3.000 100

150.000 IV. Fonden för låneunderstöd (överskott) ...................

V. Statsverkets fond av rusdrycksmedel (överskott)...........

Säger för inkomster av statens produktiva fonder 132,664,600 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst.

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

1. Reservationer å anslag för verkliga utgifter........ 2,286,103

2. Reservationer å anslag för kapitalökning.......... 1,195,537

3. Statens produktiva fonder:

a. Statsverkets fond av rusdrycksmedel . 1,000,000

b. Övriga fonder.................. 124,800 1,124,800

E. Lånemedel.

1. I anspråk tagna reservationer.................. 5,630,253

2. Återbetalningar ............................ 2,086,586

3. Övriga lånemedel........................... 26,785,461

11,524,600

1,200,000

4,000,000

17,000,000

4,606,440

34,502,300

Summa) 769,481,400

48 Inkomsterna.

De av departementschefen sålunda i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen gjorda hemställanden och förslag, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Svante Ericsson.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Utredning om förändrad redovisning av tillfälliga lånemedel in. in. 1

Bilaga I.

Redogörelse för verkställd utredning om förändrad redovisning av tillfälliga lånemedel m. m.

Kungl. Maj:t anbefallde den 29 juni 1928 riksräkenskapsverket att verkställa samt inkomma med utredning och förslag angående redovisning av tillfälliga lånemedel. Såsom framgår av statsrådsprotokollet för nämnda dag borde utredningen avse möjligheten och lämpligheten av att ur riksstaten helt eller delvis utbryta redovisningen av tillfälliga lånemedel och av dylika medel utgående anslag. I samband därmed borde tillika utformas närmare riktlinjer, huruvida i uppkommande fall fasta eller tillfälliga lånemedel borde komma till användning. Slutligen borde spörsmålet om den bokföringsmässiga redovisningen av de tillfälliga lånemedlen och dessas användning underkastas prövning.

Med skrivelse den 29 oktober 1928 har riksräkenskapsverket — efter överläggning i frågan med förste deputeraden i riksgäldskontoret — till Kungl. Maj:t inkommit med utredning och förslag i ämnet.

Riksräkenskapsverket behandlar i sin framställning till en början frågan om de olika vägar, som av riksgäldskontoret utnyttjades för täckning av mera stadigvarande eller mera övergående medelsbehov, och konstaterar, att ur täckningssynpunkt någon principskillnad ej förelåge mellan fasta och tillfälliga lånemedelsanslag. Härom har riksräkenskapsverket anfört följande:

»Den upplåningsrätt, som av riksdagen för varje budgetår meddelas riksgaldskontoret, tages regelmässigt endast delvis i anspråk inom vederbörande budgetår. Främsta anledningen härtill är, att kapitalökningsanslag av res®.r1j,onsanslags natur till stor del av vederbörande ämbetsverk hos riksgaldskontoret lyftas först efter utgången av det budgetår, för vilket anslagen anvisats. En betydande roll beträffande riksgäldskontorets lånebehov spela Damval de av statskontoret till riksgäldskontorets förvaltning tid efter annan overlamnade medlen. Att märka är även, att numera betydande medel såsom lan från statsinstitutioner och fonder på grund av gällande bestämmelser placeras i riksgäldskontoret. Riksgäldskontorets egentliga upplåning ar sålunda icke direkt sammankopplad med den i riksstaten för ett visst budgetar medgivna upplåningsrätten. Då riksgäldskontoret, när en konstant knapphet på likvida medel är att motse, emitterar obligationslån, redovisas dessa i nkshuvudboken såsom skuld under rubriken 'fonderade statslånen’. Under samma rubrik upptagas emellertid även de mera fasta lånen från statsinstitutioner och fonder.

Riksräkenskapsverkets utredning.

Rihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

2 Utredning om förändrad redovisning av tillfälliga lånemedel m. m.

De växlar, som för täckning av mera övergående medelsbehov utfärdas av riksgäldskontoret, ävensom mindre fasta lån hos statsinstitutioner — för närvarande endast statens vattenfallsverks förnyelsefonder - redovisas i rikshuvudboken såsom särskild skuldpost benämnd 'tillfälliga statslan . Sistnämnda skulder äro sålunda en fristående företeelse i förhållande till de i riksstaten uppförda tillfälliga lånemedlen. Medan enligt riksgäldskontorets årsbok (tab. 28) utestående tillfälliga lånemedel’ vid utgången av budgetåret 1927/1928 uppgingo till ett sammanlagt belopp av 49,iri:i,341kronor 7d öre, stannade den 'tillfälliga statsskulden’ (årsboken tab 6 B) vid 20.820 000 kronor eller samma belopp som enligt rikshuvudbokens konto tor tilltalliga

^Av^ovanstäende inhämtas, att täckningen av anslag anvisade att bestridas med tillfälliga lånemedel icke behöver medföra eu mot anslagen svarande förändring i den tillfälliga statsskuldens storlek och att anslag, som anvisats att utgå av tillfälliga lånemedel, i stor utsträckning faktiskt bestritts med fasta lånemedel. Ur täckningssynpunkt finnes således för närvarande i realiteten icke någon principskillnad mellan anslag anvisade att utga av iasta och av tillfälliga lånemedel. Enligt riksräkenskapsverkets förmenande är fördenskull denna uppdelning a riksstatens inkomstsida - eftersom den ju icke motsvaras av faktiska förhållanden — icke rationell, utan bor densamma såvitt möjligt avskaffas.»

Härefter utvecklar riksräkenskapsverket närmare sitt förslag rörande ändrade regler för anvisandet av sådana anslag, som tidigare utgått av tillfälliga lånemedel.

»Ur rent formell synpunkt möter ej hinder att vid framtida anvisning av anslag med samma karaktär som de anslag, för vilka täckning hittills beretts medelst tillfälliga lånemedel, i riksstaten behandla dessa anslag pa samma sätt som övriga lånemedelsanslag. Ä riksstatens inkomstsida borde i så fall uppföras en avdelning benämnd lånemedel’ med underrubriker ,.ndast för i anspråk tagna reservationer, återbetalningar samt övriga lånemedel. Slutsumman av lånemedelsinkomsterna skulle liksom hittills direkt korrespondera gentemot de anvisade lånemedelsanslagen, vare sig dessa hade karaktären av fastare eller mera tillfällig placering. Vid inträffande återbetalningar skulle inkomsterna redovisas endast å riksstatens inkomstsida såsom återbetalningar av lånemedel, varvid den nya upplåningen komine att minskas med ett mot återbetalningarna svarande belopp.

Beträffande upplåning för rent tillfälliga krediter — inom samma budgetår eller mellan två närliggande budgetar skulle det måhända anses vara mindre lämpligt att uppföra de använda lånemedlen utan att angiva karaktären av tillfällig lånemedelstäckning. Dylika helt kortvariga krediter synas emellertid icke nödvändigtvis behöva uppföras i riksstaten. Efter budgetårets omläggning har allenast en gång förekommit ett riksstatsanslag med karaktär av tillfällig kredit (1924/1925 Ufk. VI 1), vilken kredit för övrigt aldrig togs i anspråk av vederbörande. För dylika fall synes det vara tillräckligt, att erforderligt upplåningsbemyndigande särskilt intages i riksgäldskontorets reglemente. Skulle mot förmodan framdeles mera regelmässigt uppkomma behov av dylika krediter, kunde dessa upptagas å ett tillägg till riksstaten men utan att däri inräknas. Riksräkenskapsverket vill i detta sammanhang erinra, att en ännu löpande kredit av betydande omfattning och varaktighet icke upptagits å riksstaten nämligen den kredit, som medgivits aktiebolaget Kreditkassan av ar 1922.

Utredning »in förändrad redovisning av tillfälliga lånemedel in. in. 3

b]n annan hittills förefintlig kategori av tillfällig upplåning, som kräver särskilt beaktande, är den, vilken hänför sig till anslag för verkliga utgifter. Av de anslag för sådant ändamål, som anvisats att täckas med tillfälliga lånemedel, kvarstår ännu oersatt ett belopp av tillsammans 25,425,934 kronor 28 öre. Anslag av sådan art har senast uppförts å riksstaten för budgetaret 1924/1925. kör normala förhållanden lärer man ej behöva räkna med att använda lånemedel för finansiering av verkliga utgifter. I varje lall hör detta ej ifrågakomma, därest icke eu bestämd realiserbar tillgång kan disponeras för beloppets återbetalning. Är så händelsen, förefinnes emellertid en utväg att inom ramen för hittillsvarande praxis budgetmässigt ordna saken pa ett tillfredsställande sätt.

För täckande av vissa tidigare utbetalda förskott för hovhållningen m. m., vilka samtliga voro avsedda att ersättas med påräknade fastighetsförsäljningsmedel, uppfördes ä tilläggsstaten för år 1918 ett antal ännu oersatta anslag under rubriken 'förlag till statsverket’. 1 verkligheten äro dessa anslag av samma natur som de ännu oreglerade anslag för verkliga utgifter, vilka under fjärde huvudtiteln anvisats å nämnda tilläggsstat och ä riksstaterna för åren 1919 och 1921 och vilka alla använts till byggnadskostnader avsedda att ersättas genom försäljning av vissa för försvarsändamål disponerade fastigheter. Även dessa anslag kunde med fullt fog hava hänförts till rubriken 'förlag till statsverket’. Under denna rubrik uppfördes för övrigt å 1918 års tilläggsstat jämväl vissa anslag för täckning av förskottsvis bestridda försvarskostnader, vilka beräknades kunna ersättas av senare inflytande försäljningsmedel m. in. och som även avvecklats genom dels dylika försäljningsmedel och dels andra statsinkomster.

Riksräkenskapsverket får sålunda, i anslutning till vad ovan anförts, förorda, att därest hädanefter anslag av lånemedel erfordras för utgifter, vilka äro avsedda att täckas genom framdeles inflytande fastighetsförsäljnings- eller andra särskilda medel, dessa anslag i riksstaten uppföras under rubriken förlag till statsverket. Under sådana förhållanden finnes enligt riksräkenskapsverkets åsikt ingen anledning att särskilja dessa lånemedel från övriga upplånta medel.

Av det ovan angivna förfaringssättet beträffande budgetbehandlingen av tillfälliga förlagsmedel — utom för affärsverken — följer, att för ifrågavarande ändamål använda lånemedel komma att bokföras såsom en statsverkets tillgång, medan däremot de för förlagsutgifter under fjärde huvudtiteln hittills använda lånemedlen icke motsvaras av någon tillgång i rikshuvudboken. Detta bleve givetvis en vinst, av betydelse även på så sätt att riksgäldskontoret liksom riksräkenskapsverket härigenom finge särskild anledning att följa utvecklingen å fonden i fråga och att tillse, att de använda lånemedlen bleve i vederbörlig ordning ersatta.»

Slutligen behandlar riksräkenskapsverket i sin framställning frågan om avvecklingen av de nu oreglerade anslag, vilka anvisats att täckas av tillfälliga lånemedel. Riksräkenskapsverket framlägger härvid särskilda förslag rörande å ena sidan kapitalökningsanslagen och å andra sidan anslagen under verkliga utgifter. Hithörande anslag finnas angivna i en av verket upprättad i närslutna bilaga intagen förteckning.

Ifråga om den förstnämnda anslagsgruppen framlägger riksräkenskapsverket följande tvenne alternativa förslag.

»1) Å riksstätens utgiftssida uppföras under rubriken 'utgifter för kapital-

4 Utredning om förändrad redovisning av tillfälliga lånemedel m. m.

ökning’ de i närslutna bilaga angivna kapitalökningsanslagen såsom återbetalning av tillfälliga lånemedel i kolumnen ’att täckas av lånemedel’. Till summan av ifrågavarande kapitalökningsanslag, 23,727,407 kronor 45 öre, böra emellertid läggas dels till riksgäldskontoret återlevererade och därstädes å fonden för amortering av tillfälliga lånemedel redovisade följande anslagsmedel, vilka varken ingå i förenämnda slutsumma eller reglerats över riksstaten för innevarande budgetår, nämligen:

T. 1921 Ufk. I C 6, Dubbelspår Rönninge—Järna kronor 20,000: —

T. 1921 Ufk. VIII, Varukredit...................................... » 87,741:9 3

1923/1924 Ufk. VII 5, Lån åt företag för framställande

av jordbrukskalk........................ >> 1,388:8 9

Summa kronor 109,130: 82,

dels ock de tillfälliga lånemedelsanslag, som under nu löpande budgetår utbetalas från riksgäldskontoret. För täckning av samtliga ovanangivna kapitalökningsutgifter uppföras å riksstatens inkomstsida under rubriken 'lånemedel: övriga lånemedel’ såväl 23,727,405 kronor 45 öre som ett belopp svarande mot de anslag, vilka under budgetåret 1928/1929 med säkerhet kunna väntas ytterligare utbetalas; såsom återbetalningar uppföres en summa av 109,130 kronor 82 öre.

Förutom de oreglerade tillfälliga lånemedelsutbetalnmgarna bora avvecklas i budgetredovisningen för budgetåret 1927/1928 balanserade behållningar å följande reservationsanslag, anvisade att täckas av tillfälliga lånemedel, vilka ävenledes böra uppföras a utgiftssidan såsom återbetalningar.

1918 XV 8, Täckdikningslånefonden kronor 2,860,000

1927/1928 Ufk. III 1, Understöd till återupprättande av viss

industriell verksamhet .................... » 121,900

1926/1927 Ufk. V 2, Lån till aktiebolaget svenska amerika-

linjen.................................................. J> 6,900,000

1925/1926 Ufk. V1, Lån till föreningen till minne av

Konung Oscar I och Drottning

Josephina ....................................... >/ 75,000

Summa kronor 9,956,900.

Nämnda anslag böra, i den mån utbetalningar icke med säkerhet kunna förväntas under budgetåret 1928/1929, uppföras såsom i anspråk tagna reservationer av lånemedel, och därest så erfordras anvisas såsom nya lånemedelsanslag å 1929/1930 års riksstat. c„n„ni

Ä 1923/1924 års riksstat uppfördes ett bestämt anslag a 50,000 kronor till lån åt företag för framställning av jordbrukskalk (Ufk. VII 5). Från detta anslag har till föreningen Bergsbyns kalkbruk u. p. a. utanordnats ett belopp å 25,000 kronor. Återstående 25,000 kronor balanseras för närvarande såsom utgiftsrester å fonden för låneunderstöd. Riksräkenskapsverket anser, att vid tillämpande av förevarande alternativ detta belopp bör uppföras i riksstaten för budgetåret 1929/1930 såsom övriga lånemedel. För att erhålla en fullständig redovisning av de tillfälliga lånemedlen måste beloppet även uppföras såsom återbetalning å riksstatens utgiftssida och anslaget indragas genom uppförande i riksstaten såsom återbetalning från fonden för låneunderstöd. ,o 1, Ul-

Genom ovan angivna förfaringssätt skulle de tillfälliga lånemedlen bliva

formellt avvecklade över riksstaten. De fonder, å vilka de utgivna anslagen

Utredning om förundrad redovisning av tillfälliga lånemedel in. in. 5

redovisas, skulle i avseende å balanserna icke röna någon inverkan av det nu föreslagna avvecklingsförfarandet.

2) Det andra förfaringssättet innebär, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens medgivande, att oersatta tillfälliga lånemedelsanslag jämte kvarstående reservationer å dylika anslag må betraktas såsom anslag anvisade att täckas av lånemedel. Under denna förutsättning skulle omgången med redovisning över riksstaten av återbetalningar av kapitalökningsanslag, täckta av tillfälliga lånemedel, kunna undvikas.

Av de båda alternativen innebär det först angivna givetvis ett fullständigare och mera klargörande uttryck för den gjorda omläggningen. Med hänsyn främst till att budgetens omslutning härvid skulle komma att undergå en högst väsentlig höjning, vilken skulle verka förryckande på jämförelsen mellan olika budgetår, vill likväl riksräkenskapsverket för sin del förorda det senare alternativet.

I detta sammanhang bör omnämnas, att riksräkenskapsverket vid upprättandet av budgetredovisningarna anser sig bunden av de genom riksstaterna fastslagna anslagstexterna. Därest det ovan förordade avvecklingssättet kommer till användning, torde emellertid riksräkenskapsverket, utan särskilt bemyndigande, få vid upptagande i budgetredovisningen av äldre anslag ur anslagstexterna utesluta däri förekommande uttryck: ’att utgå av tillfälliga lånemedel’».

Beträffande anslag under verkliga utgifter, som täckts av tillfälliga lånemedel, anför riksräkenskapsverket — under framhållande att anslagen i fråga borde överföras till fonden för förlag till statsverket — följande:

»Mest önskvärt vore givetvis, därest för avvecklingsförfarandet kunde disponeras någon av andra statsinkomster uppbyggd fond för att såmedelst redan från början reglera de för anslagen utgivna lånemedlen. Den enda fond, som för närvarande under angivna förhållanden skulle kunna komma i åtanke, torde vara fonden för statsskuldens amortering. Själva avvecklingsförfarandet kunde då äga rum genom att å riksstatens utgiftssida uppföra ett anslag antingen för återbetalning av tillfälliga lånemedel eller till kapitalökning för fonden för förlag till statsverket. I båda fallen skulle under rubriken i anspråk tagna kapitaltillgångar uppföras fonden för statsskuldens amortering till samma belopp. Till denna fond skulle därefter inflytande återbetalningar ingå.

Med hänsyn till vad riksdagen i skrivelse den 1 juni 1928 (nr 256) angående beräkningen av inkomsten av statens aktier i Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag anfört i fråga om utredning beträffande användningen av fonden för statsskuldens amortering, torde emellertid nu angivna avvecklingsförfarande få anses uteslutet.

En avveckling över budgeten av nu ifrågavarande lånemedel skulle även kunna ske i analogi med vad som beträffande kapitalökningsutgifterna ifrågasatts under alternativ 1). Vinsten härav bleve emellertid ringa, samtidigt som olägenheten av riksstatens temporära utsvällning skulle göra sig gällande. Med hänsyn härtill torde även beträffande de verkliga utgifterna av tillfälliga lånemedel böra sökas en lösning vid sidan av budgeten, vilket ock låter sig göra.

Såsom redan angivits böra nu ifrågavarande lånemedelsanslag överföras till fonden för förlag till statsverket. Denna överföring kan ske antingen så, att anslagen kapitaliseras och fonden alltså i motsvarande man uppskrives eller så att de icke påverka statsverkets nettotillgångar. Vid kapitali-

(i Utredning om förändrad redovisning av tillfälliga lånemedel m. m.

sering böra de kvarstående anslagen i samband med bokslutet för innevarande budgetår tillföras fonden såsom inkomst och i vanlig ordning utbalanseras såsom tillgång. Vid icke-kapitalisering böra anslagen redovisas endast i balanserna dels såsom lånemedelstillgångar i form av fordringar hos arméförvaltningen och statskontoret dels ock såsom statsverkets skulder till lånemedel för de gjorda försträckningarna. Återbetalningar komma i båda fallen att återspeglas i riksstaten endast såsom återbetalda lånemedel.

I avseende å den bokföringsmässiga redovisningen komma enligt det första alternativet återbetalningar att äga rum från fonden för förlag till statsverket, medan vid förfaringssättet med icke-kapitalisering redovisningen av återbetalningar måste ske över riksgäl ds verkets fond, å vilken återbetalningarna samtidigt komma att bokföras såsom kapitalinkomst. Fonden för förlag till statsverket kommer i det senare fallet endast att i så måtto påverkas av återbetalningarna, att såväl tillgångarna som skulderna minskas med det belopp, vartill återbetalningarna uppgå.

De oregleradc tillfälliga lånemedelsanslagen bliva sålunda, vilketdera förfaringssätt som än tillämpas, redovisade å fonden för förlag till statsverket. Visserligen kan, med hänsyn till likformigheten i fråga om återbetalningsföreskrifterna för de under verkliga utgifter anvisade anslagen och de ä fonden för förlag till statsverket nu kvarstående anslagen, skäl för en kapitalisering anses föreligga, men nämnda omständighet utgör enligt riksräkenskapsverkets förmenande icke tillräcklig grund för berörda kapitaluppskrivning, helst som de för återbetalningarna avsedda tillgångarna måhända kunna visa sig icke vara för ändamålet fullt tillräckliga. Riksräkenskapsverket vill fördenskull förorda, att ifrågavarande anslag redovisas såsom tillgångar å fonden för förlag till statsverket men att fondens behållning regleras genom uppförandet av en gentemot anslagen svarande skuldpost i balansen.

Särskilt om alternativet med uppskrivning av fonden för förlag till statsverket väljes, synes det riksräkenskapsverket vara önskvärt att, i samband med överförandet av ifrågavarande anslag till förlagsfonden, till omprövning upptages, huruvida de för ersättande av lånemedlen beräknade tillgångarna icke längre kunna anses förslå för att täcka de gjorda utgifterna. Därest för något undantagsfall sä tinnes vara händelsen, torde ersättning böra beredas riksgäldskontoret av andra medel, eventuellt genom anlitande av fonden för statsskuldens amortering. Det eller de anslag, som under sådan förutsättning erfordras, torde lämpligen anvisas å särskild avdelning under avbetalning av statsskulden.»

Slutligen erinrar riksräkenskapsverket om att vid den planerade omläggningen borde tillses, att de av ifrågavarande anslag, för vilka täckningsmedel redan stode till förfogande, också bleve ersatta.

Riksräkenskapsverkets utredning utmynnar i följande hemställan:

1. 1 avseende å anslag för kapitalökning föreslår verket, dels att vid fram-

tida anvisning av anslag med samma karuktär som de anslag, för vilka täckning hittills beretts medelst tillfälliga lånemedel, anslagen redovisas i riksstaten på samma sätt som övriga lånemedelsanslag, dels att för avvecklingen av den 30 juni 1928 utestående tillfälliga lånemedelsanslag och kvarstående reservationer å sådana anslag Kungl. Maj:t utverkar riksdagens medgivande, att dessa anslag må betraktas såsom anvisade att täckas av lånemedel.

Utredning om förändrad redovisning av tilliälliga läuemedel in. in. 7

2. 1 avseende a anslag under verkliga utgifter hemställer riksräkenskaps-

verket, dels att framtida anvisning av lånemedelsanslag under nämnda rubrik icke ma ifrågakomma, dels att egentliga statsutgifter, vilka tills vidare skola täckas av lånemedel men äro avsedda att framdeles ersättas av försäljningsmedel eller andra tillgångar, i riksstaten upptagas säsorn kapitalökningsanslag under rubriken förlag till statsverket, dels ock att den 30 .juni 1928 oersatta tillfälliga lånemedelsanslag avvecklas genom att anslagen överföras till fonden för förlag till statsverket för att där redovisas som såväl tillgångar i form av fordringar hos arméförvaltningen och statskontoret som statsverkets skulder till lånemedel.

ärendet hava efter särskilda remisser statskontoret och fullmäktige i Vtlåtanden. riksgäldskontoret avgivit utlåtanden.

I utlåtande den 14 november 1928 har statskontoret anslutit sig till de av statskontoret, riksräkenskapsverket anförda synpunkterna rörande redovisningen av tillfälliga lånemedel samt tillstyrkt de av verket framlagda förslagen beträffande såväl det framtida anvisandet av anslag av nu ifrågavarande slag som avvecklingen av ännu oreglerade tillfälliga lånemedel.

I utlåtande den 22 november 1928 hava fullmäktige i riksgäldskontoret Fullmäktige — under framhållande att frågan om redovisningen av de tillfälliga låne- kontoret medlen sönderfölle i två spörsmål, nämligen dels huruvida och på vad sätt anslag av tillfälliga lånemedel borde uppföras i budgeten, dels ock redovisningen av de tid efter annan verkställda återbetalningarna av dylika medel — rörande sistnämnda spörsmål uttalat följande:

»Enligt hittills tillämpad praxis hava återbetalningarna av tillfälliga lånemedel redovisats såsom inkomster å riksstaten och samtidigt å riksstatens utgiftssida ställts till riksgäldskontorets förfogande genom särskilda anslag för återbetalning av tillfälliga lånemedel. Detta redovisningssätt skiljer sig i visst hänseende från det för återbetalningar av fasta lånemedel tillämpade. Även sistnämnda återbetalningar uppföras numera såsom tillgång å riksstatens inkomstsida men disponeras å utgiftssidan för täckande av nya anslag att utgå av fasta lånemedel. Berörda skiljaktighet torde sammanhänga därmed, att, när anslag av tillfälliga lånemedel första gången uppfördes i riksstaten, återbetalningar av lånemedel på sätt senare ägt rum endast undantagsvis förekommit. Till skillnad mot vad som varit regel beträffande förut anvisade lånemedel vore de tillfälliga lånemedlen, vilka i realiteten särskilt till en början utgjorde förskott från riksgäldskontoret, avsedda att endast tillfälligt disponeras för sina respektive ändamål och beräknades förr eller senare komma att återbetalas till riksgäldskontoret.

Att de återbetalda beloppen genom anslag å riksstaten ställdes till riksgäldskontorets förfogande var ett uttryck för önskan av snar amortering av dessa tillfälliga lånemedelsdispositioner. Det kunde vidare förutsättas, att de återbetalda beloppen under vissa år kunde komma att överstiga de nya anslagen av tillfälliga lånemedel.

Återbetalningarna redovisades till eu början i riksstaten såsom i anspråk

8 Utredning om förrändrad redovisning av tillfälliga lånemedel m. in.

tagna kapitaltillgångar, uppkomna av lånemedel; och de däremot svarande utgiftsanslagen betecknades såsom utgående av andra statsinkomster än lånemedel. Från och med riksstaten för budgetåret 1924/1925 började vissa kapitaltillgångar, uppkomna av fasta lånemedel, att tagas i anspråk för täckande av utgifter av beskaffenhet att böra utgå av fasta lånemedel. Härav föranleddes emellertid icke några förändringar i redovisningssättet för de återlevererade tillfälliga lånemedlen. Vid den genomgripande förändring i uppställningen av lånebudgeten, som verkställdes i riksstaten för budgetåret 1927/1928, överflyttades å inkomstsidan samtliga för budgeten disponibla äldre lånemedel, såväl fasta som tillfälliga, från rubriken ’i anspråk tagna kapitaltillgångar’ till rubriken 'lånemedel’. Beträffande de återbetalda tillfälliga lånemedlens redovisning å utgiftssidan vidtogs emellertid därvid icke någon annan förändring än att de under rubriken 'Återbetalning av tillfälliga lånemedel’ uppförda anslagen upptogos såsom utgående av lånemedel, dock givetvis ej sådana anslag, som avsågos för täckning av förluster.

I riksgäldskontorets årsbok för budgetåret 1926/1927 anfördes — något varom föredragande departementschefen jämväl erinrat — att redovisningen a riksstaten av återbetalningarna av tillfälliga lånemedel utan olägenhet torde kunna upphöra. Härigenom skulle en ökad klarhet givas åt lånebudgeten liksom åt riksstaten i dess helhet. Härvid förutsattes dock givetvis, att riksdagen komme att lämna riksgäldskontoret medgivande att disponera de till kontoret återbetalda beloppen för amortering av statsskulden eller förminskning i den nya upplåningen.

Riksräkenskapsverket bar emellertid till sitt förslag till nya anordningar beträffande de tillfälliga lånemedlens redovisning sträckt sig betydligt längre än som avsetts med det i riksgäldskontorets årsbok gjorda påpekandet. Nämnda förslag innebär nämligen, att den i statsbudgeten sedan år 1917 förekommande beteckningen tillfälliga lånemedel icke skulle för framtiden vidare komma till användning, utan att sådana anslag, som hittills ansetts böra täckas genom tillfälliga lånemedel, i riksstaten skulle behandlas såsom (ivriga lånemedelsanslag. I följd bärav skulle någon uppdelning av lånemedelstiteln i fasta och tillfälliga lånemedel icke vidare erfordras, varemot nämnda titel alltjämt skulle uppdelas i underrubriker för i anspråk tagna reservationer, återbetalningar och övriga lånemedel. Ej heller skulle vidare erfordras några särskilda anslag för återbetalning av tillfälliga lånemedel i annan mån än för täckning av förluster å placeringar av dylika medel.

Av det anförda framgår, att det av riksgäldskontoret upptagna, ovan berörda spörsmålet beträffande redovisningen av de återbetalda tillfälliga lånemedlen skulle tillgodoses genom det av riksräkenskapsverket framlagda förslaget.»

I anslutning till riksräkenskapsverkets uttalande rörande den bristande överensstämmelsen mellan de utestående tillfälliga lånemedlen och den s. k. tillfälliga statsskulden anföra fullmäktige följande:

»I anledning bärav må framhållas, att någon direkt överensstämmelse mellan de utestående tillfälliga lånemedlen och den s. k. tillfälliga (svävande) statsskulden aldrig avsetts. Då emellertid missuppfattning i detta avseende gjort sig gällande, synes redan med hänsyn därtill önskvärt, att eu ändring i de tillfälliga lånemedlens redovisning kommer till stånd. Riksräkenskapsverkets förslag i sådant avseende förefaller ändamålsenligt och ägnat att avsevärt förenkla lånebudgetens uppställning. Någon skarp gräns-

Utredning om förändrad redovisning av tillfälliga lånemedel m. m. !J

linje mellan anslag av fasta och av tillfälliga lånemedel har för (ivrigt hittills icke förefunnits och torde jämväl vara svår att uppdraga. På grund härav torde en utbrytning helt eller delvis ur riksstaten av anslag av den art, som hittills utgått av tillfälliga lånemedel, icke lämpligen böra ifrågasättas. Dä, såsom ovan nämnts, härtill kommer, att förslaget jämväl undanröjer de olägenheter,^ som vidlåda det nuvarande redovisningssättet för de återbetalda tillfälliga lånemedlen, vilja fullmäktige för sin del förorda vad riksräkonskapsverket i nu förevarande avseende föreslagit.»

I samband härmed anföra fullmäktige, att, därest länebudgeten skulle komma att uppställas i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag, den situationen skulle kunna uppkomma, att de för budgeten disponibla återbetalningarna av lånemedel tillsammans med tillgängliga reservationer å anslag av dylika medel för visst budgetår komme att överstiga summan av de anslag, som vore. avsedda att täckas av lånemedel. Vid sådant förhållande borde enligt fullmäktiges mening av de återbetalda beloppen endast så mycket disponeras, som erfordrades för lånebudgetens finansiering, medan återstoden borde reserveras till följande budgetår. Därest emellertid ett under längre tid bestående överskott av äldre lånemedel vore för handen» syntes detsamma böra genom anslag å riksstaten ställas till riksgäldskontorets förfogande för statsskuldens amortering.

Riksgäldsfullmäktige uttala vidare sin anslutning till riksräkenskapsverkets förslag, att, därest hädanefter anslag av lånemedel erfordrades för utgifter, vilka vore avsedda att täckas genom framdeles inflytande fastighets- eller andra särskilda medel, dessa anslag i riksstaten uppfördes såsom utgifter för kapitalökning under rubriken »förlag till statsverket». I detta sammanhang framhäva fullmäktige önskvärdheten av att Kungl. Maj:t vid framläggandet av förslag att medels lånemedel täcka verkliga utgifter jämväl meddelade plan rörande anslagsbeloppets återbetalande eller i varje fall gjorde ett uttalande, att återbetalning borde ske snarast möjligt. Sådan plan eller sådant uttalande borde även ingå i riksdagens skrivelse i ämnet.

Beträffande härefter avvecklingen av de nu oreglerade anslag, som anvisats att täckas av tillfälliga lånemedel, ansluta sig fullmäktige i vad angår kapitalökningsanslagen till det av riksräkenskapsverket framlagda, såsom alternativ 2 betecknade förslaget.

I fråga om avvecklingen av anslagen under verkliga utgifter åter hävda fullmäktige — såsom närmare framgår av efterföljande uttalande — en från riksräkenskapsverkets förslag avvikande uppfattning. Fullmäktige yttra nämligen:

»Det torde kunna ifrågasättas, huruvida överhuvud taget någon särskild åtgärd skulle — utöver den föreslagna förändrade benämningen — vara erforderlig beträffande bokföringen av de tillfälliga lånemedel, som disponerats för täckande av verkliga utgifter. Ifrågavarande medel äro avsedda att successivt återbetalas. Riksgäldskontoret verkställer tid efter annan undersökning för att utröna i vad mån för återbetalning av desamma medel finnas tillgängliga. Medlen äro visserligen icke upptagna såsom tillgång i Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 2

10 Utredning om förändrad redovisning av tillfälliga lånemedel m. m.

rikshuvudboken, men de redovisas i riksgäldskontorets räkenskaper såsom fordringar inom linjen. Jämväl i riksgäldskontorets årsbok äro de för verkliga utgifter disponerade lånemedlen särskilt redovisade. Därest emellertid en överföring till fonden för förlag till statsverket anses böra verkställas, torde detta böra ske genom beloppets kapitalisering i vanlig ordning. Det av riksräkenskapsverket förordade redovisningssättet genom ickekapitalisering skulle innebära en avvikelse från det bittills tillämpade och torde icke utan starka skäl böra komma till användning. Att vissa förluster eventuellt skulle kunna komma att uppstå å ifrågavarande medel, torde icke i och för sig kunna anses utgöra något hinder för kapitalisering. Dylika förluster hava tidigare uppstått såväl å fonden 'förlag till statsverket’ som å andra fonder, i vilka lånemedel nedlagts. Såsom riksräkenskapsverket jämväl framhållit, torde vidare i samband med en uppskrivning av fonden för förlag till statsverket ersättning böra beredas riksgäldskontoret, därest och i den mån de för lånemedlens återbetalning be i'äknade tillgångarna efter företagen omprövning skulle visa sig vara otillräckliga. »

Utredning om förändrad redovisning av tillfälliga lånemedel in. m. 11

Bilaga.

Anslag anvisade att täckas av tillfälliga lånemedel.

12 Utredning om förändrad redovisning av tillfälliga lånemedel m. m.

Utredning om förändrad redovisning av tillfälliga lånemedel m. m. 13

T. 1918. IV. G. 1.

T. 1918. IV. G. 2.

T. 1918. IV. G. 3.

T. 1918. IV. G. 4.

| T. 1918. IV. G. 18.

It. 1919. IV. I. 18.

R. 1919. IV. I. 19.

R. 1921. IV. 2 G. 4.

j T. 1918. IX. G. 4.

fiihang till riksdagens protokoll 1929.

1 samt.

Beräkningar angående 1929 års taxeringar.

1 Bilaga II.

Beräkningar angående 1929 års skattetaxeringar.

i Milj. kronor.)

1 Det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknas skola till 140.

utgå. har upptagits

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 1

Bilaga III.

Till KONUNGEN

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Maj:t avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 1

2 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Då riksräkenskapsverket nu har att avgiva förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1929/1930, vill riksräkenskapsverket först inledningsvis i korthet erinra om budgetutfallet för finansåret 1927/1928 ävensom något beröra utvecklingen av den nu löpande statsregleringen.

Vad först angår resultatet av den senast genomförda statsregleringen, utföll densamma med ett nettoöverskott av 12.9 miljoner kronor, varigenom kassafondens behållning vid budgetårets slut bringades upp till ett belopp av 43.8 miljoner kronor. Å de kassafonden direkt påverkade inkomsttitlarna hade uppstått överskott utöver underskott å 32.4 miljoner kronor, varemot merutgifterna å motsvarande utgiftsanslag överstigit besparingarna med 19.5 miljoner kronor. Vid bedömandet av dessa siffror bör emellertid märkas att till följd av omläggning av tullverkets medelsredovisning enligt kassabokiöringsprincipen de mot kassafonden avräknade, i tullräkenskapen ingående inkomsterna — väsentligen av tullmedel — minskats med 12.2 miljoner kronor. Vidare hava liksom under budgetåret 1926/1927 utgifter för krigskonjunkturskatten belastat inkomsttiteln diverse inkomster till avsevärt belopp, 9.2 miljoner kronor, varav ungefär hälften hänför sig till restitutioner och hälften till avskrivningar av hos länsstyrelserna under tidigare år verkställda avkortningar, vilka icke avförts i kassaräkenskaperna. På grund härav uppstod å inkomsttiteln en nettoutgift å 4.5 miljoner kronor, vilken över anslaget till oförutsedda utgifter täckts av kassafonden.

Bredvid den genom kassafonden reglerade delen av budgeten har man ju numera att räkna med en grupp specialbudgeter av särskilda inkomster och däremot helt eller delvis svarande utgifter. Å denna del av statsregleringen uppstodo överskott å inkomsttitlar med 12.3 miljoner kronor samt underskott å inkomsttitlar med l.o miljon kronor, härvid frånräknade de belopp, som över respektive utgiftsanslag måst ersättas av kassafonden. Huvuddelen av de behållningar, som på sådant sätt uppstått, har tillförts dels den av rusdrycksskattemedel bestridda avsättningen till extra amortering av statsskulden med netto 6.o miljoner kronor och dels de reservationsanslag, vilka utgå av automobilskattemedel, med 3.6 miljoner kronor. Även beträffande sistnämnda inkomstgrupp har omläggningen av tullräkenskaperna föranlett reduktion av den redovisade behållningen, med l.s miljon kronor.

Sammanläggas de löpande inkomsterna för budgetåret 1927 1928, erhålles en summa av netto 707.3 miljoner kronor mot 672.9 miljoner kronor för budgetåret 1926/1927. De största stegringarna i jämförelse med det sistnämnda budgetåret utvisa enligt budgetredovisningen stämpeloch automobilskattemedlen, vilka stegrats med respektive 12.6 och 7.4 miljoner kronor, till en del dock på grund av höjda skattesatser. Till

Kiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 3

enahanda orsak är väsentligen att hänföra tobaksskattens stegring med 2.8 miljoner kronor. Tullmedlen förete visserligen — på grund av bokiöi ingsomläggningen — en höjning av allenast 1.5 miljoner kronor, men den debiterade tulluppbördens ökning är ej mindre än 12.6 miljoner kronor. Inkomst- och förmögenhetsskattens ökning stannar vid 1.8 miljoner kronor. Domänverkets inleverering har höjts med 4.8 miljoner kronor. För statens kraltverk redovisas en stegring å 5.8 miljoner kronor, men denna hänför sig huvudsakligen till omläggning av tiden för inleverering av överskottsmedlen och motsvaras för övrigt till denna del av en nedgång beträffande postmedlen på grund av tidigare vidtagen liknande omläggning. I övrigt äro bortsett från den redan berörda titeln diverse inkomster, vars utfall

ju näimast berott pa inkomstförhållandena under tidigare år _ några

nämnvärda inkomstminskningar ej att anteckna.

Den stegring av avkastningen från åtskilliga inkomsttitlar, som gjort sig gällande under sistförflutna budgetår, har i viss mån fortsatt även under det nu löpande budgetåret.

Inkomst- och förmögenhetsskatten torde visserligen enligt budgetredovisningen förete en mindre Ökning än närmast föregående budgetår, men detta beror på nedsättning av skatteprocenten. Enligt statistiska centralbyråns preliminära sammanställningar av årets taxering har det beskattningsbara beloppet stigit till 2,461.3 miljoner kronor från 2,348.4 miljoner kronor 1927 och 2,285.7 miljoner kronor 1926. Då enligt riksräkenskapsverkets, i finansplanen godtagna beräkning det beskattningsbara beloppet för innevarande ar stannade vid 2,416 miljoner kronor och ökningen till jämförelsevis största delen faller å andra än enskilda skattskyldiga (aktiebolag m. fl.) är ett ej obetydligt budgetmässigt överskott att emotse på denna titel.

Beträffande övriga titlar må framhållas att såväl tull- som automobilskattemedlen visa fortsatt stark stegring. För stämpelmedlen har utvecklingen varit ojämn och redovisas för den första tredjedelen av innevarande budgetår en nedgång mot näst föregående. Å de med sjöfartens omfattning sammanhängande inkomsttitlarna lastpenningar, fyr- och båkmedel samt lotspenningar har en nästan konstant nedgång varit att anteckna för första halvåret 1928. Men därefter har, sedan produktionen efter de stora arbetskonflikternas inom trävaruindustrierna och malmgruvorna avveckling åter fått fart och skeppningarna därmed, en tämligen genomgående stegring kunnat konstateras. För affärsverken är väsentligen intet annat att anteckna än att statens järnvägar, som för första halvåret 1928 på grund av konflikterna fått vidkännas stor nedgång i godstrafik och inkomster, under de senaste månaderna börjat visa avsevärt förbättrade resultat — för september till och med högre inkomster än nästföregående år.

Därest man skulle försöka att redan nu giva ett allmänt omdöme om realiserandet av inkomstberäkningen för innevarande budgetår, torde

4 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

detta för riksräkenskapsverkets del bliva att, därest intet omslag i konjunkturutvecklingen inträffar eller svårare arbetskonflikter uppstå, ett överskott å inkomstsidan synes sannolikt, om än mindre än för budgetåret 1927/1928.

Vad den nu förestående statsregleringen angår, äro ju inkomstförhållandena under det snart tilländalupna kalenderåret avgörande för avkastningen av inkomst- och förmögenhetsskatten. Ämbetsverket kommer att vid beräkningen av denna skatt mera i detalj ingå på de olika huvudfaktorer, som härvidlag äro avgörande. Beträffande konjunkturförhållandena i allmänhet torde dock i detta sammanhang böra framhållas en del viktigare omständigheter, vilka äro av betydelse jämväl för bedömandet av utvecklingen under den närmaste framtiden.

Redan av vad ovan anförts har framgått att under år 1928 en del orosmoment gjort sig gällande. De stora arbetskonflikterna inom trävaruhanteringen — särskilt pappersmasse- och pappersindustrierna — samt vid järngruvorna hava sålunda i mycket satt sin prägel på året. Följden härav har främst varit eu stark nedgång i vår export, som för de tio första månaderna stannat vid ett värde av 1,234.5 miljoner kronor mot l,306.o miljoner kronor 1927. Samtidigt har införseln starkt ökats, på grund varav handelsbalansen för samma del av 1928 utvisar ett importöverskott av 178.3 miljoner kronor mot ett exportöverskott för motsvarande tid av år 1927 å 32.7 miljoner kronor. Importstegringen omfattar emellertid även för bearbetning inom landet avsedda råmateriel och halvfabrikat. Trots det stora importöverskottet visa bankerna vid oktober månads slut en förvånansvärt stark ställning gentemot utlandet.

På områden, som stått utanför de stora arbetskonflikterna, hava förhållandena i allmänhet utvecklat sig gynnsamt. Skörden har 1928 varit bättre än förra året, om än knappt medelgod. Produktionssiffrorna inom industrien ligga övervägande tämligen gynnsamt till. Redan efter det arbetet kommit i gång inom trävaruindustrierna, gick produktionen i allmänhet snabbt upp. För oktober månad har produktionssiffran enligt Svensk finanstidning stigit så starkt, att endast en gång tidigare lika hög månadssiffra konstaterats. Beträffande köpkraften inom landet torde — enligt sakkunniga uttalanden, varav riksräkenskapsverket fått taga del — arbetskonflikterna haft jämförelsevis ringa verkan, beroende på den forcering av arbetet, som efter dettas igångsättande ägt rum och varigenom arbetsförtjänsternas nedgång under förra delen av året motverkats.

År betstillgången synes särskilt inom industrien tämligen genomgående hava varit bättre än under 1927. Det till arbetslöshetskommissionen anmälda antalet arbetslösa var vid början av november månad omkring

13,000 mot 16,450 år 1927. Enligt den i »Sociala meddelanden» intagna uppgiften angående arbetstillgången redovisas ock samtidigt med en minskning av antalet uppgiftslämnande arbetsgivare ökning av antalet anställda för såväl andra som tredje kvartalen 1928 jämförda med 1927.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1923/1930. 5

Varuomsättningen såväl sjöledes som på järnvägarna har naturligtvis blivit lidande på de stora driftinsliillelserna. Vad järnvägstrafiken angår, har sålunda — även bortsett från lapplandsmalmen — den sammanlagda godsmängden för tiden januari—augusti nedgått väsentligt, dock med markerad tendens till uppgång från och med sistnämnda månad. Såsom var att förutse har tonnaget för ankommande lastade fartyg icke minskats i jämförelse med fjolåret, ehuru ökningen dock icke är nämnvärd. För avgående fartyg har nettotontalet åter nedgått avsevärt. Jämväl för sjötrafiken gäller doek att de senaste siffrorna visa uppgående.

Även medräknat de rubbningar i produktionen och omsättningen, vilka varit en följd av de omfattande arbetskonflikterna, synes 1928 på det hela taget liava varit ett jämförelsevis gott år och snarast överträffat de för väntningar, som av detta ämbetsverk hystes vid uppgörandet av inkomstberäkningarna för innevarande budgetår.

Går man härefter över till framtidsutsikterna, kunna dessa i ej ringa omfattning ° komma att bliva beroende av internationella förhållanden, vilka icke låta sig bedöma med någon nämnvärd grad av säkerhet. Utan att narmare inlåta sig härpå, vill riksräkenskapsverket såsom sin uppfattning framhålla, att den utveckling mot bättre förhållanden, som för vårt lands del praktiskt taget oavbrutet ägt rum efter deflationsprocessens avslutande och ej minst under åren 1927 och 1928, har skett så jämnt och varit så moderat, att någon direkt anledning att befara ett bakslag knappast kan anses föreligga. Någon ytterligare konjunkturförbättring torde man dock försiktigtvis icke höra räkna med. Däremot synes det vara befogat att antaga en sådan ökning av produktion och omsättning, som även utan stigande konjunkturer följer av folkhushållets tillväxt och förbättrade levnadsförhållanden. De ämbetsverk, vilka vid inkomstberäkningen särskilt yttrat sig angående konjunkturläget, synas också hava utgått från en i viss mån fortgående gynnsam utveckling av de ekonomiska förhållanden, vilka äro grundläggande för statsinkomsternas storlek.

Riksräkenskapsverket har ovan påvisat, hurusom det numera ej låter sig göra att bedöma statsregleringens utfall endast genom att angiva dess inverkan på kassafonden i ena eller andra riktningen. Man måste även särskilt taga i betraktande de delar av budgeten, som bestå i mot vissa utgiftsanslag helt eller delvis och enligt skiftande regler korresponderande inkomster, överblicken över statsregleringen blir härigenom i hög grad försvårad och budgetens enhetlighet rubbad. Den största olägenheten av systemet är emellertid den rent praktiska, vilken sammanhänger därmed, att utgifter, för vilka särskilda inkomstmedel anses stå till buds, i allmänhet ej bliva föremål för samma ingående prövning som de på allmänna inkomster anvisade anslagen. Ett typiskt exempel härpå är automobilskattemedlens väsentligen rent automatiska användning till kostnader för vägväsendet.

G Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning lör budgetåret 1929/1930.

I sin revisionsberättelse för år 1926 har riksräkenskapsverket närmare redogjort för de olika huvudtyperna av korresponderande inkomst- och utgiitstitlar samt framställt en del förslag till avveckling av ifrågavarande specialbudgeter. I den nu gällande riksstaten har ock genomförts den reform härutinnan, som riksräkenskapsverket ansåg närmast böra ske, nämligen slopandet av den typ av förslagsanslag, som »i första hand» utgingo av viss inkomsttitel men för vilkas täckning kassafonden måsie anlitas, då utgifterna överstego de motsvarande inkomsterna. Ännu återstår emellertid huvuddelen av ifrågavarande anslagsgrupp oförändrad.

De huvudtyper, som nu återstå, äro väsentligen två. Enligt den ena, äldre typen motsvaras inkomsterna på utgiftssidan av reservationsanslag, vilka äro avsedda för uppsamling av de inkomstmedel, vilka tills vidare icke erfordras för utgifternas bestridande. Reservationen får här karaktären av en verklig, permanent fond. Den andra, mindre enhetliga huvudtypen utmärkes därav, att utgifternas storlek automatiskt bestämmes efter inkomstbeloppet. Eventuellt uppstående reservation är därför avsedd att snarast möjligt förbrukas.

Helt och hållet torde man ej kunna ur budgeten utesluta de korresponderande inkomsterna och utgifterna, men i stora delar synes tiden vara mogen härför. Där gemensamheten ej kan alldeles upphävas, bör dock det formella anvisandet i riksstaten av visst anslag från viss inkomst såsom regel upplösas. I fråga om utgifter anvisade å lånemedel samt anslag, vilka skola utgå av statsverkets fond av rusdryeksmedel, bör emellertid hänvisning till inkomsttäckningen fortfarande göras. Detta sammanhänger därmed, att inga på förhand givna regler bestämma, att ifrågavarande utgifter skola bestridas med de nämnda båda slagen av inkomster.

Beträffande uppkomsten av och möjligheten att avveckla den förstberörda huvudgruppen av varandra motsvarande inkomster och utgifter får riksräkenskapsverket framhålla följande.

I det av riksstatskommitterade år 1910 framlagda förslaget angående riksstatens uppställning ingingo icke några specialbudgeter. På grund av gjorda erinringar mot betänkandet i vissa delar föreslogs i statsverkspropositionen till 1911 års riksdag införandet av anslagstypen reservationsanslag att »direkt utgå» av motsvarande inkomsttitel. Förslaget härutinnan omfattade försäkrings- och bankinspektionerna, patent- och registreringsverket samt myntverket. Anledningen till tillämpandet av denna anslagstyp — tidigare använd beträffande anslagen till lots- och fyrinrättningarna, vilka till och med 1914 direkt finansierades av fyr- och båkmedlen — var beträffande de tre förstnämnda verken, att inkomsterna i fråga ansågos kunna användas endast för verkens egna utgifter. Beträffande myntverket åter torde huvudsyftet hava varit att undvika olägenheten för statsregleringen därav, att verkets inkomster och utgifter voro svåra att på förhand beräkna, vilket skulle neutraliseras därigenom,

Kiksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1929/1930. 7

att överskott a inkomstsidan iinge täcka merutgiit a utgiftssidan och brist ä inkomstsidan ersättas från förefintlig reservation.

Vad först angår bidragen till bank- (numera även iond-) inspektionen samt till iörsäkringsinspektioneu, så torde det måhända icke lata sig göra att helt frigöra utgiiterna irån inkomsterna, enär dessa lära iå anses vara bundna allenast lör utgiiterna i iråga. Då det emellertid synes mindre lämpligt att i budgetredovisningen såsom reservation från år till år överiöra anslagsbehållningar, som ej få disponeras för andra ändamål, bör det nuvarande förfaringssättet ändras, iörslagsvis sålunda. 1 riksstaten uppföres såsom hittills en inkomsttitel beräknad till samma belopp som de väntade utgifterna. Dessa täckas med ett anslag, som erhåller förslagsanslags beteckning. Hos statskontoret upplägges en särskild fond motsvarande den nuvarande reservationen å vederbörande anslag. Vid rekvisition hos statskontoret av medel för täckning av inspektionens kostnader avför statskontoret utbetalningarna icke från respektive anslag utan från fonden. Vid slutet av budgetåret belastar nämnda ämbetsverk anslaget med det belopp, vartill inkomsterna under budgetåret uppgått, och tillgodoför fonden samtidigt detta belopp såsom inkomst. Formellt får kassafonden anlitas för regleringen. Keellt blir dock kassafonden orubbad, då en brist å inkomsttiteln motsvaras av en besparing å utgiftsanslaget och tvärtom. Med denna anordning avskiljas inspektionernas inkomster i sin helhet för den egna verksamheten. Överskotten å bidragen till bank- och fondinspektionen, vilka nu uppsamlas å ett gemensamt reservationsanslag, skulle måhända lämpligen kunna uppdelas på tvenne fonder, en för vartdera slaget av inspektionens båda verksamhetsgrenar.

Vidkommande härefter patent- ocli registreringsverket synas ej fullt lika starka skäl tala för att de ifrågavarande inkomsterna — patent- och varumärkes- samt regi streringsavgifter — reserveras för verkets egna utgifter. Här är i verkligheten fråga om ej mindre än tre huvudslag av inkomster, nämligen patentavgifter samt avgifter för registrering dels av varumärken och dels av aktiebolag. Dessa avgifter äro ingalunda så tillmätta, att de täcka var sin del av ämbetsverkets motsvarande förvaltningskostnader. Sålunda kan utan vidare sägas, att avgifterna för bolagsregistreringen till en väsentlig del få bidraga till kostnaderna för patentavdelningen. Under sådana förhållanden synes tillräcklig anledning att bibehålla sambandet mellan berörda inkomster och utgifterna för nämnda verk saknas, helst som det även efter en upplösning av sambandet finnes möjlighet att lätt fastställa, i vad mån faktisk täckning för ifrågavarande förvaltningskostnader erhålles genom berörda inkomster. Göres en dylik förändring, bör även tagas under övervägande att såsom särskild inkomsttitel upptaga de avgifter, som utgå för länsstyrelsernas befattning med registreringar och anmälningar till föreningsm. fl. register och som ingå såsom särskilda uppbördsmedel å vederbörande anslag under tionde huvudtiteln (1928/1929 X B 18). Skulle det emel-

8 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

lertid anses nödvändigt att tillsvidare bibehålla sambandet mellan patent- och registreringsverkets inkomster och utgifter, kan saken ordnas på i stort sett likartat sätt som beträffande bank- och fondinspektionen samt försäkringsinspektionen.

Yad beträffar mynt- och justeringsverket, äro statsmakterna fullt fria att ordna detta verks budgettekniska behandling efter gottfinnande. Såsom redan vid genomförandet av 1911 års budgetreform förutsattes, har myntverket upprepade gånger fått avstå en del av den hopsamlade reservationen till allmänna budgetändamål. Häri ligger ju ett klart erkännande av att mynverkets inkomster ej intaga någon verklig särställning i budgethänseende. Den nuvarande ordningen är förenad med direkta olägenheter ur redovisningssynpunkt, vilket framträtt i samband med att för budgetåret 1927/1928 tagits i anspråk icke likvid del av reservationen. Den å anslaget redovisade behållningen har härigenom kommit att delvis överflyttas till kassafonden. En förändring av anslagets beteckning till förslagsanslag skulle upphäva nämnda irrationella uppdelning. I anslutning till vad riksstatskommitterade på sin tid förordade, vill riksräkenskapsverket fördenskull föreslå, att för mynt- och justeringsverkets drift uppföres ett förslagsanslag, som ställes oberoende av inkomsterna vid verket.

Från en senare tid härstamma de korresponderande titlarna avgifter för granskning av biografbilder, respektive anslaget till statens biografbyrå, samt totalisatormedel, respektive anslaget till hästavelns befrämjande. Vad biografmedlen angår, hava dessa på sistone stigit betydligt utöver utgifterna, vadan reservation samlats till sådant belopp, att 250,000 kronor därav disponerats för riksstaten 1927/1928. Härav framgår ju tydligt att något reellt band mellan inkomst- och anslagstitel ej förefinnes. Riksräkenskapsverket förordar fördenskull, att jämväl det formella beroendet upplöses, och alltså utgiftstiteln fastställes utan hänsyn till inkomsttiteln. Liknande är förhållandet med totalisatormedlen och den däremot svarande ovannämnda utgiftstiteln. Totalisatormedlen uppfördes första gången i budgeten för budgetåret 1927/1928 och gåvo då ett avsevärt överskott över beräkningarna. Anslaget utvisade vid förra budgetårets slut en behållning av nära 500,000 kronor. För nu löpande budgetår har anslaget upptagits till 250,000 kronor. Då under innevarande kalenderårs tio första månader totalisatormedel influtit med avsevärt mer än dubbla detta belopp, kommer tydligen anslagets behållning växa i sådan fart, att snart nog reservationen kommer att direkt tagas i anspråk för budgeten, såvida ej inkomsttiteln avses även för andra utgifter för stuteriväsendet. Här finnes emellertid ej något inre, verkligt samband mellan inkomsttiteln och utgiftsanslaget, varför riksräkenskapsverket för sin del måste förorda, att totalisatormedlen omedelbart göras disponibla för budgeten i allmänhet.

Iliksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Riksräkenskapsverket övergår härefter till den i det förestående berörda andra huvudgruppen av kommunicerande inkomster och utgifter. Såsom antytts är denna grupp mindre enhetlig än den förut behandlade. Varje inkomsttitel svarar sålunda icke mot ett visst reservationsanslag (eventuellt ett avlöningsanslag jumte dyrtidstilläggsanslag) och de mot inkomsttitlarna korresponderande anslagen hava delvis reservations- och delvis förslagsanslags karaktär.

Eu betydelsefull kategori av korresponderande inkomster och utgifter, som tillkommit under senare år, utgöres av automobilskattemedlen och de anslag, som bestridas av dessa inkomster. Av de anslag för vägväsendet, som skola bestridas med automobilskattemedel, äro de båda anslagen för förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna, respektive vägar å landsbygden reservationsanslag, medan det anslag för ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet, som utgår av automobilskattemedel, är av förslagsanslags natur. Det är emellertid att märka, att från anslaget till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar på landsbygden även utgå bidrag till vissa vägdistrikt för vanligt vägunderhåll, vilka bidrag för innevarande budgetår torde komma att uppgå till minst samma belopp som det av automobilskattemedel bestridda anslaget till vägunderhåll på landet. Härtill kommer, att en del utgifter skola bestridas direkt från inkomsttiteln. Den nu gällande ordningen för automobilskattemedlens behandling kan med skäl betecknas såsom ett budgettekniskt kaos, och än mer skulle detta bliva fallet om — såsom på sin tid föreslagits — kostnaderna för de tilltänkta vägingenjörerna i länen skulle bestridas från nya anslag av automobilskattemedel. Särskilt otillfredsställande måste förfaringssättet beträffande den allmänna vägunderhållskostnadens uppdelning på automobilskattemedel och andra medel anses vara.

Såvitt riksräkenskapsverket kan finna, hava automobilskattemedlen under åren efter dessa beskattningsformers införande vuxit till belopp av en storleksordning, som ej kunnat tänkas vid skattens påläggande. För det första hela budgetår, varunder dessa skatter uppburos, eller 1923/1924 uppgick inkomsten till något över 9 miljoner kronor, medan för nästkommande budgetår inkomsten enligt riksräkenskapsverkets mening icke kan upptagas till lägre belopp än 42 miljoner kronor. Under sådana förhållanden synes det riksräkenskapsverket orimligt att i längden fortsätta med att reservera den stora huvuddelen av dessa medel för specieda ändamål. En sådan ordning leder tämligen ofrånkomligt till en rundhäntliet med statens medel, som icke låter sig förena med de sparsamhetskrav, vilka eljest med alltmer ökad skärpa uppställas beträffande användningen av statens medel. Riksräkenskapsverket förbiser icke, att mot användningen av automobilskattemedlen för andra utgifter än sådana, som nu bestridas med dessa medel, kan riktas den erinran, att skatterna ifråga äro pålagda motorfordonsägarna för att bereda fördelar för auto-

10 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1980.

mobiltrafiken. Härtill bör emellertid genmälas, att automobilskatterna i regel icke stanna å dem, som erlägga skatterna, utan övervältras på allmänheten — i form av böjda trafikavgifter eller liögre priser å transporterade varor än som eljest vore nödvändigt o. s. v. Den skattedragande befolkningen har därför berättigade anspråk på, att även automobilskatterna bidraga till att lindra skattebördan i allmänhet. Rent budgetteoretiskt sett äro sålunda automobilskatterna ej artskilda från andra skatter.

Riksräkenskapsverket kan för sin del icke anse annan rationell lösning förefinnas än att automobilskattemedlen i sin helhet frigöras föi allmänna budgetändamål. Härigenom skulle det ock bliva möjligt att genomföra önskvärda förenklingar i bestämmelserna rörande användningen av anslagen till vägväsendet liksom ock att vidtaga en genomgående, synnerligen välbehövlig revidering av ifrågavarande anslagsgrupp beträffande såväl benämningar som ändamål. Framför allt skulle emellertid vinnas, att statens utgifter för vägväsendet komme att avvägas efter ett såsom riktigt prövat behov och under jämförelse med andra utgiftskrav i stället för att automatiskt utflöda efter automobilskattemedlens växande avkastning.

Skulle Kungl. Maj:t finna avgörande skäl föreligga för att icke nu frigöra automobilskattemedlen från vissa bestämda utgifter, bör i huvudsak samma budgettekniska anordning genomföras beträffande nu avhandlade inkomster och utgifter, som ovan förordats för bank- och fondinspektionen. Genom att stora reservationer till skiftande belopp balanserats å de av automobilskattemedel utgående reservationsanslagen, hava de senast upprättade budgetredovisningarna blivit synnerligen missvisande vid jämförelse mellan olika år. Detta gäller icke blott reservationerna utan även nettoutgifterna sammanlagt för verkliga utgifter, vilka för budgetåren 1925/1926—1927/1928 visat — i stället för en tämligen jämn serie — följande belopp respektive: 625.9, 682.5 och 654.o miljoner kronor. Dessa olägenheter skulle upphöra i och med att inkomsterna ej längre reserverades på anslagen utan inginge i en särskild fond.

En annan stor inkomstgrupp med specialbehandling utgöres av rusdrycksmedlen. Genom beslut av 1926 års och senare riksdagar har fastslagits, att av behållna inkomsterna å brännvinstillverkningsskatt, rusdrycksförsäljningsmedel, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, maltskatt samt överskottet av statsverkets fond av rusdrycksmedel endast viss för varje budgetår till och med 1931/1932 bestämd del må användas för bestridande av allmänna budgetutgifter. Överskjutande del av nämnda inkomster skall, sedan först viss avsättning gjorts till statsverkets fond av rusdrycksmedel, användas för amortering av statsskulden. I detta fall utgöras alltså de korresponderande anslagen av kapitalökningsanslagen till rusdrycksmedelsfonden och till fonden för statsskuldens amortering. Dessa anslag äro i riksstaten uppförda såsom förslagsanslag. Så länge rusdrycksmedelsinkomsterna äro på nu antytt sätt för-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 11

iattningsenligt bundna vid vissa utgifter, är från riksräkenskapsverkets sida intet att erinra mot den budgettekniska behandlingen av ifrågavarande inkomster och utgifter.

I samband med den vid årets riksdag beslutade kommunalskattereformen har systemet med specialbudgeter ytterligare utvidgats.

Jämlikt förordningen den 28 september 1928 (nr 37G) om särskild skatt å vissa lotterivinster skall å vinst i svenskt penninglotteri och å vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade premieobligationer till staten erläggas en särskild skatt. Av denna skatt skall hälften användas till utjämning av skattetrycket olika kommuner och menigheter emellan. Då sistnämnda förordning träder i kraft den 1 januari 1929, har redan i riksstaten för innevarande budgetår hänsyn tagits till lotterivinstskatten. Eftersom uppbörden av skatten skall äga rum medelst stämpelbeläggning, har sålunda i stämpelmedlens inkomstbelopp inräknats den antagna inkomsten av skatten. Därjämte har under sjunde huvudtiteln uppförts ett reservationsanslag till bidrag till skattetyngda kommuner med det beräknade halva inkomstbeloppet av skatten. Formellt har dock sagda anslag icke ställts i samband med stämpelmedelstiteln, ehuruväl riksräkenskapsverket vid kommande redovisning av anslaget måste företaga erforderlig avräkning mot stämpelmedlen. Med lotterivinstskatten sammanhänger nära den jämlikt förordning den 28 september 1928 (nr 375) pålagda utjämningsskatten, vilken liksom förstnämnda skatt skall — från och med nästa budgetår — utgå för utjämning av skattetrycket olika kommuner eller andra menigheter emellan. Utjämningsskatten motsvarar närmast den hittillsvarande kommunala progressivskattens utjämningsandel, som ju dock icke erhållit uttryck i budgeten. Av dessa medel har bildats en fond, »skatteutjämningsmedlens fond», som förvaltas av statskontoret och från vilken de av länsstyrelserna förskottsvis bestridda skatteutjämningsbidragen ersatts.

När under budgetåret 1929/1930 såväl utjämningsskatten som halvparten av lotterivinstskatten skola såsom skatteunderstöd utgivas, böra från början formellt sammankopplade inkomster och anslag undvikas. I anslutning till vad riksräkenskapsverket för övriga ovanangivna titlar föreslagit, bör ett gemensamt förslagsanslag uppföras, från vilket utgifterna bestridas över en fortfarande i statskontoret bibehållen fond. Det för första gången å riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppförda reservationsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner bör sålunda upphöra såsom självständigt anslag för att ingå i sagda förslagsanslag.

De principer för behandlingen av de hittills i ett eller annat avseende korresponderande inkomsttitlarna och utgiftsanslagen, vilka riksräkenskapsverket ovan förordat, kommer ämbetsverket att i det följande tilllämpa, då ämbetsverket nu övergår till detaljberäkningen av de olika inkomsttitlarna.

12 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.

Mantalspenningar. Denna inkomsttitel har i riksstaten och budgetredovisningen för de senaste budgetåren beräknats till, respektive redovisats med

följande belopp:

Budgetåret 1923/1924 » 1924/1925

» 1925/1926

» 1926/1927

» 1927/1928

» 1928/1929

Inkomsterna å denna titel utvisa visserligen en tendens till stegring, men då någon väsentligare höjning av inkomstbeloppet ännu ej är att göra, förordar riksräkenskapsverket, att det för innevarande budgetår beräknade beloppet bibehålies även nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket har fördenskull i den såsom bilaga A härvid fogade inkomsttabellen uppfört mantalspenningar med 1,000,000 kronor.

Prästerskapets till statsverket indragna tionde.

Beräknad Behållen Stegring -f

inkomst inkomst Nedgång —

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/1924 ........................ 2,577,000 2,609,549 —

» 1924/1925 2,646,500 2,655,077 + 45,528

» 1925/1926 2,648,700 2,651,024 — 4,053

» 1926/1927 2,596,500 2,616,829 — 34,195

» 1927/1928 2,493,000 2,500,361 —116,468

» 1928/1929 ........................ 2,363,000 — —

I underdånig skrivelse den 24 juli 1928 har kammarkollegium för budgetåret 1929/1930 föreslagit en höjning av förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde från 4,536,700 kronor till 4,545,100 kronor samt beräknat inkomsttiteln prästerskapets till statsverket indragna tionde till 2,234,700 kronor.

Riksräkenskapsverket har icke funnit skäl att i annan mån frångå den av kammarkollegium gjorda beräkningen av ifrågavarande inkomsttitel, än att beloppet torde böra jämnas till 2,235,000 kronor.

Inkomst- och förmögenhetsskatt, bevillning.

De beräknade och behållna inkomsterna av inkomst- och förmögenhetsskatten hava — bortsett från den tidigare utgående s. k. B-skatten — utgjort:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1929/1930. 13

Stegring -f Nedgång — kronor

+ 2,795,710 + 5,751,174 — 395,288 + 1,795,816

Det torde böra erinras, att det procenttal av grundbeloppet, efter vilket skatten beräknas, fastställts till 175 för budgetåren 1923/1924 och 1924 1925, 170 för budgetåret 1925/1926, 160 för budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 samt 150 för budgetåret 1928/1929.

Efter hemställan av riksräkenskapsverket har statistiska centralbyrån på grundval av de till centralbyrån inkomna uppgifterna angående 1928 års skattetaxering utarbetat här nedan intagna tabell över taxeringsresultatet.

Med utgångspunkt från de i tabellen intagna posterna har riksräkenskapsverket sökt utföra en beräkning av 1929 års taxeringsresultat.

Beträffande inkomsten av jordbruket ansåg sig riksräkenskapsverket nästlidet år på grund av det dåliga skörderesultatet för året böra sänka inkomsten för såväl enskilda som andra skattskyldiga gentemot närmast föregående år. Denna sänkning har visat sig överflödig, i det att inkomsten stigit för enskilda från 415.® till 420... miljoner kronor samt för aktiebolag m. fl. från 31 till 34 miljoner kronor. Det synes härav framgå

och detta besannar sig vid en undersökning för tidigare år _ att

skördeförhållandena förvånande litet och i varje fall icke omedelbart inverka på taxeringen till inkomst av jordbruksfastighet. Med hänsyn härtill anser sig icke riksräkenskapsverket böra, trots den bättre skörden innevarande år, höja inkomsten av jordbruksfastighet mera än till en jämning uppåt till helt 5-tal, alltså till 425 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga och 35 miljoner kronor för aktiebolag m. fl.

Beträffande inkomsten av annan fastighet än jordbruksfastighet redovisas i centralbyråns tabell för de enskilda den av riksräkenskapsverket antagna inkomstökningen med 5 miljoner kronor. Samma höjning föreslår riksräkenskapsverket nu, varigenom inkomstbeloppet skulle bliva 160 miljoner kronor. För aktiebolagen räknade riksräkenskapsverket i fjor med stillastående, men utvisar taxeringsresultatet en stegring med 7.» miljoner kronor till 69.3 miljoner kronor. En höjning till 75 miljoner kronor synes riksräkenskapsverket vara skälig.

Inkomsten av kapital har stegrats något mera än riksräkenskapsverket antagit och med praktiskt taget samma belopp som mellan taxeringarna 1926 och 1927 eller från 407.7 till 421.5 miljoner kronor. Med hänsyn sär-

14 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

1928 års skattetaxeringar.

(Milj. kronor.)

skilt till ökade aktieutdelningar torde stegringen kunna antagas fortsätta till åtminstone 430 miljoner kronor.

För aktiebolagens kapitalinkomster hade riksräkenskapsverket förra året räknat med en hälften så stor ökning som närmast förut eller allenast från 42 till 43 miljoner kronor. På denna punkt innebär den av centralbyrån nu beräknade siffran ett överraskande språng uppåt, i det att denna höjts till ej mindre än 60 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket torde väl ej taga alltför mycket miste, om huvudparten av stegringen hänföres till utdelningar från dotterbolag i utlandet till en de!

Itiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 15

av våra största, internationellt förgrenade företag. Vid taxeringen nästa år skall den s. k. kedjebeskattningen ej tillämpas. Fördenskull kommer nu ifrågavarande post att undergå eu kraftig reduktion. Sålunda kommer den inkomst av Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag, som i är tillförts tratikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund med omkring 23 miljoner kronor, att bortfalla. Med beräkning att ifrågavarande post i övrigt minskas med ej fullt samma belopp som för nämnda bolag, torde den återstående delen kunna upptagas till i avjämnat tal 20 miljoner kronor.

Fn annan inkomstgrupp, beträffande vilken centralbyråns beräkning ej obetydligt skiljer sig från riksräkenskapsverkets förhandskalkyl, är gruppen inkomst av arbetsanställning m. m. Då vid 1926 och 1927 års taxeringar ökning av denna inkomstpost redovisats med respektive 76 och 78.4 miljoner kronor, antog ämbetsverket i fjor — med utgångspunkt från ökad arbetstillgång under 1927 — en något kraftigare stegring eller med cirka 90 miljoner kronor. I verkligheten gick posten blott upp med 63 miljoner kronor till 3,602.s miljoner kronor. Vad utvecklingen under innevarande år beträffar, är det på grund av de stora arbetsinställelserna givetvis betydligt svårare än eljest att göra en tillförlitlig uppskattning. Enligt eu inom socialstyrelsen gjord utredning, varav riksräkenskapsverket erhållit del, hava de på grund av arbetsinställelserna inträdda avlöningsförlusterna uppskattats till omkring 35 miljoner kronor, detta oavsett vad som kan efter konflikternas avslutande hava tagits igen genom forcering av arbetet. Därest man antager, att om strejkerna icke inträffat, inkomsten av arbetsanställning skulle hava tillvuxit med ungefär samma belopp som från 1926 till 1927, samt därifrån drager ovannämnda siffra för avlöningsförluster, skulle kvarstå en inkomstökning av 28 miljoner^ kronor. Med hänsyn till bland annat att arbetslösheten inom fackföreningarna legat omkring 10 procent lägre under 1928 än under 1927 synes denna höjning ej vara osannolik. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket ansett sig kunna räkna med en inkomstsiffra för 1928 av 3,630 miljoner kronor eller samma belopp som av verket beräknades för 1927.

Beträffande inkomsten av rörelse eller yrke eller eljest har enligt statistiska centralbyråns tabell för enskilda skattskyldiga stegringen blivit nästan, exakt lika med den av riksräkenskapsverket antagna eller från 502.4 till 515.3 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår nu en liknande höjning till 525 miljoner kronor. För aktiebolagen har den av riksräkenskapsverket antagna ökningen från 383.3 till 400 miljoner kronor överträffats ej obetydligt, i det att enligt tabellen siffran stigit till 418.3 miljoner kronor. På denna post är det nu ofrånkomligt att göra en betydlig reduktion på grund av arbetsinställelserna. Att konflikterna inom travaruhanteringen — särskilt inom pappersmasse- och pappersindustrierna — komma att medföra nedgång i inkomsterna från dessa viktiga industrigrenar är givet, .men det torde få antagas, att inkomstminskningen här uppväges genom inkomstökningen inom de industrigrenar, som haft

16 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

en gynnsam utveckling. Beträffande järngruvorna måste man däremot räkna med avsevärda inkomstreduktioner. Hela vinsten från Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag bortfaller sålunda och därmed jämväl huvuddelen av inkomsten för traiikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund. Vidare är att märka, att på grund av ändrade regler för beskattningen av monopolbolagen — inräknat rusdrycksförsäljningsbolagen — siffran för bolagens inkomst av rörelse kommer att ytterligare reduceras. Riksräkenskapsverket håller före, att man av nu nämnda anledningar måste sänka förevarande inkomstpost något under det belopp, som redovisats för 1927, förslagsvis till 375 miljoner kronor.

Den uppskattade sammanlagda inkomsten kommer enligt ovanstående att uppgå till 5,675 miljoner kronor, därav 5,170 för enskilda och 505 för bolag.

Avdragsposterna lära enligt den nya förordningen om statlig inkomstoch förmögenhetsskatt bliva ungefärligen desamma som enligt den nu gällande inkomst- och förmögenhetsskatteförordningen. Beloppet för sådana avdrag, som omförmälas i 11 § 2 mom. 4:o) av den nuvarande bevillningsförordningen — d. v. s. för ränta å gäld, förlust å viss inkomstkälla, periodiskt understöd, försäkringspremier m. m. — har av riksräkenskapsverket höjts från 246.4 miljoner till 253 miljoner kronor. Avdragen för kommunalutskylder hava i enlighet med en av statistiska centralbyrån verkställd beräkning uppskattats till 350 miljoner kronor. Övriga vid bevillningstaxeringen ej åtnjutna avdrag, d. v. s. för värdeminskning å byggnader, vissa förluster m. m., hava bibehållits vid 40 miljoner kronor.

De enskildas förmögenhet torde främst på grund av stegrade aktievärden hava ökats. Biksräkenskapsverket har beräknat sextiondedelen av den taxerade förmögenheten till 260 miljoner kronor mot 255 miljoner kronor vid innevarande års taxering.

Det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet har i enlighet med förestående beräkningar av riksräkenskapsverket uppskattats för enskilda till 4,848 miljoner kronor samt för aktiebolag m. fl. till 444 miljoner kronor eller tillsammans 5,292 miljoner kronor.

Från sist angivna belopp för enskilda skattskyldiga skola avgå ortsoch familjeavdrag. Med stöd av de sammanställningar, som förekomma i särskilda utskottets utlåtande nr 1 vid 1928 års riksdag, har riksräkenskapsverket funnit sig kunna antaga en minskning av ifrågavarande avdrag med omkring 60 miljoner kronor. Då emellertid denna avdragspost normalt borde hava ökats — särskilt på grund av arbetsinkomstens stegring — har riksräkenskapsverket ansett sig ej kunna sätta ned avdragsposten mera än från 2,867.i till 2,825 miljoner kronor.

De beskattningsbara beloppen vid 1929 års taxering hava sålunda beräknats till 2,023 miljoner kronor för enskilda skattskyldiga och till 444 miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller tillhopa 2,467 miljoner kronor.

Fn jämförelse mellan taxeringsresultaten för åren 1926—1928 samt de ovan verkställda taxeringsberäkningarna för 1929 ter sig sålunda:

Itiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 17

Medelskatteprocenten har 1928 för enskilda skattskyldiga uppgått till 5.57 procent och för aktiebolag till 8.57 procent. Under förutsättning att skattesatsen förblir oförändrad, torde även för 1929 års taxering kunna antagas, att skatten kommer att i medeltal utgå efter nämnda skatteprocent.

Med nu angivna procentsatser skulle den debiterade skatten för år 1929 uppgå till 112.7 miljoner kronor för enskilda och 38.i miljoner kronor för aktiebolag m. fl. eller alltså sammanlagt till 150.8 miljoner kronor. Den behållna inkomsten för budgetåret 1929/1930 skulle då, under förutsättning att skatten inflyter med samma procent av det debiterade beloppet som under budgetåret 1927/1928 eller 96.i procent, bliva 144.9 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket hemställer, att den behållna inkomsten för budgetåret 1929/1930 å inkomst- och förmögenhetsskatten upptages till i avjämnat tal 145,000,000 kronor.

Utjämningsskatt, bevillning. Jämlikt förordningen den 28 september 1928 (nr 375) om utjämningsskatt skall till staten erläggas utjämningsskatt för att användas till utjämning av skattetrycket olika kommuner och menigheter emellan. Denna skatt motsvarar nära den hittillsvarande kommunala progressivskattens utjämningsandel.

Vidkommande det beräkningsbara beloppet av. utjämningsskatten för budgetåret 1929/1930 är detta i främsta rummet beroende på, huru stor Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 2

18 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

del av utjämningsskattens grundbelopp, som enligt Kungl. Maj:ts beslut skall uttagas. Riksräkenskapsverket vill i detta sammanhang erinra om, att enligt förordningen den 28 september 1928 (nr 376) om särskild skatt å vissa lotterivinster jämväl hälften av denna skatt skall användas till utjämning av skattetrycket, Då riksräkenskapsverket antager, att den av lotterivinstbeskattningen härflytande inkomsten icke är avsedd att nedbringa utjämningsskatten under den senast uttagna progressivskatten, har riksräkenskapsverket ansett sig kunna upptaga utjämningsskatten till i avjämnat tal samma belopp, varmed progressivskattens utjämnmgsandel inflöt under budgetåret 1927/1928, eller med 4,200,000 kronor.

I detta sammanhang kan riksräkenskapsverket ej underlåta att framhålla, hurusom benämningen »utjämningsskatt» är otillfredsställande, i det att den ej alls anger skatteobjektet och endast otydligt skattens ändamål. Olägenheten härav framstår så mycket tydligare, som utjämningsskatten i riksstaten omedelbart bör efterföljas av den under nästa punkt avhandlade »utskiftningsskatten». Att bredvid varandra i riksstaten hava två så likalydande och i benämningen föga upplysande inkomsttitlar, är ur budgetteknisk synpunkt förkastligt. Det bör ej förbises, att med de livliga internationella förbindelser, vilka numera sträcka sig icke minst till det statsfinansiella området, en klar och begriplig budgetuppställning är av stor betydelse. Eu ändring beträffande rubriceringen av helst båda de nämnda skatterna men i varje fall utjämningsskatten bör enligt riksräkenskapsverkets åsikt genomföras.

I enlighet med vad riksräkenskapsverket ovan anfört rörande beräkningen av utjämningskatten, har riksräkenskapsverket i inkomsttabellen upptagit densamma med 4,200,000 kronor.

Utskiftningsskatt, bevillning. Enligt förordning den 27 juni 1927 (nr 321) skall svenskt aktiebolag eller svenskt solidariskt bankbolag, som i samband med nedsättning av aktie- eller lottkapital eller vid bolagets upplösning utskiftar tillgångar till staten erlägga skatt (utskiftningsskatt) å därvid utskiftat belopp, i den mån detta icke är att anse såsom återbäring av tillskjutet belopp.

Ifrågavarande beskattningsform har införts från och med budgetåret 1928/1929. För att eventuellt inflytande skatt från början skulle bliva förd å rätt titel, uppfördes utskiftningsskatten i riksstaten för budgetåret 1928/1929 med 100,000 kronor. Ehuruväl någon dylik skatt intill november 1928 icke influtit, saknar riksräkenskapsverket anledning föreslå ändring i det nuvarande riksstatsbeloppet, Riksräkenskapsverket har alltså i bil. A uppfört utskiftningsskatten med 100,000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning. De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande avgifter hava utgjort:

Riksrukenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 19

Budgetåret 1923/1924 » 1924/1925

» 1925/1926

» 1926,1927

» 1927/1928

» 1928/1929

Riksräkenskapsverket har i förslagstabellen uppfört bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter med oförändrat belopp 500,000 kronor.

Stämpelmedel, bevillning. De beräknade och behållna inkomsterna å denna titel hava uppgått till:

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde, efter avdrag av belopp, som restituerats genom statskontoret, 45,764,598 kronor för budgetåret 1926/1927 samt 57,962,138 kronor för budgetåret 1927/1928. Härförutom redovisa länsstyrelserna den uppbörd av stämpelmedel jämte ränta, som inflyter i de fall, då anstånd med stämpelskattens erläggande medgivits jämlikt bestämmelserna i § 47 av förordningen om arvskatt och skatt för gåva. Nu berörda uppbörd hos länsstyrelserna har under budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 — efter avdrag av restitutioner — utgjort respektive 693,230 och 1,051,589 kronor.

De i stämpeluppbörden ingående, till arvskatt och skatt för gåva hänförliga avgifterna för bouppteckningar och testamenten, deklarationerna om gåva ävensom stämpelavgifterna för gåvobrev och fideikommissbrev rörande fast egendom hava, enligt uppgifter från statistiska centralbyrån, uppgått till följande belopp:

år 1923 » 1924. » 1925. » 1926. » 1927.

kronor 14,552,983 » 15,700,613

» 16,431,233

» 15,983,881

» 17,226,761

20 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

I riksräkenskapsverket tillhandakommen skrivelse av den 13 november 1928 har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning anfört:

*1 riksstaten för budgetåret 1928/1929 är stämpelmedelsuppbörden upptagen till 55 miljoner kronor, av vilket belopp ungefär 670,000 kronor hänföra sig till av 1928 års riksdag beslutad skatt å vissa lotterivinster.

Den avsevärda stegringen av stämpelintäkterna från budgetåret 1926/1927 till budgetåret 1927/1928 är till övervägande delen föranledd av särskilda förhållanden. Sålunda har den av 1927 års riksdag beslutade böjningen av lottsedelsstämpeln åstadkommit en under sistnämnda budgetår till statskassan levererad mer inkomst av mellan 2.5 och 3 miljoner kronor. Från vissa företag m. fl., som i och för kap italökn in g gjort särskilt stora nyemissioner eller upptagit osedvanligt stora obligationslån, hava under budgetåret 1927/1928 inbetalats ej mindre än ungeför 4.05 miljoner kronor för stämpelbeläggning av aktier och obligationer m. m. Vidare har influtit ett arvskattebelopp å cirka 0.78 miljoner kronor, och slutligen har vapendeklarationen i slutet av ar 1927 mediört en stämpelinkomst, vartill motsvarighet saknas under budgetåret 1926/1927._ _

Även efter avdrag .av förenämnda belopp, sammanlagt 7.3 å 7.8 miljoner kronor, utvisar dock stämpeluppbörden under budgetaret 1927/1928 en ökning, som måste betecknas såsom mycket betydande.

Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida anledning förefinnes antaga, att uppgången i stämpelintäkterna skall fortsätta i samma utsträckning. De av generalpoststyrelsen månad för månad till statskassan inlevererade stämpelmedlen under år 1927 samt intill utgången av november månad

1928 _ för november månad 1928 bar leverans av medlen ännu ej skett

— framgå av nedanstående tabell:

Såsom av tabellen inhämtas, understiger den levererade stämpeluppbörden under de gångna månaderna av budgetåret 1928/1929 uppbörden

It iksräken,skåps verkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 21

under motsvarande månader av budgetåret 1927/1928 med l.c:i miljoner kronor. Härvid är emellertid att märka, att i uppbördsbeloppet för sistnämnda tid ingår en summa av i runt tal 3.22 miljoner kronor, utgörande inkomster av aktiestämpling och arvskatt, vilka inkomster torde få anses vara av mera tillfällig beskaffenhet, medan i innevarande budgetårs uppbörd ingå inkomster av mera tillfällig natur med ett belopp av cirka Lss miljoner. kronor. Fråndrages nämnda belopp respektive uppbördssummor, varigenom dessa bliva närmare jämförbara, utvisar stämpelmedelsuppbörden under den gångna delen av budgetåret 1928/1929 ändock en nedgång av cirka 1.3 procent. Huruvida, å ena sidan, denna nedgång må komma att fortfara, eller å andra sidan, ytterligare särskilt stora aktiestämpelbelopp kunna vara att förvänta under budgetåret, är givetvis vanskligt att nu avgöra. Emellertid torde — med hänsyn jämväl till den inkomst, som den förenämnda skatten å vissa lotterivinster väntas inbringa — den totala stämpelmedelsuppbörden, sålunda med inräknande av det genom länsstyrelserna inkasserade beloppet, under budgetåret 1928/1929 för närvarande kunna beräknas till omkring 56 miljoner kronor, eller således 1 miljon kronor mera än som finnes uppfört i riksstaten.

För budgetåret 1929/1930 har man att taga hänsyn till en motsedd ökning av stämpeluppbördsbeloppet med omkring 930,000 kronor på grund därav, att den ovanberörda stämpelavgiften å vissa lotterivinster då kommer att inverka under hela budgetåret mot blott under en del av budgetåret 1928/1929. Däremot torde kunna ifrågasättas, huruvida anledning förefinnes att nu kalkylera med att lika stora belopp skola inflyta av aktiestämplingen under budgetåret 1929/1930 som under innevarande budgetår. Enligt generalpoststyrelsens förmenande bjuder försiktigheten att — då det gäller en beräkning så lång tid i förväg, som här är förhållandet — åtminstone i viss utsträckning bortse från de mera tillfälliga inkomsterna av sagda slag. Någon ökning uti det normala stämpelintäktsbeloppet torde emellertid böra beräknas.

Under angivna förhållanden vill det synas generalpoststyrelsen, som om statsverkets inkomster av stämpelmedel under budgetåret 1929/1930 böra kunna upptagas till 56.5 miljoner kronor, givetvis under förutsättning att nu gällande eller beslutade stämpelavgifter oförändrade tillämpas under budgetåret.»

Då, såsom generalpoststyrelsen i sin skrivelse påpekat, den så att säga normala uppbörden av stämpelmedel utvisar minskning under de förflutna manaderna av innevarande budgetår vid en jämförelse med motsvarande tid i fjor, har riksräkenskapsverket ansett sig icke kunna förutsätta större ökning av stämpelmedlen för nästkommande budgetår i förhållande till det för nu löpande budgetår beräknade riksstatsbeloppet än som följer därav, att stämpeln å lotterivinster kommer att utgå under hela nästa budgetår. På grund härav synes en höjning av stämpelmedlen med i avjämnat tal 1 miljon kronor vara befogad.

Riksräkenskapsverket har i anledning härav i förslagstabellen uppfört stämpelmedel med 56,000,000 kronor.

22 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Lastpenningar, bevillning.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1928 bar generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av lastpenningarna bland annat yttrat:

»Under de tre första månaderna av innevarande budgetår har uppbörden av lastpenningar utgjort sammanlagt omkring 169,800 kronor mot 174,200 kronor under samma månader av budgetåret 1927/1928. En nedgång med omkring 4,000 kronor har sålunda för dessa månader inträtt. Denna nedgång måste dock anses vara mera tillfällig. Inträder den beräknade väsentliga ökningen i importen, är med all sannolikhet att räkna även med ökning i antalet resor till Sverige av lastförande fartyg eller i antalet i fraktfart till och från riket gående fartyg, varav kan väntas stegring i inflytande belopp av lastpenningar. För budgetåret 1929/1930 torde med hänsyn härtill och under förutsättning att icke någon omläggning av ifrågavarande sjöfartsavgift då genomförts, det inflytande bruttobeloppet av lastpenningar — vilket i stort sett svarar mot det debiterade beloppet av nämnda avgift — kunna beräknas till ett avrundat belopp av

690,000 kronor. Det må emellertid erinras om att kommerskollegium och generaltullstyrelsen i gemensam skrivelse den 8 november 1928 till chefenför finansdepartementet i anslutning till förslag av sjöfartsavgiftssakkunniga av 1924 hemställt om åtgärder i syfte att med utgången av juni månad 1929 avgiften lastpenningar måtte upphöra att utgå.»

Med antagande av ett restitutionsbelopp av 3,600 kronor skulle enligt generaltullstyrelsens beräkning nettobeloppet inflytande lastpenningar uppgå till i avrundat tal 686,000 kronor.

Med hänsyn till att den på grund av arbetsinställelserna inträffade nedgången i sjöfarten får anses hava varit av tillfällig art, finner riksräkenskapsverket icke tillräcklig anledning föreligga att för nästkommande budgetår beräkna lägre uppbörd av lastpenningarna än som beräknats för innevarande budgetår. Riksräkenskapsverket hemställer fördenskull, att lastpenningarna — därest desamma bibehållas — för budgetåret 1929/1930 beräknas till 750,000 kronor.

Automobilskattemedel, bevillning.

Under de år denna titel varit uppförd i budgeten, hava de beräknade och redovisade beloppen varit följande:

lliksräkcnskapsvcrkcts inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 23

Beräknad Behållen

inkomst inkomst

kronor kronor

Budgetåret 1925/192(5.................... 15,000,000 21,970,309

» 1926/1927 19,000,000 24,502,382

» 1927/1928 28,250,000 31,882,802

» 1928/1929 .................... 30,000,000 —

Stegring

kronor

2,532,073

7,380,420

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1928 meddelat, att styrelsen beräknat, att inkomsterna å denna titel under budgetåret 1929/1930 komma att uppgå till

36,000,000 kronor. Någon närmare motivering för denna beräkning har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ej framlagt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1928 rörande beräkningen av tullmedlen m. m. för budgetåret 1929/1930 bar generaltullstyrelsen även berört automobilskattemedlen och härom anfört följande:

»Vad slutligen angår de automobilskattemedel, som uppbäras genom tullverket, hava årsbeloppen av den debiterade uppbörden av dessa medel — vilken vid förevarande beräkningar kan ungefär likställas med den influtna uppbörden — ävensom restitutionerna av sådana medel under senaste femårsperioden uppgått till i jämna tusental kronor (se bil. 3 och 4):1

Under månaderna juli—september 1927/1928 och 1928/1929 hava motsvarande belopp uppgått till i jämna tusental kronor:

Dessa tabeller utvisa, att inkomsterna av såväl automobilgummiringskatt som bensinskatt äro alltsedan budgetåret 1923/1924 stadda i ständig stegring, medan uppbörden av automobilskatt visar tecken till nedgång.

Därest stegringen i årsbeloppen av ifrågakomna medel fortgår till och med budgetåret 1929/1930 —- något som bland annat den stadigvarande ökningen i automobilavsättningen giver anledning antaga — och stegringen för vartdera budgetåret sker med åtminstone hälften av det belopp, som utgör medeltalet av stegringarna från år till år sedan budgetåret 1923/1924, komma bruttobeloppen av dessa medel att för budgetåret 1929/1930 i runda tal uppgå till:

automobilgummiringskatt ................................................ 5.9 miljoner kronor;

bensinskatt........................................................................... 19. l » »

1 Bilagorna äro här ej införda.

24 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1829/1930.

Bruttobeloppet för samma budgetår av automobilskatt torde med bänsyu till hittillsvarande nedgång i årsinkomsten av denna skatt icke böra beräknas högre än till .........................O.tu miljoner kronor,

Restitutionerna av bensinskatt och automobilskatt synas kunna tor meranämnda budgetår upptagas till ungefär samma belopp som för budgetåret 1927/1928, eller till respektive 0.3 och O.os miljoner kronor. Från de obetydliga restitutionerna av automobilgummiringskatt torde här kunna

°Nettoinkomsterna för budgetåret 1929/1930 av cmtomobilskattemeclel, som uppbäras genom tullverket, torde följaktligen kunna uppskattas till sammanlagt 24.7 miljoner kronor, eller avrundat .... 25 miljoner kronor.»

Vid bedömandet av automobilskattemedlen för nästa budgetår i förhållande till inkomsterna under budgetåret 1927/1928 bör till den enligt förstintagna tabell angivna behållna inkomsten under sistnämnda budgetår läggas ett belopp av 1,886,040 kronor, utgörande den avskrivning som betingats av tullverkets övergång från debiterings- till kassaredovisning. Det sammanlagda beloppet för budgetåret 1927/1928 blir då 33,768,842 kronor, vilket innebär en årsstegring av uppbörden med 9,266,460 kronor» varav dock omkring tredjedelen torde härröra från höjda skattesatser.

Huruvida inkomstökningen å ifrågavarande skattetitlar kommer att fortskrida i samma tempo som mellan budgetåren 1926/1927 och 1927/1928, undandrager sig givetvis riksräkenskapsverkets bedömande. Även om den av generaltullstyrelsen antagna ökningen av de genom tullverket uppburna automobilskattemedlen synes riksräkenskapsverket alltför försiktig, anser sig dock ämbetsverket vid beräkningen av inkomsterna för budgetåret 1929/1930 icke kunna lägga det senaste ökningsbeloppet till grund för sina kalkyler. En genomsnittlig årlig ökning med omkring 4 miljoner kronor synes likväl med iakttagande av nödig försiktighet kunna beräknas. Med denna utgångspunkt skulle automobilskattemedlen under budgetåret 1929/1930 uppgå till i avjämnat tal 42 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i bil. A. uppfört automobilskattemedlen med 42,000,000 kronor.

För att den för budgetåret 1927/1928 angivna siffran för behållen inkomst skall bliva jämförbar med motsvarande siffror för föregående budgetår, bör till densamma läggas ett belopp av 11,944,799 kronor. För omläggning av tullverkets bokföring enligt kassaprincipen avskrevos nämligen vid ut-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning' för budgetåret 1929/1930. 25

gången av budgetåret 1927/1928 debiterade men icke influtna tullmedel till nämnda belopp. Därest sagda avskrivningsbelopp lägges till den i budgetredovisningen upptagna behållna inkomsten, skulle stegringen i tullmedlen från budgetåret 1926/1927 bliva 13,447,202 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1928 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullinkomsterna under budgetåret 1929/1930 anfört följande:

»För att tjäna såsom underlag för beräkningen av de belopp, vilka må kunna inflyta i tullmedel och sockerskatt under ifrågavarande budgetår,, hava å Styrelsens statistiska avdelning utarbetats bilagda tabeller, utvisande dels den debiterade tulluppbörden under vart och ett av de senast förflutna fem budgetåren (jämväl fördelad på kvartal) med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått till minst 1 miljon kronor (bil. 1), dels motsvarande tulluppbörd för tiden juli—september 1928 (bil. 2).1

Tabell, utvisande den debiterade tulluppbörden under åren 1923/1924—1927/1928 lördelad å nedanstående varuslag

(tusental kronor).

1 Av bilagorna har här endast intagits den för budgetår upprättade tabellen, i tusental kronor. För budgetåret 1927/1928 hava siffrorna angivits vara preliminära.

26 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Vid användande av detta material har Styrelsen trott sig kunna utgå från den allmänna förutsättningen, att den konjunkturutveckling i gynnsam riktning, som under den senare tiden givit sig till känna, skall sträcka sina verkningar även till förhållandena under budgetåret 1929 1930.

Enligt sagda tabeller har tullen för omalen spannmål under vartdera av budgetåren 1923 1924 och 1924 1925 uppgått till omkring 15 miljoner kronor. Beloppet lärer få anses vara högre än normalt. Den däremot svarande stora importen har nämligen berott på mindre god skörd inom landet, särskilt under år 1924. Under budgetåret 1925/1926, då man hade att räkna med 1925 års mycket goda skörd, har tullen nedgått till ungefär hälften. En något större tullinkomst utvisar budgetåret 1926/1927, beroende därpå, att 1926 års skörd icke var fullt så god som 1925 års skörd. Det sist tilländagångna budgetåret, då importen av spannmål rönte inverkan av 1927 års skörd, vilken kan anses hava varit knappt medelgod, utvisar ett tullbelopp av bortåt 14 miljoner kronor. Enligt uppgift synes även 1928 års skörd hava varit icke fullt medelgod, till följd varav tullinkomsterna för spannmål även under budgetåret 1928,1929 torde komma att hålla sig vid sistnämnda belopp, 14 miljoner kronor. Detta antagande balett visst stöd i tullinkomstsiffrorna för månaderna juli—september 1928; för nämnda tid har tullen för omalen spannmål nämligen uppgått till i runt tal samma belopp som för motsvarande tid år 1927 (3.4 miljoner kronor). Förutsättes, att spannmålsskörden under år 1929 kommer att bliva bättre än under de båda senaste åren och alltså kunna betecknas såsom åtminstone medelgod, torde tullbeloppet för omalen spannmål kunna för budgetåret 1929 1930 beräknas till....................-DO miljoner kronor.

För malen spannmål synes, därest ändring ej sker i hittillsvarande förhållanden mellan tullsummorna för nämnda varuslag och för omalen spannmål, tullen kunna upptagas till ................ 1-2 miljoner kronor.

Tullbeloppet för färska och torkade frukter och bär synes vid normala skördar inom landet hålla sig vid omkring 11 miljoner kronor. Då skörden år 1928 lärer varit ganska dålig, vilket får antagas medföra stegrad import även under de första månaderna av budgetåret 1929 1930, men å andra sidan det får anses möjligt, att år 1929 kommer att, sedan skörden en följd av år icke varit tillfredsställande, visa ett gott skörderesultat, torde anledning föreligga att icke upptaga tullbeloppet för frukter och här med högre belopp för räkenskapsåret 1929 1930 än ............ 11 miljoner kronor.

För obränt kaffe har tullbeloppet under de senaste åren tämligen konstant hållit sig vid 18 ä 19 miljoner kronor. Vartannat år, däribland budgetåret 1926 1927, har tullsumman närmat sig sistnämnda högre belopp. Då detta läge för tullsiffrorna icke förskjutits, änskönt tullsatsen för kaffe från och med nämnda budgetår sänkts från 50 till 40 öre för kilogram, vill det synas som om kaffeimporten i allmänhet taget vore i stigande. Även om tullsumman för de tre första månaderna av budgetåret 1928 1929 stannat vid samma siffra som motsvarande summa för budgetåret 1927 1928 (4.2 miljoner kronor) torde man därför beträffande kaffe våga för budgetåret 1929 1930 räkna med en tullsumma av----19 miljoner kronor.

Vad angår raffinerat och oraffinerat socker lära, enär importen budgetåret 1929 1930 enligt införskaffade uppgifter torde kunna beräknas komma att uppgå till i runda tal 10,000 ton raffinerat och 72,000 ton oraffinerat socker, tullbeloppen för dessa varuslag kunna för nämnda budgetår uppskattas till ........................................ 6.n miljoner kronor.

Tullen för sirap och melass torde med beaktande av tullsummornas stor-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 27

lek under femårsperioden ]923; 1924—1927/1928, ieke gärna kunna beräknas komina alt under budgetåret 1929/1930 överstiga tullbeloppet för sist förflutna budgetår, särskilt som tullinkomsterna för nämnda varuartiklar under nästlidna kvartal ieke viisentligt överstigit ifrågavarande tullinkomster under motsvarande kvartal något av åren 1924—1927. lfa under flertalet år av nyss berörda femårsperiod tullen utgjort omkring 1.2 miljoner kronor, torde tullbeloppet för ifrågakomna budgetår kunna upptagas till detta belopp .................................... 1.2 miljoner kronor.

För konserver har, frånsett året 19241925, en oavlåten stegring i tullbeloppet för år försiggått, på sista tiden i påfallande hög grad. Det senast tilländagangna budgetåret har beloppet stigit till i runt tal 1.» miljoner kronor. Under de tre första månaderna av innevarande budgetår har beloppet uppgått till O.n; miljoner kronor mot respektive 0.:!.% 0.:;t, 0.32, 0.39 och 0.14 miljoner kronor samma månader budgetåren 1923 1924—1927 1928. 1 ör budgetåret 1929/1930 synes därför tullen för konserver kunna beräknas till åtminstone ...................................... 2.3 miljoner kronor.

Införseln av brännvin och sprit har utom under budgetåret 1923 1924 varit synnerligen jämn och hållit sig vid en kvantitet, mot vilken svarat ett sammanlagt tullbelopp av omkring 4.3 miljoner kronor. Anledning till ■antagande, att siffrorna för berörda import skola i nämnvärd grad förskjuta sig under budgetåret 1929,1930, föreligger icke för närvarande, även om tullinkomstsiffrorna för det senaste tilländagångna kvartalet äro något lägre än för motsvarande kvartal i fjol, varför tullsumman för ifrågakomna varuslag under nämnda budgetår upptages med 4.3 miljoner kronor.

Vinimporten har under hela senaste femårsperioden varit i stigande och under sistförflutna budgetår nått en kvantitet, mot vilken svarar ett tullbelopp av 4.9 miljoner kronor. Stegringen från år 1925 1926 till år 1926 1927 har utgjort omkring 1 miljon kronor men mellan sistnämnda år och år 1927/1928 allenast omkring 0.23 miljoner kronor. Vid sådant förhållande torde det, ändå att tullinkomsten för vin under det nästlidna kvartalet varit 0.2 miljoner kronor större än under motsvarande tid år 1927, vara lämpligt att för budgetåret 1929,1930 räkna med ett tullbelopp, som överstiger motsvarande tullbelopp för budgetåret 1927,1928 med högst 0.3 miljoner kronor, och att således för budgetåret 1929/1930 upptaga tullbeloppet för vin med ........................................ 5.2 miljoner kronor.

Eu oavlåtlig stegring i importen har jämväl ägt rum i fråga om silke och vävnader därav samt, frånsett året 1924 1925, även beträffande strumpstolsarbeten av silke. Denna stegring torde kunna antagas komma att fortgå. Sammanlagda tullbeloppet för dessa varuslag har för vart och ett -av de senaste fem åren belöpt sig till i runda tal 4.i, 4.,% 5.7, 6.4 och 7.i miljoner kronor, ökningen i tullen har således för vartdera av de två sistförflutna åren utgjort 0.7 miljoner kronor. Utgår man från att tullen för ifrågakomna varuslag även under de närmast följande båda budgetåren ökas med samma belopp för år, skulle följaktligen sammanlagda tullbeloppet för varuslagen under budgetåret 1929 1930 utgöra____8.5 miljoner kronor.

För vävnader av ull visar tullbeloppet under senaste femårsperioden än ökning, än minskning. Merendels har beloppet hållit sig vid något under 3 miljoner kronor. Under juli—september månader 1928 har beloppet nedgått något i jämförelse med samma månader 1927. Då storleken av importen av yllevävnader torde få anses i viss mån röna inverkan av myckenheten av importen av vissa varor av silke och införseln av sistberörda varor förutsatts komma att fortfarande ökas, synes tullbeloppet

28 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1929 1930.

för vävnader av ull under budgetåret 1929 1930 knappast böra beräknas högre än till ........................................ 2.8 miljoner kronor.

Tullsiffrorna för linoleummattor hava under nämnda femårsperiod hållit sig vid omkring 1.7 miljoner kronor och torde därför även för budgetåret 1929 1930 kunna upptagas med detta belopp .......... 1.7 miljoner kronor.

Importen av hattar har från och med året 1925 1926 varit i stigande; höjningarna i tullsumman de senaste tre åren hava uppgått till respektive 0.18, 0.14 och 0.28 miljoner kronor. Även om man måste förutsätta, att den påfallande starka stegringen i tullsumman för året 1927 1928 beträffande ifrågakomna varuartikel icke kommer att under de båda närmast följande åren fortfara, synes man dock kunna våga räkna med eu ökning för vartdera året, motsvarande medeltalet av de tre senast tilländalupna årens ökningar, eller O.io miljoner kronor. I sådant fall skulle tulluppbörden för hattar under budgetåret 1929 1930 sluta på en summa av 2.2 miljoner kronor.

Till tulltaxerubriken 643 hänförliga kautschukarbeten hava under de senaste fyra budgetåren införts till sådan myckenhet, att tullen för varorna uppgått till 2 å 2.2 miljoner kronor årligen. Under de två sistförflutna åren har stegringen Ararit ganska jämn, i det densamma utgjort respektive Öar» och O.oo miljoner kronor. En fortgående stegring synes, särskilt till följd av den alltjämt tilltagande omsättningen av automobiler och därav härflytande behov av ökad import av reservdelar därtill av kautschuk, kunna förutsättas. För övrigt hava genom tulltaxeändring från och med den 1 maj 1928 (Sv. ffs. 1928: 73) till förevarande tulltaxerubrik överförts jämväl motorvelocipeddelar av kautschuk. Om den årliga stegringen i importen för ifrågakomna varuslag uppskattas endast till medeltalet mellan de senaste årens stegringar eller till O.12 miljoner kronor, kommer för budgetåret 1929 1930 tullsumman för nämnda kautschukarbeten att utgöra omkring ................................ 2.5 miljoner kronor.

Tullen för infört balkjärn, hänförligt till tulltaxerubrikerna 726 eller 727, har visat fortgående stegring alltsedan budgetåret 1925 1926. Stegringen har dock varit väsentligt mindre under året 1927/1928 än under övriga år, nämligen endast O.12 miljoner kronor mot respektive O.35 och O.45 miljoner kronor. Försiktigheten torde därför bjuda att icke beträffande ifrågakomna balkjärn för budgetåret 1929 1930 räkna med större tulluppbörd än vad som svarar mot 19271928 års tullsumma, eller i runt tal ............................................ 2.7 miljoner kronor.

Beträffande 1 tulltaxan ej särskilt nämnda maskiner har stegringen i tulluppbörden varit beständig under hela senaste femårsperioden. Ilen har konstant hållit sig vid omkring 0.2 miljoner kronor för år. Fortsätter stegringen som hittills — vilket åtminstone icke motsäges av siffran för nästlidna kvartal — skulle tullinkomsten för ifrågavarande maskiner, vilken under sistförflutna budgetår belöpt sig till 2.3 miljoner kronor, alltså under budgetåret 1929 1930 uppgå till .............. 2.7 miljoner kronor.

Även i fråga om åkdon och fordon hava tullinkomsterna under senaste femårsperiod för varje år ökats, dock med mycket skiftande belopp, respektive 0.2, 1.8, O.i och 0.5 miljoner kronor. Det torde icke få anses osannolikt, att sistnämnda års ökning tills vidare får anses vara maximum, något varpå redan det sist tilländagångna kvartalets importsiffra synes tyda, och att man för de närmaste åren måste räkna med en icke oväsentligt lägre stegringssiffra, möjligen endast 1926 1927 års, O.i miljoner kronor. I så fall skulle tullsumman för åkdon och fordon under budgetåret 1929 1930 utgöra .............................................. 8.3 miljoner kronor.

Itiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 29

Det bör nämligen uppmärksammas, att den svenska marknaden alltmer tillföres automobiler, som inom landet tilverkats än av huvudsakligen utländska materialier, än av väsentligen svenska sådana. Denna ökade inhemska tillverkning medför i stället stegring i inkomsterna för införda delar och tillbehör för tillverkning av automobiler (tulltaxerubrik 109872, vilken gäller från och med den 1 juli 1927). Antager man, att den inhemska tillverkningen ökas med 20 procent under nästkommande budgetår och 10 procent under det därpå följande året och att i de här tillverkade automobilerna utländska delar och tillbehör ingå i samma proportion som hittills, kommer tullsumman för sistnämnda varuslag att sluta på..............................................l.s miljoner kronor.

Uppbörden av tull för övriga varuslag ävensom av andra tullmedel, däribland bokföringspenningar, konfiskationer och ersättningar för extra tullförrrättningar, har- under vart och ett av de senaste fem budgetåren sammanlagt uppgått till respektive 66.2, 55.8, 57.2, 59.4 och 67.g miljoner kronor (jfr bil. 3). Omständigheterna tyda på att den ökning, som således under tre år i följd förelegat, skall komma att ytterligare fortgå. I fråga om de tre första månaderna i budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 har stegringen i uppbörden utgjort 1.2 miljoner kronor. Antages, att ökningen under budgetåret 1929;1930 nått en siffra, som motsvarar endast hälften av den osedvanligt höga stegringen från budgetåret 1926/1927 till budgetåret 1927/1928, således 4.i miljoner kronor, kommer sammanlagda beloppet av tullen för ifrågakomna övriga varuslag ävensom av andra tullmedel följaktligen att stanna vid ........................ 71.6 miljoner kronor.

Enligt ovan angivna grunder skulle således inkomsterna av tullmedel för budgetåret 1929/1930 kunna beräknas till följande bruttobelopp, nämligen:

a) tull för:

eller sammanlagt till 165.o miljoner kronor

Eestitutionerna av tullmedel hava på sätt bilagd sammanställning (bil. 4) utvisar, under sistförflutna femårsperiod belöpt sig till respektive 2.4, 2.3, 3.8, 6.7 och 5.9 miljoner kronor, därav beträffande de två senaste budgetåren för utförselbevis respektive 3.6 och 1.9 miljoner kronor.

30 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Det restitutionsbelopp, som under budgetåret 19291930 kommer att hänföra sig till utförselbevisen torde, därest, såsom man trott sig kunna räkna med, spannmålsskörden under år 1929 blir åtminstone medelgod, kunna antagas komma att under budgetåret 1929/1930 stiga till

åtminstone .......................................... 2.5 miljoner kronor.

Övriga restitutioner av tullmedel torde böra för samma budgetår upptagas till medeltalet av de belopp, som utbetalts under senaste femårsperiod, således till....................................3.i miljoner kronor.

Samtliga restitutioner av tullmedel skulle således kunna antagas uppgå till .................................................. 5.6 miljoner kronor.

Minskas de för budgetåret 1929/1930 beräknade

bruttoinkomsterna ............................................................ 165.0 miljoner kronor

med restitutioner av tullmedel..........................................5.6_____»_____Ä __

skulle alltså ....................................................................... 159.4 miljoner kronor

eller avrundat .................................................................... 160.0 miljoner kronor

utgöra de nettoinkomster av tullmedel, som kunna väntas inflyta under budgetåret 1929/1930.»

Enligt från generaltullstyrelsen meddelade uppgifter bär den debiterade tulluppbörden under månaderna juli 1925—oktober 1928 uppgått till föl-

jande belopp.

Med avseende på den angivna allmänna förutsättningen för generaltullstyrelsens beräkning av tullmedlen för budgetaret 1929/1930 har riksräkenskapsverket intet att erinra, då densamma står i full överensstämmelse med den av riksräkenskapsverket antagna utgångspunkten för inkomstberäkningen i övrigt. De detaljerade kalkyler beträffande de olika varuslagen, som av generaltullstyrelsen framlagts, synas riksräkenskapsverket i stort sett vara välgrundade. Riksräkenskapsverket finner sig därför kunna utan vidare tillstyrka, att i enlighet med generaltullstyrelsens förslag tullmedlen beräknas till 160,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 31

Sockerskatt, bevillning.

Minskningen av inkomsterna under budgetåren 1925/1926 och 1926/1927 sammanhänger med sänkning av sockerskatten. Från och med den 1 juli 1928 har sockerskatten ytterligare sänkts och utgår nu med 4 öre för kilogram.

Kontrollstyrelsen har med skrivelse den 14 november 1928 överlämnat en promemoria rörande bland annat denna inkomsttitels beräknande för budgetåret 1929/1930. I sagda promemoria anföres följande:

»Denna skatt är för innevarande budgetar upptagen i riksstaten med ett belopp av 8.5 miljoner kronor. Hittills under budgetåret debiterade sockerskattebelopp utvisa, att den behållna inkomsten av sockerskatten torde komma att överstiga det beräknade beloppet med omkring 300,000 kronor. Det bör anmärkas, att sagda inkomst till någon mindre del även innefattar sockerskatt, som beräknats efter den före den 1 juli 1928 gällande högre skattesatsen av 8 öre för kilogram.

Uppskattningen av inkomsten av sockerskatten för budgetåret 1929/1930 kan lämpligen verkställas med ledning av siffrorna för sockerkonsumtionen i landet. Enligt den officiella statistiken utgjorde sagda konsumtion, som år 1912 var 150,361 ton, år 1924 202,543 ton, år 1925 224,216 ton, år 1926 223,083 ton och år 1927 229,848 ton (preliminär siffra) råsocker eller uttryckt i raffinerat socker respektive 135,324 ton, 182,288 ton, 201,794 ton, 200,774 ton och 206,863 ton. Ökningen i sockerkonsumtionen har plägat uppskattas till i genomsnitt 4 procent årligen. Med denna beräkning skulle man för år 1929 ernå en sockerkonsumtion av omkring 223,000 ton raffinerat socker. Då sagda uppskattning av den årliga ökningen av sockerkonsumtionen synes väl hög i jämförelse med vad siffrorna för nämnda konsumtion utvisa för senare år, torde man i förevarande fall böra inskränka sig till att angiva konsumtionen av socker för år 1929 till 220,000 ton. Lägges denna kvantitet till grund för beräkningen, erhålles, under förutsättning av en oförändrad skattesats av 4 öre för kilogram, en inkomst av sockerskatten under budgetåret 1929/1930 av 8.8 miljoner kronor. Härav beräknas omkring 500,000 kronor inflyta genom tullverket.»

Med hänsyn till den ringa genomsnittliga konsumtionsökningen under de senaste åren hemställer riksräkenskapsverket, att sockerskatten för nästkommande budgetår upptages med samma belopp som i nu löpande riksstat eller 8,500,000 kronor.

32 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Tobaksskatt, bevillning.

Budgetåret 1923/1924

» 1924/1925 .......

» 1925/1926 ........

» 1926/1927 .......

» 1927/1928 .......

» 1928/1929 .......

1923,1924 hava i väsentlig grad föranletts av ändrade grunder för skattens

beräknande.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 13 nästlidna november har aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat uppbörden å förevarande inkomsttitel för budgetåret 1929/1930 till samma belopp, varmed den upptagits i riksstaten för innevarande budgetår.

Monopolkontrollutredningen har i sitt nyligen avgivna betänkande angående anordnandet av den statliga kontrollen av aktiebolaget Svenska tobaksmonopolets verksamhet föreslagit snahbare inleverering till statsverket av tobaksskatten, varigenom vid övergången skulle såsom inkomst för hudgeten vinnas ytterligare en månads uppbörd. Enär denna fråga, som i viss utsträckning torde sammanhänga med ifrågasatt omläggning a’\ finansieringspolitiken hos bolaget, ännu befinner sig på ett förberedande stadium, har riksräkenskapsverket vid beräkningen av tobaksskatten givetvis icke kunnat räkna med inleverering av mer än tolv månaders

uppbörd.

Riksräkenskapsverket har -i61,000,000 kronor.

alltså i bil. A uppfört tobaksskatten med

Brännvinstillverkningsskatt, bevillning.

I en från kontrollstyrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria framlägges följande beräkning av brännvinstillverkningsskatten:

»I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsten av denna skatt beräknad till 15.5 miljoner kronor. Av nu föreliggande uppgifter fram-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 33

«ar, att sagda inkomst i verkligheten kommer att inflyta med i det närmaste det beraknade beloppet.

tilhiIlwUnfd ,fÖ1‘ be™kni?.gen av storleken av den inflytande brännvins tillverkningsskatten bor laggas aktiebolaget Vin- och spritcentralens inköp av råbrannvin från brännenerna i landet. Enligt av bolaget träffat

nllw ;rande !fV1rallS brännvin från lantbruksbrännerierna skall under innevarande brannerikampanj inköpas en kvantitet av 24 miljoner l‘l”v normalstyrka. Lagges härtill Övriga bränneriers leveranser till bolaget under tillverkningsåret 1 oktober 1928-1 oktober 1929 med 6 miljoner liter er hålles en sammanlagd kvantitet av 30 miljoner liter brännvin normalstyrka eller omkring 4 miljoner liter mera än föregående till ^mgsar, da onormalt högt råbrännvinspris var rådande och inköpen darfoi begi ansades. Aven om den anståndstid av sex månader, som gäller

mer KWHilnmgaaiV braanyinstll.lverknmgsskatt, tages i betraktande, komei hkval en del av skatten för detta brännvin att inflyta redan under innevarande budgetår. Tages emellertid hänsyn därtill, att bolaget därest avvdfJ“f f0rha anden bllvf 1-ddande, icke torde komma att mera väsentligt

Tf T??* ];Vantltet 1 fråga om inköP av råbrännvin under det darpa följande tillverkningsåret 1 oktober 1929—1 oktober 1930 bör

Sriind ^för uppskattning av den under budgetåret 19291930 inflyta® brannymstillverknmgsskatten läggas en beräknad kvantitet brännmi J1<-inCr hter av normalstyrka, varå skatten efter 65 öre för liter krnnn ™lljoaer kr°nor- Detta belopp bör minskas med 2.5 miljoner kronor, utgörande beraknade utgifter för restitutioner. Den behållna in-

tor„?rnSt,]1Verkning8Sk",,en 8y"M «»*«* k»»»» sätta* till

Riksrakenskapsverket hemställer, att i enlighet med kontrollstyrelsens or slag bränn vinstillverkningsskatten för budgetåret 1929/1930 beräknas till 17,000,000 kronor. 1

Rusdrycksförsäljningsmedel, bevillning. A denna titel har till och med budgetaret 1926/1927 redovisats endast detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning av rusdrycker. Från och med budgetåret 1927/1928 har emellertid den förändringen vidtagits, att såsom rusdrycksförsäljningsmedel räknas även statsverkets andel i partihandelsbolagens vinstmedel, vilka tillförne redovisats under titeln »diverse inkomster». I samband med den sålunda verkställda omläggningen har titeln rusdrycksförsäljningsmedel uppdelats i tvenne undertitlar, benamnda »partihandelsbolag» och »detaljhandelsbolag».

Va.d först partihandelsbolagen beträffar, utgöras dessa av aktiebolaget Vm- och spritcentralen och dess dotterbolag, aktiebolaget J. D. Grönstedt & Oo. Bolagens sammanlagda inlevererade överskottsmedel under de senare budgetaren framgå av nedanstående sammanställning, vilken jämväl •angiver de år, under vilka vinsterna intjänats.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

34 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

För innevarande budgetår har beräknats överskottsmedel från partibandelsbolagen med 5 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1928 bar kontrollstyrelsen utan särskild motivering beräknat inkomsten av partikandelsbolagen till 2 miljoner kronor under budgetåret 1929,1930. På förfrågan från riksräkenskapsverket bar sedermera aktiebolaget Vin- & spritcentralen åberopat till kontrollstyrelsen lämnat meddelande därom, att nämnda belopp kunde påräknas såsom sannolikt vinstöverskott, samt vidare anföit

följande: . .

»Samtidigt som vi nu bekräfta denna uppgift, vilja vi emellertid icke underlåta att hänvisa till de yttranden i motsvarande ämne, som vi under tidigare år avgivit och av vilka framgår, att det för oss tyvärr icke ar möjligt att angiva en ens någorlunda exakt uppgift rörande de for inleverans till staten disponibla vinstöverskott, som kunna uppstå av valrörelse under ett kommande år. Vår prispolitik skall enligt var egen, av statsmakterna vid upprepade tillfällen godkända och nu senast av den s k Monopolkontrollutredningen uttryckligen understödda uppfattningen icke åsyfta att bereda staten vinst, utan handhavas helt enligt atfarsmassiga principer. Vissa omständigheter, vilka utförligt åberopats i ovan angivna yttrande, ha vållat, att vi, trots fasthållandet vid denna grundsats, ofta måst vid våra prissättningar räkna med en understundom relativt betydande vinstmarginal, som medfört avsevärda överskott och därav harflytande vinstleveranser till staten. Då emellertid numera det viktigaste av de skäl bortfallit, som föranlett oss att vid våra kalkyler rakna med eu större vinstmarginal, lär under kommande år vinstöverskottet högst väsentligt reduceras. Någon exakt beräkning i detta hänseende ar det likvaJ, såsom förut nämnts, icke möjligt att verkställa, men synes, under förutsättning av en efter de angivna riktlinjerna förd prispolitik, ett tor staten disponibelt vinstöverskott av vår och vårt dotterbolags rörelse av tva miljoner kronor böra uppstå under det kommande året.»

Såsom framgår av den ovan intagna tabellen uppgår statsverkets andel i partihandelsbolagens vinstmedel under budgetåren 1923,1924—1925,1926 till i genomsnitt 5 miljoner kronor årligen för att under de därpå följande budgetåren ökas med mer än halva detta belopp. Aktiebolaget Vin- & spritcentralens beräkningar av partihandelsbolagens vinstmedel hava städse präglats av långt driven försiktighet. Även om den kalkylerade vinstmarginalen numera kan beräknas snävare än tillförne, bär riksräkenskapsverket fördenskull, med beaktande av de tidigare gjorda inlevererin-

Itiksrakcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 35

«arna samt omsättningens storlek, icke ansett betänklighet föreligga att höja det av bolaget beräknade inkomstbeloppet till 4 miljoner kronor.

I fråga om detaljhandelsbolagens vinst vid försäljning av rusdrycker ha' a de beräknade samt redovisade inkomsterna utgjort:

Budgetåret 1923/1924 .... » 1924/1925 ....

1925/1926.....

» 1926/1927.....

» 1927/1928...

» 1928/1929....

-------- Xi-iaimauuu av fusuryensiorsaijmngsmedlen frän

detaljhandelsbolagen bland annat följande:

®nl.lgt mom kontrollstyrelsen förefintliga statistiska uppgifter under forsta halvaret 1928, jämfört med motsvarande halvår 1927, varuomsättningen påtagligt okats men omkostnaderna varit ungefär oförändrade och under senare haivåret 1928 tendensen synes bliva densamma som under forsta halvåret i år, kan med säkerhet antagas, att jämväl för löpande budgetar överskott kommer att uppstå å denna skattetitel. Det belopp, som av systembolagen före maj månads utgång år 1929 kommer att till statsverket inlevereras i vinstmedel för kalenderåret 1928, kan pa grundvalen av såväl dessa statistiska uppgifter som vissa av systembolagen till kontrollstyrelsen meddelade kalkyler beräknas till i runt tal J?*° miljoner kronor. ^ Enär, såvitt nu kan bedömas, under nästkommande lorsaljningsår, eller ar 1929, sådana förhållanden icke kunna väntas komma att inträffa, att systembolagens ekonomiska avkastning i väsentligare grad skulle därav kunna påverkas, och att nämnda avkastning i varje fall “ke„? pmmer att bliva mindre än under kalenderåret 1928, torde rusdrycksiorsaljmngsmedlen från dessa bolag kunna beräknas inflyta med 19 o miljoner kronor under budgetåret 1929jl930.»

På grund av vad sålunda i promemorian anförts har riksräkenskapsverket för sin del intet att erinra mot det av kontrollstyrelsen föreslagna beloppet för inkomst från detaljhandelsbolagen.

Riksräkenskapsverket tillstyrker alltså, att rusdrycksförsäljningsmedlen för budgetåret 1929,1930 i riksstaten uppföras med 4,000,000 kronor för partihandelsbolag och 19,000,000 kronor för detaljhandelsbolag.

36 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker, bevillning.

Kontrollstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1928 beräknat denna skatt för budgetåret 1929,1930 till 39.o miljoner kronor. I en till grund för denna beräkning liggande promemoria anföres:

»Då under juli—november månader innevarande budgetår inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt kommer att utgöra 15.95 miljonei kronor mot 15.58 miljoner kronor under samma månader budgetåret 1927, 1928, torde kunna antagas, att omsättnings- och utskänkningsskattemedlen under budgetåret 1928 1929 komma att uppgå till inemot 39.o miljoner kronor. För budgetåret 1929 1930 torde, med hänsyn till den alltjamt fortgående stegringen i sprit dr ycksomsätt ningen, vilken stegring tidigare allenast kunnat förmärkas inom utminuteringsrörelsen men numera även.tydligt framträder inom den av systembolagen själva utövade utskänkmngsrörelsen, och under förutsättning av oförändrade skattesatser, omsättmngsoch utskänkningsskattemedlen kunna beräknas till 39.o miljoner kronor.»

Den av kontrollstyrelsen förordade beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten synes riksräkenskapsverket vid en jämförelse med de redovisade inkomsterna under de båda närmast förflutna budgetåren ligga väl mycket i överkant. Med hänsyn även till önskvärdheten av att undvika alltför stora kastningar i inkomstberäkningen finner sig riksräkenskapsverket därför böra förorda en höjning av allenast 1 miljon kronor i förhållande till den nuvarande riksstatssiffran.

Riksräkenskapsverket har i förslagstabellen upptagit omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 38,500,000 kronor.

Maltskatt, bevillning.

Riksräkcnskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 37

1 en av kontroll styrelsen till riksräkenskapsverket överlämnad promemoria anföres:

»Såsom inkomst av maltskatt är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget ett belopp av 17.6 miljoner kronor. Detta belopp hade i den av kontrollstyrelsen verkställda inkomstkalkylen beräknats med hänsyn till den behållna inkomst, som genom maltskatten tillförts statsverket under

vart och ett av de senaste budgetåren.---------------

Emellertid utvisa de hittills debiterade maltskattebeloppen, att den sålunda uppskattade inkomsten för innevarande budgetår icke kommer att ernås uf/***. omkring 500,000 kronor lägre än som beräknats. Anledningen

härtill torde väsentligen vara att söka i den till följd av sommarens ogynnsamma väderlek minskade konsumtionen av maltdrycker. Att kvantiteten krossat malt på senare tid nedgått, torde även i någon mån hava föranletts av ovissheten hos maltdryckstillverkarna om det inflytande å avsättningen av skattepliktiga maltdrycker, som vissa i förordningen den 11 juli 1919 (nr 406) angående försäljning av pilsnerdricka och i förordningen den 1 juni 1923 (nr 140) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker vidtagna ändringar, vilka trätt i kraft den 1 oktober 1928, kunde tänkas medföra. Ändringen i den förra förordningen åsyftar skärpt kontroll över pilsnerdricksförsäljningen å landsbygden och i den senare beredande av möjlighet att tillverka en maltstarkare skattefri maltdryck än svagdricka.

Da det icke torde vara uteslutet, att berörda ändringar i lagstiftningen å maltdrycksområdet kunna vara ägnade att i någon mån föranleda en nedgang i konsumtionen av skattepliktiga maltdrycker, varutinnan erfarenhet doek ännu saknas, synes riktigt, att nu icke upptaga den behållna inkomsten av maltskatt för budgetåret 1929/1930 till högre belopp än 17 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket kan för sin del icke finna tillräckliga skäl vara anförda för sänkning av den för budgetåret 1928/1929 beräknade inkomsten av maltskatten, helst som för månaderna juli—oktober skatten visat högre avkastning under 1928 än under 1927. Riksräkenskapsverket föreslår därför, att maltskatten för budgetåret 1929/1930 beräknas till 17,600,000 kronor.

O. Uppbörd i statens verksamhet.

Vattendomstolsavgifter.

38 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Såsom av sammanställningen framgår hava inkomsterna å titeln visat sig fluktuera betydligt. Under sådana förhållanden saknas enligt riksräkenskapsverkets uppfattning skäl att vidtaga någon ändring i det för innevarande år beräknade inkomstbeloppet.

Riksräkenskapsverket har fördenskull beräknat vattendomstolsavgifterna för budgetåret 1929/1930 till 25,000 kronor.

Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsanstalten.

I fråga om beräkningen av förevarande inkomsttitel för budgetåret 1929, 1930 anför riksförsäkringsanstalten i skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1928:

»Tilläggsavgifter. I försäkringsavgifter enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete beräknas under budgetaret 1929 1930 komma att inflyta till riksförsäkringsanstalten omkring 10.5 miljoner kronor. Lindring i försäkringsavgifter enligt 15 § i samma lag beräknas till omkring l.o miljon kronor. Tilläggsavgifterna, vilka utgöra 5 procent å summan av dessa båda belopp 11.5 miljoner kronor, kunna sålunda beräknas till omkring

575,000 kronor. Under budgetåret 1927/1928 inlevererades i tilläggsavgifter till statsverket 491,861 kronor 14 öre. Den för budgetåret 1929,1930 beräknade ökningen beror väsentligen på vid innevarande ars riksdag beslutade ändringar i olycksfallsförsäkringslagen, vilka träda i kraft den 1 januari 1929.

Bidrag. Summan av de försäkringsavgifter, inklusive förekommande lindringsbelopp enligt 15 § i olycksfallsförsäkringslagen, som under år 1928 komma att inflyta till de ömsesidiga olycksfallsförsäkringsbolagen, kan antagas komma att uppgå till omkring lO.o miljoner kronor. Bidragen, som utgöra 3 procent av försäkringsavgifterna, kunna sålunda beräknas till omkring 300,000 kronor. Under budgetåret 1927,1928 inlevererades i bidrag 253,659 kronor 37 öre. Under budgetåret 1928,1929 skall enligt försäkringsinspektionens skrivelse till statskontoret den 1 november 1928 inlevereras 304,029 kronor 5 öre.

Tilläggsavgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämte bidrag från de ömsesidiga bolagen enligt 16 § i olycksfallsförsäkringslagen torde sålunda under budgetåret 1929 1930 kunna antagas komma att inflyta med ett sammanlagt belopp av omkring 875,000 kronor.»

De uti riksförsäkringsanstaltens skrivelse omförmälda ändringarna i olycksfallsförsäkringslagen, vilka träda i kraft den 1 januari 1929, innebära ett upphävande av gällande särbestämmelser rörande karenstiden och

Il iksräken,skaps verkets inkomstberäkning- för budgetåret 1929/1930. 39

införande av obligatorisk försäkring av arbetare även för den första sjuk tiden efter olycksfall. Den ökning av arbetsgivarnas och de enskilda bolagens till statsverket ingående tilläggsavgifter och omkostnadsbidrag för riksförsäkringsanstaltens och försäkringsrådets verksamhet, som följa med premiehöjningen i anledning av borttagandet av särbestämmelserna för karenstiden, hava beräknats komma att uppgå till omkring 120,000 kronor ärligen. Med hänsyn jämväl till den betydande stegring av den behållna inkomsten å förevarande titel, som de tre sistförflutna budgetåren utvisa, vill det synas riksräkenskapsverket, att bidrag till försäkringsrådet och rikslorsäkringsanstalten böra från det av riksförsäkringsanstalten beräknade beloppet 875,000 kronor kunna avjämnas uppåt till 900,000 kronor, vilket belopp riksräkenskapsverket fördenskull uppfört i bil. A.

Avgifter för registrering av automobiler.

Motorfordonsregistret uppskattar antalet nyregistrerade automobiler och motorcyklar under budgetåret 1929/1930 till 48,000, därav 30,000 automobiler och 18,000 motorcyklar. De härå belöpande registreringsavgifterna utgöra sammanlagt 540,000 kronor. Härtill komma avgifter för automobiler och motorcyklar, som övergått till ny ägare, avförts ur automobilregistret eller efterbesiktigats. Enligt de av motorfordonsregistret lämnade uppgifterna angående dessa slag av anmälningar skulle avgifterna härför uppgå till

224,000 kronor. Sammanlagt skulle alltså enligt dessa beräkningar komma att inflyta 764,000 kronor.

Sistnämnda belopp torde emellertid enligt riksräkenskapsverkets förmenande vara för lågt beräknat. Med hänsyn till den alltjämt stegrade behållningen å förevarande inkomsttitel — för sistförflutna budgetår uppgående till 839,067 kronor — och med beaktande av den snabbt fortskridande ökningen av motortrafiken torde även med försiktig beräkning inkomsten för budgetåret 1929/1930 knappast kunna sättas lägre än till

1,000,000 kronor.

Riksräkenskapsverket uppför alltså i tabellbilagan avgifter för registrering av automobiler med ett belopp av 1,000,000 kronor.

40 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Hyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård stående egendomar.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1928 har byggnadsstyrelsen beräknat ifrågavarande hyresmedel för budgetåret 1929,1930 till

400,000 kronor. Anledningen till att byggnadsstyrelsen funnit sig böra räkna med en inkomst, som med 100,000 kronor understiger den i innevarande års riksstat beräknade, är enligt under hand lämnad uppgift den, att hyresinkomsterna från statens fastighet i kvarteret Rosenbad i Stockholm komma alt minskas med motsvarande belopp. De tidigare uthyrda lokalerna skola nämligen helt tagas i anspråk för olika statsinstitutioners räkning.

Med anledning härav har riksräkenskapsverket i tabellbilagan upptagit förevarande inkomsttitel med 400,000 kronor.

Inkomst av myntning och justering. Denna inkomsttitel har hittills upptagits till samma belopp som summan av de under sjunde huvudtiteln uppförda reservationsanslagen till mynt- och justeringsverkets drift och till dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket. Enligt vad riksräkenskapsverket i det föx-egående förordat skulle emellertid inkomst- och utgiftstitlarnas beroende av varandra upphöra.

De beräknade och influtna beloppen å förevarande inkomsttitel hava

och justeringsverket föreslagit, att vid beräkningen av statsverkets inkomster för budgetåret 1929/1930 inkomst av myntning och justering upptages med samma belopp, som beräknats för innevarande budgetår.

Därest, såsom riksräkenskapsverket ovan förordat, anslagen till myntoch justeringsverket upptagas fristående från inkomsttiteln, synes denna

Itiksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 41

lämpligen nu kunna beräknas efter medeltalet för budgetåren 1923/1924_____

1927/1928. I enlighet härmed föreslår riksräkenskapsverket, att inkomst av myntning och justering för nästkommande budgetår uppföres med ett belopp av 750,000 kronor.

Bidrag till bankinspektionen.

Budgetåret 1923/1924 » 1924/1925

» 1925/1926

» 1926/1927

» 1927/1928

» 1928/1929

Denna och här närmast efterföljande inkomsttitel hava hittills i riksstaten upptagits till samma belopp som de båda reservationsanslagen till bank- och fondinspektionens verksamhet och dyrtidstillägg vid bank- och fondinspektionen tillsammans utgöra.

I överensstämmelse med vad riksräkenskapsverket i det föregående anfört beträffande omläggning av den nuvarande anordningen med reservationsanslag, att direkt utgå av bestämda inkomster, böra titlarna bidrag till bankinspektionen och fondinspektionen uppföras med enahanda belopp som de erforderliga förslagsanslagen till ämbetsverket. Med anledning härav har riksräkenskapsverket i förslagstabellen uppfört bidrag till bankinspektionen för budgetaret 1929/1930 till det av inspektionen beräknade utgiftsbeloppet 109,000 kronor.

Bidrag till fondinspektionen.

Med hänvisning till vad ovan anförts beträffande bidrag till bankinspektionen beräknar riksräkenskapsverket bidrag till fondinspektionen för budgetåret 1929/1930 till 66,500 kronor.

42 Kiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Bidrag för tillsyn över sparbankerna.

Beräknad inkomst kronor

Budgetåret 1924/1925 55,000

» 1925/1926 .................................... 55,000

» 1926/1927 .................................... 55,000

» 1927/1928 .................................... 55,000

» 1928/1929 .................................... 55,000

Anledningen till att den behållna inkomsten enligt ovanstående ur budgetredovisningarna hämtade siffror företer rätt avsevärda växlingar är att söka däri, att bidragen, som belöpa på kalenderår, genom förskjutningar vid inlevereringen i vissa fall kommit att avse två ars uppbörd. Den stora inkomststegringen under budgetåret 1927/1928 är sålunda endast skenbar.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 nästlidna november har statistiska centralbyrån meddelat, att enligt till ämbetsverket från vederbörande länsstyrelser inkomna uppgifter det sammanlagda beloppet av de av länsstyrelserna utanordnade ersättningarna till de för år 1927 förordnade all-

männa ombuden vid tillsynen över sparbankernas förvaltning utgjorde 116,907 kronor 68 öre. Härav skall, enligt stadgande i sparbankslagen 63 §, hälften d. v. s. 58,453 kronor 84 öre ersättas av sparbankerna, vilket belopp alltså svarar mot det i riksstaten för budgetåret 1928/1929 under inkomsttiteln bidrag för tillsyn över sparbankerna beräknade beloppet, 55,000 kronor. Beträffande beräkningen av samma inkomsttitel under budgetåret 1929/1930 har centralbyrån anfört, att ingen anledning funnes antaga, att kostnaderna för tillsynen över sparbankerna och dessas bidrag för samma ändamål skulle komma att för ifrågavarande år undergå några mera betydande förändringar.

Riksräkenskapsverket har i bil. A upptagit titeln bidrag för tillsyn över sparbankerna med oförändrat belopp eller 55,000 kronor.

Behållen

inkomst

kronor

6,981

60,600

114,381

Stegring

kronor

6,981

53,619

53,781

Kontrollstämpelmedel.

Mynt- och justerings verket har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1928 hemställt, att inkomsten av kontrollstämpelmedel för budgetåret 1929/1930 upptages till 475,000 kronor, samt till motivering härför anfört följande:

Kiksräken.skapsvcrkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 43

»Eu jämförelse mellan influtna kontrollstämpelmedel i Stockholm under tredje kvartalet av vartdera av åren 1925, 1926 och 1927 visar följande uppbördssiffror för respektive tidsperioder, nämligen: 72,002 kronor 94 öre, 73,418 kronor 23 öre och 87,509 kronor 67 öre under (let att motsvarande siffra för samma kvartal av innevarande år är 78,277 kronor 20 öre.

Med hänsyn till att kontrollstämpelmedelsuppbörden under de senare åren visat tendens till stadig stegring — bortsett från ovan anförda tillfälliga sänkning av siffran för årets tredje kvartal — och enär ifrågavarande medel under de två senaste budgetåren uppgått till respektive 476,362 kronor och 515,683 kronor, torde man hava rätt antaga, att kontrollstämpelmedelsuppbörden för budgetåret 1929/1930 kommer att uppgå till minst det ovan föreslagna beloppet, eller 475,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket, som icke på grund av vad mynt- och justeringsverket sålunda anfört finner skäl föreligga att uppföra titeln kontrollstämpelstämpelmedel med lägre belopp än det i riksstaten för innevarande år upptagna, har beräknat titeln till 500,000 kronor.

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit. Rörande beräknandet av uppbörden å förevarande inkomsttitel anföres i en till riksräkenskapsverket från kontrollstyrelsen överlämnad promemoria följande:

»I samband med beviljandet genom resolution den 14 december 1923 av tillstånd för det nuvarande partihandelsbolaget med skattefri sprit, aktiebolaget Skattefri sprit, att under tiden från och med den 1 januari 1924 till och med den 31 december 1928 driva partihandel med skattefri sprit föreskrev Kungl. Maj:t bland annat det villkoret, att, så länge bolaget ensamt idkade dylik partihandel, det skulle åligga bolaget att bestrida, i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, förutom andra kostnader, även den beräknade kostnaden för den statliga uppsikten över handeln med skattefri sprit med ett av Kungl. Maj:t efter kontrollstyrelsens hörande för varje budgetår bestämt belopp. I enlighet härmed har Kungl. Maj:t jämlikt för varje budgetår särskilt fattade beslut förpliktat bolaget att under vardera av september och mars månader inbetala ett belopp av 15,000 kronor. Emellertid upphör bolagets tillstånd till bedrivande av partihandel med skattefri sprit att gälla med utgången av år 1928. Sagda bolag har nu ensamt ansökt hos Kungl. Maj:t om fortsatt dylikt tillstånd för nästa koncessionsperiod, vilken ansökan torde kunna förväntas bliva bifallen med bibehållande av ovanberörda skyldighet för bolaget att bestrida kostnaden för den statliga uppsikten över handeln med skattefri sprit. Då skäl till ändring av storleken av de belopp, som sålunda skola av bolaget inbetalas till statsverket, icke synes förefinnas, bör ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1929/1930 upptagas med oförändrat belopp eller 30,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed beräknat titeln till 30,000 kronor.

Inkomster av tandläkarinstitutet. Efter att tidigare hava redovisats såsom uppbördsmedel för vederbörande utgiftsanslag till institutet uppfördes ifrågavarande inkomster såsom särskild inkomsttitel under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» första gången i riksstaten för budgetåret 1928/1929.

44 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Tandläkarinstitutets verksamhet före denna omläggning av redovisningen avspeglas i budgetredovisningarna för 1924/1925 — 1927/1928 på följande sätt:

I riksstaten för innevarande budgetår har inkomsttiteln i fråga upptagits till 225,000 kronor. För budgetåret 1929/1930 har institutets lärarråd i skrivelse till kanslersämbetet för rikets universitet den 9 juli 1928 beräknat inkomsten till 187,000 kronor. Rörande grunderna för denna beräkning har lärarrådet bland annat anfört följande:

»Enär elevantalet vid institutet visserligen fortfarande är stort, men näppeligen med nu tillgängliga lärarkrafter kan ytterligare ökas, torde enligt lärarrådets mening inkomsten av elevavgifterna som beräknats till 90,000 kronor, men uppgått till 104,400 kronor icke böra uppföras till högre belopp än 95,000 kronor.

Beträffande patientavgifterna hava dessa på grund av den nya debitering,, som från förenklings- och kontrolleringssynpunkt var nödvändig att införa, avsevärt minskats. Denna minskning beror också på patientantalets nedgång. Då inkomsten på ifrågavarande post under nyss förflutna budgetår uppgått till 79,369 kronor, synes säkrast vara att beräkna patientavgifterna till 75,000 kronor.

På grund av det minskade antalet patienter har garderobsavgiften också blivit mindre, vilket torde motivera en nedsättning av denna post till 3,500 kronor.

Hyresmedlen synas däremot kunna höjas till det belopp, vartill de uppgått under nästlidne budgetår, eller till 8,500 kronor, enär möjlighet beretts att uthyra ytterligare ett mindre rum inom institutets lokaler.

Om bidraget från Stockholms stad upptages till samma belopp som förut eller 5,000 kronor, skulle sammanlagda inkomstsumman bliva 187,000 kronor.

Lärarrådet får alltså framlägga följande tablå över Tandläkarinstitutets inkomster under budgetåret 1929/1930.

Elevavgifter, förslagsvis .. Patientavgifter, förslagsvis ... Garderobsavgifter, förslagsvis

Hyresmedel ...............................

Bidrag från Stockholms stad

kronor 95,000 > 75,000

»

3,500 kronor 173,500

8,500

5,000

Summa kronor 187,000.»

Med hänsyn till nedgången i inkomsterna under budgetåret 1927/1928 i jämförelse med budgetåret 1926/1927 torde någon sänkning av det nuvarande riksstatsbeloppet vara ofrånkomlig. Då emellertid den antagna

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning' för budgetåret 1929/1930. 45

nedsättningen i inkomsten av elevavgiften icke synes motiverad, får riksräkenskapsverket, med liimplig avjämning, föreslå, att inkomsttiteln upptages till 200,000 kronor.

Terminsavgifter från läroverken.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 november 1928 har skolöverstyrelsen i fråga om beräkningen av inkomsterna å denna titel under budgetåret 1929/1930 anfört följande:

»Antalet närvarande lärjungar vid de allmänna läroverken höstterminen 1927 — således innan omorganisationen av det högre skolväsendet började att genomföras — var å gymnasiet 6,523 och i realskoleklasserna 20,494. Motsvarande siffror under höstterminen 1928 äro i fråga om gymnasiet 6,210 samt i fråga om realskoleklasserna vid de s. k. gamla läroverken med de vid dem inrättade 4-åriga och 5-åriga realskolorna och lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Malmö 19,908 och i fråga om de förstatligade klasserna av de under ombildning till allmänna läroverk stående kommunala mellanskolorna, sammanlagt 61 klassavdelningar vid 21 skolor, 1,485. Härvid har icke medräknats de lärjungar, som vid de allmänna läroverken åtnjuta undervisning på kommunens bekostnad. Lärjungeantalet å gymnasiet har således sedan höstterminen 1927 minskat med omkring 300 och lärjungeantalet i realskoleklasserna vid de s. k. gamla läroverken med omkring 600, således sammanlagt en minskning av omkring 900 lärjungar. Denna minskning kompenseras emellertid, vad avgifterna till statsverket beträffar, såsom av det ovan anförda framgår, av antalet lärjungar i de förstatligade klasserna av de 21 kommunala mellanskolor, vilkas ombildning till allmänna läroverk börjat under år 1928.

Vad budgetåret 1929/1930 beträffar torde man kunna beräkna, att vid nämnda 21 under ombildning från kommunala mellanskolor stående allmänna läroverk tillkomma sammanlagt 36 klassavdelningar, vartill kommer, att från och med den 1 juli 1929 ytterligare 8 kommunala mellanskolor med ett beräknat antal av sammanlagt 10 klassavdelningar i l:a klassen börja att ombildas till statsläroverk. Vad åter de s. k. gamla läroverken beträffar skola visserligen enligt planen för läroverkens omorganisation sammanlagda antalet klassavdelningar vid dem ökas under läsåret 1928/1929, men då, enligt vad erfarenheten från innevarande läsår utvisar, de nya skolformerna vid läroverken synas bli mindre besökta än de klassavdelningar, som innevarande år tillhöra den gamla skolformen, och dessutom lärjungeantalet vid de allmänna läroverken under en följd av år varit statt i sjunkande, så torde försiktigheten bjuda, att man vad läsåret 1929/1930 beträffar

46 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

snarare räknar med minskning än med ökning i lärjungeantalet vid ifrågavarande s. k. gamla läroverk. Därtill kommer, att möjlighet finnes, att, likasom fallet varit under innevarande budgetår, Kungl. Maj:t medgiver jämkning i den fastställda planen för läroverkens omorganisation. Slutligen må anföras, att man icke kan beräkna, i vilken utsträckning befrielse från och nedsättning i bär ifrågavarande avgifter kommer att beviljas.

På grund av ovan angivna förhållanden finner överstyrelsen försiktigheten bjuda, att man för budgetåret 1929/1930 icke beräknar högre inkomst till statsverket genom terminsavgifter från de allmänna läroverken än den inkomst, som under budgetåret 1927/1928 influtit genom sådana avgifter eller

743,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har, i anslutning till vad skolöverstyrelsen sålunda anfört och med skälig avjämning beräknat terminsavgifter från läroverken med ett till 740,000 kronor avrundat belopp.

Avgifter för granskning av biografbilder.

Rörande beräknandet av förevarande inkomsttitel bar föreståndaren för statens biografbyrå i skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 nästlidna november, bland annat, anfört följande:

»Filmtillförseln har även under det senast tilländagångna budgetåret företett någon stegring. Det synes antagligt, att inkomsten av filmgranskningen för 1929/1930 borde kunna uppgå till cirka 160,000 kronor. En säkerhetsmarginal på 20,000 kronor lärer böra i första hand avdragas från denna summa. Därjämte torde 5,000 kronor böra ytterligare avdragas med hänsyn

till en viss mindre taxeändring, vilken vill synas trolig.----Inkomsten

av granskningsavgifter lärer alltså kunna beräknas till 135,000 kronor. Allmän förutsättning härför är dock att nuvarande taxor i stort sett fortfara att gälla.»

För närvarande motsvaras ifrågavarande inkomsttitel å riksstatens utgiftssida av två under åttonde huvudtiteln uppförda reservationsanslag till statens biografbyrå och till dyrtidstillägg vid byrån, vilkas summa uppgår till samma belopp som inkomsttiteln. I enlighet med vad riksräkenskapsverket inledningsvis framhållit, bör emellertid sambandet mellan inkomsttitel och utgiftsanslag framdeles upplösas, varvid inkomsttiteln bör upptagas till det belopp, varmed avgifterna verkligen kunna antagas inflyta.

Beträffande den till sin karaktär sålunda förändrade inkomsttitelns beräknande för budgetåret 1929/1930 finner riksräkenskapsverket icke anled-

Riksrakcnskapsveikets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 47

ning föreligga att siinka inkomstsi ITrån under den fiir budgetåret 1927/1928 redovisade. Snarast torde en höjning vara att viinta på grund av ökad filmtillförsel. Med hänsyn till den ifrågasatta taxesänkningen vill riksräkenskapsverket dock förorda, att avgifter för granskning av biografbilder beräknas till det senast redovisade beloppet, i avjämnat tal 160,000 kronor.

Totalisatormedel. Totalisatormedlen uppfördes i riksstaten för första gången under budgetåret 1927/1928 och gä vo då en inkomst av 488,448 kronor 50 öre mot beräknade 185,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1928 har stuteriöverstyrelsen meddelat följande sammanställning, avseende de fem senast förflutna budgetåren och upptagande såväl antalet dagar, då vadhållning medelst totalisator förekommit, som ock de sammanlagda belopp, vilka på grund av totalisatorverksamheten tillförts statsverket.

Vidare har stuteriöverstyrelsen anfört följande:

»Såsom synes av denna tablå visa siffrorna för statsverkets inkomst av totalisatormedel en fortgående stegring, främst beroende på att travbanan å Solvalla vid Sundbyberg tillkommit och antalet tävlingsdagar därigenom ökats. Dessutom hava särdeles goda yttre förhållanden i fråga om väderlek m. m. i allmänhet gynnat de tävlingar, där totalisator varit anordnad. Siffrorna för den hittills förflutna delen av budgetåret 1928/1929 utvisa, att totalisatorinkomsterna fortfarande ökas, ehuru icke med den hastiga stegring som hittills. Möjligen kan man härav sluta, att totalisatorn snart nått sin högsta utveckling. Under de närmaste åren kommer antalet tävlingsdagar sannolikt att uppgå till ungefär samma siffra, som ovan angivits för budgetåret 1927/1928, och det skulle alltså allenast bero på ökat publikintresse, om inkomsterna fortfore att stiga.

I detta avseende är emellertid totalisatorverksamheten i hög grad beroende av de väderleksförhållanden, under vilka tävlingarna försiggå. Bristande tillgång på isbanor eller ogynnsamma förhållanden i övrigt kunna alldeles förrycka det beräknade resultatet. Med nödigt beaktande av detta riskmoment anser överstyrelsen att statsverkets inkomst å riksstatstiteln »totalisatormedel» under budgetåret 1929/1930 icke bör beräknas till högre belopp än 500,000 kronor.»

Riksräkenskapsverket har i det föregående föreslagit, att totalisatormedlen skola helt frigöras från sitt nuvarande samband med det till lika belopp som inkomsttiteln uppförda utgiftsanslaget till hästavelns befrämjande och

48 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

användas för statsutgifterna i allmänhet. Vid sådant förhållande bör inkomsttiteln i riksstaten upptagas med det belopp, vartill inkomsterna i verkligheten kunna beräknas komma att uppgå.

Stuteriöverstyrelsens beräkningar rörande inkomsterna av totalisatormedel under budgetåret 1929/1930 förefalla riksräkenskapsverket måhända vara präglade av väl stor försiktighet. Med hänsyn till de opåräkneliga förhållanden, som enligt vad styrelsen framhållit kunna påverka inkomstresultatet i ogynnsam riktning, har emellertid riksräkenskapsverket icke tilltrott sig att upptaga inkomsterna å förevarande titel till högre belopp än stuteriöverstyrelsen föreslagit. Riksräkenskapsverket får alltså hemställa, att totalisatormedlen för budgetåret 1929/1930 beräknas till 500,000 kronor.

Inkomster av statens lagerhus och fryshus.

På sätt framgår av sammanställningen växlar den behållna inkomsten högst väsentligt år från år. Att under sådana förhållanden med någon större grad av säkerhet beräkna utfallet å titeln under ett kommande budgetår låter sig knappast göra. Emellertid har statens lagerhus- och fryshusstyrelse i skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 nästlidna november meddelat, att styrelsen för budgetåret 1929/1930 beräknat inkomsterna av de under styrelsens förvaltning stående anläggningarna till följande belopp:

Hyror av bostäder vid centralfryshuset i Hallsberg................ kronor 2,800

Hyra av spannmålslagerhuset i Eskilstuna................................ » 500

Inkomst av fem spannmålslagerhus .................................... »_ 70,000

Summa kronor 73,300.

Riksräkenskapsverket har i tabellbilagan upptagit inkomsterna å förevarande titel med ett belopp av 75,000 kronor.

Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt.

Itiksräkenskapsverkets inkomstberäkning- för budgetåret 1929/1930. 4!)

t skrivelse till riksriikenskapsverket den 29 oktober 1928 har statens cen trala frökontrollanstalt beträffande budgetåret 1929/1930 beräknat inkom sterna för analyser, plomberingar och kontrollodlingar för huvudanstalten till 125,000 kronor och för filialen på Alnarp till 20,000 kronor eller tillsam mans 145,000 kronor.

Av sammanställningen i det föregående över beräknad och behållen inkomst för tidigare budgetår framgår, att den behållna inkomsten regel bundet väsentligen understigit den beräknade. Enligt från frökontroll- ■anstalten under hand lämnad uppgift kan dock en viss stegring av inkomsterna förväntas genom den nya lagen angående handel med utsädesvaror <1928:289), vilken träder i kraft den 1 januari 1929. Då emellertid varje beräkning över lagens ekonomiska verkningar för frökontrollanstalten saknas och erfarenheten hittills givit vid handen, att anstalten brukat kalkylera med högre inkomster, än vad som sedermera i verkligheten visat sig inflyta, vill riksräkenskapsverket för sin del icke tillstyrka, att inkomster av statens centrala frökontrollanstalt uppföras med högre belopo än 100,000 kronor.

Fyr- och båkmedel.

Beneraltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 20 november 1928 angående beräkningen av fyr- och båkmedlen anfört bland annat följande:

»Den debiterade uppbörden av samma medel har under månaderna julioktober 1928 utgjort omkring 1,119,700 kronor mot 1,100,100 kronor för motsvarande hd 1927. På grund av arbetsnedläggelserna vid malmfälten och „n i joljd darav minskade utskeppningen av järnmalm måste dock förstnämnda belopp anses relativt lågt. Enahanda förhållanden ha möjligen •aven medverkat till att stegringen av inkomsten av ifrågavarande medel under budgetåret 1927/1928 i förhållande till närmast föregående budgetår icke blivit större än omkring 22,000 kronor. Sedan malmexporten numera återupptagits, torde det emellertid icke vara oberättigat att antaga, att behallna inkomsten av fyr- och båkmedel för innevarande budgetår — det ^ iH säga efter avdrag av tullverket tillkommande uppbördsprovision ävensom restitutioner — skall komma att i det närmaste uppgå till det i riksstaten uppförda beloppet eller 3,200,000 kronor.

Med hänsyn härtill och under förutsättning av oförändrade grunder för utgörandet av ifrågavarande sjöfartsavgift torde behållna inkomsten av Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. i

50 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

fyr- och båkmedel även för budgetåret 1929/1930 kunna beräknas till

3.200,000 kronor.»

I anslutning till vad generaltullstyrelsen sålunda anfört liar riksräkenskapsverket uppfört inkomsttiteln med oförändrat belopp eller 3,200,009 kronor.

Lotspenningar.

Under månaderna juli—oktober har den redovisade nettouppbörden för aren 1923—1928 uppgått till följande belopp:

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1928 har lotsstyrelsen — under förutsättning att den nuvarande provisoriska förhöjningen av taxorna får bestå — beräknat uppbörden å titeln för budgetår et 1929/ 1930 till 2,700,000 kronor.

Riksräkenskapsverket finner den av lotsstyrelsen beräknade inkomsten val låg. Resultatet för budgetåret 1927/1928 kunde trots verkningarna av gruvkonflikten uppvisa en stegring på över 300,000 kronor i jämförelse med närmast föregående budgetår och översteg dessutom med cirka 145,000 kronor den av lotsstyrelsen för budgetåret 1929/1930 beräknade uppbörden. Att inkomsten av lotspenningar för tiden juli—oktober innevarande år företer en mindre nedgång i jämförelse med motsvarande tidsperiod under år 1927 torde vara av mindre betydelse för bedömande av totaluppbörden. Man synes fördenskull med fog kunna räkna med samma inkomst som den i riksstaten för innevarande budgetår upptagna eller 3,000,000 kronor.

I överensstämmelse härmed har riksräkenskapsverket i bil. A uppfört lotspenningarna till 3,000,000 kronor.

Kiksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 51 Patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter.

Beräknad Behållen

inkomst inkomst Stegring

kronor kronor kronor

Budgetåret 1923/1924 ......................... 1,086,000 1,257,527

1924/1925............................ 1,041,200 1,350,382 92,855

1925/1926 1,057,300 1,358,454 8,072

1926/1927.......................... 1,053,700 1,465,870 107,416

1927/192f* 1,050,700 1,703,863 237,993

1928/1929 1,050,700 —

Patent- och registreringsverket bar i skrivelse till riksräkenskapsverket • len 2 november 1928 anfört, att tendensen för innevarande budgetår, såvitt den kan bedömas, visserligen häntyder på nedgång av dessa inkomster, men att, då denna nedgång synes ungefär motsvara den sänkning av aktiebolagsregistreringsavgif terna, som från och med detta år inträtt och vilken beräknats innebära en minskning av ämbetsverkets årsinkomster med omkring 100,000 kronor, patent- och varumärkes- samt registreringsavgifterna torde kunna för budgetåret 1929/1930 beräknas till 1,350,000 kronor.

Förevarande inkomsttitel motsvaras för närvarande å riksstatens utgiftssida av reservationsanslagen till patent- och registreringsverkets verksamhet och till dyrtidstillägg vid verket.

Under åren 1917—1920 uppgingo utbetalningarna av krigstidstillägg, krigstidshjälp och dyrtidstillägg samt tillfällig löneförbättring för verkets befattningshavare till så höga belopp, att inkomsterna icke gåvo tillgångtill täckande av utgifterna för verket, vartill även bidrog att ämbetsverket hade att bestrida resterande kostnader för uppförande och inredande av verkets nybyggnad. Med anledning härav beviljade riksdagen för åren 1921 och 1922 såsom lån med återhetalningsskyldighet anslag till ett sammanlagt belopp av 1,175,000 kronor. Denna skuld har patent- och registreringsverket av influtna inkomster under budgetåret 1927/1928 slutbetalat.

A reservationsanslaget till patent- och registreringsverkets verksamhet iorefanns vid ingången av innevarande budgetår en behållning av 824,856 kronor 14 öre. Enär de olika slagen av inkomster vid patent- och registreringsverket ej äro bundna vid kostnaderna för motsvarande delar av ämbetsverket, finner sig riksräkenskapsverket i anslutning till vad ovan, i det allmänna uttalandet om specialbudgeternas upphörande, framhållits böra föreslå, att ifrågavarande inkomsttitel från och med nästkommande budgetar frigöres från nuvarande sammankoppling med förutberörda utgiftsanslag. Härvid bör inkomsttiteln i riksstaten uppföras med det belopp, som verkligen kan antagas komma att inflyta, och vederbörande utgiftsanslag givas förslagsanslags natur.

Riksräkenskapsverket har med utgångspunkt från den behållna inkomsten för budgetåret 1927/1928 och med hänsyn tagen till den inkomstminsk-

52 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

ning, som sänkningen av aktiebolagsregistreringsavgifterna antagits medföra, beräknat uppbörden å förevarande inkomsttitel under budgetåret 1929/1930 till 1,600,000 kronor.

Bidrag till försäkringsinspektionen.

l)en betydande nedgången i den behållna inkomsten under budgetåret 1927/1928 bär föranletts därav, att genom kungörelse den 27 juni 1927 (nr 261) avgiftssatsen för försäkringsanstalternas bidrag till bestridande av kostnaden för försäkringsinspektionen nedsatts.

Inkomsttiteln har hittills motsvarats av reservationsanslagen till försäkringsinspektionens verksamhet och till dyrtidstillägg vid inspektionen. Enligt vad riksräkenskapsverket i det föregående framhållit, böra visserligen även anslagen till försäkringsinspektionen framdeles erhålla förslagsanslags natur. Men då reservationen å ämbetsverkets nuvarande huvudanslag, vid slutet av förra budgetåret 414,333 kronor <8 öre, bör öveiföras till den fond, över vilken utgifterna föreslagits skola bestridas, möter det för närvarande ej betänklighet, att inkomsterna i budgeten uppföras med samma belopp som anslagen, trots att dessa väsentligen överstiga den för budgetåret 1929,1930 påräkneliga inkomsten. Riksräkenskapsverket har fördenskull i förslagstabellen upptagit bidrag till försäkringsinspektionen med 131,700 kronor.

Inkomster av statens provningsanstalt.

Beräknad Behållen

inkomst inkomst

kronor kronor

Budgetåret 1923/1924 .............................. 254,400 215,598

» 1924/1925 250,000 225,326

» 1925/1926 250,000 240,339

» 1926/1927 250,000 258,037

» 1927/1928 250,000 266,917

1928/1929 ................................ 250,000

Stegring-

kronor

9,728

15,013

17,698

8,880

Ifrågavarande inkomsttitel motsvaras på riksstatens utgiftssida av ett för provningsanstaltens verksamhet uppfört förslagsanslag. Inkomsttiteln

Itiksräkenskapsverkcts inkomstberäkning för budgetåret 1929/ 1930. 53

och utgiftsanslaget äro emellertid icke upptagna till lika höga belopp och åro iormellt oberoende av varandra.

hör budgetåret 1929/1930 har provningsanstalten beräknat uppbörden å titeln till 270,000 kronor. Riksräkenskapsverket vill med hänsyn till den stadigvarande ökningstendensen å titeln föreslå, att inkomster av statens provningsansta It beräknas till ett belopp av 275,000 kronor.

111. Diverse inkomster.

De behållna och gjort:

redovisade inkomsterna å förevarande titel hava ut-

Budgetåret 1923/1924 » 1924/1925

» 1925/1926

» 1926/1927

» 1927,1928

» 1928/1929

Den stora nedgången från budgetåret 1926/1927 till budgetåret 1927/1928 sammanhänger därmed, att från och med sistnämnda budgetår statens andel i vinsterna av bolagen för partihandel med rusdrycker överflyttats till särskild inkomsttitel. För båda de nämnda budgetåren har därjämte minskning i behållningen förorsakats av stora institutioner av krigskonjunkturskattemedel. Detta framgår närmare av efterföljande sammandragstabell över diverseinkomsttiteln för budgetåren 1925/1926—1927/1928.

Beträffande de olika posterna i denna tabell och deras beräkning för budgetåret 1929/1930 må framhållas följande.

Vad först angår städers bidrag till statens samskolor äro — på sätt framgår, av den under inkomsttiteln »terminsavgifter från läroverken» berörda skrivelsen till riksräkenskapsverket från skolöverstyrelsen — bidrag från kommunerna till samskolorna icke längre att påräkna; och har riksräkenskapsverket i överensstämmelse härmed för budgetåret 1929/1930 icke beräknat någon inkomst av ifrågavarande slag.

Expeditionsavgifter, som huvudsakligen inflyta till utrikesdepartementet, har av nämnda departement beräknats till 230,000 kronor. Då uppbörden av expeditionsavgifter hos andra myndigheter uppgår endast till smärre belopp, har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra göra någon höjning av det av utrikesdepartementet beräknade beloppet.

Intressemedel och kursvinster m. in. utgöres till huvudsaklig del av upp-

54 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Nettoinkomster.

; Städers bidrag till statens saniskolor

! Expeditionsavgifter ............................

j Intressemedel och kursvinster in. m.

Bötesmedel ........................................

i Kristidskommissionernas överskotts-;

medel ............................................

! Andel i rusd rycks parti handelsbolagens vinster....................................j

; Hästförsäljningsmedel ........................

Återbetalda medel förhemförskaffande av krigsfångar från Ryssland och,

Sibirien............................................

! Indragna sportler........ .......................!

; Diverse................................................I

Summa!

Neltuutiiificr.

Extra inkomst- och förmögenhets-

börd hos riksgäldskontoret. För budgetåret 1929/1930 har riksgäldskontoret beräknat ränta å uppköpta statsobligationer och å utländska statspapper samt kursvinster utöver kursförluster till närmare 450,000 kronor. Därjämte har kontoret beräknat, att inflytande räntemedel å utlämnade hjälpkrediter komma att uppgå till 450,000 kronor. Sistnämnda ränteinkomster liava under budgetåren 1925/1926—1927/1928 influtit med respektive 330,298 kronor 67 öre, 648,512 kronor 51 öre och 680,853 kronor 73 öre. Att inkomsterna icke ansetts böra beräknas till mer än 450,000 kronor för budgetåret 1929/1930 sammanhänger såväl med en nedsättning av räntesatserna som med den minskning av fondens storlek, som intiätt genom hittills verkställda amorteringar. Inalles skulle såsom nettoinkomster av intressemedel och kursvinster från riksgäldskontoret kunna beräknas ett belopp av 900,000 kronor.

Sedan avräkningarna enligt 1927 års malmavtal mellan svenska staten å ena samt Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag m. fl. å andra sidan numera slutförts, har fastställts ett saldo staten tillgodo å 13,22/,820 kronoi 56 öre, vilket belopp skall av trafikaktiebolaget Grängesberg—Oxelösund

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 55

amorteras med minst eu sjättedel varje år med början den 1 januari 1932. Nämnda belopp skall emellertid förräntas efter 5 procent från och med den 1 januari 1928. Ränteinkomsterna å dessa fordringar uppgå, innan avbetalningarna pabörjats, till 661,391 kronor 3 öre.

De ränteinkomster m. m. från riksgäldskontoret och trafikaktiebolaget Urängesberg—Oxelösund, som kunna förväntas under budgetåret 1929,193(1 skulle alltså belöpa sig till 1,561,391 kronor (900,000 kronor + 661,391 kronor). Med hänsyn till att även andra ämbetsverk pläga redovisa ränteinkomster, anser sig riksräkenskapsverket kunna räkna med en behållen inkomst för budgetåret 1929/1930 å 1,650,000 kronor.

Bötesmedel synas med hänsyn till nedgången under budgetåret 1927/1928 icke böra uppföras med högre belopp än 1,600,000 kronor.

Häst försäljning smedel tillfördes titeln under budgetåret 1925/1926 med

271,000 kronor. Av nämnda medel balanserades hos statskontoret den 30 juni 3928 ett återstående belopp av 21,806 kronor 73 öre, som riksräkenskapsverket anser böra beräknas såsom disponibelt för diverseinkomsttiteln för budgetåret 1929 1930.

Återbetalda medel för hem för skuffande a o krigsfångar från Ryssland •och Sibirien hava från och med budgetåret 1925/1926 regelbundet tillgodoförts titeln, ehuru med starkt växlande belopp. Riksräkenskapsverket har under hand inhämtat, att sagda återbetalningar kunna under budgetåret 1929/1930 beräknas komma att uppgå till 50,000 kronor.

Uppbörden av indragna sportler beräknar riksräkenskapsverket med hänsyn till den ytterligare stegrade inkomsten under budgetåret 1927/1928 till 600,000 kronor.

Sista inkomstposten i tabellen är »diverse». Denna rubrik utgör sammanfattning av flera smärre poster av olika slag. Enär de under denna grupp samlade inkomsterna under budgetåren 1925/1926 och 1926/1927 utvisade betydligt mindre inkomster än under sistlidet budgetår, anser sig riksräkenskapsverket icke böra beräkna ifrågavarande inkomstpost till högre belopp än 350,000 kronor.

Vad härefter angår de poster, för vilka tabellen iRvisar utgifter överstigande inkomsterna, torde man för budgetåret 1929/1930 kunna räkna med ett gemensamt belopp för restitutioner å äldre skatter.

Av den stora utgiften för krigskonjunkturskatten under budgetåret 1927; 192S hänföra sig 4.5 miljoner kronor till bokföringsmässig avskrivning hos länsstyrelserna av under tidigare år verkställda avkortningar, vilka icke avförts i kassaräkenskaperna. Efter ingången av innevarande budgetår hava restitutionerna av krigskonjunkturskatt i betydlig grad nedgått. Under månaderna juli—oktober 1928 hava dock utgifterna belöpt sig till omkring 530,000 kronor emot omkring 1,300,000 kronor under motsvarande tid i fjor. För att möta de restitutioner av krigskonjunkturskattemedel, som kunna komma att skjutas över till det nya budgetåret, beräknar riksräkenskapsverket ett belopp av 500,000 kronor, vilket torde kunna innesluta jäm-

36 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

väl förekommande restitutioner av extra inkomst- och förmögenhetsskatt och andra äldre skatter.

Oavsett den omläggning av totalisatormedlens budgetära behandling, som riksräkenskapsverket inledningsvis berört, synas de hos statskontoret balanserade totalisatormedlen, den 30 juni 1928 uppgående till 334,154 kronor 5 öre, böra beräknas såsom inkomst för nu förevarande titel.

Detta är även fallet med den likaledes hos statskontoret redovisade fonden för anläggande av ett statsstuteri, vilken numera — sedan stuterifrågan genom beslut av 1922 års riksdag lösts — synes kunna tagas i anspråk för budgeten. Fondens behållning uppgick vid början av innevarande budgetår till ................................................................ kronor 374,254: 5 3.

Från detta belopp böra emellertid dragas

dels............................................................ kronor 15,181: 72,

utgörande återstoden av det till Flyingestuteriet anvisade icke uttagna beloppet,

dels ock.................................................... x 30,000: , » 45,181: 7 2

utgörande av 1928 års riksdag medgivna kostnader för vissa anläggningar vid Flyinge hingstdepå och stuteri.

Å fonden skulle härefter kvarstå ett

belopp av................................................................................

Till fonden kan emellertid under budgetåret 1928/1929 beräknas såsom räntemedel inflyta ett belopp av omkring

329,072: 81. 15,000: —

varför fonden vid ingången av budgetåret 1929/1930 kan beräknas uppgå till ............................................................

344,072: 8i.

Da besparingar a de tidigare anvisade medlen kunna uppstå, beräknar riksräkenskapsverket, att fonden skall kunna tillgodoföras diverseinkomsttiteln med ett avrundat belopp å 345,000 kronor.

A riksstaten för innevarande budgetår är som särskild inkomsttitel uppförd bevillning av fast egendom samt av inkomst med 3,900,000 kronor. Under sjunde huvudtiteln är såsom korresponderande anslag uppfört ett reservationsanslag till bidrag till landsting och städer, som icke deltaga i landsting, med samma belopp. Den under innevarande budgetår å förenämnda inkomsttitel belöpande uppbörden kommer att i sin helhet fördelas under hösten 1929. På grund av den nya skattelagstiftningen har riksräkenskapsverket icke beräknat inkomster av nu ifrågavarande slag. Da emellertid allt fortfarande inkomstrester kunna beräknas inflyta, anser riksräkenskapsverket, att i överensstämmelse med hittills tillämpade prin-

Riksräkenskapsverket* inkomstberäkning; för budgetåret 1929/1930. 57

ciper angående redovisningen av säduna inkomster, som äro hänförliga till titlar, vilka icke längre finnas i löpande riksstat uppförda, ifrägakommande dylika inkomster böra redovisas å titeln diverse inkomster. Härifrån böra även bestridas de restitutioner, som kunna komma att äga rum å denna skatt. Någon behållen inkomst å sagda skattetitel har riksräkenskapsverket ej beräknat.

De beräkningar för underrubrikerna av titeln diverse inkomster, för vilka bär ovan redogjorts, sammanfattar riksräkenskapsverket sålunda:

Expeditionsavgifter .................................................................... kronor 230,000

Tntressemedel och kursvinster m. m..................................... » 1,650,000

Bötesmedel .................................................................................... » 1,600,000

Hästförsäljningsmedel ................................................................ » 21,806

Återbetalda medel för hemför skaffande av krigsfångar från

Ryssland och Sibirien ............................................................ » 50,000

Indragna sportler ....................................................................... » 600,000

Totalisatormedel........................................................................... » 334,154

Ponden för anläggande av ett statsstuteri ............................ »• 345,000

Diverse............................................................................................ » 350,000

Summa kronor 5,180,960

Avgå restitutioner å äldre skatter ........................................ » 500,000

Återstå kronor 4,680,960.

Riksräkenskapsverket beräknar med stöd av vad ovan anförts den behållna inkomsten för budgetåret 1929/1930 å titeln diverse inkomster till ett avjämnat belopp av i,700,000 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet.

Postverket, bevillning. Överskott från postverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Budgetåret 1923/1924 » 1924/1925

» 1925/1926

» 1926/1927

» 1927/1928

» 1928/1929

58 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Ökningen för budgetåret 1926/1927 hänför sig till omläggning av tiden för inlevereringen av överskottsmedlen.

Generalpoststyrelsen har i underdånig skrivelse den 13 nästlidna november med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1929/1930, anfört följande:

»I sin skrivelse till -Konungen den 11 november 192 i angående bei åkning av inkomstöverskottet av postverkets verksamhet under budgetåret 1928 1929 föreslog generalpoststyrelsen, att överskottet för sistnämnda år skulle upptagas till samma belopp som det i riksstaten för budgetaret 1927/1928 uppförda, eller 13 miljoner kronor. Detta förslag godtogs av såväl Kungl. Maj:t som riksdagen. I den godkända riksstaten för budgetaret 1928 192J är alltså postverkets överskott fastställt till 13 miljoner kronor.

Verkställda förnyade beräkningar rörande postverkets driftresultat under budgetåret 1928/1929 hava givit vid handen, att det beräknade beloppet med säkerhet bör kunna tillföras statskassan. Huruvida och, i förekommande fall, med vilket belopp leveranserna av överskottsmedel kunna komma att överskjuta den sålunda angivna summan, är generalpoststyrelsen icke i tillfälle att nu avgöra.

Innan genéralpoststyrelsen ingår på beräkningen av det inkomstöverskott av poströrelsen, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1929 1930, får generalpoststyrelsen framhålla följande.

Under den dyrtid, som rådde under världskrigets senare skede och tiden närmast efter fredsslutet, blevo postverkets taxor föremål för en genomgående höjning. Sedermera hava emellertid vissa betydande taxesänkningar ägt rum. Även om nu utgående postavgifter, enligt generalpoststyrelsens uppfattning, icke kunna med hänsyn till den allmänna prisnivån anses oskäliga i förhållande till de före världskriget gällande taxorna, måste det dock ur den korresponderande allmänhetens synpunkt och särskilt för underlättande av den produktiva verksamheten och näringslivets utveckling framstå såsom synnerligen önskvärt, att postavgifterna sättas så lågt, som med nödigt aktgivande på den statsfinansiella situationen må

befinnas möjligt. ....

En allmän nedsättning av posttaxorna skulle emellertid innebara eu sa stor minskning av inkomsterna från postverket, att generalpoststyrelsen för sill del anser sig icke för närvarande böra ifrågasätta eu dylik sänkning. Däremot finner generalpoststyrelsen tidpunkten vara inne för vidtagande av en sådan reglering utav postavgifterna, som kan åstadkommas, utan att statens inkomst från postverket skall behöva upptagas till lägre belopp i riksstaten för budgetåret 1929/1930 iin i riksstaten för innevarande och närmast föregående budgetår. Inom generalpoststyrelsen liava fördenskull igångsatts utredningar i fråga om de taxeändringar, som i främsta rummet anses böra genomföras. Resultatet av dessa utredningar föreligger ännu icke, men generalpoststyrelsen skall, så snart förhållandena det medgiva, till Kungl. Maj:t ingiva förslag i ämnet. Generalpoststyrelsen utgår därvid från, att en eventuell taxenedsättning skall träda i kraft den 1 juli 1929.

Postverkets inkomster av poströrelsen kunna sammanföras i fogande fyra huvudgrupper, nämligen:

frankoteckensuppbörden,

It i ksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929 1930. 5!)

övriga inkomster av inrikes rörelsen,

inkomster av utrikes rörelsen och

inkomster av bestyr, som ligga utom ramen för postverkets egentliga verksamhet.

Av dessa grupper är frunkoteckenmppbörden den största, i det densamma omfattar ungefär 80 procent av verkets sammanlagda inkomster. Sagda uppbörd utgör samtidigt även den del av inkomsterna, som är mest beroende av konjunkturväxlingarna.

Vid tidigare tillfällen har generalpoststyrelsen framhållit, att franko teckensuppbörden, sedan portoförhöjningarnas verkningar eliminerats, vid återgången (ar 1922) efter krigsårens abnormt stora uppsving till mera normala förhållanden, stannat vid ungefärligen det belopp, som erhålles vid beräknande av 4 procents årlig ökning å förkrigstidens uppbörd. Den genomsnittliga årliga ökningen av den reducerade uppbörden under åren 1923—1927 har understigit 4 procent och för år 1928 torde, såvitt nu kan bedömas, stegringen komma att utgöra omkring 3.:. procent, d. v. s. den ökningsprocent, varmed generalpoststyrelsen räknat vid avgivandet av sitt förslag i fråga om inkomstöverskottet för budgetåret 1928/1929. Under de tio första månaderna av år 1928 utvisar nämligen uppbörden en ökning, som är nära nog precis lika stor som den beräknade, eller 3.49 procent.

Den nedgång, som ökningsprocenten sålunda företer, är emellertid icke att betrakta såsom tecken pa en begynnande stagnation i posttrafiken, utan måste anses fullt naturlig på grund av stegringen utav de absoluta uppbördsbelopp, på vilka ökningen beräknas. I sådant hänseende får generalpoststyrelsen framhålla, att exempelvis ett ökningsbelopp, som utgjort 4 procent å 1922 års reducerade uppbörd, endast motsvarar ungefär 3.:s procent å 1927 års reducerade uppbördssiffra.

Vidkommande inkomsterna för är 1929 anser generalpoststyrelsen sig böra understryka, vad styrelsen vid föregående tillfällen framhållit, nämligen vanskligheten av att beräkna frankoteckensuppbörden längre tid i förväg. För att erhålla någon ledning vid kalkylens uppgörande har emellertid generalpoststyrelsen jämväl innevarande år från landets postmästare införskaffat yttranden i fråga om den åsikt, som postmiistarna, med den personliga kännedom de äga om förhållandena inom de dem underlydande postområdena, hysa beträffande uppbörden under återstoden av år 1928 och under år 1929. Gjord sammanställning över dessa yttranden bär givit vid handen, att postmästarna kalkylerat med en ökning från år 1928 till år 1929 av allenast något över 2 procent. Ehuru detta förhållande synes böra mana till att iakttaga försiktighet vid uppbördsbeloppets beräknande för sistnämnda år, har dock generalpoststyrelsen, som utgått från att konjunkturförhållandena skola gestalta sig på ungefär samma sätt som under år 1928, ansett sig kunna förutsätta, att åtminstone någon mera väsentlig ändring icke skall inträda uti den kontinuerliga stegring, som poströrelsen företett under de senare åren. Under sådana förhållanden har styrelsen funnit sig böra räkna med, att frankoteckensuppbörden trots de förenämnda taxesänkningarna skall komma att uppvisa en ök ning under år 1929 vid jämförelse med år 1928 av omkring 1.5 miljoner kronor.

Den andra inkomstgruppen, övriga inkomster av inrikes rörelsen, omfattar avgifter för tidningsabonnemang samt för befordran av utgivarkorsband och tidningsbilagor, avgifter för fackavläggning, registrering av ankomna värdeförsändelser, bokföring av postavgifter in. m. Även i dessa

(IO Riksräkeuskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

inkomster anser generalpoststyrelsen sig kunna beräkna någon stegring under år 1929, särskilt på grund av konstaterad ökning utav vissa större tidningars årsvikt. Inkomststegringen beträffande tidningsabonnemangen motverkas emellertid i viss mån av sjunkande ersättningsbelopp för bokföring av postavgifter. Den omständigheten, att allt flera korrespondenter anskaffa frankostämplingsmaskiner för frankering av egen post, med för nämligen, att antalet innehavare av postböcker minskas.

Inkomsterna av utrikes rörelsen torde däremot bliva mindre år 1929 än år 1928. Visserligen synes postverket tillkommande ersättning för transitering av utländsk brevpost komma att — liksom fallet är under år 1928- — med ett obetydligt belopp överstiga de utgifter för sådant ändamål, som postverket har att utgiva till främmande postförvaltningar. Men detta förhållande kan icke beräknas på långt när uppväga den inkomstminskning, som emotses i fråga om portoandelar för utrikes försändelser på grund därav, att svenska postverket torde under år 1928 från ett land tillföras portoandelar för paket för fem kvartal mot för fyra kvartal under år 1929.

Vidkommande slutligen postverkets inkomster av bestyr, som ligga utom ramen för verkets egentliga verksamhet, får generalpoststyrelsen anföra följande.

Ersättningen för stämpelväsendets handhavande och för postverkets bestyr med kronoskatteuppbörden ä landsbygden beräknas uppgå till ungefär enahanda belopp som do, vilka härför influtit till postverket under år 1928. För postverkets bestyr med utbetalningen av folkpensioner tordedäremot ersättningen komma att undergå någon stegring med anledning av ökning av antalet pensionsutbetalningar. Ersättningen utgår nämligen i förhållande till sagda antal. Ä riksstaten för budgetåret 1928 1929 ärtor gäldande av ersättningen i fråga beviljat eif förslagsanslag av 235,000 kronor. Såvitt nu kan bedömas torde detta belopp komma att underskridas med några tusental kronor.

Gottgörelsen för inkasserande av radiolicensavgifter, vilken för år 1927 belöpt sig till ungefär 50,000 kronor och för innevarande år torde bliva något högre, kommer att år 1929 nedgå på grund av den minskning av ersättningen till postverket, som vidtagits såsom en följd av verkställd omläggning och förenkling av inkasseringssystemet.

Ersättningen för postsparbanksgöromålens handhavande består i dels gottgörelse för direkta merutgifter, åsamkade av postsparbankens inordnande i postverket, dels ock ersättning för postsparbanksgöromålens handläggning å postanstalterna. För täckande av de direkta merutgifterna beräknas under år 1929 ett belopp av cirka 800,000 kronor bliva erforderligt. Denna summa är i det samtidigt härmed avgivna förslaget till driftkostnadsstat för år 1929 inräknad i anslagsbeloppen å vederbörande utgiftstitlar. Gottgörelsen för postanstalternas bestyr med postsparbanksgöromålen, vilken för det år, varom nu är fråga, är fastställd genom Kungl. Majrts beslut den 10 december 1926, belöper sig till 750,000 kronor. Å inkomstsidan uppföres sålunda nu ett belopp av 1,550,000 kronor såsom ersättning för postsparbanksgöromålens bestridande.

Inkomsten från postgirorörelsen fördelar sig i gottgörelse för de nettokostnader, som förorsakas av rörelsegrenen, och vinst å girorörelsen. På grund av det uppsving, postgirorörelsen företett, hava dessa utgifter stegrats år från år. Sålunda uppgingo desamma åren 1926 och 1927 till i avrundade tal 584,000 kronor respektive 1,038,000 kronor. Under år 1928 torde

It iksräkenskapsverkets iiikomstheräkning för budgetåret 1929/1930. lil

<ie belöpa sig til] cirka 1,300,000 kronor, och lör År 102!) beräknas desamma, enlitfl a vederbörande hyra gjorda kalkyler, komma att stiga till cirka 1 ,.>00,000 kronor. Den del av ifrågavarande kostnadssumma, som hänför sig till direkta utgifter för postgirokontoret, är inräknad å de olika utgiftstitlarna i förslaget till driftkostnadsstat för år 1920.

Vidkommande vinsten a postgirorörelsen får generalpoststyrelsen erinra däiom, att^enligt den undrade lydelse, som 12 § i förordningen den 11 juli 1924 (nr 378) angående postgirorörelsen erhållit genom Kungl. Maj:ts förordning den 24 maj 1028 (Sv. ffs. nr 143), av den å postgirorörelsen uppkommande vinst ma enligt Kungl. Maj:ts bestämmande ärligen avsättas högst hälften till en reservfond. Då nu verkställda överslagsberäkningar rörande det ekonomiska resultatet av rörelsegrenen givit till resultat, att densamma kan antagas komma att under år 1929 lämna ett överskott av omkring 200,000 kronor, räknar generalpoststyrelsen med att allenast hälften av denna summa, eller omkring 100,000 kronor, skall komma poströrelsen till godo i form av vinst å postgirorörelsen.

Det sammanlagda belopp, som generalpoststyrelsen no uppför bland inkomsterna såsom härledande från postgirorörelsen, utgör sålunda 1 600 000 kronor.

T aY sålunda anförts vill det synas generalpoststyrelsen att,

med vidtagande från och med den 1 juli 1929 av portosänkningar i den omfattning som generalpoststyrelsen ovan antytt, postverkets inkomster av postrorelsen under år 1929 kunna beräknas uppgå till cirka 74.7 miljoner kronor. Häremot svara driftkostnader, som enligt det samtidigt avgivna iorslaget till driftkostnadsstat för år 1929 äro beräknade till 61.2 miljoner kronor. Den godkända driftkostnadsstaten för år 1928 slutar å en summa av o9,12a,000 kronor. Ökningen i driftutgifterna år 1929, 2,075,000 kronor, ur huvudsakligen föranledd dels av beräknad stegring av poströrelsen i allmänhet samt postsparbanks- och postgirorörelsen ävensom av de förbättringar i fråga om särskilt landsbygdens postförbindelser och postanordningar, som generalpoststyrelsen anser böra genomföras, dels ock där av att dyrtidstillagget åt personalen är för år 1929 beräknat enligt en levnadskostnadsindex av 172, medan dyrtidstilläggsanslaget för år 1928 är fastställt under förutsättning, att det genomsnittliga indextalet skulle utgöra 170.

Det ekonomiska resultatet av poströrelsen under år 1929 skulle sålunda stalla sig på följande sätt:

inkomster............................................ 74.7 miljoner kronor

driftkostnader .................................... 01.2 » ;>

överskott 13.5 miljoner kronor

1(1£frest sa“ma Posttaxor komme att tillämpas under hela budgetåret 1929' 1930 som under ar 1929, skulle generalpoststyrelsen icke hava anledning att nnat oyerskottsbelopp för budgetåret i fråga än för kalenderaret 1929. Genomförandet vid mitten av år 1929 av de förberörda porto- «w^grrnf"t0rldei e1m®llertld0 bora “ed nödvändighet innebära, att över-

sammo oh måste beraknas nnderstiga överskottet för

samma tid ar 1929 med ett belopp, som ungefär motsvarar portosänkningens inverkan under de månader av år 1930, för vilka överskott antages

t TT lnfVe-r?VTC den } 193°- Generalpoststyrelsen räknar emel-

lertid med, att statskassan skall under budgetåret 1929/1930 kunna tillföras

62 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

lika stort överskottsbelopp som det i riksstaten för budgeåret 1928/1929 upptagna beloppet, eller 13 miljoner kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts föreslår generalpoststyrelsen, att inkomstöverskottet av poströrelsen upptages i riksstaten för budgetåret 1929/1930 till 13 miljoner kronor.»

Under förutsättning att den ifrågasatta regleringen av postavgifterna kommer att genomföras, har riksräkenskapsverket, i avsaknad av närmare uppgifter om den ekonomiska innebörden av nämnda reglering, ansett sig böra i inkomsttabellen uppföra postverkets överskott med det av generalpoststyrelsen föreslagna beloppet 13,000,000 kronor.

Telegrafverket. Överskottet från telegrafverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Beräknad

inkomst

kronor

Budgetåret 1923/1924 ................... 18,000,000

» 1924/1925 .................... 17,000,000

» 1925/1926 16,200,000

» 1926/1927.................... 18,000,000

» 1927/1928 19,000,000

» 1928/1929 20,000,000

Behållen

inkomst

kronor

21,111,597

18,551,622

17,861,185

18,779,827

20,919,432

Stegring + Nedgång — kronor

— 2,559,975

— 690,437 + 918,642 + 2,139,605

I underdånig skrivelse den 15 nästlidna november med förslag till beräkning av telegrafverkets inkomstöverskott anför telegrafstyrelsen följande:

»Storleken av telegrafverkets inkomster och deras årliga stegring under senaste tioårsperioden framgår av följande tablå:

För år 1928 beräknar telegrafstyrelsen nu enligt närslutna bilaga inkomsterna till omkring 89,750,000 kronor, innebärande en ökning från år 1927 med 3,269,608 kronor eller 3.s procent.

Iliksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 63.

Inkomsterna för år 1929 kunna beräknas till 90,800,000 kronor, motsvarande eu ökning från år 1928 av 1,050,000 kronor eller 1.2 procent.

Telegrafstyrelsen har därvid räknat med sänkning av vissa avgifter, rörande vilka det enligt gällande telefonreglemente tillkommer styrelsen att besluta, nämligen dels inträdesavgifter för ledningar och kablar, dels flyttningsavgifter och dels abonnemangsavgifter för sådana telefonabonnemang, som förekomma i lokaler, vilka av närings- och yrkesidkare användas för rörelsens bedrivande. Sistnämnda avgiftssänkning innebär, att telegrafstyrelsen ej vidare kommer att begagna sig av den rätt, som enligt stagdandet i telefonreglementet § 10 mom. 2, anmärkning 2, är lämnad styrelsen att ej medgiva uppsättandet av abonnemang av lägsta avgiftsklassen i nyss nämnda slag av lokaler.

Driftkostnaderna för år 1928, vilka i driftkostnadsstaten äro upptagna till 69,165,000 kronor, komma enligt nu verkställda beräkningar att uppgå till omkring 68,690,000 kronor. I det förslag till stat för telegrafverkets driftkostnader år 1929, som samtidigt härmed avgives, hava samma kostnader upptagits till 70,463,000 kronor.

Överskottet av telegrafverkets rörelse har under senaste tioårsperioden utgjort:

Enligt ovan gjorda beräkningar över inkomster och driftkostnader skulle överskottet för år 1929 bliva omkring 20,300,000 kronor. Enär det kapital, som under år 1929 skall förräntas, torde kunna uppskattas till omkring 320,000,000 kronor, skulle avkastningen för år 1929 således motsvara omkring 6.3 procent.»

På grund av vad sålunda anförts bär telegrafstyrelsen föreslagit, att telegrafverket för år 1928 upptages i riksstaten med 20,300,000 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1928 har telegrafstyrelsen anfört, att styrelsen beträffande konjunkturförhållandena antagit, att rörelsen kommer att fortgå i samma takt som under de senaste åren varit fallet, att någon större rubbbning i löneskalorna eller dyrtidstilläggen ej kommer att ske samt att de nuvarande taxorna icke komma att ändras i annan mån än som angivits i det till Kungl. Majt avgivna utlåtandet.

Enligt de av telegrafstyrelsen ovan meddelade beräkningarna skulle

64 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

nettoinkomsterna av telegrafverkets rörelse för åren 1925—1928 bliva följande, i jämna tusental räknat:

1925 ........................................................ kronor 16,861,000

1926 ........................................................ » 17,780,000

1927 ....................................................... » 18,919,000

1928 ........................................................ » 21,060,000.

Med hänsyn till den inkomststegring, som sålunda faktiskt ägt rum, och under beaktande av att den tidsperiod, för vilken telegrafverket bör inleverera överskottsmedel under budgetåret 1929,1930, omfattar jämväl en avsevärd del av år 1930, anser riksräkenskapsverket, att inkomsten från telegrafverket å den nya riksstaten bör kunna, även med nedsättning av vissa avgifter, höjas ej obetydligt utöver vad telegrafstyrelsen föreslagit. Riksräkenskapsverket har fördenskull i förslagstabellen uppfört telegrafverket med ett inkomstbelopp av i avjämnat tal 21,000,000 kronor.

Statens järnvägar. Överskottet från statens järnvägar har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Beräknad Behållen

inkomst inkomst

kronor kronor

Budgetåret 1923/1924 28,000,000 42,161,257

» 1924/1925 36,000,000 30,661,301

> 1925/1926 36,000,000 35,551,092

» 1926/1927 39,400,000 31,210,286

» 1927/1928 34,000,000 30,761,891

1928/1929 ............ 31,500,000

Stegring + Nedgång — kronor

— 11,499,956 + 4,889,791

— 4,340,806

448,395

Den definitiva beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar, som järnvägsstyrelsen instruktionsenligt har att avgiva för budgetåret 1929/1930, lär enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat ej kunna avlåtas i så god tid, att riksräkenskapsverket kan uppskjuta avgivandet av sin allmänna inkomstberäkning i avvaktan på järnvägsstyrelsens beslut. Vid sådant förhållande torde riksräkenskapsverket framdeles få närmare yttra sig angående beräkningen av järn vägsmedlen. Under hand har riksräkenskapsverket emellertid erfarit, att med all sannolikhet järnvägsstyrelsen kommer att föreslå en beräkning av inkomstposten i fråga till 37 miljoner kronor. Vid sådant förhållande får riksräkenskapsverket för närvarande allenast provisoriskt i inkomsttabellen uppföra statens järnvägar med det angivna beloppet, 37,000,000 kronor.

Statens vattenfallsverk. Överskottet för statens vattenfallsverk har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 65

Budgetåret 1923/1924 » 1924/1925

» 1925/1926

» 1926/1927

» 1927/1928

» 1928/1929

Stegring + Nedgång — kronor

+ 3,596,461 + 1,357,844 — 232,768

+ 5,766,952

Den starka uppgången mellan budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 hänför sig till framflyttning av tiden för inleverering av överskottsmedlen. Beträffande det i löpande riksstat beräknade inkomstbeloppet vill riksräkenskapsverket erinra, att såsom inkomst från fastighetsförvaltningen medläknats ett engångsbelopp av omkring 675,000 kronor på grund av viss fastighetsförsäljning.

T underdånig skrivelse den 17 november 1928 angående förslag till beräkning av inkomstöverskottet å statens vattenfallsverks rörelse anför vattenfallsstyrelsen bland annat följande:

»Statens vattenfallsverks beräknade driftöverskott för kalenderåret 1929 iramgår av nedanstående uppställning:

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

66 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Vid beräkningen av driftöverskotten för de olika kraftverken har ej iakttagits den fördelning av inkomsterna mellan de till det s. k. centralblocket hörande kraftverken, d. v. s. Trollhätte, Älvkarleby och Motala kraftverk samt Västerås kraftverk med västra stamlinjen, som skall aga rum i samband med vederbörande bokslut, men inverkar denna omständighet emellertid icke på den totala summan av inkomsterna.

För den elektriska driften å statsbanelinjen Stockholm—Goteborg har beräknats en inkomst av 1,914,000 kronor i form av kraftavgifter från statens järnvägar, vilken inkomst i ovanstående beräkning tillforts Vasteras kraftverk med västra stamlinjen. Bland inkomsterna för Porjus kraftverk ingår ett belopp av 1,200,000 kronor, som beräknas utgöra ersättning från statens järnvägar för kraft till riksgränsbanan.

Inkomsterna för kraftverken äro i övrigt beräknade under förutsättning av en normal utveckling av rörelsen. Inkomstberäkningen för kanalverken är grundad på samma trafikmängd, som beräknas framgå under innevarande år. ...... „

Vid beräkningen av driftkostnaderna har antagits, att dyrtidstiliaggen till tjänstemännen under år 1929 komma att utgå efter samma procenttal, som gäller under innevarande års sista kvartal.

Av ovannämnda på kalenderåret 1929 belöpande driftöverskott hava 3 400 000 och 100,000 kronor från respektive kraftverken och fastighetsförvaltningen tagits i anspråk för riksstaten för budgetåret 1928 1929. Å andra sidan torde av 1930 års driftöverskott 3,600,000 kronor från kraftverken och 100,000 kronor från fastighetsförvaltningen kunna avses för riksstaten för budgetåret 1929 1930. De statens vattenfallsverks överskottsmedel, som kunna disponeras för 1929/1930 års riksstat, bliva alltså för kraftverken 14.480,000 - 3,400,000 + 3,600,000 = 14,680,000 kronor, för kanalverken 365,000 kronor och för fastighetsförvaltningen 2oo,000 — 100,000 +

100,000 = 255,000 kronor. „ , .

I överensstämmelse med det sålunda anförda far vattentallsstyi elsen i underdånighet avgiva följande förslag till beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1 juli 1929—30 juni 1930:

Statens vattenfallsverk:

Kraftverk .................................... kronor 14,680,000: —

Kanalverk....................................... * 365,000:

Fastighetsförvaltning ................... »____255,000:

Säger för statens vattenfallsverk kronor 15,300,000: —»

Riksräkenskapsverket, som ej har något att erinra mot de förutsättningar, från vilka vattenfallsstyrelsen i sin inkomstberäkning utgått, hemställer, att inkomsterna från statens vattenfallsverk, med den fördelning vattenfallsstyrelsen föreslagit, för budgetåret 1929/1930 beräknas till sammanlagt 15,300,000 kronor.

Statens domäner. Överskottet för domänverket har i riksstaten beräknats och enligt budgetredovisningen influtit med:

IUksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 67

medel även för tidigare år. Med inkomsterna för tiden efter nämnda budgetår är jämförligt det i siffran för 1923,1924 ingående vinstbeloppet för 1923, 9,991,740 kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 28 november 1928 har domänstyrelsen rörande beräknandet av förevarande titel anfört följande:

»De inkomster, som tillföras statens domäners fond, utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna ävensom, i mindre utsträckning, av inkomster från statens jordbruksegendomar. Under det att inkomsterna för de senare äro jämförelsevis konstanta, kunna däremot inkomsterna från statsskogarna visa högst väsentliga växlingar under skilda år allt efter utvecklingen av läget på världsmarknaden för trävaror och papper. Att med någon större grad av visshet nu kunna förutsäga detta läge under 1929 är givetvis icke möjligt. Under den förutsättningen emellertid, att trävaruprisen under 1929 komma att hålla sig i ungefär samma nivå som under innevarande år, uppskattar domänstyrelsen nettoinkomsterna från statens skogar och domäner för år 1929 till 12 miljoner kronor.»

Såsom av sammanställningen i det föregående framgår, har den behållna inkomsten av statens domäner företett avsevärda stegringar under senare budgetår. På de skäl domänstyrelsen i sin ovan återgivna skrivelse anfört, har emellertid riksräkenskapsverket icke ansett sig kunna för budgetåret 1929/1930 räkna med högre överskottsbelopp än det av domänstyrelsen angivna, om än detta belopp synes lågt i jämförelse med utfallet å titeln för budgetåret 1927/1928.

Riksräkenskapsverket har fördenskull i inkomsttabellen uppfört statens domäner med ett belopp av 12,000,000 kronor.

Statens reproduktionsanstalt.

68 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Från och med budgetåret 1926/1927 redovisas i riksstaten överskottet å denna anstalts verksamhet under rubriken »Statens affärsverksamhet». Lantmäteristyrelsen har med skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1928 överlämnat ett utlåtande från direktören för reproduktionsanstalten rörande beräkningen av inkomsten från anstalten för budgetåret 1929/1930. I detta utlåtande hålles före, att överskottet för nämnda budgetår ej bör beräknas till högre belopp än 20,000 kronor, enär utrustningen av anstaltens typografiska avdelning är otillräcklig, samt driftsresultatet för året i viss mån kommer att nedgå till följd av flyttning till andra lokaler.

Riksräkenskapsverket hemställer, att inkomsten från statens reproduktionsanstalt i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptages till 20,000 kronor.

II. Statens aktier.

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag. För nedanstående budgetår har utdelningen från detta bolag sammanlagt beräknats till och influtit med

följande belopp:

Beräknad

inkomst

kronor

Behållen

inkomst

kronor

Stegring

kronor

Budgetåret 1923/1924 .................... 3,390,000 2,960,918

» 1924/1925 3,290,000 3,007,516

» 1925/1926 3,642,500 3,838,939

» 1926/1927 4,405,000 5,076,630

» 1927/1928 5,650,000 5,265,924

> 1928/1929 6,000,000 —

46,598

831,423

1,237,691

189,294

Det av 1927 års riksdag antagna förslaget till avtal mellan staten och Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag m. fl. innebär helt nya bestämmelser rörande malmbrytningens storlek samt beräkningen av royalty och vinstutdelning m. m. ävensom bortfallande av den tidigare uppdelningen av inkomsttiteln.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 3 november 1928 bar Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag beträffande den statsverket tillkommande royaltyn meddelat, att om bortfraktningen av malm från gruvorna i Kiiruna, Luossavaara och Malmberget under bokföringsåret 1928/1929 komma att enligt beräkning uppgå till 7,800,000 ton, den staten bärå tillkommande royaltyn å 1 krona 50 öre per ton skulle utgöra 11,700,000 kronor att inbetalas till statsverket den 30 september 1929.

I avseende å den inkomst av vinstutdelning, som statsverket kan påräkna från bolaget under budgetåret 1929/1930, har bolaget i skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 innevarande manad meddelat, att om reserv-

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 69

fonden tages i anspråk för det gångna årets förlust — såsom av styrelsen föreslagits — för räkenskapsåret 1928/1929 kan beräknas uppstå en utdelningsbar nettovinst för staten såsom preferensaktieägare av cirka

2,150,000 kronor, vilket belopp i så fall är att inbetala till statsverket i december 1929.

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse med de av bolaget sålunda verkställda beräkningarna upptagit utdelning i Luossavaara_

Kiirunavaara aktiebolag till 13,850,000 kronor.

Den successiva nedgången av aktieinkomsten från och med budgetåret 1924/1925 har föranletts av vidtagna överflyttningar av statens inkomster av tobaksförbrukningen från aktieutdelning i monopolbolaget till tobaksskatt.

Enligt meddelande från bolaget uppskattar detta utdelningen å stamaktiekapitalet under budgetåret 1929/1930 till samma belopp som för innevarande budgetår.

Riksräkenskapsverket har i sin förslagsberäkning upptagit titeln med oförändrat belopp 3,770,000 kronor.

De aktieinkomster, för vilka ovan redogjorts, äro hänförliga till statens aktieinnehav, redovisat å fonden för statens aktier. Tillgångarna å nämnda fond utgöras emellertid även av aktier i andra företag än de båda nu nämnda bolagen. De största aktieposterna i övrigt bestå av aktier i Ostkustbanans aktiebolag med 15,000,000 kronor och i aktiebolaget Jordbrukarbanken med 14,875,000 kronor, vilket sistnämnda belopp på grund av anslag å nu löpande riksstat kommer att ökas med 4,904,400 kronor. Riksräkenskapsverket har förf rågat sig hos sagda bolag, huruvida någon utdelningsbar inkomst vore att förvänta under budgetåret 1929/1930. Bolagen hava emellertid i skrivelser den 1 respektive 29 november 1928 meddelat, att dylik utdelning icke kan påräknas.

70 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

III. Statens utlåningsfonder.

Överskotten från statens utlåningsfonder hava sammanlagt för nedanstående år beräknats till, respektive redovisats med följande belopp:

I enlighet med riksräkenskapsverket delgivna, i statskontoret respektive riksgäldskontoret verkställda beräkningar har riksräkenskapsverket i inkomstabellen upptagit nedanstående belopp såsom överskott från statens utlåningsfonder:

Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

kronor

Allmänna järnvägslånefonden ................................................

Bibanelånefonden .......................................................................

Vattenkraftslånefonden .............................................................

Allmänna byggnadslånefonden .............................................

Luftfartslånefonden ...................................................................

Fonden för räntefria studielån ..............................................

Statens avdikningslånefond......................................................

Egnahemslånefonden....................................................................

Fiskerilånefonden .......................................................................

Dräneringsfonden ........................................................................

Norrländska nyodlingsfonden....................................................

Jordförmedlingsf onden...............................................................

Lånefonden för inköp av ädla avelsston ................................

Täckdikningslånefonden ..........................................................

Allmänna nyodlingsfonden ........................................................

Norrländska andelsmejerifonden...............................................

Kraftledningslånefonden ............................................................

Gödselvårdslånefonden ................................................................

Hemslö jdslånef onden....................................................................

Västerbottens och Norrbottens nybygges- och bostadsför-

bättringslånefond ........................................

Lånefonden för inköp av renar.......................

Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond

380.000 15,300

100.000 100

50.000 100

200,000

15.000 640,000

35.000 4,000

3.000 100

Riksräkcnskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 71

Riksgäldskontoret har beräknat förevarande titel för budgetåret 1929/1930 till 1,200,000 kronor. I detta belopp ingå dels 791,752 kronor 73 öre, utgörande räntor å lån till Ostkustbanans aktiebolag, dels ock 300,000 kronor, utgörande ränta å lån till aktiebolaget Svenska amerikalinjen.

Riksräkenskapsverket har i enlighet med riksgäldskontorets beräkning i inkomsttabellen upptagit ifrågavarande titel med 1,200,000 kronor.

Y. Statsverkets fond av rusdrycksmedel.

överskotten från denna fond hava utgjort:

Avkastningen av denna fond bar i enlighet med av statskontorets fondbyrå gjord beräkning av riksräkenskapsverket upptagits till i,000,000 kronor.

C. Andel i riksbankens vinst.

Beräkning av denna inkomstpost torde icke förväntas av riksräkenskapsverket. Riksräkenskapsverket kan emellertid i detta sammanhang ej undgå att vidröra en fråga, som är av betydelse för riksbanksvinstens i riksstaten redovisade storlek. Ämbetsverket syftar härmed på den avsättning, som

72 Riksräkenskapsverket» inkomstberäkning lör budgetåret 1929/1930.

årligen plägar äga rum till den av riksbanken förvaltade avbetalningslånefonden. Denna fond är till sin natur likartad med de utlåningsfonder, som handhavas av riksgäldskontoret. Det synes därför riksräkenskapsverket vara med budgetprinciperna i övrigt mest överensstämmande, att kapitalökningen å riksbankens avbetalningslånefond sker genom anslag å riksstaten, varav följer att inkomsterna å fonden böra upptagas bland överskotten från övriga utlåningsfonder samt att fondens kapital och förändringarna däri redovisas i rikshuvudboken.

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar.

I underdånig skrivelse den 13 november 1928 har riksräkenskapsverket föreslagit, att beträffande anslag till verkliga utgifter måtte för budgetens finansiering tagas i anspråk obehövliga reservationer å anslag dels anvisade senast å riksstaten för första halvåret 1923 med 923,827 kronor 64 öre och dels uppförda å senare riksstater med 88,747 kronor 50 öre. Av reservationer å kapitalökningsanslag, anvisade av andra statsinkomster än lånemedel, har riksräkenskapsverket samtidigt beräknat såsom disponibla för riksstaten för budgetåret 1929/1930 1,195,537 kronor 22 öre.

Därest vad riksräkenskapsverket ovan förordat rörande upphävandet av det formella sambandet mellan vissa inkomst- och utgiftstitlar vinner Kungl. Maj:ts bifall, böra de den 30 juni 1929 kvarstående reservationerna å nedanstående anslag tillgodoföras budgeten såsom i anspråk tagna reservationer. Riksräkenskapsverket har beräknat behållningarna å dessa anslag vid nämnda tidpunkt till följande belopp:

VII B 4. Mynt- och justeringsverket................................ kronor 600,000

VIII K 15. Statens biografbyrå ............................................ » 175,000

IX E 5. Hästavelns befrämjande .................................... » 650,000

X B 16. Patent- och registreringsverket ........................ » 1,275,000

Summa kronor 2,700,000

De av automobilskattemedel bildade anslagsreservationerna kunna däremot ej tagas i anspråk för den nya budgeten, även om sambandet mellan anslag och inkomsttitel löses, utan få reservationsanslagen i så fall kvarstå i budgetredovisningen under avvecklingstiden.

I fråga om övriga reservationsanslag, som äro ställda i beroende av motsvarande inkomsttitlar, har riksräkenskapsverket ifrågasatt uppläggande av särskilda fonder, till vilka den 1 juli 1929 befintliga reservationer skulle överföras. På samma sätt borde automobilskattereservationerna liksom reservationen å anslaget till patent- och registreringsverket behandlas, för den händelse den ifrågasatta fullständiga frikopplingen av anslag och inkomsttitel ej skulle genomföras.

It i k« räkenskaps v erkels inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 73

1 underdånig skrivelse den 29 september 1928 bär vattenfallsstyrelsen betråflande anslaget 1918 XIV D 7, Älvkarleby kraftverk: Förlagskapital för anskaflande av bränsle för Västerås ångkraftstation, anfört:

»Utav detta anslag ha tidigare återlevererats och tagits i anspråk för budgeten sammanlagt 500,000 kronor, så att den för ändamålet disponibla delen av anslaget utgör 200,000 kronor. Då bränsleförlaget numera påföres materialie-kontot, användes anslaget för närvarande endast till täckande av anskaffningskostnaderna för de för torvtillverkning avsedda fastigheter och anläggningar. Å anslaget fanns vid ingången av innevarande budgetår en behållning av 81,659 kronor, vilken behållning beräknas komma att genom ytterligare avskrivning å nyssnämnda anläggningars bokförda värde ökas till 100,000 kronor vid utgången av samma budgetår.»

Enär vattenfallsstyrelsen icke — jämlikt 3 § i kungörelsen den 14 juni

1928 (nr 209) med vissa bestämmelser angående äldre reservationsanslag__

framställt begäran om fortsatt anlitande av anslaget under budgetåret 19291930, torde detsamma, som innestår hos vattenfallsstyrelsen, böra inlevereras till statskontoret och tillgodoföras budgeten såsom i anspråk tagen kapitaltillgång.

I en riksräkenskapsverket tillhandakommen förslagsberäkning över riksgäldskontorets inkomster har beräknats att av allmänna byggnadslånefondens medel 24,800 kronor kunna tagas i anspråk för budgeten.

Riksräkenskapsverket har i inkomsttabellen uppfört förestående kapitaltillgångar med följande belopp:

Reservationer å anslag för verkliga utgifter ........................ kronor 3,712,575

Reservationer å anslag för kapitalökning ............................ » 1,195,537

Statens produktiva fonder:

Statsverkets fond av rusdrycksmedel ................................ » _

Övriga fonder........................................................................... » 124,800

E. Lånemedel.

Vid behandlingen av lånebudgeten i årets statsverksproposition ifrågasatte dåvarande statsrådet och chefen för finansdepartementet, huruvida tillräcklig anledning förelåge att i budgeten redovisa vare sig de av tillfälliga lånemedel utgående anslagen eller de tid efter annan verkställda återbetalningarna av dylika medel. Regleringen av ifrågavarande förskottsförfarande över budgeten syntes nämligen huvudsakligen tillgodose ett rent redovisningssyfte men medförde den olägenheten, att budgetens omslutning till men för jämförbarheten olika år emellan ökades.

Riksräkenskapsverket anbefalldes sedermera att verkställa utredning rörande möjligheten och lämpligheten av att ur riksstaten helt eller delvis utbryta redovisningen av tillfälliga lånemedel och av dylika medel utgående anslag ävensom utforma närmare riktlinjer, huruvida i uppkommande fall fasta eller tillfälliga lånemedel borde komma till användning. Vidare

74 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

uppdrogs åt riksräkenskapsverket att underkasta spörsmålet om den bokföringsmässiga redovisningen av de tillfälliga lånemedlen och dessas användning behörig prövning. I detta ärende avgav riksräkenskapsverket underdånigt utlåtande den 29 oktoher 1928.

I nu förevarande sammanhang torde i fråga om nämnda utlåtande allenast behöva erinras att riksräkenskapsverkets yttrande utmynnade i förslag, att för framtiden åtskillnad icke skulle göras mellan fasta och tillfälliga lånemedel, utan att dessa borde sammanföras under en gemensam avdelning benämnd »lånemedel» med underrubriker endast för i anspråk tagna reservationer, återbetalningar samt övriga lånemedel. Slutsumman av lånemedelsinkomsterna skulle liksom hittills direkt korrespondera gentemot de anvisade lånemedelsanslagen, vare sig dessa hade karaktären a a fastare eller mera tillfällig placering. Vid inträffande återbetalningar skulle inkomsterna redovisas endast å riksstatens inkomstsida såsom återbetalningar av lånemedel, varvid den nya upplåningen komme att minskas med ett mot återbetalningarna svarande belopp.

I anslutning till de av riksräkenskapsverket sålunda förordade principerna har riksräkenskapsverket i efterföljande framställning sammanfört påräkneliga äldre lånemedel under grupperna: i anspråk tagna reservationer och återbetalningar. I fråga om övriga lånemedel torde beräkning icke förväntas från riksräkenskapsverket.

Vad först angår i anspråk tagna reservationer, har riksräkenskapsverket i underdånig skrivelse den 13 november 1928 föreslagit, att ett belopp av 3,260,252 kronor 87 öre, utgörande reservationer å anslag täckta av lånemedel, skall tagas i anspråk för budgeten.

Till samma rubrik bör vidare hänföras i förslagsberäkningen över riksgäldskontorets inkomster för budgetåret 1929,1930 upptagen obehövlig reservationstillgång å anslaget 1926/1927 Ufk. V 2, Lån till aktiebolaget svenska amerikalinjen, å 2,000,000 kronor.

Under rubriken återbetalningar bör, enligt riksgäldskontorets ovannämnda förslagsberäkning, upptagas kapitalavbetalning å allmänna järnvägslånefonden med 850,000 kronor.

Till riksgäldskontoret hava följande av lånemedel anvisade anslagsmedel återlevererats från statskontoret, telegrafverket och statens järnvägar, vilka icke längre äro erforderliga för sina ursprungliga ändamål och som icke tillgodoförts respektive anslag i budgetredovisningen, nämligen:

1917. XV. 3. Lånefonden för bekämpande av ar-

betslösheten bland stenarbetare., kronor 44,700: —

1918. XIV. B 1. Inköp och bebyggande av fastigheter ................................. * 256:71

T. 1921. Ufk. I. C 6. Dubbelspår Rönninge—Järna m.m. » 20,000: —

T. 1921. Ufk. VIII. Varukredit åt vissa nödlidande

länder .................................. » 156,916:4 7

1923/24. Ufk. I. B 2. Radiostation för trafik med Amerikas Förenta Stater ............... » _6,000: —

Summa kronor 227,873: 18

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 75

1 underdånig skrivelse den 28 september 1928 angående behållning å äldre reservationsanslag, som ställts till postverkets förfogande, har generalpoststyrelsen meddelat, att av det belopp å 500,000 kronor, som jämlikt brev den 9 december 1921 och 31 mars 1922 ställts till generalpoststyrelsens förfogande för beviljande av bostadslån åt tjänstemän vid postverket från anslaget 1921 Ufk. I E 1, Bostadshus för tjänstemän vid postverket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk, förefinnes en behållning i postverkets räkenskaper å 115,486 kronor 20 öre. Beträffande denna behållning har generalpoststyrelsen anfört följande:

»Av behållningen utgöras 17,000 kronor av medel, vilka icke kommit att utlämnas såsom bostadslån, och återstoden, eller 98,486 kronor 20 öre, av influtna amorteringar å lånen samt till fullo återbetalade lån.

Några bestämmelser rörande användning eller återleverans av nu ifrågavarande medel finnas icke utfärdade. Emellertid är det icke uteslutet, att det kan vara för postverket fördelaktigt eller att verket kan nödgas övertaga med tillhjälp av bostadslån åstadkommet bostadshus, och för sådant ändamål böra medel oundgängligen finnas disponibla. Dylikt övertagande är redan förutsett, i det att de huvudgrunder för utlämnande av bostadslån, som fastställts genom kungi. brevet den 9 december 1921, stadga skyldighet för tjänsteman att under vissa förutsättningar hembjuda fastigheten till verket. Inlösen av fastighet kan även bliva nödvändig, därest låntagaren skulle komma på obestånd.

Det naturligaste synes vara, att av de inflytande amorteringarna ett ej alltför snävt belopp får behållas av vederbörande verk för mötande av de eventuella behov, som sålunda kunna uppkomma. För närvarande inbetalas av postverkets låntagare månatligen sammanlagt cirka 1,200 kronor såsom amortering å lånen (räntan därvid givetvis frånräknad). Vid utgången av budgetåret 1928/1929 skulle således, därest intet oförutsett inträffar, finnas en behållning å nu ifrågavarande anslag av ungefär 130,000 kronor. Av sistnämnda summa synes hälften, eller 65,000 kronor, kunna anses såsom för postverket obehövlig.»

Med anledning av generalpoststyrelsens uttalande, att några bestämmelser rörande återleverans av nu ifrågavarande medel icke finnas utfärdade, vill riksräkenskapsverket erinra, att det synes ämbetsverket självfallet, att obehövliga anslagsmedel skola återlevereras, så snart ej behov av desamma föreligger. Detta bör ske icke enbart för främjande av ordning och reda i vederbörande verks egna räkenskaper utan jämväl med hänsyn till statverkets likviditet. Det av generalpoststyrelsen såsom obehövligt ansedda anslagsbeloppet å 65,000 kronor bör alltså inlevereras till riksgäldskontoret och i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföras såsom återbetalning.

Å anslaget 1922 Ufk. I A 4, Tomt i Kristinehamn, kvarstår hos postverket en obehövlig anslagsrest å 2 kronor, som enligt generalpoststyrelsens ovannämnda skrivelse kommer att inlevereras.

Telegrafstyrelsen har i underdånig skrivelse den 26 september 1928 meddelat, att å anslaget 1915 XIV B 4, Direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland, uppstått en obehövlig anslagsrest å 108,011 kronor

76 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

18 öre, som kommer att inlevereras till statsverket under löpande budgetår. Å anslag för inköp och bebyggande av vissa fastigheter har vidareuppstått en sammanlagd beräknad besparing å 57,199 kronor 99 öre, som telegrafstyrelsen har för avsikt att inleverera till riksgäldskontoret under budgetåret 1928/1929.

I underdånig skrivelse den 29 september 1928 angående behållning å och fortsatt behov av vissa äldre reservationsanslag har vattenfallsstyrelsen hland annat anfört följande:

y>Det å 1919 års riksstat anvisade anslaget av 3,500 kronor för gäldande av statens kostnader för inträde i Mörrumsströms regleringsförening.

Detta anslag, varav använts endast 156 kronor till vissa förberedande arbeten, torde i övrigt icke komma att tagas i anspråk. Någon sådan förening, som ovan nämnts, blev nämligen icke före nya vattenlagens ikraftträdande bildad, och efter denna tidpunkt har Sydsvenska kraftaktieholaget utan bistånd från staten verkställt de regleringar i Mörrumsström, som bolaget funnit lämpliga. Enär vid sådant förhållande det ovannämnda beloppet av 156 kronor lämpligen bör avskrivas såsom driftkostnad, kan hela anslaget, 3,500 kronor, anses kvarstå såsom behållning vid innevarande budgetårs utgång.

De å 1920 års riksstat och tilläggsstat anvisade anslagen av tillsammans 1,500,000 kronor till inventarier för statens v ätten fallsverk.

Behållningen å dessa anslag uppgick vid ingången av innevarande budgetår till 754,161 kronor 56 öre och beräknas vid samma budgetårs utgång utgöra cirka 750,000 kronor.

De å 1920 års tilläggsstat och 1921 års riksstat anvisade anslagen av tillhopa 17,500,000 kronor till uppförande av bostadshus för tjänstemän vid kommunikationsverken.

Genom nådigt brev den 7 april 1922 har Kungl. Maj:t utav ifrågavarande anslag ställt till vattenfallsstyrelsens förfogande ett belopp av 200,000 kronor för utlämnande av bostadslån åt tjänstemän vid statens vattenfallsverk enligt vissa av Kungl. Maj:t fastställda grunder. Härutav har vattenfallsstyrelsen emellertid lyftat endast 74,750 kronor, varjämte styrelsen i underdånig skrivelse den 29 november 1922 anmält, att återstoden. 125,250 kronor, icke behövde tagas i anspråk för nämnda ändamål. Utav förenämnda belopp av 74,750 kronor har ett beviljat bostadslån å 12,000 kronor ännu icke blivit utbetalt av vattenfallsstyrelsen, och det är ovisst i vad mån detsamma blir taget i anspråk. Frånsett sistnämnda belopp har å den av vattenfallsstyrelsen lyftade delen av ifrågavarande anslag uppstått en behållning genom verkställda amorteringar av utlämnade bostadslån, vilken behållning vid ingången av innevarande budgetår utgjorde 10,948 kronor 52 öre och beräknas bliva ökad till cirka 13.000 kronor vid utgången av samma budgetår.»

Beträffande de av vattenfallsstyrelsen sålunda beräknade anslagsbehållningarna den 30 juni 1929 har icke framställts begäran om fortsatt anlitande av anslagen under budgetåret 1929/1930. Nämnda anslagsbehållningar synas därför kunna tagas i anspråk för lånebudgeten för nästkommande budgetår. Eftersom anslagen innestå hos vattenfallsstyrelsen, böra desamma återlevereras till riksgäldskontoret och i riksstaten uppföras såsom återbetalningar. De i vattenfallsstyrelsens skrivelse såsom icke

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 77

vidare erforderliga angivna anslagsbehållningarna — till vilka riksräkenskapsverket även hänfört ovannämnda icke utbetalda bostadslån å 12,000 kronor — sammanställer riksräkenskapsverket sålunda:

1919. XVI. D. 15. Vattenfallsstyrelsens inträde i Mörrums-

ströms regleringsförening u. p. a....... kronor 3,500

1920. XVI. D. 13. Inventarier........................................ » 750,000

1921. Ufk. I. E. 1. Bostadshus för tjänstemän vid postver-

ket, telegrafverket samt statens järnvägar och vattenfallsverk ............... » 25,000

Summa kronor 778,500.

Med anledning av vad riksräkenskapsverket ovan anfört, har ämbetsverket i förslagstabellen uppfört förestående inkomster för lånemedel med följande belopp:

I anspråk tagna reservationer ................................................ kronor 5,260,253

Återbetalningar............................................................................ » 2,086,586

Övriga lånemedel ..............................................................

I handläggningen av detta ärende har, jämte undertecknade chef och föredragande, deltagit byråchefen Vide. Stockholm den 6 december 1928.

Underdånigst Erik Stridsberg.

Uno Brunskog.

E. Norberg.

78 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Bil. A.

Statsverkets inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter. qqq qqq

1. Mantalspenningar . ....... •••••••• '' 1'°??’

Kronor

2.

3.

4.

5.

Prästerskapets till statsverket indragna tionde . . 2,235,000

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

a. Inkomst- och förmögenhetsskatt,

bevillning................. 145,000,000

b. Utjämningsskatt, bevillning---- 4,200,000

c. Utskiftningsskatt, bevillning---- 100,000

d. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevillning......... 500,000

e. Stämpelmedel, bevillning..... 56,000,000

f. Lastpenningar, bevillning .... ._ 750,000 206,550,000

Automobilskattemedel, bevillning............. 42,000,000

Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning ........ 160,000,000

b. Sockerskatt, bevillning....... 8,500,000

c. Tobaksskatt, bevillning....... 61,000,000

d. Bränn vinstill verkningsskatt, be-

villning ......... 17,000,000

e. Rusdrycksförsälj-

ningsmedel, bevillning :

it. Partihandels-

96,100,000 325,600,000 577,385,000

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifler.....................

2. Bidrag till försäkringsrådet och riksförsäkringsan-

stalten...............................

3. Avgifter för registrering av automobiler........

25,000

900,000

1,000,000

Iliksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930. 79

4.

5.

6.

7.

8. 9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20. 21.

llyresmedel från under byggnadsstyrelsens vård

stående egendomar................... 400,000

Inkomst av myntning och justering ........ 750,000

Bidrag till bankinspektionen........... 109,000

Bidrag till fondinspektionen........... 66,500

Bidrag för tillsyn över sparbankerna...... 55,000

Kontrolistämpelmedel............... 500,000

Avgifter för kontroll å handeln med skattefri sprit 30,000

Inkomster av tandläkarinstilutet......... 200,000

Terminsavgifter från läroverken......... 740,000

Avgifter för granskning av biografbilder..... 160,000

Totalisatormedel ........ 500,000

Inkomster av statens lagerhus och fryshus . . . 75,000

Inkomster av statens centrala frökontrollanstalt 100,000

Fyr- och båkmedel................ 3,200,000

Lotspenningar......... 3,000,000

Patent- och varumärkes- samt registreringsav-

g‘fter........... 1,600,000

Bidrag till försäkringsinspektionen........ 131,700

Inkomster av statens provningsanstalt...... 275,000

Kronor

III. Diverse inkomster .........................

Säger för egentliga statsinkomster 595,902,200 kronor.

B. Inkomster av statens produktiva fonder.

I. Statens affärsverksamhet (överskott):

1. Postverket, bevillning................. 13,000,000

2. Telegrafverket..................... 21,000,000

3. Statens järnvägar ................... 37,000,000

4. Statens vattenfallsverk:

a. Statens kraftverk.......... 14,680,000

b. Statens kanalverk.......... 365,000

c. Statens vattenfallsverks fastighets-

förvaltning. ...... ......... 255,000 15,300,000

5. Statens domäner................. . 12,000,000

6. Statens reproduktionsanstalt ........... 20,000

II. Statens aktier:

1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag......... 13,850,000

2. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet....... 3,770,000

III. Statens utlåningsfonder (överskott):

— 1- Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby 114,000

2. Allmänna järnvägslånefonden............. 1,400,000

3. Bibanelånefonden................... .

4. Vattenkraftslånefonden................ 380,000

13,817,200

4,700,000

98,320,000

17,620,000

80 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1929/1930.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Riksräkenskapsverkets skrivelse ang-, statens järnvägars överskott. 1

Bilaga IV.

Till KONUNGEN.

Genom remiss denna dag har riksräkenskapsverket anbefallts avgiva utlåtande angående järnvägsstyrelsens i underdånig skrivelse den 11 innevarande månad framställda förslag till beräkning av den behållna inkomsten av Bilmng till riksdagens protokoll 1929. 1 sand. 1

2 Riksräkenskapsverkets skrivelse ang. statens järnvägars överskott.

statens järnvägar för budgetåret 1929/1930. Till åtlydnad härav får riksräkenskapsverket med remissaktens återställande i underdånighet anföra följande.

Såsom stöd för beräknandet av det belopp, som i riksstaten för budgetåret 1929/1930 bör upptagas såsom överskott för statens järnvägar, har järnvägsstyrelsen i förenämnda skrivelse anfört följande:

»För innevarande räkenskapsår föreligga exakta uppgifter enligt bokföringen över inkomsternas, utgifternas och behållningens storlek till och med september månad; för oktober månad föreligga jämväl motsvarande uppgifter, om ock preliminära; för november och december finnas slutligen gjorda förhandsberäkningar. Nedanstående detaljerade sammanställning av statens järnvägars inkomster, utgifter och överskott under första och andra halvåret 1928, sådana de tidigare beräknats och sådana de blivit eller, vad det senare halvåret angår, numera väntas bliva, lämnar viss vägledning för beräkning av blivande behållning under år 1929 och under budgetåret 1929/ 1930.

Beräknade och uppnådda ekonomiska resultat för år 1928.

Beräknade resultat (inkomster enl. skrivelse till Kungl. Maj:t av den 12/is 1927, utgifter enl. av Kungl. JIaj:t fastställd kostnadsstat)

Uppnådda resultat (beträffande november— december beräknade)

Härav Härav

Itiksräkenskapsvcrkcts skrivelse ang. statens järnvägars överskott, 3

Av sammanställningen framgår, vad statens järnvägar utom malmbanan angår, att de under första halvåret 1928 uppnådda resultaten mycket nära överensstämma med de gjorda förhandsberäkningarna, i det att mot ett beräknat överskott av 10.2 miljoner kronor svarar ett uppnått sådant av 10.8 miljoner kronor. För det senare halvåret får åter, särskilt på grund av godstrafikens tillväxt, väntas uppkomma ett överskott, som med omkring 2 V, miljoner kronor överstiger det beräknade.

För malmbanan kommer årets resultat att på grund av arbetskonflikten vid gruvorna givetvis gestalta sig sämre än beräknat blivit. Inkomster och utgifter kunna väntas komma att ungefär balansera varandra, medan förhandsberäkningen upptar ett överskott för malmbanan av 10.6 miljoner kronor.

Med hänsyn till den sålunda konstaterade tendensen till viss ökning av fraktinkomsterna i godstrafik kunna dessa för år 1929 beräknas bliva något högre än år 1928. Inkomsterna för lapplandsmalm låta sig beräkna med ledning av från bolaget ingången uppgift över trafikens planmässiga omfattning. Beträffande utgifterna under år 1929 föreligger ett denna dag till Kungl. Maj:t ingivet förslag till kostnadsstat, från vilket järnvägsstyrelsen i nu förevarande beräkning utgår.

Under angivna förutsättningar beräknas 1929 års ekonomiska resultat för statens järnvägar, inklusive viss förvaltad enskild järnväg och automobiltrafik i Bohuslän, bliva följande:

År 19 2 9

Hela året

Härav

första andra

halvåret halvåret

miljoner kronor

Statens järnvägar utom malmbanan.

Inkomster.

4 Kiksräkenskapsverkets skrivelse ang. statens järnvägars överskott.

Beträffande slutligen första halvåret av år 1930 saknas hållpunkter fölen närmare beräkning av blivande inkomster, utgifter och överskott. Styrelsen finner därför lämpligast att räkna med samma trafikomfattning och samma utgifter, som upptagits i förestående beräkning för januari—juni 1929, varvid emellertid inkomsterna få reduceras med hänsyn till förestående taxesänkning. I skrivelse den 19 oktober 1928 har Kungl. Maj:t anbefallt järnvägsstyrelsen att skyndsamt inkomma med förslag till ny taxa, så avvägd, att en nettoinkomstminskning av 8,500,000 kronor, under förutsättning av viss trafikomfattning (något större än den för handen varande), beräknas inträda. Med hänsyn till de komplikationer, som ordnandet samtidigt av de nödiga bestämmelserna för samtrafiken med de enskilda järnvägarna medför, kan berörda nya taxa ej förväntas träda i kraft förrän tidigast från och med ingången av år 1930. Vid tillämpning av densamma få trafikinkomsterna alltså väntas komma att nedgå med något över 4 miljoner kronor per halvt år räknat. Beträffande inbetalningarna till statsverket under budgetåret 1929/1930 övar taxesänkningen emellertid inflytande endast för fem månader, varvid en minskning i inlevereringen inträder med omkring 3.5 miljoner kronor. De ekonomiska resultaten för första halvåret 1930 beräknas alltså som nedan.

Sedan styrelsen sålunda redogjort för beräkningsbara överskott under tiden fram till juni 1930, övergår styrelsen till beräkning av de belopp, som härav böra under olika budgetår inlevereras till statsverket.

Under förutsättning bland annat att, på sätt järnvägsstyrelsen väckt förslag om, amortering av de i malmbanan bundna statslånemedlen skulle äga rum med en miljon kronor per år, hade järnvägsstyrelsen i skrivelse till Kungl. Maj:t av den 12 december 1927 föreslagit, att överskottet av statens järnvägar skulle i riksstaten för budgetåret 1928 1929 uppföras med ett belopp av 33 miljoner kronor. I statsverkspropositionen höjdes detta belopp med en miljon kronor, enär Kungl. Maj:t icke biträdde styrelsens förenämnda förslag till amortering av malmbanekapitalet, men sänktes å andra sidan med 2.5 miljoner kronor, särskilt med tanke på möjligheten, att en taxesänkning skulle kunna inträda under loppet av budgetårets senare hälft. I riksstaten uppfördes därefter för budgetåret ett beräknat överskott av

31,500,000 kronor.

Jämlikt i det föregående angivna tablåer kan överskottet för tiden juli 1928—juni 1929 numera beräknas som följer:

I detta sammanhang vill styrelsen omförmäla följande. Malmbanans överskott under år 1928, ökat med skillnaden mellan malmbanans överskott under år 1927 och den malmbanan för detta år påvilande räntekostnaden, får väntas komma att understiga malmbanans räntekostnad för år 1928. Jämlikt § 14 i 1927 års malmavtal kommer därför visst frakttillägg att debiteras i början av år 1929, men med hänsyn till annan bestämmelse i nämnda paragraf och storleken av de för år 1929 till befraktning anmälda kvantiteterna, bör detta frakttillägg komma att få återbäras till gruvbolaget

Inkomster. Utgifter .. Behållning

93.1 miljoner kronor 79.c » »

13.5 » »

juli—december 1928 januari—juni 1929..

.............. kronor 19,700,000

.............. » 17,000,000

Summa kronor 36,700,000

Riksrukenskap,sverkets skrivelse ang. statens järnvägars överskott. 5

redan i början av nästföljande år. Denna regleringstransaktion synes styrelsen uppenbarligen vara av den tillfälliga natur, att den kan företagas inom statens järnvägars kassarörelse och icke behöva gå över riksstaten.

Det överskott för budgetåret 1928/1929, som numera beräknas, överstiger således väsentligt det i riksstaten upptagna. Anledningarna härtill äro i huvudsak, dels att den i statsverkspropositionen förutsedda taxesänkningen icke kan inträda så tidigt som i statsverkspropositionen antagits, beroende på att för den fortsatta taxeutredningen nödiga direktiv beträffande statens järnvägars taxa lämnats först i oktober 1928, och att sådana direktiv beträffande samtrafikstaxan ännu icke kunnat av Kungl. Maj:t meddelas, samt dels på att trafiken under vissa månader av innevarande höst utvecklats något starkare än vad tidigare kunnat beräknas.

Jämlikt förestående beräkningar förväntas sålunda statens järnvägars överskott för budgetåret 1929/1930 bliva följande:

överskott, senare halvåret 1929 ........... ........................... 23.5 miljoner kronor

» första » 1930 efter genomförd taxe-

sänkning ....................................................... 13.5 » »

Summa 37.o miljoner kronor.

Styrelsen får således föreslå, att som överskott av statens järnvägar för budgetaret 1929/1930 uppföres ett belopp av 37.o miljoner kronor.»

Järnvägsstyrelsen har såsom framgår av ovanintagna skrivelse vid beräkningen av inkomsterna av statens järnvägar för budgetåret 1929/1930 utgått ifrån att den utgift, som kommer att åsamkas statens järnvägar under år 1930 genom återbetalning av under år 1929 erhållen inkomst av frakttillägg jämlikt § 14 i 1927 års malmavtal, icke skall komma till synes i riksstaten. Då järnvägsstyrelsens förslag i detta hänseende medför mera jämförbara avkastningssiffror de olika budgetåren emellan, tillstyrker riksräkenskapsverket det sålunda ifrågasatta förfaringssättet. Riksräkenskapsverket förutsätter härvid, att den genom frakttilläggsdebiteringen ökade inkomsten under år 1929 balanseras över till år 1930 för bestridande av den då väntade återbetalningen till gruvbolaget.

Den av järnvägsstyrelsen verkställda beräkningen av statsbaneinkomsterna under budgetaret 1929/1930 har ej föranlett någon erinran från riksräkenskapsverkets sida. På sätt riksräkenskapsverket i sin underdåniga skrivelse den 6 innevarande månad provisoriskt förordat, hemställer alltså ämbetsverket, att statens järnvägar i statsverkspropositionen till 1929 års riksdag uppföras med 37,000,000 kronor.

I handläggningen av detta ärende har, jämte undertecknade, deltagit byråchefen Vide. Stockholm den 15 december 1928.

Erik Stridsberg.

Uno Brunskog.

/ ^ E. Norberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

Riksgäldsfullmäktigcs yttrande ang. riksgäldskoutorets ställning. 1

Bilaga. V.

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava äran härmed överlämna förslagsvis uppgjorda beräkningar över sådana riksgäldskontorets inkomster och utgifter under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930, som böra upptagas i riksstaten för samma budgetperiod.

Stockholm den 1 november 1928.

KARL HILDEBRAND.

G. KOBB.

ANDERS ANDERSON.

John Hägglund.

Bihang till riksdagens protokoll 1929.

t samt.

2 Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Förslagsberäkning över riksgäldskontorets inkomster och utgifter, som böra upptagas i riksstaten för budgetåret 1929/1930.

Inkomster.

A. Egentliga statsinkomster.

XII. Diverse inkomster................ kr. 900,000: —

B. Inkomster av statens produktiva fonder. in. Statens utlåningsfonder (överskott).

3. Allmänna järn vägslånefonden .........

4. Bibanelånefonden ...............................

6. Allmänna byggnadslånefonden.........

kr. 1,400,000: — » 15,300: —

IV. Fonden för låneunderstöd (överskott).... » 1,200,000: —

D. I anspråk tagna kapitaltillgångar. 3. b. Övriga fonder*..................................................................

24,800: —

2.

1.

E. Lånemedel.

I. Fasta lånemedel:

Återbetalningar..........................................................

II. Tillfälliga lånemedel: Återbetalningar.........................................................

kr. 900,957: — » 2,176,916: —

Utgifter.

Verkliga utgifter.

XIII. Riksdags- och revisionskostnader m. m.

1. Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för

riksdagens hus, förslagsanslag ........................... •

2. Avlöningar och pensioner m. m. vid riksgälds- och riks-

dagsförvaltningen, förslagsanslag...................................

kr. 3,300,000: — » 465,000: —

Allmänna byggnadslånefonden.

Itiksgäldsfullmfiktiges yttrande ang. riksgiildskontorets ställning. 3

3. Kontorsexpenser, inlösningsprovisioner och andra om-

kostnader för statsskulden, förslagsanslag ................ kr.

Riksdagsbiblioteket:

4. Avlöningar, arvoden m. in., vikariatsersättningar

och expenser, förslagsanslag ......... kr. 57,000: —

5. Riksdagsbibliotekets komplettering och

utvidgning, reservationsanslag...... » 18,000: —

6. Kostnader för tryckning av katalog,

reservationsanslag......................... » 9,000: — »

7. Avlöningar, resekostnader och expenser för justitieom-

budsmannen och hans expedition, förslagsanslag .... »

8. Avlöningar, resekostnader och expenser för militieom-

budsmannen och hans expedition, förslagsanslag .... »

Summa kr.

300,000: —

84,000: —

65,000: —

65,000: — 4,279,000: —

XIV. Räntor å statsskulden m. m.

1. Ränta å 1880

A. Den fonderade statsskulden.

Av staten upptagna obligationslån.

189,292:

18. Vinster ål921

19. Ränta »1923

20. Vinster »1923

21. Ränta » 1923

22. » »1924

23. » »1927

premieobligationslån........ 6,000,000

4 Y, % lån.................... 1,280,691

premieobligationslån........ 6,000,000

5 % lån....................... 3,329,120

5 7, X » ........................ 6,154,500

4 7, % », förslagsanslag 2,893,500

— kr. 79,005,275: —

Lån hos statsinstitutioner och fonder.

24. Ränta å lån hos statens pensionsan-

stalt, förslagsanslag kr. 4,635,000: —

25. » » » » postverkets pensions-

fond, förslagsanslag » 321,000: —

4 Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

26. Ränta å lån hos telegrafverkets pen-

sionsfond, förslagsanslag ................ kr. 460,000: —

27. » » » » pensionsförsäkrings-

fonden, förslagsanslag ........................ » 230,000: - kr. 5,646,000: —

Av staten övertagna lån.

28. Ränta å Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån .................... kr. 11,740: —

Räntor å järnvägsaktiebolaget Malmö —Kontinentens obligationslån:

190,560: —

Övrig fonderad statsskuld.

34. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen,

reservationsanslag............................ kr.

35. Ränta å köpeskillingen för fastigheten

nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm, reservationsanslag »

36. Ränta å konung Carl XIII:s hemgifts-

kapital, reservationsanslag............ »

37. Ränta å Gröta kanals reparationsfond »

300,000: —

90,000: —

7,500: —

7,045: — » 404,545: —

Säger för den fonderade statsskulden kr. 85,246,380: —

B. Den tillfälliga statsskulden.

1. Diskont å växlar, förslagsanslag kr. 80,000: —

2. Ränta å lån hos statens vattenfallsverks förnyelsefonder,

förslagsanslag.................................................................... »___970,000:

Säger för den tillfälliga statsskulden kr. 1,050,000: —

C. Fonder m. m.

1. Ränta å pensionsfonden, förslagsanslag kr. 6,600: —

2. Ränta å byggnadsfonden för riksdags- och riksbanks-

hus, förslagsanslag ........................................................ » 7,420:

3. Ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd

upplåning, förslagsanslag................................................ .

Säger för fonder m. m. kr. 14,020: —

Summa kr. 86,310,400: —

Riksgälds! ullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

5 Utgifter för kapitalökning.

VIII. Avbetalning å statsskulden.

A. Av staten upptagna obligationslån.

1. 1880 års 3 V2 %

2. 1886 » 3 V2 %

3. 1890 » 3 V, %

4. 1899 » 3 V2 %

lån, förslagsanslag kr. 5,408,373: —

» , förslagsanslag » 816,000: —

» ............................ » 1,038,667: —

» ....................... > 644,760: — kr.

7,907,800: —

B. Av staten övertagna lån.

1. Örebro—Svartå järnvägsaktiebolags obligationslån ........................................... kr.

J ämvägsaktiebolaget Malmö—Kontinentens obligationslån:

29,000: —

82,000: —

208,000: —

319,000: -

C. Fonden för statsskuldens amortering.

1. Avsättning till fonden för statsskuldens amortering enligt 1 § i förordningen angående statsverkets fond av rusdrycksmedel, förslagsanslag................................ .*

Summa kr. 8,226,800: —

Rörande ovan beräknade inkomster och utgifter för budgetåret 1929/1930 torde följande böra framhållas.

Beträffande beräkningen av inkomsterna:

Under titeln »Diverse inkomster» hava beräknats räntor å uppköpta statsobligationer och å utländska statspapper. kursvinster utöver kursförluster, likvid för försålt riksdagstryck, preskriberade kuponger m. m. Därjämte ingår däri ränta å från 1921 års anslag till »Varukredit åt vissa nödlidande länder» utlämnade hjälpkrediter, beräknad till 450,000 kronor.

Under titeln »Fonden för låneunderstöd (överskott)» hava upptagits förfallande räntor å från nämnda fond utlämnade lån, som kunna beräknas inflyta under budgetåret. I det beräknade beloppet ingår dels 791,752 kronor 73 öre, utgörande räntor å lån till Ostkustbanans aktiebolag, dels ock

300,000 kronor, utgörande ränta å lån till aktiebolaget svenska amerikalinjen.

Ej beräknad av fullmäktige.

6 Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning.

Under rubriken »Fasta lånemedel. Återbetalningar» hava upptagits följande till riksgäldskontoret återlevererade, för sina ursprungliga ändamål ej erforderliga fasta lånemedel, nämligen:

Telegrafverket. o „

Inköp och bebyggande av fastigheter (anslag a 1918 ars

riksstat)..................................................................................

Radiostation för trafik med Amerikas förenta stater

(anslag å riksstaten för budgetåret 1923/1924) ...........

Lånefonden för bekämpande av arbetslösheten bland stenarbetare (anslag å 1917 års riksstat) ................................

Allmänna järnväg slånefonden (beräknade kapitalavbetalningar) ........................................................................................

Summa kr. 900,956: 71.

256:71 6,000: — 44,700: — 850,000: —

Summan av berörda återbetalningar har avrundats till 900,957 kronor. Under rubriken »Tillfälliga lånemedel. Återbetalningar» hava — med uteslutande av ören — uppförts

dels följande till riksgäldskontoret verkställda återbetalningar av tillialhga lånemedel, nämligen:

Statens järnvägar. Dubbelspår Rönninge—Järna m. m.

(anslag å 1921 års tilläggsstat) ........................................... kr.

Varukredit åt vissa nödlidande länder (anslag å 1921 års

tilläggsstat) ......................................................................*

dels ock en icke erforderlig reservation a under titeln »Låneunderstöd» anvisat anslag för lån till aktiebolaget svenska amerikalinjen (anslag å riksstaten för budgetaret

1926/1927) ...................................................................................

Summa kr.

20,000: — 156,916: 47

2,000,000: — 2,176,916: 47.

Beträffande beräkningen av utgifterna:

Anslaget till »Riksdags- och revisionskostnader samt kostnader för riksdagens hus», som i riksstaten för budgetåret 1928/1929 upptagits till 3,290,000 kronor, har med hänsyn till belastningen å anslaget under de senaste budgetåren uppförts med 3,300,000 kronor.

Av samma anledning har anslaget till »Avlöningar och pensioner m. in. vid riksgälds- och riksdagsförvaltningen» höjts med 5,000 kronor till 465,000 kronor.

Efter framställning från riksdagsbibliotekets styrelse har upptagits ett reservationsanslag av 9,000 kronor för bestridande av kostnader för tryckning av katalog. Beträffande detta ärende har styrelsen uppgivit sig skola inkomma med särskild framställning till riksdagens vederbörande utskott.

Övriga anslag under rubriken »Riksdags- och revisionskostnader» äro uppförda med oförändrade belopp.

I fråga om beräkningen av anslagen under »Räntor å statsskulden m. m.» torde böra påpekas, att anslaget till ränta å 1919 års 6 % statslån med hänsyn till den för detta lån i juni 1929 inträdande konverteringsrätten ansetts kunna upptagas med ett till 4,700,000 kronor reducerat belopp, varvid emellertid anslaget betecknats såsom förslagsanslag.

Riksgäldsfullmäktiges yttrande ang. riksgäldskontorets ställning. 7

Anslaget till »Ränta å medgiven och beräknad, ännu icke verkställd upplåning» har uppförts utan angivet belopp. Fullmäktige anse sig nämligen kunna räkna^ med, att riksgäldskontorets lånemedelsutgifter under tiden till och med utgången av år 1929 skola kunna täckas genom de medel, som av statsinstitutioner och fonder beräknas bliva placerade i riksgäldskontoret, jämte de medel, som komma att avsättas till fonden för statsskuldens amortering, i följd varav upptagande av något nytt statslån icke torde bliva erforderligt under nyss angiven tid.

Stockholm den 30 oktober 1928.

ANDERS ROS WALL.

Sten Widlund.

Utgifterna.

1 Utgifterna.

För flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet a Stockholms slott den 4 januari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggee, statsråden Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Boeell, von Steyeen, Malmbebg, Lindskog, Bissmaek, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wohlin, föredrager följande för flera huvudtitlar gemensamma frågor och anför:

1. Ökad ekonomiserlng inom statsförvaltningen.

Jag anhaller att till en början fa lämna en kortfattad redogörelse för den huvudsakliga gången av det hittillsvarande besparingsarbetet inom statsförvaltningen.

I skrivelse den 18 juni 1920 (nr 451) anhöll riksdagen, att Kungl. Maj:t täcktes föranstalta om utredning pa vilka sätt genom förändringar av ämbetsverkens organisation och arbetssätt en effektiv begränsning av statens administrationskostnader kunde åvägabringas.

Sedan i anledning härav vissa förberedande åtgärder under år 1921 vidtagits, uppdrog Kungl. Maj:t den 5 oktober 1922 åt en granskningsnämnd av tva personer att i samarbete med vederbörande fackdepartement och verkschefer efter de närmare anvisningar, som meddelades av chefen för finansdepartementet, verkställa en särskild granskning av ämbetsverkens äskanden av anslag å riksstaten för budgetåret 1923/1924 att ligga till grund för de förslag till besparingar särskilt i personalhänseende, vilka kunde omedelbart eller under den närmaste tiden bringas till avgörande.

För att en systematisk undersökning av spörsmålet om förvaltningsuppgifternas begränsning skulle komma till stånd, beslöt Kungl. Maj:t seder- Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. \

Vet hittillsvarande besparingsarbetet.

2 Utgifterna.

mera den 13 januari 1923 anbefalla samtliga ämbetsverk att inom viss tid till vederbörande departement avgiva yttrande och förslag angående de begränsningar av ej nödvändiga eller alltför kostsamma arbetsuppgifter, som kunde genomföras beträffande det till vederbörande verk hörande verksamhetsområdet, ävensom angående den minskning av personal, som vid avlyftande av dylika arbetsuppgifter eller eljest kunde genomföras.

Sedan de från ämbetsverken till följd härav inkomna yttrandena och förslagen underkastats en förberedande granskning genom sakkunnig person, anförtroddes det vidare besparingsarbetet åt en av Kungl. Maj:t den 1 september 1923 på föredragning av dåvarande chefen för finansdepartementet, statsrådet Beskow, tillsatt kommitté — statens besparingskommitté — med uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag angående åtgärder för vinnande av besparingar i statsförvaltningen. Denna kommitté upptog till en början till granskning utrikesförvaltningens organisation och statens kommersiella informationsverksamhet, i vilka ämnen förslag framlades i december 1923. Samtidigt avgav kommittén förslag angående förenklad behandling av vissa besvärs- och anmärkningsmål i avlönings- m. fl. frågor samt angående vissa inskränkningar i den officiella statistiken. Efter verkställd utredning inkom kommittén vidare under år 1925 med förslag rörande följande förvaltningsgrenar: socialförsäkringens organisation, kommerskollegium och underlydande myndigheter samt patent- och registreringsverket. Utom dessa, mer omfattande förslag, avgav kommittén i anledning av särskilda remisser ett flertal utlåtanden, väsentligen berörande frågor om återbesättande av ledigblivna tjänster inom skilda förvaltningsgrenar. Kommitténs: förslag hava i huvudsak resulterat i vissa vid 1924 års riksdag beslutade reduktioner beträffande utrikesförvaltningen samt i ändrat förfaringssätt i fråga om handläggningen av vissa besvärs- och anmärkningsmål.

Den 18 juni 1925 blevo besparingskommitténs ledamöter på egen begäran entledigade från det dem meddelade uppdraget. Jämlikt samtidigt erhållet bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, en sakkunnig person för att inom departementet biträda med fortsatt utredning angående åtgärder för vinnande av förenklingar och besparingar i statsförvaltningen. I enlighet med givna direktiv tog detta besparingsarbete i första hand sikte på Kungl. Maj:ts kansli. Frågan om personalindragningar och besparingar i avseende å kansliet vann sedermera i huvudsak sin lösning genom de beslut, som på grundval av Kungl. Majds förslag fattades av 1926 års riksdag.

Den 26 juli 1926 togs besparingsspörsmålet åter upp inför Kungl. Maj:t. Föredraganden, statsrådet Meurling, anförde därvid till statsrådsprotokollet, att de fortsatta åtgärderna borde inriktas å de centrala ämbetsverken för att sedermera fullföljas ned genom förvaltningen. Ett allvarligt försök borde göras att, såsom skett beträffande statsdepartementen, över hela linjen nedbringa kostnaderna för administrationen till vad som kunde anses oundgängligen erforderligt. I den mån så utan äventyrande av arbetets effektivitet läte sig

P tgl f terna. ;j

Köra, borde tjänster indragas samt dyrare arbetskraft utbytas mot billigare sådan, som för respektive arbetsuppgifters behöriga skötsel kunde vara tillfyllest. Samtidigt borde praktiska uppslag till arbetets förenkling tillvaratagas i all den utsträckning så kunde visa sig lämpligt och möjligt. 1 enlighet med departementschefens hemställan uppdrog Kungl. Maj:t sannna dag åt tre personer att såsom sakkunniga inom finansdepartementet biträda vid utredningen i fråga.

På grundval av förslag från dessa sakkunniga 1.926 års besparingssakkunniga - hava vid 1927 års riksdag generaltullstyrelsens och riksi akenskapsverkets samt vid 1928 års riksdag statskontorets, medicinalstyrelsens och statens provningsanstalts organisation varit föremål för omprövning. Under år 1927 har därjämte betänkande angående förenklingar och besparingar i lantbruksstyrelsen och stuteriöverstyrelsen avgivits. De sakkunniga hava under sistlidet år avslutat den år 1927 påbörjade granskningen av den statistiska verksamheten i kommerskollegium och socialstyrelsen och såsom resultat därav framlagt förslag angående vissa inskränkningar i de av nämnda ämbetsverk utgivna statistiska publikationerna m. m. Slutligen hava under år 1928 förslag inkommit eller torde sådana inom kort vara att förvänta beträffande kommerskollegii och vissa underlydande myndigheters samt socialstyrelsens och statistiska centralbyråns organisation*ävensom med avseende å kammarkollegium.

Vid föiediagning i statsrådet den 28 september 1927 av frågan om fullföljande av besparingsarbetet inom statsförvaltningen anförde dåvarande chefen för finansdepartementet, statsrådet Lyberg, bland annat, att av allt att döma 1926 års besparingssakkunniga icke komme att under de närmaste åren sysselsätta sig med annat än de centrala verkens organisation, varå de enligt givna direktiv skulle i första hand inrikta sina undersökningar. Till dessa^ verk underlydande, med statsmedel helt eller till väsentlig del upprätthållna anstalter och inrättningar syntes därför ännu icke på länge dessa undersökningar komma att sträcka sig. Enligt departementschefens mening kunde man icke låta därvid bero.

I enlighet med föredragandens hemställan beslöt Kungl. Maj:t nämnda den 23 september 1927 tillsättandet inom finansdepartementet av eu nämnd, 1927 års besparingsnämnd, med uppdrag att verkställa undersökningar och avgiva förslag i huvudsakligt syfte att inom nuvarande ram för statens \ ei ksamhet astadkomma besparingar och kostnadsminskningar, därvid nämnden dock i allmänhet icke skulle hava att befatta sig med de centrala ämbetsverkens organisation, personalutrustning och arbetsmetoder.

Bespanngsnämndens arbete inriktades till en början på förberedande undersökningar rörande hospitalens ekonomi samt statens fabriksrörelse, i första hand vid telegrafverkets verkstad. I november 1927 avgav nämnden förslag om höjd gottgörelse för hospitalspersonalens matportioner, vilket förslag sedermera genomförts. Därjämte hänsköts till nämnden ett stort antal remisser i byggnadsfrågor, avsedda att föreläggas 1928 års riksdag, bland

Tillkallande av ekonomisakkunniga.

4 Utgifterna.

annat rörande om ändring av vissa genom regementsindragningarna överflödiga kasernetablissement. Under år 1928 har nämnden i vidgad omfattning upptagit de allmänna undersökningarna beträffande liandhavandet av de ekonomiska uppgifterna vid statens verk och inrättningar. Salunda hai nämnden fortsatt de tidigare påbörjade undersökningarna rörande telegrafverkets verkstad, vilka nu hunnit så långt, att yttrande är att vänta inom den närmaste tiden. Vidare har — delvis i anledning av remiss å framställning om uppförande å ordinarie stat av arbetarpersonalen vid myntoch justeringsverket — detta verk gjorts till föremål för undersökning, som jämväl den snart torde avslutas. Besparingsnämnden har även till behandling upptagit frågan om statens expensutgifter och härutinnan avgivit vissa förberedande förslag. Även under hösten 1928 har besparingsnämnden haft att yttra sig i anledning av remisser i byggnadsfrågor, särskilt rörande hospitalsväsendet.

I statsråd den 31 december 1928 anmälde jag frågan om åtgärder för vinnande av ökad ekonomisering i statens verksamhet och anförde därvid följande.

Tvivelsutan hade de gångna årens besparingsarbete inom statsförvaltningen att framvisa beaktansvärda resultat på vissa punkter. Att utbytet icke alltid motsvarat förväntningarna och ansträngningarna syntes dock näppeligen kunna bestridas. Förutom de svårigheter av mera allmän natur, som städse mötte ett arbete av detta slag, syntes ifråga om den nuvarande organisationen av besparingsverksamlieten framför allt kunna anmärkas, att, särskilt vad 1927 års besparingsnämnd anginge, det uppgjorda arbetsprogrammet varit alltför vittomfattande för att medgiva en välbehövlig koncentration, samt att det antal personer, som sysselsatts med de skilda uppgifterna, varit större än som vore förenligt med önskvärdheten av arbetets fortskridande utan onödig tidsutdräkt.

Skäl syntes mig därför tala för att ett försök nu gjordes att piöva sig fram efter delvis nya linjer. Syftet syntes böra vara ej endast att på skilda punkter tillvarataga de möjligheter till mera omedelbara besparingar, som kunde finnas, utan framför allt att över huvud taget, där så läte sig göra, åstadkomma större ekonomisering och ökad rationalisering inom olika områden av statsverksamheten. Till undvikande av nyss påpekade olägenheter syntes därvid varje utredningsuppgift böra begränsas till ett visst, på förhand angivet område och anförtros åt en eller undantagsvis högst två väl kvalificerade personer. Därigenom ville det förefalla, som om vissa förhoppningar skulle kunna hysas på ett på en gång sakkunnigt och snabbt utförande av den i varje fall föreliggande uppgiften.

Vart och ett av de utredningsuppdrag, som kunde komma i fråga, borde sålunda utföras för sig och oberoende av övriga undersökningar. Därest det visade sig, att arbetet på de områden, som först upptoges till behandling, gåve gynnsamt resultat, kunde sedermera nya grenar av stats-

Utgifter!!;*.

förvaltningen göras till föremål för liknande undersökningar. På detta sätt skulle besparings- och ekonomiseringsarbetet kunna fortsättas för ännu icke behandlade delar av statens förvaltningsverksamhet för att sålunda slutföras. Icke mera än fem sakkunniga syntes böra samtidigt vara i verksamhet. För ernående av enhetlighet och sammanhållning syntes arbetet böra ske under direkt ledning av chefen för finansdepartementet, vilken givetvis beträffande frågor, som närmast föllo under annat departement, borde samråda med vederbörande departementschef. Jag förutsatte, att undersökningarna ägde rum under ständig samverkan med i frågakommande myndigheter och institutioner, i främsta rummet deras chefer, samt att dessa genom upplysningar och annorledes lämnade sin medverkan i de avseenden, som påkallades.

Enligt vad jag inhämtat, kunde de nuvarande besparingsutredningarna, 1926 års besparingssakkunniga och 1927 års besparingsnämnd, beräknas hava slutfört de uppgifter, med vilka de för närvarande vore sysselsatta, i och med nästkommande februari månads utgång. Deras verksamhet syntes för den skull böra upphöra senast vid nämnda tidpunkt.

Till eu av de sakkunniga, som enligt mitt förslag nu skulle tillkallas, syntes böra uppdragas att fullfölja den hittills av nyssnämnda besparingssakkunniga omhänderhavda uppgiften att pröva vissa centrala verks och myndigheters organisation och arbetssätt. En annan sakkunnig syntes böra, i anslutning till en av besparingsnämnden påbörjad undersökning, omhändertaga frågan om åtgärder för vinnande av större planmässighet och ekonomisering i statens upphandlingsväsen jämte andra i samband därmed stående spörsmål. Vidare syntes genom en tredje sakkunnig eu granskning böra komma till stånd i avseende å vissa grenar av .statens afiarsdrivande verk liksom ock av annan statens fabriks- och verkstadsrörelse. Ävenledes syntes genom två sakkunniga böra upptagas spörsmålet om det mest ändamålsenliga ordnandet av till sjöförsvaret hörande myndigheters ekonomiska förvaltning samt åvägabringande i övrigt inom marinen av största möjliga ekonomisering.

Med bifall till min därom gjorda hemställan fann Kungl. Maj:t gott dels besluta, att 1926 års besparingssakkunnigas och 1927 års besparingsnämnds verksamhet skulle upphöra senast med utgången av februari månad 1929, dels ock bemyndiga chefen för finansdepartementet att tillkalla sammanlagt högst fem ekonomisakkunniga att under ledning av nämnde departementschef, var för sig där ej för särskilt fall annorlunda bestämdes, verkställa undersökningar och avgiva förslag i huvudsakligt syfte att åstadkomma ökad ekonomisering inom olika grenar av statsförvaltningen.

Med stöd av detta bemyndigande har jag nämnda den 31 december 1928 uppdragit åt genera Itu 1 Idirektören A. E. M. Ericsson att fullfölja den hittills av 1926 års besparingssakkunniga omhänderhavda uppgiften att pröva vissa centrala verks och myndigheters organisation och arbetssätt, åt generaldirektören E. R. Stridsberg att omhändertaga frågan om åtgärder för vinnande av

6 Utgifterna.

Ersättning för vikariat å vakanss att tjänst.

större planmässighet och ekonomisering i statens upphandlingsväsen jämte andra i samband därmed stående spörsmål, åt disponenten Wiking Johnsson att verkställa granskning i avseende å vissa grenar av statens affärsdrivande verk liksom ock av annan statens fabriks- och verkstadsrörelse, samt åt amiralen H. V. M. von Krusenstierna och direktören H. G. E. Hammar att upptaga spörsmålet om det mest ändamålsenliga ordnandet av till sjöförsvaret hörande myndigheters ekonomiska förvaltning samt åvägabringande i övrigt inom marinen av största möjliga ekonomisering.

I detta sammanhang torde jag slutligen få erinra, att i anledning av det inom statsförvaltningen påbörjade besparingsarbetet år 1922 föreskrifter meddelades av innebörd, att vid allmänna civilförvaltningen, kommunikationsverken och domänverket ledigbliven ordinarie befattning eller befattning å extra stat i allmänhet icke skulle få återbesättas utan Kungl. Maj:ts medgivande. I syfte att förminska de praktiska olägenheterna av den vakanssättning, som härav blivit eu följd, uppdrog Kungl. Maj:t den 17 februari 1928 åt 1926 års besparingssakkunniga att inkomma med utredning och förslag till sådana ändringar i de tillämpade reglerna för vikariatsersättning, som kunde finnas skäliga, särskilt i avseende å längre förordnanden å vakanssatta tjänster eller ä tjänster, som uppehölles på förordnande i succession efter befattningshavare, som bestrede vakanssatta tjänster. Sedan utredningen verkställts samt statskontoret ävensom allmänna civilförvaltningens och kommunikationsverkens lönenämnder avgivit yttranden över de sakkunnigas förslag, anmäldes ärendet ånyo i statsråd den 14 juni 1928, därvid Kungl. Maj:t godkände vissa av dåvarande chefen för finansdepartementet till statsrådsprotokollet angivna riktlinjer för bestämmande av vikariatsersättning.

Dessa riktlinjer inneburo, att under vissa förutsättningar högre vikariatsersättning — varmed förstås, att ersättningen utmätes enligt de grunder, som jämlikt 33 § avlöningsreglementet för icke-ordinarie befattningshavare (sv. f. 1925 nr 356) gälla för avlöning åt befattningshavare a extra stat skulle utgå i första hand till vikarie å sådan ordinarie tjänst, beträffande vilken Kungl. Maj:t efter prövning i enlighet med nyssnämnda föreskrifter om vakanssättning bestämt, att tjänsten skall uppehållas medelst förordnande, liksom ock till tjänsteman vilken bestrider vikariat i succession efter befattningshavare, som uppehåller dylik vakanssatt tjänst. Med nu angivna fall jämställdes förordnande såsom vikarie för eller i succession efter ordinarie tjänsteman, vilken bestrider högre eller likställd befattning å extra stat. Jämväl i vissa andra fall av art, varå besparingssakkunniga anfört exempel, och med dem jämförliga borde undantagsvis en ä ordinarie befattning förordnad befattningshavare kunna erhålla den högre vikariatsersättningen.

Med tillämpning av dessa riktlinjer haj- sedermera i ett antal fall sådan vikariatsersättning medgivits av Kungl. Maj:t, särskilt då fråga vai it om vikariat i anledning av vakanssättning av tjänster.

Utgifterna.

t

2. Statens kostnader för kommittéer och sakkunniga.

Den under krisåren alltmer stegrade omfattningen av och kostnaden för •det utredningsarbete, som för statens räkning verkställes genom kommittéer och andra dylika beredningar, påkallade efter kristidens slut ett upptagande till prövning av frågan om åtgärder för att åstadkomma besparingar och ökad effektivitet i kommittéarbetet. För år 1920 voro under olika huvudtitlar uppförda förslagsanslag till kommittékostnadernas täckande med sammanlagt omkring 1.5 6 miljon kronor. Utgifterna å samma anslag visade sig emellertid vid årets slut hava belöpt sig i runt tal till 5.7 5 miljoner kronor1. Sedan enligt Kungl. Maj:ts den 15 oktober 1920 fattade beslut statskontoret avgivit utlåtande i fråga om kommittékostnadernas nedbringande, behandlades ärendet i statsråd den 29 augusti 1921, därvid Kungl. Maj:t meddelade nya bestämmelser i ämnet, varigenom bland annat föreskrifter gåvos för vinnande av större koncentration i och förbättrad kontroll över kommittéarbetet.

Oaktat dessa och även andra i samma syfte vidtagna åtgärder voro statsverkets utgifter för kommittéväsendet allt fortfarande mer än skäligt betungande. De för år 1921 under olika huvudtitlar anvisade kommittéanslagen uppgingo tillhopa till ungefär 2.42 miljoner kronor, men enligt budgetredovisningen belastades anslagen detta år med icke mindre än sammanlagt omkring 4.9 7 miljoner kronor. Under budgetarbetet hösten 1922 gjorde sig tvånget till begränsning av statsutgifterna gällande med sådan styrka, att ytterligare ansträngningar för att kraftigt reducera kommittékostnaderna ansågos ofrånkomliga. En betydande reduktion av kommittéväsendet visade sig därvid erforderlig. Genom beslut den 24 och den 30 november 1922 förordnade sålunda Kungl. Maj:t, att ett stort antal utredningar skulle upphöra inom närmare angivna tidpunkter, samt att vissa andra utredningar skulle vila och icke utan Kungl. Maj:ts särskilda medgivande återupptagas. Som ett led i detta besparingsarbete ingick ock, att den dittills tillämpade anordningen att för kommittéer och sakkunniga anvisa förslagsanslag, som kunde överskridas, avskaffades och ersattes med anslag av reservationsanslags natur.

Som en följd av detta ingripande nedbragtes kostnaderna för kommittéväsendet, vilka ännu för kalenderåret 1922 uppgingo till ett så högt belopp som 3.8 6 miljoner kronor, för budgetåret 1923/1924 högst väsentligt, nämligen till allenast 0.7 6 miljon kronor. Sedermera har emellertid kostnadssiffran åter undergått eu anmärkningsvärd stegring och utgjorde, enligt budgetredovisningarna för vidkommande år, 0.8 5 miljon kronor för budgetåret 1924/1925, 1.19 miljon kronor för budgetåret 1925/1926, l.os miljon kronor för budgetåret 1926/1927 och 1.13 miljon kronor för budget-

1 Denna och i del följande meddelade belastningssiffror äro hämtade ur budgetredövisningarna för respektive år och avse anslagens därstädes redovisade nettoutgifter.

8 Utgifterna.

året 1927/1928. Härvid är att märka, ej blott att penningvärdet som bekant starkt stegrats under deflationstiden utan även att de anförda siffrorna allenast hänföra sig till huvudtitlarnas kommittéanslag, och att det i åtskilliga fall förekommit, att jämte dessa i viss utsträckning även andra anslag, främst anslagen till extra utgifter, samt i ett fall anslaget till oförutsedda utgifter anlitats för täckande av kostnader för kommitté- och sakkunnigutredningar. Den verkliga utgiftsbelastningen för kommittéväsendet överstiger på grund härav med icke obetydliga belopp vad utgifterna under kommittéanslagen utvisa, och ökningen efter budgetåret 1923/1924 blir större än vad de meddelade siffrorna giva vid handen.

Med hänsyn härtill ansågs det under det nu avslutade budgetarbetet påkallat att ånyo upptaga frågan om kommittékostnaderna till övervägande. I motsats till vad fallet var för sex år sedan, då den stora kommittéreduktionen företogs, visade det sig emellertid vid en ingående granskning av de föreliggande utredningsuppgifterna, att ett avbrytande av utredningsarbetet i allmänhet icke borde ifrågasättas, utan inriktades ansträngningarna i stället på att påskynda arbetet och, i den mån så visade sig möjligt och lämpligt, modifiera de uppgjorda arbetsplanerna i syfte att i vissa fall begränsa arbetsuppgifterna och koncentrera dessa till det mera väsentliga i uppdragen, samt, i ett och annat fall, återkalla tidigare givna tilläggsuppdrag, vilkas fullföljande på grund av nytillkomna omständigheter icke befanns oundgängligen nödvändigt. Sedan för detta ändamål erforderliga undersökningar ägt rum i samråd mellan vederbörande departementschefer och de skilda kommittéerna och sakkunnigberedningarna, meddelade Kungl. Maj:t genom olika beslut under sistlidna höst förelägganden för ett fyrtiotal utredningar att före vissa angivna dagar, i det övervägande flertalet fall infallande före utgången av år 1929, hava slutfört sina arbeten. Antalet vid årsskiftet 1928/1929 sittande kommittéer och sakkunnigutredningar, som icke erhållit föreläggande av nu nämnt slag, uppgick till omkring 30.

Med utgångspunkt från dessa beslut har sedermera eu omräkning av huvudtitlarnas anslagsbehov för kommittéväsendet ägt rum. Det har därvid befunnits möjligt att under åtskilliga huvudtitlar något begränsa de i löpande riksstat upptagna anslagen. För andra huvudtitlars vidkommande åter har, trots vad sålunda åtgjorts, en höjning visat sig ofrånkomlig. Anledningen till att en större nedskärning ej kunnat genomföras ligger dels däri, att, mot vad tidigare varit fallet, några mera betydande reservationer ej kunnat beräknas förefintliga å kommittéanslagen vid innevarande budgetårs utgång, dels ock i det förhållandet, att vissa stora kommittéer, som draga betydande kostnader — bland dem socialiseringsnämnden, 1928 års tullkommitté, 1928 års lönekommitté, kommittén för revision av lagen om allmän pensionsförsäkring och 1928 års revision av rusdryckslagstiftningen — beräknas kvarstå under hela eller åtminstone avsevärd del av nästkommande budgetår.

Utgifterna.

3. Tillfällig löneförbättring för viss personal inom den civila

statsförvaltningen.

Vissa grupper av såväl ordinarie som icke-ordinarie personal, vilka ännu icke erhållit definitiv lönereglering, torde såsom hittills böra komma i åtnjutande av tillfällig löneförbättring under budgetåret 1929/1930. Denna fråga föreligger emellertid ännu ej i det skick, att den kan underställas Kungl. Maj:ts slutliga prövning, vadan särskild proposition i ämnet först senare kommer att kunna föreläggas årets riksdag. I följd härav torde de för ändamålet erforderliga medlen nu i avvaktan på denna proposition böra under de särskilda huvudtitlarna allenast beräknas å riksstaten.

Verkställda överslagsberäkningar hava givit vid handen, att de särskilda anslagen under de olika huvudtitlarna för tillfällig löneförbättring under budgetåret 1929/1930 åt ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare kunna beräknas till följande avrundade belopp, nämligen:

Hemställan om beräkning av de på varje huvudtitel belöpande anslagsbeloppen torde vid behandlingen av de olika huvudtitlarna få göras av vederbörande departementschefer.

I samband härmed torde jag — i anslutning till vad jag vid anmälan av finansplanen uttalat — få meddela, att chefen för ecklesiastikdepartementet senare under riksdagen torde komma att förelägga Kungl. Maj:t förslag till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor samt högre folkskolor ävensom i vissa fall åt lärare vid de allmänna läroverken med flera. I anledning härav betingad hemställan om beräknande å riksstaten av erforderliga anslag för ändamålet kommer att göras av nämnde departementschef vid anmälan av anslagsfrågorna under åttonde huvudtiteln.

10 Utgifterna.

4. Tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare.

Genom kungörelse den 22 juni 1923 (nr 276) angående tilltalliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare stadgades i huvudsak, att under budgetåret 1923/1924 skulle till vissa ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid de i kungörelsen angivna verk och inrättningar — vilka samtliga då icke erhållit ny definitiv lönereglering — utga tillfälligt lönetillägg, dock att lönetillägg icke skulle utgå till de tre preparatorer vid naturhistoriska riksmuseet, vilka för budgetåret 1923/1924 av riksdagen beviljats personliga avlöningstillägg. Där vid något i samma kungörelse omförmält verk eller inrättning vore anställda icke-ordinarie befattningshavare, vilka i fråga om tjänsteställning och avlöning vore att likställa med sådana ordinarie befattningshavare, som i kungörelsen avsåges, ägde Kungl. Maj:t efter framställning av vederbörande verk eller inrättning bestämma, om och med vilket belopp tillfälligt lönetillägg finge utgå. Utgiften för det tillfälliga lönetillägget skulle avföras av statens anstalt för pensionering av folkskollärare in. fl. (numera benämnd statens pensionsanstalt) ocli flottans pensionskassa å de medel, av vilka dessa anstalters omkostnader i övrigt bestridas, samt av övriga verk och inrättningar å de för budgetåret 1923/1924 under vederbörande huvudtitlar anvisade extra förslagsanslag till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare.

Bestämmelserna angaende dessa tillfälliga lönetillägg hava sedermera förlänats fortsatt giltighet med de ändringar, som betingats av att vid 1925— 1927 årons riksdagar ny definitiv lönereglering genomförts för ett flertal av ifrågavarande verk och inrättningar. Vid ingången av budgetåret 1928/1929 återstodo endast följande inrättningar, vid vilka tillfälliga lönetillägg utgå. nämligen vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås, elektrotekniska fackskolan i Västeras, lantbruksinstitutet vid Ultuna, lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp samt flottans pensionskassa.

Då förslag om ny definitiv lönereglering för de befattningshavare, som för närvarande åtnjuta tillfälliga lönetillägg, icke kommer att föreläggas 1929 års riksdag, synes billigheten kräva, att befattningshavarna ifråga erhålla dylika tillägg jämväl under budgetåret 19291930 efter enahanda grunder som under budgetåret 1928/1929.

För täckande av kostnaderna för de tillfälliga lönetilläggen under budgetåret 1928/1929 har riksdagen å riksstaten för nämnda budgetår såsom extra förslagsanslag anvisat under åttonde huvudtiteln 4,600 kronor samt under nionde huvudtiteln 1,500 kronor. De tillfälliga lönetilläggen till vaktmästarna vid flottans pensionskassa utgå fortfarande av pensionskassans medel.

Utgifterna.

11 Närmare förslag om de på ifrågavarande huvudtitlar belöpande anslag till tillfälliga lönetillägg för budgetåret 1929/19:10 torde vid behandlingen av de särskilda huvudtitlarna få framställas av vederbörande departementschefer.

Jag hemställer nu alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte, tekniska läroverken i Örebro, Malmö och Härnösand, tekniska elementarskolorna i Norrköping och Borås, elektrotekniska fackskolan i Västerås, lantbruksinstitutet vid Ultuna, lantbruks- och mejeriinstitutet vid Alnarp samt flottans pensionskassa skola under budgetåret 1929/1930 utgå tillfälliga lönetillägg enligt enahanda bestämmelser som för budgetåret 1928/1929;

dels förklara, att ifråga om tillerkännande av tillfälliga lönetillägg åt icke-ordinarie befattningshavare skall för budgetåret 1929/1930 gälla vad i sådant hänseende blivit för budgetåret 1928/1929 beslutat;

dels ock besluta, att nu ifrågavarande tillfälliga lönetillägg skola bestridas, vad angår flottans pensionskassa, av pensionskassans medel och i övrigt av under vederbörande huvudtitlar för ändamålet uppförda extra förslagsanslag.

o. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst in. fl.

Den prisstegring, som inträffade någon tid efter världskrigets utbrott, föranledde riksdagen att ar 1916 bevilja krigstidshjälp. till vissa statens befattningshavare. Från och med år 1917 infördes vid sidan av krigstidshjälpen även ett krigstid stillägg, utgående för nämnda år med ett till viss procent å de kontanta avlöningsförmånerna beräknat, nedåt och uppåt begränsat belopp. För år 1918 utgick krigstidstillägget med dels viss s. k. grundplåt, dels procentuellt tillägg. Från och med år 1919 har emellertid tillämpats ett system, enligt vilket statens befattningshavare och med dem likställda efter glidande skala åtnjutit lönetillskott under benämningen dyrtidstillågg; tilläggen hava reglerats periodvis i förhållande till ett levnadskostnaderna följande s. k. grundtal. Fn redogörelse för de modifikationer i systemet, som vidtagits under tiden därefter, intill dess vid 1923 års riksdag de grunder för dyrtidstilläggen antogos, som fortfarande i huvudsak gälla, återfinnes i propositionen nr 5 till 1924 års riksdag.

Dessa grunder äro, i vad de angå befattningshavare i statens tjänst,

Grunderna för dyrtidstilläggen.

12 Utgifterna.

intagna i kungörelsen den 15 juni 1923 (nr 265). Enligt kungörelsen utgå dyrtidstilläggen för olika stora avlöningsbelopp efter ett och samma procenttal. Beträffande befattningshavare med oreglerad avlöning är detta procenttal hälften av talet för levnadskostnadsökningen sedan ingången av augusti månad 1914; för befattningshavare med nyreglei’ad avlöning utgår dyrtidstillägget efter ett 18 enheter lägre procenttal. Dyrtidstillägget utgår ej å högre belopp än 650 kronor i månaden för oreglerad och 800 kronor i månaden för nyreglerad avlöning. Förhöjning av dyrtidstilllägget på grund av försörjningsplikt gent emot barn under 16 års ålder tillkommer befattningshavare vid oreglerade verk med 5 kronor och vid reglerade verk med 4 kronor för månad och barn. För befattningshavare under 25 år och utan försörjningsplikt, som nu nämnts, nedsättes dyrtidstillägget med eu tiondel.

De vid samma riksdag antagna allmänna grunderna för dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare i statens tjänst m. fl. pensionärer hava, bortsett från en detaljändring vid 1924 års riksdag, endast så till vida ändrats, att dyrtidstillägget enligt den nya kungörelsen i ämnet av den 18 juni 1925 (nr 275) för samtliga pensioner utmätes efter samma grunder, som tidigare varit gällande enbart för nyreglerade pensioner. Sistnämnda ändring tillkom i samband med den vid 1925 års riksdag genomförda pensionsregleringen avseende äldre pensioner, varvid pensionärer med oreglerade pensioner bland annat erhöllo särskild förhöjning så avpassad, att vid tillämpande av de för nyreglerade pensioner gällande dyrtidstillläggsgrunderna de sammanlagda pensions- och dyrtidstilläggsförmånerna blevo av i huvudsak oförändrad storlek. I övrigt bibehölls det år 1923 utformade systemet för dyrtidstilläggen oförändrat. Dyrtidstillägget utgår sålunda i förhållande till ett på visst sätt beräknat tilläggsunderlag. För pensioner å 150 kronor för månad eller därutöver utgöres tilläggsunderlaget, av pensionens belopp, dock högst 400 kronor i månaden. Där pensionsbeloppet understiger 150 kronor för månad, lägges därtill ett belopp av 30 kronor i månaden; dock må tilläggsunderlaget i sådant fall icke överstiga 150 kronor och ej heller 160 procent av pensionen. Dyrtidstillägget utgår i förhållande till tilläggsunderlaget efter ett procenttal, som med 16 enheter understiger hälften av talet för levnadskostnadsökningen. Därjämte åtnjuta de pensionärer, som hava minderåriga barn att försörja, fasta barntillägg om 4 kronor för månad och barn under 16 års ålder.

Gällande kungörelse med allmänna grunder för dyrtidstillägg åt pensionsberättigade änkor och barn efter befattningshavare i statens tjänst m. fl. är utfärdad den 15 juni 1923 (nr 267). Liksom beträffande f. d. befattningshavare lägges för här ifrågavarande pensionärer till grund för dyrtidstilläggens beräkning ett för månad utmätt tilläggsunderlag. För pensioner å lägst 125 kronor i månaden utgöres tilläggsunderlaget av pensionens belopp. Understiger pensionen 125 kronor i månaden, motsvarar

Utgifterna. 13

tilläggsunderlaget summan av pensionen och ett belopp av 30 kronor; dock att underlaget ej må överstiga 125 kronor och ej heller 160 procent av pensionsförmånen. Beträffande innehavare av oreglerad pension beräknas dyrtidstillägget efter ett procenttal motsvarande hälften av talet för levnadskostnadsökningen. För innehavare av nyreglerad pension utgår dyrtidstillägget efter ett 13 enheter lägre procenttal. För änka med ett eller flera barn ökas dyrtidstillägget med en tiondel för varje barn. Ett barn eller två syskon utan pensionsberättigad moder likställas med änka utan barn. För tre eller flera minderåriga syskon utan pensionsberättigad moder ökas dyrtidstillägget med en tiondel för varje syskon utöver två.

De procenttal, efter vilka dyrtidstilläggen utgå, fastställas med ledning av det vid varje kvartalsskifte uträknade talet för levnadskostnadsökningen.

Rörande de bestämmelser, som anses böra gälla för dyrtidstillägg åt statens befattningshavare efter den 30 juni 1929, hava framställningar inkommit från vissa personalsammanslutningar.

Såsom framgår av redogörelsen för grunderna för dyrtidstilläggen hava nuvarande föreskrifter i ämnet i huvudsakliga delar varit i tillämpning sedan den 1 juli 1923, och upprepade förslag om ändring i de gällande bestämmelserna hava av riksdagen avvisats. De skäl, som hittills varit utslagsgivande för en oförändrad tillämpning av 1923 års dyrtidstilläggsgrunder, synas också allt fortfarande äga giltighet. Härtill kommer, att Kungl. Maj:t den 29 juni 1928 tillsatt en kommitté — 1928 års lönekommitté — med uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag i avseende å bland annat dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta löne- och pensionsbeloppen. Vid nu angivna förhållanden synas nuvarande bestämmelser rörande dyrtidstillläggen böra bibehållas utan ändring även för nästkommande budgetår.

Kostnaderna för dyrtidstilläggen under budgetåret 1929/1930 komma att bliva beroende av indexställningen för levnadskostnaderna undet budgetarets olika kvartal. Indextalens förskjutningar under senare år belysas av efterföljande tablå:

Departements-

chefen.

Kostnads-

frågan.

14 Utgifterna.

Enligt tablån utgjorde för de båda senast förflutna budgetåren, 1926/1927 och 1927/1928, levnadskostnadsindex i medeltal respektive 171 och 170.8. Under innevarande budgetår har levnadskostnadsindex vid kvartalsskiftena 1 juli och 1 oktober nått upp till 173, respektive 172. Den stegring, för vilken dessa siffror äro ett uttryck, torde emellertid till väsentlig del hava orsakats av vissa prishöjningar av tillfällig art. Vid kvartalsskiftet 1 januari innevarande år har index nedgått till 170. Då några särskilda anledningar att under den närmaste framtiden förvänta prisstegringar icke anses föreligga, synes medeltalet för levnadskostnadsindex jämväl för innevarande budgetår med all sannolikhet komma att nära sammanfalla med medeltalet för budgetåren 1926/1927 och 1927/1928. Under sådana omständigheter synas övervägande skäl föreligga att också vid beräknandet av dyrtidstilläggen för budgetåret 1929/1930 utgå från en medelkostnadsindex av 171, vilket innebär, att den faktiska utgiftsbelastningen under budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 i stort sett kan läggas till grund för bestämmandet av anslagsbeloppen för nästkommande budgetår.

De med utgångspunkt från nämnda medelkostnadsindex beräknade kostnaderna för dyrtidstilläggen fördela sig på följande sätt:

Dyrtidstillägg vid affärsverken ....................................................................

Dyrtidstillägg'i övrigt:

1. Allmänna anslagen till dyrtidstillägg åt befattningshavare i sta-

tens tjänst å huvudtitlarna II—X ...............................................

2. Statsunderstödda undervisningsanstalter ............................................

3. Övriga dyrtidstillägg å huvudtitlarna II—X..................................

4. F. d. befattningshavare samt änkor och barn m. fl....................

5. Pensionerade båtsmän m. fl..............................................................

Summa

Tillsammans

ilj. kr.

9.o

59.3.

87.8.

Senare i dag komma vederbörande departementschefer att i enlighet härmed föreslå upptagande å riksstaten för budgetåret 1929/1930 av erforderliga anslag till dyrtidstillägg.

mtet tor Dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telekostnadema.' grafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner och bestridande. gtatens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt utgå för närvarande av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas. Vidare gäller, att, där arbetslönerna vid arméns eller marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhalls-

Utgifterna. 15

eller anskaffningsanslag. Vad sålunda gäller torde även höra äga tillämpning för budgetåret 1929/1930.

1 detta sammanhang ber jag få påpeka, att jag vid anmälan av finansplanen — i anledning av förslag från riksräkenskapsverket — förordat vissa budgettekniska omläggningar dels beträffande inkomsttitlarna inkomst av myntning och justering samt avgifter för granskning av biografbilder liksom däremot svarande utgiftsanslag, dels beträffande inkomsttitlarna bidrag till bankinspektionen, fondinspektionen och försäkringsinspektionen samt patent-, varumärkes- och registreringsavgifter liksom däremot svarande utgiftsanslag. I fråga om den förstnämnda gruppen inkomsttitlar och utgiftsanslag skulle genom omläggningen sambandet mellan respektive inkomsttitlar och anslag brytas. En följd härav blir, att några särskilda anslag för dyrtidstillägg vid mynt- och justeringsverket och vid statens biografbyrå icke längre erfordras, utan böra för dessa verk kostnaderna för dyrtidstilläggen bestridas av respektive huvudtitlars allmänna dyrtidstilläggsanslag. Vad angår den senare gruppen av inkomsttitlar och utgiftsanslag innebär omläggningen, att för bank- och fondinspektionen, försäkringsinspektionen samt patent- och registreringsverket särskilda fonder skola upprättas, till vilka de inflytande inkomsterna av bidrag eller avgifter skola, över anslagen, överföras och från vilka utgifterna skola bestridas. Vidkommande dessa verk böra kostnaderna för dyrtidstilläggen inräknas i de utgiftsanslag, som för respektive verk anvisas, samt dessa kostnader i likhet med verkens övriga utgifter bestridas från respektive fonder.

Slutligen anser jag mig böra erinra, att riksdagen i skrivelse den 15 maj 1928, nr 190 (punkt 2), — i anslutning till vad riksdagens år 1927 församlade revisorer framhållit i fråga om gäldandet av vissa dyrtidstillägg — anmält, att enligt riksdagens mening ersättning till personal, som avlönades från vederbörande anslag för anskaffning och underhåll ävensom därmed likartade anslag vid försvarsväsendet, borde i sin helhet bestridas från nämnda anslag. I detta ärende hava arméförvaltningen och marinförvaltningen avgivit utlåtanden, av vilka inhämtas, att kostnaderna för dyrtidstillägg åt ifrågavarande personal numera beträffande samtliga löntagare bestridas av samma anslag, från vilka vederbörandes avlöning i övrigt utgår. Med hänsyn till vad sålunda blivit upplyst har Kungl. Maj:t den 2 november 1928 förklarat riksdagens förevarande skrivelse i angivna avseende icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare åtgärd.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att dyrtidstillägg åt befattningshavare och pensionärer vid postverket, telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, statens domäner och statens reproduktionsanstalt eller vid av nämnda verk övertagna företag eller inrättningar samt dyrtidstillägg åt befattnings-

Hemställan.

16 Utgifterna.

havare vid bank- och fondinspektionen, försäkringsinspektionen samt patent- och registreringsverket ävensom dyrtidstillägg åt befattningshavare vid flottans pensionskassa och statens pensionsanstalt skola utgå av de medel, av vilka verkets eller institutionens omkostnader i övrigt bestridas,

samt att, där arbetslönerna vid arméns och marinens verkstäder och fabriker m. fl. anläggningar äro uppdelade i grundlöner och dyrtidstillägg, kostnaderna för dyrtidstilläggen skola bestridas från vederbörande underhålls- eller anskaffningsanslag.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj-.t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Svante Ericsson.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Första huvudtiteln. [1.]

1 Första huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygger, statsråden Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern, Malmberg, Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wohlin, anmäler härefter de frågor, som tillhöra regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna under riksstatens första huvudtitel, innefattande anslagen till hov- och slottsstaterna, och anför därvid följande:

A. Kungl. hovstaten.

1. Kungl. Maj:ts hovhållning, oförändrat ordinarie anslag.................................................................................................... kronor 800,000.

[1.] 2. Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning. Till

förstärkning av anslaget till Kungl.} Maj:ts hovhållning har riksdagen från och med år 1921 anvisat visst belopp, som tidigare belöpt sig till

200,000 kronor, för år räknat, men från och med budgetåret 1923/1924 utgått med 150,000 kronor.

Då de till Kungl. Maj:ts hovhållning anslagna medel äro i behov av Departementsenahanda förstärkning för budgetåret 1929/1930 som för innevarande budget- cke<enar, far jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av .................................................... kronor 150,000.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 saml. ,

Departementschefen.

2 Första huvudtiteln. [2—3.]

3. Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan, oförändrat ordinarie anslag ............................................................................ kronor 192,000.

[2.] 4. Förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens

hovhållning anslagna medel. Till förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel har riksdagen från och med år 1921 anvisat visst belopp, som tidigare utgjort 90,000 kronor, för år räknat, men från och med budgetåret 1923/1924 utgått med 70,000 kronor.

Då de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel äro i behov av enahanda förstärkning för budgetåret 1929/1930 som för innevarande budgetår, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av .................................................................... kronor 70,000.

5. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland, oförändrat ordinarie anslag ................................................................ kronor 26,000.

6. Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke, oförändrat

ordinarie anslag................................................................................ kronor 26,000.

7. Ved och kol för de kungl. hoven, oförändrat ordinarie anslag........................................................................................ kronor 50,000.

[3.] 8. Täckande av motsedd brist å anslaget till ved och kol för de kungl. hoven. Kostnaderna för uppvärmning av de kungl. slotten äro avsedda att bestridas av det å riksstaten uppförda ordinarie anslaget till ved och kol för de kungl. hoven, vilket alltsedan år 1858 kvarstått vid 50,000 kronor. Jämte det ordinarie anslaget har riksdagen från och med år 1918 på förslag av Kungl. Maj:t till täckande av motsedd brist å samma anslag anvisat viss förstärkning, som för budgetåren 1926/1927, 1927/1928 och 1928/1929 utgjort respektive 95,000 kronor, 90,000 kronor och 85,000 kronor. För ifrågavarande ändamål uppgå alltså numera de ordinarie och extra anslagsmedlen till sammanlagt 135,000 kronor.

Nu har riksmarskalksämbetet i skrivelse den 23 augusti 1928 angående anslagsäskanden för hov- och slottsstaterna gjort framställning om anvisande jämväl för budgetåret 1929/1930 av ett extra anslag å 85,000 kronor till förstärkning av anslaget till ved och kol för de kungl. hoven.

Första huvudtiteln. [3—4.] 3

Riksmarskalksämbetet har därvid överlämnat en skrivelse i ämnet från ståthållarämbetet å Stockholms slott, i vilken skrivelse ståthållarämbetet framhållit, att förstärkningsanslaget, som de senare åren kunnat minskas allt mer och mer, icke för närvarande syntes kunna ytterligare reduceras, enär ämbetet funne det nu motsvara det verkliga behovet av förstärkning av ordinarie anslaget.

Jämväl för budgetåret 1929/1930 lärer man hava att räkna med en avsevärd brist i det ordinarie anslaget till ved och kol för de kungl. hoven. En förstärkning av anslaget är fördenskull oundgänglig. De faktiska utgifterna för ändamålet hava för budgetåret 1927/1928 uppgått till i runt tal

140.000 kronor. Med hänsyn till vad ståthållarämbetet å Stockholms slott anfört, torde man för budgetåret 1929/1930 kunna, i enlighet med riksmarskalksämbetets förslag, stanna vid ett sammanlagt anslagsbelopp av

135.000 kronor eller samma belopp som för innevarande budgetår. Då det ordinarie anslaget utgör 50,000 kronor, skulle alltså till täckande av motsedd brist å anslaget behöva anvisas ett belopp av 85,000 kronor.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till täckande av motsedd brist å anslaget till ved och kol för de kungl. hoven för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av ........................ kronor 85,000.

9. Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten, oförändrat ordinarie anslag....... kronor 56,400.

[4.] 10. Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler

samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten. Till förstärkning av ordinarie anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten har riksdagen från och med år 1920 anvisat visst belopp, som för innevarande budgetår, liksom för vart och ett av de sistförflutna tre budgetåren, uppgått till 25,000 kronor.

I sin skrivelse den 23 augusti 1928 har riksmarskalksämbetet — under framhållande av olägenheterna av att de olika anslagen under riksstatens första huvudtitel tillmättes alltför knappt — hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av förevarande anslag för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor.

Riksmarskalksämbetet har därvid överlämnat en framställning i ämnet från chefen för husgerådskammaren, som dels åberopat vad han tidigare anfört i fråga om behovet av ett från 20,000 kronor till 25,000 kronor förhöjt förstärkningsanslag — vilket yttrande tinnes återgivet i 1925 års statsverksproposition, första huvudtiteln, sid. 6 — och dels framhållit, att behovet av

Departements-

chefen.

Departements-

chefen.

4 Första huvudtiteln. [4—5.]

anslag för husgerådskammaren för budgetåret 1929/1930 komme att vara detsamma som för innevarande budgetår.

Lika med chefen för husgerådskammaren och riksmarskalksämbetet finner jag det ofrånkomligt, att det ordinarie anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten förstärkes jämväl för budgetåret 1929/1930. Förstärkningsanslaget torde böra upptagas till samma belopp som för innevarande budgetår.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten för budgetåret 1929/1930 an-

visa ett extra anslag av ............................ kronor 25,000.

11. Kungl. hovstallets utfodring, oförändrat ordinarie anslag ............................................................................................... kronor 45,000.

B. Kungl. slottsstaten.

Stockholms slott.

1. Reparationer å Stockholms slott in. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader, oförändrat ordinarie anslag........................ kronor 63,000.

[5.] 2. Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott

m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader. Till förstärkning av det ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader hava anvisats förslagsanslag, högst, på tilläggsstat för år 1919 samt på extra stat för vartdera av åren 1920 och 1921 och på tilläggsstat för sistnämnda år å 31,500 kronor, på extra stat för år 1922 å 63,000 kronor samt på extra stat för tiden 1 januari—30 juni 1923 å 31,500 kronor. Å riksstaten för budgetåret 1923/1924 uppfördes för ändamålet ett extra anslag å 63,000 kronor. För budgetåret 1924/1925 har förstärkningsanslaget anvisats med ett till 40,000 kronor nedsatt belopp och för de tre sistförflutna budgetåren samt för innevarande budgetår med 50,000 kronor.

Såsom framgår av första huvudtiteln, sid. 5, i 1921 års statsverksproposition, hade genom sakkunniga verkställts utredning angående vissa mera omfattande reparationsarbeten å Stockholms slott, vilka voro avsedda att bekostas genom särskilda medel. De sakkunniga hade förklarat sig anse, att, under förutsättning att medel för de nödiga engångskostnaderna be-

Första huvudtiteln. [5.] 5

viljades, det årliga behovet av reparationer och underhållsarbeten kunde tillgodoses genom årsanslag, vilka med hänsyn till penningvärdets sedan år 1914 inträdda fal! borde höjas till tredubbla beloppet. Med hänsyn likväl till omfattningen av de arbeten, vilka av de sakkunniga ifrågasatts att komma till utförande och bestridas med särskilt anslagna medel, hade det synts de sakkunniga, att ett ordinarie årsanslag vore tillfyllest, om detsamma utginge med dubbla beloppet av vad som anvisats före kriget, d. v. s. med 126,000 kronor i stället för 63,000 kronor.

I sin skrivelse den 23 augusti 1928 har riksmarskalksämbetet, med överlämnande av en av ståthållarämbetet å Stockholms slott gjord framställning i ämnet, hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till förstärkning av ordinarie anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 63,000 kronor.

Vid ståthållarämbetets skrivelse har fogats följande av slottsarkitekten generaldirektören I. Tengbom till ståthållaren avgivna, den 22 juli 1928 dagtecknade yttrande rörande behovet av anslag till underhåll av Stockholms slott:

»Till reparationer a Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader har för innevarande budgetår av riksdagen beviljats ett ordinarie

anslag av .................................................................................... kr. 63,000: -

samt ett förstärkningsanslag av.................................................. » 50 000:_.

Härigenom hava de av riksmarskalksämbetet begärda beloppen minskats med kr. 13,000: , trots de starka skäl som i riksmarskalksämbetets hem-

ställan anförts för det begärda beloppet.

Jag tillåter mig med anledning härav framhålla, att det under de senare åren visat sig vara mycket svårt att tillgodose de krav på vederbörligt underhåll, som måste uppställas. Härvid må beaktas att underhållet gäller icke endast det väldiga slottet med dess över 600 rum, utan även andra ganska^ stora byggnadskomplex, nämligen hovstallet med dess bostadshus och många stall- och ekonomibyggnader samt egendomen Slottsbacken 2 (f. d. Indebetouska huset) ävensom egendomen å Oxenstjernska tomten, där bostäder, tvättinrättning m. m. äro inrymda.

Endast slottet innehåller en byggnadsvolym av omkring 221,000 nr. För att få ett begrepp om storleksordningen i jämförelse med vanliga byggnader, vill jag nämna, att denna volym är nästan dubbelt så stor som samtliga byggnader av sten vid ett av de medelstora nya kasernetablissemangen. För underhållet beräknas vid sådana byggnader vanligen s/t eller 1 procent av byggnadskostnaden. Hetta är siffror, som tillämpas såväl av arméförvaltningen som av byggnadsstyrelsen vid byggnader, som stå under dess vård. Om man beräknar slottets byggnadskostnad så lågt som till 100 kr. pr m3, skulle värdet bliva c:a 22 miljoner kr. Underhållskostnaden för enbart själva slottet (således oberäknat övriga byggnader, som nu inbegripas i underhållsanslaget) skulle härav beräknas till kr. 165,000 å 220,000. Nu kan måhända invändas, att förslitningen på kaserner och andra nyttobyggnader är mycket större än vid här ifrågavarande byggnad, men å andra sidan tarvar här den dyrbara och synnerligen ömtåliga inredningen större omsorg och en mycket kostsammare behandling. Härtill kommer att de mvändiga reparationsarbeten, som erfordras, bliva särskilt kostsamma, där-

6 Första huvudtiteln. [5.]

igenom att de ofta föra med sig om- eller nyläggning av de ledningar såsom elektriska, vatten och avlopp m. m., vilka man i var tid gör anspråk på i ett det vanligaste bostadshus. Tidigare ha sådana ledningar icke alls förekommit eller inlagts tillfälligt eller på ett mera provisoriskt sätt. - När nu reparationer förekomma, inaste man därför se till, att de äldre ledningarna såväl som nya kompletteringar inordnas i ett enhetligt system och att synliga ledningar borttagas och inläggas dolda eller på ett så litet framträdande sätt som möjligt. Allt detta gör att de arbeten, som det ordinära underhållet för med sig, bliva mycket kostsammare än vad för vanligt underhåll beräknas skäligt. Härvid lämnas utom räkningen de stora representativa rum och lokaler, vilka starkt ropa efter en restaurering, men där denna för en enda lokal kanske skulle kräva hela årsanslaget. Det nu utgående anslaget torde knappast kunna beräknas för annat än de till nyttjande upplåtna lokalerna. Ståthållarämbetet har också i sin förra året gjorda framställning påpekat behovet av särskilda anslag till sådana påkallade större restaurerings- eller underhållsåtgärder. Vid beräknandet av det till underhållet begärda anslaget har också hänsyn tagits till att särskilda medel beviljades till sådana mer vittgående åtgärder, bl. a. därtill att riksdagen för yttre restaurering av Stockholms slott under åren 1922 1929 anvisat till-

sammans kr. 1,299,000: —, av vilka för innevarande budgetår kr. 175,000:—, varmed de planerade restaureringsarbetena å slottets yttre skulle vara avslutade.

Såsom jag tidigare framhållit, har avsikten varit, att sedan dessa arbeten slutförts, skulle framställning göras om medel till de åtgärder beträffande det inre, som anses nödvändiga för att försätta byggnaden i värdigt skick och vilka omnämnts i ståthållarämbetets skrivelse till riksmarskalksämbetet den 20 aug. 1927. I enlighet härmed är jag sysselsatt med utarbetande av det ofta bebådade förslaget till restaurering av rikssalen, vilket jag inom kort hoppas kunna förelägga ståthållarämbetet i hopp om att framställning om medel härför skulle kunna göras till nästkommande riksdag.

Jag hade då tänkt, att liksom vid yttre restaureringen under en följd av år medel skulle kunna erhållas för slutförandet även av de invändiga större arbeten, som icke kunna tänkas utförda med de för reparationer och underhåll anvisade medel.

I 1928 års statsverksproposition påpekar statsrådet och chefen för finansdepartementet vid tal om behovet av åtskilliga omfattande restaureringsåtgärder beträffande Stockholms slott, att en närmare utredning icke nu föreligger om fördelningen mellan de arbeten, för vilka kostnaderna skola täckas från förevarande anslag (för reparationer), och de större restaureringsarbeten, som i sinom tid skulle komma till utförande.

Enligt vad jag med ovanstående sökt visa, böra dessa större arbeten för iståndsättning, som nu krävas för att gottgöra många föregående års bristande underhåll, betraktas för sig och icke sammanblandas med det ordinarie underhållet och de för detta avsedda medlen.

Med hänvisning till den utredning rörande behövliga medel till rikssalens restaurering, som sedermera skall inlämnas, samt till vad ståthållarämbetet i sina tidigare skrivelser anfört såväl som vad jag i ovanstående ytterligare framhållit till frågans belysande, tillåter jag mig föreslå, att hemställan göres om att riksdagen måtte bevilja ett oförändrat ordinarie anslag å kr. 63,000: — och att det extra anslaget till förstärkning av det ordinarie anslaget höjes till kr. 63,000: —.»

7 Första huvudtiteln. [5.J

I detta yttrande har ståthållariimbetet till alla delar instämt. Efter erinran om förenämnda äldre utredning angående anslagsbehovet för de årliga reparationerna vid Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader ävensom om de för ändamålet anvisade anslagen har ståthållarämbetet vidare meddelat, att på grund av otillräckliga anslag en del önskvärda arbeten årligen måst eftersättas för en beräknad kostnad av följande belopp:

under budgetåret 1924/1925 ....................................................... kronor 30,008

» » 1925/1926 ........................................................ » 58,952

» » 1926/1927 ........................................................ » 54,750

» » 1927/1928 ........................................................ » 125,800

» » 1928/1929 ........................................................ » 121,600.

Med hänsyn härtill kunde ståthållarämbetet icke underlåta att begära förstärkningsanslagets höjande till 63,000 kronor. Större reparationsarbeten, som även med denna ökning icke utan särskilda anslag kunde komma till utförande, vore: rikssalens restaurering; restaurering av slottskapellet med södra valvet; återställande av en stor del representationsrum, deras plafonder, övriga målningar, stucker och väggar; inläggande av golv av sten i trädgårdssalongen samt delar i portiker och valv; iordningställande av slottsmuseum i källaren; samt en del yttre stensättning och uppsnyggningsåtgärder, icke ingående i den yttre restaureringen. För samtliga dessa arbeten, vilka kunde fördelas på en följd av år, ärnade ståthållarämbetet ingå med en särskild framställning, sedan numera det sista anslaget till den yttre restaureringen med innevarande budgetår beviljats.

På grund av vad sålunda anförts bar ståthållarämbetet hemställt, att till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas, förutom det ordinarie anslaget, ett extra anslag å 63,000 kronor till förstärkning därav.

För egen del har riksmarskalksämbetet erinrat om vad ämbetet tidigare i detta avseende anfört, nämligen att från förevarande anslag numera skulle bestridas kostnader för underhåll av ett mycket större antal staten tillhöriga, värdefulla och omfattande byggnadskomplex än vad ursprungligen avsetts. Vidare har riksmarskalksämbetet påpekat, hurusom bristen å erforderliga penningmedel föranlett, att antalet av de viktiga och nödvändiga underhållsarbeten, vilka bort med det snaraste verkställas men hittills måst undanskjutas, år efter år ökats. För staten syntes det i längden bliva synnerligen oekonomiskt, därest till följd av otillräckliga anslag till en oviss framtid uppskötes enligt sakkunnigas mening nödvändiga reparations- och underhållsarbeten. Genom otillräckliga anslag bleve det dessutom omöjligt att för någon tid framåt uppgöra lämplig plan för verkställandet av erforderliga underhållsarbeten, ett förhållande som uppenbarligen måste medföra betydande olägenheter.

8 Första huvudtiteln. [5—6.]

rtemento chefen.

Departementschefen.

De ordinarie anslagsmedel, som avses för reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader, medgiva endast i mycket begränsad omfattning utförande av de planerade årliga underhållsarbetena beträffande dessa staten tillhöriga byggnader. Att en förstärkning av det ordinarie anslaget för omförmälda ändamål är behövlig jämväl för budgetåret 1929/1930 finner jag därför uppenbart. Med hänsyn till angelägenheten att i möjligaste mån begränsa statsutgifterna kan jag dock icke tillstyrka, att förstärkningsanslaget äskas med högre belopp än det för innevarande budgetår anvisade. I avseende å de av ståthållarämbetet omnämnda större restaureringsarbetena beträffande Stockholms slott torde jag få nämna, att, efter numera slutförd utredning, chefen för kommunikationsdepartementet torde komma att tillstyrka framställning till årets riksdag om anslag för rikssalens restaurering m. m.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av....................................................... kronor 50,000.

3. Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott, oförändrat ordinarie anslag.............................................. kronor 33,750.

[6.] 4. Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning

samt brandväsendet vid Stockholms slott. Till förstärkning av det ordinarie anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott har riksdagen anvisat extra anslag, som för innevarande budgetår uppgår till 26,300 kronor.

I riksmarskalksämbetets skrivelse den 23 augusti 1928 har ämbetet, i enlighet med hemställan från ståthållarämbetet å slottet, gjort framställning om förstärkning för budgetåret 1929/1930 av det ordinarie anslaget till polis-, lys- och renhållning samt b rand väsendet vid Stockholms slott med samma belopp, som anvisats till förstärkning för innevarande budgetår, eller 26,300 kronor.

Jämväl för budgetåret 1929/1930 är det nödvändigt att utöver det ordinarie anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott anvisa medel till förstärkning av samma anslag. I fråga om beloppet av förstärkningsanslaget tillstyrker jag riksmarskalksämbetets framställning och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av ................................................................... kronor 26,300.

Första huvudtiteln. [7.]

9 Övr

ga kungl. slott.

[7.] 5. Underhåll m. m. av Övriga kungl. slott. Jas anhåller här-

efter att få i ett sammanhang anmäla frågan om anslagsäskandena rörande de kungl. lustslottens medelsbehov.

För de kungl. lustslotten, nämligen Drottningholms slott, Gripsholms och Täckande av Ulriksdals slott, Haga lustslott och park samt Strömsholms och Rosersbergs T/lutiTi slott, voro tidigare i riksstaten uppförda särskilda ordinarie anslag till lustslotten entäckande av vad som för respektive slotts underhåll erfordrades, sedan från ***££*” beräknade utgifter dragits de inkomster av olika slag, som kunde påräknas ^ for slotten. Ifrågavarande anslag, som till beloppen i regel fastställts omkring mitten av förra århundradet, blevo under kristiden otillräckliga för sina ändamål; och anvisades förty under de senare åren för slotten, utom såvitt angår Rosersbergs slott, särskilda anslag till förstärkning av de ordinarie anslagen.

I riksstaten för budgetåret 1926/1927 hade de ordinarie anslagen för de kungl. lustslotten uppförts med tillhopa 52,850 kronor samt de extra anslagen med sammanlagt 108,200 kronor. I sistnämnda anslagssumma ingick emellertid ett anslag å 45,000 kronor, avseende en engångsutgift för vissa anordningar vid. Gripsholms slott till skydd mot eldfara. Frånsett detta belopp uppgingo alltså de ordinarie och extra anslagsmedlen för slotten till sammanlagt 116,050 kronor.

Utöver de ordinarie anslagen med tillhörande förstärkningsanslag hade riksdagen vid olika tillfällen beviljat medel till genomförande av vissa mera betydande ombyggnader och reparationer vid de olika slotten. Vidare hade dels för byggnads- och reparationsarbeten in. in., dels ock för förvaltningen av vissa slott av den s. k. Djurgårdskassans överskottsmedel kunnat under ett antal år disponeras icke obetydliga belopp. Slutligen bör i detta sammanhang erinras, att för underhåll och vård av Haga slottspark bidrag utgått från Stockholms stad.

Sedan utredningar verkställts dels i fråga om ökat bidrag till Djurgårdskassan från Stockholms stad, dels rörande användningen av Djurgårdskassans överskottsmedel samt ifrågavarande medels redovisning och förvaltning, dels ock om erhållande från Stockholms stads sida av ökat bidrag till vård och underhåll av parken vid Haga slott, infördes efter förslag i statsverkspropositionen till 1927 års riksdag en förändrad ordning för täckande av medelsbehovet vid de kungl. lustslotten. Enligt beslut av nämnda års riksdag uteslötos nämligen ur riksstaten de ordinarie anslagen till Drottningholms slott, till Gripsholms slott, till Ulriksdals slott, till Haga lustslott och park, till Strömsholms slott samt till Rosersbergs slott, och i stället upptogs i riksstaten under rubriken »övriga kungl. slott» ett nytt ordinarie reservationsanslag till underhåll m. m. av övriga kungl. slott med

Täckande av medelsbehovet vid de kungl. lustslotten enligt nuvarande ordning.

1927/1928.

1928/1929.

10 Första huvudtiteln. [7.]

86.000 kronor. Vidare anvisades för ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott för budgetåret 1927/1928 ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor. Slutligen medgav riksdagen, att av Djurgårdskassans den 30 juni 1927 befintliga överskottsmedel finge under budgetåret 1927/1928 överföras till förenämnda båda anslag ett belopp av

65.000 kronor med 50,000 kronor till det ordinarie och 15,000 kronor till det extra reservationsanslaget. Förut angivna dispositioner av Djurgårdskassans överskottsmedel för förvaltningen av vissa slott upphörde samtidigt.

Kungl. Maj:t anbefallde sedermera den 18 juni 1927 dels statskontoret att till riksmarskalksämbetet på rekvisition i mån av behov utanordna omförmälda av riksdagen anvisade anslag att användas till avsedda ändamål, dels ock riksmarskalksämbetet att föranstalta därom,

att av Djurgårdskassans den 30 juni 1927 befintliga överskottsmedel under budgetåret 1927/1928 till statskontoret inbetalades ett belopp av

65,000 kronor;

att Djurgårdskassans räkenskaper med början den 1 juli 1927 upplades och avslutades för budgetår; samt

att Djurgårdskassans räkenskaper för åren 1925 och 1926 ävensom för tiden 1 januari—30 juni 1927, på rekvisition, ställdes till riksräkenskapsverkets förfogande.

Vidare förordnade Kungl. Maj:t, att Djurgårdskassans räkenskaper för tiden från och med budgetåret 1927/1928 skulle undergå granskning i riksräkenskapsverket.

Kungl. Maj:t fastställde i samband härmed stater för Djurgårdskassan och de kungl. lustslotten att lända till efterrättelse för budgetåret 1927/1928.

Slutligen förordnade Kungl. Maj:t, att det belopp om 65,000 kronor, som av Djurgårdskassans den 30 juni 1927 befintliga överskottsmedel skulle under budgetåret 1927/1928 inbetalas till statskontoret, skulle tillgodoföras förenämnda båda anslag med 50,000 kronor till det ordinarie och 15,000 kronor till det extra reservationsanslaget.

Med tillämpning av denna nya ordning för täckande av medelsbehovet vid de kungl. lustslotten hava jämväl i riksstaten för innevarande budgetår uppförts dels ett ordinarie reservationsanslag å 86,000 kronor till underhåll m. m. av övriga kungl. slott, dels ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor till ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott, varjämte riksdagen medgivit, att av Djurgårdskassans den 30 juni 1928 befintliga överskottsmedel må under budgetåret 1928/1929 överföras till dessa båda anslag ett belopp av 65,000 kronor med 50,000 kronor till det ordinarie och 15,000 kronor till det extra reservationsanslaget.

I avseende å dispositionen av ifrågavarande anslag har Kungl. Maj:t den 8 juni 1928 meddelat enahanda beslut som de år 1927 givna ävensom fastställt stater för Djurgårdskassan och ett vart av de kungl. lustslotten.

Första huvudtiteln. [7.] 11

Med sin skrivelse den 23 augusti 1928 har riksmarskalksämbetet överlämnat de från ståthållarämbetena för de olika lustslotten ingivna framställningarna om statsanslag för budgetåret 1929/1930. Vid den följande redogörelsen för dessa framställningar torde anslagsäskandena få upptagas under jämförelse med de för innevarande budgetår av Kungl. Maj:t fastställda staterna.

Drottningholms slott. En sammanställning av inkomster och utgifter vid Drottningholms slott i enlighet med dels den av Kungl. Maj:t fastställda staten för budgetåret 1928/1929 och dels ståthållarämbetets beräkning av staten för budgetåret 1929/1930 ter sig sålunda:

Vid sin framställning om anslag för Drottningholms slott har ståthållarämbetet fogat ett yttrande av slottsarkitekten generaldirektören I. Tengbom, som anfört:

»Enligt ----statförslag för Drottningholms slott har innevarande

budgetår för underhåll och vård av slottet och därtill hörande byggnader

upptagits ett belopp av.................................................................... kronor 24,500

samt för parken (utöver det bidrag, som trädgårdens avkastning lämnar, kronor 16,000)................................................... » 33,000

Summa kronor 57,500.

I den av mig verkställda utredningen av den 30 augusti 1923 rörande för underhållet nödvändiga medel beräknades motsvarande siffror för slottet

till..................................................................................................... kronor 30,000

för parken till.................................................................................. » 40,000

Summa kronor 70,000.

Medelsbehovet vid de kungl. lustslotten för budgetåret

1929/1930.

12 Första huvudtiteln. [7.]

Att den för byggnaders underhåll angivna summan 30,000 kronor var lågt beräknad torde stå klart för var och en som har erfarenheter om detta slag av arbete och som tar hänsyn till de omfattande och talrika byggnader det här gäller: icke endast slottet med dess många gårdar, olika partier, flyglar och rika interiörer, utan även Gustav III:s teater, ävensom China slott med dess många byggnader, samt ytterligare flera paviljonger, bostadsoch uthusbyggnader. Därtill kommer på flera håll stegrade kostnader. Sålunda kräver t. ex. teaterbyggnaden nu efter återställandet större omvårdnad och ett bättre underhåll än tidigare under dess förfall, när den endast användes till möbelmagasin, förutom att särskilda åtgärder ur säkerhetssynpunkt nu behöva vidtagas.

Det visar sig, att icke endast önskvärda inre reparations- och konserveringsarbeten måst eftersättas, utan även att ytterst nödvändiga arbeten för byggnadernas yttre reparation och underhåll icke kunnat utföras på grund av otillräckliga medel. På så sätt samlas bristerna från år till år och pocka så småningom på mera genomgripande och dyrbarare åtgärder.

Föregående budgetår hade riksmarskalksämbetet ur det av riksdagen anvisade gemensamma anslaget för ny- och ombyggnader samt större reparationer vid de kungl. lustslotten beviljat 14,000 kronor till Drottningholm. Detta belopp erfordras emellertid synnerligen väl för andra ändamål än det ordinära underhållet.

Beträffande parken kan det i årets stat upptagna beloppet 33,000 kronor, efter vad erfarenheterna från föregående år visa, icke anses vara tillräckligt till ens den nödvändiga vården och skötseln, så mycket mindre då till önskvärda förbättringar och istån dsättande av vad som förut blivit eftersatt. De stora förbättringsarbeten, som under de två senaste åren kunnat försiggå, nämligen iståndsättande och komplettering av parkens dränering samt den mycket omfattande och besvärliga upprensningen av parkens system av dammar, ha möjliggjorts genom värdefull hjälp av arbetslöshetskommissionen samt genom medel ur det ovannämnda anslaget för ny- och ombyggnader m. in. Emellertid äro dessa arbeten icke slutförda och föra i varje fall f. n. med sig ökade kostnader för underhållet bl. a. genom nödvändigheten att påföra nytt grus, bättra vägar, planteringar m. m. När man vet vilka stora arealer det här rör sig om, ser det ofta hopplöst ut att hålla förfallet på vederbörligt avstånd.

Utom de medel, vilka, såsom är att hoppas, även under detta och kommande år kunna beredas ur det gemensamma anslaget för härför avsedda ändamål, tillåter jag mig därför, med hänvisning till det jag ovan anfört, hemställa, att framställning göres om att det ordinarie anslaget till Drottningholms slott, som i årets statsverksproposition beräknades till 80,000 kronor, höjes till

92,500 kronor d. v. s. med det belopp, som underhållsmedlen för slottsbyggnader och park i årets stat underskrider det i min förut nämnda utredning av den 30 augusti 1923 för ändamålet såsom erforderligt angivna beloppet.»

Ståthållarämbetet, som helt instämt i slottsarkitektens yttrande, har erinrat, att enligt den år 1923 verkställda utredningen underhållet av slottet beräknats till 40,000 kronor, men att, då slottet tidigare undergått en genomgripande reparation, endast 30,000 kronor äskats för ändamalet. Ståthällaiämbetet har framhållit, att åtskilliga ar nu förflutit, sedan nämnda reparation avslutades, vadan behovet av större underhållsanslag årligen gjorde sig mera gällande. Ämbetet har på grund härav hemställt, att för underhåll

Första huvudtiteln. [7.J 13

av Drottningholms slott och park måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas,

1 enliKhet med berörda sammanställning, ordinarie anslagsmedel av 92 500 kronor.

Gripsholms slott. Ståthållarämbetet bar erinrat, att det årliga statsanslaget för underhåll av Gripsholms slott utgått med 9,000 kronor. Ståthållarämbetet hade varje år anmält, att detta anslag visat sig otillräckligt for andamålet, vadan det nödvändiga årliga underhållet måst eftersättas. Med anledning härav hade riksmarskalksämbetet i skrivelse den 12 september 192;> lämnat ståthållarämbetet i uppdrag att i samråd med slottsarkitekten framlägga förslag rörande ifrågasatta takreparationer å vissa Gripsholms slott tillhöriga bostadshus, magasin och uthus ävensom reparation av koppartackning a Vasa- och Teatertornen å Gripsholms slott jämte utredning om kostnaderna härför.

I skrivelse till ståthållarämbetet den 24 november 1925 inlämnade slottsarkitekten kostnadsförslaget, slutande å 131,000 kronor. Av denna skrivelse inhamtas i huvudsak följande. Verkställda besiktningar av de angivna delarna av slottets och förborgens byggnader samt boningshus, magasiner m. m. hade avsett de åtgärder, som vore nödvändiga att inom de närmaste åren vidtagas for att icke större skada å byggnaderna i fråga skulle uppkomma, i vissa fall medförande fullständig ombyggnad. Dessa besiktningar hade sålunda ej inskränkt sig till de i riksmarskalksämbetets skrivelse förelagda undersökningar rörande takreparationer utan omfattat erforderliga åtgärder för avhjälpande av bristfälligheter i byggnadernas stommar, grunder m. m Det syntes emellertid, som om de å själva slottet och förborgens byggnader erforderliga takreparationerna borde komma i första rummet. Den gjorda utredningen över de reparationer å slottet och tillhörande byggnader, som vore nödvändiga att snarast utföras, syntes visa, att de å slottets stat för dylika ändamål tillgängliga anslagen vore för låga, för att ett lämpligt successivt fortlöpande underhåll skulle kunna äga rum. Det syntes därför nödvändigt, dels att det årliga anslaget till reparationer ökades, dels att de upprepade framställningar om anslag till reparationer, som av ståthållaren under ett antal år gjorts och som nu utmynnade i det avlämnade förslaget, måtte bliva beaktade.

Efter erinran, att ståthållarämbetet den 28 november 1925 till riksmarskalksambetet ^ gjort framställning om särskilt anslag för detta ändamål, fördelat pa 3 år, samt att byggnadsstyrelsen ansett kostnaderna ifråga böra beraknas till 135,000 kronor, har ståthållarämbetet i sin framställning om anslagsmedel för budgetåret 1929/1930 vidare anfört. Då andra behov av anslag till de olika slotten vore mera trängande, hade någon framställning om särskilda medels anvisande ännu icke gjorts. Kungl. Maj:t hade efter framställning från riksmarskalksämbetet av anslaget till ny- och ombyggnader samt större reparationer anvisat 9,000 kronor till de nödvändigaste reparationerna å slottets tak under nyss avslutade budgetår. Härigenom hade en del av de eftersatta reparationerna kunnat göras. Dels av denna

14 Första huvudtiteln. [7.

anledning och dels då den gjorda utredningen vore flera år gammal och behövde revideras, kunde ståthållarämbetet ännu ej inkomma med uppgift på behovet av extra anslagsmedel för eftersatta årliga reparationer.

På ståthållarens anmodan har slottsarkitekten verkställt utredning rörande det årliga anslag, som vore behövligt för underhåll och reparationer å Gripsholms slott och till detsamma hörande ekonomibyggnader av olika slag, såsom bostäder, magasin, stallar och uthus. Slottsarkitekten har den 10 augusti 1928 avlämnat följande, vid ståthållarämbetets framställning fogade utlåtande i ämnet jämte tillhörande värdering av byggnaderna ifråga:

»Någon utgångspunkt för uppskattning av de erforderliga årliga underhållskostnadernas storlek genom undersökning av hittillsvarande utgifter härför kan beträffande Gripsholm ej erhållas, då samtliga byggnaders skaliga underhåll på grund av bristande medel beklaghgtvis under langa tider mast försummas, ett missförhållande som vid upprepade tillfallen blivit fi an ståthållarämbetet framhållet. Utredningen får sålunda grunda sig pa allmänna undersökningar rörande underhållskostnadens storlek beraknad enligt viss procent av byggnadernas kostnad, och under förutsättning att byggnaderna genom successivt underhåll kunna anses vara i gott skick.

Vid den härför erforderliga värdesättningen av byggnaderna hava kostnaderna per kubikmeter för uppförandet av själva slottet beraknats efter ett pris av 55 kronor kubikmetern, motsvarande värdet av ett vanligt bostadshus av sten; något tillägg för den finare och dyrbarare inredning som förefinnes i en del av slottsrummen, har sålunda icke gjorts. För forbor„ens byggnader har byggnadspriset nedsatts till 50 kronor per kubikmeter, motsvarande värdet av ett enklare bostadshus av sten. , ... ,

Underhållskostnaderna hava, enligt vad brukligt ar för stenhus, beraknats till en procent av byggnadsvärdet. Underhållskostnaderna för en del statliga byggnader hava visserligen vid omsorgsfullt byggda hus, dar goda byggnadsmateriel kommit till användning, visat sig kunna något understiga 1 procent, men motväges detta förhållande här av den lagt beraknade bygg-

naBeträff™ndé utom slottet belägna bostadshus, magasin och uthus, med något undantag utförda av trä (timmer eller bräder på stolpvirke), hava kostnaderna för deras uppförande beräknats lågt; för utlius varierar kostnaden per kubikmeter från 6 kronor intill 10, 12 och 15 kronor; för bostadshus har för de enklare kostnaden räknats till 25 kronor, för Övriga till 30 kronor per kubikmeter. Underhållskostnaderna för dessa byggnader bär jag upptagit till en och en halv procent av byggnadsvärdena. ,, „ CQ,

Beträffande dessa värderingar har jag rådgjort med slottsforvaltaren samt rörande träbyggnaderna även inhämtat byggmastar Karl Ceders i Mariefred åsikt. Denne sistnämnde, som tidigare bitratt med utredningar för underhåll av slottets byggnader, har tillrått en förhöjning av de beraknade byggnadskostnaderna samt av procenten för underhållet till 2 procent.

Då jag emellertid anser mig böra vidhålla de av mig gjorda utredningarna rörande underhållet, ber jag särskilt få betona, att däri icke inga sadana reparationsarbeten, som upptagits i det av byggmästar Ceder och mig ar 1925 uppgjorda förslaget till reparationer, som erfordras för att slottet och tillhörande byggnader skola återbringas i försvarligt skick.

De årliga underhållskostnaderna för slottet och slottet tillhörande ekonomi-

Första huvudtiteln. [7.] 15

byggnader skulle enligt bär angivna principer och den gjorda värdesättningen stalla sig salunda.

I. Slottet med förborg, värde 3,007,500, underhåll 1 procent 30 075 Övriga byggnader:

II. Slottet närliggande byggnader 87,880

III. Utom slottsområdet liggande

byggnader ............................. 328,880

IV. Byggnader vid torpen ......... 46,795

Kronor 463,555, » 1 V2 » = 6,952

Summa kronor 37,027.»

Med stöd av dessa utredningar har slottsarkitekten föreslagit, att ståthållarambetet vid de beräkningar rörande de kungl. slottens underhåll, som årligen framlades till Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning, ville för Gripsholms slott upptaga desamma till ett belopp av 37,000 kronor.

I sin meranämnda framställning har ståthållarämbetet vidkommande det årliga underhållsanslaget anfört följande:

•Av slottsarkitektens utlåtande framgår med all önskvärd tydlighet, att alla brister äro av årligt underhålls natur och uppstått på grund av för litet underhållsanslag. För att kostnaderna för eftersatta underhållsarbeten icke skola komma att årligen ökas, varigenom betänkliga ekonomiska svårigheter för Gripsholms slott skulle uppstå, synes det ståthållarämbetet för närvarande viktigast, att det årliga underhållet ökas, så att en försämring av det nuvarande ekonomiska läget icke inträder.

I samråd med ståthållaren har slottsarkitekten beräknat det årliga behovet av underhållsmedel, under förutsättning att alla byggnader äro i gott skick, d. v. s. utan att taga hänsyn till de nu eftersatta underhållsarbetena, vilka, enligt vad ovan sagts, böra bliva föremål för förnyad utredning.

Enligt slottsarkitektens närslutna beräkning drager underhållet av själva slottet en årlig kostnad av 30,000 kronor eller 1 procent av slottets värde, upptaget till 3,000,000 kronor, samt övriga byggnader omkring 7,000 kronor,’ beräknat efter 1 '/2 procent av dessas värde. Sistnämnda procentsats är nog satt i underkant och torde icke kunna reduceras. Vad själva slottet beträffar ar nog detta också fallet, och slottsarkitekten anser sig icke kunna sätta denna siffra lägre, då intet underhåll beträffande golv m. m. av brist på medel under eu lång följd av ar kunnat utföras. Enär emellertid, såsom ovan påpekats, eftersatta reparationsarbeten enligt ståthållarämbetets mening bora behandlas särskilt och ökningskostnaden av statsfinansiella hänsyn bör i möjligaste grad begränsas, anser ståthållarämbetet, att själva underhållet f.y. ^^tet nu bör beräknas efter endast procent av byggnadsvärdet eller till 22,500 kronor; med tillägg av ovannämnda 7,000 kronor för underhåll f''riga byggnader skulle slottet erfordra en årlig underhållskostnad av 30 000 kronor Då i händelse detta anslag beviljas, underhållsanslaget till slottet väsentligt okas, anser ståthållarämbetet, att man först bör avvakta verkningarna härav, innan man ökar beräkningsgrunden.»

På grund av vad sålunda anförts och med påpekande av det trängande behovet av betydligt ökat underhållsanslag till Gripsholms slott, varförutan en ytterligare försämring av slottet vore oundviklig, har ståthållarämbetet

16 Första huvudtiteln. [7.]

hemställt, att för budgetåret 1929/1930 måtte anvisas ordinarie anslagsmedel av 30,000 kronor i anslutning till följande sammanställning:

Stat för Föreslagen stat

budgetåret för budgetåret

1928/1929 1929/1930

Kronor Kronor

Inkomster.

Ordinarie anslagsmedel ..............

Slottets andel av visningsmedel

Arrenden och hyror ................

Skogarna .....................................

Trädgården ................................

Försäljning av hö och halm.....

Försäljning av spannmål Räntor.............................................

....... 9,000

....... 3,000

....... 8,400

....... 15,000

....... 9,000

....... 1,000

....... 2,000

550 Summa 47,950

4.000 8,400

1.000 2,000

64,900

Slottsstaten............................

Parken och trädgården ...

Jordbruket...........................

Djurgården och hjortarna Skogarna Diverse utgifter Slottet med byggnader Dyrtidsgratifikationer .......

Utgifter.

Ulriksdals slott. De ordinarie anslagsmedlen för Ulriksdals slott hava i staterna för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 upptagits med 28,000 kronor. Ståthållarämbetet har erinrat, att en under år 1926 gjord utredning angående behov av underhållsmedel för Ulriksdals slott och park givit vid handen, att ett årligt statsanslag av 33,520 kronor vore av behovet påkallat, under förutsättning att 4,000 kronor årligen finge uttagas genom försäljning av grus och sand. I statsverkspropositionen till 1927 års riksdag hade detta belopp nedsatts till 31,500 kronor. Enär en ökning av underhållsanslaget dock härigenom inträtt, hade ståthållarämbetet för budgetåret 1928/1929 upptagit samma summa eller 31,500 kronor. Nödig erfarenhet angående det ökade anslagets tillräcklighet hade ännu icke kunnat vinnas, då Kungl. Maj:t för täckande av större reparationer vid Beylon anvisat

3,500 kronor från det extra anslaget. Ståthållarämbetet saknade därför anledning att nu föreslå någon ändring, utan hemställde, att — under förutsättning att 4,000 kronor årligen finge beräknas som inkomst genom försäljning av grus och sand — för underhåll av Ulriksdals slott och park för budgetåret 1929/1930 måtte anvisas ordinarie anslagsmedel å 31,500 kronor i enlighet med följande sammanställning:

Första huvudtiteln.

[7.]

17 Inkomster.

Ordinarie anslagsmedel ..........................

Arrenden, hyror och tomtören ...............

Intressemedel ..............................................

Försäljningsmedel för sand och grus ... Elektriska belysningen ...........................

U tgifter.

Löner, arvoden, understöd m. m.................

Byggnads- och underhållskostnad..................

Furagekostnader ............................................

Belysning, renhållning och expenser ..........

Beylon...........

Övriga utgifter

Haga lustslott och park. Ståthållarämbetet har erinrat, att det årliga underhållsanslaget av statsmedel för Haga lustslott och park tidigare utgått med 15,000 kronor, vilket belopp sedermera nedsatts till 14,500 kronor. Stockholms stads årliga bidrag till Hagaparkens underhåll hade visserligen ökats från 3,000 kronor till 10,000 kronor, men samtidigt hade bortfallit ett arrende av 2,000 kronor, som Stockholms stads spårvägar årligen erlagt för ett lastspår genom Hagaparken, vilket nu borttagits. Då en hel del arbeten i Hagaparken eftersatts, ansage stathallarämbetet, att — oaktat ökningen av

5,000 kronor — ett årligt statsanslag av 14,500 kronor vore av nöden. Ståthållarämbetet har alltså hemställt, att till underhåll av Haga lustslott och park måtte för budgetåret 1929/1930 anvisas ordinarie anslagsmedel å

14,500 kronor jämlikt följande sammanställning:

18 Första huvudtiteln. [7.]

Strömsholms slott. Med erinran, att under de senare åren av statsmedel årligen utgått 6,000 kronor för underhåll av Strömsholms slott, har ståthållarämbetet framhållit, att dessa medel vore mer än väl behövliga för underhåll av slottet och parken, på grund varav ståthållarämbetet hemställt, att i enlighet med följande sammanställning måtte för Strömsholms slott för budgetåret 1929/1930 anvisas ett belopp av 6,000 kronor:

Stat lör Föreslagen stat

budgetåret lör budgetåret

1928/1929 1929/1930

Kronor Kronor

Inkomster.

Ordinarie anslagsmedel ................................................ 6,000 6,000

Arrenden och hyror........................................................ 2,000_2,000

Summa 8,000 8,000

Utgifter.

Avlöningar....................................................................... 2,400 2,400

Underhålls- och byggnadskostnader............................ 4,800 4,800

Diverse oförutsedda utgifter .............................. 800__800

Summa 8,000 8,000

Rosersbergs slott. Ståthållarämbetet har anfört, att det nu utgående statsanslaget, 3,000 kronor, vore i knappaste laget för att jämte inflytande hyres- och arrendemedel kunna hålla Rosersbergs slott och park i ett värdigt skick. Emellertid ville ståthållarämbetet nu icke föreslå någon höjning av anslaget, utan hemställde ämbetet, att jämväl för budgetåret 1929/1930 måtte anvisas 3,000 kronor i enlighet med följande sammanställning:

Riksmarskalksämbetet har i avseende å medelsbehovet för de kungl. lustslotten för egen del anfört följande:

19 Första huvudtiteln. [7.]

»Riksmarskalksämbetet, som prövat de av ståthållarämbetena gjorda framställningarna, har funnit desamma väl grundade och har intet att erinra emot de gjorda beräkningarna. Ståthållarämbetena hava, enligt riksmarskalksämbetets förmenande, sökt i möjligaste mån begränsa anspråken på statsverket och hava icke begärt mera, än vad som synes vara absolut nödvändigt. Då hittills utgående statsanslag för lustslotten icke varit tillräckliga för att med de så kraftigt stegrade priserna på arbetskraft och material i fullt värdigt skick vidmakthålla de olika slottens många och stora byggnader och vidsträckta parker, torde en minskning i dessa anslag givetvis icke vara tänkbar; och ehuru riksmarskalksämbetet visserligen beaktar önskvärdheten av att i möjligaste mån hålla statsanslaget för slotten inom dess hittillsvarande storlek, måste ämbetet dock, med hänsyn till den utredning rörande behov av ökat anslag för Gripsholms slott, som nu blivit verkställd och som här ovan omförmälts, för egen del instämma i de av vederbörande ståthållarämbete och slottsarkitekt gjorda uttalanden om nödvändigheten av ökat statsanslag för Gripsholms slott, särskilt som det under riksstatens första huvudtitel upptagna anslag till ’ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott’ visat sig behöva fullt tagas i anspråk för bekostande av åtskilliga nödvändiga reparations- m. fl. arbeten vid de olika slotten, varom riksmarskalksämbetet torde — i likhet med vad under senaste år ägt rum — framdeles få hos Eders Kungl. Maj:t göra underdånig framställning.»

Beträffande sistnämnda riksstatsanslag har riksmarskalksämbetet åberopat vad ämbetet i skrivelse den 15 september 1927 anfört rörande önskvärdheten av att å det för lustslotten avsedda reservationsanslaget lämpligt årligt belopp ställdes till ämbetets disposition för reparationer eller ombyggnadsarbeten utom ordinarie underhållet samt i likhet med föregående år anhållit, att ett anslag av 20,000 kronor måtte för detta ändamål ställas till riksmarskalksämbetets förfogande.

Riksmarskalksämbetet har över sina framställningar och beräkningar framlagt följande sammanställning:

Drottningholms slott, brist ........................................................ kronor 92,500

Gripsholms » » » 30,000

Ulriksdals » » » 31,500

Haga » » » 14,500

Strömsholms » » » 6,000

Rosersbergs » » » 3,000

kronor 177,500.

Till riksmarskalksämbetets förfogande för reparationer eller

ombyggnader utom ordinarie underhållet begäres............... kronor 20,000

Summa kronor 197,500.

20 Första huvudtiteln. [7.]

Täckande av medelsbehovet vid de kungl. lustslotten för budgetåret 1929/1930.

I enlighet med tidigare meddelade beslut har riksmarskalksämbetet föreslagit, att från det sammanlagda anslagsbehovet för de kungl. lustslotten måtte avgå beräknat tillgängligt överskott i Djurgårdskassan. I avseende härå har riksmarskalksämbetet erinrat, hurusom ämbetet i skrivelse den 12 oktober 1926 angående anslag under första huvudtiteln till de kungl. slotten dels lämnat en utredning rörande eventuella framtida överskott i Djurgårdskassan och dels, med stöd av gjorda beräkningar, uttalat den förhoppningen, att man för de närmaste åren skulle kunna räkna med ett årligt överskott i Djurgårdskassan av 65,000 kronor.

Såsom framgår av förut meddelade uppgifter hava staterna för Djurgårdskassan för ett vart av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 så fastställts, att kassan kunnat av behållningen vid budgetårens ingång bidraga till de kungl. lustslottens underhåll med nyssnämnda av riksmarskalksämbetet angivna belopp.

Den för budgetåret 1928/1929 för Djurgårdskassan fastställda staten har följande utseende:

Inkomster.

Tomt-, hyres- och arrendeavgifter............................................

Tillfälliga avgifter........................................................................

Räntor..........................................................................................

Försäljning av virke och ved........................ kronor 21,000

Försäljning av hö ............................................ » 2,700

Rosendals trädgård ....................................................................

Djurgårdens ladugård ................................................................

Diverse inkomster .......................................................................

Beräknat belopp från Stockholms stad för underhåll och renhållning jämte snöplogning å vissa Kungl. Djurgårdens vägar ................................................................................

Av tillgängliga överskottsmedel (104,000 kronor)

kronor 242,500

» 22,000

» 75,000

» 23,700

» 15,000

» 4,000

» 5,000

92,000

23,600

Summa kronor 502,800

Utgifter.

Avlöningar och pensioner ........................

Expenser........................................................

Vägarna ........................................................

Renhållning ................................................

Skogen och sågen ........................................

Byggnader ...................................................

Inventarier....................................................

Vatten- och avloppsledningar....................

Vattenavgifter ...........................................

Brandförsäkringar........................................

Strandskoning ..........................................

Parker och jordbruk....................................

Stallet ............................................................

Djurgårdens ladugård ................................

kronor 59,500

» 10,400

» 72,000

» 29,000

» 13,300

» 60,000

» 10,000

» 10,900

» 3,500

» 2,600

» 1,000

» 42,500

» 9,700

» 2,700

21 Första huvudtiteln. [7.]

Till förräntning och amortering av vissa Djurgårdskassan åvilande, ur Djurgårdsfonden upptagna lån: enligt kungl. brev den 30 maj 1924 enligt kungl. brev den 12 mars 1926

Inleverering till statskontoret ..............

Rosendals trädgård ...................................

Elektriska ledningar...................................

Kungl. begravningsplatsen vid Haga ...

Skatter...........................................................

Diverse och oförutsedda utgifter ............

Med sin skrivelse den 23 augusti 1928 har riksmarskalksämbetet överlämnat en inom Djurgårdsförvaltningen uppgjord förslagsstat för Djurgårdskassan för budgetåret 1929/1930, vilken i jämförelse med den nu gällande staten sammanställts i följande tabell:

kronor 43,000 _* 7,500 kronor

Summa kronor

52,500

65.000 13,400

2,500

2,300

502,800.

Inkomster.

Arrenden m. m.............................................

Räntor ................................................

Skog, lantbruk och trädgård ....................

Ersättning av Stockholms stad för väghållning .....................................................

Av tillgängliga överskottsmedel ................

Utgifter.

Avlöningar och pensioner...........................

Vägar och renhållning ................................

Skog, lantbruk, park och trädgårdar........

Byggnader, inventarier m. m....................

Skatter ...................................................

Expenser, diverse och oförutsedda utgifter Utbetalningar enligt kungl. brev den

30 maj 1924 ................ kronor 45,000

enligt kungl. brev den

12 mars 1926 ............ » 7,500

Inleverering till statskontoret..............

kronor

Summa kronor

. 1 förslagsstaten för budgetåret 1929/1930 räknas alltså med ett bidrag till de kungl. lustslotten till oförändrat belopp av 65,000 kronor.

Riksmarskalksämbetet har i avseende å Djurgårdskassans ställning för egen del anfört följande:

»I detta sammanhang tillåter sig riksmarskalksämbetet hos Eders Kungl. Maj:t anmala, att ämbetet, då gällande arrendekontrakt för flertalet arrende-

22 Första huvudtiteln. [7.]

upplåtelser å Djurgården gå till ända den 31 mars 1929, under innevarande år, efter inhämtande av Eders Majestäts nådiga vilja och befallning, låtit genom en särskilt tillsatt kommitté verkställa utredning rörande eventuell reglering från den 1 april 1929 av arrenden och hyror å Djurgården. Sedan kommitterade verkställt sådan utredning och till riksmarskalksämbetet ingivit underdånigt utlåtande i ämnet, har riksmarskalksämbetet efter underdånig föredragning inför Eders Majestät låtit, i huvudsaklig överensstämmelse med vad kommitterade föreslagit, upprätta nya förslagskontrakt beträffande upplåtna Djurgårdslägenheter samt berett samtliga nuvarande lägenhetsinnehavare å Djurgården tillfälle att taga del av dessa förslagskontrakt med rätt för dem att hos ämbetet eventuellt göra påminnelser angående de nya kontraktsbestämmelserna. Då tiden för sådana påminnelsers avgivande är utsatt till senast den 1 oktober innevarande år, kan riksmarskalksämbetet för närvarande icke med full visshet yttra sig rörande resultatet av den tillämnade hyresregleringen för Djurgårdslägenheterna, men med hänsyn till de hittills verkställda utredningarna torde redan nu kunna beräknas, att de från Djurgårdens lägenheter inflytande arrende- och hyresbeloppen från och med det den 1 april 1929 ingående arrendeåret komma att ökas med omkring 40,000 kronor om året.

Enligt den av Eders Kungl. Maj:t genom nådigt brev den 8 juni 1928 fastställda staten för Djurgårdskassan för budgetåret 1928/1929 beräknas den 30 juni 1929 föreligga ett överskott i kassan av 80,400 kronor. Med hänsyn härtill och med fästat avseende å de ökade inkomster, som enligt vad ovan sagts, från och med den 1 april 1929 kunna beräknas uppkomma för Djurgårdskassan genom höjning av avgifterna för utarrenderade områden, anser riksmarskalksämbetet sig kunna utgå från att av Djurgårdskassans överskottsmedel skall under budgetåret 1929/1930 kunna dels fullgöras räntor och amorteringar av tidigare hos statskontoret ur Djurgårdsfonden upplånade medel till täckande av vissa behov vid de kungl. slotten med 52,500 kronor, dels ock såsom bidrag till de kungl. lustslottens underhåll utbetalas det ovan omförmälda tidigare beräknade beloppet 65,000 kronor.»

Sedan från det av riksmarskalksämbetet beräknade behovet av statsmedel,

197,500 kronor, för de kungl. lustslotten avgått beräknat överskott i Djurgårdskassan den 30 juni 1929, 65,000 kronor, skulle alltså erforderligt tillskott av anslag å riksstaten utgöra 132,500 kronor. Riksmarskalksämbetet, som tillfullo insåge vikten av att icke betunga statsverket med några utgifter utöver vad som nödvändigt erfordrades för fullgörandet av det riksmarskalksämbetet anförtrodda uppdraget att handhava vården och förvaltningen av dessa statens värdefulla egendomar och övriga tillhörigheter, hai alltså hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att under riksstatens första huvudtitel för budgetåret 1929/1930 bevilja för drift, underhåll och reparationer av de kungl. lustslotten ett sammanlagt medelsbelopp av 132,500 kronor.

Departements- Av den lämnade redogörelsen framgår, att för de kungl. lustslottens räkchejen. ning två anslag äro uppförda å riksstaten för nu löpande budgetår, nämligen dels ett ordinarie reservationsanslag å 86,000 kronor till slottens ordinarie underhåll m. m„ dels ett extra reservationsanslag å 20,000 kronor till ny- och ombyggnader samt större reparationer vid slotten. Såsom ytter-

Första huvudtiteln. [7. |

fir^nnn -011 tiickande av medelsbehovet tages ett belopp av tillhopa

k,00 ikronor 1 ansPråk av Djurgårdskassans överskottsmedel. Detta belopp ar fördelat med 50,000 kronor på det ordinarie och 15,000 kronor på det extra anslaget.

För täckande av det ordinarie medelsbehovet vid lustslotten bar riks-

“?ambCt6t fÖr budgetåret 1929/1930 ansett ett belopp av tillhopa 17J’500 kronor erforderligt. Av ökningen i jämförelse med motsvarande

Sj, Fd d® av, KungL Maj:t for innevarande budgetår fastställda staterna,

I n oV nnn 10r’ faU6r ^ bdopP aV 12’500 kronor på Drottningholms lptt’ 21’°?° kronor på Gripsholms slott, 3,500 kronor på Ulriksdals slott och 4,o00 kronor på Haga lustslott och park.

Då den verkställda utredningen övertygat mig om önskvärdheten av en ökning av de ordinarie underhållsmedlen för lustslotten, men jag icke anser mig kunna fororda, att för detta ändamål ett förhöjt anslag å riksstaten as as, har jag låtit undersöka, om icke under budgetåret 1929/1930 ett större bidrag från Djurgårdskassan skulle kunna tagas i anspråk än det, som för narvarande utgår, och med vilket riksmarskalksämbetet räknat jämväl för nästkommande budgetår. I sådant avseende ber jag få erinra, att ämbetet omnämnt, hurusom förarbeten påginge för reglering av arrenden och hyror Djurgarden, och att, sedan verkningarna av den föreslagna hyresregleringen hunnit tillfullo göra sig gällande, en inkomstökning för Djurgårdskassan av 40 000 kronor för helt år vore att påräkna. Huvudsakligen med hansyn till denna hyresreglering har jag, efter samråd med riksmarskalksambetet, tunnit, att Djurgårdskassan redan den 30 juni 1929 bör hava en sadan ställning, att ytterligare 15,000 kronor utöver hittills beräknade bidrag

aDSPrak fÖr de kungh lastslottens utgifter under budgetåret 1929/1930. Denna ökning torde i sin helhet böra föras till det ordinarie anslaget.

Det medelstillskott, som härigenom skulle ställas till förfogande, synes mig, efter samråd med riksmarskalksämbetet, böra helt komma det ordi-

minffUnderhållet aV Gripsholms slott tillgodo. Slottet utgör ett av våra värdefullaste historiska byggnadsverk, vartill kommer, att betydande konst-

““1“^T. ."° darstades inrymda. Statsanslaget till slottet, vilket i mitten

TTi b8l!a!et faststalIdes tm 5<000 kronor och av 1901 års riksdag höjdes til 6,000 kronor i anledning av indragning till statsverket av det åt ståt-

a aP®n Pa °n aDslagna bostället, har sedermera icke ökats med mera än

3,000 kronor, och vid den omreglering av anslagen för de kungl. lustslotten, som for ett par ar sedan vidtogs, erhöll Gripsholm icke någon som helst ökning av de for det ordinarie underhållet avsedda anslagsmedlen. Behovet

aVaen+umStarkfmg aV deSSa medel SyneS mig darför trängande, därest slottet m°d horande samlingar skall kunna på ett någorlunda tillfredsställande satt hållas vid makt.

Behovet av ordinarie anslagsmedel till de kungl. lustslotten för nästkommande budgetår skulle vid bifall till mitt förslag komma att tillgodoses till

24 Första huvudtiteln. [7—9.]

ett belopp av 151,000 kronor. För täckande härav skulle det ordinarie reservationsanslaget till underhåll m. m. av övriga kungl. slott uppföras med oförändrat belopp av 86,000 kronor och av det från Djurgårdskassan disponibla överskottet en summa av 65,000 kronor överföras till anslaget.

I avseende å det extra anslaget till ny- och ombyggnader samt större reparationer vid de kungl. lustslotten ifrågasätter jag för nästkommande budgetår ingen ändring. Enligt vad jag senare kommer att föreslå, torde en icke oväsentlig del av detta anslag böra avses för täckande delvis av kostnader under budgetåret 1929/1930 för värme-, varmvatten- och avloppssystem inom flyglarna till Ulriksdals slott. Beträffande anslagsmedlens storlek föreslår jag därför, att liksom för innevarande budgetår å riksstaten anvisas för ändamålet ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor samt att till detta anslag överföras 15,000 kronor av det från Djurgårdskassan disponibla överskottet. I fråga om denna medelsanvisning gör jag hemställan under nästföljande punkt.

I anslutning till det nu anförda torde å riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagas:

Underhåll m. m. av övriga kungl. slott, oförändrat ordinarie reservationsanslag ....................................................................................... kronor 86’000-

Tillika hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av Djurgårdskassans den 30 juni 1929 befintliga överskottsmedel må under budgetåret 1929/1930 till förenämnda anslag överföras ett belopp av 65,000 kronor.

[8.] 6. Ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga

kungl. slott. Under åberopande av vad jag under punkten 7 anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av ................ kronor 20,000,

dels ock medgiva, att av Djurgårdskassans den 30 juni 1929 befintliga överskottsmedel må under budgetåret 1929/1930 till förenämnda anslag överföras ett belopp av 15,000 kronor.

[9.] 7. Värme-, varmvatten- och avloppssystem inom flyglarna till

Ulriksdals slott. Till gäldande av kostnaderna för utförande av restaureringsarbeten å Ulriksdals slott ställde riksdagen åren 1916, 1917 och 1920 medel till förfogande ur Djurgårdskassan. I dessa arbeten ingick bland annat inledande av värmeledning samt vatten- och avloppsledningar m. m. i slottet. Det ursprungliga förslaget till slottets värmeledningsanläggning upptog uppvärmning av samtliga rum samt för detta ändamål nödvändiga tre varmvattenpannor. I ett senare förslag uteslötos från centraluppvärm-

25 Första huvudtiteln. [9.]

ning samtliga fyra flyglars yttre avdelningar, tillsammans 32 rum, varjämte pannornas antal minskades till två. Av ekonomiska skäl verkställdes detta sista förslag dock så, att alla huvudrörledningar utfördes efter det fullständiga förslaget; i värmecentralen lämnades plats för en varmvattenpanna för eventuell utsträckning av värmeledningen till sagda 32 rum.

I sin år 1925 avgivna berättelse erinrade riksdagens revisorer om att i samband med nämnda arbeten värmeledning införts i slottets mittparti men att i de med mittpartiet förenade flyglarna värmeledning däremot icke anordnats, utan att dessas uppvärmning allt fortfarande skedde med kakelugnar. Revisorerna anförde, att det enligt deras mening varit önskvärt, att värmeledning, då enligt uppgift värmecentralen vore tillräcklig jämväl för flyglarna, samtidigt kommit till utförande för slottsbyggnaden i dess helhet. I avgiven förklaring över revisorernas berättelse i denna del yttrade ståthållarämbetet å Ulriksdals slott, att då det ovillkorligen vore av vikt, att slottet i dess helhet på samma sätt uppvärmdes, värmeledningen borde utsträckas till de delar av slottet, där dylik nu saknades. Riksmarskalksämbetet framhöll i likhet med ståthållarämbetet, att anledningen till att vid restaureringen av slottet i dess helhet värmeledningen icke utsträckts att omfatta slottets samtliga delar varit nödvändigheten att nedbringa totalomkostnaderna för restaureringsarbetena. Den befintliga värmeledningsanläggningen vore dock utförd så, att den med lätthet kunde efter behov utökas, om erforderliga medel därför bleve tillgängliga.

Med anledning av revisorernas uttalande hemställde ståthållarämbetet i skrivelse till riksmarskalksämbetet den 27 augusti 1926 om ett extra anslag för detta ändamål. Såsom skäl härför påpekades dels att slottet i längden icke fore väl av att dess flyglar under större delen av året stode ouppvärmda — ståthållarämbetet hade varken personal eller medel att hålla 30 rum uppeldade den kallare årstiden — och dels, att dessa rum saknade alla nutida bekvämligheter, vadan de mindre väl lämpade sig för användande av den, som disponerade slottet.

Vid sina anslagsäskanden år 1927 erinrade ståthållarämbetet om sin anhållan om medel till framdragande av värmeledning inom Ulriksdals slotts flyglar.

Riksmarskalksämbetet ansåg visserligen denna fråga synnerligen behjärtansvärd, men fann sig av olika anledningar böra tills vidare, och till dess förslag till frågans lösning kunde framläggas, uppskjuta att hos Kungl. Maj:t göra framställning i ämnet.

I skrivelse till ståthållaren å Ulriksdals slott den 18 augusti 1928 har nu slottsarkitekten återupptagit förevarande fråga och därvid anfört följande:

»Efter samråd med kungl. byggnadsstyrelsen får jag härmed vördsamt anmäla följande beklagliga sakförhållande.

Ulriksdals slott fick vid den genomgripande om- och nydaningen för en del år sedan och före den tid, jag varit anställd som slottsarkitekt därstädes, Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand.

26 Första huvudtiteln. [9.]

värmeledning inlagd efter konstruktion och under ledning av herr ingenjör Hugo Theorell under kungl. byggnadsstyrelsens överinseende.

Riksdagen kunde emellertid då icke anslå medel till värmeledningsprojektets fulla genomförande, utan måste systemets yttersta grenpartier i norra och södra flyglarna utelämnas och ställas på framtiden.

Det torde ligga i öppen dag, att det för slottets bestånd och ekonomi, liksom även av praktiskt-administrativa skäl, är av stor vikt att snarast möjligt fullborda och komplettera slottets centraluppvärmning. På analogt sätt avklipptes projektet för slottets vatten- och avloppsledningar med tillbehör, vadan även dessa äro i behov av fullbordan enligt planen.

Jag anhåller vördsamt, att herr ståthållaren godhetsfullt måtte avlåta lämplig skrivelse till kungl. byggnadsstyrelsen med anhållan om styrelsens bistånd för vidtagande av lämpliga åtgärder för ett snart avhjälpande av ovan berörda missförhållande.»

Med överlämnande av slottsarkitektens skrivelse ävensom av kostnadsförslag har ståthållarämbetet i skrivelse till riksmarskalksämbetet den 28 augusti 1928 som ytterligare skäl för värmeledningens snara framdragande i hela slottet påpekat, att i den mån medlemmar av den kungl. familjen, som bebodde slottet, bleve vuxna, särskilda rum för dessa med nutida bekvämligheter behövde iordninggöras, och att detta förhållande nu inträtt. Enligt kostnadsförslaget belöpte sig utgifterna för hela slottets förseende med centraluppvärmning, varmvatten och avloppsledningar till 63,000 kronor. Enär byggnadsstyrelsen utfört de ledningar av olika slag, som installerats vid slottets senaste reparation, syntes det ståthållarämbetet riktigt, att samma myndighet jämväl utförde kompletteringsarbetena. Med anledning härav hemställde ståthållarämbetet, att riksmarskalksämbetet ville göra framställ] ning till byggnadsstyrelsen, att genom dess försorg Ulriksdals slott försåges med fullständigt värme-, varmvatten- och avloppssystem. Nödiga medel syntes böra begäras till 1929 års riksdag, enär arbetena redan nästa sommar borde komma till utförande.

Riksmarskalksämbetet har sedermera i skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 september 1928 gjort framställning i ämnet och därvid — efter erinran om vad i ärendet tidigare förekommit — anfört bland annat:

Såväl riksmarskalksämbetet som vederbörande ståthållarämbete och slottsarkitekt hade städse haft uppmärksamheten riktad å nödvändigheten av att inom Ulriksdals slott snarast fullfölja de endast inom viss del av slottet hittills utförda anläggningarna för värme- och vattenledningar m. m., men då de för Ulriksdals slott och kungsgård anslagna och i övrigt tillgängliga medel icke medgivit verkställande av dessa arbeten, hade de hittills måst helt och hållet skjutas åsido.

Emellertid hade nu behovet blivit oavvisligt att göra Ulriksdals slotts båda flyglar beboeliga även vintertid och försedda med nödiga nutida bekvämligheter, badrum, erforderliga avlopp m. m. Och då det utan tvivel syntes vara för slottets bestånd och ekonomi i längden ofrånkomligt, att här ifrågavarande inredningsarbeten, för vilkas genomförande de ordinarie underhållsanslagen icke lämnade tillgång, komme till utförande, hade riks-

27 Första huvudtiteln. [9.]

marskalksämbetet funnit sig böra nu hos Kungl. Maj:t göra framställning om anvisande av härför erforderliga medel.

Under åberopande av vad sålunda anförts har riksmarskalksäinbetet hemställt, det täcktes Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att bevilja ett sammanlagt belopp av; 63,000] kronor till bekostande av nödiga arbeten för att förse Ulriksdals slott och dess flyglar, enligt uppgjorda förslag, med fullständigt värme-, varmvatten- och avloppssystem.

Riksmarskalksämbetet har slutligen framhållit önskvärdheten av att ifrågavarande arbeten, därest medel för desamma beviljades, måtte komma till utförande, redan kunder 1929 års sommar och verkställas genom byggnadsstyrelsens försorg i samråd med ståthållarämbetet å slottet.

I ärendet har byggnadsstyrelsen den 19 oktober 1928 avgivit följande yttrande:

»Styrelsen får till en början erinra därom, att i det för 1916 års riksdag framlagda förslag till restaurering av Ulriksdals slott, vilket sedermera genomfördes, ingick anordnande av värmeledning samt vatten- och avloppsledningar endast i slottets mittparti och en del av flyglarna. Med hänsyn till slottsbyggnadens framtida goda bestånd är det emellertid av stor vikt, att värmeledningssystemet utökas att omfatta flyglarna i deras helhet, varför byggnadsstyrelsen jämväl ur denna synpunkt får tillstyrka, att nödiga medel ställas till förfogande för nu föreslagna arbeten, vilka i stort sett kunna anses utgöra ett fullföljande av 1916 års förslag till slottets iståndsättande.

Mot den å 63,000 kronor slutande kostnadsberäkningen har byggnadsstyrelsen icke något att erinra.

Byggnadsstyrelsen får slutligen hemställa, att Eders Kungl. Maj:t, därest medel anvisas för ändamålet, måtte, i enlighet med riksmarskalksämbetets förslag, uppdraga åt styrelsen att i samråd med riksantikvarien och ståthållarämbetet å Ulriksdals slott ombesörja här ifrågavarande arbeten.»

Av vad i detta ärende förekommit synes framgå, att frågan om utförande Departementsav de föreslagna kompletteringsarbetena för värme-, varmvatten- och avlopps- chefen' system inom flyglarna till Ulriksdals slott icke längre bör uppskjutas. Behovet av åtgärder i sådant syfte] är vitsordat av slottsarkitekten och byggnadsstyrelsen, och, såsom styrelsen anfört, kunna de föreslagna arbetena i stort sett anses utgöra ett fullföljande av 1916 års förslag till slottets iståndsättande. Riksdagens revisorer hava ock framhållit önskvärdheten av att värmeledning kommit till utförande för slottsbyggnaden i dess helhet. Genom dessa arbetens utförande skulle den ur kulturhistorisk synpunkt värdefulla slottsbyggnaden bättre bevaras, vartill kommer, att — på sätt ståthållaren på slottet och riksmarskalksämbetet framhållit — slottsflyglarna därigenom skulle kunna på önskvärt sätt utnyttjas. Jag tillstyrker alltså, att dessa arbeten nu verkställas.

Den i ärendet framlagda kostnadsberäkningen slutar å ett belopp av

63,000 kronor. Efter samråd] med ståthållaren på slottet och byggnadsstyrelsen har jag emellertid funnit, att kostnaderna kunna efter vissa jämkningar i arbetsplanen begränsas till 59,000 kronor.

28 Första huvudtiteln. [9.]

Lika med riksmarskalksämbetet finner jag uppenbart, att de ordinarie anslagsmedlen för Ulriksdals slott icke kunna lämna tillgång till bekostande av ifrågavarande arbeten, utan synas särskilda medel få avses för ändamålet. I detta hänseende föreslår jag, att av det erforderliga beloppet å 59,000 kronor viss del, förslagsvis 15,000 kronor, ställes till förfogande från det under föregående punkt äskade extra reservationsanslaget till ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott, då hinder för en sådan disposition av anslaget icke lärer förefinnas, samt att medelsbehovet i övrigt, 44,000 kronor, täckes genom ett extra reservationsanslag, vilket för utjämning av huvudtitelns slutsumma torde böra i riksstatsförslaget uppföras med 44,050 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att för anordnande, i enlighet med vad av mig föreslagits, av värme-, varmvatten- och avloppssystem inom flyglarna till Ulriksdals slott för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av. .. kronor 44,050.

Sammanlagda beloppet av de under första huvudtiteln uppförda ordinarie anslagen skulle alltså uppgå till 1,378,150 kronor. Enär för budgetåret 1929/1930 å denna huvudtitel krävas extra anslag till belopp av 470,350 kronor, skulle huvudtitelns slutsumma sålunda komma att för nämnda tidsperiod uppgå till ett belopp av 1,848,500 kronor. För budgetåret 1928/1929 uppgår slutsumman till 1,807,100 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet: Svante Ericsson.

Punkt

Första huvudtiteln.

29 Sammandrag och register

till

Första huvudtiteln för budgetåret 1929/1930.

Sid.

Nr

A. Kungl. hovstaten.

Kung]. Majrts hovhållning .............................................

Förstärkning av anslaget till Kungl. Maj:ts hovhållning ...

Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning och handpenningar för Hennes Kungl. Höghet Kronprinsessan......

Förstärkning av de till Hans Kungl. Höghet Kronprinsens hovhållning anslagna medel ....................................

Ordinarie

anslag

Kronor

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Västergötland

Hans Kungl. Höghet Hertigen av Närke .........

Ved och kol för de kungl. hoven ..................

Täckande av motsedd brist å anslaget till ved och kol för de kungl. hoven ...................................................

Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten................................

Förstärkning av anslaget till underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier i de kungl. slotten

Kungl. hovstallets utfodring .......................................

800,000

26.000 26,000

56,400

45.000 Säger för kungl. hovstaten

B. Kungl. slottsstaten.

Stockholms slott:

Reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader................................................

Förstärkning av anslaget till reparationer å Stockholms slott m. fl. för de kungl. hoven upplåtna byggnader...

Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott.........................................

1,195,400

Förstärkning av anslaget till polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid Stockholms slott..............

Övriga kungl. slott:

Underhåll m. m. av övriga kungl. slott, reservationsanslag ..............................................................

Ny- och ombyggnader samt större reparationer vid övriga kungl. slott, reservationsanslag ........................

Värme-, varmvatten- och avloppssystem inom flyglarna till Ulriksdals slott, reservationsanslag .....................

Säger för kungl. slottsstaten

63,000

33,750

86,000

Extra

anslag

Kronor

150,000

70,000

85,000

25,000

330,000

26,300

44,050

182,750

140,350

Summa! 1,378,150)

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 sand.

470,350

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag,

1929.

Andra huvudtiteln, fl.|

1 Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Tryggek, statsråden Lubeck, Wohlin, Beskow, Lundvik, Borell, von Steyern. Malmberg Lindskog, Bissmark, Johansson.

Chefen for justitiedepartementet, statsrådet Bissmark anmäler de frågor som tillhöra regleringen för budgetåret 1929/1930 av utgifterna under riksstadens andra huvudtitel, innefattande anslagen till justitiedepartementet Därvid anfor departementschefen - under förklaring att han kommer att angiva jämväl de ordinarie anslag, beträffande vilka han ej har att föreslå någon förändring — följande:

A. Departementet.

1. Statsministern, lönefyllnad, oförändrat ordinarie anslag

2. Statsråden utan departement, oförändrat ordinarie

anslag .........................................

kronor 6,000.

kronor 72,000.

3. Departementschefen, oförändrat ordinarie anslag........ kronor 24,000.

[1.] 4. Departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli. Ordinarie förslagsanslaget till justitiedepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli är i gällande riksstat uppfört med ett belopp av 162,300 kronor och disponeras enligt av 1927 års riksdag godkända stater, upptagande bland annat under titeln: B. övergångsstat ett förslagsanslag till avlöningar å 24 500 kronor.

Sedan en å ordinarie avlöningsstaten för departementet uppförd andre kanslisekreterare blivit utnämnd till annan befattning, har Kungl Maj-t genom beslut den 27 juli 1928 förordnat, att eu till övergångsstaten överford andre kanslisekreterare skulle, räknat från och med den 1 juli 1928 Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt.

2 Andra huvudtiteln. [1—3.]

åter vara uppförd å departementets ordinarie avlöningsstat. På grund härav kan övergångsstaten minskas med ett belopp, motsvarande avlöningen enligt näst högsta löneklassen i den för andre kanslisekreterare enligt allmänna avlöningsreglementet gällande lönegraden B 21, eller i runt tal 7,200 kronor.

I anslutning härtill får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att i fråga om de för justitiedepartementet fastställda ordinarie stater den ändring skall från och med den 1 juli 1929 vidtagas, att beloppet av det under titeln: B. Övergångsstat upptagna förslagsanslaget till avlöningar nedsättes från 24,500 kronor till 17,300 kronor,

dels ock minska det i riksstaten under andra huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli från dess nuvarande belopp kronor 162,300

med 7,200 kronor till » 155,100.

[2 j 5. Extra ledamöter å lagavdelningen. Riksdagen liar efter framställning av Kungl. Maj:t från och med budgetåret 1926/1927 årligen anvisat ett extra anslag å 24,000 kronor till avlönande av två extra ledamöter å lagavdelningen i justitiedepartementet. Under hänvisning till vad chefen för justitiedepartementet anfört i förevarande fråga i statsverkspropositionen till 1926 års riksdag (andra huvudtiteln, sid. 5 ff.) och då behov av sådana ledamöter föreligger även för nästkommande budgetår, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till avlönande av två extra ledamöter å lagavdelningen i justitiedepartementet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag å kronor 24,000.

6. Departementschefens ombud för tillsyn å tryckta skrifters allmängörande, oförändrat ordinarie förslagsanslag kronor 14,000.

[3.] 7. Handsekreterare åt statsministern. Alltsedan år 1913 har riks-

dagen på extra stat anvisat anslag till en handsekreterare åt statsministern. Detta anslag har utgått med 3,000 kronor om året, intill dess det av 1921 års riksdag i samband med den av samma riksdag beslutade löneregleringen för statsdepartementen m. m. höjdes till 4,000 kronor för år.

För nu nämnda ändamål erfordras jämväl i fortsättningen anslag å sistberörda belopp. Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till avlönande av eu handsekreterare åt statsministern för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra an-

n.,,, f, ......................................................... kronor 4,000.

Andra huvudtiteln. |4. |

B. Lagberedningen m. in.

[4.J 1 och 2. Lagberedningen. Till lagberedningen har å extra stat

löi vaije år från och med 1903 anvisats särskilt reservationsanslag. Anslaget uppgick för ett. vart av åren 1903—1919 till 50,000 kronor, för vartdera av åren 1920 och 1921 till 60,000 kronor samt för år 1922, då löneregleringen för den centrala statsförvaltningen trädde i kraft och nödvändiggjorde en betydande höjning av anslagsbeloppet, till 75,000 kronor. På grund av förefintliga reservationer å anslaget kunde detsamma begränsas för 1923 ars första halvår till 25,000 kronor, för budgetåret 3 923/1924 till

58,000 kronor och för budgetåret 1924/1925 till 55,000 kronor. För budgetaret 1925/1926 utgick anslaget med 75,000 kronor. För vartdera av budgetaren 1926/1927 och 1927/1928 var anslagsbeloppet bestämt till 70,000 kronor. I nu gällande riksstat är anslaget uppfört med 74,000 kronor.

Från och med budgetåret 1924/1925 har därjämte anvisats extra förslagsanslag för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedpingens personal, vilken ersättning under budgetåret 1923/1924 bestritts från förenämnda reservationsanslag och därförut från andra huvudtitelns allpianna anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. Nämnda förslagsanslag, som för vart och ett av budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 uppgick till 6,500 kronor, har från och med budgetåret 1926/1927 utgått med ett årligt belopp av 8,000 kronor,

Beredningen, vars personal numera utgöres av en ordförande samt tre ledamöter, har för sin verksamhet under år 1928 avgivit eu redogörelse, vilken såsom bilaga (A) torde få åtfölja statsrådsprotokollet.

A det för beredningens verksamhet anvisade reservationsanslaget förefanns den 1 juli 1928 en besparing av omkring 9,300 kronor. Om härtill lägges det för budgetåret 1928/1929 beviljade reservationsanslaget å 74,000 kronor, erhålles ett belopp av omkring 83,300 kronor, vilket står till förfogande för bestridande av utgifterna för ändamålet under innevarande budgetår. Då, enligt vad verkställda beräkningar giva vid handen, beredningens ifrågavarande utgifter under samma budgetår torde komma att uppgå till omkring

79,000 kronor, bör besparingen å anslaget den 1 juli 1929 kunna antagas icke komma att understiga 4,000 kronor.

Kostnaderna för beredningens verksamhet under budgetåret 1929/1930 torde, frånsett den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till beredningens personal, kunna uppskattas till 78,000 kronor. Vid sådant förhållande synes med hänsyn till den beräknade besparingen böra för ändamålet å sistnämnda budgetårs stat askas ett anslag av 74,000 kronor. Härjämte bör för det kommande budgetåret, liksom i nu gällande riksstat, upptagas ett särskilt för slagsanslag till dyrtidstilläggsersättning å 8,000 kronor.

4 Andra huvudtiteln, [4—5.]

I enlighet med vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att för fortsatt uppehållande av lagberedningens verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag å .................................... kronor 74,000,

dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till lagberedningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å ................................................ kronor 8,000.

[5.] 3 och 4. Dalautredningen. Till Dalautredningen har å extra stat

från' och med budgetåret 1923/1924 årligen anvisats ett särskilt reservationsanslag. För det första året uppgick anslaget till 54,000 kronor, för vart och ett av budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 till 62,000 kronor, för budgetåret 1926/1927 till 65,000 kronor och för budgetåret 1927; 1928 till 45,000 kronor. För innevarande budgetår är anslagsbeloppet 35,000 kronor.

Från och med budgetåret 1924/1925 har därjämte anvisats extra förslagsanslag för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till utredningens personal, vilken ersättning under budgetåret 1923/1924 bestreds från förenämnda reservationsanslag. Sagda förslagsanslag uppgick för vart och ett av budgetåren 1924/1925 och 1925/1926 till 4,000 kronor samt för vart och ett av budgetåren 1926/1927 och 1927/1928 till 5,000 kronor. Även för det nu löpande budgetåret är anslagsbeloppet bestämt till 5,000 kronor.

Utredningens ledare har till sitt förfogande en jurist och en lantmätare jämte fyra tillkallade sakkunniga ortsrepresentanter. Dessutom hava i arbetet, i vad det avser Leksands socken, deltagit två av socknen valda

ombud.

Då förlidet års riksdag i skrivelse den 11 maj 1928, nr 191, anmälde,

att riksdagen beviljat anslag till Dalautredningen för innevarande budgetår, framhöll riksdagen, att utredningen pågått i nära fem år och hittills främst avsett vissa förberedande arbeten. Sålunda utfördes för närvarande, med anlitande av under nionde huvudtiteln anvisade medel, provskiften, vilka, enligt vad som upplysts, beräknades avslutade under loppet av år 1930. Riksdagen, som inhämtat, att något egentligt lagstiftningsarbete på området icke kunde komma till stånd, innan provskiftenas resultat kunde överblickas, ville, med erinran tillika om önskvärdheten utav att kostnaderna för utredningen under tiden för provskiftenas utförande nedbringades, framhålla vikten av att en översiktlig plan för utredningens fortsatta bedrivande förelädes 1929 års riksdag, vilken plan jämväl syntes böra upptaga approximativa beräkningar rörande kostnaderna för planens fullständiga genomförande.

Med anledning av vad riksdagen sålunda uttalat har Kungl. Maj.t genom beslut den 1 juni 1928 anbefallt Dalautredningen att i samband med avgivande av förslag till anslagsäskanden för utredningen för budgetaret

Andra huvudtiteln. [5.J ;>

19211/1930 inkomma med den av riksdagen begärda planen för utredningens fortsatta bedrivande jämte kostnadsberäkning.

Till åtlydnad härav hav Dalautredningen i skrivelse den 20 oktober 1928 anfört följande:

För närvarande påginge tolv förrättningar på grundval av lagen den 30 april 1925 (nr 102) rörande vissa laga skiften inom de på bekostnad eller med understöd av staten storskiftade delarna av Kopparbergs län. Syftet med skiftenas företagande vore enligt lagen att vinna erfarenhet om de regler, som borde för framtiden vinna tillämpning i fråga om laga skiften inom dessa trakter. Därigenom att lagen åt Kungl. Maj:t lämnat befogenhet att meddela särskilda föreskrifter angående ifrågavarande förrättningar hade bland annat möjlighet beretts att i frågor, beträffande vilka särbestämmelser beräknats lör framtiden bliva erforderliga, vid dessa skiften pröva lämpligheten ^ av i sådant hänseende föreslagna anordningar. Efter hand som under förrättningarnas fortskridande anledning därtill yppats, hade dylika föreskrifter blivit meddelade, såväl särskilda för varje skifte som ock sadana avsedda att vara gemensamma för sanitliga förrättningarna, k öreskriftei av det senare slaget vore meddelade i förordningarna den 30 apri1 P6’ nr 94> den 18 Juni samma år, nr 362, och den 9 december 1927, nr 465. Inom Dalautredningen vore för närvarande förslag till ytterligare föreskrifter under utarbetande, och troligen bleve sedermera än fler av behovet påkallade.

För ifrågavarande skiften hade oek utredning erfordrats i den för Dalarna utomordentligt viktiga frågan om fastighetsredovisningen. Av Daiautredrungen hade mönster upprättats för den utredning, som i samband med skifte borde ske beträffande äganderättsförhållandena. Om dylik äganderättsutredning och vissa därmed sammanhängande jordredovisningsfrågor hade meddelats dels allmänna bestämmelser (kungörelsen den 29 oktober 1926, nr 449), dels ock mera detaljerade instruktionella föreskrifter. Bland hithörande^ spörsmål hade Dalautredningen därefter i första hand att undersöka frågan om skiftes betydelse för fastighetsböckernas förande och jordregistret med särskilt iakttagande av den inverkan sammanläggning av fastigheter i dessa hänseenden linge.

Det \ ore klart, att redan de bestämmelser och undersökningar, till vilka skiftena givit eller framdeles komme att ge anledning, utgjorde ett viktigt underlag för det slutliga arbetet; och man kunde nog räkna med att erfarenheten från skiftena skulle visa, att en del av nyssberörda bestämmelser kunde direkt inarbetas i den blivande lagstiftningen. Denna kunde även i vissa andra, av rönen från skiftesverksamheten mindre beroende delar förberedelse vis utarbetas före förrättningarnas avslutande. Bland annat gällde detta frågan om särbestämmelser för de icke storskiftade delarna av länet.

Det ^ sade sig emellertid självt, att, på sätt i riksdagens skrivelse jämväl konstaterats, den blivande lagstiftningen icke kunde erhålla sin slutliga utformning förrän resultatet av de av statsmakterna enkom såsom utredningsmaterial för denna lagstiftning igångsatta skiftena kunde överblickas. Först då erbjödes tillfälle att fullt bedöma verkningarna av meddelade särbestämmelser och behovet för framtiden av andra sådana ävensom huru det invecklade redovisningssystemet fungerade. Såsom av det anförda delvis framginge, hade Dalautredningen att i nära kontakt med ortsbefolkningen följa gången av provskiftena. Det hade därvid bland annat visat sig vara av

B Andra huvudtiteln. [5.j

betydelse, att skiftesmännen och delägarna erhölle tillfälle att med Dalautredningen och dess ortsrepresentanter personligen rådgöra om de frågor, som i de olika skiftena allt efter deras fortskridande bleve aktuella. Genom dessa överläggningar hade Dalautredningen kunnat medverka till en möjligast friktionsfri fortgång av förrättningarna, och den förstahandskännedom utredningen därvid bibringades om skifteslagen vore av synnerligt värde för skiftesverksamhetens anpassning efter de linjer, som i varje särskilt fall visade sig ändamålsenliga. Till påskyndande i görligaste man av förrättningarnas avslutande hade ock Dalautredningen ställt sig till förfogande för medling i tvister, vilkas avgörande vore av betydelse för förrättningarnas behöriga verkställande. Upplysningsvis kunde nämnas, att sådan medling väntades inom närmaste tiden bliva påkallad från ett av skifteslagen.

Enligt från förrättningslantmätarna inhämtade uppgifter väntades, därest intet oförutsett hinder yppades, åtta skiften kunna vara avslutade vid ingången av år 1931. Av återstående fyra skiften torde vid denna tidpunkt tre vara i det närmaste slutförda och kunde, om än ej i samma man som de övriga, lämna ledning för lagstiftningsarbetet. Det material, som förutsattes tillgängligt vid nvssnämnda tidpunkt, skulle sålunda kunna tänkas utgöra användbart underlag för den slutliga lagstiftningen. Förslag till dylik lagstiftning skulle enligt en sådan beräkning, efter det skiftesmaterialet bearbetats, kunna framläggas under loppet av budgetåret 1931/1932. Såsom redan antytts skulle dock i viss män häri ligga ett övergivande av den genom provskiftena godkända grunden för ifrågavarande lagstiftning, i vilket hänseende ytterligare vore att märka, att ett av de största skiftena, det ena av de båda i Mora pågående, ej kunde väntas färdigt förrän under ar 1933.

Beträffande kostnaderna för utredningens fortsatta bedrivande har i skrivelsen anförts, att — med beaktande av att utredningens ledare och lantmätare under väsentlig del av budgetåret 1929/1930 komme att vara i utövning av annan statstjänst samt även utredningens juridiska biträde beräknades kunna tidvis ställas till förfogande för andra uppdrag — kostnaderna för utredningen samma år borde, frånsett den dyrtidstillägg motsvarande ersättningen till utredningens personal, uppskattas till omkring 40,000 kronor. Med hänsyn till den besparing, som beräknades föreligga den 30 juni 1929, syntes emellertid ett anslag av 20,000 kronor tillfyllest. Under förutsättning att hittills gällande grunder för dyrtidsersättnings utgående bibehölles, torde för motsvarande ersättning till utredningens personal erfordias ett anslag av 4,000 kronor. I fråga om tiden efter utgången av nästkommande budgetår ställde det sig helt naturligt ganska svart att nu bedöma utredningskostnaderna och anslagsbehovet. Möjligt vore, att besparing skulle visa sig föreligga ä ett, på sätt ovan skett, beräknat anslag för budgetåret 1929 1930, och det vore heller icke uteslutet, att den årliga kostnaden kunde ytterligare nedbringas. Då emellertid det slutliga arbetet krävde sammanträden i mera oavbruten följd och ortsrepresentanterna komme att därvid närvara i större utsträckning än hittills, syntes försiktigheten bjuda, att man fortsättningsvis beräknade årliga kostnaden till samma belopp som för budgetåret 1929/1930.

Vid skrivelsen bär fogats eu tabla för beräkningen av anslagsbehovet för budgetåret 1929 1930. däri utgifterna för nämnda tid upptagits till samman-

Andra huvudtiteln. |5.| 7

lagt 41,500 kronor, nämligen arvode till utredningens ledare 14,000 kronor, arvode till det .juridiska biträdet 9,500 kronor, arvode till lantmätaren 5,500 kronor, exponser 500 kronor samt arvode till ortsrepresentanter och rest' kostnader 12,000 kronor. Då å det för utredningens verksamhet anvisade reservationsanslaget kunde beräknas en besparing vid budgetårets ingång av omkring 25,000 kronor, skulle anslagsbehovet för samma budgetår bliva

17,000 kronor, vilket belopp förslagsvis avrundats till 20,000 kronor.

För egen del finner jag det önskvärt, att det egentliga lagstiftningsarbetet på ifrågavarande område snarast möjligt kommer till stånd. Förutsättningarna härför äro emellertid, såsom riksdagen och Dalautredningen framhållit, att provskiftenas resultat först föreligger. På sätt Dalautredningen nu upplyst, torde flertalet provskiften hava slutförts vid ingången av år 1931. Att invänta jämväl resultatet av de återstående skiftena synes mig icke — även om häri ligger ett visst frångående av den genom provskiftena godkända grunden för ifrågavarande lagstiftning - vara erforderligt. Med hänsyn härtill och då, enligt vad från Dalautredningen inhämtats, arbetet å den slutliga lagstiftningen bör i åtskilliga delar kunna verkställas redan före provskiftenas slutförande, är man berättigad utgå ifrån, att förslag till sådan lagstiftning kan framläggas vid 1932 års riksdag.

Vidkommande kostnaderna för utredningens fortsatta verksamhet torde dessa under budgetåret 1929/1930, på sätt utredningen föreslagit, kunna nedbringas till omkring 40,000 kronor. Med avseende å den besparing, som beräknas föreligga den 1 juli 1929, synes det för ändamålet erforderliga anslaget kunna bestämmas till 20,000 kronor. Härjämte bör, liksom i nu gällande riksstat, till dyrtidstillägg motsvarande ersättning åt utredningens personal upptagas ett särskilt anslag, vilket torde kunna bestämmas till

4,000 kronor.

Såsom Dalautredningen framhållit, är det givetvis vanskligt att redan nu bedöma anslagsbehovet för tiden efter nästa budgetår, och man torde därför för närvarande försiktigtvis böra räkna med det av utredningen angivna kostnadsbeloppet. Det förefaller emellertid sannolikt, att genom eventuell besparing och begränsning i kostnaderna anslagsbehovet skall visa sig lägre än det sålunda beräknade.

För sin verksamhet under år 1928 har utredningen avgivit en redogörelse, vilken såsom bilaga (B) torde få åtfölja statsrådsprotokollet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels att för fortsatt uppehållande av Dalautredningens verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag å .................................... kronor 20,000,

dels ock att för beredande av dyrtidstillägg motsvarande ersättning till utredningens personal för samma budgetår anvisa ett extra förslagsanslag å kronor 4,000.