angående medel för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

1 Nr 177.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående medel för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli; given Stockholms slott den 1 mars 1929.

Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över kommuuikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Jk Borell.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsi'ädet å Stockholms slott den 1 mars 1929.

Närvarande:

Statsministern Lindman, ministern för utrikes ärendena Trygge», statsråden

Lubeck, Wohlin, Beskow, Borell, Malmberg, Lindskog, Bissmark,

Johansson.

Departementschefen, statsrådet Borell anför efter gemensam beredning med cheferna för samtliga övriga departement:

Jag anhåller nu att få för Kungl. Maj:t ånyo anmäla den i samband med avlåtandet av statsverkspropositionen till innevarande års riksdag (sjätte huvudtiteln sid. 77) berörda frågan om nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli.

Eu fullständig redogörelse för kanslihusfrågans tidigare behandling har lämnats i Kungl. Maj.ts proposition nr 247 till 1928 års riksdag (sid. 3—7 samt bilagan sid. 6—31). I det jag tillåter mig hänvisa till nämnda redogörelse, torde här allenast få erinras om följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 146 hä/t. (Nr 177.) ses 29 ]

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Nuvarande

lokal-

förhållanden.

Det nuvarande kanslihuset å tomten nr 1 i kvarteret Yulcanus disponerades ursprungligen av myntverket. På 1840-talet uppläts detsamma som ämbetslokal för flertalet av statsdepartementens expeditioner. Byggnaden visade sig emellertid snart mindre väl ägnad härför och befanns framförallt otillräcklig. I och med tillväxten av Kungl. Maj:ts kansli och inrättandet av nya statsdepartement har det därför blivit nödvändigt att bereda lokaler för stora delar av kansliet i andra fastigheter.

I kanslihuset äro sålunda för närvarande inrymda — förutom statsrådsberedningen — allenast följande departement, nämligen justitie-, social-, kommunikations- och jordbruksdepartementen. Övriga departement äro förlagda till följande fastigheter, nämligen: utrikesdepartementet till f. d. Arvfurstens palats vid Gustaf Adolfs torg, försvarsdepartementet Storkyrkobrinken nr 7 och 9, finansdepartementet Storkyrkobrinken nr 2 och 4, ecklesiastikdepartementet Jakobsgatan nr 32 och handelsdepartementet Rosenbad nr 2. Olägenheterna av en dylik splittring av statsdepartementen på icke mindre än sex platser hava visat sig betydande. Härtill kommer, att de nuvarande utrymmena alltjämt äro otillräckliga och särskilt vad beträffar kanslihuset samt ecklesiastik- och finansdepartementens lokaler — med hänsyn till plandisposition och övriga förhållanden olämpliga för sitt ändamål.

Vad själva kanslihuset angår, ådagalade redan en år 1893 verkställd ingående besiktning, att byggnaden företedde väsentliga brister med hänsyn till såväl hållfasthet som trygghet mot eldfara. Av byggnadsstyrelsen år 1918 föranstaltade undersökningar beträffande grundförhållandena hava visat, att den gamla pålgrunden är svart skadad av röta och att icke blott grundmurarna utan även hela byggnaden befinner sig i ett bristfälligt skick, ölket föranlett styrelsen att i sin årsberättelse för nämnda år uttala, att byggnadens definitiva utdömande kunde anses oundvikligt.

Nybyggnads- Redan tidigt framkommo planer på uppförande av eu ny byggnad för förslag. kansliet, och vid tiden omkring sekelskiftet utarbetades ett flertal förslag i sådant hänseende. Den nuvarande kanslihustomten befanns under alla för- P1°',e hållanden otillräcklig för ändamålet; i första hand ifrågasattes därför ianspråktagande jämväl av de intilliggande, Stockholms stad tillhöriga tomterna i kvarteret Mars (f. d. cellfängelset in. m.). Enär emellertid ett förvärv av dessa fastigheter icke då syntes kunna komma till stånd, undersöktes möjligheten av byggnadens förläggning till annan central plats i staden. Förslag utarbetades sålunda bland annat till nybyggnad dels å olika platser å Riddarholmen, dels i Kungsträdgården. För 1902 års riksdag framlades förslag om uppförande av kanslihus a det område a Riddarholmen, som upptogs av kammarrättens och marinförvaltningens hus, samt vissa av Stockholms stad innehavda bredvidliggande tomter. Detta förslag vann emellertid icke riksdagens bifall. Till 1905 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag om uppförande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli i Kungsträdgården. Ej heller detta förslag bifölls av riksdagen.

3 Kungl. Mnjitx proposition nr 177.

Under de följande åren verkställdes ytterligare utredningar i kanslihusfrågan, varvid tanken på eu nybyggnad å den gamla kanslihustomten samt angränsande markområden åter upptogs. Något resultat av dessa utredningar underställdes emellertid icke statsmakternas prövning.

I anledning av en av styrelsen för statsförvaltningens tjänstemannaförening år 1918 till Kungl. Maj: t ingiven skrift, vari framhölls det trängande behovet av ny kanslibyggnad, anförde byggnadsstyrelsen i skrivelse den 9 juli 1918, att det lämpligaste sättet för vinnande av eu allsidig utredning av frågan vore anordnande av eu allmän arkitekttävlan.

Sedan från byggnadsstyrelsen infordrats förslag till program för eu dylik tävlan, hemställde Kungl. Maj:t i proposition, nr 2, till 7921 års riksdag om anvisande av ett anslag å 65,000 kronor till bestridande av de med tävlingen förbundna kostnaderna. Föredragande departementschefen anförde därvid

efter att hava lämnat en redogörelse för ämbetsverkens lokalförhållanden m. m. samt framhållit det trängande behovet av nya lokaler — bland annat följande:

_ De tidigare planerna på nybyggnad för kanslihuset å Riddarholmen och i Kungsträdgården syntes kunna lämnas åsido; redan det ökade utrymme, för vilket byggnaden må,ste planeras, skulle i hög grad försvåra en lösning enligt dessa alternativ, och säkerligen komme eu kraftig opinion icke utan fog att resas mot den förryckning av stadsbilden å dessa platser, som skulle bliva en följd av kanslihusets uppförande därstädes. Kanslihusets nuvarande läge vore också utom all fråga det för en regeringsbyggnad lämpligaste.

Riksdagen biföll Kungl. Maj:ts hemställan.

Eu allmän arkitekttävlan rörande ny kanslihusbyggnad utlystes härefter av byggnadsstyrelsen. Det för tävlan fastställda programmet innehöll bland annat följande:

För kanslihusbyggnaden finge tagas i anspråk kvarteret Yulcanus (nuvarande kanslihustomten), vissa delar av kvarteret Mars (f. d. polishuset och cellfängelset), kvarteret Aglaurus (Stockholms stads brandförsäkringskontors byggnad) samt något eller några av övriga kvarter utmed Myntgatans södra sida. Såsom eventuell byggnadsplats angavs också det tomtkomplex, som utgjordes av kvarteren Vulcanus, Mars, Aglaurus samt vissa tomter utmed Västerlånggatan och Storkyrkobrinken i kvarteren Neptunus större och Neptunus mindre. Likaledes antyddes möjligheten att låta f. d. rådhuset ingå i det blivande kanslihuskomplexet. I den nya byggnaden skulle inrymmas lokaler för statsministern, konsultativa statsråd, statsrådsberedningen och samtliga statsdepartement med undantag av utrikesdepartementet, vilket skulle kvarbliva i f. d. Arvfurstens palats.

Till tävlingstidens utgång inkom ett flertal förslag, av vilka vissa prisbelöntes och inköptes. Genom tävlingen och företrädesvis det med första pris belönade projektet (av arkitekterna G. Clason och W. Gahn) visades, att, med ianspråktagande av allenast kanslihustomten och östra delen av dåvarande kvarteret Mars (f. d. polishuset samt cellfängelset) efter i huvudsak de gällande kvartersgränserna, kunde uppföras ett kanslihus, inrymmande lokaler för statsrådsberedningen och samtliga departement med undantag av

Arkitekt-

tävlan.

Tävlingens

resultat.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 177■

utrikesdepartementet och möjligen ännu ett departement. Genom utnyttjande även av gamla rådhuset skulle jämväl sistnämnda departement kunna beredas plats i kanslihusets omedelbara närhet. En sådan lösning av kanslihusfrågan, varigenom byggnaden kunde inskränkas till området norr om Myntgatan, förordades också av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 31 maj 1923.

Markförvärvs- och stadsplanefrågor samt deras inverkan på nybygqnadsplanerna. Kanslihusdelegerade.

För ett närmare bedömande av den omfattning, i vilken nämnda markområden kunde tagas i anspråk, befanns det emellertid nödvändigt att vinna klarhet i vissa stadsplanefrågor (såsom eu av Stockholms stads stadsplanenämnd påyrkad breddning av Myntgatan m. m.) ävensom beträffande den mellan staten och Stockholms stad oavgjorda frågan om äganderätten till delar av kvarteret Mars m. m. För förhandlingar i dessa spörsmål med representanter för Stockholms stad utsågos jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 16 november 1923 tre delegerade (Jcanslihusdelegerade).

Under förhandlingarna påyrkade stadens representanter breddning av Myntgatan utmed gamla kanslihustomten med 2. b meter jämte anordnande av arkad för gångtrafik längs kanslihusets södra sida, varjämte de motsatte sig varje avsevärdare förskjutning av byggnaden åt Strömmen till. De inskränkningar i den för bebyggande tillgängliga arealen, som härigenom uppstode, funno kansliliusdelegerade medföra, att det knappast vore möjligt att enbart inom det område, som upptoges av kanslihuset, f. d. polishuset och cellfängelset, bereda lokaler för samtliga departement. Delegerade upptogo därför tanken på ianspråktagande jämväl av gamla rådhuset (förut västra delen av kvarteret Mars, numera tomten nr 1 i kvarteret Nemesis). Då emellertid därstädes utrymme ej kunde beredas för mer än ett större departement, bleve kravet på allmän lokalreserv för framtida utvidgningar ej tillgodosett. Delegerade ansågo, att lokalreserverna i första hand borde komma i åtanke samt att man hellre än att eftergiva fordran härpå borde uppoffra önskemålet om departementens samlande i ett komplex. Sålunda skulle förutom utrikesdepartementet ett departement, exempelvis försvarsdepartementet, kvarbliva i sina nuvarande lokaler.

Vad beträffade möjligheterna för förvärv av de kronan icke tillhöriga delar av det sålunda för tillgodoseende av kansliets lokalbehov erforderliga området, så visade det sig vid förhandlingarna, att denna fråga kunde lösas genom vissa markbyten mellan kronan och staden. Emellertid radde olika meningar om huruvida äganderätten till vissa delar av kvarteret Mars samt angränsande gatumark tillkomme kronan eller staden. Då förlikning härutinnan ej kunde träffas, beslöt man hänskjuta äganderättsfrågorna till domstols avgörande; rättegången skulle dock ej hindra genomförandet av kanslihustomtfrågans lösning.

Kanslihusdelegerade och stadens representanter enades härefter om ett förslag till avtal, vilket framlades med skrivelse den 28 augusti 1926. I fråga om området för kanslihuskomplexet innebar detta avtalsförslag, att staden skulle till kronan överlåta gamla rådhuset ävensom stadens rätt till de markområden inom och invid kvarteret Mars, som vore belägna inom de

Kungl. Maj:ts proposition nr 177. 5

;iv staden medgivna gränserna för det nya kanslihuset, jämte eu strandremsa vid nuvarande kanslihuset, medan kronan skulle till staden överlåta för breddning av Myntgatan erforderlig dol av nuvarande kanslihustomten.

Över kanslihusdelegerades förslag avgav kronans fastighetskommission av Kronans är 1925 yttrande den 11 oktober 1926. Kommissionen anslöt sig helt till ^laBt|Kll0t8tanken att förlägga nybyggnaden till kvarteren Vulcanus och Mars samt förklarade sig enig med kanslilmsdelegerade därutinnan, att, förutom utrikesdepartementet, försvarsdepartementet kunde utan större olägenhet förbliva i sina nuvarande lokaler. Kommissionen kunde däremot icke finna lämpligt, att, såsom delegerade föreslagit, gamla rådhuset skulle förvärvas för tillgodoseende av behovet av allmän lokalreserv. Kommissionen erinrade om att i det utarbetade förslaget till kanslibyggnad dels för varje departement avsatts reservutrymmen, dels beräknats utrymmen för sådana byråer och tjänster, som enligt 1926 års riksdags beslut skulle indragas eller som vid förslagets utarbetande varit ifrågasatta men aldrig beslutats. Sammanlagt upptoge sålunda förslaget en lokalreserv, motsvarande lokalbehovet för två medelstora departement. Kommissionen ansåge därför, att behovet av lokalreserv kunde tillgodoses inom komplexet Vulcanus—Mars.

Byggnadsstyrelsen anförde i utlåtande den 15 oktober 1926, att, även om fastiglietskommissionen beräknat de i anledning av departementens beskärning lediggjorda utrymmena väl högt, den lokalreserv, som enligt förslaget förefunnes, vore så pass omfattande, att behov näppeligen kunde anses föreligga att förvärva gamla rådhuset.

Med anledning av vad sålunda anförts uppdrog Kungl. Maj:t den 15 oktober 1926 åt fastiglietskommissionen att upptaga fortsatta underhandlingar med representanter för Stockholms stad i markfrågan.

Med skrivelse den 17 mars 1928 framlade kronans fastighetskommission bland annat ett med stadens representanter överenskommet förslag till avtal rörande markförvärv för kanslihusbyggnaden. Beträffande området för kanslihuskomplexet innefattade förslaget framför allt den ändringen i förhållande till kanslihusdelegerades förslag, att gamla rådhuset uteslutits. Därutöver hade allenast någon vidgning skett av Rådhusgränden, varemot byggnadskvarteret utmed Kanslikajen ökats med ett smalt kilformigt område. Förlikning hade åvägabragts i fråga om de tvistiga äganderättsfrågorna inom det blivande kanslihusområdet, så att staden åt kronan avstod all den rätt, som staden ägde till mark inom området.

Under tiden för slutförandet av nyss omförmälda förhandlingar mellan Närmare kronans fastighetskommission och Stockholms stad hade byggnadsstyrelsen, utformning efter därom av Kungl. Maj:t den 22 oktober 1927 meddelad befallning, för- „ ads för sUget. anstaltat om utarbetande av ett mera definitivt förslag till nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli. Förslaget, som upprättats av förste pristagarna i arkitekttävlingen på grundval av deras skissförslag och i samråd med vederbörande departement, framlades av byggnadsstyrelsen med skrivelse den 19 januari 1928. Detaljerad redogörelse för förslaget återfinnes å sid. 23—24 i propositionen nr 247 till 1928 års riksdag.

6 Proposition till 1928 års riksdag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Nybyggnaden skulle enligt detta förslag förläggas inom kvarteren Vulcanus och Mars med de ändringar av kvartersgränserna, som sedermera definitivt angåvos i sist omförmälda avtalsförslag, och sålunda med iakttagande av den påyrkade breddningen av Myntgatan och Rådhusgränden; dock innebar förslaget icke bebyggande av det smala, kilformiga område utmed Kanslikajen, som föreslagits skola tilläggas kanslihustomten i ersättning för breddningen av Rådhusgränden.

Förslaget avsåg ett byggnadskomplex om fyra våningar — åt Kanslikajen fem våningar — och inredd vindsvåning, uppdelat i tre byggnadskroppar, nämligen en huvudbyggnad, ungefär motsvarande nuvarande kanslihuset, och två flygelpartier, det södra upptagande platsen för f. d. polishuset och det norra motsvarande f. d. cellfängelset. Byggnadens yttre hade i anslutning till omgivande stadspartier givits en enkel karaktär; den nuvarande kolonnaden vid Mynttorget skulle bibehållas och likaså den gamla fasaden å f. d. polishuset. Vad plandispositionen angår skulle i källaren ävensom innanför arkaden åt Myntgatan inrymmas — förutom värmecentral in. m. — arkivlokaler, bokmagasin och bibliotek. I huvudbyggnaden bereddes plats för statsrådsberedningen samt justitie-, finans-och jordbruksdepartementen, i södra flygeln för handels- och kommunikationsdepartementen och i norra flygeln för ecklesiastik- och socialdepartementen samt, i dess vindsvåning, gemensamma lunchlokaler. I byggnaden skulle sålunda inrymmas samtliga departement med undantag för utrikes- och försvarsdepartementen. För varje departement skulle disponeras två kommittérum ävensom i de flesta fall ett antal reservrum, sammanlagt omkring 30.

Kostnaderna för byggnaden beräknades uppgå till 4,500,000 kronor.

Byggnadsstyrelsen meddelade i sin skrivelse, att, innan byggnaden kunde komma till utförande, vissa ytterligare utredningar, bland annat rörande grundförhållandena, borde verkställas, varjämte måste utarbetas konstruktionsm. fl. ritningar; härför erfordrades ett belopp av omkring 60,000 kronor.

Det av kronans fastiglietskommission framlagda förslaget till avtal mellan kronan och Stockholms stad rörande vissa markbyten m. in. samt nyss berörda förslag till nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli underställdes nästlidet års riksdags prövning (proposition nr 247). Föredragande departementschefen yttrade därvid till statsrådsprotokollet bland annat följande:

Behovet av större och ändamålsenligare lokaler för Kungl. Maj:ts kansli vore uppenbart, Av alla de utredningar, som verkställts i denna fråga, hade framgått, att det enda tillfredsställande sättet att lösa frågan vore att uppföra en nybyggnad. Beträffande läget för en dylik nybyggnad syntes tvivel ej råda om att platsen för det nuvarande kanslihuset vore den för en regeringsbyggnad lämpligaste. Det vore ådagalagt, att inom kvarteren Vulcanus och Mars kunde åstadkommas en byggnad, tillräcklig för Kungl. Maj:ts kansli — med undantag av utrikesdepartementet, vilket icke avsetts skola förläggas dit, och ett större departement — samt med erforderlig lokalreserv för de i byggnaden inrymda departementen. Då lokaler för ett dylikt större departement, försvarsdepartementet, redan nu funnes i närheten av kanslihuset, svntes den omständigheten, att icke, såsom ursprungligen varit avsett.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177. 7

.illa departementen utom utrikesdepartementet kunde förläggas till den nya kanslihusbyggnaden, icke behöva innebära någon olägenhet av avgörande betydelse.

Departementschefen förordade därför, att ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli uppfördes i huvudsaklig överensstämmelse med det av byggnadsstyrelsen framlagda förslaget. Departementschefen uttalade vidare, att vissa jämkningar i avseende å den föreslagna lokaldispositionen måhända skulle visa sig önskvärda; vid den utredning, som i sådant syfte funnes erforderlig, syntes därjämte böra undersökas, huruvida regeringsrätten — såsom regeringsrätten tidigare i skrivelse till byggnadsstyrelsen ifrågasatt — skulle kunna beredas lokaler inom det nya kanslihuset.

Jämte det Kungl. Maj:t hemställde om riksdagens godkännande av det av fastighetskommissionen framlagda avtal sförslaget rörande vissa markbyten in. m. äskade Kungl. Maj:t ett anslag å 60,000 kronor för verkställande av de ytterligare utredningar och undersökningar, som påfordrades, innan uppförandet av byggnaden kunde påbörjas.

Riksdagen (skrivelse nr 357) godkände, under viss sedermera uppfylld förutsättning, avtalsförslaget rörande markbyten in. m., varjämte riksdagen — under uttalande, att vad i propositionen anförts i fråga om uppförande av nytt kanslihus icke givit anledning till någon erinran från riksdagens sida — beviljade det för ytterligare utredningar rörande nybyggnaden äskade anslaget.

Avtalsförslaget har sedermera vunnit jämväl stadsfullmäktiges godkännande.

Genom beslut den 19 oktober 1928 har Kungl. Maj:t för kronans del slutligt godkänt sagda avtalsförslag med vissa jämkningar ävensom i sammanhang därmed fastställt de ändringar i stadsplanen, som påkallades av avtalets bestämmelser rörande gränserna för kanslihuskvarteret m. m.

I skrivelse den 28 februari 1929 har byggnadsstyrelsen meddelat, att de Definitivt utredningar, varom nyss nämnts, icke ännu hunnit avslutas men dock fort- nybyggnadsskridit så långt, att byggnadsfrågan nu kunde framläggas för statsmakternas Fråga om slutliga bedömande och för beredande av erforderliga medel för byggnads- bygsnadens arbetenas igångsättande under innevarande år. Sålunda hade av arkitekterna påbörJande Clason och Gahn, efter samråd med representanter för statsdepartementen, verkställts eu bearbetning av det tidigare framlagda ritningsförslaget, varvid vissa modifikationer däri vidtagits; härjämte hade arkitekterna närmare utrett frågan om konstruktionstyp och materialier. En undersökning hade vidare verkställts rörande grundförhållandena, varjämte nya kostnadsberäkningar utförts inom byggnadsstyrelsens byggnadsbyrå. De ytterligare utredningsarbeten, som erfordrades, nämligen upprättandet av huvud- och konstruktionsritningar, arbetsbeskrivning m. ra., kunde beräknas vara avslutade i så god tid, att byggnadsföretaget kunde igångsättas under hösten 1929.

De avvikelser i förhållande till 1928 års förslag, som det föreliggande för- Avvikelser slaget innefattar, äro i huvudsak följande: från 1928 års

Själva byggnadskroppen har i huvudbyggnadens norra del något ut- fdr8lag' ökats, i det att jämväl den smala kil utmed kanslikajen, som tillagts tomten

8 Byggnadssätt m. in.

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

i ersättning för vad som avståtts till breddning av Rådliusgränden, utnyttjats genom norra fasadens utflyttning åt norr till tomtgränsen. Härom bär byggnadsstyrelsen i sin skrivelse anfört, bland annat, följande:

Denna utvidgning av huvudbyggnaden, som motsvarade en ökning av den bebyggda arean å sammanlagt omkring 153.6 kvm., måste enligt byggnadsstyrelsens mening anses vara önskvärd, icke minst med hänsyn till den minskning av den ursprungligen avsedda tomtmarken, som ovannämnda breddning av Rådhusgränden medfört. Efter ändringen av läget å huvudbyggnadens fasadlinje mot Kanslikajen skulle emellertid den norra flygelbyggnadens två östra hörnpunkter icke, såsom fallet varit i det tidigare förslaget, skjuta fram över nämnda fasadlinjes förlängning. Då det ur arkitektonisk synpunkt måste anses önskvärt, att flygelbyggnadens berörda hörnpunkter komme att på ett markerat sätt framträda i förhållande till huvudbyggnadens fasadlinje, hade desamma i det nu upprättade förslaget något utflyttats mot kajlinjen. Denna förändring förutsatte emellertid en ändring av den nu för ifrågavarande område gällande stadsplanen, och hade byggnadsstyrelsen för avsikt att under förutsättning, att det nu upprättade ritningsförslaget vunne statsmakternas gillande, vidtaga åtgärder för en dylik stadsplaneändring.

Yad beträffar lokaldispositionen, är att märka, att lokaler avsetts skola beredas jämväl för regeringsrätten. Genom ianspråktagande för social departementet av de tidigare till lunchlokaler avsedda utrymmena i norra flygeln kunna nämligen i samma flygels andra våning för regeringsrätten disponeras en större och en mindre sessionssal, ett biblioteksrum, två samtalsrum, väntrum för föredragande, lunchrum samt vaktmästare- och kapprum. Gemensamma lunchlokaler skola i stället anordnas i de tidigare till bibliotekslokaler avsedda utrymmena utmed arkaden vid Myntgatan. Med den sålunda förändrade lokaldispositionen skulle reservutrymmena komma att omfatta en sammanlagd golvyta av 800 kvadratmeter, motsvarande ungefär 40 rum.

I övrigt hava några ändringar icke vidtagits i förhållande till 1928 års förslag.

Beträffande byggnadens beskaffenhet och disposition tillåter jag mig erinra om vad nyss anförts beträffande 1928 års förslag. Därutöver må ur den till förslaget hörande beskrivningen följande meddelas i fråga om byggnadssättet m. m.:

Grunden utföres av betong, yttermurarna och hjärtmurar av tegel, bjälklagen samt trapporna av betong mellan järnbalkar. Takkonstruktionen utföres av armerad betong och yttertaket belägges med kopparplåt.

Fasaderna putsas och förses med sockel av granit samt omfattningar av natursten kring portöppningar och några fönster.

Yad det invändiga beträffar, utföras kolonner och balustrader kring den runda gården i huvudbyggnaden av sandsten; mellanväggarna utföras som dubbla plattväggar med ljudisolerande skikt eller som cloisonväggar; registratorsrum förses med förvaringsvalv av betong. Korridorer, hallar och trappor beläggas som regel med kalksten. Golven i tjänstelokalerna beläggas med ek. Snickerierna utföras i allmänhet av furu, och väggarna oljemålas. Dyrbarare inredning förekommer huvudsakligen allenast i statsrådsberedningens stora sal.

;i

Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

Kostnaderna hava beräknats till 4,870,000 kronor — däri inbegripet det av Kostnader 1028 ars riksdag till utredningar in. in. beviljade anslagsbeloppet av 00,000 kronor — eller alltså 375,000 kronor mera iin för 1928 års förslag. Merkostnaden hänför sig till den nyss omförmälda ökningen av byggnadens rymd men är även beroende på att vissa utgifter kunnat beräknas med större säkerhet på grund tiv den verkställda utredningen rörande grundens beskaffenhet in. in.

Hörande tiden och sättet för byggnadsarbetets bedrivande har byggnads- Tid och sätt styrelsen meddelat följande: f ör arbetets

1 första hand skulle de båda i byggnadskomplexet ingående flygelbyggnaderna. komma till utförande. Under förutsättning att innevarande års riksdag anvisade erforderliga medel för byggnadsföretagets igångsättande, skulle rivningen av. det gamla polishuset och fängelset påbörjas omkring den 1 instundande juli. Nämnda rivningsarbete kunde väntas vara avslutat under instundande höst, da arbetet med grundläggningen för de båda flygelbyggnaderna omedelbart skulle igångsättas. Arbetet med uppförande av flygelbyggnaderna skulle därefter bedrivas så, att desamma stode färdiga till sommaren 1932. Därefter skulle statsrådsberedningen samt de departement, som hade sina lokaler förlagda i nuvarande kanslihuset, ävensom ecklesiastikdepartementet provisoriskt inflytta i flygelbyggnaderna och där förläggas i enlighet med en särskilt upprättad plan. Sedan sålunda det nuvarande kanslihuset utrymts, skulle rivningen av detsamma och uppförandet av den nya huvudbyggnaden igångsättas. Sistnämnda byggnad kunde beräknas vara färdigställd till sommaren 1935, då statsrådsberedningen samt justitie-, finansoch jordbruksdepartementen skulle inflytta i de för dem enligt den slutliga dispositionsplanen avsedda lokalerna i huvudbyggnaden, kommunikationsocli handelsdepartementen taga i besittning sina lokaler enligt sistnämnda plan i. den södra flygelbyggnaden samt regeringsrätten ävensom social- och ecklesiastikdepartementen inflytta i sina lokaler i den norra flygelbyggnaden.

Därest byggnadsföretaget bedreves i nu angiven ordning, skulle den av ecklesiastikdepartementet disponerade fastigheten nr 1 i kvarteret Brandklipparen kunna i enlighet med det mellan kronans fastighetskornmission och Stockholms stads delegerade träffade Kanslihus-Kungsholmsavtalet avträdas till staden till den 1 oktober 1932, varjämte handelsdepartementets lokaler i fastigheten nr 5 i kvarteret Rosenbad, finansdepartementets lokaler i fastigheterna nr 2 och 5 i kvarteret Neptunus större samt regeringsrättens nuvarande lokaler i fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet hösten 1935 kunde disponeras för andra ändamål.

Byggnadsstyrelsen har slutligen meddelat, att av kostnaderna, sammanlagt Medelsbehov. 4,875,000 kronor, ett belopp av 400,000 kronor skulle erfordras under budgetåret 1929 1930 samt att återstoden lämpligen borde med ungefär lika belopp fördelas mellan därpå följande fem budgetår; och har styrelsen hemställt, att, med godkännande av det framlagda förslaget till nybyggnad för Kungl.

Maj.ts kansli, erforderliga medel för förslagets genomförande måtte beredas.

Behovet av rymligare och ändamålsenligare lokaler för Kungl. Maj.ts kansli, Departementsådagalagt sedan årtionden tillbaka, har under de senare åren blivit alltmer chefen. trängande, ett uppskov med detta behovs tillgodoseende skulle föranleda betydande olägenheter, bland annat med hänsyn till nödvändigheten att bereda lokaler för ecklesiastikdepartementet till den tidpunkt, då fastigheten

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 1 samt. 146 haft. (Nr 177.) 563 29 2

JO Kungl. Maj:ts proposition nr 177.

nr 1 i kvarteret Brandklipparen, varest departementet nu är inrymt, skall överlämnas till staden.

Förevarande förslag till nytt kanslihus, vars genomförande möjliggjorts genom det med Stockholms stad träffade avtalet angående vissa markbyten m. m., förelåg i sina huvuddrag redan nästlidet år och vann då i princip riksdagens godkännande. Förslaget har nu i en del detaljer ytterligare bearbetats, varjämte vissa erforderliga utredningar och undersökningar verkställts. Ritningarna, av vilka vissa torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende, synas mig utvisa, att förslaget innefattar en ändamålsenlig lösning av statsdepartementens lokalfråga. I den föreslagna byggnaden inrymmas lokaler för — utom statsrådsberedningen — samtliga statsdepartement med undantag av utrikesdepartementet och försvarsdepartementet, vilket sistnämnda departement år 1921 inflyttade i för detsamma iordningställda lokaler på obetydligt avstånd från kanslihuset. Därjämte har hänsyn tagits till önskemålet att i det nya kanslihuset bereda utrymme även för regeringsrätten. Med de lokalreserver, som komma att förefinnas, torde den nya byggnaden för avsevärd tid framåt bliva tillräcklig för sitt ändamål. Den föreslagna lokaldispositionen synes mig i allt väsentligt väl avvägd. Uppenbarligen kunna emellertid under den relativt långa byggnadstiden förhållanden yppa sig, som kunna föranleda ändringar liärutinnan; jag förutsätter också att sådana ändringar skola kunna ske. I sin helhet synes mig förslaget med en för kostnadernas begränsning erforderlig enkelhet förena tillgodoseende av de särskilda krav, som torde få ställas på ifrågavarande ämbetsbyggnad.

Det nu framlagda förslaget innebär, att, samtidigt med att huvudbyggnaden för det tillvunna tomtutrymmets tillgodogörande framföres intill den nya tomtgränsen vid Kanslikajen, norra flygelpartiets hörnpunkter något utflyttas. Såsom byggnadsstyrelsen påpekat, kräver sistnämnda, av estetiska skäl önskvärda åtgärd ändring av den för området fastställda stadsplanen och föranleder också viss jämkning av ägolinjerna, så att kronan av staden skulle förvärva två smärre markstycken, vilkas sammanlagda areal emellertid uppgår till endast några få kvadratmeter.

Enligt nu verkställda beräkningar skulle kostnaden för byggnadsföretaget komma att uppgå till 4,875,000 kronor, vilket innebär en ökning i tidigare beräknad kostnad med 375,000 kronor, delvis liänförlig till att jämväl den till tomten lagda markremsan vid Kanslikajen avses skola bebyggas och delvis beroende på att kostnaden nu kunnat säkrare än tidigare kalkyleras. Mot de sålunda framlagda kostnadsberäkningarna synes intet vara att erinra. I detta sammanhang torde böra beaktas det betydande värdet av de staten tillhöriga lokaler, vari regeringsrätten samt finans- och handelsdepartementen nu äro inrvmda och som vid inflyttningen i kanslihuset bliva disponibla för andra statliga ändamål. Det med ledning av hyresvärdet kapitaliserade värdet av dessa lokaler uppgår enligt inom byggnadsstyrelsen verkställd beräkning till omkring 1,500,000 kronor.

Jämlikt förslaget skulle rivningen av byggnaderna i förra kvarteret Mars — till den del de ej skola kvarstå och ingå i det blivande kanslihuskomplexet —

11 Kungl. Maj: tfj proposition nr 177.

påbörjas omkring (Ten 1 instundande juli samt grundläggningen för fiyge| byggnaderna igångsättas på hösten innevarande år. Flygelbyggnaderna beräknas kunna vara färdigställda sommaren 11182, då statsrådsberedningen och de departement, som nu äro inrymda i kanslihuset, ävensom ecklesiastikdepartementet skulle — delvis provisoriskt — taga de nya byggnaderna i anspråk. Därmed skulle dels rivningen av det gamla kanslihuset kunna påbörjas, dels fastigheten Brandklipparen nr 1 kunna avträdas till Stockholms stad å tid, som i markavtalet förutsatts, varvid staten enligt avtalet utbekommer 2,600,000 kronor av den i detsamma bestämda mellangiften. Byggnaden i sin helhet skulle kunna vara färdigställd år 1935. Mot detta byggnadsprogram synes intet vara att erinra.

Jag vill alltså tillstyrka, att medel beredas för igångsättande av ifrågavarande byggnadsföretag i huvudsaklig överensstämmelse med det framlagda förslaget. Såsom i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag antytts, lärer emellertid särskilt anslag härtill ej behöva äskas för nästkommande budgetår. För bestridande av de till 400,000 kronor beräknade kostnaderna för arbetenas bedrivande under nämnda budgetår synes nämligen kunna disponeras fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden. Denna fond upplades jämlikt beslut av 1893 års riksdag (proposition nr 30, riksdagens skrivelse nr 78). Fonden skulle bildas av' inflytande köpeskillingar för veterinärinstitutets förra tomter å Östermalm samt användas för tillgodoseende av behovet av nya lokaler för ämbetsverken; i propositionen erinrades i detta avseende bland annat om Kungl. Maj.ts kansli, vars lokalfråga redan då var föremål för uppmärksamhet. Behållningen å fonden, som sedermera tillförts ytterligare försäljningsmedel, uppgår för närvarande till 572,406 kronor 7 öre. Jämlikt meddelade bestämmelser skall fråga om disposition av fondens medel i varje fall underställas riksdagens prövning.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att av fonden för anordnande av lokaler för statens ämbetsverk i huvudstaden må användas ett belopp av 400,000 kronor för påbörjande av nybyggnad för Kungl. Maj:ts kansli i huvudsaklig överensstämmelse med nu framlagt förslag.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen- Itegenten lämna bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hellenius.

FÖRSLAG TILL BYOONAO

Q Q

o HT

□fnfc^ffniÉi

nn □ □ □

n □ n □ □ □□□□□□□□□[]

□ do □ □ \ m

FASAD MOT MYNTGATAN

■ I ■ I ■ I ■ I ■ M ■ ■ ■ I il ■ I ■ I ■ I ■ 1

feilSiBi

FÖR

KUNGL. MAJ:TS KANSLI

I KV. MARS OCH VULCANUS STOCKHOLM

i

□ □□□n n□□□□□□□□□□□□□□□□

nnr r r.n;f

-n:r.

:i*i 'r i»i 'i >-r*i*

rrr

liiiuimuii (

iHH*€3EK

Bi

zHzB=zB>

C-S52S5S5S

:rsrsÄ«ÄSÄrtÄÄrtr5SSriririrLrir--

™=S

^.¥§¥>:¥8¥$¥3¥

FASAD MOT STIIÖMMKN. HUVUDBYGGNADEN

□ □ c □ □ □ n

wmm

Do

KUNGL. MAJTS KANSLI

jnnDDC

SEKTiON A

□□□□□□

nnnnnnn

SEKTION B

STOCKHOLM DEN *6 fCBR OM

Bil. 2.

jUSTITlE DEP i—---TTKwisK BvrÄ

Bil. 3.

FÖRSLÅ® TILL BYOSNAO FÖR

KUNGL. MAJ:TS KANSLI

I KV. MARS OCH VULCANU® STOCKHOLM

SOCIAL DEP

BITR.FÖR.

VÅNINGEN. I TU

STOCKHOLM DEN t« ITBR.4929

^OAW

regeringsrätten .